9789174637816 by Smakprov Media AB

Lennart Kågedal Lennart Kågedal Gabriel Marklin

Gabriel Marklin hör utan tvekan till originalen i artonhundratalets Uppsala men att bara se honom som en kuf, som en del skribenter velat göra honom till, är djupt orättvist. Visst kunde hans samlarvurm ta märkliga proportioner men det är också den i kombination med hans bibliografiska arbeten som gör att hans namn lever vidare i högst seriösa sammanhang. Under sina resor umgicks han med många av den tidens stora naturforskare och han åtnjöt respekt för sina kunskaper både hemma och utrikes. Detta i förening med hans enkla och spartanska levnadsvanor, den originella uppenbarelsen och humorn har införlivat Marklin bland Uppsalas odödliga profiler. Många av dem som såg ned på den gamle naturforskaren utan formell examen blev snart glömda men hans namn lever vidare genom samlingarna av naturföremål och tryckta skrifter och inte minst genom de disputationskataloger han gav ut. Strax före sin död promoverades Gabriel Marklin till hedersdoktor.

Gabriel Marklin Naturforskare, samlare, bibliograf www.bod.se

Gabriel Marklins ”namnspråk”: Gesta Manebunt (Gärningar består)

Namnteckning och Ex Libris

Gabriel Marklin Naturforskare, samlare, bibliograf

Lennart K책gedal

Förord Gabriel Marklin föddes och växte upp i min hemby Ersmark i Skellefteå församling och var bror till en av mina anfäder. Trots detta hade jag aldrig hört talas om honom förrän jag läste en artikel av Gunnar Brusewitz i Uppsala Nya Tidning år 1998. Marklin var säkert lika okänd som för mig för de allra flesta i Ersmark i min generation. Och om man i tidigare generationer hade hört talas om honom hade man nog mycket oklar uppfattning om vad slags person han var. Lite mer känd har han varit bland ättlingar efter Marklins bror Hans i Yttervik. De tog sig efterhand samma efternamn som Gabriel. Den busschaufför Marklin som förekommer i flera av Per-Olof Enquists romaner är en av dem. Gabriel Marklin visade sig alltså vara en avlägsen släkting och fick till att börja med en plats i mitt släktregister. Jag fick så småningom kontakt med professor Sten-Sture Landström, född och uppvuxen i Örviken, grannby till Yttervik. 1 Han har ägnat åtskilligt intresse åt Marklin och visade mig Marklins samling av brev och dokument på Carolina Rediviva. Den avskrift jag därefter gjorde av brev från Marklins syskon och andra släktingar som finns där har till stor del använts av Ulf Lundström i Människor och miljöer i Skellefteåbygden under 1800-talet.2 Jag är tacksam för hjälpsamt bemötande på olika arkiv och institutioner. Särskilt vill jag nämna bibliotekarierna på Specialläsesalen på Carolina Rediviva. De tips om var jag kunde söka information om Gabriel Marklin, som jag fick av enhetschefen Maria Bergren, var till stor hjälp. Jag tackar också Erik Åhlander och hans kollegor på Nordiska riksmuseet. Erik hade vänligheten att ge mig en ordentlig rundtur på museet och gav mig tillfälle att på plats övertyga mig om att Marklins bidrag 1 2

Sten-Sture Landström (1923–2015), VD Svenska kommunförbunet, fil. dr h.c. Ulf Lundström, lokalhistoriker, Skellefteå museum.

till samlingarna faktiskt finns kvar. Jag har också i tacksamt minne avlidne entomologen Sten Jonsson, som guidade mig bland insekterna på Evolutionsmuseet i Uppsala. Min kära hustru Ingrid tackar jag för stöd i alla lägen och många värdefulla synpunkter. Bror Sören har tagit sig igenom en tidig version och gett mig goda förslag, för vilket jag tackar. Min ambition har varit att så långt möjligt med säkra källor ge en någorlunda heltäckande bild av vem Gabriel Marklin var. Av den flora av artiklar om honom som finns kan man se att han var en originell person med en ovanlig nit som samlare av naturföremål och skrifter. Det är min förhoppning att det ska bli tydligt att han också på sitt sätt var en seriös naturforskare och bibliograf. Jag är medveten om att kapitlet Breven från hembygden mera handlar om Gabriel Marklins släkt än om honom själv. Det eventuelle läsaren av denna bok uppmanas att snabbt bläddra förbi dessa sidor om avsnittet verkar ointressant. Uppsala juli 2015 Lennart Kågedal

