Page 1

MERIDIAN

Geografi GE1 En värld i förändring (GLP2021)

GE1 En värld i förändring

GE1 En värld i förändring

MERIDIAN GE1 En värld i förändring betonar aktuella fenomen som klimatförändringen, flyktingskap och den ojämna utvecklingen i olika delar av världen. Ett centralt mål är att fördjupa förståelsen för bakgrunden till miljöförändringar, följderna av förändringarna och potentiella lösningar på problem.

MERIDIAN är en serie i geografi för gymnasiet GE1 GE2 GE3 GE4

MERIDIAN

En värld i förändring Den blå planeten En gemensm värld Geomedia – undersök, delta och påverka

ISBN 978-951-52-5392-7

9 789515 253927

Hannele Cantell Heikki Jutila Jari Kolehmainen Sirpa Lappalainen Mari Sorvali Ralf Carlsson

Schildts & Söderströms


Schildts & Söderströms www.sets.fi

Finska förlagans titel: Geos 1 Maailma muutoksessa Redaktör för den finska upplagan: Johanna Kainu-Bagonas, Jenni Villa Redaktör för den svenska upplagan: My Hermanson Bildredaktör: Päivä Heiskanen Grafisk planering: Jaana Rautio (Gravision Finland Oy) Den finska upplagans ombrytning: Jaana Rautio (Gravision Finland Oy) Den svenska upplagans ombrytning: Jukka Iivarinen (Vitale) Illustrationer: Kalleheikki Kannisto (Rectoverso graafinen suunnittelu), Kauko Kyöstiö (Spatio Oy), Aija Nuoramo

© Hannele Cantell, Heikki Jutila, Jari Kolehmainen, Sirpa Lappalainen, Mari Sorvali och Sanoma Pro © Ralf Carlsson och Schildts & Söderströms

Första upplagan 2021

Fondernas samarbetsgrupp som består av Svenska kulturfonden, Svenska Folkskolans Vänner, Föreningen Konstsamfundet och Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd har beviljat ekonomiskt stöd för utgivningen av detta läromedel.

Det här verket är en lärobok. Verket är skyddat av upphovsrättslagen (404/61). Det är förbjudet att fotokopiera, skanna eller på annat sätt digitalt kopiera det här verket eller delar av det utan tillstånd. Kontrollera om läroanstalten har gällande licenser för fotokopiering och digitala licenser. Mer information lämnas av Kopiosto rf www.kopiosto.fi. Det är förbjudet att ändra verket eller delar av det.

ISBN 978-951-52-5392-7


1 2 3 4 5

Geografi som vetenskapsområde...................................................................... 5 1.1 Geografins särdrag 5 1.2 En hållbar utveckling i geografin

10

Geomedia............................................................................................................. 12 2.1 Kartor och geomedia 2.2 Position 14 2.3 Mediekritik 17

12

Orsaker och mekanismer bakom klimatförändringen................................20 3.1 Växthuseffekten 20 3.2 Naturliga klimatförändringar 21 3.3 Den nutida klimatförändringen 24 3.4 Klimatmodeller och klimatscenarier

29

Följder av klimatförändringen......................................................................... 32 4.1 Klimatkrisen 32 4.2 Miljöeffekter av klimatförändringen 33 4.3 Klimatförändringens inverkan på näringslivet 4.4 Effekter av klimatförändringen i Finland 40

37

Vi dämpar klimatförändringen och anpassar oss till den...........................42 5.1 Kolavtryck 42 5.2 Att dämpa klimatförändringen 44 5.3 Klimatanpassning 45 5.4 Konkreta metoder för dämpning och anpassning 5.5 Klimatmanipulering 52

46

6

Stormar.................................................................................................................54

7

Översvämningar.................................................................................................68

6.1 Stormar är kraftiga vindar 6.2 Tornador 58 6.3 Tropiska cykloner 61

54

7.1 Förekomsten av översvämningar 68 7.2 Att förbereda sig för översvämningar 71 7.3 Metoder att motverka översvämningsskador

73

8

Torka, brist på rent vatten och hunger........................................................... 78

9

Välfärd och fattigdom........................................................................................92

10 1 1

Flyktingskap.......................................................................................................108

12

Ansvarsfull konsumtion................................................................................... 123

8.1 Torka och vattenbrist 78 8.2 Effekter av torkan på odlingar 8.3 Ökenspridning 83 8.4 Hunger 89

80

9.1 Att mäta utvecklingen 92 9.2 Många slags fattigdom 98 9.3 Att avskaffa fattigdomen 104 10.1 Vem är en flykting? 108 10.2 Klimatflyktingarna ökar i antal

113

Åtaganden för en hållbar utveckling............................................................ 116 11.1 Globala åtaganden för en hållbar utveckling 11.2 Samarbete i Finlands närområden 120 11.3 Lyckat miljöavtal 121

116

12.1 Naturresurserna sinar 123 12.2 I en cirkulär ekonomi försvinner ingenting 126 12.3 Individer och samhällen måste göra ansvarsfulla konsumtionsval 127

Begrepp.............................................................................................................. 132

3


Erövra världen Relativt läge med Meridian! EN ORTS RELATIVA LÄGE betyder positionen i förhålBasinnehålletlande lär till dig andra platser. Exempelvisihåg kan man grunderna. Kom att beskriva det relativa läget för Nurmes så fotografier, grafer, här: Nurmes ligger i Norra i den norra ändan illustrationer, Karelen tabeller, av sjön Pielinen. Nurmes diagram och grannkommuner kartor hjälperär Juuka, dig att förstå Kuhmo, och ärLieksa, lika Rautavaara och Sotkamo.

Meridian 1–4

2.2 Position

Läget kan anges med hjälp av geografiska koordinater

Meridian GE1 Absolut position kan anges med hjälp av geografiska koordinater. I detEn värld i förändring behandlar geografiska koordinatsystemet är parallellcirklarna linjer som anger bredd• ekvatorn. Geografin indelas i natur- och humangeografi • Geografin förklarar varför olika regioner graden (latituden) och löper jorden runt parallellt med De anger • aktuella händelser i världen samt i allmän och regional geografi. i världen och fenomenen som sker där är avståndet från ekvatorn i grader. Från ekvatorn, det vill säga 0-breddgraden, • regionala förändringar ökar sådana som de är. gradtalet mot polerna. Gradtalet för nordpolen är 90° och för sydpolen • N Att ställa geografiska frågor hjälper oss att förstå • geomedia och de ungas 90° S. orsakerna till och konsekvenserna av aktuella • Geografin undersöker växelverkan mellan möjligheter Meridianerna som anger längdgrader (longituder) händelser. sträcker sig frånatt påverka naturen och människans verksamhet, samt världen. 5.4 Konkreta metoder nordpolen till sydpolen. Eftersom jorden är klotformad minskar avståndet för dämpning och anpassning Avskogning förändringar i den. • Geografisk information och geografiska mellan meridianerna när man rör sig från ekvatorn mot polerna. Nollviktiga för inlärningen som Det moderna jordbruket producerar föda och energi på ett kunskaper behövs inom de flesta yrken. • Inom geografin behandlas orsaker till, följder TRÄD OCH ANDRA VÄXmeridianen går genom observatoriet i Greenwich utanför London. Därifrån textinnehållet. miljövänligare sättGE2 än tidigare av och lösningar på olika miljöproblem. TER binder koldioxid i foto­ • Hållbar utveckling anknyter till alla teman Meridian anges meridianer västerut med bokstaven W och österut med bokstaven E.Den blå planeten syntesen, vilket leder till att de Jordbruket har inverkat på klimatet redan i tusentals år. Till exempel har inom geografi. behandlar På motsatta sidan av jordklotet ligger 180°-meridianen. Den internationella fungerar som kolsänkor så att skogar ochStilla kärrhavet. förstörts och omvandlats till åkrar, där marken frigör växtDet fördjupande innehållet datumgränsen följerhar i stort sett 180°-meridianen genom skogarna en avkylande • naturvetenskapliga fenomen husgaser. Det uppstår metan också i risodlingen och i djurens tarmar. Speeffekt på klimatet. Samtidigt på grön bakgrund består av och olika sorters landskap ciellt mycket metan produceras av idisslande boskap. Det kommersiella har skogiga områden ett lägre tilläggsinformation och • orsaker följder av albedo än ljusa åkrar och bar­ lantbruket står för cirkaoch 12 procent av världens koldioxidutsläpp globalt. mark, vilket betyder att skogar exempel. naturfenomenen Konsumenten kan minska sitt eget kolavtryck genom att äta mindre kött, ost Huvud och mellanväderstrecken som upptar norr (N)solens strålning och ris samt •genom att undvika geomedia och matsvinn. olika sätt att uppvärman­ också har en liten uppvärman De val somstudera jordbrukaren tar spelar en viktig roll för att mildra klimatnordvästde(NW) nordost (NO) Öva och repetera med effekt. naturgeografi. 1. GeografinsFör områden förändringen. Tack vare en effektivare 4. Geografiska frågor produktion behöver korna en mindre att klimatförändringen hjälp av uppgifter. Till vilka områden av geografin hör följande Presentera parvis geografiska frågor och med ska dämpas måste avskog­ mängd foder än förr, utsläppen av växthusgaser persvar liter mjölk har alltså ämnen? Ämnena kan anknyta till flera områden. anknytning till bilderna. Till vilka delområden av ningen upphöra. Skogarna minskat. Medelvärdet för koldioxidutsläpp från mjölkproduktionen per liter Meridian En gemensam väst (W) ost (E) geografinGE3 är frågorna relaterade? måste skyddas och skogsbrän­ a. jordytans former mjölk är nu 2,5 kilobehandlar för hela jordklotet och 1,1 kilo för Finland. När det gäller värld der bekämpas. Svedjebruket i b. flyktingskap a. London finländskt nötkött är det en fördel att 80 procent utgör en biprodukt till c. vegetation regnskogarna måste också • världens kulturer samt av sådant kött är betydligt lägre än mjölkproduktionen. Klimatbelastningen d. klimatförändring i sin nuvarande sydvästminska (SW) sydost (SE)stor­ kulturgeografiska fenomen e. användning energikällor skaligaavform, och industrin då nötboskap föds upp enbart för köttproduktion. f. en helhetssyn på(S) en viss region, exempelvis och företeelser binder, desto bättre dämpas klimatförändsyd måste minska användningen Ju mer kol jordbruksmarken Mellanöstern av skogen som råvara. Svedje­ ringen. Växelbruk är en form av jordbruk där grödan man odlar varierar • orsaker och följder av bruk i den form det bedrivits från år till år på samma åker. Växelbrukpå är lokal ett bra sätt att bevara organiskt mänsklig verksamhet 2. Geografin i nyheterna av urbefolkningarna är inte material i åkern, särskilt omnivå man odlar växter med djupt rotsystem. Enbart dagensDe nyheter i olika ner medier. och global negativt. har huggit Halvkloten och parallellcirklarna Surfa bland skogen på ytor, eldat a. Vilka nyheter harsmå att göra med upp naturgeografi?spannmål räcker inte för att bevara markens kolinnehåll, det behövs mer • geomedia och olika sätt att Halvkloten Halvkloten Parallellcirklarna Parallellcirklarna träden och i askan under b. Vilka nyheter harodlat att göra med humangeografi? växtoch rotmassa. Växter med långa rötter kan med hjälp av rötterna trans90° N 90° N studera kulturgeografi. halvklotet c. Från vilka områden kommer nyheterna? ett ekvatorn tiotal år innan de lämnat ekvatorn N norra halvklotet N norra 80° N 80° N kol till ett större djup, där det fungerar som kolförråd. Ju längre tid portera d. Fanns marken det kartor, eller bilder attdiagram återhämta sig70°iNanslutning 70° N av året åkern är täckt av växter som kan utföra fotosyntes, desto mer kol N 60° N till nyheterna? Vad kan tillföra60° nyheterna? innan skogen på sådana nytt höggs 50° N 50° N binder de till åkern. det gäller torvmarker borde de få vara i fred så b. NepalNär ner efter många hundra år. Nu 40° N 40° NMeridian GE4 Geomedia – kolutsläppen minskar om man inte rör om den. Att sluta 3. Geografin i arbetslivet hinner skogen inte återhämta 30° N mycket som 30° möjligt, N undersök, delta och påverka ekvatorn a.ekvatorn Räkna sig upputan yrken därblottade man behöver den jorden geografi. 20° N odla på torvmarker 20° N och i stället plantera skog på dem kan också minska på behandlar b. Till vaderoderas behövs regional information och spolas bort av eller 10° N utsläppen 10°av N växthusgaser. geografiska arbetsmetoder 0° yrkena? 0° regn på jättelika ytor. inom de här • olika sätt att använda Jordbruket inverkar också på energihushållningen. Om man i växelbruket c. Vilket av yrkena dig? Hur kan man Särskiltintresserar borde man und­ geomedia i geografiska inkluderar växter som ärtor, klöver, blålusern och andra kvävebindande utbildavika sig energiproduktion för det yrket? genom S södra halvklotet S södra halvklotet växter, som kanundersökningar uppta kväve direkt ur luften, minskar mängden energi som vedeldning. Om man plante­ för De att•anger tillverka kvävegödsel. Dessutom rar ett och nytt träd istället för ett Parallellcirklarna är linjer som breddgraden (latituden) jorden runt parallellt medkrävs ekvatorn. avståndet områdesplanering på lokal producerar jordbruket bioDe här symbolerna visar varanger innehållstyperna fisom nnslöper i boken: träd fällts, räcker det det vill säga organiska från ekvatorn i grader. Från ekvatorn ökar gradtalet mot polerna. Gradtalet för nordpolen är 90° massa, N och sydpolens gradtal är 90° S. ämnen, till exempel gräs och halm samt gödsel. och global nivå många årtionden innan det kan Av dem kan man tillverka biogas för el- och värmeproduktion eller transbinda lika mycket koldioxid olika sätt att delta portbränsle.•Moderna gårdar är bådeoch livsmedels- och energiproducenter. 14 som förbränningen av det påverka. Jordbruket kan anpassa sig till klimatförändringen på många sätt. Ett gamla trädet har gett ifrån sig. Basinnehåll Uppgifter Flera genrer Flera ämnen Forskning NärErfarenhet sätt är att bygga konstbevattningsanläggningar som sparar vatten. Odlingsman använderFlera trä,språk borde Här får du jobba Här får du jobba Här får du jobba Här får du och fakta och Här möter du flera använda detolika som bygg­ med mångsidig med mångsidig med andra genrer än tips på andra språk. växter kan förädlas så att de blir1tåligare och klarar sig bättre under Här får du ta del man upplevelser 11 förändGeografi som vetenskapsområde kompetens i kompetens i uppgifter lärobokstext. ämneskunskaper du av forskning och Här får du ta del och av nadsmaterial i långvariga rade väder- och klimatförhållanden. De är också möjligt att utveckla nya läromedlets text- och till basinnehållet. kan använda. fakta utanför enskilda individers bildmaterial. lärobokstexten. produkter, erfarenheterså ochatt kolet stannar metoder för skadedjursbekämpning. upplevelser.

