Page 1

SKUGGVÄXTER Boken Skuggväxter handlar om växter som trivs och frodas i skugga. En av tankarna med boken är att ingjuta hopp i var och en som har en trädgård med skuggpartier, och som kanske betraktar dessa partier som olösliga problem. Här visar sig istället skugga ge oanade möjligheter.

SKUGGVÄXTER

Susanna Widlundh har tidigare gett ut Prydnadsgräs och Pioner på Ica Bokförlag. Fotografen Jan Servin har tagit de vackra bilderna.

sus a nn a widlundh foto: JAN SERVIN WIDLUNDH/SERVIN

www.icabokforlag.se

2779-7 Skuggvaxter omslIND.indd 1

11-03-18 08.09.47


SKUGGVÄXTER


SKUGGVÄXTER


Tack alla ni som öppnat era trädgårdar för oss. Även stort tack till parker, offentliga samt botaniska trädgårdar som låtit oss fotografera.

SKUGGVÄXTER SUSANNA WIDLUNDH FOTO: JAN SERVIN

www.icabokforlag.se © 2009 Susanna Widlundh, Jan Servin och Ica Bokförlag, Forma Publishing Group AB Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande genom tryckning, kopiering, bandinspelning, elektronisk lagring och spridning etc. Forma Publishing Group AB är miljöcertifierat enligt ISO 14001 Foto: Jan Servin Grafisk form: Bill Mason Granskning och teckningar: Mona Wembling Redaktör: Mona Berglind Repro: Done Tryck: Korotan Ljubljana, Slovenien 2009 ISBN 978-911-534-2779-7


Tack alla ni som öppnat era trädgårdar för oss. Även stort tack till parker, offentliga samt botaniska trädgårdar som låtit oss fotografera.

SKUGGVÄXTER SUSANNA WIDLUNDH FOTO: JAN SERVIN

www.icabokforlag.se © 2009 Susanna Widlundh, Jan Servin och Ica Bokförlag, Forma Publishing Group AB Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande genom tryckning, kopiering, bandinspelning, elektronisk lagring och spridning etc. Forma Publishing Group AB är miljöcertifierat enligt ISO 14001 Foto: Jan Servin Grafisk form: Bill Mason Granskning och teckningar: Mona Wembling Redaktör: Mona Berglind Repro: Done Tryck: Korotan Ljubljana, Slovenien 2009 ISBN 978-911-534-2779-7


5

INNEHÅLL I N S P I R AT I O N 6 10 14 15 19 22 22 25 36 38 38 41 42 45 46

BUSKAR FLER SKUGGTÅLIGA VÄXTER Buskar, träd, klätterväxter PERENNER FLER SKUGGTÅLIGA VÄXTER Perenner, ormbunkar, prydnadsgräs, bambu, lök- och knölväxter L I T T E R AT U R L AT I N S K T N A M N R E G I S T E R SVENSKT NAMNREGISTER

50 68

K ATA L O G

70 114

116 117 119

I N S P I R AT I O N S D E L

FÖRORD DET FINNS OLIKA SORTERS SKUGGA Torr eller fuktig skugga? Andra faktorer som påverkar växterna Välj växter utifrån ståndort T R Ä D G Å R D E N S S K U G G I G A P L AT S E R Istället för gräsmatta Perfekta platser i skugga Skissförslag på en skuggrabatt S K A PA D I N E G E N L U N D Börja med träden – som tak Fortsätt med buskarna – som väggar Avsluta med växterna på marken – som golv Underhåll och utveckla lunden Skissförslag till en lund


5

INNEHÅLL I N S P I R AT I O N 6 10 14 15 19 22 22 25 36 38 38 41 42 45 46

BUSKAR FLER SKUGGTÅLIGA VÄXTER Buskar, träd, klätterväxter PERENNER FLER SKUGGTÅLIGA VÄXTER Perenner, ormbunkar, prydnadsgräs, bambu, lök- och knölväxter L I T T E R AT U R L AT I N S K T N A M N R E G I S T E R SVENSKT NAMNREGISTER

50 68

K ATA L O G

70 114

116 117 119

I N S P I R AT I O N S D E L

FÖRORD DET FINNS OLIKA SORTERS SKUGGA Torr eller fuktig skugga? Andra faktorer som påverkar växterna Välj växter utifrån ståndort T R Ä D G Å R D E N S S K U G G I G A P L AT S E R Istället för gräsmatta Perfekta platser i skugga Skissförslag på en skuggrabatt S K A PA D I N E G E N L U N D Börja med träden – som tak Fortsätt med buskarna – som väggar Avsluta med växterna på marken – som golv Underhåll och utveckla lunden Skissförslag till en lund


6

7

FÖRORD

M

En lösning för en skuggig del av trädgården är att skapa en lund. Det kanske låter pretentiöst men en lund kan göras mycket enkel med något enstaka träd, några vackra buskar och därtill passande perenner och lökväxter. Just för att inte föra tankarna till något storslaget och överväldigande har jag valt att kalla den här naturinspirerade delen av trädgården för lund och inte woodland. Det engelska ordet woodland har nämligen en viss exotisk innebörd som påkallar ett sådant inslag av växter. Ordet lund har ingen sådan underton. Därför kan vem som helst skapa sig en egen liten trädgårdslund, helt utan krav och måsten och oberoende av platsens storlek och förutsättningar. Jag tror att det är så både med språket och trädgården; det gäller att göra det enkelt och att se möjligheterna. Lycka till med skuggväxterna!

Nästa uppslag: ’Flitiga Lisa’, Impatiens walleriana, och släktingen, ’Lyckliga Lotta’, Impatiens hawkeri, är några av de få sommarblommor som trivs

Susanna Widlundh

under lite skuggiga förhållanden.

I N S P I R AT I O N S D E L

ånga betraktar trädgårdens skuggiga delar som dess baksida. Och visst kan det vara mer svårodlat där; med jord som antingen är snustorr eller alldeles för fuktig, eller med träd och buskar som gör att marken ständigt befinner sig i mörker. Men, det finns verkligen möjligheter till god växtlighet även för de här delarna av trädgården. Med ”rätt” växtval och en smula kunskap kan de skuggiga platserna på sikt bli det som gör just din trädgård personlig och speciell. Min förhoppning är att boken om skuggväxter ska få dig att se de skuggiga delarna som en tillgång och en möjlighet. Om du föreställer dig skuggträdgården som en sprakande färgupplevelse kan du bli besviken. De starka färgerna i växtriket förknippas som regel med sol. Men många skuggväxter har så mycket annat att erbjuda, som intressanta former och så många olika nyanser av grönt att man häpnar. Dessutom har många skuggväxter vackert mönstrade blad, som förutom att vara vackra också har en synnerligen god förmåga att lysa upp även det mörkaste hörn i trädgården.


6

7

FÖRORD

M

En lösning för en skuggig del av trädgården är att skapa en lund. Det kanske låter pretentiöst men en lund kan göras mycket enkel med något enstaka träd, några vackra buskar och därtill passande perenner och lökväxter. Just för att inte föra tankarna till något storslaget och överväldigande har jag valt att kalla den här naturinspirerade delen av trädgården för lund och inte woodland. Det engelska ordet woodland har nämligen en viss exotisk innebörd som påkallar ett sådant inslag av växter. Ordet lund har ingen sådan underton. Därför kan vem som helst skapa sig en egen liten trädgårdslund, helt utan krav och måsten och oberoende av platsens storlek och förutsättningar. Jag tror att det är så både med språket och trädgården; det gäller att göra det enkelt och att se möjligheterna. Lycka till med skuggväxterna!

Nästa uppslag: ’Flitiga Lisa’, Impatiens walleriana, och släktingen, ’Lyckliga Lotta’, Impatiens hawkeri, är några av de få sommarblommor som trivs

Susanna Widlundh

under lite skuggiga förhållanden.

I N S P I R AT I O N S D E L

ånga betraktar trädgårdens skuggiga delar som dess baksida. Och visst kan det vara mer svårodlat där; med jord som antingen är snustorr eller alldeles för fuktig, eller med träd och buskar som gör att marken ständigt befinner sig i mörker. Men, det finns verkligen möjligheter till god växtlighet även för de här delarna av trädgården. Med ”rätt” växtval och en smula kunskap kan de skuggiga platserna på sikt bli det som gör just din trädgård personlig och speciell. Min förhoppning är att boken om skuggväxter ska få dig att se de skuggiga delarna som en tillgång och en möjlighet. Om du föreställer dig skuggträdgården som en sprakande färgupplevelse kan du bli besviken. De starka färgerna i växtriket förknippas som regel med sol. Men många skuggväxter har så mycket annat att erbjuda, som intressanta former och så många olika nyanser av grönt att man häpnar. Dessutom har många skuggväxter vackert mönstrade blad, som förutom att vara vackra också har en synnerligen god förmåga att lysa upp även det mörkaste hörn i trädgården.


10

11

DET FINNS OLIKA SORTERS SKUGGA ” VA R J E

B E R S Å H A R S I N E G E N O L I K A D E A N D R A S . ”

S K U G G A

Citat ur Sallys söner, Moa Martinsson

många växter att välja bland.

S O R T E R S O L I K A F I N N S D E T

växterna en behaglig mix av sol och

En klar fördel med det östliga läget är att fukten och daggen på bladen torkar fort, eftersom solen kommer åt redan på morgonen. Det minskar risken för sjukdomsangrepp. Även det västliga läget kan räknas som halvskuggigt. De här delarna i trädgården är fuktiga på förmiddagen och dagg och fukt tar längre tid att torka bort. På eftermiddagen däremot kan den intensiva eftermiddagssolen gassa ordentligt på växterna. Här kan därför både växter för halvskugga och sol trivas. Halvskuggiga är också platser under lite tätare träd och buskar. Till en helt skuggig plats når inget direkt dagsljus alls och detta är också den mörkaste delen av trädgården. Hit räknas exempelvis norrsidan av ett hus. Men även skuggan under vintergröna träd, eller under tätt planterade träd och buskar med ett tätt gren- och bladverk, kan räknas som helt skuggiga.

skugga.

S K U G G A

䉭䉰 För platser med vandrande eller lätt skugga finns

䉭䉮 En halvskuggig plats erbjuder

F I N N ISN O S PL II RKAAT ISOONRSTDEERLS

rädgårdens mörkare delar är vanligen de som ligger mer eller mindre i skugga. Men begreppet skugga har flera innebörder och kan delas upp beroende på hur intensivt solljuset på platsen är samt hur länge det varar. Här talar man exempelvis om lätt skugga, halvskugga och djup skugga. Intensivast är solljuset på sommaren, när solen står som högst. Solens strålar är också som starkast från morgontimmarna fram till mitt på dagen, för att sedan avta i intensitet mot kvällen. Som en solig del av trädgården räknas en plats som har mer än sex timmars direkt solljus. Ett område i trädgården som blir direkt solbelyst mellan fyra och sex timmar anses vara en plats i lätt skugga. För en sådan plats finns det en hel mängd växter att välja mellan. Många växter som kategoriseras som solälskare kan också trivas här i den lätta skuggan. Dessutom är det så att blomningen ofta varar längre och blommornas färg bleks mindre på en plats med viss skugga. Till den lätta skuggan räknas också platser med så kallad vandrande skugga. Det kan vara under träd med glesa kronor eller under buskar med ett fint gren- och bladverk. På samma sätt kan man åstadkomma en lätt skugga av ett glest staket eller av en spaljé, där solljuset kan sila mellan spjälorna. En halvskuggig plats får mellan två och fyra timmars direkt solljus. Även hit är det lätt att hitta växter som kan trivas och utvecklas väl. Till de halvskuggiga platserna räknas delar av trädgården som är riktade mot öster eller på den östra sidan om hus, förråd, murar och staket. Typiskt för de här delarna är att de är solbelysta på morgonen för att sedan ligga i skugga från eftermiddagen. Dessa platser hör till de svalare delarna av trädgården, och här kan både växter för halv- och helskuggiga lägen trivas.

D E T

S K U G G A

T


10

11

DET FINNS OLIKA SORTERS SKUGGA ” VA R J E

B E R S Å H A R S I N E G E N O L I K A D E A N D R A S . ”

S K U G G A

Citat ur Sallys söner, Moa Martinsson

många växter att välja bland.

S O R T E R S O L I K A F I N N S D E T

växterna en behaglig mix av sol och

En klar fördel med det östliga läget är att fukten och daggen på bladen torkar fort, eftersom solen kommer åt redan på morgonen. Det minskar risken för sjukdomsangrepp. Även det västliga läget kan räknas som halvskuggigt. De här delarna i trädgården är fuktiga på förmiddagen och dagg och fukt tar längre tid att torka bort. På eftermiddagen däremot kan den intensiva eftermiddagssolen gassa ordentligt på växterna. Här kan därför både växter för halvskugga och sol trivas. Halvskuggiga är också platser under lite tätare träd och buskar. Till en helt skuggig plats når inget direkt dagsljus alls och detta är också den mörkaste delen av trädgården. Hit räknas exempelvis norrsidan av ett hus. Men även skuggan under vintergröna träd, eller under tätt planterade träd och buskar med ett tätt gren- och bladverk, kan räknas som helt skuggiga.

skugga.

S K U G G A

䉭䉰 För platser med vandrande eller lätt skugga finns

䉭䉮 En halvskuggig plats erbjuder

F I N N ISN O S PL II RKAAT ISOONRSTDEERLS

rädgårdens mörkare delar är vanligen de som ligger mer eller mindre i skugga. Men begreppet skugga har flera innebörder och kan delas upp beroende på hur intensivt solljuset på platsen är samt hur länge det varar. Här talar man exempelvis om lätt skugga, halvskugga och djup skugga. Intensivast är solljuset på sommaren, när solen står som högst. Solens strålar är också som starkast från morgontimmarna fram till mitt på dagen, för att sedan avta i intensitet mot kvällen. Som en solig del av trädgården räknas en plats som har mer än sex timmars direkt solljus. Ett område i trädgården som blir direkt solbelyst mellan fyra och sex timmar anses vara en plats i lätt skugga. För en sådan plats finns det en hel mängd växter att välja mellan. Många växter som kategoriseras som solälskare kan också trivas här i den lätta skuggan. Dessutom är det så att blomningen ofta varar längre och blommornas färg bleks mindre på en plats med viss skugga. Till den lätta skuggan räknas också platser med så kallad vandrande skugga. Det kan vara under träd med glesa kronor eller under buskar med ett fint gren- och bladverk. På samma sätt kan man åstadkomma en lätt skugga av ett glest staket eller av en spaljé, där solljuset kan sila mellan spjälorna. En halvskuggig plats får mellan två och fyra timmars direkt solljus. Även hit är det lätt att hitta växter som kan trivas och utvecklas väl. Till de halvskuggiga platserna räknas delar av trädgården som är riktade mot öster eller på den östra sidan om hus, förråd, murar och staket. Typiskt för de här delarna är att de är solbelysta på morgonen för att sedan ligga i skugga från eftermiddagen. Dessa platser hör till de svalare delarna av trädgården, och här kan både växter för halv- och helskuggiga lägen trivas.

D E T

S K U G G A

T


13

O L I K A F I N N S

na på ett positivt vis.

䉰 Flera av skuggsidans tacksammaste växter är vintergröna, t.ex. buxbom, idegran och flera ormbunkar och prydnadsgräs.

Några träd, buskar och klätterväxter för full skugga Pipranka, Aristolochia macrophylla/manschurensis

Lagerhägg, Prunus laurocerasus

Avenbok, Carpinus betulus

Måbär, Ribes alpinum

Klätterbenved, Euonymus fortunei var. radicans

Idegran, Taxus baccata

Liguster, Ligustrum vulgare

Vintergröna, Vinca minor/major

Mahonia, Mahonia aquifolium

S K U G G A

D E T

䉭 Indirekt ljus påverkar också växter-

Till den skuggiga delen av trädgården finns det inte lika många växter att välja på. Typiskt för dem är att de ofta växer långsamt och att de har en blygsammare blomning. Men det är inte bara det direkta ljuset som har betydelse för växterna. Även indirekt ljus kan påverka växtligheten. Därför kan exempelvis en ljus vägg eller mur, eller ett vitt staket, reflektera ljus som växterna kan tillgodogöra sig. På samma vis kan ljusa plattor och ljust grus lysa upp en plats och reflektera ljus.

F I N N ISN O S PL II RKAAT ISOONRSTDEERLS

S O R T E R S

D E T

S K U G G A

12


13

O L I K A F I N N S

na på ett positivt vis.

䉰 Flera av skuggsidans tacksammaste växter är vintergröna, t.ex. buxbom, idegran och flera ormbunkar och prydnadsgräs.

Några träd, buskar och klätterväxter för full skugga Pipranka, Aristolochia macrophylla/manschurensis

Lagerhägg, Prunus laurocerasus

Avenbok, Carpinus betulus

Måbär, Ribes alpinum

Klätterbenved, Euonymus fortunei var. radicans

Idegran, Taxus baccata

Liguster, Ligustrum vulgare

Vintergröna, Vinca minor/major

Mahonia, Mahonia aquifolium

S K U G G A

D E T

䉭 Indirekt ljus påverkar också växter-

Till den skuggiga delen av trädgården finns det inte lika många växter att välja på. Typiskt för dem är att de ofta växer långsamt och att de har en blygsammare blomning. Men det är inte bara det direkta ljuset som har betydelse för växterna. Även indirekt ljus kan påverka växtligheten. Därför kan exempelvis en ljus vägg eller mur, eller ett vitt staket, reflektera ljus som växterna kan tillgodogöra sig. På samma vis kan ljusa plattor och ljust grus lysa upp en plats och reflektera ljus.

F I N N ISN O S PL II RKAAT ISOONRSTDEERLS

S O R T E R S

D E T

S K U G G A

12


Den torra skuggan är den svåraste växtplatsen av alla och typiskt för växterna som fungerar här är att de har små, läderartade eller håriga blad som ofta är städsegröna. Genom att utveckla blad som varar flera säsonger hushållar växterna med de knappa resurser som finns av ljus och vatten. De städse- eller vintergröna egenskaperna gör det också möjligt för de här växterna att utnyttja den tidiga vårsolen genom att ”samla i förråden”, innan träd och buskar alltmer skuggar marken. Tänk på att även om de här växterna på sikt har goda förutsättningar att klara det torra och skuggiga läget måste de under det första året ha god tillgång på vatten. I annat fall får de svårt att etablera sig och klara den framtida utmaningen på platsen.

S O R T E R S

Andra faktorer som påverkar växterna 䉭 En plats med fuktig skugga kännetecknas av växter med stora

D E T

Förutom antalet soltimmar har också fuktigheten i jorden stor betydelse för vilka växter som trivs. Vissa växter för skugga föredrar en fuktig miljö. De kännetecknas av stora, mörkgröna, tunna, ofta vackert mönstrade blad. De stora bladen gör att växterna kan fånga in det lilla ljus som finns på växtplatsen. Typiska växter för den fuktiga skuggan är storbladiga perenner som t.ex. rodgersior, Rodgersia, och klipp- eller spirstånds, Ligularia dentata och L. przewalskii. Men de stora bladen gör också växterna känsliga för sol, blåst och vårfrost. De behöver därför en skyddad växtplats, gärna under träd eller buskar.

䉭 En slänt i skugga kan vara en torr och lite svårodlad plats men även för den finns det möjligheter, t.ex. ormbunkar, kanske hjorttunga, Asplenium

KLIMAT OCH ÖVERVINTRINGSFÖRMÅGA

scolopendrium.

När det gäller klimatet finns det en klassificering för buskar och träd och en för perenner. För träd och buskar (även rosor, klätterväxter och barrväxter) brukar man följa Riksförbundet Svensk Trädgårds indelning. Här har man delat in landet i åtta växtzoner, där I är den sydligaste och VIII den nordligaste zonen (se sidan 69).

Några perenner för fuktig skugga

Några perenner för torr skugga

Silverax, Actaea

Kaukasisk förgätmigej, Brunnera macrophylla

Hjärtbergenia, Bergenia cordifolia

Brunnäva, Geranium phaeum

Munkhätta, Arum

Klippstånds, Ligularia dentata

Träjon, Dryopteris filix-mas

Rosenplister, Lamium maculatum

Astilbe, Astilbe

Rodgersior, Rodgersia

Röd sockblomma, Epimedium × rubrum

Waldsteinia, Waldsteinia ternata

Parasollblad, Astilboides tabularis

Taggig sockblomma, Epimedium × perralchicum

Kungsnäva, Geranium × magnificum

Silverfryle, Luzula nivea

S K U G G A

F I N N S

blad, som exempelvis rodgersia.

Torr eller fuktig skugga?

Men växterna har fler krav på sin livsmiljö. Dessa krav brukar kallas ståndortskrav och innefattar klimat- och övervintringsförutsättningar, jordbetingelser samt ljus- och vattenförhållanden på den tänkta växtplatsen.

F I N N ISN O S PL II RKAAT ISOONRSTDEERLS

O L I K A

15

D E T

S K U G G A

14


Den torra skuggan är den svåraste växtplatsen av alla och typiskt för växterna som fungerar här är att de har små, läderartade eller håriga blad som ofta är städsegröna. Genom att utveckla blad som varar flera säsonger hushållar växterna med de knappa resurser som finns av ljus och vatten. De städse- eller vintergröna egenskaperna gör det också möjligt för de här växterna att utnyttja den tidiga vårsolen genom att ”samla i förråden”, innan träd och buskar alltmer skuggar marken. Tänk på att även om de här växterna på sikt har goda förutsättningar att klara det torra och skuggiga läget måste de under det första året ha god tillgång på vatten. I annat fall får de svårt att etablera sig och klara den framtida utmaningen på platsen.

S O R T E R S

Andra faktorer som påverkar växterna 䉭 En plats med fuktig skugga kännetecknas av växter med stora

D E T

Förutom antalet soltimmar har också fuktigheten i jorden stor betydelse för vilka växter som trivs. Vissa växter för skugga föredrar en fuktig miljö. De kännetecknas av stora, mörkgröna, tunna, ofta vackert mönstrade blad. De stora bladen gör att växterna kan fånga in det lilla ljus som finns på växtplatsen. Typiska växter för den fuktiga skuggan är storbladiga perenner som t.ex. rodgersior, Rodgersia, och klipp- eller spirstånds, Ligularia dentata och L. przewalskii. Men de stora bladen gör också växterna känsliga för sol, blåst och vårfrost. De behöver därför en skyddad växtplats, gärna under träd eller buskar.

䉭 En slänt i skugga kan vara en torr och lite svårodlad plats men även för den finns det möjligheter, t.ex. ormbunkar, kanske hjorttunga, Asplenium

KLIMAT OCH ÖVERVINTRINGSFÖRMÅGA

scolopendrium.

När det gäller klimatet finns det en klassificering för buskar och träd och en för perenner. För träd och buskar (även rosor, klätterväxter och barrväxter) brukar man följa Riksförbundet Svensk Trädgårds indelning. Här har man delat in landet i åtta växtzoner, där I är den sydligaste och VIII den nordligaste zonen (se sidan 69).

Några perenner för fuktig skugga

Några perenner för torr skugga

Silverax, Actaea

Kaukasisk förgätmigej, Brunnera macrophylla

Hjärtbergenia, Bergenia cordifolia

Brunnäva, Geranium phaeum

Munkhätta, Arum

Klippstånds, Ligularia dentata

Träjon, Dryopteris filix-mas

Rosenplister, Lamium maculatum

Astilbe, Astilbe

Rodgersior, Rodgersia

Röd sockblomma, Epimedium × rubrum

Waldsteinia, Waldsteinia ternata

Parasollblad, Astilboides tabularis

Taggig sockblomma, Epimedium × perralchicum

Kungsnäva, Geranium × magnificum

Silverfryle, Luzula nivea

S K U G G A

F I N N S

blad, som exempelvis rodgersia.

Torr eller fuktig skugga?

Men växterna har fler krav på sin livsmiljö. Dessa krav brukar kallas ståndortskrav och innefattar klimat- och övervintringsförutsättningar, jordbetingelser samt ljus- och vattenförhållanden på den tänkta växtplatsen.

F I N N ISN O S PL II RKAAT ISOONRSTDEERLS

O L I K A

15

D E T

S K U G G A

14


16

17

VATTEN

O L I K A

䉭 Träd och buskars övervintringsför-

S O R T E R S

måga klassificeras i zoner medan perennerna delas in i grupper.

För perenner gäller en annan skala. Här har man delat in växterna i fyra grupper bereoende på dess övervintringsförmåga (A–D). Grupp A: perenner som kan odlas i hela landet. Grupp B: perenner som kan odlas i hela landet men som behöver ett skyddat och väldränerat läge för att klara av att övervintra. Grupp C: perenner som kan odlas i stora delar av landet men behöver skyddade och väldränerade lägen. Grupp D: perenner som bara kan odlas i landets sydligare delar där klimatet är mildast.

S K U G G A

F I N N S

O L I K A

S O R T E R S

Enligt resonemanget ovan har olika jordtyper olika förmåga att hålla vatten och fuktighet. Men växternas behov av vatten påverkas också av om platsen är i sol eller skugga, lugn och skyddad eller blåsig och utsatt. Växter i ett blåsigt läge kräver mer vatten än växter i ett lugnt. En plats där skuggan dröjer sig kvar

F I N N S

D E T

D E T

S K U G G A

kallare på våren och växterna kommer igång senare än i en sandjord, som alltså värms upp fortare. Andra faktorer som påverkar jorden, och därmed växterna, är hur humus- eller mullrik jorden är. Även jordens surhetsgrad har betydelse. Vissa växter, som exempelvis rododendron, måste planteras där jorden är sur, vilket innebär att jorden har ett pHvärde under 7. Alkaliska jordar har ett pH-värde över 7. Jordar med pH-värde 7 kallas neutrala. För att ta reda på vilken typ av jord du har i trädgården kan du ta jordprov och skicka på analys. På Internet eller i telefonkatalogens gula sidor hittar du laboratorier som utför jordanalyser.

JORD

Jordens sammansättning har givetvis stor betydelse för hur växterna ska trivas. En så kallad tung jord, som till stor del består av lera, binder fuktighet men blir också lätt kompakt och dåligt dränerad. Det leder till att växterna får svårt att tillgodogöra sig syre och näringsämnen. En lätt jord, å andra sidan, som till stor del består av sand eller grus, är lösare sammansätt, vilket leder till att vattnet lätt sipprar genom jorden och jorden blir torr. En lerhaltig jord tar längre tid att värma upp, därför är dessa jordar

䉰 Rododendron trivs i samma miljö som många barrträd.


16

17

VATTEN

O L I K A

䉭 Träd och buskars övervintringsför-

S O R T E R S

måga klassificeras i zoner medan perennerna delas in i grupper.

För perenner gäller en annan skala. Här har man delat in växterna i fyra grupper bereoende på dess övervintringsförmåga (A–D). Grupp A: perenner som kan odlas i hela landet. Grupp B: perenner som kan odlas i hela landet men som behöver ett skyddat och väldränerat läge för att klara av att övervintra. Grupp C: perenner som kan odlas i stora delar av landet men behöver skyddade och väldränerade lägen. Grupp D: perenner som bara kan odlas i landets sydligare delar där klimatet är mildast.

S K U G G A

F I N N S

O L I K A

S O R T E R S

Enligt resonemanget ovan har olika jordtyper olika förmåga att hålla vatten och fuktighet. Men växternas behov av vatten påverkas också av om platsen är i sol eller skugga, lugn och skyddad eller blåsig och utsatt. Växter i ett blåsigt läge kräver mer vatten än växter i ett lugnt. En plats där skuggan dröjer sig kvar

F I N N S

D E T

D E T

S K U G G A

kallare på våren och växterna kommer igång senare än i en sandjord, som alltså värms upp fortare. Andra faktorer som påverkar jorden, och därmed växterna, är hur humus- eller mullrik jorden är. Även jordens surhetsgrad har betydelse. Vissa växter, som exempelvis rododendron, måste planteras där jorden är sur, vilket innebär att jorden har ett pHvärde under 7. Alkaliska jordar har ett pH-värde över 7. Jordar med pH-värde 7 kallas neutrala. För att ta reda på vilken typ av jord du har i trädgården kan du ta jordprov och skicka på analys. På Internet eller i telefonkatalogens gula sidor hittar du laboratorier som utför jordanalyser.

JORD

Jordens sammansättning har givetvis stor betydelse för hur växterna ska trivas. En så kallad tung jord, som till stor del består av lera, binder fuktighet men blir också lätt kompakt och dåligt dränerad. Det leder till att växterna får svårt att tillgodogöra sig syre och näringsämnen. En lätt jord, å andra sidan, som till stor del består av sand eller grus, är lösare sammansätt, vilket leder till att vattnet lätt sipprar genom jorden och jorden blir torr. En lerhaltig jord tar längre tid att värma upp, därför är dessa jordar

䉰 Rododendron trivs i samma miljö som många barrträd.


18

䉯 Vatten skapar både stämning och

19

Välj växter utifrån ståndort

en fuktig miljö som är gynnsam för

Om du tar med alla de ovan nämnda ståndortsfaktorerna har du en mycket god chans att lyckas med ditt projekt. Väljer du istället att försöka förändra ståndorten efter plantorna du önskar dig, är risken stor att du misslyckas. Dessutom kräver en ändring av ståndorten ett konstant arbete, medan den andra vägen, där ståndorten får styra växtvalet, på sikt leder till en mer lättskött och självgående trädgård.

många växter.

S O R T E R S O L I K A F I N N S

䉭 Genom att stamma upp träd och kanske också buskar får du både mer ljus och större plats för växterna på marken.

S K U G G A

D E T

F I N N ISN O S PL II RKAAT ISOONRSTDEERLS

länge är fuktigare och behöver därmed mindre vatten jämfört med ett läge med mer sol, vilket ju är ganska självklart. Det man kanske inte alltid tar med i beräkningen är om platsen är blåsig. För vissa växter kan det vara livsavgörande. Vintergröna växter som står blåsigt och kanske dessutom utsätts för vårsolens starka strålar, löper stor risk att skadas allvarligt om jorden samtidigt är frusen. Växten har då ingen förmåga att ta upp fukten i jorden, vilket kan leda till att den dör. Därför bör vintergröna växter i utsatta (blåsiga och soliga lägen) skyddas mot uttorkande vind och vårsolens strålar, åtminstone så länge marken är frusen. Väv eller sol- och vindskydd i form av mattor eller skärmar kan vara räddningen. Ett annat sätt att underlätta övervintringen kan vara att ge de vintergröna växterna ett par rejäla vattningar under hösten.