Innehåll

Inledning och CV.....................................................................10 Skolorna...................................................................................18 Släktsammanhanget.................................................................21 Till Uppsala..............................................................................24 Boendet....................................................................................37 Resenären.................................................................................42 Resor i Sverige....................................................................42 Norgeresan 1822–1823.......................................................50 Bakgrund och förberedelser...........................................50 Resan till Trondheim......................................................52 Kusten från Trondheim till Bergen.................................55 Resa i Finnmarken..........................................................64 Hemfärd och rapportering..............................................67 Tyskland, Schweitz, Frankrike och Nederländerna 18271829.............................................................................70 Källorna och finansieringen...........................................70 Uppsala–Stockholm–Lübeck..........................................71 Lübeck–Berlin................................................................73 Berlin–Leipzig................................................................76 Leipzig–Gotha–Leipzig..................................................76 Leipzig–Bayreuth...........................................................79 Bayreuth–Nürnberg–Prag...............................................81 Från Prag till Wien i vagn...............................................85 I Wien.............................................................................86 Från Wien till München..................................................87 München till Basel..........................................................91 Basel till Frankfurt am Main..........................................97 I Frankfurt am Main.....................................................100 Frankfurt am Main till Leiden......................................102 Avslutningen av den stora utlandsresan........................106 Danmark och Tyskland 1840.............................................107 Samlaren och samlingarna.....................................................108

Naturalhistoriska samlingarna ..........................................108 Samlingarna av tryckt material..........................................115 Läsesällskapet och Marklins bibliotek..............................119 Mynten..............................................................................121 Breven...............................................................................122 Översättaren och bibliografen................................................126 Gabriel Marklin och Kungliga Vetenskaps-Societeten i Uppsala ......................................................................................128 Breven från hembygden.........................................................133 Brev från släkten och vänner i hemtrakten........................133 Brev från prästerna Isak Grape, Nils Nordlander och klockaren Mikael Ström............................................134 Brev från bröderna Erik, Hans, Johan, och Anders...........138 Brev från syskonbarnen Anna Christina Jonsdotter och Pehr Lundström..................................................................143 Brevväxlingen med brorsonen Pehr Marklin....................144 Inledande kommentar...................................................144 Om Pehr Marklin och hans familj................................145 Diverse ur Pehr Marklins brev.....................................148 Om Pehrs pappa Hans Hansson....................................149 Om Pehrs farbror Olof Hansson...................................150 Om Pehr Marklins kusin Pehr Lundström....................151 Besök i hembygden................................................................154 Personligheten och historierna...............................................157 Porträtten................................................................................160 Hedersdoktor..........................................................................164 Testamentet; samlingarnas och annan kvarlåtenskaps öde....169 Källorna..................................................................................173 Bilaga 1. Artiklar och publikationer om Gabriel Marklin......174 Bilaga 2. Utnämning till amanuens........................................178 Bilaga 3. Utdrag ur utkast till brev till en fröken Nilsson och biskop Reuterdahl.........................................................179 Bilaga 4. Gabriel Marklins dagbok från resan i Norge år 1822– 1823..............................................................................181

Bilaga 5. Gabriel Marklins ansökan om förlängt resestipendium ......................................................................................185 Bilaga 6. Gabriel Marklins rapport angående resan till Norge 1822–1823....................................................................187 Bilaga 7. Gabriel Marklins utkast av brev till en av major Gyllenhaals söner.........................................................200 Bilaga 8. Avskrift av avtal om rätt för Gabriel Marklin att på vissa villkor ta hand om en mängd osorterade avhandlingar som blivit ”avlagda” på Kungliga Biblioteket....................................................................202 Bilaga 9. Gabriel Marklins rapport över förbättringar och kompletteringar han gjort av den till Kungliga Biblioteket sålda samlingen och räkning för de kostnader han haft. ......................................................................................204 Bilaga 10: Brev på Carolina Rediviva adresserade till Gabriel Marklin.........................................................................209 Bilaga 11. Avsändare av brev till Gabriel Marklin med sex eller fler brev i samlingarna efter Gabriel Marklin på Uppsala universitetsbibliotek.....................................................210 Bilaga 12. Brev från Carl Peter Lehmann till Gabriel Marklin ......................................................................................212 Bilaga 13. Rådhusrättens godkännande av Marklins muntliga testamente.....................................................................213

