9789147096985

Lena Olsen (red.)

Kommunikationsrätt i det elektroniska medielandskapet Thomas Bull • Jens Forzelius • Carl Martin Gölstam • Anna Hammarén Magnus Larsson • Tord Pettersson • Anders Stenlund

Lena Olsen (red.)

Kommunikationsrätt i det elektroniska medielandskapet Thomas Bull • Jens Forzelius • Carl Martin Gölstam • Anna Hammarén Magnus Larsson • Tord Pettersson • Anders Stenlund

Kommunikationsrätt i det elektroniska medielandskapet ISBN 978-91-47-09698-5 © 2013 Författarna och Liber AB Förläggare: Carin Laurin Redaktör: Camilla Nevby Omslag och grafisk formgivning: Fredrik Elvander Layout: Catharina Grahn, ProduGrafia Upplaga 1:1 Tryck: Kina 2013

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material.

Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet.

Läs mer på www.bonuspresskopia.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08–690 93 01 E-post kundservice.liber@liber.se

Innehåll Del I Allmänt om elektronisk kommunikation och relevanta regelverk Kapitel 1. Inledning ...................................................................................................................................................................................................... 24 Kapitel 2. Den rättsliga ramen och grundlagarnas betydelse.......................................................... 39 Del II Nät och signaler Kapitel 3. Överföring av signaler i ett kommunikationsnät..............................................................120 Kapitel 4. Skyddet för den personliga integriteten enligt LEK.......................................................173 Del III Symboliska meddelanden Kapitel 5. Det symboliska meddelandet...............................................................................................................................192 Kapitel 6. Meddelandet och dess medium, hantering, lagring etc......................................211 Kapitel 7. Avsändaren av meddelandet och dennes olika roller ..........................................238 Kapitel 8. Mottagare och tillgänglighet..................................................................................................................................270 Kapitel 9. Innehållskontroll av symboliska meddelanden – grundläggande regler ..................................................................................................................................................................................................................................................288 Kapitel 10. Särskilda problem vid innehållskontrollen..............................................................................333 Kapitel 11. Innehållskontroll av avtalsvillkor ............................................................................................................369 Del IV Kommunikationsrättens sanktioner Kapitel 12. Sanktioner av olika slag ........................................................................................................................................382 Del V Avslutning Kapitel 13. Sammanfattande synpunkter...........................................................................................................................396

Innehåll Förkortningslista................................................................................................................................................................................................................... 19 Författarpresentationer............................................................................................................................................................................................ 21 Förord...................................................................................................................................................................................................................................................... 22 Del I Allmänt om elektronisk kommunikation och relevanta regelverk Kapitel 1. Inledning ...................................................................................................................................................................................................... 24

1.1 Kommunikation i ett elektroniskt medielandskap ........................................................................................... 24 1.2 Medielandskapet, samhället och konvergensen...................................................................................................... 25 1.3 Mediers genomslag och tillgänglighetsfrågor............................................................................................................. 26 1.4 Allmänt om medielandskapet och rätten........................................................................................................................... 27 1.5 Kommunikationsrätt – några utgångspunkter.......................................................................................................... 28 1.5.1 Allmänna frågor............................................................................................................................................................................................ 28 1.5.2 Några kommunikationsvetenskapliga distinktioner........................................................................ 28 1.5.3 Juridiken och elektronisk kommunikation .................................................................................................... 29 1.5.3.1 Allmänt....................................................................................................................................................................................................... 29 1.5.3.2 Vad kommuniceras?............................................................................................................................................................... 30 1.5.3.3 Hur sker kommunikationen?.................................................................................................................................. 30 1.5.3.4 Vem kommunicerar – avsändare och mottagare..................................................................... 31 1.5.3.5 Det kommunikationsrättsliga regelverket.......................................................................................... 32 1.5.4 Fokus på envägskommunikation respektive flervägskommunikation................ 33 1.5.4.1 Allmänt....................................................................................................................................................................................................... 33 1.5.4.2 Begreppet interaktivitet i särskilda förarbeten............................................................................ 33 1.5.4.3 Några former av ”interaktivitet” i lagstiftning m.m............................................................ 34 1.5.4.4 Envägskommunikation och flervägskommunikation..................................................... 35 1.6 Den fortsatta framställningen............................................................................................................................................................... 36 Kapitel 2. Den rättsliga ramen och grundlagarnas betydelse.......................................................... 39

2.1 Inledning ............................................................................................................................................................................................................................... 39 2.2 De konstitutionella utgångspunkterna ................................................................................................................................. 40 2.2.1 Grundlagsskyddet för tryck- och yttrandefrihet..................................................................................... 40 2.2.2. Det särskilda grundlagsskyddet ...................................................................................................................................... 41 2.2.3. Yttrandefrihetsrättsliga grundprinciper............................................................................................................... 43 2.2.4 Några frågor kring reglerna om tystnadsplikt.............................................................................................. 45

innehåll • 5

2.2.5 Skyddet enligt Europakonventionen och Europeiska unionen...................................... 46 2.2.6 Tillsyn och pressetik............................................................................................................................................................................. 47 2.3 Integritetsskydd ......................................................................................................................................................................................................... 49 2.3.1 Olika integritetsperspektiv......................................................................................................................................................... 49 2.3.1.1 Allmänna frågor............................................................................................................................................................................ 49 2.3.1.2 Den allmänna diskussionen kring integritetsskydd............................................................ 49 2.3.2 Integritetsskyddet i Europakonventionen, EU-rätten och den svenska grundlagen ................................................................................................................................................................................................................... 51 2.3.3 Personuppgiftslagen ............................................................................................................................................................................ 52 2.3.3.1 Bakgrunden till personuppgiftslagen......................................................................................................... 52 2.3.3.2 Allmänt om personuppgiftslagen ................................................................................................................... 53 2.3.3.3 Närmare om när och hur behandling av personuppgifter får ske................. 55 2.3.3.4 Personuppgiftsbehandling i framtiden.................................................................................................... 57 2.3.4 Tillsyn och självsanering .............................................................................................................................................................. 59 2.4 De centrala kommunikationsrättsliga regelverken............................................................................................. 59 2.4.1 Allmänt ..................................................................................................................................................................................................................... 59 2.4.2 Elektronisk kommunikation, Post- och telestyrelsen ................................................................... 59 2.4.2.1 Den EG-rättsliga bakgrunden .............................................................................................................................. 59 2.4.2.2 LEK:s tillämpningsområde ...................................................................................................................................... 61 2.4.2.3 Allmänt om innehållet i LEK ................................................................................................................................ 62 2.4.2.4 Konkurrensrättsliga frågor i LEK .................................................................................................................... 64 2.4.2.5 Särskilt om integritetsfrågorna ........................................................................................................................... 65 2.4.2.6 Allmänt om PTS:s tillsynsverksamhet .................................................................................................. 67 2.4.3 Radio och tv ..................................................................................................................................................................................................... 68 2.4.3.1 Den EU-rättsliga bakgrunden................................................................................................................................ 68 2.4.3.2 Radio- och tv-lagen och samhällsutvecklingen......................................................................... 69 2.4.3.3 Radio- och tv-marknaderna...................................................................................................................................... 69 2.4.3.4 Allmänt om radio- och tv-lagen och dess tillämpningsområde...................... 70 2.4.3.5 YGL och radio- och tv-lagen .................................................................................................................................. 71 2.4.3.6 Granskning och tillsyn ..................................................................................................................................................... 72 2.5 Upphovsrätt ...................................................................................................................................................................................................................... 73 2.5.1 En överblick ...................................................................................................................................................................................................... 73 2.5.2 Litterära och konstnärliga verk............................................................................................................................................ 76 2.5.2.1 Upphovsrättens skyddsobjekt .............................................................................................................................. 76 2.5.2.2 Upphovsrättens innehåll – de ekonomiska rättigheterna......................................... 78 2.5.2.3 Upphovsrättens innehåll – de ideella rättigheterna............................................................ 79 2.5.2.4 Upphovsrättens varaktighet ..................................................................................................................................... 79 2.5.3 Närstående rättigheter....................................................................................................................................................................... 79 2.5.4 Inskränkningar i upphovsrätten......................................................................................................................................... 81

6 • i n neh åll

2.5.5 Upphovsrättens övergång från upphovsman till användare................................................. 83 2.6 Marknad, konsumentskydd, avtal.................................................................................................................................................. 84 2.6.1 Inledning.................................................................................................................................................................................................................. 84 2.6.2 Konkurrensrättsliga frågor ........................................................................................................................................................ 84 2.6.2.1 Allmän bakgrund........................................................................................................................................................................ 84 2.6.2.2 Konkurrensrättsliga huvudregler...................................................................................................................... 85 2.6.2.3 Särskilt om förbudet mot missbruk av dominerande ställning....................... 86 2.6.2.4 Den konkurrensrättsliga särregleringen i LEK........................................................................... 88 2.6.3 Marknadsföring .......................................................................................................................................................................................... 91 2.6.3.1 Allmänt om marknadsföringslagstiftningen................................................................................... 91 2.6.3.2 Grundlagsfrågor........................................................................................................................................................................... 93 2.6.3.3 Näringslivets självreglering........................................................................................................................................ 97 2.6.4 Konsumentskydd, tillsyn och process..................................................................................................................... 99 2.6.5 Allmänna regler om ingående av avtal och parternas inbördes förpliktelser..............................................................................................................................................................................................................101 2.6.5.1 Några grundlagsfrågor....................................................................................................................................................101 2.6.5.2 Den allmänna avtalsrätten och avtalets ingående ............................................................101 2.6.5.3 Avtalsparternas inbördes förpliktelser.................................................................................................102 2.6.5.4 Konsumentskyddsdirektivet och elektronisk kommunikation...................103 2.6.6 De särskilda avtalsrelaterade reglerna i EHL, DHL och LEK .....................................103 2.6.6.1 Allmänt om regelverken..............................................................................................................................................103 2.6.6.2 Närmare om tillämpningsområdena för EHL, DHL och LEK...................106 2.6.6.3 Några enskilda frågor.......................................................................................................................................................111 2.6.6.4 Slutsatser – en distinktion mellan accessavtal respektive innehållsavtal och andra elektroniska avtal?.............................................................................................117 2.7 Avslutning.........................................................................................................................................................................................................................118 Del II Nät och signaler Kapitel 3. Överföring av signaler i ett kommunikationsnät..............................................................120

3.1 Inledning.............................................................................................................................................................................................................................120 3.2 Spridningsrätt och informationsfrihet – konstitutionella aspekter.....................................122 3.3 Verksamhetsförutsättningar för överföring av signaler i nät............................................................123 3.3.1 Allmänt om regelverket och aktuella problem.......................................................................................123 3.3.2 Nät och nätneutralitet....................................................................................................................................................................123 3.3.2.1 Allmänt om de relevanta nätverken.........................................................................................................123 3.3.2.2 Allmänt om nätneutralitet.......................................................................................................................................125 3.3.3 Huvudaktörer vid överföring av signaler via nät.................................................................................127 3.3.3.1 Operatören enligt LEK.................................................................................................................................................127

innehåll • 7

3.3.3.2 Leverantörer av medietjänster m.fl. enligt RTVL..............................................................128 3.3.4 Tillstånd och registrering ........................................................................................................................................................129 3.3.4.1 Allmänt...................................................................................................................................................................................................129 3.3.4.2 Anmälan och tillstånd enligt LEK..............................................................................................................129 3.3.4.3 Tillstånd och anmälan enligt RTVL ......................................................................................................131 3.3.5 Några konkurrensfrågor..............................................................................................................................................................134 3.3.5.1 Möjligheter till samtrafik enligt LEK.....................................................................................................134 3.3.5.2 Medieföretag och konkurrens...........................................................................................................................135 3.3.6 Några operatörsskyldigheter enligt LEK .......................................................................................................136 3.3.6.1 Något om operatörens informationsskyldighet....................................................................136 3.3.6.2 Operatörens skyldighet att tillgodose krav på tillgänglighet............................138 3.3.7 Sammanfattning .....................................................................................................................................................................................139 3.4 Särskilda tillhandahållare av elektroniskt utrymme.....................................................................................139 3.4.1 Allmänt...................................................................................................................................................................................................................139 3.4.2 BBS-lagen och tillhandahållare av digitalt utrymme...................................................................140 3.4.3 RTVL och tillhandahållare av annonsutrymme.................................................................................141 3.4.4 EHL och tillhandahållare av utrymme för informationssamhällets tjänster ............................................................................................................................................................................................................................143 3.4.5 Andra tillhandahållanden........................................................................................................................................................143 3.5 Mottagande av nät och nättjänster samt tillgänglighet.............................................................................143 3.5.1 Allmänt...................................................................................................................................................................................................................143 3.5.2 Abonnenter, användare, slutanvändare och konsumenter..................................................144 3.5.3 Mottagningsapparatur...................................................................................................................................................................145 3.5.4 Tillgång till nät, nätsäkerhet och nätneutralitet...................................................................................146 3.5.5 Något om avtal som förutsättning för tillgång till nät och signaler.......................147 3.5.6 Allmänt om regionala frågor................................................................................................................................................148 3.5.7 Särskilt om funktionsnedsattas tillgång till information ......................................................151 3.5.7.1 Utvecklingen inom FN och EU......................................................................................................................151 3.5.7.2 Den svenska grundlagsregleringen och funktionshinderspolitiken....152 3.5.7.3 Funktionshindrades tillgång till e-kommunikation.......................................................153 3.6 Identitet och individualisering ......................................................................................................................................................154 3.6.1 Allmänt...................................................................................................................................................................................................................154 3.6.2 Allmänna identitetsfrågor........................................................................................................................................................154 3.6.3 Identitet och säkerhet ...................................................................................................................................................................155 3.6.3.1 Allmänt om e-signaturlagen..................................................................................................................................155 3.6.3.2 Säkerhet vid kodade tjänster................................................................................................................................156 3.6.3.3 Obehöriga transaktioner med betalningsinstrument..................................................157 3.6.3.4 Ramavtal och enskilda transaktioner – exemplet barn.............................................158 3.6.4 Information om identiteten..................................................................................................................................................159