Det finns emellertid några enklare åtgärder du kan vidta för att förbättra förutsättningarna och kanske därmed också få möjlighet att odla ytterligare några växter. Genom att stamma upp eller glesa ur träd och buskar kan du få mer ljus på platsen. Att stamma upp innebär att de nedre grenarna på träd sågas bort, så att trädkronan helt enkelt kommer högre upp från marken. Platsen blir därmed både ljusare och luftigare. Även buskar kan stammas upp, och vissa kan till och med formas till små träd. Också genom att glesa ur träd och buskar, d.v.s. ta bort grenar inne i trädens kronor och inuti buskar, kan du skapa en plats där skuggan inte är så kompakt. Men tänk på att gå lite försiktigt tillväga så att du inte skadar växterna. Börja med några grenar åt gången och se det som ett långsiktigt arbete, över flera år kanske. Betänk också att en drastisk beskärning uppmuntrar träd och buskar att skjuta nya skott, vilket kanske leder till en ännu tätare växtlighet än den ursprungliga.

D E T

S K U G G A

FÖRBÄTTRA FÖRUTSÄTTNINGARNA


18

䉯 Vatten skapar både stämning och

19

Välj växter utifrån ståndort

en fuktig miljö som är gynnsam för

Om du tar med alla de ovan nämnda ståndortsfaktorerna har du en mycket god chans att lyckas med ditt projekt. Väljer du istället att försöka förändra ståndorten efter plantorna du önskar dig, är risken stor att du misslyckas. Dessutom kräver en ändring av ståndorten ett konstant arbete, medan den andra vägen, där ståndorten får styra växtvalet, på sikt leder till en mer lättskött och självgående trädgård.

många växter.

S O R T E R S O L I K A F I N N S

䉭 Genom att stamma upp träd och kanske också buskar får du både mer ljus och större plats för växterna på marken.

S K U G G A

D E T

F I N N ISN O S PL II RKAAT ISOONRSTDEERLS

länge är fuktigare och behöver därmed mindre vatten jämfört med ett läge med mer sol, vilket ju är ganska självklart. Det man kanske inte alltid tar med i beräkningen är om platsen är blåsig. För vissa växter kan det vara livsavgörande. Vintergröna växter som står blåsigt och kanske dessutom utsätts för vårsolens starka strålar, löper stor risk att skadas allvarligt om jorden samtidigt är frusen. Växten har då ingen förmåga att ta upp fukten i jorden, vilket kan leda till att den dör. Därför bör vintergröna växter i utsatta (blåsiga och soliga lägen) skyddas mot uttorkande vind och vårsolens strålar, åtminstone så länge marken är frusen. Väv eller sol- och vindskydd i form av mattor eller skärmar kan vara räddningen. Ett annat sätt att underlätta övervintringen kan vara att ge de vintergröna växterna ett par rejäla vattningar under hösten.

Det finns emellertid några enklare åtgärder du kan vidta för att förbättra förutsättningarna och kanske därmed också få möjlighet att odla ytterligare några växter. Genom att stamma upp eller glesa ur träd och buskar kan du få mer ljus på platsen. Att stamma upp innebär att de nedre grenarna på träd sågas bort, så att trädkronan helt enkelt kommer högre upp från marken. Platsen blir därmed både ljusare och luftigare. Även buskar kan stammas upp, och vissa kan till och med formas till små träd. Också genom att glesa ur träd och buskar, d.v.s. ta bort grenar inne i trädens kronor och inuti buskar, kan du skapa en plats där skuggan inte är så kompakt. Men tänk på att gå lite försiktigt tillväga så att du inte skadar växterna. Börja med några grenar åt gången och se det som ett långsiktigt arbete, över flera år kanske. Betänk också att en drastisk beskärning uppmuntrar träd och buskar att skjuta nya skott, vilket kanske leder till en ännu tätare växtlighet än den ursprungliga.

D E T

S K U G G A

FÖRBÄTTRA FÖRUTSÄTTNINGARNA


HÅLL JORDEN I FORM!

Att förbättra jorden är ett långsiktigt arbete men det kan också underlättas om du täcker jorden. Täckningen har många fördelar. Dels håller den jorden fuktig och reglerar temperaturen, dels hålls ogräset i schack. Om täckningen består av organiskt material kommer det med tiden att brytas ner och fungerar då även som näring och jordförbättning. Om täckmaterialet är grus bryts det givetvis inte ner, men det har täckningens övriga positiva egenskaper.

䉰 Låt ståndorten styra växtvalet, så får du en mer lättskött trädgård.

S O R T E R S O L I K A F I N N S

䉭 En kompost behöver inte vara missprydande, och den ger dig utan extra kostnad utmärkt material att förbättra jorden med.

䉮 Att täcka jorden har många fördelar och är dessutom dekorativt, i synnerhet om du väljer ett lite udda material som kottar.

S K U G G A

Ett annat sätt att förbättra förutsättningarna för växterna är att förbättra jorden. Både en tung lerjord och en lätt sandjord mår väl av att förbättras med någon form av organiskt material. För att förbättra en lerjord, som är kompakt och syrefattig men fuktighetshållande, bör du använda dig av organiskt material som är lite grövre (det gäller också en jord som är sönderkörd av maskiner). Det kan vara grövre kompost, bränd gödsel eller grövre barkmull. Det grova materialet förmultnar långsammare än ett fint material och det skapar öppningar i jorden som gör det möjligt för luften att komma till. Vänd ner materialet i det översta jordlagret, 15–20 cm djupt. På sikt kommer maskar och andra organismer att se till att materialet sprids på djupet. För att det ska bli någon märkbar skillnad bör jordförbättringen utgöra 30–50 procent av den befintliga jorden. Dessutom måste du vara uthållig och kontinuerligt fortsätta att tillföra organiskt material. Efter ett tag behöver du förmodligen inte gräva så mycket, då räcker det med att luckra jordytan och lägga på ett lager av näringsrikt kompostmaterial. Gör det därför gärna till en vana att varje vår lägga på 5–8 cm kompost i perennrabatterna. Det gynnar jorden och därmed också växterna. Tänk på att inte använda jordfräsen på lerjordar! Den slår sönder jordens struktur och gör den än mer svårarbetad. För sandjordar, som är luftiga och torra och inte har förmågan att hålla kvar vatten, fuktighet och näringsämnen, kan du tillföra finare material som binder samman jorden. Det kan vara välbränd kompost, gödsel eller torv. Här kan en jordfräs underlätta arbetet.

21

F I N N ISN O S PL II RKAAT ISOONRSTDEERLS

D E T

FÖRBÄTTRA JORDEN

D E T

S K U G G A

20


HÅLL JORDEN I FORM!

Att förbättra jorden är ett långsiktigt arbete men det kan också underlättas om du täcker jorden. Täckningen har många fördelar. Dels håller den jorden fuktig och reglerar temperaturen, dels hålls ogräset i schack. Om täckningen består av organiskt material kommer det med tiden att brytas ner och fungerar då även som näring och jordförbättning. Om täckmaterialet är grus bryts det givetvis inte ner, men det har täckningens övriga positiva egenskaper.

䉰 Låt ståndorten styra växtvalet, så får du en mer lättskött trädgård.

S O R T E R S O L I K A F I N N S

䉭 En kompost behöver inte vara missprydande, och den ger dig utan extra kostnad utmärkt material att förbättra jorden med.

䉮 Att täcka jorden har många fördelar och är dessutom dekorativt, i synnerhet om du väljer ett lite udda material som kottar.

S K U G G A

Ett annat sätt att förbättra förutsättningarna för växterna är att förbättra jorden. Både en tung lerjord och en lätt sandjord mår väl av att förbättras med någon form av organiskt material. För att förbättra en lerjord, som är kompakt och syrefattig men fuktighetshållande, bör du använda dig av organiskt material som är lite grövre (det gäller också en jord som är sönderkörd av maskiner). Det kan vara grövre kompost, bränd gödsel eller grövre barkmull. Det grova materialet förmultnar långsammare än ett fint material och det skapar öppningar i jorden som gör det möjligt för luften att komma till. Vänd ner materialet i det översta jordlagret, 15–20 cm djupt. På sikt kommer maskar och andra organismer att se till att materialet sprids på djupet. För att det ska bli någon märkbar skillnad bör jordförbättringen utgöra 30–50 procent av den befintliga jorden. Dessutom måste du vara uthållig och kontinuerligt fortsätta att tillföra organiskt material. Efter ett tag behöver du förmodligen inte gräva så mycket, då räcker det med att luckra jordytan och lägga på ett lager av näringsrikt kompostmaterial. Gör det därför gärna till en vana att varje vår lägga på 5–8 cm kompost i perennrabatterna. Det gynnar jorden och därmed också växterna. Tänk på att inte använda jordfräsen på lerjordar! Den slår sönder jordens struktur och gör den än mer svårarbetad. För sandjordar, som är luftiga och torra och inte har förmågan att hålla kvar vatten, fuktighet och näringsämnen, kan du tillföra finare material som binder samman jorden. Det kan vara välbränd kompost, gödsel eller torv. Här kan en jordfräs underlätta arbetet.

21

F I N N ISN O S PL II RKAAT ISOONRSTDEERLS

D E T

FÖRBÄTTRA JORDEN

D E T

S K U G G A

20


22

23

TRÄDGÅRDENS SKUGGIGA P L AT S E R ” I N N A N F Ö R T R Ä D G Å R D E N S F I N N S D I N P L AT S P Å

G R Ö N A V Ä G G A R J O R D E N . ”

Citat Karin Berglund, Din trädgård

D P L AT S E R S K U G G I G A T R Ä D G Å R D E N S

Istället för gräsmatta 䉮 Krypkotula, Leptinella squalida.

En vacker gräsmatta kan vara ett smycke för trädgården, men den kräver mycket arbete. Det är faktiskt så, att gräsmattan är den mest arbetskrävande delen av trädgården, något som man inte alltid tänker på. I vissa lägen är kanske inte heller gräsmattegräs det bästa alternativet när det gäller växtlighet. Låga marktäckande växter kan till exempel vara en lösning. De är inte lika tramptåliga som gräs, men för de lite otillgängliga delarna av trädgården är det kanske inte heller nödvändigt. ”Trampet” kan du också styra med hjälp av exempelvis trampstenar med lagom mellanrum i gräsmattan. En förutsättning för att de här växterna ska fungera som ersättare för gräset är att de har ett lågt och tätt växtsätt. En av de bästa och härdigare växterna för det här ändamålet är gullgrönan, Waldsteinia ternata. Den klarar sig i hela landet och kan sprida sig till mindre mattor av glänsande, vintergröna blad. Den blommar under försommaren med små gula blommor, men i skuggigare lägen blir blomningen inte så riklig. En annan lämplig växt kan vara krypkotulan, Leptinella squalida, som breder ut sina små, brungröna och flikiga

䉭 Funkior, Hosta, kan vara ett

blad över mindre ytor. Växten är vintergrön och klarar ett halvskuggigt läge, men är tyvärr inte så härdig (C). Om delar av gräsmattan ligger i skugga, av till exempel träd och buskar, kan de delarna med fördel göras mer lättskötta och vackra. En möjlighet är då att låta mer skuggtåliga och rotkonkurrenståliga växter i form av perenner som exempelvis flocknäva, Geranium macrorrhizum, sockblommor, Epimedium, hjärtbergenia, Bergenia cordifolia och plister, Lamium, ta över. Plantera dem på större ytor där de med tiden bildar sammanhängande mattor. Eventuellt kan perennerna få sällskap av lök- och knölväxter som också har förmågan att sprida sig, som exempelvis vintergäck, snödroppar och sippor. Ett annat alternativ till gräsmattan i skugga är att helt enkelt ersätta den med plattor, trä eller grus, som nästan är helt underhållsfritt. Kanske en plattgång där det är som skuggigast och en uteplats där solens strålar kommer åt under åtminstone en stund av dagen. I ett östligt läge kanske det blir den perfekta platsen för morgonkaffet, i ett annat läge kanske det är här du hittar svalka när solen står som högst och sommaren är som hetast.

utmärkt alternativ till gräsmatta under stora, skuggande trädkronor.

T R Ä D G Å R IDNES N ST K IUOGNGS IDGEAL P L A T S E R P ISR A

et gäller att ta vara på platsen vi har blivit tilldelad. Var och en gör det på sitt sätt och utifrån sina idéer och förutsättningar. Vissa saker kanske är givna medan andra kräver lite mer eftertanke. Genom att även se de skuggiga delarna av trädgården som en tillgång och en möjlighet, kan de bli minst lika vackra och tilltalande som de som råkat hamna i sol. För att lyckas bör du välja ”rätt växter”, och det kan också underlätta om du känner till några av knepen som trädgårdsdesigners använder sig av.


22

23

TRÄDGÅRDENS SKUGGIGA P L AT S E R ” I N N A N F Ö R T R Ä D G Å R D E N S F I N N S D I N P L AT S P Å

G R Ö N A V Ä G G A R J O R D E N . ”

Citat Karin Berglund, Din trädgård

D P L AT S E R S K U G G I G A T R Ä D G Å R D E N S

Istället för gräsmatta 䉮 Krypkotula, Leptinella squalida.

En vacker gräsmatta kan vara ett smycke för trädgården, men den kräver mycket arbete. Det är faktiskt så, att gräsmattan är den mest arbetskrävande delen av trädgården, något som man inte alltid tänker på. I vissa lägen är kanske inte heller gräsmattegräs det bästa alternativet när det gäller växtlighet. Låga marktäckande växter kan till exempel vara en lösning. De är inte lika tramptåliga som gräs, men för de lite otillgängliga delarna av trädgården är det kanske inte heller nödvändigt. ”Trampet” kan du också styra med hjälp av exempelvis trampstenar med lagom mellanrum i gräsmattan. En förutsättning för att de här växterna ska fungera som ersättare för gräset är att de har ett lågt och tätt växtsätt. En av de bästa och härdigare växterna för det här ändamålet är gullgrönan, Waldsteinia ternata. Den klarar sig i hela landet och kan sprida sig till mindre mattor av glänsande, vintergröna blad. Den blommar under försommaren med små gula blommor, men i skuggigare lägen blir blomningen inte så riklig. En annan lämplig växt kan vara krypkotulan, Leptinella squalida, som breder ut sina små, brungröna och flikiga

䉭 Funkior, Hosta, kan vara ett

blad över mindre ytor. Växten är vintergrön och klarar ett halvskuggigt läge, men är tyvärr inte så härdig (C). Om delar av gräsmattan ligger i skugga, av till exempel träd och buskar, kan de delarna med fördel göras mer lättskötta och vackra. En möjlighet är då att låta mer skuggtåliga och rotkonkurrenståliga växter i form av perenner som exempelvis flocknäva, Geranium macrorrhizum, sockblommor, Epimedium, hjärtbergenia, Bergenia cordifolia och plister, Lamium, ta över. Plantera dem på större ytor där de med tiden bildar sammanhängande mattor. Eventuellt kan perennerna få sällskap av lök- och knölväxter som också har förmågan att sprida sig, som exempelvis vintergäck, snödroppar och sippor. Ett annat alternativ till gräsmattan i skugga är att helt enkelt ersätta den med plattor, trä eller grus, som nästan är helt underhållsfritt. Kanske en plattgång där det är som skuggigast och en uteplats där solens strålar kommer åt under åtminstone en stund av dagen. I ett östligt läge kanske det blir den perfekta platsen för morgonkaffet, i ett annat läge kanske det är här du hittar svalka när solen står som högst och sommaren är som hetast.

utmärkt alternativ till gräsmatta under stora, skuggande trädkronor.

T R Ä D G Å R IDNES N ST K IUOGNGS IDGEAL P L A T S E R P ISR A

et gäller att ta vara på platsen vi har blivit tilldelad. Var och en gör det på sitt sätt och utifrån sina idéer och förutsättningar. Vissa saker kanske är givna medan andra kräver lite mer eftertanke. Genom att även se de skuggiga delarna av trädgården som en tillgång och en möjlighet, kan de bli minst lika vackra och tilltalande som de som råkat hamna i sol. För att lyckas bör du välja ”rätt växter”, och det kan också underlätta om du känner till några av knepen som trädgårdsdesigners använder sig av.


24

25

Perfekta platser i skugga Den perfekta platsen i din trädgård råkar kanske ligga i skugga. Synd tycker du, men det är det faktiskt inte. En plats i skugga kan bli minst lika vacker som en i sol, kanske inte lika mustig vad färg beträffar men ändå vacker, på ett lite mer diskret vis. Innan du tar itu med detaljplaneringen kan det underlätta att redan ha funderat över hur olika designelement som färg, struktur, form och linjer påverkar resultatet.

S K U G G I G A T R Ä D G Å R D E N S

Färgerna kanske är det mest påtagliga. Vill du kan du ta hjälp av mer eller mindre komplicerade färgcirklar och färgdiagram för att skapa den rätta stämningen. Men du kan också göra det lite enklare för dig och helt enkelt fundera över färgerna i termer av varma, kalla och neutrala. Röda, gula och orangea färger associerar vi till sol och värme. De kalla färgerna för tankarna till havet; blått, grönt och purpur. Neutrala är färgerna däremellan, som brunt, svart, grått och vitt.

䉮䉮 Varma färger i form av tulpaner, Tulipa, bronsrodgersia, Rodgersia podophylla och eldltörel, Euphorbia griffithii.

䉮 Purpurhortensians, Hydrangea serrata, isande blå färg tillsammans med skuggrönan, Pachysandra terminalis, på marken ger en plantering i kalla toner.

T R Ä D G Å R IDNES N ST K IUOGNGS IDGEAL P L A T S E R P ISR A

P L AT S E R

FÄRG


24

25

Perfekta platser i skugga Den perfekta platsen i din trädgård råkar kanske ligga i skugga. Synd tycker du, men det är det faktiskt inte. En plats i skugga kan bli minst lika vacker som en i sol, kanske inte lika mustig vad färg beträffar men ändå vacker, på ett lite mer diskret vis. Innan du tar itu med detaljplaneringen kan det underlätta att redan ha funderat över hur olika designelement som färg, struktur, form och linjer påverkar resultatet.

S K U G G I G A T R Ä D G Å R D E N S

Färgerna kanske är det mest påtagliga. Vill du kan du ta hjälp av mer eller mindre komplicerade färgcirklar och färgdiagram för att skapa den rätta stämningen. Men du kan också göra det lite enklare för dig och helt enkelt fundera över färgerna i termer av varma, kalla och neutrala. Röda, gula och orangea färger associerar vi till sol och värme. De kalla färgerna för tankarna till havet; blått, grönt och purpur. Neutrala är färgerna däremellan, som brunt, svart, grått och vitt.

䉮䉮 Varma färger i form av tulpaner, Tulipa, bronsrodgersia, Rodgersia podophylla och eldltörel, Euphorbia griffithii.

䉮 Purpurhortensians, Hydrangea serrata, isande blå färg tillsammans med skuggrönan, Pachysandra terminalis, på marken ger en plantering i kalla toner.

T R Ä D G Å R IDNES N ST K IUOGNGS IDGEAL P L A T S E R P ISR A

P L AT S E R

FÄRG


S K U G G I G A T R Ä D G Å R D E N S

䉭 Rosa krollilja, Lilium martagon. 䉮 Den röda rododendronbusken blir en häftig accent mitt i allt det gröna. 䉮䉮 Vitt är den perfekta färgen i skug-

Börja med att göra en lista över växter som passar för den tilltänkta platsen, ståndorten. Fundera inte bara över blomfärgen utan också färgen på bladverket och eventuella frukter. Dela sedan in växterna i varma och kalla färger och bestäm dig för vilken du vill satsa på. Försök sedan att hålla dig till detta, antingen varma eller kalla färger. De neutrala färgerna kan komplettera. Tänk också på att mörka färger ser ännu mörkare ut i skugga, samtidigt som ljusa och vita färger sticker ut. Det kan du också ta fasta på om du vill skapa djup. Då placeras med fördel de mörka växterna i bakgrunden. Det kan exempelvis vara en mörk häck, kanske idegran eller liguster, och framför den hamnar de ljusare växterna. Som pricken över ”i” kan du välja någon växt ur den motsatta färgskalan. Har du valt en rabatt i kalla färger väljer du en accent ur den varma gruppen, och vice versa. Här kan det också vara på sin plats att säga något om den rosa färgen. Vanligen tänker man sig rosa som en blandning av rött och vitt och då känns den som en varm färg. Men ibland har den rosa färgen inslag av blått och då känns den kallare. Därför kan rosa passa både i en rabatt med varma och kalla färger.

27

ga, och en riktig skönhet är den vita krolliljan, Lilium martagon var. album.

䉭 Ett effektfullt knep – mycket av

Ett annat raffinerat sätt att skapa effekt kan vara att begränsa växtvalet enbart till växter av neutrala färger, d.v.s. brunt, svart, grått eller vitt. I en skuggrabatt kan det bli väldigt effektfullt. I synnerhet vitt är en färg som gör sig extra bra i skugga. Vita blommor och vitkantade eller vitfläckiga blad lyser i det svaga ljuset och lättar upp skuggorna. Gulkantade och gultonade blad har samma effekt. Över huvud taget gör sig bleka färger, gärna med en dragning åt blått, väl i skugga. Riktigt rött däremot kan vara ett sämre val, eftersom den röda färgen har en tendens att mörkna och försvinna i skugga. Samma sak gäller för starkt orangefärgade blommor. De här kraftiga färgerna gör sig bäst på trädgårdens solsida. En genväg för att lyckas är att plantera mycket av samma färg. Det ger ofta ett lugnt och harmoniskt intryck. En rabatt med blandade färger, kanske både varma och kalla, riskerar däremot att ge ett rörigt och brokigt intryck.

samma, klippstånds, Ligularia dentata.

䉮 Trädgårdens solsida.

T R Ä D G Å R IDNES N ST K IUOGNGS IDGEAL P L A T S E R P ISR A

P L AT S E R

26


S K U G G I G A T R Ä D G Å R D E N S

䉭 Rosa krollilja, Lilium martagon. 䉮 Den röda rododendronbusken blir en häftig accent mitt i allt det gröna. 䉮䉮 Vitt är den perfekta färgen i skug-

Börja med att göra en lista över växter som passar för den tilltänkta platsen, ståndorten. Fundera inte bara över blomfärgen utan också färgen på bladverket och eventuella frukter. Dela sedan in växterna i varma och kalla färger och bestäm dig för vilken du vill satsa på. Försök sedan att hålla dig till detta, antingen varma eller kalla färger. De neutrala färgerna kan komplettera. Tänk också på att mörka färger ser ännu mörkare ut i skugga, samtidigt som ljusa och vita färger sticker ut. Det kan du också ta fasta på om du vill skapa djup. Då placeras med fördel de mörka växterna i bakgrunden. Det kan exempelvis vara en mörk häck, kanske idegran eller liguster, och framför den hamnar de ljusare växterna. Som pricken över ”i” kan du välja någon växt ur den motsatta färgskalan. Har du valt en rabatt i kalla färger väljer du en accent ur den varma gruppen, och vice versa. Här kan det också vara på sin plats att säga något om den rosa färgen. Vanligen tänker man sig rosa som en blandning av rött och vitt och då känns den som en varm färg. Men ibland har den rosa färgen inslag av blått och då känns den kallare. Därför kan rosa passa både i en rabatt med varma och kalla färger.

27

ga, och en riktig skönhet är den vita krolliljan, Lilium martagon var. album.

䉭 Ett effektfullt knep – mycket av

Ett annat raffinerat sätt att skapa effekt kan vara att begränsa växtvalet enbart till växter av neutrala färger, d.v.s. brunt, svart, grått eller vitt. I en skuggrabatt kan det bli väldigt effektfullt. I synnerhet vitt är en färg som gör sig extra bra i skugga. Vita blommor och vitkantade eller vitfläckiga blad lyser i det svaga ljuset och lättar upp skuggorna. Gulkantade och gultonade blad har samma effekt. Över huvud taget gör sig bleka färger, gärna med en dragning åt blått, väl i skugga. Riktigt rött däremot kan vara ett sämre val, eftersom den röda färgen har en tendens att mörkna och försvinna i skugga. Samma sak gäller för starkt orangefärgade blommor. De här kraftiga färgerna gör sig bäst på trädgårdens solsida. En genväg för att lyckas är att plantera mycket av samma färg. Det ger ofta ett lugnt och harmoniskt intryck. En rabatt med blandade färger, kanske både varma och kalla, riskerar däremot att ge ett rörigt och brokigt intryck.

samma, klippstånds, Ligularia dentata.

䉮 Trädgårdens solsida.

T R Ä D G Å R IDNES N ST K IUOGNGS IDGEAL P L A T S E R P ISR A

P L AT S E R

26


28

STRUKTUR OCH STORLEK

S K U G G I G A

P L AT S E R

Men det finns andra sätt att göra intryck på, än med färg; kontraster kan vara en möjlighet. Då gäller det även att utnyttja växternas olika struktur och storlek på blad och blommor. Med en lagom mix av växter med stora, generösa blad och växter med små, fina och luftiga blad kan du skapa en intressant rabatt. Antingen kan du placera storbladiga växter baktill i rabatten och de finbladiga i förgrunden, eller så kan du ordna växter med antingen små eller stora blad i grupper. Precis som med färgerna kan du sätta till en enda accent från den andra gruppen som blickfång och kontrast. Kanske känner du dig osäker på om du ska låta bladen eller blommorna styra valet av växter. Just när det gäller skuggplantering kan det vara klokt att låta bladen styra valet. Framförallt för att bladen varar så mycket längre, men också för att många av skuggväxterna har ganska oansenliga blommor. 䉭 En genomtänkt mix av bladformer

䉭 Genom att formklippa vissa väx-

och -strukturer kan vara lika effektfullt

FORM

som färger.

Växternas form är något du också kan ta fasta på när du planerar. Olika växter har ju olika form: alltifrån runda, kuddformade, krypande och ovala till koniska, pyramidala och upprättväxande. Genom att skapa grupper av växter med likartat växtsätt, som

ter, som buxbomskloten, Buxus sem-

Några perenner med små, fina blad Astilbe, i synnerhet dvärgastilben, Astilbe Chinensis-Gruppen ’Pumila’

Buxbom, Buxus Japansk starr, Carex morrowii

Akleja, Aquilegia vulgaris

Fänrikshjärta, Dicentra formosa

Majbräken, Athyrium filix-femina

Krypkotula, Leptinella squalida

runda med ovala och kanske sådana med en utbredd form, får rabatten ett harmoniskt utseende. Plantera gärna mer än ett exemplar av samma art och sort för att ytterligare förstärka lugnet. Komplettera sedan med någon växt med ett helt annat utseende. Det kan vara ett upprättväxande prydnadsgräs eller kanske en koniskt formad, vintergrön buske. Innan du planterar bör du ha klart för dig hur växterna kommer att se ut när de är färdigvuxna. Kanske växter sig den vintergröna busken alldeles för stor med tiden och förstör hela intrycket. Har du växternas slutliga storlek i åtanke redan när du planterar behöver du inte göra om din rabatt efter några år. LINJER

Några perenner med rejäla blad Jättedaggkåpa, Alchemilla mollis

Funkia, Hosta

Bergenia, Bergenia

Klippstånds, Ligularia dentata

Kaukasisk förgätmigej, Brunnera macrophylla

Indiskt fotblad, Podophyllum hexandrum

Sköldbräcka, Darmera peltata

Rodgersior, Rodgersia

Linjer är kanske inte det första du tänker på i trädgården. Ändå består den av massor av linjer, både horisontella och vertikala. Om du är medveten om linjerna i trädgården kan du också dra nytta av detta när du planerar. Horisontella linjer finns överallt. Det kan vara trädens kronor som formar en horisontell linje i förhållande till marken. Det kan också vara överliggaren på en pergola eller en rosenbåge som

pervirens, och järnekens kronor, Ilex skapas fina kontraster till de frodiga perennerna och den yviga bambun, Fargesia, i bakgrunden.

T R Ä D G Å R IDNES N ST K IUOGNGS IDGEAL P L A T S E R P ISR A

T R Ä D G Å R D E N S

29


28

STRUKTUR OCH STORLEK

S K U G G I G A

P L AT S E R

Men det finns andra sätt att göra intryck på, än med färg; kontraster kan vara en möjlighet. Då gäller det även att utnyttja växternas olika struktur och storlek på blad och blommor. Med en lagom mix av växter med stora, generösa blad och växter med små, fina och luftiga blad kan du skapa en intressant rabatt. Antingen kan du placera storbladiga växter baktill i rabatten och de finbladiga i förgrunden, eller så kan du ordna växter med antingen små eller stora blad i grupper. Precis som med färgerna kan du sätta till en enda accent från den andra gruppen som blickfång och kontrast. Kanske känner du dig osäker på om du ska låta bladen eller blommorna styra valet av växter. Just när det gäller skuggplantering kan det vara klokt att låta bladen styra valet. Framförallt för att bladen varar så mycket längre, men också för att många av skuggväxterna har ganska oansenliga blommor. 䉭 En genomtänkt mix av bladformer

䉭 Genom att formklippa vissa väx-

och -strukturer kan vara lika effektfullt

FORM

som färger.

Växternas form är något du också kan ta fasta på när du planerar. Olika växter har ju olika form: alltifrån runda, kuddformade, krypande och ovala till koniska, pyramidala och upprättväxande. Genom att skapa grupper av växter med likartat växtsätt, som

ter, som buxbomskloten, Buxus sem-

Några perenner med små, fina blad Astilbe, i synnerhet dvärgastilben, Astilbe Chinensis-Gruppen ’Pumila’

Buxbom, Buxus Japansk starr, Carex morrowii

Akleja, Aquilegia vulgaris

Fänrikshjärta, Dicentra formosa

Majbräken, Athyrium filix-femina

Krypkotula, Leptinella squalida

runda med ovala och kanske sådana med en utbredd form, får rabatten ett harmoniskt utseende. Plantera gärna mer än ett exemplar av samma art och sort för att ytterligare förstärka lugnet. Komplettera sedan med någon växt med ett helt annat utseende. Det kan vara ett upprättväxande prydnadsgräs eller kanske en koniskt formad, vintergrön buske. Innan du planterar bör du ha klart för dig hur växterna kommer att se ut när de är färdigvuxna. Kanske växter sig den vintergröna busken alldeles för stor med tiden och förstör hela intrycket. Har du växternas slutliga storlek i åtanke redan när du planterar behöver du inte göra om din rabatt efter några år. LINJER

Några perenner med rejäla blad Jättedaggkåpa, Alchemilla mollis

Funkia, Hosta

Bergenia, Bergenia

Klippstånds, Ligularia dentata

Kaukasisk förgätmigej, Brunnera macrophylla

Indiskt fotblad, Podophyllum hexandrum

Sköldbräcka, Darmera peltata

Rodgersior, Rodgersia

Linjer är kanske inte det första du tänker på i trädgården. Ändå består den av massor av linjer, både horisontella och vertikala. Om du är medveten om linjerna i trädgården kan du också dra nytta av detta när du planerar. Horisontella linjer finns överallt. Det kan vara trädens kronor som formar en horisontell linje i förhållande till marken. Det kan också vara överliggaren på en pergola eller en rosenbåge som

pervirens, och järnekens kronor, Ilex skapas fina kontraster till de frodiga perennerna och den yviga bambun, Fargesia, i bakgrunden.

