9789172059856

S A M LA D

KUNSKAP FÖR S KOLAN

FÖR S KOLAN

Återkoppling för utveckling Vad är återkoppling? Återkoppling är allt! Beröm, klander, uppmuntran, att bli negligerad eller att bli exkluderad är alltihop exempel på återkoppling. Rätt använd är återkoppling ett effektivt verktyg för att skapa motivation, inkludering och ökat lärande. Återkoppling för utveckling ger dig som lärare konkreta verktyg för återkoppling i lärandets olika faser. Grundtanken är att genom frågor väcka tankar som leder till lärande och kunnande. Hur kan man organisera kamratrespons i form av frågor? Hur kan frågeställningar motivera eleverna att anstränga sig? Hur hänger återkoppling ihop med elevhälsoarbetet? Dessa frågor och många andra besvaras här.

Boken kan användas individuellt eller som underlag i det kollegiala lärandet för att utveckla formativ bedömning som förhållningssätt.

Den är användbar för lärare i såväl grundskolan som på gymnasiet.

Helena Wallberg är gymnasielärare i engelska och franska och fil. mag. i specialpedagogik. Hon är även författare till den populära boS A M LA D M LA D ken Formativ bedömning i praktiken – frånS Aförmedling till förståelse.

KUNSKAP FÖR SKOLAN

KUNSKAP

Återkoppling för utveckling Helena Wallberg

S A M LA D

KUNSKAP

S A M LA D

KU NS KANP FÖR SK OLA

S A M LA D

KU NS KANP FÖR SK OLA

FÖR SKOLAN

ISBN 978-91-7205-985-6

9

789172 059856

ning Gothia Fortbild böcker, ra ba nd vä an gör ar som ng ni kurser och tid kap ns te ve op ih r koppla dig r ge med praktik. Vi och n tio ira sp in kunskap, på s k os verktyg. Besö ning.se. gothiafortbild

r ö f g n i l p p o Återk utveckling dning

ng till handle

li Från förmed Helena Wallb

erg

© Författaren och Gothia Fortbildning AB ISBN 978-91-7205-985-6 Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Fortbildning AB, Stockholm.

Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande.

Redaktör: Stina Andersson Grafisk form: Roger Johansson Illustrationer: Helena Wallberg och Sara Mazetti-Nissen Första upplagan, första tryckningen Tryck: Dimograf, Polen 2015 Tryckt på miljövänligt framställt papper.

Gothia Fortbildning AB Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70, Fax 08-644 46 67 www.gothiafortbildning.se

Innehåll

1. Tankar om återkoppling

7

Begreppsdefinitioner 10 Bokens struktur 13 Din medverkan i boken 15 2. Grunden för effektiv återkoppling

17

Ledning och stimulans 17 Från förmedling till samarbete till delaktighet 18 Fyra nivåer av återkoppling 22 Growth mindset 26 Icke-verbal återkoppling 29 3. Verktyg för återkoppling

33

Kvalitetsaspekter 34 Konsten att ställa frågor 44 Blooms taxonomi 49 Vem är eleven? 53 PASS-teorin 55 Metakognitiva frågor som utvecklar PASS-processer och ­återkopplar vad som fungerar eller behöver ändras 58 Kritiska situationer i undervisningen 61 Yta eller djup? 62 4. Återkoppling under igångsättningsfasen

Ta in kunskap, lära nytt och sätta igång ett arbete 65 Prägling och flipped classroom 66 Worked examples – baklängesjobb 68 Mind the gap! 70

65

Återkoppling för att utveckla förmågan att hantera stress och känslor 73 Återkoppling för att utveckla förmågan att fokusera och anstränga sig 77 Omotivation 78 Hjälplöshet som strategi 82 Snabb återkoppling för att lära och träna nytt 86 Återkoppling för att utveckla organisation i studierna 90 5. Återkoppling under arbetet

