9789144079516 by Smakprov Media AB

Utvecklingssamtal Kommunikation mellan hem och förskola Hur genomförs utvecklingssamtal i förskolan, vad handlar de om och vilka funktioner har dessa samtal? Den här boken handlar om relationen mellan hem och förskola med fokus på utvecklingssamtal och vad som kännetecknar desamma. Boken bygger på forskning om samtal och utvecklingssamtal och hur de kan gå till i praktiken. I boken behandlas vad som kännetecknar kommunikation i det specifika institutionella samtalssammanhang som förskolans utvecklingssamtal utgör.

A-M. Markström M. Simonsson | Utvecklingssamtal

Bokens författare har olika disciplinära bakgrunder och är verksamma forskare och lärare vid Linköpings universitet. Båda författare har tidigare bedrivit forskning om förskolan ur olika perspektiv. Maria Simonsson är förskollärare, filosofie doktor vid Tema Barn samt är universitetslektor i förskolans didaktik. Ann-Marie Markström har en bakgrund som socionom och lärare, är filosofie doktor i Pedagogiskt arbete och är universitetslektor i pedagogik.

Utvecklingssamtal Kommunikation mellan hem och förskola Ann-Marie Markström Maria Simonsson

Författarna bidrar med förståelsen av hur utvecklingssamtal kan utgöra ett professionellt kommunikativt verktyg för verksamma lärare i förskolan, men också hur denna typ av samtal kan förstås som en bedömnings- och granskningspraktik. I boken argumenterar författarna för vikten av att reflektera över frågor om vilka normer och värderingar som förmedlas och förhandlas om barn, barndom, föräldraskap men också om de professionella i dessa samtal. Utvecklingssamtal – kommunikation mellan hem och förskola vänder sig till studenter och verksamma inom förskola och skola, men även till andra yrkesgrupper som använder samtal som en del i sin yrkes utövning i möten med barn och familj, t.ex. socionomer, psykologer och sjuksköterskor.

Art.nr 36049 ISBN 978-91-44-07951-6

www.studentlitteratur.se

978-91-44-07951-6_Cover.indd 1

9 789144 079516

2013-07-11 11.42

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Presskopias skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 36049 ISBN 978-91-44-07951-6 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2013 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: © clivewa/shutterstock.com Printed by Elanders Poland, Poland 2013

978-91-44-07951-6_01_book.indd 2

2013-07-11 15.08

Innehåll

Förord 7 K apitel 1

Inledning 9

Bokens disposition och innehåll 10 K apitel 2

Relationen mellan hem och förskola 13

Föräldrars ansvar i mötet med institutionen 14 Institutionalisering av barn, barndom och föräldraskap 16 Vad säger gamla och nya styrdokument om utvecklingssamtal? 20 Läroplan för förskolan (Lpfö 98) 21 Den reviderade läroplanen och utvecklingssamtalet 23 Konklusioner 24 K apitel 3

Samtal mellan föräldrar och personal 25

Vardagliga samtal 26 Det dagliga mötet i hallen 26 Formella samtal 27 Det första samtalet: inskolningssamtalet 27 Uppföljningssamtal av inskolning 29 Föräldramöten 29 Utvecklingssamtal 30 Specifika fokuserade samtal 32 Avslutningssamtal 32 Konklusioner 33

978-91-44-07951-6_01_book.indd 3

2013-07-11 15.08

Innehåll K apitel 4

Kommunikation och samtal i institutionella miljöer 35

Kommunikation och språk 36 Samtal i ett institutionellt sammanhang 38 Utvecklingssamtal i förskola och skola – tidigare forskning 42 Utvecklingssamtal som ett ”institutionellt vardagligt samtal” 46 Konklusion 47 K apitel 5

Utvecklingssamtalens innehåll 49

Vad pratar de om? 50 Tal om barn 50 Hem och familj 58 Föräldrar och föräldraskap 60 Personal och förskola 63 Konklusioner 66 K apitel 6

