Page 1

Tempo HÄ1 |  HÄLSAN SOM RESURS

Tiina Lehtinen Ismo Lehtinen Jaana Kinnunen Anu Linnansaari Olli Paakkari Petra Bredenberg Katarina Brink Sofia Jattu

Schildts & Söderströms


Schildts & Söderströms www.sets.fi Finska förlagans titel: Lukion Syke 1 TE1 Terveys voimavarana Redaktör för den finska upplagan: Tiia Kähärä Redaktör för den svenska upplagan: Siv Fogelholm Bildredaktör: Tiia Kähärä Förlagans layout: Sari Väkelä Ombrytning: Sari Väkelä och Jukka Iivarinen, Vitale © Jaana Kinnunen, Ismo Lehtinen, Tiina Lehtinen, Anu Linnansaari, Olli Paakkari och Edita Publishing Oy © Petra Bredenberg, Katarina Brink, Sofia Jattu och Schildts & Söderströms 2021 Fondernas samarbetsgrupp som består av Svenska kulturfonden, Svenska Folkskolans Vänner, Föreningen Konstsamfundet och Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd har beviljat ekonomiskt stöd för utgivningen av detta läromedel. Det här verket är en lärobok. Verket är skyddat av upphovsrättslagen (404/61). Det är förbjudet att fotokopiera, skanna eller på annat sätt digitalt kopiera det här verket eller delar av det utan tillstånd. Kontrollera om läroanstalten har gällande licenser för fotokopiering och digitala licenser. Mer information lämnas av Kopiosto rf www.kopiosto.fi. Det är förbjudet att ändra verket eller delar av det. Första upplagan 2021 ISBN 978-951-52-4744-5


TILL LÄSAREN

Så här stöder Tempo dig i studierna De inledande texterna kopplar samman de teman som behandlas med ungas liv och aktuella samhälls­ fenomen.

Tänk till är uppgifter som hjälper dig analysera de inledande texterna. Tänk till aktiverar tidigare kunskap och ger dig motivation att behandla det aktuella temat.

I

TÄNK TILL

Själv led jag av allvarlig social ångest i ett tiotal år utan att ha en aning om att det var social ångest jag hade. I stället tyckte jag att jag var: pinsam (punainen!), blyg, socialt klumpig, tyst, försagd, hopplös, ful. Min sociala ångest botade jag alldeles själv genom att bli journalist. Jag hade ingen aning om att det var kognitiv terapi jag sysslade med. Jag visste inte att varje gång jag utsatte mig själv för skrämmande intervjusituationer där jag förväntades vara öppen, charmig och pratsam i själva verket hjälpte mig själv att förvandlas till just en sådan person. Men medan jag väntade på den här förvandlingen rodnade jag.

HÄLSAN – EN DEL AV LIVET

En typisk situation som kan få mig att rodna: någon slänger ur sig ett oväntat skämt på min bekostnad, något jag inte sett komma. Rodnaden är, för mig, den plötsliga skammens budbärare, den som kommer över mig då alla andra skrattar men jag själv inte tycker det är roligt. Jag hinner inte tänka en medveten tanke, men mitt hjärta vet och min kropp reagerar. Å vad du är löjlig, säger de, och blodet rusar till mina kinder.

H Ä LSOKOMPE T E N S

Sofia Torvalds, Ångestgudinnan. Schildts & Söderströms 2020.

+ KUNSKAP: Jag vet hur olika faktorer kan inverka på människors hälsa och levnadsvanor. Jag vet hur jag kan främja min hälsa och påverka mitt hälsobeteende

Läs utdraget ur Ångestgudinnan av Sofia Torvalds och fundera på följande frågor.

+ FÄRDIGHETER: Jag kan utnyttja

a. Hur lyckades författaren komma över sin sociala ångest? Har du själv några knep för att göra social ångest lättare?

kunskapen om hälsans determinanter i min vardag. Jag kan främja mitt studievälmående.

b. Sociala faktorer är en del av välmåendet. Hur kan man främja sitt sociala välmående? c. Vilka tycker du är de viktigaste faktorerna som inverkar på en gymnasiestuderandes välmående?

+ ETISKT ANSVAR: Jag känner till vilka

följder mitt handlande kan få och handlar på ett sätt som stöder min egen och min omgivnings hälsa.

+ SJÄLVKÄNNEDOM: Jag kan identifiera mina hälsorelaterade tankar, känslor, attityder och andra faktorer som inverkar på mitt hälsobeteende. Jag kan identifiera de studiemetoder som fungerar bäst för mig.

Alla avsnitt inleds med ett öppningsuppslag, som har en egen temafärg. Uppslaget ger en helhetsbild av fenomenen som behandlas i avsnittet.

+ KRITISKT TÄNKANDE: Jag kan analy-

sera och kritiskt bedöma påståenden som handlar om hälsa, hälsofrämjande och fenomen inom hälsokulturen.

Avsnittets mål för hälsokompetens har samlats på det inledande uppslaget. Målen följs upp i självvärderingen i slutet av avsnittet.

Du kan påverka ditt välmående

Mål + Att kunna definiera begreppen studieförmåga och studievälmående.

Mål för lärande listas i början av varje kapitel. De återkommer i självvärderingen i avsnittets slut.

Läromedlets texter är tydliga och komprimerade informationspaket, som du lätt kan ta till dig.

+ Att kunna specificera hur de egna resurserna, studiemiljön, undervisningen och studiefärdigheterna inverkar på studieförmågan. + Att förstå hur jag kan påverka studieförmågans delområden. + Att identifiera studiemetoder som fungerar för mig och på vilka sätt jag kan förbättra mitt studievälmående.

12

1

Studievälmående

Med välmående menas i dagligt tal många olika saker. Välmående är ofta en följd av att viktiga behov tillgodoses på ett rimligt sätt och centrala mål i livet förverkligas, åtminstone i någon mån. Välmående är också en förutsättning för att lyckas med studierna. För att studievälmåendet ska förverkligas borde studierna och det övriga livet vara i balans. Om studierna löper bra ger det en upplevelse av att lyckas. Samtidigt blir det tillräckligt med tid över för fritidsintressen, relatio­ ner, motion och annat som är viktigt för dig. Grunden för studievälmående är studieförmåga. Med det menar man balans mellan resurser och arbetsinsats. Om dina resurser är till­ räckliga i förhållande till studiemiljöns och studiernas krav, bibehålls en god studieförmåga. På motsvarande sätt försvagas den av för stor påfrestning. Till gymnasiestudierna hör ibland brådska, stress och att uppgifterna hopar sig. Det viktiga är att du kommer åt att lösgöra dig från studierna och får återhämta dig och slappna av efter en tillfällig period av stress. Studieförmågan formas som en summa av många delar. På den inverkar bland annat de egna kraftresurserna, studietekniken, undervisningen och studiemiljön. I gymnasiet är studierna självständigare än i grundskolans högre klasser, och ansvaret växer. Centrala förändringar är att studierna delas in i olika stora studieavsnitt, årskurslöshet och att studierna följer en rytm där lärande varvas med utvärdering och feedback. Både ur läran­ dets och studievälmåendets synvinkel är det viktigt att koncentrera sig på studierna under lektionerna och att jobba regelbundet under hela studieavsnittet. Då blir de större utvärderingsmomenten inte för betungande.

En regelbunden rytm i vardagen, hälsosamma lev­ nadsvanor och ett gott hälsotillstånd utgör grunden för ork och välmående. En hälsosam diet, tillräcklig sömn och vila samt mångsidig motion bidrar till att du hålls frisk och ökar på krafterna. När man är pigg och vid god kondition orkar man bättre koncentre­ ra sig på studierna. Psykiskt välmående är en del av hälsan och studie­ förmågan. Det psykiska välmåendet kan variera i olika livssituationer, på samma sätt som det fysiska hälsotillståndet varierar. Fysiska faktorer, som rytm i vardagen och frihet från rusmedel, bidrar för sin del till en god mental hälsa. Din mentala hälsa gynnas också om du kan acceptera dig själv, är flexibel, kan identifiera och uttrycka dina känslor och förmår lösa konflikter. Varaktiga relationer stärker ditt välmående. I gymnasiet kan grupp­ sammansättningarna variera från period till period och man känner inte nödvändigtvis någon i gruppen sen tidigare. Det lönar sig ändå att lära känna också nya studiekamrater. Tillsammans är det roligare att studera och med studiekamraterna kan man dela sådana bekymmer som rör studierna samt andra utmaningar i livet. För en del av gym­ nasiestuderandena är sällskapande redan en del av livet och tillför en känsla av meningsfullhet. Å andra sidan kan ett intensivt förhållande också stjäla tid från studierna. Ett förhållande som tar slut kan vara en kris som tillfälligt får välmåendet att vackla.

Under gymnasietiden kan den studerandes identitet förändras en hel del. Fysiskt sett är puberteten i huvudsak förbi. Det är viktigt att försöka vara nöjd med det egna mera vuxna utseendet och den mognare kroppen. Att acceptera sig själv, en positiv självkänsla, livskontroll och att uppleva att livet är betydelsefullt är viktiga delar av välmåendet.

STUDIEFÖRMÅGANS DELFAKTORER Egna resurser – – – – –

identitet vardagsrytm och levnadsvanor hälsa psykiskt välmående människorelationer och livssituation – motivation och engagemang

Undervisning – lämpliga arbetsmetoder och inspirerande undervisning – en atmosfär som stöder studierna – rättvist bemötande – logisk organisering av studierna

Studiefärdighet Studiemiljö – en sund skolbyggnad och bra studieutrymmen – mat- och motionsmöjligheter – sociala relationer i skolan

HÄLSAN – EN DEL AV LIVET

Tabeller, scheman och statistik belyser innehållet på ett intressant sätt och fungerar också som sammanfattningar.

– studieteknik – kunskap om informationsbehandling – tidsplanering – realistiska mål

HÄLSAN – EN DEL AV LIVET

13

3


FÖRDJUPA DIN KUNSKAP

Tips för studierna i hälsokunskap MÅLET FÖR UNDERVISNINGEN i hälsokunskap i

gymnasiet är att utveckla den studerandes hälsokompetens, det vill säga kunskaper, färdigheter, självkännedom och etiskt ansvar i anknytning till hälsa samt förmåga till självständigt kritiskt tänkande. Att få ett fast grepp om kunskapen förutsätter förstå­ else och en djup förståelse föds genom att tänka. När studieperioden börjar, bläddra igenom läro­ boken och undersök innehållsförteckningen. Fäst uppmärksamhet vid de mål för hälsokompetens som finns efter varje huvudrubrik. Det lektionsvisa arbetet främjas om du bekantar dig med innehållet i förväg, till exempel genom att ögna igenom målen för lärande i början av kapitlet, underrubrikerna i

texten och bilderna. Återkalla också i minnet vad du sen tidigare kan om ämnet. Att aktivt bearbeta kunskapen hjälper dig att strukturera innehållet, så att lärandet fördjupas och blir säkrare. Olika studietekniker hjälper dig att om­ fatta större texthelheter. Utnyttja uppgifterna i slutet av kapitlet. De är delvis till för repetition, delvis för att hjälpa dig tillämpa kunskapen. Hälso­ kunskapens olika teman kan beröra dig personligen. Bland uppgifterna finns också material som utveck­ lar din självkännedom och dina egna ståndpunkter. Att följa med vad som är aktuellt i medierna stöder dessutom ditt arbete, utvecklar kritiskt tänkande och fördjupar förståelsen av de saker som tas upp.

Gör sammandrag

Ställ frågor

Sammanfatta det centrala i några meningar eller anteckningar. Du kan prova olika stilar, som korta tweets, där du sammanfattar det väsentliga kon­ cist och informativt. Du kan också spela in sam­ mandraget eller fota och spara det i din telefon. Då är det lätt att återkomma till det när som helst. Du kan också prova på att skriva sammanfatt­ ningen innan temat har behandlats på lektionen. Du fäster uppmärksamhet vid flera saker under lektionen om de redan är delvis bekanta, och du kan koppla sådant som kommer fram under lek­ tionen till det som du redan lärt dig. När temat har behandlats kan du komplettera din samman­ fattning.

Ställ frågor till texten: Vad fastnade i minnet? Vad vill du veta mera om? Vilka är de centrala begreppen i texten? Vilka är de viktigaste fak­ torerna och orsakssambanden som inverkar på fenomenet? Repetera parvis eller i grupp, så att ni stäl­ ler frågorna till varandra.

Dela upp läsandet i små portioner När man studerar omfattande texter kan man utnyttja den så kallade pomodorotekniken (namnet syftar på en tomatformad timer). Av­ sikten är att strukturera tidsanvändningen ef­ fektivt. Ställ en timer att ringa om 25 minuter. Jobba oavbrutet och fokuserat tills timern ringer. Skriv upp de huvudpunkter du lärt dig eller sånt som väckte frågor. Håll en 5 minuters paus. Jobba ännu tre 25 + 5 minuters pass. Håll en längre paus, minst 30 minuter, innan du fortsätter studera.

Studera tillsammans Att läsa tillsammans och diskutera främjar läran­ det och kan vara roligt. Då du berättar vad du lärt dig för någon annan befästs kunskapen. Ett effektivt sätt att repetera är att göra frågor till varandra och på det sättet testa varandras kun­ nande. Ge också feedback på varandras essäer eller andra skriftliga uppgifter, det stöder bådas lärande.

OLIKA STUDIETEKNIKER Ögna igenom – fördjupa – repetera Bekanta dig först med texten genom att ögna igenom rubriker, bilder, diagram och svärtade begrepp. Att ögna igenom avsnittet hjälper dig överblicka temat. Läs sedan igenom kapitlets tex­ ter en gång och fördjupa dig i dem. Skapa en helhetsbild av avsnittet medan du läser och fundera hur saker hör ihop och hur de förhåller sig till det du tidigare lärt dig. Att på något sätt bearbeta texten medan du läser stöder fördjupningen: du kan till exempel strecka under, göra anteckningar i marginalen eller i häftet, föra inlärningsdagbok, rita begreppskartor, hitta på minnes­ regler eller egna exempel, göra frå­ gor till dig själv, diskutera ämnet eller sammanfatta med egna ord. När du repeterar inför provet, hjälper dina tidigare understrykning­ ar eller anteckningar dig att minnas det viktigaste i kapitlet.

18

Samla centrala begrepp i en ordlista Gör en ordlista utifrån texten. Du kan repetera genom att gå igenom ett begrepp i gången. Fundera på begrep­ pets innebörd och hur du definierar det. Ordlistan kan man också jobba med parvis eller i grupp. De centrala begreppen är ofta de viktigaste i texten. Att förstå, definiera och använda dem korrekt är grun­ den för att lära sig ämnet. En bra definition förklarar begreppet koncist och tydligt. Ett exempel är ofta ett bra tillägg till definitionen och stöder lärandet. Utgående från de centrala begreppen kan man göra en informativ berättelse, där begreppen utgör stom­ men. Med hjälp av berättelsen minns man begreppen bättre. Efter det är det lättare att minnas den kunskap som anknyter till dem.

Texter med rubriken Fördjupa går närmare in på något aktuellt i anslutning till ämnet eller presenterar en tillämpning av det.

Granska teman ur olika synvinklar Hälsan är ett mångfacetterat fenomen. När man studerar hälsokunskap är det viktigt att granska frågor ur olika synvinklar alltid då det låter sig göras, så ser man hur nyanserad helheten är.

Förekomst

Nivåer för analys

– Hurdant eller hur allmänt är fenomenet eller problemet? – I vilken riktning utvecklas fenomenet i framtiden?

– individ, gemenskap, samhälle och globalt

RELEVANTA SYNVINKLAR

Gör begreppskartor

Livsbana – barn, ungdomar, vuxna, äldre

Hälsoeffekter

De centrala begreppen kan också samlas i en begrepps­ karta, som hjälper dig att uppfatta helheten och struk­ turen. När du gör en begreppskarta, fäst uppmärksam­ het vid hur olika saker relaterar till varandra och vid orsakssamband. Man kan också lägga orsakssambanden på minnet genom att rita flödesscheman.

– Vilka fysiska, psykiska eller sociala hälsoeffekter kan fenomenet ha? – Vilka positiva eller negativa hälso­ effekter har fenomenet? – Är hälsoeffekterna direkta eller indirekta?

Samhällelig utveckling

Etik

– historia – kultur – ekonomiska resurser

HÄLSAN – EN DEL AV LIVET

– Vilka värden är relevanta för fenomenet? – Vilka moraliska frågeställningar kan valet medföra?

HÄLSAN – EN DEL AV LIVET

19

Centrala begrepp framhävs i fetstil och finns samlade med förklaring i den alfabetiska ordlistan i slutet av boken.

UPPGIFTER ATT STÖDJA STUDIEVÄLMÅENDET

Ät regelbundet och kom också ihåg morgonmålet. Sov tillräckligt. Hitta ett sätt att motionera som du trivs med. Undvik rusmedel. Håll kontakt med vänner och ta hand om dina relationer. Planera och upprätthåll en lämplig rytm mellan studier och fritid. Gör upp en rimlig tidtabell för studierna. Ställ upp realistiska mål för dig själv. Var inte rädd för att utmana dig själv. Gör och lämna in dina uppgifter i tid. Om du behöver hjälp, prata med dina närmaste eller utnyttja studerandevårdens tjänster. Slappna av, vila och ge dig tid också för återhämtning.

Sexualiteten spelar en viktig roll i utvecklingen av personligheten och identiteten. Den utveck­ las ännu i gymnasie­ åldern och kan ibland ge upphov till osäkerhet. Alla har rätt att växa i fred, bli accepterade och sakligt bemötta sådana som de är.

14

Motivation hjälper dig agera och slutföra uppgifter. Motivationen delas in i inre och yttre motivation. Den som drivs av inre motivation gör saker för sin egen skull och orkar satsa utgående från sin egen drivkraft: till exempel en hobby som känns meningsfull eller ett ämne som är intressant. Yttre motivation kommer utifrån, som till exempel bra vitsord, en inspirerande lärare eller vårdnadshavarens uppmuntran. Inre och yttre motivation förekommer ofta sida vid sida. Enligt inlärningspsykologin lönar det sig att försöka uppnå inre motivation, eftersom det gör arbetet mera inspirerande och därför också mera effektivt. Inre motivation kan medföra studieiver som i sin tur gör att man är energisk, kan koncentrera sig och har en positiv attityd till studierna. Studieiver gör att du lär dig mer och har mera framgång. Ibland känns det som om motivationen är försvunnen. Det kan leda till att man inte får något till stånd eller förlorar tron på det man håller på med. Motivationsbrist kan bero på alltför stora krav i förhållande till de egna resurserna och studiefärdigheterna. I bakgrunden kan finnas osunda levnadsvanor, en belastande livssituation eller svaga studiefärdigheter. Ibland kan motivationen naggas i kanterna av att man kräver för mycket av sig själv och upplever att man misslyckas. Då kan det hjälpa att bromsa lite och sedan ställa upp realistiska delmål för sig själv. Det är också viktigt att du värderar sådant du redan har gjort och uppnått.

HÄLSAN – EN DEL AV LIVET

Studera figuren Studieförmågans delområden (s. 13).

5

b. Dela bildserierna med hela gruppen och diskutera tillsammans om de tankar som bildserierna väcker.

b. Ge exempel på hur vardagsrytmen, relationerna och motivationen inverkar på studievälmåendet.

6 2

Analysera dina styrkor som studerande.

b. Gör upp en plan med fem råd för hur man kan förutse och förebygga skoltrötthet.

b. Vad behöver du ännu utveckla? Lär dig det centrala innehållet. a. Återvänd till målen i början av kapitlet (s. 12). Skriv ner det mest centrala för varje mål. På det här sättet kan du bygga upp anteckningarna för kapitlet. b. Utnyttja den här tekniken när du läser kommande kapitel i boken.

4

Hitta passande studietekniker. a. Hurdana studietekniker har du använt dig av? Vilka verkar fungera? b. Bekanta dig med olika studietekniker på sidorna 18–19. Välj ett nytt sätt att bearbeta information och jobba med kapitlet på det sättet. c. Bestäm vilka andra tekniker du kunde prova på under nästa skolvecka.

22

HÄLSAN – EN DEL AV LIVET

Hur förebygga skoltrötthet? a. Vad kan vara tecken på skoltrötthet?

a. Vilka är dina styrkor som studerande?

3

Studievälmående i den egna skolan. a. Ta foton och gör en bildserie med bild­ texter om faktorer som stöder studie­ välmåendet i er skola.

a. Vilka tre faktorer tycker du att inverkar mest på studievälmåendet? Motivera ditt val.

Motivation fungerar som drivkraft för studierna

Bilderna och bildtexterna kompletterar inlärningsprocessen.

4 

1

7

Gör upp en tidsplan. a. Gör ett skriftligt veckoschema för den här perioden. Skriv ner följande saker: – lektioner – tiden som går åt till läxor – större inlämningsarbeten: deadlines och tid att göra arbetena – prov och tid att läsa till dem – fritidsintressen – tillräcklig nattsömn – tid för avslappning och att umgås med vänner och familj b. Bedöm om din tidsanvändning är i balans så att den stöder ditt välmående. Hur kunde du förbättra din tids­ användning?

Uppgifterna bygger på ett mångsidigt material och är indelade enligt delområden i kunskapshantering: i de gröna upp­ gifterna övar du minnet och förståelse, i de turkosa analys och tillämpning och i de lila värdering och skapande.


Du får öva dig i kunskapshantering på avsnittens avslutande uppslag. Färdigheterna är tydligt utmärkta ovanför upp­ gifterna. Där ingår begrepp, argumentering, analys, tillämpning, utvärdering och kreativitet.

ÖVA KUNSKAPSHANTERING

BEGREPP

1

3

Utvärdera argument för en förändrad abortlagstiftning.

a. Den ena säger begreppet och den andra säger definitionen.

Det har lagts fram förslag om att det skulle vara möjligt att göra abort fram till den tolfte graviditets­ veckan utan andra motiveringar eller skäl än den gravidas egen önskan. Dessutom har det föreslagits att abort kunde genomföras också annanstans än vid förlossningssjukhus, eftersom de flesta aborter numera görs med hjälp av läkemedel.

b. Den ena säger definitionen och den andra känner igen begreppet.

ANALYS

2

Problematisk paradox mellan fertilitet och ålder vid barnafödande

ARGUMENTATION OCH UTVÄRDERING

Repetera parvis de centrala begreppen i avsnitt III på två sätt.

Vilka argument med stöd i hälsovetenskaper kunde man använda som stöd­ respektive motargument i ett bemötande av de här förslagen. Fundera också vilka positiva hälsoeffekter man uppnår genom att stifta lagar om abort.

Analysera statistiken över avbrutna graviditeter i Finland. a. Vilka är de viktigaste resultaten i den statistiska sammanställningen? b. Fundera på vilka faktorer som har påver­ kat de centrala resultaten.

ANALYS OCH ARGUMENTATION

c. Hur kan man utgående från statistiken definiera en ålder för när kostnadsfria preventivmedel skulle vara motiverade?

4

Analysera texten på sidan intill och ta ställning till de påståenden som läggs fram. a. Lista vilka centrala problem skribenten ser i anslutning till sjunkande födelsetal.

d. Vilka frågor och synsätt är bra att beakta om man som ung person funderar på att avbryta en graviditet? Du hittar olika argument på sajten Terveyskylä också på svenska.

b. Ta ställning till om skribenten har rätt i sitt påstående att biologin och den sociala livs­ situationen inte möts i förhoppningar gällande föräldraskap. Motivera. c. Skribenten har valt rubriken “Problematisk kon­ flikt mellan åldern för att föda barn och fertilite­ ten”. Fundera vad det skulle krävas av individen och samhället för att lösa den här konflikten.

AVBRUTNA GRAVIDITETER BLAND UNDER 30-ÅRINGAR FÖRDELAT ENLIGT ÅLDER 2000–2019

ENLIGT BEFOLKNINGSFÖRBUNDETS färska familjebarometer planerar man i dag in barn först efter att man är klar med studierna, har några års arbetserfarenhet och har uppnått stabilitet i parförhållandet. Avsaknaden av lämplig partner är å andra sidan för många ett centralt hinder för att få barn. Enligt familjebarometern är konkurrerande intressen som resor och hobbyer viktiga orsaker till att det inte känns aktuellt att få barn. Medelåldern för förstföderskor har stigit till 29 år i Finland. Dessutom har andelen föderskor över 35 år ökat kontinuerligt: år 2016 var andelen 22 procent, medan den tio år tidigare var 19 procent. Födelsetalet går ner och den viktigaste orsaken är att man blir förälder i allt högre ålder. Ur ett biologiskt perspektiv är det bäst att föda det första barnet i 20–30-årsåldern. Sannolikheten för en graviditet som leder till en förlossning är för en 20-årig kvinna 34 procent under en menstruationscykel, men för en 35-årig kvinna bara hälften av det. Den försvagade fertiliteten beror på en minskning av folliklar i äggstockarna och på att äggcellernas kvalitet försämras. En regelbunden menstruationscykel och ovulation garanterar inte att kvinnan är fertil ifall det i bakgrunden finns en åldersrelaterad försämrad äggkvalitet. För en del kvinnor kan också äggcellerna vara slutförbrukade i förtid av olika orsaker, vilket kan leda till infertilitet långt före 40 års ålder. Många har en alltför optimistisk bild av fertilitetsbehandlingar, men de kan bara delvis kompensera ålderns negativa verkningar.

Vuxna finländare har luckor i sina grundkunskaper om den reproduktiva hälsan. Enligt en undersökning trodde över hälften av manliga högskolestuderande och en tredjedel av de kvinnliga att fertiliteten börjar försvagas först efter 45 års ålder. 12 procent av kvinnor i åldern 30–35 och 44 procent av män i samma ålder uppskattade att kvinnans fertilitet sjunker först vid 40 års ålder. Att skjuta upp önskan om graviditet till en senare ålder ökar risken för ofrivillig barnlöshet. Det kan också leda till att familjestorleken blir mindre än önskat. För att sannolikheten för att bli en tvåbarnsfamilj, utan hjälp av fertilitetsvård, ska vara 90 procent, ska kvinnan börja försöka bli gravid vid 27 års ålder. En hög ålder hos modern ökar också risken för vissa komplikationer under graviditeten, som för tidig förlossning, tillväxtstörningar för fostret, fosterdödlighet och komplikationer i moderkakan. Att bli förälder är en mycket personlig angelägenhet. Var och en tar själv beslut om när man är mogen och redo för det. Tyvärr är den sociala livssituationen inte alltid förenlig med den biologiskt sett ideala tidpunkten att få barn. Ungdomar bör få information om ålderns negativa inverkan på fertiliteten, så att de inte i blindo går in i barnlöshet. Skribenten är docent och specialistläkare i gynekologisk endokrinologi vid HUS Kvinnokliniken. Viveca Söderström­Anttila. Lääkärilehti 15/2018. Texten är förkortad och översatt.

Avbrutna graviditeter/1 000 kvinnor i åldersspannet

19 18 17 16 15 14 13 12 11 10 9 8 7 6

1

2

Hälsokompetens Repetera och utvärdera målen för hälsokompetens som finns på sidan 135 enskilt eller genom att diskutera i små grupper. Granska målen för hälsokompetens: a. Analysera noggrannare vilken typ av kunnande som hör till de olika områdena för hälso­ kompetens i avsnitt III Sexuell hälsa.

01

02

03

04

05

06

07

08

09

15–19 år

Författare

SJÄLVVÄRDERING

Gå tillbaka till målen i början av kapitlen 10–12. Utvärdera hur väl du har uppfyllt målen för ämnesområdet.

2000

170

Repetera och utvärdera vad du har lärt dig.

SEXUELL HÄLSA

10

11

12

13

20–24 år

14

15

16

17

18

19

b. Reflektera över hur er hälsokompetens har utvecklats på de här områdena. Ge exempel för varje delområde. Utvärdera din egen hälsokompetens på en skala 1–5.

25–29 år

Källa: Institutet för hälsa och välfärd, THL

SEXUELL HÄLSA

171

I självvärderingen i slutet av avsnittet kan du fundera på hur du har jobbat med hjälp av kapitlens mål för lärande och målen för hälsokompetens.

Tiina Lehtinen, TM, lärare och lärarutbildare i hälsokunskap, religion, filosofi och psykologi i Viikin normaalikoulu vid Helsingfors universitet

Ismo Lehtinen, GIM, lärare och lärarutbildare i gymnastik och hälsokunskap i Viikin normaalikoulu vid Helsingfors universitet

Jaana Kinnunen, HvM, forskare och doktorand i hälsovetenskaper vid statsvetenskapliga fakulteten vid Tammerfors universitet

Anu Linnansaari, GIM, lektor i hälsokunskap och gymnastik i Pirkkalan yhteislukio och doktorand vid statsvetenskapliga fakulteten vid Tammerfors universitet Olli Paakkari, HvD, GIL, universitetslektor i hälsovetenskap vid idrottsvetenskapliga fakulteten vid Jyväskylä universitet

Petra Bredenberg, FM, lektor i modersmål och litteratur i Gymnasiet Grankulla samskola

Katarina Brink, OL, lärare i hälsokunskap och psykologi i Gymnasiet Grankulla samskola och Gymnasiet Lärkan Sofia Jattu, FM, lärare i hälsokunskap, biologi och geografi i Brändö gymnasium

Tack för alla värdefulla kommentarer och utlåtanden från de sakkunniga som har läst manuset: näringsspecialist Patrik Borg, biträdande professor i socialpsykologi Nelli Hankonen (Helsingfors universitet) samt experterna från Mieli rf., Seta rf. och Väestöliitto. 5


INNEHÅLL

Så här stödjer Tempo dig i studierna Mångsidig kompetens i hälsokunskap

I Hälsan – en del av livet 1

Studievälmående

3 8

Mångfacetterad hälsa

12

23

II Livsstil som resurs 6

Hälsa är välmående, balans, funktionsförmåga och resurs 23 Hälsa och sjukdom är inte entydiga begrepp 25 Faktorer som styr befolkningens hälsa 27 Individuella faktorer 29 Hälsobeteende 30 Vardagens fysiska och psykosociala miljöer 31 Samhälleliga och globala förhållanden 33 Slumpen gör det svårt att förutspå hälsan 34 Uppgifter 35

3

Teorier och modeller som förklarar hälsobeteende

36

Metoder för hälsofrämjande

7

6 

Näring ger hälsa

72 74

Motion ger hälsa

90

Motionens positiva inverkan på hälsa 91 Risker med motion 93 Faktorer som påverkar motionsaktiviteten 94 Motionsrekommendationerna ger direktiv för vardagen 96 Överdrivet stillasittande är en hälsorisk 97 Principerna för att förbättra konditionen 98 Uthållighetsträning 99 Styrketräning 101 Snabbhetsträning 102 Rörlighetsträning 102 Fördjupa: Energiomvandling 103 Träning av koordination och balans 104 Kost och motion 104 Uppgifter 106

49

Promotion är att främja hälsa 49 Prevention är att förebygga sjukdomar 50 Förändrat hälsobeteende genom interventioner 53 Metoder för att påverka hälsobeteende 53 Att upprätthålla ett beteende som stöder hälsan 56 Fördjupa: Exempel på en intervention 57 Uppgifter 58

59

Näringsrekommendationerna stöder hälsosamma kostvanor 75 Energigivande näringsämnen 76 Skyddsnäringsämnen 80 Vatten 82 Vi väljer vad vi äter 83 Ekologiska livsmedel 85 Förändringar i samhället inverkar på matkulturen 85 Klimatsmart mat 87 Uppgifter 89

Det komplexa hälsobeteendet 36 Teorier och modeller hjälper oss att förstå hälsobeteende 37 Hälsouppfattningsmodellen 38 Teorin om planerat beteende 39 Socialkognitiva teorin 41 Transteoretiska förändringsmodellen 43 Teoriernas och modellernas begränsningar 45 Fördjupa: Samlingsmodell för hälsobeteende 46 Uppgifter 47

4

Hälsokulturella fenomen

Att värdera hälsa 59 Konflikten mellan värderingar och beteende 60 Medikalisering 61 Att ingripa i hälsobeteende 63 Fördjupa: Sjukdomsklassificeringen beskriver medikaliseringens utveckling 64 Att insjukna i en tvångsmässigt hälsosam livsstil 66 Alternativmedicin 67 Uppgifter 69 Öva kunskapshantering 70

10

Du kan påverka ditt välmående 13 Motivation ger drivkraft för studierna 14 Studierna siktar mot framtiden 15 Studiemiljö och undervisning 16 Skoltrötthet 17 Studiefärdigheter ger en känsla av kontroll 17 Fördjupa: tips för studierna i hälsokunskap 18 Tänj dig pigg 20 Uppgifter 22

2

5

8

Sömn och vila ger återhämtning Avslappningens goda effekter En god sömn främjar hälsan Sömnen är indelad i faser Vad reglerar sömn och vakenhet? Fördjupa: Sömnen och hjärnan

107 107 109 110 112 113


Sömnbrist har många negativa följder 114 Sömnproblem 115 Hur ska man trygga en tillräcklig nattsömn? 117 Uppgifter 118

9

Viktkontroll är en del av en god hälsa

119

Att mäta vikten 119 Vikten kontrolleras genom att man äter 121 Motion och sömn stöder viktkontrollen 122 Orsaker till fetma 124 Negativa följder av fetma 126 Fördjupa: Levern gillar inte socker 128 Hälsosam viktnedgång 129 Hälsorisker till följd av undervikt 130 Uppgifter 131 Öva kunskapshantering 132

III Sexualhälsa 10 Sexualiteten som resurs

134 136

Sexualitetens dimensioner 136 Sexualitet och kön är en del av självbilden 139 Kön och genus 140 Sexuell läggning 142 Sexualiteten i samhället 144 Strävan efter ett jämställt samhälle 144 Uppgifter 146

11

Sexualhälsa och reproduktion

147

Samhällets stöd för den sexuella hälsan 148 Skydd mot sexuellt överförbara sjukdomar och graviditet 149 Fördjupa: Graviditet och menscykel 150 Preventivmetoder utan hormoner 152 Preventivmetoder med hormoner 152 Akut-p-piller hjälper vid behov 153 Sexuellt överförbara sjukdomar 154 Hiv bryter ner kroppens immunförsvar 156 Ofrivillig barnlöshet 157 Barnet kan ha en funktionsvariation eller en sjukdom 158 Uppgifter 159

12 Sexualrätt och sexuella rättigheter 160 Rätten till den egna sexualiteten Rätten att skydda sig själv och få skydd Lagen skyddar mot sexualbrott Service för sexuell hälsa för alla Rätt till jämlikhet och diskrimineringsfrihet Kunskap stöder hälsosamma val

160 161 162 163 164 165

Fördjupa: Laglig abort är en mänsklig rättighet 166 Rätt till integritet 168 Rätt att påverka och vara delaktig 168 Uppgifter 169 Öva kunskapshantering 170

IV Att upprätthålla mental hälsa 13 Faktorer som skyddar

den mentala hälsan

172

174

Positiv psykisk hälsa som resurs 174 Levnadsvanor kan främja mental hälsa 176 Psyket behöver avkoppling 178 En positiv inställning främjar psykisk hälsa 179 Resiliens är förmåga till psykisk återhämtning 180 I en god gemenskap stöder vi varandra 181 Fördjupa: Interaktionsfärdigheter som resurs 182 Samhälleliga beslut inverkar på den mentala hälsan 184 Uppgifter 185

14 Faktorer som belastar

den mentala hälsan

186

Vi upplever svåra livssituationer på olika sätt 186 Ensamhet kan vara mentalt belastande 188 Rusmedel är en risk för den mentala hälsan 189 Fördjupa: Sociala medier och mental hälsa 190 Samhälleliga faktorer kan rubba den mentala hälsan 191 Uppgifter 193

15 Att klara sig ur stress och kriser

194

Kortvarig stress får oss att agera 194 Stressens fysiologi 195 Utdragen stress utgör en hälsorisk 198 Stresshanteringsmetoder 199 Att möta kriser 201 Krisens skeden 203 Sorgearbete kräver tid 206 Uppgifter 207 Öva kunskapshantering 208 Centrala begrepp 210 Bildkällor 216

7


TÄNK TILL

Själv led jag av allvarlig social ångest i ett tio­ tal år utan att ha en aning om att det var social ångest jag hade. I stället tyckte jag att jag var: pinsam (punainen!), blyg, socialt klumpig, tyst, för­ sagd, hopplös, ful. Min sociala ångest botade jag alldeles själv genom att bli journalist. Jag hade ingen aning om att det var kognitiv terapi jag sysslade med. Jag visste inte att varje gång jag utsatte mig själv för skrämmande intervjusituationer där jag förväntades vara öppen, charmig och pratsam i själva verket hjälpte mig själv att för­ vandlas till just en sådan person. Men medan jag väntade på den här förvandlingen rodnade jag.

En typisk situation som kan få mig att rodna: någon slänger ur sig ett oväntat skämt på min bekostnad, något jag inte sett komma. Rodna­ den är, för mig, den plötsliga skammens bud­ bärare, den som kommer över mig då alla andra skrattar men jag själv inte tycker det är roligt. Jag hinner inte tänka en medveten tanke, men mitt hjärta vet och min kropp reagerar. Å vad du är löjlig, säger de, och blodet rusar till mina kinder. Sofia Torvalds, Ångestgudinnan. Schildts & Söderströms 2020.

Läs utdraget ur Ångestgudinnan av Sofia Torvalds och fundera på följande frågor.

a. Hur lyckades författaren komma över sin sociala ångest? Har du själv några knep för att göra social ångest lättare? b. Sociala faktorer är en del av välmåendet. Hur kan man främja sitt sociala välmående? c. Vilka tycker du är de viktigaste faktorerna som inverkar på en gymnasiestuderandes välmående?


I

HÄLSAN – EN DEL AV LIVET

H ÄL SO KO M P E T E N S + KUNSKAP: Jag vet hur olika faktorer

kan inverka på människors hälsa och levnads­vanor. Jag vet hur jag kan främja min hälsa och påverka mitt hälsobeteende + FÄRDIGHETER: Jag kan utnyttja

kunskapen om hälsans determinanter i min vardag. Jag kan främja mitt studie­ välmående. + ETISKT ANSVAR: Jag känner till vilka

följder mitt handlande kan få och handlar på ett sätt som stöder min egen och min omgivnings hälsa.

+ SJÄLVKÄNNEDOM: Jag kan identifiera mina hälsorelaterade tankar, känslor, attityder och andra faktorer som inverkar på mitt hälsobeteende. Jag kan identifiera de studiemetoder som fungerar bäst för mig. + KRITISKT TÄNKANDE: Jag kan analy­ sera och kritiskt bedöma påståenden som

handlar om hälsa, hälsofrämjande och fenomen inom hälsokulturen.


Målet är att du + kan definiera begreppen studieförmåga och studievälmående + kan specificera hur de egna resurserna, studie­ miljön, under­visningen och studie­färdigheterna inverkar på studieför­ mågan + förstår hur du kan på­ verka studie­förmågans delområden + indentifierar vilka studie­metoder som fungerar för dig och på vilket sätt du kan förbättra ditt studie­ välmående.

1

Studievälmående

Med välmående menas i dagligt tal många olika saker. Välmående är ofta en följd av att viktiga behov tillgodoses på ett rimligt sätt och centrala mål i livet förverkligas, åtminstone i någon mån. Välmående är också en förutsättning för att lyckas med studierna. För att studievälmåendet ska förverkligas borde studierna och det övriga livet vara i balans. Om studierna löper bra ger det en upplevelse av att lyckas. Samtidigt blir det tillräckligt med tid över för fritidsintressen, relatio­ ner, motion och annat som är viktigt för dig. Grunden för studievälmående är studieförmåga. Med det menar man balans mellan resurser och arbetsinsats. Om dina resurser är till­ räckliga i förhållande till studiemiljöns och studiernas krav, bibehålls en god studieförmåga. På motsvarande sätt försvagas den av för stor påfrestning. Till gymnasiestudierna hör ibland brådska, stress och att uppgifterna hopar sig. Det viktiga är att du kommer åt att lösgöra dig från studierna och får återhämta dig och slappna av efter en tillfällig period av stress. Studieförmågan formas som en summa av många delar. På den inverkar bland annat de egna kraftresurserna, studietekniken, undervisningen och studiemiljön. I gymnasiet är studierna självständigare än i grundskolans högre klasser, och ansvaret växer. Centrala förändringar är att studierna delas in i olika stora studieavsnitt, årskurslöshet och att studierna följer en rytm där lärande varvas med utvärdering och feedback. Både ur läran­ dets och studievälmåendets synvinkel är det viktigt att koncentrera sig på studierna under lektionerna och att jobba regelbundet under hela studieavsnittet. Då blir de större utvärderingsmomenten inte för betungande.

12  HÄLSAN – EN DEL AV LIVET


Du kan påverka ditt välmående En regelbunden rytm i vardagen, hälsosamma lev­ nadsvanor och ett gott hälsotillstånd utgör grunden för ork och välmående. En hälsosam diet, tillräcklig sömn och vila samt mångsidig motion bidrar till att du hålls frisk och ökar på krafterna. När man är pigg och vid god kondition orkar man bättre koncentre­ ra sig på studierna. Psykiskt välmående är en del av hälsan och studie­ förmågan. Det psykiska välmåendet kan variera i olika livssituationer, på samma sätt som det fysiska hälsotillståndet varierar. Fysiska faktorer, som rytm i vardagen och frihet från rusmedel, bidrar för sin del till en god mental hälsa. Din mentala hälsa gynnas också om du kan acceptera dig själv, är flexibel, kan identifiera och uttrycka dina känslor och förmår lösa konflikter. Varaktiga relationer stärker ditt välmående. I gymnasiet kan grupp­ sammansättningarna variera från period till period och man känner inte nödvändigtvis någon i gruppen sen tidigare. Det lönar sig ändå att lära känna också nya studiekamrater. Tillsammans är det roligare att studera och med studiekamraterna kan man dela sådana bekymmer som rör studierna samt andra utmaningar i livet. För en del av gym­ nasiestuderandena är sällskapande redan en del av livet och tillför en känsla av meningsfullhet. Å andra sidan kan ett intensivt förhållande också stjäla tid från studierna. Ett förhållande som tar slut kan vara en kris som tillfälligt får välmåendet att vackla.

Under gymnasietiden kan den studerandes identi­ tet förändras en hel del. Fysiskt sett är puberte­ ten i huvudsak förbi. Det är viktigt att försöka vara nöjd med det egna mera vuxna utseendet och den mognare kroppen. Att acceptera sig själv, en positiv självkänsla, livskontroll och att uppleva att livet är betydelsefullt är viktiga delar av välmåendet.

STUDIEFÖRMÅGANS DELFAKTORER Egna resurser – identitet – vardagsrytm och levnadsvanor – hälsa – psykiskt välmående – människorelationer och livssituation – motivation och engagemang

Undervisning – lämpliga arbetsmetoder och inspirerande undervisning – en atmosfär som stöder studierna – rättvist bemötande – logisk organisering av studierna

Studiefärdighet Studiemiljö – en sund skolbyggnad och bra studieutrymmen – mat- och motionsmöjligheter – sociala relationer i skolan

– studieteknik – kunskap om informations­ behandling – tidsplanering – realistiska mål

HÄLSAN – EN DEL AV LIVET  

13


ATT STÖDJA STUDIEVÄLMÅENDET

Ät regelbundet och kom också ihåg morgonmålet. Sov tillräckligt. Hitta ett sätt att motionera som du trivs med. Undvik rusmedel. Håll kontakt med vänner och ta hand om dina relationer. Planera och upprätthåll en lämplig rytm mellan studier och fritid. Gör upp en rimlig tidtabell för studierna. Ställ upp realistiska mål för dig själv. Var inte rädd för att utmana dig själv. Gör och lämna in dina uppgifter i tid. Om du behöver hjälp, prata med dina närmaste eller utnyttja studerandevårdens tjänster. Slappna av, vila och ge dig tid också för återhämtning.

Sexualiteten spelar en viktig roll i utvecklingen av personligheten och identiteten. Den utveck­ las ännu i gymnasie­ åldern och kan ibland ge upphov till osäkerhet. Alla har rätt att växa i fred, bli accepterade och sakligt bemötta sådana som de är.

Motivation fungerar som drivkraft för studierna Motivation hjälper dig agera och slutföra uppgifter. Motivationen delas in i inre och yttre motivation. Den som drivs av inre motivation gör saker för sin egen skull och orkar satsa utgående från sin egen drivkraft: till exempel en hobby som känns meningsfull eller ett ämne som är intressant. Yttre motivation kommer utifrån, som till exempel bra vitsord, en inspirerande lärare eller vårdnadshavarens uppmuntran. Inre och yttre motivation förekommer ofta sida vid sida. Enligt inlärnings­ psykologin lönar det sig att försöka uppnå inre motivation, eftersom det gör arbetet mera inspirerande och därför också mera effektivt. Inre motivation kan medföra studieiver som i sin tur gör att man är energisk, kan koncentrera sig och har en positiv attityd till studierna. Studieiver gör att du lär dig mer och har mera framgång. Ibland känns det som om motivationen är försvunnen. Det kan leda till att man inte får något till stånd eller förlorar tron på det man håller på med. Motivationsbrist kan bero på alltför stora krav i förhål­ lande till de egna resurserna och studiefärdigheterna. I bakgrunden kan finnas osunda levnadsvanor, en belastande livssituation eller svaga studiefärdigheter. Ibland kan motivationen naggas i kanterna av att man kräver för mycket av sig själv och upplever att man misslyckas. Då kan det hjälpa att bromsa lite och sedan ställa upp realistiska delmål för sig själv. Det är också viktigt att du värderar sådant du redan har gjort och uppnått.

14  HÄLSAN – EN DEL AV LIVET


Till studierna hör obligatoriska delar som man måste avlägga även om de inte känns relevanta. Då lönar det sig att hålla fokus på de större målen, som till exempel att bli student. Bra studierutiner hjälper i synnerhet när motiva­ tionen lyser med sin frånvaro. Då räcker det med att se studierna som ett jobb som måste skötas.

Studierna siktar mot framtiden En del gymnasiestuderande är redan från början målinrik­ tade och har klara mål för sina studier efter gymnasiet. En del funderar på framtiden först senare. Att ha ett mål för fortsatta studier eller andra framtidsdrömmar ökar motivationen och väcker intresse för de ämnen du studerar. Att studera är alltid till nytta, även om de egna målen inte ännu tagit form. Gymnasiestudierna utvecklar till exempel tankeförmågan och förmågan till kunskapshantering, som är viktiga framtida arbets­ livsfärdigheter inom alla branscher. Att bekanta sig med olika ämnen vidgar perspektivet och hjälper en att välja vad man vill fördjupa sig i. Man kan få upp ögonen för intressanta yrken via sina värderingar: Vilka värden styr mina val? Ett hurdant liv vill jag leva? Vad vill jag påverka? Inga av de val du gör i gymnasiet stänger dörrarna till framtiden helt och hållet. Till högskolorna kommer man både med student­ examen och via inträdesförhör. Också andra studiestigar utvecklas. Senare kan man se sina val i ett annat ljus. Framtidsforskarna säger att en stor del av framtidens yrken inte ens finns ännu.

Motivationen består av motiv, de skäl man har för att utföra enskilda hand­ lingar. Motiven kan vara biologiska, sociala eller psykologiska. I vardags­ språk talar man ofta om motivation som något en person tillfälligt antingen har eller inte har. Det är ändå en helhet som består av många delar som styr vårt handlande på lång sikt. I ungdomsåren utvecklas de sociala färdigheterna och förmågan att skapa sociala relationer. Att upprätthålla vänskaps­ relationer vid sidan av studierna är också viktigt. Under studietiden kan livslånga vänskaps­ relationer uppstå.

HÄLSAN – EN DEL AV LIVET  

15


Studiemiljö och undervisning

Många bibliotek satsar på trevliga och inspi­ rerande utrymmen för läsning och studier.

Utöver de egna resurserna inverkar också den fysiska, psykiska och sociala miljön på studievälmåendet. En viktig fysisk miljö för den studerande är skolan och de tjänster som erbjuds där, som skollunch, möjlighet till mellanmål och skolhälsovård. De stöder upprätthållandet av hälsosamma levnadsvanor i vardagen. En grundförutsättning är också en ändamålsenlig skolbyggnad som är ren, trivsam och bullerfri. Såväl hemma som i skolan är det viktigt att fästa uppmärksamhet vid en bra arbetsställning. Långa stunder av sittande är bra att bryta med lite pausgymnastik. Den psykiska och sociala miljön utgörs av skolans personal och de andra studerandena. Känslan av att någon bryr sig skapar trygghet. Upplevelsen av den sociala miljön är alltid subjektiv: en del stude­ rande tycker att varierande undervisningsgrupper ger trevlig omväxling medan andra upplever att det är socialt ansträngande. Centralt för orken är en uppmuntrande atmosfär. Alla kan agera med hänsyn till andra och på så sätt bidra till en positiv atmosfär. Samhörighet och gemenskap skapar förtroende och en förmåga att fungera tillsammans vilket i sin tur stöder välmåendet i skolan. Studieförmågan påverkas också av undervisningen och handled­ ningen. Vettigt organiserad undervisning och logisk periodisering gör studierna mera meningsfulla. Inspirerande och professionella lärare, en atmosfär som stöder de studerande, jämlikt och rättvist bemötande av alla, feedback samt uppmuntran stöder studievälmåendet.

16  HÄLSAN – EN DEL AV LIVET


Skoltrötthet De studerande upplever gymnasiestudierna på olika sätt utgående från sina resurser och målsättningar. Framgång är lätt att acceptera men misslyckanden kräver bearbetning. Det hör till livet att arbetet hopar sig då och då. Efter en tid av stress är det viktigt med vila och återhämtning. Ibland kan studierna ändå belasta för mycket. När stu­ dierna inte är i balans med det övriga livet sätts krafterna på prov. Också utmaningar och svårigheter i privatlivet kan göra studierna besvärligare. Svårigheter att lämna in uppgifter i tid, återkommande negativa känslor eller nedstämdhet, trötthet, sömn­svårig­ heter eller en känsla av utmattning och koncentrations­ svårigheter kan vara tecken på nedsatt studievälmående. Belastningen kan kännas som prestationsångest, en känsla av otillräck­ lighet eller å andra sidan en känsla av likgiltighet gentemot studierna. Långvarig stress och problem med studievälmåendet kan i värsta fall leda till skoltrötthet. Då är det viktigt att kontrollera basbehoven: Äter, sover och motionerar jag tillräckligt? Vilka förändringar i förhål­ landet mellan studier och fritid kan jag göra så att det också skulle finnas tid att slappna av? Ibland kan det däremot vara så att det övriga livet tar för mycket tid av studierna. Det kan också belasta studie­ välmåendet. Det kan vara svårt att på egen hand komma fram till hur balansen kunde uppnås. För många hjälper det att prata med en när­ stående om saken. I skolan kan förutom lärarna också studiehand­ ledaren, skolpsykologen, hälsovårdaren eller kuratorn fungera som samtalsstöd och rådgivare. Det är viktigt att inte bli ensam med tankarna.

Att jobba vid sidan av studierna kan tära på krafterna. Det är viktigt att se till att det finns tillräckligt med tid för återhämtning och avslappning i vardagen.

Studiefärdigheter ger en känsla av kontroll Mångsidiga studiefärdigheter stöder studieförmågan. I gymnasiet ökar det egna ansvaret för arbetet och mängden information som man ska ta till sig. Förmågan att bearbeta texter och förmågan till kunskaps­ hantering betonas. Det är bra att lära sig studiemetoder som passar en själv och som lämpar sig för olika ämnen genast i början av studierna. Studiefärdigheterna kan man också utveckla kontinuerligt. Det är viktigt att du kan planera din tid och ställa upp realistiska mål. Bra studiefärdigheter gör studierna lättare. I bästa fall kan stu­ dierna ge en känsla av att man lyckas med och klarar av det man före­ tar sig, vilket stöder den mentala hälsan, ökar krafterna och förbättrar studievälmåendet.

HÄLSAN – EN DEL AV LIVET  

17


FÖRDJUPA DIN KUNSKAP

Tips för studierna i hälsokunskap MÅLET FÖR UNDERVISNINGEN i hälsokunskap i gymnasiet är att utveckla den studerandes hälsokompetens, det vill säga kunskaper, färdigheter, själv­kännedom och etiskt ansvar i anknytning till hälsa samt förmåga till självständigt kritiskt tänkande. Att få ett fast grepp om kunskapen förutsätter förstå­ else och en djup förståelse föds genom att tänka. När studieperioden börjar, bläddra igenom läro­ boken och undersök innehållsförteckningen. Fäst uppmärksamhet vid de mål för hälsokompetens som finns efter varje huvudrubrik. Det lektionsvisa arbetet främjas om du bekantar dig med innehållet i förväg, till exempel genom att ögna igenom målen för lärande i början av kapitlet, underrubrikerna i

texten och bilderna. Återkalla också i minnet vad du sen tidigare kan om ämnet. Att aktivt bearbeta kunskapen hjälper dig att strukturera innehållet, så att lärandet fördjupas och blir säkrare. Olika studietekniker hjälper dig att om­ fatta större texthelheter. Utnyttja uppgifterna i slutet av kapitlet. De är delvis till för repetition, delvis för att hjälpa dig tillämpa kunskapen. Hälso­ kunskapens olika teman kan beröra dig personligen. Bland uppgifterna finns också material som utveck­ lar din självkännedom och dina egna ståndpunkter. Att följa med vad som är aktuellt i medierna stöder dessutom ditt arbete, utvecklar kritiskt tänkande och fördjupar förståelsen av de saker som tas upp.

OLIKA STUDIETEKNIKER Ögna igenom – fördjupa – repetera Bekanta dig först med texten genom att ögna igenom rubriker, bilder, diagram och svärtade begrepp. Att ögna igenom avsnittet hjälper dig överblicka temat. Läs sedan igenom kapitlets tex­ ter en gång och fördjupa dig i dem. Skapa en helhetsbild av avsnittet medan du läser och fundera hur saker hör ihop och hur de förhåller sig till det du tidigare lärt dig. Att på något sätt bearbeta texten medan du läser stöder fördjupningen: du kan till exempel strecka under, göra anteckningar i marginalen eller i häftet, föra in­lärningsdagbok, rita begreppskartor, hitta på minnes­ regler eller egna exempel, göra frå­ gor till dig själv, diskutera ämnet eller sammanfatta med egna ord. När du repeterar inför provet, hjälper dina tidigare understrykning­ ar eller anteckningar dig att minnas det viktigaste i kapitlet.

18  HÄLSAN – EN DEL AV LIVET

Samla centrala begrepp i en ordlista Gör en ordlista utifrån texten. Du kan repetera genom att gå igenom ett begrepp i gången. Fundera på begrep­ pets innebörd och hur du definierar det. Ordlistan kan man också jobba med parvis eller i grupp. De centrala begreppen är ofta de viktigaste i texten. Att förstå, definiera och använda dem korrekt är grun­ den för att lära sig ämnet. En bra definition förklarar begreppet koncist och tydligt. Ett exempel är ofta ett bra tillägg till definitionen och stöder lärandet. Utgående från de centrala begreppen kan man göra en informativ berättelse, där begreppen utgör stom­ men. Med hjälp av berättelsen minns man begreppen bättre. Efter det är det lättare att minnas den kunskap som anknyter till dem.

Gör begreppskartor De centrala begreppen kan också samlas i en begrepps­ karta, som hjälper dig att uppfatta helheten och struk­ turen. När du gör en begreppskarta, fäst uppmärksam­ het vid hur olika saker relaterar till varandra och vid orsakssamband. Man kan också lägga orsakssambanden på minnet genom att rita flödesscheman.


Gör sammandrag

Ställ frågor

Sammanfatta det centrala i några meningar eller anteckningar. Du kan prova olika stilar, som korta tweets, där du sammanfattar det väsentliga kon­ cist och informativt. Du kan också spela in sam­ mandraget eller fota och spara det i din telefon. Då är det lätt att återkomma till det när som helst. Du kan också prova på att skriva sammanfatt­ ningen innan temat har behandlats på lektionen. Du fäster uppmärksamhet vid flera saker under lektionen om de redan är delvis bekanta, och du kan koppla sådant som kommer fram under lek­ tionen till det som du redan lärt dig. När temat har behandlats kan du komplettera din samman­ fattning.

Ställ frågor till texten: Vad fastnade i minnet? Vad vill du veta mera om? Vilka är de centrala begreppen i texten? Vilka är de viktigaste fak­ torerna och orsakssambanden som inverkar på fenomenet? Repetera parvis eller i grupp, så att ni stäl­ ler frågorna till varandra.

Studera tillsammans Att läsa tillsammans och diskutera främjar läran­ det och kan vara roligt. Då du berättar vad du lärt dig för någon annan befästs kunskapen. Ett effektivt sätt att repetera är att göra frågor till varandra och på det sättet testa varandras kun­ nande. Ge också feedback på varandras essäer eller andra skriftliga uppgifter, det stöder bådas lärande.

Dela upp läsandet i små portioner När man studerar omfattande texter kan man utnyttja den så kallade pomodorotekniken (namnet syftar på en tomatformad timer). Av­ sikten är att strukturera tidsanvändningen ef­ fektivt. Ställ en timer att ringa om 25 minuter. Jobba oavbrutet och fokuserat tills timern ringer. Skriv upp de huvudpunkter du lärt dig eller sånt som väckte frågor. Håll en 5 minuters paus. Jobba ännu tre 25 + 5 minuters pass. Håll en längre paus, minst 30 minuter, innan du fortsätter studera.

Granska teman ur olika synvinklar Hälsan är ett mångfacetterat fenomen. När man studerar hälsokunskap är det viktigt att granska frågor ur olika synvinklar alltid då det låter sig göras, så ser man hur nyanserad helheten är.

Förekomst

Nivåer för analys

– Hurdant eller hur allmänt är fenomenet eller problemet? – I vilken riktning utvecklas fenomenet i framtiden?

– individ, gemenskap, samhälle och globalt

RELEVANTA SYNVINKLAR

Livsbana – barn, ungdomar, vuxna, äldre

Hälsoeffekter – Vilka fysiska, psykiska eller sociala hälsoeffekter kan fenomenet ha? – Vilka positiva eller negativa hälso­ effekter har fenomenet? – Är hälsoeffekterna direkta eller indirekta?

Samhällelig utveckling – historia – kultur – ekonomiska resurser

Etik – Vilka värden är relevanta för fenomenet? – Vilka moraliska frågeställningar kan valet medföra?

HÄLSAN – EN DEL AV LIVET  

19


Tänj dig pigg Håll pauser i ditt arbete och tänj med jämna mellanrum. Det får både muskler och sinne att slappna av. När man sitter länge försvagas också blodflödet till hjärnan. Det i sin tur kan orsaka trötthet och försvåra koncentrationen. Kropp och sinne piggnar till med hjälp av rörelserna. Du kan också planera och förverkliga egna rörelseserier.

1

1. Rulla på axlarna NYTTA: Minskar stelheten i musklerna och förebygger nack- och axelsmärta. GÖR SÅ HÄR: Stå stadigt och för händerna till axlarna. Rulla armarna i stora cirklar. Upprepa 10 gånger i båda riktningarna.

2. Boxning

2

NYTTA: Får musklerna i övre ryggen att slappna av och minskar muskelspänningar. GÖR SÅ HÄR: Stå med fötterna i axelbredd och spänn magmusklerna. Boxa genom att sträcka händerna turvis rakt fram. Boxa 10 gånger och upprepa serien 3 gånger.

3

3. Lyft axlarna NYTTA: Minskar muskelspänningar och förebygger smärta. GÖR SÅ HÄR: Lyft axlarna. Håll spänningen, räkna till fem och släpp axlarna avslappnade ner. Upprepa 5 gånger.

4. Tänj nacken

4

NYTTA: Minskar stelheten i musklerna och

får dem att slappna av, förebygger smärta och huvudvärk. GÖR SÅ HÄR: Ta tag i vänstra handleden med högra handen bakom ryggen. Dra handen neråt. Böj huvudet lätt åt höger och håll tänjningen i 30 sekunder. Byt händerna och böj huvudet åt vänster.

5. Tänj bröstmusklerna NYTTA: Hjälper att bibehålla hållningen och minskar muskelspänningar. GÖR SÅ HÄR: Ta tag i händerna bakom ryg­ gen. Skjut händerna snett bakåt och öppna bröstkorgen. Håll tänjningen i 30 sekunder.

20  HÄLSAN – EN DEL AV LIVET

5


6

6. Tänj sidorna NYTTA: Förebygger muskelspänningar i nedre ryggen och höfterna. GÖR SÅ HÄR: För den högra foten bakom den vänstra och lyft upp höger hand. Böj handen till vänster. Håll positionen i 30 sekunder. Byt.

7

7. Stå på tå NYTTA: Utvecklar kroppskontrollen och balansen. GÖR SÅ HÄR: Spänn magmusklerna, stig upp på tå och sträck armarna uppåt. Håll en stund och sänk ner. Upprepa 10 gånger.

8. Tänj bakre lårmusklerna

8

NYTTA: Minskar spänningar i bakre låren och nedre ryggen orsakade av långvarigt sittande. GÖR SÅ HÄR: För ena foten framåt med hälen i golvet. Böj kroppen framåt och håll ryggen och den främre foten raka. Tänjningen borde kännas i det främre benets baklår. Håll tänjningen i 30 sekun­ der och byt sedan fot.

9. De sneda magmusklerna NYTTA: Ökar rörligheten och kropps­ kontrollen i mittkroppen, förebygger ryggproblem. GÖR SÅ HÄR: Sitt på kanten av stolen och lyft händerna intill öronen. Vrid kroppen till sidan och försök röra med armbågen vid motsatt knä. Gör samma sak åt andra hållet. Upprepa 15 gånger.

9

10. Tänj sätesmusklerna NYTTA: Förebygger spänningar i sätes­

10

musklerna samt smärta i ryggen och benen. GÖR SÅ HÄR: Lyft vänstra vristen ovanpå högra knäet så att vänstra knäet pekar åt sidan. Böj lätt på knäna som om du skulle sätta dig ner på en stol. Håll positionen i 30 sekunder och byt sedan ben.

HÄLSAN – EN DEL AV LIVET  

21


UPPGIFTER

1

Studera figuren Studieförmågans delområden (s. 13).

5 Studievälmående i den egna skolan. a. Ta foton och gör en bildserie med bild­ texter om faktorer som stöder studie­ välmåendet i er skola.

a. Vilka tre faktorer tycker du att inverkar mest på studievälmåendet? Motivera ditt val.

b. Dela bildserierna med hela gruppen och diskutera tillsammans om de tankar som bildserierna väcker.

b. Ge exempel på hur vardagsrytmen, relationerna och motivationen inverkar på studievälmåendet. 6 2

a. Vad kan vara tecken på skol­trötthet?

a. Vilka är dina styrkor som studerande?

b. Gör upp en plan med fem råd för hur man kan förutse och förebygga skoltrötthet.

b. Vad behöver du ännu utveckla?

3 Lär dig det centrala innehållet. a. Återvänd till målen i början av kapitlet (s. 12). Skriv ner det mest centrala för varje mål. På det här sättet kan du bygga upp anteckningarna för kapitlet. b. Utnyttja den här tekniken när du läser kommande kapitel i boken. 4

Hur förebygga skoltrötthet?

Analysera dina styrkor som studerande.

Hitta passande studietekniker. a. Hurdana studietekniker har du använt dig av? Vilka verkar fungera? b. Bekanta dig med olika studietekniker på sidorna 18–19. Välj ett nytt sätt att be­arbeta information och jobba med kapitlet på det sättet. c. Bestäm vilka andra tekniker du kunde prova på under nästa skolvecka.

22  HÄLSAN – EN DEL AV LIVET

7 Gör upp en tidsplan. a. Gör ett skriftligt veckoschema för den här perioden. Skriv ner följande saker: – lektioner – tiden som går åt till läxor – större inlämningsarbeten: deadlines och tid att göra arbetena – prov och tid att läsa till dem – fritidsintressen – tillräcklig nattsömn – tid för avslappning och att umgås med vänner och familj b. Bedöm om din tidsanvändning är i balans så att den stöder ditt välmående. Hur kunde du förbättra din tids­ användning?


TÄNK TILL

Färre tonårsgraviditeter till följd av gratis preventivmedel Det finns fortfarande stora skillnader i hur kommunerna erbjuder kostnadsfria preventiv­ medel. På senare år har det ändå skett en positiv förändring, vilket också syns i abort­ statistiken. Antalet avbrutna graviditeter hos kvinnor under 20 år har minskat i Finland under 2000talet. Det visar en studie som gjorts vid Helsingfors universitet. Även antalet förlossningar i åldersgruppen har gått ner. Enligt studien är minskningen av antalet tonårsgraviditeter förknippad med hur kommuner erbjuder gratis preventivmedel och till försäljningen av akut p-piller (så kallade dagen-­ efter-­piller) utan åldersgräns. Enligt Eerika Jalanko, doktorand i gynekologi och förlossning vid Helsingfors universitet, är betydelsen av kostnadsfria preventivmedel stor – särskilt för unga. – En orsak till att preventivmedel inte används, eller att användningen avbryts, är kostnaderna. Tjänsternas tillgänglighet och kvalitet är också viktiga, i synnerhet för unga. I till exempel Vanda har man gjort ett försök med gratis preventivmedel, där antalet aborter hos 15–19-åringar minskade med så mycket som

36 procent. Det här framgick i en avhandling gjord vid Helsingfors universitet. I Finland beslutar varje kommun självständigt om de ska erbjuda gratis preventivmedel till unga. Vissa kommuner erbjuder alla preventivmedel gratis, andra har ett begränsat utbud. Också hur länge gratis preventivmedel erbjuds varierar från kommun till kommun. Ungefär en fjärdedel av de 100 största kommunerna i Finland låter den unga välja själv vilket preventivmedel hen vill använda. – Vissa kommuner erbjuder till exempel tre månaders p-piller gratis. Det är en helt annan sak att själv få välja preventivmedel, eller att få gratis preventivmedel i en längre tid, tills 20–25-årsåldern. Skillnaderna sätter unga i en ojämlik position. Meri Niinistö, Yle i översättning av Dominique Pashley, 27.03.2021. Texten är förkortad.

Läs texten och diskutera tillsammans. a. Tycker du att någon åldersgrupp borde få preventivmedel gratis? b. Utvärdera undervisningen i sexuell hälsa som du har fått i skolan och annanstans. Vad har varit bra och vad har varit dåligt? Vilka förväntningar och önskemål har du inför de kommande lektionerna?


III

SEXUELL HÄLSA

HÄLSOKOMPETENS

+ KUNSKAP: Jag förstår vad sexualitet,

kön och genus betyder. Jag kan tillämpa centrala kunskaper om sexuell och reproduktiv hälsa. Jag känner till sexuella och reproduktiva rättigheter. + FÄRDIGHETER: Jag kan ta ansvar för

min egen och min partners sexuella hälsa. + ETISKT ANSVAR: Jag värderar min

egen och andras sexualitet och förhåller mig ansvarsfullt till den. Jag respekterar sexualrätten.

+ SJÄLVKÄNNEDOM: Jag är medveten om hur kön, könsroller, genus och sexuell identitet utvecklas. Jag vågar leva enligt min egen sexualitet och jag känner till mina egna gränser. + KRITISKT TÄNKANDE: Jag kan utvärdera hur de sexuella och reproduktiva

rättigheterna förverkligas och efterföljs i mitt eget liv, i det finländska samhället och globalt. Jag kan förhålla mig kritiskt till den bild av sexualitet och sex som förmedlas i medier och reklam.


Målet är att du + kan särskilja och analysera sexualitetens olika dimensioner + förstår variations­ rikedomen i begreppen kön, könsroll och genus och andra begrepp som är kopplade till könsidentitet + förstår nyanser och variationer i sexuell läggning och känner till centrala begrepp i anslutning till sexuell läggning + känner till hetero­ normativitet som begrepp och fenomen och kan reflektera över hur heteronormativitet kan motarbetas och brytas.

10

Sexualiteten som resurs

Under ungdomsåren sker en utveckling på en rad olika områden. Under de här åren söker den unga sin sexuella identitet och könsidentitet. Enligt WHO:s definition omfattar sexualitet kön, sexuell läggning, erotik, njutning, sexuella relationer och fortplantning. Sexualitet är också ömhet, beröring och intima basbehov. Sexualiteten är en central del av människan i alla livsskeden och den utvecklas under hela livet. En positiv attityd till sexualitet är viktigt för människans välmående som helhet och är en värdefull resurs i livet. Det har stor betydelse för både livskvaliteten och hälsan. För att en ung person ska uppleva sexuellt välbefinnande krävs kompetens när det gäller den egna hälsan. En förutsättning är också att den unga kan leva i enlighet med de sexuella rättigheterna. Det är viktigt att förstå hur mångfacetterad sexualiteten är. Sexualitet om­ fattar olika könsidentiteter, olika former av sexuell läggning, olika sexuella handlingar och variationer i parrelationer och flersamma re­ lationer. Det finns inget facit för hur man ska eller kan förverkliga sin sexualitet. Det viktigaste är att respektera de egna och andras gränser och att alltid agera utgående från samtycke.

Sexualitetens dimensioner Sexualiteten består av flera delområden. Människans hälsa och därmed också sexualitet är en helhet som består av fysisk, psykisk och social hälsa. Dessutom kan man se på sexualiteten ur ett etiskt perspektiv och ett samhällsperspektiv.

136  SEXUELL HÄLSA


Ur ett biologiskt perspektiv hör könsorganens anatomi eller upp­ byggnad, och kroppens fysiologi eller funktioner, till sexualiteten. Östrogen och testosteron är hormoner som i första hand styr det fysiska könet. Alla människor utsöndrar båda de här hormonerna i sina körtlar, men andelarna varierar på individnivå. Oftast utsöndrar kvin­ nor mer östrogen medan män producerar mer testosteron. Ibland tänker man sig att sexualitet är samma sak som sex, men det är en för snäv avgränsning. Sex betyder ofta att ha sex eller samlag med någon. De fysiska aspekterna av sex är ändå bara en liten del av sexualitetens hela omfång. Det är viktigt att en relation är trygg också rent sexuellt, att man i ett förhållande kan prata om önskemål och rädslor kring sex och att man kommer överens om preventivmedel och preventivmetoder gemensamt. Man får inte utöva påtryckning om ens partner inte vill ha sex. Båda måste vara redo och villiga i det skedet som sex blir en del av relationen och det gemensamma livet. Sexualiteten handlar alltså inte bara om kroppens fysiologi, utan också psykiska aspekter har stor betydelse. Människor har olika upp­ fattning om hur de vill förverkliga sin sexualitet och uppleva njutning. I sexuella relationer är det viktigt att beakta också den psykiska njut­ ningen. Starka känslor som förtjusning, förälskelse, besvikelse och ånger kan höra ihop med sexualitet. Gemensamt för alla människor är en önskan om godkännande, närhet, ömhet och kärlek. Sexualitetens sociala delar är ömsesidig närhet och ömhet, samvaro, ansvar och trygghet. Hur en människa lever ut sin sexualitet styrs av normer i den omkringliggande kulturen. Den sociala miljön påverkar också könsrelaterade rollbeteenden. Däremot kan man utgå endast från Sex används ofta som ett påverkningsmedel i reklam. Kommer du på en reklam som använder sex? Vilka produkter marknadsför reklamen?

SEXUELL HÄLSA  

137


sina egna behov och önskemål då man masturberar eller tillfredsställer sig själv. Vår sexualitet påverkas av värderingar, övertygelser och attityder som hör ihop med vår kultur och livsåskådning, men också av vår uppfost­ ran och våra personliga upplevelser. Uppfattningar om vad som är accepterat eller förbjudet har varierat under historiens gång och varierar också i dag mellan olika samhällen. När ingår sex i en relation? Hur ska man förhålla sig till engångsligg? Vem kan man ha en sexuell relation med och hurdant sex är okej? Hurdana preventivmedel är tillåtna? Ibland blir man tvungen att ta svåra etiska beslut på det sexuella området. Att avbryta en graviditet är ett exempel. I ett större perspektiv handlar det om hur man ska bemöta sig själv och andra. Mänskliga relationer är komplicerade och det finns inte alltid enkla lösningar. Samhällets värderingar och beslut påverkar individens sexliv. Bland annat varierar möjligheterna att ta del av sexualfostran, att ta hand om sin sexualitet och sin reproduktiva hälsa, att få hälsovård under gravi­ diteten och rättigheter för samkönade par på olika håll i världen.

Tolka målningen Kyssen (1908) av Gustav Klimt. Vilka delar av sexualiteten tycker du att målningen skildrar? Ta reda på vilka traditioner eller uppfattningar som påverkade sexualitet i början av 1900-talet.

138  SEXUELL HÄLSA


SEXUALITETENS DIMENSIONER Social

Psykisk – självuppfattning – känslor, erfarenheter – inlärda attityder och inlärt beteende

– relationer och parförhållanden – familjens och vännernas påverkan

Etisk – värden och värderingar – moralnormer – funderingar kring moraliska val

Fysisk – tillväxt och utveckling – förändringar till följd av ålder – biologi – reproduktion – preventivmedel och -metoder

Samhällelig och kulturell – lagar och normer – seder och bruk – medier, reklam – utbildningens betydelse – religiösa uppfattningar – sexualrättslig praxis

Sexualitet och kön är en del av självbilden Sexualitet och kön är viktiga delar när självbilden, identiteten, formas. Med identitet menar man individens uppfattning om sig själv, alltså uppfattningen om vem och vad jag är. Det kan handla om egenskaper eller roller och känslan av att bli erkänd som en unik individ. När man pratar om en persons sexuella identitet menar man per­ sonens uppfattning om sin egen sexualitet. När den formas påverkas den av vilka grupper man identifierar sig med, hur man agerar sexuellt eller ser på familjestrukturer. Den egna gruppen associeras med posi­ tiva värderingar och identifikationen stärker också självförtroendet. Könsidentiteten är vår uppfattning om vår egen könstillhörighet. En del upplever att de tydligt är kvinnor eller män, en del upplever att de är både och, och en del upplever att de inte alls passar in i en be­ skrivning som baserar sig på två kön. Identiteten påverkar vår hälsa och vårt välbefinnande i stor utsträck­ ning. Därför är det viktigt att alla får utvecklas i egen takt i sin egen riktning också i fråga om sexualitet. Det är typiskt att den egna själv­ bilden, och därmed också den sexuella självbilden, inte är helt formad och klar i ungdomsåren. Den utvecklas ännu. Många unga funderar på hur den egna sexualiteten ska bli eller hur man ska visa sin egen sexuel­ la läggning och könsidentitet.

SEXUELL HÄLSA  

139


Kön och genus Både individens upplevelse av kön och generella manifestationer av kön i samhället ingår i den mångfald som innefattar begreppen kön och genus. En person kan ha en upplevelse och uppfattning om sitt kön som står i strid med hur omgivningen definierar hens kön. Biologiskt kan man definiera kön enligt kromosomer, yttre könsegenskaper och köns­ hormoner. Det sociala könet är det som kallas genus och innebär omgivningens tolkning av individens kön. Det kan omfatta uppfatt­ ningar om könsnormer, könsroller och manliga och kvinnliga egen­ skaper. I några länder i världen är det möjligt att definiera sig som ett tredje kön till exempel i officiella dokument. Ett tredje kön betyder att en person inte definierar sig själv som man eller kvinna. I Finland överväger man att ta i bruk en personbeteckning som är könsneutral. När man talar om kön och genus finns det en rad begrepp för att beskriva olika inriktningar. Cis-personer uppfattar att det kön de fötts till motsvarar den egna könsidentiteten och uttrycker sin könstill­ hörighet i enlighet med det. Transperson är ett samlingsbegrepp för personer som upplever att den egna könsidentiteten eller könsuttrycket skiljer sig från förväntningarna på det juridiska kön hen blev tilldelad vid födseln. Transpersoner är exempelvis transsexuella, icke-binära och transvestiter. Begreppet transperson är inte kopplat till sexuell läggning utan enbart till kön.

KÖNSBEGREPP

Könsidentitet Biologiskt kön – bestäms exempelvis utgående från anatomi eller kromosomer – uppfattas oftast binärt

– personens egen upplevelse av sitt kön – upplevelsen motsvarar inte nödvändigtvis det kön som definierats vid födseln

KÖNSBEGREPP

Socialt kön Juridiskt kön – personens officiella kön – framkommer i person­ beteckningen

140  SEXUELL HÄLSA

– synonym till genus, samhällets kulturella förväntningar utifrån kön – yttrar sig ofta binärt


Transpersoners juridiska kön står i konflikt med hens könsidentitet. Det är möjligt att få medicinsk behandling som är könsbekräftande för att korrigera kroppen så att den motsvarar den egna könsidentiteten. En icke-binär person upplever att hen inte hör hemma i något av samhällets juridiska kön, utan kan vara exempelvis nongender, bigen­ der eller transgender. En del icke-binära personer upplever ett behov av medicinsk könskorrigering, men inte alla. En transvestit upplever ett behov att uttrycka ett annat kön än sitt biologiska kön genom beteende, klädsel eller andra egenskaper. Det är viktigt för transvestiter att de blir bemötta som det kön de för stunden uttrycker. Finlands lag om jämställdhet förbjuder diskriminering på grund av könsidentitet eller könsuttryck. Interkönade personer (intersexualism) har olika kroppsliga varia­ tioner där de könade kännetecknen, som exempelvis könsorganen eller hormonfunktionerna, inte är entydigt typiska för män eller kvinnor. Ibland upptäcks intersexualism redan vid födseln och ibland visar det sig först i tonåren. Vid behov kan man sätta in behandling som stöder den könsidentitet som personen upplever som sin egen. Den riksom­ fattande etiska delegationen inom social- och hälsovården ETENE rekommenderar att korrigering av könsegenskaper görs först när bar­ net själv kan definiera sitt kön. Enligt statistik från FN är uppskatt­ ningsvis 0.05–1,7 procent av människorna interkönade.

Upplevelsen av könstillhörighet och könsidentitet kan vara stark redan i barndomen eller så kan man identifiera den exempelvis i puberteten. Alla har sitt eget sätt att uttrycka sitt kön. Ingen kan med viljestyrka påverka vilket kön hen identifierar sig med.

SEXUELL HÄLSA  

141


Sexuell läggning

I en regnbågsfamilj hör en eller flera av föräldrarna till en sexuell minoritet eller en könsminoritet. En stjärnfamilj kan bestå av en eller flera vuxna och banden mellan vuxna och barn och mellan syskon är inte alltid biologiska.

142  SEXUELL HÄLSA

Sexuell läggning handlar om vem eller vilka en person känner sexuell eller emotionell dragning till. Som grund för definitionen finns den egna och den önskade partnerns könsidentitet. Alla har rätt att defi­ niera eller låta bli att definiera sin sexuella läggning. Den kan också förändras under livets gång. En persons sexuella läggning är inte entydig eller svartvit. Sexuell läggning som del av identiteten är inte heller direkt kopplat till sexuellt beteende, utan en person som exempelvis definierar sig själv som heterosexuell kan ibland vara sexuellt intresserad av personer av samma kön eller en person som ser sig som homosexuell kan vara intresserad av någon av ett annat kön. Att bli förtjust eller förälskad är i grunden väldigt lika för människor oberoende av sexuell läggning. Sexuell läggning berör människor på många nivåer. Det inkluderar bland annat romantiska känslor, social igenkänning, sexuella begär och handlingar samt relationer och familjekonstellationer. Att definiera sin egen sexuella identitet är en individuell process. Det finns en mångfald av sexuella läggningar – alla förväntas inte vara likadana och alla har rätt att vara som de är. En heterosexuell person är intresserad av det motsatta könet. En homosexuell person är sexuellt och emotionellt intresserad av en person av samma kön. Bisexuella känner erotisk och emotionell drag­ ning till både män och kvinnor och kan bli förtjust i en person oavsett kön. För en pansexuell person har könet på personen som hen blir förtjust i ingen betydelse. Begreppen bisexuell och pansexuell är delvis överlappande. Olika personer upptäcker eller kan identifiera sin egen sexuella läggning vid väldigt olika ålder. En del identifierar den redan före puberteten, de flesta före vuxen ålder, men för en del kan det hända senare i livet. Som ung är det viktigt att man ger sig själv tid och accepterar de känslor av osäkerhet som hör ihop med sexuell utveckling. Sexuell läggning är inget val man gör eller något som kan styras av viljan. Den kan också förändras över tid. Alla är inte och blir inte intresserade av sexuella frågor och sexualitet. Det här kallas asexualitet. För en del är asexuell läggning en identitet. En del känner emotionell dragning till andra, men inte nödvändigtvis sexuell dragning.


Personer med en annan sexuell läggning än den heterosexuella till­ hör det som kallas sexuella minoriteter. Den samlande beteckningen hbtiqa+ är en förkortning av homosexuella, bisexuella, transpersoner, interkönade, queer och asexuella. Det finns lite olika versioner av för­ kortningen beroende på vilka grupper man vill hänvisa till. Plustecknet visar att förkortningen kan innefatta flera läggningar och identiteter. De som benämner sin sexualitet som queer lyfter fram ett perspektiv som ifrågasätter samhällets normer kring kön och sexuell läggning. Att höra till en minoritet kan ibland vara en smärtsam upplevelse av utanförskap eller en känsla av att vara avvikande. Minoritetstill­ hörighet är lättare att acceptera ifall man har en positiv identitet och genom det en tilltro till sina egna känslor. En god relation till föräldrar och andra närstående är betydelsefulla kraftkällor när man ska accep­ tera sin egen identitet som homosexuell eller bisexuell och berätta om den för andra. Eftersom vår sexuella läggning påverkar familjerelationer och hälsan som helhet, är det viktigt att man inte upplever att man behöver dölja sin läggning i viktiga miljöer och sammanhang. Det är viktigt för alla att känna att ens identitet och kärleksrelationer blir bekräftade och accepterade av föräldrar och vänner. Dessutom påver­ kas upplevelser av utanförskap eller acceptans starkt av samhällets värderingar, den offentliga diskussionen och attityder i andra sociala sammanhang.

Frågor om sexuell identitet lyfts nuförtiden naturligt fram i många tv-serier. Diskutera hur det påverkar attityder och inställningar. Bilden är ur den norska serien Skam.

SEXUELL HÄLSA  

143


Sexualitet i samhället

Finländska kvinnor fick tillgång till p-piller i början av 1960-talet. Fundera tillsammans vilka förändringar den här historiska förnyelsen ledde till.

Samhällets rådande sexualkultur både möjliggör och sätter gränser för hur människor kan förverkliga sin sexualitet: bland annat vilken typ av sexualitet som anses lämplig i olika åldersgrupper eller för per­ soner i olika livssituationer eller livsskeden. Finländarnas attityder har blivit mer pluralistiska, det vill säga finländare har blivit mer positivt inställda till mångfald. Individens sexuella och reproduktiva rättigheter betonas alltmer och det har stärkt kvinnans ställning och sexuell jämlikhet. Sex och nakenhet har blivit mer vardagligt, pornografi har blivit vanligare och offentliga personer talar ofta öppet om intima ämnen. En öppen sexualitet är en del av programformatet i många underhållningsprogram och reality-serier. Preventivmedel gör att det är möjligt att njuta av sex utan rädsla för oönskad graviditet eller sexuellt överförbara sjukdomar. Preventiv­ medel möjliggör också familjeplanering. Förändringar sker också på samhällelig nivå som när äktenskaps­ lagen uppdaterades år 2017 så att den är jämlik och könsneutral. Det blev möjligt för par av samma kön att adoptera barn också utom fa­ miljen. De första adoptionerna genomfördes år 2020. Föreningen Regnbågsfamiljer ry betonar att adoption är en särskilt viktig väg för manspar att kunna bli föräldrar.

Strävan efter ett jämlikt samhälle I ett jämlikt samhälle får ingen diskrimineras på grund av kön eller sexuell läggning. Sexism innebär handlingar eller synsätt som för­ minskar eller diskriminerar en person utifrån personens kön, köns­ identitet eller könsuttryck. Finland strävar efter jämlikhet och jämställdhet mellan könen med hjälp av lagstiftning. Jämställdhet betyder att alla, oavsett kön, har samma rättigheter, får leva fritt från diskriminering och behandlas jämlikt. I frågor om jämställdhet beaktas också att alla inte är män eller kvinnor. I Finlands används könskvotering bland annat i statlig för­ valtning och i kommunerna. Målet är att uppnå en jämställd represen­ tation. Fördelningen ska vara minst 40 procent män och kvinnor i de olika organen. Det här tillämpas inte på organ som tillsätts genom val. Syftet med jämställdhetslagen är att hindra diskriminering på grund av kön och att främja jämställdheten mellan kvinnor och män samt att förbättra kvinnornas ställning i synnerhet i arbetslivet. Syftet med lagen är också att hindra diskriminering som grundar sig på könsidentitet eller könsuttryck. Jämställdhetslagen förpliktigar läroanstalter och skolor att göra upp en jämlikhetsplan som bland annat innehåller en utredning om jämlikhetsläget i skolan och åtgärder för att utveckla och 144  SEXUELL HÄLSA


främja jämlikhet. Också lagen om lika­ behandling skyddar mot diskrimine­ ring till följd av sexuell läggning. Jämställdhetslagen förbjuder både sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön. Sexuella trakasserier kan vara verbala, icke-verbala eller ett fysiskt beteende som till sin natur är sexuellt och har som syfte att kränka en person genom att skapa en för­ nedrande eller ångestladdad atmosfär. Trakasserier på grund av kön är be­ teende som knyts till kön och genus, exempelvis nedvärderande språkbruk eller benämningar som kanske i grun­ den inte är sexuella men som har samma negativa mål som sexuella trakasserier. I Finland försöker man motverka heteronormativitet. Hetero­ normativitet innebär ett tänkesätt som bygger på att människor för­ utsätts vara heterosexuella och fördela sig på enbart två kön. Det här sättet att tänka kan bero på att heterosexualitet ses som mera önskvärt eller att en heterosexuell relation ses som en bättre uppväxtmiljö för ett barn. Det kan också bygga på förutfattade meningar om att hetero­ sexuella relationer ska följa vissa mönster, exempelvis en vilja att ha barn. Heteronormativt tänkande kan komma fram i väldigt vardagliga situationer. Samtidigt har det till exempel blivit vanligare att man talar om sin partner utan att koppla benämningen till ett visst kön. Trots att en person som hör till en minoritet kan känna sig accep­ terad i sin egen krets eller omgivning, kan situationen vara en annan i ett större perspektiv. En upplevelse av att vara annorlunda bottnar ändå ofta i samhällets värderingar och uppfattningar om vad som är normalt. Normer är medvetna eller omedvetna antaganden och förväntningar som finns i vår omgivning. De kan handla om hur man förväntas se ut eller bete sig. Normerna kan vara kulturella, sociala eller juridiska. Normmedvetenhet innebär att man är med­ veten om de samhälleliga normer som styr värderingar och uppfattningar. Med hjälp av normkritik synliggörs normerna och deras inverkan på och i samhället, skolan och arbets­ platsen och på så sätt läggs grunden för ett bättre samhälle för alla.

Genusvetenskap analyserar bland annat vilken betydelse kön har och har haft historiskt, kulturellt och samhälleligt. År 2020 kallades Finlands kvinnodominerade regering till exempel läppstiftsregering, framför allt på finska. Utvärdera hur den här språkanvändningen kan påverka arbetet med jämställdhet.

I dag betonas könsneutralitet både i språkanvändning och i bildkommunikation.

SEXUELL HÄLSA  

145


UPPGIFTER

1 Definiera begreppen.

5 Jämlikhet och jämställdhet i det finländska

a. kön respektive genus

samhället

b. sexuell läggning

Fundera på vad som har bidragit till att förbättra jämlikheten för representanter för olika kön, sexuella minoriteter och köns­ minoriteter i Finland.

c. heteronormativitet d. sexism

2 Hur definierar du sexualitet? Sexualitet är ett brett begrepp som inte är helt lätt att avgränsa och definiera. Vad beaktar och inkluderar du i begreppet sexualitet?

3 Fundera på sexualitet ur ett samhälleligt perspektiv. Sexualitet är framför allt en privat sak. Fundera vad man menar när man säger att sexualitet också är en viktig samhällsfråga.

4 Läs utdraget ur artikeln om könsroller i filmer. a. Hurdana minnen har ni av filmer eller serier? Hurdana synsätt på relationer gav de uttryck för? b. Hur ger filmerna som ni har sett uttryck för uppfattningar om kön och sexualitet?

Minnen från barndomens filmer kan ha stor inverkan ännu i vuxen ålder, eftersom ett barn som försjunker i en film speglar sin självbild i filmens karaktärer. Barnet kan utvärdera vad hen vill förknippas med och vad hen inte vill identifiera sig med. Filmerna ger barnet en uppfattning om en social verklighet och om parförhållanden. De kan göra barnet medvetet om olika sätt att ingå i en relation eller förstärka och upprätthålla tidigare synsätt. Det som är centralt är ändå de rollmodeller för relationer som barnet har hemma och i sin närmiljö. Översättning av Laura Hallamaa: Nykyaikuiset kasvoivat 1990-luvun Disney-elokuvien parissa, ja se voi näkyä aikuisenakin. Helsingin Sanomat. 16.6.2020. Texten är förkortad.

146  SEXUELL HÄLSA

6 Regnbågsankan och Umo Bekanta dig med sidorna regnbågsankan.fi och umo.se. Hur tror du att den här typens webbplatser påverkar folks attityder och värderingar?

7 Utforska vilka föreställningar bilder och reklam ger av kön och sexualitet. a. Granska bilderna i avsnitt III. Diskutera hur sexualitet skildras i dem. b. Sök själv fram bilder och reklamer där det förekommer människor. Analysera vilken bild av kön eller sexualitet de ger. Diskutera i grupp.


Målet är att du

11

Sexuell hälsa och reproduktion

Sexuell hälsa möjliggör en ansvarsfull och positiv inställning till den egna sexualiteten. Det inkluderar rätten att njuta av sin sexualitet utan att det skadar en själv eller andra fysiskt eller psykiskt. Åldersanpassad sexualfostran förbättrar vår sexualhälsa och den reproduktiva hälsan. Lagstiftning som reglerar sexuella handlingar och garanterar att sexualrätten förverkligas stöder också sexualhälsan. Det finns verksamhet som stöder vår reproduktiva hälsa. Hit hör familjeplaneringsverksamhet och närliggande tjänster som planering av graviditet, preventivmedel, vård under graviditeten och trygg för­ lossning. Här ingår också förebyggande och vård av sexuellt överför­ bara sjukdomar, fertilitetsbehandlingar och möjlighet till trygg abort. Alla kan påverka sin egen sexuella hälsa på flera sätt. När man är ung är det viktigt att ge tid för den egna utvecklingen. Information och samtalshjälp fungerar vid behov som stöd. Vår sexuella hälsa främ­ jas i en trygg miljö. Om man funderar på olika frågor i förväg och minimerar risker i mån av möjlighet stärks känslan av trygghet och därmed också den sexuella njutningen. Tryggheten är viktig att beakta också på internet där man lätt kan dela information, bilder och video­ klipp samt skapa nya relationer. Det är viktigt att se till att man inte kränker andras rättigheter och att man inte själv blir offer för nätt­ rakasserier.

+ kan förklara vilka byggstenar sexuell och reproduktiv hälsa består av + kan fungera på ett sätt som stöder den egna sexuella hälsan + kan specificera hur samhället stöder den sexuella hälsan i Finland + känner till grunderna om graviditet + kan jämföra preventiv­metoder som skyddar mot graviditet + vet hur sexuellt överförbara sjukdomar smittar och känner till typiska symtom, behandling och skydd + känner till problem med reproduktiv hälsa.

SEXUELL HÄLSA  

147


Kesäkumi är en kampanj av YleX och samarbets­ organisationer. Målet är att motarbeta spridning av sexuellt överförbara sjukdomar. En del av kampanjen är Kesäkumibiisi (ungefär sommargummilåten), en låt som varje år spelas i radio. År 2020 framfördes den av Tuure Boelius.

Samhällets stöd för den sexuella hälsan

En god sexuell och reproduktiv hälsa bland befolkningen är viktigt också ur ett samhällsperspektiv. För att uppnå det behövs samhälls­ tjänster. Samhället stöder den sexuella och reproduktiva hälsan på ett mångsidigt sätt i Finland. Enligt hälso- och sjukvårdslagen tillsam­ mans med folkhälsolagen är kommunerna skyldiga att erbjuda tjänster för preventivmedelsrådgivning, mödrarådgivning och barnrådgivning. De här stöder i sin tur familjeplaneringen. De flesta orter erbjuder preventivrådgivning. Sådan finns till ex­ empel på hälsovårdscentralerna eller vid studenthälsan. Den privata vårdsektorn erbjuder också preventivrådgivning. En del kommuner erbjuder på uppmaning av THL gratis preventivmedel åt unga. Det här motiveras bland annat med att det minskar antalet oönskade ton­ årsgraviditeter, aborter och sexuellt överförbara sjukdomar. Det stöder ungas hälsa och är slutligen ett billigare alter­ INDIKATORER FÖR SEXUELL nativ om man ser till helheten. Skolornas undervisning i HÄLSA hälsokunskap är också en viktig del av främjandet av sexuell medvetenhet sexuell hälsa. sexuellt välbefinnande Trots att sexualiteten är en privatsak, sätter samhället tillgång till preventivmedel en del gränser för hur den förverkligas. Exempelvis är sex mängden sexuellt överförbara ett av kriterierna som beaktas när åldersgränser för tv-­ sjukdomar program, filmer och spel slås fast. Lagar slår fast sexuell abortstatistik tonårsgraviditeter myndighetsålder, kriterier och straff för sexualbrott. mängden sexuellt utnyttjande och våld mödradödlighet och spädbarns­dödlighet

148  SEXUELL HÄLSA


Skydd mot sexuellt överförbara sjukdomar och graviditet Det huvudsakliga målet med samlag är vanligtvis inte att bli gravid, utan att uppleva njutning och närhet. Därför förebyggs graviditet med preventivmedel och -metoder. En viktig del av preventionen är också att skydda sig mot sexuellt överförbara sjukdomar. Säkert sex skyddar både mot sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter. I en god sexuell relation tar parterna tillsammans beslut om skydd och delar kostnaderna för preventivmedel. De flesta preventiva metoder riktar sig till kvinnor. Om man vill förstå hur och när en graviditet är möjlig och hur preventivmedlen fungerar hjälper det om man känner till den kvinnliga kroppens bio­ logiska funktioner. Gynekologi är ett medicinskt område som under­ söker frågor i anslutning till kvinnors sexuella hälsa. Pålitliga preventivmedel bidrar till sexuellt välmående. När man funderar på lämpliga preventivmedel och -metoder tar man i beaktan­ de ålder, vikt, rökning, det allmänna hälsotillståndet och eventuell regelbunden medicinering. Valet styrs också av hur lång menstruations­ blödning man har, mängden blödning och smärta. Också livssituatio­ nen spelar in: för hur lång tid behövs prevention och finns det en önskan om att få barn i något skede? Framför allt när det gäller hor­ monella preventivmedel beaktar man om det finns vissa sjukdomar i familjen eller släkten, så som förhöjd risk för blodpropp eller kraftig migrän.

Undersökningen Hälsa i skolan visar att drygt en tredjedel av gymnasiestuderande har haft samlag. Vad tycker du att man borde prata om innan man inleder en sexuell relation?

SEXUELL HÄLSA  

149


FÖRDJUPA

Graviditet och menscykel KÖNSMOGNADEN SKER under puberteten. Hypotalamus och hypofysen i hjärnan styr kroppens funktioner med hjälp av könshormoner. Äggstockarnas utsöndring av kvinnliga könshormoner, östrogen och progresteron, och testiklarnas utsöndring av manligt könshormon, testosteron, förutsätter att hjärnan mognar och ger order om att bilda de här hormonerna. Östrogenet ansvarar bland annat för utvecklingen av kvinnliga könskaraktärer, menscykeln och livmoderns funktion. Progesteronet hjälper den befruktade äggcellen att implanteras i livmoderväggen och att utveckla graviditeten. Testosteronet bidrar till att manliga könskaraktärer utvecklas och spermier kan produceras. En frisk kvinna är könsmogen, det vill säga kan bli gravid, ungefär 40 år av sitt liv från att menstruationen har börjat fram till klimakteriet. Möjligheten att bli gravid på naturlig väg försvagas ändå redan innan klimakteriet, från 35 års ålder. Män är fruktbara en längre tid än kvinnor.

Graviditeten börjar när spermien befruktar äggcellen som fäster sig vid livmoderväggen. En normal graviditet är ungefär 40 veckor lång. Tiden räknas från den senaste menstruationen, även om befruktningen oftast sker i mitten av menstruationscykeln vid ägglossningen. Vaginal förlossningen är vanligast. Vid en vaginal förlossning förs nyttiga mikrober vidare till barnet. Om det finns vägande skäl kan man föda med kejsarsnitt, alltså med operation. Kvinnan är mest fertil i åldern 18–25 år och mannen är mest fertil fram till 35 år. Om man önskar en graviditet, oavsett om man är man eller kvinna, lönar det sig att eftersträva hälsosamma levnadsvanor i fråga om näring, motion och sömn. Dessutom lönar det sig att undvika över- eller undervikt, rökning och droger. Det ger också goda förutsättningar för att graviditeten utvecklas på ett hälsosamt sätt.

UTVECKLING FRÅN BEFRUKTNING TILL BARN En befruktad äggcell kallas embryo under 1–7 graviditetsveckan. Därefter används benämningen foster. Hjärtat börjar slå i vecka 6. embryo 7

foster

10

första trimestern Första trimestern (veckorna 1–13): Fostret är som mest utsatt och känsligt för yttre riskfaktorer som rusmedelsanvändning, en del läkemedel eller allvarlig brist på näringsämnen. Under de tre första månaderna utvecklas alla vitala organ och strukturer.

150  SEXUELL HÄLSA

Hjärnan fortsätter utvecklas under hela graviditeten.

Förlossningen är en stor förändring: den innebär en förflyttning från en skyddad miljö i livmodern till världen utanför där barnet andas själv och är beroende av andras vård under lång tid.

20

andra trimestern Andra trimestern (veckorna 14–28): Fostret växer kraftigt och organsystemen mognar. Fostrets rörelser börjar kännas. Fostret kan höra ljud som musik och kan känna igen mamman och andra närstående personers röst.

30

40

tredje trimestern Tredje trimestern (veckorna 29–40) Fostret blir livsdugligt när livsfunktionerna mognar, fostrets storlek tredubblas och lungorna utvecklas. Hjärnan utvecklas vidare under hela graviditeten.


I Finland är medelåldern för förstföderskor relativt hög, cirka 29 år. En hög ålder kan öka risken för hälsoproblem under graviditeten eller för utvecklingsstörningar i fosterstadiet. Övervikt höjer risken för graviditetsdiabetes och kan leda till att fostret växer mer än genomsnittet, vilket gör att förlossningen kan vara besvärligare. Rökning under graviditeten leder till att tobakens skadliga ämnen leds via moderkakan till fostrets blodomlopp och det ökar risken för störningar i tillväxten. Nikotinet försvagar blodcirkulationen i livmodern och moderkakan och försämrar fostrets syreupptagning genom att blodkärlen förtunnas. Under graviditeten borde man försöka undvika stress. Infektionssjukdomar som vattkoppor kan på­ verka också fostrets hälsa. Risken för fosterskador minskar om fostret får tillräckligt med folsyra. Under graviditeten är det viktigt att tänka på en trygg arbetsmiljö. En gravid person ska skydda sig mot kemikalier och biologisk exponering som kan skada fostrets utveckling.

Menscykeln Menscykeln förbereder kvinnans kropp för en möjlig graviditet. I början av cykeln utsöndras ett hormon från hypofysen vilket får folliklarna i äggstockarna att växa. Folliklarna utsöndrar östrogen som gör att livmoderns slemhinnor blir tjockare. I mitten av cykeln mognar ägget och lossnar, vilket kallas ägglossning eller ovulation. I äggets ställe uppkommer en gulkropp som utsöndrar gulkroppshormon, alltså progesteron. Det förbereder livmoderns slemhinnor för en graviditet. Om ägget inte befruktas och det inte blir någon graviditet förtvinar gulkroppen. När gulkroppen förtvinar minskar mängden gulkroppshormon vilket gör att livmoderslemhinnan stöts ut och menstruationsblödningen börjar. De hormonella variationerna under menstruationen kan ge upphov till både psykiska och fysiska symtom. Typiska symtom är retlighet, känslighet, gråtmildhet, svullnad, ömhet i brösten och huvudvärk. symtomen kan börja några dagar före menstruationen och lättar när mensen börjar.

MENSTRUATIONSCYKELNS FASER

26

27

28

1

2

Menstruation Om äggcellen inte har blivit befruktad inleds menstruationen. Menstruationscykelns första dag är den första blödningsdagen. Den är bra att anteckna i kalendern.

3

25

4 9

20

8

21

7

22

6

23

24

5

19

10 11

12

13

14

15

16

17 

18

Menstruationscykelns längd är i genomsnitt 28 dygn, men den kan variera med flera dagar. Cykelns längd räknas från menstruationens första dag till följande menstruation.

Äggcellen mognar När mensen är slut börjar ett nytt ägg genast mogna i äggstockarna, och slemhinnan i livmodern byggs upp för att ta emot ett befruktat ägg. Ägglossning (ovulation) Ett moget ägg lämnar äggstocken och vandrar ner i äggledaren där det kan bli befruktat av spermier. Ägglossningen sker ungefär två veckor före menstruationen. Tidpunkten varierar ändå individuellt och mellan olika cykler. Sannolikheten för graviditet är störst under ägglossningen. Ägglossningen kan vara oregelbunden, vilket gör att man måste vara noggrann med preventivmedel under hela menstruationscykeln. Förberedelse inför graviditet Samtidigt växer slemhinnan i livmodern för att kunna ta emot och ge näring till ett befruktat ägg. Om ägget inte blir befruktat stöts slemhinnan ut som en blödning ungefär två veckor efter ägglossningen och mens­ cykeln börjar på nytt.

SEXUELL HÄLSA  

151


Preventivmetoder utan hormoner

Genom att använda kondom skyddar du både din egen och andras hälsa.

Hormonspiral är ett skydd som innehåller progestin och sätts in i livmodern. Det finns två olika preparat beroende på verkningstid: en spiral som verkar i fem år och en spiral som verkar i tre år avsedd för unga kvinnor.

P-ringen sätts in i slidan för tre veckor och sedan tar man ut den och håller paus i en vecka.

Kondom är det enda preventivmedlet som skyddar mot både oönskade graviditeter och sexuellt överförbara sjukdomar. Kondom för män sätts på penis. En femidom är en kondom för kvinnor som förs in i slidan och som också skyddar de yttre könsorganen, vilket är viktigt med tanke på skydd mot sexuellt överförbara sjukdomar. En fördel med kondomer är att de är billiga och lättillgängliga. En stor fördel är att risken för biverkningar är nästan obefintlig.. Man kan använda glid­ medel för bättre glid och det förbättrar också kondomens hållbarhet. En slicklapp fungerar som ett mekaniskt skydd vid oralsex. Man kan göra en egen slicklapp genom att klippa upp toppen och sidan på en kondom. En kopparspiral är ett långtidsverkande preventivmedel som sätts in i livmodern där den avger kopparjoner som gör att spermierna inte kan röra sig och hindrar dem från att befrukta ägget. Om spermierna skulle lyckas ta sig igenom förhindrar koppar också ett befruktat ägg från att fästa vid slemhinnan i livmodern. Negativa biverkningar kan vara ökad menstruationsblödning och ökade smärtor i och kring livmodern. Spermicider eller spermiehämmande medel finns som skum, stav, gel eller salva och innehåller kemikalier som hindrar spermierna från att ta sig in i livmodern. Ett pessar är en skålformad barriär av latex eller silikon som förs in i slidan före samlag och på så sätt hindrar spermier­ na från att nå livmodern. Varken spermicider eller pessar rekommende­ ras som enda preventivmedel, utan ska ses som komplement. Sterilisering är den enda preventivmetoden som regleras i lag. Det beviljas på medicinska eller sociala grunder eller om andra preventiv­ medel och -metoder inte passar. Kvinnlig sterilisering är ett kirurgiskt ingrepp där man förhindrar ägglossning genom att man skär av ägg­ ledarna, förseglar dem med elektrisk ström eller stänger dem med klämmor eller ringar. Sterilisering av mannen, även kallat vasektomi, är en irreversibel permanent kirurgisk preventivmetod. Det innebär att man under lokalbedövning skär av sädesledarna som spermierna trans­ porteras i från testiklarna till penisen under utlösningen. Mannen kan fortfarande få utlösning, men sädesvätskan innehåller inga spermier.

Preventivmetoder med hormoner

P-plåster fästs på huden och byts ut mot ett nytt en gång i veckan i tre veckor. Den fjärde veckan är en mellanvecka.

152  SEXUELL HÄLSA

Hormonella preventivmetoder fungerar genom att de påverkar krop­ pens hormonbalans. Preventivmedlens hormon förhindrar att follikeln mognar och att äggcellen lossnar. Dessutom blir sekretet i livmoder­ tappen segt och svårgenomträngligt samtidigt som slemhinnan i liv­ modern tunnas ut. Hormonella preventivmedel är receptbelagda läke­ medel som säljs på apotek i Finland.


Hormonella preventivmetoder kan verka kort eller lång tid. Kombinationspreventivmedel, exempelvis p-piller, p-ring och p-plåster, är korttidsverkande. De innehåller en syntetisk motsvarighet till öst­ rogen och gulkroppshormonet progesteron. Om man har haft blod­ propp eller har en ökad risk för blodpropp till följd av rökning eller P-piller tas varje dag under övervikt kan det hända att kombinationspreventivmedel inte kan an­ tre veckor. Under den fjärde vändas. veckan håller man paus och En del av de hormonella preventivmedlen innehåller bara progestin då får man menstruationsblödning. För att p-piller ska som är ett syntetiskt progesteron. Exempel på långtidsverkande pro­ ha effekt måste man komma dukter är preventivkapsel och hormonspiral. Korttidsverkande ihåg att ta dem varje dag. minipiller innehåller också bara progestin. Progestinpreparaten ger inte en förhöjd risk för blodpropp, vilket kombinationspreparaten kan ge. Menstruationssmärtorna minskar och menstruationsblödningen kan vara knappare, men det är möjligt att de förorsakar irriterande mellanblödningar. Hormonpreparat kan ha positiva hälsoeffekter: Andelen preventivmedelsanvändare som menstruations­cykeln blir regelbunden, menstrua­ blir gravida under ett år tionsblödningen och -smärtorna minskar och acne PreventivVerklig Felfri kan lindras. Syntetiska hormonpreparat förändrar metod användning användning kroppens naturliga hormonfunktioner och därför Sterilisering av 0,15 0,1 kan de också ha negativa biverkningar. De kan ge mannen ömma bröst, förändringar i humöret eller i den Sterilisering av 0,5 0,5 sexuella lusten. Om man upp­lever obehagliga för­ kvinnan ändringar till följd av hormonella preventivmedel Preventivkapsel 0,05 0,05 ska man kontakta läkare. Det är också viktigt att Hormonspiral 0,2 0,2 komma ihåg att hormonpreparaten inte skyddar mot Kopparspiral 0,8 0,6 sexuellt överförbara sjukdomar. Om man byter sex­ P-ring 9 0,3 partner ofta rekommenderas dubbelt skydd. Det P-plåster 9 0,3 innebär att man använder kondom samtidigt som man använder preventivmetoder med hormon. P-piller 9 0,3

Akut-p-piller hjälper vid behov Man kan skydda sig mot graviditet också efter ett samlag, ifall skyddet har misslyckats eller ifall man inte har använt skydd. Det kan göras med ett pre­ parat som kallas akut-p-piller eller genom insättning av kopparspiral. Spiralen måste sättas in senast inom fem dygn. En läkare bedömer om det är en lämplig åtgärd och det är också en läkare som sätter in spi­ ralen. Akut-p-piller kan man köpa utan recept på apotek eller nätapotek. När man köper pillret får man instruktioner av personalen. Instruktionerna finns också på nätapotekets sidor.

Kondom

18

2

Femidom (kvinnlig kondom)

21

5

Pessar och spermicid

12

6

Säkra perioder

24

0,4–5

Avbrutet samlag

22

4

Spermicid

28

18

Verklig användning = vanlig användning som innebär att man glömmer ibland och kan använda preparatet fel Felfri användning = instruktionerna följs fullt ut och felfritt Källa: Ehkäisynetti.fi

SEXUELL HÄLSA  

153


Det finns också kondomer för kvinnor, så kallad femidom. En del apotek och nätbutiker säljer dem, men de är inte lika lätta att få tag på som kondomer för män.

Akut-p-piller innehåller en stor mängd hormon, som förhindrar ägglossningen, försvårar framkomligheten i äggledarna och försämrar möjligheten för ägget att fästa sig i livmoderväggen. För att få bästa möjliga effekt av akut-p-piller rekommenderas det att man tar det så fort som möjligt efter ett oskyddat samlag, gärna inom 12 timmar, men beroende på produkt senast inom 3–5 dygn. På grund av den stora mängden hormoner i akut-p-piller är de avsedda att användas bara tillfälligt. Dessutom kan de ha många negativa biverkningar som illamående, buksmärta eller huvudvärk. Menstruationscykelns rytm kan rubbas. Akut-p-piller avbryter inte en redan påbörjad graviditet. Bedöm vilka faktorer som har påverkat den förändringen i statistiken. Fundera hur man kunde styra utvecklingen i en annan riktning.

Sexuellt överförbara sjukdomar

Sexuellt överförbara sjukdomar (könssjukdomar) är smittsamma. De smittar i första hand via kontakt med slemhinnor, oftast genom oskyd­ dat sex, också oral- och analsex. Hiv och hepatit kan smitta också via blodkontakt, exempelvis vid förlossning eller via drogsprutor. Kondom, femidom och slicklapp skyddar mot sexuellt FÖREKOMSTEN AV KLAMYDIA I överförbara sjukdomar om de används rätt. Om du har haft FINLAND (ANTAL FALL) sexuella relationer tidigare och du inte är säker på din sex­ 20 000 partners situation när det gäller sexuellt överförbara sjuk­ 16 178 domar, rekommenderas det att du testar dig i början av en ny relation. Det här är viktigt eftersom en del av sjuk­ 15 000 13585 12746 domarna är symtomfria och inkubationstiden kan vara lång. Den som är smittad behöver inte känna till sin smit­ 10 000 8 033 ta. Test för sexuellt överförbara sjukdomar är kostnadsfria vid hälsostationer, studerandevården och polikliniker för 5 000 könssjukdomar. Dessutom finns test för klamydia och gonorré som du kan göra hemma. Test för könssjukdomar 1995 2005 2015 2019 tas enligt hur man har haft sex, vilket betyder att ett test Källa: Registret över efter oralsex tas från svalget. smittsamma sjukdomar

154  SEXUELL HÄLSA


De vanligaste sexuellt överförbara sjukdomar som förorsakas av virus

De vanligaste sexuellt överförbara sjukdomarna som förorsakas av bakterier

DE VANLIGASTE SEXUELLT ÖVERFÖRBARA SJUKDOMARNA SJUKDOM

SMITTÄMNE

SYMTOM

Klamydia årligen ungefär 16 000 fall i Finland

Bakterien Chlamydia trachomatis som lever och förökar sig endast i levande celler. Därför är infektionen ofta symtomfri. Infektion konstateras med urinprov. Inkubationstiden är 1–2 veckor. Klamydia är vanligast bland 15–24-åringar.

Sveda när man kissar, oregelbundna blodblandade flytningar eller slemmig flytning från penis. Kan också vara symtomfri. Obehandlad klamydia kan ge allvarliga följdsjukdomar såsom infertilitet, inflammation i livmodern eller äggledarna, risk för utomkvedshavandeskap, inflammation i bitestiklarna.

Gonorré årligen ungefär 500 fall i Finland

Gonokocker. Gonorré fastställs genom urinprov. Inkubationstiden är 2–5 dygn för män, 2–3 veckor för kvinnor.

Sveda när man kissar och ökade odefinierade flytningar. Kvinnor är ofta symtomfria trots smitta.

Syfilis årligen ungefär 200 fall i Finland

Spiroketer (Treponema pallidum). Inkubationstiden är 3–4 veckor.

Börjar med små sår vid könet, sprids långsamt till hela kroppen som en infektion som liknar eksem, ger senare symtom i centrala nerv­ systemet. Obehandlad syfilis är livshotande.

Kondylom uppskattat antal fall årligen i Finland är 15 000–30 000

Papillomvirus (HPV). Inkubations­ tiden varierar mellan några veckor och flera år.

Knottror eller vårtor på eller kring könet. Vårtorna smärtar inte. symtomen kan uppkomma flera månader efter smitta. Kan också vara symtomfri. Benägenhet att återkomma.

Herpes i könsorgan, herpes genitalis i Finland uppskattas att ungefär 20 % smittas, men bara en liten andel får symtom

Viruset Herpes simplex. Risken för smitta är störst när sjukdomen är i sin aktiva fas, dvs. när man har blåsor. Inkubationstiden är 4–14 dygn.

Hetta vid området kring köns­ organet, klåda och blåsor vid könet. När blåsorna spricker blir det smärtsamma sår som lämnar ärrbildning. Kan också vara symtomfri.

Hepatit B årligen ungefär 250 fall i Finland

B-hepatitvirus (HBV). Inkubations­ tiden är 1–5 månader. Leder till en kronisk inflammation som förstör levern.

Trötthet, feber, buksmärtor, diarré, hyn och ögonen gulnar och urinet ändrar färg, senare utvecklas levercirros. Största delen är symtomfria.

Hiv årligen ungefär 200 fall i Finland

Immunbristvirus, human immuno­ deficiency virus, dvs. HI-virus. Testresultatet är tillförlitligt först 3–4 månader efter smittillfället.

Viruset försvagar kroppens mot­ stånds­kraft. De första symtomen liknar influensa, i aids-fasen har immun­försvaret kraschat, utsätts för inflammationer och tumörer.

De vanligaste symtomen på en sexuellt överförbar sjukdom är att det svider när man kissar eller att man får klåda, blåsor eller småsår runt könsorganen och sekret i könsorganet. Om man misstänker att man kan ha fått en sexuellt överförbar sjukdom måste man göra en undersökning exempelvis vid hälsostationen. Sjukdomar som orsakas av bakterier behandlas med antibiotika och också sexpartnern behand­ las. Virussjukdomar kan inte behandlas med läkemedel, men det finns SEXUELL HÄLSA  

155


sätt att lindra symtom och sakta ner sjukdomsförloppet. En del av virusen blir bestående i kroppen, en del kan kroppen själv bryta ner. I Finland är de vanligaste sexuellt överförbara sjukdomarna kondy­ lom, klamydia och herpes i könsorganet. En del av smittorna antecknas i det nationella registret över smittsamma sjukdomar. De sjukdomar som ska anmälas till registret är klamydia, gonorré, hiv, hepatit B och syfilis. Syfilis är en allmänfarlig sjukdom, vilket innebär att en som insjuknat kan isoleras eller anvisas tvångsvård.

Hiv bryter ner kroppens immunförsvar Hiv-infektionen förorsakas av hi-viruset, ett immunbristvirus. Det leder till en sjukdom i flera faser som börjar med symtom som liknar dem man får vid influensa. Efter det kan sjukdomen vara symtomfri i flera år. Aids är den fas som uppkommer om infektionen inte behand­ las. I den fasen har kroppens immunförsvar försvagats och motstånds­ kraften mot sjukdomar är nedsatt. Sjukdomens utveckling kan hindras med läkemedelsbehandling. Om den smittade har fungerande medi­ cinering, smittar inte hiv vid sex. Utan behandling är aids en livs­ hotande sjukdom. Oskyddat sex och intravenösa droger är de främsta orsakerna bakom spridning av hiv-infektion. Sjukdomen sprids i nuläget snabbast i Asien och Östeuropa. Droganvändning har ökat antalet smittade i västvärlden. Aids hör globalt till de mest dödliga sjukdomarna och i Afrika är det den vanligaste dödsorsaken. En stor del av världens över 35 mil­ joner hi-virussmittade bor i Afrika söder om Sahara. De länder som har ett stort antal smittade lider också av andra samhällsproblem som många allvarliga sjukdomar och hungersnöd. Bristande tillgång till medicin och priset försvårar möjligheten att få vård. När föräldrarna insjuknar avbryter barnen ofta skolgången eftersom de behövs hemma och familjerna kanske inte längre har råd med skolavgifter. Bekämpningen av aids förutsätter att smittan bekräftas och att det finns tillgängliga läkemedel. Redan att testa för att upptäcka smitta är Det finns ungefär 3,2 miljoner barn med hiv-smitta i världen. De flesta barn får smittan av modern under graviditeten, vid förlossningen eller i samband med amning.

156  SEXUELL HÄLSA


en utmaning: människor kommer inte nödvändigtvis till testerna eftersom infektionen kan vara symtomfri i flera år, det finns många föreställningar och trosuppfattningar kopplade till viruset och ämnet kan vara tabu. I utvecklingsländerna utsätts framför allt unga kvinnor för smitto­ risk, eftersom fattigdom, ojämställdhet och brist på utbildning särskilt berör dem. Trots att det enklaste sättet att skydda sig är att använda kondom, kan det vara svårt för en kvinna att kräva det. I många länder finns kampanjer som riktar sig till ungdomar, så att attityder till det sexuella beteendet ska förändras.

Ofrivillig barnlöshet Många unga drömmer om familj och barn i framtiden. En del väljer å sin sida en livsstil utan familj. Ett barn för med sig nya former av närhet och ömhet, men också ansvar och krav. Vardagen underlättas av socialt stöd, relationer till släktingar och vänner. Personalen på rådgivningen hjälper till vid problemsituationer. Drömmen om att bli förälder förverkligas ändå inte alltid. Ofrivillig barnlöshet kan ha många olika orsaker. Ibland beror barnlöshet på omständigheterna, exempelvis att man inte har hittat en lämplig part­ ner eller att partnern är av samma kön. Fertiliteten kan vara nedsatt till följd av minskad produktion av sädesceller eller försämrad kvalitet på spermierna. Äggledarnas funktion kan störas så att follikeln inte utvecklas eller att äggcellen inte kan ta sig till livmodern på vanligt sätt. Den vanligaste orsaken till fertilitetsproblem är åldern. Barnlöshet blir allt vanligare i Finland. En del par anpassar sig till ett liv utan barn, några bestämmer sig för adoption. En del söker fertilitetsbehandling. Fertilitetsbehandlingar kan variera. Exempelvis kan man stimulera follikeltillväxten och ägglossningen med hormon­ behandlingar eller så kan man genomföra befruktningen i ett provrör antingen med egna eller donerade könsceller. Det är både psykiskt och fysiskt tungt att genomgå fertilitetsbehandlingar och de kan vara ut­ manande för relationen. De kan också vara kostsamma. Det är många känslor inblandade i processen: hopp, besvikelse eller bitterhet. Därför behövs också professionell psykologisk hjälp. I Finland är ungefär fem procent av alla barn som föds resultatet av en fertilitetsbehandling. Graviditeten slutar inte alltid lyckligt. Ungefär 10–15 procent av alla påbörjade graviditeter slutar i missfall. Med missfall menar man att graviditeten avbryts före den 22:a graviditetsveckan. Vanligtvis är fostrets vikt då under 500 gram. Största delen av missfallen sker i den första trimestern eller första tredjedelen av graviditeten, före den 13:e graviditetsveckan. Mer än hälften beror på någon kromosomavvikelse hos fostret. Risken för det växer med kvinnans ålder. Andra orsaker

Ofrivillig barnlöshet drabbar ungefär vart sjätte par. Det berör en människas allra mest privata områden, sexua­ litet och efterlängtat föräldraskap.

SEXUELL HÄLSA  

157


kan vara strukturella avvikelser i livmodern, hormonella orsaker eller inflammationer. Också rökning och övervikt höjer risken för missfall. Ibland förblir orsaken till missfallet oklar. En avbruten graviditet kan vara en tung upplevelse. Ett missfall betyder ändå inte att följande graviditet inte skulle kunna förlöpa helt normalt.

Barnet kan ha en funktionsvariation eller en sjukdom Att barnet ska vara friskt är oftast föräldrarnas främsta önskan. Ibland visar det sig under graviditeten att barnet kommer att födas med någon långvarig eller kronisk sjukdom som hjärtfel eller någon skada som ger en funktionsnedsättning. Ungefär 40 000 finländare lever med en funktionsvariation. En utvecklingsstörning som leder till funktionsvariation påverkar de kognitiva funktionerna. Skadans art och grad varierar. Skadan kan uppstå till följd av ärftlig benägenhet, tidiga orsaker under graviditeten, komplikationer vid förlossningen eller sjukdomar och olyckor i små­ barnsåren. Orsaken kan också förbli oklar. Den viktigaste faktorn är den gravida kvinnans livsstil. Den främsta enskilda faktorn som kan förebygga funktionsnedsättning är att mamman är alkohol- och drog­ fri under graviditeten. Den vanligaste störningen i utvecklingen som leder till en intellek­ tuell funktionsnedsättning är Downs syndrom som är en kromosom­ avvikelse. En CP-skada kan å sin sida bero på syrebrist vid förloss­ ningen vilket leder till en hjärnskada som yttrar sig som svårighet att tala eller röra sig. De emotionella förmågorna kan vara helt oskadade och normala. Varje år föds ungefär 120 barn med CP-skada i Finland. Också skador på sinnesorganen som hörselskada eller synskada kan vara medfödd. En överraskande situation som inte motsvarar den förväntade krä­ ver anpassning och ett mångsidigt stödnätverk. Att få ett barn som har en sjukdom eller en funktionsvariation kan vara omvälvande också på ett positivt sätt. Många upplever att deras värderingar förändras och att de får en ny syn på världen. Downs syndrom är den vanligaste kromosom­ avvikelsen. Den beror på en extra kromosom i cellerna. I Finland föds ungefär 70 barn med Downs syndrom årligen. Avvikelserna varierar och kan visa sig som förändringar i ansiktsdrag och medelsvår utvecklingsstörning.

158  SEXUELL HÄLSA


UPPGIFTER

1 Svara på frågorna om preventivmetoder.

5 Jämför olika preventivmedel. Beakta exempelvis tillgänglighet och verkningssätt.

a. Lista positiva sidor med att använda kondom. b. Vad behöver ungdomar i gymnasieåldern tänka på när de funderar vilken preventivmetod de ska välja? Lista tre aspekter som du tycker är viktigast att beakta. Motivera kort.

a. kombinationspiller och minipiller som innehåller enbart progestin b. hormonspiral och kopparspiral c. kondom och kombinationspiller d. kombinationspiller och akut-p-piller

2 Svara på frågor om sexuellt överförbara

6 Analysera statistiken om

sjukdomar.

preventivmetoder nedanför. a. Hur kan man misstänka att man har fått en sexuellt överförbar sjukdom? a. Vilka är de viktigaste resultaten i b. Vad ska man göra om man misstänker att statistiken? man fått en sexuellt överförbar sjukdom? b. Vilka slutsatser om ungdomars ansvars­ c. Vilka nackdelar har det att sexuellt överkänsla i fråga om preventivmetoder och -medel kan man dra utgående från förbara sjukdomar kan vara symtomfria? statistiken? d. Trikomoniasis är den vanligaste sexuellt överförbara sjukdomen i världen, men i 7 Besvara frågorna. Finland är den rätt så ovanlig. Ta reda på a. Kan man beställa ett hemtest för köns­ vad trikomoniasis är för sjukdom. sjukdomar vid hälsostationen i din hem 3 Granska tabellen som presenterar effekten kommun? av preventivmetoder på sidan 153. b. Hur motiveras det att testet är uttrycklia. Jämför siffrorna för verklig respektive felfri gen för klamydia och gonorré? användning. Fundera på vad skillnaderna c. Vad ska man göra om testet visar positivt, kan bero på. det vill säga om man fått en sexuellt b. Ta reda på vad avbrutet samlag och så kal­ överförbar sjukdom? lade säkra perioder betyder. Varför räknas 8 Hälsokompetens inom sexuell och de inte som egentliga preventivmetoder? reproduktiv hälsa 4 Läs texten Graviditet och menstruations­ Områden inom hälsokunskap är kunskap, cykel (s. 150–150). färdigheter, kritiskt tänkande, självkännea. Vilka faktorer är gynnsamma för att en graviditet ska inledas? b. Fundera på hur information underlättar när man förbereder sig inför graviditet och föräldraskap. % 70

dom och etiskt ansvar. Fundera på hur man kan stödja de här dimensionerna i skolans undervisning i sexuell och reproduktiv hälsa.

VILKEN PREVENTIVMETOD ANVÄNDE DU VID DITT SENASTE SAMLAG? Gymnasium, pojkar

60

Gymnasium, flickor

50

rkesutbildning, pojkar Yrkesutbildning, flickor

40 30 20 10

Källa: Hälsa i skolan (THL), 2019

0 Ingen

Kondom

Någon annan metod

P-piller, P-ring eller P-plåster

Vet inte SEXUELL HÄLSA  

159


Målet är att du + känner till de centrala sexuella rättigheterna + kan motivera varför sexualrätt och sexuella rättigheter behövs + kan utvärdera hur de sexuella rättigheterna förverkligas i Finland och globalt + kan analysera och specificera vilka faktorer som försvårar förverkligandet av de sexuella rättigheterna + känner till metoder som främjar förverkligandet av de sexuella rättigheterna + vet vilka sexuella handlingar som är olagliga.

12

Sexuella rättigheter och sexualrätt

För att vi ska uppnå och upprätthålla en god sexuell hälsa och för att vi ska kunna förverkliga vår egen sexualitet på ett tryggt sätt behövs sexuella rättigheter för alla människor. Sexuella rättigheter är inte bara en fråga för individen, utan de är viktiga för samhällets utveckling. Rättigheterna skyddas av internationella överenskommelser och kallas sexualrätt i lagtexter och inom juridiken. Sexualrätten är en viktig del av de mänskliga rättigheterna och stöder också en hållbar utveckling. De sexuella rättigheterna innefattar människors rätt att förverkliga sin egen sexualitet utan tvång, övergrepp eller våld. Rättigheterna berör alla människor oavsett kön, etnisk bakgrund, sexuell läggning eller hälsotillstånd. De sexuella rättigheterna är inte bara en individuell rätt: de omfattar också ömsesidig plikt, ansvar och respekt för andra människors sexuella rättigheter. De sexuella rättigheterna borde gälla alla. Tyvärr finns det mycket brister i förverkligandet i många länder, också i Finland.

Rätt till sin egen sexualitet Utgångspunkten för sexualrätten är tanken att människor i olika livs­ skeden och -situationer har rätt till ett njutningsfullt, tryggt och ba­ lanserat sexliv. Det omfattar rätten att fatta välgrundade och ansvars­ fulla beslut om sin egen kropp, sexualitet och identitet. Besluten berör bland annat förhållanden och antal barn samt rätt att visa sexuell lust och aktivitet, men också rätt att ångra sig, ändra sig eller säga nej i vilket skede som helst i den sexuella akten. 160  SEXUELL HÄLSA


Frivillighet måste vara grunden när man inleder en sexuell relation, gifter sig eller bildar familj. Vi har alla rätt att fritt välja om vi vill förbli ogifta eller om vi vill gifta oss. Att skydda sig mot oplanerad graviditet och sexuellt överförbara sjukdomar ingår också i den här rätten. I vissa utvecklingsländer arrangerar föräldrarna äktenskap åt sina barn i hopp om bättre ekonomisk ställning. För att komma åt den här typen av seder behövs internationellt samarbete.

Rätt att skydda sig själv och få skydd Rätt till personlig integritet ingår i de mänskliga rättigheterna. Det innebär också sexuell självbestämmanderätt. Alla har en plikt att upp­ träda respektfullt mot varandra och att ge andra samma rätt till inte­ gritet och självbestämmande. Speciellt barn och unga runt om i världen behöver skydd eftersom den sexuella utvecklingen är sårbar. I många länder finns en lagstadgad åldersgräns eller sexuell myndighetsålder. I Finland är den sexuella myndighetsåldern 16 år. Avsikten är att skydda den unga personen och hens utveckling så att en äldre person inte kan skada eller utnyttja den unga sexuellt. Förordningen begränsar inte sexuella relationer mellan ungdomar om de är nära varandra i ålder och utveckling och om rela­ tionen inte innebär att den ena parten utnyttjas. Den lagstadgade ålders­ gränsen är 18 år ifall personen har en maktställning eller auktoritets­ ställning i förhållande till den unga, exempelvis som tränare eller lärare. Sexuellt riskbeteende hotar den egna eller partnerns hälsa eller trygghet. Det kan till exempel vara frågan om att upprepat slarva med användningen av preventivmetoder, sexuella erfarenheter för tidigt i livet eller många sexuella relationer. När man är ung kan en stor ålders­ skillnad mellan parterna öka risken för att bli pressad att göra sådant som man ännu inte är redo för. Om man är berusad eller påverkad har man sämre omdöme, kan glömma preventivmedel och riskera att utsätta någon för övergrepp. Kunskap om de egna sexuella rättigheterna och mod att kräva att de uppfylls minskar risk­ beteendet. Man kan också fundera på förhand vad man ska göra om man av en eller annan anledning hamnar i en riskfylld situation.

SEXUELLA RÄTTIGHETER

rätten till sin egen sexualitet rätten till information om sexualitet rätten att skydda sig själv och få skydd rätten till tjänster för sexuell hälsa rätten till jämlikhet och frihet från trakasserier rätten till integritet rätten att påverka Källa: Ihmisoikeudet.net

Tv-serien The Handmaid’s Tale, som baserar sig på Margaret Atwoods roman Tjänarinnans berättelse, handlar om ett dystopiskt samhälle där kvinnornas sexuella rättigheter förvägras helt och hållet och där fertila kvinnor tvingas bli slavar som föder barn åt makthavarna. Homosexualitet är förbjudet och medborgarnas sexliv begränsas. Atwood har berättat att trots att verket är en dystopi så innehåller det inget som inte redan har hänt någonstans i världen.

SEXUELL HÄLSA  

161


SEXUELL TRYGGHET

Diskutera öppet med din partner om era förväntningar. Sätt på förhand upp gränser som du själv är trygg med. Båda har rätt att säga “nej”. Diskutera och skaffa skydd mot sexuellt överförbara sjukdomar och oönskad graviditet på förhand. Pressa inte någon till sex. Ge inte efter för krav från någon annan. Avsluta relationen om du upplever att du utnyttjas. Gå ifrån situationen om det behövs. Var uppmärksam på risker också på nätet. Var uppmärksam på att rusmedel ökar riskerna för att inte uppfatta samtycke.

Lagen skyddar dig mot sexualbrott Alla har rätt att få skydd mot sexuella trakasserier, trakasserier på grund av kön, övergrepp och våld. Handlingar som strider mot sexualrätten kan vara ord, handlingar eller gester som offret upplever som trakas­ serier eller kränkningar. Våldet kan utövas genom kommentarer, när­ manden, trakasserier och våldtäkt. Sexuella trakasserier kan ha formen av tafsande, kommentarer, hot och ovälkomna anspelningar. Trakasserierna kan ske verbalt eller icke-verbalt. De kan uppkomma i skolor, på arbetsplatser och i hobby­ verksamhet. De ska aldrig accepteras. Sexualbrott är en juridisk term som omfattar bland annat sexuella trakasserier och sexuellt ofredande, våldtäkt och köp av sexuella tjäns­ ter av en person som är under 18 år. Sexuellt utnyttjande innebär att en person utnyttjar sin maktställning till att pressa en annan till en sexuell handling som samlag, beröring eller att ta avslöjande bilder mot sin vilja. Sexuellt utnyttjande av barn innebär att en vuxen utsätter en minderårig person för trakasserier, vilket alltid är ett brott. En vuxen person som är sexuellt intresserad av barn benämns pedofil. Incest innebär sexuella handlingar mellan nära släktingar som förälder och barn eller mellan syskon. Att tvinga någon till sex med våld eller genom att utnyttja offerts rädslor eller hjälplöshet är våldtäkt. Lagen om våldtäkt håller på att uppdateras så att det i fortsättningen ses som våldtäkt att ha sex med någon utan samtycke. Internet är en stor plattform för sexualbrottslingar. Exempelvis kan en pedofil fiska efter lämpliga offer på internet. Sexuellt utnyttjande och sexuella trakasserier kräver inte fysisk kontakt, att locka någon att 162  SEXUELL HÄLSA


klä av sig framför webbkameran, att publicera bilder utan lov eller att utsätta barn för olämpligt material med sexuellt innehåll uppfyller kriterierna för sexualbrott. Grooming betyder att med sexuella avsik­ ter locka till sig barn eller unga på nätet. Ofta tänker man att den som gör sig skyldig till sexuellt våld eller sexuellt utnyttjande är någon okänd, men offret och förövaren känner ofta varandra. Statistiken över sexualbrott försvåras av att många inte anmäler brottet till polisen på grund av exempelvis skamkänslor. Sexuellt våld skadar en människa på många sätt. Offret behöver ofta hjälp av någon professionell inom hälsovården för att komma igång med åter­ hämtningen både mentalt och ibland också fysiskt. Det är viktigt att avslöja förövaren, eftersom det är enda sättet att ställa hen till svars. Att köpa och sälja sexuella tjänster är prostitution. Det är ett brott mot de sexuella rättigheterna ifall prostitutionen också innefattar för­ tryck, hot om våld eller människohandel, även kallat trafficking. I Finland är det förbjudet att köpa och sälja sexuella tjänster på offent­ lig plats. Köp och försök till köp av sexuella tjänster av minderårig är alltid ett brott. Koppleri, det vill säga att göra ekonomisk vinning på en annans försäljning av sexuella tjänster, är olagligt i Finland.

Filmen Force of Habit berättar sex berättelser om vardagliga situationer där det förekommer sexuella trakasserier eller könat maktutövande.

Tjänster för sexuell hälsa tillgängliga för alla Möjlighet till en trygg sexualhälsovård som har hög kvalitet är en central sexuell rättighet. Tjänsterna borde vara lättillgängliga och kost­ naderna anpassade så att också unga har råd med dem. Till sexualhälsovårdens tjänster hör att erbjuda pålitliga vårdme­ toder och preventivmedel, trygg förlossning, barnlöshetsbehandling och vid behov möjlighet till trygg abort och vård av sexuellt överför­ bara sjukdomar. När samhället ordnar hälsotjänster har individen ett ansvar att exempelvis delta i regelbunden screening och testa och vårda eventuella sexuellt överförbara sjukdomar utan dröjsmål. Med hjälp av kampanjen Me too har kvinnor över hela världen velat öka medvetenheten om sexuella trakasserier som de utsätts för.

SEXUELL HÄLSA  

163


Mödrar dör till följd av graviditet och förlossning nästan varje minut. Alla kvinnor har inte möjlighet att avbryta en oönskad graviditet.

I västvärlden tänker man ofta att det är båda parternas ansvar att ta hand om prevention och skydd i en sexuell relation. I många länder ses det ändå som endast kvinnans sak att skydda sig mot graviditet. Det är problematiskt, eftersom kvinnor kanske inte har ekonomisk möjlig­ het eller ens kunskap och information om preventivmedel. Dessutom kan rädsla eller skam hindra att kvinnan skaffar preventivmedel. Preventivmedel som skyddar mot graviditet är extra viktiga för unga flickor, eftersom graviditet i ung ålder belastar hälsan och minskar flickornas möjlighet att utbilda sig och få ett jobb. Tillgången på och användningen av preventivmedel varierar stort på olika håll i världen. Ju fattigare man är, desto mindre sannolikt är det att man som ung använder moderna preventivmedel. Dessutom försvårar ojämställdhet arbetet med sexuell och reproduktiv hälsa i konservativa länder. Flick­ orna får inte nödvändigtvis information om preventivmetoder, de kan kanske inte förhandla om preventivmedel och skydd med sin man eller så har de inte självbestämmanderätt eller ekonomiska möjligheter att själva skaffa preventivmedel.

Rätt till jämlikhet och frihet från trakasserier Det finns områden och kulturer där traditioner begränsar diskussioner om sexualitet. Sexualitet kan vara ett sådant tabu, att inga diskussioner om ämnet ses som lämpliga. Homosexualitet är fortfarande förbjudet i många länder och sexuella minoriteter har en svår situation också i många utvecklade länder. Vi har alla har rätt att känna oss värdefulla och rätt att vara som vi är sexuellt, utan rädsla för för trakasserier eller våld, eller för att bli stämplad eller förminskad. Det här omfattar också rätt att delta i 164  SEXUELL HÄLSA


samhällets verksamhet och motarbeta exempelvis ojämlikhet och ojämställdhet i samhället. En mångsidig sexualfostran hjälper oss att utveckla en ansvarsfull och fördomsfri inställning och att skapa ett rättvist samhälle som är fritt från våld.

Information främjar hälsosamma val Lättillgänglig och lättfattlig information om sexuell hälsa behövs för att människor ska kunna ta ansvarsfulla och självständiga beslut. En saklig sexualfostran innehåller utbildning om att sexualitet är naturligt och om metoder som gör att man kan uppleva sexuell njutning och lycka. Korrekt information om hur man skyddar sig mot graviditet och sexuellt överförbara sjukdomar är också central. Dessutom är det re­ levant att känna till rättigheter, ansvar och plikter. Den här informa­ tionen möjliggör att ungdomar kan skydda sin egen och andras hälsa och skydda sig mot oönskade graviditeter och sexuellt överförbara sjukdomar. Att unga och unga vuxna får lära sig om sexuella rättigheter är centralt, eftersom ungefär hälften av världens befolkning är under 25-åringar. Största delen som smittats av sexuellt överförbara sjuk­ domar är under 25 år. Mödradödlighet och farliga aborter drabbar främst unga kvinnor. Största delen av de barn som inte får gå i skola är flickor. Flickors och kvinnors skolgång har en betydande roll för arbetet för sexuella rättigheter. Den som kan läsa kan också ta till sig information om sexuell och reproduktiv hälsa. Utbildningsnivån påverkar hur många barn man får, och om flickor i tredje världen får mer utbildning kan det bidra till att befolkningstillväxten stannar av. Mindre familjer gör det sannolikare att alla barn i familjen får tillräcklig näring, utbildning och hälsovård. Det ger också familjerna bättre ekonomiska resurser. Också samhället blir socialt och ekonomiskt mer hållbart, eftersom friskare och bättre utbildade barn växer upp och blir mer samhälls­aktiva vuxna. Filosofen Francis Bacon har sagt: ”Kunskap är makt.” Hur anser du att uttalandet kan tolkas om man kopplar det till sexuella rättigheter?

SEXUELL HÄLSA  

165


FÖRDJUPA

Abort är en mänsklig rättighet REPRODUKTIV HÄLSA innefattar prevention och frihet att fatta beslut om att bli förälder. Attityderna till abort, alltså att avbryta en graviditet, varierar i olika länder från totalförbud till fullständigt fri abort. Däremellan finns länder som i sin lagstiftning stipulerar olika villkor för abort. Ungefär 40 procent av världens kvinnor i fertil ålder bor i länder där abort är förbjudet i lag. WHO uppskattar att 23 000 kvinnor per år dör till följd av otrygga aborter. Det här kunde förhindras genom legalisering av abort. Tjänster för abort bör vara trygga, lättillgängliga och billiga. På vissa ställen i världen kan abort vara legalt, men i praktiken en omöjlighet för de flesta på grund av att det kostar så mycket. Å andra sidan har till exempel kvinnor i Kina tvingats till abort, eftersom samhället hade en politik som begränsade antalet barn i familjen till högst ett. Abortmotstånd kopplas ofta ihop med religiösa övertygelser. Oftare är det ändå fråga om politisk vilja och samhällsstrukturer. Bakom abortmotstånd finns ofta reaktionära krafter som vill förhindra att kvinnor tar självständiga beslut om sin kropp och sitt liv.

Abort i Finland I Finland utförs över 8 000 aborter årligen. 20–24åringar gör de flesta aborterna. Lagen bestämmer under vilka villkor abort är tillåtet. Beslut om lov görs beroende på omständigheter av antingen en eller två läkare. Den främsta orsaken till abort är att graviditeten är oplanerad. En önskad graviditet kan leda till abort ifall fostret konstateras ha någon allvarlig skada eller störning i utvecklingen. Ungefär tre procent av aborterna görs till följd av fastställda fosterskador. Den som överväger abort ska så fort som möjligt efter graviditetstestet boka tid till läkare som fastställer graviditeten med ultraljud, gör en gynekologisk undersökning och diskuterar patientens livssituation. Största delen av aborterna, över 90 procent, görs med hjälp av läkemedel, så kallad medicinsk abort. Ett annat alternativ är skrapning i livmodern under anestesi, så kallad kirurgisk abort. Största delen av aborterna görs före den tolfte graviditetsveckan. 166  SEXUELL HÄLSA

I samband med kontrollbesök efter aborten funderar man på behov av lämpliga preventivmetoder. Att överväga abort väcker många olika tankar och känslor. Etiskt kan abort upplevas som en konflikt som inte har en entydig lösning. Beslutet måste utgå från den egna livssituationen och det är bra att ta hjälp av nära och kära eller av personalen inom hälsovården. De kvinnor som har gått igenom en abort har mycket varierande upplevelser. Om den som vill göra abort är under 18 år, tar man inte kontakt med föräldrarna eller andra förmyndare om den unga inte själv önskar det. Om det finns oro för patientens välmående görs vid behov en barnskyddsanmälan. Under 16-åringar träffar alltid en social­ arbetare som har som uppgift att göra en utvärdering av patientens helhetssituation. Inom relationen är beslutet om abort alltid i sista hand kvinnans beslut, eftersom kvinnan har själv­ bestämmanderätt över sin egen kropp. Både kvinnan och mannen är ändå ansvariga för att graviditeten uppkommer. Därför är det viktigt för bådas sexualhälsa att använda skydd. På samma sätt är risken att skyddet inte är tillräckligt något som båda behöver förbereda sig på tillsammans. Trots att abort är kvinnans beslut, så är det viktigt att diskutera också mannens tankar och känslor. En person som blivit gravid mot sin vilja har två andra alternativ förutom abort: att föda barnet och adoptera bort det eller att anpassa sitt liv och bli förälder. I Argentina görs årligen 350 000 olagliga aborter och det är vanligaste orsaken till mödradödlighet. Det har ordnats stora demonstrationer i landet till stöd för lagändringar som skulle tillåta abort under de första 14 graviditetsveckorna. De gröna sjalarna blev en symbol för demonstranterna som anser att legalisering av abort är en folkhälsofråga.


ABORTLAGSTIFTNING I VÄRLDEN

totalförbud mot abort (26 länder)

abort tillåts enbart för att rädda kvinnans liv (39 länder)

abort tillåts för att skydda kvinnans hälsa (56 länder)

abort tillåts i lag om den motiveras av ekonomisk situation och sociala orsaker (14 länder)

abort tillåts i lag utan villkor, gränsen för graviditetsveckor varierar (67 länder)

VILLKOR I FINLANDS LAG OM AVBRYTANDE AV HAVANDESKAP Graviditeten eller förlossningen skulle innebära en risk för moderns liv eller hälsa. (medicinska orsaker) Barnets födelse och vård skulle innebära en betydande belastning för modern om man beaktar moderns eller familjens levnadsförhållanden och övriga omständigheter. (sociala orsaker) Graviditeten är en följd av våldtäkt. Det bör finnas en brottsanmälan till polisen. (brottsorsak) Kvinnan är under 17 år eller över 40 år när graviditeten inleds. Kvinnan har redan fött fyra barn. (orsak baserad på ålder och barnantal) Anledning att misstänka allvarlig sjukdom eller skada på fostret. (orsak kopplad till fostret) Sjukdom hos modern eller fadern eller annan omständighet som allvarligt begränsar deras förmåga att sköta barnet. (hälsoskäl) Tidsgränsen går vid 12 graviditetsveckor, i särskilda undantagsfall vid 20 eller 24 graviditetsveckor. Graviditetsveckorna räknas från och med den första dagen i den sista menstruationen, trots att befruktningen sker ungefär halvvägs in i menstruationscykeln.

SEXUELL HÄLSA  

167


Rätt till integritet Beslut som rör den egna sexualiteten måste kunna tas individuellt och privat utan sociala påtryckningar. Många äldre och personer med funktionsnedsättningar bor i olika vårdhem. Det är viktigt att skydda också deras sexuella integritet. För kvinnor är integritet och avskildhet viktigt för att de ska kunna ta självständiga beslut om preventivmedel eller ta hand om sin hygien på ett ostört sätt under menstruationen utan att behöva vara oroliga eller rädda för trakasserier.

Rätt att påverka och vara delaktig Information och utbildning är en förutsättning för att man ska kunna vara delaktig i beslut som berör en själv. I många samhällen är speciellt minoriteternas rättigheter hotade och deras möjlighet att påverka är svagare än andras. Därför är det särskilt viktigt att uppmärksamma deras rättigheter. Förutom kvinnor och ungdomar hör ofta sexuella minoriteter och könsminoriteter samt personer med hiv-smitta till utsatta grupper. Lagstiftningen borde garantera rätt att försvara sina egna sexuella rättigheter. Alla bör ha rätt och möjlighet att vara delaktig i och kunna påverka beslut som gäller de egna och andras sexuella rättigheter inom familjen, i samhällen och på nationell nivå. Dessutom ska det vara möjligt för ungdomar och minoriteter att påverka i internationella organ. Det finns många medborgarorganisationer som stöder sexuell jämlikhet. Ett exempel är Seta vars mål är att alla ska kunna leva jämlikt oavsett sin sexuella läggning, sin könsidentitet eller sitt köns­ uttryck. Befolkningsförbundet i Finland (Väestöliitto) strävar efter att främja hela befolkningens sexuella välmående. Pride-rörelsen försvarar och arbetar för rättigheter och välmående för personer som hör till sexuella minoriteter och könsminoriteter. Målet är att undanröja bristande jämlikhet i kultur, språk och samhälleliga strukturer, värden och normer.

168  SEXUELL HÄLSA


UPPGIFTER

1 Utforska listan med sexuella rättigheter på sidan 161. a. Vilken av rättigheterna anser du att är viktigast? b. Vilka av de listade sexuella rättigheterna förverkligas på ett bra sätt i Finland? c. Vilka av de sexuella rättigheterna borde utvecklas eller förbättras i Finland?

2 Varför är sexuella rättigheter så viktiga? Reflektera och motivera varför man lär sig om sexuella rättigheter som en del av ämnet hälsokunskap.

3 Sök information om tjänster för sexuell hälsa. Ta reda på hur sexualhälsovården för unga är organiserad på din egen hemort. Vilka tjänster erbjuds? I vilka situationer kan man ta kontakt med dem och hur kontaktar man dem?

4 Sexuella riskbeteenden a. Beskriv med hjälp av exempel vad man menar med ett sexuellt riskbeteende. b. Vilka faktorer kan öka riskerna? c. Hur kan ungdomar öka sin egen sexuella trygghet?

5 Sexuellt våld Sexuellt våld är ett allvarligt brott mot rätten till självbestämmande över den egna kroppen. a. Bekanta dig med sidan om sexuella trakasserier på Finlands svenska idrotts webbplats.

6 Sexuell myndighetsålder I lagar och regler om sexuell myndighetsålder nämns inte hur stor åldersskillnad som anses stor. Man har valt att inte slå fast en åldersskillnad eftersom man beaktar både den faktiska åldersskillnaden och vardera partens ålder i relation till den sexuella myndighetsåldern.En hur stor åldersskillnad anser du att är för stor för att man ska inleda en sexuell relation? Motivera ditt synsätt.

7 Planera ett sexkörkort. För att få körkort behöver man en viss kunskap och färdighet. Vilka kunskaper och färdigheter skulle man förutsätta ifall det krävdes ett kort för att få ha sex?

8 Titta på kortfilm. a. Gå till sajten https://www.yksittaistapaus.fi/ sv/filmer/. Välj en kortfilm och titta på den. Välj översättning bland textningsalternativen för att få svensk text. b. Vilken typ av sexuella trakasserier eller sexuellt relaterat våld skildras i filmen? c. Hur skulle en del av filmens karaktärer ha kunnat göra annorlunda, så att situationen inte skulle vara otrygg eller ångestfylld för någon? d. Fundera på varför kortfilmsserien har titeln Yksittäistapaus (ungefär Engångsföreteelse) och filmen som gjorts utgående från de enskilda kortfilmerna har titeln Tottumis­ kysymys (Vanesak). e. Bekanta er med avsnittet med rubriken “Värt att veta” på sajten. Läs och ta reda på mer information om den film ni såg eller om något annat tema som intresserar er.

b. Välj tre fakta ur texten som du tycker att är viktiga eller intressanta. c. Diskutera i grupp informationen ni hittade samt vilka tankar den väcker.

SEXUELL HÄLSA  

169


ÖVA KUNSKAPSHANTERING

BEGREPP

ARGUMENTATION OCH UTVÄRDERING

1 Repetera parvis de centrala begreppen i

3 Utvärdera argument för en förändrad

avsnitt III på två sätt.

abortlagstiftning.

a. Den ena säger begreppet och den andra säger definitionen.

Det har lagts fram förslag om att det skulle vara möjligt att göra abort fram till den tolfte graviditets­ veckan utan andra motiveringar eller skäl än den gravidas egen önskan. Dessutom har det föreslagits att abort kunde genomföras också annanstans än vid förlossningssjukhus, eftersom de flesta aborter numera görs med hjälp av läkemedel.

b. Den ena säger definitionen och den andra känner igen begreppet.

ANALYS

Vilka argument med stöd i hälsovetenskaper kunde man använda som stöd- respektive motargument i ett bemötande av de här förslagen. Fundera också vilka positiva hälsoeffekter man uppnår genom att stifta lagar om abort.

2 Analysera statistiken över avbrutna graviditeter i Finland. a. Vilka är de viktigaste resultaten i den statistiska sammanställningen? b. Fundera på vilka faktorer som har påverkat de centrala resultaten. c. Hur kan man utgående från statistiken definiera en ålder för när kostnadsfria preventivmedel skulle vara motiverade?

ANALYS OCH ARGUMENTATION

4 Analysera texten på sidan intill och ta ställning till de påståenden som läggs fram. a. Lista vilka centrala problem skribenten ser i anslutning till sjunkande födelsetal.

d. Vilka frågor och synsätt är bra att beakta om man som ung person funderar på att avbryta en graviditet? Du hittar olika argument på sajten Terveyskylä också på svenska.

b. Ta ställning till om skribenten har rätt i sitt påstående att biologin och den sociala livs­ situationen inte möts i förhoppningar gällande föräldraskap. Motivera. c. Skribenten har valt rubriken “Problematisk konflikt mellan åldern för att föda barn och fertiliteten”. Fundera vad det skulle krävas av individen och samhället för att lösa den här konflikten.

AVBRUTNA GRAVIDITETER BLAND UNDER 30-ÅRINGAR FÖRDELAT ENLIGT ÅLDER 2000–2019 Avbrutna graviditeter/1 000 kvinnor i åldersspannet

19 18 17 16 15 14 13 12 11 10 9 8 7 6 2000

01

02

03

04

05

06

07

08

09

15–19 år

170  SEXUELL HÄLSA

10

11

12

13

20–24 år

14

15

16

17

18

19

25–29 år

Källa: Institutet för hälsa och välfärd, THL


Problematisk paradox mellan fertilitet och ålder vid barnafödande ENLIGT BEFOLKNINGSFÖRBUNDETS färska familje­ barometer planerar man i dag in barn först efter att man är klar med studierna, har några års arbetserfa­ renhet och har uppnått stabilitet i parförhållandet. Avsaknaden av lämplig partner är å andra sidan för många ett centralt hinder för att få barn. Enligt fa­ miljebarometern är konkurrerande intressen som resor och hobbyer viktiga orsaker till att det inte känns aktuellt att få barn. Medelåldern för förstföderskor har stigit till 29 år i Finland. Dessutom har andelen föderskor över 35 år ökat kontinuerligt: år 2016 var andelen 22 procent, medan den tio år tidigare var 19 procent. Födelsetalet går ner och den viktigaste orsaken är att man blir förälder i allt högre ålder. Ur ett biologiskt perspektiv är det bäst att föda det första barnet i 20–30-årsåldern. Sannolikheten för en graviditet som leder till en förlossning är för en 20-årig kvinna 34 procent under en menstruationscykel, men för en 35-årig kvinna bara hälften av det. Den försva­ gade fertiliteten beror på en minskning av folliklar i äggstockarna och på att äggcellernas kvalitet försäm­ ras. En regelbunden menstruationscykel och ovulation garanterar inte att kvinnan är fertil ifall det i bakgrun­ den finns en åldersrelaterad försämrad äggkvalitet. För en del kvinnor kan också äggcellerna vara slutför­ brukade i förtid av olika orsaker, vilket kan leda till infertilitet långt före 40 års ålder. Många har en alltför optimistisk bild av fertilitetsbehandlingar, men de kan bara delvis kompensera ålderns negativa verkningar.

Vuxna finländare har luckor i sina grundkunskaper om den reproduktiva hälsan. Enligt en undersökning trodde över hälften av manliga högskolestuderande och en tredjedel av de kvinnliga att fertiliteten börjar försvagas först efter 45 års ålder. 12 procent av kvinnor i åldern 30–35 och 44 procent av män i samma ålder uppskattade att kvinnans fertilitet sjunker först vid 40 års ålder. Att skjuta upp önskan om graviditet till en senare ålder ökar risken för ofrivillig barnlöshet. Det kan också leda till att familjestorleken blir mindre än önskat. För att sannolikheten för att bli en tvåbarns­ familj, utan hjälp av fertilitetsvård, ska vara 90 procent, ska kvinnan börja försöka bli gravid vid 27 års ålder. En hög ålder hos modern ökar också risken för vissa komplikationer under graviditeten, som för tidig för­ lossning, tillväxtstörningar för fostret, fosterdödlighet och komplikationer i moderkakan. Att bli förälder är en mycket personlig angelägen­ het. Var och en tar själv beslut om när man är mogen och redo för det. Tyvärr är den sociala livssituationen inte alltid förenlig med den biologiskt sett ideala tidpunkten att få barn. Ungdomar bör få information om ålderns negativa inverkan på fertiliteten, så att de inte i blindo går in i barnlöshet. Skribenten är docent och specialistläkare i gynekologisk endokrinologi vid HUS Kvinnokliniken. Viveca Söderström-Anttila. Lääkärilehti 15/2018. Texten är förkortad och översatt.

1 Repetera och utvärdera vad du har lärt dig.

SJÄLVVÄRDERING

Gå tillbaka till målen i början av kapitlen 10–12. Utvärdera hur väl du har uppfyllt målen för ämnesområdet.

2 Hälsokompetens Repetera och utvärdera målen för hälsokompetens som finns på sidan 135 enskilt eller genom att diskutera i små grupper. Granska målen för hälsokompetens: a. Analysera noggrannare vilken typ av kunnande som hör till de olika områdena för hälsokompetens i avsnitt III Sexuell hälsa. b. Reflektera över hur er hälsokompetens har utvecklats på de här områdena. Ge exempel för varje delområde. Utvärdera din egen hälsokompetens på en skala 1–5.

SEXUELL HÄLSA  

171


TÄNK TILL

Regelbundna psykologbesök för de studerande! Finlands hälsovård anses vara mycket högklassig. Barnens tänder granskas regelbundet. Nästan varje år besöker eleverna skolhälsovårdaren. Varför har man inte gjort det möjligt att besöka en psykolog på motsvarande sätt? Nästa stora framsteg i Finlands hälsovård borde vara regelbundna psykologbesök redan från skolstart. Hos en psykolog lär sig barnet självreglering och att uttrycka sina känslor. Psykologen kan följa med hur barnet mår och förebygga mentala problem. Missförhållanden

skulle upptäckas tidigare och det skulle vara möjligt att snabbare ingripa i problematiska hemförhållanden och mobbningsfall. Regelbundna psykologbesök för alla skolbarn kräver mycket resurser, men i ett längre perspektiv leder det till stora inbesparingar för samhället. Risken för marginalisering och socia­la problem i vuxen ålder skulle minska. Karoliina Koski gymnasiestuderande, Helsingfors Helsingin Sanomat. 8.9.2019.

Läs insändaren och fundera på följande frågor. a. Vilket är huvudbudskapet och förslaget i insändaren? b. Vad tycker du själv om skribentens förslag? c. Bekanta dig med målen för hälsokompetenser på nästa sida. Vilka delområden kunde stödjas av regelbunden psykologkontakt? Diskutera i grupp.


IV

ATT UPPRÄTTHÅLLA MENTAL HÄLSA

H ÄL SO KO M P E T E N S

+KUNSKAP: Jag vet på vilket sätt olika faktorer påverkar hur jag mår mentalt. +FÄRDIGHETER: Jag kan främja

mitt mentala välbefinnande. Jag strävar efter att utveckla mina känslo-, interaktions- och stress­ hanteringsfärdigheter. +ETISKT ANSVAR: Jag kan agera

så att jag främjar min och mina närståendes mentala hälsa. Jag kan vid behov stödja andra och själv ta emot stöd.

+SJÄLVKÄNNEDOM: Jag är med­ veten om vilka faktorer som stöder och vilka som belastar min mentala hälsa. Jag känner till vilka åter­ hämtnings- och överlevnadsstrategier som fungerar för mig. +KRITISKT TÄNKANDE: Jag kan agera så att jag främjar den mentala hälsan oberoende av andras val. Jag kan utvärdera vilken inverkan medier­ na och de sociala medierna har på mentalt välbefinnande.


Målet är att du + kan definiera begreppet mental hälsa + kan förstå hur levnads­ vanor inverkar på mental hälsa + förstår sambandet mellan avkoppling och mental hälsa + kan specificera hur organisationer och samhället stöder mental hälsa + känner till metoder att stödja det egna och andras mentala välbefinnande.

13

Faktorer som skyddar den mentala hälsan

Mental hälsa är en central del av människans välbefinnande. Enligt WHO definieras mental hälsa som ett tillstånd av välbefinnande där människan är medveten om sina egna resurser, klarar livets utmaningar samt kan arbeta och delta i samhället. En god mental hälsa hjälper alltså individen att klara sig i vardagen och i arbetet, att komma överens med andra och att allmänt sett må bra. Den mentala hälsan utvecklas i människans växelverkan med om­ givningen och liksom det allmänna hälsotillståndet varierar den i olika livsskeden. Mentalt välmående kan man inte mäta i absoluta värden på samma sätt som till exempel feber. Människor upplever mental hälsa på olika sätt, och vid en del psykiska störningar upplever den insjuk­ nade inte sig själv som sjuk. Mental hälsa är å ena sidan ett medicinskt begrepp, å andra sidan en fråga om levnadskonst. Mental hälsa är också färdigheter som man bli bättre på under hela livet. Mentala färdigheter är bland annat självkännedom, interaktionsförmåga, vardagsfärdigheter, att kunna förstå och uttrycka känslor, förmåga att möta motgångar och be om hjälp vid behov samt förmåga att definiera sina egna gränser och kunna uttrycka dem för andra. Dit hör också en känsla av att ha kontroll över livet, eller koherens, en upplevelse av att man kan uppfylla de mål man satt upp för sig och att man med sitt agerande kan påverka saker som berör en själv och ens omgivning. Känslan av att ha kontroll över livet växer när man märker att resurserna räcker till att uppfylla egna och omgivningens krav.

Positiv psykisk hälsa som resurs I dag granskar man mental (psykisk) hälsa också ur den positiva psykologins synvinkel. Man tänker sig att mental hälsa är en resurs 174  ATT UPPRÄTTHÅLLA MENTAL HÄLSA


som kan utvecklas och användas. Tidigare har man satt mera fokus på negativa störningar, problem och sjukdomar när man har granskat och definierat mental hälsa. Nuförtiden tänker man att mental hälsa inte är något man har eller inte har. Även om individen har problem med eller någon störning i den mentala hälsan, kan hen samtidigt ha resurser och möjlig­ heter att påverka sitt eget liv. Positiv mental hälsa innebär möjligheter att påverka sitt liv så att det väcker känslor av tillförsikt och kontroll. Dit hör också förnöjsamhet, en positiv självbild och de egna möjlig­ heterna att utvecklas och ett tillräckligt gott självförtroende. En positiv mental hälsa betyder också att vi klarar av och förmår upprätthålla goda människorelationer. Begreppet positiv mental hälsa innefattar olika psykiska resurser, till exempel förmågan att möta motgångar. Positiva erfarenheter och en optimistisk inställning till livet skyddar den mentala hälsan.

FAKTORER SOM SKYDDAR OCH STÖDER MENTAL HÄLSA INDIVID

fysisk hälsa fysisk hälsa

Många faktorer inverkar på psykiskt välbefinnande. De kan anknyta till individen själv, till olika organisationer och till samhället.

arv positiv självbild beslutsamhet emotionella och inter­ aktiva färdigheter

resiliens vardagsrytm och levnadsvanor

tillräckligt stark självkänsla

möjlighet till självför­ verkligande

en känsla av att vara accepterad

tillräckliga inkomster

positiva människo­ relationer en god stämning i skolan, på arbetsplatsen, i hobbyverksamheten socialt stöd

GEMENSKAP

färdigheter för problemlösning

utbildnings- och arbetsmöjligheter

känsla av delaktighet

trygg och uppmuntrande uppväxt- och livsmiljö

möjlighet att påverka

omfattande prevention och vård vid mentala problem stabilt samhälleligt läge tolerans

SAMHÄLLE

ATT UPPRÄTTHÅLLA MENTAL HÄLSA  

175


HUR NÖJD ÄR DU MED DITT LIV FÖR TILLFÄLLET? Gymnasiet, pojkar

Gymnasiet, flickor

1,1 % 5,1 % 12,7 %

Yrkesläroanstalter, pojkar

1,7 % 8,7%

32,0 %

Yrkesläroanstalter, flickor

1,7 %

2,0 %

3,8 % 16,6 %

8,8 %

12,4 % 40,1 %

19,7 % 53,4 %

21,4 %

42,1 %

48,6 %

49,1 %

17 816 svar

26 026 svar

mycket nöjd

mycket missnöjd

ganska nöjd

ganska missnöjd

Granska statistiken. Vilka är huvudresultaten? Vilka faktorer kan förklara resultaten? Hur bra motsvarar resultaten din egen erfarenhet?

12 994 svar nöjd eller missnöjd

19,1 %

9 149 svar Enkäten Hälsa i skolan, Institutet för hälsa och välfärd, 2019

Att mäta och undersöka positiv psykisk hälsa är ganska nytt. Den undersöks till exempel i enkäten Hälsa i skolan och för den vuxna be­ folkningen i FinHälsa-undersökningen, som är en nationell befolk­ ningsundersökning om finländarnas hälsa och välbefinnande. Under­ sökningens frågor berör till exempel positiva känslor som glädje och optimism, sociala relationer, funktionsförmåga, självacceptans och utveckling.

Levnadsvanor kan främja mental hälsa Vi kan medvetet upprätthålla och främja vårt mentala välbefinnande. Fastän vi ofta tänker oss mental hälsa enbart som psykiskt välbefinnan­ de, inverkar också fysiska och sociala faktorer på den. Vi kan med våra egna levnadsvanor stödja mental hälsa på många sätt. Tillräckligt mycket sömn av god kvalitet är viktigt för vårt mentala välbefinnande. Under sömnen laddas hjärnans energiförråd. Sömnen stöder också den psykiska återhämtningen, hjälper oss att hantera våra känslor och upprätthåller minnesfunktioner och förutsättningar för inlärning. Sömnens och den mentala hälsans förhållande är dubbel­ riktat: en fortgående trötthet och sömnstörningar försvagar den mentala hälsan, eftersom de skapar bland annat stress, irritation och koncentrations- och inlärningsstörningar, som i sin tur kan öka sömn­ störningarna. Vi behöver ändå inte oroa oss över tillfälliga sömn­ störningar. Några nätter med lite sömn är inte farligt. För det mesta korrigeras situationen ganska fort. Kosten och ätandet inverkar på den mentala hälsan delvis direkt, men också indirekt. En regelbunden måltidsrytm och en hälsosam kost 176  ATT UPPRÄTTHÅLLA MENTAL HÄLSA


främjar ork och viktkontroll. Det kan i sin tur inverka på jaguppfattningen och därmed indirekt också på den mentala hälsan. Dessutom förstärker gemen­ samma måltider den sociala hälsan. En välsmakande och vackert uppdukad måltid matar också psykets välbefinnande. Då vi äter påverkas hjärnans kemi. Långsamma kolhydrater och proteinrik mat ökar utsöndringen av signalsubstanserna (transmittorämnen) serotonin och dopamin i hjärnan. De här substanserna är kopplade till känslor av välbehag. Många upplever att sockerrik mat höjer humöret. Det beror på att sockret (kol­ hydraterna) ökar utsöndringen av insulin, som i sin tur stimulerar utsöndringen av serotonin som är humörhöjande. Det här kan förklara det man kallar tröstätande. Också fetterna har en andel i regleringen av sinnesstämningen, till exempel har hälsosamma vegetariska oljor och omega3-fettsyror en gynnsam inverkan på hjärnans funktion och på humöret. Nuförtiden undersöker man också förhållandet mellan tarmen och det centrala nervsystemet (CNS). I tarmväggen finns nervceller som använder samma signalsubstanser som neuronerna (nervcellerna) i det centrala nervsystemet. Tarmens mikrober kan påverka förstadiet till vissa signalsubstanser. Man antar att det i framtiden kommer att vara möjligt att sköta till exempel depression genom att modifiera tarmens mikrober. Det kunde vara möjligt att med hjälp av födan reglera på vilket sätt det centrala nervsystemet får tillgång till vissa signalsubstan­ ser och hur de fungerar. Tarmen har ibland kallats den andra hjärnan.

Motion och humör hänger ihop: Motion stimulerar humöret, och när vi är pigga och på gott humör orkar vi bättre motionera.

DE MEST KÄNDA SIGNALSUBSTANSERNA OCH HORMONERNA DOPAMIN: Ett hormon (och en signalsubstans) som ger välbehag och njutning och som hjälper oss att koncentrera oss och fungera systematiskt. Exempelvis ömhet, uppmuntran och sex ökar hjärnans dopaminproduktion. SEROTONIN: Signalsubstans som bland annat dämpar humörsvängningar så som depression, energiförlust, aggressivitet och impulsivitet. ENDORFIN: en signalsubstans som lindrar upplevelse av smärta och ger en känsla av välbehag. Fysisk ansträngning och motion ökar utsöndringen av endorfin.

OXYTOCIN: Så kallat lycko- eller kärlekshormon som skapar välbehag och njutning. Utsöndringen av oxytocin stimuleras till exempel av beröring och närhet. ADRENALIN: Ett hormon (och en signalsubstans) som stimulerar hjärtfunktionen, utvidgar luftrören och ökar energitillförseln till musklerna genom att påverka sockermetabolismen. NORADRENALIN: ett hormon (och en signal­ substans) som påverkar sinnesstämningen och som förebygger och lindrar smärta.

ATT UPPRÄTTHÅLLA MENTAL HÄLSA  

177


Enkla, mekaniska aktiviteter lugnar och minskar stress. ett exempel på det är färgläggningsböcker för vuxna.

Lämpligt utmanande och belastande motion höjer sinnesstämningen eftersom den är avslappnande och ökar utsöndringen av signalsubstan­ sen endorfin. Vid motion frigörs dessutom mer dopamin och serotonin i det centrala nervsystemet och nya förbindelser mellan nervcellerna skapas. Motion minskar spänning och ångest som uppstår vid utma­ nande livssituationer och stöder stresshantering genom att utsöndringen av stresshormonet kortisol minskar. Motion kan till och med minska depressions- och ångestsymtom. Motionens positiva inverkan på sömnkvalitet och viktkontroll stöder också indirekt den mentala hälsan. Dessutom skapar motion möjlighet att skapa och upprätthålla sociala relationer. Mentalt välbefinnande stöds också till en del av personlig hygien och av andra sätt att sköta om sig själv. Överlag upprätthålls mentalt välbefinnande genom goda rutiner och struktur i vardagen.

Psyket behöver avkoppling Avkoppling främjar både psykets och kroppens välbefinnande. Psyket och kroppens olika funktioner lugnar sig och balanseras när vi kopplar av. Vi njuter mer av vad vi gör när vi är avslappnade. Då är vi mer kreativa, lär oss effektivare och tänker klarare. Vid avslappning förbätt­ ras människans koncentrationsförmåga och tidsanvändningen blir förnuftigare, vilket ökar känslan av kontroll över livet. Många kopplar av genom olika fritidsintressen. Naturupplevelser, musik, läsning och andra aktiviteter är för många viktiga för välbefin­ nandet. Vi kan också öva att slappna av vår kropp och vårt psyke. Olika andningsövningar, mental träning och mindfulness är exempel på avslappningsmetoder. När vi slappnar av sjunker frekvensen på EEG-kurvan i hjärnan och samarbetet mellan hjärnhalvorna effekti­ veras. Det medför en känsla av välbehag.

178  ATT UPPRÄTTHÅLLA MENTAL HÄLSA


En positiv inställning främjar psykisk hälsa Det är viktigt för den psykiska hälsan att vi upplever vårt liv som meningsfullt. Meningsfulla upplevelser ger en känsla av att vi kan påverka våra liv, att vi har realistiska mål, att vi uppskattar oss själva och livet. En ljus och positiv livsinställning hjälper oss att se flera al­ ternativ och finna flexibla lösningar. Positivt tänkande används också som ett medvetet verktyg, till exempel toppidrottare tränar med stöd av positiva affirmationer (föreställningar). En positiv livshållning hjälper oss vid många motgångar. Vi möter alla svårigheter, felar någon gång och misslyckas. Men om vi har en positiv inställning litar vi på att vi kan uppnå våra mål trots svårig­heter. Vi anpassar oss till att vi inte kan få allt i livet. Under stunder av misslyckanden är det bra om vi minns vad vi är bra på och när vi har lyckats. Det lönar sig inte att förminska sig själv. Optimism påverkar till exempel motståndskraften som skyddar oss från stress. Då minskar risken för stressrelaterade infektioner. Vi kan stödja vårt eget mentala välbefinnande genom att tänka positiva tankar om oss själva och genom att skapa en uppmuntrande inre röst. Tankar som ofta upprepas bidrar kraftigt till hur vi fungerar i olika situationer. Om vi har negativa tankar om oss själva kan vi börja underskatta vår förmåga, bli rädda för att misslyckas och se hinder som oöverkomliga. Då försämras humöret och vi ger lättare upp. Positivt tänkande däremot höjer sinnesstämningen, får oss att se nya möjlig­ heter och uppmuntrar oss att agera oberoende av hinder. Vi ska inte helt undvika och bekämpa negativa tankar, men det lönar sig att ibland utmana sina invanda tankemönster. I stället för att tänka att andra ser bättre ut än jag, kan vi till exempel tänka ”jag har många intressanta karaktärsdrag”.

Tänk ut tre positiva saker om den här dagen!

Sprintern Nooralotta Neziri har berättat att hon använder sig av mental träning när hon förbereder sig för en tävling. Mental träning är ett sätt för många tävlare att uppnå mental styrka inför en tävlingssituation. En metod är att på förhand gå igenom den kommande tävlingen så att tävlingsförloppet inte känns helt obekant.

ATT UPPRÄTTHÅLLA MENTAL HÄLSA  

179


Resiliens är förmåga till psykisk återhämtning Motgångar, besvikelser och förluster hör till livet och därför är det viktigt att kunna utstå och behärska tillfällig ångest. Resiliens, som också kallas överlevnadsförmåga och psykisk återhämtningsförmåga, stöder mental hälsa i nya och svåra situationer. Det innebär att hitta och använda sina egna styrkor och klara av livets utmaningar så att man inte fastnar i bitterhet. En resilient människa är flexibel och an­ passar sig till olika situationer, men kan vid behov också uttrycka sina känslor på ett konstruktivt sätt.

Det engelska ordet resilience betyder flexibilitet och elasticitet. Människor reagerar på olika sätt i oväntade situationer. Livet kan ibland överraska både oss själva och hela samhället, till exempel coronaviruset som spred sig år 2020 var ett oförutsett hot som medförde många förändringar och press på vardagen. Resiliens kan hjälpa oss att klara av sådana situationer.

180  ATT UPPRÄTTHÅLLA MENTAL HÄLSA

FÖRSTÄRK DIN MENTALA HÄLSA

Håll fast vid vardagsrutiner. Känn igen och uttryck dina känslor. Gör sådant som gör dig glad. Identifiera dina styrkor. Håll kontakt till andra människor. Var flexibel i dina människorelationer. Var egoistisk på ett sunt sätt. Tänk positivt. Utveckla färdigheter att lösa konflikter. Tala med dina nära om dina bekymmer. Hjälp andra och be också själv om hjälp. Kom ihåg att besvikelser hör till livet. Använd inte droger.


Resiliens innefattar tron på att själv kunna påverka sin situa­ tion samt en aktiv och positiv inställning till att övervinna motgångar. Det är både en förmåga att hjälpa sig själv och att förstå när man måste söka stöd och hjälp av andra. Det betyder alltså inte att klara sig på egen hand. Det är viktigt att identi­ fiera sina egna resurser, att lära sig att säga nej och att också på ett sunt sätt vara självisk. En viktig färdighet för mentalt välbe­ finnande är att veta sina egna gränser. Resiliens utvecklas hela livet i olika vardagssituationer. Den börjar byggas upp redan under tidig barndom och fortsätter i senare sociala relationer. Den påverkas också av arv och person­ lighetsdrag. Att klara av olika utmaningar i skolan eller i arbetet stärker tron på den egna förmågan. Genom att man tidigare har klarat av svåra situationer kan man få resurser och verktyg att bearbeta kommande problem. Dessutom stöds resiliens av op­ timism och av att man upplever livet som betydelsefullt. Stöd utifrån, antingen av en närstående eller en yrkesmänniska, stär­ ker också individens resiliens.

I en god gemenskap stödjer vi varandra Psykiskt välbefinnande påverkas av vad vi dagligen upplever, hur vi blir bemötta och hur vi bemöter oss själva och andra. Ett bra socialt nätverk är en resurs som stöder vårt välbefinnande under alla livsskeden, men vars betydelse accentueras vid svåra livssituationer. Det hjälper oss att klara motgångar och att acklimatisera oss till förändringar. Kärleksfulla, pålitliga människor som accepterar och förstår olik­ heter är ett starkt socialt stöd. Socialt stöd är den hjälp man får av en annan människa, det kan vara samtal, råd, hjälp i vardagen eller andligt stöd. Det sociala stöd vi får av andra har stor betydelse i alla livssitua­ tioner. Det innebär att det finns människor som bryr sig om oss och som vi kan lita på. Då upplever vi att vi blir uppskattade och älskade. Socialt stöd kan vara inofficiellt stöd av en närstående eller officiellt stöd som erbjuds av olika samhällstjänster och samhällsstrukturer, till exempel skolhälsovården, rådgivningstjänster och socialtjänsten. Viktiga personer som erbjuder inofficiellt stöd är familj, partner och nära anhöriga. Vi kan också få stöd av vänner, hobbygrupper och skoloch arbetsgemenskaper. Vännerna är i synnerhet för många unga en betydande stödgrupp. Gemensamma aktiviteter och fritidsintressen skapar samhörighet och upplevelser av framgång, vilket också för­ bättrar det mentala välbefinnandet. Vetskapen om att vi kan få stöd vid behov förebygger till exempel negativa verkningar av stress.

Människorelationer bygger på ömsesidighet. När vi är redo att lyssna till våra medmänniskors glädjeämnen och be­ kymmer blir vi samtidigt också själv hörda. Forskning visar att vi mår psykiskt bra av att göra gott och att hjälpa andra.

ATT UPPRÄTTHÅLLA MENTAL HÄLSA  

181


FÖRDJUPA DIN KUNSKAP

Interaktionsfärdigheter som resurs VI FUNGERAR AKTIVT TILLSAMMAN s i många situationer. Vi studerar och arbetar tillsammans, vi utbyter tankar och åsikter, vi diskuterar och lyssnar till varandra. Vi kan med våra interaktionsfärdig­ heter påverka vårt eget och andras mentala välbefinnande. Med goda interaktionsfärdigheter kan vi skapa bestående människorelationer och en stödjande miljö. Däremot kan relationsproblem skapa stress och ångest. Genom goda interaktionsfärdigheter kan man ibland förebygga problem. VuorovaikuDet krävs ibland mod att tustaidoilla voi möta nya människor, att arbeta vaikuttaa omaan i grupp och att uttrycka sin ja muiden mieegen åsikt. Människor har olika lenterveyteen. personlighet; en del är utåtriktade, extroverta, och upplever sociala situationer som naturliga, medan andra är introverta, inåtvända, och ogärna vill stå i händelsernas centrum. I olika vardagssituationer, som under en lektion, kan man medvetet skapa en uppbygglig och hänsynsfull kommunikation. Det viktigaste är att uppmärksamma andra människor och att ha en positiv och öppen attityd gentemot dem.

Avsky

Glädje

Sorg

Förvåning

En förutsättning för god interaktion är ståndaktighet. En person med en stabil karaktär känner sina egna mål, behov och gränser och är medveten om vad som stärker och försvagar det egna välbefinnandet. Samtidigt som en ståndaktig person står för sina värderingar, är hen artig och lyhörd för andras åsikter. Hen uttrycker sina åsikter och tankar samt försvarar och motiverar sina egna synpunkter utan att för den skull inkräkta på andras rättigheter. Till ståndaktighet hör också idog företagsamhet, initiativförmåga och en förmåga att lämna tråkiga saker och motgångar bakom sig, när de är behandlade. En ståndaktig person är flexibel då det behövs, men hen underkastar sig inte andras vilja utan försvarar vid behov sina egna rättigheter och sina gränser.

Emotionella färdigheter främjar mentalt välbefinnande En känsla eller emotion är både en psykisk och fysiologisk upplevelse av njutning eller obehag. En känsla uttrycks ofta också i beteende, miner och gester, och att kunna hantera känslorna främjar hälsa och skapar välbefinnande. Grunden för goda emotionella färdigheter är förmågan att identifiera och varsebli både sina egna och andras känslor i olika interaktionssituationer. Emotionella färdigheter är till speciellt stor nytta vid svåra livssituationer. Det centrala är att fundera på känslornas ursprung och deras konsekvenser.

EN GOD LYSSNARE

tittar på den som talar koncentrerar sig på att lyssna på vad den andra säger uttrycker med gester, miner och korta Källa: PNAS 111 no 2, Bodily maps of emotions, 14.1.2014Finsk hjärnforskning har visat att känslor också framträder som fysiologiska reaktioner och att känslorna har ett samband med hela kroppens funktion. Genom magnetskanning kartlades i vilka delar av kroppen det sker förändringar under olika känslotillstånd. De rödgula områdena visar på aktivering av kroppen medan de blå färgtonerna visar en minskad aktivitet.

182  ATT UPPRÄTTHÅLLA MENTAL HÄLSA

uttryck att hen lyssnar till den som talar avbryter inte, utan väntar på sin tur ger sig till tåls och berättar inte genast om sina egna erfarenheter ställer kompletterande frågor berättar om sina tankar och känslor uppmuntrar och sporrar den andra vid behov kan också kort återge det berättade och på det sättet försäkra sig om att det inte uppstått något missförstånd.


En viktig del av resiliensen är förmågan att bemästra sina egna känslor. Fastän känslor ofta definieras som positiva och negativa är en känsla i sig inte är god eller ond. Utmanande känslor kan till exempel indikera (påvisa) att vi har mött en gräns och få oss att lyssna till våra egna behov och gränser. Det är inte alltid lätt att visa eller tala om känslor. Ibland behövs känsloreglering eller dosering, kanalisering och självbehärskning. Att stå ut med svåra känslor är en färdighet som man kan öva upp. Det lönar sig att minnas att också svåra känslor är övergående. Det är också viktigt att i lämplig mängd kunna ge uttryck för sina känslor, för det främjar

Att identifiera och namnge – ger känslorna innehåll och betydelse – ger en fingervisning om hur känslan kunde behandlas – skapar redan i sig själv ett lugn – hejdar oss från att agera impulsivt under känslostormar.

Att uttrycka – berättar för andra om sina känslor och hjälper andra att beakta dem – bygger en accepterande och trygg atmosfär – kanaliserar negativa känslor så att de inte skadar oss själva eller andra.

samspelet med andra på ett konstruktivt sätt och hjälper oss att agera också i förvirrande eller svåra situationer. Avslappning och lugn stöder vår förmåga att reglera känslorna. I en lugn situation kan vi lyssna till, varsebli, och bearbeta egna tankar och känslor. Avslappning både förstärker positiva känslor och underlättar bearbetning av spänningstillstånd. Ett tillstånd av lugn hjälper speciellt vid bearbetning av svåra känslor. Motion är ofta ett fungerande sätt att kanalisera emotionell energi och frigöra spänningar. Motion hjälper kroppen och själen att slappna av och underlättar känsloreglering.

Att bearbeta

Emo­ tionella färdig­ heter

– underlättar regleringen av beteendet – hjälper oss att släppa känslan – hjälper oss att förstå varifrån känslorna kommer och påverka orsakerna – frigör kropp och sinne från att belastas av onödiga känslobördor.

Att reglera – hjälper oss att agera konstruktivt och förnuftigt i en situation – bygger en positiv jagbild och ökar självförtroendet – hjälper oss att klara besvikelser och motgångar i livet – hindrar okontrollerade känsloutbrott och det att det skulle bli övermäktigt att möta känslorna – hindrar känslorna från att skena iväg – hindrar att vi dras med svåra känslor långa tider.

När vi uttrycker känslor har vi nytta av SJÄLV­BEHÄRSKNING

ATT LYSSNA TILL VÅRA EGNA BEHOV

EMPATI

att behärska begär

beslutsamhet både då det gäller att dra upp

medkänsla och förmåga

och impulser att reglera sina känslor och känslostormar

egna gränser och att hålla fast vid dem att känna igen fysiologiska behov (till exempel hunger och trötthet) eftersom de också påverkar känslorna att identifiera sina egna resurser att tillfredsställa de egna behoven, eftersom det skapar känslor av glädje, välbehag och förnöjsamhet att tro på sin egen förmåga och sina möjligheter

att leva sig in i andras situation, känslor och sinnesstämningar hjälper oss att ta hänsyn till andras känslor och att stödja andra främjar positiv interaktion

ATT UPPRÄTTHÅLLA MENTAL HÄLSA  

183


Samhälleliga beslut påverkar den mentala hälsan

Fungerande och lätt­ illgängliga mentalvårdstjänster minskar ojämlikhet. Att vårda störningar i den mental hälsan är viktigt såväl ur individens, folkhälsans som ur national­ekonomisk synvinkel.

Mental hälsa har definierats olika under olika tider i olika kulturer. Ekonomiska resurser och kulturella värden inverkar på samhälleliga beslut. De är avgörande för vad som värderas i samhället, till exempel hur mentalvårdstjänster arrangeras eller hur mycket det satsas på ungas utbildningsmöjligheter. Våra värden inverkar också på hur vi ställer oss till olikheter. Mentalvårdsarbetet i Finland styrs av mentalvårdslagen från år 1990. I den definieras mentalvårdsarbete som främjande av individens psykiska välbefinnande, funktionsförmåga och personlighetsutveckling samt förebyggande och vård av mentala störningar. I praktiken innebär det bland annat att man utvecklar tjänster för att förebygga och vårda mentala störningar. Genom samhälleligt beslutsfattande kan man också stödja familjernas välbefinnande och minska marginalisering samt motivera unga till utbildning och till att utveckla sina färdigheter att hantera livet. En trygg omgivning, tillräcklig inkomst och utbildnings- och arbetsmöjligheter stöder också den mentala hälsan eftersom de främ­ jar delaktighet och ökar känslan av kontroll i livet. Arbetslöshet, dåliga arbetsförhållanden, fattigdom och marginalisering är faktorer, som ifall de blir långvariga, hotar hälsans alla dimensioner, också den mentala hälsan.

184  ATT UPPRÄTTHÅLLA MENTAL HÄLSA


UPPGIFTER

1 Definiera begreppen och förklara hur de anknyter till psykisk hälsa. a. positiv psykisk hälsa b. resiliens c. socialt stöd d. mentalvårdsarbete

2 Förklara hur de olika faktorerna i listan nedanför stöder den mentala hälsan. a. hälsosam mat b. avkoppling c. god sömn d. njutbar motion e. en positiv attityd f. emotionella färdigheter

6 Studera handen på bilden nedanför. a. Ni kan vid behov öppna en skarpare bild av affischen på https://mieli.fi/sv/material b. Diskutera i smågrupper eller parvis vilka tankar bildens frågor väcker. Om ni vill kan ni också dela era svar med varandra. c. Utvärdera utgående från bilden det gångna dygnet. På vilka två delområden har du lyckats bäst? Finns det något delområde där du känner att du inte lyckas lika bra? Försök tänka ut åtminstone ett konkret sätt att stärka de områdena.

3 Fotografera och analysera. a. Ta tre bilder på sådant som stöder den mentala hälsan. Det kan till exempel vara platser eller föremål eller någon aktivitet. b. Motivera hur det som finns på bilderna stöder mentalt välbefinnande. Ni kan också diskutera i grupp.

4 Hur kan jag stödja mental hälsa i min näromgivning? Fundera på metoder som stöder den mentala hälsan i näromgivningen, till exempel i samband med hobbyverksamhet, i skolor och bland vänner. Använd dig av listan på sidan 180 som stöd för dina funderingar och omforma den så att den passar för att stödja din näromgivning.

5 För dagbok över dina framsteg. Du kan medvetet förstärka positiva känslor. I en dagbok kan du uppmärksamma också små framsteg och tacka dig själv för dem. Du kan göra det till en vana att till exempel varje kväll före läggdags skriva i framstegsdagboken. a. Skriv dagbok under en veckas tid. b. Fundera efter en vecka på hur det kändes att föra framstegsdagbok. Upplevde du att du lyckades med mera än vanligt. Hur inverkade dagboken på ditt allmänna känslotillstånd? ATT UPPRÄTTHÅLLA MENTAL HÄLSA  

185


Mål + att förstå hur och varför psyket kan bli överbelastat + att känna till avig­ sidorna av ensamhet + att förstå att också svåra situationer hör till livet + att kunna bedöma hur sociala medier påverkar den mentala hälsan + att förstå hur rusmedelsberoende kan försämra den mentala hälsan + att kunna analysera hur samhälleliga faktorer kan belasta den mentala hälsan.

14

Faktorer som belastar den mentala hälsan

Våra psykiska resurser varierar i olika livssituationer och livsskeden. Ett barn kan uppleva föräldrarnas konflikter som hotfulla. Hos en gymnasiestuderande kan brådska, stor arbetsbörda, avsaknad av stöd, dålig stämning eller osäkerhet när det gäller den egna förmågan och kunskaperna tära på krafterna. För en vuxen kan byte av arbetsplats eller förlust av arbete kännas tungt. För en åldring kan ensamhet vara ett problem. En del belastande faktorer kan vara ständigt närvarande, som relationsproblem, studiestress eller dålig ekonomi. Medan andra belastande faktorer, såsom ensamhet eller en minskning av kontakter till andra, kan uppstå småningom. Ibland kan den mentala hälsan rubbas av en plötslig livsförändring. Genom att identifiera belastande faktorer kan vi lättare förebygga dem. Fritidsaktiviteter, hälsosamma levnadsvanor och samtal med närstående kan hjälpa oss att upprätthålla ett mentalt välbefinnande också i svåra situationer. Det är också viktigt att våga be om hjälp vid behov.

Svåra livssituationer upplevs olika Människans stresstålighet är individuell. Den mentala hälsan kan belastas av förändringar i livet då de egna krafterna och anpassnings­ förmågan sätts på prov. Sådana livssituationer kan till exempel vara sjukdom, skilsmässa eller någon annan förlust, arbetslöshet, ekonomis­ ka problem eller användning av rusmedel. Å andra sidan kan också positiva förändringar, som en utlandsresa eller ett nytt förhållande skapa stress. I svåra livssituationer är det normalt med tillfälligt psykiskt illa­ mående. I sådana situationer betonas betydelsen av sociala skyddsnätverk 186  ATT UPPRÄTTHÅLLA MENTAL HÄLSA


av trygga vuxna och vänner. Det är viktigt att veta att man kan få hjälp och stöd. Ibland kan det hjälpa att tala med någon utomstående. Den sociala gemenskapen i skolan stöder den mentala hälsan. Vid behov är skolhälsovårdaren, skolläkaren, skolpsykologen och kuratorn de som kan stödja också när det gäller mentala problem. De har yrkeskunnig­ het att hjälpa och vid behov guida vidare till mentalvårdens tjänster. Om en svår situation varar länge och man inte ser någon utväg eller får hjälp kan det ibland leda till en mental störning. Då är det viktigt att störningen diagnostiseras och att personen får rätt vård. Den van­ ligaste mentala störningen är depression. Det är en mångfacetterad sjukdom vars typiska symtom är bestående nedstämdhet, lättretlighet, oförmåga att uppleva njutning och avsaknad av handlingskraft och intresse. Dessutom kan negativa tankar, sömnstörningar, viktföränd­ ringar och psykosomatiska symtom som huvudvärk och magbesvär höra till sjukdomsbilden. Nedsatt arbetsmotivation kan ta sig i uttryck i sämre skolframgång, frånvaro eller problem med att klara av vardags­ sysslorna. RISKFAKTORER FÖR MENTAL OHÄLSA INDIVID Många faktorer som hör ihop med individen, gemenskapen eller samhället stöder eller belastar den mentala hälsan. Faktorer som hänför sig till gemenskapen eller samhället kallas ibland för yttre riskfaktorer och sådana som berör individen för inre riskfaktorer.

att nedvärdera sig själv missbruk av rusmedel upprepade djupa besvikelser

stora livs­ förändringar avsaknad av meningsfull syssel­ sättning alltför stressande livsrytm

ensamhet rusmedels­ beroende hos anhörig avsaknad av socialt stöd upprivande sexuella dåliga relationer erfarenheter till vänner och mobbning familj skilsmässor och alltför belastande studier förluster eller arbete

GEMENSKAP

arbetslöshet fattigdom, hemlöshet marginalisering allvarliga krissituationer

instabil politisk situation

våld och otrygghet

SAMHÄLLE ATT UPPRÄTTHÅLLA MENTAL HÄLSA  

187


Psykporten.fi är en nättjänst som utvecklats av yrkesfolk inom det sociala området och upprätthålls av den offentliga hälsovården. Den innehåller servicevägledning, pålitlig information och verktyg för självutvärdering. I tjänsten erbjuds lättanvända och kostnadsfria program för egenvård och metoder att övervinna olika mentala problem.

Skillnaden mellan normal nedstämdhet och depression är inte alltid lätt att se. Alla deprimerade har inte alla de här symtomen och ensta­ ka symtom kan också förekomma hos personer som inte är deprime­ rade. Å andra sidan, om en normal nedstämdhet blir utdragen och personen inte får socialt stöd kan den övergå i depression eller en mild depression kan bli allvarligare. Det är viktigt att veta att det inom medicinen finns många vårdmetoder både för depression och andra mentala störningar och det är nästan alltid möjligt att tillfriskna. Om man oroar sig för sitt eget mentala välmående är det viktigt att man inte blir ensam med sina tankar och känslor. Hur skulle man i skolan kunna agera och påverka så att alla kunde känna att de hör till en trygg skolgemenskap.

Ensamhet kan vara mentalt belastande Alla behöver någon gång få vara för sig själva, ifred. Frivillig ensamhet utvecklar självständighet och självkännedom. Den kan vara en positiv resurs med vars hjälp vi kan koppla av och stanna upp inför våra egna tankar och känslor. Tillfälliga ensamhetskänslor hör till livet. Om långvarig ensamhet inte är självvald kan den vara en negativ upplevelse som rubbar vårt välbefinnande. Långvarig ensamhet ökar också risken för olika sjukdomar. Ensamhet kan vara social eller emotionell. Med social ensamhet menas en situation när vi inte hittar någon egen kamratgrupp eller när vi saknar ett socialt nätverk. Emotionell ensamhet är en känsla av att det bland människorna i omgivning­ en inte finns någon närstående som vi kan tala och dela våra livserfarenheter med. Ensamhet har ingen enskild förklaring, orsakerna kan vara många. Individuella orsaker kan hänga ihop med personligheten: man kan vara för blyg för att knyta vänskapsband eller så saknar man sociala färdigheter för att upprätthålla dem. De växlande undervisnings­ grupperna i gymnasiet kan skapa osäkerhet i sociala

188  ATT UPPRÄTTHÅLLA MENTAL HÄLSA


HUR KOMMER VI UR ENSAMHETEN?

Försök komma över tröskeln att kontakta andra. Samvaron underlättas ofta när du vågar ta initiativ. Lägg märke till de människor du har i din närhet, någon annan kan också behöva sällskap. Fundera på ett naturligt sätt för dig att ta kontakt: Är det att tala, att skicka meddelanden eller via nätdiskussioner? I vilka evenemang kunde du delta? Redan att komma iväg kan inverka positivt på humöret. Hobbyer skapar välbefinnande i sig och via hobbyer kan du också hitta likasinnade människor. Det är möjligt att knyta kontakter via olika hobby- och diskussionsgrupper på nätet. Om ensamheten blir ett problem lönar det sig att tala till exempel med dina föräldrar eller med skolans personal om det.

Ensamhet och att vara för sig själv är två olika saker. Utöver socialt umgänge är det bra att reservera tid också för sig själv och för sina egna tankar. Frivillig ensamhet, som innebär tystnad, återhämtning och att vara ifred, är också psykiskt välbefinnande.

relationer. Om man har blivit avvisad, kan det kännas skrämmande att försöka bli vän med någon. En förändring i livssituationen, som att flytta hemifrån, kan skapa åtminstone tillfällig ensamhet. Samhälls­ faktorer, såsom förändringar i familjestrukturen, boendeomgivningen eller på arbetsmarknaden kan bidra till att öka ensamheten. Befolk­ ningens stigande ålder leder till fler äldre som bor allena och kan känna sig ensamma.

Rusmedel utgör en risk för den mentala hälsan Rusmedel har en dubbel inverkan på den mentala hälsan. De används vanligtvis för att uppnå välbehag, men användningen kan ge upphov till mentala hälsoproblem. Serotonin, som inverkar på sinnesstämningen, minskar vid alkoholförbrukning medan utsöndringen av stresshormon ökar. Också en liten mängd alkohol försvagar sömnkvaliteten och inverkar på det sättet på den mentala hälsan. En riklig alkoholanvänd­ ning kan ge upphov till eller förvärra depressionssymtom och kan också vara kopplad till andra mentala problem, som ångest. Eventuell våld­ samhet eller aggressivitet hos en onykter person kan skapa rädsla och ångest hos närstående. Alkohol och andra rusmedel är en belastning för kroppen, som kan leda till överkänslighet och känslor av ångest och rädsla. ATT UPPRÄTTHÅLLA MENTAL HÄLSA  

189


FÖRDJUPA FÖRDJUPA DIN KUNSKAP

Sociala medier och mental hälsa SOCIALA MEDIER har revolutionerat människors sätt att vara i kontakt med varandra. För många har de blivit en väsentlig del av livet. Det finns flera praktiska fördelar med sociala medier: de erbjuder ett snabbt sätt att kommunicera, ger möjligheter att knyta och upprätthålla relationer, att dela händelser och att arrangera evenemang. Rätt använda kan sociala medier stödja mental hälsa på många sätt: Grupper på sociala medier kan vara betydelsefulla arenor att mötas på. De kan erbjuda värdefullt Grupper på sociala mentalt kamratstöd och medier kan vara tillgång till grupper där betydelsefulla arenor man till och med diskuteför möten. rar öppnare än ansikte mot ansikte. De gör det möjligt att dela erfarenheter och skapar nätverk med likasinnade människor. Gillamarkeringar på sociala medier kan öka känslan av att man blir uppskattad och att någon bryr sig om en. På sociala medier kan man nå en bred publik och på så sätt öka kunskapen om mentala problem och andra hälso­ frågor. Stöd från andra med liknande hälsoerfarenheter kan vara till stor hjälp om man upplever att man är ensam med ett problem. Användningen av sociala medier kan ibland också vara skadlig för det mentala välbefinnandet. Bara neutral användning av sociala medier och fortgående skärmtid kan vara utmanande för den mentala hälsan. Dessutom kan man utveckla ett psykiskt beroende av sociala medier, vilket kan skada de dagliga människorelationerna, sömnen eller studieprestationerna. Det är viktigt att minnas att material på sociala medier kan vara manipulerat innan det delas. Bilder

190  ATT UPPRÄTTHÅLLA MENTAL HÄLSA

berättar inte alltid hela sanningen. En virtuell värld som strävar efter perfektion kan förvränga verkligheten och få an­vändaren att känna sig otillräcklig. Enligt forskning är flickor mer utsatta för de skadliga verkningarna av sociala medier än pojkar. Det här förklaras delvis av att flickor är aktivare på sociala medier än pojkar som använder nättjänster mer för att spela. Spelgemenskaperna verkar för många pojkar vara viktigare än sociala medier. Skadeverkningarna av sociala medier kan också bero på att många unga bygger sin identitet via konton och bilder på sociala medier. Exempelvis Instagrams kultur, som bygger på bilder, tjänar det här syftet. Ett behov av att jämföra sig med andra kan göra den unga beroende av den uppmärksamheten på sociala medier. I dag talar man om en ny form av ensamhet. Man kan ha många vänner på sociala medier, men ingen vän man upplever som nära på riktigt. Det kan vara svårt att avgöra när sociala medier börjar skada den mentala hälsan. Ett varningstecken kan till exempel vara ett stort behov av att uppdatera sin profil på nätet, ett behov av att ständigt följa olika sociala medier eller en känsla av att andras liv är lyckligare än det egna. På sociala medier kan man också utsättas för negativa uttalanden och handlingar, till exempel mobbning och psykiskt våld. Å andra sidan kan man tänka att sociala medier inte är ett problem i sig. I stället borde man stanna upp och fundera på hur mycket tid sociala medier tar från andra viktiga aktiviteter, som nattsömn, motion, studier, arbete och den växelverkan med andra som uppstår när man möts ansikte mot ansikte. Om de egna gemenskaperna på sociala medier skapar olust och ångest lönar det sig att försöka tillbringa sin tid någon annanstans.


Narkotikamissbruk har många negativa verk­ ningar på den mentala hälsan. Det finns starka vetenskapliga bevis på att cannabis är skadligt för hälsan. Cannabis påverkar många signalsubstanser och kan bidra till både depression och ångest. Missbruk kan också ge upphov till psykotiska symtom och öka risken för schizofreni. Ju yngre man är då missbruket börjar desto större är risken att insjukna, eftersom hjärnan inte ännu är färdigt utvecklad under ungdomsåren. Narkotikamissbruk kan också indirekt inverka på den mentala hälsan, till exempel genom ekonomiska utmaningar, svik­ tande livskontroll eller oregelbundna levnadsvanor. Ofta belastas den mentala hälsan också för de människor som står missbrukaren nära. Oro, ängslan och känslor av hopplöshet tär på krafterna.

Samhälleliga faktorer kan rubba den mentala hälsan

Användning av cannabis kan ge upphov till betydande hälsorisker. Institutet för hälsa och välfärd (THL) framhåller att det är viktigt att ungdomar får rätt kunskap om riskerna med cannabis.

Finland kan med fog betraktas som ett välfärdssamhälle. Här försöker man på många sätt förverkliga rättvisa och jämlikhet på olika områden. I samhälls- och kommunalpolitik uppmärksammar man hälsofräm­ jande. Välfärdssamhället står ändå också inför utmaningar, som till exempel förändringar i befolkningsstrukturen (demografiska föränd­ ringar), den ökande ojämlikheten och säkerhetsrisker. Utmaningarna kan inverka direkt eller indirekt på individens mentala välbefinnande. Trots ett heltäckande skol- och socialvårdssystem är ekonomisk och social marginalisering av unga en utmaning i Finland. Marginalise­ ring innebär att individen hamnar i samhällets utkant, till exempel utanför utbildningen och arbetsmarknaden. Det kan finnas många orsaker, men ofta ligger olika svårigheter som samlats under livets gång bakom. Ibland kopplas till exempel rusmedelsmissbruk, bostadslöshet eller kriminalitet till marginalisering. Med tanke på den mentala häl­ san är marginalisering ofta en dubbelriktad process; å ena sidan kan mentala problem leda till marginalisering, men å andra sidan kan bristen på framtidsutsikter och en känsla av utanförskap belasta den mentala hälsan. Man försöker förhindra att unga blir utslagna med hjälp av samhälleliga åtgärder, till exempel genom att ge ungdomarna utbildningsmöjligheter. Med hjälp av hälso- och socialtjänster försöker man stödja människor som befinner sig i svåra livssituationer. Mental­ vårds- och rusmedelstjänster har begränsade resurser, vilket gör att hjälp inte kan erbjudas tillräckligt snabbt eller på ett sätt som den hjälpbehövande skulle uppleva som fungerande. ATT UPPRÄTTHÅLLA MENTAL HÄLSA  

191


Forskning visar att de ungas klimatångest har ökat. Med klimatångest menar man svåra känslor som föds av de hot som klimatförändringen medför. Klimatångest kan medföra kraftiga psykiska symtom, men den kan också fungera som en drivkraft att agera för klimatet.

Ibland kan olika miljöhot eller hot som skakar hela samhället, som klimatförändringen, reflekteras som mentala problem på individnivå. Till exempel belastade de samhälleliga begränsningarna vid corona­ pandemin år 2020–2021 och rädslan för att insjukna mångas mentala hälsa. Också hot om våld eller terrordåd kan skapa otrygghet. I Finland är vi vana vid stabila samhälleliga förhållanden. I världen finns det områden där kriminalitet, krig, terrorism eller någon annan form av extremt våld är ett reellt hot. Ständig fruktan, en nära anhörigs död och upplevelser av våld är faktorer som allvarligt kan rubba den mentala hälsan. Att leva som flykting kan till exempel vara en psykiskt mycket belastande situation. Dåliga levnadsförhållanden eller avsaknad av utbildning försvagar också den mentala hälsan. En god utbildning och arbetsmöjligheter är centrala samhälleliga medel som förebygger mentala problem både i Finland och globalt. Forskning visar att vi via skolan och arbetsplatsen upplever delaktighet och knyts till samhället. Med delaktighet menas en erfarenhet som föds när vi människor upplever oss höra till en grupp eller gemenskap som är betydelsefull för oss. Till delaktighet hör också upplevelsen av att vi har möjligheter att påverka. Känslan av delaktighet är speciellt viktig för minoriteter. Brist på tolerans kan skapa en atmosfär där de som hör till en minoritet upplever diskriminering och förakt, vilket är en belastande faktor för den mentala hälsan. I en god gemenskap visar delaktighet sig som inbördes uppskattning och tillit och som en möj­ lighet att påverka gemenskapens verksamhet.

192  ATT UPPRÄTTHÅLLA MENTAL HÄLSA


UPPGIFTER

1 Gör en tankekarta. Gör en tankekarta över faktorer som belastar den mentala hälsan och förhållandet mellan dem.

Anser att det ordnas intressanta fritids­ aktiviteter för ungdomar i boendeområdet 36 % 28 %

33 % 26 %

34 % 24 %

Flickor Pojkar

2 Hur stöder du följande personer i svåra situationer. a. en familjemedlem b. en nära vän c. en studiekamrat d. dig själv

3 Jämför information om rusmedel och mental hälsa. a. Sök på nätet med orden mental hälsa och rusmedel. Granska några av de första länkarna. b. Jämför parvis den information ni hittade. c. Utvärdera sidornas tillförlitlighet.

4 Analysera statistiken över fritids­ verksamhet uppe till höger. a. Vilka faktorer kan förklara resultatet? b. Fundera på hur organiserade fritids­ aktiviteter stöder mental hälsa. c. Hur motsvarar resultaten din egen erfarenhet? Hurdan fritidsaktivitet ordnas på din hemort?

5 Analysera Elefantin paino-sångtexten. a. Tolka berättelsen i sångtexten. En hurdan situation kan det vara fråga om? Hur upplevs situationen ur sångtextens jag- och du-perspektiv? b. Fundera på vilken typ av stöd en person i en svår livssituation kan behöva. c. Fundera på hur psykiskt belastande faktorer kan påverka de närstående. d. Ibland kan det vara svårt att hjälpa en närstående eller ta upp en smärtsam sak. Gör en guide till närstående som vill hjälpa, men som inte vet hur de ska gå till väga.

Grundskola Gymnasium

Yrkes­ läroanstalt

Källa: Institutet för hälsa och välfärd THL, Hälsa i skolan 2019

Elefantin paino Silloin luulit et tää on the end Mut ei ollut sun aika tulla osaksi virtaa Päivät taittui eteenpäin, mut se takaraivoon jäi Eikä me koskaan enää puhuttu siitä Eihän leijonilla oo kyynelkanavii Kun heikkoudetkin on vahvuuksii En mä kehtaa edes kysyä Hei mikä on, mut huomaan sun silmistä Se tekee kipeää, kun elefantin painon alle jää Eikä kukaan muu sitä nää Vaik sut on luotu kantamaan, nousemaan ­ aina uudestaan Oon pahoillani en osannut lohduttaa, ­ mut lupaan vielä se helpottaa Kuka meidät opetti, niin pysymään hiljaisuudessa kii Jos sä viitot, huomaako kukaan Ja kun kuplat puhkeaa, kaaosta ei voi kahlita Kun tänään naamiot riisutaan Ja koko maailma näkee sen, mitä sä kavahdit peitellen Se tekee kipeää, kun elefantin painon alle jää Eikä kukaan muu sitä nää Ja vaik sut on luotu kantamaan, nousemaan aina uudestaan Oon pahoillani en osannut lohduttaa, mut lupaan vielä se helpottaa Se tekee kipeää, kun elefantin painon alle jää Eikä kukaan muu sitä nää Ja vaikka jonain päivänä, se elefantti siivet saa selkäänsä Lentää kauas pois omiensa luo Ja vaik sut on luotu kantamaan, nousemaan aina uudestaan Oon pahoillani en osannut lohduttaa, mut lupaan vielä se helpottaa Vielä se helpottaa Ellinoora: Villi lapsi. 2017. San. Ellinoora Leikas. Säv. Ellinoora Leikas ja Samuli Sirviö. © HMC Publishing. Printed by permission of Warner Chappell Music Finland Oy / Notfabriken Music Publishing AB / Faber Music Ltd. ATT UPPRÄTTHÅLLA MENTAL HÄLSA  

193


Målen är att du + kan definiera begreppen stress och kris + kan skilja mellan stressens biologiska och psykiska orsaker och följder + kan förklara hur stress­ hanteringsmetoder hjälper vid stress + känner till den akuta stressens olika faser + kan klassificera metoder att återhämta sig från en krissituation + förstår sorgens betydelse för välbefinnandet.

15

Att klara sig ur stress och kriser

De vanligaste faktorerna som belastar mental hälsa är stress och olika kriser. Alla stöter på dem någon gång i livet men hur allvarliga de är växlar. Lite stress är bekant för nästan alla. Om situationen blir utdra­ gen kan stressen börja belasta den mentala hälsan. En del kriser hör till naturliga livsskeden, medan andra är akuta och oförutsägbara. En svår sjukdom, en anhörigs död eller ett allvarligt samhälleligt undan­ tagstillstånd kan ge upphov till en sådan akut kris. Svåra och belastande livssituationer är vanligtvis övergående skeden, som det går att klara av. Det finns många sätt att hantera dem, och för olika människor passar olika metoder. När man känner igen stressens och krisens karaktärsdrag och skeden, är det lättare att känna igen sina egna reaktioner, förhålla sig lösningsfokuserat och finna de copingstra­ tegier som passar bäst för en själv.

Kortvarig stress får oss att agera Ofta förknippas stress med negativa känslor och trötthet. På en lämp­ lig nivå kan ändå stress vara en kraft som får människor att agera, skapa, ställa upp mål och kämpa för att uppnå dem. En lämplig mängd stress kan vara nyttig eftersom den kan väcka iver och intresse, med vars hjälp människor får saker till stånd. Av det följer upplevelsen av att man lyckas, av tillfredsställelse och belåtenhet. Då är det fråga om positiv stress eller eustress. Till exempel ett framträdande eller en provsitua­ tion kan åstadkomma eustress som förbättrar vår prestation. Om kraven överstiger människans resurser eller om en belastande situation pågår länge, förändras läget och övergår i skadlig stress eller 194  ATT UPPRÄTTHÅLLA MENTAL HÄLSA


distress. Det kan vara fråga om prestationsstress, till exempel vid en idrottstävling eller när man håller ett föredrag, eller emotionell stress, som kan uppstå till exempel vid konflikter.

Stressens fysiologi Kroppens sätt att reagera på stress är urgammal. Våra förfäders över­ levnad berodde ofta på hur snabbt de lyckades fly från vilda djur eller andra hot. Kamp- eller flyktreaktionen, det vill säga stressreaktionen, som föddes i kroppen, hjälpte människan att överleva. Den här reak­ tionen har bevarats fastän de stressfaktorer som dagens människa upplever i praktiken är av helt andra slag. Ofta hör de ihop med olika psykosociala livssituationer, som utmaningar på arbetsplatsen, i skolan eller svårigheter i människorelationer. Stressreaktionen omfattar både kroppen och psyket och sätter hela systemet i larmberedskap. De komplicerade funktionerna hos ämnes­ omsättningen gör vår kropp redo att klara av utmanande situationer. Det autonoma, icke-viljestyrda nervsystemet reglerar de reaktioner i kroppen som orsakas av stress och det delas in i det sympatiska och det parasympatiska nervsystemet. När det sympatiska nervsystemet akti­ veras, stiger blodtrycket, pulsen och andningsfrekvensen varvid energi­ produktionen effektiveras och prestationsförmågan ökar. Det sympatis­ ka nervsystemet hjälper människan att fungera och få saker gjorda. Om aktiviteten i det sympatiska nervsystemet fortsätter på hög nivå alltför länge utvecklas en skadlig stressreaktion i kroppen. Aktiveringen av det parasympatiska nervsystemet sänker däremot pulsen och lugnar ner andningen. I vanliga fall aktiveras det parasympatiska nervsystemet vid vila, men alltid går det inte så och då lyckas inte avslappningen. Trots att det autonoma nervsystemet är oberoende av viljan, kan man med medvetna handlingar stödja regleringssystemets verksamhet. Positiv stress ökar prestationsförmågan och effektiverar kreativiteten.

ATT UPPRÄTTHÅLLA MENTAL HÄLSA  

195


NERVSYSTEMETS UPPBYGGNAD NERVSYSTEMET

Det perifera nervsystemet

Det centrala nervsystemet

Hjärnan

Ryggmärgen

– kunskapsbearbetning och ordergivning

– kunskapsförmedling och automatiska reflexer

Det autonoma nervsystemet

Det sensoriska nervsystemet

Det somatiska nervsystemet

– deltar i regleringen av de centrala livsfunktionerna (andning, hjärta, blodomlopp, matsmältning) – verksamheten kräver inte medveten kontroll

– känselnerver – information från sinnescellerna till centrala nervsystemet

– motoriska nerver – information från det centrala nervsystemet till skelettmusklerna

Sympatiska nervsystemet

Parasympatiska nervsystemet

– reglering under belastning och stress

– reglering under vila

Tillräcklig sömn har en betydande inverkan, eftersom det parasympa­ tiska nervsystemet aktiveras bäst under sömnen. Kroppen återhämtar sig inte heller utan tillräcklig och hälsosam kost, även god fysisk kon­ dition stöder det parasympatiska nervsystemets funktion. Det para­ sympatiska nervsystemet aktiveras också av olika avslappningsövningar, skratt och beröring, liksom av fritidsaktiviteter och annan trevlig verksamhet.

Man kan jämföra det autonoma nervsystemets verksamhet med en bil. Det sympatiska nervsystemet är gaspedalen som accelererar bilen och det parasympatiska nervsystemet är bromspedalen.

196  ATT UPPRÄTTHÅLLA MENTAL HÄLSA


Individens tolkning av en situation inverkar på upplevelsen av stress; var och en utvärderar hur hotfull eller obehaglig en situation är ur sin egen synvinkel. Känslor, som rädsla för att misslyckas, inverkar på tolkningen. Om ett hot känns tillräckligt stort uppstår ett alarmtill­ stånd i kroppen och produktionen av stresshormoner inleds. Alarm­ tillståndet uppstår oberoende av om hotet är verkligt eller inbillat. Tolkning, känslor och beteende påverkar varandra, det egna beteendet kan till exempel förvärra känslan av stress eller vara en utlösande fak­ tor. En liten mängd stresshormon förbättrar kroppens prestations­ förmåga. STRESSREAKTION HYPOTALAMUS – reglerar hormonproduktionen – deltar i regleringen av kroppens inre balans och funktions­ beredskap – aktiverar det sympatiska nerv­ systemet vid kamp-flyktreaktioner

HYPOFYSEN (HJÄRNBIHANGET) – viktig reglerare av hormonfunktionerna

LIMBISKA SYSTEMET – en grupp områden i hjärnan som inverkar på det autonoma nervsystemets funktioner

BINJURARNA – körtlar som producerar hormoner – binjuremärgen producerar adrenalin och nor­ adrenalin, binjurebarken producerar kortisol

KORTVARIG STRESSREAKTION

➞ Människan upplever

LÅNGVARIG STRESSREAKTION

situationen som hotande. ➞ Det sympatiska nerv­ systemet aktiveras. ➞ Binjuremärgen producerar adrenalin och noradrenalin, som utsöndras i blodomloppet. ➞ Kamp- och flykt­ reaktionen aktiveras. ➞ Hjärtats slagfrekvens ökar. ➞ Blodtrycket stiger. ➞ Blodets fettsyre- och glukoskoncentrationer stiger och energin styrs till musklerna. ➞ Blodomloppet accelereras. ➞ Individen klarar bättre av att bemästra en situation som upplevs som hotfull eller farlig. ➞ Det sympatiska nerv­ systemet återhämtar sig på några minuter när situationen är över.

➞ Den stressande situationen fortsätter en längre tid.

➞ Hypotalamus-hypofysen-binjurebarken-systemet (stressaxeln eller HPA-axeln) aktiveras. ➞ Hypotalamus friger kortikotropin-­ hormon till hypofysen. ➞ Från hypofysen går en signal till binjurebarken. ➞ Kortisol utsöndras från binjurebarken till blodomloppet. ➞ Kortisol - ökar organismens energi-ämnes­ omsättning - ökar utsöndring av sockret som lagrats i levern till blodomloppet - effektiverar immunsystemet - aktiverar hjärt- och kärlsystemets funktion - ökar motivationen - höjer vakenheten och koncentrations­ förmågan. ➞ Om kortisolkoncentrationen i kroppen inte sjunker, förlängs dess effekt och blir skadlig. ATT UPPRÄTTHÅLLA MENTAL HÄLSA  

197


Utdragen stress är en hälsorisk

En stressad människa upplever inte alltid själv att hon är överbelastad, även om vännerna och familjen märker tecken på utmattning. Om en nära vän eller familjemedlem verkar utmattad är det bra att ta det till tals och tillsammans fundera på lösningar.

Vid utdragen stress kan man särskilja tre stadier. Det första är alarmstadiet, då kroppen aktiveras för att motverka ett hot genom en kamp- eller flyktreaktion. I motståndsstadiet försöker orga­ nismen anpassa sig till stressen bland annat genom att effektivera immunförsvaret. Om stressen för­ längs förbrukas resurserna och det leder till utmattningsstadiet. Typiskt för det är att känslolivet lamslås och entusiasmen försvinner. En stressad människas kropp är i ständig larm­ beredskap. Stressens fysiska symtom kan vara trött­ het, spänningar i nacken och axlarna, magbesvär, upprepade förkylningar, huvudvärk eller andra smärtor. Utdragen stress ökar också sömnstörning­ ar och risken för utmattning. Sömnens struktur förändras: andelen djupsömn minskar och andelen lättsömn ökar. Det tar sig uttryck i insomnings­ svårigheter, sömnavbrott eller uppvaknande under morgonnatten samt svårigheter att få tag i sömnen igen. Ibland blir sömnproblemen kvar också efter att stressituationen har löst sig. En fortgående hög nivå av stresshormon inver­ kar negativt på sockrets ämnesomsättning, vilket delvis påverkar vikten. Stresshormoner kan också höja blodtrycket och blodets kolesterolvärden, vilket ökar risken för hjärt-och kärlsjukdomar. Stress ökar också symtomen för befintliga sjukdomar som atopisk hy eller ledgångsreumatism. Dessutom kan vissa sjukdomar, som till ex­ empel migrän, förvärras. Stress påverkar också hälsan indirekt, eftersom den kan leda till skadliga levnadsvanor, som för lite motion, ohälso­ samma matvanor eller rusmedelsmissbruk. Psykiska symtom kan till exempel vara försämrat humör eller svårig­ heter att ta beslut. Stressade hjärnor låser sig och den kreativa problem­ lösningsförmågan försvinner. Uppmärksamheten, koncentrations- och inlärningsförmågan försvagas och risken för att man gör misstag ökar. Symtomen kan återspegla sig på människorelationerna när den so­ ciala interaktionsförmågan försämras: lättretlighet eller social isolering kan också vara symtom på stress. Effekterna är dubbelriktade: problem i människorelationer kan också förorsaka stress. Också depression och andra mentala problem kan kopplas till stress. Om man är väldigt stressad kan man känna utmattning och uppleva att man inte kan koncentrera sig eller ta klara beslut. Förlängd stress

198  ATT UPPRÄTTHÅLLA MENTAL HÄLSA


kan leda till allvarlig utmattning, även kallad burn out, ut­ brändhet. Utbrändhet är inte en medicinskt klassificerad sjukdom, utan en störning som leder till att människans re­ surser sinar. Utbrändhet kan ge upphov till en stor och lång­ varig trötthet, som inte försvinner med vila. Attityden kan förändras så att man blir cynisk och nonchalant, även själv­ känslan kan försvagas. Om det inte är möjligt att lätta på arbetsbördan och om de egna stresshanteringsmetoderna känns otillräckliga är det bra att vara i kontakt med skolans hälsovårdspersonal. En obehandlad utbrändhet kan ibland leda till depression.

Stresshanteringsmetoder Man kan inte helt undvika stress, men man kan lära sig att förebygga och behärska den med olika stresshanteringsmetoder. När stressen inte är långvarig och man lyckas återhämta sig, blir också stressens negativa verkningar kortvariga. Det finns många olika stresshante­ ringsmetoder, men direktiven är i grunden likartade: en tydlig och god vardagsrytm, avkoppling och att i mån av möjlighet påverka de fakto­ rer som utlöser stressen. Stress är inte något man måste lära sig att stå ut med, utan det lönar sig att reage­ ra på den redan i ett tidigt skede. Genom problemfokuserade lösningsmodeller för­ söker man förändra den stressande situa­ tionen. Det förutsätter att man förmår identifiera det som ligger bakom stressen och att man kan påverka saken. Sådana här metoder har visat sig minska upplevd stress ganska effektivt. Man kan försöka minska faktorer som utlöser stress, till exempel genom att ställa upp realistiska mål och tidsscheman eller genom att be om hjälp.

Brådska framkallar stress hos många. Reflektera över metoder som gör att du kan behärska stressen i situationer när du har bråttom. Eller tvärtom: hur kunde du förhindra brådska?

En del kopplar av genom att ta det lugnt, andra slappnar bäst av genom att vara aktiva, till exempel genom att röra på sig. Vilketdera passar dig bäst?

ATT UPPRÄTTHÅLLA MENTAL HÄLSA  

199


EN GYMNASIESTUDERANDES STRESSHANTERINGSMETODER

Studier att utveckla studiefärdigheter att planera och förutse skoluppgifter att schemalägga och sköta uppgifterna i tid att ställa upp realistiska mål att dela upp stora uppgifter i mindre och mer konkreta delprestationer Fritid att sköta människorelationer att dela bekymmer angenäma fritidssyssel­ sättningar Levnadsvanor att ha en bra vardagsrytm att sköta sin fysiska och psykiska kondition att äta hälsosamt att koppla av och sova att undvika rusmedel

Våra stressade hjärnor mår bäst av sömn och av lite enformiga och vardagliga saker, enligt hjärnforskaren Minna Huotilainen. Sådana aktiviteter kan vara matlagning, att tömma disk­ maskinen, att städa sitt rum eller en kvällspromenad. Hurdana vardagssysslor kunde vara avkopplande för dig?

Med emotionellt fokuserade copingstrategier strävar man efter att förändra skadliga känslor. När man lär sig att lugna ner sig reagerar man inte så starkt på stressande situationer. Man kan fundera på hur stor betydelse olika saker har, och det lönar sig att inte förstora proble­ men. Ofta underlättas stressen av konkreta vardagliga sysslor som att städa sin garderob. Motion är också en bra stresshanteringsmetod. Även om de här metoderna inte avlägsnar det som skapar stressen, hjälper de oss att klara belastningen och minskar de fysiska och psy­ kiska symtomen. Ibland måste man släppa taget och ta avstånd till det som skapar stressen. Att älta saker ökar ofta bara illamåendet eftersom man då inte kommer ifrån de starka känslor som hänger ihop med stressen. Råd av utomstående och att prata om saken underlättar ofta situationen. Ibland kan det hjälpa att skriva ner eller att anteckna al­ ternativen, då förvandlas den obestämda ångesten till något mera konkret, varpå det är lättare att finna en lösning på problemet. Ibland måste man aktivt lära sig metoder som minskar illamåendet, till exempel olika avslappningsmetoder och andningstekniker som hjälper en att slappna av och styra tankarna till nuet i stället för att oroa sig för vad som ska komma. När man vet att man har tillgång till 200  ATT UPPRÄTTHÅLLA MENTAL HÄLSA


fungerande stresshanteringsmetoder kan rädslan för stressande situa­ tioner minska. Man kan träna upp sina interaktionsfärdigheter och på det sättet slippa spänna sig inför sociala situationer. Olika behandlingar, som massage, rofyllda stunder eller att röra sig i naturen, har bevisats vara avslappnande. Också övning i medveten närvaro eller mindfulness kan vara en fungerande avslappningsmetod. Med återhämtning menar man den tid som följer efter den upp­ levda stressen. Återhämtning är viktig för att förhindra att stress­ reaktionen förlängs i kroppen. Fysisk återhämtning innebär att krop­ pens funktioner normaliseras efter stressen. Psykisk återhämtning är individens egen upplevelse av att återfå krafterna när belastningen och tröttheten försvinner. Avkoppling som ett sätt att återhämta sig kan vara vilken aktivitet som helst som skapar välbefinnande: till exempel att lyssna på musik, att läsa en bok, att titta på en tv-serie, att gå på bio eller att vandra i skogen. Det väsentliga är ett positivt känslotillstånd och en låg aktiveringsnivå. Tillräcklig sömn är den enskilda faktorn som har störst betydelse också för återhämtning.

Att möta kriser En kris är en vändpunkt i livet som leder till att livet förändras på något sätt. Det kan ofta innebära en kraftig känslomässig reaktion. I en kris­ situation räcker inte vanliga problemlösningsfärdigheter. Om situatio­ nen är fullständigt ny kan den inte heller speglas mot tidigare livser­ farenheter. Små vardagskriser ingår i allas liv, men en del tvingas möta en allvarlig och till och med livshotande kris. Fastän krisen till en början är upprivande, kan den möjliggöra en livsförändring som i efterhand kanske för med sig någonting gott. Att avstå från det gamla

Att anpassa sig till en förändrad livssituation är inte alltid lätt. Det kräver också att man medvetet ställer in sig på ett nytt sätt och omvärderar det som är viktigt i livet.

Maksimisyke = 220 – oma ikä

ATT UPPRÄTTHÅLLA MENTAL HÄLSA  

201


Vid krissituationer är många slag av hjälp nödvändig. Många hundägare upplever att deras keldjur kan trösta när matte eller husse mår dåligt. Med hunden måste man dessutom gå ut regel­bundet, vilket också stöder hundägarens mentala välbefinnande. Att ta hand om ett husdjur för också med sig ansvar och rytm i livet.

kan vara en förutsättning för något nytt. Utvecklingskriser är övergångs­ stadier som hör till människans naturliga livsskeden. En viktig ut­ vecklingskris i ungdomsåren är att småningom frigöra sig från sin barndomsfamilj och börja ta ansvar för sitt eget liv och sina beslut. I vuxen ålder är sådana utvecklings­ stadier bland annat när man ska inleda sin yrkeskarriär, etablera en parrelation, bilda familj eller när barnen blir vuxna, man blir pensionerad eller ensam efter en skilsmässa eller efter att ha mist sin partner. Kännetecknande för förändringen är att den för det mesta kan förutspås och då blir det lättare att vänja sig eftersom man kan förbereda sig på förhand. Bara kunskapen om att en förändring hör ihop med ett visst livsskede och att andra har lik­ nande erfarenheter kan hjälpa en att acceptera saken. Livskriser är stora livsomstörtande kriser som inte drabbar alla och som medför en långvarig psykisk påfrestning. Ibland kan situationer som att separera, byta jobb eller bli uppsagd leda till en livskris. För­ ändringen kan komma mycket plötsligt och oväntat. Ibland sker sådana förändringar småningom så att man mentalt kan förbereda sig på dem även om de är långvariga och förändrar framtidsutsikterna. Ibland förvärras situationen av att någon annan beslutar om saken. En skils­ mässa är till exempel föräldrarnas beslut även om den också berör barnen i familjen. En oväntad, omskakande händelse kan utlösa en plötslig traumatisk kris. Då rubbas trygghetskänslan. Det kan till och med kännas som om livet skulle förlora sin mening. Allvarliga sjukdomar, att bli utsatt för våld eller en anhörigs oväntade död är exempel på sådana oväntade och stora förändringar som vi inte själva kan påverka. Om den psykis­ ka bearbetningen av krisen misslyckas kan det uppstå ett trauma, då händelsen liksom kedjar sig fast i vårt psyke. Trauma är psykets sätt att stänga ut känslor och tankar som känns outhärdliga. En plötslig kris ger upphov till fysiska och psykiska stressreaktioner. Ibland kan en stor olycka, en naturkatastrof eller ett krig förorsaka ett kollektivt trauma. I en situation som skakar hela samhället hjälper gemensamma ritualer till att bearbeta erfarenheten. Också i skolorna finns det en plan där man har skrivit in åtgärder och arbetsfördelning med tanke på en eventuell krissituation.

202  ATT UPPRÄTTHÅLLA MENTAL HÄLSA


Krisens olika skeden En plötslig kris framskrider oftast i identifierbara steg, även om alla reagerar individuellt. Genast efter en uppskakande händelse kommer chockfasen. Situationen känns overklig och man kanske förnekar vad som hänt. Chocken skyddar psyket från information som man ännu inte kan ta emot. Beteendet kan vara behärskat eftersom känslorna liksom stängs av helt och hållet. Någon kan stelna helt eller hamna i panik. Chockstadiet kan räcka från några timmar till några dygn och ibland till och med till några veckor. Det är viktigt att den som upp­ lever krisen inte lämnas ensam, utan man skapar en känsla av trygghet genom att vara empatiskt närvarande. Reaktionsfasen varar oftast några veckor. Människan börjar förstå det som skett. Känsloreaktionerna kan vara starka: gråt, rädsla, ångest, skuldkänslor och behov av att hitta en skyldig. Också fysiska symtom som sömnlöshet, aptitlöshet, skakningar, huvudvärk och hjärtbesvär är vanliga. En känsla av orättvisa eller funderingar kring hur det kunde gå så här hör till reaktionsfasen. Om man till exempel insjuknar i en allvarlig sjukdom väcks många känslor, tankar och frågor. Varför jag? Vad beror det här på? Är det någons fel? Vad kommer att hända med mitt liv, måste jag planera allting på nytt? Vad tänker andra om mig? Å andra sidan kan en sjukdomsdiagnos ibland kännas som en lättnad ifall olika symtom får en förklaring. I det här skedet är det oerhört viktigt med socialt stöd, så att den drabbade vid behov kan tala om vad den upplever och om sina känslor. Också hjälp i helt vardagliga sysslor, som att gå till butiken och att laga mat, kan vara värdefullt.

I en krissituation kan man uppleva att livsglädjen är försvunnen. Livsglädje är en kraft som inspirerar oss att göra allt möjligt roligt. Vad ger dig livsglädje?

HJÄLP I EN KRISSITUATION

PROFESSIONELLA INOM MENTALVÅRDEN psykologer, psykiatriker PROFESSIONELLA INOM HÄLSOVÅRDEN hälsovård, socialarbete HJÄLP FRÅN OLIKA YRKESOMRÅDEN räddningsväsendet, polisen, kyrkan, ungdomsarbetet SOCIALA NÄTVERK familj, vänner, skol- eller arbetskamrater, hobbyverksamhet EGEN HJÄLP att skaffa information, självvård

ATT UPPRÄTTHÅLLA MENTAL HÄLSA  

203


I en krissituation eller när bekymmer hopar sig ska man inte vara ensam. Det hjälper alltid att tala med en empatisk lyssnare.

I samband med bearbetningsfasen gestaltar man det som hänt, vad det innebär, proportionerna och hur framtidsplanerna förändras. Det kan ta månader, ibland till och med längre, att vänja sig vid situationen. Socialt stöd är fortfarande viktigt, för genom att tala om känslor och upplevelser blir det lättare att bearbeta dem. Återhämtningen kan också underlättas med hjälp av olika copingstrategier. Professionella kan hjälpa till med att komma igång med sorgearbetet. I nyorienteringsfasen har man övervunnit rädsla, ångest och be­ svikelse. Det stöd man får från närstående eller professionella kan ändå vara viktigt. I kristerapi går man tillsammans med terapeuter igenom den förändrade livssituationen och de känsloreaktioner som uppstår. De begränsningar som till exempel sjukdomar eller kroppsskador förorsakar leder till förändringar i livet. Man behöver acceptera sjuk­ domen och anpassa sig till nya livsvillkor. Å andra sidan kan man tvingas att tänka på livet ur ett nytt perspektiv när man blir sjuk: ”Vad i livet är så värdefullt att det motiverar mig att sköta om min sjukdom och mig själv?” När en familjemedlem insjuknar kan det leda till kon­ flikter inom familjen, men det kan också sammansvetsa familje­ medlemmarna. Det finns också kamratgrupper där personer som råkat ut för liknande problem eller förluster kan dela sina erfarenheter med varandra. När man har lärt sig att leva med en ny situation förstärks också en ny identitet. Många känner sig osäkra när de träffar en människa i kris. För att hjälpa en annan människa behövs ändå inget specialkunnande. Det viktigaste är att vara närvarande och lyssna eller trösta genom fysisk närhet. Man kan också erbjuda konkret praktisk hjälp, göra läxor till­ sammans eller hjälpa till med städning. Ofta hjälper det att bara vara en god vän.

204  ATT UPPRÄTTHÅLLA MENTAL HÄLSA


METODER ATT ÖVERLEVA KRISER

Den emotionella eller känslomässiga överlevaren döljer inte sina känslor utan talar öppet om dem på olika sätt. Hen visar sina känslor och bearbetar sina emotionella erfarenheter till exempel genom att skratta och vara glad. Hen uttrycker sig själv med hjälp av konst, till exempel genom att skriva, måla, dansa, eller spela och lyssna till musik.

Den kognitiva eller intellektuella överlevaren skapar en bild av helhets­ situationen genom att söka information, göra upp planer, prioritera och se saker ur olika synvinklar. Vid problemlösning går hen i inre dialog med sig själv och väger alternativ. Hen skriver ner saker eller gör listor.

Den fysiska överlevaren avreagerar sig genom aktivitet. Hen har hobbyer, sportar, äter, kopplar av och sover tillräckligt.

Den kreativa överlevaren använder sig av konstens former som resurser. Hen finner lösningar till problem och söker nya sätt att fungera via fantasier och nya idéer. Konst, musik och litteratur kan vara sätt att öka resurser och behandla känslor. En kreativ överlevare delar sina erfarenheter med andra, tänker positivt och gör kreativa sysslor, som att laga mat, måla och pyssla.

Den andligt inriktade över­ levaren finner stöd i sina egna värderingar och attityder. Hen stöder sig på religion, filosofi, politik eller ideologier för att finna livets mening, upprätthålla hopp och känna trygghet. Hen funderar över livets mening, stillar sig, ber, funderar och mediterar.

Den social överlevaren talar och diskuterar, delar sina erfarenheter och stöder sig på andra människor. Hen kan och vågar söka hjälp hos anhöriga, vänner eller yrkesfolk. Hen tillbringar tid med sina vänner, utövar hobbyer tillsammans med andra, tar emot stöd och ger också stöd till andra.

Människor har många metoder att klara sig ur svåra och stressande situationer. Var och en har sina egna överlevnadsstrategier, som man kan förstärka och på det sättet förbättrar man sin egen resiliens. Ibland behövs också hjälp utifrån. Vid olika situationer kan man använda olika copingstrategier. I princip är vilken strategi som helst bra, bara den inte är skadar en själv eller andra och lyckas råda bot på det som tynger sinnet.

ATT UPPRÄTTHÅLLA MENTAL HÄLSA  

205


Sorg håller på att få en sjukdomsklassificering så att den kan diagnostiseras. På det här sättet blir utdragen sorg en sjukdom, som man kan få vård och sjukledighet för.

NÄR EN AKUT KRIS ÖVERRASKAR

Var inte ensam. Upprätthåll vardagsrutiner: vakna, ät, gå till skolan eller arbetet och lägg dig om kvällen. Rutiner skapar trygghet och hjälper dig att styra tankarna till annat så att de inte fastnar och börjar cirkla kring det som är svårt. Lita på att du besitter resurser för att komma igenom det svåra. Om du inte klarar av att ta hand om vardagssysslorna ska du skaffa hjälp. Ge dig själv tid för att bearbeta krisen.

Sorgearbete kräver tid

Döden är en oskiljaktig och naturlig del av livet. När en nära anhörig dör blir sorgen ofta djup och lång­varig och man måste ge sig själv lov och tid att bearbeta den. Också sorgen efter ett kärt husdjur kan vara stor. Med sorgearbete menas den andliga process som personen måste genomgå när hen har drabbats av en förlust. Psykiskt kan processen liknas vid att tillfriskna från en plötslig kris. Fysiskt kan kroppens reaktioner vara liknande som i andra stressituationer. En sörjande människa är stressad och därför kan krop­ pens motståndskraft eller immunsystem försvagas och människan blir lättare sjuk än vanligt. Hen kan vara lättretlig eller isolera sig, varpå den psykiska och sociala hälsan lider. Att konkret ta avsked av den avlidna, som till exempel att se den avlidna innan hen begravs, kan hjälpa oss att komma igång med sorge­ arbetet. I samband med begravningen ordnas det ofta en minnesstund, där det är möjligt att dela känslor och minnen och att stödja de an­ höriga. Blommor, dikter, fotografier och minnesföremål är bra sätt att förflytta sorgen till konkreta saker. Alla sörjer på sitt eget sätt och man kan inte påskynda sorgeprocessen. Genom att tillsammans minnas och samtala förstärker man minnesbilderna av den avlidna, och smärtan minskar småningom. Förlusten och sorgen förvandlas med tiden till minnen och till en del av livet.

206  ATT UPPRÄTTHÅLLA MENTAL HÄLSA


UPPGIFTER

1 Identifiera faktorer som skapar stress hos

6 Hur kunde man minska stressen hos

gymnasiestuderande och metoder att få kontroll över dem.

en gymnasiestuderande? Prov- och bedömningsveckor samt förberedelsen inför dem kan ibland vara stressande för gymnasieelever.

a. Jobba i grupp och skriv under början av lektionen ner faktorer som skapar stress hos gymnasiestuderande.

a. Beskriv hur kroppen reagerar under en sådan stressande situation.

b. Fundera under slutet av lektionen med vilka metoder man kan lösa eller klara av de uppräknade faktorerna.

b. Reflektera över hur stressen under provveckorna eller dess effekt på kroppen kunde minskas.

2 Förklara hur begreppen kan kopplas till

c. Gör en egen plan inför nästa prov- eller bedömningsvecka.

en stressreaktion. a. distress b. det sympatiska nervsystemet c. det parasympatiska nervsystemet d. kortisol

7 Skriv en överlevnadsberättelse.

3 Jämför de typiska dragen vid en utveck­ lingskris, en livskris och en akut kris.

4 Bekanta dig med olika överlevnads­ strategier (s. 205). a. Vilka metoder använder du för att klara av en svår livssituation? b. Fundera på hur du kunde utveckla dina egna copingstrategier. Välj två punkter som du vill utveckla.

Att skriva ner sina egna tankar kan ibland göra det lättare att klara av svåra upplevelser. Författaren Annastiina Storm berättar att när hon möter motgångar beskriver hon sig själv som en hjälte och överlevare: Jag tror att alla förmår förändra berättelsen om sig själva. I mitt eget liv har jag fått helt otroligt mycket kraft av min fantasi. I samband med olika kriser och vändpunkter i livet har jag automatiskt börjat berätta berättelser om mig själv där jag klarar mig. Först senare har jag upptäckt vilken kraft dessa berättelser har haft. Källa: Susanna Karhapää: Kuuntelijakin voi olla sankari, ymmärsi Annastiina Storm. Helsingin Sanomat 2.2.2020.

5 Analysera statistiken nedanför. a. Vilka är huvudresultaten i statistiken? b. Reflektera över vilka faktorer som kan påverka de centrala resultaten i statistiken. c. Jämför resultaten med dina egna erfarenheter. Vilka iakttagelser gör du?

a. Dra dig till minnes någon svår situation i ditt eget liv och försök formulera en berättelse av den där du själv klarar dig ur situationen som en hjälte. b. Fundera på om den här typen av berättande kunde bli en teknik som skulle ge dig styrka.

HAR DU VARIT OROLIG PÅ GRUND AV DIN SINNES­ STÄMNING UNDER DE SENASTE 12 MÅNADERNA? Grundskola

Gymnasium

Yrkesläroanstalt

Flickor

45 %

51 %

47 %

Pojkar

15 %

21 %

15 %

Källa: THL, Hälsa i skolan 2019

ATT UPPRÄTTHÅLLA MENTAL HÄLSA  

207


ÖVA KUNSKAPSHANTERING

BEGREPP

ANALYS

1 Repetera begreppen.

3 Analysera bilderna på sidorna 208–209.

a. Samla med hjälp av brainstorming i små grupper de centrala begreppen från kap IV. Försäkra er om att ni vet vad begreppen betyder. b. Berätta i grupp en historia där ni använder begreppen i rätt sammanhang. Historien kan börja traditionsenligt med orden: ”Det var en gång en gymnasiestuderande” och sluta med ”Snipp snapp snut så var sagan slut.”

TILLÄMPNING

2 Tillämpa listan över stresshanterings­ metoder på ditt eget mentala välbefinnande. a. Mieli ry är en folkhälsoorganisation, vars uppgift är att främja mental hälsa och förebygga problem. Bekanta dig med Mieli ry:s råd för att förebygga stress eller för att komma ur den. b. Fundera utgående från varje råd, hur du skulle kunna tillämpa det konkret i din egen vardag. Bli fri från stress – Gestalta orsakerna till stressen. – Planera. – Gör en tidtabell. – Prioritera och fokusera på det väsentliga. – Avstå från allt onödigt. – Känn dina gränser och lär dig säga ”nej”. – Be om hjälp. – Vila tillräckligt och ladda dina batterier. – Lär dig avslappningstekniker. Källa: Mieli ry.

208  ATT UPPRÄTTHÅLLA MENTAL HÄLSA

a. Vad ser du på bilderna som stöder mental hälsa? b. Beskriv kort hur det du ser på bilderna stöder mental hälsa.

ATT SKAPA

4 Planera en tallriksmodell över mental hälsa. Tallriksmodellen beskriver en hälsosam måltid enligt näringsrekommendationerna. Planera en tallriksmodell över mental hälsa med de centrala faktorer som stöder mental hälsa i lämpligt förhållande till varandra.


SJÄLVVÄRDERING 1 Repetera och utvärdera vad du har lärt dig. Återvänd till målen för inlärning i kapitel 13–15. Utvärdera hur väl du har uppfyllt målen för ämnesområdet.

2 Hälsokompetens Repetera och utvärdera målen för hälsokompetens som finns på s. 173 enskilt eller genom att diskutera i små grupper. Granska målen för hälsokompetens: a. Analysera noggrannare vilken typ av kunnande som hör till de olika områdena för hälsokompetens i avsnitt IV Att upprätthålla mental hälsa. b. Reflektera över hur er hälsokompetens utvecklades på de här områdena. Ge exempel för varje delområde. Utvärdera din egen hälsokompetens på skalan 1–5.

ATT UPPRÄTTHÅLLA MENTAL HÄLSA  

209

Profile for Schildts & Söderströms

Tempo HÄ1 Hälsokunskap för gymnasiet GLP2021  

Utdrag ur Tempo HÄ1, den första modulen i hälsokunskap för gymnasiet enligt GLP2021

Tempo HÄ1 Hälsokunskap för gymnasiet GLP2021  

Utdrag ur Tempo HÄ1, den första modulen i hälsokunskap för gymnasiet enligt GLP2021

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded