Vips
Lärarhandbok Lena Hultgren
ISBN 978-91-47-11023-0 © 2013 Lena Hultgren och Liber AB Projektgrupp: Helena Hammarqvist, Caroline Hjorth, Sofia Warsén, Malin Wedsberg och Toula van Rooij Redaktör: Sofia Warsén Grafisk form: Toula van Rooij Tecknare: Sara N. Bergman Produktion: Eva Runeberg Påhlman Första upplagan 1
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen och får ej helt eller delvis kopieras. Kopiering för undervisningsändamål enligt BONUS-avtal är inte tillåten. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Liber AB, 113 98 Stockholm Tfn 08-690 92 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se
2
Innehållsförteckning
Förord – Att erövra skriftskpråket av Elisabeth Frank – lågstadielärare och läsforskare ..... s 4 Komponentöversikt ......................................................................................................................................................................... s 6 Inledning ................................................................................................................................................................................................... s 7 .......................................................................................................................................................................
s 16
..........................................................................................................................................................................
s 20
Kapitel 3 Ii Ivar
..............................................................................................................................................................................
s 24
Kapitel 4 Ss Siri
.............................................................................................................................................................................
s 28
Kapitel 1 Oo Otto Kapitel 2 Vv Vivi
Kapitel 5 Aa Amir
........................................................................................................................................................................
s 32
Kapitel 6 Hh Hero
......................................................................................................................................................................
s 36
Kapitel 7 Mm Max
.....................................................................................................................................................................
s 40
Kapitel 8 Rr Rosi
..........................................................................................................................................................................
s 44
Kapitel 9 Ee Elof
...........................................................................................................................................................................
s 48
Kapitel 10 Tt Teo
.........................................................................................................................................................................
s 52
Kapitel 11 Ll Lea
..........................................................................................................................................................................
s 56
Kapitel 12 Åå Åse
.........................................................................................................................................................................
s 60
...................................................................................................................................................................
s 64
.........................................................................................................................................................................
s 68
......................................................................................................................................................................
s 72
Kapitel 13 Nn Noel Kapitel 14 Ff Filo Kapitel 15 Ää Älva
Kapitel 16 Kk Karon
.................................................................................................................................................................
s 76
.........................................................................................................................................
s 80
Kapitel 18 Cc /Jj Cirre/Jaja
.................................................................................................................................................
s 84
Kapitel 19 Yy/Zz Ymer/Zeb
...............................................................................................................................................
s 88
Kapitel 17 Bb/Dd Boris/Doris
..........................................................................................................................................
s 92
Kapitel 21 Öö Önska
...............................................................................................................................................................
s 96
Kapitel 22 Pp Pamira
............................................................................................................................................................
Kapitel 20 Gg/Uu Gulli/Ukas
Kapitel 23 Qq/Ww Qia/Wiz
..........................................................................................................................................
s 104
.....................................................................................................................................
s 108
.................................................................................................................................................................
s 112
Kapitel 24 Xx Agent X, Xerxes Kopieringsunderlag
s 100
3
Elisabeth Frank – lågstadielärare och läsforskare
Att erövra skriftspråket – en utmaning för barn och lärare I mitten på 1960-talet skulle jag börja på lekis. Så spännande det skulle bli! Dock blev den allra första dagen en besvikelse, och det beroende på en bild. Ytterkläderna och påsen med sockiplast skulle jag hänga på den krok som blev min ett år framöver. Hängaren var märkt med en jordgubbe. En röd. Så blev jag Jordgubben i lekisgruppen. Avundsjukt sneglade jag på pojken som hade fått den för mig så hett eftertraktade Hästkroken. Att han också hade ett namn och hette Peter visade det sig så småningom. I lekis höll jag mest till i snicken och bygghörnan när jag inte virkade tömmar eller gjorde äggkoppar av hårt virade serpentiner. Att klappa stavelser eller lyssna ut språkljud i ord var det inte tal om och inte heller att skriva bokstäver eller mitt namn. I slutet av lekis fick hela förmiddagsgruppen som jag tillhörde gå till den stora skolan och göra ett skolmognadsprov. Om man inte var mogen fick man gå ett extra år på lekis. Jag tror att det blev så för Peter. Vi andra började ettan och fick klippa ut bokstäver ur tidningar och läsa om Li och Lo. Allt hände för så länge sedan och mycket har naturligtvis förändrats sedan dess. Skolmognadsproven är borta och symbolerna över klädkrokarna har som regel bytts till skyltar med barnens namn vilka de många gånger också fått skriva själva. Och att språklekar som en förberedelse för att ”knäcka” läs- och skrivkoden numera förekommer på bred front i landets förskoleklasser går väl heller inte att ta miste på.
Att ”knäcka” den alfabetiska koden
4
Kopiering förbjuden
I dag är många barn på god väg att kunna läsa redan när de börjar förskoleklassen (Lundberg & Strid, 2009). Det målmedvetna och strukturerade språkutvecklande arbete som mer nu än någonsin tidigare sker i förskoleklassen leder till att allt fler barn ”knäcker” den alfabetiska koden – de förstår att språkljud kan kodas om till bokstavstecken (Lundberg, 2007). Även om eleverna i en nybörjarklass lär sig i olika takt och befinner sig på olika nivåer i sin läsning så följer utvecklingen som regel ändå ett liknande mönster. Små barn kan sitta och lekläsa precis som de sett andra göra. Kanske känner de så småningom också igen ord som ordbilder exempelvis på skyltar eller etiketter. Här är det särdrag i den visuella bilden som leder barnet rätt och inte de enskilda bokstäverna. Så småningom uppmärksammar barnet emellertid
enstaka bokstäver i ord och då företrädesvis sådana som förekommer i det egna namnet. Men ännu har de inte förstått den alfabetiska principen. En avgörande fas för fortsatt läsutveckling är när barnet ”knäcker koden” det vill säga att de förstår kopplingen mellan språkljud och bokstav. Barnet gör då en fonologisk ljudmässig omkodning av de grafiska tecknen då ordet ljud för ljud växer fram. Till en början är denna process mödosam och kräver all uppmärksamhet, men övning ger färdighet. Snart blir det inte längre nödvändigt att ljuda ut fonemen i varje ord eftersom ord eller orddelar ”känns igen”. Allteftersom ordavkodningsförmågan blir mer automatiserad börjar eleven också kunna läsa med flyt. Den kraft som då frigörs kan läggas på att begripa det man läser vilket kan handla om allt från att ordagrant förstå en enkel text till att tolka och med kritisk blick kunna granska en längre textmassa. Inte ovanligt är att barns första skrivförsök föregår läsningen. Men vad innebär det att kunna skriva? Kortfattat handlar det om en aktiv och medveten handling där flera sinnen samverkar då texten växer fram. Nybörjarskribenten lägger ofta stor möda på att minnas hur bokstäverna ser ut samt att hålla reda på vilka bokstäver som kanske redan är skrivna. Vad man från början hade tänkt skriva är ytterligare en parameter att i sammanhanget komma ihåg. Att skrivprocessen ställer stora krav på minnesfunktionerna går det därmed inte att ta miste på (Lundberg, 2008). För nybörjaren är det som regel också mödosamt att forma bokstäverna eller hitta rätt bokstav på tangentbordet. Ytterligare en komplikation kan vara att man inte kommer på något att skriva om, eller att det inte finns någon egentlig mottagare till texten. Att just ha någon att skriva till är motivationshöjande och således en viktig parameter i barns skrivande (Kress, 1997). För många barn går den första läsinlärningen lätt och smidigt och därmed öppnas nya världar fyllda av läsäventyr. För andra barn är vägen till läsningen betydligt mer mödosam. Upptäckten att klasskamraterna lärt sig läsa och skriva medan man själv inte förstår hur det går till kan leda till förvirring och vanmakt, att man tappar tron på sig själv och flyr från allt vad bokstäver och böcker heter (Taube, 2007). Till varje pris måste detta undvikas. För självkänslan och för det fortsatta lärandet är det synnerligen betydelsefullt att mötet med skriftspråket under det första skolåret blir positivt och att lusten och motivationen för att läsa och skriva infinner sig hos alla elever. I detta arbete bär läraren ansvar och dennes kompetens och fingertoppskänsla kan vara avgörande för i vad mån ett barn lyckas eller inte i sitt läs- och skrivlärande men också i vad mån arbetet blir meningsfullt, begripligt, lustfyllt och ger mersmak för fortsatt läsande.
