Sisyfos verktyg och processer

Ett projekt är som en förälskelse och en resa, det vill säga mycket mer än bara arbete. Det är också en resa fylld av motgångar och medgångar. Ett projekt innebär många olika dimensioner och har många mjuka värden att ta hänsyn till. Hur vi tar oss an ett projekt är inte resultatet av någon teoretisk process, utan mycket bygger på våra lärdomar från när vi tidigare har gjort något bra – men lika mycket från när vi misslyckats. Modellen har sitt ursprung i Wenngarnprojektet, men i dag kallar vi den för Sisyfosmodellen.

Livserbjudandet – basen för vår vision

När vi planerar ett samhälle innebär det att vi sätter oss in i hur det är att besöka, bo eller verka på platsen. Samma tankar har vi också inför utvecklingen av Solbacka. Bysamhället som idé och vad det innebär ur ett systemperspektiv är fascinerande. Vi i Sisyfos har drivit flera projekt, till exempel det tidigare nämnda Wenngarn, där vårt syfte bland annat har varit att skapa hållbarhet. Vår erfarenhet säger oss att det innebär att göra människor beroende av varandra, för att på så vis skapa en arena för synergier. I dag tror många sig kunna köpa trygghet utan att vara med och skapa den. Andra tänker på värde i form av pengar som sedlar och mynt i stället för det värde de kan skapa. Det vill vi ändra på.

Solbacka har de senaste årtionena allt mer varit en plats som förknippats med strandade ambitioner och förfall. Här ryms också inspirerande berättelser om hur en plats kopplats till behov och fyllt olika roller i samhället, en del framgångsrika och alla välmenande. För att en plats skall överleva måste den vårdas och skötas om. Och för det måste den behövas. Alla sisyfos projekt sker med utgångspunkt i bysamhället. Den innebär att vi ser nyckeln till ett hållbart solbacka i vår förmåga att knyta an Solbacka som en möjlighet för alla att bygga nya gemenskaper kring.

Det är vår förmåga att koppla samman människor och deras behov som gör oss till en trovärdig samhällsbyggare – genom att erbjuda människor att delta i ett sammanhang i stället för att bara köpa en produkt. Vårt livserbjudande riktar sig till den som vill vara med och skapa sina egna förutsättningar och samtidigt få vara en del av en gemenskap. Vi lägger grunden till förutsättningarna genom att bevara, berätta och även skapa historia. Vår förhoppning är att Solbacka ska vara en plats som skapar mening. En plats som skapar social, ekonomisk och kulturell hållbarhet. En plats som kommer att finnas kvar, kanske i hundratals år, om vi lyckas. Genom att addera fler värden rullar vi – Sisyfos tillsammans med dig – stenen vidare uppför berget.

Vi delar upp våra projekt i tre faser

Fas 1: Vi fokuserar på att skapa en lösning. Antingen löser vi människors problem genom att göra något som redan är tillgängligt ännu enklare, snabbare, närmare eller helt enkelt bättre. Vi kan även skapa en upplevelse som människor vill delta i. Helst vill vi göra båda sakerna.

Fas 2: Vår lösning möter de människor för vilka projektet ska göra skillnad. Vi har lärt oss att om vi inte löser människors livsutmaningar är det vi gör inte viktigt för dem. Om vi heller inte förmår att omsätta våra projekt i meningsfulla upplevelser får vi svårt att engagera människor.

Fas 3: Vi ser till att vårt projekt blir livskraftigt och hållbart. Det innebär nästan alltid att Sisyfos måste släppa taget och låta andra ta vid.

Av de tre faserna är vi allra bäst i början. Den inledande fasen är för oss och många andra utvecklare själva höjdpunkten. Drömmarna lever, möjligheterna är oändliga och utmaningarna kan underskattas. Vi formulerar visioner, mål, strategier och handlingsplaner. Vi bygger en organisation och skapar förutsättningar. Att i denna första fas involvera människors energi är både smart och lustfyllt. Kom ihåg att människor vill bidra och vara med!

I den här delen av boken beskriver vi våra processtankar och hur vi försöker använda oss av dem när vi utvecklar våra projekt. Vi har delat in våra resonemang i olika områden, men egentligen är de gränslösa och i verkligheten överlappar de varandra. Vi kliver in i processen med vårt Sisyfos mindset. Vi letar efter det enkla, och vi är optimistiska genom hela processen eftersom vi måste orka göra det svåra till något roligt. Utan vårt mindset riskerar vi att hamna i enkla lösningar som redan finns eller som någon annan är bättre än vi på att genomföra.

I den grekiska mytologin rullade Sisyfos sin sten uppför berget. Vi fortsätter hans jobb, men i vårt fall är det projekt vi rullar upp. Vi skapar dem i åtta steg.

1. X-faktorn

En del saker är svåra att förklara eller sätta en akademisk prägel på. Till exempel varför vissa saker tilltalar oss och andra inte eller hur det kommer sig att vissa personer har ”det”, alltså det där som inte riktigt går att analysera och som inte går att bryta ner i ettor och nollor. Vi kallar det för X- faktorn, och det är något vi i Sisyfos gillar.

I ett affärssammanhang är det okända förstås en risk som många ryggar för, men för oss är det som skapar känslor vi inte riktigt kan analysera ett tecken på en intressant möjlighet. Vi drivs av nyfikenhet, lust och stolthet så vår jakt på det där svårfångade är ganska självklar.

Du vet att det kan finnas något extra i ett projekt när du reagerar med ett ”åh” eller ett ”ah”. När du hittat något som du inte kan släppa tanken på eller när du upptäcker att det är en del av en historia som du gärna berättar om och om igen – och när människor du pratar med också reagerar känslomässigt. Dragon Gate har en stor X-faktor.

På Sisyfos säger vi ibland att ”galet är bra”. Vi gillar mod. Vi vet också att det går att göra bra affärer där andra inte orkar eller vågar. Vi letar alltså inte efter projekt med X-faktor bara för sakens eller spänningens skull, utan för oss är det en strategi.

Stenen vi rullar uppför berget

Vår metodik, process och verktyg

8. PROJEKTFAS 1, 2, 3

Identifiera målet och vad som krävs för att ta dig dit.

7. X-FAKTORN KVAR?

Känner du dig fortfarande nyfiken, lustfylld och ambitiös? Om inte, vart tog det vägen?

6. SISYFOS?

Bevarar, berättar och skapar vi historia? Är det i enlighet med vår konstitution?

7

6 8 1

Små och stora idéer som utvecklar samhället till det bättre

5 4 2

3

1. X-FAKTORN?

Känner du dig nyfiken, lustfylld och ambitiös? Om inte, lägg ner.

2. HJÄRTAT?

Vilken är den enskilt viktigaste komponenten i projektet?

3. MÅLGRUPPEN?

Kartlägg noga alla intressenter och förstå deras drivkrafter och perspektiv. Var inte för snäv i din syn på målgrupp.

4. OMVÄRLDEN?

Förstå vilka behov vi kan tillfredsställa och hur vi kan göra människor delaktiga i projektet.

5. MÖJLIGHETEN?

Konceptualisera en idé. Fila på berättelsen och lägg grunden för att kunna bygga varumärke.

2. Identifiera projektets hjärta

Vårt hjärta fungerar som ett tryggt och stadigt fyrtorn som inte ger efter när det blåser upp. För när det händer är det för oss viktigt att veta vad det är vi har och vad som är centralt i det projekt vi driver.

En stor utmaning är att skapa en helhet av alla delar. Det gäller inte minst i ett samhällsbyggnadsprojekt. Vi vill erbjuda ett brett och öppet samhälle där alla är välkomna. Målgruppen ”alla” är svår att nå, och vi försöker därför att skapa en bredd av miljöer, service, verksamheter och aktiviteter som lockar olika grupper. Spretigt och svårkontrollerat? Ja. Men också utmanande och spännande. Vi ser hjärtat som den gemensamma resurs kring vilken vi kan samlas. På Wenngarn, vårt hittills största projekt, är slottet och parken hjärtat i samhället och även den gemensamma resursen. Slottet är en mötesplats och en symbol för historien och framtiden. En historisk ”byastuga” som bildar ett centrum i bysamhället. I projektet Margarethahemmet är hjärtat trädgården, på Kaggeholm är det vattenmiljön.

Gemensamma resurser är grunden i vår filosofi. Det värde som skapades när vi 2014 öppnade Wenngarns slott för 200 000 besökare är stort. Värdet av att ha ett slott och en park för gäster, fika, möten eller för rekreation delas av alla som besöker, bor eller arbetar där och blir större ju fler som nyttjar det. Värdet möjliggör ett högre pris på lokaler och produkter som kan användas till att finansiera förvaltning och utveckling av de gemensamma resurserna.

Vi försöker att alltid hitta en balans mellan dem som bor eller kommer att bo på platsen, dem som besöker platsen och dem som nyttjar den som arbetsplats. Vi strävar efter att 60 procent ska användas till bostäder och 40 procent till verksamheter. En sådan balans möjliggör också synergier i mötet mellan de människor som finns på platsen. Ett samhälle har svårt att bli socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart om man inte hittar rätt balans.

3. Nätverk och målgrupper

Det finns en oerhörd kraft i att inte vara för snäv i sin syn på vem som egentligen är målgrupp för ett projekt. Det gör att olika perspektiv och drivkrafter kan samsas sida vid sida.

När vi första gången analyserade vår omgivning inför Wenngarnprojektet resulterade det i över 400 unika förslag och idéer. Detta utifrån frågan ”Vad kan man göra i ett slott?”. Vi bjöd in nätverk, kommun, grannar, politiker, barn och föreningar för att delta i diskussionen kring utvecklingen av vårt projekt. Den energi som skapades där var ovärderlig genom projektets alla faser. Utmaningen är inte brist på kreativitet, förslag och idéer, utan att skapa trovärdighet för processen där alla som vill kan vara med och påverka. Hur omgivningen engagerade sig i utvecklingen av Wenngarn är ett exempel på hur ett samhälle växer fram. För oss har det utvecklats till en modell som hjälper oss att ta tillvara omgivningens kunskap och idéer, den som vi i dag kallar Sisyfosmodellen.

Med erfarenheterna från Wenngarn har vi därför byggt ett nätverkshjul där vi delar in vår omgivning utifrån perspektiv och intresse. När nya idéer, förslag eller produkter dyker upp kan vi använda hjulet till att få in synpunkter och förstå de olika perspektiv som finns. Boende, barn, personal, företagare, grannar, djur och politiker – alla har de olika infallsvink-

lar. Modellen har även visar sig vara oslagbar för att engagera omgivningen i projektet. På så sätt skapar vi på ett tidigt stadium ambassadörer som är ovärderliga. Delaktighet bygger en egen marknad och borde alltså följaktligen vara helt grundläggande i all planläggning.

I många planeringsprocesser ser vi hur perspektiven förändras. För en familj som vill bygga ett hus börjar det ofta med ett drömperspektiv. Sedan förvandlar arkitekt och bygglovshandläggare det till ett gestaltningsperspektiv. Perspektiven omtolkas sedan av projektörer och tekniska handläggare och begravs ofta i en ekonomisk verklighet av en byggentreprenör och ett regelverk. Många projekt skalas långsamt av när drömmarna möter verkligheten. Vår modell bygger på att vi redan på idéstadiet försöker ha med företrädare för verkligheten och vara realistiska utan att sluta drömma. Det är en stor utmaning och ställer stora krav på process och projektledare att våga sammanföra de olika perspektiven, men ger ett mycket mer spännande slutresultat. Genom att ta in så många perspektiv som möjligt börjar vi ofta i kaos och slutar i struktur, i stället för tvärtom.

4. Omvärlds- och behovsanalys

Vi är inga uppfinnare. Vi omtolkar saker som redan finns. Vi sammanför dem med varandra och finner något nytt. Vi är som dagens DJ:s som samplar historien och remixar. Precis som dem försöker vi skapa nya hittar och få människor omkring oss att jubla. Därför hyllar vi dem som varit före oss. De som faktiskt har uppfunnit olika saker som vi nu kan dra nytta av. Vi gillar att andra delar med sig och vi vill göra likadant. De tankar och processer vi delar med oss av i det här kapitlet är ett bidrag till alla som vill försöka forma framtiden med hjälp av historien.

Vi strävar efter att bygga morgondagen. Därför måste vi ha koll på vad som händer omkring oss. Hur människors tankar och liv omformas, hur deras drömmar ser ut och hur till exempel ny teknik skapar nya möjligheter. En vanlig fråga är varför vi lägger tid på att förstå gårdagens behov. Men vi är övertygade om att vi behöver förstå varför samhället ser ut som det gör i dag, annars kan vi inte ändra på det – och det samhälle vi i dag lever i är ju anpassat för de behov som vi upplevde i går.

Dagens behov kanske upplevs som självklara, men när vi vänder på perspektivet och funderar på vilka behov som är upplevda, vilka som är reella och vems behov vi egentligen pratar om blir det ofta väldigt spännande diskussioner. Diskussionerna leder ofta in på frågan om hur vi kan förändra vårt levnadssätt mot ett mer hållbart samhälle. Vi ser en snabb utveckling som skapar nya behov och nya utmaningar i samhället. Framtiden är spännande att prata om, och eftersom ingen vet svaret så är det fritt för spekulation – och alla har rätt.

5. Definiera din möjlighet

Din vision bygger ditt koncept, och ditt koncept bygger ditt varumärke. Oavsett vad vi väljer att kalla saker så bygger allting på att det finns en intressant historia kring ditt projekt. Det du ska göra måste vara intressant på riktigt. Om din partner och dina vänner gäspar när du berättar om ditt projekt är det inte troligt att särskilt många andra kommer att bry sig heller.

Du måste kunna förklara dina planer, och det måste redan här finnas en tydlig idé om hur din affärsmodell ska se ut. Ett enkelt sätt att skapa en historia kring ditt projekt är att sätta in det i ett samtida sammanhang som engagerar människor. På Sisyfos sätter vi ofta in våra projekt i delningsekonomin och dess fördelar. Vi semestrar i varandras hem, vi använder bilpooler och gemensamhetsanläggningar. Det är spännande när resursutnyttjandet ställs mot konsumtion och tillväxt. Behöver vi tre bilar, tre båtar och lika många boenden? Varför samlar vi på saker vi inte behöver? Att dela resurser och öka resursutnyttjandet och därmed skapa värden är också en viktig hållbarhetsfråga. Vi letar efter inspiration och lösningar för att skapa gemensamma resurser som utformas så att de blir tillgängliga för alla. De förändringar som sker, på många plan, i världen i dag innebär också förändringar i vårt sätt att umgås och leva. Det tar vi hänsyn till när vi involverar oss i olika projekt. Här är några av de saker som för oss är helt grundläggande när vi engagerar oss:

1. När samhället utvecklas förändras behoven kring information, tjänster, service och kommunikation. Är vårt samhälle anpassat för dagens behov och hur ser morgondagens krav ut för att bo, leva och arbeta? Hur bygger vi ett samhälle som klarar av att hantera inte bara dagens utan också morgondagens behov? Det är en utmaning att bygga infrastruktur, fastigheter och verksamheter som klarar av att erbjuda lösningar som efterfrågas när samhället utvecklas.

2. Det finns förbisedda grupper med fantastisk potential: arbetslösa, invandrare, ungdomar, pensionärer och funktionsnedsatta. Kan vi forma våra samhällen och arenor så att alla får plats och kan bidra till en positiv samhällsutveckling? En dröm är att många olika människor kan hitta sin plats, sin glädje och sin trygghet i våra projekt och bli viktiga delar i ett levande samhälle.

Men hur hanterar vi ett samhälle där många inte längre behövs och hur hanterar vi rätten att få bidra? Våra processer kring delaktighet syftar till att alla behövs, att alla kan bidra och att vi därigenom blir relevanta för fler människor.

Med hjälp av nätverkshjulet och de olika perspektiven analyserar vi gårdagens, dagens och morgondagens behov genom att fråga och bjuda in till diskussioner utifrån de olika perspektiven.

6. Checkfrågan: Vad har Sisyfos med det här att göra?

När vi nu tagit vårt projekt ända hit så måste vi ställa frågan: Har vi på Sisyfos med saken att göra?

Vi kan ha identifierat något jättebra, funnit en lösning och konceptualiserat idén för att ändå inse att det inte är vi som ska genomföra projektet. Det kan helt enkelt vara så att det ligger för långt från sådant som vi är bra på. Men det kan även ha att göra med risknivåer, storlek på projektet och andra saker som sammantaget gör att vi på Sisyfos inte är lämpade.

Att lägga ner eller avyttra ett projekt är svårt, men de lärdomar som gjorts i projektet kan visa sig vara mycket värdefulla i ett helt annat sammanhang.

Något som ofta visat sig karakterisera ett Sisyfosprojekt är när krockar mellan kulturer, åldersgrupper, funktioner och kategorier sker. Det finns självfallet dåliga krockar, som när bilar möts i hög hastighet. Vi tänker på positiva krockar, de många spännande frågorna som möts och ifrågasätter våra fördomar och konventioner och som skapar nya spännande möten, bestående intryck, friktion och energi. De öppnar sinnet, bryter fördomar och utvecklar samhället. I Sverige är det tradition att resa ut i världen och krocka lite försiktigt. Vi reser för att möta en ny matkultur, nya dofter, människor och företeelser som inte tillhör vardagen här hemma. De äventyren ger inspiration och bestående intryck. Men kanske finns utmaningarna närmare än vi tror. Att vidga vyer, hitta nya synvinklar och komma ur vår bekvämlighetszon är viktigt, och då inte bara i semestertider.

Ett av målen i vår vision är att ge ett bestående positivt intryck och VÅGA. Vi vill bejaka krockarna mellan aktiviteter, verksamheter och människor, mellan gammalt och nytt, mellan arbete och fritid, mellan barn och gamla. Krockarna kan upplevas som jobbiga och skapa oro men ger oss nya tankar och idéer. De ger energi och utvecklar oss, speciellt de möten vi inte förstår. Vi känner ibland en märklig energi på Wenngarns slott, en kraft som inspirerar och motiverar. Samtidigt som vi kan vara både cyniska och skeptiska blir vi märkbart påverkade på ett positivt sätt. Spökjägarna har konstaterat att det finns ett antal spöken där, och även om vi är tveksamma så kan vi åtminstone konstatera att mötet med historien och alla människoöden på Wenngarn ger distans, energi och inspiration. Således ett bra Sisyfosprojekt.

7. Förlora inte kraften på vägen

En avgörande faktor för att lyckas med ett komplicerat projekt är att det måste finnas energi och kraft för att ta sig igenom det. Det händer att den inledande fasen är så krävande och uttömmande att när man står redo att sätta i gång så finns inte lusten och nyfikenheten kvar. Om man tappat det där ursprungliga pirret på vägen – det vi kallar X-faktorn – så är det stor risk att hela projektet kommer att misslyckas. Skälen till att något går förlorat i en process kan vara flera, men vår erfarenhet är att om processen gjort att det ursprungliga pirret har tvingats till för stora kompromisser så kan lusten rinna ur.

Så hur ska man tänka om man står där redo att sätta i gång, men lusten plötsligt inte finns där? Hos Sisyfos tänker vi så här: Vi har arbetat med förädling sedan 2003. I våra projekt ryms ibland tusenårig historia, och vi inser att vår stund här är ett kort ögonblick. När vi tänker på alla dem som levt sina liv på våra fastigheter och bidragit till att föra historien framåt känner vi oss nästan som en liten båt mitt ute på havet. Genom att sätta in oss själva och våra projekt i ett större sammanhang kan vi hitta tillbaka till energin.

Vi kan lära oss mycket av historien och vi har fått lära oss mycket om historia under våra projekt. Vår syn på historia och vikten av att förstå den för att kunna vara med och skapa framtiden har förändrats. Vi beskriver det som att vi behöver bevara, berätta och skapa historia.

• Bevara genom att vi inte tar bort andras historia när vi lägger till vår. Att vi inte river och ersätter, utan lägger till och utökar. • Berätta genom att nedteckna historierna i tal och skrift. Historieberättandet är en viktig del av vår kultur och ett band till det förflutna som vi riskerar att tappa om vi inte tecknar ner våra förfäders och vår egen historia, tankar och funderingar. • Skapa historia glömmer vi ibland bort när vi pratar om vikten av att bevara och berätta. Vi har ett ansvar att föra vårt samhälle, våra byggnader och vår kultur framåt och våga skapa vår historia.

Historia är viktigt, och ibland allvarligt, men mest av allt kul och spännande. Det historiska perspektivet ger ytterligare dimension till våra liv och hjälper oss att inte tappa vare sig huvud eller fotfäste.

Vi har valt att använda vår historia som symbol för hållbarhet. Vi pratar ofta om återvinning och glömmer att våra förfäder var mästare på det. När samhället förändrades och slott, gårdar och torp byggdes om så återanvändes och flyttades varenda planka och tegelsten till nästa bygge. Varje pryl sparades och vårdades genom generationer. Kan vi bygga system som säkerställer att vi inte river, plockar bort eller slänger det som kan återanvändas? Det är ett av många sätt att skapa ett miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbart samhälle. Samtidigt bevarar vi kulturmiljöer och föremål samt förstärker den historiska kopplingen till vårt kulturarv.

Genom att ta en tur tillbaka till kärnan och påminna oss om vad vi egentligen håller på med så återskapar vi energi och fokus.

8. Projektfas

Om du har passerat de inledande sju stegen så återstår nu bara det riktigt svåra, att förverkliga projektet.

Vi har alla sett hur tråkigt det kan bli när dröm möter verklighet. Den stora utmaningen är att både kunna vara fokuserad på projektets framdrift, samtidigt som vi kommer ihåg varför vi gör det. En avgörande faktor för att det ska bli bra är förstås att det team som du har skapat förmår att hålla flera tankar i luften samtidigt.

Vår erfarenhet är att processen fram till ett projekt är enklare att strukturera och förutse än själva projektet. Verkligheten är alltid mer komplicerad än vad vi tror och alla projekt utsätts för svårigheter som måste övervinnas. På Sisyfos har vi tre saker som hjälper oss:

• Vår konstitution som styr verksamhetens inriktning. • Vårt Sisyfos mindset som hjälper oss att se det stora i det lilla och att orka när vi egentligen är trötta. • Vår projektplan. Sisyfos projektplan är mycket enkel, eftersom vi tror att det i det enkla även bor möjligheten att faktiskt lyckas. Vi har sett komplicerade projektplaner på 30 sidor som ingen förstår, läser eller förhåller sig till. Vi arbetar i stället med en projektplan som ryms på en sida. Den innehåller följande frågor och därtill kortfattade svar:

– Vad är projektets syfte och mål? – Vilka nyckelleverabler krävs? – Vilka huvudaktiviteter ska genomföras? – Vilken tidsram jobbar vi efter? – Vad i Sisyfos mindset berikar projektet? – Hur sker kommunikation och lärande inom projektet? – Vilken bemanning och resursåtgång krävs?

Ja, så här gör vi på Sisyfos. Om du här har sett en bra sak i vår process som du kan använda dig av så är vi bara glada. Det är så världen rör sig framåt.

Rätt personer på rätt plats. Sisyfosgruppens projekt innebär arbetsintensiva processer där närhet mellan ledning och verkställare är en central del av processen.