9789140685339 by Smakprov Media AB

Vård- och omsorgsarbete 1 Lärarhandledning

MARIA CHRISTIDIS

Introduktion till elevboken Vård- och omsorgsarbete 1 är ett läromedel för Vård- och omsorgsprogrammets ämne Vård- och omsorgsarbete. • Elevboken är pedagogiskt utformad med tydlig korrelation till kursens centrala innehåll. • Varje kapitel relaterar till en eller flera punkter i det centrala innehållet så att man enkelt kan förvissa sig om att man täcker kursens alla moment. • Varje kapitel introduceras med en intresseväckande fallbeskrivning och en kort beskrivning av kapitlets innehåll. • Texten blandas upp med frågor att diskutera eller fundera på. • Texten kompletteras med rutor för merkunskap. • Elevboken har en modern design med relevanta bilder och illustrationer. • Elevboken har ett tydligt språk med begreppsförklaringar i marginalen. • Efter varje kapitel finns instuderingsfrågor och exempel på uppgifter. • Till elevboken finns en lärarhandledning, som du nu håller i din hand.

Introduktion till lärarhandledningen Denna lärarhandledning följer lärobokens kapitel så att du enkelt kan hitta material att komplettera din undervisning med. Till varje kapitel finns följande typ av material: • Frågor till texten: kan kopieras och delas ut till elever som studiehjälp eller användas i läxförhör eller prov. • Facit till frågor till texten. • Förslag på uppgifter. • Facit till lärobokens instuderingsfrågor. Dessutom finns det: • Kopieringsunderlag. – Stenciler till eleverna. – Exempel på läxförhör och prov. – Exempel på underlag för självstudier. – Mallar för praktiska examinationer. Maria Christidis och Gleerups Utbildning AB Får kopieras! © Maria Christidis och Gleerups Utbildning AB