NAMN OCH FÖPRPACKNING Skomakare eller kemist: Så olika är vi människor ej som det kan synas. Påminner mest om de otaliga franska ostsorterna någon talade om i Radio: Merendels är det bara namn och förpackning som skiljer dem åt. Nils Ferlin i FRÅN MITT EKORRHJUL

Inledning och CV Det har skrivits ett stort antal artiklar om Marklin i olika uppslagsverk och tidskrifter, se bilaga 1, sidan 173. Många av dem bygger på tidigare artiklar och knappast någon anför primära källor. Vissa mycket klara felaktigheter upprepas och det anekdotiska materialet blir ofta väldigt framträdande, till exempel i artikeln av Brusewitz. Sten-Sture Landström, som introducerade mig till det samlade handskriftsmaterialet efter Marklin på Carolina Rediviva, har dock på senare tid kunnat visa att han inte bara var en originell person med samlarvurm utan också en man som gjorde bestående insatser som bibliograf och samlare av tryckta skrifter och naturföremål. De tidiga minnesteckningarna från tiden efter Marklins död är intressanta för deras utsagor om Marklins personlighet men innehåller många direkt felaktiga sakuppgifter. Bror Olsson, Olle Franzén och Sten-Sture Landströms artiklar är vederhäftiga och balanserade och åtminstone delvis baserade på egna studier av källorna. Min ambition har varit att så långt möjligt gå till källor från Marklins egen tid för att skapa mig en bild av personen och det liv han levde, liksom den verksamhet som uppfyllde hans tid i Uppsala och på resorna. En startpunkt för mitt arbete med Marklin var att han var en avlägsen släkting; han var min farmors mormors morfars bror 9

och min morfars farfars farfars brorson och min släkting på ett otal andra, ännu mer avlägsna, sätt. Hans drift att spara korrespondens har gett mig en alldeles unik källa för information om släkten, som blev kvar i Skelleftetrakten. Den mest tillförlitliga källan till information om Marklins barn- och ungdomstid förefaller vara det professor J.H. Schröder3 antecknat av det han hört Marklin själv berätta.4 Marklin berättade gärna om sin ungdoms svårigheter med långa episoder. Då han, som merendels var fallet, kom på avvägar och märkte detta, hette det ”Nog av, det var ej detta jag egentligen ville säga” och så återknöt han berättelsens tråd... Han var den elfte i ordningen av fjorton syskon.5 Ett outplånligt minne från barndomen var den julidag vid 7 års ålder, då han fick följa med sin mor och se doktor Högström,6 på dess likbår. Han grät med alla de andra kring den gamla kyrkofaderns stoft. Späd till kroppen ansågs Gabriel ej tjänlig till tungt arbete men till vallhjon fick han duga. Guds under i naturen sysselsatte den oskyldige gossen. De sista två åren gjorde han av björkkvistar vispar och klovar.7 Försäljningen inbragte ett litet kapital till att köpa dikter för om 1788 års strid i Finland (tydligen åsyftas de under kriget i agitatoriskt syfte spridda vistrycken). Dessa föreläste och kommenterade han sedan om vinterkvällarna vid spisbrasan. När Skellefteå 3

5 6 7

Johan Henrik Schröder (1791–1857), svensk arkeolog, biblioteksman, bibliograf och minnestecknare. Uppsala universitetsbibliotek, Handskrifts- och musikenheten, X240, mapp märkt Schröders anteckningar om Marklin. Texten som ges här som citat är en fri tolkning av Schröders mycket svårlästa handstil, gjord av okänd person. Enligt kyrkböckerna 15 med Gabriel inräknad. Petrus Martini Högström (1714–1784), kyrkoherde i Skellefteå 1749–1784. Klove vanlingen kallad trälj eller klave att sätta om halsen på kreatur.

