L I B E R S L I B E R S
VATTENORMEN KENTAUREN KORPEN BÄGAREN Spica JUNGFRUN
SEXTANTEN
VATTENORMEN
VARGEN
Denebola Regulus
VÅGEN BERENIKES HÅR
LEJONET
JAKTHUNDARNA
KRÄFTAN Procyon LILLA HUNDEN STORA HUNDEN
KARLAVAGNEN
Pollux
KUSKEN
DRAKEN
Polstjärnan
ORMEN
Vega CEPHEUS
Capella
Bellatrix
ORMBÄRAREN SKORPIONEN
LILLA BJÖRNEN
ORION Rigel
NORRA KRONAN HERKULES
TVILLINGARNA
Betelgeuze
HAREN
Antares
ORMEN
Castor
ENHÖRNINGEN
SKORPIONEN
BJÖRNVAKTAREN
STORA BJÖRNEN
Sirius
DUVAN
Arcturus
A T L A S
SKEPPET ARGO
LYRAN
OXEN Aldebaran
Hyaderna
Deneb
PERSEUS Algol
Altair
ÖRNEN
SKYTTEN
DELFINEN
TRIANGELN VÄDUREN
FLODEN
PILEN
SVANEN
CASSIOPEJA
ANDROMEDA LILLA HÄSTEN PEGASUS
STENBOCKEN
FISKARNA Mira VATTUMANNEN UGNEN
VALFISKEN
SÖDRA FISKEN
Fomalhaut
Best.nr 47-10164-1 Tryck.nr 47-10164-1
AAtlas_omslag_2010_3.indd 1
Liber
SKULPTÖREN
2010-12-03 08:58:19
2
INNEHÅLL KARTKUNSKAP 2-3 4-5 6-7
Innehåll Kartor och skalor Karttecken och naturtyper
Norr Öster
Väster Söder
SVERIGE 8 9 10-11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30-31 32
Sveriges landskap och landskapsvapen Sveriges län Hela Sverige Satellitbild över Skåne och Halland Skåne och Halland Småland och Blekinge Öland och Gotland Bohuslän, Dalsland och Västergötland Närke, Östergötland Värmland och Västmanland Uppland och Södermanland Dalarna Hälsingland och Gästrikland Härjedalen Medelpad Jämtland Ångermanland Södra Lappland Västerbotten Mellersta Lappland Norrbotten Norra Lappland Sverige, höga fjäll och årsnederbörd
NORDEN 33 34-35 36-37 38-39 40-41 42 43
s1_3.indd 2
Istiden, spår efter isen och landhöjningen Norden och de Baltiska staterna Norge Finland Danmark Grönland, Åland Färöarna, Svalbard och Island
2010-11-23 11:38:21
3 EUROPA 44-45 46-47 48-49 50-51 52-53 54-55 56
Europa Politisk indelning, tabell över Europas stater Storbritannien, Irland, Belgien, Nederländerna, Schweiz Mellaneuropa: Tyskland, Polen, Österrike, Ungern, Tjeckien, Slovakien, Vitryssland, Ukraina, Moldavien Frankrike, Spanien, Portugal Sydöstra Europa: Italien, Slovenien, Kroatien, Serbien, Bosnien och Hercegovina, Montenegro, Kosovo, Makedonien, Grekland, Albanien, Bulgarien, Rumänien Europa, höga berg och årsnederbörd
VÄRLDSDELAR 57 58-59 60-61 62-63 64-65 66-67 68-69 70-71 72-73 74 75
Asien, Mellanöstern idag och Palestina på Jesu tid Hela Asien, översikt, östra Kina och Japan Norra Asien Södra Asien Afrika Nordamerika USA, Mexico och Centralamerika Sydamerika och Västindien Oceanien Arktis, norra Polarområdet Antarktis, södra Polarområdet
VÄRLDEN 76-77 78-79 80-81 82-83 84-85 86-87 88-89 112 113
Världen, vegetation, temperatur, havsströmmar, nederbörd, vindar Världen, höjder, havsdjup, kontinenternas vandringar, jordbävningar, vulkaner Världen, stater, religioner, språk Världen, befolkning Några djur i olika världsdelar Världens flaggor Världen, naturtyper och klimat Långa tunnlar, höga byggnader, vulkaner Världens höga berg, stora sjöar, öar, floder
NAMNREGISTER 90-111
Namnregister
Pärmens insida fram: Pärmens insida bak:
s1_3.indd 3
Sveriges landskapsdjur Sveriges landskapsblommor
2010-11-23 11:38:25
6
Karttecken och naturtyper
Glaciär
Berg, kalfjäll, kalmark
Myr
Skärgård
Vattenfall
Bergstopp
Halvö
Vik
Sjö
Ö
Vattenkraftverk
Lövskog
s4_7.indd 6
Barrskog
Gräs- och betesmark
Odlad mark
Sand
2010-11-23 11:31:20
7
Karttecken För att kunna visa olika saker på kartan väljer vi att rita olika tecken.
