Intervjun är en av de mest grundläggande metoderna för att få fram kunskap om individer, grupper och organisationer. Det kan tyckas vara ett enkelt och självklart sätt att få fram bra kunskap. Men intervjuer är ofta komplexa och svårtolkade sociala interaktioner.
Mats Alvesson är organisations-, lednings- och arbetslivsforskare samt professor i företagsekonomi vid Lunds universitet. Han har bland
INTER VJUER
– genomförande, tolkning och reflexivitet
M A T S A LV E S S O N
Den här boken är skeptisk mot kokboksrecept för hur man ska genomföra och tolka intervjuer på bästa sätt. För någon sådan patentlösning finns inte. Författaren för i stället en kritisk diskussion om traditionella intervjumetoder, och ett ramverk presenteras för tänkandet kring frågor om vad som händer i intervjuer och vad man kan få ut av dessa. På så sätt stöds utvecklandet av en reflexiv intervjupraktik. I boken presenteras åtta olika metaforer som lyfter fram hur avgörande tolkningsprocessen och de teoretiska grundantagandena är – för såväl intervjupraktik som den kunskap som man kan få fram genom intervjun.
INTERVJUER
INTERVJUER
annat forskat om organisationskultur, kön i arbetslivet, ledarskap och identitetsfrågor samt skrivit mycket om kvalitativ metod. Hans senaste böcker inkluderar Ledarskap och Förändringsarbete i organisationer (båda med Stefan Sveningsson och utgivna på Liber).
Best.nr 47-09551-3
Tryck.nr 47-09551-3-00
Intervjuer - omslag.indd 1
M A T S A LV E S S O N
10-11-19 12.58.40
Intervjuer – genomförande, tolkning och reflexivitet ISBN 978-91-47-09551-3 © 2011 Författaren och Liber AB Förläggare: Ola Håkansson Redaktör: Carina Blohmé och Gunilla Sundén Översättning: Sven-Erik Torhell Omslag och grafisk formgivning: Fredrik Elvander Illustration: Jonny Hallberg
Upplaga 1:1 Sättning: Gyllene Snittet AB, Helsingborg Tryck: Sahara Printing, Egypten 2011
KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01
Tolkning_o_analys_intervj.indd 2
2010-11-19 12.49
Förord
I västerländska samhällen och i ökad utsträckning globalt används intervjuer regelmässigt och ofta oreflekterat för att få kunskap om alla möjliga fenomen. Det ligger nära till hands att se intervjun som ett ekonomiskt sätt att få ut kunskap via att fråga individer om deras erfarenheter, upplevelser, attityder och känslor. Men det är också lätt att underskatta problemen med att förlita sig på intervjusvar i forskning, liksom i andra sammanhang. Mycket har skri vits och skrivs om intervjuer, oftast med en praktisk och teknisk infallsvinkel. Det tas för givet att intervjupersoner i normalfallet levererar data som utgör habila byggstenar i skapandet av kunskap. Denna bok behandlar främst teo retiska och intellektuella aspekter av intervjuer. Jag behandlar genomförande och tolkning av dessa, men tar också upp frågor kring intervjuforskningens gränser. Vad händer egentligen i intervjusituationer och vad kan intervju svar egentligen användas till? Olika idéer för ett mer allsidigt, kritiskt och nyanserat tänkande om intervjuer föreslås. En reflexiv ansats förespråkas och förslag till såväl nya praktiker och forskningsfrågor som sätt att tolka inter vjuer lanseras. Centralt här är att beakta ett antal metaforer för intervjun. Boken baseras i viss mån på en artikel som jag publicerade i tidskriften Academy of Management Review 1/2003, men det mesta i boken är nyskrivet material. Boken kan ses som en del i ett långsiktigt forskningsprogram i vil ket jag och medförfattare söker täcka en mängd grundteman i kvalitativ sam hällsvetenskap och bidra till mera av kritisk reflektion men också ökad krea tivitet. Ett grundläggande arbete är här Tolkning och reflektion, tillsammans med Kaj Sköldberg (Studentlitteratur, 2 uppl. 2008). Andra texter behand lar postmodernism, kritisk teori, nyttjande av empiriskt material för att gene rera idéer och ny teori samt hur man kan arbeta problematiserande och nytänkande utifrån antaganden i tidigare forskning. I texten alternerar jag mellan att referera till subjektet som hon eller han i syfte att undgå det mera omständliga ”hon eller han”. Föreliggande text är en översättning och lätt revidering av Interpreting 3
Tolkning_o_analys_intervj.indd 3
2010-11-19 12.49
Interviews, Sage 2010. Jag är tacksam för kommentarer till delar av utkast till denna bok från Yvonne Billing, Köpenhamn, Stefan Sveningsson, Lund och Eero Vara, Helsingfors samt från anonyma reviewers. Lund i oktober 2010 Mats Alvesson
4
Tolkning_o_analys_intervj.indd 4
2010-11-19 12.49
Innehåll
Förord............................................................................................................. 3 Kapitel 1 Introduktion.................................................................................................. 7 Bokens syfte och struktur............................................................................ 12 Kapitel 2 Föreställningar om intervjuer: En skeptisk granskning........................ 16 Centrala ståndpunkter i fråga om intervjuer: nypositivism, romanticism och lokalism.................................................... 19 Exempel på situationsspecifik intervjuforskning....................................... 33 Intervjuaren och intervjupersonen som källor till ”problem”................... 38 Slutsats: Ta lokalismen på allvar – men inte på alltför stort allvar............ 51 Kapitel 3 Praktiska aspekter av intervjustudier....................................................... 54 Om behovet av en teknisk-praktisk syn på intervjun – eller bortom bandspelarteknikvetande............................................................................. 55 Forskningsprocessen.................................................................................... 58 Slutord.......................................................................................................... 69 Kapitel 4 En metaforansats........................................................................................ 70 Att ta metaforer på allvar: debatt och bedömning..................................... 72 Metaforer i och för forskning...................................................................... 77 Slutsats.......................................................................................................... 83 Kapitel 5 Att tänka nytt om intervjun: nya metaforer för intervjun...................... 85 Intervjun som komplex handling: åtta problem som intervjupersonen ställs inför........................................................................ 86 Slutsats........................................................................................................ 117
Tolkning_o_analys_intervj.indd 5
2010-11-19 12.49
Kapitel 6 Reflexivitet: en referensram..................................................................... 119 Reflexiv pragmatism.................................................................................. 120 R- & D-reflexiviteter.................................................................................. 122 Reflexiv metodologi i bruk........................................................................ 126 En illustration............................................................................................. 131 Slutsats........................................................................................................ 136 Kapitel 7 Konsekvenser för forskningspraktiken.................................................. 138 Konsekvenser för metodologisk praktik och teknik................................. 138 Konsekvenser för ett striktare och mer reflexivt sätt att använda intervjumaterial för ”traditionella” syften................................. 144 Konsekvenser för nya forskningsfrågor och nya tolkningslinjer............. 148 Att tona ner beskrivningen – och använda intervjuer för idéskapande och analys................................................................................................... 153 Sammanfattning......................................................................................... 156 Kapitel 8 Slutsats....................................................................................................... 158 En kommentar om inflytande och etik..................................................... 165 Slutord........................................................................................................ 169 Referenser.................................................................................................. 172 Register...................................................................................................... 182
Tolkning_o_analys_intervj.indd 6
2010-11-19 12.49
1
Introduktion
Inom samhällsvetenskapen är man tämligen starkt inriktad på empirisk forskning: man försöker skaffa sig kunskap från undersökningspersoner genom att be dem besvara intervjufrågor, fylla i frågeformulär eller skriva dagböcker. Man tror sig genom ”insamling” och bearbetning av data kunna bilda den solida grund som krävs för att säga ja eller nej till olika hypoteser och teorier. Alternativt, som i grundad teori, förutsätts data kunna hjälpa forskaren att förstå specifika fenomen och utveckla teorier. Denna starka tro på data och empirisk forskning som en hörnsten i kunskapsutvecklingen har under senare år ifrågasatts av en mängd olika intellektuella strömningar. Hit hör olika tolkande ansatser som betonar den centrala roll som förförståelser, paradigm och metaforer spelar i forskningsarbetet. Andra exempel är post strukturalism, diskursivism och konstruktionism, som inte vill tillerkänna vetenskapen någon privilegierad tillgång till den objektiva sanningen om den sociala världen (Steier 1991). För interpretivister (tolkande forskare) finns det inga fakta, utan bara tolkningar som är beroende av de innebörder som uttolkarna lägger in. Språkfokuserade forskare sätter diskursen i cen trum och menar att språket konstruerar snarare än speglar fenomen. Det gör representation (avbildning i text) besvärligt. Därmed blir empiriskt ar bete, som privilegierar ”data”, ett i grunden problematiskt företag (Alvesson & Kärreman 2004; Gergen & Gergen 1991). När forskare interagerar med sina undersökningspersoner – intervjuar, gör observationer, begär svar i frå geformulär – avslöjar de inte sanningen om sociala villkor och människors erfarenheter, utan skapar specifika representationer (avbildningar) av något. Dessa representationer tas ibland naivt för givna som speglingar av ”verk ligheten”. Men det är svårt att komma bortom eller bakom språket och an
7
Tolkning_o_analys_intervj.indd 7
2010-11-19 12.49
1. Introduktion vända det för att spegla eller fånga verkligheten (Alvesson & Sköldberg 2008; Denzin & Lincoln 1994; Van Maanen 1995.) Kritiken av positivism och nypositivism har varit massiv under årens lopp, men det har inte hindrat de flesta forskare från att bedriva normalve tenskap nästan som om ingenting hade skett. Enkätforskare förutsätter fort farande att de med hjälp av de kryss som undersökningspersonerna sätter i små fyrkanter kan slå fast vad det är som pågår i den sociala världen. Kvali tativa forskare presenterar fortfarande intervjuuttalanden som om de vore vägar in i intervjupersonernas inre eller speglingar av den sociala praktiken. Några intervjucitat ses som tillräckliga belägg för påståenden om hur verk ligheten ser ut eller hur individer upplever denna verklighet. Även om det råder en allmän insikt om att data måste tolkas för att säga någonting alls och att de är sammansmälta med teori, så betraktas data alltjämt som grund läggande byggstenar och sanningsdomare i stora delar av samhällsvetenska pen. Att samla och sortera intervjuutsagor ses som en stabil grund för god kvalitativ forskning. Ett problem med kritiken av samhällsvetenskapens förmåga att leverera empiriskt grundad kunskap är att den är så absolutistisk, att den uppfattas som destruktiv och därför negligeras. Ett annat problem är att mycket av kritiken inriktas på filosofiska och epistemologiska frågor medan forskningspraktiker na har ägnats mycket mindre uppmärksamhet. De senare betraktas i allmän het – såväl i de flesta metodtexter som i forskningsrapporter – som tekniska eller praktiska frågor, skilda från teoretiska och filosofiska idéer om kunskaps produktion. Metoden – föreställningar om hur man ska få fram ett habilt empi riskt material och göra det meningsfullt – är fortfarande jämförelsevis opåver kad av allt det teoretiska och filosofiska arbete som har så stor betydelse för vår förståelse av metodologiska praktiker. Insikterna om svårigheterna att utveck la kunskap och om samhällsvetenskapens begränsningar som rationellt pro jekt måste komma forskningens praktiker till del och användas för att inspire ra och revidera dem. Det är viktigt att skapa starkare kopplingar mellan mer filosofiskt inriktade diskussioner och praktiska och tekniska metodfrågor, och det är också den överordnade ambitionen med den här boken. Det är den kvalitativa intervjun som här kommer att behandlas, även om många aspekter av framställningen har stor relevans för samhälls- och bete 8
Tolkning_o_analys_intervj.indd 8
2010-11-19 12.49
1. Introduktion endevetenskaplig forskning i allmänhet. Kvalitativ forskning har blivit allt vanligare i samhällsstudier, och den bygger ofta uteslutande eller huvudsak ligen på intervjuer. Fokus i boken ligger primärt på intervjuer som försöker få fram ”rika berättelser”, det vill säga normalt relativt löst strukturerade intervjuer ansikte mot ansikte. De är i det typiska fallet tämligen tidsödan de att genomföra och leder till skiftande reaktioner från intervjupersoner na. Kvalitativa intervjuer – i kontrast till hårt strukturerade ”talande fråge formulär” (Potter & Wetherell 1987) – är ganska öppna för vad intervjuper sonen tycker är relevant och viktigt att tala om, givet forskningsprojektets intresse. De som förespråkar intervjuer talar i regel om hur användbara de är, hur de ger rikt utrymme för intervjupersonens erfarenheter, kunskaper, idéer och intryck (Bryman m.fl. 1988; Fontana & Frey 1994, 2005; Holstein & Gubrium 1997). Forskare som använder sig av sådana intervjuer var länge, och är i viss utsträckning fortfarande, föremål för angrepp från förespråkare för vad som betraktas som strängare metoder. Dessa menar ofta att det bör finnas någon form av formella verktyg mellan forskaren och undersökningspersonerna som förutsätts leda till rationalitet, genomskinlighet och kontroll. Experi ment ansågs vara den mest optimala metoden, men även frågeformulär och strukturerade intervjuer kunde accepteras. Kvantifiering är en annan aspekt av denna stränga föreställning, eftersom den förutsätts minska godtycket i bearbetningen av data och leda till klara och robusta resultat, opåverkade av forskarens subjektivitet. Kritiken från kvantitativ forskning har under årens lopp förlorat något av sin kraft, åtminstone på de flesta områden, delvis som resultat av en ännu hårdare kritik av alternativen till kvalitativ forskning och, mer generellt, av positivismen. Förespråkare för kvalitativ forskning, inklu sive intervjuer, har med viss framgång argumenterat för nyttan av mer flex ibla angreppssätt som gör det möjligt att ta hänsyn till undersökningsper sonernas erfarenheter och iakttagelser och därigenom erhålla rikare beskriv ningar. Traditionella föreställningar om kvalitativ forskning, inklusive intervju baserade studier, har dock mött kritik från forskare som ifrågasatt det grund läggande antagandet att det i intervjuer handlar om förmedling av kunskap från människor där ute. Man blir alltmer medveten om att vi lever i ett 9
Tolkning_o_analys_intervj.indd 9
2010-11-19 12.49
1. Introduktion ”intervjusamhälle”, där intervjuer rutinmässigt utförs i massmedier, inom underhållning och i andra sammanhang så att de flesta är vana vid denna form och praktik. Men denna insamling och presentation av kunskap är inte så enkel som det kan verka (Dingwall 1997; Silverman 2006). Intervjusam talet säger kanske mer om rollspel och anpassning till sociala normer – inklu sive hur man ska framstå som autentisk – än om hur människor verkligen känner sig eller om hur den sociala verkligheten egentligen är beskaffad. Kan ske handlar intervjuer ofta om intrycksstyrning (impression management). Det är inte självklart att ens ambitiösa samhällsvetare är bättre än Oprah Winfrey eller Dr Phil eller dagstidningsjournalister på att förse allmänheten med vad som förmodas vara goda kunskaper om människors liv. Kritiker uttrycker oro över den låga standard som intervjuer visar upp: ”Intervjuer genomförs gång på gång utan större betänkligheter eller eftertanke. Den enskilda intervjun har blivit ett allmänt inslag i vardagslivet” (Holstein & Gubrium 2003a: 4). Det finns en oro för en slapp inställning. Vissa menar att intervjumetoden har fått en överdriven användning inom samhällsveten skapen. Det hävdas även av forskare som är kvalitativt orienterade och posi tiva till intervjumetoden som sådan. Kvale och Brinkmann (2009) talar om en flykt från statistiken och tror att vissa forskare föredrar intervjuer därför att de verkar vara så enkla att använda. Dingwall (1997) ser snarare en flykt från observationsstudier och etnografiska studier som speglar önskan att ägna sig åt snabb och slarvig forskning i stället för det mer krävande etno grafiska arbetet med att ”vara där” under en längre period. Intervjuforska ren kanske snarare ägnar sig åt journalistik eller turism än åt seriös veten skap, kan man få intryck av. Uppfattar man intervjuande som en överlägsen teknik för att pumpa per soner på kunskap om deras erfarenheter och/eller sociala praktiker bortser man från att intervjun är en socialt och språkligt komplex situation, menar kritikerna. Intervjuberättelser kan lika gärna betraktas som resultat av poli tiska överväganden, intrycksstyrning eller följande av skript (till exempel för politiskt korrekt prat) – för att nämna några av de teman som behandlas i den här boken. Dessa kan sägas vara centrala inslag i socialt liv. Men i de fles ta forskningsrapporter tycks man utgå från att de saknas eller att deras inver kan kan minimeras i intervjusituationen. Eller att den skicklige forskaren på 10
Tolkning_o_analys_intervj.indd 10
2010-11-19 12.49
1. Introduktion något sätt kan kringgå eller abstrahera från dem, till exempel genom att ingjuta förtroende hos intervjupersonerna och få dem att ge ärliga och djupa svar. Det är dock viktigt att intervjuaren inte förenklar och idealiserar inter vjusituationen, inte förutsätter att intervjupersonen är en kompetent och moralisk sanningssägare som handlar i vetenskapens tjänst och frambring ar de data som krävs för att avslöja hennes ”inre” (erfarenheter, känslor, vär deringar) eller institutionella praktiker. Det är också viktigt att inte bara se socialt och språkligt komplexa förhållanden som källor till snedvridning. Min ståndpunkt är att intervjun, som komplex social händelse, kräver teo retisk förståelse, eller snarare ett reflexivt förhållningssätt i vilket en rad olika teoretiska perspektiv kan beaktas och, när det finns skäl till det, utnyttjas. Utan en teoretisk förståelse till stöd för det kritiska omdömet riskerar bru ket av intervjumaterial att bli naivt och tolkningen av det grundlöst. Att inter vjua är inte bara en fråga om teknik. Det är också viktigt att vara medveten om hur begränsat det material är som kan fångas genom intervjuer. Det sker saker bortom det som direkt registreras av individerna och står i centrum för forskarens intresse. Många forskare tar avstånd från den metodologiska individualism (med fokus på aktörsnivån) som favoriseras av de flesta kvalitativa forskare, och särskilt av dem som förlitar sig på intervjuer. Kritiska realister hävdar till exempel att ”aktörernas berättelser kan både korrigeras och begränsas av icke erkända förhållanden, oavsiktliga konsekvenser, underförstådda färdigheter och omedvetna motivationer” (Bhaskar 1998: xvi). Tanken att man lär sig genom att tala med människor sätter Archer ingen större tilltro till, eller avvisar helt med hänvisning till bredare och djupare element i samhället: ”vi blottlägger inte verkliga strukturer genom att göra djupintervjuer med människor om dem” (Archer 1998: 199). Men alternativen till en sådan blottläggande verk samhet – bruket av statistik, frågeformulär, experiment, observation, text analys – fungerar kanske inte så mycket bättre, åtminstone inte när det gäl ler att peka ut de ”verkliga strukturerna”. Men det är ändå viktigt att också fundera över vad som kan pågå bortom intervjupersonens erfarenheter och syn på världen. Och även i fråga om det senare kan man ibland undra över vad individer egentligen förmår säga i intervjuer; erfarenheter och upplevel ser kan inte enkelt kommuniceras till andra. 11
Tolkning_o_analys_intervj.indd 11
2010-11-19 12.49
1. Introduktion Jag tar i den här boken möjligheterna, problemen och begränsningarna med intervjuer på allvar och förespråkar vad jag kommer att kalla för en reflexivitetsansats i förhållande till intervjuforskningen. Jag anser alltså att man bör undvika att ge intervjumaterialet en på förhand given ställning som sannings- eller insiktsförmedling (i fråga om verklighet eller mening). I stäl let bör man överväga en rad möjligheter att bedöma vad materialet handlar om och för vilka syften det kan användas. Det är här viktigt att man är beredd att ifrågasätta och revidera sin ursprungliga ståndpunkt. Och för en sådan reflektion och eventuell ståndpunktsförskjutning krävs det starkt teoretiskt stöd. Målet med denna bok är just att erbjuda ett sådant stöd.
Bokens syfte och struktur Jag försöker i den här boken förena metodologi – inklusive metateoretiska frågor – med metod – fältpraktik – och med social teori. Jag tar upp filoso fiska traditioner som kritisk teori och poststrukturalism, men också inter vjuandets praktik. Det krävs teori för att förstå intervjun som social hän delse. Det räcker inte med empirism, sunt förnuft, goda avsikter och (en i de flesta fall bedräglig) tro på den egna öppenheten och förmågan att samtala med andra människor. Att vara en erfaren intervjuforskare är ingen garanti för att man kan kontrollera intervjun och producera goda forskningsresultat. Föreställningen att ens intervjupersoner verkar vara trovärdiga är en alldeles för skakig grund för samhällsforskningen. Ett första mål med boken är således att kritiskt granska dominerande före ställningar om intervjun inom samhällsforskningen och peka på de väsent liga problem som är förbundna med att använda intervjun som källa till kunskap om intervjupersonens sociala verklighet och/eller subjektiva värld. Ett andra mål är att ge förslag på hur man kan använda intervjun på ett mer teoretiskt välgrundat sätt. Jag presenterar några metodologiska riktlinjer för ett mer reflexivt förhållningssätt till kvalitativ forskning, vilket ger en bätt re balans mellan möjligheter och problem i intervjun än vad som verkar vara brukligt. Vanligen framhäver man möjligheterna med intervjun och bortser från eller marginaliserar dess begränsningar och brister. Båda aspekterna måste beaktas fullt ut. Riktlinjerna får framför allt betydelse för tolkningen 12
Tolkning_o_analys_intervj.indd 12
2010-11-19 12.49
1. Introduktion och användningen av intervjumaterial, men också för intervjupraktiken och de forskningsfrågor man kan ställa i intervjubaserade studier. Ett tredje mål, som ligger bakom de två tidigare målen, är att framkasta några idéer till ett slags teori, eller snarare riktlinjer för tänkande om forskningsintervjun. Teori används här i lös och okonventionell mening som en ram och samling begrepp med vilka man kan tänka igenom ämnet, ställa frågor och uppmunt ra till brott mot sunda förnuftet. Det är kopplat till metodologi och söker inte ge en förklaring till intervjubeteendet som ett mål i sig, utan har mer att göra med hur vi kan förstå det på ett sofistikerat sätt och alltså få en god föreställning om vad man kan göra med intervjuberättelser. En viktig aspekt är här metaforen för intervjusituationen och intervjuberättelsen. Metaforer erbjuder en specifik bild eller gestalt av ämnet. Genom att likna intervjusi tuationen vid något oväntat förstår vi den på ett annat och kanske mer fan tasifullt och stimulerande sätt än som det konventionella redskapet för data insamling. Genom att rikta uppmärksamheten mot metaforer uppmuntrar man till nya föreställningar om intervjun – som rymmer teoretisk abstrak tion och användning av en vokabulär som skapar öppenhet för komplexa mönster och djupare tänkande – bortom snävare tankar om optimering av intervjutekniken och minimering av snedvridningen. Tillsammans bildar dessa tre mål en alternativ strategi för användning en av intervjumaterial. Det är viktigt att inse att intervjuer och intervjure sultat existerar i spänningen mellan olika krafter och logiker. Reflexiv pragmatism anbefalls i fråga om intervjuer. Ett centralt element är här att man fullt ut erkänner forskningspraktikens komplexa och ovissa karaktär och inser att varje mening som utvinns ur en intervju kan bli föremål för invänd ningar. Man måste noggrant överväga hur intervjutexter kan tolkas och användas. Det innebär att man arbetar med alternativa tolkningar och voka bulärer och gör nya tolkningar av omhuldade föreställningar utifrån olika systematiskt valda utgångspunkter (Alvesson & Sköldberg 2008). Perspek tivskifte får alltså en central roll. Reflexivitet opererar med en metateoretisk struktur som styr samspelet mellan produktionen av tolkningar och ifråga sättandet av dem. Det handlar om att blottlägga fenomen genom att utfors ka mer än en samling innebörder och erkänna mångtydigheten hos det pro blem som undersöks och de forskningsansatser som utnyttjas. Reflexivitet 13
Tolkning_o_analys_intervj.indd 13
2010-11-19 12.49
1. Introduktion innebär att man söker överbrygga klyftan mellan epistemologi och metod. Pragmatism innebär att man söker skapa balans mellan å ena sidan oändlig reflexivitet och radikal skepsis och å andra sidan en känsla av riktning och förpliktelse att åstadkomma resultat. Det betyder att man sätter ovisshet och obestämdhet inom parentes till förmån för en önskan att presentera några goda tolkningar och uppmuntra till förståelse av ett noga utvalt forsknings ämne. Med detta angreppssätt blir det möjligt att framföra ”starka” sannings anspråk, men först efter noggranna överväganden och kanske ofta med stör re blygsamhet än vad som är vanligt. Poängen med allt detta är inte (i första hand) att krångla till det för inter vjuaren – även om påpekanden om komplexitet inte förenklar tillvaron. Utan syftet är dels att skapa kritisk medvetenhet om intervjuandets problem, dels att stimulera till nya och mer fantasifulla sätt att tänka om intervjun. Min dre naiv och mer genomtänkt och kreativ intervjuforskning är således målet med denna bok. Detta kräver en viss uppgörelse med den teknikfokusering och den tilltro till sortering och kategorisering av intervjusvar som domine rar mycket av tänkandet kring intervjuer. Boken är strukturerad på följande sätt: I nästa kapitel granskar jag de per spektiv på intervjun som nu dominerar i samhällsvetenskapliga studier. Tre sådana perspektiv belyses: nypositivism, romanticism och lokalism. Kapitel 3 avviker något från denna boks huvudfåra genom att kort beröra en del praktiska aspekter på uppläggning och genomförande av intervjuer. I kapi tel 4 behandlas metaforbegreppet och argumenteras för att man ska ta meta forer (eller bilder) för intervjuer på allvar. Ser vi till exempel intervjun som ett verktyg för insamling av information eller som en miljö för utövande av samtalsfärdigheter? De båda uppfattningarna speglar olika föreställningar om vad intervjun handlar om, uttryckt med två helt skilda metaforer: verk tyg och samtal. Vikten av att ta den metaforiska nivån på allvar för att vinna en djupare och mer fantasifull förståelse av intervjuer framhävs. I kapitel 5 presenterar jag sedan åtta föreställningar om vad forskningsintervjun hand lar om, sammanfattat i metafortermer. De riktar alla kritik mot traditionel la idéer om intervjuer och pekar på alternativa och ofta okonventionella sätt att använda intervjumaterial. I kapitel 6 tar jag upp olika sätt att göra syste matiskt bruk av de alternativa metaforerna. Här står begreppet reflexivitet i 14
Tolkning_o_analys_intervj.indd 14
2010-11-19 12.49
1. Introduktion centrum genom att uppmärksamheten riktas mot hur man kan använda olika metaforer för att konfrontera olika föreställningar och tänka igenom ett antal analytiska alternativ och möjliga tolkningar innan man bestämmer sig för hur man ska använda intervjumaterialet. I kapitel 7 skisseras några av de möjliga konsekvenserna av denna uppfattning. Det handlar om kon sekvenserna a) för den metodologiska praktiken och tekniken, b) för en strängare och mer reflexiv syn på hur man ska använda intervjumaterialet för ”traditionella” syften, c) för nya forskningsfrågor och nya tolkningslin jer, d) för överväganden om huruvida man ska hålla fast vid empiriska påstå enden eller tona ner dem och betrakta det empiriska materialet som en källa till inspiration för tänkandet och teoriutvecklingen snarare än som en väl grundad beskrivning. Här fungerar reflexiviteten som ett sätt att stärka både den vetenskapliga stringensen (att inte använda intervjudata utan att tänka igenom vad de egentligen är ”värda” och akta sig för att göra överdrivet bruk av dem) och fantasin (att använda materialet för andra och mer oväntade syften än de traditionella). I slutkapitlet (kapitel 8) sammanfattar jag de cen trala argumenten och idéerna, diskuterar etiska frågor i samband med tolk ningen av intervjuer, drar vissa slutsatser och pekar på förhållanden som kräver ytterligare eftertanke.
15
Tolkning_o_analys_intervj.indd 15
2010-11-19 12.49
2
Föreställningar om intervjuer: En skeptisk granskning
Som vid alla försök att ge en översikt över ett forskningsområde är det inte så självklart hur man ska identifiera och beteckna de olika ståndpunkter som kan intas till intervjuer. Alla distinktioner och avgränsningar innebär ett god tyckligt upprättande av ordning och mönster. Man brukar dock avgränsa området på följande sätt: a) Struktur. Man delar in intervjuer i strukturerade, halvstrukturerade och ostrukturerade intervjuer. Struktur är huvudsakligen en fråga om detalje ringsgraden vad gäller förbestämda frågor. I ena ytterligheten har vi den strängt strukturerade intervjun, där hela processen ska förlöpa enligt en tydlig plan och levererandet av intervjuuttalanden prydligt ska följa denna plan. I den andra finner vi nästan helt ostrukturerade samtal där temat är brett och forskaren är beredd att låta intervjun ta oväntade vändningar. In tervjupersonen har till viss del frihet att definiera och utveckla relevanta se kundära teman eller frågor, men intervjuaren vill antagligen undvika alltför stora avvikelser från det överordnade forskningstemat. I de flesta fall beskrivs ostrukturerade intervjuer bäst som löst strukturerade, där vissa frågor ställs och vissa teman ska täckas, även om intervjuaren kan vara tämligen fri och flexibel även i det avseendet och kanske till och med kan tillåta avvikelser från det ursprungliga intresseområdet. b) Storlek. Här handlar det vanligen om ett val mellan en ensam intervju person och en grupp av människor, även om intervjuer med ett par personer (till exempel äkta makar) är ett tredje alternativ i vissa former av forskning. 16
Tolkning_o_analys_intervj.indd 16
2010-11-19 12.49
2. Föreställningar om intervjuer Det förekommer olika versioner av gruppintervjuer, från brainstorming grupper till starkt strukturerade miljöer som fokusgrupper i marknadsun dersökningar och delphigrupper, där experters färdigheter i att göra prog noser och lägga upp pre-tester utnyttjas. c) Kommunikationsmedium. Mötesformen (mediet) för intervjun varierar mellan intervju ansikte mot ansikte, telefonintervju eller elektronisk intervju. De flesta intervjuer av intresse för kvalitativ forskning sker ansikte mot an sikte. De två senare intervjumetoderna betraktas som mycket torftigare och irrelevanta i de flesta fall där komplexa fenomen undersöks, men är ekono miska och kan eventuellt ibland användas för korta uppföljningsintervjuer i forskning som eftersträvar ”rikare” intervjumaterial. d) Kategori. Olika grupper av människor antas ibland kräva särskilda hänsyn när det gäller intervjumetod. Det finns texter om hur man ska intervjua barn, gamla, eliter, etniska minoriteter, människor från andra kulturer, män och kvinnor (Holstein & Gubrium 2003b). Intervjuer med kvinnor har rönt sär skilt intresse från feminister, som har uppmärksammat frågor kring makt relationer, etik och utnyttjande av erfarenheter i relationen mellan forskare och intervjupersoner (Olesen 2000; Reinharz & Chase 2003). Vissa pekar på det potentiellt problematiska med dominerande former av språkbruk i re lation till olika kategorier. DeVault hävdar till exempel att ”språket självt speglar manliga erfarenheter, och att dess kategorier ofta är oförenliga med kvinnors liv” (1990: 96). Således harmonierar begrepp som ”arbete” och ”fritid” inte med det hushållsarbete som i stor utsträckning karakteriserar kvinnors vardag. Kategorifrågan och vikten av att beakta särskilda omständigheter hänger delvis ihop med arten av det tema som studeras. Särskilt när intervjuerna gäller personliga och känsliga frågor som sjukdom, död, familjevåld, sexu ella övergrepp, diskriminering och så vidare krävs det vissa hänsyn. Uppfattningar om intervjuns form och syfte och arten av det ämne som studeras har naturligtvis stor betydelse inom forskningen, men jag tar i boken endast kortfattat upp tekniska frågor och designfrågor och diskuterar bara 17
Tolkning_o_analys_intervj.indd 17
2010-11-19 12.49
2. Föreställningar om intervjuer marginellt de psykologiska frågor som aktualiseras i personligt känsliga ämnen. Boken har, som redan sagts, sin tyngdpunkt inte så mycket på psy kologiska, praktiska eller taktiska aspekter av intervjuandet som på hur man med hjälp av teoretiska föreställningar kan förstå intervjun bättre och tolka det material som blir resultatet av den. De praktiska implikationerna av en bättre förståelse är dock betydande, vilket utreds i denna bok. Samhälls- och beteendevetare kan naturligtvis ge översikter över inter vjuers mer teoretiska aspekter på olika sätt. Man kan i viss mån relatera till grundläggande paradigmatiska ståndpunkter, men det råder inget ett-tillett-förhållande mellan exempelvis synen på samhällets själva natur (till exempel om det karakteriseras av klasskonflikt, pluralism eller konsensus/ gemenskap) och synen på intervjuer. I översiktsverk strukturerar man ibland fältet efter epistemologiska principer och ibland efter intervjuns syfte eller design. Silverman (2006) identifierar tre centrala teoretiska och epistemologis ka ståndpunkter i fråga om intervjuer: positivism, emotionalism och kon struktionism.1 De lägger fokus på fakta, autentiska erfarenheter (personliga innebörder) respektive konstruktionen av intervjusvar. Jag kommer i huvud sak att följa detta angreppssätt, men också revidera det genom att definiera begreppen lite annorlunda. Det råder naturligtvis stor variationsrikedom på området och det är svårt att återge alla de olika ansatserna. Man måste göra en avvägning mellan förenkling och erkännande av komplexiteten och vari ationen. För att hitta en bättre balans mellan dessa hänsynstaganden kom mer jag också att ta upp en mellanposition som jag kallar för interaktiv ratio
1 Litteraturen om kvalitativ forskning i allmänhet har också begränsad relevans för min bok eftersom den typiskt lägger fokus på paradigm eller breda skolor och sällan säger sär skilt mycket om forskningens praktik. Fältet kan delas in på olika sätt (se Alvesson & Sköld berg 2008; Delanty 2005; Denzin & Lincoln 1994, 2005; Guba & Lincoln 1994). När man försöker identifiera de viktigaste ståndpunkterna i fråga om intervjuer är det viktigt att ligga något närmare den specifika metod/praktik-nivån än vad hänvisningar till breda paradigm tillåter. De nämnda bredare strömningarna, till exempel kritisk teori, erbjuder sällan några specifika perspektiv på intervjuer.
18
Tolkning_o_analys_intervj.indd 18
2010-11-19 12.49
2. Föreställningar om intervjuer nalism.2 De ståndpunkter som diskuteras här begränsar sig inte till enbart intervjun utan har bredare bäring för framför allt kvalitativa studier i all mänhet, men de uttrycker klara uppfattningar om intervjun i synnerhet och jag koncentrerar mig här på denna metod/forsknings-praktik.
Centrala ståndpunkter i fråga om intervjuer: nypositivism, romanticism och lokalism Nypositivism En traditionell och alltjämt dominerande ståndpunkt är nypositivismen. Jag föredrar att tala om nypositivism eftersom det är få forskare som håller fast vid den ursprungliga innebörden av positivism. Förespråkarna för nyposi tivismen är angelägna om att etablera en kontextfri sanning om vad som verkligen finns ”där ute” genom att följa ett forskningsprotokoll och söka minimera forskarens påverkan och andra källor till ”snedvridning”. De in tresserar sig för ”fakta”, för beteenden, praktiker, attityder, värderingar eller vad det nu kan vara. Det betraktas som viktigt att få fram icke förvrängda data som kan jämföras eller aggregeras. Data får därför inte stå under för stark påverkan från lokala omständigheter som intervjukontextens specifika karaktär. Intervjun är i det typiska fallet noggrant planerad och hårt struk turerad. Om till exempel män och kvinnor intervjuas om barnomsorg, po litiska sympatier eller tv-vanor skulle användandet av olika frågor eller in teraktionsstilar med olika intervjuare göra det ytterst svårt att veta om even tuella skillnader mellan män och kvinnor har samband med könet i sig eller med skillnader i intervjusituationen, att män och kvinnor kanske intervjuas på olika sätt. I riktlinjerna för den goda intervjun ingår ofta punkter som dessa:
2 Jag kommer bara marginellt att hänvisa till denna position i boken eftersom de stånd punkter som identifieras av Silverman och implicit reproduceras/bekräftas av de flesta metodologer som argumenterar mot nypositivismen fångar de inriktningar som det är viktigt att relatera till när man försöker klargöra alternativa ståndpunkter. Forskare är säl lan vare sig extremt nypositivistiska eller extremt romantiska utan rör sig i riktning mot någon av dessa båda poler.
19
Tolkning_o_analys_intervj.indd 19
2010-11-19 12.49
Intervjun är en av de mest grundläggande metoderna för att få fram kunskap om individer, grupper och organisationer. Det kan tyckas vara ett enkelt och självklart sätt att få fram bra kunskap. Men intervjuer är ofta komplexa och svårtolkade sociala interaktioner.
Mats Alvesson är organisations-, lednings- och arbetslivsforskare samt professor i företagsekonomi vid Lunds universitet. Han har bland
INTER VJUER
– genomförande, tolkning och reflexivitet
M A T S A LV E S S O N
Den här boken är skeptisk mot kokboksrecept för hur man ska genomföra och tolka intervjuer på bästa sätt. För någon sådan patentlösning finns inte. Författaren för i stället en kritisk diskussion om traditionella intervjumetoder, och ett ramverk presenteras för tänkandet kring frågor om vad som händer i intervjuer och vad man kan få ut av dessa. På så sätt stöds utvecklandet av en reflexiv intervjupraktik. I boken presenteras åtta olika metaforer som lyfter fram hur avgörande tolkningsprocessen och de teoretiska grundantagandena är – för såväl intervjupraktik som den kunskap som man kan få fram genom intervjun.
INTERVJUER
INTERVJUER
annat forskat om organisationskultur, kön i arbetslivet, ledarskap och identitetsfrågor samt skrivit mycket om kvalitativ metod. Hans senaste böcker inkluderar Ledarskap och Förändringsarbete i organisationer (båda med Stefan Sveningsson och utgivna på Liber).
Best.nr 47-09551-3
Tryck.nr 47-09551-3-00
Intervjuer - omslag.indd 1
M A T S A LV E S S O N
10-11-19 12.58.40