kyrka nybyggdes i slutet på 1700-talet var han med som arbetare. Hos en granne och guffar tjänade han som dräng med förespegling att få en dottern och med henne hemmanet. Det han i fem år gjorde. Hon valde en annan. Då blev stugan honom för trång. Han slöt sig inom sitt eget bröst och beslöt fly från honom kära trakter och giva sig till närmaste skola, Piteå. Han köpte Cellerii latinska grammatik och läste den på egen hand. Med liten undervisning kunde han på kort tid med sin gränslösa vetgirighet vid 20 års ålder på en termin absolvera prima, secunda på en termin, tertia på ett år och quarta därnäst. Dr Nordmark8 i Luleå examinerade såsom inspector den unge bonddrängen i 5 dagar. Gabriel lärde sig tydligen läsa som barn och i ett samtal han hade hade år 1822 med en ”tänkande bonde” i Jämtland, se sidan 53, får vi veta att han liksom bonden tidigt hade läst igenom bibeln och önskat ”komma till Skolan”. Gabriel står i husförhörslängden som medlem i föräldrahemmets hushåll ända till 1809 och man kan alltså inte där se att han varit dräng i något annat hushåll eller ens att han sedan hösten 1797 åtminstone större delen av tiden bott på skolorten, det vill säga i Piteå och Härnösand. Men det är mycket troligt att han dessförinnan under ett antal år varit dräng hos någon granne. Två bönder på de närmaste gårdarna, Ersmark 11 och Ersmark 13 var faddrar vid Gabriels dop. (Gabriel föddes på Ersmark 12.) Båda hade visserligen många döttrar men även söner som skulle kunna överta gården. Enligt Schröders 8

Isac Nordmark (1749–1823), prost i Nederluleå, riksdagsman. Marklin skickade sin översättning av Illigers Terminologie till Nordmark, som tackar i brev daterat 30 oktober 1819, där han påminner om att Marklin i Luleå var sonen Hans första informator (Uppsala universitetsbibliotek, Handskrifts- och musikenheten, G 170c, nr 675). Denne son, Hans Peter Nordmark, född 1793, blev docent vid Uppsala universitet.

anteckningar hade Gabriel förhoppning att få gifta sig med någon av döttrarna. Men det verkar inte så troligt att att Gabriel skulle ha kunnat bli hemmansägare genom ett sådant gifte eftersom det vanliga var att någon av sönerna övertog hemmanet efter föräldrarna. I artiklar om Gabriel Marklin sägs att han som ung var kär i en flicka som han ”för att följa sitt genius” måste lämna. 9,10 Flickan uppges ha blivit mindre lyckligt gift. Enligt Schröders anteckningar var det flickan som övergav Gabriel! I brev 1848-06-26 skriver Gabriels brorson Pehr Marklin: Farbror frågar om Anna Greta i Hermans gården!11 Jag vet att hon och hennes man lefver och har förgång12 af hemmanet. Och att förmögenhet war försvunnen så att de kunde knapt betala sina skulder. Och fick födan af hemmanet. Anna Greta är nära blind. Anna Greta var född på Hermanshemmanet i Ersmark på norra sidan av Kågeälven medan Gabriels hemgård fanns på södra sidan. Alla hennes nio syskon dog vid späd ålder! Hon gifte sig med Pehr Andersson från Kåge. De fick inga barn. Hon och hennes man blev fattiga och var till slut inhyseshjon och, som sägs i brevutdraget ovan, födorådstagare på den gård hon ärvt. Troligen var Anna Greta den flicka som Gabriel var fäst vid i sin ungdom. Hon gifte sig visserligen inte förrän år 1804, det vill säga sedan Gabriel lämnat byn och livet som dräng, och hon var inte dotter till någon av Gabriels faddrar; men hon var 9

Johannes Sundblad (1826–1896), Uppsalalif, kulturteckningar, ss. 458-474. Sundblad kom till Uppsala 1845. Sedan han blivit student 1847 lämnade han Uppsala samma år. Rudolf Hjärne (1818–1884), student i Uppsala 1831, det vill säga då Marklin fortfarande var i sin krafts dagar. Hemmanet Ersmark nr 8. Gårdsplatsen låg strax söder om Jönsberget mellan Hakarshemmanet och Jöns väst i berget. Man hade överlåtit gården till andra ägare med villkoret att bli försörjd med mat, husrum och kläder under livstiden (födoråd).

ensam arvtagare efter föräldrarna. Hon är också den den enda kvinnan i hembyn som Gabriel frågat efter, som man indirekt kan se eftersom vi bara har tillgång till släktingarnas brev. Gabriels egna brev till släkten har ju nästan undantagslöst gått förlorade. Här kommer en kortfattad levnadsbeskrivning som inleds med ett CV författat av Gabriel Marklin själv i samband med att han blev adjunkt vid Vetenskaps-Societeten i Uppsala år 1829. Ödmjukaste Promemoria4 Född den 1. Julii 1777 uti Skellefteå Socken Westerbottens län. Intagen 1797 uti Piteå Schola och 1801 på Hernösands Gymnasium. Student i Uppsala 1803 och inskrifven i dåvarande Bottniska Nationen. Skref och disputerade under Herr Professor Aurivillius pro Exercitio, samt aflade Theologiska Examen 1807. Förde Protokollet vid inventeringen av Kongl. Academiens Naturalie Cabinett och upprättade Catalog öfver dess Herbarium 1819. Amanuens vid Kongl. Academiens Botaniska Trägård och Naturalie Cabinett genom Hans Kongl. Höghet Cantslerens Nådiga förordnande af d. 1 Mars 1824.13 Amanuens vid Academiska Läsesällskapet 1825. För att eftersöka, närmare lära känna och samla Naturalier, i synnerhet Insekter, Snäckor och Petrificater, har jag, dels 13

Se bilaga 2 sidan 177.

på egen bekostnad, dels också med publikt och enskildt understöd gjort följande Resor: 1810 till Roslagen och dess stränder. 1811 till Westergötland och dess berg. 1812 till Omberg och Öland. 1822 till Norriges Kuster och undersökte så väl dem som en del av inlandet från och med 60de till och med 71sta gr. N.B. 1825 till Götha Canal och öfvergångsbergen i Öster och Wester-Göthland. 1826 till Gothland, Öland, Blekinge och Skåne. Under dessa Resor har jag flitigt uppsökt Samlare och Samlingar samt biträdt vid dessas i ordningsättande, och af det, ej obetydliga jag under dem sammanbragt, för att visa min skyldiga erkänsla mot de verk och enskilda Gynnare, som under stödt mig med Penningar eller Råd, aflemnat åtskilligt, som måhända ej är utan allt värde. 1827 till Tyskland och besökte Hamburg, Berlin, Breslau, Dresden, Leipzig, Halle, Jena, Weimar, Erfurt, Gotha, Bayreuth, Nürenberg, Prag, Wien, München, hufvudstäderna i de Tyska Schweitserska Cantonerna, Freyburg, Strasburg, Carlsruhe, Heidelberg, Darmstadt, Frankfurt am Mayn samt Leyden och Amsterdam. Öfver allt på dessa ställen möttes jag af den största välvilja, sökte och erhöll fritt tillträde till alla Naturalie Cabinetter, hedrades med det förtroende att i ordning sätta åtskillige så väl publica som enskilda samlingar och gjorde bekantskap med flere af Tysklands berömdaste Naturforskare såsom Oken, Schubert, Martius, Agassi, Schintz, Bronn, Rüppell, 14

Nees von Esenbach, Goldfuss, Bernhardi, Nitsch, Germar, Lichtenstein, Klug, Rudolphi, Otto, H. Steffens, Carus, Reichenbach, Kuntze, Schweiggrichen, Grefve Münster, Grefve Sternberg, Sturm, Partsch, Kollar, Reinward, m.m.fl. Från denna Resa återkom jag i Junii Månad innevarande år. Af det i Tyskland samlade har en del ej ännu anländt, af det redan hemkomna har blott litet hitintills kunnat blifva bragt i någon ordning. Af trycket har jag utgifvit: En Recension af Herr Professor Falléns: Nova Methodus Hymenoptera Disponendi uti Svensk Litteratur=Tidning för Mars 1815. Öfversättning af Illigers Versuch einer systematisch vollständigen Terminologie für das Thier Reich und Pflanzen Reich. 1918. Fortsättning af och Supplementa till Lidéns Catalogus Disputationum. 1820. Uppsala den 2 Nov. 1829. Gabriel Marklin En fortsättning skulle kunna vara följande:  Blev adjunkt vid Vetenskaps-Societeten i Uppsala i december 1829.  Sålde sin första stora samling av avhandlingar år 1836 till Kungliga Biblioteket i Stockholm.  Resa till Danmark och Tyskland år 1840.  Besökte Blekinge, Skåne och Halland sommaren 1843.14 14