Lärarens kompetens och skicklighet Studie efter studie visar att den mest betydelsefulla skolrelaterade faktorn för att barn ska lära sig läsa är den undervisande läraren. Otvetydigt innefattar lärarkompetens i detta fall att läraren har grundliga kunskaper dels om barns språkutveckling och dels om hur läs- och skrivprocessen går till men också att hon eller han på ett strukturerat och systematiskt sätt omsätter dessa kunskaper i sitt arbete tillsammans med eleverna (Myrberg, 2003). I en nybörjarklass finns som regel elever med skilda förutsättningar, erfarenheter och intressen. En del elever har redan kommit en bra bit på väg i sin läsoch skrivutveckling medan andra står på tröskeln till den skriftspråkliga världen. Några använder sig dessutom av ett stort och varierat ordförråd medan andra uttrycker sig mer begränsat. Kanske är det också så att det finns elever som endast förstår bråkdelar av vad kamrater och lärare talar om. Skickliga och lyhörda lärare tar i sin undervisning hänsyn till alla dessa olikheter. Samtidigt ser de att olikheter kan vara något som berikar arbetet i en gemenskap där alla elever har något att bidra med. De förstår att det är i samspel med andra som såväl talat som skrivet språk utvecklas och att drivkraften bakom att lära sig läsa och skriva är viljan att kommunicera. En insiktsfull lärare förstår också att alla elever kan vara med och samtala om ett textinnehåll och att förmågan att resonera kring det upplästa inte är avhängigt om eleven själva kan läsa. Just samtal kring texter och tillvägagångssätt för att förstå innehållet bidrar till att utveckla förståelsestrategier vilka eleverna kan nyttja när de så småningom på egen hand ska ta sig an en text. Att lyckas med konststycket att individualisera inom en den gruppdynamiska ram som klassen utgör är ytterligare ett kännetecken för skickliga lärare. Här gäller det att kunna anpassa undervisningens innehåll så att aktiviteterna känns meningsfulla och leder till utveckling för varje enskild elev men också för klassen som helhet. Att ta reda på vad eleverna redan klarar av och kan utgör här en god startpunkt.
de följaktligen kommit olika långt i sin läs- och skrivutveckling. Vilka alternativa vägar som bäst passar för varje enskild elev är något att ta ställning till och i sammanhanget kommer det diagnostiska arbetssättet in i bilden. Ett diagnostiskt arbetssätt innebär att läraren genom dialog och samspel i elevgruppen kontinuerligt och i det vardagliga arbetet följer upp och bevakar varje elevs läs- och skrivutveckling. Att läraren utifrån sina iakttagelser anpassar undervisningen så att den på bästa sätt utgår från och tar tillvara elevernas erfarenheter och möter deras behov i ett utvecklande arbete där de i högsta grad också är delaktiga. Betonas skall att eleverna inte får pressas till att nå fastställda mål. I stället handlar det om att erbjuda arbetssätt och material som på ett begripligt och lustfyllt sätt leder fram till målen. Under det första skolåret måste målet vara att eleverna upptäcker och börjar tillämpar den alfabetiska skriftens principer eftersom det i sin tur är en viktig förutsättning för att de allt mer självständigt ska kunna gå vidare i sin läs- och skrivutveckling. Läromedlet Vips är utformat så att eleverna med lärarens aktiva stöttning har goda möjligheter att göra denna upptäckt.
Läsa mera Kress, G. (1997). Before writing. Rethinking the paths to literacy. London: Routledge. Lundberg, I. (2007). Bornholmsmodellen. Vägen till läsning. Språklekar i förskoleklass. Stockholm: Natur & Kultur. Lundberg, I. (2008). God skrivutveckling. Stockholm: Natur & Kultur. Lundberg, ). & Strid, A. (2009). Det lönar sig att öva. Effekten av fonologiska lekar i förskoleklass. Dyslexi – aktuellt om läs- och skrivsvårigheter, 14(1), 9-12. Myrberg, M. (2003). Att skapa konsensus om skolans insatser för att motverka läs- och skrivsvårigheter. Stockholm: Lärarhögskolan. http://www.kodknackarna.se/wp-content/uploads/2011/04/konsensus2003. pdf Taube, K. (2007). Läsinlärning och självförtroende. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
Diagnostiskt arbetssätt Det kan tyckas långsiktigt att ha målen för årskurs 3, 6 och 9 för ögonen när man som lärare möter sina nybörjare. Likafullt är det så det bör vara. I sin undervisning behöver läraren kunna överblicka vad eleverna ska lära sig men också nogsamt fundera över hur och i vilken ordning detta ska ske. Utgångspunkten måste vara att alla elever är på väg att lära sig läsa och skriva men att de börjar från olika utgångspunkter och att Kopiering förbjuden
5
Komponentöversikt
Vips Lärarhandbok Vips Högläsningsbok Vips Arbetsbok Nivå 1–2
Vips Arbetsbok Nivå 3–4
Vips Läsebok* Nivå 1
Vips Läsebok* Nivå 4
Vips Läsebok* Nivå 2
Vips Läsebok* Nivå 3
Vips Väggplansch och bifogat ark med alla figurer
6
* Finns även som onlinebok.
Kopiering förbjuden
CD med Vips Läxbok Vips Alfabetssånger
Vips Lärarhandbok
Lärarhandboken är skriven för att förenkla din planering. Du kan följa moment för moment i varje kapitel eller hämta inspiration bland förslagen på ämnesintegration, samverkan, teman och andra aktiviteter i samma kapitel. Syftet med att kalla handledningen för en handbok är att betona att den ska kunna användas i ditt dagliga praktiska och faktiska arbete. Samtliga komponenter innehåller 24 kapitel som presenterar alfabetets 29 bokstäver. På så vis koncentreras perioden med intensiv läs- och skrivinlärning. Det ger dig och barngruppen större utrymme för verksamhetens temaveckor och annat samarbete.
Vips Högläsningsbok I högläsningsboken läser du ett kapitel som inledning till presentationen av varje nytt ljud och bokstavstecken. Från och med kapitel 2 finns det en resumé som gör att du och eleverna snabbt kommer in i sammanhanget. I lärarhandboken hittar du förslag på samtalsämnen och frågeställningar, både sådana som passar före läsningen och efter. För varje kapitel i högläsningsboken presenteras minst en ny hotellgäst vars namn, och ibland även yrke och egenskaper, representerar det nya ljudet och bokstavstecknet. Samtidigt som varje ny gäst har sin egen historia finns det en handling som går genom hela berättelsen och som får sin upplösning i sista kapitlet. Varje kapitel i högläsningsboken motsvaras av ett kapitel i arbetsboken, läseboken och läxboken.
Vips Arbetsbok
Kopiering förbjuden
I det här läromedlet används arbetsböckerna som underlag för en lärarledd genomgång av uppgifter som förbereder eleverna och ger dem förförståelse till texternas innehåll i läseböckerna. Barnen arbetar med tre sidor i arbetsboken innan de läser motsvarande sidor i läseboken. Den fjärde sidans återkommande första uppgift är att barnen på olika sätt återberättar vad texten handlade om i läseboken. Därefter finns en förberedande uppgift inför den sista sidan i läseboken vars text tar upp rim, motsatsord m.m. Naturligtvis kan du ändå välja själv när och om du istället vill utgå från läseboken och sedan leda eleverna vidare till uppgifterna i arbetsboken. Grundtanken är att du har genomgångar med hela eller delar av barngruppen. En pedagogisk och metodisk lärarledd undervisning ger en kvalitativ inlärningssituation, ett rikare språk och en mer mångfacetterad kunskap. Barnens frågor, åsikter och tankar i samtal och diskussioner ökar kunskapen och stärker
både självkänslan och grupptillhörigheten. Läromedlet ger också, liksom det övriga skolarbetet, många tillfällen för barnet att arbeta individuellt. Eftersom Arbetsbok nivå 1 och 2 ska tillgodose de elever som läser på nivå 1 finns det uppgifter som är skrivna med enbart versaler fram t.o.m. kap. 8. Barnen som läser på nivå 2 gör de uppgifterna också. Man kan tycka att texterna i läseboken på läsnivå 1 skulle ha vanlig brödtext efter kap. 8, men på det här sättet tillgodoses lärares önskemål om en läsebok med enbart versaler. De båda arbetsböckerna innehåller samma grunduppgifter, men de elever som har nivå 3 och 4 får fler utmaningar på en något svårare nivå och vissa uppgifter ska också skrivas in/dokumenteras i skrivhäfte eller på dator. I lärarhandboken och i arbetsböckerna framgår det tydligt vilka uppgifter och sidor som förbereder innehållet i motsvarande texter och sidor i läseböckerna. För att underlätta och göra arbetet överskådligt presenteras varje bokstav med två uppslag i lärarhandboken och arbetsboken. Sidnumren i arbetsboken och läseboken överensstämmer ända fram till det näst sista kapitlet där Q och W presenteras.
Kopieringsunderlag K hittar du i slutet av lärarhandboken. En symbol visar om det finns ett kopieringsunderlag till uppgiften.
Vips Läsebok Parallellt med handlingen i högläsningsboken får barnen i sina läseböcker veta mer om den aktuella gästen och vad som har hänt innan hon eller han kommer till Vov Hotell. På det viset vet barnen hela tiden mer än vad till exempel Vov Hotells värdpar och nattportieren vet. I dessa sidoberättelser förklaras och utvecklas det som ibland endast nämns i förbigående i högläsningsboken. Det ger också en förförståelse till det som händer i nästa kapitel. Läseböckernas texter är skrivna på fyra svårighetsnivåer efter bestämda kriterier som har följts så långt det har varit möjligt. Läsebok 1–4 finns även som Onlinebok.
