9789147092925 by Smakprov Media AB

2:A UPPLAGAN

Palliativ vård

Inger Fridegren Susanne Lyckander

        

Palliativ vård betyder aktiv helhetsvård av den som har en obotlig och dödlig sjukdom. Målet är att göra den sista tiden i livet för en obotligt sjuk person så bra och symtomfri som möjligt genom att se till hela livssituationen, både fysiskt och psykiskt, socialt och existentiellt. Boken Palliativ vård har denna helhetssyn. Texten behandlar bland annat hur viktigt det är med lyhördhet, flexibilitet och empati för att kunna ge god palliativ vård. Boken tar också upp hur det är att vara närstående till en person som ska dö.

Palliativ vård

Genom fallbeskrivningar får läsaren följa en äldre man, Gösta, från det att han får sin diagnos tills dess att han dör. Varje kapitel avslutas med uppgifter och en sammanfattning.

Palliativ vård är skriven för kursen Lindrande vård på gymnasieskolans Omvårdnadsprogram, men passar också bra för studerande på vuxenutbildningar och för fortbildning av vårdpersonal. Redaktörer och huvudförfattare är Inger Fridegren, specialist i allmänmedicin, diplomerad i palliativ medicin, ASIH Nacka närsjukhus och Susanne Lyckander, distriktssköterska och vårdlärare, Helsingborg.

2:A UPPLAGAN

Best.nr 47-09292-5 Tryck.nr 47-09292-5

Palliativ va rd omslag.indd 1

09-07-10 11.05.13

Författare Astrid Andersson-Wretmark, teol. dr, f.d. sjukhuspräst, Visby Inger Fridegren, specialist i allmänmedicin, diplomerad i palliativ medicin, ASIH Nacka, Nacka närsjukhus, Nacka Eva Gerger, kurator, ASIH Nacka, Nacka närsjukhus, Nacka Monica Hugoson, sjuksköterska, palliativt rådgivningsteam, Kalmar Susanne Lyckander, distriktssköterska, vårdlärare, Helsingborg Helena Söderman, sjuksköterska, ASIH Ängelholm Helena Westerberg, med.dr, onkolog, Söderköping, tidigare vid Radiumhemmet i Stockholm

Palliativ inlaga.indd 3

09-07-10 11.06.46

Du betyder något därför att du är DU. Du betyder något till det sista ögonblicket i ditt liv och vi skall göra allt vi kan för att inte bara hjälpa dig att dö i frid utan leva tills du dör. Dame Cicely Saunders

Palliativ inlaga.indd 8

09-07-06 11.24.48

Innehåll Förord 6 Gösta 7 kapitel 1

Palliativ vård ur historiskt och filosofiskt perspektiv 9 Hospicerörelsen – grunden till palliativ vård 9 Vad står det i lagen? 12 Etiska principer 13 Närståendevård 14 Vem äger döden? 14 Nya tider – nya krav 16

kapitel 2

Etik och estetik 21 Etik 21 Eutanasi 25 Estetik 27

kapitel 3

De viktiga frågorna 35 Existentiella frågor 35 När döden närmar sig 37

kapitel 4

Att vara närstående när någon ska dö 43 Palliativ vård – även för närstående 44

kapitel 5

Kommunikation med vårdtagare och närstående 51 Verbal och icke-verbal kommunikation 52 Olika kulturer och kommunikation 53 Kommunikation i vården 55

Palliativ inlaga.indd 4

09-07-06 11.24.46

kapitel 6

Smärtlindring i livets slutskede 63 Vad är smärta? 63

kapitel 7

Symtomlindring vid livets slutskede 75 Att lindra andra symtom än smärta 75

kapitel 8

Nutrition i palliativ vård 103 Nutrition 103 Munvård 109

kapitel 9

Palliativ omvårdnad 115 Principer och struktur 115 Den palliative vårdtagaren 118 Vårdpersonalens uppdrag inom palliativ vård 122

kapitel 10

Människans fysiska och psykiska förändringar vid livets slut 133 Kropp och själ – hand i hand 134 Fysiska förändringar 136 Psykiska förändringar 141

kapitel 11

Efter att den sjuke dött 147 Omhändertagandet av kroppen 148 Avskedet 154

Litteraturlista 165 Register 166 Bildförteckning 168

Palliativ inlaga.indd 5

09-07-06 11.24.46

114

nutrition i palliativ vård

Taktil massage ger närhet och ett ökat välbefinnande.

Palliativ inlaga.indd 114

09-07-06 11.27.02

115

kaPIteL 9

Palliativ omvårdnad

K SuSanne lyCkanDer, vårDlärare

Det som skiljer palliativ omvårdnad från annan omvårdnad är att insatserna oftast brådskar. Det handlar om här och nu eftersom tiden är kort och begränsad. Kapitlet tar upp hur man kan se över organisation och strukturer för att skapa en god palliativ vård. Det vill också ge en förståelse för hur det kan vara att vara vårdtagare och vårdpersonal. Det ger även exempel på hur man kan skapa livskvalitet i slutet av livet.

