9789144117423 by Smakprov Media AB

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 35980 ISBN 978-91-44-11742-3 Upplaga 2:1 © Författarna och Studentlitteratur 2014, 2017 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: Apple_Foto/Shutterstock Printed by Eurographic Danmark A/S, Denmark 2017

INNEHÅLL

Förord 11 Upplägg 15

1 Inledning 17 1.1 1.2 1.2.1 1.3

Principen om icke-diskriminering 17 FN:s allmänna förklaring 18 Mänskliga rättigheter och folkrätt 19 Rättigheter och rättvisa 21

2 Diskriminering som begrepp 23 2.1 2.2 2.2.1 2.3

Definition 23 Strukturell diskriminering 24 Intersektionalitet, rättigheter och diskriminering 27 Juridisk diskriminering 28

3 Diskrimineringsformer och skyddade samhällsområden 29 3.1 3.1.1 3.1.2 3.1.3 3.1.4 3.1.5 3.1.6

Diskrimineringsformer 29 Direkt diskriminering 29 Indirekt diskriminering 31 Bristande tillgänglighet 32 Trakasserier 34 Sexuella trakasserier 35 Instruktioner att diskriminera 37

Innehåll

3.2 3.2.1 3.2.2 3.2.3 3.2.4 3.2.5 3.2.6 3.2.7 3.2.8 3.2.9 3.2.10 3.2.11

Samhällsområden och förbud mot repressalier 38 Arbetslivet 39 Utbildning 46 Arbetsmarknadspolitisk verksamhet och arbetsförmedling utan offentligt uppdrag 49 Start eller bedrivande av näringsverksamhet samt yrkesbehörighet 50 Medlemskap i vissa organisationer 51 Varor, tjänster, bostäder med mera 52 Hälso- och sjukvården samt socialtjänsten med mera 54 Socialförsäkringssystemet, arbetslöshetsförsäkring och studiestöd 56 Värnplikt och civilplikt samt annan motsvarande militär utbildning inom Försvarsmakten 57 Offentlig anställning 59 Förbud mot repressalier 60

4 Kön 63 4.1 4.2 4.3 4.3.1 4.4

Introduktion 63 Definition 65 Diskrimineringsskyddet 66 Undantag från diskrimineringsskyddet 67 Övningsexempel 75

5 Könsidentitet eller könsuttryck 77 5.1 5.2 5.3 5.3.1 5.4

Introduktion 77 Definition 81 Diskrimineringsskyddet 84 Undantag från diskrimineringsskyddet 85 Övningsexempel 86

6 Etnisk tillhörighet 89 6.1 4

Introduktion 89 © F ö rfattarna oc h S tudentlitteratur

Innehåll

6.2 6.3 6.3.1 6.4 6.4.1 6.4.2 6.5

Definition 93 Diskrimineringsskyddet 94 Undantag från diskrimineringsskyddet 96 Annan skyddslagstiftning gällande etnisk härkomst 100 Rättigheter för nationella minoriteter 100 EU:s förbud mot nationalitetsdiskriminering 101 Övningsexempel 102

7 Religion eller annan trosuppfattning 105 7.1 7.2 7.3 7.3.1 7.4

Introduktion 105 Definition 108 Diskrimineringsskyddet 109 Undantag från diskrimineringsskyddet 110 Övningsexempel 113

8 Funktionsnedsättning 115 8.1 8.2 8.3 8.3.1 8.4 8.4.1 8.4.2 8.4.3 8.5

Introduktion 115 Definition 119 Diskrimineringsskyddet 120 Undantag från diskrimineringsskyddet 121 Stöd- och anpassningsåtgärder för att motverka bristande tillgänglighet 122 Åtgärdstyper och när de ska övervägas 123 Skälighetsbedömning 124 Kopplingen till arbetsmiljölagen 125 Övningsexempel 126

9 Sexuell läggning 129 9.1 9.2 9.3 9.3.1 9.4

Introduktion 129 Definition 132 Diskrimineringsskyddet 133 Undantag från diskrimineringsskyddet 134 Övningsexempel 136