8 • i n neh åll

3.6.5 Mottagarens identitet enligt LEK................................................................................................................................159 3.6.5.1 Identitet – individualisering ...............................................................................................................................159 3.6.5.2 Särskilt om individualisering genom telefonnummer................................................159 3.7 Störningar och hinder i kommunikationen................................................................................................................160 3.7.1 Inledning..............................................................................................................................................................................................................160 3.7.2 Vissa hinder i samband med radio- och terminalutrustning...........................................161 3.7.3 Nät eller tjänster begränsar kommunikationen....................................................................................162 3.7.3.1 Nätneutralitet och tillstånd....................................................................................................................................162 3.7.3.2 Näten är inte driftsäkra..................................................................................................................................................163 3.7.3.3 Näten eller tjänsterna är otillräckligt skyddade.....................................................................163 3.7.4 Störning p.g.a. relationen mellan nätägare och andra operatörer ..........................165 3.7.4.1 Samtrafik och prissättningsfrågor................................................................................................................165 3.7.4.2 Upprätthållandet av samtrafiken...................................................................................................................167 3.7.5 Hinder och störning i samband med accessavtal...............................................................................168 3.7.5.1 Ändrade tekniska förutsättningar för ett avtal.........................................................................168 3.7.5.2 Avtal om spärrning av viss kommunikation................................................................................169 3.7.5.3 Avstängning av accessavtalet p.g.a. bristande betalning..........................................169 3.7.5.4 KO:s möjlighet att få särskilda nummer blockerade vid otillbörlig marknadsföring.........................................................................................................................................................................................171 3.8 Sammanfattning......................................................................................................................................................................................................172 Kapitel 4. Skyddet för den personliga integriteten enligt LEK.......................................................173

4.1 Inledning.............................................................................................................................................................................................................................173 4.2 Allmänt om operatörens behandling av trafikuppgifter m.m.......................................................174 4.2.1 Relevanta uppgifter............................................................................................................................................................................174 4.2.2 Vem som har rätt att ta del av och behandla uppgifter...............................................................175 4.2.3 Behandlingen av abonnent- och trafikuppgifter ................................................................................175 4.3 Tystnadsplikten.......................................................................................................................................................................................................175 4.3.1 Allmänt om tystnadsplikten.................................................................................................................................................175 4.3.2 Uppgifter som omfattas av tystnadsplikten.................................................................................................177 4.3.2.1 Uppgift om abonnemang .........................................................................................................................................177 4.3.2.2 Annan uppgift som angår ett särskilt elektroniskt meddelande ...............178 4.3.2.3 Innehållet i ett elektroniskt meddelande ........................................................................................178 4.3.3 Leverantören får spara och behandla trafikuppgifter för andras behov.........178 4.4 Avlyssning.........................................................................................................................................................................................................................179 4.4.1 Inledning..............................................................................................................................................................................................................179 4.4.2 Försvarets signalspaning............................................................................................................................................................179 4.4.3 Något om straffprocessuell avlyssning och övervakning.......................................................181 4.4.3.1 Hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation och hemlig övervakning av elektronisk kommunikation enligt rättegångsbalken..............181

innehåll • 9

4.4.3.2 Hemlig avlyssning respektive hemlig övervakning enligt vissa andra lagar.........................................................................................................................................................................................................183 4.5 Tystnadsplikten och abonnenterna.........................................................................................................................................184 4.6 Integritetsskyddsregler i LEK och andra regelverk........................................................................................185 4.6.1 Relationen mellan LEK och PUL...............................................................................................................................185 4.6.2 Särskilda integritetsrisker i olika regelverk .................................................................................................186 4.6.2.1 Cookies enligt LEK.............................................................................................................................................................186 4.6.2.2 Profiling..................................................................................................................................................................................................187 4.6.2.3 Särskilda regler om behandlingen av lokaliseringsuppgifter som inte utgör trafikuppgifter...........................................................................................................................................189 4.7 Leverantörer av medietjänster och reglerna om integritetsskydd enligt LEK....189 4.8 Avslutning.........................................................................................................................................................................................................................189 Del III Symboliska meddelanden Kapitel 5. Det symboliska meddelandet...............................................................................................................................192

5.1 Inledning.............................................................................................................................................................................................................................192 5.2 Betydelsen av vad meddelandet rör........................................................................................................................................193 5.2.1 Några allmänna frågor....................................................................................................................................................................193 5.2.2 Upphovsrätt....................................................................................................................................................................................................193 5.2.3 Radio och tv...................................................................................................................................................................................................194 5.2.4 Marknadsföring........................................................................................................................................................................................195 5.2.5 Personuppgifter och andra uppgifter om personer........................................................................196 5.2.5.1 Allmänt ..................................................................................................................................................................................................196 5.2.5.2 Personuppgifter .......................................................................................................................................................................196 5.2.5.3 Kreditupplysningar.............................................................................................................................................................198 5.2.6 Innehållsavtal...............................................................................................................................................................................................198 5.2.6.1 Anbud, accept och avtal som meddelanden...............................................................................198 5.2.6.2 Ytterligare om innehållsavtalen.......................................................................................................................199 5.3 Distinktionen mellan icke-kommersiella och kommersiella meddelanden..........200 5.3.1 Allmänt om icke-kommersiella meddelanden.......................................................................................200 5.3.2 Kommersiella meddelanden...............................................................................................................................................200 5.3.2.1 Marknadsföringsmeddelandet – några utgångspunkter.........................................200 5.3.2.2 Särskilt om köperbjudanden................................................................................................................................201 5.3.3 Meddelanden med blandat innehåll – kommersiellt och redaktionellt........202 5.3.3.1 Allmänt...................................................................................................................................................................................................202 5.3.3.2 Allmänt om smygreklam i tv................................................................................................................................202 5.3.3.3 Förbudet mot otillbörligt kommersiellt gynnande i RTVL.............................203 5.3.3.4 Produktplacering enligt RTVL........................................................................................................................204

1 0 • i nneh å l l

5.4 Meddelandet som del eller helhet.............................................................................................................................................205 5.4.1 Allmänt .................................................................................................................................................................................................................205 5.4.2 Personuppgifter och meddelandet i övrigt .................................................................................................205 5.4.3 Det upphovsrättsligt skyddade meddelandet..........................................................................................207 5.4.4 Marknadsföringsmeddelandet.........................................................................................................................................207 5.5 Meddelandet och dess identitet ..................................................................................................................................................208 5.5.1 Allmänt om meddelandets identitet.......................................................................................................................208 5.5.2 Reklamidentifiering enligt MFL...................................................................................................................................208 5.5.3 Annonssignatur enligt RTVL ...........................................................................................................................................209 5.5.4 Krav på identifiering av upphovsmannen.......................................................................................................210 5.6 Avslutning.........................................................................................................................................................................................................................210 Kapitel 6. Meddelandet och dess medium, hantering, lagring etc......................................211

6.1 Inledning.............................................................................................................................................................................................................................211 6.2 Meddelandet och mediet .......................................................................................................................................................................211 6.2.1 Allmänna frågor........................................................................................................................................................................................211 6.2.2 Det konstitutionellt skyddade meddelandet............................................................................................212 6.2.2.1 TF, YGL och RF.......................................................................................................................................................................212 6.2.2.2 Kreditupplysningar och konstitutionella aspekter...........................................................213 6.2.3 Särskilt om tillhandahållandet av innehåll i databaser..............................................................214 6.2.4 Radio- och tv-meddelandet och mediet enligt RTVL..............................................................215 6.2.5 Det upphovsrättsligt skyddade meddelandet och mediet...................................................216 6.2.5.1 Allmänna frågor........................................................................................................................................................................216 6.2.5.2 Länkar .....................................................................................................................................................................................................216 6.2.5.3 Fildelning............................................................................................................................................................................................218 6.2.5.4 Sociala medier.............................................................................................................................................................................218 6.2.6 Kommersiella meddelanden och den aktuella tekniken ......................................................219 6.2.6.1 Den principiella teknikneutraliteten i MFL................................................................................219 6.2.6.2 Virtuell annonsering enligt RTVL.............................................................................................................220 6.2.6.3 Delad skärm enligt RTVL........................................................................................................................................221 6.2.6.4 E-post, sms/mms och telefax enligt MFL.....................................................................................221 6.2.6.5 Telemarketing enligt MFL och DHL....................................................................................................222 6.2.6.6 MFL och länkar.........................................................................................................................................................................223 6.2.6.7 Internetspel som marknadsföringsmetod......................................................................................224 6.2.7 Personuppgifter m.m. och mediet ............................................................................................................................224 6.2.8 Krav på interaktiv teknik som medium?...........................................................................................................225 6.3 Den allmänna behandlingen av uppgifter m.m...................................................................................................225 6.3.1 Den redaktionella självständigheten......................................................................................................................225 6.3.2 Hantering av personuppgifter...........................................................................................................................................226

innehåll • 11

6.3.2.1 Personuppgifter i strukturerat material..............................................................................................226 6.3.2.2 Personuppgifter i ostrukturerat material..........................................................................................226 6.4 Överföringen................................................................................................................................................................................................................227 6.4.1 Allmänt...................................................................................................................................................................................................................227 6.4.2 Direktsändning av radio – konstitutionella aspekter...................................................................227 6.4.3 Linjär och icke-linjär sändning enligt RTVL............................................................................................228 6.4.4 Sändning av program enligt RTVL...........................................................................................................................228 6.4.4.1 Vad är ett program?.............................................................................................................................................................228 6.4.4.2 Sändningsbeteckning .....................................................................................................................................................228 6.4.5 Sändning av annonser enligt RTVL........................................................................................................................229 6.4.5.1 Definition av annonser..................................................................................................................................................229 6.4.5.2 Annonstid för tv-sändningar ..............................................................................................................................229 6.4.5.3 Program som inte får avbrytas av annonsering ....................................................................230 6.4.5.4 När program får avbrytas av annonsering......................................................................................231 6.4.5.5 Annonstid för radiosändningar.......................................................................................................................232 6.4.6 Upphovsrättsliga aspekter på sändning/överföring......................................................................232 6.4.6.1 Överföring till allmänheten...................................................................................................................................232 6.4.6.2 Exemplarframställning i samband med överföringen ...............................................234 6.5 Bevarande och borttagande ................................................................................................................................................................235 6.5.1 Arkivlagstiftning och gallring m.m...........................................................................................................................235 6.5.2 Bevarande – upphovsrättsliga aspekter..............................................................................................................236 6.5.3 PUL..............................................................................................................................................................................................................................236 6.6 Avslutning.........................................................................................................................................................................................................................237 Kapitel 7. Avsändaren av meddelandet och dennes olika roller ..........................................238

7.1 Inledning.............................................................................................................................................................................................................................238 7.1.1 Allmänna frågor........................................................................................................................................................................................238 7.1.2 Avsändarroller.............................................................................................................................................................................................239 7.2 Opinionsbildaren och grundlagen............................................................................................................................................240 7.2.1 Envägskommunikation................................................................................................................................................................240 7.2.2 Flervägskommunikation...........................................................................................................................................................241 7.2.2.1 Allmänt om de rättsliga förutsättningarna för opinionsbildning..............241 7.2.2.2 Databasregeln i flervägskommunikation.........................................................................................242 7.2.2.3 Utgivningsbevis........................................................................................................................................................................244 7.2.2.4 Några avslutande ord........................................................................................................................................................245 7.3 Avsändaren av upphovsrättsligt skyddat material ...........................................................................................245 7.4 Medieföretag och paketerare i övrigt av innehållstjänster..................................................................245 7.4.1 Allmänt...................................................................................................................................................................................................................245 7.4.2 Medieföretaget och grundlagen ...................................................................................................................................245

1 2 • i nneh å l l

7.4.3 Medieföretaget som leverantör av medietjänster enligt RTVL..................................247 7.4.3.1 Medieföretaget som leverantör........................................................................................................................247 7.4.3.2 Allmänt om innehållet vid trådsändningar...................................................................................247 7.4.3.3 Allmänt om innehållet i etersändningar............................................................................................248 7.4.3.4 Allmänt om medieföretagets ansvar för innehållet.........................................................248 7.4.4 Medieföretagets upphovsrätt..............................................................................................................................................249 7.5 Näringsidkare som avsändare .........................................................................................................................................................250 7.5.1 Allmänt...................................................................................................................................................................................................................250 7.5.2 Annonsören m.fl.....................................................................................................................................................................................251 7.5.2.1 Envägskommunikation.................................................................................................................................................251 7.5.2.2 Flervägskommunikation............................................................................................................................................252 7.5.3 Innehållsleverantören.....................................................................................................................................................................252 7.5.4 Näringsidkarens ombud m.m. ........................................................................................................................................253 7.6 Behandlaren av personuppgifter eller andra uppgifter rörande personer ................253 7.6.1 Allmänt .................................................................................................................................................................................................................253 7.6.2 Personuppgiftsansvarig etc. enligt PUL............................................................................................................253 7.6.3 Opinionsbildare.......................................................................................................................................................................................255 7.6.4 Medieföretag och andra paketerare av innehållstjänster.......................................................256 7.6.5 Upphovsrättsinnehavare............................................................................................................................................................257 7.6.6 Näringsidkare...............................................................................................................................................................................................257 7.7 Avsändarens identitetsinformation.........................................................................................................................................259 7.7.1 Allmänt .................................................................................................................................................................................................................259 7.7.2 Ansvarig utgivare ..................................................................................................................................................................................260 7.7.3 Leverantören av medietjänster enligt RTVL............................................................................................260 7.7.4 Sändarangivelse enligt MFL................................................................................................................................................261 7.7.5 Näringsidkarens identitet enligt EHL..................................................................................................................262 7.7.6 Avtals ingående och identitetsinformation.................................................................................................262 7.7.7 Personuppgiftsansvarig................................................................................................................................................................263 7.7.8 Sammanfattning.......................................................................................................................................................................................264 7.8 Informationsskyldigheten i övrigt.............................................................................................................................................264 7.8.1 Allmänt .................................................................................................................................................................................................................264 7.8.2 Informationskrav enligt MFL ..........................................................................................................................................264 7.8.3 Informationsskyldigheten enligt EHL, DHL, LEK och BBS-lagen ...................266 7.8.3.1 Information före avtalet .............................................................................................................................................266 7.8.3.2 Information i anslutning till avtalet ........................................................................................................266 7.8.4 Information enligt PUL .............................................................................................................................................................268 7.8.5 Sammanfattning.......................................................................................................................................................................................268 7.9 Avslutning ........................................................................................................................................................................................................................269

innehåll • 13

Kapitel 8. Mottagare och tillgänglighet..................................................................................................................................270

