9789147107964 by Smakprov Media AB

tioner Kontakter med andra och rela gens är en del av vardagen i pedago kräver arbete. Nya situationer, som en snabba beslut, dyker hela tid ssa upp. Hur ska man tänka vid de tillfällen?

”

Matts Dahlkwist

lärarfortbildare ielärare, lärarutbildare och Matts Dahlkwist är gymnas . nen samhällsorienterade äm i psykologi, pedagogik och

Pedagogiskt arbete

och agog är att kunna bygga upp Centrala uppgifter för en ped sin i r samarbeta med olika gruppe hantera relationer och att gheter kamraterna, föräldrar, myndi vardag. Med barnen, arbets ktiken? r pedagogens arbete i pra och ledning. Men vad innebä etet? Vi vill normer är det som styr arb Och vilka lagar, regler och det viktiga en gedigen verktygslåda i erbjuda en faktagrund och och växande hos barnen. arbetet med att leda lärande d tilli boken ﬁnns det rikligt me I anslutning till varje kapitel diskutera, klighetsnära karaktär, som lämpningsuppgifter av ver g. De t fall och olika praktikuppdra testa & reﬂektera, ett verklig att lösas under uppgifter som är avsedda sistnämnda är förslag på en av utbildningen. den arbetsplatsförlagda del

w Pedagogiskt arbete

Matts Dahlkwist

Best.nr 47-10796-4 Tryck.nr 47-10796-4

4710796_pedagogisk_ot.indd 1

2013-05-21 14.40

ISBN: 978-91-47-10796-4 ©2013 Matts Dahlkwist och Liber AB Redaktion: Ulla Lindqvist Segelman Formgivare: Nette Lövgren, Cristina Jäderberg Bildredaktion: Margareta Söderberg Siluettbilder: Kapitza Produktion: Thomas Sjösten Första upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Kina 2013

KOPI E R I NG S FÖR B U D

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

4710796_pedagogiskt_arb_inlaga .indd 2

2013-05-21 14.07

Förord Pedagogiskt arbete innebär att arbeta med barn och unga och uppleva hur de lär och utvecklas. Som pedagog kan man vara verksam inom flera områden, till exempel förskolan och skolan, vården och det sociala området, idrotten och föreningslivet. I denna bok kommer vi att begränsa oss till pedagogiskt arbete inom förskola och skola. Kontakter, relationer och många goda skratt är vardagen i pedagogiskt arbete. Nya situationer, som kräver snabba beslut, dyker hela tiden upp. Centrala uppgifter är att bygga upp och hantera relationer och att samarbeta åt olika håll: med barnen och deras föräldrar, med arbetskamraterna och arbetsledningen och med olika myndigheter. Social kompetens är alltså en mycket viktig egenskap hos den som ägnar sig åt pedagogiskt arbete. Men vad innebär detta arbete i praktiken? Och vad är det som styr arbetet? Det är vad vi i denna bok kommer att fokusera på. Vi vill ge en faktagrund och en verktygslåda för dig som ska leda barns lärande och växande. I anslutning till varje kapitel i Pedagogiskt arbete finns tilllämpningsuppgifter av olika karaktär. Du hittar dem under rubrikerna: ”Diskutera”, ”Testa & Reflektera”, ”Ett verkligt fall” samt ”Uppdrag under apl”. Det sistnämnda är förslag på uppgifter som är avsedda att lösas under det arbetsplatsförlagda lärandet (apl). Att dokumentera sina erfarenheter från apl i en loggbok, är ett bra sätt att knyta ihop teori och praktik och att öva sig i dokumentation och utvärdering. Uppsala 2013 Matts Dahlkwist

4710796_pedagogiskt_arb_inlaga .indd 3

2013-05-21 14.07

Innehåll 1. Pedagogiskt arbete med barn och unga 9 Vad gör en pedagog? 11 Synen på barn och kunskap 19 Ett gemensamt ansvar 22 Den pedagogiska miljön 27 Sammanfattning 39 2. Organisation, lagar och styrdokument 41 Så organiseras pedagogisk verksamhet 43 Ett historiskt perspektiv 47 Vad styr pedagogens arbete? 51 Skolan ska främja demokrati 52 Den gemensamma värdegrunden 53 Lagar som rör skolan 57 Läroplanerna – skolans och förskolans styrdokument 67 Internationella överenskommelser 70 Sammanfattning 79 3. Lärande och växande 81 Självkänslan 83 Att växa som pedagog 86 Bygga relationer 90 Empatisk förmåga 93 Med relationer följer konﬂikter 95 Bygga social kompetens 98 Sammanfattning 107

4710796_pedagogiskt_arb_inlaga .indd 4

2013-05-21 14.07

4. Leka och lära tillsammans 109 En mötesplats för alla 111 Lek och lustfyllt lärande 115 Olika slags lekar 124 Sammanfattning 135 5. Arbetsplatsen 137 Att praktisera och söka jobb 139 Skriva cv 142 På anställningsintervju 144 Bra och dåliga arbetsmiljöer 148 Arbetsmiljölagen 149 Barnolycksfall – säkerhet och åtgärder 152 Arbetsskador, tillbud och risker 154 Vad kan orsaka arbetsskada? 156 Stress 158 Arbetsmiljön på skolor och förskolor 161 Användning av tobak, alkohol och andra droger 166 Sammanfattning 175

w 4710796_pedagogiskt_arb_inlaga .indd 5

2013-05-21 14.07

6. Att vara professionell 177 Amatör eller proffs? 179 Kompetens 181 Den skickliga pedagogen 183 Pedagogen som förebild 187 Att samarbeta 190 Arbetslaget 191 Normer och samarbetsklimat 196 Sammanfattning 203 7. Leda och motivera 205 Pedagogen som ledare 207 Skolledarna 210 Motivation 211 Återkoppling och uppmuntran 214 Pedagogens egen motivation 217 Sammanfattning 225 8. Mål, planering och genomförande 227 Lägg ribban rätt! 229 Att planera pedagogiskt arbete 233 Sätta ihop grupper 236 Didaktik 240 Individanpassat lärande 242 Olika individer – olika lärstilar 243 Metoder och övningar 245 Att arbeta med teman 257 Sammanfattning 265

4710796_pedagogiskt_arb_inlaga .indd 6

2013-05-21 14.07

9. Utvärdering, analys och dokumentation 267 Nådde vi ända fram? 269 Utan spaning – ingen aning 270 Metoder för utvärdering 273 Att dokumentera pedagogiskt arbete 277 Sammanfattning 283 10. Att kommunicera 285 Pedagogens roll 287 Kampen om talutrymmet 288 Utvecklingssamtal och föräldramöten 292 Information – att ta emot och sprida 296 Källkritik 298 Kränkningar på nätet 301 Internet i skolan och förskolan 303 Sammanfattning 311 Register 312 Bildförteckning 316

U 4710796_pedagogiskt_arb_inlaga .indd 7

2013-05-21 14.07

4710796_pedagogiskt_arb_inlaga .indd 8

2013-05-21 14.07

PEDAGOG ISK T ARBE TE

•••••••••• 1. Pedagogiskt arbete ledarskap med barn och unga 4710796_pedagogiskt_arb_inlaga .indd 9

2013-05-21 14.07

”

Jag ser mig som en trygg vuxen med en kompetens att hjälpa barnet vidare i sin utveckling. Detta genom att utmana, inte bara att ge de rätta svaren.

”

4710796_pedagogiskt_arb_inlaga .indd 10

2013-05-29 11.12

PEDAGOG ISK T ARBE TE

Vad gör en pedagog? Att arbeta som pedagog är ett omväxlande yrke, där ingen dag är den andra lik. Det är barn och unga det handlar om, individer som växer så att det knakar. Nyfikna, spontana och ivriga. Att vara pedagog är alltså ett både spännande och krävande jobb. Varje dag går nästan två hundra tusen anställda till sina arbeten i förskola och skola, de allra flesta av dem för att ägna sig åt pedagogiskt arbete. De som arbetar med barn i förskolan, i förskoleklasserna eller i skolans lägsta årskurser brukar kallas för pedagoger. En del är förskollärare eller barnskötare, andra är grundskollärare, speciallärare eller elevassistenter. Det är många olika personalgrupper som tillsammans utför det pedagogiska arbetet. En bit upp i grundskolan använder man begreppet lärare i stället för pedagog. I pedagogiskt arbete förväntas man ha egenskaper som ödmjukhet, ansvarskänsla och respekt för individen. Det senare är kanske särskilt viktigt för en elevassistent. För att kunna göra ett bra jobb som pedagog måste du också ha goda kunskaper om barns utveckling och lärande. Du ska vara en vuxen förebild som inspirerar, stödjer och hjälper barnen framåt. En bra pedagog är en flexibel och lyhörd ledare, som skapar goda relationer till barnen. Som pedagog förväntas du även på ett smidigt sätt kunna samarbeta med föräldrar, arbetskamrater och arbetsledning. Pedagogen ska ha gott om idéer och arbeta med en verktygslåda fylld av olika metoder och arbetssätt. Inte minst viktigt är det att kunna entusiasmera barnen och väcka deras intresse. När du som pedagog planerar din verksamhet, ska du helt enkelt utgå från varje barns bakgrund, livsvillkor och utveckling. Här kommer vi att beskriva några vanliga personalkategorier som utför det pedagogiska arbetet.

4710796_pedagogiskt_arb_inlaga .indd 11

2013-05-21 14.07

Förskollärare Engagemang, inlevelseförmåga och förståelse för andra människor är egenskaper som en förskollärare bör ha. Men viktigast av allt är att man har en förmåga att leda, skapa struktur, inspirera och motivera barnen. Förskolans verksamhet bygger nämligen på barnens lust att lära. Här får barnen utveckla sitt språk och lära sig om samhället, om djur och natur, om miljö och kultur. Genom att undersöka och prova på får de möjlighet att utforska sin omvärld på sitt eget sätt. Förskolan arbetar temainriktat. Det innebär att ett visst tema tema går som en röd tråd genom verksamheten under en längre tid. Temat kan vara en aktuell fråga, till exempel: ”Hur ﬁrar man nyår i olika länder?” Barnen kan också utforska och experimentera i samband med områden som ”Vattnet”, ”Skogen” etc. Genom att leka, sjunga, spela teater, måla etc. utvecklar de sin fantasi. Hela tiden lär de sig nya saker av varandra, samtidigt som de lär sig ta ansvar. arbetslag Förskollärarna arbetar i arbetslag tillsammans med exempelvis barnskötare, fritidspedagoger och grundskollärare. Arbetslaget delar det pedagogiska ansvaret och arbetar med läroplanen som bas. Ibland kan det uppstå problem i barngruppen. Det kan också ﬁnnas barn som är i behov av extra stöd och stimulans. Då kan förskolläraren även samarbeta med andra yrkesgrupper, som till exempel en förskolepsykolog, en kurator eller en tal- och språkpedagog.

”

Det är väl en klyscha att man lär sig något av barnen varje dag, men så är det.

EN FÖRSKOLLÄRARE

4710796_pedagogiskt_arb_inlaga .indd 12

”

2013-05-21 14.07

PEDAGOG ISK T ARBE TE

sig geno Vad kan barnen lära

m att undersöka vär

lden under vattenyta

Som pedagog måste man kunna ge varje enskilt barn de utmaningar som passar just honom eller henne utifrån ålder, erfarenheter och kunskaper. För att kunna ge barnen rätt stöd, är det viktigt att hela tiden ha en dialog med föräldrarna och samarbeta med dem på olika sätt, till exempel genom att ha föräldramöten. I pedagogens arbete ingår också att planera, utvärdera och dokumentera det pedagogiska arbetet. De ﬂesta förskollärare arbetar vid kommunala förskolor. Andra är anställda vid privata/enskilda förskolor, till exempel personal- eller föräldradrivna förskolor eller förskolor som drivs av större bolag. Efter en vidareutbildning kan förskollärare också arbeta inom specialområden, som särskola och lekterapiverksamhet för barn på sjukhus. Ofta krävs också

4710796_pedagogiskt_arb_inlaga .indd 13

föräldradriven förskola

2013-05-21 14.07

en kompletterande utbildning för att kunna arbeta på förskolor som har en särskild inriktning, till exempel Montessori, Waldorf, Reggio Emilia eller Ur och Skur.

Specialpedagoger och speciallärare Specialpedagoger och speciallärare är utbildade för att arbeta med och undervisa elever i behov av särskilt stöd. Det kan vara elever med läs- och skrivsvårigheter eller elever med psykiska eller intellektuella funktionshinder. Specialläraren arbetar direkt med eleverna, medan specialpedagogen har en mer övergripande roll. Tillsammans med eleven, föräldrarna och de andra lärarna gör specialläraren ett åtgärdsprogram. Han eller hon kan också göra undervisningsprogram för en hel grupp elever. Eftersom specialpedagogen har ansvar för det specialpedagogiska arbetet i hela verksamheten, arbetar han eller hon nära ledningen med utvecklingsarbete, uppföljning, utvärdering och olika åtgärdsprogram. Som specialpedagog kan man även handleda personal och göra pedagogiska utredningar. Man utreder till exempel vilka barn som har talsvårigheter och svårt med språk och kommunikation. Dessutom undersöker man vilka barn som riskerar att utveckla sådana svårigheter om de inte får stöd. Specialpedagogerna arbetar också förebyggande med att utveckla den språkliga miljön och med att hitta metoder för att kunna ge de tal- och språkförsenade barnen bra stimulans så tidigt som möjligt. På landstingens syncentraler arbetar synpedagoger med att rehabilitera synskadade. Man provar ut synhjälpmedel och tränar personen i fråga att använda dem. På landstingens hörcentraler ﬁnns specialutbildade hörselpedagoger. Deras uppgift är bland annat att träna personer med hörselnedsättning att kommunicera, till exempel genom att avläsa munrörelser. De ﬂesta specialpedagoger arbetar i kommuner, på resurscentrum eller på olika skolor. Några är anställda inom landstingen.

4710796_pedagogiskt_arb_inlaga .indd 14

2013-05-21 14.07

PEDAGOG ISK T ARBE TE

Fritidspedagoger Fritidspedagogerna arbetar på fritidshem, oftast med barn i fritidshem åldern 6–12 år. Men målgruppen kan också vara äldre barn och ungdomar. Det betyder att fritidspedagoger även kan arbeta vid parklekar, fritidsgårdar eller ungdomsgårdar, alltså ställen som har någon form av organiserad verksamhet för unga under fritiden. Fritidspedagogen ska medverka till att barnen får en meningsfull fritid före, under och efter skolan. Fritidshemmet är ett komplement till skolan. Därför är det vanligt att fritidspedagogerna arbetar i arbetslag tillsammans med förskollärare, grundskollärare och fritidsledare i förskoleklasser och på fritidshem. Fritidshem och grundskola styrs av samma läroplan, och en av fritidspedagogens uppgifter är att på ett praktiskt sätt arbeta med läroplanen och stötta barnen i deras lärande. Det kan till exempel innebära att pedagogen åker på utﬂykter eller gör studiebesök tillsammans med barnen, ofta i sällskap med en grundskollärare. I arbetet ingår att stödja barnen när det gäller att utveckla sina intressen, ta egna initiativ och ta ansvar för sig själva och andra. Om ett barn har problem av något slag, samarbetar fritidspedagogen exempelvis med skolsköterskan, kuratorn eller skolpsykologen. Pedagogen kan också vara den vuxne som lyssnar på barn som har det jobbigt i skolan eller hemma. Även på sjukavdelningar och behandlingshem för barn och unga ﬁnns det fritidspedagoger. Andra fritidspedagoger arbetar med psykiskt utvecklingsstörda och med pensionärer.

Fritidsledare Förenklat kan man säga att fritidsledare har människors fritid som sitt yrke. En fritidsledare arbetar vanligtvis med ungdomar, men ibland även med barn eller pensionärer. Arbetet innebär en tät kontakt med människor, och det är

4710796_pedagogiskt_arb_inlaga .indd 15

2013-05-21 14.07

viktigt att vara lyhörd och intresserad av mänskliga relationer. I arbetet med barn och ungdomar ska fritidsledaren vara en kontakt med vuxenvärlden och en vuxen förebild. Tillsammans ordnar man olika aktiviteter, allt från musik och sport till keramiktillverkning eller dans. Fritidsledarens roll är att stödja och coacha dem som genomför aktiviteterna och att försöka skapa en bra stämning i gruppen. En del av fritidsledarens arbetstid går åt till att samarbeta med andra som också kommer i kontakt med ungdomarna och barnen. Det kan till exempel vara skolans personal, kommunens socialsekreterare och fältassistenter, kvarterspolisen och föräldrar.

Elevassistenter Den ordinarie personalen på skolan, förskolan eller fritidshemmet räcker ofta inte till för barn med särskilda behov. Ett skäl är att barngrupperna har blivit större. Ett annat är att läroplanen kräver att man ska kunna tillgodose alla barns

4710796_pedagogiskt_arb_inlaga .indd 16

2013-05-21 14.07

PEDAGOG ISK T ARBE TE

individuella behov, samtidigt som de ska få gå kvar i sin klass. Därför ska man kunna tillsätta en elevassistent som förstärkning. För att man ska veta vilka insatser och resurser som behövs för att stödja barnet i vissa situationer, är det nödvändigt att först göra en kartläggning av barnets behov och därefter upprätta ett åtgärdsprogram. Många barn med funktionsnedsättning är berättigade att ha en assistent både under lektionstid och i fritidsverksamheten. Som elevassistent ﬁnns man då med hela tiden, överallt där barnet beﬁnner sig. Det ingår ofta i arbetet att även vara med på fritids. Det är alltid den ansvarige pedagogen eller läraren som har huvudansvaret för hur arbetet bedrivs, och som elevassistent arbetar man ofta utifrån de instruktioner som den huvudansvarige ger. Precis som andra pedagoger måste elevassistenten ha en god förmåga att samarbeta med all personal på skolan eller förskolan, till exempel med fritidspedagoger, speciallärare, skolkökspersonal och skolledare. Elevassistenten kan också ha mycket kontakt med elevens föräldrar. Samarbetet med dem och andra inom skolan är nödvändigt för att kunna stödja eleven på bästa sätt. Så här säger en elevassistent: ”Att man samarbetar och har föräldrarnas fulla stöd i det man gör är mycket viktigt och ger ömsesidig trygghet när man arbetar med deras barn.” Elevassistenten måste även ha goda kunskaper om skolans läroplan och andra dokument som styr skolans verksamhet. Elevassistenter kan ha olika utbildningar. Gymnasiets barn- och fritidsprogram är en bra grund för arbetet som elevassistent. Många folkhögskolor har också assistentutbildningar. För den som funderar på att utbilda sig till lärare, kan ett arbete som elevassistent vara en bra utgångspunkt. Ofta är man som elevassistent anställd som stöd till en särskild elev eller ett särskilt barn i förskolan. Men man kan även arbeta som stöd i en hel klass eller förskolegrupp. Många elevassistenter arbetar på särskolor eller specialskolor.

4710796_pedagogiskt_arb_inlaga .indd 17

individuella behov

åtgärdsprogram

funktionsnedsättning

2013-05-21 14.07

Barnskötare De ﬂesta barnskötare arbetar på en förskola. Deras uppgift är att ge barnen en trygg och stimulerande tillvaro under den tid då föräldrarna arbetar. De yngsta barnen behöver få mycket praktisk hjälp med matning, blöjbyten, toalettbesök och påklädning. Alla barn måste få uppmärksamhet och värme. Man ska trösta barn som blir ledsna och sjunga för dem som behöver sova. Man ska se till att alla får vara med och leka och att inget barn kommer till skada. Barnskötaren äter tillsammans med barnen, läser sagor för dem och kanske lagar mat, bakar eller planterar växter tillsammans med dem. På många förskolor är barn och personal utomhus en stor del av dagen. Att utforska naturen och lekparken är viktigt för barnens fysiska utveckling. Som barnskötare kan man också arbeta i sitt eget hem och där ta hand om mellan ett och fem barn. Då kallas man för dagbarnvårdare dagbarnvårdare. Vill man att barnen ska få leka med andra barn, kan man ibland ta dem med till den så kallade öppna öppen förskola förskolan. Dit kan man komma spontant, i mån av tid och intresse. Dessa förskolor är till för föräldrar och andra som är hemma med små barn. trefamiljssystem En del barnskötare arbetar i trefamiljssystem. Då tar man hand om ﬂera familjers barn i bostaden hos en av familjerna. Barnskötare med påbyggnadsutbildning kan arbeta vid barnavdelningar och BB-avdelningar på sjukhus samt vid institutioner för syn- och hörselskadade barn och ungdomar. För att arbeta vid barnavdelningar krävs dock ofta att man har undersköterskekompetens och påbyggnadsutbildning för arbete med sjuka barn. FUNDERA ÖVER

Vilket pedagogiskt yrke tror du skulle passa dig bäst?

4710796_pedagogiskt_arb_inlaga .indd 18

2013-05-21 14.07

PEDAGOG ISK T ARBE TE

Synen på barn och kunskap Barnsynen Vilken syn på barnet och dess växande ska en pedagog ha? I förskolans och skolans läroplaner har barnsynen kommit att få en framträdande roll. Med barnsyn menas hur vuxna uppfattar, bemöter och förhåller sig till barnet som person. Pedagoger, som arbetar inom förskola och skola, måste ha en genomtänkt pedagogisk grundsyn och barnsyn som en stabil grund för sitt arbete. Denna grundsyn ska vara gemensam för hela personalen och utgå från vad som står i läroplanen. Alla ska dra åt samma håll. I arbetslagen samarbetar därför all personal ofta och intensivt och diskuterar och tolkar det som står i läroplanen. Enligt pedagogen och författaren Eva Johansson, ﬁnns det olika sätt att se på barn: Barnet som medmänniska. Det innebär att man betraktar barnet som en medmänniska med egna behov och förmågor. En pedagog med det synsättet försöker se saker och ting ur barnets perspektiv. Man gör barnet delaktigt och försöker ge det en större kontroll över sitt liv. Man resonerar och kompromissar med barnet. Vi vuxna vet bättre. Den vuxne ser sig i alla lägen som den som vet bäst och bäst förstår barnets behov. Barnet mår bra av att lära sig ta vissa motgångar och att underordna sig vuxnas beslut, menar man. Barn är irrationella. Barnets handlingar ses som planlösa och oviktiga. Barnets rörelsefrihet ska begränsas.

4710796_pedagogiskt_arb_inlaga .indd 19

pedagogisk grundsyn

2013-05-21 14.07

läroplanen

Läroplanen bygger på det första synsättet, det vill säga att man ser barnet som en medmänniska. Man fokuserar på det som barnet faktiskt kan, inte i första hand på brister som ska rättas till. Den som ska arbeta inom pedagogisk verksamhet är skyldig att arbeta efter läroplanen. FUNDERA ÖVER

Vilken barnsyn har du?

Kunskapssynen Vad är kunskap? Är det något färdigförpackat som ska levereras till en människa? Eller är det något som var och en också måste arbeta med själv, innan det blir riktig kunskap? Det ﬁnns olika sätt att se på kunskap: Objektivistiskt. Kunskap ska vara objektiv. Pedagogen ska, till mer eller mindre passiva mottagare, förmedla och överföra färdig kunskap som är fri från värderingar. Konstruktivistiskt. Lärande sker genom att man själv skapar och konstruerar sin kunskap. Kunskap skapas inom individen. Man drar slutsatser och ser samband utifrån de kunskaper man redan har. Pedagogen ska stödja snarare än styra.

Förskolan ska främja lärande, ”vilket förutsätter en aktiv diskussion i arbetslaget om innebörden i begreppen kunskap och lärande. UR FÖRSKOLANS LÄROPLAN.

4710796_pedagogiskt_arb_inlaga .indd 20

” 2013-05-21 14.07

PEDAGOG ISK T ARBE TE

Socialt. Lärande sker i samspel mellan människor med samma intressen och mål. För att skapa en bra grogrund för lärande och växande, ska pedagogen vara en bra ledare och medverka till att utveckla goda relationer i gruppen. Läroplanerna har en socialkonstruktivistisk syn på barn socialkonstruktivistisk och kunskap. Det innebär att kunskap är långt mer än bara syn information och data. Det är något som i samarbete med andra kan utvecklas hos barnen. Därför anser man i dag att det konstruktivistiska och det sociala synsättet är de mest relevanta sätten att se på kunskap. Så här säger idéhistorikern Sven-Erik Liedman: ”Kunskap är inte, som man i dag kan få intryck av, något ytligt, något som en människa ena dagen tar till sig och nästa kastar ifrån sig, utan kunskapen är införlivad med hela hennes sätt att leva och förstå världen.” Barnet har en inneboende vilja att lära sig och ska ses som aktivt, motiverat, ﬂexibelt och nyﬁket. Bra kommunikation och lyhördhet är något mycket viktigt. Som pedagog ska man lyssna på barnets frågor, svar och idéer. Då kan man tillsammans med barnet skapa kunskaper. Barnet medverkar alltså till att skapa sin egen kunskap.

F 4710796_pedagogiskt_arb_inlaga .indd 21

2013-05-21 14.07

Ett gemensamt ansvar Förändrade uppväxtvillkor Uppväxtvillkoren för barn och unga har ändrats mycket under senare år. Samhället har snabbt förändrats, och osäkerheten vad gäller normer och uppförande är mycket större än förr. Det gör att många barn har ett stort behov av vuxnas stöd och vägledning. Alla vuxna – föräldrar, personal i förskola och skola förebilder och ledare i olika idrottsföreningar – förväntas vara förebilder för barnen, både i ord och handling. Barn och ungdomar behöver förebilder av båda könen. Men antalet familjer med bara en förälder har ökat, och i förskolan och de första åren i skolan möter barnen nästan bara kvinnliga pedagoger. Studier visar också att den tid som barnen har med sina föräldrar har minskat betydligt under de senaste fyrtio åren. Dels yrkesarbetar många föräldrar, vilket gör att de är borta på dagarna. Dels är det många barn som har fritidsaktiviteter utanför hemmet. Till det ska läggas all den tid som vissa barn tillbringar framför datorn. Hemmet kan liknas vid en ﬂygplats, där man stannar till och gör ett kort uppehåll för att tanka, innan man beger sig iväg på nästa ﬂygtur.

Samverkan mellan hem och skola Utvecklingen har inneburit att pedagoger och lärare har fått ett allt större ansvar för barnens lärande och växande. Förskolan, skolan och andra institutioner i samhället har blivit ett slags andra hem, där många olika vuxna fungerar som ledare och fostrare, i samverkan med hemmen. Skolans läroplaner betonar visserligen att föräldrarna har huvudansvaret för barnens fostran till dess att barnet fyllt 18 år. Men både skolan och barnomsorgen har medansvar genom olika regler och lagar (se även kapitel 2). Därför är det en viktig uppgift

4710796_pedagogiskt_arb_inlaga .indd 22

2013-05-21 14.07

PEDAGOG ISK T ARBE TE

Det är viktigt att vi lär känna varandra. Att ha en gemensam fes mellan hemmet och t kan förbättra samarb skolan. etet

för pedagogen att bygga upp en god relation mellan skolan och hemmet. Kontakten mellan skolan/förskolan och föräldrarna kan ske på ﬂera olika sätt, till exempel vid föräldramöten, telefonsamtal och utvecklingssamtal och när barnen hämtas och lämnas (den så kallade ”tamburkontakten”).

4710796_pedagogiskt_arb_inlaga .indd 23

föräldramöten utvecklingssamtal tamburkontakten

2013-05-21 14.07

Så här står det i skolans läroplan om det gemensamma ansvaret: ”Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande.” ”Pedagogen ska: • samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling, och • hålla sig informerad om den enskilda elevens personliga situation och iaktta respekt för elevens integritet.” UR LGR 11

Att dra åt samma håll Många föräldrar visar intresse för arbetet i förskolan och skolan. De ställer tydliga krav och hjälper och stödjer sina barn på olika sätt i barnens utvecklingsprocess och lärandeprocess. process Dessa föräldrar är ovärderliga som samarbetspartners och stöd lärandeprocess för skolan. Men om föräldrarnas syn är en annan än den som råder i skolans värld, kan det naturligtvis uppstå problem. En del får till exempel höra av sina föräldrar att det är okej att strunta i skolans värdegrundsregler. I hemmet kan man ha en värdegrund motsatt värdegrund, eller helt enkelt sakna en sådan. Detta kan ha en förödande effekt på skolarbetet. Ett exempel: I skolan har man principen att barn inte får slå varandra. Men ett av barnen har fått besked av sina föräldrar att det är rätt att slå tillbaka snabbt, till exempel om någon retas. För det barnet står förskolans värdegrund i konﬂikt med hemmets värdegrund.

4710796_pedagogiskt_arb_inlaga .indd 24

2013-05-21 14.07

PEDAGOG ISK T ARBE TE

Barn som växer upp i så kallade förhandlingsfamiljer, där familjer de tidigt får vara med och bestämma, kommer ofta att kräva samma sak i skolan. Det är viktigt att pedagogerna uppmärksammar och är medvetna om denna vilja till självbestämmande självbestämmande och argumentation, så att barnen fortsätter att utvecklas till individer som tänker kritiskt och lär sig ta eget ansvar. Samtidigt ska de vuxna inte ta på sig en kompisroll. Det är ju hela tiden den vuxne som har det största ansvaret för att leda barnens lärande och utveckling. Kommunikationen mellan hem och skola är alltså mycket betydelsefull och kan i många fall förbättras ytterligare. Man bör tillsammans med föräldrarna diskutera grundläggande frågor, som värdegrund och normer, så att alla parter kan dra åt samma håll. Det är bland annat viktigt att få kontakt med föräldrar som sällan eller aldrig deltar i föräldramöten. ”De som inte kommer på föräldramötena, är i många fall de som bäst behöver komma”, brukar det heta. Den pedagog som har god information om barnen i gruppen och känner dem väl, kan lättare se saker och ting ur barnets perspektiv. Han eller hon har en bättre grund för att fatta alla beslut som måste fattas varje dag.

Minerad mark? Vem ska fostra barnen? Den frågan kan ibland vara känslig. Särskilt pedagogerna kan känna att det är som att kliva in på minerad mark. De ﬂesta är tacksamma för att få stöd i sin föräldraroll, men många saknar andra vuxna att tala med, trots att många har liknande problem. Då ska förskolan och skolan skapa forum, där föräldrar och pedagoger kan mötas för att diskutera tillsammans. Detta är reglerat i skollagen. Det är dock viktigt att denna kommunikation inte blir moraliserande när det gäller vad som uppfattas som rätt eller fel. Målet är att man ska bygga upp goda och öppna relationer till varandra. Ju bättre relationer man har, desto lättare kan det vara att diskutera känsliga frågor.

4710796_pedagogiskt_arb_inlaga .indd 25

2013-05-21 14.07

Samtidigt har föräldrar rätt att vara kritiska när det gäller barnens skola eller förskola. Föräldrarna är ju beroende av att pedagogerna tar väl hand om barnen. Men om föräldrar menar att ”skolan ska fostra barnen mer”, eller om förskole- och skolpersonal anser att en del föräldrar tar för lite ansvar för att fostra sina barn, då kan det uppstå konﬂikter. I en ”gråzon” mellan hemmets och skolans/förskolans ansvarsområden kan exempelvis följande frågor ställas: Hur mycket hänsyn kan man ta till ett visst barns behov, när detta går ut över andra barns behov? Var går gränsen för hemmets respektive skolans/ förskolans ansvar?

Föräldrars engagemang en plusfaktor I en lång rad studier är det belagt hur föräldrarnas bakgrund påverkar elevernas skolresultat. Föräldrarnas ambitioner och förväntningar, liksom deras engagemang i skolarbetet, betyder mycket för hur barnen lyckas i skolan. På många skolor ökar också mängden självständigt arbete, till exempel ”egen forskning”. Det har gjort eleverna mer beroende av att få information från föräldrar och andra utanför skolan. Detta riskerar att starkt gynna elever från hem där föräldrarna har tid, ork samt en hög utbildningsnivå. Här är exempel på frågor som man kan diskutera tillsammans: Är det skolan eller föräldrarna som ska ansvara för att eleverna klarar sina läxor? I vad mån ska alltså skolan förbereda eleverna inför de läxor som ges? Hur mycket läxhjälp ska man förutsätta att föräldrarna ska och kan ge? Och vad kan de föräldrar göra som upplever att deras egna kunskaper är föråldrade eller otillräckliga i internetsamhället? FUNDERA ÖVER

Hur kan samverkan mellan skola och föräldrar bli bättre?

4710796_pedagogiskt_arb_inlaga .indd 26

2013-05-21 14.07

PEDAGOG ISK T ARBE TE

Den pedagogiska miljön Barn lär och utvecklas i samspel med sin omgivning. Därför har inte bara pedagogerna och lekkamraterna, utan även den pedagogiska miljön, stor betydelse. Med den pedagogiska miljön menar vi bland annat lokalernas utformning, hur olika aktiviteter blandas tidsmässigt (till exempel att intensiv aktivitet blandas med lugnare perioder eller vila) och hur samspelet mellan alla, både barn och vuxna, fungerar på arbetsplatsen. Att ha positiva förväntningar på barnen, och att uppmuntra och berömma dem, stärker deras självkänsla.

En miljö som utmanar och stimulerar Här följer några exempel på hur pedagogen kan skapa en pedagogisk miljö som utmanar och stimulerar, såväl i förskolan som i skolan: Musik är rogivande och gör att barnen kan koncentrera sig musik bättre. Detsamma gäller massage. Elever som då och då masmassage serar varandra brukar bråka mindre och kunna koncentrera sig bättre. Rörelse är ett annat inslag i den pedagogiska miljön rörelse som stimulerar lärandet. Därför mår både barn och vuxna bra av att få delta i ett antal enkla rörelsepass under dagen. Att ordna en trivsam och ombonad miljö, exempelvis med hjälp av blommor och gardiner, är en annan plusfaktor. Alla mår också bra av att det råder ordning och reda, men detta är särskilt viktigt för barn med koncentrationssvårigheter. Tiden är en faktor som inte heller får glömmas bort. I skolan och förskolan är barnens dagar ofta splittrade. Barnen kastas från den ena aktiviteten till den andra. Men i stället borde de få tid att ställa om och varva ner mellan de olika momenten i verksamheten (så kallad ställtid).

4710796_pedagogiskt_arb_inlaga .indd 27

2013-05-21 14.07

Förskolan ska erbjuda barnen en bra miljö som både utmanar dem och lockar dem att leka och utforska omvärlden.

4710796_pedagogiskt_arb_inlaga .indd 28

2013-05-21 14.07

PEDAGOG ISK T ARBE TE

Pedagoger och lärare kan beskriva miljön där de arbetar som väldigt varierande från dag till dag. Den kan ses som periodvis stimulerande, stojig, stressig och rörig. Krävande situationer kan exempelvis uppstå när • barnen måste vänta på vuxna • när det fattas personal • när oväntade saker inträffar • när ett barn behöver få vara ensamt med en vuxen. Allt eftersom barngrupperna har blivit större, har det blivit vanligare med trånga miljöer, det vill säga många individer i små lokaler. Många förskolor är byggda för mindre grupper, och trängsel kan vara en stressfaktor både för barn och vuxna. Det är viktigt att man tillsammans försöker skapa en lugn situation utan stress.

Tambursituationen Den så kallade tambursituationen på en förskola är de tillfällen under dagen då många samtidigt vistas i den trånga entrén. Det kan exempelvis vara då föräldrarna hämtar och lämnar barnen, eller då barnen och pedagogerna ska ge sig ut på olika aktiviteter. Detta är en situation då barnen kan lära sig olika saker. Ibland kanske så många som tjugo barn vistas samtidigt i tamburen. Då gäller det att kunna ta ansvar och hänsyn och att kunna hjälpa och respektera varandra. De som kan något visar dem som inte kan. I olika undersökningar har många barn uppgett att det är just i tambursituationen som de har fått lära sig hur man inte får göra, nämligen busa, skrika, springa inomhus eller gå in med skorna på. Det har också handlat om rättvisa och solidaritet med dem som ännu inte kan. Att skapa goda rutiner är viktigt. Så här säger en pedagog på en förskola: ”Vissa barn har bråttom ut därför att de tycker om att vara ute. De långsamma eller de yngsta barnen får vänta litet. De kan få vara kvar inomhus för att leka litet vid

4710796_pedagogiskt_arb_inlaga .indd 29

goda rutiner

2013-05-21 14.07

ingången. Då undviker man köbildning till toalett och skötbord. Vinsterna med att planera för att det inte ska bli för många i tamburen samtidigt är att det blir en lugnare och trevligare atmosfär samt att pedagogerna får en bra överblick över barnens utveckling.”

Samlingen Samlingen är en gemensam stund med återkommande sånger, rörelser, rim och ramsor – en stund då barn och vuxna kan känna samvaro och ”vi-känsla”. Syftet med samlingen är bland annat att träna barnen inför skolan. Barnen övas att sitta still, att lyssna på andra, att vänta på sin tur och att ta instruktioner. Denna ritual skapar både gemenskap och gruppidentitet. För att samla barnen kan pedagogen vända sig mot var och en, ropa upp hans eller hennes namn och samtidigt kanske visa en bild på barnet. Att sjunga tillsammans är en annan aktivitet som gör att barnen fokuserar på samlingen. En samling hålls ofta runt ett visst tema. Här är några exempel från en förskola: • Vi berättar sagor med hjälp av konkret material. Just nu har det varit mycket Bockarna Bruse och Lilla huset, men vi satsar på att snart införa Petter och hans fyra getter eller God natt Alfons Åberg. • Vi leker lekar som Björnen sover eller Gumman i lådan. Då lägger vi oss under en filt eller sitter i en låda med filt över. Om barnet vill, filt är inte så viktigt. • Vi släcker ner och lyser med ficklampor – spännande, spännande! • Vi målar oss till katter och leker kattlekar. • Vi tar fram alla mössorna vi har till utklädning och klär på oss och tittar i spegeln, ibland blir det en lek av det hela.

4710796_pedagogiskt_arb_inlaga .indd 30

2013-05-21 14.07

PEDAGOG ISK T ARBE TE

KORT OM FORSKNING

SAMLINGEN ”Med samling avses när en grupp barn och vuxna i förskolan sitter samlade, ofta i en cirkel, och har gemensamma aktiviteter under ledning av en eller ﬂera vuxna. Samlingen är ett regelbundet återkommande moment i förskoleverksamheten och hålls på en bestämd plats och på en bestämd tid.” FÖRFATTAREN RUBINSTEIN REICH

4710796_pedagogiskt_arb_inlaga .indd 31

2013-05-21 14.07

BILDFÖRTECKNING

Bildförteckning

s. 9–10 s. 13 s. 16 s. 23 s. 28 s. 40–41 s. 44 s. 49 s. 55 s. 60 s. 66 s. 71 s. 80–81 s. 88 s. 91 s. 94 s. 96 s. 108–109 s. 113 s. 117

Louise Bengtsson Helin/Bildhuset/Scanpix Flickr/Getty Jeppe Gustafsson/Scanpix Anna Kallberg/Folio Martin Llado/NordicPhotos Demetrio Cruz Modesto Photographer/Getty Bertil Ericson/Scanpix Forsén/SvD/Stockholms stadsmuseum Fredrik Sandberg/Scanpix Jerry Lövberg/Scanpix Tsuneo Yamashita/Getty André Maslennikov /IBL Brian G Frank/Getty Artiga Photo/Corbis/Scanpix Gerard Fritz/NordicPhotos Jan-Åke Eriksson/Scanpix Frida Hedberg/Scanpix Rosie Barnes/Millennium/Scanpix Frans Lemmens/Alamy Bodil Johansson/Folio

s. 119 s. 125 s. 126 s. 136–137 s. 146 s. 150 s. 153 s. 156 s. 159 s. 164 s. 167 s. 176–177 s. 184 s. 188 s. 192

Adam Berry/Getty Maurizio Cigognetti/Getty Shutterstock Robert Ekegren/Scanpix Stefan Berg/Briljans/Folio Mikael Sjöberg/Scanpix Jeppe Gustafsson/Scanpix Jan-Åke Eriksson/Scanpix Jan Bävman/Sydsvenskan/Scanpix Shutterstock Tina Jonsson/Tiofoto/NordicPhotos Matthew Micah Wright/Getty Kate Kärrberg/Naturbild/Johnér Peter Rutherhagen/Johnér Robert Ekegren/Scanpix

4710796_pedagogiskt_arb_inlaga .indd 316

2013-05-21 14.08

BILDFÖRTECKNING

s. 204–205 s. 209 s. 212 s. 218 s. 226–227

Mustafa Arican/Getty elvira boix photography/Getty Tomas Oneborg/SvD/Scanpix Hans Bjurling/Johnér Everett Collection /IBL

s. 232 s. 237 s. 242 s. 246 s. 249 s. 255 s. 258 s. 266–267 s. 272 s. 277 s. 284–285 s. 289 s. 291 s. 294 s. 297 s. 299

Dan Lepp/Etsabild/Johnér Leif Johansson/Bildarkivet Linda Epstein/Getty Trons/Scanpix Stefan Bennhage/Scanpix Lenora Gim/Getty Maskot/Folio sebastian-julian/Getty Annika af Klercker/SvD/Scanpix David Bicho/Folio Johan Gunséus/Scanpix Shutterstock Laura Leyshon-Turesson/Scanpix JD Dallet/IBL Wikimedia Teench/Getty

4710796_pedagogiskt_arb_inlaga .indd 317

2013-05-21 14.08

tioner Kontakter med andra och rela gens är en del av vardagen i pedago kräver arbete. Nya situationer, som en snabba beslut, dyker hela tid ssa upp. Hur ska man tänka vid de tillfällen?

”

Matts Dahlkwist

lärarfortbildare ielärare, lärarutbildare och Matts Dahlkwist är gymnas . nen samhällsorienterade äm i psykologi, pedagogik och

Pedagogiskt arbete

w Pedagogiskt arbete

Matts Dahlkwist

Best.nr 47-10796-4 Tryck.nr 47-10796-4

4710796_pedagogisk_ot.indd 1

2013-05-21 14.40