Boverkets förslag till implementering av EPBDmissar fortfarande målen
Utbildningsplatserna ökar men alltför få personer ansöker och tar examen
Ett nytt år med gamla utmaningar, men också nya möjligheter
Då har vi klivit in i 2026. Ett år som många av oss kanske hoppades skulle innebära en återgång till något mer förutsägbart, något lite tryggare. Ett år där världen skulle kännas mindre skör. Men redan nu anar man att även 2026 kommer vara kantat av oro, osäkerhet och snabba kast.
FÖR SVERIGES DEL är det dessutom valår, där energifrågan lär fortsätta vara en viktig punkt på agendan. Det är egentligen inte förvånande. Energin är vår tids blodomlopp, det som får allt annat att fungera. När jag en gång klev in i kyloch värmepumpbranschen möttes jag av ett motstånd från andra delar av energisektorn. Skepsis, ibland till och med ointresse. I dag är tonen en helt annan. Branschen, fjärrvärmen inkluderad, ser oss som en del av lösningen. Och det är en nödvändig utveckling. För om Sverige ska ställa om krävs att alla som arbetar med energi tänker tillsammans, inte i stuprör.
ATT ELNÄTSAVGIFTERNA nu ska granskas är något som välkomnas. Att kostnaderna är höga är ingen nyhet för någon av oss. Men minst lika problematiskt är stelheten i systemet. Ska modern teknik, som värmepumpar och kylanläggningar med smart styrning, kunna bidra fullt ut till ett mer flexibelt och robust energisystem, måste avgiftsstrukturen inbjuda till det. Att det skulle vara samma trängsel i elnätet en vardag när industrin drar igång som en tidig söndagsförmiddag förefaller otroligt. Omställningen underlättas om det också visar sig i plånboken.
VALÅRET GÖR DET ännu viktigare att vår bransch är både synlig och tydlig. Kyl- och värmepumpbranschen är en viktig industri som sysselsätter många, bidrar till svensk export och samtidigt är en av hörnstenarna i omställningen mot ett hållbart samhälle. Därför är det avgörande att politiker, oavsett partitillhörighet, förstår att detta är en bransch värd att stödja.
KLIMAT är tryckt av ett svenskt tryckeri och på ett svensktillverkat papper.
Ansvarig utgivare: Anders Mårtensson
Formgivning: Frida Brändström Tryck: Åtta.45 2025
SVERIGE ÄR ETT FÖREGÅNGSLAND, men det är en position som måste försvaras. Då krävs att politiken ger rätt förutsättningar, inte minst till högskolorna. Det är där framtidens lösningar utvecklas, och där grunden för innovation läggs. Samtidigt fortsätter en av de största utmaningar att prägla branschen, omställningen till naturliga köldmedier. Oavsett vad man tänker och tycker kommer omställningen att ske. Att svensk lagstiftning tyvärr släpar efter EU:s skapar en olycklig otydlighet som ingen gynnas av. Men en sak är säker, omställningen sker nu och vi måste alla ta oss an och acceptera att omställningen sker, vare sig vi vill det eller ej.
KOMPETENSFÖRSÖRJNINGEN förblir en annan central utmaning. Regering och myndigheter lyfter allt oftare behovet av fler yrkesutbildningar, och få branscher känner av det lika tydligt som vår. När omställningen mot naturliga köldmedier nu skyndar på, ökar också behovet av kontinuerlig kompetensutveckling. Tekniken väntar inte. Regelverken förändras. Världen rör sig framåt och vi måste fortsätta göra detsamma. För att locka fler unga in i kyl- och värmepumpbranschen måste vi möta dem där de befinner sig. Ofta rör de sig i digitala miljöer där de hämtar inspiration och formar sina framtidsbilder. Därför kommer branschen vara synlig även där, för att väcka nyfikenhet och fånga deras intresse.
ETT ANNAT EXEMPEL ÄR SKOL-SM rum i vår. Ett möte där framtidens stjärnor får möjlighet att visa vad de kan. Den ökade uppmärksamhet som tävlingen fått de senaste åren visar att detta är ett fungerande sätt att uppmärksamma branschen, vilket lett till ett ökat söktryck till utbildningarna. Låt oss tillsammans fylla 2026 med energi, mod och möjligheter.
Skol-SM i kyl- och värmepumpsteknik den 7–8 maj – framtidens tekniker möts i Malmö
DEN 7–8 MAJ SAMLAS Sveriges främsta gymnasieelever inom kyl- och värmepumpsteknik på Universitetsholmens gymnasieskola i Malmö när Skol-SM i kyl- och värmepumpsteknik genomförs. Tävlingen är ett av de viktigaste eventen för att uppmärksamma framtida medarbetare och där mötet mellan utbildning, bransch och framtida yrkeskompetens är centralt.
Skol-SM arrangeras i samverkan mellan SKVP, skola och bransch och syftar till att lyfta yrkesskicklighet, kvalitet och stolthet i yrket. Under två intensiva tävlingsdagar får eleverna visa både teknisk kompetens, problemlösningsförmåga och noggrannhet i moment som speglar verkliga arbetsuppgifter.
MALMÖ SOM VÄRDSTAD OCH SKOLAN I CENTRUM
Tävlingen genomförs i nära samarbete med Universitetsholmens gymnasieskola. En skola som erbjuder moderna verkstäder och en stark koppling till arbetslivet i en miljö som ger tävlingen både kvalitet och trovärdighet.