T R Ä D G Å R IDNES N ST K IUOGNGS IDGEAL P L A T S E R P ISR A

T R Ä D G Å R D E N S

29


31

S K U G G I G A T R Ä D G Å R D E N S

䉭䉭 De räta vinklarna i stenläggning

markerar en horisontell linje i trädgården. Men de tydligaste horisontella linjerna utgörs av gångarna och av linjerna som rabatternas kanter skapar. Beroende på hur de här linjerna görs skapas olika känslor i trädgården. Vill du exempelvis ge ett naturligt intryck gör du dina gångar mjuka och lite kurviga och ger rabatterna en böjd form. Vill du ha ett lite mer formellt utseende låter du gångarna vara raka med räta vinklar. Rabatterna får också en rakare form, därmed inte sagt att de måste vara helt kvadratiska eller rektangulära. De kan också göras kantiga och svängda, men då bör svängarna vara rätvinkliga. I en mer formell trädgård kan du också kombinera raka och böjda former på ett symmetriskt vis. Kanske en gräsmatta som avslutas i en böjd form men med raka, symmetriska rabatter på ömse sidor.

och rabatter ger en formell känsla, medan gången genom lunden ringlar sig fram på ett mer naturligt vis.

䉰 Sid. 30. Raka linjer, både horisontellt och vertikalt, ger en strikt känsla, medan runda form ger ett mjukare och lättare intryck.

T R Ä D G Å R IDNES N ST K IUOGNGS IDGEAL P L A T S E R P ISR A

P L AT S E R

30


31

S K U G G I G A T R Ä D G Å R D E N S

䉭䉭 De räta vinklarna i stenläggning

markerar en horisontell linje i trädgården. Men de tydligaste horisontella linjerna utgörs av gångarna och av linjerna som rabatternas kanter skapar. Beroende på hur de här linjerna görs skapas olika känslor i trädgården. Vill du exempelvis ge ett naturligt intryck gör du dina gångar mjuka och lite kurviga och ger rabatterna en böjd form. Vill du ha ett lite mer formellt utseende låter du gångarna vara raka med räta vinklar. Rabatterna får också en rakare form, därmed inte sagt att de måste vara helt kvadratiska eller rektangulära. De kan också göras kantiga och svängda, men då bör svängarna vara rätvinkliga. I en mer formell trädgård kan du också kombinera raka och böjda former på ett symmetriskt vis. Kanske en gräsmatta som avslutas i en böjd form men med raka, symmetriska rabatter på ömse sidor.

och rabatter ger en formell känsla, medan gången genom lunden ringlar sig fram på ett mer naturligt vis.

䉰 Sid. 30. Raka linjer, både horisontellt och vertikalt, ger en strikt känsla, medan runda form ger ett mjukare och lättare intryck.

T R Ä D G Å R IDNES N ST K IUOGNGS IDGEAL P L A T S E R P ISR A

P L AT S E R

30


33

S K U G G I G A T R Ä D G Å R D E N S

䉭 Genom att låta stilen på huset gå igen i trädgården skapas en helhetskänsla. Det bulliga halmtakets form går igen i den frodiga och mjukt formade växtligheten.

䉭 Här är det säkert ingen slump

Vertikala linjer i trädgården kan utgöras av exempelvis trädstammar. De vertikala linjerna skapar spänning i trädgården. Tänk bara på hur mycket de nakna trädstammarna gör för trädgården i vintertid. Om du tycker att din trädgård känns platt och ointressant kan ett sätt vara att liva upp den med några vertikala accenter. Det kan vara en upprättväxande perenn i en rabatt med i övrigt låga växter. Eller, det kan vara ett så enkelt ingrepp som att stamma upp träden så att stammarna framträder tydligare. SKAPA BALANS OCH HARMONI

Med de här insikterna i bagaget kanske det går lite lättare att skapa en skuggrabatt, en lund eller bara det bästa av en del av trädgården som ligger i skugga. Här följer ytterligare några knep du kan använda dig av: Upprepning

Att upprepa en färg, en form, ett mönster eller en speciell växt är ett klassiskt sätt att skapa harmoni i trädgården. Det kan vara en speciell färg som återkommer på flera ställen i en rabatt. Kanske är du förtjust i en viss klippt form och låter den återkomma på olika ställen i trädgården. Tänk på att växterna inte måste vara

helt identiska i höjd och omfång, bara att färgen eller formen återkommer ger en känsla av ordning och att du faktiskt har ”tänkt till”. På samma sätt ger återkommande linjer en känsla av harmoni. Det kan vara häckar som har samma höjd, eller rabatter med former som upprepas på olika ställen, precis som gångarnas form kan upprepas. Här kan även materialvalet och färgen ha betydelse. Har du bestämt dig för grå betongplattor av något slag ska du kanske hålla dig till det, inte bara på just den tilltänkta platsen utan på fler ställen i trädgården. Där grus är ett alternativ kanske du väljer ett grått som matchar betongen. Flera av samma

Plantera gärna mer än ett exemplar av varje växt. Det gäller i synnerhet mindre perenner. En av varje blir gärna plottrigt och rörigt medan flera växter av samma sort placerade tillsammans ger lugn och ro. För ett mer formellt utseende väljer du två, fyra, sex eller åtta av varje, för ett mer informellt utseende arrangerar du tre, fem eller sju växter av samma sort i grupper. Tänk också på att plantera ganska tätt, så att den bara jorden snabbt täcks av växter och håller ogräset på avstånd.

att spaljén och häcken bakom är i samma höjd. Det ger ett harmoniskt intryck.

T R Ä D G Å R IDNES N ST K IUOGNGS IDGEAL P L A T S E R P ISR A

P L AT S E R

32


33

S K U G G I G A T R Ä D G Å R D E N S

䉭 Genom att låta stilen på huset gå igen i trädgården skapas en helhetskänsla. Det bulliga halmtakets form går igen i den frodiga och mjukt formade växtligheten.

䉭 Här är det säkert ingen slump

Vertikala linjer i trädgården kan utgöras av exempelvis trädstammar. De vertikala linjerna skapar spänning i trädgården. Tänk bara på hur mycket de nakna trädstammarna gör för trädgården i vintertid. Om du tycker att din trädgård känns platt och ointressant kan ett sätt vara att liva upp den med några vertikala accenter. Det kan vara en upprättväxande perenn i en rabatt med i övrigt låga växter. Eller, det kan vara ett så enkelt ingrepp som att stamma upp träden så att stammarna framträder tydligare. SKAPA BALANS OCH HARMONI

Med de här insikterna i bagaget kanske det går lite lättare att skapa en skuggrabatt, en lund eller bara det bästa av en del av trädgården som ligger i skugga. Här följer ytterligare några knep du kan använda dig av: Upprepning

Att upprepa en färg, en form, ett mönster eller en speciell växt är ett klassiskt sätt att skapa harmoni i trädgården. Det kan vara en speciell färg som återkommer på flera ställen i en rabatt. Kanske är du förtjust i en viss klippt form och låter den återkomma på olika ställen i trädgården. Tänk på att växterna inte måste vara

helt identiska i höjd och omfång, bara att färgen eller formen återkommer ger en känsla av ordning och att du faktiskt har ”tänkt till”. På samma sätt ger återkommande linjer en känsla av harmoni. Det kan vara häckar som har samma höjd, eller rabatter med former som upprepas på olika ställen, precis som gångarnas form kan upprepas. Här kan även materialvalet och färgen ha betydelse. Har du bestämt dig för grå betongplattor av något slag ska du kanske hålla dig till det, inte bara på just den tilltänkta platsen utan på fler ställen i trädgården. Där grus är ett alternativ kanske du väljer ett grått som matchar betongen. Flera av samma

Plantera gärna mer än ett exemplar av varje växt. Det gäller i synnerhet mindre perenner. En av varje blir gärna plottrigt och rörigt medan flera växter av samma sort placerade tillsammans ger lugn och ro. För ett mer formellt utseende väljer du två, fyra, sex eller åtta av varje, för ett mer informellt utseende arrangerar du tre, fem eller sju växter av samma sort i grupper. Tänk också på att plantera ganska tätt, så att den bara jorden snabbt täcks av växter och håller ogräset på avstånd.

att spaljén och häcken bakom är i samma höjd. Det ger ett harmoniskt intryck.

T R Ä D G Å R IDNES N ST K IUOGNGS IDGEAL P L A T S E R P ISR A

P L AT S E R

32


34

Skapa blickfång

35

S K U G G I G A T R Ä D G Å R D E N S

BÖRJA MED STÅNDORTEN

Oavsett hur du vill utforma de skuggiga delarna av trädgården bör du ändå alltid försöka utgå från ståndorten, d.v.s. förutsättningarna växterna har på den tänkta platsen. Välj därefter växter och ta sedan fasta på någon eller några av tankarna ovan. Då kommer du säkerligen att kunna skapa en skuggträdgård som är både spännande och intressant. Låt dina behov och förutsättningar styra, så att du får en trädgård som passar dig. För trädgård är ju något väldigt personligt, där det egentligen inte går att säga vad som är rätt och fel.

䉭 Plottra inte bort växterna genom att plantera dem glest och en och en – sätt dem hellre, som här, lite tätare och i generösa grupper.

䉮 Utgå från förutsättningarna på platsen och välj sedan växter som tilltalar dig.

䉰 Vatten drar automatiskt uppmärksamheten till sig, oavsett om det porlar, plaskar eller bara blänker.

T R Ä D G Å R IDNES N ST K IUOGNGS IDGEAL P L A T S E R P ISR A

P L AT S E R

Ett sätt att göra trädgården spännande och intressant är att skapa blickfång på olika ställen. Ett blickfång är något som ögat dras till. Det kan vara en liten sittgrupp i slutet av en gång som vindlar sig fram, det kan vara en damm man också ser inifrån huset, eller ett fågelbad. En liten staty eller någon annan form av trädgårdskonst som fångar ögat när du närmar dig, är också ett utmärkt blickfång. Rama in platsen på ett sätt som framhäver själva blickfånget, gärna med växter som är lite diskreta så att föremålet eller platsen tillåts ”sticka ut”.


34

Skapa blickfång

35

S K U G G I G A T R Ä D G Å R D E N S

BÖRJA MED STÅNDORTEN

Oavsett hur du vill utforma de skuggiga delarna av trädgården bör du ändå alltid försöka utgå från ståndorten, d.v.s. förutsättningarna växterna har på den tänkta platsen. Välj därefter växter och ta sedan fasta på någon eller några av tankarna ovan. Då kommer du säkerligen att kunna skapa en skuggträdgård som är både spännande och intressant. Låt dina behov och förutsättningar styra, så att du får en trädgård som passar dig. För trädgård är ju något väldigt personligt, där det egentligen inte går att säga vad som är rätt och fel.

䉭 Plottra inte bort växterna genom att plantera dem glest och en och en – sätt dem hellre, som här, lite tätare och i generösa grupper.

䉮 Utgå från förutsättningarna på platsen och välj sedan växter som tilltalar dig.

䉰 Vatten drar automatiskt uppmärksamheten till sig, oavsett om det porlar, plaskar eller bara blänker.

T R Ä D G Å R IDNES N ST K IUOGNGS IDGEAL P L A T S E R P ISR A

P L AT S E R

Ett sätt att göra trädgården spännande och intressant är att skapa blickfång på olika ställen. Ett blickfång är något som ögat dras till. Det kan vara en liten sittgrupp i slutet av en gång som vindlar sig fram, det kan vara en damm man också ser inifrån huset, eller ett fågelbad. En liten staty eller någon annan form av trädgårdskonst som fångar ögat när du närmar dig, är också ett utmärkt blickfång. Rama in platsen på ett sätt som framhäver själva blickfånget, gärna med växter som är lite diskreta så att föremålet eller platsen tillåts ”sticka ut”.


36

37

Förslag på en skuggrabatt Förutsättningar Rabatten ligger på husets norrsida och avgränsas på två sidor av klippta häckar av vintergrön liguster. Ett par körsbärskorneller, Cornus mas, ”stammas upp” och hålls efter en smula i kronan. Tillsammans bildar de en vacker entré och en fin passage mellan grinden och ytterdörren. Några buxbomsklot formas och klipps till önskad storlek. Den högra rabatten, som avslutas i en gräsmatta, omgärdas av en låg häck av buxbom. I landets nordligare delar kan en koreansk plymspirea, Aruncus aethusifolius, tjäna som häck sommartid och istället för buxbomsklot kan du klippa klot av måbär, Ribes alpinum. Jorden är mullrik och har berikats ytterligare med grovriven torv.

£

£ 1

1 Höstsilverax, Actaea simplex

3

’Brunette’

&

&

&

2 Jättedaggkåpa, Alchemilla mollis 3 Akleja, Aquilegia vulgaris

S K U G G I G A

!

4 Koreansk plymspirea, Aruncus

1

4 5

4

3

aethusifolius ’Professor Lindquist’

%

5

5 Hjorttunga, Asplenium scholopendrium

T R Ä D G Å R D E N S

6 Vit skogsaster, Aster divaricatus

^ 8

7 Stjärnflocka, Astrantia major

2

^

’Roma’

)

2

8 Purpurjulros, Helleborus purpurascens

$

)

9 2

@

(

9 Funkia, Hosta, ’Sum & Substance’

9

3

6

2

3 6

@ 7 $

(

Skuggrabatt i snitt

10 Vaxklocka, Kirengeshoma palmata 11 Löjtnantshjärta, Lamprocapnos spectabilis 12 Klippstånds, Ligularia dentata ’Othello’ 13 Lungört, Pulmonaria ’Sissinghurst White’ 14 Bronsrodgersia, Rodgersia podophylla 15 Purpurtreblad, Trillium erectum 16 Körsbärskornell 17 Buxbom 18 Idegran 19 Liguster

T R Ä D G Å R IDNES N ST K IUOGNGS IDGEAL P L A T S E R P ISR A

P L AT S E R

*


36

37

Förslag på en skuggrabatt Förutsättningar Rabatten ligger på husets norrsida och avgränsas på två sidor av klippta häckar av vintergrön liguster. Ett par körsbärskorneller, Cornus mas, ”stammas upp” och hålls efter en smula i kronan. Tillsammans bildar de en vacker entré och en fin passage mellan grinden och ytterdörren. Några buxbomsklot formas och klipps till önskad storlek. Den högra rabatten, som avslutas i en gräsmatta, omgärdas av en låg häck av buxbom. I landets nordligare delar kan en koreansk plymspirea, Aruncus aethusifolius, tjäna som häck sommartid och istället för buxbomsklot kan du klippa klot av måbär, Ribes alpinum. Jorden är mullrik och har berikats ytterligare med grovriven torv.

£

£ 1

1 Höstsilverax, Actaea simplex

3

’Brunette’

&

&

&

2 Jättedaggkåpa, Alchemilla mollis 3 Akleja, Aquilegia vulgaris

S K U G G I G A

!

4 Koreansk plymspirea, Aruncus

1

4 5

4

3

aethusifolius ’Professor Lindquist’

%

5

5 Hjorttunga, Asplenium scholopendrium

T R Ä D G Å R D E N S

6 Vit skogsaster, Aster divaricatus

^ 8

7 Stjärnflocka, Astrantia major

2

^

’Roma’

)

2

8 Purpurjulros, Helleborus purpurascens

$

)

9 2

@

(

9 Funkia, Hosta, ’Sum & Substance’

9

3

6

2

3 6

@ 7 $

(

Skuggrabatt i snitt

10 Vaxklocka, Kirengeshoma palmata 11 Löjtnantshjärta, Lamprocapnos spectabilis 12 Klippstånds, Ligularia dentata ’Othello’ 13 Lungört, Pulmonaria ’Sissinghurst White’ 14 Bronsrodgersia, Rodgersia podophylla 15 Purpurtreblad, Trillium erectum 16 Körsbärskornell 17 Buxbom 18 Idegran 19 Liguster

T R Ä D G Å R IDNES N ST K IUOGNGS IDGEAL P L A T S E R P ISR A

P L AT S E R

*


38

39

S K A PA D I N E G E N L U N D ” J A G G I C K M I G U T I E N L U N D

U T S Å

E N A F T O N G R Ö N . ”

Svensk folkvisa

O

L U N D E G E N S K A PA

D I N

Börja med träden – som tak

䉯 Tack vare det skira bladverket skapas ett behagligt klimat för växterna på marken.

Träden kan vara flera eller bara något enstaka, beroende på hur stort området är för din lund. Viktigt är också att trädens grenoch bladverk inte är för tätt, då är risken stor att marken under ständigt är i kompakt skugga, vilket gör det svårt för nya växter att etablera sig. Har du uppvuxna träd i din blivande lund finns det några knep för att få in ljuset. Det ena är att stamma upp träden, för att få in luft under kronorna – det gäller i synnerhet barrträd som ofta har sina grenar ända ner till marken. Ett annat sätt är att glesa ur trädens kronor, så att ljuset kan silas igenom dem. Det här bör vara ett arbete på lite sikt, så att träden inte blir stympade och fula. Dessutom får du förmodligen upprepa det då och då, eftersom trädens kronor har en tendens att växa samman igen efter några år. Ett riktmärke för gallrandet kan vara att ca 1/4 av himlen ska skönjas genom kronorna, alltså ska ca 3/4 av himlen skymmas av bladverket. Kanske måste du också ta bort något träd för att skapa en naturlig passage genom lunden. Oavsett vilka träd du har i din lund, så försök göra det bästa av dem som är där. Det måste inte vara ”skogens träd”, det går minst lika bra med gamla fina fruktträd. Kanske ger de inte längre så mycket frukt, men de har en vacker blomning och ofta en fin form samt kronor som är lagom

S K AI N P AS P D NT E LL U N D I RI A I OG NE SND E

avsett om din plätt här på jorden råkar vara en gammal och uppvuxen trädgård, eller en ny och helt oanlagd, kan du skapa dig en alldeles egen lund. För ändamålet krävs ingen stor trädgård, till och med en mindre radhustomt kan ha en minilund. Även om tillvägagångssättet att anlägga lunden skiljer sig åt i den gamla och nya trädgården, handlar det i slutändan om att skapa ett rum där man så långt det är möjligt försöker efterlikna naturen. Hur går man då tillväga? Det handlar främst om att skapa ett klimat i själva lunden, där växterna kan trivas. Det ska vara en lätt och varm skugga, så att solljuset kan strila genom bladverket och nå marken i små, fina doser. Det ska också vara skyddat från uttorkande vindar, så att luften i lunden hålls fuktig och mättad. För att lyckas med detta behöver du träd och buskar.


38

39

S K A PA D I N E G E N L U N D ” J A G G I C K M I G U T I E N L U N D

U T S Å

E N A F T O N G R Ö N . ”

Svensk folkvisa

O

L U N D E G E N S K A PA

D I N

Börja med träden – som tak

䉯 Tack vare det skira bladverket skapas ett behagligt klimat för växterna på marken.

Träden kan vara flera eller bara något enstaka, beroende på hur stort området är för din lund. Viktigt är också att trädens grenoch bladverk inte är för tätt, då är risken stor att marken under ständigt är i kompakt skugga, vilket gör det svårt för nya växter att etablera sig. Har du uppvuxna träd i din blivande lund finns det några knep för att få in ljuset. Det ena är att stamma upp träden, för att få in luft under kronorna – det gäller i synnerhet barrträd som ofta har sina grenar ända ner till marken. Ett annat sätt är att glesa ur trädens kronor, så att ljuset kan silas igenom dem. Det här bör vara ett arbete på lite sikt, så att träden inte blir stympade och fula. Dessutom får du förmodligen upprepa det då och då, eftersom trädens kronor har en tendens att växa samman igen efter några år. Ett riktmärke för gallrandet kan vara att ca 1/4 av himlen ska skönjas genom kronorna, alltså ska ca 3/4 av himlen skymmas av bladverket. Kanske måste du också ta bort något träd för att skapa en naturlig passage genom lunden. Oavsett vilka träd du har i din lund, så försök göra det bästa av dem som är där. Det måste inte vara ”skogens träd”, det går minst lika bra med gamla fina fruktträd. Kanske ger de inte längre så mycket frukt, men de har en vacker blomning och ofta en fin form samt kronor som är lagom

S K AI N P AS P D NT E LL U N D I RI A I OG NE SND E

avsett om din plätt här på jorden råkar vara en gammal och uppvuxen trädgård, eller en ny och helt oanlagd, kan du skapa dig en alldeles egen lund. För ändamålet krävs ingen stor trädgård, till och med en mindre radhustomt kan ha en minilund. Även om tillvägagångssättet att anlägga lunden skiljer sig åt i den gamla och nya trädgården, handlar det i slutändan om att skapa ett rum där man så långt det är möjligt försöker efterlikna naturen. Hur går man då tillväga? Det handlar främst om att skapa ett klimat i själva lunden, där växterna kan trivas. Det ska vara en lätt och varm skugga, så att solljuset kan strila genom bladverket och nå marken i små, fina doser. Det ska också vara skyddat från uttorkande vindar, så att luften i lunden hålls fuktig och mättad. För att lyckas med detta behöver du träd och buskar.


40

D I N

E G E N

L U N D

Om träden har till uppgift att skänka en behaglig skugga i lunden, är buskarnas uppgift att skapa lä och ett gynnsamt, lagom varmt och fuktigt klimat för växterna på marken. Avgränsa din lund från yttervärlden med hjälp av olika buskar. Kanske blir det en klippt häck av något slag åt den delen av lunden som är riktad mot vägen eller gatan. Tänk på att om du väljer ett vintergrönt alternativ, som vintergrön liguster eller idegran, skapar du skydd året om inne i lunden, vilket gynnar växtligheten. Åt ett annat håll blir det kanske en rad med friväxande buskar för att skapa lite av en ”brynkänsla”. Flätade skärmar kan också vara ett alternativ, exempelvis åt en sida in mot trädgården. Eller, varför inte en naturfärgad spaljé med någon form av klätterväxt, som klätterhortensia eller klematis? Valmöjligheterna är många när det gäller vad som ska planteras och hur det ska utformas. Vilka buskar du väljer beror återigen på ståndort samt tycke och smak. Rododendron av något slag brukar vara självskriven, även om många av dem kräver en kalkfri jord. Det har man inte alltid naturligt i sin trädgård, utan måste skapa. Men det finns knep för det också: Antingen väljer du en kalktolerant rododen䉭 Tänk dig noga för innan du sågar ner ett gammalt träd!

䉯 Välj nya träd som tillför något extra – som kopparlönnens rödfärgade och flagnande bark.

täta. Skulle de ändå ge för mycket skugga låter de sig beskäras, om än med viss vördnad. Och tänk på att gamla träd, med knotiga stammar och vackert vridna grenar, ger en särskild karaktär åt trädgården, något som unga och strama träd aldrig kan göra på samma sätt. Så behåll de gamla träden så långt det är möjligt. Om din tilltänka lund saknar träd, bör den första åtgärden vara att plantera några, eftersom det tar lång tid för träden att växa sig stora. Börja med att placera ut dem på lämpliga avstånd från varandra, och ta med i beräkningen hur stora kronorna kommer att bli när träden har nått sin fulla höjd och bredd. Plantera dem hellre lite för glest än för tätt, så att du efterhand kan komplettera med ytterligare något träd om det visar sig att ”taket” på något ställe är för tunt. Rönnar och lönnar kan vara lämpliga eftersom de växer relativt fort, har vackert bladverk och fina höstfärger. Rönnarna har ju dessutom dekorativa frukter, men det finns många andra träd som också kan fungera. Utgå från ståndorten och välj sedan träd som tilltalar dig. Undvik helst trädslag som lind, alm, björk och bok eftersom deras aggressiva rotsystem gör det svårt för andra växter att etablera sig.

䉮 Låt häckar och buskar rama in lunden, för att skapa de rätta förutsättningarna i form av lä och fuktighet.

S K AI N P AS P D NT E LL U N D I RI A I OG NE SND E

S K A PA

41

Fortsätt med buskarna – som väggar


40

D I N

E G E N

L U N D

Om träden har till uppgift att skänka en behaglig skugga i lunden, är buskarnas uppgift att skapa lä och ett gynnsamt, lagom varmt och fuktigt klimat för växterna på marken. Avgränsa din lund från yttervärlden med hjälp av olika buskar. Kanske blir det en klippt häck av något slag åt den delen av lunden som är riktad mot vägen eller gatan. Tänk på att om du väljer ett vintergrönt alternativ, som vintergrön liguster eller idegran, skapar du skydd året om inne i lunden, vilket gynnar växtligheten. Åt ett annat håll blir det kanske en rad med friväxande buskar för att skapa lite av en ”brynkänsla”. Flätade skärmar kan också vara ett alternativ, exempelvis åt en sida in mot trädgården. Eller, varför inte en naturfärgad spaljé med någon form av klätterväxt, som klätterhortensia eller klematis? Valmöjligheterna är många när det gäller vad som ska planteras och hur det ska utformas. Vilka buskar du väljer beror återigen på ståndort samt tycke och smak. Rododendron av något slag brukar vara självskriven, även om många av dem kräver en kalkfri jord. Det har man inte alltid naturligt i sin trädgård, utan måste skapa. Men det finns knep för det också: Antingen väljer du en kalktolerant rododen䉭 Tänk dig noga för innan du sågar ner ett gammalt träd!

䉯 Välj nya träd som tillför något extra – som kopparlönnens rödfärgade och flagnande bark.

täta. Skulle de ändå ge för mycket skugga låter de sig beskäras, om än med viss vördnad. Och tänk på att gamla träd, med knotiga stammar och vackert vridna grenar, ger en särskild karaktär åt trädgården, något som unga och strama träd aldrig kan göra på samma sätt. Så behåll de gamla träden så långt det är möjligt. Om din tilltänka lund saknar träd, bör den första åtgärden vara att plantera några, eftersom det tar lång tid för träden att växa sig stora. Börja med att placera ut dem på lämpliga avstånd från varandra, och ta med i beräkningen hur stora kronorna kommer att bli när träden har nått sin fulla höjd och bredd. Plantera dem hellre lite för glest än för tätt, så att du efterhand kan komplettera med ytterligare något träd om det visar sig att ”taket” på något ställe är för tunt. Rönnar och lönnar kan vara lämpliga eftersom de växer relativt fort, har vackert bladverk och fina höstfärger. Rönnarna har ju dessutom dekorativa frukter, men det finns många andra träd som också kan fungera. Utgå från ståndorten och välj sedan träd som tilltalar dig. Undvik helst trädslag som lind, alm, björk och bok eftersom deras aggressiva rotsystem gör det svårt för andra växter att etablera sig.

䉮 Låt häckar och buskar rama in lunden, för att skapa de rätta förutsättningarna i form av lä och fuktighet.

S K AI N P AS P D NT E LL U N D I RI A I OG NE SND E

S K A PA

41

Fortsätt med buskarna – som väggar


42

L U N D

i ett halvskuggigt, skyddat läge.

43

sar fint i lundens utkant, både för att

S K A PA

D I N

den är vintergrön och för att den trivs

䉯 Plantera marktäckande perenner kring buskar och träd. Hakonegräs, Hakonechloa macra ’Aureola’, och alunrot, Heuchera ’Plum Pudding’, täcker marken effektivt framför en rododendronbuske.

Avsluta med växterna på marken – som golv Med träd och buskar på plats har du nu skapat en miljö där trädens lagom täta kronor ger en lätt och behaglig skugga på marken, samtidigt som de omgivande buskarna skapar lä, skydd och värme inne i lunden. Nu gäller det också att skapa de rätta förutsättningarna för växterna på marken. För att de ska trivas måste du se till att jorden är humusrik, lätt och luftig. Det blir den om du tillför organiskt material i form av löv, barr, bark, naturgödsel, torv eller kompost. Inför planteringen bör du också se till att jorden är fri från ogräs, i synnerhet de fleråriga rotogräsen. Har du en särskilt tung och kompakt jord kan ett alternativ till att lätta upp den vara att skapa nya rabatter ovanpå marken. Det görs enklast med hjälp av fiberduk eller tidningar och ett rejält lager av ”den rätta jorden”, enligt samma metod som används om du vill skapa en särskild rabatt för surjordsväxter (se beskrivningen ovan). För att få den rätta naturkänslan inne i lunden är det viktigt att du har som mål att det inte någonstans ska finnas några ytor med bar jord. Därför blir marktäckarna särskilt viktiga. En del av dem, i synnerhet de med ytliga rotsystem, kan också användas för den svårodlade marken under träd och buskar, som ofta kan vara helt genomvävd av rötter. Försök att hitta luckor mellan rötterna, förbättra jorden och plantera marktäckare, som sockblommor,

䉭 Lökar och perenner kan fungera fint tillsammans. Honungslöken,

Epimedium, plister, Lamium eller klätterbenved, Euonymus fortunei var. radicans. Tack vare sina ytliga rötter har de en förmåga att breda ut sig trots busk- och trädrötter, men håll ogräset borta! Sedan är det dags för plantering av andra perenner i olika storlekar och färger samt med skiftande former för att skapa harmoni – men också kontraster. Vad du väljer är mycket en smakfråga (och en fråga om ståndort), eftersom de flesta växter som trivs i halvskugga också passar i en lundmiljö. Det finns en hel mängd växter att välja mellan. Särskilt tacksamma är till exempel funkior, julrosor, bergenior, silverax, höstanemoner, löjtnantshjärtan och jättedaggkåpor. Komplettera med ormbunkar som hjorttunga och bräken av olika slag samt gräs, till exempel stor- eller silverfryle samt hakonegräs. Avsluta med lök- och knölväxter som trivs i lundens lite skuggiga miljö. Det kan vara snödroppar, vintergäck, vitsippor, krolliljor och hundtandsliljor eller treblad. Se också till att gångarna i lunden ser så naturliga ut som möjligt. Låt dem vara gräsbevuxna, eller täck dem med barkflis av något slag om gräset inte trivs i skuggan. Ett annat alternativ kan vara grus eller plattor, antingen som trampstenar eller som lite mer formella, lagda gångar.