Läs mer om de mångsidiga kompetenserna i Meridian GE1 på sidan 142–143

borta ur det naturliga krets­ loppet så länge som möjligt.

Kompetens för välbefinnande

4

Kommunikativ kompetens

Tvärvetenskaplig och kreativ kompetens

Samhällelig kompetens

Etisk kompetens och miljökompe46 tens

Global och kulturell kompetens


■ Rio de Janeiro, Brasilien

1

Geografi som vetenskapsområde 1.1 Geografins särdrag Geografin hjälper oss att förstå landskap och händelser i världen Du får dagligen information om vad som händer på olika håll i världen genom sociala medier, internet, tv, radio och tidningar. Geografi är ett läroämne och vetenskapsområde som berättar varför olika trakter i världen och fenomen som sker där är just sådana som de är. Mera vetenskapligt uttryckt kan man säga att geografin är en syntetisk (sammansatt) vetenskap, som undersöker lagbundenheter i regionala system. Inom geografin behandlas många miljöfrågor och olika möjligheter att lösa dem. Geografi är därför ett aktuellt och viktigt läroämne som du kan ha nytta av både i vardagen och i många yrken. Med hjälp av det du lär dig kan du också fundera över hur regioner och fenomen kommer att förändras i framtiden.

Geografin hjälper oss att förstå varför världens regioner är olika, hur människorna lever i dessa regioner och hur regionerna förändras.

1 Geografi som vetenskapsområde 5


Den geografiska informationen är regional Nyheterna rapporterar om människans verksamhet. De berättar bland annat om bosättning, bebyggelse, jordbruk, trafik, ekonomi, utveckling, nya energilösningar, politik och regionala förändringar. Allt det här kan man undersöka i geografin, men allt är inte utan vidare geografi. Precis som ny­ heterna kan den geografiska forskningen omfatta allt från enskilda platser till globala miljöer. Geografisk forskning är alltid bunden till regioner, eller avgränsade områden. Med hjälp av geografiska frågor får man information om platsers särdrag och om orsakerna till och följderna av fenomen knutna till platsen. Inom geografin är forskarna särskilt intresserade av växelverkan mellan människan och miljön, exempelvis hur klimatet inverkar på människors liv. Geografiskt tänkande innebär en förmåga att fundera över geografiska frågor och svaren på dem, samt över hur olika fenomen växelverkar.

Du kan besvara frågorna med hjälp av geografisk information.

Kan du lista ut var i världen bilden är tagen?

Vilka problem orsakar turismen i området?

Hur kan landskapet i bilden se ut i framtiden?

Hur skulle man kunna främja en hållbar utveckling i området?

På vilket sätt påverkar turismen områdets natur och lokalinvånarnas liv?

Varför är detta område ett omtyckt semestermål?

■ Chamonix, Frankrike

Geografiska frågor

Naturens och människans verksamhet Geografi fungerar som en bro mellan naturvetenskaper och samhällsveten­ skaper, geografer undersöker både naturens och människans verksamhet inom olika regioner. Inom den naturgeografiska forskningen undersöker man både den livlösa och den levande naturen, som till exempel jordytans former, klimatet, vegetationen eller vattendragen. Inom humangeografin (även kallad kulturgeografi) å andra sidan, undersöker man människans verksamhet, som livsmedelsproduktion, energikällor eller turism.

6


Områden inom natur- och humangeografi

■ Åbo, Finland

NATURGEOGRAFI

HUMANGEOGRAFI

• klimatologi undersöker klimat i olika regioner och på olika platser • biogeografi undersöker organismernas regionala utbredning • hydrogeografi undersöker vatten ur ett geografiskt perspektiv • geomorfologi undersöker jordytans former

• • • • • • • • • •

ekonomisk geografi medicinsk geografi utvecklingsgeografi kulturens geografi (kulturgeografi) stadsgeografi turismgeografi historisk geografi politisk geografi befolkningsgeografi bebyggelsegeografi – stadsgeografi – landsbygdsgeografi

Frågor en humangeograf kan fundera på: • Har ån inverkat på stadens läge och bebyggelsen längs den? • Vilken typ av bosättning finns längs stränderna? • Vilken betydelse har ån som rekreations­ område? • Finns det beredskap för eventuella över­ svämningar? • Hurdan är trafiken i ån?

Frågor en naturgeograf kan fundera på: • Varifrån kommer vattnet i ån? • Var rinner ån och var rinner den ut? • Hur djup är ån? • Orsakar ån översvämningar? • Hurdana bottensediment finns i ån? • Är vattnet i ån förorenat?

Man kan inom geografin forska i världsomspännande fenomen eller undersöka något regionalt. Inom den allmänna geografin kan man till exempel undersöka klimatförändringen och dess effekter, eller världens befolkning och dess flyttningsrörelser. Inom regionalgeografin får man en helhetsbild av naturen och de mänskliga aktiviteterna inom ett visst område. Forskningsområdet kan alltså vara till exempel Stockholm, Finland eller Sydamerika.

Geografisk information är tvärvetenskaplig Endast få fenomen är rent naturgeografiska eller humangeografiska. Geo­ grafin är till sin natur tvärvetenskaplig, det vill säga man förenar informa­ tion från olika vetenskapsområden. För att lösa miljöproblem krävs mångsidig information från olika branscher. Tack vare tvärvetenskapligheten är studier i geografi till nytta inom de flesta yrken. 1 Geografi som vetenskapsområde 7


Geografer i arbete

8

Vulkanforskare

Kartritare

Miljöforskare

Naturgeograf HEIDI SOOSALU har specialiserat sig på vulkanologi.

KAUKO KYÖSTIÖ som studerat geografi framställer kartor med hjälp av plats­ information.

Samhällsgeograf TUIJA MONONEN har utrett livs­ medelsproduktionens och gruvdriftens inverkan på miljön.

Diplomat

Forskare

Stadsinnovatör

Geograf ANTTI PUTKONEN arbetar på utrikesministeriet. Han har representerat Finland som diplomat i Österrike, Tanzania och Schweiz.

NOORA PYYRY som är forskare inom humangeografi har undersökt hur ungdomar umgås i köpcentrum och del­tar i stadslivet i Helsingfors och San Francisco.

Stadsgeograf RAMI RATVIO arbetar med stadsrums­ planering och funderar på verksamhet för stadens invå­ nare. Han har också varit med om att göra frågor till student­ skrivningarna i geografi.


Journalist och sakprosaförfattare Geografen MATTI RÄMÖ gör text och grafik till texttv. På fritiden har han cyklat tusentals kilometer bland annat på Island, i Afrika och tvärs över Indien. Matti Rämö skrivit böcker om sina resor med noggranna iakttagelser om natur och kultur.

Geografistuderande JIRI LILJA blev intresserad av geografi redan i hög­ stadiet, men kurserna i gymnasiet gjorde honom ännu ivrigare. Enligt Jiri var det särskilt intressant att i studierna lära sig känna igen regionala särdrag och med hjälp av dem analysera landskap samt globala problem, risker och möjligheter. Efter gymnasiet blev Jiri antagen för studier i geografi vid Helsingfors uni­ versitet. Av de olika delområdena i geografin fängsla­ des Jiri av både regionalgeografi och humangeografi men till slut bestämde han sig för att specialisera sig i naturgeografi. Universitetsstudierna har på ett positivt sätt varit annorlunda jämfört med gymnasiestudierna. Vid universitetet är studierna mer koncentrerade på me­ toder, betydelsen och inverkan av olika fenomen samt på vetenskaplig forskning. Geografistudierna möjlig­ gör specialisering på många olika saker och geografer har lätt att hitta jobb, berättar Jiri. Dessutom har geografistudenterna en bra och nära kontakt med varandra. Förutom naturgeografi har Jiri studerat biologi och pedagogik. På så sätt blir han behörig ämnes­ lärare. För tillfället är Jiri särskilt intresserad av nordliga regioner och klimatförändringens effekter på djur- och växtarters utbredning och på biodiversi­ teten. Jiri har vid sidan av studierna på sommaren varit på fältarbete i Nordnorge för att samla material för sitt examensarbete (pro gradu). I framtiden är Jiri

intresserad av att arbeta både med naturgeografisk forskning och som ämneslärare.

1 Geografi som vetenskapsområde 9


1.2 En hållbar utveckling i geografin En hållbar utveckling är väsentlig i geografin I länder som Finland har de flesta människor i flera decennier levt utan att dess mer fundera på sin konsumtion. Den här livsstilen har förändrat livs­ miljöerna på jorden i så hög grad att naturens mångfald är hotad. Föränd­ ringarna hotar också människans möjligheter att leva på olika delar av jor­ den. De här utmaningarna tas upp i alla geografiska ämnen. Lösningen på våra globala miljöproblem är en hållbar livsstil. Det be­ tyder att vi inte konsumerar mera naturresurser än jorden kan producera. Målet är att vi slutar producera avfall och växthusgaser. På samhällsnivå är målet att främja människors välmående, företagens konkurrenskraft, syssel­ sättningen och regionernas vitalitet. Allt det här kräver attitydförändring, ett innovativt tänkande och nya tekniska lösningar.

ÖKANDE RISK

Kritiska gränsvillkor för jordklotets miljö

ATFÖRÄ NDRINGEN

E

OD

ODEFINIERA T

PARTIKLAR ATMOSFÄRE I N

llb

gis

å

rhet

et

e ko lo

arh

10

llb

ål

ial

lba

soc

arhet

ekonomi sk

h

lh

R

k u lt u rel

ÄNSVILLKO

arhet

S GR

Delområden för hållbar utveckling ållb

N

EN

D SKA ET MIN ERSIT DIV BIO

kh

PL A

ET

En hållbar livsstil ska ta hänsyn till alla områden i livet. Du kan göra hållbara val både när du köper varor och i dina fritids­syssel­ sättningar.

G IN N E

FÖ K R

FÖ R AV SUR HA N V

F MA ÖRÄN RK DRIN ANV GAR I ÄND NING

ST I ÖVRE N B RI OZOTMOSFÄREN A

I SK I N G EM R EN O AT IER FI N

G DNIN ANVÄN VATTEN AV SÖT

K SF VÄV OR ET NS S OC KRE H TSLO PP

KLI M

FO

Människans verk­ samhet har förändrat miljön på vårt jordklot på många olika sätt. Forskare har definierat gränsvillkor för hållbar utveckling för sju globala miljöprocesser och de bör inte över­ skridas. Gränsen för fyra av processerna har redan överskridits. För två av processerna har gränsvillkoren ännu inte definierats.

En hållbar livsstil förutsätter att vi tar hänsyn till alla fyra delmål för hållbar utveckling: ekologisk, kulturell, social och ekonomisk hållbarhet. Till den ekologiska hållbarheten hör exempelvis att ta hand om mångfalden i naturen samt att se till att de förnybara naturresurserna inte tar slut. Den kulturella hållbarheten innebär exempelvis att man stödjer livskraften i den lokala kulturen och bevarar den kulturella mångfalden på jorden. Social hållbarhet omfattar exempelvis jämställdhet i utbildningen oavsett bak­ grund och en rättvis fördelning av förutsättningarna för välbefinnande inom samhällen och globalt. Ekonomisk hållbarhet innebär att ekonomin inte strävar efter vinst eller besparingar på kort sikt. På det sättet behöver kom­ mande generationer inte stå för våra skulder och växande kostnader.


• Geografin förklarar varför olika regioner i världen och fenomenen som sker där är sådana som de är. • Geografin undersöker växelverkan mellan naturen och människans verksamhet, samt förändringar i den. • Inom geografin behandlas orsaker till, följder av och lösningar på olika miljöproblem.

1. Geografins områden Till vilka områden av geografin hör följande ämnen? Ämnena kan anknyta till flera områden. a. jordytans former b. flyktingskap c. vegetation d. klimatförändring e. användning av energikällor f. en helhetssyn på en viss region, exempelvis Mellanöstern

• Geografin indelas i natur- och humangeografi samt i allmän och regional geografi. • Att ställa geografiska frågor hjälper oss att förstå orsakerna till och konsekvenserna av aktuella händelser. • Geografisk information och geografiska kunskaper behövs inom de flesta yrken. • Hållbar utveckling anknyter till alla teman inom geografi.

4. Geografiska frågor Presentera parvis geografiska frågor och svar med anknytning till bilderna. Till vilka delområden av geografin är frågorna relaterade? a. London

2. Geografin i nyheterna Surfa bland dagens nyheter i olika medier. a. Vilka nyheter har att göra med naturgeografi? b. Vilka nyheter har att göra med humangeografi? c. Från vilka områden kommer nyheterna? d. Fanns det kartor, diagram eller bilder i anslutning till nyheterna? Vad kan sådana tillföra nyheterna? b. Nepal

3. Geografin i arbetslivet a. Räkna upp yrken där man behöver geografi. b. Till vad behövs regional information eller geografiska arbetsmetoder inom de här yrkena? c. Vilket av yrkena intresserar dig? Hur kan man utbilda sig för det yrket?