Brev från Lund 25 juni 1844 till professor Keilhau i Norge, Uppsala

 Besökte Blekinge och Skåne och möjligen också Öland eller Gotland sommaren 1844.14  Donerade sina samlingar av naturföremål till Uppsala universitet år 1844.  Supplement till Lidéns katalog år 1856.  Hedersdoktor 1857 i maj.  Avled augusti 1857. Jag återkommer till de flesta av ovanstående punkter i det följande.

universitetsbibliotek, X240.

Skolorna Gabriel Marklin skrevs in vid skolan i Piteå 9 november år 1797.15 Han var då 20 år och hade antagit Marklin som efternamn. Enligt vad han berättat för J.H. Schröder klarade han första och andra klass på en termin, tredje på ett år och fjärde också på ett år. Därmed borde han ha kunnat fara till Härnösand till höstterminen 1800 men han skrivs in på gymnasiet där först 17 juni 1801. Den 16 juni 1803 avfördes han ur matrikeln i Härnösand. Det första året i Härnösand fanns han i ”Prima” och det andra i ”Tertia”. Efter detta fick han tillstånd att bege sig till ”Academien”, det vill säga till universitetet. Gymnasiet hade fyra klasser men Gabriel Marklin gick alltså bara i första och tredje eller om man ska anta att han klarade två klasser per år.16 Enligt Marklins minnestecknare17,9,10 finansierade Marklin sina studier genom att åta sig olika praktiska sysslor. Det är också känt att han redan som elev vid skolan i Piteå hade uppdrag som informator8. 15 16

Matricula Scholæ Pitensis 1705–1855, Dic:1. Gösta Bucht, Härnösands Gymnasiematrikel 1800–1849, utgiven1929. CIIc:2. August Blanche (1811–1868), Illustrerad Tidning nr 42, 24 oktober 1857. Student i Uppsala från 1829 då Marklin kom tillbaka från sin stora utlandsresa.

Några betygskataloger från denna tid finns inte i arkiven vare sig från Piteå eller Härnösand. Det delades ut djäknepenningar18 och Marklin fick år 1801 1 Rdr 12 skilling och i juni 1803 1 Rdr för husrum (Pro loco), för flit (Pro diligentia) 24 skilling och för att han var fattig (Pro pauper) 20 skilling. För de två senare alternativen kunde beloppen variera. Marklin fick maximibeloppet i båda fallen. Skolor sådana som den i Piteå och gymnasiet i Härnösand var ännu vid dena tid i hög grad inriktade på att förse universiteten med studenter som skulle bli präster. De viktigaste ämnena var ”de döda” språken hebreiska, grekiska och latin. De moderna språken fanns också på schemat men lärarnas kompetens var svag på det området. Marklins drivkraft att skaffa sig kunskap var stor och han lärde sig åtminstone tyska ganska bra. Det har funnits ett slags institutionaliserat och auktoriserat tiggande för medellösa studenter och likställda. Det följande är en begäran från Gabriel Marklin till Härnösands stift om tillstånd till detta.19 Högvördigste Herr Doctor, Biskop och Commendeur af kongl. Nordstjerne Orden, samt Maxime Venerandum Consistorium Sedan jag i tvenne år haft den lyckan, at vid detta kongl. Gymnasium njuta sorgfällig undervisning, vågar hos Högvördigste Herr Doctorn och Biskopen, samt Maxime Venerandum Consistorium jag såsom redan nära 26 års ålder, aldra ödmjukast anhålla det mig Höggunstigt måtte tillåtas, att till mina Studiers fortsättande nästa år få resa till kongl. 18

Härnösands högre allmänna läroverk, Djäknepenningarna 1715–1816, FIVbe:1. Uppsala universitetsbibliotek, Handskrifts- och musikenheten, X240.

Lennart Kågedal Lennart Kågedal Gabriel Marklin

Gabriel Marklin Naturforskare, samlare, bibliograf www.bod.se