8.1 Inledning.............................................................................................................................................................................................................................270 8.2 Olika mottagare.......................................................................................................................................................................................................271 8.2.1 Några regelverk där allmänheten är mottagare ....................................................................................271 8.2.1.1 RTVL .......................................................................................................................................................................................................271 8.2.1.2 Upphovsrättslagen................................................................................................................................................................271 8.2.2 Konsumenten som mottagare...........................................................................................................................................272 8.2.3 Mottagare av marknadsföring ..........................................................................................................................................273 8.2.4 Mottagare av viss integritetskränkande information ..................................................................274 8.2.4.1 Allmänt ..................................................................................................................................................................................................274 8.2.4.2 Enligt PUL .......................................................................................................................................................................................274 8.2.4.3 Enligt kreditupplysningslagen .........................................................................................................................275 8.3 Några tillgänglighetsfrågor....................................................................................................................................................................276 8.3.1 Mottagarens informationsfrihet enligt grundlag................................................................................276 8.3.2 Tillgänglighet till upphovsrättsligt skyddat material ..................................................................277 8.3.2.1 Begränsningar och inskränkningar............................................................................................................277 8.3.2.2 Upplåtelse av upphovsrätt........................................................................................................................................279 8.3.2.3 Avtalslicenser................................................................................................................................................................................279 8.3.2.4 Tvångslicenser ...........................................................................................................................................................................280 8.3.2.5 Förenklad licensiering....................................................................................................................................................280 8.3.3 Några särskilda tillgänglighetsfrågor i samband med radio och tv ......................281 8.3.3.1 Betalning av radio- och tv-avgift för tillgång till radio och tv ........................281 8.3.3.2 Tillgång till gratiskanaler enligt reglerna för vidaresändningsplikten .....................................................................................................................................................................................................................282 8.3.4 Funktionsnedsattas tillgång till meddelanden ......................................................................................284 8.4 Särskilt om barn som mottagare av symboliska meddelanden...................................................285 8.5 Sammanfattning ....................................................................................................................................................................................................287 Kapitel 9. Innehållskontroll av symboliska meddelanden – grundläggande regler ..................................................................................................................................................................................................................................................288

9.1 Inledning.............................................................................................................................................................................................................................288 9.2 Allmänt om formerna för innehållskontroll..............................................................................................................289 9.2.1 Några inledande frågor.................................................................................................................................................................289 9.2.2 Censur ....................................................................................................................................................................................................................289 9.2.3 Krav på ansvarigs/tillhandahållares moderering................................................................................290 9.2.3.1 Ansvarig utgivares ansvar ........................................................................................................................................290 9.2.3.2 Andra tillhandahållare av e-utrymme m.m. ...............................................................................291 9.2.4 Ansvar ex post.............................................................................................................................................................................................292 9.2.4.1 Konstitutionell innehållskontroll – grundlagsbrott .....................................................292

1 4 • i nneh å l l

9.2.4.2 Allmänt om krav på innehållet genom särskild lagreglering och villkor..........................................................................................................................................................................................................294 9.2.5 Sammanfattning .....................................................................................................................................................................................296 9.3 Innehållskontroll av icke-kommersiella meddelanden enligt RTVL................................297 9.3.1 Allmänt .................................................................................................................................................................................................................297 9.3.2 Sändning av linjära radio- och tv-program .................................................................................................297 9.3.2.1 Lagens krav på innehållskontroll...................................................................................................................297 9.3.2.2 Innehållskontroll enligt särskilda villkor.........................................................................................299 9.3.3 Icke-linjär tv, dvs. beställ-tv...................................................................................................................................................301 9.3.3.1 Inledning..............................................................................................................................................................................................301 9.3.3.2 Skydd av minderåriga mot våld vid linjär respektive icke-linjär tv m.m..................................................................................................................................................................................301 9.3.3.3 Innehåll som uppammar hat grundat på ras, kön, religion eller nationalitet.......................................................................................................................................................................................................304 9.3.3.4 Främjande av europeiska produktioner.............................................................................................304 9.3.4 Sammanfattning .....................................................................................................................................................................................305 9.4 Kommersiella meddelanden .............................................................................................................................................................305 9.4.1 Allmänt...................................................................................................................................................................................................................305 9.4.2 Överblick av innehållskontrollen enligt MFL.........................................................................................305 9.4.2.1 Särskilda förbud enligt MFL och svarta listan........................................................................305 9.4.2.2 Förbuden mot vilseledande och aggressiv marknadsföring ............................307 9.4.2.3 Generalklausulen om god marknadsföringssed...................................................................307 9.4.2.4 Köperbjudanden ....................................................................................................................................................................309 9.4.2.5 Jämförande reklam...............................................................................................................................................................309 9.4.3 Kommersiella meddelanden enligt RTVL...................................................................................................310 9.4.3.1 AV-direktivet..................................................................................................................................................................................310 9.4.3.2 Reklam m.m. i linjära radio- och tv-sändningar....................................................................311 9.4.3.3 Reklam m.m. i beställ-tv..............................................................................................................................................313 9.4.4 Särskilt om den ifrågavarande produkten i samband med kommersiella meddelanden.........................................................................................................................................................................................................314 9.4.4.1 Vissa konstitutionella aspekter i samband med spel.....................................................314 9.4.4.2 Särskilda produkter enligt MFL m.fl. lagar...................................................................................314 9.4.4.3 Radio- och tv-lagen.............................................................................................................................................................316 9.4.5 Sammanfattning .....................................................................................................................................................................................317 9.5 Genomförande av innehållskontrollen..............................................................................................................................317 9.5.1 Inledning ............................................................................................................................................................................................................317 9.5.2 Myndigheternas tillsyn och självreglering....................................................................................................318 9.5.2.1 Post- och telestyrelsen....................................................................................................................................................318

innehåll • 15

9.5.2.2 JK, Myndigheten för radio och tv med granskningsnämnden för radio och tv samt Konsumentverket/KO ........................................................................................318 9.5.2.3 Datainspektionen...................................................................................................................................................................319 9.5.2.4 Självreglering ...............................................................................................................................................................................320 9.5.3 Ansvaret för skilda avsändare.............................................................................................................................................321 9.5.3.1 Opinionsbildaren...................................................................................................................................................................321 9.5.3.2 Medieföretaget ..........................................................................................................................................................................322 9.5.3.3 Upphovsmannen....................................................................................................................................................................322 9.5.3.4 Näringsidkaren som annonsör.........................................................................................................................322 9.5.3.5 Näringsidkare m.fl. som avtalspart............................................................................................................323 9.5.3.6 Behandlaren av personuppgifter....................................................................................................................324 9.5.4 Ansvaret för tillhandahållare av nät och signaler................................................................................324 9.5.4.1 Inget ansvar för innehåll enligt LEK........................................................................................................324 9.5.4.2 Ansvar enligt BBS-lagen ............................................................................................................................................324 9.5.4.3 Tillhandahållares frihet från ansvar för andras uppgifter enligt EHL........................................................................................................................................................................................................326 9.5.5 Något om medverkansansvar.............................................................................................................................................327 9.5.5.1 Grundlagen och medverkande .......................................................................................................................327 9.5.5.2 Marknadsföringslagen ..................................................................................................................................................328 9.5.5.3 Lagen om namn och bild i reklam .............................................................................................................330 9.5.5.4 ”Medverkande” i samband med kontraktsfullgörelse ...............................................330 9.5.5.5 Medverkan till upphovsrättsintrång........................................................................................................331 9.5.6 Sammanfattning.......................................................................................................................................................................................331 9.6 Några avslutande ord .....................................................................................................................................................................................331 Kapitel 10. Särskilda problem vid innehållskontrollen..............................................................................333

10.1 Inledning.........................................................................................................................................................................................................................333 10.2 Meddelandets innehåll strider mot lag..........................................................................................................................333 10.2.1 Allmänt...............................................................................................................................................................................................................333 10.2.2 Icke-kommersiella meddelanden............................................................................................................................334 10.2.2.1 Meddelandet dokumenterar när verkliga personer är inblandade i ett verkligt brott ...........................................................................................................................................334 10.2.2.2 Meddelandet dokumenterar när fiktiva personer är inblandade i ett fiktivt brott..................................................................................................................................................338 10.2.3 Kommersiella meddelanden...........................................................................................................................................338 10.2.3.1 Lagstridighetsprincipen..........................................................................................................................................338 10.2.3.2 Avtal strider mot lag .....................................................................................................................................................339 10.2.4 Sammanfattning .................................................................................................................................................................................339 10.3 Meddelandets sanningshalt och objektivitet.......................................................................................................340

1 6 • i nneh å l l

10.3.1 Allmänt...............................................................................................................................................................................................................340 10.3.2 Icke-kommersiella meddelanden............................................................................................................................340 10.3.2.1 YGL och krav på innehållets sanningshalt ...............................................................................340 10.3.2.2 Krav på opartiskhet och saklighet i RTVL ..............................................................................341 10.3.2.3 Beriktigande och genmäle enligt RTVL.......................................................................................343 10.3.3 Kommersiella meddelanden .........................................................................................................................................344 10.3.3.1 Kravet på vederhäftighet .......................................................................................................................................344 10.3.3.2 Rättelser av marknadsföringsmeddelanden............................................................................347 10.3.4 Sammanfattning..................................................................................................................................................................................348 10.4 Integritetsskyddsaspekter....................................................................................................................................................................348 10.4.1 Några allmänna frågor ..............................................................................................................................................................348 10.4.2 Icke-kommersiella förhållanden...............................................................................................................................349 10.4.2.1 Aktuella frågeställningar .......................................................................................................................................349 10.4.2.2 Meddelandet har tillkommit på ett kränkande sätt ...................................................349 10.4.2.3 Skydd för privatlivet......................................................................................................................................................350 10.4.2.4 Hets mot folkgrupp........................................................................................................................................................352 10.4.2.5 Förtal enligt konstitutionell rätt och straffrätt ...................................................................353 10.4.2.6 PUL ........................................................................................................................................................................................................355 10.4.3 Kommersiella förhållanden..............................................................................................................................................356 10.4.3.1 Något om frågeställningarna ..........................................................................................................................356 10.4.3.2 ”Aggressiv marknadsföring” enligt MFL......................................................................................357 10.4.3.3 Namn- och bildlagen....................................................................................................................................................358 10.4.3.4 PUL ........................................................................................................................................................................................................359 10.4.4 Sammanfattning..................................................................................................................................................................................360 10.5 Särskilt om skyddet för barn...........................................................................................................................................................360 10.5.1 Allmänt .............................................................................................................................................................................................................360 10.5.2 Grundlagsaspekter .........................................................................................................................................................................360 10.5.3 Pornografiska och våldsamma meddelanden ....................................................................................361 10.5.3.1 Icke-kommersiella meddelanden.............................................................................................................361 10.5.3.2 Kommersiella meddelanden ..........................................................................................................................364 10.5.4 Vissa särskilda kommersiella meddelanden...........................................................................................365 10.5.4.1 RTVL ...................................................................................................................................................................................................365 10.5.4.2 Marknadsföringslagen................................................................................................................................................366 10.5.5 Sammanfattning .................................................................................................................................................................................367 10.6 Avslutning ...................................................................................................................................................................................................................367 Kapitel 11. Innehållskontroll av avtalsvillkor ............................................................................................................369

11.1 Några inledande frågor............................................................................................................................................................................369 11.2 Skälighetsbedömning enligt AvtL och AVLK....................................................................................................370 11.3 Särskilt om betydelsen av LEK och självreglering......................................................................................371

innehåll • 17

11.4 Innehållskontroll när LEK kan vara aktuell...........................................................................................................372 11.4.1 Accessavtalets varaktighet...................................................................................................................................................372 11.4.1.1 LEK...........................................................................................................................................................................................................372 11.4.1.2 Civil- och marknadsrättsliga regler........................................................................................................373 11.4.2 Accessavtalets innehåll och ändring av villkor...................................................................................374 11.4.2.1 LEK .........................................................................................................................................................................................................374 11.4.2.2 Civil- och marknadsrättsliga regler........................................................................................................374 11.4.3 Skyddet för den enskildes ekonomi....................................................................................................................375 11.4.3.1 LEK m.m.........................................................................................................................................................................................375 11.4.3.2 Civilrättsliga principer om skäligt pris och betalning.............................................377 11.4.4 Tjänstens kvalitet...............................................................................................................................................................................378 11.4.4.1 LEK...........................................................................................................................................................................................................378 11.4.4.2 Civilrättsliga regler...........................................................................................................................................................378 11.5 Något om innehållskontrollen när LEK inte är tillämplig ............................................................378 11.6 Några avslutande reflektioner .....................................................................................................................................................379 Del IV Kommunikationsrättens sanktioner Kapitel 12. Sanktioner av olika slag ........................................................................................................................................382