Diagnos Innan ni börjar arbeta med det första kapitlet och efter vart fjärde kapitel finns en diagnos som kallas Diamanten. Den kan hämtas på Libers hemsida: www.liber.se Fördiagnosen finns i två versioner, en som eleven gör tillsammans med läraren och en som kan göras i grupp.
7
I kopieringsunderlaget längst bak i lärarhandboken kopierar du Vips halsband till varje barn. Vips halsband pryds av sju diamanter, en för varje diagnos. Barnen färglägger en diamant i taget och dokumenterar på det viset att diagnosen är gjord. I lärarhandboken finns det förslag på i vilka färger de olika diagnosernas diamanter kan målas.
Vips Alfabetssånger – CD Till varje kapitel finns minst en sång som hör ihop med den gäst eller de gäster som kommer till Vov Hotell. Sångerna speglar gästernas olika karaktärer och ger därför prov på flera olika musikgenrer som exempelvis tango, jazz, pop, rock, folkvisa och vals. Låtarna sjungs huvudsakligen av barn. Sångmaterialet kan användas i musikundervisningen. Sångerna är också inspelade instrumentalt så att du och barngruppen kan sjunga själva och använda samma ackompanjemang/bakgrundsmusik. Varje sång har en tydlig introduktion. Den instrumentala delen ligger som mp3-fil på Libers hemsida, www.liber.se Kapitel 20 skiljer sig från de andra eftersom de båda gästerna Gulli och Ukas har var sin sång. Signaturmelodin heter ”Välkommen till Vov Hotell”. ”Vips, var är du?” ligger efter Ivars visa eftersom det är i det kapitlet som Vips presenteras med namn för första gången. Båda sångerna passar bra som inledning till arbetsstunderna med Vips.
Sångtexter, noter och ackord kan du ladda ner från Libers hemsida på www.liber.se
Väggplansch Efter varje kapitel i Vips Arbetsbok och Läsebok är det dags att låta minst en ny gäst få flytta in i sitt rum på Vov Hotell. I Lärarhandboken ser du vilket/vilka märken som ska sättas upp och i vilket/vilka hotellrum. Märkena kan klistras fast på planschen eller fästas med häftmassa.
manhanget. Så småningom kan barnen klara fler och fler uppgifter på egen hand. Även de barn som läser flytande gör alla uppgifter och läser texterna högt med en förälder eller vuxen bredvid sig. I läxboken finns det en sida med information till föräldrarna om syftet med läxor och även något om målsättningen med svenskämnet. Där står också förslag på hur de kan hjälpa och stimulera barnet att utveckla sin läs- och skrivförmåga oavsett på vilken nivå deras barn läser och skriver. I läxboken finns det en sida där barnet markerar att läxan är gjord och en sida där föräldrarna kan dokumentera och skriva en kort kommentar eller synpunkt på läxan till läraren.
Onlinebok Läsebok 1–4 finns som Onlinebok. Onlineboken är en digital version av den tryckta läroboken. Skillnaden är att Onlineboken är laddad med digitala verktyg. Med Onlineboken kan eleven lyssna på texten, söka, anteckna, stryka under och lägga in länkar. I flera Onlineböcker finns länkar till relevant material i Liber Espresso. Du kan använda Onlineboken för genomgångar på en interaktiv skrivtavla eller projektor. Du har också möjlighet att ge eleverna tillgång till det personliga som du har lagt in i din bok. Det kan t.ex. vara instruktioner, läxanvisningar, webblänkar och extra material. Genom att välja vem/vilka i gruppen som du delar ett tillägg med kan du individualisera undervisningen. Onlineboken kan användas både på dator och iPad. I iPad-versionen saknas dock möjlighet att dela materialet med eleverna.
Innan du beställer För att få en indikation på hur många elevläseböcker av varje nivå du ska beställa finns det en diagnos på Libers hemsida, www.liber.se. Under läsåret kommer sannolikt några elever att behöva byta nivå till en högre, och i vissa fall lägre, nivå.
Vov Hotell i klassrummet
I läxboken finns en återkommande uppgift där barnet ska berätta för föräldern om den nya gästen och vad som har hänt på Vov Hotell. Att berätta och återberätta muntligt, skriftligt och i bild är oerhört viktig för språkutvecklingen. Det är också nödvändigt att föräldrarna får en inblick i den fantasivärld som barnen kommer att vara uppfyllda av. Alla barnen har samma läxbok. Därför finns uppgifter och texter som är skrivna för de fyra läsnivåerna. Barnen på nivå 1 och 2 arbetar och läser så långt de kan. Därefter fortsätter en förälder att instruera och hjälpa till att läsa så att varje barn får hela sam-
Jag är medveten om att era lokaler oftast samutnyttjas och att en stor del av arbetstiden används till många nya och tidskrävande arbetsuppgifter. Ändå vill jag ge några enkla förslag på hur ni i arbetslaget kan använda läromedlet som grund för samverkan och för att stimulera barnens fantasi. Min förhoppning är att barnen i sina lärande lekar kan omsätta det som de har läst, få leva sig in i läsebokens miljö och låtsas vara någon av alla de figurer som bor på hotellet. Här ger jag förslag på hur hotellmiljön kan integreras i det eller de rum ni använder och som jag här har valt att kalla klassrummet.
8
Kopiering förbjuden
Vips Läxbok
Receptionen Ett mindre bord eller en låg hylla kan användas som receptionsdisk. På sidan 3 och 31 i läseboken ser du en bild på Vov Hotells reception. I en secondhandbutik kan du hitta en hotellringklocka och en billig gammaldags telefon, som naturligtvis inte måste se ut som på bilden.
Nycklarna Vov Hotell har 29 rum och varje rum och gäst representerar en bokstav i alfabetet. I receptionen bakom disken hänger alla rumsnycklar(se bilden på s. 33 i läseboken). Om väggen i klassrummet tillåter, sätt 29 krokhängare/tavelkrokar i rader som på Väggplanschen (finns även på insidan av pärmen i arbetsboken). Kartnålar eller häftstift kan också användas. Se till att det blir tillräckligt stora mellanrum mellan krokar och rader. Ovanför varje krok sätts bokstäverna A–Ö som kan skrivas på självhäftande etiketter. Helst ska både versal (stor bokstav) och gemen (liten bokstav) få plats. Klipp 29 spelkortstora kartongbitar och stansa hål i ena kortändan med hjälp av ett hålslag. Numrera korten med tydliga siffror från 1–29. Innan det praktiska arbetet börjar med nycklarna säger du att barnen ska få höra en berättelse om ett par som nyss har köpt ett hotell. Visa receptionen och krokarna och berätta att ni ska leka att det är Vov Hotell. Visa också att alla rumsnycklarna fattas men att ni ska hjälpas åt att göra dem. När det passar efter högläsningen av första kapitlet delar du ut de numrerade korten till barnen och inspirerar dem att tillverka en gammaldags rumsnyckel efter egen fantasi och med hjälp av material som exempelvis ugnsfolie, metallpapper eller piprensare. Visa gärna några olika typer av riktiga nycklar och säg till barnen att hotellets nycklar också måste ha ett hål så att de kan träs på ett snöre och hängas upp på krokarna tillsammans med de numrerade korten. När alla nycklarna är färdiga får ett barn i taget hänga upp sin nyckel på rätt krok i den ordning som bilden visar. Fråga gärna: Om det hade funnits ett rum till, vilket nummer hade det rummet haft? (30) Hur skriver man det talet? Och om det hade funnits ett till? Och ett till? Ta alla chanser som finns att visa barnen övergången från 29 till 30, 31…
Bygg ert eget Vov Hotell
Kopiering förbjuden
I skoaffärer kan man få tag på tomma lådor som är lika stora. Lådorna inreds successivt till gästrum åt dem som kommer till Vov Hotell. Barnen kan arbeta en och en eller i par, de drar ett nummer mellan 1–29 och får inreda lådan med detaljer som hör ihop med just den gästen. Måla utsidan av locket och rita en dörr. Hjälp barnen att skära ut tre sidor så att dörren går att öppna eller ta bort hela locket när ni ska kika in i rummet. Observera att Vips bor tillsammans med Vivi och att
rum nummer fem är ett dubbelrum där både Elof och hans egen elefant Elon ska få plats. En variant till skolådor är de större tändsticksaskarna som inte kräver lika stor yta.
Lärarhandbokens upplägg i varje kapitel Ord och uttryck att samtala om är hämtade ur högläsningsbokens kapitel. Naturligtvis kan du välja vilka ord och uttryck som just din barngrupp behöver samtala om. När ni jämför och tar upp ordens synonymer och motsatser i gruppen utökas barnens ordförråd samtidigt som de vänjer sig vid att fundera över vad ord och uttryck betyder. Vi vuxna använder flera ord och uttryck utan att veta varifrån de kommer. Det är intressant att plötsligt förstå hur dessa kan härledas. Orden och uttrycken är spaltade som i en ordbok med en kortfattad förklaring. Det är förstås enklare att förstå ett ord eller uttryck om du läser det i sitt sammanhang. Låt barnen uppleva och leva sig in i handlingen under högläsningen utan att bryta stämningen för att förklara eller samtala om något.