Utforska vidare

1 Geografi som vetenskapsområde 11


2

Geomedia 2.1 Kartor och geomedia I geografin använder man kartor och andra geomedia Geografer tar fram information på många olika sätt. Metoderna kan variera från analyser av omfattande statistik till tolkning av en enskild människas upplevelser av en viss plats, exempelvis en stadsdel. I geografisk forskning används många slags geomedia både som informationskällor och vid pre­ sentation av resultaten. Med geomedia avses till exempel kartor, diagram, medier, videor, bilder, skriftliga och muntliga källor, virtuell verklighet och spel.

Geomedia är informationskällor • observationer • mätningar och prover • intervjuer och frågeformulär • statistik • flyg- och satellitbilder • kartor • foton, videor och filmer • internet och andra aktuella nyhetskällor • litteratur • platsinformation

presentationsmetoder • tabeller och statistik • diagram • kartor • muntliga presentationer • skriftliga rapporter • foton och videor • teckningar, bildserier, animationer.

Utforska vidare

12


Kartan är ett viktigt arbetsverktyg för geografen Kartan är en förminskad och förenklad bild av ett område, som avbildas rakt uppifrån. Kartor kan beroende på sitt innehåll indelas i topografiska kartor och temakartor. På en karta finns mycket information som är knuten till platser, så kallad rumslig data, som består av läges- och egenskapsinforma­ tion. Med lägesinformation avses att platser på kartan anges med antingen geografiska koordinater, en adress eller med ett namn. I terrängen kan en plats exakta läge bestämmas med hjälp av satellitpositionering. Egenskaps­ information eller attributdata, presenteras med karttecken som berättar hurdana platserna är, det vill säga vilka egenskaper de har. Satelliter samlar in mångsidig platsinformation från alla håll i världen.

Exempel på topografiska kartor Fläskgrund

Terrängkarta

Världsdelskarta

Bölsviken

Bengtstorp

20

Östergård Barö

Storsved

Johannesberg

Daglösen

Potten

Kokmossen

Barölandet

Dragsudden

20

Hdl.

Långviken

20

Serv.

Böle

Hycklesund

Bölsträsket 10

0

Sk.

Ors

Bergvalla

500 m

1:25 000

Barösund

Pohjakartta: MML

En topografisk karta avbildar sådant som man kan observera på jordytan. Topografiska kartor kan vara både terrängkartor som täcker små områden och världsdelskartor som omfattar stora områden.

Exempel på temakartor Väderkarta

Karta över befolkningstäthet

Invånare/km2 över 95 19 –95 4 –18 under 4

Alaska Havaiji

0

500

1000 km

0

200 km

0

500

1000 km

En temakarta illustrerar förekomsten av något specifikt i ett område. Väderkartor och kartor över befolkningstäthet är exempel på temakartor.

2 Geomedia 13


2.2 Position

Relativt läge

Läget kan anges med hjälp av geografiska koordinater

EN ORTS RELATIVA LÄGE betyder positionen i förhål­ lande till andra platser. Exem­ pelvis kan man beskriva det relativa läget för Nurmes så här: Nurmes ligger i Norra Karelen i den norra ändan av sjön Pielinen. Nurmes grannkommuner är Juuka, Kuhmo, Lieksa, Rautavaara och Sotkamo.

Absolut position kan anges med hjälp av geografiska koordinater. I det geografiska koordinatsystemet är parallellcirklarna linjer som anger bredd­ graden (latituden) och löper jorden runt parallellt med ekvatorn. De anger avståndet från ekvatorn i grader. Från ekvatorn, det vill säga 0-breddgraden, ökar gradtalet mot polerna. Gradtalet för nordpolen är 90° N och för sydpolen 90° S. Meridianerna som anger längdgrader (longituder) sträcker sig från nordpolen till sydpolen. Eftersom jorden är klotformad minskar avståndet mellan meridianerna när man rör sig från ekvatorn mot polerna. Noll­ meridianen går genom observatoriet i Greenwich utanför London. Därifrån anges meridianer västerut med bokstaven W och österut med bokstaven E. På motsatta sidan av jordklotet ligger 180°-meridianen. Den internationella datumgränsen följer i stort sett 180°-meridianen genom Stilla havet.

Huvud och mellanväderstrecken

norr (N) nordväst (NW)

nordost (NO)

väst (W)

ost (E)

sydväst (SW)

sydost (SE) syd (S)

Halvkloten och parallellcirklarna

Halvkloten Halvkloten Parallellcirklarna Parallellcirklarna 90° N norra halvklotet norra halvklotet ekvatorn ekvatorn N N

ekvatorn

S

ekvatorn

80° N 70° N 60° N 50° N 40° N 30° N 20° N 10° N 0°

90° N 80° N 70° N 60° N 50° N 40° N 30° N 20° N 10° N 0°

S södra halvklotet södra halvklotet

Parallellcirklarna är linjer som anger breddgraden (latituden) och löper jorden runt parallellt med ekvatorn. De anger avståndet från ekvatorn i grader. Från ekvatorn ökar gradtalet mot polerna. Gradtalet för nordpolen är 90° N och sydpolens gradtal är 90° S.

14


Halvklot och längdgrader

Halvklot längdgrad 0

Halvklot östra längdgrad 0 halvklotet E

W västra halvklotet

W västra halvklotet

Längdgrader östra halvklotet E

Längdgrader längdgrad 0

längdgrad 0

Längdgraderna går från pol till pol. Meridianen för längdgrad 0 går genom Greenwich utanför London. Antalet längdgrader är detsamma som cirkelns omkrets, det vill säga 360. Antalet ostliga respektive västliga breddgrader är 180.

Det geografiska koordinatsystemet 70° N

Längd- och breddgrader i nordpolsområdet 80° N

150°

A ILL T ST VE HA

90° N

Helsingfors

60° N

150°

Alaska

120°

50° N

180˚ 180°

120°

40° N 30° N

KANADA

20° N

RYSSLAND

NORRA ISHAVET

90°

90°

Nordpolen

60°

ln

10° N

60° E 50° E

20° W

40° E

10° W 0°

10° E 20° E

30° E

Meridianer (längdgrader)

Parallellcirklarna och meridianerna bildar ett imaginärt rutnät på jordens yta. Med hjälp av det kan man bestämma geografisk bredd och längd för en plats. Läget för Helsingfors är ungefär 60° N, 25° E.

ir

Grönland

lc

Parallellcirklar 0° (breddgrader) 30° W

ke

80° 25°

po

70°

60° AT

LA

ISLAND

30°

NT

EN

60° NORGE FINLAND

60°

SVERIGE

30°

Nordpolen ligger i Norra ishavet. Meridianerna löper från nord- till sydpolen. Nollmeridianen och 180°-meridianen mitt emot delar jorden i ett östra och ett västra halvklot.

2 Geomedia 15


Vändkretsarna och polcirklarna 90° N 66,5° N

norra polcirkeln

60° N

30° N

23,5° N

23,5° S

Kräftans vändkrets

ekvatorn

Stenbockens vändkrets

30° S

60° S

66,5° S

södra polcirkeln 90° S

180° W 150° W 120° W 90° W 60° W 30° W 0° 30° E 60° E

Platsen där solstrålarna lyser lodrätt mot jordytan varierar under ett år mellan Stenbockens och Kräftans vändkrets. Solen står i zenit (lyser lodrätt mot) över Stenbockens vändkrets vid tiden för vintersolståndet. Därefter vandrar solens zenitläge mot allt nordligare områden ända till sommarsolståndet då solen lyser lodrätt mot Kräftans vändkrets. Därefter förflyttar sig solen dag för dag mot sydligare områden, tills den igen står i zenit över Stenbockens vändkrets vid vintersolståndet. Namnen för vändkretsarna är cirka 2000 år gamla. När solen vid den tiden lyste

90° E 120° E 150° E 180° E

över Stenbockens vändkrets, sågs solen från jorden vid Stenbockens stjärnbild. När solen sedan lyste över Kräftans vändkrets, sågs solen från jorden vid Kräftans stjärnbild. Med polcirkel avser man de två breddgrader som ligger nära nord- och sydpolen. Den norra polcirkeln är på 66,5 graders nordlig bredd och den södra på 66,5 graders sydlig bredd. Vinkelavståndet mellan polerna och polcirklarna är detsamma som jordaxelns lutning i förhållande till jordbanans plan, det vill säga 22,5 grader.

Geografiska koordinater 90° N

New Orleans 30° N, 90° W

60° N

30° N

N 0°

ekvatorn

W

E S

30° S

60° S

90° S 180°W 150°W 120°W 90°W 60°W 30°W 0° 30°E 60°E 90°E 120°E 150°E 180°E

Man kan dela jordklotet i fyra delar med hjälp av ekvatorn och nollmeridianen. Alla platser som ligger på norra halvklotet får bokstaven N efter sin breddgrad. De platser som ligger söder

16

Canberra 30° S, 150° E

om ekvatorn markeras med bokstaven S. De platser som ligger öster om nollmeridianen får bokstaven E och de på västra sidan får bokstaven W. Exempelvis är New Orleans läge 30° N, 90° W.


Platsinformation används i många yrken För insamling, lagring, bearbetning och presentation av platsinformation används ett datorbaserat geografiskt informationssystem med förkort­ ningen GIS (Geographic Information Systems). Förutom platsdata består det av hårdvara, program för platsdata, datanätverk och systemanvändare. Platsdata används av många yrkesgrupper i arbetet. Till exempel använder räddningsarbetare platsdata när de lokaliserar en olycksplats och geografer när de avgränsar ett undersökningsområde. Också du använder troligen platsdata i vardagen, i navigationsappar eller resetjänster till exempel.

2.3 Mediekritik För att förstå nyheter och rapporter krävs kritiskt tänkande Med kritiskt tänkande avses att man grundligt sätter sig in i ett ämne innan man bildar sig en uppfattning om det. Det lönar sig också alltid att granska sina källor. Utmaningarna i världen kan ibland verka tröstlösa eftersom massmedier lyfter fram så mycket negativa nyheter. Medierna betonar problem och katastrofer eftersom sådana väcker stort intresse. Från Afrika, Asien och Latinamerika hör vi oftast bara nyheter som hör samman med kriser. Ofta behandlar finländska medier mer nyanserat sådant som berör vårt eget land, Europa och västvärlden. För att förstå nyheterna behövs ett mediekritiskt förhållningssätt. I verkligheten inträffar hela tiden sådant som inte behandlas i nyheterna. Det lönar sig också att komma ihåg att människorna i de dystra krisområden som visas i nyheterna har en vardag omkring sig och får uppleva också positiva händelser. I den här modulen får du lära dig om aktuella förlopp i olika delar av världen. Vi undersöker problemen men också den positiva utvecklingen samt människans möjligheter att sakta ner, förbereda för, förutse och anpassa sig till förändringar.

2 Geomedia 17


Läs nyheter på nätet kritiskt

RUBRIK

URL

Rubriker försöker oftast framkalla intresse och respons från läsaren. Läs alltid mer än bara rubriken och kontrollera att rubriken stämmer överens med resten av artikelns eller sidans innehåll.

Att imitera välkända plattformar är en vanlig teknik inom informationspåverkan. Se till att du är på rätt plattform genom att ta en närmare titt på URLadressen.

INNEHÅLL

BILDER

Gör en bedömning av textens innehåll. Är den informativ, argumenterande, baserad på fakta, känslor eller åsikter? Läs alltid hela texten innan du delar eller sprider den vidare.

Bilder speglar inte alltid verkligheten. Bilder kan enkelt manipuleras genom att element tas bort, redigeras eller läggs till. Det är heller inte säkert att bilden har en verklig koppling till innehållet.

RUBRIK Iliberferepe voluptur sin consequ assequiam quo qui vellupturit alit dolo endi diciend uciatur? In plandic tiuntiustrum(1) lisimus re volupis molorum nobisit iistrum lanima nostio blabores core pratur. As aut liqui cusam, ut utat essitia nis moluptatur sin nos(2) de nobis dolori odit, alicias idus, earum qui volore aut fugitasiti nat derferc iendit que sunt as ella pre aut in re moloris

Iliberferepe volu ptur sin consequ assequiam quo qui vellupturit alit dolo endi dicien duciatur? In plandic tiuntiustrum lisimus re volupis molorum(3) nobisit iistrum lanima nostio blabores core pratur. As aut liqui cusam, ut utat essitia. Ville Virkamies

Genom en bildsökning kan du ta reda på om bilden använts tidigare i något annat sammanhang.

(1) www.newz.com (2) www.gov.org

KÄLLOR

(3) www.wikipedia.org

Om texten refererar till andra källor, se till att kontrollera dessa och spåra informationens ursprung.

2 kommentarer Författare 31 maj 2017 AT 4:55 PM

Reply

det här är en kommentar. Författare 31.5,.2017 AT 4:55 PM

Det här är svaret.

Reply

FÖRFATTARE

Gör en bedömning om källorna används korrekt i texten.

KOMMENTARER Kommentarer på hemsidor och sociala medier kommer oftast från vanliga människor som uttrycker sina åsikter. Det kan dock även förekomma trollkonton och botar i kommentarsfälten. Var uppmärksam på vilka som kommenterar.

Var uppmärksam på texter utan författa-

DELNINGAR OCH GILLA-MARKERINGAR Att en text gillas eller delas mycket betyder inte att innehållet stämmer. Var försiktig med att dela något enbart baserat på uppmärksamhet den fått från andra.

författare, fundera över vem det är och varför den personen har skrivit texten.

