9789144084183 by Smakprov Media AB

24 mm

Jan-Erik Sørenstuen

Jan-Erik Sørenstuen är lektor i konst och hantverk vid Universitetet i Agder. Han har i många år arbetat med konstprojekt med studenter och med barn och unga i förskolor och skolor.

| Levande spår

Levande spår – att upptäcka naturen genom konst och konsten genom natur Författaren beskriver hur utomhuskonst kan stimulera människor att upptäcka och betrakta vår natur och därmed utveckla ett positivt förhållande till olika naturmiljöer. Läsarna uppmanas att bli mer uppmärksamma på hur vi som människor kan leva i harmoni med naturen.

Levande spår

– att upptäcka naturen genom konst och konsten genom natur

Vi behöver mer än någonsin ha ett kreativt och konstruktivt förhållningssätt till naturen, samtidigt som vi måste visa barn och unga att vi alla har möjligheter att stärka vår relation till och identitet med naturen. I boken kopplas naturens skönhet med estetiska möjligheter med konstens och ekologins utmaningar. Levande spår vänder sig till studenter på lärarutbildning samt alla som vill utveckla sina estetiska förmågor i samspel med naturen.

Jan-Erik Sørenstuen Art.nr 37113

www.studentlitteratur.se

978-91-44-08418-3_01_cover.indd 1

2013-05-20 13.16

Originalets titel: Levende spor – Å oppdage naturen gjennom kunst, og kunsten gjennom natur © Fagbokforlaget Vigmostad & Bjørke AS 5892 Bergen, Norge

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Presskopias skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess. Art.nr 37113 ISBN 978-91-44-08418-3 Upplaga 1:1 © För den svenska utgåvan Studentlitteratur 2013 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Översättning: Anita Erlandsson Omslagslayout: Werner Schmidt Omslagsbild: Jan-Erik Sørenstuen Printed by Pozkal, Poland 2013

978-91-44-08418-3_01_book.indd 2

2013-05-14 11:17

Innehåll

Förord 9

En studie i att växa 9 Arbeten i Levande spår 10 Tack för ett bra samarbete 13 Inledning 15

Från en undersökning om land art i läraroch förskollärarutbildningen i Norge 16 Vad är land art? 16 Varför ska vi ha land art/naturkonst? 17 Varför behövs estetisk dokumentation? 17 Kapitel 1 Land art och naturkonst 21

Begrepp relaterade till naturkonst 22 Site-specific på stranden Barceloneta 29 Performance art 31 Kapitel 2 Land art och environmental art 33

Som didaktiskt område 33 Andy Goldsworthy 34 Giuliano Mauri 37

978-91-44-08418-3_01_book.indd 3

2013-05-14 11:17

levande spår

Nils-Udo 41 Timo Jokela 43 Jan van Boeckel 44 Van Boeckel och Jokela om environmental art 46 Kapitel 3 Om att se barn, ungdomar och natur 49

Inte en dag utan en höna på vattnet … 49 Kissekatt! 52 Ett troll stack upp sin hand …! 53 Ååååååååååååå … 53 Kapitel 4 Wow-faktorn och dess betydelse för lärarutbildningen 55 Kapitel 5 Barndomens skapande lek 59

Elementen 65 Land art och elementen 65 Kapitel 6 Estetik och naturkonst 67

Estetik i en skapande process 67 Estetiska principer och arbetssätt 72 Färg 74 Yta, plan och form 77 Volym och mellanrum 79 Variation som estetisk princip 80 Variation av storlek 80 Variation av form 81 Variation av position 82 Variation av riktning 83 Variation av antal 85 Variation av mellanrum och täthet 85 Variation av textur 86 Repetition 86

978-91-44-08418-3_01_book.indd 4

2013-05-14 11:17

innehåll

Kapitel 7 Fler inriktningar inom samtidskonsten 89

Fjällets avtryck 90 Mellan himmel, fot och fjäll 92 Filt mellan fot och fjäll 93 Filt i performance art 95 Kapitel 8 Att se och observera 97

Perception och naturupplevelse 98 Utövandet av konst i naturen 99 Tankar i kölvattnet av ett finskt environmental art-projekt 101 Konstbaserad miljölära 103 Från samspel till förtvivlan 105 Kapitel 9 Arne Næss och ekosofin 107 Kapitel 10 Didaktiska utmaningar 115

Malcolm Ross didaktiska modell anpassad till naturkonst i skola och förskola 116 Impuls 118 Träning av sinnen 119 Inre bilder 119 Fantasin 119 Media 120 Hantverk och teknik 120 Lek 120 Att behålla impulsen 121 Igångsättaren 122 Kapitel 11 Malaguzzis Reggio Emilia 125

Malaguzzi och Bauhausskolan 130 Bauhaus för förskolan? Om funderingar, sinnen, fantasi och de hundra språken 135

978-91-44-08418-3_01_book.indd 5

2013-05-14 11:17

levande spår

Malaguzzi och modellinlärning 137 Var står Reggio Emilia idag? 140 Malaguzzis Reggio Emilia i lärarutbildningen 143 Kapitel 12 Estetisk dokumentation 145

Verksamhetens organisering 147 Verksamhetens innehåll 148 Visuell verksamhetsrapport och barnens respons 155 Att använda kamera 156 Fotodokumentation av barnens skapande arbete 157 Utrustning 158 Presentation av ett bildmaterial 158 Presentation på dator 159 Utställning som presentationsform 160 Kapitel 13 Med högstadieskolan på Agder naturmuseum och botaniska trädgård 163

Haikudiktkurs 165 Planering, inspiration och vägledning 166 Och eleverna satte igång med … land art! 169 … och haikudikter! 172 Museipedagogens summering 173 Utställning 174 Kapitel 14 Från hink och spade till skulpturer i sand 177

Med förebilder i konsten … 180 … och tillbaka till land art 188 Kapitel 15 Livet med land art i Nesna 189

Värma upp sinnena i strandmiljö 189 Tänkbara miljöer 189 Workshop för scouter och 4H i Bjørndalen 192

978-91-44-08418-3_01_book.indd 6

2013-05-14 11:17

innehåll

Kurs för lärare och förskollärare i Nordland 193 Teori och workshop 193 Lärarnas arbeten inspirerade lågstadiet 196 Och lärarna fortsatte … 200 Och eleverna på mellanstadiet blev inspirerade av lärarna … 207 Uppgifterna byggde på erfarenheter från föregående dag 211 Kapitel 16 Reden och märkliga rum 215

Konstruktion 216 På, under, över, i och vid dammen 217 Så blev det reden och märkliga rum i och runt dammen 220 Kapitel 17 Environmental art av flätverk 227

Inledning 227 Naturens och kulturens utmaningar 227 En flätverksby växer fram 228 Val av material 229 Val av form 229 Materialinsamling 229 Konstruktion och tekniker 230 Estetik – att arbeta på ett estetiskt sätt 233 Kapitel 18 Levande pil 239

Gullbrings förskola i Bø, Telemark 240 Kapitel 19 Naturkonst för förskolan och lågstadiet 245

Förskollärarutbildningen, UiA 245 Allmän introduktion av begreppen i land art i skola och förskola 245 Enkel introduktion i naturkonst och estetisk dokumentation 246 Vad gör småkryp i naturkonst? 250 Naturcollage, konstruktioner och skulpturer 250

978-91-44-08418-3_01_book.indd 7

2013-05-14 11:17

levande spår

Människor, småkryp och natur 255 Människan i småkrypens värld 255 Från småkrypsfest till alvdans och lekande huldror 256 Kapitel 20 Body land art 259

… med en internationell grupp och med studenter på förskollärarutbildningen 259 Med en internationell grupp 259 Med förskollärarstudenter 272 Kapitel 21 Naturkonst – vinter 281

Vinterminnen från barndomen 281 Winter art i Lappland 283 Snö och isteknologi 291 Didaktik på vintern 292 Aktiviteter 292 Uppgifter vintertid 295 Kapitel 22 Förslag på diskussionsuppgifter till de olika kapitlen 297 Kapitel 23 Förslag på naturkonst i olika miljöer 303

i skogen 303 i eller vid dammen 304 på ängen, i gläntor och mellan stenar 305 i snön 305 Författarens naturkonst-CV 309 Litteratur 313

Rekommenderad litteratur 315 Index 317

978-91-44-08418-3_01_book.indd 8

2013-05-14 11:17

Förord

En studie i att växa Levande spår – att upptäcka naturen genom konst och konsten genom natur är dels baserad på forskning, dels på ett systematiskt arbete med naturkonst i konst och hantverk under 25 år vid UiA. I Finland finns det fakulteter och professurer för den här typen av konstutbildning, både vid Lapplands universitet och vid University of Art and Design i Helsingfors. Utbredning och efterfrågan när det gäller studier av land art, environmental art och eco-art har i det närmaste exploderat i Finland, Storbritannien, Tyskland, USA, Kanada och Australien. Det finns många konstböcker inom de olika naturkonstarterna, men det saknas facklitteratur på området som kan inspirera lärare och förskollärare. Lapplands universitet och University of Art and Design i Helsingfors (UIAH) befinner sig mitt i en ström av filosofiska, estetiska och didaktiska idéer om konst och natur. Detta har medfört att studier i ämnena land art, environmental art, site-specific art och eco art har införts där. Studier i environmental art har blivit mycket populärt, både för finska och utländska elever, då studenterna anser att dessa studieämnen är aktuella och framtidsinriktade i yrkesutbildningen för lärare, förskollärare, konstnärer och inom offentlig planering. Samtidigt passar dessa studieämnen de ungas natur- och miljöengagemang. Hösten 2008 gav Timo Jokela och Glen Coutts ut en artikelsamling i bokform med titeln Art, Community and Environment, Educational Perspectives (2008). Det är en fackbok för bland annat yrkeslärarutbildning inom konst och hantverk, miljö och

978-91-44-08418-3_01_book.indd 9

2013-05-14 11:17

levande spår

andra yrkesområden som lyfter fram natur, konst och miljö som studieområden vid universitet i den västliga världen. Jag hoppas att boken Levande spår kan inspirera till arbete med naturkonst i lärar- och förskollärarutbildning samt vidare i skola och förskola. Den kan också vara av allmänt intresse och till glädje för alla som själva och tillsammans med sina barn vill skapa ett estetiskt samspel med naturen. Jag har arbetat med utbildning i det här ämnet under 25 år, och jag har sett att de studenter som har fått en introduktionskurs är väl förberedda för att kunna använda sina erfarenheter i arbetet med barn och ungdomar. Det finns redan en del litteratur som visar naturkonst, i butiker och på internet. Som författare av en bok om naturkonst har jag därför valt ut endast några få av världens konstnärer som jag tycker utgör bra och tydliga exempel i didaktiska sammanhang. De estetiska projekt som jag visar är alla från den egna verksamheten. Jag har märkt att studenter, barn och unga tycker att dessa är inspirerande och av betydelse för deras eget arbete. För den enskilda läraren är det givetvis naturligt att presentera konstnärer från den egna regionen och den egna miljön. I förskolan och på lågstadiet ska bild, konst- och hantverksämnen i så hög grad som möjligt ha lokal förankring. Den kreativa utmaningen för läraren blir att hitta naturområden och inspirerande konst och att formulera uppgifter.

Arbeten i Levande spår De arbeten som det hänvisas till i Levande spår har gjorts huvudsakligen i de norska orterna Arendal, Grimstad, Kristiansand, Hovden i Agder, Nesna i Nordland samt Lainio i Finland. År 2004 genomförde jag en nätbaserad undersökning bland kollegor i ämnena bild/ konst och hantverk inom lärar- och förskollärarutbildningen i Norge. Undersökningens syfte var att kartlägga om, i vilken grad, varför och hur norska kollegor inom lärar- och förskollärarutbildningen arbetade med naturkonst och estetisk dokumentation. Några centrala delar av undersökningen finns återgivna i den här boken. Innan jag började forska på området kallade jag studenternas arbete för land art-inspirerad konst och hantverk. Under mitt forskningsår började jag i högre grad att nyansera begreppen inom området. Boken

978-91-44-08418-3_01_book.indd 10

2013-05-14 11:17

förord

presenterar några begrepp och definitioner som används inom samtida konst när konstnärer skapar konstuttryck i naturen. Därefter kompletteras begreppsförklaringarna med egna erfarenheter från estetiska arbeten genom forskning och utvecklingsarbeten. Detta är hämtat från min undervisning i konst och hantverk, med skapande verksamhet i naturen och i lärar- och förskollärarutbildning vid UiA. UiA deltog under några år i ett projekt med snöskulpturarbete i det offentliga rummet, i Hovden centrum i ett projekt administrerat av Hovden Ferie och Bykle Kommune. Jag har också fått möjlighet att delta i utsmyckningen av snöhotellet Lainio Snow Village i Lappland i Finland. Dessa erfarenheter finns samlade i ett eget kapitel. Master of Science, läroboksförfattare och museipedagog vid Agder naturmuseum och botaniska trädgård, Beate Strøm Johansen, tog initiativ till att föra naturkonstidéerna vidare, som en del av konst och hantverksämnen i skolan, till 800 elever i klass 8 i Kristiansand. Eleverna fick arbeta vid Agder naturmuseum och botaniska trädgård, med Strøm som sakkunnig och ansvarig för den dagliga kontakten mellan skola och museum, och med undertecknad som ansvarig för handledning av de deltagande skolornas konst- och hantverkslärare. I samband med detta togs initiativ till att framställa en lärarhandledning för aktuella lärare, i samarbete med Kristiansand kommune, projektet den kulturelle skolesekken och Universitetet i Agder. Beate Strøm Johansen och Kai Arild Holm har fotograferat elevernas arbete. Dessa förekommer rikligt i boken. Vidare har erfarenheter från ett samarbete med Høgskolen i Nesna, Nesna kommune, Nordland fylkeskommune och den kulturelle skolesekken från land art-kurser för förskolebarn, skolelever, lärare, förskol lärare och studenter i Nesna haft stor betydelse. Samma sak gäller ett mer kortvarigt samarbete med Grimstad kommune, Eide Oppvekstsenter och landshövdingen i Aust-Agder, om kurser i site-specific art och performance art i projektet Natur-aid i Homborsund. Ett projekt som kallades body land art började med en kurs för asyl sökande där den konkreta problemställningen handlade om att introducera människor från olika kulturer för en liten del av den norska naturen, till exempel en rönn. Målsättningen var att deltagarna med hjälp av naturmaterial skulle försöka likna trädet och på så sätt kanske känna mer samhörighet med det.

978-91-44-08418-3_01_book.indd 11

2013-05-14 11:17

levande spår

Under de senaste åren har det här materialet utvecklats till erfarenheter, reflektioner och digitala bilder av olika projekt från studenters, barns och ungdomars arbeten och därutöver även till den här litterära sammanfattningen. Studenter har tagit med sig sina erfarenheter ut till skolor och förskolor i hela den här delen av Norge. Estetiska arbeten i naturen har funnits tillgängliga (och förhoppningsvis varit till glädje och inspiration) för många som har varit på söndagsutflykt i Hove, Dømmesmoen, Hovden och Agder naturmuseum. Den holländska forskaren och doktoranden vid UIAH, Jan van Boeckel, har varit en inspirerande samarbetspartner och bidragit med intressant och relevant forskning inom detta område under många år. Professor Timo Jokela vid Lapplands universitet har konstaterat att deras studier av environmental art är de kurser som idag får störst internationell uppmärksamhet och flest sökande från andra länder. I bokens sista del visar jag arbeten som jag har deltagit i som ett led i samarbetet mellan UiA och Lapplands universitet, genom utsmyckning av snö- och ishotellet i Lainio Snow Village i norra Finland.

978-91-44-08418-3_01_book.indd 12

2013-05-14 11:17

Tack för ett bra samarbete

Förutom att tacka mina samarbetspartners vill jag också rikta ett tack till Universitetet i Agder (UiA), fakulteten för konst, som gav mig tjänstledigt för att kunna forska 2003. Detta gjorde att arbetet blev något mer systematiskt och vetenskapligt förankrat från första början, bland annat genom en intervjuundersökning som skickades till alla kollegor inom konst- och hantverksämnen på lärar- och förskollärarutbildningar i Norge. Tack också till den tekniska avdelningen vid UiA, Dømmesmoen i Grimstad, för att jag tillsammans med studenterna har fått arbeta med naturkonst i parken. Tack till lektor Arild Andresen och lektor Cathrine Melhuus för ett nära samarbete i början, knutet till land art-arbeten i de nordiska nät verken Esja och Estetikk, under 1990-talet. Vidare tack till Hovden Ferie, Lapplands universitet och Lainio Snow Village som gjorde det möjligt för mig att få erfarenhet av snö- och isskulpturer. Tack till Agder naturmuseum och botaniska trädgård genom Beate Strøm Johansen och Kai Arild Holm samt till de tidigare studenterna Anne Hjertrud Halberg och Eva Vågsmyr för fotodokumentation i ett projekt om Van Gogh och naturkonst, och vidare till Trine Larsen och Maria Wikstøl för bilder från ett småkrypsprojekt i förskolan. Bilderna från Høgskolen i Oslo har tagits av Bente Fønnebø och Bente Ytterstad. Besök hos och intervju med land art-konstnären Giuliano Mauri i Italien har varit inspirerande för det egna naturkonstarbetet. Professor Timo Jokela vid Lapplands Universitet i Rovaniemi och Jan

978-91-44-08418-3_01_book.indd 13

2013-05-14 11:17

levande spår

van Boeckel vid University of Art and Design i Helsingfors (UIAH) har också haft stor betydelse för bokens teoretiska förankring. Men allra mest vill jag tacka min fantastiska läromästare och söner, Sondre och Are, som verkligen fick mig att förstå vilken skapande energi som finns i samspelet mellan barnet och den levande naturen. Det gav en slags insikt som blev ännu starkare genom mina barnbarn Anneke och Marieke. Vidare har starkt motiverade studenter sett till att arbetet har varit inspirerande och roligt, både för dem och för mig, och gett inspiration till fackboksprojektet. De har också under 20 år tagit med sig idéerna om naturkonst ut i praktiken i förskolor och skolor, och på så sätt bidragit till att hela projektet har känts mer meningsfullt. Sist, men inte minst, ett tack till min kära hustru och skribent Ruth Marion Sørenstuen, som villigt har läst och kommenterat mitt manu skript, bidragit med en kurs i haikudiktning och genom hela processen med både naturkonst och bokmanuskript varit en inspirerande samtalspartner. Universitetslektor och doktor i Art Education, Jan-Erik Sørenstuen, UiA

978-91-44-08418-3_01_book.indd 14

2013-05-14 11:17

Inledning

FN:s klimatpanels rapport om att klimatförändringarna till största delen är orsakade av människor ställer krav på enskilda individer, politiker, lärare, studenter, barn och ungdomar över hela världen. Det här miljöansvaret stöds och förmedlas kraftfullt av USA:s tidigare vicepresident, Al Gore, och tillsammans med FN:s klimatpanel, IPCC, tog han emot Nobels fredspris 2007 för sitt miljöengagemang. Efter den världsomspännande ekonomiska krisen som inleddes hösten 2008, riktas åter fokus mot råvaruresurser och naturmiljöer när stora politiska beslut ska fattas om framtida utveckling av bland annat näringsliv och politiska strategier. Vår tid är starkt präglad av medias fokusering på vår planets framtid. Det är därför särskilt viktigt att se till att barn och ungdomar inte blir handlingsförlamade och likgiltiga på grund av negativ fokusering. Vi måste mer än någonsin fokusera konstruktivt och kreativt på naturen, och visa barn och ungdomar att vi alla kan stärka vår samhörighet med den. Detta kan bland annat göras med ett mer varsamt estetiskt synsätt och med skapande verksamhet genom en grön syn på konst, kultur och kreativitet i våra naturmiljöer. Detta görs bäst genom att människor stimuleras till att upptäcka och se vår natur och att utveckla en positiv relation till olika naturmiljöer, för att på så sätt bli mer uppmärksamma på hur vi som människor kan leva i samklang med naturen. Detta är en process som måste påbörjas tidigt i en människas liv, helst redan i förskoleåldern. Eftersom boken Levande spår – att upptäcka naturen genom konst

978-91-44-08418-3_01_book.indd 15

2013-05-14 11:17

levande spår

och konsten genom natur innehåller många exempel och illustrationer är den lämplig för skola och förskola, lärare och förskollärare och studenter inom lärarutbildningarna. Genom att koppla ihop naturens skönhet och estetiska möjligheter med konstens och ekologins utmaningar, skulle den kunna bli mycket användbar för många. Boken kan alltså fungera som kurslitteratur, men är också av allmänt intresse för alla som vill hitta ett estetiskt samspel med naturen.

Från en undersökning om land art i läraroch förskollärarutbildningen i Norge År 2004 genomförde jag en undersökning om land art och estetisk dokumentation inom lärar- och förskollärarutbildning bland mina yrkeskollegor vid högskolorna i Norge.

Vad är land art? Jag försökte bland annat att kartlägga om man använder sig av land art och estetisk dokumentation inom lärar- och förskollärarutbildningen. Att arbeta med land art inom lärarutbildning är relativt nytt, och det ser ut som att det arbetas mer med land art på små och medelstora studieenheter, där vi vanligtvis hittar förskollärarutbildningen, än vid de stora enheterna. Det mesta av det land art-präglade arbetet sker på hösten. Då är det viktigt att använda vädret, färgerna och formerna i naturen. Det är långt till examen och pressen när det gäller mer traditionella skolämnen är mindre. Dessutom upplevs det som positivt att påbörja något nytt och fräscht utan starka traditioner, där grupparbete samlar och förenar nya studenter i skön naturmiljö. Själv arbetar jag inom både lärar- och förskollärarutbildning. Men det är i förskollärarutbildningen som jag har utvecklat min yrkesmässiga kompetens inom naturkonst. Från förskollärarutbildningen har sedan materialet följt med till lärarutbildningen. Studenterna har fört sina erfarenheter vidare både till förskola, grundskola och konst- och kulturutbildningar. För små barn är det en viktig del av verksamheten att kunna upptäcka naturen både genom spontan lek och genom den uppmuntran som

978-91-44-08418-3_01_book.indd 16

2013-05-14 11:17

inledning

förskolläraren ger. När det gäller större barn har jag märkt att barn och ungdomar som inte tycker om traditionell skapande verksamhet i konst och hantverk upplever på det här viset att de får nya papper och färgpennor. De har satt i gång med de nya estetiska utmaningarna med friskt och öppet sinne, och samtidigt uttryckt både skaparglädje och glädje över att de klarar av uppgifterna.

Varför ska vi ha land art/naturkonst? Många kollegor i yrket är intresserade av att bryta ny mark för vad som ska definieras som kursinnehåll, för att kunna bidra med något nytt. De ser här en möjlighet att knyta an till samtidkonstens idébaserade uttryck och även att bidra till att göra studenterna medvetna om platsspecifika kvaliteter. Så här svarar kollegor inom bild/konst och hantverk på olika universitet i Norge, när jag frågar varför land art/naturkonst är viktigt: Det är viktigt att få upp ögonen för hur en plats estetiska kvaliteter ser ut när det gäller form, linje, färg, textur, material och rum i naturen, och att dessa kvaliteter i sin tur kan framhävas och förstärkas och därmed ge inspiration till nya uttryck. Det går också att skapa mönster och formationer, bland annat genom att sortera material. Naturen med sitt material ger direkta sinnesupplevelser, skärper perceptionsförmågan och uppmuntrar förmågan att konstruera och komponera med det material som finns tillgängligt. Naturen ger oss möjligheter att arbeta i stora format och att testa bildskapandets problemställningar. Att utnyttja kontrasten mellan ett organiskt och ett geometriskt formspråk i naturen ger nya estetiska utmaningar och möjligheter. Det är viktigt att lära barn att uppskatta estetiken i naturen. Genom att använda den i leken kan vi utveckla barns förmåga till estetiska upplevelser. Den här sortens verksamhet ligger nära barns lek och skapande uttryck.

Varför behövs estetisk dokumentation? När jag frågar varför den estetiska dokumentationen är viktig i sammanhanget svarar kollegorna inom bild/konst och hantverk så här:

978-91-44-08418-3_01_book.indd 17

2013-05-14 11:17

levande spår

Dokumentation är kanske något av det allra viktigaste när det gäller land art. Allt arbete i konst och hantverk/bild bör dokumenteras. Det finns fina möjligheter för estetiska uttryck både genom arbete med land art och genom nätbaserad dokumentation. Själva fotograferingen är också en estetisk utmaning. Dokumentation genom en fotoutställning tränar vår förmåga att precisera och ger plats för didaktisk reflektion. Vi stärker förmågan att se vår omgivning och att tänka i estetiska banor. Land art kan vara en faktor som gör oss medvetna om detta. Det är en utmaning att ta bra bilder. Nyttigt för egen reflektion, som inspiration för andra och det skapar också möjligheter för en processdokumentation. Genom att dokumentera kan vi ta med oss det vi gör, använda det vidare, reflektera över det, analysera, fortsätta skapa, och inte minst synliggöra delar av ämnets innehåll och arbetsmetoder för andra. Allt som görs brukar vara förgängligt och vi måste tillvarata dessa ögonblick. Naturen tar tillbaka sina konstverk! Bilderna har ett estetiskt värde i sig själva. De kan vara vackra. Dokumentation är viktigt för att kunna ta tillvara studenternas olika uttryck. Bilderna fungerar som inspiration för betraktaren och kan leda till motsvarande aktivitet i studentens framtida yrkeskarriär. Om man vid ett senare tillfälle ska kunna visa vad någon har gjort, måste detta dokumenteras i form av bilder och texter. På så sätt blir det också möjligt att dela erfarenheter med andra studenter. Dokumentation gör att det går att dela erfarenheterna med andra utanför den egna högskolan. Om dokumentationen läggs ut på internet kan studenter vid andra högskolor använda dessa erfarenheter och arbeten som inspiration för sina egna arbeten. Detta förstärker lärandet och skänker arbetet status. På så sätt kan också process och produkt dokumenteras och ingå i examen.

Vi ser att det finns många och varierade anledningar att arbeta med estetisk dokumentation. Denna dokumentation är också ett viktigt tema i boken. Levande spår – att upptäcka naturen genom konst och konsten genom natur handlar som sagt om naturkonst och konstnärer, om estetik och didaktik, om barns och ungdomars skapande verksamhet i naturen, om estetisk dokumentation och om olika naturprojekt med barn, ung domar och studenter i olika miljöer och vid olika årstider. Förhoppningen är att praktiska arbeten och teorimaterial i denna bok ska kunna stimulera till inspiration, reflektion och diskussion både i studentgrupper och bland lärarkollegor. Därför har jag inte gjort olika

978-91-44-08418-3_01_book.indd 18

2013-05-14 11:17

inledning

instruktioner för skola och förskola. Kanske kan materialet inspirera läsarna på samma sätt som jag har sett att det har inspirerat många studenter under praktikperioder där de har gjort enkla, vackra och stimulerande uppgifter för barn och ungdomar, både i naturen och med estetisk dokumentation för utställningar i förskola, skola, universitet och högskola. I kapitel 1 beskriver jag begreppet naturkonst. I kapitel 2 följer land art och environmental art. Kapitel 3 handlar om att se barn, ungdomar och konst. I kapitel 4 analyseras betydelsen av wow-faktorn i barn och ungdomars skapande verksamhet, i relation till lärarutbildningen. Kapitel 5 påminner oss om barndomens skapande lek i naturen. Kapitel 6 handlar om begreppen estetik och naturkonst samt om estetiska principer och metoder. I kapitel 7 betraktas och bedöms olika begrepp i samtidskonsten utifrån projekt där barn och ungdomar är inblandade. Kapitel 8 tar upp perceptionens betydelse och beskriver ett finskt environmental art-projekt samt konstbaserad miljölära. Det tar också upp etiska problemställningar som kan finnas i naturkonsten. Kapitel 9 presenterar filosofen Arne Næss och ekosofin som grund för skapande verksamhet i naturen. I kapitel 10 presenteras Malcolm Ross modell för skapande verksamhet och sätts i relation till barn och ungdomars arbete med naturkonst. I kapitel 11 presenteras Loris Malaguzzi, Reggio Emilia, Bauhaus och modellinlärningen. Dessa betraktas vidare ur ett lärarutbildnings perspektiv. I kapitel 12 behandlas begreppen estetisk dokumentation och praktiskt dokumentationsarbete av barn och ungdomars arbete. I kapitel 13 presenteras ett projekt med 800 högstadieelever i en botanisk trädgård, bilder av deras skapande verksamhet och deras haikudikter. © Studentlitteratur

978-91-44-08418-3_01_book.indd 19

2013-05-14 11:17

levande spår

Kapitel 14 visar barn och ungdomars skapande verksamhet i sand. Kapitel 15 handlar om ett projekt i Nesna i Nordland i Norge, där förskolebarn, skolelever, 4H och scouter, lärare och studenter medverkar i olika naturkonstarbeten. Kapitel 16 beskriver ett projekt, Reir og rare rom, med korgflätning och annan flätning i ett environmental art-projekt. Kapitel 17 handlar om ett arkitekturprojekt som environmental art. I Kapitel 18 möter vi materialet ”levande pil”. Detta är knutet till en förskola i Bø i Telemark, där undertecknad och förskolebarn flätade en koja på rot, i regi av projektet Fugl Fønix av musiker Agnes Buen Garnås. Kapitel 19 visar olika experiment med naturkonst i tvärvetenskapliga ämnen i utbildningssammanhang. Kapitel 20 försöker belysa ekosofin genom enkla arbeten som här kallas body land art. Kapitel 21 presenterar vinterprojekt från Hovden i Setesdal, Lainio i finska Lappland och vinterprojekt från studenters hemmamiljöer. I kapitel 22 presenteras förslag på olika naturkonstuppgifter för olika miljöer och olika årstider.

978-91-44-08418-3_01_book.indd 20

2013-05-14 11:17

Kapitel 6

Estetik och naturkonst

Estetik i en skapande process Estetik handlar om att träffas av sinnesimpulser och göra estetiska val utifrån detta. Därmed handlar det också om vår förmåga att vara nyfikna, om sinnesstimulans, hur känsliga våra sinnen är, uppmärksamhet, öppenhet och känslighet, om att ta till sig nya idéer och trender samt om att kunna utveckla personliga uttryck och personlig stil. Så kan estetiken bli ett redskap för kreativiteten. Inom konst och hantverk är perceptionsteorierna centrala i det här sammanhanget, när vi avläser hjärnans önskan om att skapa meningsfulla samband av alla de synintryck vi bombarderas med. Genom sinnesimpulserna får vi inre bilder och former. Impulsernas

Studenters lek med linjer och form.

978-91-44-08418-3_01_book.indd 67

2013-05-14 11:17

levande spĂĽr

Studenters lek med linjer och form.

978-91-44-08418-3_01_book.indd 68

ÂŠ Studentlitteratur

2013-05-14 11:17

6 estetik och naturkonst

styrka tillsammans med våra känslomässiga reaktioner bestämmer styrkan i uttrycksbehovet och intensiteten i det estetiska uttrycket. I det här samspelet hittar vi den skapande impulsen. I an-estetiken hittar vi motsatsen till estetiken. Det är jämförbart med begreppet ”anestesi”. Ordet anestesi förknippar vi med sjukhus och när vi av sjukhuspersonal bedövas och trubbas av för att vi inte ska tänka, känna, smärta, eller göra något på en stund. Estesi har med känslor att göra, anestesi handlar om känslolöshet eller bortfall av känslor. Eftersom estetik har med sinnena att göra blir anestetik motsatsen – sinnena sätts ur spel. Vi är beroende av våra sinnen. Det är yttre stimuli och vår uppmärksamhet på dessa som bildar grunden för hela vår inre estetiska upplevelse och för våra estetiska handlingar och uttryck. Inom naturkonsten handlar detta om att vara uppmärksam på linjer, former, färg, material och textur i våra naturmiljöer. Det handlar också om uppmärksamhet på och kommunikation om naturmiljöer, årstider, platsers naturkulturer och den konst som hela tiden skapas i interaktion med dessa miljöer och kulturer. Naturkonstens företrädare är genuint intresserade av att människor och natur samspelar och kommunicerar på naturens villkor. Uttryck kan därför bli flyktiga, liksom vind, vågor och ringar på vattnet. De skapas utifrån naturens element och årstider och de påverkas och bryts ned av dessa.

Från Pølevann, Danmark.

978-91-44-08418-3_01_book.indd 69

2013-05-14 11:17

levande spår

Vi upplever lika ofta i naturen att samma krafter som bryter ned också skapar nytt liv. Därmed kan många av våra estetiska konstruktioner, som är skapade utifrån naturens element och material, så småningom övertas av naturen som en form och ett uttryck där nytt liv gror samtidigt som något bryts ned. Då talar vi om environmental art eller eco-art (se avsnittet Begrepp relaterade till naturkonst i kapitel 1). Uppgifternas som delas ut handlar om att betrakta naturen genom att framhäva linjer, former och färger i landskapet med en ny form/färg, med blommor, strån, fjädrar, stenar o.s.v., eller genom att använda komplementfärger, till exempel rönnbär på grön mossa. Det skapas ”magiska” cirklar, spiraler och labyrinter med kontrasterande material, sett mot en bakgrund. Det går att göra färgcirklar eller färgnyanser med höstlöv, forma skarpa tredimensionella figurer i sand eller snö genom att upprepa former och färger i olika rytm och variation. 1997 experimenterade en grupp blivande förskollärare från HiA med tredimensionella arkitektoniska rumsformer gjorda av obehandlat trämaterial i skogen, som en pyramid, en kula, en ellips, ett lutande plan, och en hängmatta, vilka konstruerades med surr-, väv- och flättekniker. De fick också mer fantasifulla uppgifter som att göra en stege till himlen, teskedsgummans hus, en vassbåt och ett rum för fruktbarhet. Studenterna fotograferade, skrev lyrik och prosatexter, skannade och förstorade fotografier och gjorde estetiska montage med bilder och texter som presenterades i en utställning.

978-91-44-08418-3_01_book.indd 70

2013-05-14 11:17

6 estetik och naturkonst

Elevarbete, förskollärarutbildningen, UiA, Hove, Tromøy.

978-91-44-08418-3_01_book.indd 71

2013-05-14 11:17

levande spår

Estetiska principer och arbetssätt Punkt och linje En liten punkt har tillräckligt stor visuell kraft för att dra till sig ögats uppmärksamhet och fungera som en startsignal. När punkten sträcks ut eller upprepas med korta mellanrum kallas det en linje. En linje kan vara aktiv, som om den vore en rörlig kraft, till exempel en linje som hoppar upp och ned. Den kan vara passiv, som linjen som beskriver kontrasterna mellan massa och rum eller mellan olika färger. En linje kan representera ett negativt linjärt mellanrum, som det vi ser när en person står med benen lite ifrån varandra och händerna i bältes linningen. Då ritas mellanrummen linjärt och upplevs som negativa former eller volymer, i kontrast mot kroppens massa. Den kan också upplevas som en virtuell linje, där vi tycker oss se en linje bildas genom att vi uppfattar snabba och rörliga optiska förbindelser mellan punkterna. En linje kan också vara ett antal förändringar som uppstår i sekvenser, och då förvandlar det ursprungliga objektet och ger det en ny form. En linje kan vara en synperception formad av visuella stimuli som följer på varandra, i ett försök att organisera dem till ett mönster. I ett tvärvetenskapligt projekt om myror i förskollärarutbildningen bad jag en grupp studenter följa en myra på dess vandring i naturen. Jag bad dem lägga ner ett rönnbär för varje steg den tog. Ett bär lyste som ett röd-orange ljus i kontrast mot det gröna gräset. Ett till, och ännu ett bildade en linje. Linjen fortsatte mot en sten. Skulle den passera över stenen? Nej, runt stenen och vidare mot ett träd. Där klättrade myran upp i trädet. Eleverna tyckte att de hade sett tillräckligt och rönnbären bildade en organisk linje som följde naturens lagar i terrängen. Det vill säga där det var lättast för myran att komma fram, utan att glömma målet! Vi skulle kunna göra liknande linjer i naturen till exempel genom att följa spåren av en älg. Då kunde varje spår representeras av en kraftig fördjupning och fyllas med små punkter, till exempel något närliggande som lingon eller rönnbär. Dessa små punkter skulle i sin tur bilda ytor och former. Vår perceptionsförmåga skulle sedan ha dragit en linje mellan spåren i terrängen. Även om en del spår hade hamnat på sten och därmed blivit osynliga, skulle vår perceptionsförmåga ha ”sytt ihop” det som fattades och vi skulle se det här älgspåret som en sammanhängande linje.

978-91-44-08418-3_01_book.indd 72

2013-05-14 11:17

6 estetik och naturkonst

Här nedan ser vi nervlinjerna på ett blad framhävda och förstärkta med blommor. Då återupptäcker vi linjerna! Här ser vi de estetiska arbetssätten i praktiken.

Arbete av gymnasie elever. Agder naturmuseum och botaniska trädgård.

Läraren har presen terat grundformer och linjer. Eleverna har valt en spiral linje gjord av stenar som de har målat. Elevarbete, klass 1, Grimstad.

978-91-44-08418-3_01_book.indd 73

2013-05-14 11:17

levande spår

Arbete av gymnasie elever. Agder natur museum och botaniska trädgård.

Färg Färg kommer alltid att vara viktigt i det här sammanhanget, t.ex. hur färger skapar och påverkar former, hur färger påverkar varandra och själva formen när de placeras bredvid varandra. Det är mycket tack vare färgerna som spiralen i föregående bild framträder så tydligt. Färg är ett fenomen i naturen som gör att olika biologiska arter dras till olika former. Vi människor tycker att färger i naturen är vackert, en del former är frestande att stoppa i munnen, andra upplever vi som farliga på grund av färgen. Andra arter hittar sina artfränder just tack vare färgernas starka signaler i naturen. Färger i naturen fungerar efter samma principer som färger i en målad tavla. Johannes Itten (1888–1967), konstnär, designer och konstpedagog vid Bauhausskolan i Weimar, ägnade sin studietid åt att forska kring färg i design och bild. Itten utforskade färgerna och delade in dem i system i färgcirklar. Han var intresserad av hur man blandar dem och hur de påverkar varandra. Han grundade sitt arbete på den tyske författaren, dikt aren, humanisten och vetenskapsmannen Johan Wolfgang von Goethes (1749–1832) färglära Zur Farbenlehre (1810), som hade nära anknytning

978-91-44-08418-3_01_book.indd 74

2013-05-14 11:17

6 estetik och naturkonst

till hur människan uppfattar naturen med sina sinnen. Goethe var mer intresserad av hur färgfenomen uppfattas av människans öga än av vetenskapliga mätningar med hjälp av instrument, som Sir Isaac Newton hade arbetat med. Newton (1642–1726) var en engelsk matematiker, fysiker, astronom, alkemist, kemist, uppfinnare och naturfilosof. Han anses vara en av de största vetenskapsmän och matematiker som har funnits genom tiderna. Goethe gick till starkt angrepp mot Newtons färglära eftersom han inte alls tyckte att den stämde med hur människan uppfattar färger. Newton använde mätinstrument, vilket gjorde att människans medfödda sinnen ansågs vara mindre betydelsefulla. Goethe analyserade sina egna färgupplevelser och upptäckte bland annat de färgade skuggor som blev ett grundläggande inslag hos impressionisterna senare under samma århundrade. Goethe upptäckte färgernas eftereffekt som uppstår i ögat när vi fäster blicken på en särskild färg. Då framträder den färgens komplementfärg i ögat och vi ser alltså motsatsfärgen till den färg vi nyss tittade på. Röd färg blir grön. Det kan se ut som att den svävar runt den färg som vi stirrar på eller också upplevs den färgkomplementärt i samma form som föremålet vi stirrar på om vi till exempel flyttar blicken till en vit yta. Konstnären Eugène Delacroix (1798–1863) kan ha känt till Goethes färglära när han formulerade sin välkända tes om hur du, när du tittar mot den blå himlen alltid ser något orange sväva i kanten av synfältet, alltså den blå färgens komplementfärg. Han upptäckte också att komplementfärgerna framhäver varandra. Det här kan vi också se när vi en höstdag tittar på en orangefärgad trädkrona, till exempel en lönn, med blå himmel som syns mellan grenar och blad. Mer orange än så blir inte bladen, och himlen kan inte se blåare ut. Detta kan naturligtvis också användas inom naturkonsten.

978-91-44-08418-3_01_book.indd 75

2013-05-14 11:17

24 mm

Jan-Erik Sørenstuen

Jan-Erik Sørenstuen är lektor i konst och hantverk vid Universitetet i Agder. Han har i många år arbetat med konstprojekt med studenter och med barn och unga i förskolor och skolor.

| Levande spår

Levande spår

– att upptäcka naturen genom konst och konsten genom natur

Jan-Erik Sørenstuen Art.nr 37113

www.studentlitteratur.se

978-91-44-08418-3_01_cover.indd 1

2013-05-20 13.16