Frågeställningar och samtalsämnen Här får du några förslag på frågor och samtalsämnen som ger en sammanfattning av handlingen i kapitlet. Naturligtvis finns det mycket mer att diskutera och att prata om efter högläsningen. Bejaka barnens tankar, funderingar och förklaringar genom att säga att javisst, så kan det vara och att du inte heller vet. Då vågar de fantisera, föreslå och spekulera.
Kapitelöversikten I varje kapitel finns en förteckning över de ordbilderna som presenteras i Vips Läsebok nivå 1 och 2. Dessutom hittar du vilka ord med bildstöd som finns i nivå 1–3 och ett urval av speciella ord och uttryck i varje nivå. Fram t.o.m. kap. 9 finns en förteckning över nya sammanljudningsord av hittills inlärda bokstäver samt kapitlets nya bokstav. Fr.o.m. kap. 10 finns endast de nya sammanljudningsorden med, de som står i läsebokens text på nivå 1 och 2.
Ord med bildstöd För att texterna för nybörjarna ska kunna varieras behöver man ibland använda ord som innehåller bokstäver som inte är inlärda ännu, ord som har en ljudstridig stavning eller som helt enkelt bedöms vara för långa. När ordet kan illustreras läggs en liten bild ovanför ordet, eller också läggs ett ord i själva illustrationen.
9
I de olika läsnivåerna 1–3 finns kriterier för vilka ord som ska ha bildstöd och vi har följt dessa så långt möjligt. Undantag finns naturligtvis. Oftast finns ett bildstöd första gången ordet används på en sida eller ett uppslag. Ibland och på vissa läsnivåer finns bildstödet fler än en gång.
Ordbilder En ordbild är förstås en bild av hur ordet ser ut och som vi känner igen det utan att vi behöver ljuda samman ordet. Ju fler ord barnet känner igen utan att behöva använda sammanljudningsmetoden, ju enklare blir det att läsa en text. Vuxna måste då och då ljuda en del främmande ord, eller i alla fall stavelse för stavelse för att vara säkra på att ha uppfattat och uttalat ordet korrekt. I språket förekommer ett antal småord frekvent, som konjunktioner och artiklar. I läsläromedel används ordbilder för att barnen ska kunna läsa en text när endast ett fåtal bokstäver är inlärda. Därför är det viktigt att nybörjarläsarna lär sig ordbilderna innan de ska läsa en text som bygger på att de kan dem. Om ordbilderna presenteras och övas på ett stimulerande och lekfullt sätt kan även de barn som läser vara med, i alla fall inledningsvis. I kapitelöversikten ser du vilka de nya ordbilderna är. Förbered gärna och skriv i förväg varje ny ordbild på en skylt som efter genomgången sätts upp synligt i klassrummet tillsammans med tidigare ordbilder. Tänk på att barnen som inte känner igen alla bokstäver kan uppfatta ”DET Det det” som tre olika ord. Därför finns de olika varianterna med i översikterna. Om du skriver ordbilderna på så stora kort att alla barn kan läsa dem oavsett var de sitter, då kan du passa på att repetera orden när ni får en liten stund över eller vid en viss tid varje dag. Variera läsandet av ordbilderna med att använda olika röster och sinnesstämningar när orden sägs eller genom att fråga: Vem kan hitta på en mening som börjar med ordet? I lärarhandbokens kapitel får du fler förslag. Ordbildskortleken kan förstås också användas för att träna eller diagnostisera enskilda barn. Kom ihåg att berätta varför barnen ska lära sig känna igen de vanliga orden, dvs. att när man kan läsa känner man igen nästan alla ord, till och med dem som har många, många bokstäver.
Arbeta med språket muntligt och skriftligt
10
• • • • • • • •
• •
ett givet sammanhang Skriva text till en illustration av en episod som barnen har lyssnat till Dokumentera uppgifter om den nya figuren/ karaktären i ”Hotelliggaren” Språkets byggstenar: det nya ljudet, bokstaven i ord och meningar Bokstaven: vokal/konsonant Alfabetet: läsa och beskriva bokstävernas plats med prepositioner och ordningstal Ljudanalyser: lyssna efter det aktuella ljudet i ord, skriva var i ordet ljudet hörs Egennamn på det aktuella boktavsljudet Lista ord på och med bokstaven, valfria ord eller ord som hämtas ur en given illustration/presentations-bilden Katalogisera: skriva in ord på och med bokstaven/ ljudet i en ordbok i alfabetisk ordning Återberätta den lästa händelsen i Vips Läsebok med hjälp av en sekvensstruktur
Vips Arbetsbok Insidan av pärmen visar en schematisk bild, en genomskärning av Vov Hotell. Samtala med barnen och beskriv tillsammans hur det ser ut i foajén. Fråga barnen hur många rum det är på de olika våningarna och använd ord som första, andra m.fl. Vem kan läsa vad det står på dörrarna och dörrskyltarna i foajén? Vilka bokstäver känner barnen igen? I receptionen står Otto, nattportieren och har just lämnat en rumsnyckel med en tom namnbricka till barnet. Otto har också tagit fram sitt autografblock. Det är en uppmaning till barnen att de efter förmåga ska träna sig på att skriva sina för- och efternamn så fint de kan. Av dem som skriver med enbart versaler kan det vara några som vill lära sig skriva med endast en versal först och resten gemener. De andra barnen tränar på att skriva sina efternamn. De kan öva på kladdpapper eller i sitt skissblock och därefter skriva in sitt namn på nyckelbrickan längst ner på insidan av omslaget.
Innehållsförteckningen Samtala med barnen om vilka sorters böcker det finns. Visa några olika skönlitterära böcker, med enbart text, rena bilderböcker och böcker med texter och illustrationer. Prata om att böcker har olika antal sidor, att det finns tjocka och tunna böcker och att bilderna kan vara svartvita eller i färg. Att många böcker har flera avsnitt/delar som kallas kapitel. Kapitlen har inte alltid lika många sidor. I tjocka böcker med många sidor finns det ofta en innehållsförteckning. En sådan förteckning visar hur många kapitel det finns, vad varje kapitel heter och på vilken sida det börjar.
Kopiering förbjuden
I lärarhandbokens översikt finns det flera specifika moment som ingår i just det kapitlet. Här i inledningen har vi valt att lägga de många återkommande momenten. • Ord och uttryck i Vips Högläsningsbok: förklara jämföra beskriva • Hörförståelse: lyssna berätta samtala fundera • Beskriva kapitlets nya figur/karaktär
• Skriva text i en pratbubbla så att den passar in i
Innehållsförteckningen i arbetsboken kan du och barnen arbeta med successivt. Där kan barnen markera vilka kapitel de har arbetat färdigt med genom att ringa in numret på kapitlet med en färgpenna eller skriva ”läst” eller sina initialer på den streckade linjen. Här ser barnen vilka figurer/gäster som deras böcker kommer att handla om och här ser de också att kapitel 1 handlar om Otto som de just har hört mycket om i högläsningsboken.
Varje kapitels första sida Vips Arbetsbok
Kapitelcirkel Samtala med barnen om vad de får veta när de ser cirkeln (ljudet/tecknet/bokstaven, kapitelnumret, den nya gästen).
Presentationsbilden Bilden illustrerar alltid något som hände i högläsningsboken. Förutom namnet på figuren/gästen finns det oftast flera detaljer, mönster, färger och föremål som börjar på eller innehåller det aktuella bokstavsljudet. Till varje presentationsbild finns det förslag på frågeställningar.
Instruktioner Även om flera rubriker och instruktioner i Arbetsbok nivå 1–2 och 3–4 är återkommande och kortfattade är de i första hand avsedda att läsas och förmedlas av dig. Så småningom kommer förstås de flesta barnen att känna igen uppgifter och instruktioner.
Pratbubblan
Kopiering förbjuden
Barnen känner igen pratbubblor från serietidningar och tecknade barnprogram. I kopieringsunderlaget hittar du en sida med olika ”bubblor” som du kan förstora eller använda som de är. Tanken är att barnen också ska få färdiga pratbubblor att använda, men visst kan både du och barnen rita och klippa ut egna. I instruktionen till uppgiften använder vi uttrycket: Vad tror du att NN säger? När barnen så småningom läser i Vips Läsebok ser de mitt förslag på vad exempelvis Otto säger. I arbetsboken är det meningen att barnen själva ska tänka sig in i situationen och föreslå vad som kan skrivas i pratbubblan. Vissa barn som inte skriver ännu kan inledningsvis rita en bild i pratbubblan, t.ex. Ottos smörgås om de tror att det är den som Otto säger något om. I lärarhandboken uppmanar jag dig att skriva ett par av barnens förslag som exempel på tavlan för att ge de barn som behöver en förlaga att härma/skriva av. I serier är det vanligt att texten i pratbubblor är skriven med enbart versaler. Vi har valt att skriva texten med versaler i läsnivå 1–2 och med vanlig brödtext i läsnivå 3–4.