Nectaroscordum siculum, är otroligt dekorativ när den blommar. När den vissnar, döljs det vissnande av funkiornas, Hosta, rejäla bladsamlingar.

S K AI N P AS P D NT E LL U N D I RI A I OG NE SND E

bergbambu, Fargesia murielae, pas-

E G E N

䉭 En bambu av något slag, t.ex.

dron, eller så ser du helt enkelt till att göra en del i lunden kalkfri. Det görs med hjälp av bäddar som byggs upp av jord för surjordsväxter eller torv. Så här kan du gå tillväga: Avlägsna eventuell gräsmatta först. Täck sedan marken med antingen fiberduk eller med ett lager tidningar, för att slippa konkurrens från rötter och ogräs. Tidningarna är inte lika långlivade som fiberduken, men förhoppningsvis har växterna ovanför hunnit etablera sig när tidningarna så småningom förmultnar. Ovanpå duken eller tidningarna fyller du sedan på ett lager av 20–40 cm lämplig jordblandning. Avgränsa rabatten mot omgivningen med exempelvis naturliga, obarkade stockar och några större stenar, som med tiden förhoppningsvis blir vackert slitna och mossbeklädda. Låt sedan den här delen av lunden bli ett tillhåll inte bara för rododendron utan också för andra växter som inte heller tycker om kalk, kanske skuggröna, Pachysandra terminalis. Förutom rododendron är exempelvis bambu, olvon, häggmispel och korneller vackra samt tacksamma buskar i lunden.


42

L U N D

i ett halvskuggigt, skyddat läge.

43

sar fint i lundens utkant, både för att

S K A PA

D I N

den är vintergrön och för att den trivs

䉯 Plantera marktäckande perenner kring buskar och träd. Hakonegräs, Hakonechloa macra ’Aureola’, och alunrot, Heuchera ’Plum Pudding’, täcker marken effektivt framför en rododendronbuske.

Avsluta med växterna på marken – som golv Med träd och buskar på plats har du nu skapat en miljö där trädens lagom täta kronor ger en lätt och behaglig skugga på marken, samtidigt som de omgivande buskarna skapar lä, skydd och värme inne i lunden. Nu gäller det också att skapa de rätta förutsättningarna för växterna på marken. För att de ska trivas måste du se till att jorden är humusrik, lätt och luftig. Det blir den om du tillför organiskt material i form av löv, barr, bark, naturgödsel, torv eller kompost. Inför planteringen bör du också se till att jorden är fri från ogräs, i synnerhet de fleråriga rotogräsen. Har du en särskilt tung och kompakt jord kan ett alternativ till att lätta upp den vara att skapa nya rabatter ovanpå marken. Det görs enklast med hjälp av fiberduk eller tidningar och ett rejält lager av ”den rätta jorden”, enligt samma metod som används om du vill skapa en särskild rabatt för surjordsväxter (se beskrivningen ovan). För att få den rätta naturkänslan inne i lunden är det viktigt att du har som mål att det inte någonstans ska finnas några ytor med bar jord. Därför blir marktäckarna särskilt viktiga. En del av dem, i synnerhet de med ytliga rotsystem, kan också användas för den svårodlade marken under träd och buskar, som ofta kan vara helt genomvävd av rötter. Försök att hitta luckor mellan rötterna, förbättra jorden och plantera marktäckare, som sockblommor,

䉭 Lökar och perenner kan fungera fint tillsammans. Honungslöken,

Epimedium, plister, Lamium eller klätterbenved, Euonymus fortunei var. radicans. Tack vare sina ytliga rötter har de en förmåga att breda ut sig trots busk- och trädrötter, men håll ogräset borta! Sedan är det dags för plantering av andra perenner i olika storlekar och färger samt med skiftande former för att skapa harmoni – men också kontraster. Vad du väljer är mycket en smakfråga (och en fråga om ståndort), eftersom de flesta växter som trivs i halvskugga också passar i en lundmiljö. Det finns en hel mängd växter att välja mellan. Särskilt tacksamma är till exempel funkior, julrosor, bergenior, silverax, höstanemoner, löjtnantshjärtan och jättedaggkåpor. Komplettera med ormbunkar som hjorttunga och bräken av olika slag samt gräs, till exempel stor- eller silverfryle samt hakonegräs. Avsluta med lök- och knölväxter som trivs i lundens lite skuggiga miljö. Det kan vara snödroppar, vintergäck, vitsippor, krolliljor och hundtandsliljor eller treblad. Se också till att gångarna i lunden ser så naturliga ut som möjligt. Låt dem vara gräsbevuxna, eller täck dem med barkflis av något slag om gräset inte trivs i skuggan. Ett annat alternativ kan vara grus eller plattor, antingen som trampstenar eller som lite mer formella, lagda gångar.

Nectaroscordum siculum, är otroligt dekorativ när den blommar. När den vissnar, döljs det vissnande av funkiornas, Hosta, rejäla bladsamlingar.

S K AI N P AS P D NT E LL U N D I RI A I OG NE SND E

bergbambu, Fargesia murielae, pas-

E G E N

䉭 En bambu av något slag, t.ex.

dron, eller så ser du helt enkelt till att göra en del i lunden kalkfri. Det görs med hjälp av bäddar som byggs upp av jord för surjordsväxter eller torv. Så här kan du gå tillväga: Avlägsna eventuell gräsmatta först. Täck sedan marken med antingen fiberduk eller med ett lager tidningar, för att slippa konkurrens från rötter och ogräs. Tidningarna är inte lika långlivade som fiberduken, men förhoppningsvis har växterna ovanför hunnit etablera sig när tidningarna så småningom förmultnar. Ovanpå duken eller tidningarna fyller du sedan på ett lager av 20–40 cm lämplig jordblandning. Avgränsa rabatten mot omgivningen med exempelvis naturliga, obarkade stockar och några större stenar, som med tiden förhoppningsvis blir vackert slitna och mossbeklädda. Låt sedan den här delen av lunden bli ett tillhåll inte bara för rododendron utan också för andra växter som inte heller tycker om kalk, kanske skuggröna, Pachysandra terminalis. Förutom rododendron är exempelvis bambu, olvon, häggmispel och korneller vackra samt tacksamma buskar i lunden.


44

45

Underhåll och utveckla lunden

E G E N D I N S K A PA

䉰 Barkflis och mossbelupna stockar bidrar till att ge den rätta ”skogskänslan” i lunden.

S K AI N P AS P D NT E LL U N D I RI A I OG NE SND E

L U N D

Med tiden kommer din lund att bli mer och mer självgående. Det som krävs av dig är att du är särskilt noga med att hålla efter ogräset de första åren, så att dina växter får chans att etablera sig ordentligt. Tillför dessutom årligen en rejäl dos organiskt material, så att jorden hålls humusrik och lätt. Efter några år, när perennerna har vuxit till sig, kan det vara dags att börja dela dem och kanske flytta dem till nya platser i lunden. Håll också efter buskar och träd så att de inte blir för stora och täta. Som en utveckling av lunden kanske du så småningom kan förverkliga en dröm om ett vatten i trädgården. Tack vare moderna dammaterial och pumpanläggningar är det inte så svårt att få till ett vattenblänk, eller någon form av rinnande vatten. Placera sedan en bänk eller en bekväm stol intill, så att du i lugn och ro kan njuta av porlet och prasslet från vattnet och växterna.


44

45

Underhåll och utveckla lunden

E G E N D I N S K A PA

䉰 Barkflis och mossbelupna stockar bidrar till att ge den rätta ”skogskänslan” i lunden.

S K AI N P AS P D NT E LL U N D I RI A I OG NE SND E

L U N D

Med tiden kommer din lund att bli mer och mer självgående. Det som krävs av dig är att du är särskilt noga med att hålla efter ogräset de första åren, så att dina växter får chans att etablera sig ordentligt. Tillför dessutom årligen en rejäl dos organiskt material, så att jorden hålls humusrik och lätt. Efter några år, när perennerna har vuxit till sig, kan det vara dags att börja dela dem och kanske flytta dem till nya platser i lunden. Håll också efter buskar och träd så att de inte blir för stora och täta. Som en utveckling av lunden kanske du så småningom kan förverkliga en dröm om ett vatten i trädgården. Tack vare moderna dammaterial och pumpanläggningar är det inte så svårt att få till ett vattenblänk, eller någon form av rinnande vatten. Placera sedan en bänk eller en bekväm stol intill, så att du i lugn och ro kan njuta av porlet och prasslet från vattnet och växterna.


46

47

Förslag på hur du kan placera och utforma en trädgårdslund 3

2

5 3

1

1 6 6

4

7

5

1

6

2

7

2

3

6

Detaljskiss A

7

se s. 48

2 6

6

1 Gran 2 Klippt granhäck

E G E N

7

4 5 4

6

1 Klippt gräsmatta

1 Tsuga (Hemlock)

2 Berså

2 Klippt gräsmatta

3 Vackert träd

3 Lövgång av hassel

4 Vintervackra buskar

4 Uteplats

5 Buxbom

5 Vatten

6 Marktäckare

6 Klippt häck

7 Barrträd

7 Körsbär eller magnolia

)

6

1. Trädgårdslund i cirkel

2. Trädgårdslund innanför häckarna

Trädgårdens norra del har gjorts till en cirkelformad lund

En lund med en lite mer formell karaktär. Innanför de

med en klippt gräsyta samt en uteplats. Den lilla bersån

strikta häckarna döljs en frodig trädgårdslund med en vin-

fungerar som en övergång mellan trädgårdslunden och

dlande stig. I lunden finns några större och mindre träd,

5 Gång av bark

8 Uteplats

5 Bostad

4 Sittplats

7 Marktäckare

9 Bostad

3 ”Landskapsfönster”

6 Granstörar

7

4

4

D I N S K A PA

7

6

9 Kant av granit 10 Gräsmatta

Bostad

8

Detaljskiss B se s. 49

3. Naturtomtens finlund

gräsmattan. I bersån planteras några vackra blommande

en del vackra solitärer som sticker upp ur en skön bland-

Den här tomten har redan en befintlig sluttning med mossbelupna flyttblock av granit. Här finns också granar, enstaka

buskar och skuggtåliga perenner och marken får en fin

ning av marktäckande perenner. Hassel kantar gången

rönnar, någon björk och en stor ek. Lunden avgränsas med en kant av storgatsten i granit, eller något annat passande

stenläggning. En gångstig visar vägen genom lunden.

genom lunden och kompletteras med sippor, vivor och

material. Utanför lunden klipps gräset medan marken inne i lunden täcks av marktäckare, ormbunkar och några blom-

Marktäckande perenner planteras och även ett par större

andra marktäckare.

mande buskar. Trädgården avgränsas utåt av grånade granstörar och en klippt granhäck. Häcken förtätar och fungerar

träd samt något mindre med särskilt prydnadsvärde.

som en vacker mörk fond för sirligare perenner. En öppning lämnas mot den omgivande naturen – som ett landskaps-

Dessutom några blommande och städsegröna buskar.

fönster, en tavla som hela tiden förändras.

S K AI N P AS P D NT E LL U N D I RI A I OG NE SND E

L U N D

1

7


46

47

Förslag på hur du kan placera och utforma en trädgårdslund 3

2

5 3

1

1 6 6

4

7

5

1

6

2

7

2

3

6

Detaljskiss A

7

se s. 48

2 6

6

1 Gran 2 Klippt granhäck

E G E N

7

4 5 4

6

1 Klippt gräsmatta

1 Tsuga (Hemlock)

2 Berså

2 Klippt gräsmatta

3 Vackert träd

3 Lövgång av hassel

4 Vintervackra buskar

4 Uteplats

5 Buxbom

5 Vatten

6 Marktäckare

6 Klippt häck

7 Barrträd

7 Körsbär eller magnolia

)

6

1. Trädgårdslund i cirkel

2. Trädgårdslund innanför häckarna

Trädgårdens norra del har gjorts till en cirkelformad lund

En lund med en lite mer formell karaktär. Innanför de

med en klippt gräsyta samt en uteplats. Den lilla bersån

strikta häckarna döljs en frodig trädgårdslund med en vin-

fungerar som en övergång mellan trädgårdslunden och

dlande stig. I lunden finns några större och mindre träd,

5 Gång av bark

8 Uteplats

5 Bostad

4 Sittplats

7 Marktäckare

9 Bostad

3 ”Landskapsfönster”

6 Granstörar

7

4

4

D I N S K A PA

7

6

9 Kant av granit 10 Gräsmatta

Bostad

8

Detaljskiss B se s. 49

3. Naturtomtens finlund

gräsmattan. I bersån planteras några vackra blommande

en del vackra solitärer som sticker upp ur en skön bland-

Den här tomten har redan en befintlig sluttning med mossbelupna flyttblock av granit. Här finns också granar, enstaka

buskar och skuggtåliga perenner och marken får en fin

ning av marktäckande perenner. Hassel kantar gången

rönnar, någon björk och en stor ek. Lunden avgränsas med en kant av storgatsten i granit, eller något annat passande

stenläggning. En gångstig visar vägen genom lunden.

genom lunden och kompletteras med sippor, vivor och

material. Utanför lunden klipps gräset medan marken inne i lunden täcks av marktäckare, ormbunkar och några blom-

Marktäckande perenner planteras och även ett par större

andra marktäckare.

mande buskar. Trädgården avgränsas utåt av grånade granstörar och en klippt granhäck. Häcken förtätar och fungerar

träd samt något mindre med särskilt prydnadsvärde.

som en vacker mörk fond för sirligare perenner. En öppning lämnas mot den omgivande naturen – som ett landskaps-

Dessutom några blommande och städsegröna buskar.

fönster, en tavla som hela tiden förändras.

S K AI N P AS P D NT E LL U N D I RI A I OG NE SND E

L U N D

1

7


48

Utveckling av förslag 3 Förutsättningar

Prydnadsgräs

Lökar och knölar

21 Tuvtåtel, Deschampsia cespitosa

24 Snödroppar, Galanthus nivalis

I den här lilla trädgårdslunden råder både skugga, halvskugga och soliga lägen.

22 Silverfryle, Luzula nivea

25 Fylld snödroppe, Galanthus nivalis f. pleniforus

I N S P I R AT I O N S D E L

Växtmaterialet anpassas efter de ståndortsförhållanden som råder på platsen.

49

’Flore Plena’

Jorden är lite surare än normalt, pH runt 6. Den består av en sandig morän och

Ormbunke

behöver förbättras med extra jord och gärna med grovriven torv.

23 Träjon, Dryopteris filix-mas

Befintliga träd 26 Vårtbjörk, Betula pendula

Växtlista – nya växter Träd och buskar

Perenner

27 En, Juniperus communis

8 Revsuga, Ajuga reptans

1 Prakthäggmispel, Amelanchier lamarckii

28 Gran, Picea abies

9 Vitsippa, Anenome nemorosa ‘Hilda’ och ‘Vestal’

2 Vårljung, Erica carnea

10 Liljekonvalj, Convallaria majalis

3 Formklippt gran, Picea abies

11 Stort fänrikshjärta, Dicentra (Formosa-Gruppen) ‘Alba’

4 Gran som häck, fågelbogran, Picea abies ‘Nidiformis’

12 Röd sockblomma, Epimedium × rubrum

5 Måbär, Ribes alpinum (som klipps)

13 Myskmadra, Galium odoratum

6 Våralpros, Rhododendron × praecox

29 Skogsek, Quercus robur 30 Rönn, Sorbus aucuparia

14 Vit flocknäva, Geranium macrorrhizum ‘Album’

16 Lundviva, Primula elatior

7 Sidenklematis, Clematis (Vitalba-Gruppen) ‘Summer Snow’ eller ’Paul Farges’

B

17 Gullviva, Primula veris

S K A PA

·

18 Skär spetsmössa, Tiarella wherryi

E G E N

L U N D

15 Funkia, Hosta ‘Krossa Regal’

Klätterväxter

20 Smultron, Fragaria vesca (några tuvor i lundens utkant)

1

fl

E G E N

4

º

A 7

L U N D

S K A PA

D I N

D I N

19 Vintergröna, Vinca minor

°

3

@

£

2 ! 6 5 fi

¤

!

$

(

^

% ›

*

‚8 9 ⁄

) ^&

9 ‚


48

Utveckling av förslag 3 Förutsättningar

Prydnadsgräs

Lökar och knölar

21 Tuvtåtel, Deschampsia cespitosa

24 Snödroppar, Galanthus nivalis

I den här lilla trädgårdslunden råder både skugga, halvskugga och soliga lägen.

22 Silverfryle, Luzula nivea

25 Fylld snödroppe, Galanthus nivalis f. pleniforus

I N S P I R AT I O N S D E L

Växtmaterialet anpassas efter de ståndortsförhållanden som råder på platsen.

49

’Flore Plena’

Jorden är lite surare än normalt, pH runt 6. Den består av en sandig morän och

Ormbunke

behöver förbättras med extra jord och gärna med grovriven torv.

23 Träjon, Dryopteris filix-mas

Befintliga träd 26 Vårtbjörk, Betula pendula

Växtlista – nya växter Träd och buskar

Perenner

27 En, Juniperus communis

8 Revsuga, Ajuga reptans

1 Prakthäggmispel, Amelanchier lamarckii

28 Gran, Picea abies

9 Vitsippa, Anenome nemorosa ‘Hilda’ och ‘Vestal’

2 Vårljung, Erica carnea

10 Liljekonvalj, Convallaria majalis

3 Formklippt gran, Picea abies

11 Stort fänrikshjärta, Dicentra (Formosa-Gruppen) ‘Alba’

4 Gran som häck, fågelbogran, Picea abies ‘Nidiformis’

12 Röd sockblomma, Epimedium × rubrum

5 Måbär, Ribes alpinum (som klipps)

13 Myskmadra, Galium odoratum

6 Våralpros, Rhododendron × praecox

29 Skogsek, Quercus robur 30 Rönn, Sorbus aucuparia

14 Vit flocknäva, Geranium macrorrhizum ‘Album’

16 Lundviva, Primula elatior

7 Sidenklematis, Clematis (Vitalba-Gruppen) ‘Summer Snow’ eller ’Paul Farges’

B

17 Gullviva, Primula veris

S K A PA

·

18 Skär spetsmössa, Tiarella wherryi

E G E N

L U N D

15 Funkia, Hosta ‘Krossa Regal’

Klätterväxter

20 Smultron, Fragaria vesca (några tuvor i lundens utkant)

1

fl

E G E N

4

º

A 7

L U N D

S K A PA

D I N

D I N

19 Vintergröna, Vinca minor

°

3

@

£

2 ! 6 5 fi

¤

!

$

(

^

% ›

*

‚8 9 ⁄

) ^&

9 ‚


51

BUSKAR Buskar och även träd har en särställning i trädgården. Oavsett om de stod där när du kom eller om du har planterat dem, kommer de antagligen att följa dig under alla dina år där. Därför är det särskilt viktigt att välja ”rätt” träd och buskar. En perenn kan enkelt bytas ut eller flyttas, dessutom drar de flesta sig tillbaka när vintern gör sitt intåg. Träden och buskarna, däremot, har sina givna platser och finns där år ut och år in, om än i olika skepnader beroende på årstid. Välj därför med omsorg och försök väga in trädens och buskarnas alla kvaliteter när du ska göra ditt val. Nöj dig inte bara med en kort, skön blomning, låt även egenskaper som en vacker vintersiluett, en fin höstfärg eller kanske ett vintergrönt bladverk påverka valet. Även för trädgårdens skuggiga delar finns det en hel del buskar med just vacker blomning, sprakande färger, vintergröna blad, ja till och med försedda med sköna frukter. Här presenteras några av de mest användbara, som småvuxna lönnar, häggmisplar och korneller av olika slag, på ett utförligt sätt. Av utrymmesskäl presenteras träd, klätterväxter och ytterligare buskar i listform.


51

BUSKAR Buskar och även träd har en särställning i trädgården. Oavsett om de stod där när du kom eller om du har planterat dem, kommer de antagligen att följa dig under alla dina år där. Därför är det särskilt viktigt att välja ”rätt” träd och buskar. En perenn kan enkelt bytas ut eller flyttas, dessutom drar de flesta sig tillbaka när vintern gör sitt intåg. Träden och buskarna, däremot, har sina givna platser och finns där år ut och år in, om än i olika skepnader beroende på årstid. Välj därför med omsorg och försök väga in trädens och buskarnas alla kvaliteter när du ska göra ditt val. Nöj dig inte bara med en kort, skön blomning, låt även egenskaper som en vacker vintersiluett, en fin höstfärg eller kanske ett vintergrönt bladverk påverka valet. Även för trädgårdens skuggiga delar finns det en hel del buskar med just vacker blomning, sprakande färger, vintergröna blad, ja till och med försedda med sköna frukter. Här presenteras några av de mest användbara, som småvuxna lönnar, häggmisplar och korneller av olika slag, på ett utförligt sätt. Av utrymmesskäl presenteras träd, klätterväxter och ytterligare buskar i listform.


52

Acer 

53

Lönn Aceraceae, lönnväxter. Norra halvklotets tempererade delar. BESKRIVNING: Vanligen lövfällande träd och buskar i varierande storlek från någon meter upp till 10–15 m. Lönnar har vackert flikiga blad i alla möjliga storlekar och utföranden. Många arter har en elegant lövsprickning och sprakande höstfärger. Somliga pryds också av en vacker bark. ANVÄNDNING: Stora träd gör sig bäst i stora trädgårdar eller parker medan mindre arter är utmärkta i den lilla trädgården. JORD: Djup och mullrik. SKÖTSEL: Inga särskilda krav. HÖJD: 1–15 m. LÄGE: Halvskugga eller sol. HÄRDIGHET: Artberoende. FAMILJ:

URSPRUNG:

Amelanchier Acer palmatum, japansk lönn  Små, vackra träd eller buskar med stor bladvariation, både vad gäller storlek och färg samt sprakande höstfärger. Japanska lönnar lämpar sig väl i lundar, gärna tillsammans med rododendron och små barrträd, eller på andra halvskuggiga ställen i trädgården. De är även synnerligen fina som solitärer. Det är framför allt de röd-, gul- och flerfärgade japanska lönnarna som lämpar sig för halvskugga, grönbladiga sorter trivs bäst i sol. Plantera japanska lönnar i mullrik och djup, väldränerad jord som inte är alltför fuktig och som kan vara lite sur, i ett skyddat och varmt läge. HÖJD: Sortberoende. HÄRDIGHET: Zon I–III. SORTER: ’Atropurpureum’, japansk blodlönn (2–4 m), har ett upprätt, skärmformat växtsätt och blodröda blad (bilden). ’Bloodgood’, japansk blodlönn (ca 2 m), har riktigt mörkt röda blad som bevarar sin färg väl. ’Osakazuki’, japansk lönn (3–4 m) har friskt gröna, sjufingrade blad och riktigt sprakande höstfärger i orange och scharlakansrött. Acer palmatum Dissectum-Gruppen, flikbladig japansk lönn  Fint förgrenade buskar med djupt flikigt, lätt bladverk i olika gröna, gula och röda färger. Bladen får fina höstfärger. HÖJD: 1–2 m. HÄRDIGHET: Zon I–II. SORTER: ’Crimson Queen’, kompakt växtsätt, djupt inskurna, purpurröda blad. ’Garnet’, relativt brett och högt växtsätt, mörkt purpurröda, sjufingrade, finflikiga blad.



Häggmispel Rosaceae, rosväxter. Huvudsakligen Nordamerika. BESKRIVNING: Vackra och samtidigt anspråkslösa och lättskötta buskar eller träd som blommar i maj med dekorativa vita blommor i klasar. Träden eller buskarna får ätliga frukter på hösten och fina höstfärger. ANVÄNDNING: Plantera häggmispeln som häck, insynsskydd, buskage eller bara som en vacker prydnadsbuske. JORD: Inga speciella krav, klarar både torrare och fuktigare jord. SKÖTSEL: Inga särskilda krav. HÖJD: Artberoende. LÄGE: Halvskugga eller sol. HÄRDIGHET: Artberoende. FAMILJ:

URSPRUNG:

Arter och sorter Amelanchier lamarckii E, prakthäggmispel Flerstammig buske som blommar tidigast av häggmisplarna, ibland redan i april. Blåsvarta bär och intensivt röd höstfärg. Lämplig som solitär, i buskage, bersåer eller som klippt eller friväxande häck. HÖJD: 4–6 m. HÄRDIGHET: Zon I–V. Amelanchier spicata E, häggmispel (bilden ovan) Växer till en tät, flerstammig och ganska smal buske med upprätt växtsätt. Det här är den härdigaste av häggmisplarna. Använd den till friväxande, högre häckar, vindskydd eller för mer naturlika planteringar. HÖJD: 5–7 m. HÄRDIGHET: Zon I–VII.

B U S K A R

B U S K A R

Arter och sorter


52

Acer 

53

Lönn Aceraceae, lönnväxter. Norra halvklotets tempererade delar. BESKRIVNING: Vanligen lövfällande träd och buskar i varierande storlek från någon meter upp till 10–15 m. Lönnar har vackert flikiga blad i alla möjliga storlekar och utföranden. Många arter har en elegant lövsprickning och sprakande höstfärger. Somliga pryds också av en vacker bark. ANVÄNDNING: Stora träd gör sig bäst i stora trädgårdar eller parker medan mindre arter är utmärkta i den lilla trädgården. JORD: Djup och mullrik. SKÖTSEL: Inga särskilda krav. HÖJD: 1–15 m. LÄGE: Halvskugga eller sol. HÄRDIGHET: Artberoende. FAMILJ:

URSPRUNG:

Amelanchier Acer palmatum, japansk lönn  Små, vackra träd eller buskar med stor bladvariation, både vad gäller storlek och färg samt sprakande höstfärger. Japanska lönnar lämpar sig väl i lundar, gärna tillsammans med rododendron och små barrträd, eller på andra halvskuggiga ställen i trädgården. De är även synnerligen fina som solitärer. Det är framför allt de röd-, gul- och flerfärgade japanska lönnarna som lämpar sig för halvskugga, grönbladiga sorter trivs bäst i sol. Plantera japanska lönnar i mullrik och djup, väldränerad jord som inte är alltför fuktig och som kan vara lite sur, i ett skyddat och varmt läge. HÖJD: Sortberoende. HÄRDIGHET: Zon I–III. SORTER: ’Atropurpureum’, japansk blodlönn (2–4 m), har ett upprätt, skärmformat växtsätt och blodröda blad (bilden). ’Bloodgood’, japansk blodlönn (ca 2 m), har riktigt mörkt röda blad som bevarar sin färg väl. ’Osakazuki’, japansk lönn (3–4 m) har friskt gröna, sjufingrade blad och riktigt sprakande höstfärger i orange och scharlakansrött. Acer palmatum Dissectum-Gruppen, flikbladig japansk lönn  Fint förgrenade buskar med djupt flikigt, lätt bladverk i olika gröna, gula och röda färger. Bladen får fina höstfärger. HÖJD: 1–2 m. HÄRDIGHET: Zon I–II. SORTER: ’Crimson Queen’, kompakt växtsätt, djupt inskurna, purpurröda blad. ’Garnet’, relativt brett och högt växtsätt, mörkt purpurröda, sjufingrade, finflikiga blad.



Häggmispel Rosaceae, rosväxter. Huvudsakligen Nordamerika. BESKRIVNING: Vackra och samtidigt anspråkslösa och lättskötta buskar eller träd som blommar i maj med dekorativa vita blommor i klasar. Träden eller buskarna får ätliga frukter på hösten och fina höstfärger. ANVÄNDNING: Plantera häggmispeln som häck, insynsskydd, buskage eller bara som en vacker prydnadsbuske. JORD: Inga speciella krav, klarar både torrare och fuktigare jord. SKÖTSEL: Inga särskilda krav. HÖJD: Artberoende. LÄGE: Halvskugga eller sol. HÄRDIGHET: Artberoende. FAMILJ:

URSPRUNG:

Arter och sorter Amelanchier lamarckii E, prakthäggmispel Flerstammig buske som blommar tidigast av häggmisplarna, ibland redan i april. Blåsvarta bär och intensivt röd höstfärg. Lämplig som solitär, i buskage, bersåer eller som klippt eller friväxande häck. HÖJD: 4–6 m. HÄRDIGHET: Zon I–V. Amelanchier spicata E, häggmispel (bilden ovan) Växer till en tät, flerstammig och ganska smal buske med upprätt växtsätt. Det här är den härdigaste av häggmisplarna. Använd den till friväxande, högre häckar, vindskydd eller för mer naturlika planteringar. HÖJD: 5–7 m. HÄRDIGHET: Zon I–VII.

B U S K A R

B U S K A R

Arter och sorter


54

10–20 m. Skugga, halvskugga eller sol. HÄRDIGHET: Zon I–IV. SORTER: E-planta (fk Stenshuvud) (15–20 m), långsamväxande träd med pyramidal krona. Som solitär, till klippta häckar eller för formklippning. Härdigare och mer välvuxen än arten. ’Frans Fontaine’ (ca 10 m), smalformig sort, som med tiden blir ett tätt och äggformat träd (zon III). HÖJD:

55

LÄGE:

Cornus

Kornell Cornaceae, kornellväxter. Norra halvklotet. BESKRIVNING: Buskar eller små träd, men även arter med ett krypande, mer perennlikt utseende. Vissa arter har vackert färgade grenar medan andra får iögonfallande svepeblad kring blomställningarna. Bladen är aningen nedhängande med fin höstfärg i gula, orange eller röda toner, beroende på art och sort. ANVÄNDNING: Träd lämpar sig väl som solitärer medan buskar med fördel planteras i grupp. JORD: Helst kraftig och fuktighetshållande men vanlig, god jord går också bra, dock inte för mager och torr. SKÖTSEL: Skär tillbaka arter med färggranna grenar kontinuerligt, eftersom de unga grenarna är mest färggranna. Plantorna behöver vatten och gödning. FAMILJ:

URSPRUNG:

Carpinus betulus



Buxbom Buxaceae, buxbomsväxter. Buxus microphylla härstammar från Japan, Kina och Korea medan Buxus sempervirens har sitt ursprung i södra Europa, norra Afrika och västra Asien. BESKRIVNING: Långsamväxande buske med små, runda blad som är blanka, läderartade och verkligt vintergröna. ANVÄNDNING: Buxbom används till häckar eller för formklippning, antingen till klot eller mer fantasifulla figurer. JORD: Näringsrik jord som gärna får vara kalkhaltig. SKÖTSEL: Gödslas regelbundet för god tillväxt. I ett soligt läge kan bladen brännas av vårsolen. Buxbom kan förökas med sticklingar som tas på sensommaren och sticks djupt ner i jorden. Buxbom kan tack vare sin täta och ytliga rotklump flyttas utan större problem, om inte buskarna är för stora. HÖJD: 1–4 m beroende på art och sort. LÄGE: Skugga, halvskugga eller sol. HÄRDIGHET: Zon I–IV (V) beroende på art och sort. FAMILJ:

URSPRUNG:



Avenbok Arter och sorter Buxus microphylla ’Faulkner’, småbladig buxbom. En buske med god härdighet och glänsande mörkgröna blad. HÖJD: 1–1,5 m. HÄRDIGHET: Zon I–IV. C/C: 30–60 cm. Buxus sempervirens, buxbom En tätvuxen och mycket användbar art som är vanlig i klippta häckar. HÖJD: 1,5–2 m. HÄRDIGHET: Zon I–III(IV). SORTER: ’Arborescens’, trädbuxbom (3–5 m), en upprättväxande, torktålig buske med bred krona, för häckar eller som solitär. ’Polar’, en ny och lite härdigare buxbom (IV(V)), okänd sluthöjd. ’Rotundifolia’, bredbladig buxbom (3–5 m), med brett växtsätt lämplig som solitär eller i grupper. ’Suffruticosa’, kantbuxbom (0,4–0,8 m), kompakt, låg sort för låga häckar, mindre härdig (zon II). ’Vrams Gunnarstorp’ (1–1,5 m), kulturhistorisk buxbom, robust och stabil, lämplig för häckar.