Innehållsförteckning Kapitel 1: Vård och omsorg

Frågor till texten

Facit till frågor till texten

Uppgift – Den sociala delen av vårdandet

Uppgift – Virginia Hendersons omvårdnadsteori

Uppgift – Katie Erikssons hälsokors

Instuderingsfrågor i boken

Facit till instuderingsfrågor

Kapitel 2: Mötet med människan

Frågor till texten

Facit till frågor till texten

Uppgift – Textuppgift: Kommunikation och bemötande

Uppgift – Livsberättelsen

Uppgift – Estetisk kommunikation stimulering

Uppgift – Viktiga centrala etiska begrepp

Instuderingsfrågor i boken

Facit till instuderingsfrågor

Kapitel 3: Gerontologi – den äldre vårdtagaren

Frågor till texten

Facit till frågor till texten

Uppgift – Hur är det att vara tonåring? Brev till ett barn

Uppgift – Min framtid. Brev till en äldre anhörig

Uppgift – Livscykeln: fysiskt, psykiskt och socialt

Uppgift – Att vara pensioner: Rollspel

Instuderingsfrågor i boken

Facit till instuderingsfrågor

Kapitel 4: Arbetsuppgifter inom vård och omsorg

Frågor till texten

Facit till frågor till texten

Uppgift – Kartläggning av vårdspecifika uppgifter

Får kopieras! © Maria Christidis och Gleerups Utbildning AB

Uppgift – Sårdokumentation

Uppgift – Kartläggning av personlig vård

Uppgift – Reflektion kring personlig vård

Uppgift – Klockmetoden

Uppgift – Reflektion av sömn och vila

Instuderingsfrågor i boken

Facit till instuderingsfrågor

Kapitel 5: Arbetsmetoder inom vård och omsorg

Frågor till texten

Facit till frågor till texten

Uppgift – Smittspridsövning

Uppgift – Feng Shi

Uppgift – Ergonomiska insikter

Instuderingsfrågor i boken

Facit till instuderingsfrågor

Kapitel 6: Hjälpmedel och IT inom vård och omsorg

Frågor till texten

Facit till frågor till texten

Uppgift – Tekniska hjälpmedel samt reflektion

Uppgift – Instruktionsfilm

Instuderingsfrågor i boken

Facit till instuderingsfrågor

Bilagor – Kopieringsunderlag

Virginia Hendersons omvårdnadsteori

Katie Erikssons hälsokors

Vårdspecifika uppgifter

Centrala etiska begrepp inom vården

Prov: Åldrandet

Dokumentation av sårområdet

Uppgift sårdokumentation – 3 fall

Förflyttningsteknik – Praktisk examination

Kapitel 1: Vård och omsorg Det här kapitlet behandlar följande punkter i kursens centrala innehåll: Punkt 1: ”Centrala begrepp, till exempel vård och omsorg, omvårdnad och socialt arbete” Punkt 16: ”Den historiska utvecklingen inom verksamhetsområdet”

Följande områden berörs: • vård och omsorg • vård- och omsorgsområdets historia • centrala begrepp • yrkesrollen

Frågor till texten 1. Vad är ett vårdteam? 2. Vilka personliga egenskaper växer fram och utvecklas under utbildning och praktik? 3. Varför har människor olika syn på hälsa, sjukdom och åldrande? 4. Varför är Hippokrates viktig för vården? 5. Hur tog man hand om äldre och sjuka förr i tiden? 6. På vilket sätt har olika reformer bidragit till vår utveckling? 7. Vad är skillnaden mellan vård och omvårdnad? 8. Varför finns det omvårdnadsteorier? 9. Hur använder vi omvårdnadsteorierna i praktiken? 10. Vad är skillnaden mellan social omsorg och socialt arbete? 11. Vad är syftet med omsorgsuppgifter? Ge exempel på dagliga omsorgsuppgifter. 12. Vad betyder det att ha en yrkesroll? 13. Vad finns det för sociala uppgifter? 14. Vad betyder KASAM? 15. Vilka administrativa uppgifter ingår i vårdarbetet? 16. Vem var Florence Nightingale och vad är hennes bidrag till vården idag?

Facit till frågor till texten 1. Ett vårdteam är en grupp som består av olika yrkesgrupper inom vården, såsom exempelvis läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och sjukgymnaster. Syftet med vårdteam är att tillhandahålla vård för en patient från olika vårdspecialiteter. Ett exempel på hur ett vårdteam fungerar är när en patient har brutit ett ben och behöver opereras, vårdas, rehabiliteras och medicineras. För dessa olika funktioner behövs kompetensen från olika yrkesgrupper, t ex en kirurg för operationen, en läkare för medicineringen, en sjuksköterska och undersköterska för vårdandet och en sjukgymnast för rehabiliteringen. I ett vårdteam arbetar och samarbetar olika yrkeskategorier kring vården av en patient. 2. De personliga egenskaper som utvecklas under utbildningens gång är bland annat förmågan att känna omsorg och empati, att vara lyhörd, engagerad, nyfiken och omtänksam. 3. Många faktorer har bidragit till den synen på hälsa, sjukdom och åldrande som människor har utvecklat, t ex kultur, religion, naturvetenskap och forskning med nya upptäckter av behandlingar och läkemedel. 4. Hippokrates betonade människans påverkan på sin egen hälsa och att det inte var gudarnas straff. Han utvecklade medicinska teorier och menade att sjukdomarna hade en naturlig förklaring som en följd av miljömässiga faktorer, mathållning och levnadsvanor samt att människan har en förmåga att tillfriskna från olika sjukdomar. 5. Sjuka och äldre vårdades ofta i kloster av munkar och nunnor. Senare inrättades helgeandshus som drevs av välgörenhetsstiftelser och gåvor från allmänheten. I helgeandshusen vårdades äldre, fattiga och sjuka. Under 1500-talet bröt protestantismen med den katolska kyrkan och då övergick driften av helgeandshusen till staten. Staten tog över ansvaret för vården och ersatte helgeandshusen med hospital. Dessa fick fungera som fattighus och sjukhus för obotligt sjuka, barn och psykiskt sjuka. Det fanns också särskilda utrymmen för personer med spetälska. Dessutom fanns det fattighus där äldre, sjuka och föräldralösa togs om hand. Under 1800-talet övergick hälso- och sjukvården i landstingsdrift, vilket vi har än idag. 6. Reformer har bidragit till tydligare regler och förbättrade levnadsvillkor för äldre, sjuka och fattiga. Exempel på vad reformer har bidragit med är ålderspension, ålderdomshem, rösträtt för kvinnor, hemtjänst, barnbidrag, sjukförsäkring samt den nutida Socialtjänstlagen. 7. Vård innebär åtgärder som inbegriper utredning, behandling, rådgivning eller omvårdnad, med syfte att en individ ska bli fri från smärta, sjukdom och funktionsnedsättning, dvs. bli frisk. Omvårdnad innebär att hjälpa en person att planera och genomföra handlingar som Får kopieras! © Maria Christidis och Gleerups Utbildning AB