Vips Alfabetssånger I arbetsboken finns en CD som symbol för den sång som hör till just det kapitlet. Ibland passar det bra att lyssna och sjunga direkt efter högläsningen och samtalet om presentationsbilden. Ibland handlar texten om den berättelse som finns i läseböckerna och då föreslår jag att ni väntar. Låtarna representerar olika genrer och tillsammans med texterna har de direkt eller indirekt anknytning till hotellgästerna. Alla sångtexter behöver naturligtvis inte läras in. Cirkussången och Pamira och piraterna har en text som sammanfattar berättelsen som barnen har läst eller ska läsa i sina läseböcker. Lyssna ett par gånger, samtala om innehållet och sjung med där ni kan. Använd gärna sångerna och dramatisera dem, mima till sången eller gör ”stillbilder” (se ”stillbilder” under rubrik Återberätta). Sångtexter, noter och ackord kan hämtas på www.liber.se
Hotelliggaren I Vov Hotells reception finns en liggare där varje ny gäst som checkar in bokförs vid rätt rumsnummer. Gör en Hotelliggare av ett skrivhäfte, eller häfta ihop en bok av rit-/tonpapper i A4-format. Det behövs ca 30 sidor exklusive omslaget/pärmen, en för varje rum och gäst + valpen Vips. Klä utsidan med ett vackert tyg eller ett tapetprov. Vov Hotells liggare är röd, den syns på bilderna på sidan 3 och 31 i läseböckerna. Varje barn kan ha sin egen liggare där de skriver och berättar om den gäst som kommer till hotellet. Barnen kan använda en scrapbook eller ett skrivhäfte eller helt enkelt samla papperen i en pärm eller mapp, se kopieringsunderlag. Ett alternativ är att ni enbart använder den gemensamma hotelliggaren. Då färdigställer du klassrummets stora liggare så att du tillsammans med barnen skriver in uppgifter om gästerna i den takt de kommer till Vov Hotel. I kopieringsunderlaget finns det ett utrymme för en bild. Antingen ritar och målar barnen av den aktuella gästen eller också skriver du ut den konturritade bilden som barnen färglägger och klistrar in.
Ljudet och bokstaven I många läromedel är bokstavstecknet utgångspunkt för läsinlärningen. Jag vill understryka att det är ljudet som har ett skrivtecken och inte tvärtom. Det är inte ”bokstaven som låter Sss” utan ljudet ”Sss” som har ett tecken, en bokstav som heter S (äss) och skrivs Ss. De ljud som vi gör när vi talar har fått ett eller flera tecken för att vi ska kunna kommunicera med varandra skriftligt. Bokstäverna är symboler för ljud som bildar de olika ord som tillsammans ger en mening, en betydelse.
11
I den här läsläran utgår vi t.ex. från det talade ordet Vivi och lyssnar efter V-ljudet. Vi känner hur vi formar ljudet och därefter skriver vi tecknet/bokstaven.
Ljud på burk Samla 29 tomma barnmatsburkar. Sätt vita etiketter på dem och ställ dem i en hylla eller ta fram en burk i taget för varje ljud som presenteras. Lägg i förväg i några tomma pratbubblor och en med text som hör till kapitlet, exempelvis: O! Barnen kan samla pyttesmå saker och bilder där ljudet O hörs först. Burkarna och burkarnas innehåll kan användas till många olika sorteringsövningar, skrivuppgifter och ordlekar. Ett exempel är att barnet kan hämta en burk i taget och skriva in de ord som inte redan står i ordboken. Ett annat exempel är att de kan sortera burkinnehållet och skriva orden i alfabetisk ordning.
Vokaler och konsonanter Det finns ingen anledning att vänta med att säga vokaler och konsonanter. Barnen möter hela tiden nya ord som de inte direkt förstår eller använder själva. Däremot kräver vi inte att de ska minnas vilka som är konsonanter och vilka som är vokaler, inte heller vilka som är versaler eller gemener. Samtala om och förklara för barnen vad ett ord är och vad bokstäver är. När vi talar är det sällan som varje ord sägs eller hörs för sig utan alltsammans hänger ihop i en enda fras, som tonerna i en melodi. Fråga gärna barnen som kan läsa om de minns hur de lärde sig. Trösta nybörjarläsaren med att de till slut kommer att känna igen de flesta orden på samma sätt som de känner igen bilmärken och olika sorters fåglar. Man måste ha tålamod på samma sätt som man har med det mesta som man lär sig, som att cykla eller att simma. När man har lärt sig läsa kommer man ihåg det hela livet. Alla kan lära sig läsa. Det tar bara olika lång tid.
Skriva bokstäver
12
Skissblocket Om varje barn har ett linjerat kollegieblock är det enkelt att öva bokstäver, skriva ord, skriva av ord, rita och skriva skisser, anteckna frågor och svar vid faktaskrivandet, rita tankekartor m.m. Ett skissblock minskar också användandet av lösblad och utvecklingen i skrivandet kommer att synas.
Ljuda och skriv
Berätta för barnen att det kallas för att ljuda när man säger ett ord så långsamt att varje ljud hörs. Ljuda ditt namn och låt barnen pröva att ljuda sina och kompisens namn samtidigt, inte en och en. För att förbereda barnen på modellen att ljuda, att lyssna efter ett ords olika ljud, kan du inledningsvis använda en pappersremsa som du viker eller delar av med streck så att antalet rutor överensstämmer med antalet ljud/ bokstäver. Utgå från namnet på den nya gästen och uppmana barnen att lyssna efter antalet ljud, som när du artikulerar t. ex. V-I-V-I, med så kort paus
Kopiering förbjuden
I inlärningen av bokstavsformerna använder jag här i lärarhandboken uttrycken ”den osynliga pennan”, ”skriva med luftbokstäver” och ”skriva i luften”. När du står framför barngruppen kan du säga och visa att du låtsas att du håller i en osynlig penna, en penna som du kan skriva osynliga bokstäver med direkt i luften. Du kan stå till hälften vänd från barnen mot skrivtavlan för att visa rätt skrivriktning, men det är förstås ännu bättre om du lär dig att skriva spegelvänt så att du kan stå framför barnen. Då ser du direkt om alla börjar och slutar rätt/där de ska och vilka det är som behöver hjälp. Bokstäverna formas och skrivs på ett visst sätt för att förenkla och ge flyt i skrivandet. I varje kapitel finns det förslag på hur du kan instruera barnen och vad som kan vara viktigt att tänka på. Det finns ett
kopieringsunderlag som visar alla bokstäver med startprickar och skrivriktningspilar. Plasta gärna in ett par sådana sidor, dels för din egen del, dels till de barn som är hjälpta av att ha den bredvid sig när de skriver fritt. Det finns många sätt att öva in bokstavsformer. Variera gärna de olika sätten. Måla bokstaven med vattenfärg, rita regnbågsbokstäver med kritor eller tuschpennor, forma bokstäver i sand, i lera, av piprensare, avlånga ballonger, snören och även med kropparna. I idrottssalen eller rörelserummet kan grupper av barn bilda bokstäverna liggande. Hela gruppen kan också försöka lägga sig efter varandra och bilda till exempel O. Gör det gärna till en rutin att forma varje ny bokstav så. Det är en utmärkt kontakt- och gruppövning. Fotografera dem! Sätt in i ett fotoalbum så får klassen en egen rolig ABC-bok. Arbetsbokens bokstavsträning är tillräcklig för en del barn, medan det för andra är nödvändigt att träna mycket mer. Alla barn kan förstås ha en skrivbok där de både övar och skriver in bokstäverna. Skissblocket, se nedan, är suveränt att använda när barnen ska träna att skriva. Bland kopieringsunderlagen finns också alfabetets bokstäver som kan lamineras och skäras till bokstavskort. Antingen kan barnen få dem och förvara dem i ”ABC-/Alfabetsaskar” eller också skriver de egna bokstavskort som de samlar i någon typ av ask. Korten är toppen att använda, inte bara till alfabetisk ordning utan till alla möjliga olika bokstavslekar.
som möjligt mellan de olika ljuden. Därefter lyssnar ni tillsammans efter ett ljud i taget i Vivis namn och skriver bokstavstecknen i ruta efter ruta. När gästen eller ordet har en dubbel konsonant eller ljudstridig stavning bestäms antalet rutor av det ordets korrekta antal bokstäver.
Ljudanalys 1 I instruktioner eller rubriker används versalen för att syfta på ljudet, som exempelvis i instruktionen: Hör du O i ordet? I Arbetsbok nivå 1–2 går ni tillsammans igenom vad varje bild föreställer och ringar in dem som innehåller det aktuella ljudet. På nivå 3–4 ska barnen skriva orden, vilket de på nivå 1–2 också kan göra om de vill trots att det inte finns skrivlinjer. I början kan barnen välja att skriva med enbart versaler eller enbart gemener. På nivå 3–4 ska barnen dessutom skriva en lista med fler ord som börjar på eller innehåller det aktuella bokstavsljudet. Ibland finns det tillräckligt med detaljer i presentationsbilden, ibland inte. Då skriver barnen valfria ord. Vi har skrivit in de dubbla konsonanterna i ljudanalyserna i arbetsbok 3–4 där vi vill att barnen ska skriva orden. Om ingen förlaga finns har vi också skrivit in en del bokstäver i ord med ljudstridig stavning. Eftersom materialet är skrivet utifrån att arbetet leds av läraren har vi vågat använda en del ord och bildstöd som annars hade varit tveksamma. Här i lärarhandboken finns en förteckning över samtliga bilder i de båda ljudanalyserna.
Ljudanalys 2 I det här läromedlet frångår vi den traditionella metoden där eleverna uppmanas att lyssna efter om ett ljud hörs ”först, inuti eller sist” i ett ord. Först och sist är begripligt, men ”inuti” är ett vagt begrepp. Här betonar vi både audiellt och visuellt att varje ljud i ordet har minst ett bokstavstecken. I den andra ljudanalysen finns det en bokstavsruta för varje enskilt tecken. Barnen ser tydligt att de kommer att kunna skriva hela ord när de har lärt sig hur bokstäverna ser ut. Vi använder omväxlande tecken, bokstavstecken, symboler och bokstäver. Ordet stav förknippar barnen med skidåkning eller stavgång och vi kan inte förutsätta att alla barn omedelbart förstår vad en bokstav är. Uppgiften i nivå 1–2 är att säga vilket ord som bilden visar, ljuda det och lyssna efter var i ordet ljudet hörs och skriva bokstaven i den rutan. Om barnet kan skriva hela ordet gör de det direkt. I nivå 3–4 ska barnen skriva ordet med versaler i bokstavsrutorna och sedan med gemener på skrivraden - om de kan det, annars med versaler till dess de har lärt sig gemenerna.
Namnslagstavlan
Varje kapitels andra sida i Vips Arbetsbok
Barnen ger förslag på namn som du skriver som förlaga på tavlan. I Arbetsbok nivå 3–4 finns förslag på andra egennamn. Om ni har en anslagstavla i klassrummet kan ni använda en del av den till ”Klassens namnslagstavla”. I ett arbetsschema kan det ingå att barnen ska skriva minst ett egennamn till anslagstavlan. En del barn skriver namn med enbart versaler, men nämn varje gång att namn skrivs med stor bokstav först. Remsor av en kvittorulle ger en lagom höjd på bokstäverna och är enkel att riva eller klippa i olika längder.
Alfabetet
Ordboken
Berätta först om våra bokstävers ursprung, tecknen för ljuden vi gör när vi talar. Barnen känner säkert igen ABC och flera vet nog vad ett alfabet är. Finns det barn i klassen som kommer från länder där de använder andra bokstavstecken, som arabiska eller kinesiska, eller barn från våra nordiska grannländer där de har bokstäver och skrivtecken som skiljer sig från våra? Samtala om varför det är bra att kunna alfabetet. Alfabetet står på andra sidan i varje kapitel i arbetsboken och på första sidan i läseboken. I arbetsboken finns det små vita cirklar under varje bokstav. I dem kan barnen sätta pennspetsen eller pekfingertoppen och ”hoppa” framåt i takt med rabblandet. Barnen spårar i den nya bokstaven med en färgpenna eller blyerts och målar sedan cirkeln i valfri färg. På så sätt ser de tydligt att de lär sig fler och fler bokstäver. Passa på att rabbla alfabetet någon gång då och då.
Det finns skrivhäften med förtryckta bokstäver i alfabetisk ordning. Om du inte har tillgång till dem kan du förstås använda ett vanligt skrivhäfte. Kontrollera att sidorna räcker till. I ordboken samlar och skriver barnen successivt in ord från varje kapitels ljudanalyser m.m. Barnen lär sig att katalogisera och systematisera och orden kan användas till både muntliga och skriftliga övningar.
Varje kapitels tredje sida i Vips Arbetsbok
Språket i ord och mening
Kopiering förbjuden
Den här sidan i arbetsboken innehåller olika arbetsuppgifter beroende på vilka ordbilder och språkliga moment som behöver övas innan barnen läser kapitlet i sina läseböcker. Barnen tränar bland annat på att känna igen ordbilder som innehåller bokstäver som inte har lärts in ännu, de får öva på enkla uppgifter i
13
studieteknik, ord- och meningsbyggnad, ord- och läsförståelse, bokstavs- och ordlekar samt andra språkliga övningar och grammatiska konstruktioner.
Läs Vips Läsebok Innan barnen läser i sina läseböcker föreslår jag att du kollar i kapitelöversikten vilka de nya ordbilderna är och vilka speciella ord som finns i de olika nivåerna. Det är guld värt att ha förberett barnen på de orden så att det inte blir för stora hinder när de läser.
Första sidan i Vips Läsebok Första sidan i varje kapitel är densamma som presentationsbilden från arbetsboken. Här kan barnen läsa mitt förslag på text i pratbubblorna och barnen kan jämföra med vad de skrev i arbetsboken. Nu får de några repliker och en kort text som anknyter till det de hörde under högläsningen. På första sidan finns mycket information som till exempel kapitelcirkeln, samma som i arbetsboken, gästens/gästernas namn, andra figurers namn, den aktuella bokstavens plats i marginalens alfabetsremsa och så småningom korta texter till presentationsbilden som innehåller de ordbilder och bildstöd som kommer att användas i kapitlet.
Mittuppslaget i Vips Läsebok Mittuppslaget ger barnen en berättelse om Vips, men oftast om kapitlets gäst/gäster som antingen har utspelat sig innan gästen kom till hotellet eller som kommer att hända efteråt. Rubriken kan läsas av en del barn, men läs den gärna för alla eftersom den ger en ledtråd till vad texten handlar om. För att ge barnen mer förförståelse inför läsningen kan ni samtala om vad som händer med hjälp av bilderna som är desamma i samtliga nivåer. Variera så att barnen ibland läser två och två inom sin nivå, ibland i smågrupper där nivå 1–4 blandas. Du kan också samla barnen som läser på en viss nivå och läsa med dem när resten av barnen arbetar med något annat. Överraska aldrig barnen med att de ska läsa högt för alla. Låt barnen få tillräcklig tid att öva på texterna innan de läser för varandra. Ge de barn som behöver flera tillfällen att först öva läsningen tillsammans med dig eller en kompis. Snart vet du förstås vilka barn som obekymrat läser högt utan förberedelse.
Varje sista sida i Vips Arbetsbok
Återberätta I nästan alla kapitel är den översta uppgiften att återberätta mittuppslagets händelse som barnen just har läst i sina läseböcker. När ni har samtalat om vad som hände föreslår jag att du ger barnen en enkel frågemodell att följa både vid återberättandet och när de ska skriva egna berättelser samt när de spelar pjäser. Vad hände först? Vad hände sedan? Vad hände till slut? De här frågorna står ovanför var sin bildruta. Den första visar oftast den första bilden från läseboken. Med hjälp av frågorna väljer barnen ytterligare två minnesbilder av berättelsen, ritar dem och skriver enstaka ord, text i pratbubblor eller en berättande bildtext. Variera med att ibland låta barnen improvisera och dramatisera det som hände. En grupp barn kan visa vad som hände först, och andra kan visa vad som hände sedan och till slut. Du kan också säga att du är fotograf för en tidning och har tagit tre kort av det som hände och be barnen gissa vilket kort du tog först. Sedan kan de barn som vill föreställa och visa ”en stillbild” av det kortet och så pratar ni om nästa bild. En annan variant är att du går runt och intervjuar barnen som om de har varit med om det som hänt. I Arbetsbok 3–4 ska barnen också skriva och berätta om vad som hände från början till slut. Det kan verka tjatigt men det kommer att tydligt visa barnens skrivutveckling. För att stimulera barnens fantasi kan du tipsa barnen om att de kan beskriva händelsen ur en annan figurs synvinkel än den som ges i läseböckerna. I kapitel 2 skulle barnet kunna låtsas vara den som lämnade valpen utanför Vov Hotell och beskriva hur det gick till. De skulle också kunna skriva hur det kändes och varför den personen lämnade valpen där.
Kopiering förbjuden
14
När barnen läser i smågrupper kan de turas om att vara de olika figurerna och läsa den text som står i pratbubblorna och att vara berättaren som läser texten som för handlingen vidare. I läsnivå 4 finns förstås den mest innehållsrika texten. Ibland kan du eller något barn läsa den texten som en sammanfattning eller som inledning till lässtunden. Om barnen tidigt får vanan att läsa olika svåra texter tillsammans lär de sig förhoppningsvis att fokusera mer på innehållet än på varandras läsförmåga.
Lek med ord och språklek I arbetsbokens näst sista uppgift förbereds barnen inför läsningen av sista sidan i läseboken. Ibland handlar det om rim, sammansatta ord, motsatser och gåtor, ibland är det olika typer av lästräning.