96

Skilj mellan formativ bedömning och summativ b ­ edömning 98 Informellt underlag 101 Att organisera lektioner för informellt underlag 105 Återkoppling för att utveckla förmågan att resonera 107 Skrivmallar 111 Återkoppling för att utveckla förmågan att se komplexa samband, problematisera och nyansera 113 Talmallar 118 Återkoppling för att utveckla uthållighet 120 Kamratrespons 122 Kamratrespons genom frågor 124 Frågebatteri för återkoppling under arbetet 127 6. Återkoppling när arbetsområdet är klart

Återkoppling kring uppgiften 130 Återkoppling kring processen och de metakognitiva r­ eflektionerna 132 Omdömets karaktär: betyg eller kommentarer? 133 När arbetet ändå inte är klart 136 Hur vet jag att jag har gjort rätt? 140 Dålig återkoppling kan alltid göras bättre 141 Frågebatteri för återkoppling när arbetsområdet är klart 145

129

7. Återkoppling som utvecklar kollegialt lärande

146

Diskutera elevberättelser 147 Begrepp och specialistspråk 148 Lära om forskning 150 Granska undervisningen 151 Auskultationer 151 Lärardeklarationer 153 Utveckla bedömningssäkerhet och formellt samarbete 154 Vanliga frågor om återkoppling och bedömning 156 Avslutande diskussion: övertro på formen hindrar utveckling 160 Sammanfattning och självskattningsschema 162 Källor 166 Bilagor

169

Fundera!

Vad är återkoppling för dig? Skriv ner några meningar om vad återkoppling betyder och vilken funktion den kan ha.

Spara meningarna, du kommer att läsa om dem när du har läst ut boken!

1. Tankar om återkoppling

Vad är återkoppling? Återkoppling är allt! Beröm, klander, uppmuntran, att bli negligerad eller exkluderad är alla former av återkoppling.

Ja, allt det som är kärnan i vårt umgänge med våra medmänniskor, när vi vill visa hur vi ser på vad de säger och gör, eller inte säger och gör. När föräldrar tillrättavisar ett barn är det en återkoppling för att det barnet har gjort inte ska upprepas. När de berömmer barnet är det för att visa att något var bra gjort och något som de hoppas ska hända igen. Att inte ge återkoppling är också en återkoppling men den lämnar barnet att själv avgöra om beteendet var bra eller dåligt.

Vi kommer inte undan att all kommunikation och interaktion innebär återkoppling av något slag. I skolan är uppdraget att utveckla barnens och ungdomarnas lärande och framtida aktiva medborgarskap. Återkopplingen är kanske vårt viktigaste verktyg för att klara detta viktiga uppdrag.

Den här boken handlar om hur återkoppling kan användas på ett positivt sätt. Återkoppling för utveckling i positiv riktning, både när det gäller välbefinnande och lärande.

Samtidigt som alla verkar överens om betydelsen av återkoppling behöver vi diskutera närmare vilken sorts återkoppling som faktiskt ger resultat. Vi vill ju att den ska kunna användas för allt bättre säkerhet i prestationer och skolarbete. Men återkoppling kan både hjälpa och stjälpa. Hur vet vi om den verkligen har effekt?

Betyg och kunskapskrav är en sorts återkoppling, men det är inte den enda återkopplingen. Vi vill så gärna att våra elever ska lyckas och nå högt i betygsskalan att de ofta får återkoppling just utifrån betyg och kunskapskrav. Men det är en återkoppling som riskerar att betona att eleverna är i skolan för att mätas och ur ett elevhälsofrämjande perspektiv kan den återkopplingen bygga hinder för eleverna.

Elevhälsoarbetet är allas ansvar (Partanen, 2012) och återkopplingen 7

är en viktig, rentav nödvändig, del av det elevhälsofrämjande arbetet. Det är återkopplingen som formar våra tankar om oss själva, tankar om hur vi ska gå vidare och hur vi fungerar. Det handlar om återkoppling som främjar elevhälsa och främjar utveckling hos både elever och lärare och skola som helhet.

Jag tror det finns en risk att vi ägnar så mycket tankemöda åt hur vi ska formulera den perfekta återkopplingen att den riskerar att inte bli av. Därför vill jag med denna bok lyfta alternativ till den perfekt formulerade återkopplingen och istället understryka vikten av att ställa frågor. Det är frågor som skapar processer som ska leda till nya svar. Det är frågor som gör att nyfikenheten väcks och det är frågor som visar glappet mellan vad eleven kan och vad som behöver läras. Att ställa frågor kan alla börja träna på omedelbart. Det enda som behövs är en solid grund för vad återkoppling är och hur den kan fungera utvecklande. Den grunden vill jag ge dig. Sedan är det bara att sätta igång med frågor för att skapa ett undersökande och utvecklande klassrumsklimat där eleverna är delaktiga i sin egen bedömningsresa. Återkoppling är inte bara en gåva från lärare till elev utan ett ”språk” som används för att undersöka och bygga upp förståelse av olika slag.

Förståelse för hur man gör för att motivera sig, förståelse för hur man ställer frågor, förståelse för hur man förväntas arbeta med eget ansvar, förståelse för hur man kan analysera varför en elev hamnar i svårigheter för att nämna några syften för ”språket återkoppling”.

Feedback är ett ord som ofta används även i svenska språket. Ordet feed betyder att ge näring, en bildlig påminnelse om innebörden i ordet. Det svenska ordet återkoppling är inte lika näringsinriktat. Jag väljer ändå att använda ordet eftersom åter och koppling beskriver innebörden. Åter innebär att göra om och repetera. Åter för tankarna till rutiner eller ritualer, viktiga delar av en lärprocess. När något blir en vana och en rutin, något som görs återigen, då är det också något man är förtrogen med. Att koppla för tankarna till förmågan att koppla ihop arbete och resultat eller att koppla ihop bedömningar med vad som behöver tränas eller göras.

8

Ibland uppfattas återkoppling som något som är skilt från undervisningen och som består av påståenden om eleven eller elevens kunnande (Hattie och Timperley, 2007, Hattie och Yates, 2014). Men återkopplingen är i själva verket beroende av vad som händer i klassrummet. Återkoppling är undervisning! En undervisning som byggs med hjälp av de byggstenar som utvecklar delaktighet, lärande och strategier är en undervisning som skapar förutsättningar för effektiv återkoppling.

Det är återkopplingen under lektionen som är kärnan i den lärprocess som kommer att göra skillnad. Återkopplingen ska handla om hur arbetet bedrivs och om hur uppgiften växer och om prestationen svarar mot kraven. Den ska aldrig handla om eleven själv, inte ens glada tillrop som ”kom igen nu, jag vet att du kan klara det!” För hur välvilligt det än är kan det uppfattas som emotionell utpressning. Om eleven inte klarar det, vad händer då? Återkopplingen ska framförallt vara ett verktyg för att se om det som händer under lektionerna har någon effekt. Det verktyget går inte att använda om inte frågor ställs: Kan du visa mig hur du tänker? Berätta, vad gör du nu? Vad skulle hända om …?

Andra frågor som stärker återkopplingen mellan elever och lärare är de som rör processen, det som behöver kunnas för uppgiften: Vilken slags text är detta? Hur vet du det?

Att lära sig att lära är grunden i formativ bedömning och därmed behöver återkopplingen också kretsa kring de metakognitiva strategierna. Reflektioner som utvecklar tankar om kloka strategier för att arbeta och driva sig själv med hjälp av frågor som: Varför gör vi det här? Vad är syftet med denna uppgift? Hur kan du göra för att motivera dig att jobba med detta?

Den enklaste lösningen för att få till ett klassrum som är inkluderande, utvecklande och stärkande är kanske helt enkelt att sluta bevisa, påstå och prata och börja fråga istället?

9

Begreppsdefinitioner Exekutiva funktioner – den del av hjärnan som styr uppmärksamhet, koncentration och förmågan att själv styra sitt arbete. Det är i pannloben som dessa nervbanor finns och området kallas ibland ”chefen i hjärnan”, det vill säga det område som gör att man kan planera, genomföra och avsluta ett arbete.

Förhållningssätt – jag använder begreppet för att beteckna både inställningen till något och grunden för inställningen till det man tror på och agerar efter. Ibland upplever jag att förhållningssätt och metod blandas ihop. Jag vill understryka att förhållningssätt är grunden för de metoder man använder sig av, det som avgör vilka metoder man väljer och vilka arbetssätt man väljer.

Inkludering – inkludering betyder att alla elever har rätt att vara delaktiga i undervisningen. Innan Salamancadeklarationen (1994) som formulerade inkluderingstanken ordnades allt som inte fungerade i klassrummet i sammanhang utanför undervisningen (Jakobsson & Nilsson, 2011). Lärare behövde inte fundera över vilken effekt undervisningen kunde ha på eleverna. En individbaserad syn på svårigheter gjorde att vissa elever inte förväntades kunna delta i undervisningen och läraren förväntades inte anpassa undervisningen så att eleverna blev delaktiga. Idag har vi en annan syn på lärarens betydelse och vi vet mer om de negativa följder som drabbar elever som separeras från ordinarie undervisning.

Kognitiv förmåga – ibland framhålls att kognitiva förmågor är motsatsen till emotionella förmågor men jag tänker att en strikt uppdelning inte är särskilt konstruktiv. Känslor kan ju till exempel styra minnet. I skolsammanhang kommer vi oftast i kontakt med begreppet som en del av intelligens. Vi kan till exempel få veta hur elevers kognitiva förmågor ser ut i en psykiatrisk utredning. Skolverket använder termen kognitiva förmågor för att tala om tankeförmågan och 10

icke-kognitiva förmågor för att tala om attityder, beteenden, självdisciplin och motivation. I denna bok gör jag ingen språklig skillnad mellan de två begreppen. Jag menar att både de kognitiva och de ickekognitiva förmågorna utvecklas och kompletterar varandra med det arbetssätt och den återkoppling jag beskriver.

Kollegialt lärande – detta begrepp betyder kompetensutveckling men med fokus på den utvecklingsprocess som sker gemensamt i ett kollegium. När jag började min lärargärning var kompetensutveckling något som gjordes individuellt. Nu visar forskning att en mer effektiv insats för skolan som helhet är kompetensutveckling som sker gemensamt. Oftast används termen för att beteckna att kollegiet diskuterar och tillämpar forskning tillsammans. För mig innebär begreppet också att utveckla ett gemensamt professionellt språk.

Kvalitetsaspekter – detta begrepp introducerar jag med lite av bävan eftersom jag tycker att det är viktigt att vi har ett gemensamt professionellt språk och undviker att hitta på nya ord och begrepp som betyder olika saker för olika personer. Samtidigt behövde jag ett ord som är likt bedömningsaspekter men som också tillåter aspekter som inte är direkt kopplade till kunskapskraven. Kvalitetsaspekter är de olika delar av ett arbete eller en insats som gör att kvaliteten höjs eller säkerställs. Till exempel att man håller ögonkontakt med den man interagerar med eller att man böjer verben efter subjektet. Det är viktiga ingredienser i ett arbete men det är detaljer som inte står att finna i kunskapskraven. Jag kan alltså inte använda dem direkt i betygssättning men jag kan använda dem för att vägleda eleven till bättre kvalitet.

Lärande – förr talade man oftast om utlärning och inlärning i skolsammanhang. Numera är lärande den term som används, även av Skolverket, eftersom det innefattar mer än bara inlärning. Lärande är ett begrepp som används vidlyftigt och inte alltid är tydligt eftersom det beror på vad den som använder ordet menar och vilket förhåll11

ningssätt den personen har vad gäller pedagogik. I den här boken handlar det om kognitiva och psykologiska processer hos både individer och grupper i utveckling.

Metakognition – Ann Pihlgren (2013) definierar metakognition som ”reflektionen om det egna tänkandet”. Hattie (2012) beskriver det som ”förmågan att övervaka, reglera och välja strategier när man genomför en uppgift”. Hatties definition förklarar varför metakognitionen är en så väsentlig del av återkopplingen. Utan strategier för att göra medvetna val i sitt arbete kan arbetet inte förbättras. Elever­som vill bearbeta och förbättra sina förmågor och sitt kunnande måste ha strategier för att kunna pröva sig fram och utveckla arbetet och arbetssättet. Återkopplingen behöver därför spegla vikten av att utveckla strategierna.

Metakognition kan också förklaras som att eleven lär sig att lära. Formativ bedömning har som mål att lära elever att bli sina egna lärare.

Därför är metakognition en del av en formativ bedömning.

Motivation – enkelt uttryckt handlar det om viljan att göra något.

Det finns en risk att motivation uppfattas som lust eller som ”ett inre känslomässigt tillstånd som gör oss sporrade att börja jobba” vilket gör att man väntar på något man inte kan kontrollera (Rozenthal, 2014). I den här boken använder jag ordet motivation för att beteckna den drivkraft som uppstår när man upplever meningsfullhet, kontroll och möjlighet att utföra ett arbete. Jag tänker att de strategier som tränas är ett sätt att skapa kontroll och möjlighet eftersom motivation hör ihop med självförtroendet. Att ställa frågor, en viktig röd tråd i boken, är ett sätt att skapa meningsfullhet och därmed också motivation att anstränga sig.

Processmall – jag upplever att matriser numera associeras till betyg och dokumentation av elevers resultat på prestationer och därför vill jag använda ett annat ord. Processmall innebär att fokus är på själva processen i arbetet. Mallen är en struktur, ett stöd för att diskutera processen och återkoppla kring den, både som självskattning och i 12

reflektion med andra. För läraren är processmallen ett verktyg för att stötta de processer som behövs för att klara av en uppgift. Den underlättar återkopplingen eftersom den fokuserar på det grundarbete som eleven behöver klara snarare än på det färdiga resultatet.

Reflektion – en reflektion är en spegling, ett synliggörande av vad som händer i tankarna. Den kan göras enskilt genom introspektion eller i grupp då man speglar varandras tankar och utvecklar dem.

Reflektionen behöver frågor för att tankarna ska komma vidare. Återkopplingen i form av frågor utvecklar reflektionen och därmed lärandet.

Strategi – för att kunna utföra ett arbete eller lära sig något behöver man en plan för hur det ska gå till stegvis. En strategi är något man utvecklar själv för att nå ett mål. Andras strategier kan vara en utgångspunkt för att pröva sig fram och utveckla sina egna strategier.

Välbefinnande – Helen Timperley (2013) menar att fokus för våra pedagogiska strävanden ska vara för elevens engagemang, välbefinnande och lärande. Lärandet förutsätter välbefinnande. Välbefinnande tolkar jag som en känsla av sammanhang, meningsfullhet, kontroll och möjlighet. Välbefinnandet ökar enligt min tolkning i takt med att strategierna blir alltmer konstruktiva och man lär sig att hantera lärandesituationer med allt vad det innebär.

Bokens struktur Du kommer att möta många exempel, listor, frågeformulär och bedömningsmallar i denna bok. Min tanke är att du ska kunna an­­ vända dem som strukturer för att hjälpa hjärnan förstå och minnas det jag beskriver och resonerar om. De är inte tänkta att användas som regelbok eller grammatik utan som inspiration och stöd för minnet. Därför kan du använda dem selektivt, ibland tillsammans med elever eller kollegor och ibland inte alls!

13

Jag tänker mig att elev och lärare behöver gå igenom tre faser för varje uppgift: att ta in kunskap och lära sig nytt, att bearbeta kunskapen och färdigheterna och slutligen att visa upp sin förmåga att använda kunskapen och färdigheterna. Att göra skillnad på de olika delarna i processen har hjälpt mig att förstå hur jag behöver använda återkopplingen på olika sätt och med olika syften och det är det jag vill få fram. Därmed inte sagt att allt arbete ständigt följer denna strikta uppdelning, det är snarare ett sätt att skapa struktur. För att skapa en struktur kring återkopplingen har jag valt att låta boken följa de olika faserna i en uppgift eller ett arbetsområde. Återkopplingens syfte, roll och funktion varierar beroende på var i arbetet man befinner sig.

Fas 1: Ta in kunskap, lära nytt

Fas 2: Bearbeta kunskap

Fas 3: Visa upp kunnande

Bokens struktur utgår från tre faser i ett arbete. Återkopplingen ser olika ut i varje fas.

Varje kapitel avslutas med ett frågebatteri att använda som återkopplingsverktyg för varje fas i lärprocessen.

Det sista kapitlet handlar om återkoppling för det kollegiala lärandet. Hur återkopplar vi till varandra och hur ska vi använda den återkoppling vi får av varandra och av elever och andra som har med undervisningen att göra? Min erfarenhet av återkoppling är att det som verkar ha störst påverkan på elevernas lärande och utveckling är 14

att det i skolan finns en kultur med ett helhetsperspektiv på lärandet som delas av alla, skolledning och kollegor emellan. Det kollegiala samarbetet och gemensamma lärande har ett enda syfte: att utveckla arbetet på just din skola så att varje elev möter en miljö där alla jobbar åt samma håll med deras bästa för ögonen i varje stund.

Längst bak i boken finner du några processmallar som är tänkta att användas tillsammans med eleverna för att utveckla förmågor som att resonera eller skriva.

Din medverkan i boken Med jämna mellanrum kommer du att stöta på rubriken Fundera!

Det är en signal om att stanna upp och reflektera själv över det du har läst och det du har funderat över under läsningen. Min önskan är att du efter din reflektion diskuterar med dina kollegor och dina elever för att utveckla återkopplingskulturen på din skola.

Tanken med diskussionsfrågorna är att efterleva Helen Timperleys­ tankar om hur lärare lär sig. Enligt henne så lär sig lärare inte genom att först ta in ny information och sedan tillämpa den utan ”tillämpningen är en del av hur man lär sig något och förstår det mer ingående” (Timperley, 2013, sid. 72). Det är genom att praktisera det vi reflekterar över som vi skapar mening och förståelse. Det gäller eleverna och det gäller pedagogerna. Fundera-frågorna är tänkta att sätta igång processer i dina tankar så att du snabbt kan tillämpa dem i klassrummet och diskutera dem i kollegiet.

Jag hoppas att du läser mina exempel i boken som just exempel.

Använd dem rakt av om du vill eller ännu hellre, fundera över vilken effekt de exemplen skulle ha på just dina elevers välbefinnande och lärande utifrån deras förutsättningar och behov. Skapa sedan dina egna exempel att pröva tillsammans med dina kollegor och elever.

När du har läst boken hoppas jag att du har med dig insikter om hur återkoppling fungerar enligt forskning och hur du med enkla medel kan utveckla din återkopplingskultur i klassrummet och i kollegiet. Jag hoppas att du är stärkt i din lärarroll och vet hur viktigt 15

språket är för att återkopplingen ska bli en del av ditt ledarskap. Jag hoppas också att du har med dig att återkoppling är så mycket mer än betyg och kunskapskrav. Den är en del av elevens motivations­ arbete och anpassning av undervisningen. Den hälsofrämjande återkopplingen innebär ett ledarskap som är tydligt och har fokus på att eleverna förstår och kan använda återkopplingen. Jag hoppas också att du tar med dig vikten av att eleverna återkopplar till dig så att du utvecklar undervisningen tillsammans med dem.

Bokens omslagsbild är vald med omsorg! Den påminner om vikten av delaktighet, välbefinnande och samarbete som ett sätt att skapa. Solen symboliserar det cykliska, en process där varje dag är en ny möjlighet. Barnen som skapar solen är i olika åldrar och skapar tillsammans. Havet i bakgrunden är en personlig bild som jag ofta frammanar i mitt inre när jag behöver reflektera eller vila tankarna.

Reflektionen är en bärande pelare i boken, det som utvecklar och stärker när den prövas med andra.

16

2. Grunden för effektiv återkoppling

Att tänka på: • Fundera över hur eleverna blir mer delaktiga i planeringen.

• Ta fram bedömningsaspekter.

• Ta fram frågebatteri för metakognitiva samtal.

• Lär känna återkopplingens fyra nivåer.

• Ta reda på vilka eleverna är.

• Lär känna undervisningens kritiska situationer.

Ledning och stimulans I skollagens tredje kapitel finner man uttrycket ”ledning och stimulans”. För mig är detta uttryck förknippat med just återkoppling. Jag kan inte se hur jag ska kunna leda eller vägleda utan att återkoppla för att hitta strategier för nästa steg. Stimulans är också en del av återkopplingen om den är utformad så att eleven hittar motivation för att ta nästa steg i utvecklingen. Så här står det i skollagen: Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling 3 § Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna för­ utsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges led­ ning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.

Ur Skollagen, 3 kap. Barns och elevers utveckling mot målen.

17

S A M LA D

KUNSKAP FÖR S KOLAN

FÖR S KOLAN

Återkoppling för utveckling Vad är återkoppling? Återkoppling är allt! Beröm, klander, uppmuntran, att bli negligerad eller att bli exkluderad är alltihop exempel på återkoppling. Rätt använd är återkoppling ett effektivt verktyg för att skapa motivation, inkludering och ökat lärande. Återkoppling för utveckling ger dig som lärare konkreta verktyg för återkoppling i lärandets olika faser. Grundtanken är att genom frågor väcka tankar som leder till lärande och kunnande. Hur kan man organisera kamratrespons i form av frågor? Hur kan frågeställningar motivera eleverna att anstränga sig? Hur hänger återkoppling ihop med elevhälsoarbetet? Dessa frågor och många andra besvaras här.

Boken kan användas individuellt eller som underlag i det kollegiala lärandet för att utveckla formativ bedömning som förhållningssätt.

Den är användbar för lärare i såväl grundskolan som på gymnasiet.

Helena Wallberg är gymnasielärare i engelska och franska och fil. mag. i specialpedagogik. Hon är även författare till den populära boS A M LA D M LA D ken Formativ bedömning i praktiken – frånS Aförmedling till förståelse.

KUNSKAP FÖR SKOLAN

KUNSKAP

Återkoppling för utveckling Helena Wallberg

S A M LA D

KUNSKAP

S A M LA D

KU NS KANP FÖR SK OLA

S A M LA D

KU NS KANP FÖR SK OLA

FÖR SKOLAN

ISBN 978-91-7205-985-6

9

789172 059856

ning Gothia Fortbild böcker, ra ba nd vä an gör ar som ng ni kurser och tid kap ns te ve op ih r koppla dig r ge med praktik. Vi och n tio ira sp in kunskap, på s k os verktyg. Besö ning.se. gothiafortbild

r ö f g n i l p p o Återk utveckling dning

ng till handle

li Från förmed Helena Wallb

erg