hör till det dagliga livet. Detta görs i syfte att förbättra hälsa, förebygga ohälsa samt återställa och bevara hälsa. Omvårdnad är således själva handlingen som utförs av vårdpersonalen medan vård är ett samlingsbegrepp för de olika åtgärderna som vårdpersonalen utför inom omvårdnaden.. 8. Omvårdnadsteorier syftar till att tydliggöra hur vi arbetar inom vården, dvs. att synliggöra den tysta kunskapen för att kunna förbättra samt utveckla arbetssätt. 9. Vi kan använda omvårdnadsteorier som utgångspunkt för vårdarbetet. Ett exempel på en teori som aktivt används inom vården är Dorothea Orems omvårdnadsteori som handlar om att främja det friska hos vårdtagaren och människan. Vårdtagaren ska göra så mycket som möjligt själv i sin vård i syfte att stärka sin egenvårdskapacitet och individualitet. 10. Social omsorg innebär att ge service, hjälp och socialt stöd till dem i behov av det, t ex barn, familjer, äldre och personer med olika funktionsnedsättningar. Dessa insatser syftar till att underlätta för individen att kunna föra ett så normalt liv som möjligt. Socialt arbete däremot är olika former av arbete med människor inriktat på att förhindra och förebygga sociala problem i samhället. Man inriktar sig bland annat på barnfamiljer, äldre, funktionshindrade, brottsoffer och missbrukare. 11. Syftet med omsorgsuppgifter är att hjälpa vårdtagaren med dagliga inslag för att underlätta för denne i vardagslivet. Exempel på dagliga omsorgsuppgifter är på- och avklädning, städning, inköp, hjälp med att äta och dricka samt duschning. 12. Att ha en yrkesroll innebär att man tar på sig en speciell roll när man arbetar. Det betyder att man uppträder professionellt och lever upp till de krav och förväntningar som man själv och omgivningen har på just denna yrkesroll. 13. Exempel på sociala uppgifter är att samtala med vårdtagaren, hjälpa denne att hålla kontakt med vänner och familj samt promenera eller gå till frisören, bio eller fotvården. I de sociala uppgifterna ingår även att stimulera vårdtagaren till kontakt och aktivering. Det kan t ex ske genom deltagande i dagverksamhet eller genom att uppmuntra till att behålla gamla kontakter med vänner och anhöriga. 14. Aaron Antonovsky (1923–1994), professor i medicinsk sociologi, utvecklade begreppet KASAM som är en förkortning av uttrycket ”känsla av sammanhang”. KASAM syftar på att den person som upplever sammanhang i sin tillvaro, som ser en ordning i livet och upplever en meningsfullhet, är den som bäst hanterar stress och svåra situationer. 15. De administrativa uppgifterna som ingår är exempelvis att hjälpa vårdtagaren att boka en tandläkartid, att följa med på läkarbesök samt att dokumentera insatser, händelser och avvikelser.