12.1 Allmänna frågor .................................................................................................................................................................................................382 12.2 Sanktionen är inriktad på sändningen i sig..............................................................................................................383 12.2.1 Sändningen strider mot tillstånd enligt RTVL ................................................................................383 12.2.2 Obefintliga eller felaktiga sändaruppgifter i radio- och tv-lagen .........................384 12.2.3 Bristande sändarinformation enligt EHL och DHL ..............................................................385 12.2.4 Förbud mot fortsatta upphovsrättsintrång...............................................................................................385 12.2.5 Förbud och informationsålägganden enligt MFL........................................................................385 12.2.6 Konkurrenslagens ålägganden.....................................................................................................................................386 12.2.7 Förbud enligt PUL..........................................................................................................................................................................386 12.2.8 Särskilt om vite m.m....................................................................................................................................................................387 12.2.9 Oskäliga avtalsvillkor – förbud, jämkning eller ogiltighet..............................................387 12.3 Neutralisering .......................................................................................................................................................................................................388 12.4 Straff, straffavgifter och skadestånd ...................................................................................................................................388 12.4.1 Allmänt .............................................................................................................................................................................................................388 12.4.2 Straff........................................................................................................................................................................................................................389 12.4.2.1 Några konstitutionella brott m.m. ........................................................................................................389 12.4.2.2 Några särskilda straffbestämmelser ....................................................................................................389 12.4.2.3 Brottsutredningen ...........................................................................................................................................................391 12.4.3 Straffavgifter som sanktion ...............................................................................................................................................392 12.4.3.1 Radio- och tv-lagen .......................................................................................................................................................392

1 8 • i nneh å l l

12.4.3.2 Marknadsföringslagen ..............................................................................................................................................392 12.4.3.3 Konkurrenslagen ...............................................................................................................................................................392 12.4.4 Vederlags- och ersättningsregler ..............................................................................................................................393 12.5 Avslutande synpunkter ..........................................................................................................................................................................394 Del V Avslutning Kapitel 13. Sammanfattande synpunkter...........................................................................................................................396

13.1 Allmänt..............................................................................................................................................................................................................................396 13.2 Fysiska och symboliska meddelanden .........................................................................................................................396 13.3 Avsändare och mottagare.....................................................................................................................................................................397 13.4 Envägs- eller flervägskommunikation respektive medium...........................................................398 13.5 Några tillsynsfrågor.......................................................................................................................................................................................399 13.6 Elektronisk kommunikationsrätt och framtiden .........................................................................................399 Referenser....................................................................................................................................................................................................................................401

Offentligt tryck.....................................................................................................................................................................................................................401 Svenska författningar m.m. .....................................................................................................................................................................401 EU-lagstiftning m.m...........................................................................................................................................................................................403 Övriga internationella regelverk......................................................................................................................................................405 Myndighetsföreskrifter...................................................................................................................................................................................405 Betänkanden....................................................................................................................................................................................................................405 Propositioner..................................................................................................................................................................................................................407 Skrivelser...............................................................................................................................................................................................................................408 Rättsfall och beslut från offentliga instanser.........................................................................................................................408 EU-domstolen...............................................................................................................................................................................................................408 Europadomstolen....................................................................................................................................................................................................409 Högsta domstolen...................................................................................................................................................................................................409 Högsta förvaltningsdomstolen (Regeringsrätten).............................................................................................410 Hovrätterna.......................................................................................................................................................................................................................410 Tingsrätterna...................................................................................................................................................................................................................411 Kammarrätterna.........................................................................................................................................................................................................411 Marknadsdomstolen...........................................................................................................................................................................................411 Arbetsdomstolen......................................................................................................................................................................................................412 JO:s och JK:s beslut............................................................................................................................................................................................413 Myndighetspraxis och -rapporter.................................................................................................................................................413 Etiska regler.......................................................................................................................................................................................................................415 Litteratur.........................................................................................................................................................................................................................................415 Webbplatser...............................................................................................................................................................................................................................418 Sakregister..................................................................................................................................................................................................................................419

Förkortningslista ArkivL ARN AVLK

Arkivlag (1990:782) Allmänna reklamationsnämnden Lag (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden – avtals­ villkors­lagen AvtL Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område – avtalslagen BBS-lagen Lag (1998:112) om ansvar för elektroniska anslagstavlor – e-anslags­ tavle­lagen BrB Brottsbalk (1962:700) DHL Distans- och hemförsäljningslag (2005:59) DI Datainspektionen DIFS Datainspektionens föreskrifter EASA European Advertising Standards Alliance EHL Lag (2002:562) om elektronisk handel och andra informations­ samhällets tjänster – e-handelslagen EKMR Europeiska konventionen till skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) EU Europeiska unionen FB Föräldrabalk (1949:381) FEU Fördraget om Europeiska unionen FEUF Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt FPL Förvaltningsprocesslag (1971:291) Försvarets radioanstalt FRA ICC Internationella Handelskammaren (International Chamber of Commerce) JK Justitiekanslern JO Justitieombudsmannen KKL Konsumentköplag (1990:932) KL Konkurrenslag (2008:579) KO Konsumentombudsmannen KtjL Konsumenttjänstlag (1985:716) KUL Kreditupplysningslag (1973:1173)

2 0 • F ör k o rtni ngs l i s ta

LEK

Lag (2003:389) om elektronisk kommunikation – e-kommunikations­ lagen Lag (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och LTY yttrandefrihetsgrundlagens områden MD Marknadsdomstolen MFL Marknadsföringslag (2008:486) NBL Lag (1978:800) om namn och bild i reklam – namn- och bildlagen OBA Online behavioural advertising OSL Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) PO Pressombudsmannen Pressens Opinionsnämnd PON PTS Post- och telestyrelsen PUF Personuppgifts­förordning (1998:1191) Personuppgiftslag (1998:204) PUL Rättegångsbalk (1942:740) RB Regeringsformen (1974:152) RF RO Reklamombudsmannen Reklamombudsmannens opinionsnämnd RON Radio- och tv-lag (2010:696) RTVL Tryckfrihetsförordningen (1949:105) TF Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk URL Yttrandefrihetsgrundlagen (1991:1469) YGL

Författarpresentationer Thomas Bull, justitieråd vid Högsta förvaltningsdomstolen. Har tidigare varit verksam som professor i konstitutionell rätt vid Uppsala universitet, Juridiska institutionen.

Jens Forzelius, advokat och verksam vid Hannes Snellman Attorneys Ltd. Är ansvarig för stockholmskontorets IP/TMT-avdelning som har fokus på outsourcing, IT, media, marknadsföring, immaterialrätt och integritetsfrågor. Har skrivit artiklar och undervisat i dessa ämnen.

Carl Martin Gölstam, jur. dr i civilrätt vid Uppsala universitet. Disputerade 2008 på avhandlingen Licensavtalet och konkurrensrätten. Utkommer under våren 2013 med handboken/läroboken Konkurrensrättens grunder. Är för närvarande verksam vid Förvaltningsrätten i Uppsala.

Anna Hammarén, lektor i juridik vid Högskolan Väst i Trollhättan (jur. dr i civilrätt vid Stockholms universitet och Master of Laws, New York University). Undervisar bland annat i IT- och mediarättsliga frågor. Har tidigare varit verksam som bolags­ jurist vid Sveriges Television AB. Magnus Larsson, generaldirektör och chef för Myndigheten för radio och tv. Har en bakgrund som hovrättsassessor i Svea hovrätt och ämnesråd vid Kulturdepartementets rättsenhet. Har deltagit i flera utredningar och lagstiftningsarbeten på det yttrandefrihetsrättsliga området och särskilt på radio- och tv-området.

Lena Olsen, professor i civilrätt vid Uppsala universitet, Juridiska institutionen. Har sysslat med kommunikationsfrågor i samband med utbildning respektive forskning sedan 2008. Har tidigare varit verksam med bl.a. påföljdsfrågor vid kontraktsbrott och konsumentfrågor av skilda slag, i synnerhet rörande barn som konsumenter.

Tord Pettersson, rådman vid Södertörns tingsrätt. Har tidigare varit verksam som bl.a. chefsjurist på Post- och telestyrelsen.

Anders Stenlund, direktör vid Svenskt Näringsliv. Har medverkat i ett stort antal utredningar och kommittéer med inriktning på konkurrenspolitik, konsumentskydd och marknadsrätt samt har under flera längre perioder varit ledamot i Marknadsdomstolen. Är verksam inom Internationella Handelskammaren (ICC) och har bl.a. haft en ledande roll i arbetet med olika uppförandekoder, särskilt ICC:s Consolidated Code on Advertising and Marketing Communication Practice.

Förord Idén att ett antal författare skulle skriva en problematiserande bok tillsammans tillkom våren 2010 vid en gemensam lunch mellan Magnus Larsson och Lena Olsen i Uppsala.

Tanken var att utgå från ett kommunikationsperspektiv som allmänt sett innebär att avsändaren skickar ett meddelande via ett medium till en mottagare. Varje författare skulle skriva ca 25 sidor inom sitt ämnesområde. Tidsplanen var ett år. Det blev drygt två år. Att en bok nu föreligger bör visa att flera har känt behov av ett sådant rättsligt perspektiv. I projektledningen har ingått, förutom Magnus Larsson och Lena Olsen, också Anna Hammarén.

I huvudsak har arbetet fördelats enligt följande: Thomas Bull svarar i första hand för förhållandet mellan konstitutionell rätt och straffrätt men ansvarar också allmänt för den konstitutionella rätten som helhet; Jens Forzelius har ansvaret för i synnerhet personuppgiftslagen och allmänna IT-rättsliga frågor; Carl Martin Gölstam svarar för konkurrensrätten samt några frågor kring nät, auktioner, samtrafik och nummerplaner enligt e-kommunikationslagen; Anna Hammarén ansvarar för de upphovsrättsliga texterna; Magnus Larsson ansvarar för de delar som rör radio- och tv-lagen; Tord Pettersson har huvudansvaret för framställningen rörande e-kommunikationslagen; Anders Stenlund svarar för marknadsföringsregleringen; Lena Olsen ansvarar, förutom som redaktör, för avtals­relaterade frågor inom civilrätt, marknadsrätt och näringsrätt samt för aktuella konsumentskyddsperspektiv.

Författargruppen vill rikta ett varmt tack till de personer som på olika sätt bidragit till projektets sakliga genomförande. Här kan särskilt nämnas justitierådet Henrik Jermsten, rättschefen Eva Lenberg och professorn Cecilia Magnusson Sjöberg.

Författargruppen vill vidare rikta ett varmt tack till Juridiska institutionen vid Uppsala universitet för medel till viss forskning och till arbetsmötenas genomförande. Även förlaget har uppmärksammat de särskilda problem som uppstår när många författare skriver integrerat och har bl.a. bidragit till att slutarbetet starkt underlättats.

Det har avslutningsvis varit en spännande resa i medielandskapet, med mycket diskussioner i konstruktiv anda och inte alla gånger lätta möten mellan olika juridiska discipliner.

Det återstår att se om läsarna får lika mycket behållning av arbetet som vi har fått.

Del I Allm채nt om elektronisk kommunikation och relevanta regelverk

Kapitel 1.

Inledning 1.1 Kommunikation i ett elektroniskt medielandskap Mediernas tekniska former har genomgått en dramatisk utveckling de senaste dryga tjugo åren. Tidigare utgjordes de centrala medierna på området av public service i form av tv och radio samt trådtelefoni. Sedan dess har i synnerhet tv digitaliserats och ytterligare en viktig medieform, internet, har som bekant blivit en självklar del av vardagen. Även radio står på tur för en digitalisering. Den tekniska utvecklingen har skett genom utbyggnad av skilda markbundna nät och andra nödvändiga installationer för mottagande respektive tillfälliga lagringar etc. av signaler.1 I och med utvecklingen av internet, men också utvecklingen av tekniken i samband med radiovågor, har såväl persondatorer som mobiltelefoni i form av s.k. smartphones kunnat utvecklas. Också i övrigt har hemelektroniken påverkats. Så krävs i dag som regel en särskild digital box för tv-mottagande, även om den allt oftare blir inbyggd i tv:n, och särskilda portar för USB-kopplingar är i dag praktiskt taget standard, vilket självklart underlättar överföringen av digitalt material mellan olika apparater. Mycket av lagringen av programvaror och annat digitalt material har tidigare skett i enskilda datorer. Nu utvecklas emellertid allt fler s.k. molntjänster som gör det möjligt för användare att få tillgång till exempelvis programvaror men också sparade dokument från skilda elektroniska apparater.

De skilda tekniska formerna av medier och skillnader respektive likheter när det gäller innehåll m.m. motiverar att man talar om medielandskap. Här har utvecklingen gått från ett traditionellt synsätt, där texterna är det centrala, till ett mer varierat medielandskap där meddelanden överförs till mottagarna i form av såväl texter och rörliga respektive fasta bilder som tal etc. via ett antal olika tekniker. Centralt är här också att det ju rör sig om olika former av kommunikation, såsom masskommunikation, där medierna försöker nå så många som möjligt med ett och samma meddelande, och personlig kommunikation mellan enskilda.

Det faktum att det här relevanta medielandskapet är elektroniskt innebär som redan antytts att tekniken för överföringen av meddelandena är betydelsefull. Flertalet av de ifrågavarande meddelandena är också digitala till sin tekniska form. Meddelandena är sålunda inte fysiskt gripbara och är i den meningen immateriella; de är också teknikberoende och kan bara läsas med särskild apparatur.2 Det digitala meddelan1 2

Se vidare t.ex. Björk (2009). ”Elektronisk kommunikation och media – teknik, marknad, samhällsnytta”. I: Olsen (red.), Medierätt i informationssamhället, s. 21 ff.