Utvecklingssamtalet som process 67

Förberedelser av utvecklingssamtal 67 Genomförande av samtalen 75 Samtalet påbörjas 76 Att utgå från skrivna blanketter och frågeformulär 81 Det skrivna ordets betydelse i samtalet 83 Att komplettera och skapa en helhetsbild 85 Samtalet avslutas 87 Konklusioner 89 K apitel 7

Utvecklingssamtalets funktion och verktyg för styrning och kontroll 91

Samtalens funktioner 91 Kommunikativa strategier för styrning i utvecklingssamtal 95 Det vardagliga och informella 95 Vänlig maktutövning ”soft governance” 96 Synliggörandenorm och ”bekännelser” 98 Dilemman och föräldrars motstånd 100 Konklusioner 103

978-91-44-07951-6_01_book.indd 4

2013-07-11 15.08

Innehåll K apitel 8

Förskollärares reflektioner 105

En sammansatt granskande praktik 106 Granskning/bedömning av enskilda barn 106 Att skapa och förmedla kunskaper om barnet 108 Verksamhetsbedömning och självkontroll 110 Utvecklingssamtal som ett relationellt teamarbete 111 Att ”skapa” förskoleföräldrar 113 Konklusioner 114 K apitel 9

Utvecklingssamtal i förskolan – villkor och betydelser 115

Utvecklingssamtal som verktyg i granskningssamhället 116 Förskoleinstitutionen och dess aktörer 118 Att synliggöra barnet 118 Föräldrars delaktighet 119 Förskollärarnas uppdrag och arbete 121 Didaktiska aspekter på utvecklingssamtal 122

Litteratur 125 Sakregister 135

978-91-44-07951-6_01_book.indd 5

2013-07-11 15.08

978-91-44-07951-6_01_book.indd 6

2013-07-11 15.08

Förord

Denna bok bygger främst på ett forskningsprojekt om utvecklingssamtal i förskolan som finansierades av det svenska Vetenskapsrådet 2007–2011. Syftet med studierna var att undersöka hur utvecklingssamtal kan gå till i praktiken i den svenska förskolan, men också hur de kan förstås av föräldrar och praktiker. Analyserna och de resonemang som görs i boken har ett delvis kritiskt perspektiv, vilket i detta sammanhang ska förstås som att vi mer närgånget vill belysa hur dessa samtal kan gå till för att läsarna själva ska kunna reflektera och dra egna slutsatser. Det innebär att vi varken kan eller vill peka på vad som är rätt och fel när det gäller att genomföra utvecklingssamtal, utan istället visa på vad vi gör när vi samtalar i ett institutionellt sammanhang. Boken ska kunna utgöra ett diskussionsunderlag för studenter och praktiker. Vi vill också tacka barn, föräldrar och förskollärare som har deltagit i de studier som boken bygger på. Vi vill framhålla att vi har mött kompetenta och engagerade förskollärare i de olika förskolorna, som på ett generöst sätt delat med sig av sina erfarenheter och tankar. Bokens författare har olika disciplinära bakgrunder och är verksamma forskare och lärare vid Linköpings universitet. Båda författare har tidigare bedrivit forskning om förskolan ur olika perspektiv. Simonsson är förskollärare, har disputerat vid Tema Barn samt är universitetslektor i förskolans didaktik. Markström har en bakgrund som socionom och lärare, har disputerat i Pedagogiskt arbete och är universitetslektor i pedagogik. Linköping den 14 april 2013 Ann-Marie Markström

Maria Simonsson

978-91-44-07951-6_01_book.indd 7

2013-07-11 15.08

978-91-44-07951-6_01_book.indd 8

2013-07-11 15.08

Kapitel 3

Samtal mellan föräldrar och personal

I detta kapitel ger vi en överblick av de olika typer av möten och samtal som kan förekomma mellan föräldrar och personal i förskolan. Det är dels olika typer av vardagliga samtal och dels mer eller mindre formella och påbjudna samtal såsom utvecklingssamtal där det krävs att olika typer av förberedelser och former för samtalen utvecklas.