Med hjälp av teckningar kan du jämföra hur olika saker ser ut i verkligheten och på kartan.
OBS! ta då inte bort orterna, då de är inmonteringshörn bort orterna, de är inmonteringshörna OBS! ta inte bort orterna, OBS! då detaärinte inmonteringshörna för Quark-dokumentet. CBför Quark-doku OBS! ta Tätort inte bort orterna, debort är inmonteringshörna för CB OBS! ta bort orterna, då de är inmonteringshörna för Quark-dokumente OBS! tadå inte orterna, dåinte deFlod, är inmonteringshörna för Quark-dokumentet. CB Flygplats med mer älv, å,Quark-dokumentet. än 50 000 invånare vattenfall taärinte bort orterna, då de ärQuark-dokumentet. inmonteringshörna för Quark-doku OBS! ta inte bort orterna,OBS! då de inmonteringshörna för CB OBS! ta inte bort orterna, då de är inmonteringshörn
bort orterna, då de inmonteringshörna OBS! ta inte bort orterna, OBS! då detaärinte inmonteringshörna förär Quark-dokumentet. CBför Quark-doku
OBS! ta ta inte inte bort bort orterna, orterna,då då de deta ärinte inmonteringshörna för Quark-dokumentet. CBför Quark-doku OBS! bort orterna, då de är inmonteringshörna OBS! är inmonteringshörna för Quark-dokumentet. CB OBS! ta inte bort orterna, då de är inmonteringshörn
OBS! ta inte bort orterna, då de är inmonteringshörna för Quark-doku OBS! ta med intenr, bort då de är inmonteringshörna för QuarkEuropaväg bort orterna, då de är inmonteringshörna förorterna, Quark-dokumentet. CB Kanal motorväg, riksväg E14 E14 E14 OBS! ta inte för bort orterna, då de är inmonteringshörn OBS! ta inte bort orterna, då de är inmonteringshörna Quark-dokumentet. CB
OBS! ta inte 10 000 50 000 invånare E14
E14
E14
E14
E14
E14
E14
E14 E14
2000 10 000 invånare
E14
E14
E14 E14
Annan viktig väg
Fyr
E14 E14
E14
E14
E14
Mindre än 2000 invånare
Järnväg
Vattenkraftverk
Annan viktig plats
Färjeförbindelse
Värmekraftverk
Kyrka
Kärnkraftverk
Slott eller herrgård
Landskapsgräns
Statsgräns
Fornminne
Stockholm
Stockholm Gräns för nationalpark Stockholm Stockholm 1278
Länsgräns
1278
Vandringsled 1278
Stockholm 1278
Uppsala Sammanfallande Uppsala läns- och landskapgräns
119 Uppsala Uppsala
Uppsala Uppsala Uppsala s4_7.indd 7
119
Stockholm
1278 1278 119
Uppsala Uppsala
Stockholm 1278
1278
119 Uppsala
119 119
Uppsala
1278
Uppsala
119
Stockholm Stockholm 1278
Höjd över havet i
Stockholm meter 1278
Uppsala
119 Stockholm Uppsala Stockholm Residensstad 1278 119
Stockholm Stockholm Huvudstad Stockholm 1278
Vattendjup i Stockholm 1278 meter
119 Uppsala
1278
Stockholm
1278
119
Stockholm 119
Stockholm 1278 Stockholm 119 119 Uppsala
1278 119
1278
