9789127146624

Page 1

© R i k k a r d H äg gbom

Moa-Lina Olbers Croall (född 1982) är en svensk författare och musiker. Moa-Lina har skrivit flera böcker för barn och ungdomar och undervisar på Biskops Arnös låtskrivarutbildning.

Det här är boken för dig som är transperson eller funderar över din könsidentitet. Den innehåller råd, tips och användbara begrepp. Du får också ta del av andra unga transpersoners erfarenheter. Boken riktar sig även till dig som befinner dig i en transpersons närhet: en familjemedlem, vän, partner eller lärare.

Mo∑-Liπ√ Olbers Croall

I

“Tjej- och killavdelning, tjej- och killtoaletter. Det är som ett slag i magen varje gång jag måste välja.” j u no “Vi kommer alltid att finnas, har alltid funnits, och samhället behöver förstå det.” lina “Man måste inte vara antingen eller, man får vara både och eller ingenting.” a n na joh a n “Jag definierar mig som anti-kön. Allra helst föredrar jag inget pronomen, eftersom jag har ett namn som jag tycker är jättefint och vill att folk ska använda.” zafire

ISBN 978-91-27-14662-4

9 789127 146624

I MITT NAMN OMSLAG RJ.indd Alla sidor

2016-06-08 13:27


I mitt namn_text_tryck_jannice.indd 2

2016-06-08 11:23


INNEHÅLL

Förord, 9 Vad är trans? 13 Juno, 18 Jack, 22 Jona, 28 Transformeringsprocessen, 32 Eli, 36 Rättigheter, 42 Hanna, 44 Hälsa, 48 Xenia, 50 Luce, 64 För dig som är cis, 72

I mitt namn_text_tryck_jannice.indd 5

2016-06-08 11:23


INNEHÅLL

Lina, 74 Råd till lärare och skolpersonal, 78 Charlie, 80 Matilda, 86 Sam, 92 Böcker och Seriealbum, 100 Transgender Day of Remembrance, 104 Saga, 106 Filmer och Teve-­serier, 116 Anna Johan, 124 Zackarias, 130

I mitt namn_text_tryck_jannice.indd 6

2016-06-08 11:23


INNEHÅLL

Råd till dig vars barn har kommit ut som trans, 136 Yolanda, 138 SVAR PÅ TAL, 146 Transaktivism, 154 Rakel, 156 Ludwig, 160 Porträtt, 166 Ordlista, 173 Länkar, 188 Mötesplatser utanför nätet, 190 Källor, 191 Tack, 192

I mitt namn_text_tryck_jannice.indd 7

2016-06-08 11:23


I mitt namn_text_tryck_jannice.indd 8

2016-06-08 11:23


FÖ RO R D

Växjö på 80-talet var jag liten. Då hade jag ingen aning om att det finns fler kön än kille och tjej. Jag kallades pojkflicka. Avskydde allt som hade med stereotypa tjejgrejer att göra. Jag hade kort hår, spelade basket, trummor och skejtade, klädde mig i shorts, gympaskor och t-shirt, gick med badbyxor och bar överkropp i simhallen, så länge min kropp passerade som en killes kropp. I Växjö på 90-talet var jag tonåring. Då hade jag fortfarande ingen aning om att det finns fler kön än kille och tjej. En dag kom mamma hem från jobbet och berättade att en kollega till henne hade kommit ut som transsexuell. Mamma frågade om jag hade

9 I mitt namn_text_tryck_jannice.indd 9

2016-06-08 11:23


FÖ RO R D funderat på att göra en könskorrigering. Jag blev ställd av frågan och satt först bara tyst. Sen svarade jag nej. För det hade jag inte. Jag kände mig inte som kille. Men jag kände mig inte som tjej heller. Jag önskar att jag hade känt till ordet ickebinär då, och att pronomenen hen eller den hade funnits. I Stockholm på 2010-talet är jag i trettio­ årsåldern och jobbar med en bok om personer som vet att det finns fler kön än kille och tjej, att en kan vara både och, inget av det, något annat, eller vad en vill. Arbetet med den här boken, och m ­ ötena med personerna som jag har intervjuat, har givit mig nya insikter om mig själv, och n­ ågot så storslaget som en vidare syn på världen. Jag hoppas att samma sak händer dig. Moa-Lina Olbers Croall, december 2015

10 I mitt namn_text_tryck_jannice.indd 10

2016-06-08 11:23


11 I mitt namn_text_tryck_jannice.indd 11

2016-06-08 11:23


12 I mitt namn_text_tryck_jannice.indd 12

2016-06-08 11:23


VA D Ä R T R A N S ?

rdet trans kommer från det latinska ordet transire som betyder ”överskrida” eller ”gå över”. I den här boken står trans för en förkortning av transperson, ett paraplybegrepp för personer som bryter mot samhällets normer för kön, könsidentitet och könsuttryck. Gemensamt för trans personer är att ens könsidentitet eller könsuttryck inte stämmer överens med det juridiska kön en fick registrerat vid födseln. Du som inte är transperson kallas för cisperson. Cis- är ett latinskt prefix som betyder ”på samma sida”. Du är en cisperson om din könsidentitet och ditt könsuttryck stämmer överens med det juridiska kön du fick registrerat vid födseln. Du bestämmer själv om du vill definiera dig som transperson. Det är bara du som kan

13 I mitt namn_text_tryck_jannice.indd 13

2016-06-08 11:23


VA D Ä R T R A N S ? veta vad du har för könsidentitet. Könsidentitet handlar om vilket kön du själv ­känner dig som. Om du är binär transperson är du antingen tjej eller kille. Din köns­identitet är alltså antingen tjej eller kille. Om du är ickebinär är du inte antingen tjej ­eller kille. Du kan till exempel vara både och, mitt emellan, inget av det, flera kön, något ­annat kön eller inget kön. Din könsidentitet kan vara ­flytande och variera. Könsidentitet har ingenting med sexualitet att göra. Som transperson kan du identi­fiera dig som heterosexuell, homosexuell, bisexuell, asexuell eller något annat som du tycker beskriver hur du dras eller inte dras till andra. Många transpersoner, både binära och ickebinära, vill genomgå så kallad köns­ bekräftande behandling och ändra sin kropp så att den speglar eller bekräftar ens kön, ­eller ens könsidentitet, till exempel ­genom hormonbehandling. För att landstinget ska ge dig den typen av vård måste du först göra en könsutredning och få en transdiagnos. Du kan få diagnosen transsexualism, eller

14 I mitt namn_text_tryck_jannice.indd 14

2016-06-08 11:23


VA D Ä R T R A N S ? någon av de ickebinära diagnoserna ”köns­ identitetsstörning utan närmare ­specifikation” eller ”annan köns­identitetsstörning”. Än så länge kan bara du som har fått diagnosen transsexualism ansöka om att få ändra ditt juridiska kön, det vill säga det kön du registrerades som vid födseln. Om du vill genomgå underlivskirurgi måste du först ha ändrat ditt juri­diska kön. Det är viktigt att påpeka att det också finns många transpersoner som inte har någon önskan om att genomgå köns­bekräftande behandling. Ditt pronomen är det du vill bli kallad när någon pratar om dig i tredje person, till ­exempel när någon berättar om dig och ­säger: ”Hen är bra på att rita.” Pronomen kan hänga ihop med din könsidentitet, men behöver inte göra det. Exempel på olika p ­ ronomen är: hen, hin, han, hyn, dom, hon och den. En del personer vill helst bara bli omnämnda med sitt namn. Ett ord som ofta används när det h­ andlar om trans är passera. Det handlar om ifall omgivningens uppfattning om dig stämmer

15 I mitt namn_text_tryck_jannice.indd 15

2016-06-08 11:23


VA D Ä R T R A N S ? överens med din könsidentitet. För många transpersoner är det viktigt att passera, men inte för alla. I bokens faktadelar används ibland ­orden transtjej/transkvinna och transkille/­transman. Vid dessa tillfällen används o ­ ckså orden cistjej/ciskvinna och ciskille/cisman. Att i de sammanhangen skriva tjej och ­kille utan något prefix, och med det under­förstått syfta på cistjej och ciskille, skulle antyda att en transtjej är något annat än en tjej och en transkille något annat än en k­ ille. En transtjej och en cistjej är inte samma sak eftersom de har olika relation till sitt juridiskt tillskrivna kön vid födseln, men båda är lika ”riktiga” tjejer, precis som trans­killar och ciskillar är lika ”riktiga” killar. Berättelserna som du nu ska få läsa har kommit till genom intervjuer. De presenteras i monologform, utan frågorna som ställdes. De är redigerade och förkortade, men alla citat är i det närmaste ordagranna. Om det finns ord som du inte förstår kan du söka efter dem i ordlistan längst bak.

16 I mitt namn_text_tryck_jannice.indd 16

2016-06-08 11:23


17 I mitt namn_text_tryck_jannice.indd 17

2016-06-08 11:23


I mitt namn_text_tryck_jannice.indd 18

2016-06-08 11:23


I mitt namn

Juno

Juno, 15 år, går i nian på en skola i Västerås. Pronomen: hin och hon. Början av oktober. Svag sol, blåst. Global Living Café, Västerås. Jag tycker om att spela trummor och att sjunga och så försöker jag lära mig att bli bra på att rita. Min dröm är att bli stylist. När jag inte är i skolan eller spelar trummor så är jag oftast med min pojkvän. Han är min första kärlek. Jag vet att vi är jätteunga, men jag vill bli gammal med honom. Han var den första som jag berättade för att jag är genderfluid, och han tycker inte att det är något konstigt alls. Hans enda kommentar var: ”Ska jag kalla dig partner eller flickvän eller pojkvän?” När jag var yngre så visste jag inte att det fanns något annat än kille och tjej. Till och med på sexualkunskapen, nu i nian år 2015, får man lära sig en helt felaktig förklaring till vad transmän och transkvinnor är. Enligt dom är till exempel en transkvinna en man som vill bli kvinna. Hon är ju redan kvinna! Och man får höra: ”Så här utvecklas tjejer och så här utvecklas killar”... För några år sen började jag följa ickebinära transpersoner på sociala medier. Ju mer jag läste, desto mer kände jag att jag kunde identifiera mig. Det var så skönt att förstå varför jag inte var bekväm i det ena könet. Folk som inte vet så mycket om ickebinära tänker ”han,

19 I mitt namn_text_tryck_jannice.indd 19

2016-06-08 11:23


Juno hon och så hen i mitten”, men jag försöker förklara att det finns tjejer och killar, och så ickebinära som är nån helt annanstans än i mitten. Vi är liksom bortom. Min vardag begränsas hela tiden. Det finns alltid saker som jag undviker att göra. Bara att gå och handla deodorant. Herrdeodoranten med sina mörka flaskor eller tjejdeodoranten som luktar blommor. Allt är så könat. Tjej- och killavdelning, tjej- och killtoaletter. Det blir som ett slag i magen varje gång jag måste välja. Det skulle nog vara lättare att vara en binär transperson, för jag sminkar mig och tycker om att ha klänning och kjol, och jag har långt hår, så jag uppfattas alltid som tjej fast jag inte är det. Det känns som om jag måste ändra på mig för att folk ska förstå bättre, men jag vill inte det. Jag är faktiskt stolt över den jag är. Eftersom jag varken vill ta hormoner eller operera mig kommer jag inte göra en könsutredning. Jag upplever inte så mycket kroppsdysfori att jag vill ta bort eller lägga till nånting. Men jag ska byta namn juridiskt till Juno. Juno är min absoluta favoritfilm. När jag berättade för mina föräldrar att jag vill byta namn svarade mamma direkt att hon skulle skriva på papperen. Men pappa sa att jag får vänta. I förra veckan frågade han vad jag önskar mig i julklapp. ”Ett namnbyte”, sa jag. ”Det kan du glömma tills du är arton”, sa han. Då började jag gråta och försökte förklara hur jobbigt det är med fel namn. Han blev nog lite chockad och

20 I mitt namn_text_tryck_jannice.indd 20

2016-06-08 11:23


Juno sa att han inte hade förstått hur viktigt det var för mig. Nästa dag beställde han papperen. Jag kom ut för mamma vid nyår, medan jag var bortrest. Jag passade på att skicka ett mess då, eftersom jag inte skulle behöva träffa henne på några dagar. I meddelandet skrev jag att jag inte är det hon tror att jag är, utan att jag är genderfluid. Jag förklarade vad det är och att hon kunde fråga nåt om hon ville. Det var jätte­ nervöst, för jag hade ingen aning om hur hon skulle reagera. Men hon svarade att jag alltid kommer att vara hennes barn och att ingenting kommer förändras. Mamma berättade i sin tur för pappa. Alla i hans nya familj är tjejer. Om vi typ har städat våra rum eller liknande, så säger han till mig och mina syskon: ”Bra tjejer, och Juno!” Då tänker jag: ”Yes!” Ibland försöker jag lära mina småsyskon saker. Om vi ser på teve och dom frågar om nån är kille eller tjej, kan jag säga: ”Den behöver ju inte vara nåt av det.” En gång hade pappa sagt ”den där tjejen” om nån som han och min yngsta syster hade sett på film, och då hade hon rättat honom och sagt: ”Man kan faktiskt inte veta om nån är kille eller tjej eller nånting annat.” För ett tag sen var mamma med mig på Barn- och ungdomshälsan. Jag fick ett formulär där jag behövde kryssa i en ruta för kille eller tjej. Då gjorde mamma en ny ruta som hon skrev ”Genderfluid/Transperson” under. Jag blev så glad och varm i hjärtat. ◊

21 I mitt namn_text_tryck_jannice.indd 21

2016-06-08 11:23


I mitt namn_text_tryck_jannice.indd 22

2016-06-08 11:23


I mitt namn

J∑ck

Jack, 19 år, pluggar till ­m usikproducent. Pronomen: hen och den. O ­ vanligt varmt och soligt för att vara i oktober. Biografen/­k aféet Bio Rios u­ teservering, Hornstulls strand, Stockholm. Mitt artistnamn är MISS MOTOR. Det kommer från filmen Smala Sussie. Miss Motor är en skönhetstävling som Sussie vinner. Hon åker på ett flak genom stan och det är ballonger överallt och hon har på sig en röd overall som hon knäpper upp och då ser man att hon har en Miss Motor t-shirt. Det är skithäftigt. Jag håller på med en massa saker. Musik, cirkus, cheerleading. Om jag verkligen går in för nåt blir jag bra på det. Jag har mycket tålamod och kämpar hårt. Min mamma startade en ungdomscirkus innan jag föddes, så den har jag följt med och uppträtt på som akrobat. Cheerleading gick jag på i fyra år. Jag tävlade och fick en massa priser. Förut ville jag inte förknippas med cheerleading och att jag var bra på det, men nu tycker jag att det är coolt. Det vore fett att göra värsta showen live, typ blanda cheerleading och musik och ha en matta på scenen som jag kan göra akrobatik på. Just nu fokuserar jag mest på min musik. Jag vill att folk ska vilja lyssna på det jag gör och att det ska beröra.

23 I mitt namn_text_tryck_jannice.indd 23

2016-06-08 11:23


J∑ck Jag har gjort egen musik i kanske fyra år, men har alltid sjungit och spelat piano. Min pappa spelar trummor, han är jazzmusiker. Jag bor i Storuman och pluggar till musikproducent. Att vara rasifierad queerperson där är jobbigt, man sticker verkligen ut. Jag är ofta rädd för att utsättas för våld. Mitt rum är fjorton kvadratmeter stort och ligger i en studentkorridor. Jag kan känna mig ganska ensam, men jag har fått en kompis som heter Amor. Hon är ensamstående med en dotter som är tre. Dom kan jag vara hos på helgerna. När jag var tre skiljdes mina föräldrar och då bodde jag största delen av tiden med mamma i ett hus utanför Uppsala. Det är min favoritplats. Huset är rött med vita knutar och över hundra år gammalt. Det finns växthus och islandshästar runtomkring och det luktar alltid hästbajs. Arlanda ligger nära, så man ser och hör flygplan hela tiden. Det känns futuristiskt. Jag gick låg- och mellanstadiet i en liten byskola. Den var bra och öppen. Jag tilläts att vara mer normbrytare där än på högstadiet. Jag hade mycket bättre vänner och det mesta var kul. Men sen började jag högstadiet i en annan skola och det var verkligen sämst. Det var så begränsande. Lärarna var dåliga och saker missköttes. ”Stockholms läns sämsta skola” stod det i tidningen. På grund av att jag höll på med cheerleading gick det ett rykte på skolan om att jag var bög. Folk som jag inte

24 I mitt namn_text_tryck_jannice.indd 24

2016-06-08 11:23


J∑ck kände sa taskiga saker när jag gick förbi dom i korridoren. Till slut blev det så mycket att jag bytte skola. Det är en av de bästa sakerna jag har gjort. För något år sedan började jag prata med en kille på Grindr. Det var typ första gången jag hade nåt ihop med en kille, så det var speciellt. I alla fall för mig. Det geografiska avståndet mellan oss var ganska stort – han bodde i Skåne och jag utanför Uppsala – och eftersom hans familj inte var särskilt öppen fick jag inte komma hem till honom. Så han fick åka och hälsa på mig. Men så en dag bara slutade det. Vi satt på en bänk i Uppsala och det var tyst i typ tio minuter. Jag höll på att börja gråta, och han sa: ”Vad tänker du om oss?” Jag minns inte riktigt vad jag svarade, men han sa att han såg mig mer som en vän. Jag gick hem och gjorde en låt om det. Det är skönt att kunna göra bra musik av nåt som varit jobbigt. Ibland undrar jag hur det hade varit om det fortfarande var vi. Han var ju min första. Fast vi var nog inte tillsammans på riktigt. Men jag var kär i honom. Folk tror alltid att jag mår bra. Dom säger: ”Du är så himla glad, du ler jämt.” Okej, jag är ofta glad, men inte alltid, och jag önskar att jag kunde se ut som jag faktiskt mår. Vissa gamla saker maler inom mig och jag ältar mycket, till exempel om nån har varit dum. Jag är känslig och tar lätt åt mig, vilket är jobbigt. Med mina närmaste vänner kan jag vara mig själv. Jag har bara tjejkompisar. Tjejer är bäst.

25 I mitt namn_text_tryck_jannice.indd 25

2016-06-08 11:23


© R i k k a r d H äg gbom

Moa-Lina Olbers Croall (född 1982) är en svensk författare och musiker. Moa-Lina har skrivit flera böcker för barn och ungdomar och undervisar på Biskops Arnös låtskrivarutbildning.

Det här är boken för dig som är transperson eller funderar över din könsidentitet. Den innehåller råd, tips och användbara begrepp. Du får också ta del av andra unga transpersoners erfarenheter. Boken riktar sig även till dig som befinner dig i en transpersons närhet: en familjemedlem, vän, partner eller lärare.

Mo∑-Liπ√ Olbers Croall

I

“Tjej- och killavdelning, tjej- och killtoaletter. Det är som ett slag i magen varje gång jag måste välja.” j u no “Vi kommer alltid att finnas, har alltid funnits, och samhället behöver förstå det.” lina “Man måste inte vara antingen eller, man får vara både och eller ingenting.” a n na joh a n “Jag definierar mig som anti-kön. Allra helst föredrar jag inget pronomen, eftersom jag har ett namn som jag tycker är jättefint och vill att folk ska använda.” zafire

ISBN 978-91-27-14662-4

9 789127 146624

I MITT NAMN OMSLAG RJ.indd Alla sidor

2016-06-08 13:27


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.