I förskolan förekommer en mängd samtal mellan olika aktörer och med olika syften, vilka kan vara både informella och formella till sin karaktär. De informella samtalen förs på olika arenor och förekommer oftast i samband med barnets lämning och hämtning, exempelvis i hallen eller på förskolegården. Dessa samtal uppstår i det spontana mötet mellan aktörerna. De kan också benämnas som vardagssamtal i förskolan, vilka oftast handlar om barnets här- och nusituation och som kan initieras av såväl föräldrar som personal. Det förekommer också mer formella möten i förskolan, där personalen planerar in samtal både för kollektivet föräldrar och individuellt med ett specifikt barns föräldrar. Till de mer formella samtalen räknas föräldramöten där personalen informerar om förskolans- eller avdelningens verksamhet och där de för ett kollektiv samtal med föräldragruppen. Utöver detta genomför förskolepersonalen även formella samtal kring det individuella barnet under hela dess förskoleperiod i form av inskolningssamtal, uppföljningssamtal, utvecklingssamtal, fokuserade samtal exempelvis kring ett specifikt problem eller något annat som de behöver tala om, samt avslutningssamtal.

978-91-44-07951-6_01_book.indd 25

2013-07-11 15.08

3 Samtal mellan föräldrar och personal

Vardagliga samtal Personalen i förskolan samtalar dagligen med föräldrar vid hämtning och lämning och denna typ av samtal har oftast en ”här- och nu-karaktär”. Det innebär att parterna ger varandra information om barnets dag i hemmet eller i förskolan såsom om det har ätit, sovit, varit glatt eller ledset, dvs. informationen har en vardagskaraktär. Detta informationsutbyte kan ses som viktigt för barnens dagliga varande och välbefinnande, men också för föräldrar och personal för att möta barnet, dvs. är viktigt för vardagslivets kontinuitet i hemmet och i förskolan. Det dagliga mötet i hallen

Genom att studera en av vardagslivets platser i förskolan, förskolans tambur eller hall, kan vi få kunskaper om en plats som kan sägas vara delad och social till sin karaktär (Asplund 1983). Hallen utgör en arena mellan hemmet och förskolan där mycket av interaktionen och samarbetet mellan föräldrar och personal äger rum (Markström 2007). I en studie av hur denna interaktion kan gå till i några förskolor, identifierades några olika funktioner: Hallen används och kan ses som en • transitarena och passage mellan hem och förskola • plats för samarbete och förhandlingar

• plats för individualitet och plats för omsorg och gemenskap mellan

olika aktörer.

Hallen är en plats där barn, föräldrar och personal möts och skiljs åt dagligen och som skiljer sig från förskolans andra rum på så sätt att den i en mening är delad mellan hem och förskola. Där finns barnens krokar och hyllor som knyts till det individuella barnet och som barn, föräldrar och personal har tillgång till, och denna plats fungerar som en ”intermediate domain” (Mayall 2002). Här sker överföring av information mellan hemmet och förskolan, förhandlingar om barnet kopplat till praktiska angelägenheter som tider för hämtning och lämning, om vilken utrustning föräldrarna ska ta med till barnet etc. för att få vardagen att fungera. Vidare fungerar det dagliga mötet i hallen som en viktig arena för exempelvis byte av sammanhang, från 26

978-91-44-07951-6_01_book.indd 26

2013-07-11 15.08

3 Samtal mellan föräldrar och personal

att barnet är i föräldrarnas vård till förskolans, där parterna visar omsorg och skapar rutiner för hur avsked och återförening ska gå till. Hallen görs på detta sätt till en social plats som fungerar som en passage och transitarena till vilken såväl föräldrar som personal och barn har tillgång. Hallen görs också till en arena där barn, föräldrar och personal interagerar, utbyter information, men också kommunicerar normer och värderingar om barn, familj, förskola, profession m.m. Denna interaktion leder ibland till spänningar, vilket kan innebära att hallen kan förstås och bli till ett ”farligt gränsområde” mellan privat och offentligt där det inte är självklart att någon äger tolkningsföreträde (Markström 2007). Det är en arena som flera har tillgång till, som inte är reglerad, där olika samtalsämnen kan tas upp och som också blir mer eller mindre offentlig för dem som råkar befinna sig där.

Formella samtal Karaktäristisk för formella samtal i förskolan är att de kan ses som ett institutionellt samtal (Agar 1984), som har ett specifikt syfte, struktur och agenda. Formella samtal karaktäriseras även av att det på förhand ofta är bestämt vilka aktörer som ska delta (förskollärare och föräldrar, endast undantagsvis något annan yrkesperson) och ibland också hur länge samtalet ska vara. Det första samtalet: inskolningssamtalet

Föräldrarna inbjuds oftast av förskolepersonalen till ett första samtal innan deras barn börjar i förskolan för att informeras om den aktuella förskolans inskolningsprocess och för att delges praktisk information. Inskolningssamtalet kan vara det allra första mötet mellan parterna och här läggs grunden för ett långvarigt relationsarbete mellan förskolans personal, barnet och dess familj. Inskolningssamtalet har fokus på det individuella barnet och dess familj och det förekommer även förskolor som därför väljer att lägga detta samtal i barnets hem. Eftersom läroplanen inte beskriver hur detta möte eller samtal ska gå till, utan enbart anger att barnet och dess familj ska få en god introduktion i förskolan, så kan samtalens form och struktur vara skiftande i lokala förskolor. Inskolningssamtalet har framförallt en informationskaraktär, där

978-91-44-07951-6_01_book.indd 27

2013-07-11 15.08

3 Samtal mellan föräldrar och personal

föräldrarna beskriver barnet och dess situation medan förskolans personal informerar om avdelningens verksamhet samt om hur inskolningen går till mer i detalj (Simonsson kommande). Genom detta samtal får personalen exempelvis information från föräldrarna om inskolningsbarnet som individ, dess ät- och sovvanor, familjesituation, kamrater, allergier etc., vilket ska ligga till grund för hur personalen förbereder sig och barngruppen för att motta just denna unika individ. Samtidigt ska förskolepersonalen kunna hjälpa barnet som inskolas i övergångsperioden mellan att vara ett ”hemmabarn” till att vara ett förskolebarn (Karlsson & Simonsson 2012; Månsson 2013). Även för föräldrarna är detta samtal viktigt. De får då information om vad som gäller i förskolan, vad som förväntas av dem men de kan även få möjlighet att informera om sådant som de anser viktigt för personalen i förskolan att känna till. I en studie om inskolning (Karlsson & Simonsson 2012) framkommer att förskolor använder sig av olika strategier att genomföra inskolning av barn och föräldrar; dels en så kallad lång inskolningsperiod som kan vara 2–3 veckor och dels en så kallad föräldraaktiv inskolning som är kortare (3–5 dagar). Den förstnämnda karaktäriseras av en lång invänjning där barnet kommer till förskolan tillsammans med vårdnadshavaren korta stunder under den första tiden och där barnet gradvis vänjs vid att klara sig själv utan föräldern i förskolemiljön (Karlsson & Simonsson 2012). Vid intervjuer med förskollärare lyfter de fram att den långa inskolningen ofta leder till att inskolningen blir en alltför långdragen process både för barnet och föräldrarna. I den andra strategin, föräldraaktiv inskolning, som en del förskolor på senare tid börjat använda sig av är som benämningen indikerar, föräldrarna mer aktiva i sina barns inskolning genom att de aktivt deltar under hela inskolningsdagen (5–6 timmar/dag). Vid intervjuer med förskollärare lyfter de fram att denna form av inskolning bygger på att barnet tillsammans med föräldrarna upptäcker förskolan och att personalen lär känna hela familjen, dvs. både barnet och föräldrarna (Karlsson & Simonsson 2012). De menar att det också är viktigt att få insyn i hur barns och föräldrars relationer ser ut. Vid inskolningen förekommer även dagliga samtal i verksamheten där det också sker ett utbyte mellan aktörerna, dvs. det är en pågående relationsprocess mellan hem och förskola.