119 2010-11-23 11:31:26 1278
16
Bohuslän, Dalsland, Västergötland
A
C
B
Teckenförklaring finns på sidorna 6-7
D
E
1
2
3
4
5
B
s13_31.indd 16
C
D
E
2010-11-23 15:31:00
Skala 1 : 1 000 000
0
10
20
30
40
Närke, Östergötland
50 km
1 cm på kartan motsvarar 10 km på jordytan
F
G
17 J
H
1
2
3
4
N Ö
V S
5
F
s13_31.indd 17
G
H
2010-11-23 15:31:20
34
F
Norden och de Baltiska staterna
A
C
B
D
G
E
1
2
3
Kartornas symboler Över 1 000 000 invånare 250 000 – 1 000 000 invånare 100 000 – 250 000 invånare Under 100 000 invånare Oslo
Huvudstäder understrukna Väg Järnväg Statsgräns Kanal Flod, vattendrag, damm Sjö Glaciär
4
Sumpmark
D
s34_43.indd 34
4418
Höjdpunkt i meter
4300
Vattendjup i meter
E
F
G
H
2010-11-23 16:07:48
35
N
Skala 1 : 7 000 000
J
H
0
100
200
300 km
1 cm p책 kartan motsvarar 70 km p책 jordytan
L
K
O
M
1
2
3
4 J
s34_43.indd 35
K
L
M
N
2010-11-23 16:08:05
44
A
Europa
B
C
2
60
E AM RD
RIKA
N
O
°
ten EU
SI EN
la n
ROPA
A
At
AF RIKA
Odlad mark
3
Kartornas symboler Över 5 000 000 1 000 000 – 5 000 000
Tundra
250 000 – 1 000 000 Under 250 000
50
°
Huvudstäder understrukna
Oslo
Järnväg Statsgräns Omstridd gräns Världsdelsgräns Kanal Flod, vattendrag, damm Periodisk flod Sjö Periodisk sjö
Barrskog,lövskog
Saltsjö Glaciär
4
Sumpmark 4418
Höjdpunkt i meter
4300
Vattendjup i meter
Betesmark 40
°
Stäpp, halvöken
5
Öken
Skala 1 : 15 000 000 0
100
200
300
400
30
°
500 km
1 cm på kartan motsvarar 150 km på jordytan
6 C
s44_45.indd 44
D
2010-11-22 16:46:26
E
D
F
G
J
H
45 K
2
3
4
5
E
s44_45.indd 45
F
G
H
2010-11-22 16:47:43
54 1
Italien, Grekland, Albanien, Bulgarien
A
B
TeckenfĂśrklaring finns pĂĽ sidan 52
C
2
3
B
s48_55.indd 54
C
2010-11-23 16:32:00
E
Skala 1 : 5 000 000 0
50
100
150
F
200 km
1 cm p책 kartan motsvarar 50 km p책 jordytan
Rum채nien
55 G
D
1
2
3
D
s48_55.indd 55
E
F
2010-11-23 16:32:16
58
Hela Asien, översikt
Odlad mark
Berg
Tundra
ISHAVET E
RIG
SVE
D
Barrskog (tajga), lövskog
R
KA
TU RK IET
Z AK
ST A
Y
S
L
S
N
A
N
PA
JA
N
IRA
K IRA
N
AFG H STA ANIN P A K IS
K TAN
Tropisk regnskog
NE
I
N
A
A LL STI T
PA
INDIEN
E HAV
L
BANGLADESH BURMA
LAOS
AM
VIETN
THAILAND
TECKENFÖRKLARING
till sidorna 59-63
Myr eller sumpmark
s56_59.indd 58
DJA
KAMBO
Världsdelsgräns Statsgräns Omstridd gräns
I ND I SK A
Betesmark
NA
NER
PPI
FILI
Stäpp, halvöken
SRI LANKA
IA AYS MAL
N I E E S O N I N D
O C E A N EN
Öken
2010-11-22 16:55:04
100
200
300
400
500 km
1 cm på kartan motsvarar 160 km på jordytan
A
B
59
Östra Kina och Japan
Skala 1 : 16 000 000 0
C
1
E
D
2
3
4 SVERIGE I SAMMA SKALA
Kartornas symboler
Tokyo
Över 5 000 000 1 000 000 – 5 000 000
Kanal Historisk plats
