om skadedjur & ogräs Susanna Hultin och Gunnel Carlson Foto GÜrgen Persson
Detta är en sammanslagning av Skydda trädgården från rådjur, sniglar, bladlöss och andra skadedjur (2007) och Rensa trädgården från kirskål, kvickrot, maskrosor, tistlar och annat ogräs (2009) Av Susanna Hultin och Gunnel Carlson har på Bokförlaget Semic också utkommit
Första trädgårdshjälpen – Vanliga frågor och oumbärliga svar (2010)
Copyright © Bokförlaget Semic 2011 | www.semic.se Foto Görgen Persson | Omslagsfoto Görgen Persson samt Jörgen Schwartzkopf (tistel) | Formgivning Monica Sundberg | Redaktör Eva Holmberg Tryck Livonia, Lettland 2011 | ISBN 978-91-552-5675-3
Innehåll Skydda trädgården från rådjur, sniglar, bladlöss och andra skadedjur Den perfekta trädgården – nns den?
_______________________________
Den skötselfria trädgården – nns den?
__________________________
9
10
Felsökningsschema _______________________________________________________________ 12 Vem äter vad i trädgården och var kommer de ifrån? ____ 20 Friskvårda trädgården ________________________________________________________ 26 Bladlöss, bladloppor och stritar__________________________________________ 31 Bär sar, stink yn och andra skinnbaggar ________________________ 43 Fjärilar och fjärilslarver _____________________________________________________ 48 Skalbaggar – glupska och vackra ______________________________________ 58 Steklar – på gott och ont ____________________________________________________ 69 Svamp, virus och bakterier _________________________________________________74 Sniglar – ett kapitel för sig _________________________________________________ 84 Rådjur och andra däggdjur ________________________________________________ 93 Flugor, myggor och allsköns knott _____________________________________ 98 Tvestjärtar och gråsuggor _________________________________________________ 104 Kort om kvalster och trips ________________________________________________ 107 Växtskyddsmedel_________________________________________________________________ 110
Rensa trädgården från kirskål, kvickrot, maskrosor, tistlar och annat ogräs Ogrästerapi – hjälper det? _______________________115 Den ogräsfria trädgården – nns den? _____________116 Vad är ogräs egentligen? _________________________118 Förebygg och bekämpa ogräsen ____________________121 Ogräsens favoritplatser__________________________ 125 Våra vanligaste ogräs Baldersbrå _________________________________ 130 Brunört ___________________________________ 133 Brännässla ________________________________ 136 Groblad ___________________________________ 140 Gråbo ____________________________________ 143 Jätteloka __________________________________ 146 Special – Moderna ogräs ________________________ 150 Kirskål ____________________________________ 152 Korsört ___________________________________ 156 Kvickrot ___________________________________ 158 Lomme_____________________________________161 Maskros av ogrästyp _________________________ 163 Mjölke _____________________________________167
Nejlikrot __________________________________ 170 Revsmörblomma _____________________________174 Rävtörel ____________________________________177 Röllika ____________________________________ 180 Snärjmåra _________________________________ 184 Svinmolke __________________________________187 Svinmålla _________________________________ 190 Tusensköna ________________________________ 193 Vitgröe ____________________________________ 196 Våtarv ____________________________________ 199 Åkerfräken ________________________________ 202 Åkerpilört _________________________________ 207 Åkertistel __________________________________ 210 Åkervinda _________________________________ 214 Ängssyra____________________________________217 Litteratur _____________________________________ 220 Källor ________________________________________ 221 Webbplatser ___________________________________ 221 Faktagranskning _______________________________ 222 Register_______________________________________ 223
Skydda trädgården från rådjur, sniglar, bladlöss och andra skadedjur
Foto: Martin Magntorn
Den perfekta trädgården – nns den? En naturlig trädgård är inte en perfekt trädgård. I en naturlig trädgård har en del hostor hål i bladen, nns det ogräs, dyker det upp bladlöss och händer det då och då att växter dör. Det är en del av själva idén med att ha trädgård. Att den förändras. Att allt inte blommar på en gång och att det händer saker hela tiden. Hela vitsen med att ha trädgård är ju att vara en del av kretsloppet. Något föds, lever, sätter frö och dör. Andra arter lever av den. Och vi njuter av hela processen, att vara en del av livet. Den perfekta trädgården nns inte. Ingen har den och därför behöver du inte heller sträva efter den. Tänk inte hela tiden: ”vad nt här var förra veckan” eller ”tänk nästa vecka när den blomman slår ut”. Lev nu! Se dagen och uppskatta det som är allra vackrast just idag. Det andra ska du vända ryggen åt. Det har haft sin tid eller kommer att få det. Först då är det deras tid! gunnels gröna tankar | 9
Den skötselfria trädgården – nns den? Många trädgårdsägare drömmer om den skötselfria trädgården. Men en sådan trädgård skulle bara kunna bestå av dött material. I en trädgård full av levande växter nns också hungriga däggdjur, larver, insekter, sniglar och svampar. De känner inga gränser och respekterar varken staket eller häckar och det ska vi vara oändligt tacksamma för. Utan djurlivet i trädgården skulle höstlöven inte brytas ner till jord, träden skulle stå fruktlösa, inga fjärilar skulle addra kring rabatterna och det skulle vara tyst. Inga koltrastserenader i majskymningen eller tornseglare som svirrar över takåsarna. En trädgård kan bli relativt lättskött om man vet vad man ska göra och när. En bra balans mellan skadedjur och nyttodjur drar ner trädgårdsarbetet till ett minimum. Intresserar man sig för hur nyttodjuren ser ut och hur de lever kan man locka in dem i trädgården för att hålla snyltgästerna borta. På så sätt blir det mer tid över att bekvämt luta sig tillbaka i sin trädgård.