Varje sista sida i Vips Läsebok Kapitlets sista sida har olika typer av texter som anknyter till den aktuella hotellgästen och bokstaven, men som ger en lästräning av ett annat slag. Här övar barnen sig bl. a. på att läsa ett ord och sökläsa efter dess rimord, på att läsa korta verser, att välja rätt sista ord i en mening, att läsa frågor och välja rätt svar, att läsa ett ord och välja vilken mening som berättar vad ordet betyder och att läsa en del av en mening, förstå hur den ska sluta och hitta på ett eget slut.
Skrivuppgift Varje kapitel i arbetsboken avslutas med att barnen får en uppgift som de ska skriva i ett skrivhäfte eller digitalt. Det finns alltid en anknytning till något som har tagits upp i kapitlet. Ibland skiljer sig uppgifterna åt i de båda nivåerna.
Välj två egna påståenden eller använd dem jag föreslagit. Skriv dem på två lappar. Lotta ut dem efter ett visst system så att varje barn kommer att få öva sig på att prata inför alla. Barnen läser sina lappar, eller får hjälp av dig. Därefter fortsätter ni med ämnet i ett samtal som du leder. Ibland tycker ni lika, ibland inte. Ibland är samtalet färdigt på några minuter, ibland behöver ni längre tid. Tänk igenom och öva in en rutin för ”Speakers’ Corner” så att den yttre formen blir självklar.
Valpen i korgen Ordna så att klassen får en egen liten Vips i en korg. Låt valpen ligga under en filt tills han presenteras i läseboken. Barnen kan sy en egen liten valp eller ta med sig gosedjursvalpar. En sådan konkret liten Vips kan förstås användas på många sätt i undervisningen. Barnen kan läsa för Vips, skriva till och om Vips och tillverka små saker till honom. Under den här rubriken ger jag några förslag. Korgen med filten är också användbar i språkliga övningar och lekar eftersom du kan gömma material, ordskyltar och föremål i den.
Sista spalten i lärarhandboken, Ämnesintegrering och temaförslag
Speakers’ Corner/ Etiskt samtal Vissa kapitels innehåll väcker tankar om värderingar i såväl små som stora frågor. I lärarhandboken ger jag förslag på två, oftast diametralt motsatta synpunkter eller påståenden. Målet är att barnet ska öva sig på att framföra en åsikt och att lära sig respektera vad andra tycker. Alla barn måste vara införstådda med att påståendet som framförs är skrivet av någon annan. Naturligtvis kan en av åsikterna överensstämma med barnets. Den här enkla och mycket försiktiga modellen är ett första steg mot målet att våga och kunna debattera och argumentera för sin sak och sin åsikt.
Kopiering förbjuden
15
Oo K api t el 1
OTTO
Kapitelöversikt LÄSNIVÅ 1
LÄSNIVÅ 2
LÄSNIVÅ 3
LÄSNIVÅ 4
Ordbilder
EN en
Ord med bildstöd
Vips Högläsningsbok Ord och uttryck att samtala om före eller efter högläsningen Farväl Adjö/Hej då knyte ett hopknutet tyg med något i,
även om spädbarn/ djur ungar midnatt mitt i natten/ kl. 24.00 moraklocka hög golvklocka, de första fr. Mora på 1700-t skafferi skåp/litet rum med matvaror stänger plural av stång, presens av verbet stänga hasa sig fram gå utan att lyfta på fötterna muttra prata irriterat för sig själv urtavla där siffror och visare finns på en klocka ledtråd hjälp som leder till rätt svar olympiska spel idrottstävling för alla länder vart fjärde år vrå hörn/krypin/liten del av ett rum flik hörn/snibb
Vips Högläsningsbok s. 2–6 Frågeställningar och samtalsämnen efter högläsningen:
· Vilken tid på dygnet arbetar Otto? · Vad hämtar Otto i skafferiet? Beskriv smörgåsen.
· Hur försöker Otto hålla sig vaken? · Otto får ett par märkliga telefonsamtal. Vad är det som är så konstigt? · Vad händer till slut när Otto öppnar ytterdörren? · Vad tror du att det finns i korgen?
OTTO Otto OST
smörgås *ko
OLIV/EN TUR
OLIV/EN *oliv/en
*bro *lo *klo
KO SKO LO KLO
TUR *osten *ko
*zoo *nos *ros
RO BRO NOS ROS
*sko *bro *lo
*klo *nos *ros
*Ordet är illustrerat.
Speciella ord och uttryck TUR
TUR OTUR
vill orolig
”andas ut” springer
tur/otur
framför/ bakom ”bli sugen” ”ta vägen” svartvit glor storebror
Ord av hittills inlärd bokstav O
Arbeta med språket, muntligt och skriftligt Moment utöver de återkommande. Se inledningen. ·
Skiljetecknen ? !
· Artiklarna EN en (ETT ett) K · Substantiv i obestämd och bestämd form: en oliv – oliven, en ko – kon · Hur O ändrar betydelsen av vissa adjektiv/adverb: rolig orolig · Motsatser: tur otur · Svara i telefonen som Otto gör, med för- och efternamn · Läsa, rita och skriva rimord med O: KO SKO · Läsa verser: En ko, en sko · Bildtext till stora presentationsbilden av Otto · Återberätta handlingen i läsebokens text "Otur Otto" · Verser av rimord Skrivhäfte
Vips Läxbok kapitel 1 Läs mer i inledningen, Vips Läxbok
Diagnos Diamanten Läs mer i inledningen, Diagnos Diamanten
K
Diagnos 1 är en fördiagnos som hämtas på Libers hemsida www.liber.se Till diagnosen hör ett kopieringsunderlag med Vips diamantprydda halsband. Efter första diagnosen färglägger barnen den första diamanten gul. Kopiering förbjuden
16
OTTO OST EN
Tur otur
Vips Arbetsbok s. 3
· Vem ser vi på bilden? (Otto)
Vad betyder tur respektive otur? Visa eller rita ett treklöver på tavlan. När bladen sitter fyra och fyra på ett klöver kallas det för ett fyrklöver och sägs ge tur. Fyrklöver finns som symbol i telefoner. Skriv TUR tur. Skriv O framför och läs. Vilken skillnad blir det? Se även ”Tur och otur” på nästa uppslag.
·
Oo som i Otto
förbereder s. 3–5 i Vips Läsebok
Presentationsbilden Läs mer i inledningen, Presentationsbilden
· · · ·
Skriv OTTO Otto på tavlan. Vad gör Otto? (slickar sig om munnen, gnuggar händerna) Varför ser Otto så nöjd ut? Vad finns det mer på disken? Ser du något gammaldags? Vad handlar tidningsuppslagets vänstra sida om? Vad finns det på den högra sidan? Vad är ett korsord?
Pratbubblan
O
O en oliv !
Läs mer i inledningen, Pratbubblan
Vad säger Otto när han ser sin nattsmörgås? Skriv några av barnens förslag. Berätta att O är ett ord som har en enda bokstav. Finns det fler sådana ord? (I Å Ö) När säger man O? (glad snopen besviken) Hur känner sig Otto på bilden? Punkt, frågetecken, utropstecken Läs i inledningen, Skriva bokstäver
Visa tecknen. Vad heter de? Varför behövs de? Läs ett avsnitt ur kap. 1 i högläsningsboken utan avbrott för punkt och med samma tonfall i frågor och utrop. Skriv skiljetecknen med ”den osynliga pennan i luften”. Barnen härmar. Ställ frågor med påståenden och utrop/uppmaningar omväxlande. Överdriv utropen! AJ! Hjälp! Tyst! Akta dig! Barnen väljer tecken som de ”skriver i luften”. Det blir som en lek, men du ser hur de ”skriver” och vad. Arbetsbok 3–4: Skriv en text till bilden. Låtsas att du är Otto som skriver och berättar. Skrivhäfte
Ottos visa Läs mer i inledningen, Vips alfabetssånger
Konkretisera texten med en riktig smörgås eller med bilder på smör, ost, oliver. Rör er till Ottos boogiewoogie och klappa takten.
Läs mer i inledningen, Ljudet och bokstaven
Hur formar vi munnen när vi säger O? Ljudet O har en ton. Bokstaven O heter O. O är en vokal. Hur länge kan du säga O? O kan sägas kort också. Då stöter vi ut luften. Säg O(h) flera gånger och känn på magmusklerna. Ljudet O kan sägas på två sätt, dels betonat som i otur, dels obetonat som först och sist i Otto. Ljuda och skriv Otto Läs mer i inledningen, Ljuda och skriv
Artikulera O- TT- O med kortast möjliga paus mellan ljuden. Hur många olika ljud hörs i O- TT- O? (3) Vilket ljud gör vi först? Hur ser O ut? Skriv O på tavlan eller i första rutan på en remsa med 4 rutor. Vilket ljud gör vi sedan? Ljuda O- T. Vilken bokstav är T och hur ser T ut? Skriv T. Ljuda O- T(T)- O. Hur många ljud hörs efter T? Vi hör ett ljud, men Otto skrivs med två T. Annars skulle vi läsa Otto fel och säga ”Oto”. Skriv ett T till. Vilket ljud gör vi sist i O- TT- O? Skriv O. Skriv OTTO Otto och berätta att namn skrivs med stor bokstav först. Ljudanalys 1 Läs mer i inledningen, Ljudanalys 1
Arbetsbok 1–2, 3–4: Otto bok morot tomat oliv nos ost + vas (distraktor) Finns det något mer i den stora bilden där O hörs i ordet? (orange olle rutor korsord violer blommor orange Olympiska Spelen skomakarlampa) Skriv barnens förslag på tavlan. Arbetsbok 3–4: Barnen skriver fler ord som innehåller O. Det finns ord som stavas med O men låter Å: (glasögon telefon monster ringklocka) När barnen arbetar kan du utmana dem som läser flytande med frågan om de kan hitta några ord som stavas med O fast det låter Å.