250 000 – 1 000 000 Under 250 000 Huvudstäder understrukna Järnväg Statsgräns
Flod, vattendrag, damm Periodisk flod Sjö Periodisk sjö Saltsjö
Omstridd gräns Delstatsgräns Världsdelsgräns
A
s56_59.indd 59
B
C
4418 4300
5
Sumpmark Höjdpunkt i meter Vattendjup i meter
D
2010-11-22 16:56:04
76
Världen, vegetation, tidszoner, temperatur, strömmar g rin
un
ä
Ka
ngs
cKin 619 ley 4
Norra
hav
polcirk eln
I S - H AV E
N
Hudson Bay
ck
Island
y
2
G
Norska havet
Ro
a Aleutern
30°
F
Baffin Bay
Ba ff i
nd
Beri
Victo ri Islan a d
ska
60°
E
a Isl
Vä
nt M
ns
gr
els
sd
rld
Mou
Ala
90°
D
n
m tja tk a
Be
ss
120°
C
d
ufo r hav ts
d
60°
Bea
an
150°
B
nl
180°
A
Grö
1
Mo
Labrador
un
a
Mexico City
y
Julön
e
s
i
e
Ekvatorn
Västindien
Karibiska havet
Centralamerika
H A V E T
Galápagosöarna
Amazon
Fijiöarna Tonga
l l s Tahiti kap söarn a
Mururoaatollen
Stenbockens vändkrets
O C E A N I E N
Påskön
Kermadecöarna
30°
Rio de Janeiro
Aconcagua 6959
Godahopps
Buenos Aires
8.00
Klockorna visar tiden runt vår jord när klockan är 12 på dagen i England. (Greenwich)
12
3
0
2.00
24.0
A
3
B
9 6
3
C
9
D
9
-40º
G
3
9
Kap Horn
3
9 6
6
i juli -20
º
º
º
º +5
-10º
+20º
º
Ku
ro
-
Go
öm lfstr
me
+20 º
n
+30 º
0º
+20
+10º
+20º
+20º
io sh
+5º
º -100º
+5 º
+3
0º
º
º -5 0º +5º +10º
+1
+10 º
-10
-20º
-5º
0º
-40
-30
º +5
-10º
-20º n -10º mme -5º trö 0º +5º fs ol G +10º 0º +2
12
Temperatur och strömmar
º -30
-20º -30º
F
E
6
Temperatur och strömmar i januari
9
12.00
12
6
3
6
6
10.00
12
12
3
9
6.00
4.00
12
12
E
São Paolo
Nya Zeeland
5
T
n
d e r n a
Sä
Niue
n flode
N
A
4
A F
ge Ni
SYDAMERIKA
Marquesasöarna
n
Saha
N
n
A
et
A
l
hav
L
o
ssa
gen
ber
tlas
T
P
Sargo
Kräftans vändkrets
S T I L L A
0°
Mede
r
n
New York
A
3
ar
Mont Blanc 4810
Chicago
á
iiö
A
+20º
Ku
ro
h -s
io
+20º +20º
el a en -
Peruström m
º +10
º +5
0º
+1
gu Ben m strö -20º
-20º
º +10
Västvi nddrif ten
m
en
u elam en
m
º +20
Västvi nddrif ten
0º +1
0º º
-20
0º
+3
º +20
ng Be öm r st
+2
en
+20º
Perust r ö m
-30º
-30º
0ºC Varm havsström Kall havsström
s76_83.indd 76
EUR
Paris
Paran
wa
Datumgrän
sen
Ha
London
IKA
Miss issippi
tains
NORDAMER
Los Angeles
30°
Nordsjön
Brittiskaöarna
över 30 30 - 20 20 - 10 10 - 5 + plusgrader
5-0
0-5
5 - 10 10 - 20 - minusgrader
20 - 30 30 - 40 under 40
2010-11-22 12:05:43
30°
H
60°
J
Svalbard
I S - H AV E T
90°
K
Nederbörd, vindar
2000 km
120°
L
yrTajm ön v l a h
150°
M
N keln
N
Nordkap
ni se j
en
H AV E T
Arabiska havet
Sy
n go
m
grä
ls sde
Vä
INDISKA
Madagaskar
Korallhavet
OCEANEN
D
ar
30° Sydney
Tasmanie
n
9
J
L
3
50
0
-
st
200
Sy p a do ss a
10
ad
100
10 50
200
10
nsun en 4 20 00 0
100
4 20 00 0
Nordo stm o
en
10
10
50 00 1 00 2
n
400
su
ad
s t de n
a ss
10
stp
0 10 0 5
10
-
200
Syd o 0
50
N or do st d en 50 p as sa 100
10
ne
st do en Sy ad ss pa
100
n
10
50 100
10
50
50
V ästl
Västliga vindar
in der Västliga v
iga vind ar
50 10
10
50 10
10
ar Västliga vind Södra polcirkeln
10
10 50
100
200
10
200
Stenbockens vändkrets
Sy
200
s
Ekvatorn
stdo den Sy assa p
400
stn do sade s pa
Sydostp assa den
50
as
10
on
Ekvatorn
Nordost p
50
100
200
tdo s d e n N or sa 10 p as
50 50
10
st
50
10
Nor dv ä stn mo nsune
m
100 50 10
50
do
de n
50
50
100
50
0 10
Sy
Kräftans vändkrets
3 6
50 50
100
A N T A R K T I S 0 5
100
en
0 00 20
1
0 20 0 10
0
9
6
50
50 0 10
12
i juli
10
10 50
10
d
24.0
N
3
5
Nya Zealan
Nederbörd och vindar
i januari
Norra polcirkeln
9
M
3
Ruapehu 2797
Mount Cook 3754
0
12
6
Nederbörd och vindar 10
0
9
6
6
6
6
9
K
3
12
ne
3
0
vä
9
12
22.0
20.0
18.0
Kerguelen
12
su
H
16.00
S yd
12
m on
14.00
12
400 200
12.00
Nordostpassa
4
Fijiöarna
OCEANIEN
ling
Tas ma nha ve t
3
0°
Stenbockens vändkrets
Australien
Godahoppsudden
Kiribati
n
Nya Kaledonien
Kalahariöknen
9
l a
Salomonöarna Vanuatu
rld
bezi
e
Nya Guinea
ns
s
Ekvatorn
i e n e s
N Za
Sundaöarna Java
e
n
Jakarta
n
e
Ko
M
ra
Kilimanjaro 5895
M i k r o
i dk a v h
Marshallöarna
i
aire
Bikini
Filippinerna
Borneo (Kalimantan)
at m Su
Z
Sri Lanka
3
a
kong
r
Kolkata
Mumbai
30°
Kräftans vändkrets
Me
AFRIKA
ge Ni
i al Kh
ya
Mount Everest 8850 Gan g es
STILLA
Shanghai
sk
ile n
ön lv ha
et
u Ar R
l bA
ala
si
a
av
ah
N
Ti b e t
Seoul
Tokyo
He g a n J ia n g n gtz e k i a n
ne
sk d Rö
Sahara
im
nlun
et
du s
f
In
Ku
g)
H
rat
Kairo
2
Honshu
Beijing
(Y Ch a
5642
et
A
a
ränsen
ber
an Sh n a Ti Takla Makan S han
sus
i Eu ab Ar
gen
l h av
rn
mg Datu
Mede
Aleute
Manchuriet
Gobiöknen Huang
Elbrus
piska Kas vet ha
Svarta havet
60°
ur
en
uka
1
unt Moinley K Mc 6194
lin Sacha
Am
Kirgisstäpp
Ka
Mont Blanc 4810
tlas
N A S I E
E UROPA
Paris
tska Ocho t v ha e
Ob
ns
Vo
Moskva
lga
London
berg
Stockholm
Nordsjön
tiskaöarna
rä delsg Världs
Ural
and
tka tja Ka m
Je
Norska havet
77
hav
ngs
Beri
n i r i e S i b
a
a sk
150°
O
olcir
p orra
Novaja zemlja
ts hav
Baren
Al
180°
S y dv äst m o n s un en
0°
1000
Världsdelsgräns
0
Skala 1 : 100 000 000
Nederbörd i mm över 400 400-200 200-100 100-50
s76_83.indd 77
50-10
10-0
2010-11-22 12:05:51
88
Världens naturtyper
Tundra
Barrskog
Lövskog
Bergsområde
Närmast polerna finns tundra. Där är marken djupfryst hela året utom på sommaren då det översta lagret tinar upp. Inga träd kan växa på tundran. Där klarar sig bara lavar, mossor, gräs och låga buskar.
Barrskog täcker stora områden på norra halvklotet. Vintern är där lång och kall med mycket snö. Sommaren kan vara varm och ganska torr. Barrträd, som tall och gran, klarar torka och kyla bättre än lövträd. Det stora barrskogsområdet i Ryssland kallas ibland för tajga.
Lövskog som växer i svalare områden fäller sina löv på hösten. I områden med mildare vintrar (t.ex. vid Medelhavet) kan lövträden behålla sina blad året om. Björk är ett vanligt lövträd i vårt land. Ek, lind, lönn, alm, ask och bok är andra lövträd. I gränsområdena mellan barr- och lövskogar finns blandskogar.
Ju högre upp man kommer på ett berg desto kallare blir det. Därför finns det snöklädda berg även nära ekvatorn. Växtligheten ändras med höjden. Träd klarar inte att växa på hög höjd. Man brukar kalla gränsen där träd inte längre finns för trädgränsen.
Tjäder
Ekorre
Myskoxe
Jak
Världens naturtyper Ekvatorn
Kartan visar Jordens stora naturtyper samt var den odlade marken finns. Områden på Jorden får olika mängd nederbörd och har olika temperatur. Mängden vatten och värme växlar dessutom under året i en del områden. Detta skapar skilda förutsättningar för växter och djur.
Regnskog
Öken
Stäpp/Savann
Odlad mark
Regnskog finns i området kring ekvatorn. Där är det varmt och regnar mycket året om. Regnskogen är grön hela året. Trädkronorna är ofta så täta att det råder halvmörker nere på marken även mitt på dagen. Värmen och vattnet gör att många arter trivs i regnskogen. Där finns ungefär hälften av världens alla växtoch djurarter.
Torra områden där det regnar mindre än 250 millimeter på ett år kallas öknar. Det kan ibland gå flera år mellan regnen. Bristen på vatten gör att få växter och djur klarar sig i ökenområden. 20 procent av Jordens landyta är öken.
Savannen består av stora gräsområden med enstaka träd. Under regntiden är gräset grönt och frodigt och ger föda åt stora hjordar av gräsätare. Under torrtiden måste djuren vandra vidare för att hitta mat. Grässlätter i torrare områden kallas stäpp. Där finns inga träd.
Där det finns bra förutsättningar att odla marken har människan huggit ner skog och anlagt åkrar. Det som krävs för jordbruk är lagom mängd vatten och värme. Områden där det är på gränsen till för torrt, för kallt eller för varmt odlas också, men där finns ständigt risken för missväxt. 11 procent av Jordens landyta är jordbruksmark.
Tukan
s86_88.indd 88
Dromedar
Gnu
Vete
2010-11-22 11:45:05
Världens klimat Temperatur
Nederbörd
Mycket varmt
Mycket regn
Varmt och kallt
Lagom regn
Mycket kallt
Lite regn
89
D
E
H
Kalltempererat klimat
Polarklimat
Höglandsklimat
Dessa områden ligger ganska nära polerna och har kalla vintrar. Den kallaste månaden har en temperatur under –3 ºC. Medeltemperaturen i den varmaste månaden är över 10 ºC. Sommaren är ofta mild eller varm, medan vintern är kall och snöig.
Polarområdena är jordens kallaste områden. Här är temperaturen under 10 ºC hela året. Man delar upp denna klimattyp i tundraklimat som bl.a. finns i norra Asien och glaciärklimat där snö och is ligger kvar hela året som på Grönland och i Antarktis.
I stora bergsområden är det höjden som förändrar temperaturen och nederbörden. Det blir kallare ju högre upp man kommer. Högst upp i bergen kan det bli snö och glaciärer.
Temperatur
NederbördTemperatur
Nederbörd
Mycket varmt
Mycket regn
Mycket varmt
Mycket regn
Varmt och kallt
Lagom regn
Varmt och kallt
Lagom regn
Mycket kallt
Lite regn
Temperatur
Norra polcirkeln Mycket kallt
Lite regn
Nederbörd
Mycket varmt
Mycket regn
Varmt och kallt
Lagom regn
Mycket kallt
Lite regn
Kräftans vändkrets
Ekvatorn
Stenbockens vändkrets
Världens klimattyper
A
B
C
Tropiskt klimat
Torrt klimat
Varmtempererat klimat
I de här områdena är temI de här områdena avdunstar Områden på Jorden får peraturen mer än 18 ºC hela det mer vatten än det regnar olika mängd nederbörd året. Det regnar mycket med och det regnar väldigt lite. och har olika temperatur. mer än 1500 mm per år. Här Här finns jordens torraste Kartantemabas visar klimattyper Världen 1:220M van der Grinten (grinten_bas220.eps) finns jordens regnskogar. områden: öknar, stäpper och baserat på temperatur och 2010-10-21 savanner. Nynederbörd. vattenmask skapad, klimat inmonterad (92%) från wo_Koeppen_grinten.ai Hög temperatur och mycket Jorden är indelad i fem sol gör att vattnet dunstar huvudklimattyper: bort. A, B, C, D, E och H
Den här klimattypen finns ofta utmed kontinenternas kuster. Här är det varmt och fuktigt på sommaren. Vintern är mild och regnig med temperatur mellan –3 ºC och 18 ºC. I denna klimattyp finns även ”medelhavsklimat” med varm torr sommar och mild regnig vinter.
Temperatur
Nederbörd
Mycket varmt s86_88.indd 89
2010-11-22 11:45:08
Myck regn
Dalsland
Förgätmigej
Östergötland
Blåklint
Gotland
Murgröna
Uppland
Kungsängslilja
Gästrikland
Liljekonvalj
Mistel
Hälsingland
Lin
Värmland Skogsstjärna
Sveriges landskapsblommor
Västmanland Bohuslän
Vildkaprifol
Ångermanland
Styvmorsviol
Lappland Norrbotten
Västergötland
Ljung
NORRLAND Västerbotten
Ångermanland
Jämtland Skåne
Närke Gullviva
Härjedalen
Södermanland Vit näckros
Medelpad
Mosippa
Norrbotten
Åkerbär
Prästkrage
Härjedalen
Medelpad Hälsingland
Gästrikland
Dalarna Halland
SVEALAND
Ginst
Närke
Småland
Linnea
Uppland
Västmanland
Värmland
Gran
Västerbotten
Kung Karls spira
Södermanland
Dalsland
Bohuslän
Östergötland Västergötland Gotland
G Ö TA L A N D Halland
Småland
Öland
Blekinge
Skåne
Öland Ölandssolvända
Eftersatts.indd 1
Blekinge Kungsljus
Dalarna
Ängsklocka
Jämtland
Brunkulla
Lappland Fjällsippa
2010-11-23 11:43:29
ISBN 978-91-47-10164-1 © 1988 Första upplagan Almqvist & Wiksell © 2011 Sjunde upplagan Liber AB (Reviderad januari 2011) 1 Tryckt hos Rotolito. Pioltello, Italien 2011 Huvudredaktion för 7:e upplagan: Charlotte Olsson, Alistair Dinwiddie, Jessica Lönnö Huvudredaktion för 1:a upplagan: Olof Hedbom, Bo Pederby, Svea Forslöf Omslag: Lars E. Pettersson Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se
Arbetsbok till Liber Atlas 32 sidor
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
Colombus
Ett e-läromedel för geografiundervisning. Kartorna över Sverige, Europa och världen är alltid aktuella och uppdaterade. De kan användas med projektor eller på interaktiv skrivtavla, men också vid enskilt arbete på dator. Eleverna kan arbeta med interaktiva övningar. Blindkartor och arbetskartor finns för utskrift vilket ger möjlighet att variera undervisningen. Best.nr. 978-91-47-80891-5
Fotografer Naturbilder, sidnummer Bryan Alexander: 58, 65, 67 Hans Andersson: 44 Torbjörn Arvidson/Nordicphotos: 6, 67 Tore Abrahamsson: 6, 65 Bengt-Göran Carlsson/Nordicphotos: 58 Frank Chmura/Nordicphotos: 65 Chad Ehlers/Nordicphotos: 6 Ove Eriksson/Nordicphotos: 6 Jan Halaska: 72 Mattias Klum/Klum: 70 Sture Karlsson/Nordicphotos: 67 Wolf Krabel: 58, 65, 67, 71, 72 Anders Lindh/Nordicphotos: 65 Nils Johan Norenlind/Nordicphotos: 44 Stig-Göran Nilsson/Nordicphotos: 72 Giorgio Ricatto/Nordicphotos: 44, 58, 71 Jan Rietz/Nordicphotos: 6, 44 Patricio Salinas: 70, 71 Torleif Svensson/Nordicphotos: 65 Björn Winsnes: 44
s1_3.indd 2
Stockholms slott, sid. 4 Landskapsdjur ScanPix: Utter André Maslennikov/ScanPix: Knubbsäl Antti Leinonen/Naturbild: Björn Bengt Jansson/ScanPix: Lodjur Boris Berglund: Hasselmus Bryan Alexander: Lax Cecilia Sandbring/ScanPix: Skogshare Jarl von Schéele: Kronhjort Jeppe Wikström/ScanPix: Igelkott Peter Wiking/ScanPix: Berguv, Älg, Storspov, Knölsvan Roine Karlsson/ScanPix: Tjäder, Fiskgjuse, Havsörn Roland Thyberg/ScanPix: Bäver, Korp Staffan Widstrand/Naturbild: Fjällräv Tero Niemi/Naturbild: Näktergal, Lavskrika Tim Fitzharris/Minden Pictures: ScanPix, Varg, Trana Tomas Gustavsson/ScanPix: Rådjur Torbjörn Arvidson/Nordicphotos: Ekoxe
Landskapsblommor Ingmar Holmåsen Thomas Rafstedt Liber
Lennart Johansson, Statsbyggnadskontoret, Stockholm
Gamla stan, sid. 4 Ur Stadsbilden - Stockholm © Lantmäteriverket, Gävle 2007 Medgivande I 2007/1121 Karta 3. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2002-08-12
Kartutsnitt, sid. 5 Ur Terrängkartan - Stockholm © Lantmäteriverket, Gävle 2007 Medgivande I 2007/1121
Satellitbild, sid. 12 © 2010, Metria Distribuerad av Metria/Lantmäteriet
Djurteckningar, sid. 84-85 Jan Åke Winqwist
Berg, sid. 113 Terry le Blanc
2010-11-24 09:09:24
L I B E R S L I B E R S
VATTENORMEN KENTAUREN KORPEN BÄGAREN Spica JUNGFRUN
SEXTANTEN
VATTENORMEN
VARGEN
Denebola Regulus
VÅGEN BERENIKES HÅR
LEJONET
JAKTHUNDARNA
KRÄFTAN Procyon LILLA HUNDEN STORA HUNDEN
KARLAVAGNEN
Pollux
KUSKEN
DRAKEN
Polstjärnan
ORMEN
Vega CEPHEUS
Capella
Bellatrix
ORMBÄRAREN SKORPIONEN
LILLA BJÖRNEN
ORION Rigel
NORRA KRONAN HERKULES
TVILLINGARNA
Betelgeuze
HAREN
Antares
ORMEN
Castor
ENHÖRNINGEN
SKORPIONEN
BJÖRNVAKTAREN
STORA BJÖRNEN
Sirius
DUVAN
Arcturus
A T L A S
SKEPPET ARGO
LYRAN
OXEN Aldebaran
Hyaderna
Deneb
PERSEUS Algol
Altair
ÖRNEN
SKYTTEN
DELFINEN
TRIANGELN VÄDUREN
FLODEN
PILEN
SVANEN
CASSIOPEJA
ANDROMEDA LILLA HÄSTEN PEGASUS
STENBOCKEN
FISKARNA Mira VATTUMANNEN UGNEN
VALFISKEN
SÖDRA FISKEN
Fomalhaut
Best.nr 47-10164-1 Tryck.nr 47-10164-1
AAtlas_omslag_2010_3.indd 1
Liber
SKULPTÖREN
2010-12-03 08:58:19