Principer och struktur komplex något som består av många delar som hänger ihop på ett svårt sätt

Palliativ inlaga.indd 115

Omvårdnadsproblematiken är många gånger komplex och problemen avlöser varandra. Den svårt sjuka människan har behov av stöd och hjälp i den nu aktuella situationen. Målet med palliativ vård är att ge den sjuka så hög livskvalitet som möjligt. Ett sätt att öka livskvaliteten är att den som är sjuk i möjligaste mån ska slippa flytta runt mellan olika vårdinstitutioner. Detta kräver Aktiv att mer och mer av vården och symtomlindring omvårdnaden sker där den sjuke befinner sig. Det vill Delaktighet säga att vården kommer Patient till den som behöver den och inte tvärtom. Några av hörnstenarna i palliativ vård är Teamarbete delaktighet, teamarbete och aktiv symtomlindring.

09-07-06 11.27.04

116

palliativ omvårdnad

Delaktighet kan till exempel vara att den sjuke är med i alla beslut och att det talas öppet om sjukdomen. Det är också att kunna få information i den takt man vill och önskar och gärna tillsammans med någon närstående. Detta underlättar förståelsen för både sjukdomstillstånd och åtgärder och skapar trygghet och tillit mellan vårdtagare och personal. Den som är sjuk har behov av att få veta vad som händer i kroppen, varför han får de mediciner han får, hur de fungerar ihop med varandra och varför han inte blir bättre. Här har all vårdpersonal en gemensam uppgift att fylla, att förklara. Delaktigheten gäller även de närstående om vårdtagaren ger sin tillåtelse till det. Att vara närstående är en svår situation, eftersom man ser att en person som betyder mycket för en lider. Många gånger känner man sig otillräcklig och vet inte vad man ska göra för att underlätta för den som är sjuk. Ibland förhåller det sig också så att de närmaste överlåter omvårdnaden till personalen. Som vårdpersonal är det vårt ansvar att stödja närstående med att delta i omvårdnaden om de så önskar. Ett deltagande i omvårdnaden är inte alltid att praktiskt göra saker med händerna, det kan lika väl vara att finnas till för den sjuke. Att sitta vid hans bädd och hålla handen är ett arbete lika viktigt som att göra saker praktiskt. Det är vårt ansvar att stödja dem som är nära den sjuke. Kunskap om vad som händer i olika skeden av sjukdomen, framför allt den sista tiden av en nära persons levnad, underlättar för de närstående i deras sorgearbete efter dödsfallet. Ibland kan det vara bra att få vård utanför hemmet en period så att de närstående kan vila och hämta nya krafter. Denna vård organiseras på olika sätt. På vissa håll i landet finns palliativa vårdavdelningar eller hospice, på andra håll ordnas detta på det lokala sjukhemmet. Det är en viktig uppgift för vårdpersonal att se behovet i tid. En regelbunden växelvård är ibland en nödvändighet för att klara en tung vårdsituation. Det betyder att den som vårdas hemma kan få komma in till den palliativa enheten med jämna mellanrum eller vid behov. Det blir välbehövlig avlastning för alla. Teamarbete är en förutsättning för att kunna få en så snabb och effektiv lindring som möjligt. Här ser man till hela människan och försöker att lindra både fysiskt, psykiskt, socialt och andligt. För det behövs insatser från exempelvis läkare,

Palliativ inlaga.indd 116

växelvård vårdplatsen växlar mellan olika enheter, t ex. hemmet palliativ enhet

09-07-06 11.27.04

PALLIATIv OMvårDNAD

117

sjuksköterska, undersköterska, kurator, dietist, sjukgymnast, arbetsterapeut, präst och andra. Det handlar om att använda och samordna de resurser som finns eftersom tiden oftast är kort. Trots att det handlar om att arbeta effektivt är det viktigt att inte forcera och stressa. Tid för samtal och lyssnande är förutsättningar för den sjukes livskvalitet. Det handlar om att ge stöd i en svår livssituation till både den sjuke och dennes närstående. Låt den sjuke få bestämma samtalsämne så att det handlar om det som känns viktigt för stunden. För vårdpersonal blir det att lyssna och försöka att förstå. Det är inte alltid det går att besvara alla frågor. En del frågor har kanske inte något svar. Det viktigaste är oftast att någon lyssnar och delar de svåra frågorna. Aktiv symtomlindring handlar både om att behandla de olika symtom som dyker upp och att ge den omvårdnad som också ger lindring och livskvalitet. Därför behövs ett vårdteam, där personalen är lyhörda, observanta samt har god kunskap om palliativ vård. Det gäller att förstå att välbefinnande är en färskvara och att det inte finns några hopplösa situationer. Läs mer i kapitlet om symtomlindring.

