Page 1

Feminism och psykologi

Feminism och psykologi Om psyke, samhälle, genus och högre utbildning 1959–2016

M a rg ot Be ngts s on

Om psyke, samhälle, genus och högre utbildning 1959–2O16

Margot Bengtsson


Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39017 ISBN 978-91-44-10897-1 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2017 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: mixform design/Shutterstock.com Printed by GraphyCems, Spain 2017


INNEHÅLL

Förord 11 Introduktion 13

Del I  Även det rebelliska och upproriska har en lång historia

1  Från Freud och Marx till Foucault och Butler  23 Freudomarxismens rötter 1930–70  23 Ziehe och Chodorow under 1970- och 80-talen  24 Birminghamskolan 1980–  26 Poststrukturella utmaningar: Foucault under 1970–80-talen  30 Sexualitetens reglering  32 Nikolas Rose och psykologiska sanningsregimer (psykomplex) 1980–  34 Psykologin: produktiv och en integrerande del av den sociala sfären  35 Psykologin skapar subjektspositioner  36 Gapet mellan psykologin och dess teknologier  36 Psykologins normativa funktion  37 Psykologi, politik och makt  37 Butler 1990–  38 Bevittnar vi en revolution inom psykoanalysen?  41 Sammanfattning 43

©  F ö rfat tar e n oc h S t ud e n t li t t e rat ur

3


Innehåll

2  Kan relationell psykodynamisk psykologi och poststrukturell genusteori förenas?  45 Sju källor till spänning  46 1)  Kulturens plats i konstruktionen av subjektet  48 2)  Subjektivitet, kultur och psykodynamisk praktik  51 3)  Själv, individ, ego, subjekt  53 4)  Föreställningar om individens handlingsfrihet  55 5)  Begreppsliggörande av den andra och av relationen mellan självet och den andra  59 6)  Funktionen hos kategorier  61 7)  Flexibilitet, splittring respektive sammanhållning av subjektet  64 Sammanfattning 66 3  Socialkonstruktivistisk psykologi som brygga mellan psyke och samhälle?  67 Hur skiljer sig socialkonstruktivism från”traditionell” psykologi?  70 Hur har socialkonstruktivismen anammats inom psykologin?  72 Finns det en definition av socialkonstruktivism?  72 Grundantaganden 73 Socialkonstruktivism som kunskapssystem  76 Vilken sorts psykologi kan kallas socialkonstruktivistisk?  83 Kritisk psykologi och kritisk socialpsykologi  84 Diskursiv psykologi  84 Dekonstruktion och Foucaultinfluerad diskursanalys  86 Diskurs och subjektivitet  88 Diskurs och identitet  89 Motstånd genom diskurs  91 Ideologi, subjektspositioner och talrättigheter  92 Positioneringsappeller – positionering i interaktion  94 Definiera situationen  95 Positioner och makt  95 Positioner, positionering, subjektivitet och personlighet  97 Handling och förändring  99 Positionering och förändring  100 Sammanfattning 101 4

©  F ö rfat tar e n oc h S t ud e n t li t t e rat ur


Innehåll

Del II  Utbildning som frigörelse och disciplinering 1959–93

4  1950-tal – neurosernas årtionde  105 Hur påverkades kvinnor och män som valde universitetsutbildning 1959?  105 Sociala och politiska appeller om kön och subjektivitet 1959  108 Två rivaliserande modeller för kvinnlighet  109 Psykomplex om kön och subjektivitet 1959  110 Neurotiska män, oroliga och ångestfyllda kvinnor  113 Sammanfattning 115 5  1970-tal – kvinnouppror och kvinnorörelse  119 Hur påverkades kvinnor som valde universitetsutbildningar 1976–77?  119 Kvinnouppror, kvinnorörelse och kvinnoforskning  119 Sociala och politiska appeller på 1970-talet  120 Psykomplex 1976–77  120 Föräldraidentifikation och utbildningsval 1976–77  122 Genombrott för kvinnor i högre utbildning på 1970-talet  123 Subjektsposition för föräldraidentifikation  123 Mest lik far i alla avseenden: patriarkal familjebakgrund  124 Inte lik någon av föräldrarna: akademisk familjebakgrund  125 Mest lik sin mor i vissa avseenden och mest lik sin far i andra avseenden: det jämställda mellanskiktet  126 Mest lik mor i alla avseenden: modersdominerad arbetarfamilj  126 Sammanfattning 128 6  1980-tal – från kvinnorörelse till jämställdhetspolitik  131 Hur påverkades män som valde universitetsutbildningar 1984–85?  131 Sociala och politiska appeller 1984–85  132 Psykomplex 1984–85  133 Subjektsposition för föräldraidentifikation  135 Subjektspositioner för föräldraidentifikation bland männen med arbetarklassbakgrund 140 ©  F ö rfat tar e n oc h S t ud e n t li t t e rat ur

5


Innehåll

Det jämställda mellanskiktets subjektspositioner för föräldraidentifikation 141 Tre individuella strategier  143 Sammanfattning 148 7  Nya frågor i 1980-talets mansundersökning  149 Familj och arbete i framtiden?  149 Vem ska ta hand om barnen?  150 Hur skulle barnen tas om hand?  150 Karriär eller barn?  152 Sammanfattning 153 8  1990-tal – nyliberalism, individualisering, ungdomsarbetslöshet  157 Hur påverkades kvinnor och män som valde universitetsutbildning 1992–93?  157 Sociala och politiska appeller på 1990-talet  157 Tre rivaliserande appeller  158 Psykomplex 1992–93  160 70-talisternas uppväxtvillkor  162 Föräldrarnas utbildning, yrken och klasspositioner  162 Skilsmässor 165 Föräldraansvar för uppfostran och utbildning på 1970-talet  166 Subjektsposition för föräldraidentifikation  168 De unga männens subjektspositioner  169 De unga kvinnornas subjektspositioner  172 Subjektsposition för föräldraidentifikation och utbildningsval  178 Väg- och vattenteknikern på 1990-talet – en fyrkantig praktiker och en äventyrare! 179 Val av teknisk fysik på 1990-talet – Einsteinkomplex och mandomsprov för unga män?  182 Humaniststudier i början på 1990-talet – skapade identitet i stället för att bygga profession  185 Bildning och utbildning på 1990-talet  187 Sammanfattning 189 6