Otto checkar in på Vov Hotell Skriv Oo
Läs mer i inledningen, Hotelliggaren
Vad vet vi om Otto? Rita, måla och skriv.
K
Läs mer i inledningen, Skriva bokstäver
Kopiering förbjuden
Visa att bokstaven skrivs motsols och att den börjar och slutar högst upp på exakt samma ställe. Stora O är dubbelt så högt som lilla o. Vad kan vi då säga om lilla o? 17
Vips Arbetsbok s. 4
Vips Arbetsbok s. 5
förbereder s. 3–5 i Vips Läsebok
förbereder s. 3–5 i Vips Läsebok
Oo i alfabetet
Ordbilden EN en
Läs mer i inledningen, Alfabetet
Vad åt Otto den här natten? Skriv SMÖRGÅS smörgås. Säger vi en smörgås eller ett smörgås? Skriv EN en framför SMÖRGÅS smörgås. Fortsätt på samma sätt med barnens övriga förslag. Visa ordbildsskyltarna EN en. Berätta att alla ska få fästa sådana skyltar där de passar. Först ska skyltarna målas, klippas ut och namnas på baksidan. Berätta att du ska skriva en lista på vad barnen ska göra och i vilken ordning. Uppmana dem att lyssna noga. Först ska alla tänka ut var de ska fästa skyltarna. Sedan ska skylten målas.
Var i alfabetet finns Oo? (i mitten) Vilket nummer har Oo? (15) Vilken bokstav kommer före Oo? Efter? Vilken bokstav ser nästan likadan ut som Oo? (Öö) Vilken skillnad är det? (ovanför Ö ligger två ”öar”) I det grekiska alfabetet är Oo, Omega, sist. Det förklarar talesättet ”A och O”. Ljudanalys 2 Läs mer i inledningen, Ljudanalys 2
Arbetsbok 1–2, 3–4: lo ko ro bo orm ost nos ros oliv Otto lego Arbetsbok 3–4: Barnen skriver de ord de kan med gemener, resten med versaler. Namnet Otto
är ett fornnordiskt namn som betyder rikedom/ egendom, men även ”åtta”. Förr blev det åttonde barnet ofta döpt till Otto eller Ottilia. O som i Otto Olin
Repetera Ottos förnamn. Visa först och skriv sedan tillsammans med ”den osynliga pennan i luften”. Vad heter Otto i efternamn? Visa hur Olin skrivs. Berätta att när man kan de små bokstäverna skriver man namn med stor bokstav först och resten små. Undantag är namn i e-postadresser.
K
1. VAR? (skriv ordet i en tankebubbla.) 2. Måla EN en (rita ett par kritor) 3. Klipp ut (rita en sax) Gå runt och fråga varje barn var de ska fästa sina skyltar. Det är extra viktigt för dem som inte är helt bekanta med svenska språket. En oliv, oliven
Visa ordbilden en och säg: en arm, armen. Barnen säger på samma sätt när de berättar var de ska sätta sina skyltar från förra övningen. Ord som slutar på en vokal, men även andra ord, får enbart ändelsen -n som t.ex. ko, sko, bro, tavla. Dialektalt, bl.a. i Småland sägs cyklen/cykelen och nycklen/nyckelen. Slå upp s. 5 i arbetsboken och lös uppgifterna tillsammans. I arbetsbok 3–4 finns en extra spalt med ord som har ändelsen -n i bestämd form.
Namnslagstavlan Läs mer i inledningen, Namnslagstavlan
Prata om de förskrivna namnen. Lista några av barnens förslag på tavlan. I vilket land är Oslo huvudstad? Vet barnen fler orter på O? (Olofström Oskarshamn Osby)
Läs s. 3–5 i Vips Läsebok
Samla ord på o
En animerad oliv blir orolig när Otto kikar in i skafferiet. Studera uppslagets bilder först. Repetera orden TUR tur OTUR otur samt prat- och tankebubblor.
ordbok
Läs mer i inledningen, Ordboken
Läs mer i inledningen, Vips Läsebok
Skriv in ord på O i Ordboken. Skriv andra ord som innehåller Oo (nos, ro) på varje ords första bokstav.
Kopiering förbjuden
18
Vips arbetsbok s. 6 återknyter till berättelsen på s. 4–5 och förbereder s. 6 i Vips Läsebok
Ämnesintegrering och temaförslag Tur och otur
Otur Otto Läs mer i inledningen, Återberätta
Läs en frågeställning i taget. Barnen ger några olika förslag. Skriv det enklaste (O) och ett av de svårare. Gör på samma sätt med nästa fråga. Vad tänkte oliven till slut? Skriv orden TUR tur OTUR otur. Det kan kännas väldigt tjatigt att skriva samma ord, men många barn behöver en förlaga. Dessutom ser barnen hur bokstäverna formas. Arbetsbok 3–4: Låtsas vara Oliven som berättar. Skriv rubriken: Otur Otto! Skrivhäfte
Ko sko
Barn är vana vid att rimma. Vem kan hitta på ett rimord på ko? Finns det fler förslag? Upprepa gärna alla rimord för varje nytt förslag: ko- sko, ko - sko- klo … (lo bo bro glo gno ho Hjo jo mo sno sto ro tro zoo) Vem kan hitta på en vers om en sko? Skriv några av barnens verser. Arbetsbok 1–2: Rita ett rimord och skriv ordet om du kan. Arbetsbok 3–4: Skriv rimordet med versaler eller gemener. Förslag på rimord: nio tio bio nos mos ros juice (jos) os fiol viol sol stol pool kjol
Läs s. 6 i Vips Läsebok Ge barnen tid att läsa och träna på sina rim/verser. Ett barn på varje läsnivå kan läsa en rad eller en vers högt för alla. Läs inte alltid i ordningen nivå 1 till 4! Arbetsbok 1–2, 3–4: Rimord och verser kan skrivas av från arbetsbok och läsebok, men uppmana barnen att hitta på egna.
Väggplansch Läs mer i inledningen, Väggplansch
OTTO
Har barnen turnummer? Samtala om skrock, vad ger tur, otur, lycka, olycka? (fyrklöver, hästsko, krossad spegel, nycklar på bord, att gå under stegar, se svarta katter gå över vägen) Har du haft tur någon gång? Rita, skriv och berätta! O framför tur ger otur
Säg ordet vän, visa en skylt med O och säg vän. Vilket ord blir det med O först? Har orden samma betydelse? Tvärtom, vän och ovän är motsatser. Fortsätt med: vig van artig rättvis sams rolig. Är rolig och orolig motsatser? Vad är motsatsen till rolig? (tråkig) Ordet rolig kommer från danskan/norskan. Där betyder rolig samma sak som ro - lik, som lugn och ro. Avsluta med att skriva val, mest på skoj, men ordet kommer i nästa kapitel. Ottos macka med disktrasa
En målad tvättsvamp blir brödskiva. Gul fingerfärg/ modellera ser ut som smör och en bit disktrasa läggs på som ost. Måla en oval flirtkula i valfri olivfärg. En röd piprensare kan träs genom oliven och ner i brödet. Limma fast mackan på en papperstallrik. Smaklig måltid! Oliver på ben
Var och hur växer oliver? Världens äldsta olivträd är 3000 år och står på Kreta. Olivernas färg beror på hur mogna de är. Oliver pressas till olja, äts inlagda och finns i tvål och hudkrämer m.m. Använd en äggformad flirtkula och måla den. Vik en röd piprensare som blir olivens ben! Fortsätt hitta på detaljer, gör oliven ”personlig”! Svara i telefonen
Vad svarar Otto i telefonen på Vov Hotell? Vad svarar du när någon ringer? Telefon betyder ”fjärrljud/ljud på långt avstånd, från fjärran”. Jämför med fjärrkontroll.
Otto i rum 15
Kopiering förbjuden
19
VIPS lärarhandbok ingår i läsläran VIPS, som har läseböcker på fyra läsnivåer.
I Vips Lärarhandbok kan du följa moment för moment i varje kapitel i högläsningsboken, läseböckerna och arbetsböckerna. Handboken innehåller planeringar, förslag på ämnesintegration, teman och andra aktiviteter samt 31 stycken kopieringsunderlag.
Best.nr 47-11023-0 Tryck.nr 47-11023-0