9789144068879 by Smakprov Media AB

REFERERA REFLEKTERANDE Konsten att referera och citera i beteendevetenskaperna

Martin G. Erikson

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 32935 ISBN 978-91-44-06887-9 Upplaga 2:1 © Författaren och Studentlitteratur 2015 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Der Bücherwurm av Carl Spitzweg (1808–1885) /Wikimedia Commons Författarfoto: Henrik Bengtsson Printed by Interak, Poland 2015

INNEHÅLL

Förord 7 1 Varför är det bra att läsa denna bok? 9 2 Referensernas funktioner och syften 13

Syften med referenserna 14 Förankring i tidigare forskning 14 Referenser som gott vetenskapligt uppförande 16 Referenser som identifikation 17 Referenser som retorik 18 Referenser som forskningsetiskt hänsynstagande 19 Att se litteratur som verktyg 20 Publikationernas och referensernas roll i forskarsamhället 20 3 Att välja sina källor 23

Värdering av källor 24 Olika typer av publikationer 25 Primärkällor och sekundärkällor 26 Vetenskapliga tidskrifter 27 Andra tidskrifter 30 Antologier och monografier 30 Läroböcker 31 Konferensrapporter 32 4 Att reflekterande förmedla det man läst 35

Vilka källor ska tas med? 36 Korrekt källhantering 37 © F ö r fa t t a r e n och S t ud e n t li t t e r a t u r

Innehåll

Några funderingar om upphovsrätt och plagiat 38 Vad man inte får göra när man refererar 39 Vad man får och bör göra när man refererar 40 Problemet med sanningsanrikning 43 Bristande precision i referenserna 44 5 APA-modellen för referenser 47

APA-manualen – Publication Manual of the American Psychological Society 48 Kritik mot APA-manualen 50 6 Referenserna i den löpande texten 53

Två sätt att hänvisa 53 Att välja form för refererande 55 Sidnummer? 56 Hur ofta? 56 Andrahandsreferenser 58 Flera verk av en författare refereras samtidigt 58 Flera verk av olika författare refereras samtidigt 59 Citat 60 Citat från webbsidor 62 Hänvisningar till figurer 62 Specialregler och goda råd 63 Tre medförfattare eller fler 63 Två författare med samma efternamn 64 Författare saknas 64 Organisation som författare 65 DSM-IV med flera 65 Statens offentliga utredningar 66 Ibidem och op.cit. 66 Tecknet & eller ordet och 67 Förnamn 67 De gamla grekerna och andra klassiker 69 Översättningar och nytryck 69

Innehåll

Datorprogram och andra media som källor 70 Brev och annan personlig kontakt 70 7 Referenslistan 73

Layout 74 Kursivering 74 Bokstavsordning 74 Ordet och eller tecknet & än en gång 76 Stor bokstav 76 Personnamnen i listan 77 Nerladdat från internet 77 Att skriva länkar till internet 78 Exempel på referenser med förklaringar 79 Kommentarer i referenser på svenska eller engelska? 79 Artiklar i tidskrifter 80 Referenser till vetenskapliga tidskrifter 80 Hela böcker 85 Monografier – samma författare rakt igenom 85 Böcker som är tillgängliga via internet 88 Doktorsavhandlingar och licentiatuppsatser 88 Olika upplagor 90 Antologier – olika författare till olika kapitel 90 Kapitel i antologier 91 Uppslagsverk 92 Översättningar och nytryck 94 Konferensbidrag, rapporter och opublicerade arbeten 96 Rapportserier 99 Opublicerade arbeten och manuskript under arbete 100 Manuskript under tryckning 100 Övriga typer av texter från internet 102 Andra typer av elektroniska källor 102 8 Utgång: Att referera reflekterande 105

Referenser 109

KAPITEL 3

Att välja sina källor

Det finns böcker där ryggen och omslaget är de utan jämförelse bästa delarna. Charles Dickens

Som inom så många andra områden har datorerna och internet också revolutionerat arbetet med vetenskapliga källor, både för läsare och för författare. Man har i dag inte bara tillgång till bibliotekens kataloger över böcker och tidskrifter hemma på skrivbordet (och för det mesta fritt sökbara för alla). Dessutom finns mer och mer material publicerat på internet i fullständig form, även om dessa publikationer ofta förutsätter mer eller mindre dyrbara prenumerationer. Å andra sidan har forskningsbiblioteken i dag sådana prenumerationer i stort antal, och dessa är i regel fritt tillgängliga också för studenter. Därmed har även studenter i dag direkt tillgång till många gånger fler tidskrifter än för bara femton år sedan, då papperskopior av artiklar ofta fick beställas från andra bibliotek vilket var både dyrt och tidskrävande. De flesta högskolor erbjuder dessutom mer eller mindre omfattande utbildning i hur man använder kataloger och sökverktyg. Själva valet av databaser och kataloger, och hur man använder dem, faller därför utanför ramen för denna bok. Detta inte minst eftersom sökverktygen hela tiden utvecklas och kunskapen därmed snabbt blir omodern. Vilka databaser som är lämpliga att använda varierar också mellan olika ämnesområden. Samtidigt finns det några generella saker som det är värt att beakta när man ska värdera det man hittat. © F ö r fa t t a r e n och S t ud e n t li t t e r a t u r

3 Att välja sina källor

Värdering av källor För studenten som ska skriva en uppsats är möjligheterna att värdera källor på egen hand naturligt nog ganska begränsade. Här blir studenten i större eller mindre utsträckning beroende av handledarens preferenser, men allteftersom studenten tränger in i ett ämne, blir han eller hon mer och mer medveten om hur olika källor värderas inom området, och vilka som är auktoriteterna. Att då vara medveten som de principer som gäller för värderingar och rangordningar kan förhoppningsvis bidra till den processen. Bland forskare finns det oftast ganska bestämda uppfattningar om vilka källor som är viktiga och värdefulla och vilka som har mindre tyngd. Det finns åtminstone två aspekter på detta. Å ena sidan finns det källor som har klassisk status inom ett ämnesområde och som ses som mer eller mindre nödvändiga utgångspunkter för de arbeten som görs inom ämnet. Inom psykoanalysen gäller exempelvis detta oftast för Sigmund Freuds arbeten, och då finns det också där vissa verk som får en särställning – vilka det är varierar mellan psykoanalysens olika grenar. Den som sysslar med experimentella studier i kognitiv psykologi vägrar å andra sidan många gånger att alls befatta sig med Freuds arbeten annat än som avskräckande exempel. Kognitiv psykologi har i stället sina klassiker: skriver man om experimentella studier av beslutsfattande kommer man inte förbi de arbeten som gjorts av Amos Tversky och Daniel Kahneman. Här finns det med andra ord inga möjligheter att ge några generella råd kring val av källor. Det är i stället nödvändigt att lära känna sitt ämne, antingen det sker genom handledarens instruktioner, genom att man börjar med klassikerna, genom en lärobok, eller genom att läsa aktuella forskningsartiklar och den vägen låta det växa fram en bild över vilka källor som ”alla” refererar till, och som man själv då också behöver ta sig an. Här finns också ganska stora skillnader mellan ämnen. Exempelvis refererar sociologer gärna till äldre klassiska texter av författare som Weber eller Durkheim medan den typen av äldre källor är mycket ovanliga i akademisk psykologi (Bazerman, 1988; Cozzens, 1985; Lillquist & Green, 2010; Safer & Tang, 2009). Den andra aspekten av värdering handlar mer om typen av publikation: inom stora delar av beteendevetenskapen antas exempelvis att artiklar i vetenskapliga tidskrifter generellt har högre status än böcker, och olika tidskrifter skiljer sig i sin tur åt i fråga om status. Om vi då bortser lite från 8

3 Att välja sina källor

frågan om författaren är en stor auktoritet, kan man därför grovt värdera sina källor utifrån vilken typ av publikation som avses: om det är en tidskrifts artikel, bok eller konferensrapport. Ytterligare ett bedömningskriterium är om publikationen är att betrakta som internationell, vilket generellt indikerar högre status. Att en publikation är internationell innebär att den publiceras i ett forum som har internationell spridning. Därtill är internationella publikationer nästan uteslutande skrivna på engelska, även om man också kan betrakta texter på tyska, franska och spanska som internationella i den mån de exempelvis är tryckta i internationellt spridda vetenskapliga tidskrifter. Samtidigt har utvecklingen av publicering på nätet påverkat vad som kan ses som internationell publicering. Är en text internationellt publicerad bara för att den är skriven på engelska och finns att hitta via en sökmotor? Det är det nog få som skulle hävda, utan det krävs publiceringsformer som gör att texten kan hittas via etablerade vetenskapliga kanaler och då framför allt databaser som innebär att vissa kvalitetskrav är uppfyllda kring publiceringsprocessen. Ännu ett kvalitetskriterium är i vad mån publikationen bygger på så kallad peer review. Det innebär att insända manuskript blir bedömda av andra forskare, som antingen rekommenderar att manuskriptet ska antas efter vissa förbättringar eller som rekommenderar att det inte ska publiceras (det förekommer i praktiken aldrig att manuskript antas utan förändringar, utgångspunkten är att allt kan göras bättre oavsett hur bra det är från början). Referenslistan man skriver till sin egen text blir därmed en grund för bedömning även av denna aspekt, eftersom typen av källa framgår där. Med en korrekt uppställd referenslista kan läsaren snabbt se i vad mån det är internationella och etablerade tidskrifter som refereras.

Olika typer av publikationer Traditionellt gör man skillnad mellan empiriska arbeten och teoretiska arbeten. Empiriska arbeten är en rapportering av resultat som bygger på författarens eller författarnas egen datainsamling. Det ligger samtidigt i sakens natur att en empirisk artikel har ett teoretiskt fundament, och resultatet av den empiriska studien relateras till en teori som (förhoppningsvis) utvecklas genom det empiriska bidraget. Ett specialfall av empiriska studier är fallbeskrivningar. Inom beteendevetenskap förknippar man dem oftast med kliniska studier, inte minst kring psykoterapi av olika slag, men de är © F ö r fa t t a r e n och S t ud e n t li t t e r a t u r

3 Att välja sina källor

också ganska vanligt förekommande när det gäller exempelvis studier av organisationer och ledarskap. De rent teoretiska artiklarna, å andra sidan, bygger mer indirekt på tidigare empiriska resultat såväl som på teoretiska diskussioner. En viktig uppgift för sådana artiklar är begreppsanalys, som syftar till att klargöra och definiera begrepp. Teoretiska artiklar brukar också motiveras av att författaren ser ett behov av att gå igenom teoretiska relationer, motsättningar och brister i litteraturen. Det finns också mellanformer såsom metodartiklar, metastudier och sammanfattningar. Metodartiklar är för det mesta empiriska, men syftar till att presentera och/eller validera någon form av undersökningsmetod, snarare än att tillämpa metoden. Att presentera utvecklingen av någon typ av psykologiskt test hör till denna typ av artiklar. En metastudie är en samlad analys av resultaten från ett flertal publicerade empiriska studier, där man – oftast statistiskt – analyserar samband över det större material som dessa artiklar erbjuder. En sammanfattning (review på engelska) är just vad det låter som – en sammanfattning av aktuell forskning inom ett visst område. De teoretiska arbetena är vanligare i antologier och monografier, men publiceras givetvis också som artiklar i tidskrifter. De empiriska studierna är däremot till övervägande del publicerade som artiklar, och vissa tidskrifter publicerar i stort sett enbart empiriska studier, medan andra enbart publicerar sammanfattningar. Exempel på de senare inom psykologi är Psychological Review respektive Psychological Bulletin. Detsamma gäller också för årsböcker som Annual Review of Psychology eller Annual Review of Sociology. PRIMÄRK ÄLLOR OCH SEKUNDÄRK ÄLLOR

Man brukar göra skillnad mellan primärkällor och sekundärkällor. Primär källor är rapporter om sådant som forskare kommit fram till och vill förmedla till forskarsamhället: det är empiriska artiklar som rapporterar forskningsresultat, och det är teoretiska arbeten och kritiska kommentarer: helt enkelt resultatet av forskarens eget arbete, vare sig det är resultatet av datainsamlingar eller begreppsanalyser. Sekundärkällor är sådana som refererar det som är publicerat i primärkällor: ofta är det någon form av sammanfattning kring forskning som gjorts inom ett område av andra forskare än författaren, som vänder sig till andra forskare. De ovan diskuterade litteratursammanfattningarna (reviews) är typiska exempel på detta men 10

3 Att välja sina källor

också läroböcker är en form av sekundärkällor. Sekundärkällor skrivna av en expert på ett område är viktiga hjälpmedel när man ska få överblick över aktuell forskning, men det är viktigt att vara medveten om att författaren till en sådan källa har gjort urval och avgränsningar som man kan behöva reflektera över. Gränsdragningarna mellan primär- och sekundärkällor är inte helt självklara här, och exempelvis kan en forskares litteraturstudier inom det egna expertområdet utgöra gränsfall beroende på hur man definierar gränserna, vilket också gäller metastudier. Här kan det vara bra att ha i åtanke att i samband med källkritik talar man ibland om primär-, sekundäroch tertiärkällor. I det fallet menar man med primärkällor sådant som intervjuer, enkäter eller andra forskningsunderlag som man använder som källa i forskningsprocessen. Det är en annan betydelse av begreppet primärkälla och motsvarar det man inom beteendevetenskaperna normalt kallar för data. Det gör att med det källkritiska perspektivet blir det vi kallar primärkällor i stället sekundärkällor, och det vi kallar sekundärkällor blir tertiärkällor. VETENSK APLIGA TIDSKRIFTER

Inom de flesta samhällsvetenskaperna är vetenskapliga tidskrifter den klart viktigaste formen för kommunikation forskare emellan, och artiklar i vetenskapliga tidskrifter räknas också generellt som den mest prestigefyllda formen av publikation. Detta varierar dock något mellan ämnena, och i exempelvis psykologi dominerar de vetenskapliga tidskrifterna starkt (se Burgard, 2001, för en diskussion av inflytandet hos tidskrifter inom psykologi). När vi talar om en vetenskaplig tidskrift menar vi oftast att den tillämpar så kallad peer review. Vetenskapliga tidskrifter betalar inte arvoden till sina medarbetare; det förekommer i stället till och med att det kostar pengar för forskaren att publicera sig i vissa tidskrifter. Det är förvisso inte gratis att prenumerera på vetenskapliga tidskrifter, men de eventuella vinsterna går till förlaget och inte författarna. Vad författarna får är i stället publiceringsmeriter som visar att författarna klarar av att nå resultat och att publicera dessa. Dessa meriter ger i sin tur grund för att söka anställningar och söka forskningsanslag. Här skiljer sig alltså vetenskapliga tidskrifter från publicering i bokform, där författarna normalt får honorar från utgivaren – i synnerhet när det gäller läroböcker. © F ö r fa t t a r e n och S t ud e n t li t t e r a t u r

3 Att välja sina källor

Tidskrifter ges ut både på papper och online på internet. Vissa tidskrifter finns bara online, men i dag är det mycket få av de stora tidskrifterna med generellt accepterad hög rang som bara finns på nätet. Däremot finns det nog mycket få tidskrifter med någon spridning eller något inflytande som inte finns i en onlineversion utöver den tryckta versionen. Onlineversionen kan sedan vara tillgänglig via en databas som ERIC eller psycARTICLES, eller direkt via tidskriftens webbplats. I den mån man kan gå via databaser när man söker artiklar är givetvis fördelen att man kan göra sökningar som täcker in ett flertal tidskrifter, men har man hittat en tidskrift som verkar intressant och har möjlighet att ladda ner artiklar från dess webbplats, finns det ofta en poäng att ”bläddra” igenom ett par årgångar för att leta lite bredare. Naturligtvis går det ju också att läsa (och oftast låna) pappersversionerna av tidskrifterna, men här är urvalet vid enskilda bibliotek ändå väldigt mycket mer begränsat jämfört med vad som finns via internet, och det gäller även de största universitetsbiblioteken. Många tidskrifter tillämpar också så kallad open access där vem som helst kan läsa artiklarna. Många aktörer i vetenskapssamhället propagerar också för mer publicering i open access för att göra forskningen mer tillgänglig och göra biblioteken mindre beroende av dyra prenumerationer. I samband med etableringen av open access har det samtidigt växt fram en flora av oseriösa tidskrifter. Anledningen är att tidskrifter med open access ju inte får in prenumerationsavgifter och därför tar tidskrifterna i stället betalt av de forskare som vill publicera sig (vilket dessutom gör att kostnaderna bara flyttas från prenumererande bibliotek till publicerande forskare). Vi har ju konstaterat att forskare behöver publiceringar som meritering och därmed finns här ett sätt att tjäna pengar där inte alla aktörer är ärliga. Framför allt är det ett problem för forskare som vill publicera sig i en seriös tidskrift, vilket visats av bland annat Bohannon (2013), men även den som söker referenser behöver se upp. Den student som vill veta vilka tidskrifter som man bör se upp med ska fråga sitt universitetsbibliotek om hjälp och det publicerar också varningslistor. Det finns andra praktiska sidor av nätpublicering som man behöver vara uppmärksam på när man refererar. När man läser artiklar på nätet bör man hålla reda på om de är direkta kopior av de artiklar som trycks på papper – i den mån det är pdf-filer är det oftast fallet, men är artikeln i form av en webbsida stämmer inte sidnummer och layout med den tryckta versionen. 12

3 Att välja sina källor

Detta påverkar hur man ska skriva referensen, vilket vi kommer att se längre fram. Dessutom blir det mer och mer vanligt att den version av artiklarna som publiceras på nätet kan erbjuda tilläggsinformation utöver vad som finns i pappersversionen. Det kan vara färgbilder som blir för dyra i tryck men som kan läggas online till låg kostnad, och det kan vara bakgrundsmaterial som blir för utrymmeskrävande att ta med i en artikel på papper. Vetenskapliga tidskrifter kan alltså rangordnas inbördes, om inte annat utifrån hur höga krav tidskriften har på de artiklar som publiceras, och i någon mån utifrån vilka forskare som ingår i tidskriftens redaktionskommitté. Mer ansedda tidskrifter får fler bra manus till bedömning, konkurren sen blir därmed hårdare och de publicerade artiklarna blir av högre och jämnare kvalitet. Dessutom blir dessa tidskrifter kända som pålitliga och får en större spridning och större läsekrets. Därmed blir de mer eftertraktade att publicera sig i, och de får ännu fler manuskript. Vissa ansedda tidskrifter får så många manuskript att de helt refuserar 80 till 90 procent av alla insända bidrag. Tidskrifter som är kända för att vara lätta att få publicera i har därför lägre status. Det anses att en bra indikation på kvalitet är vilka tidskrifter som andra forskare refererar till. Det görs också rangordningslistor baserade på vad som på engelska kallas impact points. Detta är ett mått på hur ofta artiklarna refereras av andra forskare, och det finns olika sätt att räkna fram dessa poäng. Detta är också ganska grova mått och säger i viss mån mer om vad som är de stora forskningsområdena inom ämnet, och vilka som är de mest etablerade metoderna, än om tidskrifterna i sig håller mycket hög kvalitet. Att studera mönster i referering kallas bibliometri och har blivit ett ökande forskningsfält som i sig har egna tidskrifter, exempelvis Scientometrics. När det gäller tidskrifternas placering i sådana rankinglistor brukar det framgå av tidskrifternas webbplatser men man kan också söka på tidskriftens namn och impact factor. Rangordning av tidskrifter är i inte ringa mån subjektiv och beror av vilken tradition man tillhör. Även en tidskrift som har en redaktionskommitté av idel dignitärer inom sitt område kan av företrädare för andra områden anses publicera ointressanta studier, även om artiklarna är bra när det gäller klarhet och noggrannhet. Man bör också vara medveten om att det finns tidskrifter som är mycket smala och som bara vänder sig till forskare inom en begränsad tradition. De kan ha mycket höga krav, men i sådana © F ö r fa t t a r e n och S t ud e n t li t t e r a t u r

3 Att välja sina källor

tidskrifter händer det ibland också att renlärighet blir ett av de viktigare kriterierna för publicering, och i de fallen kan bedömarna kanske till och med blunda för vissa svagheter så länge den teoretiska och/eller metodologiska ansatsen håller sig inom de rätta ramarna. ANDRA TIDSKRIFTER

Den klart övervägande majoriteten av de tidskriftsartiklar man refererar till är publicerade i vetenskapliga tidskrifter, som använder peer review, och man bör alltid vara mycket restriktiv med att referera till tidskrifter och annan periodika som inte är av denna typ. När det gäller vanliga studentuppsatser är det i själva verket mycket sällan som någon får anledning att referera tidskrifter som inte uppfyller de vetenskapliga normerna. Samtidigt kan tidskrifter skrivna utanför den akademiska världen vara intressanta att referera till för specifika ändamål – allt beror på vilket ämne man skriver om. Det kan exempelvis handla om att visa hur en vetenskaplig diskussion fått återklang i samhällsdebatten. På dagstidningarnas debatt- och kultursidor har man ju exempelvis kunnat följa diskussioner om psykoanalysens för- och nackdelar, liksom om värdet av kognitiv beteendeterapi kontra mer traditionella terapiformer. På senare år har det också förekommit debatter om förträngda minnen och deras roll i terapi och juridiska tillämpningar, liksom stundtals heta diskussioner om diagnoser som adhd. I relation till pedagogik finns ett rikt material om skolans värld, både på tidningarnas kultursidor och på deras debatt- och ledarsidor. Detta är givetvis artiklar som måste behandlas på ett annorlunda sätt än de vetenskapliga publikationerna, men när det är relevant att ta upp frågan om hur samhällsdebatten förs inom ett ämne är sådana källor ofrånkomliga. ANTOLOGIER OCH MONOGRAFIER

När det gäller böcker måste man skilja mellan monografier (samma författare till hela boken) och antologier (olika författare till olika kapitel med en eller flera redaktörer som ansvariga för urvalet och sammanställningen). Här gäller som generell regel att antologier normalt har bättre anseende än monografier, eftersom det nästan alltid skett någon form av granskning, åtminstone från redaktörens sida. I en monografi är ju författaren själv 14

3 Att välja sina källor

oftast ensam ansvarig för framställningen på ett helt annat sätt. Ibland har man även tillämpat peer review när man sätter samman antologier, vilket naturligtvis anses som ett kvalitetstecken. Här är det dock bra att också ta hänsyn till vilket förlag som gett ut antologin eller monografin: om den kommit på ett litet okänt förlag bör man fråga sig om de stora och etablerade förlagen möjligen tackat nej. Är det ett stort universitetsförlag som Oxford University Press eller Harvard University Press, kan man normalt känna sig lite tryggare. För en författare är det ju i princip alltid en fördel att komma ut på ett etablerat förlag, inte bara för att det ger mer prestige, utan för att de förlagens bokkataloger når fler presumtiva läsare. När det gäller antologier är det naturligtvis också viktigt vem som är redaktör och hur känd och etablerad denna person är. En monografi anses dock generellt som något mindre värd som källa än ett antologikapitel, på grund av granskningen, men givetvis har vissa monografier fått en mycket viktig ställning. Ibland är en monografi en sammanfattning av många års arbete, kanske publicerat i olika artiklar, som till slut vägs samman i en bok som sedan blir ett standardverk som ingen som skriver inom området kan låta bli att referera till. Här ser det dock olika ut inom olika delar av samhällsvetenskaperna. LÄROBÖCKER

När det gäller böcker – vare sig det är monografier eller antologier – måste man också skilja mellan å ena sidan monografier skrivna som forskningsarbeten och å andra sidan de som är avsedda som läroböcker (textbooks på engelska). Eftersom läroböcker inte vänder sig till experterna inom området, utan till nybörjare som behöver en introduktion till ett ämne, är de med naturlighet mycket mer ytliga, och läroböcker är generellt en annan typ av genre än forskningslitteraturen och inget som en forskare hänvisar till. Vidare bör man inte bara utgå ifrån att läroböcker är grundare och mindre detaljerade, utan i vissa fall är de också avsevärt mer inaktuella. När det gäller generella läroböcker är det mycket sällan som en författare av en lärobok verkligen har så stor kunskap om hela det behandlade området att denne uteslutande använder de senast publicerade texterna som källor. Därmed är författaren hänvisad till sammanställningar, kanske till och med sekundärkällor, och kanske finns inte heller helt nypublicerade sammanställningar att bygga på. En lärobok kan därför ha en eftersläpning mot forsknings © F ö r fa t t a r e n och S t ud e n t li t t e r a t u r

3 Att välja sina källor

litteraturen på tio år eller mer. Samtidigt kan läroböcker säga något intressant om vad som är viktigt inom ett ämne. Att studera hur läroböcker presenterar vissa fenomen – kanske genom att jämföra äldre och nyare böcker – är i sig en intressant form av studier (Kuhn, 1962; se även Morawski, 1992). KONFERENSRAPPORTER

Lägst status som vetenskaplig källa inom beteendevetenskap, bortsett från opublicerade manuskript och populärvetenskap, har konferenspresentationer – om än med några undantag. Anledningen är att på konferenser presenteras ofta preliminära resultat som forskare vill få synpunkter på inför en slutlig bearbetning. Detta varierar dock både mellan ämnen och mellan olika konferenser inom samma ämne. I vissa fall har man antagningskrav på konferenspresentationer som är lika höga som för tidskrifter, och här får man helt enkelt se hur det fungerar inom det område man själv skriver om. Konferenser med högre krav är vanligt förekommande inom ämnen som präglas av en snabb teknisk utveckling, som datavetenskap, där det är viktigt att nå ut med resultat medan de är aktuella. Inom framför allt psykologin har konferenserna oftast en annan funktion och syftar mer till att testa idéer. I psykologi är presentationerna ofta i form av föredrag eller postrar, medan bidraget som helhet inte kommer ut i tryckt version. I vissa fall samlar man de bästa bidragen till en antologi, ofta efter att de ytterligare behandlats och förbättrats. Även om man tillämpar peer review är alltså tröskeln ofta låg för sådana konferenser, men det finns å andra sidan också konferenser som helt baseras på att experter inom ett område bjuds in för att presentera sina idéer och diskutera dem inbördes. När konferensbidrag efter sådan granskning och/eller efterbehandling samlas i konferensantologier får de normalt samma status som vanliga antologier – ofta är det först av förordet man förstår att kapitlen i boken började sin tillvaro som konferenspresentationer. Rena konferensrapporter har ofta varit svåra att hitta, i synnerhet om de har några år på nacken. I dag blir det allt vanligare att finna dem på internet, då konferensarrangörerna lägger ut dem för alla som vill läsa. Samtidigt är de inte alltid lika stabila källor som de stora förlagens tidskrifter – lite tur krävs om man vill hitta en särskild konferensrapport. En källa som innehåller en hel del konferensbidrag, med tyngdpunkt på pedagogik, är databasen ERIC, som man som student nästan alltid får tillgång till genom universitetets 16

3 Att välja sina källor

eller högskolans bibliotek. Samtidigt har vi konstaterat att konferenspresentationer inom beteendevetenskaperna är en typ av källa som har ganska låg status och det finns ingen anledning att lägga för mycket tid på att hitta dem. Ofta har ett konferensbidrag som var substantiellt och läsvärt senare blivit publicerat som tidskriftsartikel eller bokkapitel, så det är värt att se vad författaren i fråga publicerat efteråt.

Martin G. Erikson är docent i psykologi och verksam vid Högskolan i Borås. Hans forskningsintressen sträcker sig från självbild till frågor om kvalitet och pedagogik i högre utbildning.

Referera reflekterande Konsten att referera och citera i beteendevetenskaperna Att referera är ett hantverk som kräver eftertanke, både vad gäller hur man förhåller sig till vad andra skriver och hur man själv skriver. Det handlar om allt från att undvika plagiat till att förstå de ibland outtalade funktioner som en referens kan ha i en text. Det handlar också om att kunna värdera olika källor och avgöra vad som ska refereras och inte. Boken ger en introduktion till dessa frågor med fokus på hur litteraturreferenser fungerar som verktyg i det egna skrivandet. Denna andra upplaga av boken ger en detaljerad genomgång av hur man skriver formellt korrekta referenser enligt den modell som kallas APA-systemet, där boken utgår ifrån 6:e upplagan av den manual som ges ut av American Psychological Association. APAsystemet återfinns också inom andra ämnen än psykologi, som exempelvis pedagogik och vårdvetenskap. Boken vänder sig till dig som skriver akademiska uppsatser oavsett nivå, på svenska eller på engelska.

Andra upplagan Art.nr 32935