Ibland bota ofta lindra alltid trösta HippokrateS

Palliativ inlaga.indd 117

09-07-06 11.27.04

118

palliativ omvårdnad

Den palliative vårdtagaren Vi människor föds till livet utan förmåga att klara oss själva, förutom vissa instinktiva förmågor som att suga i oss näring, skrika om något är obehagligt etc. Vi blir från början beroende av andra människor som ser till att våra grundläggande behov av näring, värme, beröring och hygien tillfredsställs. Här skapas banden till andra som hjälper oss att få trygghet, tillit och en struktur på livet. Beroendet här är inte negativt, utan skapar ordning för en ny liten människa i en obegriplig värld. Familjen blir den viktigaste länken och ger i sin tur erfarenheter av hur man löser problem som uppstår. Vi får en grundmall att leva efter som vi bär med oss hela livet. För oss som vårdpersonal är det viktigt att veta hur just mallen ser ut för vår vårdtagare. När vi möter gamla människor, som vi aldrig sett förut, finns massor av kunskap och erfarenheter med i deras livsbagage. Detta måste vi förstå för att kunna hjälpa på rätt sätt, utan att låta våra egna värderingar bedöma hennes hjälpbehov. Ibland är det lätt att glömma bort att våra vårdtagare faktiskt levt länge utan att vi har varit delaktiga i deras liv. Vad har de med sig i livsbagaget av positiva och negativa upplevelser? Hur mycket vill de dela med sig av det? Vad kan vi som vårdpersonal ta fram som kan hjälpa dem till en god livskvalitet? Palliativ omvårdnad utgår från den enskilde individen och är därför unik för var och en, på samma sätt som både livet och döden är det. För att kunna utforma omvårdnaden individuellt behöver du därför försöka få veta så mycket som möjligt om den du ska vårda. Det är genom att få veta hur de har levt sitt liv som vi kan förstå något av hur de tänker kring sin död. Det är också viktigt att veta vilka inre bilder de har av sjukdom och död och vilka rädslor de bilderna eventuellt ger. Var vill de dö och vem vill de ha hos sig då? Detta är inget som man kan få veta på en gång och det krävs varsamhet i samtalet och ett förtroende innan det går att komma in på de här frågorna. Svaren på de här frågorna kan skifta under sjukdomens gång. Det är ändå en betydelsefull kunskap att ha, för att kunna anpassa vården till den enskildes behov. De flesta lever i ett sammanhang av familj, släkt och vänner. De är viktiga personer. Det är i det

Palliativ inlaga.indd 118

09-07-06 11.27.04

palliativ omvårdnad

komplement tilllägg

vidarebefordra skicka vidare

saklig inriktad på fakta och inte på känslor

Palliativ inlaga.indd 119

119

sammanhanget som livet har levts och känts meningsfullt och därför har de sin givna plats nu också. Men de närstående kan också vara rädda och osäkra och behöva stöd och hjälp för att kunna klara av situationen. Tillståndet för vårdtagaren kan förändras snabbt. Nya problem och behov dyker ständigt upp. Livets slut kan vara en tid fylld av problem. Det är därför viktigt att ha täta kontakter och besök hos vårdtagaren, för att veta vilka omvårdnadsproblem som finns. Besöken behövs också för att utvärdera tidigare omvårdnadsåtgärder eller behandlingar. Om vårdtagaren vårdas i hemmet kan ett besök också bli ett välbehövligt avbrott och en möjlighet till samtal och stöd. Situationen kan upplevas tung och ensam, inte minst för närstående. Om vården istället ges på en vårdavdelning behövs besöket för att inte vården ska upplevas anonym och opersonlig. På avdelningen är det extra viktigt att ge stöd så att personligheten och integriteten stärks, eftersom vårdtagaren inte har tillgång till sin hemmiljö. Här kan det vara bra att ha foto på nära och kära att titta på eller något annat som tagits med från det egna hemmet. I det dagliga omvårdnadsarbetet är det viktigt att alla betydelsefulla förändringar dokumenteras. En nytillkommen röd prick på höften måste uppmärksammas hos den sängliggande sjuke personen. Det kan vara avgörande för om det ska uppkomma ett sår eller inte. En skriftlig dokumentation är ett komplement till en muntlig rapportering. I de verksamheter där det kanske inte alltid finns en sjuksköterska på plats dygnet runt är därför informationen om förändringar särskilt viktig att vidarebefordra. Dokumentationen ska vara saklig. Fortfarande är det sjuksköterskan som skriver det mesta, men även undersköterskan har ett ansvar. Alltmer av dokumentation görs i något av de datoriserade program som finns. Det gäller både den verksamhet som hör till Hälso- och sjukvårdslagen och Socialtjänstlagen. Vem som ska skriva vad skiftar mellan olika vårdorganisationer och utvecklas hela tiden. Principen är att dokumentationen ska vara tydlig, säker och tillgänglig. Den ska bevara vårdtagarens integritet och ge möjligheter för vårdpersonalen att se en helhet av omvårdnadsbehoven och utvärdera åtgärder och behandlingar.