©  F ö rfat tar e n oc h S t ud e n t li t t e rat ur


Innehåll

9  Nya frågor – synen på kärlek, makt och arbete på 1990-talet  191 Unga kvinnor om drömprinsen på 1990-talet  191 Unga män om drömprinsessan på 1990-talet  193 Familj, kärlek och arbete i framtiden  196 Vem ska ta hand om barnen? – kvinnogruppens svar  200 Karriär eller barn?  201 Vem ska ta hand om barnen? – mansgruppens svar  202 Karriär eller barn?  202 Motsägelsefulla subjektspositioner i framtidsvisionerna  203 Exempel I: Motsägelser mellan subjektspositionerna könsmakt, individualism och jämställdhet (se tidigare citat)  204 Exempel II: Motsägelser mellan subjektspositionerna jämställdhet, särart och individualism (se tidigare citat)  204 Exempel III: Motsägelse mellan subjektspositionerna jämställdhet och särart (se tidigare citat)  205 Exempel IV: Motsägelse mellan subjektspositionerna könsmakt, särart och individualism (se tidigare citat)  206 Kort om socialkonstruktivistiska metoder  207 Sammanfattande reflektion över utvecklingen 1959–93  208

Del III  Psykologiska effekter av sociala förändringar på kort och lång sikt

10  Från modell till empiri  213 Diskursers och subjektspositioners stabilitet och förändring  214 Familj, kärlek och könspersonlighet i patriarkatets kris  214 Sociala förändringar och förändringar i maktrelationer  215 Metod: Att möta sig själv 10 år senare  216 Urval: Vilka ungdomar blev intervjuade?  217 Vilka var frågorna?  217 Resultat 218 Studier och arbete 1992–93 och 2002–03  218 Dominerande kärleksdiskurser på 1990-talet  220

©  F ö rfat tar e n oc h S t ud e n t li t t e rat ur

7


Innehåll

Partnernas utbildning, yrke och inkomst 1992–93 och 2002–03  224 Kvinnor och män om drömprins eller drömprinsessa 1992–93 och 2002–03  224 Kärleksdiskursens förändring och kontinuitet 1992–93 och 2002–03 225 Bakgrund till tilläggsfrågorna  227 Sammanfattning 241 11  Kärlek – en fråga för feminismen i dag?  243 1) Kärlek som självbedrägeri, villfarelse eller ideologi  246 2) Kärlek som ett grundelement i etik och kunskapsteori  247 3) Kärleken som social och biomateriell mänsklig makt eller kraft  249 Sammanfattning 250 12  Familj och barn 1992–03 och 2002–03  253 Män med barn i uppföljningen 2002–03  254 Kvinnor med barn i uppföljningen 2002–03  263 Sverige, Norge och en kort jämförelse med USA  281 Sammanfattning 1992–93 och 2002–03  283

Del IV  Appell för en tredimensionell genuspsykologi

13  Hur teoretisera kontext i psykologi?  289 Från endimensionell till tredimensionell psykologisk forskning  293 1) Actor: aktör 296 2) Action: handling 296 3) Artefacts: uppfinningar, skapade produkter, förändrade normer och genusidentiteter 297 4) Audience: publik, omgivningens bedömningar, normer och tillgängliga genusidentiteter  297 5)  Affordances: materiellt stöd  298 8

©  F ö rfat tar e n oc h S t ud e n t li t t e rat ur


Innehåll

Från teori till metod  300 Val av tredimensionella perspektiv inom psykologi och genusteori – vilka är möjligheterna?  302 Sammanfattning 310 14  Slutord – jämställdhet eller frigörelse?  311 Appendix 317 Referenser 319 Person- och sakregister 331

©  F ö rfat tar e n oc h S t ud e n t li t t e rat ur

9


KAPITEL 3

Socialkonstruktivistisk psykologi som brygga mellan psyke och samhälle?

Ger en socialkonstruktivistisk psykologi, förankrad i en kritisk, realistisk vetenskapsteori möjligheter att integrera relationella och samhälleliga teorier inom psykologins fält? Vad jag vill se är en socialkonstruktivistisk psykologi, och med det menar jag en referensram av teori och forskning som kan ge oss något stöd för upplevelsen och erfarenheten av att vara en person utan att glida tillbaka in i essentialism och utan att återuppväcka den ofruktbara dualismen mellan kropp och själ, själv och andra, individ och samhälle och handling och struktur. En socialkonstruktivism som misslyckas med att göra reda för individuella skillnader i och subjektiva erfarenheter av sådant som begär, önskningar och behov, liksom av val, förkroppsligande och känslan av ett själv samt av personlig förändring, är för mig inadekvat som en psykologi. Burr, 2003, s. 199, [min översättning]

Så avslutar psykologen Vivien Burr sin internationellt inflytelserika bok Social constructionism 2003. Vissa författare och forskare skiljer på begreppen socialkonstruktionism och socialkonstruktivism, men jag använder mig genomgående av begreppet socialkonstruktivism. I stora delar av boken pläderar Burr för en psykologi som anammar aspekter av socialkonstruktivistisk teori och metod. Men, som framgår av citatet tidigare, är det ingen okritisk presentation Burr gör av det inflytande som socialkonstruktivistiska antaganden och frågor haft på psykologisk teori och forskning inom om­råden som personlighetens natur, på språkets produktiva roll för skapande och förkroppsligande funktioner för individen, liksom för de fenomen vi benämner identitet, subjektivitet, själv och socialt liv. Företrädare för socialkonstruktivistisk psykologi har också kritiserat den historiskt och ©  F ö rfat tar e n oc h S t ud e n t li t t e rat ur

