OROVร CKANDE TECKEN Tekn. Dr. Nima Sanandaji
En rapport om fรถretagandets villkor runtom i Sverige
Rapport 2017:1
©Småföretagarnas Riksförbund 2017 www.smaforetagarna.eu info@smaforetagarna.eu Författare: Tekn. Dr. Nima Sanandaji Tryck:Tryckservice, Ängelholm ISBN 978-91-983374-1-9
OM SMÅFÖRETAGARNAS RIKSFÖRBUND Småföretagarnas Riksförbund är en intresseorganisation i Sverige, skapad och driven av småföretagare. Förbundet företräder idag cirka 30 000 medlemmar och verkar för att stärka företagandets villkor. På Småföretagarna gör vi skillnad genom att utveckla relationer med våra makthavare, oavsett politisk färg. Vi vill ge dem en inblick i en företagares liv och vardag. Förståelse är en förutsättning för förändring.
Leif Svensson
Förbundsordförande
3
FÖRORD Det är välkänt att små och medelstora företag skapar många arbetstillfällen, och att de erbjuder viktiga samhällstjänster. Framförallt axlar småföretagare ett stort ansvar för mindre orters överlevnad. Hela orter påverkas om den närmaste mataffären, det lokala kaféet eller den turismverksamhet som erbjuder många ungdomar möjligheten till ett första arbete läggs ned. Därför är det tråkigt att notera att utvecklingen inte pekar i rätt riktning. I denna rapport presenteras en djupgående analys över företagandets villkor i Sverige, med särskild fokus på de mindre folktäta delarna av landet. En rad mönster framträder som vi på Småföretagarnas Riksförbund menar bör ses som viktiga varningstecken: • Det finns en påtaglig brist på unga personer, eller ens personer i den yngre medelåldern, som satsar på företagande. Den kartläggning som görs i denna rapport visar på att en stor del av företagarna är gamla, och att många rentav redan passerat pensionsåldern. • Ju mer glesbefolkad en region är, desto mera påtaglig är fenomenet med åldrande företagarbefolkning. I Övre Norrland är nästan tre fjärdedelar av företagarna över 50 år. Nära hälften av regionens företagare har faktiskt passerat pensionsåldern. Risken är påtaglig att företagen går i pension med de företagare som driver dem, eftersom så få unga engergerar sig i att driva företag. • År 2004 svarade majoriteten av allmänheten att de var intresserade av att driva företag. De allra flesta satsade inte på att bli egenanställda, men såg ändå det som något intressant. Med åren har intresset för att driva företag sjunkit i hela 4
landet. År 2016 fanns det bara ett län, Östergötland, där majoriteten uttryckte intresse för att driva eget. Exakt hälften tyckte att det var intressant att driva eget i Stockholm och Uppsala län. • Intresset för företagande är lägst i de län som inte har storstäder, alltså de delar av Sverige där behovet av förnyelse i näringslivet är som störst. Den största förändringen har skett i Västernorrland där andelen som kan tänka sig att driva företag fallit från 54 till 39 procent mellan 2004 och 2016. • Företagares tilltro på ökad lönsamhet under kommande år har också fallit, liksom andelen företag som ansökt om och beviljats lån. Sammantaget är dessa oroväckande tecken, som pekar på att företagandets villkor håller på att urholkas i stora delar av landet. Om inte ett lyft skapas för företagandet kan vi snart uppleva att många företag i de delar av landet som redan kämpar med arbetslöshet läggs ned. Resultatet är inte bara att jobb försvinner, utan också att lokala samhällen inte längre fungerar när det lokala näringslivet tappar bärkraft. Vi hoppas att denna rapport läses av ansvarsfulla politiker och samhällsengagerade som vill se en ljus framtid för hela landet. Sverige är ett land med en stark tradition av företagande, såväl i som utanför storstäderna. Ännu finns tid att bygga vidare på denna tradition, och genom konstruktiva reformer få fart på företagandet runtom i landet. Om inget görs kan vi dock snart komma att prata om en företagsdöd runtom i landet.
5
EXPORTEN BEROENDE AV FÅTAL STORFÖRETAG Sverige är ett välmående land, men den höga levnadsstandarden baseras på tidigare framgång. Landets exportintäkter kommer i stor utsträckning från ett fåtal storföretag som grundades för flera generationer sedan. Som exempel har forskarna Martin Andersson, Sten Dieden och Olof Ejermo visat att 20 stora multinationella företag står för den stora merparten av Sveriges högteknologiska export och över hälften av investeringarna i forskning och utveckling.1 I boken Framgångsföretagandets Nya Geografi görs en analys av de 16 publika företag i Sverige som enligt tidningen Forbes hör till världens tusen ledande storföretag. Av dessa har tio mer än hundra år på nacken medan ytterligare tre grundats på mer än sekelgamla strukturer. Enbart tre av företagen är yngre än ett sekel. ”Nykomlingen” är H&M som grundades 1947.2 De små och växande företagen spelar redan idag en helt avgörande roll för jobbskapande och utveckling i Sverige. För att säkra Sveriges framtida välstånd är det avgörande att dessa företag lyckas växa och lyckas med internationalisering, så att beroendeställningen från gamla storföretag minskar. Sveriges beroendeställning av ett fåtal storföretag är unik också i ett internationellt perspektiv. På nästa sida visas senast tillgängliga statistik över den andel av exporten i EU-länder som kommer från olika företagsstorlekar. Sverige står ut som det land som näst efter Finland och Tyskland är mest beroende av storföretag för exportintäkterna. ”De små och växande företagen spelar redan idag en helt avgörande roll för jobbskapande och utveckling i Sverige. För att säkra Sveriges framtida välstånd är det avgörande att dessa företag lyckas växa och lyckas med internationalisering, så att beroendeställningen från gamla storföretag minskar.”
6
1 Andersson, Dieden och Ejermo (2012). 2 Sanandaji och Rankka (2015).
Att Sverige är så starkt beroende av ett fåtal gamla storföretag är särskilt oroväckande idag, då vi lever i en tid där ny teknologi och ökad global konkurrens kan leda till att tidigare framgångsrika företag snabbt tappar marknadsandelar. Ett exempel är hur hela Sveriges läkemedelsframställning drabbades hårt av nedläggningar på Astra Zeneca. Ett annat är den chock som kom under början av 2016 när Findus valde att flytta bort delar av sin produktion från Sverige till Tyskland. Samma år skar Ericsson ned kraftigt, eftersom företaget drabbades hårt av konkurrensen med kinesiska Huawei. Även de storföretag som klarar sig väl blir med tiden alltmer internationella, och därmed flyttar de bort sin produktion från Sverige. En kartläggning av Teknikföretagen visar att Sveriges stora teknikkoncerner skapade nära 200 000 nya arbetstillfällen mellan 2006 och 2014. Det är en imponerande jobbtillväxt på nära 50 procent. Jobben har dock inte skapats i Sverige, utan i omvärlden. Under samma period har antalet arbetstillfällen bland teknikkoncernerna minskat med över 18 000 i Sverige.3
Eurostats databas. Siffror för senast tillgängliga året, 2013, anges.
3 Teknikföretagen (2015).
7
Det är värt att notera att det inte längre enbart är de enklare jobben som utlokaliseras till snabbväxande länder som Kina och Indien. I takt med att utbildningsnivån i dessa länder ökar ses de också som alltmer attraktiva för att lokalisera högkvalificerade arbeten till. En analys från Tillväxtverket visar att svenska internationella koncerner mellan 2003 och 2013 ökade antalet anställda som verkar med forskning och utveckling med cirka 25 500 personer. På kort tid har dessa kvalificerade jobb närmast fördubblats. Dock har knappt 3 000 av de nya arbetstillfällena skapats i Sverige. Den stora majoriteten av jobbtillväxten har skett i Asien.4 Vid sidan av beroendeställningen till ett fåtal storföretag finns också en annan central utmaning för svensk samhällsekonomi: att uppmuntra till goda villkor i hela landet. De nya och mindre företag som lyckas växa och exportera till omvärlden är framförallt fokuserade till Stockholm och ett antal andra storstäder. Resten av landet klarar sig sämre. Som denna rapport lyfter fram finns samtidigt tecken på en oroväckande utveckling som kan slå till med kraft under kommande år. En djupgående analys av data visar att sex av tio företagare i landet är över 50 år, medan bara drygt en av tio är yngre än 35 år. Den märkliga åldersfördelningen reflekterar att de unga inte är intresserade av att ta över de företag som drivs av de äldre. Därför fortsätter de äldre företagarna att driva sina verksamheter vidare. En stor del av Sveriges företagare har dock redan passerat pensionsåldern. Snart kommer de inte att mäkta med företagandet. Då riskerar hela Sverige, i synnerhet de mindre folktäta regionerna, att uppleva en påtaglig trend med företagarnedläggningar.
4 Tillväxtverket (2015). 8
I denna rapport analyseras företagandets förutsättningar runtom i landet, baserat på: framtidstron bland existerande småföretag, investeringar i småföretag och viljan att bli företagare bland allmänheten. Tyvärr pekar dessa tre faktorer, i majoriteten av länen, i fel riktning. Trots att Sverige behöver fler och växande företag – också bortom storstäderna – finns stora utmaningar i framförallt de mindre folktäta delarna av landet. Den positiva nyheten är att det finns förutsättningar att vända utvecklingen till det bättre. För att nå dit krävs dock en offensiv företagarpolitik med fokus på hela Sveriges konkurrenskraft.
9
EN LJUS FRAMTID FÖR HELA SVERIGE? Den ekonomiska utvecklingen i Sverige har under senare tid varit fokuserad till storstäder i allmänhet, och till kunskapsintensiva storstäder i synnerhet. Stockholm, Uppsala och ett antal andra tätorter har vuxit i snabb takt. Samtidigt har många mindre tätbefolkade delar av landet upplevt en gradvis avfolkning. Framförallt yngre personer har sökt sig bort från dessa orter, vilket lett till att en allt större del av befolkningen kommit att utgöras av äldre individer. Befolkningsutvecklingen har medfört att den arbetsföra befolkningen behöver försörja en större andel äldre, samtidigt som behoven av kommunal service ökar. Stora avstånd skapar samtidigt svårigheter för personer som behöver ta sig till sina arbetsplatser, för företagens konkurrenskraft och för möjligheten att leverera olika offentliga tjänster. De mindre folktäta delarna av Sverige har påverkats av en relativt svag utveckling av den svenska tillverkningssektorn. Samtidigt har de svårare än tätorterna att klara övergången mot kunskapsekonomin. I takt med att världsekonomin utvecklats mot högre kunskapsinnehåll har det blivit allt viktigare för företagen att rekrytera medarbetare med rätt former av specialiserad kunskap. Kompetensförsörjningen, det vill säga förmågan att locka till sig och behålla personal med rätt former av kompetenser, har alltmer blivit den flaskhals som hämmar företagens tillväxtpotential. Mindre tätbefolkade regioner missgynnas av detta, då personer med eftertraktade kunskaper tenderar att lockas till tätorter. ”Vid millenieskiftet fanns 122 kommuner i Sverige där skattekraften var minst en tiondel lägre än snittet för landet. Den senaste statistiken från SCB visar att antalet har ökat till 142 för 2016. Under 2017 räknar den statistiska myndigheten med att antalet stiger till 151. Trenden är uppenbar: alltfler kommuner hamnar efter.” 10
Ett sätt att mäta skillnaderna i utvecklingskraft inom Sverige är att se på kommunal skattekraft. Detta mått visar på de skatteintäkter som varje kommun får in per år, fördelat på antal invånare i kommunen. Kommuner där många invånare är i arbete, och andelen med hög inkomst är hög, har en hög skattekraft. Kommuner med låg andel invånare i arbete, och där inkomsterna i regel är låga, har låg skattekraft. I denna rapport genomförs en analys över hur många kommuner vars skattekraft är minst 10 procent lägre än den genomsnittliga skattekraften i landet. Vid millenieskiftet fanns 122 kommuner i Sverige där skattekraften var minst en tiondel lägre än snittet för landet. Den senaste statistiken från SCB visar att antalet har ökat till 142 för 2016. Under 2017 räknar den statistiska myndigheten med att antalet stiger till 151. Trenden är uppenbar: alltfler kommuner hamnar efter.5 De kommuner som har låg skattekraft tenderar att vara just glesbefolkade kommuner, samt kommuner där en stor del av invånarna har flyktingbakgrund. Nedan visas som exempel de tio kommuner som under 2016 hade lägst skattekraft.
5 SCB:s databas a) och egna beräkningar. 11
Skattekraft Procentenheters 2016 (andel förändring av av rikssnittet) skattekraften sedan 2000
Förväntad skattekraft 2017
Årjäng
73
-8
Samma
Eda
75
-11
Försämring
Bjurholm
77
0
Förbättring
Dals-Ed
78
-4
Försämring
Mellerud
78
-4
Samma
Högsby
78
-1
Samma
Lessebo
80
-13
Försämring
Filipstad
80
-12
Försämring
Perstorp
80
-16
Samma
Vilhelmina
80
-3
Samma
Källa: SCB:s databas a) och egna beräkningar. En närmare granskning av de tio kommuner som hade svagast skattekraft under 2016 visar att åtta av dem (Årjäng, Eda, Bjurholm, Dals-Ed, Mellerud, Högsby, Lessebo och Vilhelmina) var landsbygdskommuner. Två (Filipstad och Perstorp) var tätbefolkade kommuner. Inga var storstadskommuner. Det finns skäl att reflektera över hur snabbt utvecklingen har skett. I nio av kommunerna har skattekraften minskat sedan millenieskiftet som andel av rikssnittet. I ingen har den relativa skattekraften ökat. Den snabbaste förändringen bland de tio kommunerna finns i Perstorp, Skånes befolkningsmässigt minsta kommun. Där har skattekraften minskat från 96 procent 12
av rikssnittet vid millenieskiftet till 80 procent förra året. Årjäng är den kommun som har svagast skattekraft i riket, hela 27 procent lägre än riksgenomsnittet. Trots att kommunen får omfattande tillskott via utjämningssystemet beräknas kostnaderna under kommande år öka snabbare än intäkterna. I Årjängs senaste tillgängliga budget framkommer att resultaten förväntas försämras, samtidigt som utrymmet för investeringar minskar, fram tills 2019.6 En aktuell statlig offentlig utredning sammanfattar de utmaningar som mindre folktäta delar av Sverige står inför. Utredningen pekar på betydelsen av företagande för att vända utvecklingen mot det bättre: ”Flera av dessa kommuner har också en relativt låg in- och utpendling, problem med kompetensförsörjning och sämre förutsättningar för ekonomisk omvandling och förnyelse. Sammantaget skapar detta tillväxtutmaningar. I denna typ av landsbygder behöver förutsättningar för kvinnors och mäns företagande och entreprenörskap stå i centrum eftersom de glesa landsbygderna många gånger behöver stimulera tillväxt i sysselsättning för att skapa en positiv befolkningsutveckling.”7 Mycket riktigt spelar företagandet en betydande roll för utvecklingen i allmänhet, och i synnerhet för glesbefolkade kommuner. Som diskuteras i nästa avsnitt finns nämligen ett stort behov av förnyelse i näringslivet, vilket kan bli möjligt just genom nya och växande företag. Alternativet är gradvis stagnation.
6 Årjäng Kommun (2016). 7 SOU 2016:26, s. 13.
13
BETYDELSEN AV FÖRETAGANDE FÖR REGIONAL UTVECKLING Tillväxten fokuseras till tätorter, medan mindre tätbefolkade regioner i regel upplever svagare utveckling. Som en rapport från SACO uppmärksammat är exempelvis ungdomsarbetslösheten dubbelt så hög i glesbygdskommunerna som i förortskommunerna till storstäderna.8 Redan innan finanskrisen slog till noterade en bilaga till Långtidsutredningen 2008 hur tillväxten kommit att fokuseras till kommuner som antingen själva var tätorter eller var belägna inom pendlingsavstånd till andra tätorter.9 Jobbtillväxten fokuseras också till tätorterna. En rad analyser genom åren har pekat på att det framförallt är tätorter, förorter till tätorter och pendlingskommuner till tätorter som växer väl. Samtidigt är befolkningstätheten inte den enda viktiga parametern. Även företagandets villkor spelar en avgörande roll. Ju bättre en kommuns förutsättningar för företagen bedöms vara, desto mera positiv förväntas befolkningsutvecklingen bli. Det gäller både för tätorter och kommuner med låg befolkningstäthet.10 I en rapport från Småföretagarnas Riksförbund beräknades nivån på nyföretagsamhet i olika glesbygdskommuner. Nyföretagsamhet räknas fram som andelen av de förvärvsarbetande i respektive kommun som jobbar i nystartade företag. I många glesbefolkade kommuner växer nya företag fram när de stora arbetsgivarna inte längre kan erbjuda tillräckligt många arbetstillfällen. Eftersom småföretagande ofta kan ha nödvändighetsbaserat motiv, kan man tänka sig att desto större andel som verkar i nystartade företag, desto högre är arbetslösheten. I själva verket pekar sambandet åt andra hållet. I rapporten genomförs en genomgång av de 110 svenska kommunerna som av Sveriges Kommuner och Landsting definierats som att ha låg befolkningstäthet.11
14
8 Oscarsson (2013). 9 SOU 2007:25. 10 Svenskt Näringsliv (2011). 11 Småföretagarnas Riksförbund (2014).
”Varje procentenhets högre nivå av andelen anställda som verkar i nystartade företag sammanhör med 2,2 procentenheters lägre ungdomsarbetslöshet. Annorlunda uttryckt uppvisar de 10 kommuner som har högst nivå av nyföretagsamhet hela 32 procent lägre arbetslöshet och 47 procent lägre ungdomsarbetslöshet än genomsnittskommunen.” Det visar sig att ju fler som jobbar i nystartade företag, desto lägre är arbetslösheten. Varje procentenhets högre nivå av andelen anställda som verkar i nystartade företag sammanhör med 0,62 procentenheter lägre arbetslöshet. Framförallt är effekten stor på ungdomsarbetslösheten. Varje procentenhets högre nivå av andelen anställda som verkar i nystartade företag sammanhör med 2,2 procentenheters lägre ungdomsarbetslöshet. Annorlunda uttryckt uppvisar de 10 kommuner som har högst nivå av nyföretagsamhet hela 32 procent lägre arbetslöshet och 47 procent lägre ungdomsarbetslöshet än genomsnittskommunen.12 Resultaten pekar på att nya företag i glesbefolkade delar av Sverige spelar en avgörande roll för jobbutvecklingen. Precis som med företagande bland utlandsfödda kan det vara så att nya verksamheter till en början startas för att undvika arbetslöshet. Trots det kan företagen ofta med tiden växa sig framgångsrika. I sammanhanget är det också viktigt att hålla i minnet att många mindre kommuner runtom i landet inte bara har hög arbetslöshet, utan också en känslig situation präglad av beroendet av ett fåtal arbetsgivare. Om en eller ett par stora arbetsgivare skär ned kan sysselsättningen plötsligt rasa. Därmed även grunden för kommunernas ekonomi och den sociala servicen.
12 Ibid. En förklaring är att de kommuner som förlitar sig på turismnäringen i större utsträckning präglas av höga nivåer av nyföretagsamhet. Sambanden kvarstår dock även när turistkommuner jämförs med varandra, samt när andra grupper av glesbefolkade kommuner analyseras för sig.
15
Man kan uttrycka det som att många mindre tätbefolkade kommuner förlitar sig på gamla strukturer, i form av ett eller ett fåtal gamla företag som står för merparten av kommunens export. Utan dessa företag urholkas kommunernas ekonomier. Nya och växande företag behövs för att skapa förändring. För visst är det så att mindre tätbefolkade kommuner saknar en del av tätorternas fördelar – i termer av stora marknader och välutbildade befolkningar. Samtidigt har de andra fördelar – som sociala relationer, tillit till grannen, närhet till naturresurser, billig mark, lite lägre lönenivåer samt möjligheter till naturnära turism. Företagare kan skapa nya möjligheter utifrån de fördelar som finns i de glesbebodda delarna av Sverige. Att främja möjligheterna för fler och växande företag är därmed inte bara viktigt för sysselsättningen i stort, utan också en försäkring mot framtida kriser. Desto mer differentierat och lokalt ägt företetagandet är på en ort, desto större marginaler skapas för att klara yttre förändringar. I sammanhanget är det viktigt att peka på en oroväckande trend med åldrande företagarbefolkning – i Sverige i allmänhet, och i mindre tätbefolkade regioner i synnerhet. Om inte unga personer påtagligt uppmuntras att starta nya företag, eller ta över företag som idag drivs av äldre, finns en uppenbar risk att Sverige snart stöter på en företagardöd. ”I sammanhanget är det viktigt att peka på en oroväckande trend med åldrande företagarbefolkning – i Sverige i allmänhet, och i mindre tätbefolkade regioner i synnerhet. Om inte unga personer påtagligt uppmuntras att starta nya företag, eller ta över företag som idag drivs av äldre, finns en uppenbar risk att Sverige snart stöter på en företagardöd.”
16
MÅNGA FÖRETAG RISKERAR ATT GÅ I PENSION En aktuell utmaning i Sverige är att en stor del av företagarna i landet är äldre. Statistiska Centralbyrån (SCB) har tidigare noterat att bland 65-74 åringar som fortfarande arbetar så är drygt 40 procent egenföretagare. Det är betydligt högre än bland samtliga arbetande, där 7 procent är egna företagare. Denna mycket omfattande skillnad förklaras i viss mån av att individer går i pension från sina arbeten och väljer att arbeta vidare i form av egna företagare. Samtidigt finns de äldre företagarna ofta inom jordbruk och skogsbruk utanför storstadsregionerna.13 Dessa individer driver företag, ofta familjeföretag, som den yngre generationen inte är intresserad av att ta över. ”Bland personer i åldrarna 73 och 74 år som fortfarande arbetar är 90 procent eller fler egenföretagare. Det kan jämföras med enstaka procent av yngre åldersgrupper.” Den analys som SCB själva publicerade år 2013, baserat på data för år 2011, visar på en tämligen märklig bild. Som visas nedan finns en otroligt stark koppling mellan företagande och ålder. Bland personer i åldrarna 73 och 74 år som fortfarande arbetar är 90 procent eller fler egenföretagare. Det kan jämföras med enstaka procent av yngre åldersgrupper. Antalet företagare är som man kan förvänta sig lägre bland dem som är över 70 år jämfört med de som är mellan 60 och 70 år – då vissa trots allt tvingas till pension i hög ålder eftersom kroppen inte längre mäktar med och då vissa helt enkelt inte är i livet. Däremot är antalet företagare i de tidiga åren kring och efter pensionsåldern fler än samtliga yngre åldersgrupper. Detta mönster är högst anmärkningsvärt, givet att normen på arbetsmarknaden är att gå i pension.
13 SCB (2013).
17
Bild från SCB (2013). Inför denna rapport har en dataanalys över företagare i Sverige genomförts, där företagarnas ålder och den region där de verkar i analyserats. Statistiken för analysen har hämtats från SCB. Analysen visar att det mycket riktigt finns ett starkt mönster av en åldrande företagarbefolkning. Analysen baseras på ett genomsnitt för de två senaste år för vilka tillgänglig data rapporterats, 2012 och 2013. I Sverige som helhet finns cirka 88 700 företagare registrerade i åldersgruppen 65 år eller äldre hos SCB. Det kan jämföras med 36 300 företagare i åldersgruppen 6064 år, 30 700 i åldersgruppen 55-59 år, 30 400 i åldersgruppen 50-54 år, 31 700 i åldersgruppen 45-49 år, 26 800 i åldersgruppen 40-44 år, 22 800 i åldersgruppen 35-39 år, 18 500 i åldersgruppen 30-34 år, 13 400 i åldersgruppen 25-20 år samt 7 400 i åldersgruppen 16-24 år.14 Mönstret som framträder med den genomgång som gjorts i denna rapport stärker den tidigare undersökning som SCB själva har gjort – i absoluta tal finns betydligt fler äldre än yngre företagare.
18
14 SCB:s databas b) och egna beräkningar.
”Mönstret som framträder med den genomgång som gjorts i denna rapport stärker den tidigare undersökning som SCB själva har gjort – i absoluta tal finns betydligt fler äldre än yngre företagare.” I figuren nedan visas åldersfördelningen av företagare. Det bör åter anmärkas att statistiken anger den faktiska åldersfördelningen av företagare, utan justering för andelen sysselsatta i olika åldersgrupper. Trots att det givetvis är färre i gruppen över pensionsåldern som är sysselsatta, är detta den åldersgrupp som utan jämförelse har högst andel företagare.
Källa: SCB:s databas b) och egna beräkningar. Snitt för senast tillgängliga åren 2012 och 2013 anges. Detaljerade siffror redovisas i Appendix A. Hela 29 procent av företagarna i Sverige är över 65 år, jämfört med enbart 6 procent som är i åldrarna 30 till 34 år. Det är först i gruppen 45 till 49 åringar som fler än 10 procent är företagare. Som visas i nästa avsnitt är utmaningen med åldrande företagarbefolkning uppenbar också i de tre regioner i Sverige där de tre största städerna finns. 19
REGIONALA SKILLNADER I ANDELEN ÄLDRE FÖRETAGARE Utmaningen med åldrande företagarbefolkning, och få företagare i yngre befolkningsgrupper, är framförallt uppenbar i Sveriges mindre tätbefolkade regioner. Det bör dock uppmärksammas att fenomenet också är påtagligt i de tre regioner i Sverige där de största städerna finns. I Stockholm är som exempel hälften (50 procent) av företagarna 50 år eller äldre. I Sydsverige är samma andel 58 procent, jämfört med 61 procent i Västsverige. Regionen Östra Mellansverige – som omfattar Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Örebro och Västmanlands Län – innehåller flera av de medelstora städerna i landet, som till exempel Uppsala och Örebro. I denna region är andelen företagare över 50 år ännu högre, närmare bestämt 63 procent av samtliga företagare. ” Utmaningen med åldrande företagarbefolkning är så uppenbar att till och med den internationella samarbetsorganisationen OECD har riktat fokus mot den.” I regionen Småland med öarna, som bland annat omfattar Jönköping, är mer än två tredjedelar av företagarna (68 procent) över 50 år. Utmaningen med åldrande företagarbefolkning är så uppenbar att till och med den internationella samarbetsorganisationen OECD har riktat fokus mot den. I en rapport noterar OECD: ”Många familjeföretag i Småland-Blekinge drivs av människor som närmar sig pensionsåldern, medan den yngre generationen har en tendens att flytta till större städer och ofta är ointresserade av att driva familjeföretaget vidare. Många företag riskerar att läggas ned. Det beror inte på ekonomiska problem, utan att det inte finns någon som tar över när ägaren går i pension.”15
15 OECD (2012). 20
Källa: SCB:s databas b) och egna beräkningar. Snitt för senast tillgängliga åren 2012 och 2013 anges. Detaljerade siffror redovisas i Appendix A. 21
Källa: SCB:s databas b) och egna beräkningar. Snitt för senast tillgängliga åren 2012 och 2013 anges. Detaljerade siffror redovisas i Appendix A. 22
Störst är utmaningen, inte förvånansvärt, i norra Sverige där befolkningstätheten är lägst. Tidigare har SVT rapporterat om utmaningen med åldrande företagare som inte lyckas lämna över sina företag till yngre personer. Resultatet är att många företag och arbetstillfällen riskerar att försvinna: ”Tusentals norrlänningar riskerar att bli av med sina jobb eftersom det inte finns någon som tar över när företagets ägare går i pension, och problemet är särskilt stort i Norrlands inland. I Skellefteå satsas nu därför på personlig matchning mellan till exempel arbetslösa och äldre företagare. Bara i Skellefteå finns det 843 företag med en ägare som är över 60 år, och i de företagen jobbar 3500 anställda. Men när de äldre slutar är det ytterst få som vill ta över.” I Mellersta Norrland är 70 procent av företagarna över 50 år gamla. Fyra av tio företagare har redan passerat pensionsåldern. I Övre Norrland är motsvarande siffror 73 respektive 44 procent. Nära hälften av företagarna i Övre Norrland har alltså passerat pensionsåldern, samtidigt som det finns få företagare bland den unga generationen. Såvida inte påtaglig förändring sker under kommande år finns en påtaglig risk för att Norrland upplever kraftiga nedläggningar av företag, i takt med att de äldre företagarna till slut inte mäktar med längre. ”Nära hälften av företagarna i Övre Norrland har alltså passerat pensionsåldern, samtidigt som det finns få företagare bland den unga generationen. Såvida inte påtaglig förändring sker under kommande år finns en påtaglig risk för att Norrland upplever kraftiga nedläggningar av företag, i takt med att de äldre företagarna till slut inte mäktar med längre.”
16 SVT Nyheter Västerbotten (2012). 23
Källa: SCB:s databas b) och egna beräkningar. Snitt för senast tillgängliga åren 2012 och 2013 anges. Detaljerade siffror redovisas i Appendix A.
24
FRAMTIDSTRON HOS EXISTERANDE FÖRETAG Vid sidan av utmaningen med hög andel äldre företagare, och få unga som tar över företagen i nästa generation, är det intressant att studera framtidstron hos existerande företag. Företagarnas framtidstro ger nämligen en stark indikation om framtiden för svensk ekonomi och arbetsmarknad. Nedan visas statistik över antalet småföretag som tror att lönsamheten kommer att öka på tre års sikt. När frågan senast ställdes som del av Entreprenörsbarometern varierade svarsalternativen något inom Sverige. I Gotland svarade en tredjedel av företagen att de trodde på ökad lönsamhet inom tre år. Det var den lägsta svarsfrekvensen. I Stockholm var andelen som jämförelse 44 procent. Högst andel optimistiska företagare fanns i Kronoberg, 47 procent. I grafen nedan görs även en jämförelse med år 2008 då samma fråga ställdes i en annan omgång av samma barometer. Det finns vissa län där andelen som såg en positiv framtid ökade. Detta var framförallt fallet i Kalmar och Gotland. I majoriteten av länen minskade dock andelen företagare som bedömde att lönsamheten skulle öka. Den pessimistiska utvecklingen var framförallt tydligt i Norrbotten, Västerbotten och Västmanland. I dessa tre län minskade andelen företagare som förutsåg ökad lönsamhet med över tio procentenheter. ”Den genomgående bilden är att en del av företagarna ännu tror på tillväxt, men att denna andel har sjunkit över tid.” I figuren på nästa sida visas hur svarsfrekvensen varierar mellan olika län och över tid. Länen har rankats utifrån förändringstakten i svaren mellan 2004 och 2014. Andelen företagare som har en optimistisk bild varierar, liksom förändringstakten under de tre senaste tillfällen då frågan har ställts i Entreprenörsbarometern. Den genomgående bilden är att en del av företagarna ännu tror på tillväxt, men att 25
denna andel har sjunkit över tid. I riket som helhet minskade andelen med 4,6 procentenheter mellan 2008 och 2014. Ökad pessimism bland företagarna är ett oroväckande tecken för den svenska ekonomins utveckling.
Källa Tillväxtverket och Entreprenörskapsbarometern, samt egna beräkningar. Detaljerade siffror redovisas i Appendix B.
26
Andel småföretag som tror att lönsamheten kommer att öka på tre års sikt Andel 2014 Kalmar Gotland Uppsala Jämtland Örebro Kronoberg Stockholm Blekinge Gävleborg Värmland Dalarna Jönköping Östergötland Västernorrland Västra Götaland Södermanland Skåne Halland Västmanland Västerbotten Norrbotten Riket
37,4 33,3 37,2 39,2 40,5 46,8 44,4 37,4 37,6 37,8 38,6 37,7 36,8 34,1 38,9 40,8 42,7 34,7 44,4 37,6 40,4 43,6
Procentenheters förändring 2008-2014 5,9 4,0 1,9 1,8 -0,5 -0,7 -1,1 -3,0 -4,9 -5,2 -5,4 -5,8 -6,1 -6,7 -7,1 -7,5 -7,5 -8,3 -10,8 -15,6 -16,9 -4,6
Källa Tillväxtverket och Entreprenörskapsbarometern, samt egna beräkningar. Detaljerade siffror redovisas i Appendix A. 27
INVESTERINGAR I SMÅ FÖRETAG Vid sidan av att fråga företagarna om hur de ser på utvecklingen under kommande år är det också möjligt att studera företagens utveckling genom att se på investeringar. I Entreprenörsbarometern ställs en fråga om hur många småföretagare som under de tre föregående åren har ansökt om lån och krediter samt beviljats detta. Måttet fångar såväl företagarnas vilja att expandera sin verksamhet (sökt lån/krediter) som framgången med att få ihop investeringen (beviljats). Eftersom olika frågor ställs i olika omgångar i Entreprenörsbarometern görs i detta fall en jämförelse med år 2005 års undersökning. Som visas i tabellen på nästa sida har andelen småföretag som ansökt om och beviljats lån minskat i samtliga svenska län. ” I riket som helhet var det strax under en fjärdedel av företagarna som ansökte om och fick lån de tre senaste åren, enligt svaren i Entreprenörsbarometern 2014. År 2005 var det nära fyra av tio företagare som gav samma svar.” I riket som helhet var det strax under en fjärdedel av företagarna som ansökte om och fick lån de tre senaste åren, enligt svaren i Entreprenörsbarometern 2014. År 2005 var det nära fyra av tio företagare som gav samma svar. Den största minskningen har skett i Gävleborg där andelen företagare som ansökt om och beviljats lån föll dramatiskt från 47,6 till 27,4 procent. Därefter kommer Gotland där andelen halverades från 45,9 till 26,2 procent. Förändringen är betydelsefull, då företagares vilja till och möjlighet att få kapital är avgörande för tillväxten. I figuren på sidan X visas svaren till denna fråga i de tre senast tillgängliga versionerna av Entreprenörsbarometern där den ställts. Intressant nog är Stockholm den del av Sverige där lägst andel företag har ansökt om och beviljats lån.
28
Skillnaden kan reflektera att många enskilda företagare i Stockholm driver verksamheter som inte är i behov av lån (till exempel enskilda konsulter), men också svårighet att få lån. Många enskilda företagare i storstäder verkar i tjänstesektorn. Till skillnad mot andra företag, som har delar av sina tillgångar i form av fysiskt kapital, har tjänsteföretagen inte möjlighet att pantsätta tillgångar för att därmed kvalificera sig till lån. Detta kan förklara varför Stockholm samt Skåne och Västra Götaland – det vill säga de tre länen som omfattar Sveriges tre största städer – tillhör de län där lägst andel av företagarna sökt om och beviljats lån.
Källa Tillväxtverket och Entreprenörskapsbarometern, samt egna beräkningar. Detaljerade siffror redovisas i Appendix C.
29
Andel småföretag som under de tre senaste åren ansökt om och beviljats lån och krediter Andel 2014 Västmanland Västernorrland Norrbotten Jönköping Jämtland Uppsala Värmland Västra Götaland Östergötland Blekinge Kalmar Halland Västerbotten Skåne Dalarna Kronoberg Södermanland Stockholm Örebro Gotland Gävleborg Riket
35,5 27,4 38,4 26,2 28,1 33,7 32,1 36,6 30,9 26,6 35,5 25,1 25,3 28,9 32,3 29,3 33,5 27,5 24,4 20,5 16,9 24,6
Procentenheters förändring 2005-2014 -6,1 -6,5 -7,6 -8,0 -8,2 -10,9 -11,3 -11,5 -11,7 -12,4 -12,8 -14,0 -15,5 -15,5 -15,7 -16,2 -16,2 -17,2 -17,8 -19,7 -20,2 -14,3
Källa Tillväxtverket och Entreprenörskapsbarometern, samt egna beräkningar. Detaljerade siffror redovisas i Appendix C. 30
VILJAN TILL ATT BLI FÖRETAGARE En ytterligare fråga som ställs i Entreprenörsbarometern handlar om viljan till att bli företagare. Denna fråga - som ställts i barometrarna 2016, 2012 samt 2004 – är intressant då den mäter allmänhetens, snarare än företagarnas, attityder. Kopplingen till åldrande företagare är stark, då intresset att vilja driva företag relaterar till möjligheten för äldre företagare att hitta någon som kan driva deras verksamheter vidare. En slutsats från denna fråga är att allmänhetens intresse för företagande är högt, då 47 procent i den senaste barometern svarar att de kan tänka sig att bli företagare. Självklart är det inte så att alla dessa individer faktiskt satsar på företagande eftersom de kan välja alternativet att vara anställda, samt då det kan finnas praktiska skäl till att de inte satsar på att driva eget. Andelen är en indikation på hur många som ser företagandet som en i grunden lockande syssla. Över tid tycks dock allmänhetens bild av företagande förändrats, till det negativa. ”År 2004 svarade majoriteten i samtliga län i Sverige att de skulle kunna tänka sig att bli företagare. År 2016 fanns bara ett län, Östergötland, där majoriteten uttryckte intresse för att driva eget” År 2004 svarade majoriteten i samtliga län i Sverige att de skulle kunna tänka sig att bli företagare. År 2016 fanns bara ett län, Östergötland, där majoriteten uttryckte intresse för att driva eget, medan hälften angav detta svar i två andra län (Stockholm och Uppsala). Intresset för företagande är lägst i de län som inte har storstäder, alltså de delar av Sverige där behovet av förnyelse i näringslivet är som störst. Den största förändringen har skett i Västernorrland där andelen som kan tänka sig att driva företag fallit från 54 till 39 procent. 31
kh ol Up m Ös ps te a rg la öt la nd Sk ån Vä Jäm e st ra tlan G öt d al an Ha d lla Jö n nk d öp Kr i on ng ob er Vä Go g t st er lan no d Vä rrl st and er Vä boB st m en an la n Ör d No ebr rrb o oB en Ka lm a Sö Da r de lar rm na an l Vä and rm Gä land vle bo Bl rg ek in ge
oc
St
Andel bland allmänheten som är intresserade av aB driva företag
65
55
45
35
2004
32 2012 2016
Källa Tillväxtverket och Entreprenörskapsbarometern, samt egna beräkningar. Detaljerade siffror redovisas i Appendix D.
Andel bland allmänheten som kan tänka sig bli företagare Andel 2016 Stockholm Uppsala Östergötland Skåne Jämtland Västra Götaland Halland Jönköping Kronoberg Gotland Västernorrland Västerbotten Västmanland Örebro Norrbotten Kalmar Dalarna Södermanland Värmland Gävleborg Blekinge Riket
50,0 50,0 52,0 50,0 49,0 47,0 45,0 44,0 47,0 46,0 39,0 44,0 43,0 43,0 46,0 44,0 43,0 38,0 44,0 39,0 38,0 47,0
Procentenheters förändring 2004-2016 -6,0 -6,0 -7,0 -7,0 -7,0 -8,0 -8,0 -8,0 -9,0 -9,0 -10,0 -10,0 -10,0 -10,0 -11,0 -11,0 -12,0 -12,0 -13,0 -14,0 -15,0 -10,0
Källa Tillväxtverket och Entreprenörskapsbarometern, samt egna beräkningar. Detaljerade siffror redovisas i Appendix D. 33
UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER Som lyfts fram i denna rapport finns viss anledning till oro över utvecklingen av företagandet i Sverige. Dessa är: • Sveriges exportintäkter är ovanligt starkt kopplade till ett fåtal storföretag, varav många grundade för mer än 100 år sedan. Dessa företag möter på en omfattande internationell konkurrens, och flyttar dessutom trendmässigt bort sina verksamheter från Sverige. För att klara framtiden behöver Sverige lägga grunden för en ny generation framgångsföretag. • Tillväxten i Sverige fokuseras till ett fåtal storstäder och dessa städers pendlingskommuner. Flertal glesbefolkade regioner upplever en stagnerande utveckling. Dessa regioner behöver förlita sig på lokala företagare för att växa, men trenden pekar inte i rätt riktning. • I hela Sverige finns en utmaning med att många företagare är äldre. Den unga generationen driver i begränsad utsträckning vidare de företag som äldre företagare driver. Resultatet är att företagen och de arbetstillfällen de skapar riskerar att pensioneras tillsammans med sina ägare. I vissa delar av Sverige väntas en snabb företagardöd om inte förändring sker. Detta är inte minst fallet i övre Norrland, där nära hälften av företagarna redan har passerat pensionsåldern. • Indikatorerna över företagarnas framtidshopp, investeringar i små företag och allmänhetens vilja att driva företag pekar inte i rätt riktning. Den genomgående trenden är att intresset för att driva företag minskat i Sverige, och framförallt utanför storstadslänen. Detta försvårar det generationsskifte som behövs för att företagen inte ska gå i pension. 34
Finns det då möjlighet att undvika en negativ utveckling av företagandet? Lyckligtvis är svaret ja. Mindre tätbefolkade delar av Sverige har förvisso vissa konkurrensnackdelar, som till exempel längre avstånd, färre välutbildade och färre andel invånare i arbetsför ålder. Samtidigt har de en rad andra fördelar som förtjänar att lyftas fram. Dessa omfattar sociala relationer, tillit till grannen, närhet till naturresurser, billig mark, lite lägre lönenivåer samt möjligheter till naturnära turism. Företagare kan skapa nya möjligheter utifrån de fördelar som finns i de glesbebodda delarna av Sverige. Den tidigare citerade offentliga utredningen om regional utveckling belyser de möjligheter till utveckling som finns: ” Under vårt arbete har vi sett att det finns goda förutsättningar för hållbar utveckling och tillväxt i Sverige landsbygder. Landsbygderna har många potentialer som vi behöver ta om hand och realisera. Landsbygderna är rika på naturresurser och råvaror och flera av landsbygdernas näringar kommer att spela en avgörande roll för samhällets omställning till en biobaserad och klimatanpassad ekonomi. Det gäller särskilt varor och tjänster från de areella näringarna. I och med att mycket av landsbygdernas näringar är platsbundna – jordbruket, skogen, råvaruindustrin, besöksnäringen och testverksamheter – finns potential för en stärkt utvecklingskraft. En viktig uppgift för en sammanhållen politik för landsbygdernas utveckling är därför att skapa bättre förutsättningar för de areella näringarna och andra platsbundna näringar att utvecklas och stärkas.”17 En internationell utblick visar att det inte är ovanligt att regioner som inte omfattar storstäder upplever en god utveckling. Urbanisering och fokusering av kunskap till tätorter är förvisso en genomgående trend i världen. Samtidigt lyckas flertal regioner med medelhög eller rentav låg befolkningstäthet i Europa att växa. I Södra Tyskland
17 SOU 2016:26, s. 13-14.
35
– där många små och medelstora företag är drivande i tillväxten, och där ett välutbyggt system för arbetsplatsförlagt lärande (lärlingsutbildning) gynnar dessa företags utveckling – är som exempel sysselsättningsnivån högre än i övriga delar av landet, inklusive de mer tätbefolkade delarna. I Portugal, Frankrike, Österrike, Danmark och Luxemburg är arbetslösheten betydligt lägre i glesbefolkade områden jämfört med i storstäder. I Södra England finns många regioner med hög andel anställda i högteknologiska företag, också bortom London. Även Sveriges mindre folktäta regioner har styrkor, som till exempel hög andel högutbildade i relation till övriga Europa (om än något lägre än tätbefolkade regioner som Stockholm).18 Potentialen att främja fler och växande företag, samt skapa bättre villkor för de existerande företagen att leva kvar snarare än gå i pension med sina ägare, finns således också i mindre folktäta regioner. Samtidigt krävs ambitiösa reformer för att möjliggöra en sådan utveckling. Det finns många exempel på reformer som kan genomföras för att förenkla företagares vardag. Politiker på regional liksom statlig nivå kan ta många olika beslut som medför att regelkrånglet minskar. Skatter och avgifter kan sänkas, samtidigt som myndigheter kan bli bättre på att nå ut till företagen med relevant information. En längre genomgång av nödvändiga reformer finns i boken ”Jakten på företagsamhet – så kan Sverige hamna i topp”, som Småföretagarnas Riksförbund tidigare publicerat.19 Nedan ges några exempel på reformer som i synnerhet är relevanta för mindre tätbefolkade regioners villkor. • Använd strukturfonderna klokare. EU:s strukturfonder omfattar stora medel som ska användas för att stärka den regionala utvecklingen. Pengarna används dock inte på bästa
18 Eurostat (2016). 19 Sanandaji och Sjölander (2015). 36
sätt. Flertal studier har pekat på att fonderna trots den omfattande prislappen, inte lyfter tillväxten och sysselsättningen på det sätt som man förväntat sig. De massiva utgifterna har förstås en betydande direkt inverkan på sysselsättning och företagande. Denna effekt tycks dock i stor uträckning motverkas av att den politiska inblandning, som utgifterna innebär, snedvrider förutsättningen för fri konkurrens, vilket i sin tur hämmar utvecklingen.20 I en studie som publicerats av Europeiska centralbanken dras följande slutsats om fonderna: ”från ett teoretiskt perspektiv ökar inte ökade utgifter via EU nödvändigtvis den totala sysselsättningen”. Vidare står i samma studie: ”Våra empiriska resultat bekräftar de teoretiska förutsägningarna då totala utgifterna för fonderna inte har några positiva effekter på regionala sysselsättningsnivåer”.21 Snedvridningen uppstår då medlen används för att gynna enskilda verksamheter, vilket sätter den fria konkurrensen ur spel. Ett alternativt sätt att spendera medlen vore att rikta in dem på åtgärder som i allmänhet är gynnsamma för företagen och medborgarna i ett land, region eller ort – utan att gynna vissa aktörer före andra. Ett exempel är investeringar i transportinfrastruktur, som kan gynna samtliga företag och individer i en region, och dessutom skapar bättre möjligheter till handel med andra regioner. Ett annat exempel är investeringar i vuxenutbildning anpassat till regioners förutsättningar. • Bygg ut infrastrukturen och undvik skatter/regelverk som fördyrar fysiska kommunikationer. Sverige är ett avlångt land med stora avstånd till exportmarknader. Avstånden är särskilt stora konkurrenshinder för företagen i mindre folktäta regioner. Avståndet som personer måste färdas till
20 Se till exempel Santos (2008) samt Lall (2009). 21 Mohl och Hagen (2011). 37
och från jobbet, samt till och från möten med kunder/samarbetspartners, är naturligtvis större i glesbebodda delar av Sverige. Så är även avstånden som varor ska fraktas. Utbyggd infrastruktur minskar den tid och kostnad som är associerad med resor och frakt. Dessutom öppnar det upp bättre villkor för turismnäring. I sammanhanget är det också viktigt att avstå från alltför höga skatter på resande. Kilometerskatten är ett exempel på politiska beslut som slår hårt mot företagandets villkor i många svenska regioner. • Stärk arbetsplatsförlagt lärande. Småföretagarnas Riksförbund har i ett antal tidigare publikationer pekat på betydelsen av arbetsplatsförlagt lärande för utvecklingen. Sverige ligger efter de andra västeuropeiska länderna i omfattningen av arbetsplatsförlagt lärande. Dessa former av utbildningar är i synnerhet relevanta för mindre företags kompetensförsörjning. Anledningen är att de många uppgifter som anställda i små företag behöver hantera, samt de specifika förutsättningar som gäller för enskilda små företag, behöver läras på plats snarare än i teoretiska utbildningar. Arbetsförlagt lärande kan också förbereda personer på att ta över och driva företagen vidare, och därmed öppna upp för generationsskifte. • Ha tillväxtfrämjande syn på detaljplaner/bygglov. I de mindre folktäta delarna av Sverige finns omfattande resurser i form av mark, vatten och naturtillgångar. Möjligheterna att dra nytta av dessa fördelar begränsas dock av strikta kommunala detaljplaner och ibland rena förbud. Även i de fall då detaljplanerna inte hindrar utvecklingen kan en långsam och i många fall komplicerad process med ansökan om bygglov bli till hinder. Risken är uppenbar för att de företagare som har nära relation med politiker och tjänstemän lättare får igenom sin ansökan än de som inte har det, vilket sätter den fria 38
konkurrensen ur spel. Det kan förstås finnas specifika skäl för kommunledningen att förneka bygglov för ett företag, eller bestämma att en viss del av en stadsdel bara får utnyttjas för vissa särskilda ändamål, men detta måste motiveras tydligt. Grundinställningen måste vara att underlätta för tillväxt och att driva företag och utveckling. På det stora hela finns tydliga vinster med att hellre fria än fälla. Miljölagar tolkas ofta så att vattennära bebyggelse inte tillåts, trots omfattande kustremsor som bland annat är väl lämpade för turism. • Undvik kommunal drift av näringsverksamhet. I många fall nöjer sig inte kommunledningar med att skapa ett generellt gott företagsklimat samt fokusera på sina kärnuppgifter. Istället grundar de egna kommunala företag som direkt konkurrerar med näringslivet. Framförallt i många kommuner med låg befolkningstäthet expanderar offentliga näringsverksamheter till omfattande proportioner. I vissa fall tränger bolagen ut privata företag. Det finns exempel på kommunala bolag och förvaltningar som direkt konkurrerar med privata företag, genom att exempelvis driva hotell, restauranger, solarier och storkök. Dessa punkter är några exempel på de reformer som kan stärka villkoren för företag i Sverige i allmänhet, och i glesbefolkade regioner i synnerhet. Behovet av ett konstruktivt reformarbete är idag stort. Om inget görs kan de oroväckande trender som lyfts fram i denna rapport underminera förutsättningarna till tillväxt och jobbskapande, framförallt i de mindre folktäta delarna av landet. Ett lyft för företagarpolitiken behövs för att undvika en sådan utveckling.
39
REFERENSER Andersson, M., S. Dieden och O. Ejermo (2012). ”Sverige som kunskapsnation – klarar sig näringslivet utan storföretagen?”, Globaliseringsforum. Eurostat (2016). “Eurostat regional yearbook 2016 edition”. Eurostats databas. ” Eurostat. Distribution of exports by enterprise size class, 2013”. Lall, S. (2009). “Shrinking Distance Identifying priorities for territorial integration”, Världsbanken. Mohl, P. och T. Hagen (2011). ”Do EU structural funds promote regional employment?”, European Central Bank, Working Paper Series No. 1403. OECD (2012). “OECD Territorial Reviews: Småland-Blekinge, Sweden 2012”, Swedish version. Oscarsson, E (2013). ”Ungdomsarbetslöshet - Mått, orsaker och politik”, SACO. Sanandaji, N. och M. Rankka (2015). ”Framgångsföretagandets nya geografi - Så kan Stockholm bli Nordens Samarkand”. Sanandaji, N. och E. Sjölander (2015). ”Jakten på företagsamhet – Så kan Sverige hamna i topp”, Volante. Santos, I. (2008). “Is Structural Spending on Solid Foundations?”, Bruegel Policy Brief. 40
SCB:s databas a). Data över skattekraft ”Andel av riksmedelvärdet, procent efter region och år”. Data hämtades in senast 2017-01-05 från SCB:s onlinedatabas. SCB:s databas b). Data över egna företagares ålder, yrkeskod och boendeort ”Egna företagare 16+ (dagbefolkning) efter region, yrke, ålder, kön och år”. Data hämtades in senast 2017-01-09 från SCB:s onlinedatabas. Analysen baseras på genomsnitt över data för åren 2012 och 2013, de två senaste åren för vilka tillgänglig data fanns tillgängligt. Data för olika yrkeskoder har räknats samman i analysen för att ge bild över hela företagarbefolkningen. SCB (2013). ”Hög andel företagare i pensionsåldern”, analys Nr 2013:47, publicerad 2013-06-03. Småföretagarnas Riksförbund (2014). ”Kommuner som går mot strömmen”, Rapport 2014:1. SOU 2007:25. ”Plats för tillväxt”, Bilaga 2 till Långtidsutredningen 2008. SVT Nyheter Västerbotten (2012). ”Personlig matchning räddar företag”, 2012-03-20. SOU 2016:26. ”På väg mot en ny politik för Sveriges landsbygder – landsbygdernas utveckling, möjligheter och utmaningar”, Delbetänkande av Parlamentariska landsbygdskommittén. Svenskt Näringsliv (2011). ”Kommunernas befolkningstillväxt år 2010-2035”. Teknikföretagen (2015). ”Svenska teknikkoncerners anställda i världen”. 41
Tillväxtverket (2015). ”Forskning och utveckling i internationella företag 2013”. Tillväxtverket och Entreprenörskapsbarometern. Statistiken laddades ned från Tillväxtverkets hemsida 2017-01-02. Årjäng Kommun (2016). ”Budget 2017”.
42
Appendix A – Åldersfördelningen av företagare i riket Källa: SCB:s databas b) samt egna beräkningar
Riket
Ålders16-24 25-29 30-34 35-39 40-44 grupp (år) Antal 7360,5 13407 18489,5 22825 26802 Andel 2,4% 4,4% 6,0% 7,4% 8,7%
Stockholm
Antal Andel
1814,5 2,6%
4043 5,8%
5957 7010,5 7719 8,5% 10,0% 11,0%
Östra Mellan Sverige
Antal Andel
1080,5 2,4%
1836 4,1%
2372 3018,5 3699,5 5,3% 6,8% 8,3%
Småland med öarna
Antal Andel
620 2,2%
975 3,4%
1226 4,3%
1585 2002,5 5,6% 7,0%
Sydsverige
Antal Andel
1271 2,7%
2191 3119,5 4,6% 6,5%
3884 4410,5 8,1% 9,2%
Västsverige
Antal Andel
1473,5 2598,5 3417,5 2,4% 4,3% 5,7%
4295 5178,5 7,1% 8,6%
Norra Antal Mellansverige Andel
556,5 2,1%
861 3,2%
1135 1555,5 1973,5 4,2% 5,8% 7,3%
Mellersta Norrland
Antal Andel
251 1,8%
429 3,1%
600 4,3%
756,5 5,5%
940,5 6,8%
Övre Norrland
Antal Andel
293,5 2,0%
473,5 3,2%
662,5 4,4%
720 4,8%
878 5,8% 43
Riket
44
Ålders45-49 50-54 55-59 60-64 65+ grupp (år) Antal 31730,5 30372,5 30671,5 36274,5 88655 Andel 10,3% 9,9% 10,0% 11,8% 28,9%
Stockholm
Antal Andel
8468 7383,5 12,1% 10,6%
Östra Mellan Sverige
Antal Andel
4522,5 4489 4572 5657 13189,5 10,2% 10,1% 10,3% 12,7% 29,7%
Småland med öarna
Antal Andel
2619,5 9,2%
Sydsverige
Antal Andel
5206 4951,5 4867 5655,5 12131,5 10,9% 10,4% 10,2% 11,9% 25,4%
Västsverige
Antal Andel
6271 6021 6102,5 7339,5 17490 10,4% 10,0% 10,1% 12,2% 29,1%
6791 9,7%
6675 14012,5 9,6% 20,1%
2749 2942,5 3789 10021 9,6% 10,3% 13,3% 35,1%
Norra Antal Mellansverige Andel
2415,5 9,0%
2435 2714,5 3456,5 9877,5 9,0% 10,1% 12,8% 36,6%
Mellersta Norrland
Antal Andel
1127,5 8,1%
1185 1396 1839 5347 8,5% 10,1% 13,3% 38,5%
Övre Norrland
Antal Andel
1100,5 1158,5 7,3% 7,7%
1286 1863 6586 8,6% 12,4% 43,8%
Appendix B – Andel småföretag som tror att lönsamheten kommer att öka på tre års sikt Källa: Tillväxtverket och Entreprenörskapsbarometern samt egna beräkningar
Norrbotten Västerbotten Västmanland Södermanland Jönköping Jämtland Örebro Skåne Västra Götaland Västernorrland Värmland Dalarna Östergötland Halland Blekinge Stockholm Uppsala Gävleborg Kalmar Kronoberg Gotland
2008 54,3 48,9 48 46,7 46,3 45 44,9 44,9 44,7 44,5 43,8 43,1 42,9 42,4 41,9 41,9 40,8 39,6 38,5 38,3 36,4
2011 45,9 50,3 47,3 43,8 46,7 51,3 49,5 41,1 43,4 45,7 44 47,6 45,9 37,2 40,4 41,8 36,1 40,1 37,8 45 43,5
2014 37,4 33,3 37,2 39,2 40,5 46,8 44,4 37,4 37,6 37,8 38,6 37,7 36,8 34,1 38,9 40,8 42,7 34,7 44,4 37,6 40,4
45
Appendix C – Andel småföretag som under de tre senaste åren ansökt om och beviljats lån och krediter Källa: Tillväxtverket och Entreprenörskapsbarometern samt egna beräkningar
Dalarna Gävleborg Jämtland Gotland Örebro Värmland Kalmar Norrbotten Blekinge Kronoberg Västernorrland Södermanland Västerbotten Östergötland Jönköping Uppsala Västmanland Västra Götaland Halland Skåne Stockholm
46
2005 51,2 47,6 46,6 45,9 45,9 45 44,9 44,2 43,3 42,8 42 41,3 40,8 40,6 40,3 40,2 39,6 39 38,4 36 34,1
2011 32,4 39,9 41,5 33 29,2 33,6 40,9 41,1 34,2 33,2 38,5 28,7 35 37,4 26,7 29,5 34,2 29,7 35,5 29,1 20,7
2014 35,5 27,4 38,4 26,2 28,1 33,7 32,1 36,6 30,9 26,6 35,5 25,1 25,3 28,9 32,3 29,3 33,5 27,5 24,4 20,5 16,9
Appendix D – Andel bland allmänheten som kan tänka sig bli företagare Källa: Tillväxtverket och Entreprenörskapsbarometern samt egna beräkningar
Stockholm Uppsala Östergötland Skåne Jämtland Västra Götaland Halland Jönköping Kronoberg Gotland Västernorrland Västerbotten Västmanland Örebro Norrbotten Kalmar Dalarna Södermanland Värmland Gävleborg Blekinge
2004 62 60 58 57 57 57 56 55 54 54 54 53 53 53 52 52 52 52 51 51 51
2012 55 54 45 48 46 48 45 47 45 49 42 45 42 46 46 41 43 47 43 49 44
2016 50 50 52 50 49 47 45 44 47 46 39 44 43 43 46 44 43 38 44 39 38
47
Vi hoppas att du kommer att uppskatta denna rapport, som handlar om behovet av nya och växande företag för att klara den regionala tillväxten i Sverige. Vår analys visar på ett antal oroväckande trender i Sverige: - Landets export är starkt beroende av den export som ett fåtal storföretag skapar. Det finns en påtaglig brist på förnyelse i näringslivet. - Även företagarbefolkningen blir allt äldre. Framförallt i de mindre folktäta delarna av landet drivs en stor andel av företagen av äldre. I Övre Norrland har nära hälften av företagarna redan passerat pensionsåldern. - År 2004 svarade majoriteten av allmänheten i samtliga län i Sverige att de var intresserade av att driva företag. När samma fråga ställdes år 2016 hade andelen minskat i hela Sverige. I rapporten kombinerar vi en analys av den senaste statistiken med konkreta förslag på hur förbättring kan skapas. Genom att ta till sig de rekommendationer som finns i rapporten kan politiska beslutsfattare verka för konstruktiv förbättring. Småföretagarnas Riksförbund är en intresseorganisation i Sverige, skapad och driven av småföretagare. Förbundet har idag cirka 30 000 medlemmar och verkar för att stärka företagandets villkor. På Småföretagarna gör vi skillnad genom att utveckla relationer med våra makthavare, oavsett politisk färg. Vi vill ge dem en inblick i en företagares liv och vardag. Förståelse är en förutsättning för förändring. Småföretagarna strävar efter att driva på politikutvecklingen med företagsamma idéer som både är visionära och fullt möjliga att införa av pragmatiskt sinnade politiker. Ett exempel är boken ”Jakten på företagsamhet”, fylld av konkreta exempel på hur politiker på lokal nivå, nationell nivå och EU-nivå genom smarta åtgärder kan stärka företagarnas villkor och därmed främja jobbskapande. Läs mer om oss och våra idéer på smaforetagarna.eu.
Leif Svensson Förbundsordförande