16. Florence Nightingale levde under 1800-talet och var en kvinna från den engelska överklassen som valde att viga sitt liv åt vårdyrket. Nightingale gjorde en stor insats under Krimkriget (1853–1856), där hon lyckades minska dödligheten vid militärsjukhusen från ca 50 procent till 2 procent genom att förbättra de hygieniska förhållandena. Hon insåg sambandet mellan god hälsa, hygien och miljö och genom förbättringar av dessa faktorer kunde många fler liv räddas. Nightingale startade den första sjuksköterskeskolan vid St. Thomas i London år 1860. Florence Nightingale har bidragit med kunskap om hygien och att stifta en sjuksköterskeutbildning.

Uppgift – Den sociala delen av vårdandet I de sociala uppgifterna ingår att stimulera vårdtagaren till kontakt och social aktivering. Det finns olika verksamheter som bidrar till detta, t ex dagverksamheter av olika slag med olika målgrupper. Dela in klassen i par. Genom att leta på internet, ska eleverna välja en dagverksamhet i Sverige med en specifik målgrupp. Läraren ska se till att det finns olika typer av dagverksamheter representerade i klassen. Eleverna ska genom dagverksamhetens hemsida, eller genom kontakt med dagverksamheten via telefon eller e-mail beskriva deras verksamhet samt berätta om hur den bidrar till att uppfylla den sociala uppgiften för vårdtagaren. Informationen ska presenteras muntligt på en PowerPoint och kompletteras med bilder från hemsidan.

Uppgift – Omvårdnadsteorier: Virginia Hendersons omvårdnadsteori Virginia Hendersons omvårdnadsteori inbegriper 14 punkter (se listan). Låt eleverna först rangordna dessa punkter individuellt och följaktligen diskutera och motivera deras val av rangordning i helklass. Diskutera sedan vilken ordning som passar i vården idag. Det finns bilaga för kopiering till denna uppgift. Fortsätt att diskutera dessa punkter utifrån ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Hur många punkter refererar till det fysiska och hur många till det psykiska samt sociala? Var ligger tonvikten? Kan någon av dessa punkter uteslutas eller behöver listan tvärtom kompletteras?

Virginia Hendersons 14 punkter: 1. Hjälpa vårdtagaren att andas. 2. Hjälpa vårdtagaren att äta och dricka. 3. Hjälpa vårdtagaren med uttömning. 4. Hjälpa vårdtagaren inta lämplig kroppsställning när han/hon går, sitter eller ligger samt att växla ställning. 5. Hjälpa vårdtagaren till vila och sömn. 6. Hjälpa vårdtagaren välja lämpliga kläder samt med av- och påklädning. 7. Hjälpa vårdtagaren hålla kroppstemperaturen inom normala gränser. 8. Hjälpa vårdtagaren hålla sig ren och välvårdad samt skydda huden. 9. Hjälpa vårdtagaren undvika faror, skador som vårdtagaren ev. kan vålla såsom infektion eller våldshandling. 10. Hjälpa vårdtagaren meddela sig med andra och ge uttryck för sina önskemål och känslor. 11. Hjälpa vårdtagaren utöva sin religion och leva i enlighet med sin uppfattning om rätt och orätt. 12. Hjälpa vårdtagaren utföra arbete eller skapande verksamhet. 13. Ge vårdtagaren möjligheter till förströelse och avkoppling 14. Hjälpa vårdtagaren att lära sig.