978-91-44-07951-6_01_book.indd 28

2013-07-11 15.08

3 Samtal mellan föräldrar och personal

Uppföl jningssamtal av inskolning

Det andra formella samtalet som ibland erbjuds föräldrarna är uppföljningssamtalet till inskolningen, vilket har mer av en avstämmande och utvärderande karaktär. Här delger såväl personalen som föräldrarna sina tankar och funderingar kring inskolningsperiodens olika processer. Frågor kring hur barnet hunnit etablera sig och hur mottagandet har förlöpt i barngruppen, är centrala inslag i dessa samtal. Här diskuteras även frågor kring lämning och hämtning, barnens trivsel, kamratrelationer m.m. (Karlsson & Simonsson 2012). Det här samtalet är viktigt för föräldrarna av flera anledningar. De har kommit i kontakt med en ny miljö som har förväntningar på såväl föräldrarna som barnet. De ska under den här perioden transformeras från att vara föräldrar till att vara förskoleföräldrar. Några frågor som kan ställas i detta skede är: Har föräldrarna skött sina uppgifter i förhållande till förskolans krav och förväntningar? Motsvarande frågor som rör personalens agerande är: Kan personalen ta hand om barnet på ett bra sätt? Hur bemöter de mitt barn och oss som föräldrar? etc. Många av föräldrarna kan känna sig bekymrade under inskolningen om deras barn har varit ängsliga, ledsna eller besvärliga på något sätt. Vid ett uppföljande samtal kan föräldrar få tillfälle att i lugn och ro göra en avstämning med personalen, vilket är viktigt för de fortsatta relationerna och arbetet både för föräldrarna och för förskolepersonalen. Föräldramöten

Föräldramötenas historiska rötter finner vi under 1910–1920-talet, då barnträdgårdarna anordnade ett forum för att informera, utbilda och fostra föräldrarna (Tallberg Broman 1991), i praktiken för mödrarna. Dagens föräldramöten har till skillnad från sina föregångare en mer informativ och samarbetsinriktad karaktär mellan personal och föräldrar, där såväl mödrar som fäder förväntas delta. Men även idag kan föräldra möten innehålla pedagogiska inslag och ibland även det som kan tolkas som fostrande inslag (Markström 2005; Sandberg & Vuorinen 2007). Exempel på ett sådant fostrande och pedagogisk inslag i Markströms etnografiska studie (2005), var att personalen i en förskola önskade att tala med vissa föräldrar

978-91-44-07951-6_01_book.indd 29

2013-07-11 15.08

3 Samtal mellan föräldrar och personal

om barnuppfostran och barn som far illa på olika sätt. Då de tyckte att detta var ett känsligt ämne och svårt tala med föräldrarna om, bjöd de istället in representanter för BRIS (Barnens rätt i samhället), som fick förmedla det budskap som de som personal ville framföra; att man inte ska behandla eller bemöta barn på ett som de ansåg olämpligt sätt i hemmet. I de flesta förskolor inbjuder förskolepersonalen till föräldramöte/n, där alla föräldrar får träffa all förskolepersonal i förskolan eller på avdelningen samt andra föräldrar. Föräldramötet är således en organiserad träff för de vuxna, de professionella och föräldrarna, där de kan informera(s) om och samtala om barngruppen, aktiviteter och verksamhet eller annat som de finner viktigt för att bättre kunna samarbeta och samverka kring barnen. Ett föräldramöte kan även vara ett tillfälle för förskolan att föra fram önskemål eller att påverka föräldrarna på olika sätt, t.ex. genom att bjuda in gäster som informerar och debatterar som i ovan nämnda exempel. Det kan också vara föräldrar som tar initiativ till att bjuda in gäster eller diskutera något som de finner angeläget. I förskolor som drivs i föräldrars regi, kan styrningen av föräldramöten och föräldraråd organiseras på andra sätt och där föräldrarnas initiativ och styrning av denna typ av möten kan bli mer framträdande. Ut vecklingssamtal

Utvecklingssamtalet är en annan typ av formellt samtal som sker i förskolan. Detta är mer reglerat än de som nämndes ovan i detta kapitel, genom att läroplanen (Lpfö 98, Skolverket 2010) specifikt anger att förskolan måste erbjuda alla föräldrar just ett sådant samtal. I intervjuer med förskollärare poängterar de hur de bland annat arbetar med de yttre och inre förutsättningarna för utvecklingssamtal för att nå det de kallar ett positivt samtalsklimat (Simonsson & Markström 2013). De använder olika strategier för att kunna skapa en trevlig yttre miljö, yttre förutsättningar, för att ge förutsättningar för en god relation. Ett sätt kan vara att se till att de kan ha ett ostört samtal och exempelvis ”bjuda på fika”, något som skiljer det från andra typer av mer formella institutionella samtal i många andra miljöer (Agar 1984; Linell 1990). En förskollärare säger att det är ”bra om man överhuvudtaget är lite social så där, kan prata om annat också” (Simonsson & Markström 2013). Här kan vi se en slags omsorg om 30

978-91-44-07951-6_01_book.indd 30

2013-07-11 15.08

3 Samtal mellan föräldrar och personal

den andra samtalspartnern, där dock några av förskollärarna påpekar att de är rädda för att ”fikandet” kan ge konnotationer till en mer privat samtalskaraktär och därför kan ge en ofördelaktig bild av det som de anser ska vara ett professionellt samtal. Det är enligt de intervjuade förskollärarna viktigt att de kan skapa ”bra” och tillfredställande relationer, bl.a. med syftet att föräldrarna ska känna sig välkomna till förskolan. De menar att föräldrarna ska känna sig delaktiga i samtalet och känna sig trygga, dvs. förskollärarna arbetar med relationella diskurser. Att bygga upp ett förtroende kan utgöra en grund för att även kunna framföra sådant som är mindre positivt eller bristfälligt när det gäller barnet. Om föräldrarna känner tillit till förskolläraren kan de också känna en trygghet att berätta mer fritt om barnet i familjen och i och med detta även öppna upp och synliggöra livet i familjen i samtalen (Simonsson & Markström 2013). Detta relationsskapande är enligt intervjupersonerna också viktigt för förskollärarna för att skapa en interaktiv förälder, en typ av förälder som är nödvändig för att kunna samarbeta kring barnet. Exempel från förskollärares utsagor som visar på detta förhållande är följande: - Föräldrarna vet bäst, vi måste få veta för att göra det bra för barnen. - Det är ett tillfälle för oss att prata om det här barnet. Lite vad jag ser och hur det funkar hemma. - Viktigt att samtalet är till för dom. Om det är något dom vill ta upp, att låta dom styra, ta den tid det tar. Känner att det är till för dom. - Utvecklingssamtalet är både för föräldrar och personalen. Ett tillfälle att lära känna varandra och ställa frågor. (Simonsson & Markström 2013)

Att skapa goda relationer är enligt intervjupersonerna en nödvändighet för att underlätta samarbetet med föräldrarna och för att föräldrarna ska kunna förmås att kommunicera nödvändig information, något som kan tolkas som en mjuk form av styrning av utvecklingssamtalen (jfr Markström 2011b, c). Genom utvecklingssamtalen kan förskollärarna ”inhämta” den kunskap om barnets hemsituation som inte är känd för dem, vilken sedan kan användas av såväl dem själva som av arbetslaget för att bemöta och förstå barnet i förskolan. © F ö r fat ta r na o c h S t uden t li t t e r at u r

978-91-44-07951-6_01_book.indd 31

2013-07-11 15.08

3 Samtal mellan föräldrar och personal

I Läroplanen för förskolan (Skolverket 2010) betonas samarbetet mellan förskolan och hemmet och de pedagoger som ingår i vår studie menar att de gör stora ansträngningar för att främja detta samarbete. De behöver samarbetsvilliga och involverade föräldrar för att kunna utföra sitt arbete och nå de uppsatta målen för förskolan. Detta kräver även att föräldrarna gör sin del i detta arbete, dvs. kommer på föräldramöten och olika typer av samtal och framför sina åsikter men också tillgodogör sig den information som förskolan ger. På så sätt kan de också förbättra sina föräldrapositioner som ”goda” föräldrar i förhållande till förskolan (Simonsson & Markström 2013). Specifik a fokuserade samtal

Som tagits upp ovan är föräldramöten och utvecklingssamtal regelbundet återkommande praktiker i förskolan. Men det förekommer även samtal som motiveras av specifikt uppkomna situationer eller behov, t.ex. för ett visst barn eller beroende på relationen mellan de vuxna. Förskolepersonalen använder t.ex. denna typ av samtal när de olika aktörerna under utvecklingssamtalet har kommit överens om att gå vidare med olika frågeställningar kring barnet som behöver utredas eller vid en akut uppkommen situation eller fråga som behöver redas ut och åtgärdas. Denna typ av samtalsinnehåll får inte alltid så stort utrymme under utvecklingssamtalet, då det senare mer fokuseras på den ”positiva” utvecklingen av barnet och därför krävs ofta en annan samtalsarena (Simonsson & Markström 2013). I dessa fokuserade samtal kan olika aktörer vara inbjudna i olika skeden av samtalet, utöver föräldrarna även förskolechefen eller aktörer utanför förskolan såsom specialpedagoger, logopeder, psykologer etc. Avslutningssamtal

Det sista formella samtalet som föräldrarna erbjuds är det som ibland benämns avslutningssamtal. Barnet har nu ofta hunnit vara i förskolan en längre period, ibland så länge som 3–4 år, då det har kunnat hända mycket i barnets liv och utveckling sedan inskolningsperioden. Syftet med samtalet är att summera förskoleperioden från både föräldrarnas och pedagogernas sida. Utvecklingssamtalen har varit en hjälp under resans gång att samtala om barnets vistelse i förskolan, barnet utveckling, sociala relationer och framtid etc. 32

978-91-44-07951-6_01_book.indd 32

2013-07-11 15.08

3 Samtal mellan föräldrar och personal

I detta avslutande samtal behandlas också transitionen mellan förskola och förskoleklass och fritidshem. Frågor kring framtida skolgång och hur barnet ska vidare till nästa steg i utbildningstrappan blir här centrala. Är barnet väl föreberett, hur kommer barnet att klara en miljö där det ställs nya krav på självständighet etc., är frågor som tas upp i dessa samtal.

Konklusioner Det är en mängd olika typer av möten och samtal som ska ske mellan förskollärare och föräldrar under barnets vistelse i förskolan. En majoritet av dem är av mer informell karaktär, där det inte finns reglerat hur de ska gå till i läroplaner eller andra styrdokument, men där det finns en förväntan att det ändå ska ske för att skapa ett gott samtalsklimat och en god relation mellan hem och förskola. En annan typ av samtal är de formella möten och samtal som påbjuds av läroplan och skollag, främst utvecklingssamtal som har ett uttalat syfte och mål. Andra formella samtal kan ske mer sporadiskt på grund av direkt uppkomna behov. Dessa olika typer av möten och samtal är centrala för att bygga upp en relation mellan hem och förskola. De utgår från olika förutsättningar, ges olika innehåll och form och ställer även krav på förskollärare och föräldrar på olika sätt.

At t diskutera

• Vad kan det finnas för likheter och skillnader mellan ett formellt samtal och ett informellt samtal? • Vilka kunskaper och kompetenser krävs hos förskolläraren för att föra ett informellt respektive ett formellt samtal?

978-91-44-07951-6_01_book.indd 33

2013-07-11 15.08

A-M. Markström M. Simonsson | Utvecklingssamtal

Utvecklingssamtal Kommunikation mellan hem och förskola Ann-Marie Markström Maria Simonsson

Art.nr 36049 ISBN 978-91-44-07951-6

www.studentlitteratur.se

978-91-44-07951-6_Cover.indd 1

9 789144 079516

2013-07-11 11.42