STARKT ENGAGEMANG FRÅN BRANSCHEN
Skol-SM genomförs med ett tydligt och växande engagemang från näringslivet. Sponsorerna spelar en avgörande roll för att möjliggöra tävlingen och samtidigt bidra till utvecklingen av framtidens kompetens inom kyl- och värmepumpsteknik.
Guldsponsorer för årets tävling är Francks Kylindustri, IVT Värmepumpar, KlimaTherm, Nibe och Qvantum, som silverpartner medverkar CTC och Indoor Energy. Klimatkyl deltar som brons- och stödpartner.
Bland årets kompetenspartners finns Enrad, INSU och Nordic Climate Group, som bidrar med branschkunskap, utrustning och nära koppling till arbetslivet.
EN INVESTERING I FRAMTIDENS KOMPETENS – OCH EN ÖPPEN INBJUDAN
Skol-SM är mer än en tävling. Det är en mötesplats där elever, lärare, företag och beslutsfattare samlas kring en gemensam fråga: hur säkrar vi den tekniska kompetens som krävs för framtiden?
– Skol-SM är ett tydligt exempel på hur utbildning och bransch kan mötas i praktiken. För företagen är det
en möjlighet att bidra till framtidens kompetensförsörjning, samtidigt som man möter sina potentiella framtida medarbetare, säger Daniel Rylander, expert arbetsmarknad och kompetensförsörjning på SKVP.
SKVP VÄLKOMNAR NU FLER FÖRETAG som vill engagera sig som sponsorer eller samarbetspartners i Skol-SM. Genom att bidra till tävlingen stärker företagen inte bara ett viktigt utbildningsinitiativ – utan också branschens långsiktiga kompetensförsörjning och roll i energi- och klimatomställningen. Ta steget redan idag och stötta tävlingen och eleverna som tävlar genom att kontakta SKVP för att delta som sponsor. Utöver en viktig insats för framtidens kompetens får ditt företag en tydlig och framträdande exponering gentemot framtida medarbetare.
Bild från Skol-SM 2025 i Östersund
Problem med borrtillståndhinder för bergvärmepumpar
Många bergvärmeprojekt stoppas eller fördröjs i processen för borrtillstånd på grund av osäkerhet kring markföroreningar. Denna osäkerhet leder till avslag, ökade kostnader och utdragna handläggningar – något som drabbar både borr- och installatörsföretag samt fastighetsägare. Resultatet blir att många tvingas avstå från bergvärme, trots att det ofta är den mest effektiva lösningen för att minska såväl kostnader som energianvändning och koldioxidutsläpp.
FLERA FÖRETAG SOM borrar energibrunnar och installerar bergvärmepumpar vittnar om stora svårigheter att få borrtillstånd. Situationen ser dock väldigt olika ut i olika kommuner i landet. Problematiken är störst i stora städer som Stockholm där många tidigare kemtvättar sätter käppar i hjulet för borrning. På grund av en bristfällig kunskap om det finns föroreningar under fastigheterna kan tillståndsprocesserna både bli utdragna och kostsamma, samt att det kan vara otydliga krav och risk för avslag i ett sent skede. Konsekvenserna blir att många fastighetsägare i slutändan väljer andra uppvärmningslösningar, trots att bergvärme ofta bedömts vara den mest fördelaktiga lösningen. För installatörsföretagen innebär det här stora osäkerheter och svårigheter att planera sin verksamhet. Ur ett samhällsperspektiv går värdefulla möjligheter till energieffektivisering och minskade koldioxidutsläpp förlorade.
Varför är det då så svårt att få borrtillstånd på vissa håll?
MISSTANKAR OM FÖRORENINGAR
En vanlig anledning till avslag eller försvårade omständigheter vid tillståndsprövning är misstankar om att det tidigare kan ha förekommit utsläpp av föroreningar i området. Framförallt vill man undvika risken att öka spridningen av klorerade lösningsmedel, vilka är svårnedbrytbara föroreningar som kan spridas både genom sprickor i berget och vattnet. De klorerade lösningsmedlen har använts vid bl.a. äldre kemtvättar och vid ytbehandling av metall.
AVSLAG PÅ LÖSA GRUNDER
Det är naturligtvis väldigt viktigt att vidta försiktighetsåtgärder i sådana här situationer. Men osäkerheten om utsläpp verkligen har skett eller ej är emellertid ofta väldigt stor och avslag till bergvärmeanläggningar ges på lösa grunder.
VERKSAMHETER FÖRR I TIDEN
Eftersom det är svårt att veta om och var föroreningar
förekommer, innan mätningar gjorts, används ofta det underlag som finns att tillgå trots att det är förknippat med stora osäkerheter. För bedömning av riskerna utgår kommunerna i regel från Länsstyrelsens kartunderlag över potentiellt förorenade områden, och man tillåter normalt inte borrning inom 150 meter från sådana platser. På kartorna finns markeringar över var det förr i tiden låg kemtvättar, bilverkstäder, metallindustrier eller andra verksamheter där man misstänker att det kan ha förekommit utsläpp av föroreningar.