67


Del I  Även det rebelliska och upproriska har en lång historia

kulturellt oreflekterade etnocentrismen inom traditionell psykologi och socialpsykologi. Dessa perspektiv på traditionell psykologi gör det tydligt att målen för forskning, teori, metod och praktik inom traditionell psykologi och socialpsykologi måste förändras radikalt, menar Burr (2003). För att citera Burr ordagrant igen skriver hon: Om vi tar på allvar de socialkonstruktivistiska argumenten beträffande personlighetens natur, språkets roll vid skapandet av identitet, subjektivitet och socialt liv och den traditionella psykologins, liksom socialpsykologins, historiska och kulturella begränsningar, så blir det uppenbart att målet och den praxis, som används vid sociala frågeställningar måste omformas radikalt. Vi kan inte undersöka den psykologiska och sociala världen genom att använda våra gamla antaganden och tillvägagångssätt, eftersom deras fokus på inre psykiska strukturer och processer som attityder och personlighetsdrag är inadekvata. Vi måste också bygga in i det traditionella vetenskapliga paradigmet kunskapen om effekten av maktobalansen mellan forskarna och de som beforskas. Och våra nya forskningsstrategier måste vara mer orienterade mot funktionen av språk och andra symboliska system, eftersom användning av språk och effekten av språk är av central vikt för social konstruktivism. Burr, 2003, s. 149 [min översättning]

Burr hävdar vidare att från och med 1980-talet och framåt har studenter i psykologi, i England och i Nordamerika, kunnat notera en gradvis framväxt av ett antal alternativa tillvägagångssätt i studiet av människor i sitt sociala sammanhang. Dessa alternativ har presenterats under en variation av ­rubriker som kritisk psykologi, kritisk socialpsykologi, diskursiv psykologi, diskursanalys, dekonstruktion, postmodernism och poststrukturalism. Vad många av dessa forskningsstrategier har gemensamt, sammanfattas enligt Burr under rubriken social konstruktivism. Denna gradvisa tillväxt har under åren från 1980-talet och framåt, enligt Burr, eskalerat till en intensiv utveckling av forskning i samhällsvetenskap och psykologi i de anglosaxiska länderna, främst i England, Nordamerika, Kanada, Australien och Nya Zeeland. Den socialkonstruktivistiska rörelsen i psykologi och socialpsykologi har också resulterat i alternativa forskningsstrategier, liksom i en vändning mot så kallade kvalitativa forskningsmetoder, eftersom dessa metoder ofta är idealiska för att samla språkliga data och textdata. Det är data som anses vara mindre möjliga att 68

©  F ö rfat tar e n oc h S t ud e n t li t t e rat ur


3  Socialkonstruktivistisk psykologi som brygga …

dekontextualisera, det vill säga dessa metoder gör det mindre möjligt för forskarna i psykologi och socialpsykologi att bortse från de undersökta individernas egna erfarenheter, berättelser och de livssammanhang de undersökta individerna ingår i. Från ett svenskt, psykologiskt forskningsperspektiv kan man inte påstå att samma engagemang för socialkonstruktivistisk psykologi gripit omkring sig bland svenska forskare i psykologi eller socialpsykologi (Rolf Holmqvist, 2012). Däremot har engagemanget och intresset varit stort för social­konstruktivism inom andra samhällsvetenskapliga ämnen i Sverige, som till exempel inom genusvetenskap, sociologi, socialt arbete, pedagogik, statsvetenskap, företagsekonomi med flera liksom i humanistiska ämnen som idéhistoria, konstvetenskap, litteraturvetenskap. Men socialkonstruktivismen har också i den offentliga, mediala debatten i Sverige ofta förvandlats till ett fy-ord (till exempel av Lena A ­ ndersson i Dagens Nyheter 3 september, 2016). I den anglosaxiska forskarvärlden däremot är det, med undantag av USA, enligt Burr endast psykologiska forskare som använder sig av begreppet socialkonstruktivism, och då inte som ett fy-ord utan som ett bra-ord. Just den känslomässiga smittan som vissa makt- och kunskapsbegrepp dras in i, är till exempel förutom socialkonstruktivism genus, feminism, postmodernism, klass, etnicitet, sexualitet och ras. Det är begrepp som just är i fokus för socialkonstruktivistisk teori, forskning och metod. Själv introducerade jag på svenska socialkonstruktivistisk och diskursanalytisk teori och metod inom anglosaxisk psykologi i min monografi Tid, rum, kön och identitet 2001. Eva Magnusson och Jeanne Marececk tar upp aspekter av denna utveckling i sin bok Genus och kultur i psykologi (2010). Men utöver dessa spridda ansatser, har den teoretiska och metodologiska utmaning som dessa alternativa socialkonstruktivistiska perspektiv representerar för psykologin i allmänhet och för socialpsykologin i synnerhet ännu inte noterats i någon nämnvärd utsträckning i svensk akademisk psykologi och socialpsykologi. Av denna anledning vill jag fortsätta att teoretiskt utveckla och också empiriskt pröva fruktbarheten och användbarheten av vissa av dessa alternativ inom socialkonstruktivism och diskursanalytisk psykologi i dialog dels med Laytons perspektiv och dels med min egen och andras teoretiska och empiriska forskning, den process som påbörjades i min förra monografi (Bengtsson 2001). Det innebär teoretiskt och meto©  F ö rfat tar e n oc h S t ud e n t li t t e rat ur

69


Del I  Även det rebelliska och upproriska har en lång historia

dologiskt ett möte mellan relationell (psykodynamisk) och poststrukturell (socialkonstruktivistisk) psykologi ur ett feministiskt perspektiv.

Hur skiljer sig socialkonstruktivism från”traditionell” psykologi? Mot bakgrund av det starka ideologiska och känslomässiga motståndet i svensk offentlighet och bland retoriskt offensiva (genusteorifientliga) och socialkonstruktivistiskt avståndstagande forskare i Sverige, är det betydligt svårare att introducera dessa teorier och metoder i de relevanta svenska sammanhangen, eftersom den känslomässiga laddningen av begreppen socialkonstruktivism (respektive genus) gör att dessa föreställningar och begrepp dras in i ett antagonistiskt och polariserat svartvitt tänkande som är typiskt för effekten av fördomar och felaktiga föreställningar inom olika fält. Därför känns det lite som att försöka vandra på glödande kol utan att bränna sig, när jag nu tar mig an uppgiften igen. Liksom Burr är jag nyfiken på, och genuint intresserad av, vad den anglosaxiska teori- och metodutvecklingen inom detta socialkonstruktivistiska fält har att erbjuda forskningen och praktisk verksamhet inom psykologi i allmänhet och social- och genuspsykologi i synnerhet, utan att jag för den skull vill släppa ett analyserande och kritiskt realistiskt perspektiv med avseende på samhällsanalys eller ett relationellt perspektiv med avseende på psykologi: Ett kritiskt realistiskt perspektiv brukar sammanfattas som ontologisk realism och epistemologisk relativism. Det skulle föra för långt att i detta sammanhang gå in på vad det innebär i vetenskapsteoretisk och vetenskapsfilosofisk betydelse. I stället hänvisar jag till en i sammanhanget lättillgänglig artikel av vetenskapsteoretikern Ingvar Johansson med titeln: ”Ett sällan klart sett men levande forskningsetos” (2010). Johansson presenterar och kritiserar tre idealtypiska forskningsetos, som dominerat den västerländska forskningen under olika perioder: 1. upplysningsetoset 2. värderingsetoset 3. postmodernitetsetoset 4. och för fram ett fjärde etos som ett samtida alternativ, ­nyupplysningsetoset.

70

©  F ö rfat tar e n oc h S t ud e n t li t t e rat ur


3  Socialkonstruktivistisk psykologi som brygga …

Det sistnämnda etoset, som Johansson förespråkar, är det som vägleder många av dagens forskare, trots att de inte är medvetna om det, enligt Johansson. Vissa av dessa forskare kallar det för kritisk realism, vilket bland annat innebär en acceptans av en svag socialkonstruktivism, som är införstådd med att det finns en av oss oberoende verklighet, men att vi inte kan kommunicera om denna annat än med våra språkliga, logiska och begreppsliga verktyg av varierande slag. Inom ramen för de socialkonstruktivistiska strömningarna har det under 2000-talet dessutom utvecklats en motsättning mellan epistemiska och ontologiska sociala konstruktivister (Kirschner, 2012). De epistemiska konstruktivisterna betonar att den verkliga världen, som inkluderar mänsklig aktivitet och socialt liv, inte kan återges eller representeras direkt i språk. Det innebär att det alltid kommer att vara en klyfta mellan våra beskrivningar och de fenomen som vi påstår oss beskriva. Många med denna inställning, liksom jag själv, tror att social­ konstruktivistiska forskare, som studerar psykologiska fenomen, bör fokusera på historiska och kulturella förändringar i de diskurser som används för att beteckna människors egenskaper (attribut), aktiviteter och erfarenheter och analysera de vardagliga sammanhang inom vilka psykologiska diskurser, det vill säga dominerande sätt att tala om sig själv och andra, används. De ontologiska socialkonstruktivisterna betonar i stället att det inte nödvändigtvis finns en sådan klyfta mellan psykologiska beskrivningar och de realiteter de benämner. Det är så, framhäver de ontologiska konstruktivisterna, eftersom våra ord, i kombination med de handlingar som de är sammanflätade med, i själva verket producerar de fenomen som de beskriver, åtminstone när det gäller människor. Ontologiska konstruktivister är mycket mer i ropet för närvarande än den epistemiska konstruktivismen, hävdar Kirschner i tidskriften Theory & Psychology, i recensionen av boken Making minds and madness: From hysteria to depression av Michel Borch-Jacobsen (Kirschner, 2012). Denna motsättning mellan epistemiska och ontologiska sociala kontruktivister är, som jag ser det, ännu en variant av motsättningen mellan kritiska realister och postmodernister, eller mellan det som Ingvar Johansson benämner postmodernitetsetoset och nyupplysningsetoset. Det gäller, som jag ser det, att inte fastna i en ofruktbar dualism mellan dessa båda positioner, utan att försöka överskrida dem. För att kunna vidmakthålla min ambition kommer jag att följa den anglo­ saxiska litteraturen på socialkonstruktivismens område på samma sätt som ©  F ö rfat tar e n oc h S t ud e n t li t t e rat ur

71


Del I  Även det rebelliska och upproriska har en lång historia

jag följde Laytons perspektiv och börja med att fokusera på Burrs grund­ antaganden för socialkonstruktivism (1995, 2003). Dessa grund­antaganden, som Burr presenterade i sin första bok om socialkonstruktivism 1995 och som hon upprepar i sin andra om socialkonstruktivism 2003, har blivit något av en standardintroduktion även i översatt svensk litteratur inom fältet, till exempel i den inom många samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnen mycket anlitade boken Diskursanalys som teori och metod (Winther Joergensen & Phillips, 2000).

Hur har socialkonstruktivismen anammats inom psykologin? Socialkonstruktivism kan beskrivas som en teoretisk orientering som i högre eller lägre grad inspirerat eller ligger till grund för alla de nya strategier som erbjuder radikala och kritiska alternativ inom psykologi och socialpsykologi, hävdar Burr, liksom inom andra discipliner inom samhällsvetenskaperna och humaniora. Burr fokuserar på hur denna utveckling tagits upp av psykologi och socialpsykologi i de anglosaxiska länderna. Men hon betonar att socialkonstruktivism, som ett teoretiskt-metodologiskt perspektiv inom samhällsvetenskaperna, hämtat influenser från en mängd olika discipliner, inklusive filosofi, sociologi och lingvistik, vilket gör socialkonstruktivism multidisciplinärt (Burr, 2003, s. 2).

Finns det en definition av socialkonstruktivism? Som redan nämnts, hävdar Burr, är det i den anglosaxiska forskarvärlden nästan bara psykologer som använder begreppet. Som skäl anför Burr att detta är en effekt av den olyckliga splittringen mellan psykologi och sociologi i början av 1900-talet. Många av grundantagandena i socialkonstruktivism är så inarbetade i sociologi som disciplin att det bara är psykologer, när de under 1900-talets senare hälft återupptäcker dessa grundantaganden, som använder begreppet socialkonstruktivism. Men när psykologin i slutet av 1960-talet och i början av 1970-talet återupptäcker dessa grundantaganden, får de en för psykologi speciell utformning och motivering, enligt Burr (1995, 2003).

72

©  F ö rfat tar e n oc h S t ud e n t li t t e rat ur


3  Socialkonstruktivistisk psykologi som brygga …

Grundantaganden En kritisk inställning till en naivt realistisk kunskapsuppfattning inom psykologin Socialkonstruktivismens kritiska inställning till traditionell psykologi grundas bland annat på att psykologin länge dominerats av en naivt realistisk kunskapsuppfattning, som utgått från att psykologins företrädare enkelt kan observera och språkligt representera sociala och psykologiska fenomen. Detta har inneburit att psykologer inte ansett det relevant att reflektera över effekten av sin egen vetenskapsteoretiska position eller de metoder och språkliga kategorier psykologin använder då de kategoriserar människor med utgångspunkt från till exempel kön, sexualitet, personlighet, mentala sjukdomsdiagnoser, intelligens, kreativitet, copingstrategier. De sociala rörelserna på 1960- och 1970-talen, som kvinnorörelsen, homosexrörelsen, antipsykiatrirörelsen, visade extra tydligt hur just psykologi som vetenskaplig disciplin kategoriserat till exempel kvinnor och män på ett sådant sätt att oreflekterat normativa föreskrifter för manligt och kvinnligt i samtiden skrevs in i kategorierna normal kvinna och normal man (Bengtsson, 2001). Detsamma gäller psykologins ambition att kategorisera och mäta människors sexuella orientering med syftet att skilja ut en normal sexualitet från en onormal sexualitet (Stainton Rogers & Stainton Rogers, 2002) eller att följa den amerikanska psykiatrins diagnossystem (DSM-V, 2013) för att kategorisera psykisk (o)hälsa. Ett grundantagande inom socialkonstruktivismen är således att de språkliga kategorier vi som människor använder oss av för att förstå och orientera oss i omvärlden inte med nödvändighet avspeglar eller representerar verkliga kategorier eller uppdelningar. Detta gäller även i hög grad psykologins kategoriseringar. Det innebär givetvis inte att psykologin eller psykologer kan sluta upp med att kategorisera, men att kategoriseringarna måste vara betydligt mer genomtänkta och reflekterade än de varit historiskt (Bengtsson, 2001).

Historisk och kulturell föränderlighet De sätt som vi vanligtvis förstår och tolkar världen på, det vill säga de språkliga kategorier och begrepp vi använder oss av, är historiskt och

©  F ö rfat tar e n oc h S t ud e n t li t t e rat ur

73


Del I  Även det rebelliska och upproriska har en lång historia

kulturellt specifika och föränderliga. Om vi förstår världen i termer av till exempel manligt och kvinnligt, homosexualitet och heterosexualitet, psykiskt frisk och psykiskt sjuk, beror det på när och var i världen vi lever. Andra exempel är sådana begrepp som barndom, ungdom och föräldraskap, som har genomgått enorma förändringar under de senaste 200 åren i västvärlden. Vad som anses naturligt för barn och ungdomar att göra har förändrats, liksom vad föräldrar förväntas göra för sina barn och ungdomar. Vi kan se drastiska förändringar även under en så kort tidsperiod som de senaste 50 åren, som fått radikala konsekvenser för hur föräldrar uppmanas att ta hand om och uppfostra sina barn och ungdomar i västvärlden. Aspekter av denna process har jag kunnat följa i min egen empiriska forskning i Sverige i över 40 år: om föräldraidentifikationens omvandling hos unga, svenska universitetsstuderande mellan 1959 och 2003 (Bengtsson, 1983, 2001, 2007). Ett andra grundantagande inom socialkonstruktivism är alltså be­toningen av historisk och kulturell begränsning av psykologisk kunskap: vad som anses psykologiskt normalt vid en tid och plats kanske inte alls gäller vid en annan tid eller plats (Bengtsson, 2001), men det kan också fortfarande gälla. Det är lika viktigt att undersöka kontinuitet som förändring. Det centrala är det historiska och kulturella perspektivet, som psykologin vanligtvis utelämnar och hur det ska kunna vetenskapliggöras inom psykologins fält (Bengtsson, 2001).

Kunskap vidmakthålls och förändras av sociala processer Ett tredje grundantagande inom socialkonstruktivismen är att kunskap vidmakthålls och förändras av sociala processer. Om vår kunskap om världen inte kommer från världen som den verkligen är, var kommer den då ifrån, frågar Burr retoriskt. Socialkonstruktivistens svar är att människor konstruerar kunskapen mellan sig. Det är genom den dagliga interaktionen människor emellan i det sociala livet som våra versioner av kunskap skapas. Därför är social interaktion av alla slag, i synnerhet språklig interaktion, av största intresse för socialkonstruktivister. Det är inom ramen för de vardagliga, ständigt pågående, språkberoende förhandlingarna människor emellan som våra delade uppfattningar om världen och om kunskap konstrueras, dekonstrueras och rekonstitueras. Burr tar 74

©  F ö rfat tar e n oc h S t ud e n t li t t e rat ur


3  Socialkonstruktivistisk psykologi som brygga …

fenomenet dyslexi som ett exempel på detta. Detta fenomen har uppkommit genom möten mellan de människor som har svårigheter med att läsa och skriva och andra människor som kanske undervisar dem eller som erbjuder dem diagnostiska test. För inte så länge sedan betraktades det som vi i dag kallar dyslexi som ett uttryck för svag begåvning eller till och med för efterblivenhet (i Sverige), vilket inte gäller i dag (Holmqvist, 2015) men fortfarande kan gälla i andra samhällen och kulturer. Det som vi betraktar som sanning inom och i synnerhet i de sociala vetenskaperna, dit psykologi räknas, varierar historiskt och över kulturer. Dessa sanningar eller kunskapsregimer kan betraktas som vårt för närvarande accepterade sätt att förstå världen och kunskap på.

Makt, kunskap och sociala handlingar är sammanflätade Framförhandlade kunskaper kan ta en mängd olika former, därför kan man tala om åtskilliga möjliga sociala konstruktioner av världen. Men varje konstruktion medför också eller möjliggör olika slags tänkande, kännande och olika handlingar från människor. Burr tar exemplet alkoholism. Före Temperence movement i England och AA, Anonyma Alkoholister, i USA och Sverige sågs alkoholister som helt ansvariga för sitt beteende, skuldbelades och fängslades. Men det har skett en utveckling från att se alkoholism som ett brott till att se den som en sjukdom, en beroendesjukdom. Då ses alkoholister inte längre som totalt ansvariga för sitt beteende eftersom de är offer för att slags sjukligt beroende. Den sociala handling som är förenlig med detta sätt att förstå alkoholism på, är att erbjuda medicinsk och psykologisk behandling, inte fängelse. Beskrivningar eller konstruktioner av världen och av kunskap skapar, möjliggör och vidmakthåller vissa mönster av sociala handlingar och utesluter andra. Andra aktuella exempel på detta är diagnosens makt, till exempel för beteenden som diagnostiseras som adhd, depression eller social fobi (Jersild, 2015). Sexualitetens reglering och disciplinering över tid, plats och kultur är ytterligare ett tydligt exempel på hur erkänt vetenskaplig kunskap inom till exempel medicin, psykiatri, psykologi i själva verket använts i reglerande, normerande och disciplinerande syfte. Foucault, och i hans efterföljd en mängd forskare inom olika discipliner, har visat på hur normerna för ©  F ö rfat tar e n oc h S t ud e n t li t t e rat ur

75


Del I  Även det rebelliska och upproriska har en lång historia

sexuellt beteende och för vad som ansetts som legitim sexualitet i samhället liksom för den enskilde individen har förändrats drastiskt genom århundradena och beroende av kultur, dominerande sanningsregimer och geografisk ort. I västvärlden har den dominerande synen på sexualitet gått från att till exempel se homosexualitet som straffbart vid sekelskiftet mellan 1800–1900-talen, över till att ses som en mental sjukdom fram till 1970-talet då rörelsen för homosexuella genom politiska aktioner fick ansvariga myndigheter i såväl USA (1973) som i Sverige (1979) att ta bort klassificeringen av homosexualitet som en sjukdomsdiagnos inom psykiatrin. En reform som 30 år senare följs upp då Socialstyrelsen i Sverige från och med 1 januari 2009 tog bort diagnoserna transvestism, fetischism och sadomasochism. Men homosexualitet var fortfarande straffbart i 76 länder. Våra sociala konstruktioner av världen i allmänhet och av kunskap inom vissa sociala områden i synnerhet är stor. Dessa exempel är också uppbundna med eller ett uttryck för maktrelationer mellan människor, till exempel sexuella normer och diagnoser av mentalsjukdom. De har implikationer för vad som är tillåtet för olika människor att göra och för hur män­ niskor kan behandla varandra, dels professionellt i relationen läkare–patient, psykolog–klient etcetera, dels i vardagliga mellanmänskliga relationer, där normer för friskt och sjukt, normalt och avvikande ständigt förhandlas direkt eller indirekt via språkberoende, förkroppsligade och förkroppsligande förhandlingar.

Socialkonstruktivism som kunskapssystem Även socialkonstruktivismen är, enligt sitt eget perspektiv, en social och historisk konstruktion som förändrats och förändras över tid och plats. Den typ av socialkonstruktivism som de senaste åren infiltrerat brittisk och nordamerikansk psykologi i allmänhet och socialpsykologi i synnerhet, kan inte härledas till en enda källa, enligt Burr. Jag tar upp några av Burrs huvudpunkter och diskuterar eller snarare frågar hur det kommer sig att socialkonstruktivismen fått ett så stort inflytande över angloamerikansk psykologi, med undantag för USA, och så litet inflytande över svensk psykologi i allmänhet och svensk socialpsykologi i synnerhet. Det successiva anammandet av socialkonstruktivismen i den brittiska, kanadensiska, australienska och nyzeeländska psykologin har vuxit fram 76

©  F ö rfat tar e n oc h S t ud e n t li t t e rat ur


3  Socialkonstruktivistisk psykologi som brygga …

genom en kombination av ett antal nordamerikanska, brittiska och kontinentala, det vill säga europeiska forskare och författare sedan mer än 30 år, enligt Burrs historieskrivning. Dessa kunskapssystem är i sin tur förankrade i en filosofisk och vetenskaplig utveckling, som började i samband med framväxten av det vi kallar upplysningstiden på 1700-talet i västvärlden.

1)  Upplysningen, modernismen och postmodernismen I Burrs historietolkning vill hon se den kulturella och intellektuella bakgrunden till framväxten av socialkonstruktivism i relation till det som benämns som postmodernism i anglosaxiska sammanhang. Postmodernism, som Burr tar upp den, är en intellektuell rörelse som inte har samhällsvetenskaperna som utgångspunkt, utan sitt centrum i konst, arkitektur, litteratur och i kulturanalyser. Dessa fält ifrågasatte upplysningens och modernismens inflytande, som haft som effekt att man sökte det sanna och enda rätta sättet att skapa alltifrån litteratur till konst och arkitektur. Upplysningens projekt var att söka sanningen, att förstå och förklara naturen genom att använda sig av förnuft och rationalitet. Denna världsbild, moral- och kunskapsuppfattning växte fram som ett motstånd mot religionens dogmer i västvärlden under 1600- och 1700-talen. Filosofen Kant (1724–1804) brukar ses som paradigmatisk för denna period, liksom hans appell för det moderna förnuftet: sapere aude! som fritt översatt betyder ’ha modet att använda ditt eget förnuft’. Kant argumenterade för att allting skulle undersökas med hjälp av offentlig publicitet och debatt. Den individuella människan, snarare än Gud och kyrka, blev fokus för sanningssökande och moral. Det blev nu upp till individen att göra bedömningar och grunda sina omdömen på objektiva, vetenskapliga bevis (evidens) för hur verkligenheten var beskaffad och att på grund av dessa vetenskapliga beskrivningar av verkligheten skapa de rätta, moraliska reglerna för människorna att leva efter. Sanningssökandet var baserat på idén att det finns regler eller strukturer under ytan av världens all föränderlighet som kunde upptäckas. Inom sociologi kan sökandet efter regler och struktur under ytan exemp­ lifieras av Marx och Weber, som förklarade sociala ytfenomen i termer av den underliggande strukturen i samhället, i Marx analyser av kapitalismens ©  F ö rfat tar e n oc h S t ud e n t li t t e rat ur

77


Del I  Även det rebelliska och upproriska har en lång historia

logik och protestantismens etik i Webers analyser. Inom psykologi kan försöken att påvisa underliggande psykiska strukturer som orsaken till en mängd varierande psykiska ytfenomen exemplifieras av Freuds psykoanalys och Piagets kognitiva utvecklingsteori. I varje av dessa fall ses den dolda strukturen som den djupare verklig­ heten som ligger under ytan av en mängd föränderliga fenomen i samhället, så att sanningen om världen kan avslöjas genom att analysera dessa underliggande strukturer. Teorier inom samhällsvetenskap och humaniora som postulerar (antar) sådana strukturer kallas strukturalistiska. Det senare förkastandet av att det är regler och strukturer som ligger dolda, som avslöjar den verkliga världen, kallas poststrukturalism, efter strukturalismen, och begreppen postmodernism och poststrukturalism används ofta som utbytbara och synonyma begrepp. Postmodernister och poststrukturalister kritiserar strukturalistiska teorier, till exempel marxism, psykoanalys, kognitiv utvecklingsteori, för att de skapar illusoriska metaberättelser eller grandiosa, det vill säga ideologiska alltomfattande teorier, som erbjuder förenklade principer för att förstå hela den sociala världen, till exempel för Marx var det klassrelationer, det vill säga relationen mellan dem som ägde eller kontrollerade produktions­ medlen (och kapitalet) och de arbetande människorna som var underkastade detta ägande eller kontroll. Därför var Marx rekommendationer för social handling och förändring baserad på denna princip, det vill säga revolution genomförd av arbetarklassen, för att ändra ägandet och kontrollen över kapitalet och produktionsmedlen, och därmed relationen mellan arbetarklass och borgarklass. Men upplysningen (the Enlightenment) hade också sin motståndsrörelse (the counter-Enlightenment). Filosofen Nietzsche hävdade, under 1900-talets första hälft, att vetenskapen inom det sociala fältet förvandlat sanning och förnuftssökande till sina egna dogmer. Han ansåg att varken historien eller mänskligt liv hade något inneboende syfte, eller att de stora berättelserna var annat än ideologi förklätt till vetenskap. Här kan man finna början till de postmodernistiska strömningarna. Postmodernismen är ett förkastande både av idén att det kan finnas en slutgiltig sanning och av strukturalismen, det vill säga idén att världen, som vi ser den, är ett resultat av dolda strukturer. Postmodernismen förkastar idén att världen kan förstås i termer av stora, 78

©  F ö rfat tar e n oc h S t ud e n t li t t e rat ur


3  Socialkonstruktivistisk psykologi som brygga …

enhetliga teorier eller metaberättelser, och betonar i stället den samtidiga existensen av en mängd varierande situations-, plats- och historieföränderliga sätt att leva det sociala livet på för människor. Utvecklingen inom teknologi, datorer, mobiler, internet och masskommunikation av olika slag, innebär att vi nu lever i ett samhällstillstånd där många och varierade typer av kunskap är tillgänglig för oss (Google, ­Wikipedia, Facebook, YouTube etcetera). Det finns dessutom en mängd olika naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga och humanistiska vetenskapliga discipliner, många religioner, alternativa mediciner, en variation av livsstilar och så vidare. Var och en av dessa fungerar som ett relativt slutet deluniversum av mening, kunskap, makt- och handlingsmöjligheter som vi kan tillägna oss, men också lämna om vi vill. Postmodernism, liksom poststrukturalism, förkastar alltså antagandet att social förändring handlar om att upptäcka och förändra de underliggande strukturerna av socialt liv genom att använda en enda stor teori eller en enda metaberättelse.

2)  Sociologiska inflytanden Trots deras inbördes olikheter hade Kant, Nietzsche och Marx den gemensamma uppfattningen att kunskap åtminstone delvis är en produkt av det mänskliga tänkandet, snarare än att det enbart var grundat i en yttre verklighet. En stor andel sociologer under 1900-talet tog upp detta perspektiv i termer av kunskapssociologi (sociology of knowledge). De mest inflytelserika under 1960-talet var Berger och Luckmann, vars bok The social construc­ tion of reality, 1966, kom att få stort inflytande under denna tid. Berger och Luckmann bygger sina teorier på symbolisk interaktionism, en term som Georg Herbert Mead använde på 1930-talet. Mead argumenterade för att vi som människor skapar eller konstruerar våra egna och andras identiteter genom våra vardagliga möten med varandra i social och språklig inter­ aktion: ”I need a we to become truly me” (’Jag behöver ett vi för att bli ett genuint själv’) (Mead, 1934). Berger och Luckmann, som bygger vidare på Meads symboliska interaktionism, argumenterar för att människor tillsammans skapar och sedan vidmakthåller alla sociala fenomen genom sociala och språkligt symboliska handlingar. De postulerar tre fundamentala processer för hur detta går till: externalisering, varigenom samhällen och kulturer skapar särskilda ©  F ö rfat tar e n oc h S t ud e n t li t t e rat ur

79


Del I  Även det rebelliska och upproriska har en lång historia

versioner av verkligheten; objektivering, varigenom dessa konstruerade verkligheter görs reellt verkliga, som om de förekommer naturligt, finns ”där ute” och internalisering, varigenom individer genom socialisation och kulturalisering inkorporerar denna socialt konstruerade verklighet i sin förståelse av världen (Stainton Rogers & Stainton Rogers, 2002). Berger och Luckmann visar hur världen kan bli socialt konstruerad av människors sociala språkberoende förhandlingar, men samtidigt uppfattas av samma människor som om det är världens natur som är på förhand given, objektiv och fixerad. Burr tar upp den paradoxala insikten att hennes egen bok om socialkonstruktivism i den anglosaxiska världen håller på att få status som objekt eller förhandsgiven natur, en objektiv, fixerad kunskap som alltid funnits och inte kommer att förändras.