Corylaceae, hasselväxter. Europa och mindre Asien, växer även vilt i Sverige. BESKRIVNING: Friväxande exemplar får en vacker och bred krona. De sågtandade bladen har en frisk grön färg. På hösten blir bladen bruna och pryder långt in på vintern. Avenbok är ganska långsamväxande. ANVÄNDNING: Avenbok används mycket till klippta häckar, men gör sig också väl som friväxande träd. Eftersom avenboken tål beskärning väl kan den också formklippas på olika sätt. JORD: Avenbok föredrar en jord som är kalkhaltig, inte alltför fuktig och gärna bestående av en blandning av sand- och lerjord. Men den brukar inte vara känslig och klarar de flesta ståndorter. SKÖTSEL: Avenbok bör planteras på våren, i synnerhet bar- eller klumpodlade. Krukodlade kan planteras när som helst men för ett lyckat resultat är våren ändå bäst. Tänk på, vid häckplantering eller formbeskärning, att inte beskära toppskottet förrän det har nått önskad höjd. Avenbok för häckplantering kan köpas i olika höjder, så att man kan få en ”färdig häck” direkt. FAMILJ:

URSPRUNG:

B U S K A R

B U S K A R

Buxus


54

10–20 m. Skugga, halvskugga eller sol. HÄRDIGHET: Zon I–IV. SORTER: E-planta (fk Stenshuvud) (15–20 m), långsamväxande träd med pyramidal krona. Som solitär, till klippta häckar eller för formklippning. Härdigare och mer välvuxen än arten. ’Frans Fontaine’ (ca 10 m), smalformig sort, som med tiden blir ett tätt och äggformat träd (zon III). HÖJD:

55

LÄGE:

Cornus

Kornell Cornaceae, kornellväxter. Norra halvklotet. BESKRIVNING: Buskar eller små träd, men även arter med ett krypande, mer perennlikt utseende. Vissa arter har vackert färgade grenar medan andra får iögonfallande svepeblad kring blomställningarna. Bladen är aningen nedhängande med fin höstfärg i gula, orange eller röda toner, beroende på art och sort. ANVÄNDNING: Träd lämpar sig väl som solitärer medan buskar med fördel planteras i grupp. JORD: Helst kraftig och fuktighetshållande men vanlig, god jord går också bra, dock inte för mager och torr. SKÖTSEL: Skär tillbaka arter med färggranna grenar kontinuerligt, eftersom de unga grenarna är mest färggranna. Plantorna behöver vatten och gödning. FAMILJ:

URSPRUNG:

Carpinus betulus



Buxbom Buxaceae, buxbomsväxter. Buxus microphylla härstammar från Japan, Kina och Korea medan Buxus sempervirens har sitt ursprung i södra Europa, norra Afrika och västra Asien. BESKRIVNING: Långsamväxande buske med små, runda blad som är blanka, läderartade och verkligt vintergröna. ANVÄNDNING: Buxbom används till häckar eller för formklippning, antingen till klot eller mer fantasifulla figurer. JORD: Näringsrik jord som gärna får vara kalkhaltig. SKÖTSEL: Gödslas regelbundet för god tillväxt. I ett soligt läge kan bladen brännas av vårsolen. Buxbom kan förökas med sticklingar som tas på sensommaren och sticks djupt ner i jorden. Buxbom kan tack vare sin täta och ytliga rotklump flyttas utan större problem, om inte buskarna är för stora. HÖJD: 1–4 m beroende på art och sort. LÄGE: Skugga, halvskugga eller sol. HÄRDIGHET: Zon I–IV (V) beroende på art och sort. FAMILJ:

URSPRUNG:



Avenbok Arter och sorter Buxus microphylla ’Faulkner’, småbladig buxbom. En buske med god härdighet och glänsande mörkgröna blad. HÖJD: 1–1,5 m. HÄRDIGHET: Zon I–IV. C/C: 30–60 cm. Buxus sempervirens, buxbom En tätvuxen och mycket användbar art som är vanlig i klippta häckar. HÖJD: 1,5–2 m. HÄRDIGHET: Zon I–III(IV). SORTER: ’Arborescens’, trädbuxbom (3–5 m), en upprättväxande, torktålig buske med bred krona, för häckar eller som solitär. ’Polar’, en ny och lite härdigare buxbom (IV(V)), okänd sluthöjd. ’Rotundifolia’, bredbladig buxbom (3–5 m), med brett växtsätt lämplig som solitär eller i grupper. ’Suffruticosa’, kantbuxbom (0,4–0,8 m), kompakt, låg sort för låga häckar, mindre härdig (zon II). ’Vrams Gunnarstorp’ (1–1,5 m), kulturhistorisk buxbom, robust och stabil, lämplig för häckar.

Corylaceae, hasselväxter. Europa och mindre Asien, växer även vilt i Sverige. BESKRIVNING: Friväxande exemplar får en vacker och bred krona. De sågtandade bladen har en frisk grön färg. På hösten blir bladen bruna och pryder långt in på vintern. Avenbok är ganska långsamväxande. ANVÄNDNING: Avenbok används mycket till klippta häckar, men gör sig också väl som friväxande träd. Eftersom avenboken tål beskärning väl kan den också formklippas på olika sätt. JORD: Avenbok föredrar en jord som är kalkhaltig, inte alltför fuktig och gärna bestående av en blandning av sand- och lerjord. Men den brukar inte vara känslig och klarar de flesta ståndorter. SKÖTSEL: Avenbok bör planteras på våren, i synnerhet bar- eller klumpodlade. Krukodlade kan planteras när som helst men för ett lyckat resultat är våren ändå bäst. Tänk på, vid häckplantering eller formbeskärning, att inte beskära toppskottet förrän det har nått önskad höjd. Avenbok för häckplantering kan köpas i olika höjder, så att man kan få en ”färdig häck” direkt. FAMILJ:

URSPRUNG:

B U S K A R

B U S K A R

Buxus


56

57

Var försiktig med beskärningen av t.ex. blomsterkorneller eftersom de blommar på de äldre skotten. Uppstamning och viss urtunning kan göras. HÖJD: Från krypande till 10 m beroende på art. LÄGE: Halvskugga till sol. HÄRDIGHET: Zon I–VII beroende på art och sort.

Arter och sorter

Cornus kousa, koreansk blomsterkornell  Ett litet träd som med fördel planteras som solitär. Blommorna omges av spektakulära vita högblad i juni. På hösten får bladen en röd höstfärg och jordgubbsliknande frukter. Plantera i halvskugga eller sol på skyddad plats. HÖJD: 4–6 m. HÄRDIGHET: Zon I–III. Cornus kousa var. chinensis, kinesisk blomsterkornell Den kinesiska blomsterkornellen har ett stadigare växtsätt än den koreanska, och större blomställningar. Dessutom en stam som är mer genomgående. Sorten ’China Girl’ börjar blomma som ung. HÖJD: 3–5 m, ’China Girl’ 2–3 m. HÄRDIGHET: Zon I–III. Cornus mas, körsbärskornell  Buske eller litet träd med gula blommor på bar kvist. Röda frukter och fin höstfärg. Använd den som solitär i läplantering eller i grupper. HÖJD: 3–6 m. HÄRDIGHET: Zon I–IV.

Euonymus



Benved Celastraceae, benvedsväxter. Norra halvklotet. BESKRIVNING: Släktet består av både klätterväxter och mindre träd eller buskar som vanligen får vacker höstfärg och i vissa fall också vackra frukter. ANVÄNDNING: Alltifrån marktäckare till klättrare, som solitärer eller planterade i grupper. JORD: Föredrar närings- och mullrik jord. SKÖTSEL: Ingen. HÖJD: Från krypande till ca 4 m beroende på art och sort. LÄGE: Från djup skugga till sol beroende på art och sort. HÄRDIGHET: Zon I–V (art- och sortberoende).

0,1–0,5 m som marktäckare, 1–2 m om den klättrar. HÄRDIGHET: Zon I–III (IV). C/C: 60–80 cm. SORTER: ’Blondy’ (0,3–0,4 m), buskigt växtsätt och mörkgröna blad med oregelbunden gul mitt. ’Emerald Gaiety’, silverbenved (0,5 m), kompakt buske med mörkgröna blad med silvervita ränder. ’Emerald Gaiety Dafo’ (0,5 m), får större blad, växer kraftigare och är härdigare än ’Emerald Gaiety’. ’Emerald’n Gold’ (bild ovan t.v.), guldbenved (0,5 m), har gulbrokiga blad som blir kopparfärgade på vintern.

Arter och sorter

Euonymus planipes, körsbärsbenved  En buske eller ett litet träd med ett vackert växtsätt där de äldre grenarna är något överhängande. Dekorativa, spetsiga knoppar, fin höstfärg och lyktlika små rosa-orange frukter i september. Plantera i fuktig jord i skugga, halvskugga eller sol. HÖJD: 2–3 m. HÄRDIGHET: Zon I–V.

FAMILJ:

URSPRUNG:

Euonymus fortunei var. radicans, klätterbenved En användbar växt som marktäckare eller som klättrare på träd, staket eller murar. Bladfärgen varierar men är oftast vintergrön. Klätterbenved klarar att växa i riktigt djup skugga, vilket gör den extra användbar.

HÖJD:

B U S K A R

B U S K A R

Cornus florida, blomsterkornell En buske med upprätt växtsätt och skön blomning i maj när de svepeomgärdade rosavita blommorna slår ut. Plantera blomsterkorneller som solitärer eller i grupper i halvskugga i djup, humusrik jord med skydd mot vind, uttorkning och kyla. Fin höstfärg. HÖJD: 2–4 m. HÄRDIGHET: Zon I–II. Det finns en variant mer rosafärgade svepeblad, Cornus florida ’Rubra’ (bild s. 55), som är mindre härdig (zon I) och som blir något lägre (ca 2 m).


56

57

Var försiktig med beskärningen av t.ex. blomsterkorneller eftersom de blommar på de äldre skotten. Uppstamning och viss urtunning kan göras. HÖJD: Från krypande till 10 m beroende på art. LÄGE: Halvskugga till sol. HÄRDIGHET: Zon I–VII beroende på art och sort.

Arter och sorter

Cornus kousa, koreansk blomsterkornell  Ett litet träd som med fördel planteras som solitär. Blommorna omges av spektakulära vita högblad i juni. På hösten får bladen en röd höstfärg och jordgubbsliknande frukter. Plantera i halvskugga eller sol på skyddad plats. HÖJD: 4–6 m. HÄRDIGHET: Zon I–III. Cornus kousa var. chinensis, kinesisk blomsterkornell Den kinesiska blomsterkornellen har ett stadigare växtsätt än den koreanska, och större blomställningar. Dessutom en stam som är mer genomgående. Sorten ’China Girl’ börjar blomma som ung. HÖJD: 3–5 m, ’China Girl’ 2–3 m. HÄRDIGHET: Zon I–III. Cornus mas, körsbärskornell  Buske eller litet träd med gula blommor på bar kvist. Röda frukter och fin höstfärg. Använd den som solitär i läplantering eller i grupper. HÖJD: 3–6 m. HÄRDIGHET: Zon I–IV.

Euonymus



Benved Celastraceae, benvedsväxter. Norra halvklotet. BESKRIVNING: Släktet består av både klätterväxter och mindre träd eller buskar som vanligen får vacker höstfärg och i vissa fall också vackra frukter. ANVÄNDNING: Alltifrån marktäckare till klättrare, som solitärer eller planterade i grupper. JORD: Föredrar närings- och mullrik jord. SKÖTSEL: Ingen. HÖJD: Från krypande till ca 4 m beroende på art och sort. LÄGE: Från djup skugga till sol beroende på art och sort. HÄRDIGHET: Zon I–V (art- och sortberoende).

0,1–0,5 m som marktäckare, 1–2 m om den klättrar. HÄRDIGHET: Zon I–III (IV). C/C: 60–80 cm. SORTER: ’Blondy’ (0,3–0,4 m), buskigt växtsätt och mörkgröna blad med oregelbunden gul mitt. ’Emerald Gaiety’, silverbenved (0,5 m), kompakt buske med mörkgröna blad med silvervita ränder. ’Emerald Gaiety Dafo’ (0,5 m), får större blad, växer kraftigare och är härdigare än ’Emerald Gaiety’. ’Emerald’n Gold’ (bild ovan t.v.), guldbenved (0,5 m), har gulbrokiga blad som blir kopparfärgade på vintern.

Arter och sorter

Euonymus planipes, körsbärsbenved  En buske eller ett litet träd med ett vackert växtsätt där de äldre grenarna är något överhängande. Dekorativa, spetsiga knoppar, fin höstfärg och lyktlika små rosa-orange frukter i september. Plantera i fuktig jord i skugga, halvskugga eller sol. HÖJD: 2–3 m. HÄRDIGHET: Zon I–V.

FAMILJ:

URSPRUNG:

Euonymus fortunei var. radicans, klätterbenved En användbar växt som marktäckare eller som klättrare på träd, staket eller murar. Bladfärgen varierar men är oftast vintergrön. Klätterbenved klarar att växa i riktigt djup skugga, vilket gör den extra användbar.

HÖJD:

B U S K A R

B U S K A R

Cornus florida, blomsterkornell En buske med upprätt växtsätt och skön blomning i maj när de svepeomgärdade rosavita blommorna slår ut. Plantera blomsterkorneller som solitärer eller i grupper i halvskugga i djup, humusrik jord med skydd mot vind, uttorkning och kyla. Fin höstfärg. HÖJD: 2–4 m. HÄRDIGHET: Zon I–II. Det finns en variant mer rosafärgade svepeblad, Cornus florida ’Rubra’ (bild s. 55), som är mindre härdig (zon I) och som blir något lägre (ca 2 m).


Pachysandra terminalis

58



59

Skuggröna Buxaceae, buxbomsväxter. Japan och Kina. BESKRIVNING: Halvbuske och en av de bästa vintergröna och mattbildande marktäckarna för trädgårdens skuggigare delar. Har ett kompakt växtsätt och blanka, ovala mörkt gröna blad. Får oansenliga vita blommor i april och maj. ANVÄNDNING: Som marktäckare under lövfällande träd och buskar eller i lundlika delar av trädgården. JORD: De flesta jordar fungerar, men bäst är fuktighetshållande, humusrik och kalkfattig jord. SKÖTSEL: Tar lite tid att etablera och kan behöva gödning och vattning under etableringsfasen. Inför vintern mår skuggrönan bra av en rejäl vattning. Förökas genom delning eller med sticklingar. HÖJD: 10–15 cm. LÄGE: Halvskugga eller skugga. HÄRDIGHET: Zon I–IV. C/C: 30 cm. SORTER: ’Green Carpet’ har ett ännu kompaktare växtsätt än arten. Bladen är dessutom mindre, blankare och mörkare. FAMILJ:

Mahonia aquifolium



Mahonia Berberidaceae, berberisväxter. Nordamerika. BESKRIVNING: Städsegrön buske med blanka, läderartade blad med taggar. I april och maj pryds buskarna av gula blommor i stora klasar. Blomningen följs av blådaggiga bär. ANVÄNDNING: Utmärkt samplanteringsväxt eller under träd och större buskar. JORD: Föredrar väldränerad, svagt sur jord. SKÖTSEL: I ett soligt läge kan bladen behöva skydd mot vårsolen. HÖJD: ca 1 m. LÄGE: Halv- eller helskugga men även sol. HÄRDIGHET: Zon I–IV. C/C: 80–100 cm. SORTER: ’Apollo’ (0,6 m), lågt och brett växtsätt och stora blad med mattare yta. ’Maqu’ (ca 1 m), dansk tät, kraftigväxande och vindtålig sort. ’Smaragd’ (0,6–1,2 m), får först blad som är bronsfärgade, senare glänsande blågröna. FAMILJ:

URSPRUNG:

Ligustrum



Liguster Oleaceae, olivväxter. URSPRUNG: Europa, Mindre Asien och Nordafrika. BESKRIVNING: Liguster är städsegröna eller lövfällande buskar med ett tunt grenverk och elliptiska blad. Blommorna är vita och sitter i toppen på grenarna i små klasar i juni och juli. Frukterna är svarta och giftiga. ANVÄNDNING: Vanlig till klippta häckar men passar också som marktäckare om den hålls låg och planteras tätt. Lämplig i grupper för formklippning till klot eller figurer. JORD: Liguster är anspråkslös och klarar de flesta jordar. SKÖTSEL: Tål hård beskärning. HÖJD: 2–3 m. LÄGE: Halvskugga, skugga eller sol. HÄRDIGHET: I–II eller IV beroende på art och sort. FAMILJ:

Arter och sorter Ligustrum vulgare, liguster En lövfällande eller delvis städsegrön buske lämplig till häck. Sorten ’Lodense Dafo’, dvärgliguster, är lövfällande med ett lågt, brett växtsätt och smala elliptiska blad som får bronsbrun färg på hösten. Används till låga häckar eller som modern marktäckare. HÖJD: 2–3 m, 1 m (’Lodense Dafo’). HÄRDIGHET: I–IV. Ligustrum vulgare var. italicum ’Atrovirens’, vinterliguster En vintergrön liguster med mörkare blad än artens. HÖJD: 2–4 m. HÄRDIGHET: Zon I–III.

B U S K A R

B U S K A R

URSPRUNG:


Pachysandra terminalis

58



59

Skuggröna Buxaceae, buxbomsväxter. Japan och Kina. BESKRIVNING: Halvbuske och en av de bästa vintergröna och mattbildande marktäckarna för trädgårdens skuggigare delar. Har ett kompakt växtsätt och blanka, ovala mörkt gröna blad. Får oansenliga vita blommor i april och maj. ANVÄNDNING: Som marktäckare under lövfällande träd och buskar eller i lundlika delar av trädgården. JORD: De flesta jordar fungerar, men bäst är fuktighetshållande, humusrik och kalkfattig jord. SKÖTSEL: Tar lite tid att etablera och kan behöva gödning och vattning under etableringsfasen. Inför vintern mår skuggrönan bra av en rejäl vattning. Förökas genom delning eller med sticklingar. HÖJD: 10–15 cm. LÄGE: Halvskugga eller skugga. HÄRDIGHET: Zon I–IV. C/C: 30 cm. SORTER: ’Green Carpet’ har ett ännu kompaktare växtsätt än arten. Bladen är dessutom mindre, blankare och mörkare. FAMILJ:

Mahonia aquifolium



Mahonia Berberidaceae, berberisväxter. Nordamerika. BESKRIVNING: Städsegrön buske med blanka, läderartade blad med taggar. I april och maj pryds buskarna av gula blommor i stora klasar. Blomningen följs av blådaggiga bär. ANVÄNDNING: Utmärkt samplanteringsväxt eller under träd och större buskar. JORD: Föredrar väldränerad, svagt sur jord. SKÖTSEL: I ett soligt läge kan bladen behöva skydd mot vårsolen. HÖJD: ca 1 m. LÄGE: Halv- eller helskugga men även sol. HÄRDIGHET: Zon I–IV. C/C: 80–100 cm. SORTER: ’Apollo’ (0,6 m), lågt och brett växtsätt och stora blad med mattare yta. ’Maqu’ (ca 1 m), dansk tät, kraftigväxande och vindtålig sort. ’Smaragd’ (0,6–1,2 m), får först blad som är bronsfärgade, senare glänsande blågröna. FAMILJ:

URSPRUNG:

Ligustrum



Liguster Oleaceae, olivväxter. URSPRUNG: Europa, Mindre Asien och Nordafrika. BESKRIVNING: Liguster är städsegröna eller lövfällande buskar med ett tunt grenverk och elliptiska blad. Blommorna är vita och sitter i toppen på grenarna i små klasar i juni och juli. Frukterna är svarta och giftiga. ANVÄNDNING: Vanlig till klippta häckar men passar också som marktäckare om den hålls låg och planteras tätt. Lämplig i grupper för formklippning till klot eller figurer. JORD: Liguster är anspråkslös och klarar de flesta jordar. SKÖTSEL: Tål hård beskärning. HÖJD: 2–3 m. LÄGE: Halvskugga, skugga eller sol. HÄRDIGHET: I–II eller IV beroende på art och sort. FAMILJ:

Arter och sorter Ligustrum vulgare, liguster En lövfällande eller delvis städsegrön buske lämplig till häck. Sorten ’Lodense Dafo’, dvärgliguster, är lövfällande med ett lågt, brett växtsätt och smala elliptiska blad som får bronsbrun färg på hösten. Används till låga häckar eller som modern marktäckare. HÖJD: 2–3 m, 1 m (’Lodense Dafo’). HÄRDIGHET: I–IV. Ligustrum vulgare var. italicum ’Atrovirens’, vinterliguster En vintergrön liguster med mörkare blad än artens. HÖJD: 2–4 m. HÄRDIGHET: Zon I–III.

B U S K A R

B U S K A R

URSPRUNG:


Rhododendron

60

61

Rododendron

B U S K A R

Prunus laurocerasus



Lagerhägg Rosaseae, rosväxter. URSPRUNG: Balkan, mindre Asien och Kaukasus. BESKRIVNING: Vintergröna buskar med vackra, läderartade, blanka blad som varierar i färg från ljus- till mörkgrönt och i form från långsmala till ovala. Blommorna är vita och doftande och följs av bär som först är röda för att senare bli svarta. ANVÄNDNING: Som marktäckare, i grupper, som friväxande häckar eller som undervegetation till högre buskar. JORD: Den trivs bäst i en ler- och/eller humusrik jord. SKÖTSEL: Plantera buskarna i ett vindskyddat läge där de inte riskerar att skadas av tjältorka. HÖJD: 0,5–3 m, sortberoende. LÄGE: Från skugga till sol. HÄRDIGHET: Zon I–II(III). C/C: 80–100 cm. SORTER: ’Cherry Brandy’ (0,8–1,2 m), lämpar sig som högre marktäckare tack vare sitt utbredda växtsätt. FAMILJ:

Bladverket har en frisk grön färg med bronsfärgad nytillväxt. ’Etna’ (1,5–2 m), är en ny sort med kompakt växtsätt som tål torra och blåsiga vintrar. Den har ett vackert mörkt bladverk med bronsfärgad nytillväxt. ’Piri’ (0,6–08, m), är en ny sort med kompakt och kuddformigt växtsätt som gör den lämplig som marktäckare. Den är långsamväxande. Bladen är matta och klarar vintertorka väl. ’Otto Luyken’ (0,8–1,5 m), är en buske med lågt och utbrett växtsätt som gör den lämplig som undervegetation. ’Schipkaensis Macrophylla’, bulgarisk lagerhägg (1,5–2,5 m), är en buske med kraftigare växtsätt som är lämplig för grupper, som friväxande häck eller som undervegetation. ’Van Nes’ (1–1,5 m), har som ung buske ett upprätt växtsätt som med tiden blir mer utbrett. Bladen är långa, elliptiska och mörkt gröna. Den får rikligt med blommor i maj och juni.

gör dem lätta att flytta, men också känsliga för torka. LÄGE: Skyddat, halvskuggigt läge eller sol, ju större blad desto större behov av skugga och fukt. Azaleor vill vanligen ha ett soligare läge.

Stora städsegröna rododendron Rhododendron Catawbiense-Gruppen, parkrododendron   Stora och härdiga buskar med städsegröna, läderartade och elliptiska blad, 10–15 cm långa. Klock- eller trattformade blommor i bulliga knippen i färger från vitt, till rosa, rött och violett. Parkrododendron är relativt lättodlad. Den vanligaste sorten är den lilablommande ’Catawbiense Grandiflorum’. Buskarna har en tillväxt på ca 15 cm per år. HÖJD: 1,5–2 m (och bredd) på 10 år. HÄRDIGHET: I–V (sortberoende). Rhododendron Catawbiense-Gruppen; ’Hachmann’s Feuerschein’,  ’Catawbiense Grandiflorum’ 

B U S K A R

Ericaceae, ljungväxter. URSPRUNG: Asien, Nordamerika och Europa. BESKRIVNING: Huvudsakligen städsegröna buskar, förutom azaleorna, med blad som vanligen är läderartade och ibland med behåring på undersidorna. Blommorna är klockformade och sitter ofta samlade i toppen på grenarna. Storleken varierar från nästan krypande arter till näst intill träd. ANVÄNDNING: Rododendron har sin givna plats i lunden. Även i upphöjda bäddar gör de mindre arterna sig väl eller på andra ställen där jorden är sur. Vissa kan också användas som vintergröna häckar. JORD: Sur jord som ska vara lucker och mullrik, gärna torvblandad och med god tillgång på fukt. SKÖTSEL: Plantera på våren, sommaren eller före utgången av augusti i särskild rododendronjord eller i en blandning av god jord, brunnen gödsel, torra löv och okalkad torv. Gödsla på våren och efter beskärning. Beskär rododendron efter blomningen. Vattna busken ordentligt de två första åren så att den etablerar sig väl. Rododendron har ett ytligt rotsystem som FAMILJ:


Rhododendron

60

61

Rododendron

B U S K A R

Prunus laurocerasus



Lagerhägg Rosaseae, rosväxter. URSPRUNG: Balkan, mindre Asien och Kaukasus. BESKRIVNING: Vintergröna buskar med vackra, läderartade, blanka blad som varierar i färg från ljus- till mörkgrönt och i form från långsmala till ovala. Blommorna är vita och doftande och följs av bär som först är röda för att senare bli svarta. ANVÄNDNING: Som marktäckare, i grupper, som friväxande häckar eller som undervegetation till högre buskar. JORD: Den trivs bäst i en ler- och/eller humusrik jord. SKÖTSEL: Plantera buskarna i ett vindskyddat läge där de inte riskerar att skadas av tjältorka. HÖJD: 0,5–3 m, sortberoende. LÄGE: Från skugga till sol. HÄRDIGHET: Zon I–II(III). C/C: 80–100 cm. SORTER: ’Cherry Brandy’ (0,8–1,2 m), lämpar sig som högre marktäckare tack vare sitt utbredda växtsätt. FAMILJ:

Bladverket har en frisk grön färg med bronsfärgad nytillväxt. ’Etna’ (1,5–2 m), är en ny sort med kompakt växtsätt som tål torra och blåsiga vintrar. Den har ett vackert mörkt bladverk med bronsfärgad nytillväxt. ’Piri’ (0,6–08, m), är en ny sort med kompakt och kuddformigt växtsätt som gör den lämplig som marktäckare. Den är långsamväxande. Bladen är matta och klarar vintertorka väl. ’Otto Luyken’ (0,8–1,5 m), är en buske med lågt och utbrett växtsätt som gör den lämplig som undervegetation. ’Schipkaensis Macrophylla’, bulgarisk lagerhägg (1,5–2,5 m), är en buske med kraftigare växtsätt som är lämplig för grupper, som friväxande häck eller som undervegetation. ’Van Nes’ (1–1,5 m), har som ung buske ett upprätt växtsätt som med tiden blir mer utbrett. Bladen är långa, elliptiska och mörkt gröna. Den får rikligt med blommor i maj och juni.

gör dem lätta att flytta, men också känsliga för torka. LÄGE: Skyddat, halvskuggigt läge eller sol, ju större blad desto större behov av skugga och fukt. Azaleor vill vanligen ha ett soligare läge.

Stora städsegröna rododendron Rhododendron Catawbiense-Gruppen, parkrododendron   Stora och härdiga buskar med städsegröna, läderartade och elliptiska blad, 10–15 cm långa. Klock- eller trattformade blommor i bulliga knippen i färger från vitt, till rosa, rött och violett. Parkrododendron är relativt lättodlad. Den vanligaste sorten är den lilablommande ’Catawbiense Grandiflorum’. Buskarna har en tillväxt på ca 15 cm per år. HÖJD: 1,5–2 m (och bredd) på 10 år. HÄRDIGHET: I–V (sortberoende). Rhododendron Catawbiense-Gruppen; ’Hachmann’s Feuerschein’,  ’Catawbiense Grandiflorum’ 

B U S K A R

Ericaceae, ljungväxter. URSPRUNG: Asien, Nordamerika och Europa. BESKRIVNING: Huvudsakligen städsegröna buskar, förutom azaleorna, med blad som vanligen är läderartade och ibland med behåring på undersidorna. Blommorna är klockformade och sitter ofta samlade i toppen på grenarna. Storleken varierar från nästan krypande arter till näst intill träd. ANVÄNDNING: Rododendron har sin givna plats i lunden. Även i upphöjda bäddar gör de mindre arterna sig väl eller på andra ställen där jorden är sur. Vissa kan också användas som vintergröna häckar. JORD: Sur jord som ska vara lucker och mullrik, gärna torvblandad och med god tillgång på fukt. SKÖTSEL: Plantera på våren, sommaren eller före utgången av augusti i särskild rododendronjord eller i en blandning av god jord, brunnen gödsel, torra löv och okalkad torv. Gödsla på våren och efter beskärning. Beskär rododendron efter blomningen. Vattna busken ordentligt de två första åren så att den etablerar sig väl. Rododendron har ett ytligt rotsystem som FAMILJ:


63

B U S K A R

B U S K A R

62

Catawbiense-Gruppen;

Williamsianum-Gruppen;

’Lee’s Dark Purple’   ’Mrs P. den Ouden’ 

’Vater Böhlje’ 

’Germania’   ’Bismark’ 

Mindre, städsegröna rododendron Rhododendron Williamsianum-Gruppen, bronsrododendron  Mindre buske med kompakt och kullformat växtsätt. Bladen är läderartade, blanka, städsegröna och rundformigt ovala samt bara 2–5 cm långa. De har en bronsaktig färg när de slår ut. Blommorna är gula eller rosa och sitter samlade i lösa knippen i toppen på grenarna i maj månad. Plantera dem i ett vindskyddat läge i vandrande skugga. Årlig tillväxt ca 10 cm. HÖJD: 1–1,5 m (1–2 m bred). HÄRDIGHET: Zon I–V beroende på sort.