09-07-06 11.27.04

120

palliativ omvårdnad

När den sjuke blir döende finns ett sätt att kvalitetssäkra vården genom att dokumentera i Liverpool Care Pathway, LCP. Det är en checklista över vad man ska vara observant på och vilka åtgärder som ska utföras vid vård i livets slutskede. I detta dokument skriver alla som deltar i vården av den döende. På så sätt glöms inget viktigt och allt blir dokumenterat.

Förluster Kroppsliga förluster

Den döende gör många förluster under sin sista tid. Kroppen fungerar inte längre som den ska och utseendet förändras också. Detta kan skrämma både den sjuke och dennes omgivning och kräver stor varsamhet av vårdpersonalen. Tröttheten brukar tillta mot slutet och då går det inte att klara av att sköta sig själv. Att inte klara av att sköta sin egen hygien kan upplevas som förnedrande. Många kan inte kontrollera urin och avföring och känner sig förödmjukade när personal måste hjälpa dem. Här är det viktigt att vårdarna har stor empati och att de försöker att skydda integriteten så att den sjuke inte utsätts för onödig kränkning. Vårdpersonalen behöver lära sig vad den sjuke vill ha gjort och på vilket sätt. Om han markerat att han är blyg och inte vill visa sig naken, måste detta respekteras. Kanske har han blivit generad när vårdpersonal av motsatt kön är med i vården. Det är särskilt viktigt att komma ihåg och respektera detta även om han inte längre kan medverka via tal och gester. Det är ett grundläggande etiskt ansvar man har som vårdare. Förlust av identitet och socialt sammanhang

Vårdtagaren förlorar många av de roller som har gjort honom till den han är. Hon orkar kanske inte längre vara på sitt arbete eller hålla på med sina fritidsintressen. Kanske tappar han sin roll i familjen. Det är inte längre lätt att vara den starke eller positive. Om vårdmiljön dessutom är främmande är det lätt att tappa bort det som gör vårdtagaren till en unik person. Att få ha sina egna kläder och vanor kan vara av stor betydelse för att dämpa förlusten. Det är viktigt att vårdpersonal under-

Palliativ inlaga.indd 120

09-07-06 11.27.05

palliativ omvårdnad

121

Det är viktigt att så varsamt som möjligt hjälpa till med kroppslig omvårdnad.

lättar och gör det möjligt för vårdtagaren att träffa vänner och bekanta för att umgås, men de behöver också träffas för att ta farväl. Den sjuke kan behöva hjälp av vårdpersonalen att kunna sätta gränser för besöken så att de inte tröttar för mycket. Förlusten av sitt liv

Det är en stor sorg för den döende att känna att livet snart är slut. Allt det som har varit värdefullt och gett livet sitt innehåll är snart över. Att inte längre få vara med och följa sina nära och kära genom livet väcker sorg och smärta. Den döende behöver någon att samtala om detta med. Det kan vara någon närstående eller vårdpersonal. Ibland kan en präst eller någon annan som är van vid själavårdsfrågor vara lämplig.

Palliativ inlaga.indd 121

09-07-06 11.27.10

122

palliativ omvårdnad

Vårdpersonalens uppdrag inom palliativ vård Förhållningssätt Att vårda en människa som är obotligt sjuk och döende, handlar om att möta en levande människa som inte har så lång tid kvar i livet. När du möter döende människor kommer du att ställas inför de frågor som har med döendet och döden att göra. Idag väljer allt fler att vårdas hemma under sin sista tid och det ställer ökade krav på hemvårdspersonal och närstående. För att vårda människor som lever sin sista tid behöver man kunskap om vad som händer, både fysiskt och psyko socialt, när en människa dör. Vårdpersonalen behöver vara särskilt lyhörd och ha stor empati. Det handlar inte bara om att ge vård och stöd åt den döende, utan också om att ta hand om och stötta de närstående. Sist men inte minst gäller det att veta något om var man har sig själv och att bli mer medveten om tankarna kring sin egen död. Det är därför viktigt att redan under utbildningen ta tid till att bearbeta de tankar och känslor som detta väcker. Personalen behöver stöd för att klara den här vården. Det är därför nödvändigt att få tid för eftertanke och även samtal med kollegor. Det behövs både för att utvecklas i sin yrkesroll och som människa. Ibland är det bästa sättet att få handledning från någon utanför arbetsgruppen, till exempel genom omvårdnadshandledning. Det kan också vara klokt att gå på någon kurs eller konferens för att få ny kunskap. Det är ett sätt att växa och utvecklas i sin yrkesroll och som människa. Handledning ser olika ut i olika situationer. Ett sätt är att man tillsammans sitter ner i en grupp och pratar kring sådant som känns särskilt betungande. Det är viktigt att man som personal i en grupp får möjlighet att själv avsluta en kontakt med en person och dess familj. Tillsammans kan man prata om den som dog fick en bra död, om hon hade många besvärande symtom i döendet och varför man i sådana fall inte kunde bemästra besvären. Här kan de som arbetade när dödsfallet inträffade berätta för de andra i gruppen hur det var, vilka som

Palliativ inlaga.indd 122

psykosocialt hur en människas liv påverkas av psykiska reaktioner

09-07-06 11.27.11

palliativ omv책rdnad

123

Ta vara p책 de dagar d책 orken r채cker till! En promenad kan ge ny kraft.

Palliativ inlaga.indd 123

09-07-06 11.27.18

124

palliativ omvårdnad

var med och hur man har planerat att ha sin uppföljande kontakt med närstående. I en handledares uppgifter kan det också ingå att dela med sig av kunskaper som rör förhållningssätt, hur nya mediciner fungerar, vad som händer i en döende människas kropp eller andra frågor som rör den palliativa vården. Ett bra sätt att få undervisning och handledning att bli av är att schemalägga den. Detta hindrar inte att den dessutom kan ges vid behov. Att vara professionell är att kunna sitt yrke och det är också viktigt i den palliativa vården. Det betyder att man både vet vad man gör och hur man förhåller sig till den man hjälper. Som omvårdnadspersonal innebär det att se hela människan i omvårdnadsarbetet, och tillsammans med den sjuke sätta upp mål. Målen kan vara stora eller små, som att kunna klä på sig själv med så lite hjälp som möjligt, att få i sig mat, att kunna sitta uppe och lyssna på musik. Senare när den sjuke inte kan komma ur sängen får man sätta upp nya mål, som till exempel att kunna se på TV, nå sina tillhörigheter och orka ta emot besök. Ibland är det möjligt att göra det lilla extra för den sjuke, som att åka ut till sommarstugan, ta en skogspromenad eller ordna en önskemåltid. Många gånger handlar det om att disponera sin arbetstid rätt. Det är viktigt att bestämma sig för vad som ska prioriteras. Genom att planera för omvårdnadens olika arbetsmoment innan du utför dem kan du slappna av i mötet med vårdtagaren och dennes närstående. Det kommer också ditt kroppsspråk att visa, det syns om du är stressad i ditt sätt att uttrycka dig. Att kunna fördela sin tid som vårdpersonal på ett bra sätt, är också att spara på sina egna inneboende resurser, vilket gör att man orkar längre. Att ständigt möta svårt sjuka och hjälpbehövande människor är inte lätt. Det är viktigt att du ser dina egna behov av stöd och hjälp. Ta inte med arbetet hem, utan dela dina problem med arbetskamrater och chefer. Begär handledning om du känner att du behöver det. Det ökar dina förutsättningar för ett professionellt omhändertagande. Personalen ska också arbeta empatiskt. Det betyder att arbeta med medkänsla, utan att ta över den sjukes egna inneboende resurser och utan att låta sig styras av sina egna känslor och

Palliativ inlaga.indd 124

09-07-06 11.27.18

palliativ omvårdnad

125

tyckande. Vi ska lyssna mer än vi pratar. Låt den sjuke berätta själv utan att avbryta. Ofta finns lösningen hos personen själv, bara det finns någon att bolla tankarna mot. Självklart måste vi svara uppriktigt på direkta frågor eller hänvisa vidare om vi inte kan. Det ger förtroende att också kunna säga ”jag kan inte svara på din fråga, men jag kan hjälpa dig att ta reda på ett svar”. Att kunna sätta sig in i och förstå en svårt sjuk människas värld, kräver både kunskap och erfarenhet. Vi lär oss något nytt varje dag som vi kan ta tillvara på. Det krävs också mod att möta svåra frågor. Alla svårt sjuka funderar mycket på sin förestående död och väljer ofta att prata med den av personalen som hon har bäst kontakt med.

Praktisk omvårdnad

dominera vara fler eller ha större inflytande

Nortonbedömning instrument för att bedöma risk för trycksår

Palliativ inlaga.indd 125

I den palliativa vården kan det handla om många olika sjukdomar. Det kan vara en cancersjukdom, hjärt- och lungsjukdom eller en neurologisk sjukdom. Det är därför också olika vilka omvårdnadsproblem som dominerar och vilka symtom som är mest framträdande. Det gäller för personalen att vara följsam och observant under hela sjukdomsförloppet så att det går att förebygga problem och lindra i tid. Den sjuke blir med tiden allt tröttare, och viloplatsen blir dennes bäste vän. Det kan vara i sängen, soffan eller kanske hammocken ute på terrassen. Ofta är den sjuke avmagrad till följd av sin sjukdom. Ända till slutet är det viktigt att hålla huden ren och torr. Det är vårdpersonalens uppgift att vid den dagliga omvårdnaden göra en inspektion av hennes hud. Förändringar kan bero på att huden utsatts för tryck från bädden. Det är vanligt med hudrodnader på öron, axlar, armbågar, höftkammar, ryggslut, in- och utsida av knän, hälar och utsida på fotknölarna. Nortonbedömning kan användas för att upptäcka risk för trycksår. Tryckavlastning är det som förebygger bäst, men det hjälper även huden att läka. Avlastningen får man med hjälp av kuddar eller andra mjuka material. Det är viktigt att det är torrt och slätt under den sjuke, att till exempel knän inte ligger mot varandra utan har en kudde mellan sig. Öronen viks lätt ihop

09-07-06 11.27.18

126

PALLIATIv OMvårDNAD

när någon försöker hjälpa till att lägga kudden tillrätta. Känn en extra gång på öronen! Har de blivit röda eller kanske till och med fått något litet sår, då är det avlastning som gäller. Genom att tillverka en ring av något mjukt material åstadkommer man en bra avlastning för örat. Ringen får inte vara för tjock för då blir det fel vinkel mot huvudet. Oftast syns det tydligt, då den sjuke hamnar i uppförsbacke med hals och nacke. För kroppen som helhet kan bädden behöva anpassas med någon form av tryckavlastande material, i form av fårskinn eller en hel tryckavlastande madrass. Regelbundna lägesändringar, små justeringar som att sträcka ut ett ben eller förändra tryckpunkten kan räcka. Trycksår ska behandlas innan de uppstår! Ser man röda märken till exempel vid ryggslutet, ska man skydda huden med Tegaderm eller Duodermplåster och avlasta området, det vill säga den sjuke ska inte ligga på det. Vid yttre tecken på trycksår ska man massera runt omkring det röda för att förbättra cirkulationen. Stora förflyttningar kan vara mycket ansträngande och smärtsamma för den sjuke. Därför är det bättre att göra mindre, täta justeringar. Svårt sjuka har ofta ont vid vändningar. Att ge extra smärtlindring före speciell omvårdnad är en mycket bra palliativ åtgärd. Vid vändningar eller förflyttning till stol är det alltid bäst att vara två vårdgivare för att garantera säkerhet och att den sjuke ska känna sig trygg. Kroppen gör ont om den är i stillhet för länge. Att hjälpa den sjuke med rörelser i sängen kan göras både aktivt och passivt. Är vårdtagaren relativt pigg är egna aktiva rörelser bäst. När han inte längre kan är det skönt att få hjälp av vårdpersonal. Den sjuke kan också behöva särskild vårdsäng eller få hjälpmedel i egen säng, såsom elmanövrerat ryggstöd, benförhöjning m.m. Det är viktigt att observera urinproduktionen hos den sjuke. Urinstämma, det vill säga att inte kunna kissa, ger symtom med stark smärta i buken som blir spänd. Magen känns som en ballong i nedre delen och det ömmar eller känns obehagligt när man trycker på magen. Urinstämma åtgärdas med att föra in en tappningskateter i blåsan genom urinröret. Detta görs efter läkarordination. Ibland kan KAD

Palliativ inlaga.indd 126

09-07-06 11.27.19

PALLIATIv OMvårDNAD

127

(kateter à demeure) behövas, det vill säga man sätter in en slang som får ligga kvar i urinblåsan. Här är det viktigt med information, så att den sjuke förstår varför det behövs. Ett av målen med den palliativa vården är att ge livskvalitet. Ett sätt att göra detta är att ge massage och då med fördel den taktila massagen eller beröring som bidrar till ett bättre välbefinnande. Den ges på huden utan att engagera muskler och leder. Man gör det i en bestämd ordning med lite olja på händerna. När huden berörs frisätts hormoner i kroppen som gör att det känns behagligt. Det skapar harmoni och lättar upp sinnet och medför också en närhet mellan massör och mottagare som kan bli till en rak och öppen kommunikation. Det kan vara skönt att få ta emot massage utan krav på att ge någonting tillbaka, att bara få vara här och nu och samla kraft. Även förlamade kroppsdelar mår bra av massage, då den sjuke får en känsla för var hans kropp börjar och slutar. Det är vanligt att ”glömma bort” förlamade kroppsdelar. Annan massage kan lindra spänningar, ta bort huvudvärk, mjuka upp hårda och smärtande muskler, jaga bort sömnlöshet och ge avslappning. En unik fördel med massage är att den är lika behaglig att ge som att få. Det har vetenskapligt bevisats att genom att smeka ett husdjur slappnar man själv av och blodtrycket sjunker. Att beröra människor har samma effekt.

Vem ger mig sitt hjärta som en glädje och en tröst, som en doft som ville leka mig om kinden, att jag på mina stigar mot förgängelse och höst inte räds för den yttersta grinden. nilS Ferlin , ur meD många kulörta lyktor

Palliativ inlaga.indd 127

09-07-06 11.27.19

128

palliativ omvårdnad

Diskutera 1. Samtala om vad som menas med att ha ett livsbagage och hur det kan påverka en person i slutet av livet. 2. Vilka förluster kan det vara som en människa gör i slutet av livet? 3. Vad behöver vårdpersonal ha för kunskap för att ge vård i livets slutskede? Hur kan de lära sig det? 4. Vad är handledning och när kan vårdpersonal behöva det? 5. Ge exempel på vad som kan vara ett professionellt arbetssätt i den palliativa vården. 6. Undersök vad det finns för möjlighet till avlastning och växelvård vid livets slut i din kommun. 7. Förklara varför det är så viktigt med hudvård vid livets slut. 8. Gör en tankekarta som visar de omvårdnadsbehov/ problem som kan finnas vid livets slut. Försök att finna så många omvårdnadsåtgärder som möjligt som kan lindra. Tänk på helheten så att både det fysiska, psykosociala och existentiella täcks in. 9. Samtala om vad livskvalitet kan vara vid slutet av livet.

Sammanfattning Den palliativa vården är en aktiv helhetsvård som vill innefatta en människas alla behov och problem. Stor hänsyn tas också till de närstående. Personalen består av många olika yrkesgrupper inom vården. De arbetar tillsammans för att ge den sjuke så bra livskvalitet som möjligt. Det är viktigt att kunna sätta sig in i hur den sjuke har det och vilka förluster det innebär att snart dö. Vårdpersonalen bör ha stor kunskap om praktisk omvårdnad och kan behöva stöd i sin yrkesroll genom handledning.

Palliativ inlaga.indd 128

09-07-06 11.27.21

palliativ omv책rdnad

Palliativ inlaga.indd 129

129

09-07-06 11.27.28

130

Besök av prästen

– Vad tänker du på allra mest, undrar Kristina.

En dag kommer församlingsprästen på be-

– På allt möjligt, svarar Gösta.

sök. Det är december och det närmar sig jul.

Efter en stund säger han:

Gösta och Britta firade guldbröllop för ett par månader sedan. Gösta är ganska illa där-

– Det är för hemskt att dö. Jag önskar ibland att det gick fort.

an och ligger för det mesta i sängen som är

– Vad är du mest rädd för?

nerflyttad från sovrummet till matrummet.

– Att ha ont. Det är värst. Och att vara till

Han är trött, har magrat en del och ser rätt

besvär. Jag tycker synd om Britta som ska

blek och tärd ut. Prästen är ganska ung och

behöva ha en man som behöver så mycket

han har bara träffat henne någon enstaka

hjälp. Jag duger ju inte till någonting.

gång förut. Hon heter Kristina. Gösta brukar

Det blev ett ganska långt samtal. Kristina

inte gå i kyrkan annat än vid dop, bröllop el-

frågar om hon får komma tillbaka. Det får

ler begravningar och så någon gång ibland

hon.

i advent eller vid jul. Prästen har en blomma med sig för att önska god jul.

– Till mig som är en sån tvivlare, säger Gösta. Jo, det är roligt om du vill komma.

– Jag hörde genom Britta att du är sjuk, säger hon. Britta är ju med i syföreningen. Hon berättade också om att ni firat guldbröl-

Vård i hemmet

lop. Just vid det här besöket är inte Britta hem-

En natt när Gösta vaknar till och ska vända

ma. Hon är ute och handlar. Samtalet är först

på sig, får han inte med sina ben, de känns

lite trevande. Gösta tackar för blomman. Det

inte. Han ropar på sin fru som kommer

är en röd amaryllis i knopp.

springande. Britta ringer till hemsjukvården,

– Den kan nog slå ut till jul, säger Kristina.

som är på plats inom tjugo minuter. Skö-

– Jo, det är ju fint, men det blir nog ingen

terskan förstår att Gösta troligtvis har fått

rolig jul, säger Gösta med en liten grimas. – Berätta hur det är, säger Kristina.

en inklämning av ryggmärgen på grund av metastaserna. Hon ringer omedelbart efter

Hon sitter på en stol bredvid sängen, där

läkaren, som ordnar att Gösta får komma in

Gösta ligger, och när han ser ledsen ut tar

på sjukhuset och genomgå en skiktröntgen.

hon hans hand.

Den visar att en del av kotorna i ryggen är

– Det är ovant att ha besök av prästen, sä-

trasiga. Ortopeden beslutar att inte operera,

ger Gösta och ler en aning. Jag går ju inte

utan försöka med stora doser kortison istäl-

kyrkan så ofta.

let för att få svullnaden i ryggen att gå ner.

Kristina ler lite hon också men är tyst en stund.

Gösta får ligga några dagar på sjukhuset. Han får tillbaka en viss känsel i benen, men

– Det är inte så roligt att ligga här och bara

kan inte stödja på dem. Man bestämmer att

känna att man blir tröttare och tröttare, sä-

Gösta ska få strålbehandling mot ryggen för

ger Gösta.

att ta bort smärtan.

Palliativ inlaga.indd 130

09-07-06 11.27.28

131

Innan Gösta får komma hem igen får han

Trött

prova ut en specialrullstol som är utformad efter hans behov. Det görs också plats för

Denna trötthet, hur skulle han orka? Det var

rullstol i hemmet med ramper, så att han lätt

svårt att komma ur sängen på morgnarna

ska kunna komma ut och in. De flyttar om

och det var svårt att klara av att duscha själv.

möblerna och Gösta får en specialsäng till

Det var inte lätt att resa sig från toaletten och

låns. Gösta får också hem en lift, det är skon-

lika svårt var det att komma ur TV-fåtöljen.

sammare både för den sjuke och personal att

Han orkade knappt stå så länge vid spegeln

använda lift vid förflyttningar i och ur säng.

så att rakningen blev färdig. Han hade alltid

Gösta är nu rullstolsburen och det är tungt

velat vara nyrakad till frukost. Det moderna

för Britta. Mer hjälp från hemsjukvård måste

sättet att gå med några dagars skäggstubb

ordnas. Det är nästa bekymmer att tackla, att

tyckte han inte alls om.

ha främmande människor flera gånger om

Det var svårt att vara sig själv. När han såg

dagen i det egna hemmet. Hustrun är tack-

sig i spegeln kände han knappt igen spegel-

sam, men Gösta tycker att det är svårt att

bilden. Han såg en gammal, mager och kro-

ha andra i hemmet. Det kom hem en massa

kig karl. Det var nästan så att han inte ville

hjälpmedel som tar plats. Han får låna två

titta.

rullstolar, toastol och duschstol. Stora kar-

Gösta har nu fått hjälp med att duscha två

tonger med blöjor har travats utmed väg-

gånger i veckan. Hon, som hade varit där se-

garna. Hemmet är inte deras längre. Han

nast från hemsjukvården, hade frågat honom

börjar fundera på att begära vård på sjukhus

hur han hade det och han hade nästan tänkt

i stället. Men så kommer han att tänka på att

berätta hur han kände det, men hon var väl

varje gång som han legat inne måste han

bara där för att hjälpa honom med duschen

dela rum med någon annan och det känns

tänkte Gösta. Hon hade väl annat att göra än

som en omöjlighet att stå ut med.

att lyssna på hans bekymmer. Annars hade

Återigen tar sköterskan upp möjlighet för

det varit ett bra tillfälle för Britta brukade ta

Gösta att få växelvård, både för hans och Bri-

en promenad när personalen kom, så han

tas skull. Gösta bestämmer sig för att fun-

hade kunnat få prata ostört. Han bestämde

dera över saken.

sig för att försöka nästa gång.

Så småningom lär han känna dem som lig hygien, förflyttningar m. m. ”Mina flickor”,

Växelvård

kallar han dem och han märker att hustrun blir lite svartsjuk. Det är roligt ett tag att re-

På grund av bekymren med tröttheten bör-

tas med henne.

jar Gösta fundera mer på växelvård. Han ser

Efter en tid börjar fötterna att svullna, då

också hur trött Britta är. Kommunen ordnar

han sitter uppe. Vårdpersonalen kommer allt

så att han får komma till Solgläntan en vecka

oftare för att lägga honom att vila.

för att pröva på. Solgläntan är egentligen

Palliativ inlaga.indd 131

• • •

kommer hem för att hjälpa till med person-

09-07-06 11.27.29

168

Bildförteckning s. 8 s. 15 s. 20 s. 29 s. 34 s. 42 s. 47 s. 50 s. 54 s. 62 s. 102 s. 108 s. 114 s. 121 s. 123 s. 129 s. 135 s. 138 s. 140 s. 150 s. 159 s. 160 s. 162

Palliativ inlaga.indd 168

Adrian Dennis / AFP / Getty Images / Scanpix Upplandsmuseets bildarkiv Sven Persson / sydpol.com / IBL bildbyrå Hannah Goldstein Dan Lepp / Etsabild / Johnér Bildbyrå Ester Sorri / Bildhuset / Scanpix Lasthein Jens Olof / NordicPhotos Tommy Andersson / Bildarkivet.se Istockphotos Robert Ekegren / Scanpix PhotoAlto Vol. 87 Per Magnus Persson / Johnér Bildbyrå Tomas Södergren / Mira / NordicPhotos Robert Ekegren / Scanpix Jochen Zick / Scanpix Miriam Klyvare / Tiofoto / NordicPhotos Johan Mård / Folio Bildbyrå Andrè Maslennikov / Scanpix Folio Bildbyrå Bertil Ericson / Scanpix Pernilla Hed / Etsabild / Johnér Sandra Andersson / NordicPhotos Johan Ödmann / Johnér Bildbyrå

09-07-06 11.28.19

ISBN 978-91-47-09292-5 © 2009 Inger Fridegren, Susanne Lyckander och Liber AB Redaktion Lisa Iverstam Formgivning Nette Lövgren Bildredaktion Irene Berggren Omslagsbild Maja Modén Språkgranskning Björn Fridegren Produktion Thomas Sjösten Andra upplagan 1 Repro Printing AB, Malmö Tryckt i Kina 2009 Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t ex kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30 fax 08-690 93 01 e-post:kundservice.liber@liber.se

Palliativ inlaga.indd 2

09-07-10 11.06.46

2:A UPPLAGAN

Palliativ vård

Inger Fridegren Susanne Lyckander

        

Palliativ vård

Genom fallbeskrivningar får läsaren följa en äldre man, Gösta, från det att han får sin diagnos tills dess att han dör. Varje kapitel avslutas med uppgifter och en sammanfattning.

2:A UPPLAGAN

Best.nr 47-09292-5 Tryck.nr 47-09292-5

Palliativ va rd omslag.indd 1

09-07-10 11.05.13