Lehrberg (2008). Elektronisk fullgörelse, avsnitt 4.4.

1.2 M edielan dsk ap et, sa m hä llet och konvergensen • 25

det kan även kopieras i obegränsad omfattning och konsumeras utan att förbrukas. Även om radion är på väg att digitaliseras är den fortfarande i princip analog. I det följande används alltså den vidare termen elektronisk kommunikation för beskrivning av det medielandskap som uppmärksammas.

1.2 Medielandskapet, samhället och konvergensen Att den tekniska utvecklingen inverkar på samhället som helhet är uppenbart. En dominerande del av kommunikationen i samhället mellan olika aktörer går via elektroniska media, och också slutanvändarna och deras hemmiljö påverkas. Till att börja med innebär det att antalet apparater som människor har i sina hem vidgas från den tidigare tv-apparaten, radion och fasta telefonen till mobiltelefoner och smartphones, vilka så småningom kan antas konkurrera ut trådtelefonin, persondatorer samt olika anpassningar mellan persondatorer och tv. Radion kan finnas kvar i klassisk form eftersom den ännu till stor del är analog, men den förekommer också ofta i digital form via internet.

De nät som slutanvändarna, konsumenterna, har teknisk tillgång till har starkt påverkats. Internet kan tillgängliggöras via t.ex. trådtelefoni, radiovågor eller bredband etc. Television kan levereras via marknätet, kabel, satellit eller internet i form av IPtv. Juridiskt sett krävs allmänt att man betalar en avgift för innehav av televisions­ apparat. För betal-tv och annan nätaccess krävs abonnemangsavtal med operatören eller medieföretaget. När det gäller mobiltelefoni finns möjligheten att använda ett förbetalt kontantkort, men p.g.a. EU-regler om penningtvätt kan detta sätt att få tillgång till mobiltelefoni numera vara begränsat i den mån som det innebär att abonnenten är okänd för operatören.3 Vidare finns möjlighet att få tillfällig tillgång till inter­net, t.ex. via Wi-Fi, på internetkaféer eller hotell.

Också det innehåll som tjänsterna kan ta sikte på har påverkats. Utvecklingen av applikationer till datorer och smartphones som konsumenterna kan få tillgång till gratis eller genom prenumeration underlättar tillgången till media.4 Public service, dvs. ”radio och tv i allmänhetens tjänst”, finns kvar. Underhållningsprogram m.m. utvecklas via privata medieföretag och kan visas via public service, betal-tv eller inter­ net. Sådan underhållning som musik och film kan levereras över internet, mobil­ telefonen eller andra elektroniska mottagare som iPod. Vidare blir e-böcker allt vanligare. Det är också möjligt att shoppa traditionella fysiska produkter över nätet vilka sedan levereras via t.ex. posten eller annan form av distribution.

Med alla dessa förändringar är det självklart att också marknaderna som helhet har förändrats. Flertalet operatörer respektive medieföretag har breddat sin verksamhet när det gäller såväl nät som tjänster. Telia levererar t.ex. tv-abonnemang och 3 4

Ds 2012:31 App to date, s. 251 ff.; Bergenlind (2011). Mobiltelefonimarknaden och lagen om betaltjänster (examens­arbete), s. 47 ff.

Se t.ex. Ds 2012:31 App to date, s. 53 ff.

2 6 • K ap i tel

1 . Inl e dni ng

ComHem, som tidigare var den stora kabel-tv-leverantören, levererar nu också internet och telefoni. Den beskrivna utvecklingen, där såväl apparater, nät och tjänster som marknader flyter samman, brukar benämnas konvergens.5 Det har också blivit allt vanligare att tala om informations- och kommunikationsteknik, dvs. IKT, jämfört med informationsteknik, IT.

1.3 Mediers genomslag och tillgänglighetsfrågor När det gäller tv var genomslaget av svensk public service särskilt starkt före år 1970 i och med att det bara förekom två kanaler. Kring år 1990 gav såväl kabel-tv som satellit möjligheter till ett stort kanalutbud, vilken utveckling har fortsatt. I och med att tv-mediet består av såväl ljud som rörliga bilder m.m. och på det sättet kan förevisa verkligheten på ett helt annat sätt än enbart radio, har det mediet ansetts ha en särskild genomslagskraft.6 Detta betraktelsesätt har t.ex. lett till särskilda skyddsregler när det gäller marknadsföring och barn. Även internet har ett enormt genomslag, t.ex. vid politiska omvälvningar men också vid stora samlingar av viss information, som WikiLeaks. När det gäller känslig information, som integritetshotande uppgifter, räcker det ju med att enstaka personer, som den utpekade inte vill ska få tillgång till den, faktiskt får den för att oönskade effekter ska uppnås. Olika former av meddelanden förefaller alltså kunna få genomslag i tidigare oanad omfattning. Särskilt känsliga former av information kan vara opinionsbildning och potentiellt integritetskränkande eller kommersiellt inriktad information. Vissa mottagare kan också vara särskilt känsliga. Det gäller kanske i synnerhet barn.

När det gäller mediers olika grad av genomslag förefaller särskilt frågor om makt att påverka och mottagarnas behov av skydd vara av betydelse. Ett viktigt exempel i sammanhanget är behovet av skydd för barn i förhållande till kommersiella aktörer.

Andra aspekter som kan aktualiseras i sammanhanget rör snarare risker för demokratiskt underskott respektive legitimitet såsom i vad mån personer i glesbygd kan få tillgång till internet, telefoni, mobiltelefoni och tv m.m. respektive funktionshindrade kan ta del av budskap via teknik i allmänhet men också visst innehåll via tv osv.

Den generella frågan här rör tillgänglighet.

Centrala förutsättningar för möjligheterna till genomslag är i vilken utsträckning enskilda har tekniska möjligheter att ta del av olika medier och faktiskt också gör det.

Här finns statistik som bl.a. presenteras på Myndigheten för radio och tv:s hem­sida.7 När det gäller tillgången till olika medier 2011 hade 99 respektive 98 procent av befolkningen mellan 9 och 79 år tillgång till radio och tv, och 86 procent hade tillgång 5 6 7

Se vidare i SOU 1999:55 Konvergens och förändring – Samordning av lagstiftningen för medie- och telesektorerna, bl.a. s. 13 ff.

Jfr SOU 1989:73 Tv-utredningen, s. 168 f. och prop. 1990/91:149 om radio- och TV-frågor, s. 119. Jfr även avsnitt 10.5.3.1 nedan rörande villkor om mediets genomslagskraft.

Myndigheten för radio och tv, http://www.radioochtv.se/Om-mediebranschen.

1.4 All män t o m m ed iela nd ska pet och r ätten • 27

till internet. 91 procent hade också tillgång till fler kanaler än marknätets frikanaler, vilket innebär många accessavtal. När det gäller den tid som befolkningen faktiskt tog del av olika medier så tillbringade svensken i genomsnitt ca 6 timmar per dag med att göra just det. Särskilt tunga medier i det hänseendet var föga förvånande tv, internet och radio.

1.4 Allmänt om medielandskapet och rätten Som alltid vid rättstillämpning är det viktigt att analysera hur verkligheten på en viss punkt faktiskt ser ut, och det gäller också den tekniska verkligheten. Det finns t.ex. särskilda regler för beställ-tv, vilka kan skilja sig från dem som gäller vanlig tv eftersom beställ-tv anses ha mindre genomslagskraft än tv i allmänhet. Databaser regleras i olika hänseenden i den konstitutionella rätten och upphovsrätten. Bloggar och twitter berörs inte uttryckligen i regelverket. Åtminstone twitter kan dock med lätthet betraktas som meddelanden riktade till allmänheten medan det vid bloggar kan finnas interaktiva inslag som kan aktualisera särskilda regler. Tillämpligheten av köprättsliga regler kan vara tveksam när det rör sig om digitala produkter av flera skäl, t.ex. beroende på att det rör sig om en licens eller för att det är oklart om det rör sig om ett köp, en tjänst eller hyra.

En del i den tekniska eller virtuella verkligheten är vidare sociala medier, där mycket utrymme finns tillgängligt för användargenererat innehåll. Dessa medier är inte speciellt reglerade i lagstiftningen. Marknadsföring ska sålunda ske enligt befintligt regelsystem och t.ex. frågor om medlemskap ska bedömas mot bakgrund av associa­tions­rättens respektive avtalsrättens normer. I viss mån kan det även vara möjligt att få grundlagsskydd. Det kan exempelvis ifrågasättas vem som bär an­svaret för innehållet på sidorna. Det krävs alltså en analys av hur det ifrågavarande sociala mediet är utformat och av aktuella regelverk, men också av de skäl som ligger bakom ifrågavarande regelverk, för att det ska vara möjligt att på ett övertygande sätt behandla de aktuella reglerna och regelverken.

Det finns ett antal problem när det gäller juridiken på området som dock inte förekommer överallt men tillräckligt ofta för att vara besvärande. Avsaknad av traditioner på området och problem vad gäller överblicken kan vara några orsaker till att det ibland brister i koherensen mellan olika regelverk. Detta kan orsaka problem när rättsliga frågor uppkommer om förhållandet mellan skilda regelverk. Även det faktum att likartade regler återfinns inom olika rättsområden bidrar till svårigheterna att få överblick. Det kan gälla krav på information i olika hänseenden eller identitets­ aspekter. Det faktum att reglerna också stammar från olika rättsliga traditioner gör det svårt att skapa nödvändiga regler på annat sätt än genom lagstiftning. Domstolsskapade regler utöver lagstiftningen är ju möjliga inom civilrätten men tillåts inte inom exempelvis straff- eller förvaltningsrätt.

2 8 • K ap i tel

1 . Inl e dni ng

1.5 Kommunikationsrätt – några utgångspunkter 1.5.1 Allmänna frågor Avsikten med boken är alltså att använda en kommunikationsrättslig infallsvinkel på regelsystemet. Innebörden i detta diskuteras närmare i det följande. Bland tidigare angreppssätt på området kan särskilt nämnas det rättsinformatiska, som speciellt är inriktad på IT:s inverkan på juridiken liksom juridikens styrande roll på om­rådet.8 Ett därmed nära anknutet perspektiv är det IT-rättsliga, vilket mer generellt sätter fokus på de rättsfrågor som uppstår i samband med användningen av modern informationsteknik.9 Ytterligare ett förekommande angreppssätt på området är det medie­ rättsliga. Här beaktas i synnerhet ”produktion och distribution av budskap såsom nyheter, information, underhållning, åsikter, reklam, propaganda osv.”.10 Det finns också andra sätt att disponera stoffet, i synnerhet utifrån ett tekniskt perspektiv. Detta var vanligt under andra halvan av 1900-talet då man hade särskilda regler för bl.a. telefoni. Inom den konstitutionella rätten har man sedan lång tid tillbaka haft särskilda regler för tryckt skrift. I början av 1990-talet infördes också särskilda konstitutionella regler för radio, tv, film och vissa andra tekniska upptagningar.

När datorprogram och databaser kom infördes särskilda regler om dessa företeelser i såväl konstitutionell rätt som upphovsrätt. Många av de relevanta rättsliga regleringarna är emellertid teknikneutrala. Som exempel kan nämnas den rörande marknadsföring samt stora delar av avtalsrätten, kontraktsrätten och konsumentskyddet. Att idag disponera stoffet utifrån det tekniska perspektivet är knappast möjligt mot bakgrund av bl.a. konvergensen.

1.5.2 Några kommunikationsvetenskapliga distinktioner Kommunikation kommer allmänt sett till stånd genom att en avsändare skickar ett meddelande via ett medium eller en kanal till en mottagare.11 Denna i grunden mycket enkla modell aktualiserar ett antal aspekter. En central sådan är skillnaden mellan masskommunikation och personlig kommunikation. Masskommunikationen brukar beskrivas som linjär eftersom den går från avsändare till mottagare. Det rör sig alltså om envägskommunikation. Ett exempel på detta är vanlig radio- och tv-utsändning. Masskommunikationen sker vidare till många mottagare och är vidare offentlig i den meningen att mottagaren inte är känd.12 Den är också samtidig i den meningen att meddelandet når många personer samtidigt. En annan term som förekommer Magnusson Sjöberg m.fl. (2011). Rättsinformatik: Inblickar i e-samhället, e-handel och e-förvaltning, s. 17.

Se bl.a. Lindberg och Westman (2001) Praktisk IT-rätt och Bryde Andersen (2005) IT-retten.

Nylander (2011). Medierätt 1, 4 uppl., s. 9.

Hadenius, Weibull & Wadbring (2011). Massmedier, 10 uppl., s. 18; Kolstrup m.fl. (2010). Medie- og kommunikations­leksikon, 2 uppl., s. 251.

12 Hadenius m.fl. (2011) s. 20.

8 9 10 11

1.5 K o mmu n ik at io n srätt – nå gra utgå ngspunkter • 29

för detta är massmedierad kommunikation. Personlig kommunikation däremot rör sig om kommunikation mellan en avsändare och en eller flera kända mottagare. Skillnaden jämfört med masskommunikationen, dvs. envägskommunikationen, är att det här finns möjligheter till svar. Kommunikationen är inte linjär utan initiativet kan gå fram och tillbaka mellan parterna.

En personlig kommunikation kännetecknas alltså i princip av en kommunikation mellan en avsändare och en känd mottagare medan i masskommunikationen en avsändare vänder sig till ett stort antal okända mottagare. Det finns också mellanformer av detta, t.ex. på nätet där sociala medier gör det möjligt att kommunicera med många ”vänner” på samma gång. Här rör det sig dock inte om en allmänhet.