STATSRÅDETS KANSLIS PUBLIKATION 2019:13

18


Mediebevakning av aktuella händelser i världen När du följer aktuella nyhetshändelser i olika delar av världen är det bra att förstå den geografiska bakgrunden. Det lönar sig att vara kritisk. När du läser nyheter är det värt att fundera på följande frågor: 1. Är nyheterna positiva eller negativa? Varför? 2. Hurdana nyheter passerar nyhetströskeln? Varför? 3. För vem är nyheten avsedd? 4. Har informationskällan betydelse? Vem publicerade nyheten: en internationell nyhetsbyrå, en enskild redaktör eller någon annan? 5. Finns det en karta över områdets läge i samband med nyheten? 6. Varför fokuserar nyheterna på vissa områden medan andra hamnar utanför? 7. Presenteras händelsernas bakgrund eller orsaker till fenomenet? Verkar det finnas brister i nyhetsmaterialet? 8. Är nyheten ensidig eller partisk? Kan den leda till ett visst perspektiv? På vilket sätt och varför? Känner man igen vinklingen? 9. Matchar rubriken nyhetsinnehållet? Ändrar du åsikt efter att ha läst hela artikeln?

• I geografisk forskning används många slags geomedia både som källor och för att presentera och informera.

• Positionen för en plats kan anges med geo­ grafiska koordinater, det vill säga i latitud och longitud.

• Kartor kan utgående från sitt innehåll indelas i topografiska kartor och temakartor.

• När man läser nyheter ska man vara medie­ kritisk. Geografiska frågor hjälper dig att förstå bakgrunden till och följderna av händelserna.

• Rumslig data består av läges- och egenskapsinformation.

1. Begrepp A

3. Kartuppgift

Förklara begreppen

Namnge stater som är belägna på

a. geomedia b. platsinformation c. lägesinformation d. egenskapsinformation (attributdata) e. GIS.

a. nollmeridianen b. ekvatorn c. norra polcirkeln d. Kräftans vändkrets e. Stenbockens vändkrets.

2. Begrepp B Förklara begreppen a. topografisk karta b. temakarta c. parallellcirkel d. meridian.

4. Koordinater för städer Vilka koordinater har följande städer? Avrunda graderna till närmaste heltal. a. Lahtis b. Sydney c. São Paulo

d. New York e. Johannesburg f. Peking 2 Geomedia 19


■ My Tho, Vietnam

3

Orsaker och mekanismer bakom klimatförändringen 3.1 Växthuseffekten Växthuseffekten möjliggör livet på jorden Den kortvågiga strålningen från solen och den långvågiga från jorden är i jämvikt med varandra. Växthusgaserna i atmosfären dämpar ändå utflödet av långvågig värmestrålning från jorden, vilket leder till att jordens temperatur är högre än vad den skulle vara utan växthuseffekten.

Alla kroppar avger strålning. Ju högre temperatur kroppen har, desto kortvågigare är strålningen. Från solen kommer kortvågig värmestrålning som tränger genom atmosfären, når jordytan och värmer land och hav. Ef­ tersom jorden är betydligt svalare än solen, är värmestrålningen som lämnar jorden långvågig. Den här värmestrålningen absorberas av växthusgaserna i den undre delen av atmosfären, som i sin tur utstrålar den i alla riktningar. Därför kommer en del av värmestrålningen att reflekteras tillbaka jordytan och bara en del av den försvinner ut i rymden.

Solens kortvågiga strålning värmer jordytan.

växthusgas

20

er

Växthusgaserna absorberar långvågig värmestrålning från jordytan och strålar ut den i alla riktningar, varvid en del reflekteras tillbaka till jordytan. En del av värmestrålningen försvinner ut i rymden.


Växthuseffekten, som gaserna i atmosfären ger upphov till, är ett natur­ ligt fenomen och en förutsättning för liv på jorden. Utan den skulle jordens medeltemperatur ligga kring –18 grader. Tack vare växthuseffekten är den nu mer än 30 grader högre. Växthusgaser orsakade växthuseffekt redan en kort tid efter jordens uppkomst. Ju mer växthusgaser det finns, desto större del av värmestrålningen reflekteras tillbaka till jordytan och desto varmare blir det. Den viktigaste växthusgasen är vattenånga, som orsakar mer än hälften av den naturliga växthuseffekten. Den andra betydande växthusgasen är koldioxid.

3.2 Naturliga klimatförändringar Jordens klimat har alltid varierat Med klimat avses långtidsmedelvärden av temperaturförhållanden, regn­ mängder, luftfuktighet, molnighet, vindhastighet, vindriktning och andra väderfaktorer på en ort. I allmänhet mäts medelvärdet för en 30-årsperiod när det handlar om klimatet medan man med väder avser förhållandena i atmosfären vid en viss tidpunkt på en viss plats. Klimatförändring betyder i sin tur variationer i klimatförhållanden som uppträder med olika tidsinter­ vall och som antingen är naturliga eller beror på människan. En faktor som orsakar klimatförändring är variationer i atmosfärens gassammansättning. På grund av de här variationerna har växthuseffekten under jordens historia ibland varit svagare och ibland kraftigare. Periodvis har det varit betydligt varmare på jorden än nu.

avvikelse från medeltemperaturen 1961–1990 (°C)

Variationer i jordens medeltemperatur under 60 miljoner år och framtidsutsikter för temperaturen

glaciärer på det södra halvklotet

15

glaciärer på det norra halvklotet

2200

10 2100 2005

5

0

-5

60

40

20

5

miljoner år sedan

3

1

300

100

20

tusen år sedan

10

1950 2050 2150 2250

årtal

Jorden har haft flera istider och värmeperioder. Uppgifterna visar långsiktiga nedkylningstrender, kortvariga fluktuationer av olika skäl, samt den nutida klimatuppvärmningen orsakad av människans växthusgaser. Observera att tidsskalan i diagrammet förändras vid de vertikala linjerna. De olikfärgade kurvorna längst till höger visar resultatet av olika undersökningar och olika scenarier.

3 Orsaker och mekanismer bakom klimatförändringen 21


Vid tiden för livets uppkomst för närmare fyra miljarder år sedan, fanns det rikligt av koldioxid i atmosfären. Då gjorde den förstärkta växthuseffekten att temperaturen steg kraftigt, trots att solen värmde mindre än i dag. Så småningom utvecklades ändå organismer som förbrukade koldioxid i sin fotosyntes. Koldioxidhalten minskade och orsakade historiens första istid för mer än två miljarder år sedan.

Planetariska faktorer och vulkaner förändrar temperaturförhållandena

Under dinosauriernas tid för cirka 100 miljoner år sedan var klimatet till följd av samverkan mellan olika faktorer mycket varmt och det fanns knappast några glaciärer.

22

Om en stor meteorit faller ned på jorden, kommer stoftmolnet, som uppstår vid nedslaget, att reflektera bort solstrålningen från atmosfären innan den ens når jordytan. Då kyls jorden ner. Det här hände uppenbarligen för 66 miljoner år sedan. Sannolikt blev följden av klimatavkylningen, en så kallad atomvinter, att dinosaurier och många andra arter utrotades. Forskar­ na tror att ett storskaligt kärnvapenkrig skulle leda till en motsvarande atomvinter. Mängden solstrålning som når jorden varierar också till följd av händel­ ser i själva solen. De här variationerna i strålningsmängd är ändå små och inverkan på klimatförändringen är liten jämförd med andra faktorer.


Jordaxelns lutningsvinkel och bana runt solen förändras med cirka 20 000 års mellanrum. Förändringarna beror bland annat på dragnings­ krafter mellan de andra kropparna i rymden. De här variationerna förändrar inte märkbart den den mängd strålning som når jorden under de olika års­ tiderna. En följd kan ändå vara att strålningen fördelas på ett nytt sätt över breddgrader och årstider, vilket kan utlösa en uppvärmning eller en istid. Även vulkanutbrott frigör partiklar som kan kyla av jorden tillfälligt eftersom de reflekterar solstrålningen tillbaka ut i rymden. Efter att partik­ larna har försvunnit från atmosfären, kan ändå växthusgaser som frigjorts vid utbrottet göra klimatet varmare.

oval bana

Jordbanans form och axellutningen inverkar på temperaturförhållandena solen

solen solen rund bana

rund bana rund bana

jorden oval bana oval bana jorden jorden

1.

Jordbanans form kring solen varierar mellan oval till närmast cirkelrund i perioder om 100 000 år. När banan är som mest oval är temperaturskillnaderna mellan årstiderna stora. Vintern på norra halvklotet är kall och glaciärerna kan breda ut sig snabbt om vintern råkar inträffa när jorden är som längst borta på sin bana runt solen. En allt större del av den inkommande solstrålningen reflekteras bort från de vita glaciärerna och en allt mindre del värmer upp jorden. Det främjar en avkylning av klimatet.

solstrålning

solstrålning Jordaxelns lutning solstrålning varierar mellan 21,6 och 24,5°. Jordaxelns lutning varierar mellan Jordaxelns lutning 21,6 ochmellan 24,5°. varierar 21,6 och 24,5°.

solstrålning

solstrålning Rotationsaxelns förlängning riktas solstrålning mot olika punkter i förhållande till Rotationsaxelns exempelvis polstjärnan. förlängning riktas Rotationsaxelns mot olika punkter förlängning riktas imot förhållande till olika punkter exempelvis i förhållandepolstjärnan. till exempelvis polstjärnan.

2. Jordaxelns lutning varierar i perioder om 41 000 år. När vinkeln är liten får polarområdena bara lite värmande solstrålning under somrarna. Därför hinner glaciärerna inte smälta.

3. Jordaxeln gör en vinglande rörelse (precession). Ett varv tar ungefär 23 000 år. Rörelsen inverkar på vinterns och sommarens relativa längd på de båda halvkloten. När vintern är lång på det norra halvklotet, blir klimatet kallare och glaciärerna på norra halvklotet växer.

Sannolikheten för en istid ökar alltså när (1) jordens bana är som mest oval, (2) axelvinkeln är liten och (3) vintern på norra halvklotet är lång. De här tre cyklerna kallas Milankovitch-cykler efter den serbiske geofysikern och astronomen Milutin Milankovitch.

3 Orsaker och mekanismer bakom klimatförändringen 23


3.3 Den nutida klimatförändringen Den nutida klimatförändringen beror på en ökning av mängden växthusgaser

En växande befolkning förbrukar allt mera naturtillgångar. Till följd av det ökar växthusgaserna och klimatförändringen förstärks så att bland annat översvämningar blir vanligare.

När klimatet blev kallare för knappt tre miljoner år sedan, började inlands­ isar uppstå även på det norra halvklotet. Just nu är vi inne i en så kallad interglacial period mellan två istider. Temperaturtoppen för den nuvarande interglaciala perioden är redan förbi. Utan människans utsläpp av växthus­ gaser skulle temperaturen av planetariska orsaker gradvis sjunka mot en ny istid inom några tusen år. De viktigaste växthusgaserna i atmosfären är vattenånga, koldioxid, metan och dikväveoxid, det vill säga lustgas. Dessutom finns det många andra växthusgaser. De två vanligaste gaserna i atmosfären, kväve och syre, orsakar ingen växthuseffekt. På grund av människans verksamhet har mängden växthusgaser i atmosfären ökat. Därför har växthuseffekten blivit större och jordens medel­ temperatur har stigit. Mänsklig aktivitet är den främsta orsaken till den globala temperaturökningen under de senaste hundra åren. Som en följd av människans aktiviteter är mängden växthusgaser i atmosfären nu större än under de senaste 800 000 åren.

■ Venedig, Italien

24


Global temperaturavvikelse jämfört med medelvärdet för 1900-talet 1,2 1,0 0,8

temperaturavvikelse (°C)

0,6 0,4 0,2 0

-0,2 -0,4

2020

2010

2000

1990

1980

1970

1960

1950

1940

1930

1920

1910

1900

1890

1880

-0,6

Källa: NOAA Medeltemperaturer för år 1880–2019 (röd kurva) och globala medelvärden för decennierna (svart vågrät linje) beräknade för både land och havsområden. Som jämförelsetal (nollnivå) används det globala medelvärdet för 1900-talet.

Växthusgaser producerade av människan och källor till dem koldioxid CO2

46 % 1000

Utsläppskällor

dikväveoxid N2O (lustgas)

180 %

Ökning av halterna under åren 1000–2020

Uppehållstid i atmosfären

metan CH4

25 % 2020

1000

2020

1000

2020

50−200 år

12 år

110 år

användning av fossila bränslen och bränning av skogar

soptippar, avloppsreningsverk, boskapsskötsel, risfält, el- och värmeproduktion, myrar och våtmarker, haven

kvävegödsling inom jordbruket, industrin, skogsbränning, soptippar

Växthusgaser är gaser i den lägre delen av atmosfären. De släpper igenom den kortvågiga strålningen från solen men inte all långvågig strålning från jordytan. Uppehållstiden för de olika växthusgaserna i atmosfären är ganska lång vilket innebär att de utsläpp som sker nu kommer att inverka på klimatet under flera tiotals år.

3 Orsaker och mekanismer bakom klimatförändringen 25


Utvecklingen av atmosfärens koldioxidinnehåll 420

Pallastunturi

Mauna Loa

sydpolen

CO₂ (ppm)

410

400

390

380

370

2020

2019

2018

2017

2016

2015

2014

2013

2012

2011

2010

2009

2008

2007

2006

2005

2004

2003

2002

2001

2000

360

Koldioxidinnehållet i atmosfären är nuförtiden i medeltal över 410 ppm (parts per million, miljontedelar), det vill säga 0,041 procent. Den största delen av kontinenterna ligger på norra halvklotet. Under sommaren på norra halvklotet sjunker koldioxidhalten tillfälligt när växterna på kontinenterna binder koldioxid i sin fotosyntes. Under vintern stiger koldioxidhalten igen när fotosyntesen minskar och människans utsläpp ökar som en följd av uppvärmning av byggnader. På lång sikt kommer exempelvis användning av fossila bränslen och bränning av skog att höja koldioxidhalten.

De flesta små partiklar kyler av den lägre atmosfären

Förbränning av ved i eldstaden eller i bastuugnen producerar svart kol, som gör att klimat­ förändringen påskyndas. Små partiklar påverkar också kvaliteten på andningsluften negativt. Mängden små partiklar minskar ändå om man bara eldar med torr ved och tänder elden uppifrån. Den brinnande veden måste få tillräckligt med luft, så veden får inte staplas för tätt.

26

Små partiklar (aerosoler) uppstår exempelvis när olja och stenkol förbränns för produktion av värme och el i industrin och trafiken. Även förbränning av trä, torv och gödsel orsakar utsläpp av små partiklar. Vanligen värms atmosfären upp av människans verksamhet, men den kan även sänka tem­ peraturen. Den lägre atmosfären, som når till cirka 10 kilometers höjd, kyls ned av små partiklar. De kan exempelvis vara stoftpartiklar. Små partiklar reflekterar solstrålningen tillbaka till rymden. Dessutom bildas moln i luften som är förorenad av små partiklar och molnen reflekte­ rar solstrålningen effektivt. Jordens albedo, det vill säga reflektionsförmåga, ökar vilket i liten utsträckning kompenserar för den globala uppvärmningen. Däremot har svart kol, alltså sot, till skillnad från andra små partiklar en temperaturhöjande effekt. Det beror på att svart kol effektivt absorberar värmestrålningen från solen då den svävar i luften eller landar på snön. Många små partiklar är också luftföroreningar som är skadliga för häl­ san. Därför försöker man förhindra att de kommer ut trots att de har en dämpande effekt på klimatförändringen.


Klimatförändringen i Finland Medeltemperaturerna i Finland 1850–2019 5 4

medeltemperatur (°C)

3 2 1 0

2020

2010

2000

1990

1980

1970

1960

1950

1940

1930

1920

1910

1900

1890

1880

1870

1860

-2

1850

-1

Källa: Meteorologiska institutet Den röda kurvan visar medeltemperaturen i Finland under enskilda år 1850–2019. Medelvärden för de olika decennierna visas med svart vågrät linje.

SEDAN MAN BÖRJADE MÄTA har de kallaste åren i

Finland infallit under 1800-talet. Exempelvis smälte isen på sjöarna först strax före midsommar år 1867 och i början av september avbröts växtsäsongen av frost. Svält och smittsamma sjukdomar dödade åtta procent av Finlands befolkning under vintern som följde. Det norra halvklotet upplevde en värmeperiod under 1930-talet även om decenniet inte var särskilt varmt globalt sett. Den varma perioden på norra halv­ klotet berodde uppenbarligen till stor del på naturliga fluktuationer i havsströmmarna, som gjorde att varmt vatten från Atlanten flödade till Barents hav. Upp­ värmningen märktes bättre i de nordligaste områdena.

I Lappland var det därför tydligare än i södra Finland. Exempelvis i Sodankylä når medeltemperaturerna först nu sina toppvärden från 1930-talet. Å andra sidan har den här nivån överskridits i Helsingfors redan tidigare. I Kajsaniemi i Helsingfors har temperaturen sedan år 1847 stigit med nästan tre grader. Bara 0,5 grader kan förklaras av förändrade mätmetoder och av urba­ niseringen. Städerna är nämligen alltid varmare än den omgivande landsbygden. Även om höjningen av den observerade årsmedeltemperaturen känns gan­ ska liten, har den mångdubblat sannolikheten för att både månader och årstider ska nå nya temperatur­ rekord.

Utforska vidare

3 Orsaker och mekanismer bakom klimatförändringen 27


Återkopplingsfenomen (Feedback­fenomen) DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN resulterar i åter­

kopplingsfenomen, det vill säga mekanismer som förstärker eller dämpar den ursprungliga uppvärm­ ningen. Ett betydande återkopplingsfenomen har ett samband med solstrålningens reflektion från glaciä­ rer och snötäcken som fungerar som speglar. Om klimatet blir svalare, utvidgas den snö­ och istäckta delen av jorden. Då växer reflektionsförmågan, det

vill säga albedo ökar och en allt mindre del av sol­ strålningen stannar kvar för att värma jorden. Det kyler klimatet ytterligare. På motsvarande sätt smäl­ ter glaciärerna vid uppvärmning av klimatet och de snötäckta områdena krymper. Då minskar deras reflektionsförmåga och allt mer värme absorberas av havet eller den snöfria markytan.

Albedovärden för olika slags ytor

vatten

0

skog

sand

gammal snö eller is

20

40 60 albedo (% av inkommande strålning) medelvärde för jordytan

moln

80

nysnö

100

Albedo, eller reflektionsförmåga, avser förmågan hos en kropp eller en yta att reflektera strålningen som träffar den. Albedo är andelen reflekterad strålning i förhållande till den mottagna strålningen och anges i procent. En svart kropp reflekterar inte något ljus alls och albedo är noll. Ju vitare en yta är, desto högre är albedo. Snö, moln och is reflekterar solstrålningen effektivt. Medelvärdet för albedo för hela jordytan är 33 procent. En tredjedel av solstrålningen reflekteras alltså omedelbart tillbaka till rymden och två tredjedelar absorberas av atmosfären, marken och haven, varifrån de långsamt strålar tillbaka.

Förstärkande och dämpande återkopplingsfenomen i klimatförändringen, när koldioxidhalten ökar och klimatet blir varmare Återkoppling som förstärker uppvärmningen avdunstningen ökar  mängden vattenånga i atmosfären ökar glaciärernas yta minskar  albedo minskar permafrosten smälter  metan frigörs havsbottnen värms upp  metan frigörs när havet värms upp minskar vattnets förmåga att binda koldioxid  koldioxid frigörs från havet nedbrytningen av organiska ämnen och cellandningen förstärks  koldioxid frigörs terräng- och skogsbränder ökar  koldioxid och svart kol frigörs ökenspridningen ökar*  fotosyntesen försvagas  minskad bindning av koldioxid Återkoppling som dämpar uppvärmningen fotosyntesen förstärks  koldioxid binds i växterna ökenspridningen ökar*  ljus öken reflekterar strålning bättre en mörk vegetation  albedo ökar * Ökenspridning har både förstärkande och hämmande effekter

28


3.4 Klimatmodeller och klimatscenarier Klimatmodellerna försöker efterlikna samspelet mellan olika klimatfaktorer Klimatforskare har utarbetat klimatmodeller eftersom faktorerna som in­ verkar på klimatförändringen samverkar sinsemellan på komplexa sätt. En klimatmodell är en datorsimulering, baserad på fysikens lagar som reglerar klimatet. Med hjälp av de här modellerna efterliknar man effekterna av växt­ husgaser, temperatur, regnmängd samt vindar och andra klimatfaktorer på jordklotets atmosfär, glaciärer och snötäcken. Med hjälp av klimatmodellerna beräknas klimatförändringens styrka, framskridande och följder i olika områden. Utvecklingen av klimatmodeller förutsätter ett samarbete mellan experter från många olika områden. I tea­ men ingår specialister i meteorologi, oceanografi och flera andra natur­veten­ skaper samt dataprogrammerare. Enligt vad vi vet i dag beskriver klimatmodellerna klimatvariationer bra under en trettioårsperiod för en kontinent eller för hela jordklotet. Tillför­ litligheten försämras ändå om man använder sig av mindre områden och tidsperioder på mindre än trettio år.

IPCC utarbetar klimatscenarier Klimatforskare har utvecklat klimatscenarier, det vill säga alternativ för hur klimatet kommer att utvecklas till följd av klimatförändringen. Scena­ rierna baserar sig på olika antaganden, exempelvis hur mycket man kommer att kunna begränsa utsläppen av växthusgaser. De olika antagandena matas in i klimatmodeller och så får man klimatscenarier.

Ökning av jordens medeltemperatur enligt olika scenarier °C 6

Röd färg visar scenarier där utsläppen av växthusgaser fortsätter i samma takt som nu.

5 världens medeltemperatur 4 jämförd med 3 medelvärdet för förindustriell tid 2

Blå färg visar en situation, där man märkbart har lyckats skära ned utsläppen av växthusgaser.

1 0 1900

1950

2000 år

2050

2100

Källa: klimatguiden.fi

Diagrammet visar ökningen av jordens medeltemperatur enligt olika scenarier. Som jämförelsetal (nollnivå) har man använt sig av medeltemperaturen för hela världen för åren 1850–1900, det vill säga förindustriell tid.

3 Orsaker och mekanismer bakom klimatförändringen 29


Med hjälp av klimatscenarier kan man forska i de möjliga följderna av klimatförändringen. Klimatscenarier utarbetas bland annat av den interna­ tionella panelen för klimatförändringar, IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change). Det är ett tvärvetenskapligt nätverk av internationella toppforskare, som samlar in vetenskaplig information för klimatpolitiskt beslutsfattande. IPCC bedriver själv ingen forskning. Finland och många andra stater har egna klimatpaneler. Framtidens klimat går inte att förutspå exakt, eftersom utsläppen av växthusgaser och små partiklar inte heller går att förutsäga med säkerhet. De påverkas av politiska beslut samt exempelvis befolkningstillväxten och utvecklingen av ekonomin. Det är också svårt att göra modeller av klimat­ systemet. Dessutom regleras klimatet av överraskande vulkanutbrott och andra naturliga faktorer.

Förändringar i medeltemperatur för åren 2081–2100 jämfört med medelvärdet för åren 1986–2005 Stränga begränsningar av växthusgasutsläpp

-2 -2

-1 -1

0 0

1 1

1,5 1,5

2 2

3 3

4 4

5 5

7 7

9 9

Inga begränsningar av växthusgasutsläpp

11 °C 11 °C

-2 -2

-1 -1

0 0

1 1

1,5 1,5

2 2

3 3

4 4

5 5

7 7

9 9

11 °C 11 °C

Källa: klimatguiden.fi

Förändringar i den årliga nederbörden för åren 2081–2100 jämfört med medelvärdet för åren 1986–2005 Stränga begränsningar av växthusgasutsläpp

-50 -40 -30 -20 -10 -50 -40 -30 -20 -10

0 0

10 20 30 40 50 60 % 10 20 30 40 50 60 %

Inga begränsningar av växthusgasutsläpp

-50 -40 -30 -20 -10 -50 -40 -30 -20 -10

0 0

10 20 30 40 50 60 % 10 20 30 40 50 60 % Källa: klimatguiden.fi

30


kvävegödsling i jordbruket

användning av fossila bränslen förbränning av torv el- och värmeproduktion bränning av skog

risfält

en ökning av utsläpp av växthusgaser orsakade av människor

boskapsuppfödning avstjälpningsplatser avloppsreningsverk

vattenånga koldioxid

föränd ringa strålnin r i solens gseffe kt

naturlig intensifiering av växthuseffekten

metan dikväveoxid dvs. lustgas andra växthusgaser rott

vulkanutb

förändringar i jordens omloppsbana och jordens axellutning

KLIMATFÖRÄNDRING

små partiklar

eteorit

återko

ppling

stor m

förändringar i temperatur, nederbörd, molnighet och andra klimatfaktorer

smeka

nisme

r

klimatscenarier visar alternativa utvecklingsmöjligheter

klimatmodeller simulerar växelverkan mellan olika klimatfaktorer IPCC samlar information

1. Begrepp A Förklara begreppen a. klimat b. klimatförändringen c. växthuseffekten

d. växthusgas e. liten partikel f. väder.

e. Leta på internet efter den senaste informationen om koldioxidhalten som har uppmätts på Mauna Loa i Hawaii.

4. Slutsatser om klimatförändringen Förklara varför

2. Begrepp B Förklara begreppen a. albedo b. klimatmodell c. klimatscenario

d. IPCC e. återkoppling (feedback).

3. Atmosfärens koldioxidhalt Besvara frågorna. a. Vad betyder enheten ppm som koldioxidhalten anges i? b. Varför varierar koldioxidhalten i atmosfären enligt årstiderna? c. Varför varierar koldioxidhalten i atmosfären mera mellan årstiderna i Pallastunturi i Finland än i Hawaii i USA? d. Varför ökar koldioxidhalten i atmosfären om man granskar den med långa tidsintervall?

a. växthuseffekten är en bra sak b. värmestrålningen som kommer från solen till jorden tränger genom växthusgaserna lättare än den värmestrålning som går tillbaka till rymden från jorden c. en kall sommar eller en kall vinter inte bevisar att klimatförändringen är en felaktig slutsats d. vattenånga är en viktig faktor när man tänker på klimatförändringen även om man inte talar om vattenånga när det handlar om den klimat­ förändring som människan orsakar e. exempelvis en minskning av trafikens eller industrins skadliga utsläpp kan påskynda klimat­ förändringen. 3 Orsaker och mekanismer bakom klimatförändringen 31


■ York, Storbritannien

7

Översvämningar 7.1 Förekomsten av översvämningar Störtregnen orsakar översvämningar Översvämningar är vanliga naturrisker. De orsakas av kraftiga regn, snabb snösmältning och i kalla regioner av isproppar i floderna. Översvämningar förekommer i olika delar av världen, såväl i polarområdena som i tropikerna och i områden som floddalar, havs­ och sjöstränder samt på högslätter. En översvämning kan utvecklas stilla under flera dygn eller våldsamt på några minuter. Sådana störtfloder är farliga, eftersom snabbt strömmande vatten kan rycka med sig klippblock, stora föremål och nästan allt som kom­ mer i dess väg, till och med människor.

Hur en översvämning utvecklas

Störtregn träffar ett område där marken inte kan absorbera vatten.

1

Regnvattnet rinner som ytavrinning mot en flod.