Rhododendron Yakushimanum-Gruppen, praktrododendron  Av många ansedd som den vackraste rododendrongruppen. Den har ett kompakt växtsätt med mörkgröna, läderartade och rundovala blad, 8–14 cm långa. Bladskotten är täckta av en silverfärgad dekorativ ”filt” innan de slår ut. Blommorna är vanligen rosa i olika nyanser, gula eller vita och har ofta en blekare färg in mot mitten. Årlig tillväxt ca 10 cm. HÖJD: 0,5–1 m (bredd 1–2 m). HÄRDIGHET: I–II (III) sortberoende.


63

B U S K A R

B U S K A R

62

Catawbiense-Gruppen;

Williamsianum-Gruppen;

’Lee’s Dark Purple’   ’Mrs P. den Ouden’ 

’Vater Böhlje’ 

’Germania’   ’Bismark’ 

Mindre, städsegröna rododendron Rhododendron Williamsianum-Gruppen, bronsrododendron  Mindre buske med kompakt och kullformat växtsätt. Bladen är läderartade, blanka, städsegröna och rundformigt ovala samt bara 2–5 cm långa. De har en bronsaktig färg när de slår ut. Blommorna är gula eller rosa och sitter samlade i lösa knippen i toppen på grenarna i maj månad. Plantera dem i ett vindskyddat läge i vandrande skugga. Årlig tillväxt ca 10 cm. HÖJD: 1–1,5 m (1–2 m bred). HÄRDIGHET: Zon I–V beroende på sort.

Rhododendron Yakushimanum-Gruppen, praktrododendron  Av många ansedd som den vackraste rododendrongruppen. Den har ett kompakt växtsätt med mörkgröna, läderartade och rundovala blad, 8–14 cm långa. Bladskotten är täckta av en silverfärgad dekorativ ”filt” innan de slår ut. Blommorna är vanligen rosa i olika nyanser, gula eller vita och har ofta en blekare färg in mot mitten. Årlig tillväxt ca 10 cm. HÖJD: 0,5–1 m (bredd 1–2 m). HÄRDIGHET: I–II (III) sortberoende.


64

Lövfällande rododendron

65

Rhododendron luteum, guldazalea  Lövfällande buske med ett öppet växtsätt och relativt spinkiga grenar. Lansettformade, gröna eller grågröna blad, ca 10 cm långa. Vackra höstfärger i gult, orange, rött eller purpur. Härligt väldoftande, guldgula, trattformiga blommor i lösa samlingar i maj. Årlig tillväxt 10–15 cm. HÖJD: ca 2 m (bredd ca 1,5 m). HÄRDIGHET: Zon I–IV.

Kalktoleranta rododendron

Yakushimanum-Gruppen; ’Percy Wiseman’   ’Hachmann’s Porzellan’  ’Silberwolke’   ’Fantastica’ 

Guldazalea, Rhododendron luteum, i full blom. 

B U S K A R

B U S K A R

Det finns också rododendron som är kalktoleranta. Det har man lyckats åstadkomma genom att ympa rododendron på en kalktolerant rot. Dessa buskar kan därmed planteras i vanlig jord. De kalktoleranta buskarna är vanligen dyrare eftersom det krävs tid och arbete för att ympa buskarna. Ska man ha många buskar kan det därför vara enklare och billigare att byta ut den befintliga jorden till rododendronjord. Kalktoleranta rododendron kallas Inkarho.


64

Lövfällande rododendron

65

Rhododendron luteum, guldazalea  Lövfällande buske med ett öppet växtsätt och relativt spinkiga grenar. Lansettformade, gröna eller grågröna blad, ca 10 cm långa. Vackra höstfärger i gult, orange, rött eller purpur. Härligt väldoftande, guldgula, trattformiga blommor i lösa samlingar i maj. Årlig tillväxt 10–15 cm. HÖJD: ca 2 m (bredd ca 1,5 m). HÄRDIGHET: Zon I–IV.

Kalktoleranta rododendron

Yakushimanum-Gruppen; ’Percy Wiseman’   ’Hachmann’s Porzellan’  ’Silberwolke’   ’Fantastica’ 

Guldazalea, Rhododendron luteum, i full blom. 

B U S K A R

B U S K A R

Det finns också rododendron som är kalktoleranta. Det har man lyckats åstadkomma genom att ympa rododendron på en kalktolerant rot. Dessa buskar kan därmed planteras i vanlig jord. De kalktoleranta buskarna är vanligen dyrare eftersom det krävs tid och arbete för att ympa buskarna. Ska man ha många buskar kan det därför vara enklare och billigare att byta ut den befintliga jorden till rododendronjord. Kalktoleranta rododendron kallas Inkarho.


Arter och sorter Taxus baccata, idegran

Ribes alpinum



Taxus



Måbär

Idegran

Grossulariaceae, ripsväxter. Östra Europa och nordvästra Afrika. BESKRIVNING: Tätt förgrenade buskar som grönskar tidigt på våren med vinbärsliknande blad. Honplantorna får även vinbärsliknande bär. ANVÄNDNING: Planteras som klippt eller friväxande häck eller som undervegetation. Kan formklippas. JORD: Anspråkslös, klarar de flesta jordar, dock ej sumpiga. SKÖTSEL: Ingen. HÖJD: 0,5–1,5 m. LÄGE: Skugga, halvskugga eller sol. HÄRDIGHET: Zon I–V eller VI. C/C: 70–90 cm. SORTER: ’Pumilum’ (0,6–1 m), tät och kompakt sort med stabilt och fint, rundat växtsätt. Kan klippas till låga häckar, ett alternativ till buxbom i norra Sverige. ’Schmidt’ (1–2 m, bilden), tätförgrenad buske lämplig som häck, klippt eller friväxande eller som undervegetation. Hansort utan bär.

Taxaceae, idegransväxter. Europa, mindre Asien, nordvästra Afrika. BESKRIVNING: Vintergröna barrväxter i form av buskar eller mindre träd. Barren är blanka och sitter i två rader på grenarna. Hela växten är giftig förutom det geléliknande fruktköttet! Barken på äldre träd och buskar är också en prydnad tack vare den rödbruna färgen, och för att den flagnar på ett dekorativ sätt. ANVÄNDNING: Till häckar, samplanteringar eller för formklippning av olika slag. Idegran tål stark beskärning. Kan också planteras under de flesta trädslag, dock ej bok. JORD: Anspråkslös men vill ha väldränerad, genomsläpplig jord. SKÖTSEL: Plantera inte där det finns risk att plantorna utsätts för salt eftersom de inte tål det. Plantera på vindskyddade ställen och vattna rejält ett par gånger på hösten för att undvika frosttorka på våren. HÖJD: 0,3–8 m beroende på sort. LÄGE: Vindskyddat i skugga, även djup, eller i sol. HÄRDIGHET: Zon I–VI (art- och sortberoende).

FAMILJ:

URSPRUNG:

FAMILJ:

Det är den här idegranen som ofta används till vackra häckar i engelska trädgårdar. Hos oss är den inte särskilt härdig men vacker i grupper, som solitär, undervegetation eller till häckar. Busken är rikt förgrenad och får med tiden en bred ägg- eller klotformad krona. Plantera vindskyddat. Förebygg frosttorka genom att vattna rejält 1–2 gånger på hösten. HÖJD: 5–7 m. HÄRDIGHET: Zon I–IV. SORTER: ’Columna Suecica’ (svensk pelaridegran) (3–4 m, bredd ca 1 m), tät pelarform och vackra, mörkgröna barr. Fin som solitär (zon III). ’Fastigiata Aurea’ (3–5 m), smal pelarform och ljusgröna barr med en gul rand. Lämplig som solitär, även tillsammans med t.ex. ljung, rododendron, prydnadsgräs och andra barrväxter (zon II–III). ’Fastigiata’, irländsk idegran (3–6 m), smalt växtsätt och svartgröna barr (zon III). ’Fastigiata Robusta’ (pelaridegran, 4–8 m), strikt pelarform, även som äldre (zon III). ’Repandens’, krypidegran (0,3–0,5 m) och ’Summergold’ (0,6–1 m, bilden), används som marktäckare. ’Repandens’ har gröna barr medan ’Summergold’ har barr med en gul rand (zon I–IV).

URSPRUNG:

Taxus cuspidata, japansk idegran Idegran med oregelbundet växtsätt och vackra rödaktiga skott. Taxus cuspidata är härdigare än Taxus baccata och kan därför användas längre upp i landet som klippt häck, eller solitär, i grupp. Saltkänslig. HÖJD: 3–5 m. HÄRDIGHET: I–V. SORTER: ’Nana’, japansk dvärgidegran (0,5–1,5 m), är perfekt för formklippning till klot eller spiraler, eller som låga infattningshäckar. Planteras i grupp eller som solitär. Har oregelbunden men rundad växtform. Taxus × media, hybrididegran Används vanligen som häck eller insynsskydd, klippt eller friväxande. En härdig och frisk idegran. HÖJD: 1–3 m (sortberoende). HÄRDIGHET: Zon I–IV(V) (sortberoende).

Vinca minor



67

Vintergröna Apocynaceae, oleanderväxter. Europa, mindre Asien. BESKRIVNING: Städsegrön halvbuske med glänsande, läderartade, elliptiska blad och små blå blommor i maj och juni. ANVÄNDNING: Som marktäckare på större ytor där jorden är ogräsfri, i lundar och under träd och buskar – även i djupaste skugga. JORD: Trivs bäst i väldränerad, humusrik jord. SKÖTSEL: Ingen. HÖJD: 10–15 cm. LÄGE: Skugga till sol. HÄRDIGHET: Zon I–IV. C/C: 35 cm. SORTER: ’Argenteovariegata’ har vitbrokiga blad, ’Atropurpurea’ har plommonfärgade blommor och ’Aureovariegata’ har ett gulbrokigt bladverk. Dessutom finns en form med vita blommor, Vinca minor f. alba. Det finns också en stor vintergröna, Vinca major, som dock inte är lika härdig som den vanliga vintergrönan, zon I–III. FAMILJ:

URSPRUNG:

B U S K A R

B U S K A R

66


Arter och sorter Taxus baccata, idegran

Ribes alpinum



Taxus



Måbär

Idegran

Grossulariaceae, ripsväxter. Östra Europa och nordvästra Afrika. BESKRIVNING: Tätt förgrenade buskar som grönskar tidigt på våren med vinbärsliknande blad. Honplantorna får även vinbärsliknande bär. ANVÄNDNING: Planteras som klippt eller friväxande häck eller som undervegetation. Kan formklippas. JORD: Anspråkslös, klarar de flesta jordar, dock ej sumpiga. SKÖTSEL: Ingen. HÖJD: 0,5–1,5 m. LÄGE: Skugga, halvskugga eller sol. HÄRDIGHET: Zon I–V eller VI. C/C: 70–90 cm. SORTER: ’Pumilum’ (0,6–1 m), tät och kompakt sort med stabilt och fint, rundat växtsätt. Kan klippas till låga häckar, ett alternativ till buxbom i norra Sverige. ’Schmidt’ (1–2 m, bilden), tätförgrenad buske lämplig som häck, klippt eller friväxande eller som undervegetation. Hansort utan bär.

Taxaceae, idegransväxter. Europa, mindre Asien, nordvästra Afrika. BESKRIVNING: Vintergröna barrväxter i form av buskar eller mindre träd. Barren är blanka och sitter i två rader på grenarna. Hela växten är giftig förutom det geléliknande fruktköttet! Barken på äldre träd och buskar är också en prydnad tack vare den rödbruna färgen, och för att den flagnar på ett dekorativ sätt. ANVÄNDNING: Till häckar, samplanteringar eller för formklippning av olika slag. Idegran tål stark beskärning. Kan också planteras under de flesta trädslag, dock ej bok. JORD: Anspråkslös men vill ha väldränerad, genomsläpplig jord. SKÖTSEL: Plantera inte där det finns risk att plantorna utsätts för salt eftersom de inte tål det. Plantera på vindskyddade ställen och vattna rejält ett par gånger på hösten för att undvika frosttorka på våren. HÖJD: 0,3–8 m beroende på sort. LÄGE: Vindskyddat i skugga, även djup, eller i sol. HÄRDIGHET: Zon I–VI (art- och sortberoende).

FAMILJ:

URSPRUNG:

FAMILJ:

Det är den här idegranen som ofta används till vackra häckar i engelska trädgårdar. Hos oss är den inte särskilt härdig men vacker i grupper, som solitär, undervegetation eller till häckar. Busken är rikt förgrenad och får med tiden en bred ägg- eller klotformad krona. Plantera vindskyddat. Förebygg frosttorka genom att vattna rejält 1–2 gånger på hösten. HÖJD: 5–7 m. HÄRDIGHET: Zon I–IV. SORTER: ’Columna Suecica’ (svensk pelaridegran) (3–4 m, bredd ca 1 m), tät pelarform och vackra, mörkgröna barr. Fin som solitär (zon III). ’Fastigiata Aurea’ (3–5 m), smal pelarform och ljusgröna barr med en gul rand. Lämplig som solitär, även tillsammans med t.ex. ljung, rododendron, prydnadsgräs och andra barrväxter (zon II–III). ’Fastigiata’, irländsk idegran (3–6 m), smalt växtsätt och svartgröna barr (zon III). ’Fastigiata Robusta’ (pelaridegran, 4–8 m), strikt pelarform, även som äldre (zon III). ’Repandens’, krypidegran (0,3–0,5 m) och ’Summergold’ (0,6–1 m, bilden), används som marktäckare. ’Repandens’ har gröna barr medan ’Summergold’ har barr med en gul rand (zon I–IV).

URSPRUNG:

Taxus cuspidata, japansk idegran Idegran med oregelbundet växtsätt och vackra rödaktiga skott. Taxus cuspidata är härdigare än Taxus baccata och kan därför användas längre upp i landet som klippt häck, eller solitär, i grupp. Saltkänslig. HÖJD: 3–5 m. HÄRDIGHET: I–V. SORTER: ’Nana’, japansk dvärgidegran (0,5–1,5 m), är perfekt för formklippning till klot eller spiraler, eller som låga infattningshäckar. Planteras i grupp eller som solitär. Har oregelbunden men rundad växtform. Taxus × media, hybrididegran Används vanligen som häck eller insynsskydd, klippt eller friväxande. En härdig och frisk idegran. HÖJD: 1–3 m (sortberoende). HÄRDIGHET: Zon I–IV(V) (sortberoende).

Vinca minor



67

Vintergröna Apocynaceae, oleanderväxter. Europa, mindre Asien. BESKRIVNING: Städsegrön halvbuske med glänsande, läderartade, elliptiska blad och små blå blommor i maj och juni. ANVÄNDNING: Som marktäckare på större ytor där jorden är ogräsfri, i lundar och under träd och buskar – även i djupaste skugga. JORD: Trivs bäst i väldränerad, humusrik jord. SKÖTSEL: Ingen. HÖJD: 10–15 cm. LÄGE: Skugga till sol. HÄRDIGHET: Zon I–IV. C/C: 35 cm. SORTER: ’Argenteovariegata’ har vitbrokiga blad, ’Atropurpurea’ har plommonfärgade blommor och ’Aureovariegata’ har ett gulbrokigt bladverk. Dessutom finns en form med vita blommor, Vinca minor f. alba. Det finns också en stor vintergröna, Vinca major, som dock inte är lika härdig som den vanliga vintergrönan, zon I–III. FAMILJ:

URSPRUNG:

B U S K A R

B U S K A R

66


68

69

FLER SKUGGTÅLIGA VÄXTER BUSKAR Acer shirasawanum ’Aureum’, japansk gyllenlönn, 1,5–3 (4) m, zon I–III(IV). Euonymus alatus, vingbenved, 2–3 m, zon I–V. Euonymus europaeus, benved, 2–3 m, zon I–V. Hydrangea arborescens ’Annabelle’, vidjehortensia, 1–2 m, zon I–IV. Hydrangea serrata, purpurhortensia, 1–1,5 m, zon I–III. Ilex × meserveae, blå järnek, 1–2 m, zon I–IV. Lonicera, try, höjd och zon art- och sortberoende. Physocarpus opulifolius, smällspirea, 2–4 m, zon I–VI. Symphoricarpos, snöbär, höjd och zon art- och sortberoende. Viburnum × bodnantense, hybridkejsarolvon, 2–3 m, zon I–III. Viburnum × burkwoodii, hybridolvon, 1–2 m, zon I–IV.  Viburnum furcatum, japanskt gaffelolvon, 2–3 m, zon I–III. Viburnum × juddii, vårolvon, 1–2 m, zon I–IV. Viburnum opulus E, skogsolvon, 2–4 m, zon I–VI. Viburnum plicatum ’Mariesii, japansk snöbollsbuske, 1–2 m, zon I–IV. Viburnum rhytidophyllum, rynkolvon, (vintergrön), 2–3 m, zon I–IV. Viburnum sargentii ’Onondaga’, blodolvon, 1,5–2 m, zon I–IV.

KLÄTTERVÄXTER Aristolochia macrophylla, pipranka, 5–7 m, zon I–V. Aristolochia manchuriensis E, koreansk pipranka, 4–6 m, zon I–V. Clematis alpina, alpklematis, 2–3 m, zon I–VI.  Clematis fargesoides, ’Summersnow’, syn. C. Vitalba-Gruppen ’Paul Farges’, vit sidenklematis, 3–7 m, zon I–IV. Clematis macropetala ’George’ E, kronklematis, 3–4 m, zon I–V. Clematis vitalba, skogsklematis, 6–8 m, zon I–IV. Hedera helix, murgröna, höjd är sortberoende, zon I–III. Hedera hibernica, storbladig murgröna, 5–8 m, zon I–II. Hydrangea anomala ssp. petiolaris, klätterhortensia, 5–7 m, zon I–IV.

TRÄD Dessa träd har ett skirt bladverk och ”lätta” rötter lämpliga för lunden. Acer griseum, kopparlönn, 2–5 m, zon I–III. Ailanthus altissima, gudaträd, 12–15 m, zon I. Cercidiphyllum japonicum, katsura, 8–10 m, zon I–IV(V). Gleditsia triacanthos, korstörne, 9–12 m, zon I–II. Koelreuteria paniculata, kinesträd, 4–7 m, zon I. Laburnum, gullregn, 5–7 m, zon I–III (IV).  Larix, lärk, 15–20 m, zon I–IV. Malus, äpplen. Pyrus, päron. Robinia pseudoacacia, robinia, 9–12 m, zon I–II. Sorbus ’Astrid’ E, prydnadsrönn, 5–8 m, zon I–III. Sorbus commixta ’Carmencita’ E, japansk rönn, 2–4 m, zon I–III. Sorbus Commixta-Gruppen ’Birgitta’ E, commixtarönn, 5–6 m, zon I–IV. Sorbus ’Dodong’ E, ullungrönn, 8–10 m, zon I–III. Sorbus koehneana, liten pärlrönn, 2–3 m, zon I–V(VI).

Zonkarta för vedartade växter: träd och buskar, även rosor, klätter- och barrväxter. Publicerad med tillstånd av Riksförbundet Svensk Trädgård.


68

69

FLER SKUGGTÅLIGA VÄXTER BUSKAR Acer shirasawanum ’Aureum’, japansk gyllenlönn, 1,5–3 (4) m, zon I–III(IV). Euonymus alatus, vingbenved, 2–3 m, zon I–V. Euonymus europaeus, benved, 2–3 m, zon I–V. Hydrangea arborescens ’Annabelle’, vidjehortensia, 1–2 m, zon I–IV. Hydrangea serrata, purpurhortensia, 1–1,5 m, zon I–III. Ilex × meserveae, blå järnek, 1–2 m, zon I–IV. Lonicera, try, höjd och zon art- och sortberoende. Physocarpus opulifolius, smällspirea, 2–4 m, zon I–VI. Symphoricarpos, snöbär, höjd och zon art- och sortberoende. Viburnum × bodnantense, hybridkejsarolvon, 2–3 m, zon I–III. Viburnum × burkwoodii, hybridolvon, 1–2 m, zon I–IV.  Viburnum furcatum, japanskt gaffelolvon, 2–3 m, zon I–III. Viburnum × juddii, vårolvon, 1–2 m, zon I–IV. Viburnum opulus E, skogsolvon, 2–4 m, zon I–VI. Viburnum plicatum ’Mariesii, japansk snöbollsbuske, 1–2 m, zon I–IV. Viburnum rhytidophyllum, rynkolvon, (vintergrön), 2–3 m, zon I–IV. Viburnum sargentii ’Onondaga’, blodolvon, 1,5–2 m, zon I–IV.

KLÄTTERVÄXTER Aristolochia macrophylla, pipranka, 5–7 m, zon I–V. Aristolochia manchuriensis E, koreansk pipranka, 4–6 m, zon I–V. Clematis alpina, alpklematis, 2–3 m, zon I–VI.  Clematis fargesoides, ’Summersnow’, syn. C. Vitalba-Gruppen ’Paul Farges’, vit sidenklematis, 3–7 m, zon I–IV. Clematis macropetala ’George’ E, kronklematis, 3–4 m, zon I–V. Clematis vitalba, skogsklematis, 6–8 m, zon I–IV. Hedera helix, murgröna, höjd är sortberoende, zon I–III. Hedera hibernica, storbladig murgröna, 5–8 m, zon I–II. Hydrangea anomala ssp. petiolaris, klätterhortensia, 5–7 m, zon I–IV.

TRÄD Dessa träd har ett skirt bladverk och ”lätta” rötter lämpliga för lunden. Acer griseum, kopparlönn, 2–5 m, zon I–III. Ailanthus altissima, gudaträd, 12–15 m, zon I. Cercidiphyllum japonicum, katsura, 8–10 m, zon I–IV(V). Gleditsia triacanthos, korstörne, 9–12 m, zon I–II. Koelreuteria paniculata, kinesträd, 4–7 m, zon I. Laburnum, gullregn, 5–7 m, zon I–III (IV).  Larix, lärk, 15–20 m, zon I–IV. Malus, äpplen. Pyrus, päron. Robinia pseudoacacia, robinia, 9–12 m, zon I–II. Sorbus ’Astrid’ E, prydnadsrönn, 5–8 m, zon I–III. Sorbus commixta ’Carmencita’ E, japansk rönn, 2–4 m, zon I–III. Sorbus Commixta-Gruppen ’Birgitta’ E, commixtarönn, 5–6 m, zon I–IV. Sorbus ’Dodong’ E, ullungrönn, 8–10 m, zon I–III. Sorbus koehneana, liten pärlrönn, 2–3 m, zon I–V(VI).

Zonkarta för vedartade växter: träd och buskar, även rosor, klätter- och barrväxter. Publicerad med tillstånd av Riksförbundet Svensk Trädgård.


71

PERENNER Skuggträdgårdens perenner står i en klass för sig. Många av dem är nästan bleka i jämförelse med solsidans färgrika skapelser, men få växter kan mäta sig med skuggans sofistikerade och raffinerade skönheter. Marktäckare spelar en viktig roll, liksom ormbunkar. Just i den skuggiga delen av trädgården kan de bidra med skön lummighet och atomsfär, och även om de inte blommar så saknar de absolut inte färg. Förutom blad i alla nyanser av grönt finns de i röda, gula, bruna, silverglänsande och purpuraktiga färger. Några är vintergröna och flera brinner av färg på hösten. En del prydnadsgräs och vissa lök- och knölväxter har också en given plats i skuggan. Plantera prydnadsgräs som accenter, kant- eller marktäckande växter och fyll sedan på med lökar och knölar. I slutet av perennavsnittet finns listor med tips på fler skuggväxter, som ytterligare perenner, ormbunkar, prydnadsgräs och bambu samt lök- och knölväxter. Avslutningsvis görs här ett förtydligande: c/c, som anges i växtbeskrivningen, står för ”centrum till centrum” och anger planteringsavstånd.


71

PERENNER Skuggträdgårdens perenner står i en klass för sig. Många av dem är nästan bleka i jämförelse med solsidans färgrika skapelser, men få växter kan mäta sig med skuggans sofistikerade och raffinerade skönheter. Marktäckare spelar en viktig roll, liksom ormbunkar. Just i den skuggiga delen av trädgården kan de bidra med skön lummighet och atomsfär, och även om de inte blommar så saknar de absolut inte färg. Förutom blad i alla nyanser av grönt finns de i röda, gula, bruna, silverglänsande och purpuraktiga färger. Några är vintergröna och flera brinner av färg på hösten. En del prydnadsgräs och vissa lök- och knölväxter har också en given plats i skuggan. Plantera prydnadsgräs som accenter, kant- eller marktäckande växter och fyll sedan på med lökar och knölar. I slutet av perennavsnittet finns listor med tips på fler skuggväxter, som ytterligare perenner, ormbunkar, prydnadsgräs och bambu samt lök- och knölväxter. Avslutningsvis görs här ett förtydligande: c/c, som anges i växtbeskrivningen, står för ”centrum till centrum” och anger planteringsavstånd.


72

Actaea (tidigare Cimicifuga)

Ajuga reptans 

JORD:

Silverax

Revsuga

SKÖTSEL:

Ranunculaceae, ranunkelväxter. Asien, huvudsakligen Japan. BESKRIVNING: Storvuxen perenn med stora, flikiga, vackra blad och vita, små blommor samlade i ax. ANVÄNDNING: Som solitär i lundar och andra halvskuggiga delar av trädgården. Passar också i rabatter med exempelvis pioner, funkior, höstanemoner och lökar. JORD: Fuktig och mullrik. SKÖTSEL: Gödsla kontinuerligt men inte för mycket, eftersom det gynnar bladtillväxten på bekostnad av blomningen. Plantera och föröka genom delning på våren. LÄGE: Halvskugga men även sol om jorden är fuktig. HÄRDIGHET: C. C/C: 50 cm.

Lamiaceae, plisterväxter. Europa, norra Afrika och sydvästra Asien. BESKRIVNING: Har ett mattbildande växtsätt och sprider sig med utlöpare eller revor, även över större ytor. Den etablerar sig snabbt och kan, där den trivs, ha ett aggressivt växtsätt. Bladen, som kan vara vintergröna, har en äggrund form och sitter samlade i rosetter. Blommorna, som kommer i maj och juni, är vanligen blå och sitter i spirformade samlingar i toppen på stjälkarna. ANVÄNDNING: Som marktäckare under träd och buskar och i rabatter. Den kan också användas som gräsersättning där slitaget inte är så stort. I skuggiga delar är revsugan vacker tillsammans med andra marktäckare som spetsmössa, Tiarella cordifolia, med små vita stjärnformade blommor i ax, och sockblomma, gärna den med rödaktiga blad, Epimedium × rubrum.



FAMILJ:

Arter och sorter Actaea racemosa, läkesilverax En vacker och användbar växt med mörkgröna, flikiga blad och illaluktande blommor som sitter samlade i ax i toppen på de höga och grenade stjälkarna. Blommar i juli och augusti. HÖJD: 100–200 cm. LÄGE: Halvskugga till skugga. Actaea simplex, höstsilverax  Vackert flikiga och färgade blad. Sorten ’Brunette’ har en sofistikerad purpurfärg på både blad och stjälkar. Även blomaxen är mörka medan blommorna är crèmevita och doftande. HÖJD: 120–200 cm.

FAMILJ:

URSPRUNG:

73

P E R E N N E R

P E R E N N E R

URSPRUNG:

Trivs bäst i fuktighetshållande, humusrik jord. Klipp gärna av de överblommade blomstänglarna. Revsugan förökas med småplantor från revorna. HÖJD: 10–30 cm. LÄGE: Helst halvskugga, i soliga lägen är fuktigheten extra viktig. HÄRDIGHET: B. C/C: 35 cm. SORTER: Några vanliga blåblommande sorter är ’Atropurpurea’ (bilden) med purpurfärgade blad, ’Braunherz’ med brunröda blad, ’Burgundy Glow’ med silvergröna blad som får en röd vinterfärg. Det finns även brokbladiga sorter, som ’Variegata’, och sorter med vita eller rosa blommor. I alltför skuggiga lägen framträder inte den röda färgen på bladen. Det gäller bl.a. de purpurfärgade sorterna ’Braunherz’ och ’Atropurpurea’.


72

Actaea (tidigare Cimicifuga)

Ajuga reptans 

JORD:

Silverax

Revsuga

SKÖTSEL:

Ranunculaceae, ranunkelväxter. Asien, huvudsakligen Japan. BESKRIVNING: Storvuxen perenn med stora, flikiga, vackra blad och vita, små blommor samlade i ax. ANVÄNDNING: Som solitär i lundar och andra halvskuggiga delar av trädgården. Passar också i rabatter med exempelvis pioner, funkior, höstanemoner och lökar. JORD: Fuktig och mullrik. SKÖTSEL: Gödsla kontinuerligt men inte för mycket, eftersom det gynnar bladtillväxten på bekostnad av blomningen. Plantera och föröka genom delning på våren. LÄGE: Halvskugga men även sol om jorden är fuktig. HÄRDIGHET: C. C/C: 50 cm.

Lamiaceae, plisterväxter. Europa, norra Afrika och sydvästra Asien. BESKRIVNING: Har ett mattbildande växtsätt och sprider sig med utlöpare eller revor, även över större ytor. Den etablerar sig snabbt och kan, där den trivs, ha ett aggressivt växtsätt. Bladen, som kan vara vintergröna, har en äggrund form och sitter samlade i rosetter. Blommorna, som kommer i maj och juni, är vanligen blå och sitter i spirformade samlingar i toppen på stjälkarna. ANVÄNDNING: Som marktäckare under träd och buskar och i rabatter. Den kan också användas som gräsersättning där slitaget inte är så stort. I skuggiga delar är revsugan vacker tillsammans med andra marktäckare som spetsmössa, Tiarella cordifolia, med små vita stjärnformade blommor i ax, och sockblomma, gärna den med rödaktiga blad, Epimedium × rubrum.