INGEN NÄRMARE UTREDNING
Tillståndsmyndigheterna gör oftast inga närmare utredningar av de enskilda fallen eller de risker som förknippas med platserna, utan tittar enbart på avståndet till en tidigare känd plats för någon av de verksamheter man förknippar med risk.
INGA PÅVISADE FÖRORENINGAR
De uppgifter som de utmärkta punkterna är grundade på är ofta osäkra, och endast baserade på uppgifter om vilken typ av verksamhet som bedrivits där. Till exempel är många uppgifter hämtade från äldre telefonkataloger. Det saknas ofta påvisad förorening förknippad med de utmärkta platserna. Riskbedömningarna blir därmed högst osäkra. Det är till exempel rimligt att ifrågasätta de risker som förknippas med äldre kemtvättar, eftersom vissa av de här lokalerna sannolikt endast använts för insamling av tvätt, medan själva tvättprocessen skett någon annanstans. På många platser skulle därmed risk kunna avfärdas. På vissa platser har kemtvättar legat, men haft ett källarplan inunder verksamheten, vilket gör det troligt att eventuella utsläpp av klorerade lösningsmedel kan ha avdunstat genom källarnas golv och väggar och inte nått ner i marken. Här skulle rimligtvis risknivån kunna bedömas lägre.
OMVÄND BEVISBÖRDA – ORIMLIGA KOSTNADER Trots osäkerheterna väljer tillståndsmyndigheter ändå ofta rutinmässigt att ge avslag vid ansökan om borrtillstånd, såvida inte fastighetsägaren kan bevisa att den befarade risken kan uteslutas. Man tillämpar alltså omvänd bevisbörda i de här fallen. Vill man som fastighetsägare satsa på att utreda saken för att bevisa att det är riskfritt att borra, blir notan oftast avskräckande. Det krävs då en miljöutredning med provtagningar, vilket kan kosta mellan 40 000 – 100 000 kronor, ibland t o m halva priset av entreprenaden för bergvärmepumpen. För en privatperson innebär detta i de flesta fall en orimlig ekonomisk börda, och dessutom även ett risktagande, eftersom en dyr miljöutredning inte garanterar att tillstånd beviljas. Merparten av de privatpersoner som ställs inför de här kraven känner sig
tvingade att välja bort bergvärmepumpen.
SKILLNADER ÄVEN I TID OCH AVGIFT
Förutom att möjligheterna att få borrtillstånd varierar mellan olika kommuner varierar även kostnader och handläggningstider för borrtillstånd. I Stockholm blir kostnaden för själva tillståndet, utan miljöutredning, ofta över 10 000 kronor när grundavgift och timdebiterad handläggning räknats in. Handläggningstiden här är ofta 10–12 veckor, men betydligt längre när det krävs en miljöutredning. I många andra kommuner ligger kostnaden för borrtillståndet på endast ca 2 500 kronor, och handläggningstiden kan vara så kort som 10 dagar.
BEHOV AV EN VÄG FRAMÅT – EU STÄLLER KRAV
När tillståndsprocesserna är krångliga, oförutsägbara och dyra blir följderna att fastighetsägare tvekar, installatörer får svårt att planera sin verksamhet och samhället går miste om energieffektiva uppvärmningslösningar. Detta samtidigt som Sverige och Europa, enligt direktiv från EU (genom EPBD, REDIII och EED), behöver genomföra omfattande energieffektiviseringar inom byggnadsbeståndet, nyttja mycket mer förnybar energi och minska den totala energikonsumtionen väsentligt till 2050.
BERGVÄRMEN ETT VIKTIGT VERKTYG
För det här arbetet är bergvärmen ett viktigt verktyg. Framförallt i norra och mellersta Sverige bedöms bergvärme ofta vara den mest energi- och kostnadseffektiva uppvärmningslösningen, då tekniken fungerar väl även vid låga utomhustemperaturer. Tekniken nyttjar ofta runt 80% förnybar, geotermisk energi, och medför mycket goda möjligheter att minska både energikonsumtionen (d v s den köpta energin) och klimatavtrycket inom vårt svenska byggnadsbestånd.
Det skulle därför vara väldigt fördelaktigt ur samhällsoch miljösynpunkt om bergvärme kunde nyttjas i större omfattning, på platser där det är lämpligt och riskfritt.
BÄTTRE UNDERLAG KAN OCH BÖR TAS FRAM
För att förbättra möjligheterna att nyttja bergvärme behövs det alltså på vissa håll mer tillförlitliga underlag för de riskbedömningar som behöver göras i tillståndsprövningarna.
Förnybartdirektivet ställer dessutom krav på att vi som medlemsland ska ta fram bra underlag för en karläggning av förnybar energi, och utse landområden för detta. För att åstadskomma det får man: ”…använda alla lämpliga och proportionella verktyg och dataset för att identifiera de områden där verken för förnybar energi inte kommer att ha någon betydande miljöpåverkan…” (Artikel 15, RED III)
Ett utdrag ur länsstyrelsernas GIS-baserade kartunderlag med potentiellt förorenade områden.
BEFINTLIGA OCH NYA PROVRESULTAT – EN POTENTIAL
Vid samtal om problematiken med Mattias Gustafsson, VD för Borrföretagen, berättar han att: ”Det finns i många fall uppgifter att tillgå från redan utförda provtagningar i närområdena, men dessa uppgifter tas inte alltid i beaktande vid nya prövningar. Det innebär i praktiken att samma typ av provtagningar kan komma att utföras flera gånger i samma område, eftersom tidigare resultat inte kunnat beaktas och användas i de nya prövningarna.”
Anledningen till varför man inte tar de tidigare provsvaren i beaktande är oklar, men skulle eventuellt kunna handla om utmaningar med samordning eller juridiska hinder. Det står i alla fall klart att det finns en potential att stärka tillståndsmyndigheternas underlag för riskbedömningar, genom att inkludera befintliga analysresultat av markprover.
NYA PROVTAGNINGAR VÄRDESKAPANDE
Genom att också genomföra nya miljöutredningar och provtagningar i områden med hög efterfrågan på bergvärme och stora osäkerheter i riskbilden, och även inkludera dessa resultat, skulle ett allt mer tillförlitligt underlag kunna byggas upp över tid, och öka möjligheterna att få tillstånd för bergvärme i riskfria områden. På sikt skulle en sådan modell också kunna bidra till bättre resursutnyttjande och kunskapsuppbyggnad om föroreningsspridning för kommunernas miljöförvaltningar.
STANDARDISERA PROVTAGNING OCH FÖRTYDLIGA
KRAVEN
Det skulle också underlätta om ett förenklat nationellt standardiserat provtagningsförfarande kunde tas fram, med tydliga graderingar av olika risknivåer kopplade till bestämda åtgärder och översiktliga kostnadsramar.
Det behövs också förtydligas vilka underlag och andra krav som ställs i tillståndsprocesserna. Kan man även ta fram enhetliga krav på handläggningstider och kostnadstak för tillståndsprocesserna skulle det underlätta för såväl privatpersoner som installatörsföretag.
SAMMANFATTNINGSVIS
Tillståndsprocesserna för borrtillstånd behöver på många håll bli effektivare och tydligare, och besluten behöver kunna fattas utifrån kännedom om faktiska risker istället för utifrån osäkra uppgifter. Genomförda markprover behöver tas i beaktan vid riskbedömningarna och provtagningsförfarandena behöver standardiseras och förtydligas.
Dessa åtgärder skulle kunna förbättra förutsättningarna för installation av bergvärme där riskerna faktiskt är låga, samtidigt som skyddet för miljön bibehålls. Det skulle medföra vinster för såväl privatpersoner som för borr- och installatörsföretag, samt inte minst en stor samhällsvinst i form av ökad energieffektivitet och minskade koldioxidutsläpp - i linje med målet om ett energieffektivt och klimatneutralt byggnadsbestånd.
Nya förslag från Boverkets
på implementering av EPBD - missar fortfarande målen
Boverket har nyligen släppt ett flertal remisser med förslag på ändrade regler om energihushållning, för att implementera energiprestandadirektivet, EPBD. De innehåller förändringar avseende installationer av elbaserad uppvärmning, men fortfarande saknas EPBD:s centrala krav på minskad primärenergikonsumtion och minskade växthusgasutsläpp.
BOVERKET FÖRESLÅR I REMISSERNA EN NY SKALA för energiklasser, och en ny energiklass, A0, för nollutsläppsbyggnader. I denna saknas märkligt nog det för EPBD viktiga kravet på minskade utsläpp av växthusgaser från driftskedet. Termen för energiprestanda förlorar prefixet ”primär” som visar på att det handlar om primärenergi – vilket är centralt i EPBD.
Boverkets förslag
En ny energiklass, A0, för s k ”nollutsläppsbyggnader”
– men som saknar krav på låga driftsrelaterade utsläpp av växthusgaser
Energiprestandan fortsatt frikopplad från primärenergi
– fasta viktningsfaktorer för olika energibärare kvarstår – visar inte primärenergi
- prefixet ”primär-” lyfts bort från termen ”primärenergital” och ändras till ”energiprestandatal”
Förslagen innehåller förändringar i såväl beräkningsmetodik som kravnivåer. Tyvärr är de missvisande viktningsfaktorerna för olika energislag oförändrade. All fjärrvärme likställs fortsatt, trots att bränslemix kan variera och därmed mängden fossila och biogena växthusgas utsläpp mellan fjärrvärmenäten.
Nedan jämförs några av förslagen med kraven i EPBD.
Krav i EPBD
”nollutsläppsbyggnad: en byggnad…som producerar noll eller mycket lite driftsrelaterade växthusgasutsläpp….”
(Ur EPBD, Artikel 2, punkt 2)
”Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de driftsrelaterade växthusgasutsläppen från en nollutsläppsbyggnad överensstämmer med ett gränsvärde som fastställs av medlemsstaterna i deras nationella byggnadsrenoveringsplaner.”
(Ur EPBD, Artikel 11, punkt 5)
”En byggnads energiprestanda ska uttryckas med en numerisk indikator för primärenergianvändning per enhet av referensgolvyta per år, kWh/(m2*år) …”
(Ur EPBD, Bilaga 1, punkt 1.)
EN NY ENERGIKLASS A0 FÖR ”NOLLUTSLÄPPSBYGGNADER” –UTAN KRAV PÅ LÅGA UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER
Boverket föreslår att skalan för energiklassning av byggnader görs om och en ny energiklass, A0, som ska representera s k ”nollutsläppsbyggnader” införs. Men trots tydliga krav i EPBD om att nollutsläppsbyggnader ska producera noll eller mycket låga utsläpp av driftsrelaterade växthusgasutsläpp (fossila och biogena), ställer Boverket inga krav på detta för att få tilldelas energiklass A0.
OMGJORD SKALA FÖR ENERGIKLASSER –LÄTTARE ATT FÅ HÖGT BETYG
Jämförelse mellan kravnivåer för energiklasser - med nuvarande modell och med Boverkets förslag
Dagens nivåer Nytt förslag
Förutom förändringar av beräkningsmodellen och benämningen för den energikonsumtion som kravställs för bygglov och olika energiklasser, föreslår Boverket även förändringar i skalan för energiklasserna. Den geografiska justeringsfaktorn, som finns med i ekvationen för beräkning av ”primärenergitalet”, som används idag, lyfts ut ur ekvationen och används istället för att beräkna kravnivåer för det nya ”energiprestandatalet”.
ändras från att avse installerad eleffekt till att avse
I diagrammet jämförs kravnivåerna mellan nuvarande och föreslagna energiklasser, för hus med en temperaturreglerad area (Atemp) på 90-130 m2, och med viktningsfaktorer och geografiska justeringsfaktorer satta till 1,0.
levererad eleffekt som behövs vid DVUT. I praktiken innebär det större flexibilitet för installation av värmepumpar, och i förlängningen möjligheter för en mer energieffektiv drift och kostnadsbesparingar.
I DIAGRAMMET TILL HÖGER JÄMFÖRS kravnivåerna mellan nuvarande och föreslagna energiklasser, för hus med en temperaturreglerad area (Atemp) på 90-130 m2, och med viktningsfaktorer och geografiska justeringsfaktorer satta till 1,0.
Diagrammet visar tydligt att kravnivåerna för de flesta energiklasserna blir lägre, framförallt i de högre klasserna. Det blir alltså överlag lättare att uppnå en högre energiklass (närmare A). Kravnivåerna för energiprestanda för nya byggnader förändras inte nämnvärt, men med förändringarna i skalan innebär det att nya byggnader behöver ha energiklass B istället för som nu, i C. Frågan är emellertid komplex och för att få en bra bild av vad det innebär för en särskild byggnad behöver man titta på det enskilda fallet. Nivåerna styrs av det geografiska läget och de rådande politiska värderingarna av el respektive fjärrvärme (läs: viktningsfaktorerna).
FÖRÄNDRING I KRAV PÅ EL-BASERAD UPPVÄRMNING Förslagen från Boverket innehåller även förändringar avseende kraven på maximal eleffekt för installationer av uppvärmning i nya byggnader. Kraven föreslås
DE POLITISKT TILLSATTA VIKTNINGSFAKTORERNA FÖR ENERGISLAGEN - OFÖRÄNDRADE TROTS MISSVISANDE Trots att de viktningsfaktorer som används för att beräkna energiprestanda hos byggnader saknar koppling till primärenergi - vilket var syftet med dem från början (då de kallades ”primärenergifaktorer”) – föreslår Boverkets att dessa behålls oförändrade. Som SKVP vid flera tillfällen påpekat går Boverket, genom att använda dessa, emot EPBD.
Syftet i EPBD är att minska primärenergikonsumtionen. Med de storheter som Boverket tillämpar för att visa energiprestanda hos byggnader styr man helt enkelt inte mot minskad primärenergikonsumtion.
I ett försök att balansera energiprestandan för byggnader med fjärrvärme mot byggnader med värmepump förloras möjligheten att främja det alternativ som lokalt är mest effektivt. Skulle Boverket istället ställa krav på minskad konsumtion av primärenergi och beräkning av densamma utifrån lokala förutsättningar, skulle man kunna uppnå energieffektivisering, ökad användning av lokal förnybar energi och sänkta utsläpp av växthusgaser.
”PRIMÄR-” TAS BORT FRÅN PRIMÄRENERGITALET
Boverket föreslår också en ny benämning av det tal som representerar energiprestanda – det som borde motsvara primärenergikonsumtion. Prefixet ”primär” tas bort ur benämningen, så att ”primärenergitalet” övergår till ett ”energiprestandatal”. Trots att det kanske är mer korrekt, eftersom viktningsfaktorerna fortsatt inte innebär att primärenergi beräknas, är det fel väg att gå. Det borde varit viktningsfaktorerna man ändrade istället för benämningen.
DEN SAMMANTAGNA UTVECKLINGEN
Sammanfattningsvis finns det betydande skäl att ifrågasätta flera delar i Boverkets senaste remissförslag, men de innehåller även positiva förändringar. Sammantaget finns det anledning att vara kritisk, då grundläggande mål i EPBD ignoreras på flera avgöran-
de punkter. Därmed avstår man även från möjligheten att främja energieffektivisering och minskning av koldioxidutsläpp.
Vill man läsa mer finns remisserna på www.boverket. se/sv/lag--ratt/boverkets-remisser/remisser-epbd/ Vi på SKPV förklarar gärna närmare vår syn på sakfrågorna.