3)  Vändningen mot språket och krisen inom socialpsykologi Det tredje starka inflytandet i skapandet av socialkonstruktionism som kunskapsregim i vardande, som Burr tar upp, är vändningen mot språket i samhälls- och humanvetenskaperna från 1950-talet och framåt och krisen i socialpsykologin från 1970-talet och framåt. Först från 1980-talet och framåt fick vändningen mot språket en fast förankring i den anglosaxiska brittiska psykologin, främst genom två paradigmatiska böcker, dels den av Foucaults studier inspirerade boken Changing the subject, psychology, social regulation and subjectivity (Henriques m.fl., 1984) och dels den av etnometodologi och av Foucault inspirerade Discourse and social psychology, beyond attitudes and behavior (Potter & Wetherell, 1987).

Vändningen mot språkets performativa makt Psykologins och psykologers vändning mot språket inspirerades av teorier och forskning som hade vuxit fram inom ramen för andra discipliner över en period, enligt Willig (2001, 2008). Från 1950-talet och framåt blev filosofer, kommunikationsteoretiker, historiker och sociologer alltmer intresserade av språket som social performance, ’socialt förhandlande’ eller ’socialt förkroppsligande’ (’performativitet’). Antagandet att språket förser oss med ett antal oomtvistade tecken med vilka vi kan sätta etiketter på inre tillstånd, som tankar och känslor, och med vilka vi på ett enkelt sätt kan beskriva den 80

©  F ö rfat tar e n oc h S t ud e n t li t t e rat ur


3  Socialkonstruktivistisk psykologi som brygga …

yttre verkligheten började bli alltmer utmanat från och med 1950–60-talen. I stället började språket betraktas som produktivt, som skapande, det vill säga språket sågs som ett sätt att konstruera versioner av den sociala och psykologiska verkligheten för att uppnå sociala och psykologiska motiv (Willig, 2008). Fokus för undersökningar skiftade från individen och hennes eller hans intentioner till språket och dess produktiva sociala och psykologiska potential (Willig, 2001, 2008). Wittgensteins språkfilosofi, Austins talaktsteori och Foucaults idé­ historiska studier av diskursiva praktiker avseende straff (rätt och fel), mental sjukdom (friskt och sjukt) och sexualitet (normalt och onormalt) är tidiga exempel på viktiga arbeten, med fokus på språkets produktiva, sociala potential att konstruera sociala och psykologiska motiv och verkligheter (Willig, 2001, 2008).

Krisen inom socialpsykologin Ytterligare en faktor som bidragit till framväxten av socialkonstruktivismen inom anglosaxisk psykologi vill Burr förlägga till den nordamerikanska psykologen Gergens artikel i tidskriften Journal of Personality and Social Psychology: ”Social psychology as history” (1973). I den artikeln argumenterar Gergen för att all social kunskap, inklusive psykologisk kunskap, är historiskt och kulturellt specifik, och att vi därför måste utvidga våra undersökningar utöver individen till det sociala, politiska och ekonomiska kunskapsfältet som individen ingår i för att få en rimligt sanningsenlig förståelse för utvecklingen av dagens psykologi (present-day psychology) det vill säga den tidsenligt förhärskande psykologin som en del av socialt liv i ett visst historiskt och geografiskt sammanhang. Dessutom argumenterar Gergen för att det inte är någon poäng med att försöka sig på once-and-for-all-, det vill säga ’en gång för alla’-förklaringar av människor eller samhällen, eftersom det enda återkommande draget i socialt liv är att det kontinuerligt förändras. Därmed blir socialpsykologi en sorts historiskt åtagande, eftersom allt vi någonsin kan göra är att försöka förstå och redogöra för hur den sociala världen framstår för oss i närvarande tid (jämför Foucaults begrepp det nuvarandes historia, Bengtsson, 2001). Gergens artikel skrevs under en period som i den anglosaxiska psykologin beskrivs som ”krisen i socialpsykologin” (Rose, 1990). ©  F ö rfat tar e n oc h S t ud e n t li t t e rat ur

81


Margot Bengtsson är psykolog och genusforskare. Hon är docent och före detta universitetslektor vid Institutionen för psykologi, Lunds universitet. Hon var en av initiativtagarna till Forum för kvinnliga forskare och kvinnoforskning. Detta forum lade grunden till nuvarande Genusvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet.

Feminism och psykologi Om psyke , samhälle , genus och högre utbildning 1959–2O16 I Feminism och psykologi beskrivs inledningsvis den teoretiska utveckling som skett inom feministisk och genusrelaterad psykologi under de senaste decennierna. Särskilt undersöks hur socialkonstruktivistiska och postmoderna idéer har påverkat psykologin och genuspsykologin. Fokus ligger dels på relationell psykodynamisk psykologi och terapi och dels på kritisk socialpsykologi. I bokens andra, empiriska del, beskrivs genom ett flertal olika studier från olika decennier den samhälleliga, sociala och psykokulturella omvandlingsprocess beträffande högre studier, arbete, makt och kärlek som 1970-talets kvinnorörelse innebar för olika grupper av ungdomar under perioden 1959–2003. En av grupperna följs upp i en studie efter 10 år, vilket ger ett unikt longitudinellt perspektiv på sociala förändringsprocesser. Författaren påvisar möjligheterna till ett tredimensionellt perspektiv inom psykologin i allmänhet och inom genuspsykologin i synnerhet. Detta innebär att studera individer med hänsyn till tid, plats och person i en specifik situation och att därefter följa dessa individer i ett långtidsperspektiv. Feminism och psykologi vänder sig till alla med ett teoretiskt intresse för feminism, genusforskning, psykologi, psykoterapi och högre utbildning. Art.nr 39017

studentlitteratur.se

Profile for Smakprov Media AB

9789144108971  

9789144108971  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded