9789153435914 by Smakprov Media AB

Mona Wembling är landskapsarkitekt som under många år arbetat med utbildning av landskapsoch trädgårdsingenjörer. Numera är hon verksam i egen firma med såväl undervisning som formgivning och projektering av trädgårdar.

NAT UR STEN I T R Ä D G Å R D E N

Anette Åberg, som står för bokens vackra bilder, är frilansfotograf sedan 25 år. Hon arbetar på uppdrag åt olika månadsmagasin och har tidigare medverkat som fotograf i ett flertal böcker.

MONA W EMBLING & A NET TE Å BERG •

Natursten kan användas på terrasser, gångar, uppfarter, vid sittplatser och på murar. Väljer man sten med omsorg och placerar den på rätt ställe kan trädgården förvandlas till en plats som man ständigt njuter av. Denna välillustrerade bok behandlar de viktigaste och mest pålitliga naturstenarna som finns på marknaden – granit, kalksten och skiffer – och hur de kan användas i olika typer av trädgårdar. Här ges inspiration och praktiska tips hur man kan anlägga och utforma olika markytor, trappor, små dammar och murar i trädgårdsmiljö. Informativa faktarutor ger läsaren råd om mått, format och ytbearbetningar. Stenar och växter är en oslagbar kombination. Författaren föreslår en mängd växter som med fördel kan användas tillsammans med de olika stensorterna.

MON A W E M BL I NG & A N E T T E Å BE RG

ISBN 978-91-534-3591-4

www.icabokforlag.se

3591_omslag_Natursten_DONE.indd 1

2011-11-29 15.29

MON A W E M BL I NG A N E T T E Å BE RG

NAT U R S T E N I T R Ä DG Å R DE N

förord  5 den tidlösa stenen  7 vad är en sten?  15 någr a pr aktisk a nödvändigheter  22 stenbumlingar, stilleben, vattenporl  40 nivåskillnader i tr ädgården  48 gr anit – en sten för evigt  69 k alksten– med drömmar om lammöron och lavendel  92 skiffer – en sten med pondus  112 natursingel och krossad sten  126 tack  134 litter atur och k ällor  134 register  135

5

Förord Doften av hampflockel och svärdslilja och ett svagt rasslande av kräftor i den gröna plastspannen. Ljummen gyttja som silar brunt mellan tårna. Stenen som känns skrovlig mot vader och lår, men ändå varm när man sitter på flata kvartsgnistrande granithällar med blåbärslila fingrar. Minnena av varma sommardagar väcks till liv … Från det gamla nedlagda kalkstensbrottet ser man Blå Jungfrun höja sig i Kalmarsund och varje steg man tog i det torra gräset mellan blåklockor och vissna orkidéer medförde en svärm av upprörda blåvingar och gräshoppor. Några stenar från brottet fick följa med ner till den kalkstens försedda altanen och undersökas noga för att se vilka fossiler som lagrats i dess inre. Singelstenen på trädgårdsgången, en handfull stenar som sorteras så att endast de vackraste blir kvar; vad är de stora skimrande bitarna? Diamanter? De vita och rödaste var favoriter. Kasta upp stenarna i luften för att sedan snabbt låta dem landa på händernas ovansidor. Många stenar faller bort, några blir kvar medan ramsan ljuder: hur … många … barn … får … jag … när … jag … blir … stor!!? Kanske blir en sten kvar, eller om man har otur 16 stycken. En sten öppnar en hel värld av minnen. Minnen som knyter an till ett landskap och en plats. Till en miljö där sten, vatten och växter har sin speciella plats. För mig hänger allt samman. Genom minnena kan en hel idévärld öppnas och användas. Dessa minnen är helt enkelt anledningen till mitt yrkesval och mitt intresse för natur, växter och sten – och anledningen till att jag ville skriva en bok om natursten i trädgården. Det finns många steg att ta, naturstenens värld är sammansatt; minnen som ombildats till visioner om en vacker trädgård med karaktär måste förenas med gedigen kunskap och praktiskt handlag. Kunskap om fogbredd och avvattning som varvas med insikt om alunrotens magiska inverkan på skifferns mörkgrå och sträva yttre, om blockstensmurens bastanta egenskaper till sammans med smultronplantans längtan efter skrevor av sten. I boken har jag valt att begränsa mig till de tre vanligaste och mest pålitliga stenarna i trädgårdssammanhang: granit, kalksten och skiffer.

Mona Wembling

den tidlösa stenen 

8 den tidlösa stenen 

Uråldriga granitbumlingar möter förgängligt trä – vackert och självklart.

Tiden och stenen Att använda sig av sten i våra trädgårdar och i offentlig miljö är inget nytt. I vissa kulturer har stenen brukats i tusentals år. Sten har lagts på torg och gator, innergårdar och på våra vägar. Jag har ett starkt minne av hur jag går på en över 2000 år gammal stensatt väg som leder till Rom, Via Appia. På något sätt är det stenens inneboende historia och de fantasier som väcks som gör den så speciell och magisk. Sten som har skapats för miljontals år sedan ur vulkaners inre eller långsamt stelnad och samman pressad i urgamla hav. En del bergarter innesluter sedan länge döda djur och organismer, lager på lager. Sten utgör urberget som vi lever på och som med hjälp av inlandsisens nötning och havens svallningar vittrat till de jordarter som täcker vårt land och vår jord. Berg- och jordarterna kan variera inom landet och ha olika kvaliteter och kännetecken. Berggrundens och jordens egenskaper styr vad som kan växa där. Allt hör ihop.

d e n t i d l ö s a s t e n e n  9

Natursten – mer än en detalj En detalj kan man tycka – vilken sten man väljer – ett litet tillägg. Inte så noga – en liten krydda bara. Men hur smakar lamm utan rosmarin och vitlök, eller falafel utan spiskummin eller kalops utan kryddpeppar? En maträtt är en helhet, inte enstaka ingredienser. På samma sätt kan man säga om stenen i trädgården. Den är mer än en yta att gå på från gatan och från dörren, eller ett ställe där vi sätter ut vår trädgårdsmöbel. Stenen ska vara vald med omsorg, efter tillfälle. Vad vore väl en engelsk trädgård utan sina kalkstensmurar där olika sorters vackra ormbunkar och hängande murklockor med sina blå blommor avtecknar sig pikant. Den franska köksträdgården utan vackra marktegelgångar hade upplevts som vilket grönsaksland som helst. Det lugnande och

Det osymmetriska är ledordet i en japansk trädgård. Krattat grus symboliserar vatten.

10 den tidlösa stenen 

somriga ljudet av en knastrande grusgång, kantad med reseda och pärlhyacint, är intimt förknippat med det svenska torpet. Sten är med andra ord mer än en detalj, den ingår i ett system, en helhet. En trädgård bör ha en röd tråd att följa, en helhet som styrs av en övergripande idé och tanke. Ibland utformas trädgården enligt en övergripande filosofi. En extrem men vacker variant är den japanska stenträdgården (kare sansui). Här eftersträvas absolut renhet, stillhet och enkelhet. Inga onödiga detaljer eller pråliga tillägg. Trädgården är tänkt att meditera i. En trädgård för tystnad, tanke och stillhet. Man vistas inte i trädgården utan betraktar den från en altan. Den utformas med inspiration från monokroma tuschmålningar och från zenbuddismen. Krattat grus symboliserar havet och tillsynes slumpvist utlagda stenar symboliserar bergen. Intuition och det icke greppbara styr hur stenarna placeras. Det är mycket viktigt att förstå att allting inte är logiskt och rationellt. Det osymmetriska är ledordet. Fokuseringen till en mittpunkt är förbjudet. Det visar sig främst genom stenarnas inbördes relation – de placeras asymmetriskt i förhållande till varandra. Olika scenerier ska utspela sig beroende på varifrån man betraktar trädgården.

Torrskodd I trädgårdar och parker har stenens funktion ofta varit något att promenera på, något som tar oss torrskodda genom gräs och planteringar. Gången i trädgården anläggs ibland som en tillfällig lösning, eller i form av några stenar som läggs dit i syfte att permanenta en genväg som hopplöst nog inte går att ändra på. Men nästan alltid ingår gångvägen som en del i en övergripande stil. Vilket material gången består av, dess riktning och sätt att slingra sig fram i trädgården eller landskapet, avgörs och avgjordes av det rådande stilidealet. I slutet av 1800-talet när flera av våra stadsparker anlades var gången i sig en mycket viktig del av anläggningen. Gången slingrade sig fram på ett noga uträknat sätt och tog oss på en guidad tur mellan olika exotiska och vackra träd och buskar. I andra fall smyger sig gången försiktigt fram i form av trampstenar och för oss till små undangömda platser och vackra scenerier. Till den japanska tehusträdgården (roji) gick man land och rike runt för att hitta just de rätta stenarna till trädgårdens gångar som ledde från ingången fram till ett tehus. Man får inte enligt japansk uppfattning beträda den nakna och därför sårbara jorden. Rätt växt och rätt sten på rätt plats, då blir det riktigt bra. Helheten har en enorm betydelse.

Rundade granitstenar för dig till undangömda platser och vackra scenerier.

34 n å g r a p r a k t i s k a n ö d vä n d i g h e t e r 

pr incipsk iss h ä ll a r av natur sten i bruk på under l ag av betong med fast fog Fogbredd 8 mm (+- 3 mm)

Hällar/plattor av natursten Läggbruk Betong

ska fogas med fogbruk måste stenarna läggas i bruk för att på det viset ligga helt orörliga. Tänk på att en sandfog tillåter rörelser och vissa sättningar medan en cementfog lättare får sprickor när stenar flyttar på sig. Fogen mellan stenarna bör vara mellan 5 och 11 mm bred. Fogfyllning med fogbruk utförs med ett cementbruk. Det billigaste men som kräver lite mer jobb är platsblandat cementbruk, där 1 del cement blandas med 3 delar ballast (sand 0–4 mm). Rör ut blandningen med vatten så att bruket blandas till en ganska lösflytande blandning. Kom ihåg att blandningen inte får vara för lös eftersom fogen då riskerar att bli skör och inte särskilt hållbar. Den enklaste metoden är att använda färdigblandat torrbruk som blandas med vatten. Före fogning fuktas kanterna på plattorna. På det viset fastnar bruket lite bättre. Lägg i fogbruket med en fogslev, fogen måste fyllas helt så att inga hålrum uppstår. I hålrummen samlas vatten som kan frysa till och frostskador uppstå. Bearbeta fogen efteråt med en borste för att den ska få ett naturligt utseende. Cementfogen blir ljus om ytan är våt när den bearbetas men mörkare om bruket torkat en smula. Det är viktigt att fogen hålls fuktig några dagar, annars riskerar den att torka för snabbt och sprickor uppstår. Lägg en presenning eller dylikt ovanpå till skydd mot sol och regn. Se till att presenningen inte har direkt kontakt med fogen. Fogen bör hållas fuktig i en vecka.

Mönster När du ska lägga natursten måste du bestämma dig för vilket mönster du vill att markbeläggningen ska ha. Här finns stora möjligheter. Hur slutresultatet kommer att se ut beror på stensort, format och hur stenarna ska kombineras inbördes. Ska du kombinera flera olika stensorter och former, ska du använda kantsten. Det vanligaste och kanske mest harmoniska är att man använder samma stensort på en bestämd yta. Ibland kan man se roliga ”fattigmanslösningar”, man har plockat ihop lite av det som man har liggandes hemma eller fått till skänks av grannen. Lekfulla lösningar som kan vara helt

n å g r a p r a k t i s k a n ö d vä n d i g h e t e r  35

underbara och charmiga, men som lätt kan balansera på en skör tråd, bli för mycket och istället kännas orediga och plottriga. Det billigaste alternativet, näst efter fattigmanslösningen, är att lägga plattor av samma sort i fallande längder. Med fallande längder menar man en sten där bredden är densamma men längden varierar slumpvis. Den vanligaste modellen är att man lägger plattorna i enkla förband, inga genomgående fogar mellan de olika raderna. Kom ihåg att helst inte använda några ”kryssfogar”, fogar där fyra hällar möts i ett kryss. Hörnen kan lätt brytas. Genomgående fogar gör ytan sårbar både tekniskt och estetiskt. Plattor i ytor med genomgående fogar ”låser” inte varandra på samma sätt som ytor med plattor i förband gör. Små sättningar och förskjutningar mellan plattorna syns ganska snart och förfular intrycket.

olik a l äggningsmönster

Natursten i blockförband

Kombinerade format – olika storlekar kombineras till valfritt mönster

Natursten i förband

Kvadratisk natursten med genomgående fogar Oregelbunden natursten

Natursten i fallande längder – samma bredd men olika längder

n i vå s k i l l n a d e r i t r ä d g å r d e n  63

vä xter som k a n vä x a i mur a r för soliga lägen: taggpimpinell (Acaena spp.), kattfötter (Antennaria spp.), trift (Armeria maritima), aubretia (Aubretia × cultorum cvs.), bergenior (Bergenia spp.), blåklockor (Campanula spp.), pipört (Centranthus ruber cvs.), silverarv (Cerastium tomentosum), murreva (Cymbalaria muralis), nejlikor (Dianthus spp.), fjällsippor (Dryas spp.), binkor (Erigeron spp.), gentianor (Gentiana spp.), blodnäva (Geranium sanguineum cvs.), solvändor (Helianthemum nummularium cvs.), vinteriberis (Iberis sempervirens cvs.), nepetor (Nepeta spp.), kungsmyntor (Origanum spp.), mossflox (Phlox subulata cvs.), gul nunneört (Pseudofumaria lutea), backsippor (Pulsatilla spp.), bräckor (Saxifraga spp.), fetknoppar (Sedum spp.), taklök (Sempervivum spp.), timjan (Thymus spp.).

halvskugga, skugga: daggkåpor (Alchemilla spp.), liljekonvalj (Convallaria majalis), murreva (Cymbalaria muralis), ormbunkar olika lägre arter och sorter, trampnarv (Sagina subulata).

cvs = kultivarer; det finns olika sorter att välja på i handeln. spp = species; olika arter att välja på i det nämnda släktet.

Murar som grönskar En mur kan vara en utmärkt växtplats. En mur erbjuder plats för de lite anspråkslösa, småväxta perennerna. Uppe på muren eller i större fogar som fylls med jord kan växterna förvandla en livlös mur till en liten örtagård med kryddväxter eller ett skimrande hav av gula och orange fetknoppar. Till detta lämpar sig en kallmur byggd som dubbelmur utmärkt. Istället för att fylla ända upp med stenflis kan man lägga på ett lager med jord för växterna att växa i. Mellan jorden och stenflisen läggs ett lager med torrt cementbruk som skiljer jord och flis åt. Hur djupt planteringsjorden ska gå beror på vad man vill plantera i muren. Man behöver nödvändigtvis inte plantera i hela muren utan endast spara ut vissa partier. Ibland behövs knappast någon jord alls, det finns idag färdiga sedummattor (sammansatt av bland annat olika fetknopps arter) som kan skäras till och läggas i stort sett direkt på stenkrossen. I kallmurar av till exempel kalksten kan man stoppa in jord i de större fogarna och plantera murklockor, pipört, timjan eller kanske kärleksört och fetknopp som vackert pryder upptill eller hänger nedför stenen.

En mur kan vara en fantastisk växtplats för till exempel olika fetknoppsarter.

k alksten – med drömmar om lammöron och lavendel 

94 k a l k s t e n – m e d d r ö m m a r o m l a m m ö r o n o c h l av e n d e l 

Fantasieggande, knagglig och vacker Ordet kalksten frammanar sköna sommarminnen och vackra ögonblicksbilder på min näthinna. Blåvingefladder och näktergal, vågskvalp och solsken, avtryck av knagglig sten på naken hud. Azurblå cikora och blåeld i stora fält uppstickande mellan lavbevuxen kalkstensflis. Att titta på en bit kalksten är otroligt fantasieggande. Kalkstenen innehåller livet självt! Att studera kalksten är som att titta på ett fragment av en svunnen tid med olika djur och växtdelar som lagrats på botten av förhistoriska hav, sammankittade av kalk- och lerslam. Kalksten har sommaren i sig. Även en bister vinterdag kan blotta anblicken av den lilla stödmuren av kalksten få dig att känna doften av lavendel och lammörats gråludna mjukhet.

Kalkstenshällar, murar, bordsskivor och kross Att man kan använda kalksten i trädgården är solklart. På vilket sätt man använder den avgör fantasin och plånboken. Vi kan använda den till vackra golv både inne och ute. Allt från knaggliga, oregel bundna plattor med sin naturliga klovyta till hyvlade, slätare golv, sågade i regelbundna rektangulära plattor. Inomhus kanske polerad så att hela stenens mönster och små och stora fossiler framträder. Kalksten lämpar sig till privata trädgårdar och i viss mån offentliga anläggningar där belastningen inte är för stor. Det finns fantastiska privata trädgårdar som är helt uppbyggda med kalksten som domine rande sten i trädgården. Där finns trappor, höga och låga murar av kalksten, pergolor med vackra golv av både ny och gammal begagnad sten, sittytor av regelbunden och oregelbunden kalksten och svepande gångar av trampstenar i gräsmattan. Dolda bakom häckar och plank kan man finna små, undersköna trädgårdar där kalkstensflis blandas med granit i olika former. Hämtade vid stenbrott eller vid havet. Personligt utformade, bit för bit under en lång tid. En liten bänk i ett undangömt hörn eller en liten yta med oregelbunden kalksten precis så att middagsbordet får plats.

inspir ationsor d Skrovlig

Lavar

Varm

Färgkulla och cikoria

Vittrar

Timjan och tulkört

Mjölig

Oregelbundna, grå kalkstenshällar kantade med buxbom och silverskimrande malört. Vackert och stilrent. För tankarna till en italiensk renässansträdgård.

124 sk iffer – en sten med pondus 

kan en gång av grå betongsten få ett snyggt avslut med ett vilplan av svart eller grå skiffer strax utanför entrédörren. En sittplats av skiffer kan bli vackert kantad av grå granitgatsten eller en skiffergång som löper längs med bostaden möter huset på ett snyggt sätt med hjälp av ett par rader kullersten. Materialens olikheter hjälper varandra att synas.

Fina växter till skiffer I kombination med skiffer öppnar sig oräkneliga möjligheter när det gäller växter. Den stora frågan är om man vill använda samma nyanser och därmed understryka stenens färgegenskaper eller ska växternas färg istället stå i bjärt kontrast till skiffern. Harmoniera eller kontrastera? Svart som synden eller nyfiken gul? Kanske behöver inte det ena utesluta det andra? Använder man enbart växter med samma svarta och svartgrå färgskala som stenen på marken kan det finnas risk för att kombinationen kännas tråkig och lite räddhågsen. Det mörkt grå och svarta i växtvärlden har dessutom en förmåga att inte synas i starkt solsken. Planterar man istället en växt precis intill med en färg som står i direkt kontrast till det mörka, till exempel med limegula och gula nyanser, sker det ett under – plötsligt syns de svarta växterna igen och kombinationen kan vara slående.

vä xtkombinationer till sk iffer Några helläckra svart-gula kombinationer för soliga miljöer: jättedaggkåpa (Alchemilla mollis), färgkulla (Anthemis tinctoria cvs.), röd dvärgklotberberis (Berberis thunbergii ’Atropurpurea Nana’ eller ’Bagatelle’), mandeltörel (Euphorbia amagdaloides ’Atropurpurea’), gulltörel (Euphorbia polychroma), kärleksört (Hylotelphium ’José Aubergine’), mörkt ormskägg (Ophiopogon planiscapus ’Nigrescens’), gul lejonsvans (Phlomis russeliana), fetknopp (Sedum ’Bertrand Anderson’), citrontimjan (Thymus × citriodorus cvs.). Några ljuvliga kombinationer för den lite näringsrikare jorden i halvskugga: japanska blodlönnar (Acer palmatum cvs., finns ett flertal!), höstsilverax (Actaea simplex ’Brunette’, ’James Compton’, ’Pink Spike’), revsuga (Ajuga reptans ’Braunherz’, ’Catlin’s Giant’), jättedaggkåpa (Alchemilla mollis), regnbågsbräken (Athyrium nipponicum ’Pictum’, ’Ursula’s Red’), blekgul sockblomma (Epimedium × versicolor), Hybridjulrosor (t.ex. Helleborus ’Blue Lady’, ’Spotted’, ’Zwarts’, ’Red Lady’), funkia (Hosta ’Sum & Substance’).

s k i f f e r – e n s t e n m e d p o n d u s  125

Färger ton i ton kan vara enastående vackert men det lilla extra som sticker ut kan fullborda. Talar man om färg på en växt är det förmodligen blommans färg man tänker på. Blomman kan vara nog så effektfull men många gånger är det bladen som anger färgtonen. Växten behåller bladen hela säsongen medan blomman vanligtvis har en begränsad blomningstid. Växter med färger som har samma nyanser som skiffer finns det ett antal att välja på. Varje år dyker det upp nya sorter på mark naden i svarta, grå och dunkelt vinröda färgtoner och schatteringar. Det är bara att prova sig fram. Den gula – orange – röda färgskalan tycker jag är färger som står i mer eller mindre bjärt kontrast till skifferns färg. Såvida den inte har stänk av för mycket rött och brunt som ofta före kommer i norsk skiffer.

Den gula dagliljan (överst vänster), högresta rosenflockeln (överst höger), bollöken ’Purple Sensation’ (nederst vänster) och den härligt limegröna jättedaggkåpan är enastående kombinationer tillsammans med skiffer.