Husmor lär dig knepen I alla tider har det funnits ohyra och sjukdomar i trädgården. Och i alla tider har husbehovsodlande husmödrar och trädgårdsmästare gjort sitt bästa för att sätta P för bladlöss och andra besvärliga plitar och baggar. Husmors bekämpningstaktik har aldrig byggt på några vetenskapligt framtagna teorier, men metoderna har praktiserats i generationer. Därför är behandlingarna ofta både billiga, enkla att använda och samtidigt häpnadsväckande eÇektiva. I den här boken har vi tagit till oss husmors bästa knep, du hittar dem i slutet av varje kapitel. 10 | inledning
”
Häck: barriär som rests för att skydda trädgården och dess produkter mot ohyra som saknar vingar, klor, tänder eller förstånd och som inte kan hoppa, gräva, klättra eller flyga.
”
Citat: okänd
inledning | 11
Felsökningsschema Här följer en lista på symptom och sjukdomar eller skadedjur som vanligtvis kan förknippas med symptomen. Samma symptom kan ha era olika orsaker och samverkande orsaker kan ge otydliga symptom. Bäst är det förstås om man kan hitta en larv, en insekt eller tydliga tecken på svampaktig beläggning som underlättar identi eringen. Blad Symptom
Orsak
kapitel
Kladdiga blad
Bladlöss och bladloppor
sid 31
Svart äckiga blad
Svamp Gallkvalster
sid 74 sid 107
Krusiga blad
Svamp Bladlöss och bladloppor
sid 74 sid 31
Blad med hål i (se bild på sid 14)
Fjärilar Skalbaggar Steklar Sniglar Svamp
sid 48 sid 58 sid 69 sid 84 sid 74
Ätna blad (se bild på sid 14)
Fjärilar Skalbaggar Steklar Sniglar Däggdjur
sid 48 sid 58 sid 69 sid 84 sid 93
Gula blad
Näringsbrist/torka Virus Svamp
sid 29 sid 77 sid 74
Röda blad
Solbränna/näringsbrist Bladlöss
sid 29 sid 31
12 | felsökningsschema
Orange äckar
Svamp
sid 74
Vitpudrade blad
Mjöldagg
sid 77
Bruna blad (se bild på sid 14)
Torka Bakterier Svamp
sid 29 sid 77 sid 74
Ihoprullade blad (se bild på sid 14)
Stekellarver Bladlöss och bladloppor
sid 69 sid 31
Vissna blad (se bild på sid 14)
Torka Svamp Bakterier
sid 29 sid 74 sid 77
Knottror på blad
Gallmyggor Gallkvalster Gallsteklar
sid 98 sid 107 sid 69
Symptom
Orsak
kapitel
Äten eller skavd bark
Däggdjur
sid 93
Mörka äckar
Svamp Bakterier Frostskada
sid 74 sid 77 sid 29
Vitt ludd
Ullöss/bladlöss Svamp
sid 31 sid 74
Röda prickar
Svamp
sid 74
Blöder sav
Bakterier Svamp Stress
sid 77 sid 74 sid 29
Stammar och grenar
felsökningsschema | 13
Grentorka på äpple.
Hagelskottsjuka på körsbär.
14 | felsökningsschema
Vanliga sjukdomar på vanliga växter Våra vanligaste fruktträd och bärbuskar, liksom några av våra mest älskade trädgårdsväxter, rosor, kaprifol och klematis drabbas av en rad olika sjukdomar och skadedjur. I listan nedan hittar du några av de allra vanligaste. Äpple Symptom
Orsak
kapitel
Små runda äckar på frukten
Äppleskorv
Svamp sid 74
Hål med exkrementer i frukten
Äpplevecklare Rönnbärsmal
Fjärilar sid 48 Fjärilar sid 48
Små, knöliga äpplen
Äpplebladlus
Bladlöss sid 31
Krusiga, kladdiga blad
Bladlöss/bladloppor
Bladlöss sid 31
Ruttna äpplen i trädet
Fruktmögel
Svamp sid 74
Såriga grenar som spricker och savar
Fruktträdskräfta
Svamp sid 74
Vitpudrade blad
Äpplemjöldagg
Svamp sid 74
Årsskott med trasiga blad
Stink yn
Skinnbaggar sid 43
Kalätna blad
Frostfjäril
Fjärilar sid 48
Symptom
Orsak
kapitel
Knöliga päron
Stensjuka Stencellsjuka
Skinnbaggar sid 43 Virus sid 77
Orange äckar på bladen
Päronrost
Svamp sid 74
Skorv och sprickor på frukten
Päronskorv
Svamp sid 74
Snigelliknande larver på bladen
Fruktbladstekel
Steklar sid 69
Gulgröna, platta vårtor på bladen
Pärongallkvalster
Kvalster sid 107
Päron
felsökningsschema | 15
Körsbär Symptom
Orsak
kapitel
Kladdiga, krusiga blad
Körsbärsbladlus
Bladlöss sid 31
Insjunkna äckar på frukten
Körsbärs uga
Flugor sid 98
Urätna blomknoppar
Körsbärsmal
Fjärilar sid 48
Bruna röt äckar på bären
Gloesporiumröta
Svamp sid 74
Små, talrika hål i bladen
Hagelskottsjuka
Svamp/bakterier/ virus sid 74
Grenar som torkar in
Blom- och grentorka
Svamp sid 74
Symptom
Orsak
kapitel
Pungliknande form på plommonen
Pungsjuka
Svamp sid 74
Intorkade grenspetsar
Blom- och grentorka
Svamp sid 74
Möglig frukt
Fruktmögel
Svamp sid 74
Mattgröna, silverglänsande blad
Silverglans
Svamp sid 74
Hål i gröna kart
Plommonstekel
Steklar sid 69
Mörkblå äckar på frukten
Plommonvecklare
Fjärilar sid 48
Krusiga, kladdiga blad
Bladlöss/bladloppor
Bladlöss sid 31
Vårtor på bladen
Plommongallkvalster
Kvalster sid 107
Symptom
Orsak
kapitel
Krusiga, rödbrokiga blad
Krussjuka
Svamp sid 74
Plommon
Persika
16 | felsökningsschema
Jordgubbar Symptom
Orsak
kapitel
Missbildade, krusiga blad
Jordgubbskvalster
Kvalster sid 107
Missbildade, förkrympta gröna blad
Bladnematoder
Nematoder sid 30
Konduktörsklipp i bladkanterna
Öronvivlar
Skalbaggar sid 58
Gnagskador på stammar och rötter
Öronvivellarver
Skalbaggar sid 58
Avbitna blomknoppar
Jordgubbsvivel
Skalbaggar sid 58
Sammanvävda blad- och blommor
Jordgubbsvecklare
Fjärilar sid 48
Gråbrun svampbeläggning på bären
Gråmögel
Svamp sid 74
Förkrympta, knöliga bär
Stink yn
Skinnbaggar sid 43
Symptom
Orsak
kapitel
Mask i hallonen
Hallonänger
Skalbaggar sid 58
Brunlila äckar på stammarna
Hallonskottsjuka
Svamp sid 74
Gråbrun svampbeläggning på bären
Gråmögel
Svamp sid 74
Symptom
Orsak
kapitel
Uppsvällda bladknoppar
Vinbärsgallkvalster
Kvalster sid 107
Röda eller gröna bucklor på blad
Vinbärsbladlöss
Bladlöss sid 31
Gulbruna äckar på blad
Stink yn
Skinnbaggar sid 43
Hallon
Vinbär
Kvastliknande förgrening av toppskott Vinbärsskottmal
Fjärilar sid 48
Grenar, delvis utan blad
Vinbärsknoppmal
Fjärilar sid 48
Kalätna buskar
Vinbärsbladstekel
Steklar sid 69
felsökningsschema | 17
Krusbär Symptom
Orsak
kapitel
Brådmogna, ihopspunna kart
Krusbärsmott
Fjärilar sid 48
Hål i blad, kalätna buskar, grön larv med svarta prickar
Krusbärsstekel
Steklar sid 69
Symptom
Orsak
kapitel
Uppätna blomknoppar
Kaprifolfjädermott
Fjärilar sid 48
Missbildade, kladdiga blad
Bladlöss
Bladlöss sid 31
Symptom
Orsak
kapitel
Svag tillväxt, dålig blomning
Rotsårsnematoder Rotgallnematoder
Nematoder sid 30 Nematoder sid 30
Ljust gulprickiga blad, små prickar
Rosenstrit
Stritar sid 37
Missbildade blad och knoppar
Bladlöss
Bladlöss sid 31
Konduktörsklipp på blad
Öronvivel
Skalbaggar sid 58
Slokande plantor, uppätna rötter
Öronvivellarver
Skalbaggar sid 58
Vissnande skottspetsar
Rosenskottstekel
Steklar sid 69
På längden ihoprullade småblad
Liten rosenbladstekel Steklar sid 69
Kaprifol
Ros
Svarta äckar med gula kanter på blad Svart äcksjuka
Svamp sid 74
Vitpudrad beläggning på blad
Rosmjöldagg
Svamp sid 74
Orange prickar på bladundersidor
Rosrost
Svamp sid 74
18 | felsökningsschema
Klematis Symptom
Orsak
kapitel
Trasiga, fransiga blomblad
Tvestjärt
Tvestjärtar sid 104
Kalätna blad, ljusgröna larver
Klematisbladstekel
Steklar sid 69
Vitpudrade blad
Mjöldagg
Svamp sid 74
Vissnande planta
Vissnesjuka
Svamp sid 74
Hagelskottsjuka.
Angrepp av skorv och rönnbärsmal på äpple.
Larvskada på rosblad (vecklare eller stekel).
Angrepp av vinbärsbladlus.
Rosblad med uppätna bladskivor.
felsökningsschema | 19
Vem äter vad i trädgården och var kommer de ifrån? gunnels gröna tankar: Vi trädgårdsägare är ibland både märkliga och motsägelsefulla. Vi kämpar med växter som egentligen inte ska trivas i vår odlingszon eller i just vår matjord. Och blir överlyckliga när de trivs och överlever, även om de ser ynkliga ut. Växter som däremot stortrivs alldeles av sig själva, växer som ogräs och blir stora och starka, dem kallar vi invasiva och aggressiva och gör allt för att bli av med. I min trädgård är det parkslidet och en vilt växande klematis som jag slåss mot. Och fjäskar för en guckusko som bara måste överleva. Tänk om orkidén var ett ogräs och maskrosen en sällsynthet i stället! Rådjuren vill man ibland sätta skottpengar på när de ätit upp naste rosenknoppen. Men en liten sovande bambi i betong – n nt! Försök tänka: ”jag är nöjd med detta som just nu trivs här”. Nöjd med trädgården då allt växer och den är lurvig. Nöjd även när sol och värme torkat ut den. Nöjd att ha en egen plats på jorden där absolut allt kan hända. 20 | gunnels gröna tankar
Larven av ett Psi-tecknat aftonfly, Acronita psi, i färd med att äta ett rosblad.
Den uppodlade naturen i trädgården lockar alltid mängder av insekter, spindlar, fåglar och däggdjur till kalas. Gnagskador och sticksår som de större djuren och insekterna lämnar efter sig på växterna blir perfekta växtplatser för infekterande svampar, virus och bakterier. För fåglar och rovinsekter är en trädgård som ett vattenhål är för lejonen på savannen. Växtätare och växtsjukdomar kommer objudna till trädgården, men du kan själv se till att bjuda in nyttodjuren för att skapa en bättre balans. Det första du måste göra är att lära känna vem som är vem.
Skadegörare i trädgården Alla växtätande djur och insekter kan räknas som skadegörare i trädgården eftersom de sällan tar hänsyn till vad trädgårdsägaren anser att de får äta. Växtätarna kan delas in i två grupper. Generalister – äter allt de kommer över, och specialister – som bara vill äta en viss växtart. Det lönar sig att odla varierat i trädgården, både för att undvika massiva angrepp och för att åtminstone någonting i trädgården inte ska angripas av ohyra – åtminstone inte just i år! vem äter vad i trädgården | 21
Bladlöss, skinnbaggar och stritar – gör hål på växterna med en specialbyggd
snabel och suger ut växtsaft. Tar sig till sina favoritväxter med hjälp av vingar eller får hjälp av myror för att ta sig dit. Uppträder ofta i stora grupper eller samhällen. Flyger när de behöver sprida sig, annars kryper de mest omkring. Bladlöss föder ungar som redan är gravida! Skalbaggar, fjärilar och steklar – vuxna skalbaggar, skalbaggelarver, stekel-
larver och fjärilslarver äter stora hål mitt på bladskivor och klipper hål i bladkanter. Nya generationers ägg placeras på undersidan av favoritväxtens blad eller inuti blad och stjälkar. I dessa tre insektsordningar nner du trädgårdens vackra liljebaggar och nässelfjärilar, men också nyttodjur som myror och humlor. Utan dem skulle trädgården inte vara sig lik. Flugor, myggor och knott – tillhör alla insektsordningen tvåvingar. Har-
krankarna, som tillhör myggen, har glupska larver som äter rötter. Det nns gallmyggor och ugor som är svåra skadedjur på trädgårdsväxter. Blom ugor är förklädda till giftiga getingar men är ofarliga nyttodjur. De är duktiga pollinatörer och larverna är glupska bladlusätare. Tvåvingarna är en stor och varierad grupp av insekter som å ena sidan är skadedjur men som å andra sidan kan göra stor nytta i trädgården. Sniglar och snäckor – krälar snabbt med hjälp av slem. De äter allt grönt med
glupande aptit, klättrar högre än man kan tro och lägger många omgångar med hundratals ägg på en säsong. Den spanska skogssnigeln, alias mördarsnigeln, har inga naturliga ender i Sverige – än så länge! Svampar – kan vara svåra att upptäcka innan kolonierna blivit ordentligt stora
eller att synliga fruktkroppar växer fram. Pyttesmå svampsporer (frön) yger runt i luften och får snabbt fäste i alla småsår och skador på växter. Många svampar värdväxlar mellan olika växter sommar och vinter. Däggdjur – möss, kaniner, rådjur och älgar. Lurviga och fyrbenta snyltar de
skamlöst av mödosamt framodlade grönsaker och prydnadsväxter. Små gnagare 22 | vem äter vad i trädgården
tar sig lätt fram under jord och tjocka snötäcken och kan få stora träd på fall genom att äta upp rötterna eller ringbarka stammarna. Stora gnagare som älg och rådjur fejar sina horn och äter sig onyktra på kvarsittande, jästa vinteräpplen.
Nyttodjur Spindeldjur – det nns många hungriga rovspindlar och rovkvalster som gärna
äter växtätande bladlöss, fjärilar och larver till middag. Spindlar trivs i mörka, fuktiga miljöer och jagar nattetid med eller utan nät. Några få spindeldjur äter hellre växter och räknas till skadedjuren. Växthusspinnkvalster föredrar torra och varma miljöer där de spinner in växter i ett tunt spindelnät. Gallkvalstrens spektakulära bon, s k galler, syns på blad och stjälkar till många olika växter.
Korsspindlar fångar upp allt som flyger i sina stora, välbyggda nät.
vem äter vad i trädgården | 23
Nyckelpigan tillhör trädgårdens bästa bladlusätare.
Fåglar – det går åt många insekter för att föda upp ungarna till trädgårdens alla
småfåglar. Och en trädgård utan fågelkvitter, hur skulle den låta? Visst kan fåglar äta både äpplen och körsbär i träden, men skadorna är oftast försumbara. Igelkottar – det enda däggdjuret som glatt smaskar i sig sniglar, men inte den
alltför slemmiga mördarsnigeln. Igelkottar äter också en hel del larver och skalbaggar. De bajsar ogenerat på grämattan och i rabatten så att katten ofta får skulden! Trollsländor – de vattenlevande sländlarverna är agressiva rovdjur som kan äta hundratals mygglarver till middag. Som vuxna är sländorna förtrollande vackra. Nyckelpigor – bladlusens ende
nummer ett, både som larv och som vuxen. Men se upp, en ny, småprickig nyckelpigeart har kommit invandrande till Sverige från USA och den äter upp både bladlössen och våra egna nyckelpigor.
Skalbaggar ur familjen blombockar syns ofta på blommor och blad.
Grodor, paddor och vattensalamandrar – kräldjur som äter alla sorters in-
sekter och en hel del små sniglar med god aptit. Är nattaktiva och behöver tillgång till vatten eller fuktiga ställen att sova på under dagen. Går i dvala på vintern i stenrösen eller lövhögar. Ormar – huggormar är fredliga och lättskrämda men giftiga. De är utmärkta jägare som lever på åkersork och andra små gnagare. I trädgården är snoken vanligast, den är helt ofarlig och lever huvudsakligen på groddjur och sk.
vem äter vad i trädgården | 25