1
2
CH2OH H
C
O
C
H OH
H
OH C H
C
H C OH
OH
Ved innehĂ„ller cellulosa och lignin Ved innehĂ„ller omkring 50 procent cellulosa, som Ă€r stödĂ€mne i vĂ€xtcellerna. Cellulosa Ă€r en lĂ„ngkedjad polysackarid som bestĂ„r av glukosmolekyler. Cellulosa löser sig inte i vatten och inte heller i mĂ„nga andra lösningsmedel. Vedfibrerna, som huvudsakligen bestĂ„r av cellulosamolekyler, binds samman av lignin. Det finns 20â30 procent lignin i ved. Ligninet har inte nĂ„gon entydig struktur eftersom den varierar hos olika vĂ€xter. Utöver cellulosa och lignin innehĂ„ller ved omkring 20 procent hemicellulosa och smĂ„ mĂ€ngder av andra Ă€mnen. Hemicellulosa Ă€r en polysackarid med förgrenad struktur. Den bildar bindningar mellan cellulosa och lignin. Den vedmassa som anvĂ€nds nĂ€r man framstĂ€ller papper bestĂ„r till stor del av cellulosa. I pappersframstĂ€llningen separeras cellulosan frĂ„n veden med hjĂ€lp av kemikalier och vĂ€rme eller mekaniskt. Ligninet som binder cellulosan mĂ„ste avlĂ€gsnas sĂ„ noggrant som möjligt.
1. Cellulosamolekylen bestÄr av tusentals sam mankopplade glukosmolekyler. 2. Lignin binder samman cellulosamolekylerna i veden.
Kemisk massa framstÀlls av tall eller björk i en lösning av lut Vid kemisk massaframstÀllning separerar man vedfibrerna frÄn varandra med hjÀlp av tillsatsÀmnen och vÀrme. Den hÀr metoden att framstÀlla fibermassa för papper kallas massakokning. I Finland framstÀlls fibermassan, den kemiska massan, av tall eller björk med sulfatmetoden. Sulfatmetoden gÄr ut pÄ att vedflis kokas i vitlut, en basisk lösning av lut, som innehÄller natrium hydroxid NaOH (lut) och natriumsulfid Na2S. Under kokningen löser sig ligninet, som binder vedfibrerna till varandra, i vitluten och vedfibrerna lösgörs. Endast hÀlften av vedmassan utnyttjas eftersom en del av cellulosan i vedfibrerna löser sig med ligninet i luten. Massan separeras frÄn kokspadet och tvÀttas. Det mörka kokspadet utnyttjas noga. Kemikalierna avskiljs och ÄteranvÀnds i massakokningen. Vattnet avdunstas frÄn kokspadet och de Àmnen som blir kvar brÀnns, och ger dÄ energi. Den kemiska massan bleks eftersom den Àr brunfÀrgad av kvarblivet lignin. HÀlften av det lignin som finns kvar i fibrerna kan avlÀgsnas med lut och syre. Den slutliga blekningen kan göras med föreningar av klor och syre eller med syre, ozon, vÀteperoxid och enzymer. Man försöker minska anvÀndningen av klorföreningar eftersom de Àr skadliga för miljön. Fördelar med kemisk massa i pappersframstÀll ningen: ⹠Papper som tillverkas av kemisk massa Àr starkt och gulnar inte. ⹠Vid sidan av papper fÄr man energi.
40 Papper tillverkas av trÀ
261