2

3 Floden stiger snabbt och flödar över skyddsvallen och ut i dalen.

68


Översvämningarna orsakar erosion av jordytan

■ Illinois, USA

I klimatregioner med en tydlig torr- och regnperiod är översvämningarna våldsammare än i klimatregioner där det regnar året om. Under regnperioden som följer efter den långa torrperioden regnar det ofta rikligt. Regnvattnet sugs inte upp av marken utan rinner snabbt till floder i form av ytavrinning. Det gör att vattenytan snabbt stiger. Under torrperioden vissnar växterna, vilket gör att de inte binder jorden och bromsar nötningen av jordytan, det vill säga erosionen. Det rinnande vattnet blandas då med löst jordmaterial som lokalt ansamlas på flodbottnen. På det viset fylls flodfårorna snabbt och börjar svämma över. Avskogning och överbetning gör översvämningarna och erosionen värre eftersom det skyddande växttäcket minskar.

Översvämningar uppträder regelbundet Översvämningar knutna till regnperioden är vanliga till exempel i Syd- och Sydostasien. Där förekommer monsuner, det vill säga vindar, som ändrar riktning efter årstiderna. Sommarmonsunen, som blåser från havet, orsakar kraftiga regn, som ofta leder till översvämningar. Också på savannerna och i klimat med vinterregn (medelhavsklimat) växlar torrperioder och regn­ perioder. Även där är översvämningar vanliga. I Centraleuropas stadsområden uppstår översvämningar nästan årligen efter störtregn när avloppssystemen inte hinner avlägsna dagvattnet. Dagvatten är regnvatten och smältvatten som rinner på och sköljer av hårda ytor som till exempel asfalt. Eftersom klimatförändringen lokalt ökar regnmängderna, blir översvämningar i stä­ derna vanligare. Översvämningarna blir också vanligare när havsnivån höjs på grund av klimatförändringen.

Som en följd av översvämning orsakad av störtregn har majs­ skörden delvis förstörts och åkern har förlorat en del av matjorden.

ORSAKER TILL ÖVERSVÄMNINGAR

byggande och asfaltering

kraftiga regn

snösmältning

översvämningar vattendrag

skogs­ avverkning

jordskred

isproppar i vattendrag

när dammar brister

översvämningar kuster

tsunamier

havsnivå­ höjning

stormar

kraftiga lågtryck

Klimatförändringen gör översvämningar vanligare både längs kusterna och i floderna genom att havsytan höjs och det regnar mera.

7 Översvämningar 69


Människor som drabbas av översvämmande floder per år (miljoner) Indien

4,8 3,5

Bangladesh 3,3

Kina 0,93

Vietnam 0,71

Pakistan

0,64

Indonesien 0,46

Egypten

0,39

Myanmar Afghanistan

0,33

Nigeria

0,29

Brasilien

0,27

Thailand

0,25

Demokrat. republ. Kongo

0,24

Irak

0,19

Kambodja

0,19 4,2

resten av världen Fattiga länder är mest utsatta för översvämningar och andra naturkatastrofer.

■ Thailand

Översvämningar gör också nytta Översvämningar efter regelbundna årstidsregn är inte bara till skada. Den lokala befolkningen har anpassat sig till dem och egentligen är människorna beroende av översvämningarna eftersom regnperioden möjliggör jordbruk. Flodslammet gör odlingsjorden näringsrik. Årstidsbundna översvämningar är i allmänhet farliga först när vattnet stiger onormalt högt.

Mänsklig verksamhet har gjort översvämningar vanligare Översvämningsskador har blivit vanligare och ökat globalt. I stadsområden uppkommer översvämningar efter störtregn när avloppsnätet inte hinner leda bort dagvattnet. Hundratals människor har dött i översvämningar i Europa under 2000-talet och de ekonomiska förlusterna har varit betydande. I många fattiga regioner har översvämningarna ökat på grund av att skogar har använts till brännved eller röjts till åkrar genom avskogning.

Slammet som översvämningen för med sig fungerar som gödsel.

70


7.2 Att förbereda sig för översvämningar Kartläggning av riskområden Översvämningar och skadorna de orsakar kan förutsägas genom att man följer med regnmängderna och ytvattennivån. Inom EU har man utvecklat ett särskilt översvämningsdirektiv, som syftar till att minska och kontrollera översvämningsriskerna. Inom EU utvecklas kartor över områden som riske­ rar att drabbas av översvämningar. I många EU-länder, såsom Finland, har man arbetat fram en riskklassificering för områden som översvämmas. Om­ råden med hög översvämningsrisk är tätt bebodda områden där sannolik­ heten för en översvämning är stor. Till den högsta riskklassen hör också områden med offentliga byggnader eller industrianläggningar som vid över­ svämningar kan skadas eller orsaka vattenföroreningar. I en europeisk jämförelse är Finland ett land med låg översvämningsrisk. Men också här är översvämningar en risk för jordbruket i Österbotten samt i de sydvästra och sydliga delarna av landet.

Områden med de största riskerna för översvämning i Finland 2018–2024 1 Ivalo tätort 2 Kittilä kyrkby 3 Rovaniemi 4 Kemijärvi centrum 5 Torneå 6 Kemi kustområde 2 7 Pudasjärvi centrum 8 Pyhäjokis nedre lopp 9 Alavieska–Ylivieska 3 10 Ylistaro–Lillkyro–Kvevlax 11 Lappo 5 12 Laihela–Runsor 6 13 Ilmola–Seinäjoki 14 Lappfjärd tätort 15 Björneborg 8 16 Vittis 17 Åbo kustområde 9 18 Helsingfors och 10 11 Esbo kustområde 19 Riihimäki centrum 12 13 20 Lovisa kustområde 14 21 Kymmene älvdal 22 Fredrikshamns och 15 Kotkas kustområde 16 17

Områden med risk för översvämningar i Indien

1

4

7

0

500 km

Översvämningsindex - risknivå extremt hög hög ganska hög låg obetydlig/ouppskattad

19 21 18

20

Lantmäteriverkets terrängdata 3/2018 SYKE:s (Finlands miljöcentral) vattenförvaltningsområden och avrinningsdistrikt 2010

22 0

100 km

7 Översvämningar 71


Viktiga platser i Finland som är utsatta för översvämningsrisk

Områden med risk för översvämning i Björneborg Norrmark

Björneborgsviken Kahaluoto

ca 25ca000 25 000 byggnader byggnader

ca 40ca000 40 000 invånare invånare

älv mo Ku

Inderö

ca 25ca ca000 25 000 000 ca 40ca ca000 40 000 000 ca 400 ca 400 400 25 40 ca 50–60 svårt ca 1800 km km 50–60 svårt ca 1800 byggnader byggnader invånare invånare kulturarv kulturarv byggnader invånare kulturarv evakuerade byggnader evakuerade byggnader trafiknät trafiknät

Södermark

ca 400 ca 400 kulturarv kulturarv Svinhamn

Gåsholmen

ca 200 som som ca platser 200 platser är farliga för miljön är farliga för miljön Barnöre

Slåttskär

Viknäs

50–60 50–60 svårtsvårt svårt ca 1800 1800 km ca 1800 km km 50–60 ca evakuerade evakuerade byggnader byggnader trafiknät trafiknät evakuerade byggnader trafiknät

ca 200 ca 200 platser 200 platser platser som som som ca är farliga är farliga farliga för miljön för miljön miljön är för

I Finlands största riskområden beräknas det bo omkring 40 000 personer. Hundratals kulturarvsplatser hotas av översvämningar och även miljön kan skadas.

Hjulböle

Sonnäs

BJÖRNEBORG Fäviken Flygstation

vatten

årlig sannolikhet: 50 % 20 %

10 % 5%

2% 1%

0,4 % 0,1 %

■ Ilmola, Finland

I Österbotten är det ofta översvämningar i samband med snösmältningen om våren. Våta åkrar försenar odlingsstarten.

72


7.3 Metoder att motverka översvämningsskador Översvämningsskador kan förhindras För att permanent skydda sig mot översvämningar eller minska de skador de åstadkommer finns olika översvämningsskydd. Med hjälp av planering och bestämmelser styrs markanvändningen så att det byggs så lite som möjligt på riskområden. Sådana anvisningar finns inte överallt eller så följs de inte. I synnerhet i tätt befolkade områden i utvecklingsländer ligger den fattiga befolkningens bostadsområden ofta på platser där översvämningar är san­ nolika. För att skydda sig mot översvämningar bygger man skyddsvallar och hus på pelare, samt reglerar vattenförekomsten genom reservoarer. Under flödestopparna, till exempel när det regnar mycket, lagras vatten i konstgjorda dammar. Ur dem leds vatten ut i flodfårorna eller i bevattnings­ kanaler när översvämningen har sjunkit undan. Erosion och vattenström­ ningen till floder kan dämpas om skogarna bevaras och genom att man för­ hindrar överbetning. Även terrasser, vallar och plöjning längs höjdkurvorna (konturplöjning) dämpar vattenflödet och minskar risken för översvämningar.

■ Normandie, Frankrike

På åkerkanterna planteras skyddande växter, exempelvis vide, så att vattnet från översvämningar inte ska ta med sig jord och näringsämnen.

7 Översvämningar 73


Översvämningar i världen Översvämningar orsakade av isproppar ■ Haukipudas, Finland

I LAPPLAND OCH ÖSTERBOTTEN är översvämningar

orsakade av isproppar vanliga. Älvarna flyter på en jämn slätt och plötsligt ökar smältande snö vattenflödet. Is som trans­ porteras i älvarna packar sig i de låga älvarnas mynningar och vattnet stiger. Kraftig köld kan orsaka översvämningar när det i en snabbt strömmande älv bildas iskristaller och vattnet börjar frysa från bottnen mot ytan. För att förhindra sådana dam­ mar av hängande is kan man spränga dem. Uppkomsten av hängande is kan förhindras med bommar, som dämpar vat­ tenströmmen. Då fryser älven från ytan och hängande is kan inte bildas.

Översvämningar i Centraleuropa ■ Dresden, Tyskland

I CENTRALEUROPA orsakas

översvämningar ofta av stört­ regn. I tättbebyggda trakter har floder rätats ut, vilket gör att de strömmar snabbare. Asfaltoch betongytor som är vanliga i städer absorberar inte vatten och avloppsnätet hinner inte transportera bort vattnet till­ räckligt snabbt.

74


Acqua alta-fenomenet i Vendig I ITALIEN , vid Adriatiska havets

kust, uppträder regelbundet det så kallade acqua alta-fenomenet (högt vatten), där tidvattnet på grund av lokala vindar stiger högre än normalt och orsakar översvämning. Feno­ menet är som kraftigast i Venedig­ området om vintern. ■ Vendig, Italien

Översvämningar i monsunområden ÖVERSVÄMNINGARNA I BANGLADESH beror på

våldsamma monsunregn, som får floderna Ganges och Brahmaputra att svämma över till de omgivande flodslätterna.

Även kalhuggning av skogarna i Himalaya har ökat risken för översvämningar. Svåra översvämningar drabbade Bangladesh 2004 när 3 000 människor dog.

Flodmynningar som svämmar över ■ Okavango, Botswana

I ALLMÄNHET RINNER floder ut i havet eller i en

insjö men Okavangofloden är ett undantag, den rinner ut i Kalahariöknen i Botswana. Under regn­ perioden bildas ett delta i dess mynning. Deltat är cirka 9 000 km2 då det är som störst, det vill säga

nästan lika stort som Nyland. Under torrperioden avdunstar vattnet och bara en liten del av vattnet fortsätter sin färd till en liten flod, som slutligen för­ svinner i Kalahariöknen. Okavangoflodens alluvials­ lätt är en mångsidig värld av organismer. 7 Översvämningar 75


De tre ravinernas damm i Yangtzefloden Beijing ■ Sandouping, Kina

KINA

Shanghai

De tre ravinernas damm

Yangtze 0

1000 km

• Dammen byggdes under åren 1994–2006. • Den togs i bruk fullt ut 2012. • Dammens hela längd är 2,3 km. • Ett 660 km långt vatten­magasin täckte 13 storstäder, 140 mindre städer och 1350 byar. • Åtminstone 1,4 miljoner människor tvångsför­ flyttades från sina hem under bygget. • Med dammen kan man utjämna över­ svämningarna i Yangtzefloden. • Vattenkraftverket producerar lika mycket elektricitet per år som 20 kinesiska kärnkraft­ verk och lika mycket som hela Finland behöver under ett år.

Vattenkraftverket vid De tre ravinernas damm producerar elektricitet. Kraftverkets damm dämpar också översvämningarna i Yangstefloden.

76


• Översvämningar förekommer i olika delar av världen, speciellt i floddalar och längs havskuster.

• Klimatförändringen, urbaniseringen, röjning av åkrar och nedhuggning av skog ökar över­ svämningarna.

• Översvämningar i floddalar orsakas av snabb snösmältning, isproppar samt störtregn som förstärker erosionen. Över­ svämningar på havsstränder orsakas av stormar och tsunamier.

• Man förbereder sig på översvämningar genom att kartlägga riskområden. • Stormskador bekämpas med översvämnings­ vallar, vattenreglering med hjälp av dammar och konstgjorda vattenmagasin, samt genom att ytavrinningen görs långsammare.

1. Begrepp

a. Under vilka förhållanden uppstår en över­ svämning mycket snabbt? b. Varför kan sådana översvämningar vara mycket skadliga? c. Vilka andra orsaker än störtregn finns till översvämningar? d. Hurdana skador orsakar översvämningarna? e. Varför förolyckas betydligt många fler människor i översvämningar i utvecklings­ länderna än i rika länder? f. Hur kan man förhindra översvämningar?

Förklara begreppen a. störtflod b. ytavrinning c. erosion

d. område med risk för översvämning e. översvämningsskydd.

2. En översvämning på nyheterna Välj något av världens översvämningskänsliga flodområden. Leta på internet efter nyheter om översvämningar som har förekommit inom flod­ området. Berätta om orsakerna till och följderna av en översvämning samt hur människorna förberedde sig för översvämningen.

4. Floder som ofta svämmar över a. Namnge floderna som är markerade på kartan. b. Presentera orsakerna till översvämningar i floderna 1–4.

3. Översvämningar Bekanta dig med den schematiska figuren på sidan 51 över hur en översvämning utvecklas.

4 2

1 3

7 Översvämningar 77


■ Sahara

8

Torka, brist på rent vatten och hunger 8.1 Torka och vattenbrist Vatten är en förutsättning för allt liv Sötvattenresurserna på jorden är ojämnt fördelade och de håller på många ställen på att sina. Jordens växande befolkning behöver allt mer vatten, dricksvatten till boskap och bevattningsvatten till odlingarna. Därför måste människan övergå till en hållbar vattenanvändning. Vi får inte använda mer rent sötvatten än vad som förnyas i det naturliga kretsloppet. Vatten­ brist beror på överkonsumtion och på torka, som i sin tur beror på små regn­ mängder. Kortare perioder av torka brukar inte leda till stora problem. Prognos för områden med vattenbrist år 2025

vattenbrist som beror på torka kommande vattenbrist vattenbrist som beror på fattigdom obetydlig eller ingen vattenbrist data saknas

78


Alla har inte rent vatten Även om allt fler människor i olika delar av världen numera har tillgång till dricksvatten, saknar närmare en miljard människor fortfarande rent vatten. Dålig sanitet är den största orsaken till att de fattigaste länderna inte har tillräckligt med vatten. Med sanitet menar man sådana miljöåtgärder som ger rent vatten. De inkluderar rent rinnande vatten, avlopp och hygieniska toaletter. När avloppen till toaletterna är bristfälliga eller om det inte alls finns toaletter, hamnar avföringen i yt- och grundvattnet. På så sätt kan sjukdomar spridas via vattnet. Brist på rent vatten och fungerande toaletter inverkar på folkhälsan på ett avgörande sätt. Enligt uppskattningar finns det cirka 700 miljoner människor som inte har fungerande toaletter. Varje dag dör 800 barn som är yngre än fem år på grund av smutsigt vatten och dålig hygien, som leder till olika sjukdomar, bland annat diarréer. Handtvätt med tvål och vatten skulle vara ett effektivt sätt att förhindra sjukdomar, men miljoner människor har inte möjlighet till det i sina hem. Särskilt problematisk är bristen på rent vatten och toaletter i katastrof- och krisområden. Ett av FN:s mål för hållbar utveckling är att alla människor i världen ska ha rent vatten och en funge­ rande toalett år 2030.

Människan behöver sötvatten för att leva MÄNNISKAN består till största delen av vatten och dör av vatten­ brist på några dagar. Vi behöver 1–4 liter rent vatten varje dag, beroende på klimatet. Vatten be­ hövs också för tvätt. För att hållas frisk och vid liv borde var och en ha tillgång till åtminstone 15–20 liter rent vatten per dygn. Så är det ändå inte, utan cirka hälften av världens befolkning lider av vattenbrist dagligen. En världsomfattande vatten­ kris är nära. I många områden förbrukas vattnet snabbare än tillgångarna hinner förnyas och renas i det naturliga kretsloppet eller på konstgjord väg. Klimat­ förändringen inverkar också på vattnets kretslopp eftersom neder­ bördsmängderna förändras och vattnet som är lagrat i glaciärerna minskar.

Andel av befolkningen med utvecklad sanitet år 2015

Andel av befolkningen (%) >90 76–90 50–75 <50 data saknas Källa: WHO

8 Torka, brist på rent vatten och hunger 79


Långa turer för att hämta vatten inverkar på barnens skolgång En långvarig torka orsakar vattenbrist särskilt i områden där det inte finns tillräckligt djupa brunnar. Grunda brunnar och dammar som matas med regnvatten torkar ut. Därför måste man periodvis hämta vatten från brunnar som ligger långt borta. Den största delen av vandringarna för att hämta vat­ ten utförs av kvinnor och barn. De långa turerna belastar särskilt kvinnornas vardag och försvårar flickornas skolgång. Många flickor hinner inte gå i skola därför att vattenhämtningen tar så mycket tid. ■ Thar, Indien

8.2 Effekter av torkan på odlingar Växter behöver mycket vatten

Människor i olika delar av världen är vana vid olika slags toaletter.

80

När perioderna med torka förlängs, minskar vattnet både i form av yt- och grundvatten. Det påskyndar jorderosionen och försvagar produktiviteten i jordbruket. Om växterna inte får tillräckligt med vatten, dör de. En växtfri matjord kan lätt blåsa bort med vinden. Torka orsakar också skogsbränder, som i sin tur kan eliminera växtligheten så att öknen breder ut sig. Allt oftare sprider sig bränderna också till stadsområden. En sänkning av grundvatten­ ytan, som beror på en alltför riklig användning av vatten, kan också leda till att markytan sjunker. Dessutom kan kampen om de små vattentillgångarna leda till konflikter och till och med krig. I torra områden går mycket vatten åt för bevattning av odlingar. Med konstbevattning avses att vatten leds till åkrar eller andra odlingar med hjälp av kanaler eller rör. Att sötvatten används för bevattning kan innebära vattenbrist åtminstone för de fattigaste människorna, som till och med kan ha brist på dricksvatten.


Användningen av sötvatten

Östeuropa Östeuropa Ryssland och och Ryssland

HelaHela världen världen Västeuropa Västeuropa

CentralCentralasienasien

NordNordamerika amerika

Ost-OstMellanöstern Mellanöstern asienasien och Arabiska och Arabiska halvön halvön Syd-Sydasienasien Väst-VästSydostSydostafrika afrika asienasien Öst-Östafrika afrika CentralCentralafrika afrika NordNordafrika afrika

MellanMellanamerika amerika

Syd-Sydamerika amerika Syd-Sydafrika afrika

Australien Australien och och Zeeland Nya Nya Zeeland

jordbruk jordbruk industri industri hushåll hushåll

Konstbevattning kan orsaka försaltning av marken I torra och heta områden kan konstbevattning försalta marken. Även söt­ vatten innehåller små mängder av salter. När det avdunstar mycket vatten, börjar salt så småningom att samlas på markytan genom att vattnet stiger på grund av kapillärkraften. Om marken är försaltad, störs vattenupptagningen hos växter som är anpassade till lite salt och skörden minskar. Om försalt­ ningen förvärras blir odlarna tvungna att byta odlingsväxter mot arter som är salttåligare. Till slut växer det så dåligt att det inte längre lönar sig att odla.

Jordbruket anpassar sig till torka med nya metoder Miljövänliga jordbruksmetoder skyddar jordmånen från torka, minskar be­ hovet av konstbevattning och minskar risken för erosion. I miljövänligt jordbruk bearbetas jorden så lite som möjligt och man strävar efter att hela tiden skydda åkerns yta mot sol och vind. Det kan göras antingen med hjälp av odlingsväxter eller med hjälp av döda stjälkar eller blad som så småningom sönderfaller. När de sönderfaller kommer de också att förbättra jordmånen. Dessutom kan man välja arter som uthärdar torka. Exempelvis durra och hirs klarar sig med betydligt mindre vatten än vete och ris.

Risodling lönar sig inte i torr och salt jordmån.

8 Torka, brist på rent vatten och hunger 81


■ Utah, USA

För att bibehålla grundvattennivån kan man • begränsa användningen av grundvatten till den naturliga förnyelsenivån • planera och bygga städer där grön­ områdena är så stora att vattnet sugs upp av grundvattnet • skydda våtmarker efter­som de gör ytavrinningen lång­ sammare, så att vattnet rinner ned till grundvattnet

Att bevattna med sprinkler är en slösaktig bevattningsmetod.

• odla växter och hålla djur som kan leva på de lokala vattentillgångarna.

Droppbevattning är precisionsbevattning, där vatten droppas vid basen av växten.

Exakt bevattning sparar vatten Även om konstbevattning minskar vattentillgångarna i fattiga regioner är den i många områden nödvändig för odlarna. Den enklaste metoden att spara konstbevattningsvatten är att sköta om de existerande systemen och effekti­ vera bevattningen. Precisionsbevattning är en vattensparande konst­ bevattningsmetod, där man styr vattnet direkt till växternas rötter med hjälp av tunna rör. På så så vis avdunstar det mindre vatten än vid traditionell bevattning där vattnet strömmar i öppna kanaler. Nya bevattningsmetoder är ändå ofta alltför dyra för fattiga länder. För att spara vatten i torra områden har man i stället bland annat byggt uppsamlingssystem för regnvatten, repa­ rerat läckor i vattenrör samt begränsat vattenanvändningen under torra perioder.

82


8.3 Ökenspridning

■ Gourcy, Burkina Faso

Ökenspridningen hotar torra områden Ökenspridning innebär att jorden omvandlas till öken, det vill säga ett om­ råde helt eller nästan utan vegetation. Ökenspridningen hotar i synnerhet torra och halvtorra områden, som i viss mån ännu är täckta av vegetation, i närheten av öknar. Det torrare klimatet, som orsakas av klimatförändringen, långa torrperioder och människans aktivitet förstör vegetationen. Då männ­ iskorna använder för mycket grundvatten sjunker grundvattenytan så att växternas rötter inte kommer åt den. Växternas livsmöjligheter försvagas och erosionen förstärks också på grund av att djuren äter och trampar ned för mycket växtlighet. I utkanten av öknarna bedrivs ibland svedjebruk som ökar risken för ökenspridning eftersom skogen fälls och träden eldas upp. Det gör man för att de fällda trä­ den frigör näringsämnen till odlingsväxterna. Risken för ökenspridning förvärras av att människorna samlar brännved och framställer träkol som källa till energiproduktion. Ökenspridningen är en utmaning för både fattiga och rika länder. I motsats till de fattiga länderna har de rika länderna oftast råd med konstbevattning.

Riskerna för ökenspridning

mycket hög risk hög risk måttlig risk

8 Torka, brist på rent vatten och hunger 83


Metoder som dämpar öken­ spridningen • plantering av växter som binder jordmånen • torrjordbruk eller bandodling framom svedjebruk • terrassodling i sluttnings­områden

Ökenspridningen kan dämpas Ökenspridningen och jorderosionen kan bekämpas genom plantering av träd eller andra växter i områden, där risken för ökenspridning är stor. Öken­ spridningen kan också dämpas med hjälp av olika slags jordbruksteknik. Vid torrjordbruk (dry farming) planteras växterna glest och bevattnas inte eftersom deras rötter växer djupt ned i marken. Vid bandodling (strip farming) odlas två grödor i band bredvid varandra och banden bearbetas vid olika tidpunkter. På så sätt är marken ständigt bevuxen och ligger inte bar med risk att föras bort av regn eller vind. Terrassodling i sluttande terräng kan också hindra att marken rinner bort.

• färre betande boskap • begränsad avverkning i utkanten av öknar

Bandodling kan användas i torra och erosionskänsliga områden för att dämpa erosionen. ■ Bali, Indonesien

I sluttningsområden kan terrassering av åkrarna förhindra erosion och att vatten rinner bort.

84


Brist på mat och dricksvatten Australien

■ Sydney, Australien

I SYDNEY öppnades en avsaltningsanläggning år 2010. Av havsvatten producerar anläggningen 250 miljoner liter dricksvatten per dygn. Det motsvarar vattenbeho­ vet för ungefär 1,5 miljoner människor. Avsaltning är en effektiv metod att skaffa dricks­ och bevattnings­ vatten men metoden är också dyr eftersom den kräver mycket energi. Den energi som används vid avsalt­ ningen i Sydney är förnybar, eftersom den kommer från vindparker som har byggts för anläggningen. Havsvattnet renas först från organiska partiklar och andra orenheter. Efter det avsaltas vattnet med hjälp av omvänd osmos.

Jemen

■ Sana, Jemen

JEMEN är den fattigaste staten i Mellanöstern. Mins­

kande oljeintäkter, en växande befolkning, arbetslös­ het och sinande vattenresurser har lett till internt kaos i landet. År 2015 började en allians ledd av Saudi­ arabien att bomba huthirebeller som bekämpar den jemenitiska regeringen och landet kastades in i en hu­ manitär katastrof. Tusentals civila har dött i konflikten som också har fått landets hälsovårdssystem och livs­ medelsförsörjningen att kollapsa. Den största delen av befolkningen är i behov av humanitär hjälp. Parterna i kriget har anklagats för att stoppa livsmedelsbistånd och för att ha bombat civila mål. Enligt uppskattningar lider cirka 20 miljoner jemeniter av brist på föda.

Indien

■ Chennai, Indien

CHENNAI, som är huvudstad i delstaten Tamil Nadu i

Indien, led av vattenbrist sommaren 2015. Vid samma tidpunkt drabbades området av en exceptionell vär­ mebölja. Miljonstaden Chennais samtliga fyra bruks­ vattenbassänger torkade fullständigt och miljoner människor levde under några veckor på extremt små vattenmängder. Delstatsmyndigheterna transportera­ de vatten till området med tankbilar och människor köade i timtal i den stekande hettan för att få sitt vat­ ten. Enligt uppskattningar kommer flera av Indiens storstäder och större jordbruksområden att drabbas av total torka under de närmaste åren, eftersom den väx­ ande befolkningen använder allt mer vatten. 8 Torka, brist på rent vatten och hunger 85


Torka och ökenspridning i olika områden Aralsjön, Centralasien FÖRE ÅR 1960 förde floderna Amu-darja och Syr-darja rikligt med sötvatten till Aralsjön, som ligger i Centralasien. Det vatten floderna förde med sig räckte till för att ersätta det vatten som avdunstade från sjön i det torra området. Situationen förändrades när man började an­ vända flodernas vatten för bomullsodlingar. Flodvattnet minskade till en tiondel och Aral­ sjön började krympa. I dag finns bara några småsjöar kvar, resten av området är sand- och saltöken. Att den tidigare så fiskrika sjön har dött är inte det enda problemet för invånarna i trakten. Områdena kring den forna Aralsjön är ställvis svårt förorenade av vapentester som utförts där samt på grund av olika industriprojekt. Dessut­ om besprutade man under Sovjettiden bomulls­ odlingarna med olika insektsgifter, som rann till sjöns bottensediment. I dag sprids sjöns forna bottensediment och gifterna för vinden och gör människor inom vidsträckta områden sjuka.

■ Aralsjön, Moynaq, Uzbekistan

■ Finland

Finland ENLIGT METEOROLOGISKA INSTITUTET var maj och augusti år 2018 de varmaste under den tid man har mätt temperaturen i Finland. Den förlängda sommartorkan orsakade skördebort­ fall framförallt för spannmålsodlarna. Med klimatförändringen kommer våren och försommaren i Finland sannolikt att bli torrare än förr. Man kan ändå förbereda sig för som­ martorkan genom att lagra det vatten som faller under vintern för konstbevattning på sommaren. De bevattningssystem som används i Finland är för tillfället närmast avsedda för grönsaks- och fruktodling, med ett tillräckligt utbyte för att täcka bevattningskostnaderna. Om problemet med torka förvärras, kan man i framtiden tving­ as att bevattna också växter som ger mindre ekonomisk utdelning, som potatis och spannmål.

86


Kalifornien, USA I DELSTATEN KALIFORNIEN utropades år 2014 nödläge efter långvarig och fortsatt torka. På många platser torkade brunnarna helt och invånarna var tvungna att använda importerat flaskvatten eller att skaffa vattentankar till sina gårdar. Invånarna uppmanades att spara vatten genom att inte fylla simbassänger eller vattna sina gräsmattor. Palmer och gröna gräsmattor hör inte till den naturliga vegetationen i om­ rådet. Samtidigt ökade syntetiska konstgräs i popularitet, eftersom de inte behöver vattnas och håller flera år. Jordbruket kräver mycket vatten eftersom Kalifornien producerar hälften av frukterna och grönsakerna i USA. Torkan blev lindrigare våren 2017 och reglerna kring vattenanvändningen luckrades upp. Under sommaren och hösten 2020 uppkom nya mark­ bränder som orsakades och spreds av torkan. Markbränderna ledde till många dödsfall och ekonomiska skador.

■ Kalifornien, USA

■ Baidoa, Somalia

Afrikas horn VÅREN 2019 hotades staterna i Afrikas horn, det vill säga Somalia, Eritrea, Etiopien och Djibouti, av allvarlig matbrist. Regnmängderna i området hade sjunkit till mindre än hälften av medel­ regnmängden för området. Torrperioden var den andra i rad, eftersom regnen redan den fö­ regående sommaren varit mindre än vanligt. Somalia och Etiopien led mest av torkan, liksom deras grannstater Uganda och Kenya. På grund av torkan blev skörden liten och behovet av nöd­ hjälp var stort. Befolkningen led dessutom sedan tidigare brist på mat, eftersom priserna på livsmedel hade stigit efter den föregående torrperioden.

8 Torka, brist på rent vatten och hunger 87


Erosionen och skogarna Haiti

■ Port-au-Prince, Haiti

HAITI SOM LIGGER på ön Hispaniola är ett av världens fattigaste länder. Ur­ sprungligen var Haiti nästan helt täckt av skog. En stor del av skogarna fälldes redan under kolonialtiden för att ge rum för frukt- och sockerrörsplantager. Avskog­ ningen accelererade under 1900-talet och i dag återstår bara någon enstaka procent av de ursprungliga skogarna. Skogarna har blivit brännved och röjts till åkrar och betesmarker. Nedhuggningen av skogar har lett till allvarliga miljöproblem. Ero­ sionen minskar odlingsytan och förvärrar översvämningarna som följer på stört­ regn.

■ Shanxi, Kina

Kina och Indien I KINA OCH INDIEN har man planterat

mycket skog under de senaste åren. Sär­ skilt på landsbygden har människor upp­ manats till trädplantering. Indien och Pakistan anordnade 2017 en trädplante­ ringstävling som vanns av Pakistan. I Kina har man under de senaste åren planterat cirka 300 000 kvadratkilometer skog, det motsvarar nästan hela Finlands yta. För att utöka mångfalden valdes flera trädslag ut. Kina har dessutom skött bra om äldre sko­ gar och förbjudit avverkning av naturliga skogar.

88


8.4 Hunger Var tionde människa lider av undernäring Nästan var tionde person lider av undernäring. Varje dag dör tiotusentals människor på grund av brist på föda och av sjukdomar som det leder till. Oftast använder man begreppet hunger i diskussionerna om undernäring. Kvantitativ hunger innebär att födan innehåller alltför lite energi för kroppens livsfunktioner. Med kvalitativ hunger avses å andra sidan ett tillstånd där energimängden i födan är tillräcklig men födan innehåller allt­ för lite proteiner, mineralämnen och vitaminer. Av kvalitativ hunger lider människor som har en ensidig föda, till exempel ris eller majs.

Problem som har att göra med att födan varierar i olika delar av världen Övervikt och sjukdomarna den orsakar är ett växande globalt problem. Över­ vikt plågar i dag människor både i norr och i söder. Övervikt hör ofta samman med fattigdom. Det beror på att en diet med alltför mycket kolhydrater ofta är billigare än en hälsosammare föda som innehåller proteiner. I de fattigaste länderna är problemet matbrist och att födan är ensidig. Problemet med hunger och svält är värst i Afrika söder om Sahara, där torka och många fattigdomsrelaterade problem, som brist på maskiner, gödsel och utsäde, inverkar enormt på produktionen av föda. I många utvecklingsländer har den egna livsmedelsproduktionen mins­ kat och i huvudsak produceras så kallade exportgrödor (cash crops) för försäljning, till exempel oljepalmer och tobak. På det sättet finns det inte föda till befolkningen, utan man måste köpa den till ett högt pris från utlandet. Om världsmarknadspriset på maten stiger, kan de mest utsatta människorna inte köpa mat åt sig själva. En sådan situation kallas matkris.

Mängden undernärda personer 2005–2017 miljoner 1 000 945 900

Undernärda personer i olika områden av världen 2005–2017 700

911

877

800

855 840 821 813

600 806

795 784 784 804 821

500 miljoner

700 600 500 400

400 300 200

300

100

200

0

100

Asien 2017

2016

2015

2014

2013

2012

2011

2010

2009

2008

2007

2006

2005

0

2005

Afrika 2010

2012

Latinamerika 2014

2016

2017

8 Torka, brist på rent vatten och hunger 89


Svälten kan elimineras Orsakerna till livsmedelskrisen hör ihop med odling av oljepalm, som används bland annat till biobränslen, och andra exportgrödor, samt ut­ vecklingsländernas svaga ställning i världshandeln. Därför kan svälten inte bekämpas enbart genom jordbruksreformer. Det krävs politiska och ekono­ miska åtgärder med insatser från rika länder för att få slut på svält och under­ näring. Det bästa sättet att eliminera svälten är att minska fattigdomen och ojämlikheten globalt. Forskning visar att man har kunnat minska undernäringen när det all­ männa ekonomiska läget har förbättrats i utvecklingsländerna. Det viktigaste är att förbättra situationen för de mest utsatta människorna och de allra fattigaste länderna.

Olika sätt att förbättra livsmedelsproduktionen • större odlingsområden • konstbevattning • användning av gödsel • produktion av livsmedels­ växter i stället för export­ grödor • satsning på lokala arter

Områden med hungersnöd 2018

Hungersituationen extremt alarmerande alarmerande allvarlig

90

• nya arter, växtförädling och genetisk variation • främjande av ekologisk livsmedelsproduktion • bekämpning av skadedjur • mekaniserat jordbruk • bättre lagring och transportförbindelser

• utbildning för jord­ brukarna • rättvist markägande • bättre ställning för flickor och kvinnor • nya födokällor


• Dålig sanitet är den största orsaken till att närmare en miljard människor lider av brist på rent vatten.

• Ökenspridning, det vill säga att ett område blir kalt eller nästan kalt, är en risk framför allt i torra eller halvtorra områden i närheten av öknar.

• Torkan komplicerar jordbruket. • Konstbevattning förbrukar vatten­ tillgångar och kan orsaka försaltning av marken.

• Ökenspridning och jorderosion kan minskas genom plantering av växter, mindre avverkning, genom torrjordbruk, bandodling eller terrassodling samt genom att överbetning inte tillåts.

• Långa turer för att hämta vatten försvårar skolgången för barn.

• Ungefär en tiondel av jordens befolkning lider av undernäring.

• Miljövänliga odlingsmetoder skyddar marken från uttorkning och minskar behovet av bevattningsvatten samt minskar erosionsrisken.

• Odling av exportgrödor och utvecklingsländernas svaga ställning i världshandeln har lett till livsmedelskriser.

1. Begrepp A

3. Stater med dålig sanitet

Förklara begreppen

Undersök kartan på s. 79 och namnge stater där mer än hälften av befolkningen saknar god sanitet.

a. hållbar vattenanvändning b. ytvatten c. grundvatten d. konstbevattning e. försaltning f. precisionsbevattning g. ökenspridning h. erosion.

4. Nederbörden i Los Angeles a. Konstruera ett linjediagram över regnmängdens årliga variation i Los Angeles, Kalifornien för åren 2000–2018. b. Medelvärdet för den årliga regnmängden är 387 mm för en 30-årsperiod i Los Angeles. Under hur många år har regnmängden varit under medelvärdet? c. Gör en begreppskarta över orsaker till torkan i Kalifornien.

2. Begrepp B Förklara begreppen a. svedjebruk b. torrjordbruk c. bandodling. År mm

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 395

106

264

219

673

277

67

260

206

315

453

193

175

113

189

239

415

98

430

8 Torka, brist på rent vatten och hunger 91


De mångsidiga kompetenserna i Meridian GE1 Genom dina gymnasiestudier ska du utveckla en mångsidig kompetens. För det behöver du mer än rena ämneskunskaper. På det här uppslaget pekar vi på sex olika kompetenser och var i läromedlet de står i fokus. Kompetenserna tas upp i olika former av innehåll: i själva huvudtexten och bilderna i läromedlet, i uppgifter, i arbetet med olika genrer och olika språk i tal och skrift, genom att du fördjupar dig i forskning och fakta och reflekterar kring andras erfarenheter och upplevelser. Vi tipsar också om hur du kan koppla till dina kunskaper i andra ämnen!

De här innehållstyperna använder vi i våra läromedel

Basinnehåll

Uppgifter

Flera genrer

Flera ämnen

Här får du jobba med mångsidig kompetens i läromedlets text- och bildmaterial.

Här får du jobba med mångsidig kompetens i uppgifter till basinnehållet.

Här får du jobba med andra genrer än lärobokstext.

Här får du tips på andra ämneskunskaper du kan använda.

Kompetens för välbefinnande

Kommunikativ kompetens

Tvärvetenskaplig och kreativ kompetens

Forskning och fakta Här får du ta del av forskning och fakta utanför lärobokstexten.

Erfarenhet och upplevelser

Flera språk Här möter du flera olika språk.

Här får du ta del av enskilda individers erfarenheter och upplevelser.

Samhällelig Etisk kompekompetens tens och miljökompetens

Global och kulturell kompetens


E ko tisk m m ilj pe ök te om ns pe oc te h Gl ns ku ob ko ltu al m re o c pe ll h te ns

K vä om lb pe efi te nn ns an fö de r K ko om m m pe un te ik ns at iv Tv o ä ko ch rve m kre ten pe a s te tiv ka pl ns ig Sa ko m m hä pe lle te lig ns

HÄR HITTAR DU kompetenserna i läromedlet

1 Geografi som vetenskapsområde 11

6

8–9

12

13, kartor 18, internet

17

10

2 Geomedia

3 Orsaker och mekanismer bakom klimatförändringen 20–31

27

4 Följder av klimat­förändringen 41/uppg. 4

36, 38, fördjupande

5 Vi dämpar klimat­förändringen och anpassar oss till den 42–53 42, fi

53/uppg. 3, MO, BK 53/uppg. 4

42–53

66, EN, FI, ES, PT, MO

66, nyhets­ artikel

42, serieteckning

6 Stormar 66, en, fi, es, pt

7 Översvämningar 77/uppg. 2, internet

74–75, fördjupande

8 Torka, brist på rent vatten och hunger 91/uppg. 4, MA

9 Välfärd och fattigdom 92–107

105

92–107

92–107

108–115

108–115

10 Flyktingskap 108–115

11 Åtaganden för en hållbar utveckling 116–122

116–122

116–122

116–122

116–122 118, agenda

12 Ansvarsfull konsumtion 127–131

Totalt

7

128

6

127–131

8

5

6

8


MERIDIAN

Geografi GE1 En värld i förändring (GLP2021)

GE1 En värld i förändring

GE1 En värld i förändring

MERIDIAN GE1 En värld i förändring betonar aktuella fenomen som klimatförändringen, flyktingskap och den ojämna utvecklingen i olika delar av världen. Ett centralt mål är att fördjupa förståelsen för bakgrunden till miljöförändringar, följderna av förändringarna och potentiella lösningar på problem.

MERIDIAN är en serie i geografi för gymnasiet GE1 GE2 GE3 GE4

MERIDIAN

En värld i förändring Den blå planeten En gemensm värld Geomedia – undersök, delta och påverka

ISBN 978-951-52-5392-7

9 789515 253927

Hannele Cantell Heikki Jutila Jari Kolehmainen Sirpa Lappalainen Mari Sorvali Ralf Carlsson

Schildts & Söderströms

Profile for Schildts & Söderströms

Meridian GE1  

Utdrag ur Meridian GE1, den första modulen i geografi för gymnaiset enligt GLP2021

Meridian GE1  

Utdrag ur Meridian GE1, den första modulen i geografi för gymnaiset enligt GLP2021

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded