Psykologi 1 Lärarhandledning
TOVE PHILLIPS
Introduktion till läroboken Psykologi 1 är ett heltäckande läromedel för gymnasieskolans kurs Psykologi 1. Läroboken är pedagogiskt utformad med tydlig korrelation till kursens centrala innehåll. •
Varje kapitel relaterar till en punkt i det centrala innehållet så att man enkelt kan förvissa sig om att man täcker kursens alla moment.
•
Varje kapitel introduceras med en intresseväckande fallbeskrivning och en beskrivning av kapitlets innehåll.
•
Texten blandas upp med frågor att diskutera eller fundera på.
•
Texten kompletteras med rutor för merkunskap.
•
Läroboken har en modern design med relevanta bilder och illustrationer.
•
Läroboken har ett tydligt språk med begreppsförklaringar i marginalen.
•
Varje kapitel avslutas med en sammanfattning som är kopplad till kapitlets introduktion.
•
Efter varje kapitel finns instuderingsfrågor och exempel på uppgifter.
•
Till läroboken finns en lärarhandledning, som du nu håller i din hand.
Introduktion till lärarhandledningen Denna lärarhandledning följer lärobokens kapitel så att du enkelt kan hitta material att komplettera din undervisning med. Den innehåller också en bedömningstabell med kunskapskrav för kursen som underlättar vid bedömning av eleven. Bedömningstabellen kan med fördel kopieras upp i ett exemplar för varje elev, i vilken du fyller i elevens nivå för varje punkt under kursens gång. Detta underlättar din betygsättning. Bedömningstabellen kan också användas vid handledarsamtal med eleven. Till varje kapitel finns följande typ av material: •
Facit till lärobokens instuderingsfrågor.
•
Kopieringsunderlag för bilder, tabeller etc.
•
Förslag på uppgifter.
3
Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB
Bedömningstabell
Elevens namn:___________________________________________________________________
Centralt innehåll • Psykologins historiska framväxt. I samband med det behandlas psykoanalysens och behaviorismens tidiga förklaringar av mänskliga beteenden, känslor och tankar. Betyg:__________________________________ • Kognitionspsykologi och dess tillämpningar: hur människan uppfattar och förstår sin omvärld och sig själv. I samband med det behandlas hur hjärnan tar emot och bearbetar information. Betyg:__________________________________
• Biologisk psykologi och dess tillämpningar: hur människan förstås utifrån fysiska förklaringar av tänkande, känslor och beteende. Betyg:__________________________________ • Socialpsykologi och dess tillämpningar: hur människan påverkas och formas tillsammans med andra utifrån de grupper och organisationer hon eller han tillhör. Betyg:__________________________________ • Verklighetsuppfattningar och självbilder. Hur de påverkas och formas. Betyg:__________________________________ • Psykisk hälsa och ohälsa med betoning på stress och stresshantering samt kriser och krishantering. Betyg:__________________________________
Eleven redogör översiktligt för delar av den psykologiska vetenskapens framväxt och utveckling.
Eleven redogör utförligt för delar av kognitionspsykologins, den biologiska psykologins och socialpsykologins förklaringar till mänskliga beteenden, känslor och tankar. I samband med det för eleven välgrundade resonemang om psykologiska samband och relaterar till egna erfarenheter. Eleven värderar med enkla omdömen de olika psykologiska perspektivens förklaringsvärde och för välgrundade resonemang om deras betydelse för helhetssynen på människan.
Eleven redogör utförligt för delar av den psykologiska vetenskapens framväxt och utveckling.
Betyget C
Eleven redogör utförligt och nyanserat för omfattande delar av kognitionspsykologins, den biologiska psykologins och socialpsykologins förklaringar till mänskliga beteenden, känslor och tankar. I samband med det för eleven välgrundade och nyanserade resonemang om psykologiska samband och relaterar till egna erfarenheter. Eleven värderar med nyanserade omdömen de olika psykologiska perspektivens förklaringsvärde och för välgrundade och nyanserade resonemang om deras betydelse för helhetssynen på människan.
Eleven redogör utförligt och nyanserat för delar av den psykologiska vetenskapens framväxt och utveckling.
Betyget A
Betyget E
Eleven redogör översiktligt för begränsade delar av kognitionspsykologins, den biologiska psykologins och socialpsykologins förklaringar till mänskliga beteenden, känslor och tankar. I samband med det för eleven enkla resonemang om psykologiska samband och relaterar till egna erfarenheter. Eleven värderar med enkla omdömen de olika psykologiska perspektivens förklaringsvärde och för enkla resonemang om deras betydelse för helhetssynen på människan.
Eleven redogör utförligt för arvets och miljöns betydelse för individens psykologiska utveckling, livsvillkor och hälsa. Dessutom för eleven välgrundade resonemang om hur människan påverkas och formas tillsammans med andra i olika sociala sammanhang och ger exempel på det.
Eleven redogör utförligt och nyanserat för arvets och miljöns betydelse för individens psykologiska utveckling, livsvillkor och hälsa. Dessutom för eleven välgrundade och nyanserade resonemang om hur människan påverkas och formas tillsammans med andra i olika sociala sammanhang och ger exempel på det.
Eleven redogör översiktligt för arvets och miljöns betydelse för individens psykologiska utveckling, livsvillkor och hälsa. Dessutom för eleven enkla resonemang om hur människan påverkas och formas tillsammans med andra i olika sociala sammanhang och ger exempel på det.
Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB
4
Innehåll Kapitel 1: Psykologins historiska framväxt........................................................6 Kapitel 2: Kognitionspsykologi..........................................................................15 Kapitel 3: Biologisk psykologi...........................................................................22 Kapitel 4: Socialpsykologi.................................................................................29 Kapitel 5: Verklighetsuppfattning och självbild..................................................36 Kapitel 6: Psykisk hälsa och ohälsa..................................................................43 Filmtips.............................................................................................................50 Boktips............................................................................................................51 Länktips...........................................................................................................52 Bildförteckning.................................................................................................53
5
Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB
Det här kapitlet behandlar den andra punkten i kursens centrala innehåll: ” Kognitionspsykologi och dess tillämpningar: hur människan uppfattar och förstår sin omvärld och sig själv. I samband med det behandlas hur hjärnan tar emot och bearbetar information.” Lärobokens kapitel handlar om de omkringflygande tankarna och om de kognitiva processer som styr vårt medvetande. Kapitlet behandlar följande punkter:
• Vad är kognitiv psykologi? • Uppmärksamhet och perception • Minne • Språk • Tänkande • Tanke och handling
Genom att komplettera boken med de övningar och aktiviteter som lärarhandledningen ger förslag på, kan du erbjuda eleverna en varierad undervisning som passar alla lärstilar.
15
Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB
Kapitel 2
Kapitel 2: Kognitionspsykologi
1. Kognitionspsykologin uppkom som en motreaktion mot psykoanalysen och behaviorismen under 1960-talet. Kritikerna menade att de tidigare teorierna målat ut människan som alltför passiv i sitt eget liv och att människan är en medveten varelse med hög kognitiv förmåga som påverkar beteendet. 2. Jean Piaget var en schweizisk pedagog och utvecklingspsykolog. Han är mest känd för sina teorier om människans kognitiva utveckling och hur det går till när vi tar till oss nya kunskaper och ny information. 3. Assimilation innebär att vi använder tidigare kunskaper eller erfarenheter för att möta nya. Ackommodation innebär att vi förändrar tidigare kunskaper för att kunna förstå nya. 4. Perception (varseblivning) är den process som innebär att hjärnan tar till sig och tolkar olika sinnesintryck genom våra sinnen. 5. Yttre faktorer: ljud- och synintryck i den omgivande miljön, mobiltelefoner m m. 6. Inre faktorer: oro, tankarna finns någon annanstans, trötthet, hunger m m. 7. Vår uppmärksamhet och vår fokus påverkas bland annat av våra inre tankar och känslor, våra önskningar, vår självbild och självkänsla, våra intressen och vår inställning till livet. 8. Att vi människor har ett behov och en automatisk strävan att se helheter. Människan uppfattar inte världen i isolerade detaljer, utan i sammanhängande helheter. Detta gör att vi gärna vill fylla i saknad information utifrån våra idéer om vad dessa helheter är. 9. Olika minnesfragment är utspridda på olika platser i hjärnan så att vi ibland behöver leta på flera ställen för att få en heltäckande minnesbild. 10. I procedurminnet lagras sådana kunskaper som man brukar säga ”sitter i ryggmärgen” och aldrig glömmer av, t.ex. att gå, cykla eller simma. Det perceptuella minnet används för igenkänning av objekt i omgivningen och språkliga begrepp. Det semantiska minnet innehåller faktakunskaper om allt möjligt. Det episodiska minnet lagrar våra personliga minnen. Det är händelser i livet, både roliga och tråkiga. 11. Den amerikanske psykologen George A. Millers teori om att människans arbetminne har en kapacitet på 7 ± 2 enheter. En enhet kan t.ex. vara ett nummer eller ett ord. Det betyder alltså att vissa människor bara kan minnas fem enheter, medan andra kan minnas upp till nio. 12. Alla fokuserar på olika saker i en situation. Vi ser det vi vill se (eller inte vill se) och vår lagrade minnesbild är alltså från början en subjektiv minnesbild. Eftersom alla minnesfragment är utspridda på olika ställen i hjärnan måste vi först pussla ihop dem för att få en heltäckande bild, vilket ibland kan gå fel. Ibland ges vi minnen av andra och tror att de är våra egna. En del minnen kan vara så obehagliga eller plågsamma att vi förvränger dem för att skydda oss själva från obehaget. Minnen kan också förträngas så att de i princip ”glöms bort” och blir väldigt svåra att plocka fram. 13. En molekyl som förmedlar signaler mellan olika nervceller i nervsystemet, t.ex. serotonin, dopamin och adrenalin.
16
Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB
Kapitel 2
Facit till instuderingsfrågor i boken
14. Konkret tänkande innebär att man utför tankeoperationer med hjälp av konkreta begrepp och uppenbara fakta. Det är baserat på sådant som man kan se och ta på och som man kan uppleva i den omedelbara verkligheten. Abstrakt tänkande innebär att man utför tankeoperationer med hjälp av abstrakta begrepp och tankescheman, symboler och formler. Det är baserat på idéer, föreställningar och fenomen som inte existerar som fysiska ting. 15. IQ (intelligenskvot) är ett mått på intelligens. Det tas fram genom att man dividerar personens mentala ålder med dess verkliga ålder och sedan multiplicerar med 100. Genomsnittet för olika intelligenskvotsystem är därför alltid 100. Det riktas en hel del kritik mot intelligenstester och intelligenskvotbegreppet, eftersom det inte anses mäta alla typer av intelligens. 16. De flesta forskare anser att intelligens påverkas av såväl arv som miljö. Man kan ha intelligenta föräldrar och intelligenta gener, men hur dessa används beror på vilken stimulans man får under uppväxten. 17. En logisk slutledning är när man använder sig av ett eller flera kända fakta (premisser) för att dra en slutsats. 18. Lingvistisk intelligens: språk, skrivande, talande, främmande språk etc. Logisk/matematisk intelligens: matematik, logik, organisering, planering etc. Spatial intelligens: lokalsinne, rumskänsla, konst, bild etc. Kroppslig/kinestetisk intelligens: fysisk, kroppslig, praktiskt arbete, prova på etc. Musikalisk intelligens: gehör, rytm, taktkänsla, musikalitet etc Interpersonell intelligens: social kompetens, kommunikation, lyssnare etc. Intrapersonell intelligens: självinsikt, självständighet, trivs ensam etc. samt natur-intelligens och existens-intelligens. 19. EQ = känslomässig intelligens, vilket innebär att man har god kontakt med sina känslor och att man använder dem för att fatta kloka beslut, att man har god empati och inlevelseförmåga samt att man är bra på relationer. 20. Ett kognitivt schema är en sorts mall för våra tankar. Vi skapar själva våra kognitiva scheman utifrån vår bakgrund och våra erfarenheter. När vi haft en tankeprocess eller utfört en handling många gånger blir den till slut automatisk. Tanken/handlingen har blivit ett kognitivt schema. 21. Terapeut och patient försöker kartlägga och analysera patientens negativa tankar och vilka känslor de väcker hos patienten. Då ser man ett mönster över hur de negativa tankarna påverkar hur patienten mår. Därefter försöker man genom analys och samtal förändra de negativa tankemönstrena för att få patienten att må bättre. 22. KBT (Kognitiv beteendeterapi) är en blandning av kognitiv terapi och beteendeterapi. Den går dels ut på att ändra patientens tankemönster, dels på att förändra patientens beteende. KBT är en mycket populär terapiform.
17
Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB
Minnesträning Låt eleverna arbeta i par. Ge varje elev en nyhetsartikel på cirka 300 ord – den behöver inte vara aktuell och den kan handla om precis vad som helst. Eleverna får fem minuter på sig att läsa och försöka minnas innehållet i artikeln. Därefter ska de återberätta så mycket de minns av innehållet för varandra. Samla in artiklarna och dela ut dem igen, så att varje par får nya artiklar. Uppmana nu eleverna att skapa bilder i huvudet av innehållet. Få dem att försöka skapa som en egen liten mental dokumentärfilm. Ge dem fem minuter att läsa och minnas artikeln. Låt dem sedan återberätta för varandra. Samla in artiklarna och dela ut dem på nytt. När eleverna nu läser den nya artikeln får de skriva ner fem stödord för att hjälpa dem att minnas innehållet. Ge dem fem minuter att läsa och skriva stödord. Låt dem sedan återberätta för varandra. Avsluta med att diskutera vilka metoder som fungerar bäst för att minnas en text.
Tolka Klipp ut långa remsor av vitt papper. Ett bra format får du om du delar ett A3 på längden i fyra remsor. Rita sju streck jämnt fördelat över remsorna så att varje remsa har åtta rutor. Dela ut en remsa var till eleverna i klassen. Berätta för dem att de nu ska skriva en mening i den första rutan (och inte visa för någon). Det ska vara någonting konkret, alltså någonting man kan se, t.ex. ”Tomten och snögubben sitter på kafé och sms:ar” eller ”Tre gamla tanter reparerar en bil som kört på en älg”. Ge eleverna ett par minuter att skriva meningen. Be dem sedan skicka sin pappersremsa med meningen till personen till höger. Man ska alltså inte byta lappar, utan skicka vidare genom klassrummet. Nu ska eleverna försöka rita en bild som föreställer det som meningen säger. Detta ska de göra i den andra rutan. Ge dem två minuter att göra detta. De ska sedan FÖRST vika undan meningen innan de skickar vidare remsan till höger. Den som får remsan ska alltså bara se bilden och inte meningen. De ska nu försöka skriva vad bilden illustrerar i en mening. Efter två minuter kan de vika undan bilden och skicka vidare. Fortsätt tills hela remsan är färdig. Låt nu eleverna veckla upp bilderna och se hur den första meningen tolkats och förändrats när den skickats från person till person. Uppgiften syftar till att visa för eleverna hur olika vi tolkar budskap och hur vi lägger fokus på olika saker.
18
Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB
Kapitel 2
Uppgifter
Testa hörseln 1 Lägg ett antal föremål framför dig på katedern, t.ex. en sax, en penna, en tejprulle, en pennvässare, en bok, ett gem, en whiteboardpenna, en nyckel, en apelsin och ett suddgummi. Låt eleverna titta på föremålen under en minut. Be dem sedan att vända ryggen mot tavlan och vara knäpptysta. De ska också ha ett block och en penna i knät. Be eleverna blunda. Släpp ett av föremålen i golvet och be eleverna skriva ner vilket föremål de tror att det var. Be dem blunda igen och släpp ännu ett föremål. Gör likadant med samtliga föremål och be sedan eleverna vända sig om. Gå igenom och jämför listorna.
Testa hörseln 2 Viskleken är en klassisk kommunikationslek som visar hur budskap kan förvrängas genom hörselintryck. Sitt i en ring och låt en av eleverna komma på en mening att viska i sin grannes öra. Låt sedan meningen gå runt hela ringen och be den siste personen säga meningen högt. Testa gärna flera gånger.
Testa känseln 1 Låt eleverna sitta i par med den ene med ryggen mot den andra. Eleven som sitter bakom ska nu säga ramsan ”Bulleri bock” samtidigt som han eller hon spelar med fingrarna på den andres rygg: ”Bulleri bulleri bock, hur många horn står opp?” (varpå man låter 1-10 fingrar stanna på den andres rygg) Den andre personen ska nu försöka känna hur många fingertoppar det är på ryggen, t.ex. fyra. Eleven bakom svarar då (beroende på antal fingrar): ”Fyra du sa, tre det var, bulleri bulleri bock”.
Testa känseln 2 Låt eleverna sitta i par. Den ena ska blunda medan den andre skriver ett ord med fingret på den andres arm (helst direkt på huden). Den andre ska gissa vilket ordet är. Turas om och testa gärna att skriva på andra kroppsdelar som benen eller ryggen.
19
Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB
Kapitel 2
Uppgifter
Testa synen Låt eleverna stå mitt emot varandra i par. De ska iaktta varandra i två minuter. Därefter vänder de sig bort från varandra och förändrar något i sitt utseende, t.ex. ett hårband, en knäppt skjortknapp, ett halsband eller läppstift. När båda är klara vänder de sig om igen och försöker se vilka två saker som har förändrats.
Testa lukten Förbered genom att göra i ordning tio små burkar med olika lukter i. Använd gärna svarta plastburkar med lock som man inte kan se igenom. Skriv en siffra på varje burk. Dela ut varsin lapp till eleverna med tio numrerade rader. Ta en burk i taget och låt eleverna ställa sig i kö för att lukta. Se till att de blundar när de luktar, så att de inte kan se innehållet. De ska sedan skriva vad de tror att burken innehåller under motsvarande siffra på sitt papper. Gör likadant med samtliga tio burkar. Gå sedan igenom tillsammans. Exempel på lukter: kaffe, kakao, ketchup, ost, smör, pepparkaka, diskmedel, olivolja, apelsinskal, äpple, solkräm, honung, vitlök, stearin, granbarr, jord, kanel och parfym.
Vad smakar skollunchen? Elevernas uppdrag är att göra en detaljerad smakanalys nästa gång de äter skollunch. Uppmana dem att äta extremt långsamt och att riktigt suga på smakerna. De ska skriva ner sina förnimmelser av varje enskild del av måltiden, t.ex. morötterna, riset, kycklingen. Be dem att vara fantasifulla i sina uttryck och att de kan använda vilka beskrivande ord och fraser de vill. Sitt gärna själv med under måltiden. Gå tillsammans igenom vilka smakupplevelser eleverna hade under skollunchen. Diskutera hur mycket man egentligen brukar smaka på den mat man äter och hur mycket man bara kastar i sig den. Finns det några tillfällen då man njuter mer än annars och finns det andra faktorer som kan påverka smakupplevelsen positivt eller negativt?
20
Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB
Kapitel 2
Uppgifter
Den osynliga handen Följande trick visar hur man kan skapa en illusion genom att lura sinnena. Testa gärna hemma först, så att du vet att det fungerar. Material: Ett bord (katedern), en skärm eller en stor bok, en gummiarm (eller eventuellt en uppstoppad diskhandske trädd på en uppstoppad strumpbyxa, två likadana penslar. Be om en frivillig elev och låt honom eller henne sitta vid katedern med armarna framför sig på katedern. Sätt dig själv lite vid sidan mitt emot. 1. Placera en skärm eller en stor bok så att höger arm är skymd för försökseleven. 2. Placera gummiarmen framför eleven i ett läge där elevens riktiga arm skulle kunna ligga. Be eleven titta på händerna framför sig (den riktiga vänsterhanden och den falska högerhanden). 3. Stryk två penslar samtidigt längs den dolda högerhanden och den falska gummihanden. Försäkra dig om att du rör båda penslarna på samma sätt. Eleven ska inte se att du stryker den riktiga högerhanden. 4. Efter en halv minut upplever cirka 70 procent att gummihanden är deras riktiga hand. 5. Testa eventuellt illusionens styrka genom att överraska med ett slag mot gummihanden. Förklara att kroppssinnet är det sinne som ger oss information om våra organ och kroppsdelar. Men kroppssinnet har inga absoluta sanningar om hur verkligheten ligger till. Det måste använda sig av den information som finns tillgänglig. Synen och känseln berättar att gummihanden är vår riktiga hand och illusionen är skapad. Det är mycket viktigt att gummiarmen ligger i ett naturligt läge och vinkel. Det är också mycket viktigt att man rör penslarna exakt i takt. Annars kan illusionen förstöras.
21
Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB
Kapitel 2
Uppgifter
Psykologi 1
TOVE PHILLIPS
Lärarhandledning
Denna lärarhandledning följer lärobokens kapitel så att du enkelt kan hitta material att komplettera din undervisning med. Den innehåller också en bedömningstabell med kunskapskrav för kursen som underlättar vid bedömning av eleven.
Till varje kapitel finns följande typ av material: • Facit till lärobokens instuderingsfrågor • Kopieringsunderlag för OH eller utdelning till elever • Förslag på uppgifter för enskilt arbete och grupparbeten • Film-, länk- och litteraturtips