Innehåll

10 Ålder 139 10.1 10.2 10.3 10.3.1 10.4

Introduktion 139 Definition 141 Diskrimineringsskyddet 141 Undantag från diskrimineringsskyddet 142 Övningsexempel 156

11 Aktiva åtgärder 159 11.1 11.2 11.2.1 11.2.2 11.2.3 11.2.4 11.2.5 11.2.6 11.2.7

Allmänna bestämmelser 159 Arbetslivet 160 Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare 161 Arbetsförhållanden 162 Bestämmelser i praxis om löner och andra anställningsvillkor 164 Rekrytering och befordran 164 Utbildning och övrig kompetensutveckling 165 Möjlighet att förena förvärvsarbete med föräldraskap 166 Riktlinjer och rutiner för att förhindra trakasserier och repressalier 167 11.2.8 Främja en jämn könsfördelning även på ledande positioner 168 11.2.9 Lönekartläggning 169 11.2.10 Dokumentation 171 11.3 Utbildning 174 11.3.1 Kravet på aktiva åtgärder 175 11.3.2 Riktlinjer och rutiner för att förhindra trakasserier 178 11.3.3 Samverkansskyldighet 178 11.3.4 Dokumentation 179 11.3.5 Universitet och högskola 180 12 Tillsyn 183 12.1 12.2 12.3 12.4 12.5 6

Diskrimineringsombudsmannens uppgifter 183 Uppgiftsskyldighet 184 Vite 185 Nämnden mot diskriminering 185 Överklagandenämnden för högskolan 186 © F ö rfattarna oc h S tudentlitteratur

Innehåll

13 Rättegången 189 13.1 13.2 13.3 13.4 13.5 13.6

Tillämpliga regler 189 Rätt att föra talan 189 Bevisbörda 190 Preskription 192 Rättegångskostnader 194 Ersättning, vite och ogiltighet 196

14 Angränsande lagstiftning 201 14.1 14.2 14.2.1 14.3 14.4 14.4.1 14.4.2 14.4.3 14.4.4 14.5 14.5.1 14.5.2 14.6 14.7

EU-rätten 201 Internationella åtaganden 202 Europakonventionen 203 Regeringsformen 204 Straffrättsliga bestämmelser 205 Olaga diskriminering 205 Hets mot folkgrupp 206 Straffskärpningsregeln i brottsbalken 207 Hatbrott 208 Arbetsrättsliga bestämmelser 208 Kränkande särbehandling 208 Diskriminering av arbetstagare med deltidsarbete eller tidsbegränsad anställning 209 Föräldraledighetslagen 209 Skollagen 210

15 Diskrimineringsfall? 213 15.1 15.2 15.2.1 15.2.2 15.2.3 15.2.4 15.2.5

Lösningsschema 214 Korta övningsexempel 219 Körkortskrav 219 Endast tala svenska 221 Nekas beställning på restaurang 222 Hora, bög och blatte 223 Pojkflicka 224

Innehåll

15.2.6 15.2.7 15.2.8 15.2.9 15.2.10 15.2.11 15.2.12 15.2.13 15.2.14 15.2.15 15.2.16 15.2.17 15.2.18 15.2.19 15.3 15.3.1 15.3.2 15.3.3 15.3.4 15.3.5 15.3.6 15.3.7 15.3.8 15.3.9

Klädpolicy 225 Graviditet 227 Bostad 228 Chefsprogram 229 För ful 231 Att välja 232 Jargong 233 Division 7-fotboll 235 Skolfotboll 236 Hund 237 Omklädningsrum 238 Hörslinga 239 Polis 241 På lunchen 242 Längre övningsexempel 243 Rekrytering 243 Läraren 245 Simskola 245 Kompetensutveckling 246 Skoja lite 247 Kommentarer 248 Ledighet vid högtid 249 Cykelkrav 250 Partipolitiskt aktiv 250

16 Om en blir utsatt för diskriminering 253 16.1 16.2 16.3 16.3.1 16.3.2 16.3.3 16.3.4 16.3.5 16.3.6 8

Anmäl diskriminering 253 Anmäl i tid 254 Andra aktörer 254 Program i radio och tv 254 Diskriminerande reklam 255 Felaktigt handlande från rättsväsendet 255 Mobbning 255 Förolämpad av privatperson 255 Hets mot folkgrupp 255 © F ö rfattarna oc h S tudentlitteratur