Meddelandets innehåll kan som framgått vara av mer eller mindre personligt slag. I samband med masskommunikationen är meddelandet offentligt, medan det vid personlig kommunikation mellan bekanta är rent privat. Det kan också beskrivas som tillfälligt. En mellanform mellan dessa är telemarketing, varvid säljaren ju går ut med samma säljerbjudande till ett stort antal personer. Vid det individuella samtalet anpassas sedan budskapet i viss mån efter den mottagaren även om kärnan i erbjudandet är avsett att vara detsamma oavsett mottagare. Det är vidare viktigt att skilja mellan fysiska och symboliska meddelanden.13 Vad gäller de förstnämnda tar man sikte på det fysiska transportsystemet för kommunikationen, dvs. den fysiska överföringen av signaler i ett nät. Med de symboliska meddelandena tar man sikte på innehållet, dvs. de kunskaper, upplevelser och åsikter som avsändaren vill att mottagaren ska ta del av och uppfatta. Detta kan kanske också allmänt beskrivas som budskapet.

1.5.3 Juridiken och elektronisk kommunikation 1.5.3.1 Allmänt

Som framgått går en envägskommunikation allmänt sett ut på att avsändaren skickar ett meddelande via ett medium eller en kanal till en mottagare. Aktörerna, dvs. avsändare och mottagare, är alltså viktiga och besvarar frågor om från respektive till vem kommunikation sker. Vidare är meddelandet centralt med sikte på vad som kommuniceras. Rör det sig om signaler via visst nät, dvs. fysiska meddelanden, eller handlar det om ett symboliskt meddelande där alltså innehållet är det centrala? En central fråga är också hur kommunikationen går till. Den frågan sammanfaller delvis med behandlingen av de fysiska meddelandena men måste beaktas särskilt när det gäller de symboliska meddelandena.

En annan aspekt som påverkat lagstiftningen på ett något bredare sätt är det faktum att det rör sig om envägskommunikation, vilket ju innefattar de fall då det rör sig om masskommunikation och ofta i form av opinionsbildning. Här rör det sig om tra-

13 A.a. s. 18.

3 0 • K ap i tel

1 . Inl e dni ng

ditionella medier som vänder sig till allmänheten och där konstitutionella regler är av särskild betydelse. Traditionell tv och radio är av särskilt intresse.

Kommunikationen kan emellertid ge möjligheter till återkoppling men också till interaktivitet i övrigt. Det handlar alltså om fall när kommunikationen som sådan inte är linjär och i vad mån detta behöver uppmärksammas i samband med en kommunikationsrättslig framställning. Dessa frågor berörs vidare nedan i avsnitt 1.5.4.

1.5.3.2 Vad kommuniceras?

Som nämnts ovan talar man inom kommunikationsvetenskap om såväl fysiska som symboliska meddelanden. Denna distinktion har visat sig lämplig att lägga till grund för framställningen som helhet.14 Reglerna om de fysiska meddelandena, vilka alltså tar sikte på den tekniska infrastrukturen i form av distribution av signaler via olika former av nät, diskuteras närmare i kapitel 3 och 4. De symboliska meddelandena som framgår i form av texter, tal, ljud och bilder, såväl rörliga som stilla, etc. är centrala för framställningen i kapitel 5–11. Det rör sig om dels icke-kommersiella meddelanden, såsom opinionsbildning och olika former av information och underhållning, dels kommersiella meddelanden, såsom marknadsföring.

Reglerna om de fysiska meddelandena rör den fysiska sändningen av meddelandet mellan parterna vad gäller nät, signaler och tjänster. Här finns alltså i princip inte något innehåll att analysera närmare. I stället aktualiseras frågor rörande tillstånd och registrering, konkurrensfrågor, skilda problem kring avsändare och mottagare samt sändning och integritetsskyddsfrågor.

De kanske viktigaste reglerna i samband med de symboliska meddelandena rör deras innehåll och kontrollen av det. Regler om innehållskontroll återfinns i synnerhet i yttrandefrihetsgrundlagen, brottsbalken, radio- och tv-lagen samt marknads­ förings­lagen. I det följande diskuteras i synnerhet grundlagsregler, radio- och tvrättsliga regler samt marknadsföringsregleringen.

1.5.3.3 Hur sker kommunikationen?

Kommunikation i vid mening kan sägas ske genom ”transporten” av meddelandet från sändare till mottagare. Ett antal olika frågor av rättslig karaktär uppstår i det sammanhanget. Det måste sålunda finnas nät och signaler liksom accessavtal av olika slag för telefonsamtal, internetuppkoppling, mottagande av tv etc. Den centrala lagen när det gäller överföringen av signaler i allmänna elektroniska kommunikationsnät är e-kommunikationslagen, men också radio- och tv-lagen innehåller regler som lämpligen kan beröras i sammanhanget. Olika frågor kring den fysiska överföringen via elektroniska kommunikationsnät av signaler från punkt a till punkt b är alltså centrala och kommer att tas upp främst i kapitel 3.

14 Det finns omfattande vetenskap som analyserar dessa frågor. Det har dock inte funnits möjlighet att fördjupa framställningen i den delen.

1.5 K o mmu n ik at io n srätt – nå gra utgå ngspunkter • 31

Även när det gäller de symboliska meddelandena finns regler som rör sändning etc. Som exempel kan nämnas regler som rör det medium varigenom det symboliska meddelandet överförs, såsom via radio och tv, databaser etc. Det gäller t.ex. ett antal regler i konstitutionell rätt och radio- och tv-lagen men också i andra sammanhang förekommer de, vilka bl.a. kan inverka på vad som innehållsmässigt får sägas.

Vad medium är finns inte närmare fastställt inom juridiken även om begreppet diskuterats av bl.a. Yttrandefrihetskommittén, som allmänt betraktar medier som ”redskap” eller ”verktyg” för överföring av yttranden.15 I allmänt språkbruk anses medium betyda kanal för informationsspridning, vilket skulle kunna ha en mycket varierande innebörd och ta sikte på infrastruktur i form av internet eller telefoni, men också på mer begränsade yttringar som sociala medier eller databaser. Omfattande krav ställs sålunda på innehållet i televisionen men väsentligt mindre i radio, beroende på att man tar särskild hänsyn till tv-mediets genomslagskraft.16 Också de konstitutionella kraven vad gäller innehållet är till stor del beroende av det ifrågavarande mediet. Andra frågor som kan aktualiseras i sammanhanget är emellertid behandlingen av uppgifter, som när det gäller personuppgifter, sändningen av program etc. eller borttagandet av uppgifter. Såväl nu aktuella frågor som olika aspekter kring mediet är så nära knutna till det symboliska meddelandet i sig att de behandlas i bokens kapitel 6.

1.5.3.4 Vem kommunicerar – avsändare och mottagare

Avsändaren av ett meddelande är av central betydelse och denne är rättsligt sett en mångfacetterad person. Av benämningen av denne kan det framgå att det rör sig om någon form av meddelande som förflyttas, som när det gäller en teleoperatör, ett medieföretag eller en anbudsgivare. Benämningen på avsändaren kan dock vara mer allmän och sakna någon sådan konnotation. Det gäller t.ex. upphovsrättsinnehavare och de reglerna blir därför svårare att tillämpa i ett kommunikationsrättsligt perspektiv. Reglerna om näringsidkare och konsumenter kan vara tillämpliga också i en kommunikationssituation, förutsatt att lagarna är tillämpliga av andra skäl. Båda begreppen är alltså neutrala vad gäller kommunikationsaspekten.

I många fall är avsändaren en juridisk person. Det finns dock regler då så inte behöver vara fallet. Så stadgar 1 kap. 1 § 1 st. yttrandefrihetsgrundlagen att ”varje svensk medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad rätt att i ljudradio, television och vissa liknande överföringar, offentliga uppspelningar ur en databas samt filmer, video­gram, ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar offentligen uttrycka tankar, åsikter och känslor och i övrigt lämna uppgifter i vilket ämne som helst”. Här ligger fokus alltså på fysiska personer eftersom det bara är dessa som kan vara medborgare. I det följande fokuseras ändå i första hand på avsändare som är juridiska 15 SOU 2010:68 Ny yttrandefrihetsgrundlag, s. 24.

16 Jfr SOU 1989:73 s. 168 f. och prop. 1990/91:149 s. 119. Jfr även avsnitt 10.5.3.1 nedan rörande villkor om mediets genomslagskraft.

3 2 • K ap i tel

1 . Inl e dni ng

personer, t.ex. företag och organisationer. Det bör dock uppmärksammas att privatpersoner alltmer är centrala avsändare, t.ex. via internet. Detta är av betydelse för såväl opinionsbildningen som vid avsändandet av personuppgifter. Denna utveckling måste alltså också fångas upp.

Det är inte bara avsändaren som kan vara fysisk eller juridisk person utan också mottagaren. I de lagar som är aktuella på området omtalas mottagaren som allmänheten, medborgaren, användaren, konsumenten m.m. Denna framställning är i allt väsentligt avgränsad till fall då mottagaren är fysisk person som handlar för sitt personliga bruk. Fallet när näringsidkare står som mottagare behandlas inte, vilket beror på att budskap till näringsidkare rimligtvis också bör aktualisera en mängd andra och väl så komplexa frågor. Dessa får alltså tills vidare anstå.

1.5.3.5 Det kommunikationsrättsliga regelverket

De regler som i första hand behandlas i det följande kan indelas i grupper. Det gäller till att börja med den kommunikationsrättsliga regleringen i snäv mening som enbart tar upp frågor om meddelanden som överförs i ett elektroniskt kommunikations­ system. Där behandlas lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation, som också innebär en allmän gränsdragning för boken vad gäller de tekniska system som omfattas. Den andra kommunikationsrättsliga lagstiftningen i snäv mening är radio- och tv-lagen (2010:696).

Som framgår i den följande framställningen är reglerna anpassade till den tekniska verkligheten på olika sätt. Reglerna om marknadsföring eller avtal enligt avtalslagen är sålunda knappast alls anpassade efter tekniska förutsättningar. Något större är teknikanpassningen i den konstitutionella rätten och upphovsrätten även om flertalet regler är av mer principiell karaktär. Det finns också särskilda regler som rör avtalsfrågor och som enbart gäller för elektroniska förhållanden. Frågan om eventuell teknikanpassning måste alltså ställas separat för varje specifik lagstiftning eller rent av regel som beaktas.

Regler som inte är begränsade till det elektroniska medielandskapet kan ändå vara av stor betydelse. Här kan flera rättsområden bli aktuella, såsom den konstitutionella rätten men också upphovsrätt, kontraktsrätt, marknadsrätt, förvaltningsrätt samt straff- och processrätt. Av central betydelse i ett bredare perspektiv är också reglerna rörande personuppgifter respektive integritetsrättsliga frågor i allmänhet. Tillsammans kan dessa rättsområden sägas gestalta en kommunikationsrätt i vid mening.

Vidare återfinns en mängd regelformer på området, såsom grundlag och vanlig lag, men också självreglering inom ramen för näringslivets egenåtgärder och standardavtal. Flertalet lagstiftade regler på området har tillkommit genom att EU-regler har genomförts, vilket, förutom den tekniska kontexten, bidrar till bristen på traditioner på området. Centrala regler återfinns även i rättspraxis från allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar men också från Marknadsdomstolen, liksom från

1.5 K o mmu n ik at io n srätt – nå gra utgå ngspunkter • 33

bedömningsorgan av närmast rådgivande karaktär, t.ex. Pressens Opinionsnämnd, granskningsnämnden för radio och tv (inom Myndigheten för radio och tv) och Allmänna reklamationsnämnden.

Regelverken blir aktuella i samband med konfliktlösning men verkar också styrande. I första hand gäller detta i den näringsrättsliga delen, där myndigheterna självklart ska utöva tillsyn m.m. i enlighet med de lagar som riksdag och regering ställt upp. Det gäller dock även vid förmögenhetsrättslig eller straffrättslig konfliktlösning, där sanktioner som straff och skadestånd ju bl.a. verkar preventivt. Tillsynsmyndigheterna berörs bl.a. nedan i kapitel 9 och sanktionssystemet i kapitel 12.

1.5.4 Fokus på envägskommunikation respektive flervägskommunikation 1.5.4.1 Allmänt

Kommunikationen mellan parterna kan som framgått vara av envägskaraktär, vilket varit den traditionella formen för kommunikation i samband med massmedier. Den typen av kommunikation är fortfarande mycket vanlig och centrala delar av rättsordningen på området är anpassad efter den.

I samband med den personliga kommunikationen finns en möjlighet till omedelbart svar, vilket inte finns på samma sätt när det gäller envägskommunikationen.

I samband med telefoni av olika slag respektive internet kan man också nå varandra.

Dessa olika möjligheter att kommunicera brukar i vardagligt tal benämnas interaktivitet. Alla aktiviteter på internet innebär dock inte att mottagaren har möjlighet att ta kontakt, eftersom det också finns många företeelser där som kan betraktas som envägskommunikation.

1.5.4.2 Begreppet interaktivitet i särskilda förarbeten

En fråga som uppstår i sammanhanget är vad interaktivitet är. Uttrycket förekommer inte i lagstiftningen. Däremot har det diskuterats i flera utredningar.17 Begreppet är uppenbarligen inte alldeles lätt att precisera. Ett skäl till detta anses enligt SOU 2001:28 vara att ”begreppet används både för att beskriva en teknisk lösning (teknisk interaktivitet) och utformning av en tjänst så som den uppfattas av användaren (tjänsteinteraktivitet). I samband med den sistnämnda framhålls att interaktivitet egentligen är ett uttryck för kommunikation, så att sändare och mottagare inter­ agerar med varandra och ständigt byter roller som sändare och mottagare, och man hänvisar till samtalet som ett typexempel på interaktiv kommunikation Den formen för interaktivitet har även benämnts verklig interaktivitet.18 I samband med radio och 17 Se t.ex. SOU 1999:55 Konvergens och förändring (Konvergensutredningen), s. 146 ff.; SOU 2001:28 Yttrande­frihets­grundlagen och internet. Utvidgat grundlagsskydd och andra frågor om tryck- och yttrande­ frihet (Mediegrundlagsberedningen); SOU 2005:62 Anpassning av radio- och tv-lagen till den digitala tekniken (Radio- och tv-lagsutredningen).

18 Se t.ex. SOU 1999:55 s. 147 och SOU 2001:28 s. 164.

3 4 • K ap i tel

1 . Inl e dni ng

tv talar man i stället om central interaktivitet.19 Den här typen av interaktivitet kräver att det finns en returkanal från digitalmottagaren till sändaren i kabel-tv-nätet, bredbandsnätet eller mobilnätet. Båda uttrycken tar som framgått sikte på kommunikationen mellan sändare och mottagare. Det kan dock ifrågasättas om den här typen av kommunikationsmöjlighet inbegriper fall när mottagaren påverkar innehållet eller för diskussioner med andra användare.20 En annan syn på interaktiviteten kommer till uttryck genom begreppen skenbar respektive lokal interaktivitet. Med det förstnämnda uttrycket tar man sikte på att mottagaren tror sig ha kontakt men att någon egentlig återkoppling inte sker. I stället handlar det om mottagarens val i en större informationsmängd.21 I samband med radio och tv talas om lokal interaktivitet, varmed menas att information sänds ut kontinuerligt till alla och sparas i digital-mottagarens minne. Sedan är det upp till den enskilde att söka i digitalmottagaren och välja det man vill se. Interaktiviteten är alltså skenbar eftersom den inte innebär en reell kommunikation med den som sänder.22 I förslaget till ny radio- och tv-lag anförs att interaktivitet i radio- och tv-sammanhang går ut på att lyssnaren eller tittaren själv kan välja av det urval som avsändaren ställer till dennes förfogande och när och hur länge han eller hon vill ta del av det.

Genom att vara aktiv kan alltså mottagaren i viss utsträckning själv välja vad han eller hon vill ta del av.23 Som exempel på denna typ av interaktivitet nämns sökbar text-tv och elektroniska programguider.24 Det sagda tyder alltså på att uttrycket interaktivitet är på väg in i den kommunikationsrättsliga rättsordningen men att det också finns andra uttryckssätt och att det ännu är osäkert hur dessa förhåller sig till varandra. Ett interaktivitetsbegrepp som innefattar såväl verklig som skenbar interaktivet i enlighet med ovanstående definitioner är alltför vidsträckt för ett arbete som är inriktat på kommunikation.

1.5.4.3 Några former av ”interaktivitet” i lagstiftning m.m.

Det finns ett antal sätt att uttrycka någon form av interaktivitet inom rättsordningen.

Ambitionen här är endast att ta upp några huvudformer som är relevanta för ämnesområdet.

Ett klassiskt sätt att beakta kommunikation mellan parter anläggs inom avtalsrätten, där sådana rättshandlingar som anbud och accept är centrala. Även om anbud och accept utan vidare kan ses som kommunikation kan det diskuteras om avtalet

19 20 21 22 23 24

SOU 2005:62 s. 161.

SOU 2001:28 s. 163.

SOU 1999:55 s. 146 ff.

SOU 2005:62 s. 160.

Prop. 2009/10:115 En ny radio- och tv-lag, s. 191 f.

A.a. s. 192.

1.5 K o mmu n ik at io n srätt – nå gra utgå ngspunkter • 35

ska ses på det sättet. Denna fråga berörs nedan i kapitel 5.2.6.25 Liknande kontakter kan också ske genom realhandlande.

I flera sammanhang har lagstiftaren i stället valt att lägga särskild vikt vid det faktum att det är mottagaren som är aktiv. En sådan distinktion görs i yttrandefrihetsgrundlagen i samband med databaser, och grundlagens föreskrifter om program via radio och tv tillämpas t.ex. på en redaktion för sådana program etc. som på särskild begäran tillhandahåller allmänheten information ur en databas (1 kap. 9 § YGL). Också radio- och tv-lagen har med kravet på en särskild begäran när det gäller b­ eställ-tv.

Ett krav på särskild begäran från mottagaren återfinns även i e-handelslagen (2 §), som är tillämplig i samband med informationssamhällets tjänster, där det bl.a. krävs att en individuell begäran om tjänsten görs av tjänstemottagaren. Åtminstone i samband med den sistnämnda lagen kan frågan ställas om det är den reella kommunikationen mellan parterna som stadgandet tar sikte på eller om det i stället rör den ifråga­varande tekniska lösningen, dvs. mediet.26 Även mottagarens möjlighet att ändra meddelandet kan vara av betydelse för bedömningen av om interaktivitet föreligger. Denna fråga tillmäts betydelse enligt lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor (den s.k. BBS-lagen). Ett typiskt fall kan vara ett medieföretag som tillhandahåller en sida för läsarna att skriva synpunkter på. Det bör rimligtvis också tyda på en viss kontakt med avsändare/tillhandahållare eftersom denne, genom tillhandahållandet eller det tekniska upplägget som helhet, åtminstone konkludent skulle kunna anses ha samtyckt till inläggen och därmed tvingas bära ansvaret för dem.

1.5.4.4 Envägskommunikation och flervägskommunikation

Som framgått är den huvudform av kommunikation som är aktuell på området envägskommunikationen, vilken i samband med radio och tv benämns linjär kommunikation. Detta är den traditionella kommunikationsformen som fortfarande är central i samband med massmedier. Den måste alltså uppenbarligen beaktas.

Vad gäller interaktivitet är frågan mer diskutabel. När uttrycket interaktivitet inte förekommer i lagstiftningen kan det ifrågasättas om man som jurist helt ska strunta i interaktivitet som tekniskt/juridiskt fenomen. Detta är enligt författargruppens mening omöjligt. Dels förekommer i lagstiftningen ett antal regler där man beaktat vissa företeelser som kan betraktas som ett utslag av interaktivitet, och det viktigaste exemplet är kanske avtalsrätten, men det gäller också exempelvis de särskilda reglerna om beställ-tv i radio- och tv-lagen. Dels kan samhälleliga problem uppstå på grund av interaktiviteten, t.ex. i samband med sociala medier, slutandet av avtal via internet

25 Det görs allmänt sett inga skillnader mellan om meddelandets befordran sker via tekniska hjälpmedel eller ej, jfr SOU 1996:40 Elektronisk dokumenthantering, s. 121 f.

26 Se vidare nedan avsnitt 6.2.8.

3 6 • K ap i tel

1 . Inl e dni ng

etc. Särskilda rättspolitiska argument kan alltså vara aktuella i det sammanhanget.

Den dimensionen i regelverket behöver därmed kunna beskrivas och analyseras.

De analyser som gjorts i övrigt i olika utredningar av uttrycket interaktivitet är intresseväckande. Definitionerna som ges är dock både för vida och för snäva för att passa en framställning som främst fokuserar på kommunikationen mellan rättssubjekt. Det bästa förefaller därför vara att ta fasta på den verkliga interaktiviteten som berörts ovan, dvs. med inriktning mot den verkliga kommunikationen mellan parterna. Det kan vidare vara nödvändigt att beakta kommunikationen också med and­ra än bara mellan parterna. Det problemet kanske särskilt kan uppkomma i samband med de fysiska meddelandena, där en sak kan vara förhållandet mellan operatören och användaren av systemet, men där det också kan vara aktuellt för lagstiftaren att beakta möjligheterna för användaren att nå andra via det levererade nätet.

Dessa båda aspekter kan tillsammans benämnas flervägskommunikation.

Ovan har framgått att den ifrågavarande tekniken, såsom varande interaktiv, kan vara av särskild rättslig betydelse i vissa fall. Detta är tänkbart då ett symboliskt innehåll lagligen ska överföras via ett medium. Frågan kommer att beröras i det sammanhanget men står inte i förgrunden för boken som helhet.27

1.6 Den fortsatta framställningen Allmänt sett kan framställningens tekniska ramar sägas gå vid de gränser som e-kommunikationslagen sätter upp. Det rör sig alltså om kommunikationsrätt i det elektroniska medielandskapet. På vissa områden är den gränsen emellertid inte helt klar och detta kommer därför också att diskuteras i det följande.

Syftet med boken är praktiskt såtillvida som att det är viktigt att klargöra vilka regelverk som kan bli aktuella i olika sammanhang när någon vill kommunicera med en mottagare som är privatperson. Det gäller i första hand avsändare som är juridiska personer, även om också fysiska personers meddelanden uppmärksammas. Syftet är också att hitta systematiska former att beskriva problemen. Det har till att börja med inneburit en avgränsning i och med att alla tänkbara regler av betydelse för den som vill kommunicera inte kan behandlas i det följande. Meningen är alltså inte att göra någon mer djupgående analys av gällande rätt i en viss fråga eller ens att utforma en fullständig analys i beskrivningen av lagtexten. Värdet med boken är snarare möjligheten till överblick över det rättsliga materialet. På några ställen har det dock visat sig vara omöjligt att beskriva det rättsliga materialet utan en mer djupgående analys.

Framställningen av enskilda frågor är uppdelad på fyra delar. Till att börja med behandlas reglerna om de fysiska meddelandena i form av överföring av signaler i elektroniska kommunikationsnät i del II, kapitel 3 och 4. Vidare behandlas reglerna om de symboliska meddelandena i del III kapitel 5–11. Vissa sanktionsfrågor tas upp

27 Ibid.

1.6 Den fortsatta fr a m stä llningen • 37

i del IV kapitel 12. I den sista delen, kapitel 13, avslutas boken med några sammanfattande synpunkter av bl.a. rättspolitisk karaktär.

Innan framställningen går in på dylika enskilda frågor ges dock i kapitel 2 en jämförelsevis utförlig översikt av de centrala reglerna på området, vilket görs i enlighet med respektive ämnes traditioner. Av särskild betydelse på området är grundlagarna och skilda konstitutionella frågor. Det gäller dels innehållet och systematiken i de reglerna, dels förhållandet till annan lagstiftning. Vidare berörs den särskilda kommunikationslagstiftningen, nämligen e-kommunikations- respektive radio- och tvlagen. Dessa behandlas därför i ett sammanhang. De regelsystem som i övrigt beaktas rör personuppgifter och andra uppgifter som rör integritet, upphovsrätt samt regler om marknaden vad gäller konkurrens, marknadsföring, avtal och konsumentskydd.

I del II (kapitel 3 och 4) tas sedan upp allmänna frågor kring nät och signaler, såsom tillstånd och registrering, konkurrensfrågor, avsändare och mottagare och vissa identitetsfrågor samt de integritetsskyddsregler som anknyter till lagen om elektronisk kommunikation. I del III tas olika aspekter när det gäller symboliska meddelanden upp. Meddelandet och vissa särdrag med detta behandlas i kapitel 5 och dess form av medium och sändning i kapitel 6. Avsändare av symboliska meddelanden berörs i kapitel 7 och mottagaren i kapitel 8. De kanske viktigaste rättsliga problemen vad gäller symboliska meddelanden uppstår i samband med innehållskontrollen, vilka frågor diskuteras närmare i kapitel 9, 10 och 11.

Det är endast svensk rätt som behandlas. Praktiskt taget alla anförda regelverk har dock en EU-rättslig bakgrund och denna behandlas mer eller mindre utförligt av de olika författarna. Det har ansetts vara mycket värdefullt att dessa referenser finns med även om den ambitionen inte varit möjlig att uppnå i samband med alla rättsområden.

Med hänsyn till mängden författningar och hänvisningar till dessa har vi i författargruppen beslutat att göra presentationen av regelverken enklare för oss själva och förhoppningsvis också för läsaren. De fullständiga referenserna till flertalet refererade författningar återfinns dels i den rättsliga ramen i kapitel 2, dels i ett särskilt författningsregister. I texten i övrigt kommer enbart kortnamnet på regelverken att användas.28 I fotnoter och lagreferenser används endast förkortningen. Såväl kortnamn som förkortning återfinns också i författningsregistret. Direktiven redovisas första gången de nämns i respektive kapitel.

Det är viktigt att beakta att det inte är alldeles självklart hur man ska sortera in rättsregler, som inte av lagstiftaren har utformats utifrån ett konsekvent kommunika­ tions­perspektiv, på ett sätt som är odiskutabelt för var och en. Många avsnitt har så­ ledes flyttats mellan olika tänkbara placeringar innan de slutligen funnit en plats.

28 Kortnamnet är inte alltid givet. Ett exempel är lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation som allmänt omtalas som LEK. Av tillgänglighetsskäl har vi föredragit att inte ha förkortningar av lagarna i den vanliga texten. I linje med de andra lagar som också innehåller referenser till elektronik i rubriken har vi därför fastnat för kortnamnet e-kommunikationslagen.

3 8 • K ap i tel

1 . Inl e dni ng

Den slutliga placeringen kan ha motiverats av att det sakligt passar bäst där, på grund av de rättspolitiska resonemangen eller därför att regeln bäst passar där p.g.a. sambandet med andra regler, dvs. av läsbarhetsskäl. Placeringarna kan alltså i många fall diskuteras och författarna ser fram emot motiverade synpunkter i den delen. Detsamma gäller självklart också synpunkter i övrigt, vilka lämpligen kan skickas till redaktören för arbetet på adress Lena.Olsen@jur.uu.se.

Kapitel 2.

Den rättsliga ramen och grundlagarnas betydelse 2.1 Inledning Fokus i detta arbete ligger på kommunikationsrättsliga frågor i det elektroniska medie­landskapet. I framställningen beaktas sålunda enskilda regler utifrån en kontext som präglas av frågor om vad som kommuniceras, hur kommunikationen går till och vilka de kommunicerande parterna är. Problemet med en sådan framställningsform är att regler från olika håll blandas, vilket i sin tur medför att mer ämnesspecifika aspekter försvinner. Det har därför ansetts nödvändigt att inleda framställningen med en översiktlig presentation av de huvudsakliga rättsområdena med särskilt fokus på relevanta frågeställningar. I det följande görs alltså en allmän presentation av huvudreglerna i den konstitutionella rätten, integritetsskyddsregler och i synnerhet personuppgiftslagen, de särskilda kommunikationsrättsliga regelverken rörande e-kommunikation och radio och tv, upphovsrätten samt konkurrens-, marknads-, konsument- och avtalsrätt i vid mening.

Den konstitutionella rätten innehåller flera grupper av regler av betydelse i sammanhanget. Av särskild betydelse är naturligtvis reglerna rörande de mänskliga rättigheterna, såsom yttrande- och informationsfriheterna, vilka återfinns i tryck- och yttrandefrihetsregleringen men också i regeringsformen liksom i internationella konventioner ingångna av Sverige. De mänskliga rättigheterna kan säkerställas på olika sätt. Det kan vara genom regler om censur, meddelarens ställning, integritetsfrågor etc. De konstitutionella reglerna kommer alltså särskilt att uppmärksammas i det här kapitlet. Också i samband med andra rättsområden kommer grundlagarna emellertid att beaktas. Även om de i visst fall inte är direkt tillämpliga är de viktiga som en bakgrundsfaktor.

När det gäller lagstiftningen i övrigt är det två regelverk som är av särskild betydelse när det gäller kommunikation, nämligen e-kommunikations- samt radio- och tv-regleringen. I det stora hela rör den förstnämnda lagen transporten av signaler via e-kommunikationsnät och med hjälp av dylika tjänster medan reglerna om radio och tv är inriktade på det överförda innehållet.

Vid sidan av de nämnda regelverken finns ett antal lagar som mer allmänt är inriktade på särskilda rättsliga frågor, vilka inte bara aktualiseras i samband med medie­ kommunikation. Det gäller till att börja med de upphovsrättsliga reglerna. Det gäller vidare lagar och andra regler som rör marknadernas funktionssätt. Här kan bl.a. näm-

4 0 • K ap i tel

2 . De n r ätts l i ga r a m e n o ch grund lag arnas betyd else

nas marknadsrätten vilket rättsområde bl.a. innefattar konkurrens- och marknads­ förings­regleringarna. Av intresse är vidare olika regler med sikte på avtal. Över­huvud taget är det främst avtal mellan näringsidkare och privatpersoner som kommer att uppmärksammas. Konsumentskyddsaspekter är alltså också viktiga.

Inom flertalet rättsområden finns myndigheter som, mot bakgrund av skilda samhällsuppgifter, har ansvar för såväl detaljregleringen som tillsynen på området.

Det gäller t.ex. JK, Datainspektionen, Post- och telestyrelsen, Myndigheten för radio och tv, Konkurrensverket och Konsumentverket/KO. Också tillsynsfrågorna berörs allmänt i den följande översikten.

Domstolsväsendets bas består i allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar, vilka självklart också har viktiga uppgifter på det här området som helhet. Därutöver finns ett antal specialdomstolar respektive andra organ på området. Det gäller i synnerhet Marknadsdomstolen, Allmänna reklamationsnämnden, granskningsnämnden för radio och tv m.fl. Även privata organ med såväl reglerande som tillsyns- och bedömande uppgifter finns. Det gäller t.ex. Allmänhetens pressombudsman respektive Pressens Opinionsnämnd, Internationella Handelskammaren, Reklamombudsmannen och Reklamombudsmannens opinionsnämnd.

De rättspolitiska argumenten på området är mångfaldiga. Betydelsen av yttrandeoch informationsfriheten är grundläggande och har sin bas i såväl grundlag som allmän lag.1 Andra rättspolitiska aspekter som kan nämnas är t.ex. skydd för enskildas rättigheter i form av integritetsskydd. Äganderätten är också fundamental och är av betydelse när det gäller bl.a. upphovs- och avtalsrätt. Ytterligare aspekter som aktualiseras i sammanhanget är bred tillgång till goda fungerande kommunikationer, behovet av ett fungerande näringsliv, en effektiv konkurrens samt ett gott konsumentrespektive användarskydd.

2.2 De konstitutionella utgångspunkterna 2.2.1 Grundlagsskyddet för tryck- och yttrandefrihet All kommunikation mellan enskilda i samhället sker mot bakgrund av en i grundlag skyddad rätt till yttrandefrihet. Denna innebär allmänt sett en rätt att meddela sig med andra utan att staten hindrar detta. Av tradition har naturligtvis den mer omfattande opinionsbildning som sker genom tidningar och böcker ansetts vara av särskild vikt och detta har senare även överförts till moderna medier såsom radio, tv och internet. Genom dessa kanaler kan såväl enskilda personer som professionella journalister, författare och andra opinionsbildare nå ut med budskap till en bredare krets av människor. För att skydda dessa, för samhället värdefulla, kanaler för kommunikation har det uppställts ett vidsträckt skydd för yttrandefriheten på grundlagsnivå i Sverige, nämligen såväl i regeringsformen (1974:152, RF) som i de särskilda 1

Se t.ex. 1 kap. 1 § 3 st. e-kommunikationslagen (LEK).

2.2 De k o n st it u tionella utgå ngspunkterna • 41

grundlagarna tryckfrihetsförordningen (1949:105, TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (1991:1469, YGL). Skyddet enligt regeringsformen (2 kap. 1 § RF) innebär att yttrandefriheten kan begränsas (2 kap. 20–24 §§ RF). Det betyder i sin tur att yttrandefriheten i RF är en rättighet som begränsas genom lag, en s.k. relativ rättighet.

Meddelanden kan ibland vara av sådan natur att det finns skäl att reglera vad som får sägas; de typiska exemplen är förtal och hets mot folkgrupp, men även begränsningar i vad som får sägas om en vara eller en konkurrent är att se som inskränkningar i yttrandefriheten. En begränsning genom lag ska endast ske om det är nödvändigt i ett demokratiskt samhälle och om något av de ändamål som tillåter begränsning av yttrandefriheten är för handen, till exempel att förebygga brott (2 kap. 21 och 23 §§ RF). Det anges särskilt att rätten att yttra sig i näringsverksamhet kan begränsas och detta tar direkt sikte på sådan kommunikation som har med kommersiella förhållanden att göra.2 Här anges således en allmän konstitutionell grund för reglering i lag av kommersiella meddelanden mellan enskilda. Nu är det så att sådana meddelanden kan lämnas på många sätt. I en marknadsekonomi är det naturligt att marknadens aktörer strävar efter att nå ut så brett som möjligt med sina meddelanden och att man då helst använder sig av teknik som möjliggör en omfattande spridning, t.ex. reklam i tidningar, reklamblad, radiosändningar och via tv och film. Detta medför att kommersiell kommunikation kommer att beröra det särskilda grundlagsskydd för tryckoch yttrandefrihet som existerar i Sverige. Eftersom regler i lag inte får stå i strid med regler i grundlag (jfr 11 kap. 14 § RF) innebär detta att reglerna i TF och YGL ”tar över” i de fall som kommunikationen faller in under dessa grundlagars tillämpningsområde. För att få en komplett bild av regleringen av kommersiella meddelandens rättsliga status måste vi alltså i någon mån bekanta oss även med detta regelverk.

2.2.2. Det särskilda grundlagsskyddet Tryck- och yttrandefrihetens konstitutionella särställning har anor sedan 1760-talet i Sverige och vilar på ett antal sedan dess gällande principer. Mot bakgrund av att den här framställningen främst tar sikte på elektronisk och liknande kommunikation finns inte skäl att närmare gå in på innehållet i den nu gällande tryckfrihetsförordningen (TF). Denna antogs 1949 och kompletterades 1990 med yttrandefrihetsgrundlagen (YGL), som är tillämplig på radio och television samt tekniska upptagningar (t.ex. film, video, ljudband, cd- och dvd-skivor). Yttrandefrihetsgrundlagen bygger i stor utsträckning på de principer som tryckfrihetsförordningen ger uttryck för och hänvisar också i flera avseenden till den senare. Syftet med dessa två grundlagar är gemensamt: ”säkerställande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning” (1 kap. 1 § 2 st. TF, 1 kap. 1 § 2 st. YGL).

2

Se Bull & Sterzel (2010). Regeringsformen en kommentar, s. 105.

4 2 • K ap i tel

2 . De n r ätts l i ga r a m e n o ch grund lag arnas betyd else

Att det finns ett särskilt grundlagsskydd för (viss) tryck- och yttrandefrihet i egna grundlagar blir begripligt endast om man redan här introducerar en av de grundläggande tryck- och yttrandefrihetsrättsliga principerna, nämligen exklusivitetsprincipen.

Denna innebär förenklat att om ett meddelande faller in under tryck- eller yttrandefrihetsgrundlagarnas tillämpningsområde så får ingen annan lagstiftning tillämpas på meddelandet om inte så särskilt anges i särskilda bestämmelser (sådana hänvisningar finns). De nämnda grundlagarna exkluderar alltså all annan rättslig reglerings tillämplighet om det inte i grundlagarna görs en direkt hänvisning till att regler i lag får användas. En följd av detta är att tryck- och yttrandefrihetsgrundlagarna är relativt omfattande regleringar, eftersom de tillhandahåller t.ex. egna straff- och processregler för de fall som omfattas av grundlagsskyddet. En annan följd av detta är att det är mycket viktigt att rättsligt fastställa om ett meddelande faller inom eller utanför det särskilda grundlagsskyddet, eftersom detta i sin tur helt bestämmer vilka materiella rättsregler som är tillämpliga. För meddelanden som faller utanför kan brottsbalken, personuppgiftslagen, marknadsföringslagen m.fl. tillämpas, medan så inte är fallet för meddelanden som omfattas av grundlagsskyddet.

Som synes bygger såväl tryckfrihetsförordningen som yttrandefrihetsgrundlagen på en huvudregel om att vissa meddelanden som tillkommit med viss teknik automatiskt faller in under grundlagarna. För tryckfrihetsförordningens del gäller detta trycktekniken och för yttrandefrihetsgrundlagens del handlar det om teknik för att elektroniskt lagra eller överföra information. Båda grundlagarna innehåller vissa möjligheter att få det särskilda grundlagsskyddet också för den som inte använder de speciella teknikerna, och en sådan är att man skaffar sig ett s.k. utgivningsbevis från en myndighet. Det praktiskt viktiga sätt att meddela sig genom som internet innebär, t.ex. genom hemsidor, bloggar etc., faller normalt utanför yttrandefrihetsgrundlagens formella tillämpningsområde, om man inte skaffar utgivningsbevis och utformar sin verksamhet på visst sätt (1 kap. 9 § YGL). Genom hänvisningarna till en viss teknik eller till ett utgivningsbevis begränsas det särskilda grundlagsskyddet på ett formellt sätt direkt i grundlagarna. I den formella avgränsningen ingår också ett antal regler som direkt undantar vissa meddelanden från de särskilda grundlagarnas tillämpningsområde; det är regler som medger tillämpning av vanlig lag, trots att tryck- eller yttrandefrihetsgrundlagen formellt sett borde vara tillämplig. Ett exempel är undantagen för bl.a. upphovsmäns rättigheter och kreditupplysningsverksamhet, vilket betyder att regler i vanlig lag kan tillämpas i dessa fall även om meddelandena skulle framföras i ett av tryck- eller yttrandefrihetsgrundlagen skyddat medium (1 kap. 12 § YGL).

En viktig följd av hur syftet med såväl tryck- som yttrandefrihetsgrundlagen har formulerats är att vissa typer av kommersiella meddelanden inte har ansetts falla in under grundlagarnas tillämpningsområde, eftersom dessa meddelanden inte har med ett ”fritt meningsutbyte och allsidig upplysning” att göra. Denna s.k. materiella avgränsning av det särskilda grundlagsskyddets omfattning, baserad på en tolkning av syftet med grundlagsskyddet, innebär att meddelanden som är renodlat kommer-

Kommunikationsrätt i det elektroniska medielandskapet I dag befinner vi oss i ett helt annat medielandskap än för bara tio år sedan. Elektroniken har förändrat formerna för kommunikation i grunden.

Via internet, men också via tv, radio och mobiltelefoni, överförs kommersiella och icke-kommersiella budskap på nya sätt. Näten utvecklas, tjänster som går ut på sändning av signaler diversifieras och marknaderna flyter samman. En hel arsenal av nya elektroniska produkter och tekniker måste införskaffas och hanteras.

Vilka lagar och regler gäller i denna djungel? Vilka myndigheter är aktiva på området, och hur sker tillsynen av företagen och deras sändningar?

Vilka rättigheter och skyldigheter har man? Vilka sanktioner finns? Hur skyddas konsumenter och andra mottagare?

Den här boken hjälper dig att navigera i det nya medielandskapet. Författarna anlägger ett juridiskt perspektiv på kommunikationen av elektroniska meddelanden mellan parter. Ett antal rättsområden beaktas, såsom konstitutionell rätt, lagen om elektronisk kommunikation, radiooch tv-lagen, upphovsrätt, marknadsförings- och konkurrensrätt, personuppgiftslagen samt regler rörande konsumentskydd och avtalsrelaterade regler inom såväl civil- som näringsrätt.

Redaktör för boken är Lena Olsen, professor i civilrätt vid Uppsala universitet. Olsen och hennes medförfattare har alla, på olika sätt, specifik juridisk kunskap om elektronisk kommunikation.

Best.nr 47-09698-5

Tryck.nr 47-09698-5-00