Uppgift – Omvårdnadsteorier: Katie Erikssons hälsokors Katie Eriksson är en omvårdnadsteoretiker som har forskat om hälsa, omvårdnad och omsorg. Hon är sjuksköterska i grunden och är nu professor i vårdvetenskap vid Åbo Akademi. Erikssons hälsokors är intressant för att värdera hälsa och ohälsa hos individer. Hälsokorset finns även längre bak i boken, bland bilagor, för enklare kopiering. Känsla av välbefinnande A Upplevd hälsa Förekomst av objektiva tecken på ohälsa

C Verklig ohälsa

B Verklig hälsa

D Upplevd ohälsa

Frånvaro av objektiva tecken på ohälsa

Känsla av illabefinnande Läs följande patientfall och diskutera deras placering i hälsokorset: Patientfall 1: Ola är en 53 år gammal man som arbetar som ekonomiassistent på en bank. Han tycker om att spela tennis med sina arbetskollegor en dag i veckan och att springa i löpspåret som ligger i närheten av hans hus. Han har två barn som nu är tonåringar och en omhändertagande fru. Idag fick Ola sjukanmäla sig från jobbet eftersom han har drabbats av maginfluensa och mår väldigt dåligt. Patientfall 2: Iris är 41 år gammal och sitter i rullstol efter en bilolycka för fem år sedan. Hon är ensamstående och bor i en två-rums lägenhet tillsammans med sin katt Frida. Hon känner sig ofta ensam och har inte varit ute på promenad på flera månader eftersom vintern har varit kall och snörik och det är svårt att ta sig fram med rullstolen. Patientfall 3: Astrid är en 35 år gammal kvinna som plågas av migrän sedan ung ålder. Hon har lärt sig att leva med det och tar sina mediciner när hon känner att ett migränanfall är på gång. Hon försöker leva som vanligt, umgås med sina vänner och gå på diverse aktiviteter, som konstutställningar, museum och härliga bruncher. Hon älskar att måla och ser fram emot ett få ställa ut sina egna tavlor på vernissage inom kort. Patientfall 4: Ida är 18 år gammal och går sista året på naturvetenskapsprogrammet. Hon vill söka till läkarutbildningen och anstränger sig för att få bra betyg. Hon har besökt sin husläkare flera gånger under året för olika besvär, såsom hjärtklappning, ångest, håravfall, torr hud och frossa, men proverna visar inga tecken på sjukdom. Hon är övertygad om att hon är sjuk, men blir inte trodd av sin husläkare. Får kopieras! © Maria Christidis och Gleerups Utbildning AB

Instuderingsfrågor i boken 1. Vad innebär vård och omsorg? 2. Det har skett en stor förändring av människans livsvillkor de senaste århundradena. Hur har detta påverkat vård- och omsorgsområdet? 3. Hur förändrade Hippokrates synen på hälsa och sjukdom? 4. Vilken syn på hälsa och sjukdom lever kvar idag? Hippokrates eller religionens? 5. Vilka arbetade med hälso- och sjukvård under medeltiden? 6. Hur har synen på fattiga och sjuka förändrats historiskt? 7. Finns kvacksalveri kvar idag? 8. Vad är hälsa? 9. Förklara skillnaden mellan begreppen medicinsk hälsa och subjektiv hälsa. 10. Vad är kontaktmannaskap? 11. Varför är det viktigt att en vårdtagare har ett fungerande socialt liv?

Facit till instuderingsfrågor 1. Vård och omsorg innebär att man tar hand om en annan individ när den inte klarar av det själv. Det handlar om att stötta individen så att den ska kunna klara sig självständigt och leva ett så normalt liv som möjligt. För att uppnå detta räcker det inte med att endast behandla sjukdomen utan man måste se till hela individen och vårda den. Det är således inte enbart det fysiska som ska behandlas och vårdas, utan även det psykiska och sociala, dvs. patienten ska bli frisk från sin sjukdom, men samtidigt må bra mentalt och känna en social tillfredsställelse. 2. Människans arbete är inte lika fysiskt krävande som tidigare och nu finns det många välfärdssjukdomar som beror på felaktig kost, stillasittande och dåligt leverne med missbruk av alkohol och rökning. Motion ges på recept och fokus ligger på förebyggande arbete mot olika välfärdssjukdomar. Teknisk utveckling har även bidragit till att effektivisera vårdarbetet och olika hjälpmedel har bidragit till att göra vårdarbetet mindre tungt. Dessutom finns det ett större utbud av läkemedel och behandlingar, men denna ökade tillgång har lett till resistens och missbruk, t ex antibiotikaresistens och missbruk av värktabletter. 3. Hippokrates ansåg att det var läkaren som besatt kunskapen och möjligheten att bota sjukdomar och inte präster och gudar, dvs. övernaturliga och gudomliga krafter. Hippokrates avfärdade på så sätt vidskepelser. Han utvecklade medicinska teorier och menade att sjukdomarna hade en naturlig förklaring som en följd av miljömässiga faktorer, mathållning och levnadsvanor samt att människan har en förmåga att tillfriskna från olika sjukdomar. 4. Det finns en blandad syn på hälsa och sjukdom idag. I den svenska sjukvården dominerar den vetenskapliga synen på hälsa och sjukdom, dvs. Hippokrates, medan det fortfarande finns individer och grupper av människor som har en religiös tro på hälsa och sjukdom t ex inverkan från övernaturliga krafter och att sjukdom är ett straff från gud. 5. Under medeltiden arbetade nunnor och munkar på kloster med hälsa- och sjukvård, men även kloka gummor och kloka gubbar som ägde kunskaper som gått från generation till generation. Dessutom fick frisörer rollen som tandläkare och sjukvårdskunniga. 6. Från att sjuka och fattiga har varit beroende av välgörenhet för deras livsuppehälle så finns idag tydliga regler och skyddsnät för dessa grupper. Tydliga exempel på förbättringar för dessa grupper är att äldre får ålderspension och sjuka får sjukförsäkring. Dessutom finns det reglerande lagar såsom Hälso- och sjukvårdslagen, Socialtjänstlagen, och som ett led i dessa finns det socialt arbete och social omsorg.

7. Det finns kvacksalveri idag, i form av verkningslösa behandlingar och ”medicin” som spelar på människors godtrogenhet och beroendeställning. Vissa delar av det som tidigare benämndes kvacksalveri har dock efter undersökningar blivit accepterade som fungerande behandlingsmetoder och ”medicin” med viss effekt och ryms då under begreppet alternativ medicin, t ex homeopati. 8. Enligt Världshälsoorganisationens definition av hälsa är det ”ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och icke enbart frånvaro av sjukdom eller svaghet”. Detta innebär att en individ kan ha objektiva eller fysiska tecken på sjukdom, men ändå känna och uppleva sig som frisk. 9. Subjektiv hälsa är när en person själv tycker att han eller hon fungerar väl som helhet och kan förverkliga sina livsmål i ett socialt och kulturellt sammanhang, trots en sjukdom. Subjektivt god hälsa handlar således om individens egen upplevelse av sin hälsa. Medicinskt god hälsa eller objektivt god hälsa baseras enbart på fakta utifrån olika undersökningar av kroppen och tar därför inte helt hänsyn till hur personen känner sig. 10. Kontaktmannaskap är när man får vara kontaktperson för en vårdtagare. Det leder till att man får ett större ansvar för den individen, vilket innebär att man ska se till att vårdtagarens behov av hjälp och stöd blir tillgodosedda. Man får således ett övergripande ansvar och har kontakt med anhöriga, vårdcentral och andra inrättningar. Detta gör att vårdtagaren kan känna en större trygghet och kontinuitet när de har en person att vända sig till, vilket leder till en förbättrad omsorgskvalitet. 11. Socialt liv ger vårdtagaren möjlighet till kontakt och aktivering, vilket kan bidra till en meningsfullhet och ordning i livet. Detta är viktigt för en god hälsa och belyses av Aaron Antonovskys KASAM-begrepp, som är en förkortning av uttrycket ”känsla av sammanhang”. KASAM-begreppet innebär att den personen som upplever sammanhang i sin tillvaro, som ser en ordning i livet och upplever en meningsfullhet, är den som bäst hanterar stress och svåra situationer.