Innehåll

16.3.7 16.3.8 16.3.9 16.3.10 16.3.11

Hatbrott 256 Näthat 256 Tillgänglighet 256 Advokathjälp 256 Rättsskydd och rättshjälp 257

17 En framtidsdiskussion 259 17.1 17.2 17.2.1 17.2.2 17.2.3

Egenmakt 259 Utvidga diskrimineringslagen 261 Juridik, forskning och det civila samhället 262 Ökad praxis, ökad förståelse 265 Möjliga förändringar i närtid 266

Ordlista 269 Källhänvisningar 273 Sakregister 279

FÖRORD

Jonah trodde knappt att det var sant. Hade han verkligen hört rätt? Hade mannen, som varit så trevlig över telefon tidigare när de bokade in en tid för visning av hans lägenhet, nu sagt att han inte ville hyra ut till någon ”svartskalle”? Jonah var chockad över mannens uttalande. Han kände sig förbannad och kränkt. Likväl höll han bara tyst när mannen pratade på om varför han inte ville hyra ut till honom. Mannen uttryckte till och med att han kände sig lurad över att Jonah inte hade varit ärlig med vem han var. Hur han såg ut? Vad fan menade han egentligen? Mannen sa flera gånger att han inte ville ha ”någon som honom” i sin trapp, än mindre i sin lägenhet. Jonah lämnade lägenheten, trapphuset och gatan tyst och förödmjukad. Han kände hur en tår smög sig ner längs kinden. Han torkade ilsket bort den och knöt näven i fickan. Jävla skit! Det var inte första gången han nekats en lägenhet. Han hade sökt många boenden det senaste året, både hos olika fastighets ägare och hos privata uthyrare. Oftast hade han inte fått något svar alls när han tog kontakt. Ibland hade han fått ett tack, men med upplysningen att lägenheten redan var uthyrd. Denna gång bytte han efternamn i mejlet som han skickade efter att ha läst lägenhetsannonsen på Blocket. Denna gång fick han svar. Han fick komma på visning. Han kom till dörren, men inte längre. Han kom inte längre på grund av sitt utseende, sin hudfärg. Det gjorde mannen mycket klart för honom, men får det verkligen gå till så här? Mannen diskriminerar ju Jonah på grund av hans hudfärg. Det kan väl inte vara lagligt? Eller? ӷ

Förord

Exemplet med Jonah visar på en diskriminerande situation. Mannen missgynnar Jonah, i detta fall på grund av hans hudfärg. I Sverige är det olagligt och ett brott mot diskrimineringslagen att negativt särskilja människor utifrån exempelvis etnisk tillhörighet. Dock är det så att vissa omständigheter måste vara uppfyllda i den enskilda situationen för att diskrimineringslagen ska kunna användas och för att en i juridisk mening ska kunna tala om diskriminering. Alla situationer som upplevs som diskriminerande inkluderas inte rättsligt i diskrimineringslagen. I praktiken saknar vissa samhällsområden, såsom privatrelationer, skydd mot diskriminering. Vad innebär det för exemplet med Jonah? Bostäder är ett område som inkluderas i diskrimineringslagen, men situationer som rör privata angelägenheter inkluderas inte. Vad gäller en situation med två för varandra okända personer och en privat andrahandsuthyrning av en lägenhet? Är detta en situation som har skydd i diskrimineringslagen eller inte? Att Jonah har blivit utsatt för särbehandling är tydligt, men att svara på frågan om situationen är olaglig i juridisk bemärkelse är inte lika enkelt. Att arbeta med diskrimineringsfrågor är svårt på grund av ämnets komplexa karaktär. Det är ett ämne kopplat till diverse olika föreställningar, känslor och erfarenheter. Enskildas åsikter om vad som utgör diskriminering stämmer ibland överens med det lagen definierar som diskriminering och ibland inte. Orättvisor i allmänhet kan exempelvis anses som diskriminerande, men är inte alltid ett brott enligt diskrimineringslagen. Detta kan ibland vara svårt att förstå. Diskriminering handlar om mänskliga rättigheter, om lagar, men även om föreställningar kring normer, makt, strukturer och sociala handlingar – strukturer och normer som i sin tur påverkar vår lagstiftning. Vår önskan med denna bok är att sammanföra dessa olika aspekter av diskriminering och tydliggöra begreppet både juridiskt och socialt. Vi kommer löpande att använda oss av olika händelser likt exemplet med Jonah, för att på så vis problematisera och pröva diskrimineringslagens gränser. Detta är en bok som primärt rör civilrättslig diskriminering och vår svenska civilrättsliga diskrimineringslag, men vår ambition är även att försöka belysa diskriminering från ett helhetsperspektiv. Genom att sätta diskrimineringsförbudet i en rättighetskontext och samtidigt angripa frågan om diskriminering utifrån flera olika infallsvinklar hoppas vi ringa

Förord

in och tydliggöra vår svenska diskrimineringslag samt vilka möjligheter och/eller brister den har. Vi ämnar även belysa diskrimineringsförbudets ursprung och omfattning, vad det förpliktigar till samt hur det förhåller sig till strukturer, normer och såväl självklara som omedvetna gränser i varje människas identitet. Malmö, december 2016 Filippa Swanstein & Karin Henrikz

UPPLÄGG

Bokens disposition är tänkt att presentera diskriminering och diskrimineringslagen utifrån ett sammanflätat teoretiskt, juridiskt och praktiskt perspektiv. I de juridiska delarna följer boken samma struktur som diskrimineringslagen, med undantag för de kapitel som går djupare in på diskrimineringsgrunderna. Detta för att underlätta för läsaren om denna samtidigt sitter med lagtexten. I slutet av boken finns även en ordlista där en del grundläggande begrepp förklaras. I bokens första delar, kapitel 1 och 2, diskuteras teori och bakgrund. Det inledande kapitlet handlar om principen om icke-diskriminering, FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, folkrätt samt rättigheter och rättvisa. I kapitel 2 presenteras diskriminering som begrepp, främst utifrån ett strukturellt och juridiskt perspektiv. I detta kapitel beaktas även intersektionalitet i relation till rättigheter och diskriminering. Bokens andra del, kapitel 3 till kapitel 17, behandlar diskrimineringsskyddet i allmänhet och diskrimineringslagen (2008:567) i synnerhet. I kapitel 3 introduceras läsaren för diskrimineringslagen och de olika former av diskriminering som tas upp där. I detta kapitel görs även en genomgång av de samhällsområden som lagen skyddar. I kapitel 4 till 10 återges sedan diskrimineringslagens sju skyddsgrunder: kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning samt ålder. Varje skyddsgrund presenteras i sitt eget kapitel, som inleds med en mindre introduktion till ämnet. Detta för att sätta den enskilda skyddsgrunden i ett lite större sammanhang än den strikt juridiska definitionen. Skyddsgrunderna presenteras på olika sätt och utifrån olika perspektiv, delvis därför att de skiljer sig åt och har olika bakgrund, men också därför att verkligheten ser olika ut när det gäller såväl anmälningar som diskurser © F ö rfattarna oc h S tudentlitteratur

Upplägg

om diskriminering. Introduktionerna gör därför inte anspråk på att göra den enskilda skyddsgrunden fullständig rättvisa i fråga om vad som omnämns och lyfts fram. Det finns alltid en större historia, fler perspektiv och mer kunskap att beakta för varje enskild skyddsgrund. Introduktionerna är att se som ett av flera sätt att spegla vilka situationer och frågor som i dag är vanligen förekommande inom de enskilda skyddsgrundernas fält. I kapitel 11 presenteras sedan aktiva åtgärder. Aktiva åtgärder handlar om det som diskrimineringslagen kräver kring främjande och förebyggande arbete, det vill säga samverkansfrågor, arbetsförhållanden, lönefrågor, jämställdhetsplaner med mera. Kapitel 12 handlar om tillsyn, det vill säga tillsynsmyndigheten Diskrimineringsombudsmannens (DO) uppgifter. I kapitel 13 presenteras rättegången, och det som rör bevisbörda, preskription med mera gås igenom. I kapitel 14 görs en genomgång av angränsande lagstiftning såsom EU-rätten, regeringsformen, straffrättsliga bestämmelser, arbetsrättsliga bestämmelser, föräldraledighetslagen och skollagen. I kapitel 15 presenteras en serie korta och långa övningsexempel – Är detta diskriminering? – och kapitel 16 tar därefter upp vart en vänder sig om en blir utsatt för diskriminering. Avslutningsvis förs i kapitel 17 en framåtsyftande diskussion över diskrimineringslagens möjliga utveckling på sikt. Då diskrimineringslagen är en förhållandevis ny lag är praxis på området begränsad, få ärenden har nått högre instanser. Vi hänvisar därför i exempel oftast till äldre lagstiftning som fortfarande är av relevans för tolkningen av dagens diskrimineringslag samt till fall från hovrätt, även om dessa har ett lägre prejudikatvärde. I vissa fall ges exempel på praxis också från tingsrättsdomar, vilka kan vara intressanta att studera trots sitt ringa prejudikatsvärde. Detta då domarna dels ger en bild av hur en kan resonera kring frågor som rör diskriminering och dels utgör en av få fingervisningar kring tolkningen av lagen i brist på prejudikat och då luckor finns i förarbetena. Det är dock viktigt att poängtera att bedömningar kan variera stort mellan tingsrätter och domare på lägre instans, samt att dessa domar tappar värde om de överklagas och får prövningstillstånd eller då ett liknande fall döms på högre instans.

KAPITEL 2

Diskriminering som begrepp

Diskriminering är ett begrepp som rymmer många olika dimensioner av såväl känslor som levda erfarenheter, normer och juridiska ramar. Att uppleva sig diskriminerad, att betraktas som diskriminerad i lagens mening och att få upprättelse för den diskriminerande handlingen i domstol kan vara tre olika och vitt skilda stadier. Utifrån våra erfarenheter av att arbeta praktiskt med diskriminerings frågor kan det råda en diskrepans mellan individens upplevelser av diskriminering och vad som juridiskt betraktas som diskriminering i lagens mening. Av den anledningen är det viktigt att diskutera diskriminering som begrepp, såväl normativt som strukturellt och juridiskt. Detta för att tydliggöra det underliggande normsystem som diskrimineringslagen har sin grund i. 2.1

Definition

Enligt Svenska ordboken betyder diskriminering att ”behandla olika (eller sämre), göra åtskillnad, missgynna, förfördela, särskilja, särbehandling, orättvis behandling, missgynnande, åtskillnad”.1 Diskriminering betyder helt enkelt att någon missgynnas, det vill säga att någon blir, har blivit eller skulle ha blivit sämre behandlad i jämförelse med en annan person i samma situation. För att ett fall av missgynnande, negativ särbehandling eller diskriminering ska vara att anse som olagligt krävs det dock att ett antal andra omständigheter och faktorer uppfylls i direkt anslutning till själva missgynnandet. Vilka dessa omständigheter och faktorer är berör vi längre fram i boken. Det innebär att diskriminering i praktiken kan vara antingen laglig 1 Oreström (red.), 2005.

2 Diskriminering som begrepp

eller olaglig. Ibland används begreppen juridisk diskriminering när det handlar om olaglig diskriminering och strukturell diskriminering när det handlar om den diskriminering som är att anse som laglig. Det är möjligen en förenkling. Strukturell diskriminering kan också vara olaglig. Allt handlar om vilka former av missgynnande, orättvis särbehandling eller sämre behandling, som inte skyddas av lagen och rent juridiskt därmed inte är att se som olaglig. Detta kan uppfattas som svårbegripligt eller direkt orättvist av den som drabbas. I mötet med personer som exempelvis vill göra en anmälan om diskriminering kan just denna skillnad mellan vad som anses som diskriminering i lagens mening och vad som faller utanför lagens ramar skapa en stor känsla av vanmakt och frustration. För att tydliggöra hur diskriminering förstås i lagens mening är det nödvändigt att beröra några av de begreppsvärldar som rör diskriminering, det vill säga såväl den juridiska och olagliga diskrimineringen som den som ibland är strukturell och laglig. Struktur och juridik samspelar med varandra, och av den anledningen är det viktigt att presentera båda perspektiven för att skapa en helhetsbild kring diskriminering i allmänhet och diskrimineringslagen i synnerhet. 2.2

Strukturell diskriminering

Diskriminering handlar om strukturer, makt och normer. Lagstiftaren har fastslagit att vissa diskriminerade grupper är extra skyddsvärda, det vill säga lagstiftaren har beslutat att garantera dessa grupper skydd i vår diskrimineringslag. Brott mot diskrimineringslagen benämns i denna bok som juridisk diskriminering, och det är också den juridiska diskrimineringen som vi främst kommer att fokusera på. Sedan den 1 januari 2009 finns en ny sammanhållen diskrimineringslag (2008:567) som definierar sju grunder som extra skyddsvärda: kön, köns identitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning samt ålder. Det är endast dessa sju grunder som har skydd i diskrimineringslagen och som kan erhålla det stöd och den legitimitet som juridiken erbjuder. Innan 2009 fanns inte ålder, könsidentitet eller könsuttryck med i diskrimineringslagen. Att missgynnas, särbehandlas negativt eller helt enkelt diskrimineras på grund av

2 Diskriminering som begrepp

ålder, könsidentitet eller könsuttryck var med andra ord lagligt fram till den 1 januari 2009. Strukturell diskriminering handlar om de regler, normer, vedertagna förhållningssätt, rutiner och/eller beteenden inom institutioner eller andra samhällsstrukturer som försvårar möjligheten för människor att tillskrivas samma rättigheter och möjligheter som majoritetssamhället eller majoritetsgrupper innehar eller besitter. Den strukturella diskrimineringen kan vara dold eller öppen. Den kan också vara medveten eller omedveten. Strukturell diskriminering är således intimt kopplad till normer. Normer handlar om de idéer, föreställningar och vedertagna förhållningssätt som anses som det normala, självklara eller rätta i ett visst sammanhang eller en viss situation. Det som anses som normalt tas ofta för givet och betraktas som självklart. Det som däremot avviker från det normala, från normen, riskerar att stigmatiseras, stereotypiseras, osynliggöras eller bestraffas av omgivningen. Även om strukturer eller institutioner kan ses som en sorts motsats till individperspektivet så går det inte att särskilja enskilda individers handlande i en diskriminerande situation från de strukturer som individen verkar inom eller utifrån. Det är alltid en individ som utför en handling, men varje enskild individ ingår i en kontext av rådande normer och föreställningar, och agerar därför genom eller med stöd av en strukturell kod eller norm. Om handlingen ligger i linje med rådande normer och/eller föreställningar om sammanhang så osynliggörs de strukturer som upprätthåller maktordningar och skapar privilegier. Det är först när handlingar går emot rådande strukturella ordningar som normer synliggörs och utmanas. I olika sammanhang förekommer således olika normer och strukturer. Det innebär att en norm eller en struktur aldrig kan ses som neutral. En norm utgår alltid från ett tolkningsföreträde och en maktposition. I en situation där du är en del av den rådande normen är du följaktligen också en del av majoriteten. Du ges tolkningsföreträde när det gäller vad som anses giltigt och rätt i det givna sammanhanget. Du besitter makt, i relation till det avvikande eller normbrytande. Alla människor förhåller sig således till normer och ingår i olika maktordningar beroende på sammanhang. Dessa maktpositioner är rörliga och föränderliga. När diskriminering beaktas involverar det alltid normer och perspektiv på makt. Detta oavsett om det är frågan om laglig eller olaglig diskrimine-

2 Diskriminering som begrepp

ring. Om maktperspektivet utmanas från ett strukturellt perspektiv tydliggörs hur majoriteter erhåller sina privilegier i relation till eller på bekostnad av minoriteter. Det finns alltid någon som tjänar på en norm eller struktur och någon som drabbas negativt. Ofta upplever inte personer som befinner sig i majoritet att de besitter en specifik maktposition eller ett tolknings företräde. I stället betraktas situationen som självklar. Den utgör det normala och rätta och ifrågasätts därför inte. Det är först när individen möter ett sammanhang där denna inte längre utgör normen som det egna förhållandet till normer och strukturer blir tydligt. Ett utgångsläge är därför att beakta individer som de som upprätthåller strukturer och normer och tvärtom. Alla människor tillhör normsystem. Beroende på sammanhang tillskrivs olika normer och strukturer giltighet. Vissa normer är dock mer dominerande än andra, oavsett sammanhang, till exempel heteronormen, vithetsnormen och normen om funktionalitet. Det innebär att alla människor potentiellt kan vara både i majoritets- och minoritetsposition, i relation till rådande normer och strukturer. Detta förklarar också varför diskriminering sker mellan grupper och individer som själva diskrimineras. När individuella handlingar utförs i enighet med rådande strukturer och normer i ett samhälle och detta skapar negativa konsekvenser för vissa kan en tala om strukturell diskriminering. Det går helt enkelt inte att förklara diskriminerande uttryck med att enskilda individer handlar utifrån exempelvis fördomar, då handlingen i stället är att se som ett uttryck för rådande attityder och normer inom samhälleliga strukturer.2 Att synliggöra strukturell diskriminering handlar om att utmana maktoch majoritetsnormer. Det handlar om att flytta fokus från ”den andre” till att granska och utmana sig själv, som individ, utifrån sammanhang, norm och inte minst struktur. Vem är jag? Vilka är mina privilegier? Vilken är min position i relation till rådande strukturer? Vilka normer tar jag för självklara och vilka avviker jag från? För att fortsätta undersöka hur olika former av diskriminering samverkar och försöka skapa en förståelse för diskrimineringens juridiska innehåll kommer ett intersektionellt perspektiv lyftas in under nästa rubrik.

2 SOU 2005:462.

2 Diskriminering som begrepp

2.2.1 Intersektionalitet, rättigheter och diskriminering

Intersektionalitet är ett perspektiv att beakta diskriminering utifrån. Intersektionalitet handlar om att problematisera frågan om hur olika system av maktrelationer samverkar. Begreppet är användbart för att påvisa hur livsvillkor och handlingsutrymme skiljer sig åt beroende på komplexa maktrelationer eller strukturer. Inledningsvis i detta kapitel nämndes att missgynnande utifrån ålder, könsidentitet eller könsuttryck var att anse som lagligt innan den 1 januari 2009. Att ålder, könsidentitet eller könsuttryck ansågs vara skyddsvärda grunder först 2009 ger en signal om att synen på normer och strukturer kopplade till dessa faktorer har ändrats. Innan den nya lagen kom hade variablerna ålder, könsidentitet eller könsuttryck varken ingått eller problematiserats som komponenter i ett system av makt och normer i relation till det som anges som skyddsvärda grunder enligt diskrimineringslagen. Detta trots att forskning har påvisat att det skapas hierarkier och maktsystem kopplade till exempelvis föreställningar om ålder som i allra högsta grad leder till en negativ särbehandling för den enskilda.3 Det som i dag är att anse som tillåtet, acceptabelt och självklart kan framöver anses som oacceptabelt eller olagligt. I takt med att strukturer, maktordningar och normer belyses från olika perspektiv synliggörs också hur över- och underordning skapas och återskapas. Alla de komponenter som utgör en människas identitet samspelar. Kön, ålder, etnisk tillhörighet, funktionsförmåga, sexuell läggning med mera hänger ihop. På samma sätt hänger normer, föreställningar och strukturer samman. De påverkar också varandra. Dessa komplexa samspel påverkar även tillkomsten av lagar och samhällets strukturer i stort. Den svenska diskrimineringslagen med sina sju skyddsgrunder har tillkommit under olika historiska skeden och givits olika mycket skydd. Genom att undersöka vilka variabler som tillkommit i vilken ordning och vilket skydd det har varit frågan om går det att fastställa hur normer, strukturer och maktordningar samspelar utifrån en svensk historisk kontext och vilka personer som befinner sig i periferin.4 3 Diskrimineringsombudsmannen, 2011. 4 Diskrimineringslagen 2008:567.