Läs mer här
Utbildningsplatserna ökar men alltför få personer ansöker och tar examen
UNDER DE SENASTE ÅREN har vi tagit flera viktiga steg för att stärka kompetensförsörjningen inom kyl- och värmepumpsteknik. Fler utbildningar har beviljats inom både yrkeshögskolan och vuxenutbildningen men vi står samtidigt med stora utmaningar med alltför få sökanden och alltför få av de antagna som tar examen. Ett resultat av detta är att utbildningsanordnare väljer att inte fortsätta bedriva utbildning till kyl- och värmepumptekniker. Dessa utmaningar är inte unika för kyl- och värmepumpsutbildningar utan är samma för alla tekniktunga utbildningar och då med ett snitt på ca 50% avhopp inom yrkeshögskolan såväl som inom högskolan. Samtidigt visar statistiken något väldigt positivt, en mycket hög etableringsgrad på arbetsmarknaden och konkurrenskraftiga löner för nyutexaminerade.
Detta är i grunden ett styrkebesked. Men det förändrar också förutsättningarna för hur vi behöver se på utbildning, arbetsmarknad och den stor samhällsnytta inom exempelvis klimatomställningen som kyl-
och värmepumptekniker bidrar till. Här behöver vi tillsammans skapa goda förutsättningar för inte bara fortsatta beviljade utbildningsplatser, men framför allt att fylla de platser som redan är beviljade och se till att så många som möjligt slutför sin utbildning och börjar arbeta i branschen.
EN BRANSCH DÄR UTBILDNING GER EFFEKT
När fler utbildningsplatser nu kommer på plats och när elever i hög grad etablerar sig på arbetsmarknaden efter examen, ser vi ett tydligt samband i att rätt utbildning på rätt nivå ger både sysselsättning och skapar stor samhälls- och klimatnytta. Det är ett samband som alltför sällan lyfts i debatten. Kompetensen spelar därmed en avgörande roll i omställningen till ett mer robust och hållbart energisystem.
Detta skiljer sig från många andra delar av klimatomställningen, där gapet mellan politiska ambitioner och praktiskt genomförande kan vara stort. Inom kyl- och värmepumpområdet finns efterfrågan, jobben och
Bild från Skol-SM 2025 i Östersund
tekniken på samma gång. Samtidigt som det är ett yrke som på många sätt är framtidsäkra då exempelvis AI kommer att påverka administrativa yrken snarare än de mer praktiska.
FRÅN STRUKTUR TILL ANSVAR
I en tidigare artikel i Klimat beskrev vi hur utbildningsinfrastrukturen runt kyl- och värmepumpteknik är avgörande för om satsningarna ska lyckas. Praktikplatser, tillgång till lärare och rimliga ersättningsnivåer pekades ut som tre kritiska faktorer. Samtidigt ser vi att utbildningsplatserna blir fler och att arbetsmarknaden är stark. Det innebär att ansvaret också skärps. När staten och kommuner beviljar utbildningar och när företagen tydligt signalerar behov av kompetens, då måste systemen runt utbildningarna fungera fullt ut.
Annars riskerar vi att skapa nya flaskhalsar och på sikt riskerar antalet platser att minska om myndigheter och kommuner anser att alltför få personer utifrån beviljade platser tar examen och kommer ut i arbete. Frågan som då kan ställas är om antalet beviljade platser verkligen är befogade om så få tar examen? Men där är vi inte ännu. Men frågan måste vi i branschen ändå lyfta för att på sikt inte hamna där.
KYL- OCH VÄRMEPUMPTEKNIKER SOM MÖJLIGGÖRARE AV KLIMATOMSTÄLLNINGEN
Allt oftare diskuteras klimatfrågan i termer av investeringar, styrmedel och teknikval. Det är nödvändigt –men inte tillräckligt. Utan människor med rätt kompetens stannar omställningen i strategier och planer. Kyl- och värmepumptekniker är ett tydligt exempel. Personer som installerar, optimerar och underhåller den teknik som ska bära en stor del av framtidens
energisystem. När dessa yrken uppvisar hög sysselsättning och god löneutveckling ska det ses som en styrka i klimatpolitiken.
Att investera i utbildning, praktik och långsiktiga förutsättningar för tekniska yrken är därför också att investera i genomförbar klimatpolitik.
NÄSTA STEG BLIR ATT SKALA UPP DET SOM FUNGERAR
Utvecklingen är, som beskrivits, i grunden positiv, men kräver fortsatt samverkan mellan utbildningsanordnare, bransch, myndigheter, tjänstemän och politiska beslutsfattare. Praktikplatser måste bli en naturlig del av företagens kompetensstrategi. Lärare måste ges förutsättningar att kombinera pedagogik med branschnärhet. Ersättningsmodeller behöver bättre spegla de faktiska kostnaderna för avancerad teknisk utbildning. Och ett engagerat arbetsliv i utbildningarna leder till fler sökanden till redan befintliga utbildninga
Ett engagemang kan innebära att vara en del av en ledningsgrupp, gästföreläsa eller att donera maskiner och verktyg till en utbildnings genomförande.
”När företag engagerar sig i utbildningarna – genom praktik, gästföreläsningar eller donation av utrustning – ser vi direkt effekter i ökat söktryck och fler som tar examen. Det skapar en positiv spiral som hela branschen vinner på.” säger Daniel Rylander, Expert arbetsmarknad och kompetensförsörjning på SKVP.
Ha koll på köldmedietvarkommer ifrån
I takt med att F-gasförordningen stryper åt tillgången på HFC-köldmedier ökar också smugglingen av desamma. Främst är det från Asien som det hämtas och förs sedan illegalt in i EU via gränsländerna. AREA, den europeiska sammanslutningen av kyl- och värmepumpsentreprenörer, uppmanar nu både EU och dess respektive medlemsländer att ta problemet på allvar och tillsätta resurser för att stoppa detta.
EXAKT HUR MYCKET KÖLDMEDIUM Som kommer in i EU denna väg är svårt att sätta en siffra på, men uppskattningar från olika organisationer och aktörer pekar på att det är en icke-försumbar mängd.
– I samtal både på nationell och EU-nivå finns det tydliga indikationer på att det ändå handlar om ganska påtagliga mängder, det är vad vi hör, säger Johan Landé, teknisk expert hos Svenska Kyl & Värmepumpföreningen, SKVP.
Fenomenet är inte nytt men har tilltagit i takt med att tillgången på köldmedierna minskat på EU:s
marknad, vilket så klart även driver upp priserna. År 2024 rapporterade exempelvis den Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF), att en enda och enskild operation som genomfördes av myndigheter från 16 medlemsstater tillsammans med Turkiet och Ukraina, resulterade i att tusentals gasflaskor till ett värde av 4,5 miljoner euro beslagtogs.
– Samtidigt, man kan läsa om beslag som gjorts främst i södra Europa men att vi i Sverige skulle vara helt förskonade är naivt att tro, säger Johan vidare.
NÄR VÄL VAROR KOMMER in över EU:s yttre gräns är det fri rörlighet som råder inom EU, vilket gör det svårare för polis och tull att upptäcka och kontrollera transporterna. De har inte befogenhet att stoppa utländska fordon för att göra en kontroll, med mindre än att de har särskild anledning. Endast om det skulle finnas avvikelser i frakthandlingar, onormalt beteende eller om man har fått tips från myndigheter andra länder – då finns det öppningar för kontroller.
– Det gör det så klart svårare att hitta dessa transporter, säger Johan. Däremot är det ju en längre resväg för att komma till Sverige vilket gör att vi kanske förskonas till en viss grad.
Tillgång och pris för f-gaser skiljer sig inte bara mellan EU-länder utan framför allt jämfört med länder utanför EU, där priset kan vara avsevärt lägre. upp till åtta gånger högre vilket gör den illegala handeln med dessa f-gaser mycket lönsam.
– I länder som Spanien, så även Norge även om de nu inte är ett EU-land, finns dessutom skatt på köldmedierna vilket gör smugglingen än mer lönsam.
Utöver att det handlar om kriminell verksamhet leder smugglingen till konsekvenser för marknaden.
– Först och främst undergräver det ju hela syftet med F-gasförordningen, att fasa ut de här ämnena med den miljöpåverkan det medför. Dessutom säljs de till ett lägre pris vilket så klart missgynnar de seriösa företagen som köper sina köldmedier via de riktiga kanalerna och under gällande regelverk. En osund konkurrens helt enkelt.
DET FINNS ÄVEN TEKNISKA RISKER förknippade med svarthandeln, kvaliteten är inte garanterad, vilket slutanvändare högst troligt hålls ovetandes om. Det är inte ens säkert att företaget som köpt och använder det för att fylla på en anläggning är medveten om eller tänker på riskerna. – Håller ämnet en sämre kvalitet försämras inte bara prestanda och energieffektivitet utan det finns en överhängande risk att anläggningen som fylls på kan komma att haverera. Kontrollerna för att köldmediet är vad det utges för att vara finns inte på plats, det kan lika gärna vara ett helt annat köldmedium eller kontaminerat med fukt, syror och metallpartiklar. I slutändan kan alltså det billiga köldmediet visa sig vara riktigt dyrt.
FELMÄRKTA PRODUKTER kan även medföra säkerhetsrisker för den som hanterar dem och, om det vill sig riktigt illa, förorsaka personskador hos tekniker eller driftspersonal.
I den uppmaning som AREA och SKVP skickat in till myndigheterna lyfts flera förslag till åtgärder fram, bland annat bättre och fler tillsynskontroller samt utökade resurser för det.
– En annan viktig pusselbit är att gå ut med information om den illegala handeln och upplysa både serviceföretag och slutanvändare om vad den innebär och vilka riskerna är. Även om vi vill tro att alla har koll på det här finns det många som är helt ovetandes. Man kanske får ett erbjudande via e-post om att köpa billigt köldmedium och tror att det är i sin ordning, sånt förekommer. Och är det någon där ute som springer på illegal handel får man gärna tipsa oss på branschorganisationen, tar gärna emot sånt.
SVART ARBETSKRAFT OCKSÅ ETT PROBLEM
Nära kopplat till den illegala handeln med köldmedier finns också frågan om illegalt arbete som måste tas i tu med. Inte helt osannolikt saknar den som köper köldmedium på den svarta marknaden även företagsoch/eller personligt certifikat. Även här behövs utökade resurser hos tillsynsmyndigheterna för att komma till rätta med problemet.
– Om man inte skaffar sig varken utbildning, rätt utrusning eller de certifikat som krävs och dessutom struntar i att redovisa inkomsterna, då kan man erbjuda betydligt lägre priser. Det snedvrider konkurrensen något otroligt till våra medlemsföretags nackdel. Det rimliga är att det alltid ska löna sig att göra rätt för sig.
Ett segment som kan vara särskilt i riskzonen är konsumentmarknaden och för den genomsnittlige husägaren kan det vara svårt att veta vad som gäller.
– Här skulle en riktad informationskampanj göra nytta, där budskapet fokuserar på vilka krav man ska ställa på sin installatör eller serviceföretaget som erbjuder sina tjänster.
AREA föreslår också skärpta straff och bättre möjligheter för en kund att kontrollera att företaget eller personen har ett giltigt certifikat.
– Vi är i dialog med både myndigheter och andra intresseorganisationer för att nå fram i de här frågorna, som vi tar på största allvar.
Starkt år för värmepumpsförsäljningen
Under 2025 ökade försäljningen av värmepumpar på den svenska marknaden inom samtliga segment. Störst ökning noteras för frånluftsvärmepumpar, med 28 % på årsbasis, tätt följt av luft/ vattenvärmepumpar, som ökade med 24 % sett över helåret 2025. Även för bergvärmepumpar konstateras en tydlig ökning under fjolåret med 14 % upp.
UNDER 2025 VÄNDE försäljningsutvecklingen uppåt, trots ett fortsatt skakigt omvärldsläge och rekordlågt bostadsbyggande. En viktig förklaring är Sveriges omfattande installerade bas av värmepumpar, där äldre system når slutet av sin livslängd och ersätts med nya. Denna kontinuerliga förnyelse ger branschen stabilitet och gör att efterfrågan hålls uppe även när konjunkturen är svag. Återhämtningen sammanfaller med en vinter där både hushåll och fastighetsägare på nytt fått känna av höga energipriser. För privatpersoner har elräkningarna blivit en märkbar del av hushållsekonomin, samtidigt som många fastighetsbolag och bostadsrättföreningar är kraftigt exponerade mot ökande fjärrvärmepriser. Det skapar ett växande intresse för teknik som både minskar kostnaderna och gör energiförsörjningen mer robust.
I DETTA SAMMANHANG får värmepumpar en allt mer strategisk roll i samhället. Tekniken uppfattas som pålitlig och effektiv, och det starka konsumentförtroendet gör att många som redan har värmepump väljer att återinvestera när deras nuvarande system behöver bytas ut. Värmepumpar ger dessutom möjlighet att kombinera energieffektiv drift med betydande utsläppsminskningar, något som är centralt i den gröna omställningen där branschen har en tydlig roll att spela.
Detta gäller inte bara småhus. För fastighetsbolag kan värmepumpar, antingen integrerade i kombination med fjärrvärme eller som helt fristående system, bidra till att förbättra driftnettot och skapa större förutsägbarhet i driftkostnaderna. Samtidigt finns stora möjligheter även på primärsidan i fjärrvärmenäten, där storskaliga värmepumpar kan minska produktionskostnader och reducera användningen av fossila bränslen, något som stärker såväl klimatnytta som lokal energirobusthet.
VID ÅRSSKIFTET SÄNKTES det tillfälligt höjda ROTavdraget från 50 till 30 procent, och en viss osäkerhet finns kring hur det kommer att påverka försäljningen under första kvartalet 2026.
Försäljningen (antal) uppdelad på olika produktslag:
Q4 Helår
Luft-vattenvärmepumpar
Frånluftsvärmepumpar
Vätska-vattenvärmepumpar (bergvärmepumpar)
Försäljningen (antal) uppdelad på villa och fastighet, Q4/Helår:
Luft-vattenvärmepumpar
Vätska-vattenvärmepumpar (bergvärmepumpar)
Framåt finns ett stort behov av att Sverige accelererar både bostadsbyggandet och energirenoveringarna för att möta kommande EU-krav. Samtidigt finns stora möjligheter för Sverige att stärka sin internationella konkurrenskraft genom ökade satsningar på forskning och utveckling. Den europeiska värmepumpsmarknaden växer snabbt, och det innebär betydande exportmöjligheter för svenska företag.
MOT BAKGRUND AV VINTERKYLA, höga energipriser och skärpta klimatkrav blir värmepumpar därför en central del av lösningen för hushållens ekonomi, för fastigheters drift och för Sveriges klimatomställning.
Värmepumpsförsäljningeni Sverige, Q4 2019-2025 (antal)
Värmepumpsförsäljningeni Sverige, Helår 2019-2025 (antal)
Lu -va en Frånlu Vätska-va en
Avsändare:
Svenska Kyl & Värmepumpföreningen
Gustavlundsvägen 135, 167 51 Bromma
Vill du ha den digitala utgåvan istället?
Vi planerar att minska vår tryckta utgåva i syfte att minimera vår klimatpåverkan.
Du kan redan nu enkelt prenumerera på den digitala utgåvan istället och på så sätt slutar vi skicka den tryckta till er. Bara använd QR-koden till höger. Tack för att du läser KLIMAT!
Använd QR-koden eller gå in på skvp.se/klimatdigital
BESÖKS- OCH POSTADRESS: GUSTAVSLUNDSVÄGEN 135, 6 TR, 167 51 BROMMA
TEL: 08 512 549 50 E-POST: INFO@SKVP.SE
skvp.se