FAMILJ:

Arter och sorter Actaea racemosa, läkesilverax En vacker och användbar växt med mörkgröna, flikiga blad och illaluktande blommor som sitter samlade i ax i toppen på de höga och grenade stjälkarna. Blommar i juli och augusti. HÖJD: 100–200 cm. LÄGE: Halvskugga till skugga. Actaea simplex, höstsilverax  Vackert flikiga och färgade blad. Sorten ’Brunette’ har en sofistikerad purpurfärg på både blad och stjälkar. Även blomaxen är mörka medan blommorna är crèmevita och doftande. HÖJD: 120–200 cm.

FAMILJ:

URSPRUNG:

73

P E R E N N E R

P E R E N N E R

URSPRUNG:

Trivs bäst i fuktighetshållande, humusrik jord. Klipp gärna av de överblommade blomstänglarna. Revsugan förökas med småplantor från revorna. HÖJD: 10–30 cm. LÄGE: Helst halvskugga, i soliga lägen är fuktigheten extra viktig. HÄRDIGHET: B. C/C: 35 cm. SORTER: Några vanliga blåblommande sorter är ’Atropurpurea’ (bilden) med purpurfärgade blad, ’Braunherz’ med brunröda blad, ’Burgundy Glow’ med silvergröna blad som får en röd vinterfärg. Det finns även brokbladiga sorter, som ’Variegata’, och sorter med vita eller rosa blommor. I alltför skuggiga lägen framträder inte den röda färgen på bladen. Det gäller bl.a. de purpurfärgade sorterna ’Braunherz’ och ’Atropurpurea’.


Arter

74

Alchemilla erythropoda, rödskaftig daggkåpa Ser ut som en mindre variant av släktingen jättedaggkåpa, men har rödfärgade stjälkar. Passar som marktäckare. HÖJD: 20–30 cm. HÄRDIGHET: A(B). C/C: 30 cm. Alchemilla mollis, jättedaggkåpa  Tacksam och långlivad perenn. Friskt blågröna, flikiga, runda och lätt skålformade, ludna blad. Ljusgröna blommor i flockar från juni till augusti. HÖJD: 30–50 cm. HÄRDIGHET: A. C/C: 35 cm.

Anemone 

Ranunculaceae, ranunkelväxter. Tempererade delar av norra halvklotet. BESKRIVNING: Flikiga blad och öppna blommor, vanligen med 5–7 kronblad (hylleblad). ANVÄNDNING: Blommar vackert i rabatter och på lätt skuggiga platser i trädgården. JORD: Föredrar närings- och humusrik jord som bevarar fuktigheten, gärna lite lerblandad och väldränerad. SKÖTSEL: Plantera gärna på ett vindskyddat ställe på våren och täck de första åren tills plantan har etablerat sig. LÄGE: Lätt skugga och vindskyddat, även sol. C/C: 35 cm. FAMILJ:

URSPRUNG:

Alchemilla



Daggkåpa Rosaceae, rosväxter. URSPRUNG: Hela norra halvklotet. BESKRIVNING: Kala stjälkar som toppas av dekorativa blad som antingen är flikiga, runda eller njurformade och lätt ludna. Gulgröna små blommor i flockar. ANVÄNDNING: Daggkåpan har ett marktäckande växtsätt och fyller ut i rabatter och planteringar. Den är också utmärkt som kantväxt och för att väva samman olika växter i rabatten. Även fin i buketter. JORD: Trivs på de flesta jordar, även där det är fuktigt, men bäst i humusrik jord. SKÖTSEL: Kan lätt förökas genom delning vår eller höst. Frösår sig vanligen själv. HÖJD: Artberoende. LÄGE: Halvskugga till sol. HÄRDIGHET: Artberoende. C/C: Artberoende. FAMILJ:

Arter och sorter Anemone hupehensis, höstanemon Växer till stora busklika bestånd. Får enkla blommor i vitt eller rosa från augusti till oktober. HÖJD: 50–100 cm. HÄRDIGHET: C. SORTER: Praecox’ (80 cm) är purpurrosa och ’September Charm’ (ca 60 cm) har rosa blommor med gul mitt. ’’Splendens’ (80 cm) har rosa blommor.

Anemone sylvestris, tovsippa Lättodlad och härdig sippa som sprider sig med utlöpare. Den får stadiga stjälkar med vintergröna, ludna och flikiga blad i rosetter. Blommar i maj och juni med enkla, vita blommor i toppen på stjälken. Lämplig för förvildning. Den trivs bäst i torr, kalkrik jord. HÖJD: 20–40 cm. HÄRDIGHET: A. C/C: 30 cm.

Anemone tomentosa, silvrig höstanemon Robust och härdig höstanemon som har ludna blad med silvrig undersida. Får rosa blommor från juli till oktober. HÖJD: 80–120 cm. HÄRDIGHET: A. SORTER: ’Robustissima’ (ca 100 cm, bilden) är vanligast med lysande rosa blommor. Planteras på hösten!

75

P E R E N N E R

P E R E N N E R

Sippa

Anemone × hybrida, stor höstanemon, som planteras på våren. Tredelade, mellangröna blad som har ludna undersidor. Blommorna är enkla eller halvfyllda från augusti till september. HÖJD: 100–150 cm. HÄRDIGHET: C. SORTER: ’Honorine Jobert’ (80–100 cm), får enkla vita blommor. ’Köningin Charlotte’ (ca 100 cm), får halvfyllda, rosa blommor. ’Pamina’ (80 cm, bilden) får fyllda, mörkrosa blommor. ’Whirlwind’ (ca 90 cm), är vit med något fyllda blommor.


Arter

74

Alchemilla erythropoda, rödskaftig daggkåpa Ser ut som en mindre variant av släktingen jättedaggkåpa, men har rödfärgade stjälkar. Passar som marktäckare. HÖJD: 20–30 cm. HÄRDIGHET: A(B). C/C: 30 cm. Alchemilla mollis, jättedaggkåpa  Tacksam och långlivad perenn. Friskt blågröna, flikiga, runda och lätt skålformade, ludna blad. Ljusgröna blommor i flockar från juni till augusti. HÖJD: 30–50 cm. HÄRDIGHET: A. C/C: 35 cm.

Anemone 

Ranunculaceae, ranunkelväxter. Tempererade delar av norra halvklotet. BESKRIVNING: Flikiga blad och öppna blommor, vanligen med 5–7 kronblad (hylleblad). ANVÄNDNING: Blommar vackert i rabatter och på lätt skuggiga platser i trädgården. JORD: Föredrar närings- och humusrik jord som bevarar fuktigheten, gärna lite lerblandad och väldränerad. SKÖTSEL: Plantera gärna på ett vindskyddat ställe på våren och täck de första åren tills plantan har etablerat sig. LÄGE: Lätt skugga och vindskyddat, även sol. C/C: 35 cm. FAMILJ:

URSPRUNG:

Alchemilla



Daggkåpa Rosaceae, rosväxter. URSPRUNG: Hela norra halvklotet. BESKRIVNING: Kala stjälkar som toppas av dekorativa blad som antingen är flikiga, runda eller njurformade och lätt ludna. Gulgröna små blommor i flockar. ANVÄNDNING: Daggkåpan har ett marktäckande växtsätt och fyller ut i rabatter och planteringar. Den är också utmärkt som kantväxt och för att väva samman olika växter i rabatten. Även fin i buketter. JORD: Trivs på de flesta jordar, även där det är fuktigt, men bäst i humusrik jord. SKÖTSEL: Kan lätt förökas genom delning vår eller höst. Frösår sig vanligen själv. HÖJD: Artberoende. LÄGE: Halvskugga till sol. HÄRDIGHET: Artberoende. C/C: Artberoende. FAMILJ:

Arter och sorter Anemone hupehensis, höstanemon Växer till stora busklika bestånd. Får enkla blommor i vitt eller rosa från augusti till oktober. HÖJD: 50–100 cm. HÄRDIGHET: C. SORTER: Praecox’ (80 cm) är purpurrosa och ’September Charm’ (ca 60 cm) har rosa blommor med gul mitt. ’’Splendens’ (80 cm) har rosa blommor.

Anemone sylvestris, tovsippa Lättodlad och härdig sippa som sprider sig med utlöpare. Den får stadiga stjälkar med vintergröna, ludna och flikiga blad i rosetter. Blommar i maj och juni med enkla, vita blommor i toppen på stjälken. Lämplig för förvildning. Den trivs bäst i torr, kalkrik jord. HÖJD: 20–40 cm. HÄRDIGHET: A. C/C: 30 cm.

Anemone tomentosa, silvrig höstanemon Robust och härdig höstanemon som har ludna blad med silvrig undersida. Får rosa blommor från juli till oktober. HÖJD: 80–120 cm. HÄRDIGHET: A. SORTER: ’Robustissima’ (ca 100 cm, bilden) är vanligast med lysande rosa blommor. Planteras på hösten!

75

P E R E N N E R

P E R E N N E R

Sippa

Anemone × hybrida, stor höstanemon, som planteras på våren. Tredelade, mellangröna blad som har ludna undersidor. Blommorna är enkla eller halvfyllda från augusti till september. HÖJD: 100–150 cm. HÄRDIGHET: C. SORTER: ’Honorine Jobert’ (80–100 cm), får enkla vita blommor. ’Köningin Charlotte’ (ca 100 cm), får halvfyllda, rosa blommor. ’Pamina’ (80 cm, bilden) får fyllda, mörkrosa blommor. ’Whirlwind’ (ca 90 cm), är vit med något fyllda blommor.


Arum

76

77



Munkhätta Araceae, kallaväxter. Europa. BESKRIVNING: Pilformade blad, vissa med mörka fläckar. Blommorna, som har en oangenäm doft, sitter i en kolv med både han- och honblommor. Blomningen i maj och juni följs av dekorativa, gulröda och giftiga bär. ANVÄNDNING: Fina i grupp i skuggrabatter eller i lundmiljöer där den kan förvilda sig. Planteras med fördel under träd och buskar med skira blad, eftersom blommorna utvecklas bäst där solen kommer åt. JORD: Fuktig och mullrik jord. SKÖTSEL: Förökas genom delning eller med frön. HÖJD: 20–40 cm. LÄGE: Halvskugga eller skugga. HÄRDIGHET: C. C/C: 25 cm. FAMILJ:

URSPRUNG:

P E R E N N E R

Arum italicum, italiensk munkhätta Bladen är delvis vintergröna med dekorativa vita markeringar. Blommorna är grönvita.

Aquilegia vulgaris

Arum maculatum, fläckig munkhätta De unga bladen är ofta brunfläckiga och sitter på långa skaft. Blomkolven är purpurröd och bären röda.



Akleja Ranunculaceae, ranunkelväxter. Europa och norra Afrika. BESKRIVNING: Flerårig ört som har höga, greniga och styva stjälkar med blad som sitter på långa skaft. Bladen är tredelade, vackert flikiga och skimrar ofta i blågrått. Blommorna är gracila, klockformade och hängande. De blommar från maj till juli, beroende på sort. ANVÄNDNING: Aklejor självsår sig villigt och lämpar sig därför för förvildning i närheten av buskage och träd, där det inte är för skuggigt. Även i utkanten av lunden, gärna med lite romantiska blommor, passar den utmärkt. JORD: Lätt jord som är näringsrik och fuktighetshållande, vilket är särskilt viktigt i ett soligt läge. SKÖTSEL: Förökas med frö men tänk på att bara de rena arterna är fröäkta. FAMILJ:

URSPRUNG:

40–80 cm. Halvskugga där blomfärgen bevaras bäst, men trivs även i sol. HÄRDIGHET: A. C/C: 35 cm. SORTER: ’Black Barlow’ (70 cm), svarta och fyllda blommor med violetta skiftningar. ’Blue Barlow’ (80 cm), får fyllda blåvioletta blommor. ’Nora Barlow’ (90 cm, bilden), fylld med rosa-gröna blommor. ’White Barlow’ (70 cm), får vita blommor. ’William Guiness’ (50 cm), får mörkt purpurfärgade och vita blommor (samtliga A. vulgaris var. stellata Barlow-serien). ’Nivea’ (60 cm), får rent vita blommor. ’Ruby Port’ (A. vulgaris var. stellata, 50 cm), får mörkt röda, dubbla blommor. Det finns en mängd andra namnsorter och även andra arter som kan passa i halvskugga. HÖJD: LÄGE:

Aruncus



Plymspirea Rosaceae, rosväxter. Norra halvklotets tempererade delar. BESKRIVNING: Perenn med rejält rotsystem och upprätta, ogrenade stjälkar. Bladen består av småblad, sitter i par och är sågtandade. Blommorna är vita eller crèmevita och sitter i vippor. Han- och honblommor sitter på olika plantor, s.k. tvåbyggare. ANVÄNDNING: Den större plymspirean passar som solitär, i rabatter med större perenner och som sommarhäck. Den mindre, koreanska plymspirean passar i rabatter och stenpartier. Den kan också användas som marktäckare på mindre ytor och som undervegetation. JORD: Föredrar näringsrik och fuktighetshållande jord, som helst inte får torka ut helt. SKÖTSEL: Bör inte delas eller flyttas. LÄGE: Halvskugga även sol. C/C: 50 cm (A. dioicus) resp. 35 cm (A. aethusifolius). FAMILJ:

URSPRUNG:

P E R E N N E R

Arter


Arum

76

77



Munkhätta Araceae, kallaväxter. Europa. BESKRIVNING: Pilformade blad, vissa med mörka fläckar. Blommorna, som har en oangenäm doft, sitter i en kolv med både han- och honblommor. Blomningen i maj och juni följs av dekorativa, gulröda och giftiga bär. ANVÄNDNING: Fina i grupp i skuggrabatter eller i lundmiljöer där den kan förvilda sig. Planteras med fördel under träd och buskar med skira blad, eftersom blommorna utvecklas bäst där solen kommer åt. JORD: Fuktig och mullrik jord. SKÖTSEL: Förökas genom delning eller med frön. HÖJD: 20–40 cm. LÄGE: Halvskugga eller skugga. HÄRDIGHET: C. C/C: 25 cm. FAMILJ:

URSPRUNG:

P E R E N N E R

Arum italicum, italiensk munkhätta Bladen är delvis vintergröna med dekorativa vita markeringar. Blommorna är grönvita.

Aquilegia vulgaris

Arum maculatum, fläckig munkhätta De unga bladen är ofta brunfläckiga och sitter på långa skaft. Blomkolven är purpurröd och bären röda.



Akleja Ranunculaceae, ranunkelväxter. Europa och norra Afrika. BESKRIVNING: Flerårig ört som har höga, greniga och styva stjälkar med blad som sitter på långa skaft. Bladen är tredelade, vackert flikiga och skimrar ofta i blågrått. Blommorna är gracila, klockformade och hängande. De blommar från maj till juli, beroende på sort. ANVÄNDNING: Aklejor självsår sig villigt och lämpar sig därför för förvildning i närheten av buskage och träd, där det inte är för skuggigt. Även i utkanten av lunden, gärna med lite romantiska blommor, passar den utmärkt. JORD: Lätt jord som är näringsrik och fuktighetshållande, vilket är särskilt viktigt i ett soligt läge. SKÖTSEL: Förökas med frö men tänk på att bara de rena arterna är fröäkta. FAMILJ:

URSPRUNG:

40–80 cm. Halvskugga där blomfärgen bevaras bäst, men trivs även i sol. HÄRDIGHET: A. C/C: 35 cm. SORTER: ’Black Barlow’ (70 cm), svarta och fyllda blommor med violetta skiftningar. ’Blue Barlow’ (80 cm), får fyllda blåvioletta blommor. ’Nora Barlow’ (90 cm, bilden), fylld med rosa-gröna blommor. ’White Barlow’ (70 cm), får vita blommor. ’William Guiness’ (50 cm), får mörkt purpurfärgade och vita blommor (samtliga A. vulgaris var. stellata Barlow-serien). ’Nivea’ (60 cm), får rent vita blommor. ’Ruby Port’ (A. vulgaris var. stellata, 50 cm), får mörkt röda, dubbla blommor. Det finns en mängd andra namnsorter och även andra arter som kan passa i halvskugga. HÖJD: LÄGE:

Aruncus



Plymspirea Rosaceae, rosväxter. Norra halvklotets tempererade delar. BESKRIVNING: Perenn med rejält rotsystem och upprätta, ogrenade stjälkar. Bladen består av småblad, sitter i par och är sågtandade. Blommorna är vita eller crèmevita och sitter i vippor. Han- och honblommor sitter på olika plantor, s.k. tvåbyggare. ANVÄNDNING: Den större plymspirean passar som solitär, i rabatter med större perenner och som sommarhäck. Den mindre, koreanska plymspirean passar i rabatter och stenpartier. Den kan också användas som marktäckare på mindre ytor och som undervegetation. JORD: Föredrar näringsrik och fuktighetshållande jord, som helst inte får torka ut helt. SKÖTSEL: Bör inte delas eller flyttas. LÄGE: Halvskugga även sol. C/C: 50 cm (A. dioicus) resp. 35 cm (A. aethusifolius). FAMILJ:

URSPRUNG:

P E R E N N E R

Arter


Arter och sorter

Asplenium scolopendrium

Aruncus aethusifolius, koreansk plymspirea  Perenn med tuvliknande växtsätt som påminner om astilbe. Bladen är skira och sammansatta av finflikiga småblad utmed bladskaften. Blommorna sitter samlade i små fina vippor i juni och juli. Den får vackra höstfärger. HÖJD: 20–30 cm. HÄRDIGHET: C (B). SORTER: ’Professor Lindqvist’ är en hanklon från Göteborgs Botaniska Trädgård med rödbruna stjälkar och vippor i gräddvitt.

Hjorttunga

Aruncus dioicus, plymspirea  Rejäl perenn med friskt, grönt bladverk. Blommorna skiljer sig något mellan han- och honplantor. Hanblommorna är vitare, medan honblommorna har en gräddvit färg. Blommorna sitter i toppen på grenarna i plymlika samlingar från juni till augusti. HÖJD: 120–200 cm. HÄRDIGHET: A. SORTER: ’Kneiffii’ (50–100 cm) har riktigt finflikiga blad, nästan ormbunkslika, och luftiga vita blomvippor i juni och juli.

Aspleniaceae, svartbräknar. Norra halvklotet. BESKRIVNING: En ormbunke med ett lite ovanligt utseende med sina ca 5 cm breda, glansiga och klargröna, tunglika blad som behåller sitt fina utseende över vintern. Bladen pryds också av sporer som sitter på bladens undersidor i fiskbensmönstrade formationer. ANVÄNDNING: På skuggiga platser där jorden är fuktig, i lundlika delar av trädgården. JORD: Humusrik, fuktig och väldränerad. FAMILJ:

URSPRUNG:

Asarum europaeum 

Hasselört Aristolochiaceae, hålrotsväxter. Europa. BESKRIVNING: Vintergrön marktäckare som bildar täta och friskt gröna mattor av vackert njurformade, blanka, läderartade blad. Hasselörten blommar i maj med oansenliga, brungröna blommor. Den etablerar sig relativt långsamt men har lång livslängd. ANVÄNDNING: Som marktäckare under träd och buskar, under storvuxna perenner och prydnadsgräs av det större slaget, som bambu och miskantus. Den kan användas både på större och mindre ytor. JORD: Trivs bäst i fuktig, humusrik jord. SKÖTSEL: Vattnas vid torka. Förökas genom delning. Självsår sig också villigt. HÖJD: 10–15 cm. LÄGE: Skugga, även djup. HÄRDIGHET: C. C/C: 35 cm. FAMILJ:

URSPRUNG:

79



Förökas genom delning på försommaren eller med sporer. Skyddas genom täckning mot barfrost. HÖJD: 20–40 cm. LÄGE: Halvskugga eller skugga. HÄRDIGHET: C. C/C: 40 cm. SORTER: Det finns flera sorter med mer eller mindre krusiga bladkanter. ’Furcatum’, lätt vågiga blad, ’Undulatum’ (bilden) rejält vågiga blad. SKÖTSEL:

P E R E N N E R

P E R E N N E R

78


Arter och sorter

Asplenium scolopendrium

Aruncus aethusifolius, koreansk plymspirea  Perenn med tuvliknande växtsätt som påminner om astilbe. Bladen är skira och sammansatta av finflikiga småblad utmed bladskaften. Blommorna sitter samlade i små fina vippor i juni och juli. Den får vackra höstfärger. HÖJD: 20–30 cm. HÄRDIGHET: C (B). SORTER: ’Professor Lindqvist’ är en hanklon från Göteborgs Botaniska Trädgård med rödbruna stjälkar och vippor i gräddvitt.

Hjorttunga

Aruncus dioicus, plymspirea  Rejäl perenn med friskt, grönt bladverk. Blommorna skiljer sig något mellan han- och honplantor. Hanblommorna är vitare, medan honblommorna har en gräddvit färg. Blommorna sitter i toppen på grenarna i plymlika samlingar från juni till augusti. HÖJD: 120–200 cm. HÄRDIGHET: A. SORTER: ’Kneiffii’ (50–100 cm) har riktigt finflikiga blad, nästan ormbunkslika, och luftiga vita blomvippor i juni och juli.

Aspleniaceae, svartbräknar. Norra halvklotet. BESKRIVNING: En ormbunke med ett lite ovanligt utseende med sina ca 5 cm breda, glansiga och klargröna, tunglika blad som behåller sitt fina utseende över vintern. Bladen pryds också av sporer som sitter på bladens undersidor i fiskbensmönstrade formationer. ANVÄNDNING: På skuggiga platser där jorden är fuktig, i lundlika delar av trädgården. JORD: Humusrik, fuktig och väldränerad. FAMILJ:

URSPRUNG:

Asarum europaeum 

Hasselört Aristolochiaceae, hålrotsväxter. Europa. BESKRIVNING: Vintergrön marktäckare som bildar täta och friskt gröna mattor av vackert njurformade, blanka, läderartade blad. Hasselörten blommar i maj med oansenliga, brungröna blommor. Den etablerar sig relativt långsamt men har lång livslängd. ANVÄNDNING: Som marktäckare under träd och buskar, under storvuxna perenner och prydnadsgräs av det större slaget, som bambu och miskantus. Den kan användas både på större och mindre ytor. JORD: Trivs bäst i fuktig, humusrik jord. SKÖTSEL: Vattnas vid torka. Förökas genom delning. Självsår sig också villigt. HÖJD: 10–15 cm. LÄGE: Skugga, även djup. HÄRDIGHET: C. C/C: 35 cm. FAMILJ:

URSPRUNG:

79



Förökas genom delning på försommaren eller med sporer. Skyddas genom täckning mot barfrost. HÖJD: 20–40 cm. LÄGE: Halvskugga eller skugga. HÄRDIGHET: C. C/C: 40 cm. SORTER: Det finns flera sorter med mer eller mindre krusiga bladkanter. ’Furcatum’, lätt vågiga blad, ’Undulatum’ (bilden) rejält vågiga blad. SKÖTSEL:

P E R E N N E R

P E R E N N E R

78


80

Aster divaricatus

Arter och sorter



81

Astilbe Arendsii-Gruppen, astilbe  Det finns många namnsorter av varierande storlek. De blommar från juli till september i vita, rosa eller röda nyanser, beroende på sort. Bladen är mörkgröna och flikiga. HÖJD: 40–120 cm. SORTER: ’Brautschleier’ (syn. Bridal Veil) (70 cm, bilden t.h.), vita, brudslöjeliknande blommor. ’Fanal’ (50 cm), mörkröda blommor och glänsande blad. ’Gertrud Brix’ (60 cm, bilden t.v.) karminröda blommor. ’Granat’ (60 cm), purpurrosa blommor.

Vit skogsaster Asteraceae, asterväxter. Nordamerika. BESKRIVNING: En trevlig aster med vita blommor och brungul mitt som blommar från juli till september. Bladen har en vacker oval form och är friskt gröna. De sitter på stjälkar som är purpursvarta. ANVÄNDNING: De trivs i utkanten av en lund eller på andra halvskuggiga ställen. JORD: Föredrar väldränerad, humusrik jord. SKÖTSEL: Förökas genom delning på våren eller genom frön och sticklingar. HÖJD: 50–60 cm. LÄGE: Halvskugga, klarar även torr skugga. HÄRDIGHET: C. C/C: 40 cm. FAMILJ:

URSPRUNG:

P E R E N N E R

Astilbe



Astilbe Saxifragaceae, stenbräckeväxter. Sydostasien och Nordamerika. BESKRIVNING: En perenn med stadiga upprättväxande stjälkar som inte behöver stöttas. De små blommorna, i vitt, rosa eller rött, sitter samlade i plymer i toppen på stjälkarna. Bladen är dekorativa, flikiga och tandade. ANVÄNDNING: Fin i skuggrabatter eller lundar och på ställen som är lite fuktiga, exempelvis vid vatten. JORD: Måste vara porös, mull- och näringsrik. För torr jord gör att bladen torkar och blir fula. SKÖTSEL: Förökas på hösten genom delning. HÖJD: Artberoende. LÄGE: Halvskugga, sol men fuktig jord är ett krav. HÄRDIGHET: B, vanligen. C/C: 25 cm för de små arterna, 40 cm för de stora. FAMILJ:

URSPRUNG:

P E R E N N E R

Astilbe Chinensis-Gruppen, plymastilbe  Marktäckare med lågt växtsätt. De små blommorna sitter samlade till spiror i augusti och september. Bladen är flikiga. De etablerar sig snabbt, har lång livslängd och kan med tiden sprida sig på stora ytor med underjordiska utlöpare. HÖJD: 20–60 cm. SORTER: ’Finale’ (40 cm), med ljusrosa blommor. ’Intermezzo’ (40 cm), med laxrosa blommor. ’Pumila’ dvärgastilbe (30 cm, bilden nedan), har lilarosa blommor och ormbunksliknande blad.


80

Aster divaricatus

Arter och sorter



81

Astilbe Arendsii-Gruppen, astilbe  Det finns många namnsorter av varierande storlek. De blommar från juli till september i vita, rosa eller röda nyanser, beroende på sort. Bladen är mörkgröna och flikiga. HÖJD: 40–120 cm. SORTER: ’Brautschleier’ (syn. Bridal Veil) (70 cm, bilden t.h.), vita, brudslöjeliknande blommor. ’Fanal’ (50 cm), mörkröda blommor och glänsande blad. ’Gertrud Brix’ (60 cm, bilden t.v.) karminröda blommor. ’Granat’ (60 cm), purpurrosa blommor.

Vit skogsaster Asteraceae, asterväxter. Nordamerika. BESKRIVNING: En trevlig aster med vita blommor och brungul mitt som blommar från juli till september. Bladen har en vacker oval form och är friskt gröna. De sitter på stjälkar som är purpursvarta. ANVÄNDNING: De trivs i utkanten av en lund eller på andra halvskuggiga ställen. JORD: Föredrar väldränerad, humusrik jord. SKÖTSEL: Förökas genom delning på våren eller genom frön och sticklingar. HÖJD: 50–60 cm. LÄGE: Halvskugga, klarar även torr skugga. HÄRDIGHET: C. C/C: 40 cm. FAMILJ:

URSPRUNG:

P E R E N N E R

Astilbe



Astilbe Saxifragaceae, stenbräckeväxter. Sydostasien och Nordamerika. BESKRIVNING: En perenn med stadiga upprättväxande stjälkar som inte behöver stöttas. De små blommorna, i vitt, rosa eller rött, sitter samlade i plymer i toppen på stjälkarna. Bladen är dekorativa, flikiga och tandade. ANVÄNDNING: Fin i skuggrabatter eller lundar och på ställen som är lite fuktiga, exempelvis vid vatten. JORD: Måste vara porös, mull- och näringsrik. För torr jord gör att bladen torkar och blir fula. SKÖTSEL: Förökas på hösten genom delning. HÖJD: Artberoende. LÄGE: Halvskugga, sol men fuktig jord är ett krav. HÄRDIGHET: B, vanligen. C/C: 25 cm för de små arterna, 40 cm för de stora. FAMILJ:

URSPRUNG:

P E R E N N E R

Astilbe Chinensis-Gruppen, plymastilbe  Marktäckare med lågt växtsätt. De små blommorna sitter samlade till spiror i augusti och september. Bladen är flikiga. De etablerar sig snabbt, har lång livslängd och kan med tiden sprida sig på stora ytor med underjordiska utlöpare. HÖJD: 20–60 cm. SORTER: ’Finale’ (40 cm), med ljusrosa blommor. ’Intermezzo’ (40 cm), med laxrosa blommor. ’Pumila’ dvärgastilbe (30 cm, bilden nedan), har lilarosa blommor och ormbunksliknande blad.


82

Astrantia



Apiaceae, selleriväxter. Europa och mindre Asien. BESKRIVNING: En gammaldags och odlingsvärd perenn med ett stabilt växtsätt och lång livslängd. Handflikiga blad på grenade, upprätta stjälkar med flockar av gracila blommor i toppen. Blommorna är omgivna av grönvita eller rödlätta svepeblad och kronbladen är antingen vita, rosa eller röda. ANVÄNDNING: För förvildning i lundmiljö eller för utfyllnad och samplantering i rabatter. Fin tillsammans med prydnadsgräs av olika slag, liksom silverax och höstanemoner. JORD: Den trivs bäst i väldränerad men fuktig, näringsrik och mullhaltig jord. SKÖTSEL: Klipp gärna bort de överblommade flockarna. Föröka stjärnflockan genom delning på våren eller med färska frön. HÖJD: 30–90 cm. LÄGE: Halvskugga eller sol. HÄRDIGHET: B. C/C: 35 cm.

Saxifragaceae, stenbräckväxter. Sibirien, Mongoliet, Himalaya, Burma, Kina. BESKRIVNING: En robust och långlivad perenn med stora vintergröna, ovala eller hjärtlika, läderartade och glänsande blad som sitter i låga rosetter på de stadiga, mörka stjälkarna. I toppen sitter de små klockformade blommorna i klungor från april till juni. Bergenia har ett marktäckande växtsätt tack vare kraftiga, krypande jordstammar. De vintergröna bladen får ofta en vacker röd höst- och vinterfärg. ANVÄNDNING: En mycket användbar perenn för större rabatter och i lundar där den ger bra volym. De rödeller rosablommande sorterna är fina tillsammans med vitblommande perenner och buskar. JORD: Fungerar i de flesta jordar, men föredrar lätt, fuktighetshållande och mullrik jord. SKÖTSEL: Stimulera blomningen genom att plantera om bergenian med 5–6 års mellanrum. Omplantering och delning görs helst på våren. LÄGE: Skugga till sol, bäst i halvskugga men klarar även torr skugga. C/C: 30–35 cm.

Arter och sorter Astrantia major, stjärnflocka  Finns i en mängd namnsorter och blommar i juni till september med vita, rosa eller rödlätta blommor. SORTER: ’Alba’ (50 cm), vitblommande, är även lämplig för skugga. ’Claret’ (70 cm), får mörkröda blommor. ’Hadspen Blood’ (50 cm), med blodröda blommor. ’Lars’ (60–70 cm), vars blommor blir rosaröda. ’Moulin Rouge’ (50 cm), är mörkröd med svarta spetsar. ’Sunningdale Variegated’ får ljusrosa blommor och gulvariegerade blad. Astrantia maxima, kaukasisk stjärnflocka  Får större blommor och blad än A. major samt intensivare blomning. Den får rosa blommor under juni och juli. Trivs bra i lerjord. HÖJD: 30–60 cm. HÄRDIGHET: B. c/c: 30 cm.

FAMILJ:

URSPRUNG:

Arter och sorter Bergenia cordifolia, hjärtbergenia Hjärtlika, ibland lite bubbliga blad med röd vinterfärg och blommor som ofta är rosa eller rosaröda. HÖJD: 25–40 cm. HÄRDIGHET: B. SORTER: ’Rotblum’ (40 cm, bilden nedan t.v.), mörkröda blommor, rödfärgade blad på vintern (härdighet C). ’Vinterglöd’ (40 cm) rosaröda blommor, glödande färg på bladen både höst och vinter (härdighet C). Bergenia Hybrida-Gruppen, hybridbergenia Mängder av hybrider, aningen känsligare än B. cordifolia. Ofta benämns de bara med släktnamnet, Bergenia och sortnamnet. HÖJD: Sortberoende. HÄRDIGHET: C. SORTER: ’Bressingham White’ (20–25 cm), ovala blad och rent vita blommor. ’Silberlicht’ (30 cm, bilden nedan t.h.), vita blommor som skiftar i ljusrosa, kraftigt bladverk.

P E R E N N E R

Bergenia

URSPRUNG:

83



Stjärnflocka FAMILJ:

P E R E N N E R

Bergenia


82

Astrantia



Apiaceae, selleriväxter. Europa och mindre Asien. BESKRIVNING: En gammaldags och odlingsvärd perenn med ett stabilt växtsätt och lång livslängd. Handflikiga blad på grenade, upprätta stjälkar med flockar av gracila blommor i toppen. Blommorna är omgivna av grönvita eller rödlätta svepeblad och kronbladen är antingen vita, rosa eller röda. ANVÄNDNING: För förvildning i lundmiljö eller för utfyllnad och samplantering i rabatter. Fin tillsammans med prydnadsgräs av olika slag, liksom silverax och höstanemoner. JORD: Den trivs bäst i väldränerad men fuktig, näringsrik och mullhaltig jord. SKÖTSEL: Klipp gärna bort de överblommade flockarna. Föröka stjärnflockan genom delning på våren eller med färska frön. HÖJD: 30–90 cm. LÄGE: Halvskugga eller sol. HÄRDIGHET: B. C/C: 35 cm.

Saxifragaceae, stenbräckväxter. Sibirien, Mongoliet, Himalaya, Burma, Kina. BESKRIVNING: En robust och långlivad perenn med stora vintergröna, ovala eller hjärtlika, läderartade och glänsande blad som sitter i låga rosetter på de stadiga, mörka stjälkarna. I toppen sitter de små klockformade blommorna i klungor från april till juni. Bergenia har ett marktäckande växtsätt tack vare kraftiga, krypande jordstammar. De vintergröna bladen får ofta en vacker röd höst- och vinterfärg. ANVÄNDNING: En mycket användbar perenn för större rabatter och i lundar där den ger bra volym. De rödeller rosablommande sorterna är fina tillsammans med vitblommande perenner och buskar. JORD: Fungerar i de flesta jordar, men föredrar lätt, fuktighetshållande och mullrik jord. SKÖTSEL: Stimulera blomningen genom att plantera om bergenian med 5–6 års mellanrum. Omplantering och delning görs helst på våren. LÄGE: Skugga till sol, bäst i halvskugga men klarar även torr skugga. C/C: 30–35 cm.

Arter och sorter Astrantia major, stjärnflocka  Finns i en mängd namnsorter och blommar i juni till september med vita, rosa eller rödlätta blommor. SORTER: ’Alba’ (50 cm), vitblommande, är även lämplig för skugga. ’Claret’ (70 cm), får mörkröda blommor. ’Hadspen Blood’ (50 cm), med blodröda blommor. ’Lars’ (60–70 cm), vars blommor blir rosaröda. ’Moulin Rouge’ (50 cm), är mörkröd med svarta spetsar. ’Sunningdale Variegated’ får ljusrosa blommor och gulvariegerade blad. Astrantia maxima, kaukasisk stjärnflocka  Får större blommor och blad än A. major samt intensivare blomning. Den får rosa blommor under juni och juli. Trivs bra i lerjord. HÖJD: 30–60 cm. HÄRDIGHET: B. c/c: 30 cm.

FAMILJ:

URSPRUNG:

Arter och sorter Bergenia cordifolia, hjärtbergenia Hjärtlika, ibland lite bubbliga blad med röd vinterfärg och blommor som ofta är rosa eller rosaröda. HÖJD: 25–40 cm. HÄRDIGHET: B. SORTER: ’Rotblum’ (40 cm, bilden nedan t.v.), mörkröda blommor, rödfärgade blad på vintern (härdighet C). ’Vinterglöd’ (40 cm) rosaröda blommor, glödande färg på bladen både höst och vinter (härdighet C). Bergenia Hybrida-Gruppen, hybridbergenia Mängder av hybrider, aningen känsligare än B. cordifolia. Ofta benämns de bara med släktnamnet, Bergenia och sortnamnet. HÖJD: Sortberoende. HÄRDIGHET: C. SORTER: ’Bressingham White’ (20–25 cm), ovala blad och rent vita blommor. ’Silberlicht’ (30 cm, bilden nedan t.h.), vita blommor som skiftar i ljusrosa, kraftigt bladverk.

P E R E N N E R

Bergenia

URSPRUNG:

83



Stjärnflocka FAMILJ:

P E R E N N E R

Bergenia


Brunnera macrophylla

Darmera peltata 



Kaukasisk förgätmigej

Sköldbräcka

FAMILJ:

Boraginaceae, strävbladiga växter. Kaukasus och Sibirien. BESKRIVNING: Marktäckande perenn med stora, hjärtformade, strävhåriga blad och söta förgätmigejliknande, blå blommor i april och maj. ANVÄNDNING: Som marktäckare i de ljusare delarna av en trädgårdslund, i skuggiga rabatter eller under buskar och träd. JORD: Klarar de flesta jordar som inte är för torra, men föredrar mullrika och fuktighetshållande. SKÖTSEL: Delas var femte år för att begränsa spridningen. Dela vår eller höst. Klipp bort vissna blommor. HÖJD: 30–50 cm. LÄGE: Halvskugga eller skugga. HÄRDIGHET: B. C/C: 35 cm. SORTER: ’Betty Bowring’ vita blommor. ’Dawson’s White’ (syn. ’Variegata’) blå blommor, brokiga blad i gräddvitt och grönt. ’Hadspen Cream’, blå blommor och gulkantade blad. ’Jack Frost’, blå blommor, silverfärgade blad med dekorativa gröna bladnerver.

FAMILJ:

URSPRUNG:

URSPRUNG:

Convallaria majalis



Liljekonvalj Convallariaceae, konvaljväxter. Europa samt västra och östra Asien. BESKRIVNING: Bildar med sina krypande jordstammar stora bestånd. Stora, lansettlika blad som skjuter upp direkt ur jordstammen. Väldoftande, små hängande, klocklika vita blommor i maj och juni. Röda, dekorativa bär på hösten. Hela växten är giftig! ANVÄNDNING: För förvildning under träd och buskar och i lundlika delar av trädgården. Inte lämplig i rabatter eftersom den lätt tar överhanden. JORD: Trivs bäst i väldränerad, humusrik jord. SKÖTSEL: Förökas genom delning. Om blomningen uteblir kan bestånden behöva delas och gödas. HÖJD: 20–40 cm. LÄGE: Halvskugga eller skugga. HÄRDIGHET: A. C/C: 25–30 cm. SORTER: ’Albostriata’, vita blommor och gulstrimmiga blad. ’Rosea’, får blekrosa blommor. Det finns även sorter med fyllda blommor. FAMILJ:

URSPRUNG:

Saxifragaceae, stenbräckeväxter. USA. BESKRIVNING: En ståtlig växt med långa, lätt ludna stänglar som toppas av flocklika samlingar av blekrosa blommor i april och maj. Efter blomning kommer de långskaftade, halvmeterstora, djupt flikiga bladen som är dekorativa långt in på hösten. Där den trivs sprider den sig snabbt med ytliga jordstammar. ANVÄNDNING: I fuktigare delar av trädgården där den passar fint med prydnadsgräs och ormbunkar, som trivs under samma förhållanden. JORD: Helst fuktiga och näringsrika jordar men klarar också lite torrare jord. SKÖTSEL: Förökas genom delning eller frön men vill helst stå orörd på sin växtplats. HÖJD: 50–100 cm. LÄGE: Halvskugga eller sol. HÄRDIGHET: B. C/C: 40 cm. SORTER: ’Nana’, en dvärgform som blir ca 30 cm hög.

85

Dicentra Formosa-Gruppen 

Stort fänrikshjärta Papaveraceae, vallmoväxter. Nordamerika. BESKRIVNING: Finflikigt bladverk, nästan ormbunkslikt, som chanserar på sensommaren. Hjärtformade blommor på späda stjälkar från maj till augusti. ANVÄNDNING: Som marktäckare, kan sprida sig till stora mattor. Plantera i brynet av buskar och träd. JORD: Helst lite fuktig, näringsrik jord. SKÖTSEL: Kan förökas genom delning, sticklingar eller frö. Lämnas helst i fred på växtplatsen. Måttlig gödning eftersom för mycket bara gynnar bladtillväxten. HÖJD: 20–50 cm. LÄGE: Halvskugga, skugga eller sol. HÄRDIGHET: B. C/C: 30 cm. SORTER: ’Alba’ (30 cm), vita blommor, ljust bladverk. ’Bacchanal’ (30 cm), mörkröda blommor. ’Langtrees’ (30 cm), crèmevita blommor, silvrigt bladverk. ’Luxuriant’ (50 cm), rosaröda blommor. FAMILJ:

URSPRUNG:

P E R E N N E R

P E R E N N E R

84


Brunnera macrophylla

Darmera peltata 



Kaukasisk förgätmigej

Sköldbräcka

FAMILJ:

Boraginaceae, strävbladiga växter. Kaukasus och Sibirien. BESKRIVNING: Marktäckande perenn med stora, hjärtformade, strävhåriga blad och söta förgätmigejliknande, blå blommor i april och maj. ANVÄNDNING: Som marktäckare i de ljusare delarna av en trädgårdslund, i skuggiga rabatter eller under buskar och träd. JORD: Klarar de flesta jordar som inte är för torra, men föredrar mullrika och fuktighetshållande. SKÖTSEL: Delas var femte år för att begränsa spridningen. Dela vår eller höst. Klipp bort vissna blommor. HÖJD: 30–50 cm. LÄGE: Halvskugga eller skugga. HÄRDIGHET: B. C/C: 35 cm. SORTER: ’Betty Bowring’ vita blommor. ’Dawson’s White’ (syn. ’Variegata’) blå blommor, brokiga blad i gräddvitt och grönt. ’Hadspen Cream’, blå blommor och gulkantade blad. ’Jack Frost’, blå blommor, silverfärgade blad med dekorativa gröna bladnerver.

FAMILJ:

URSPRUNG:

URSPRUNG:

Convallaria majalis



Liljekonvalj Convallariaceae, konvaljväxter. Europa samt västra och östra Asien. BESKRIVNING: Bildar med sina krypande jordstammar stora bestånd. Stora, lansettlika blad som skjuter upp direkt ur jordstammen. Väldoftande, små hängande, klocklika vita blommor i maj och juni. Röda, dekorativa bär på hösten. Hela växten är giftig! ANVÄNDNING: För förvildning under träd och buskar och i lundlika delar av trädgården. Inte lämplig i rabatter eftersom den lätt tar överhanden. JORD: Trivs bäst i väldränerad, humusrik jord. SKÖTSEL: Förökas genom delning. Om blomningen uteblir kan bestånden behöva delas och gödas. HÖJD: 20–40 cm. LÄGE: Halvskugga eller skugga. HÄRDIGHET: A. C/C: 25–30 cm. SORTER: ’Albostriata’, vita blommor och gulstrimmiga blad. ’Rosea’, får blekrosa blommor. Det finns även sorter med fyllda blommor. FAMILJ:

URSPRUNG:

Saxifragaceae, stenbräckeväxter. USA. BESKRIVNING: En ståtlig växt med långa, lätt ludna stänglar som toppas av flocklika samlingar av blekrosa blommor i april och maj. Efter blomning kommer de långskaftade, halvmeterstora, djupt flikiga bladen som är dekorativa långt in på hösten. Där den trivs sprider den sig snabbt med ytliga jordstammar. ANVÄNDNING: I fuktigare delar av trädgården där den passar fint med prydnadsgräs och ormbunkar, som trivs under samma förhållanden. JORD: Helst fuktiga och näringsrika jordar men klarar också lite torrare jord. SKÖTSEL: Förökas genom delning eller frön men vill helst stå orörd på sin växtplats. HÖJD: 50–100 cm. LÄGE: Halvskugga eller sol. HÄRDIGHET: B. C/C: 40 cm. SORTER: ’Nana’, en dvärgform som blir ca 30 cm hög.

85

Dicentra Formosa-Gruppen 

Stort fänrikshjärta Papaveraceae, vallmoväxter. Nordamerika. BESKRIVNING: Finflikigt bladverk, nästan ormbunkslikt, som chanserar på sensommaren. Hjärtformade blommor på späda stjälkar från maj till augusti. ANVÄNDNING: Som marktäckare, kan sprida sig till stora mattor. Plantera i brynet av buskar och träd. JORD: Helst lite fuktig, näringsrik jord. SKÖTSEL: Kan förökas genom delning, sticklingar eller frö. Lämnas helst i fred på växtplatsen. Måttlig gödning eftersom för mycket bara gynnar bladtillväxten. HÖJD: 20–50 cm. LÄGE: Halvskugga, skugga eller sol. HÄRDIGHET: B. C/C: 30 cm. SORTER: ’Alba’ (30 cm), vita blommor, ljust bladverk. ’Bacchanal’ (30 cm), mörkröda blommor. ’Langtrees’ (30 cm), crèmevita blommor, silvrigt bladverk. ’Luxuriant’ (50 cm), rosaröda blommor. FAMILJ:

URSPRUNG:

P E R E N N E R

P E R E N N E R

84


Epimedium

86



87

Sockblomma Berberidaceae, berberisväxter. URSPRUNG: Medelhavsområdet och östra Asien. BESKRIVNING: En perenn med ett grunt rotsystem som förgrenar sig strax under jordytan. Bladen är sammansatta av tre eller flera, vanligen hjärtformade, småblad som ofta har en rödaktig färg som unga. Bladen sitter på tunna, gracila stjälkar. Blommorna är små och antingen vita, gula, rosa, lila, röda eller orangea. De sitter samlade i glesa klasar. Sockblommor etablerar sig långsamt. Vissa arter är vintergröna. ANVÄNDNING: En vacker och användbar marktäckare, även för större ytor. Fin i rabatter och som kantväxt. Den trivs också bra under träd och buskar. JORD: Helst mullrik och fuktig, men vissa trivs även i torr jord. SKÖTSEL: Sockblomman förökas genom delning eller med rotsticklingar. För att utvecklas på bästa sätt bör den få växa i fred under många år. Täck gärna med bark för att hålla jorden fuktig. LÄGE: Halvskugga.

Dryopteris

Arter och sorter

Lundbräken

Dryopteris erythrosora, blodbräken (bilden t.v.) En spännande ormbunke där de nya bladen har en brunröd färg för att sedan bli mörkgröna. Nya blad bildas under hela säsongen vilket gör den spektakulär. Bladen är delvis vintergröna och växer i täta ruggar. Plantera i skyddade, halvskuggiga till skuggiga lägen där jorden inte får torka ut. HÖJD: 40–50 cm.

Dryopteridaceae, träjonväxter. Finns i de tempererade delarna över norra halvklotet. BESKRIVNING: De ljusgröna bladen växer i rosetter ur de korta jordstammarna. Bladens undersidor pryds av sporer. ANVÄNDNING: I naturaliserade delar av trädgården och i skuggrabatter. JORD: Porös och humusrik. SKÖTSEL: För förökning kan ormbunken delas på våren. HÖJD: Art- och sortberoende. LÄGE: Skugga, även sol, om jorden är fuktig. HÄRDIGHET: C (D. erythrosora), A (D. filix-mas). C/C: 40 cm. FAMILJ:

URSPRUNG:

Dryopteris filix-mas, träjon (bilden t.h.). En vanligt förekommande ormbunke i naturen med vintergröna blad i stora frodiga rosetter. Lättodlad i halvskugga eller skugga, även torrt och utsatt läge. HÖJD: 70–120 cm.

Arter och sorter

Epimedium × perralchicum, taggig sockblomma Har taggiga, lite glansiga blad och får gula blommor i maj. Robust och fin marktäckare. HÖJD: ca 20 cm. HÄRDIGHET: C. C/C: 35 cm.

P E R E N N E R

P E R E N N E R

FAMILJ:


Epimedium

86



87

Sockblomma Berberidaceae, berberisväxter. URSPRUNG: Medelhavsområdet och östra Asien. BESKRIVNING: En perenn med ett grunt rotsystem som förgrenar sig strax under jordytan. Bladen är sammansatta av tre eller flera, vanligen hjärtformade, småblad som ofta har en rödaktig färg som unga. Bladen sitter på tunna, gracila stjälkar. Blommorna är små och antingen vita, gula, rosa, lila, röda eller orangea. De sitter samlade i glesa klasar. Sockblommor etablerar sig långsamt. Vissa arter är vintergröna. ANVÄNDNING: En vacker och användbar marktäckare, även för större ytor. Fin i rabatter och som kantväxt. Den trivs också bra under träd och buskar. JORD: Helst mullrik och fuktig, men vissa trivs även i torr jord. SKÖTSEL: Sockblomman förökas genom delning eller med rotsticklingar. För att utvecklas på bästa sätt bör den få växa i fred under många år. Täck gärna med bark för att hålla jorden fuktig. LÄGE: Halvskugga.

Dryopteris

Arter och sorter

Lundbräken

Dryopteris erythrosora, blodbräken (bilden t.v.) En spännande ormbunke där de nya bladen har en brunröd färg för att sedan bli mörkgröna. Nya blad bildas under hela säsongen vilket gör den spektakulär. Bladen är delvis vintergröna och växer i täta ruggar. Plantera i skyddade, halvskuggiga till skuggiga lägen där jorden inte får torka ut. HÖJD: 40–50 cm.

Dryopteridaceae, träjonväxter. Finns i de tempererade delarna över norra halvklotet. BESKRIVNING: De ljusgröna bladen växer i rosetter ur de korta jordstammarna. Bladens undersidor pryds av sporer. ANVÄNDNING: I naturaliserade delar av trädgården och i skuggrabatter. JORD: Porös och humusrik. SKÖTSEL: För förökning kan ormbunken delas på våren. HÖJD: Art- och sortberoende. LÄGE: Skugga, även sol, om jorden är fuktig. HÄRDIGHET: C (D. erythrosora), A (D. filix-mas). C/C: 40 cm. FAMILJ:

URSPRUNG:

Dryopteris filix-mas, träjon (bilden t.h.). En vanligt förekommande ormbunke i naturen med vintergröna blad i stora frodiga rosetter. Lättodlad i halvskugga eller skugga, även torrt och utsatt läge. HÖJD: 70–120 cm.

Arter och sorter

Epimedium × perralchicum, taggig sockblomma Har taggiga, lite glansiga blad och får gula blommor i maj. Robust och fin marktäckare. HÖJD: ca 20 cm. HÄRDIGHET: C. C/C: 35 cm.

P E R E N N E R

P E R E N N E R

FAMILJ:


Epimedium × rubrum, röd sockblomma  Växer i täta, marktäckande ruggar och får röda, doftande blommor i maj och juni. Fin höstfärg och vackert hjärtformade blad. Milda vintrar kan bladen vara vintergröna. Den här arten klarar också lite djupare skugga. HÖJD: ca 20 cm. HÄRDIGHET: A. C/C: 30 cm.

Galium odorarum

Rubiaceae, måreväxter. Europa, norra Afrika och Sibirien. BESKRIVNING: Marktäckare med fint växtsätt som bildar ljusa och täta mattor. De lansettlika bladen sitter i kransar kring de tunna stjälkarna. De skira, vita och doftande blommorna pryder i maj och juni. Sprider sig med underjordiska utlöpare. ANVÄNDNING: Marktäckare under glesare bestånd av träd och buskar. Kan användas både för större och mindre ytor. JORD: Helst fuktig, näringsrik och väldränerad jord, men klarar även torrare. SKÖTSEL: Förökas genom delning eller frö. Har en god doft som framträder tydligast om den torkas. HÖJD: 15–30 cm. LÄGE: Halvskugga eller skugga. HÄRDIGHET: B. C/C: 30 cm. FAMILJ:

URSPRUNG:



Älggräs Rosaceae, rosväxter. Norra halvklotets tempererade delar. BESKRIVNING: En upprättväxande perenn med enkla eller grenade stjälkar, beströdda med flikiga och tandade blad. De små blommorna i vitt eller rosa sitter i toppen på stjälkarna i kvastlika blomställningar. ANVÄNDNING: En växt som passar i de större rabatterna men också för mer naturlika planteringar, gärna tillsammans med större perenner och prydnadsgräs. JORD: Föredrar fuktig och näringsrik jord. SKÖTSEL: Förökas genom delning eller med sticklingar, helst på våren som också är bästa tid för plantering. LÄGE: Lätt skugga eller halvskugga, även sol. FAMILJ:

URSPRUNG:

89

Myskmadra

Epimedium × youngianum, vit/violett sockblomma Kallas också dvärgsockblomma och är ett riktigt smycke när den blommar i maj och juni. Men även bladverket pryder, precis som hos de andra sockblommorna. HÖJD: 10–20 cm. HÄRDIGHET: B. C/C: 25 cm. SORTER: ’Niveum’ har vita blommor. ’Roseum’ får violetta blommor. Det finns fler arter och sorter som passar i skugga.

Filipendula



Arter och sorter Filipendula purpurea, japanskt älggräs  Djupt flikiga blad och grenade purpurfärgade stjälkar. Blommorna, i juli till augusti, är karminröda och sitter i täta kvastar. HÖJD: 75–100 cm. HÄRDIGHET: A. C/C: 40 cm. SORTER: ’Elegans’ (75 cm), doftande, rosa blommor. Filipendula rubra, amerikanskt älggräs En riktig fuktälskare som sprider sig villigt. Doftande rosa blommor i juli och augusti. HÖJD: 120–200 cm. HÄRDIGHET: B. C/C: 60 cm. SORTER: ’Venusta’ (120–150 cm), får lysande mörkt rosa blommor i luftiga vippor.

P E R E N N E R

P E R E N N E R

88


Epimedium × rubrum, röd sockblomma  Växer i täta, marktäckande ruggar och får röda, doftande blommor i maj och juni. Fin höstfärg och vackert hjärtformade blad. Milda vintrar kan bladen vara vintergröna. Den här arten klarar också lite djupare skugga. HÖJD: ca 20 cm. HÄRDIGHET: A. C/C: 30 cm.

Galium odorarum

Rubiaceae, måreväxter. Europa, norra Afrika och Sibirien. BESKRIVNING: Marktäckare med fint växtsätt som bildar ljusa och täta mattor. De lansettlika bladen sitter i kransar kring de tunna stjälkarna. De skira, vita och doftande blommorna pryder i maj och juni. Sprider sig med underjordiska utlöpare. ANVÄNDNING: Marktäckare under glesare bestånd av träd och buskar. Kan användas både för större och mindre ytor. JORD: Helst fuktig, näringsrik och väldränerad jord, men klarar även torrare. SKÖTSEL: Förökas genom delning eller frö. Har en god doft som framträder tydligast om den torkas. HÖJD: 15–30 cm. LÄGE: Halvskugga eller skugga. HÄRDIGHET: B. C/C: 30 cm. FAMILJ:

URSPRUNG:



Älggräs Rosaceae, rosväxter. Norra halvklotets tempererade delar. BESKRIVNING: En upprättväxande perenn med enkla eller grenade stjälkar, beströdda med flikiga och tandade blad. De små blommorna i vitt eller rosa sitter i toppen på stjälkarna i kvastlika blomställningar. ANVÄNDNING: En växt som passar i de större rabatterna men också för mer naturlika planteringar, gärna tillsammans med större perenner och prydnadsgräs. JORD: Föredrar fuktig och näringsrik jord. SKÖTSEL: Förökas genom delning eller med sticklingar, helst på våren som också är bästa tid för plantering. LÄGE: Lätt skugga eller halvskugga, även sol. FAMILJ:

URSPRUNG:

89

Myskmadra

Epimedium × youngianum, vit/violett sockblomma Kallas också dvärgsockblomma och är ett riktigt smycke när den blommar i maj och juni. Men även bladverket pryder, precis som hos de andra sockblommorna. HÖJD: 10–20 cm. HÄRDIGHET: B. C/C: 25 cm. SORTER: ’Niveum’ har vita blommor. ’Roseum’ får violetta blommor. Det finns fler arter och sorter som passar i skugga.

Filipendula



Arter och sorter Filipendula purpurea, japanskt älggräs  Djupt flikiga blad och grenade purpurfärgade stjälkar. Blommorna, i juli till augusti, är karminröda och sitter i täta kvastar. HÖJD: 75–100 cm. HÄRDIGHET: A. C/C: 40 cm. SORTER: ’Elegans’ (75 cm), doftande, rosa blommor. Filipendula rubra, amerikanskt älggräs En riktig fuktälskare som sprider sig villigt. Doftande rosa blommor i juli och augusti. HÖJD: 120–200 cm. HÄRDIGHET: B. C/C: 60 cm. SORTER: ’Venusta’ (120–150 cm), får lysande mörkt rosa blommor i luftiga vippor.

P E R E N N E R

P E R E N N E R

88


91

Geranium macrorrhizum, flocknäva  En synnerligen användbar marktäckare runt om i trädgården. Bladen är stora, rundade och aromatiska med fin höstfärg. Blommar i juni och juli med rosa blommor som sitter i klasar. Flocknävan breder ut sig med hjälp av ovanjordiska utlöpare. HÖJD: 20–40 cm. LÄGE: Skugga, halvskugga eller sol. HÄRDIGHET: B. C/C: 40 cm. SORTER: ’Album’, vita blommor. ’Bevan’s Variety’ purpurrosa blommor. ’Ingwersen’s Variety’, violettrosa blommor. ’Spessart’, ljusrosa blommor. Geranium × magnificum, kungsnäva  Växer med tiden ut till stora tuvor. Bladen har en rund form, är djupt flikiga, ludna och aromatiska. Blommorna är blåvioletta i juli till augusti och sitter tillsammans i små grupper. Den får fin höstfärg. HÖJD: ca 60 cm. LÄGE: Halvskugga eller sol, klarar även torra lägen. HÄRDIGHET: B. C/C: 50 cm.

Geranium

Näva Geraniaceae, näveväxter. URSPRUNG: Finns över i stort sett hela jordklotet. BESKRIVNING: Många av nävorna är lite ludna, både på blad och stjälkar. Bladen är flikiga med tydliga nerver och aromatiska. Blommorna är ofta små och skålformade, i vissa fall stjärnlika i vitt, rosa, purpur eller blått. Många arter får vackra fröställningar och dessutom fin höstfärg på bladen. Vissa är vintergröna. ANVÄNDNING: Nävor är en av trädgårdens mest användbara växter. Det finns nävor för i stort sett alla platser. Beroende på art och växtplats kan de odlas som kantväxter och marktäckare. De har också förmågan att binda samman en rabatt och kan dessutom användas för förvildning i trädgårdens lite naturligare delar. JORD: Trivs i de flesta jordar. SKÖTSEL: Förökas lätt genom delning och frö. FAMILJ:

Arter och sorter

Geranium × cantabrigiense, liten flocknäva  En utmärkt marktäckare för både stora och små ytor. Blommorna är vita eller rosa i juni och juli. Bladen kan vara vintergröna. HÖJD: 20–25 cm. LÄGE: Skugga, halvskugga eller sol. HÄRDIGHET: C. C/C: 35 cm. SORTER: ’Biokovo’ (20 cm), vitrosa, doftande blommor och vintergröna blad. ’Cambridge (Rose)’(25 cm), varmrosa blommor och blad med fin höstfärg.

Geranium phaeum, brunnäva En av de bästa nävorna för skuggiga platser och för förvildning. Den bildar med tiden stora tuvor av flikiga, ludna blad som ofta har vackra, mörka markeringar. Blommorna, i maj till juli, är små och nickande i olika nyanser av brunviolett. Efter blomningen kan blommorna klippas bort. Frösår sig. HÖJD: 50–70 cm. LÄGE: Skugga, halvskugga eller sol, tål även torr, djup skugga. HÄRDIGHET: B. C/C: 40 cm. SORTER: ’Album’, vit sort med ljusare bladverk. ’Samobor’, mörka blommor och blad med kraftiga markeringar.

P E R E N N E R

P E R E N N E R

90


91

Geranium macrorrhizum, flocknäva  En synnerligen användbar marktäckare runt om i trädgården. Bladen är stora, rundade och aromatiska med fin höstfärg. Blommar i juni och juli med rosa blommor som sitter i klasar. Flocknävan breder ut sig med hjälp av ovanjordiska utlöpare. HÖJD: 20–40 cm. LÄGE: Skugga, halvskugga eller sol. HÄRDIGHET: B. C/C: 40 cm. SORTER: ’Album’, vita blommor. ’Bevan’s Variety’ purpurrosa blommor. ’Ingwersen’s Variety’, violettrosa blommor. ’Spessart’, ljusrosa blommor. Geranium × magnificum, kungsnäva  Växer med tiden ut till stora tuvor. Bladen har en rund form, är djupt flikiga, ludna och aromatiska. Blommorna är blåvioletta i juli till augusti och sitter tillsammans i små grupper. Den får fin höstfärg. HÖJD: ca 60 cm. LÄGE: Halvskugga eller sol, klarar även torra lägen. HÄRDIGHET: B. C/C: 50 cm.

Geranium

Näva Geraniaceae, näveväxter. URSPRUNG: Finns över i stort sett hela jordklotet. BESKRIVNING: Många av nävorna är lite ludna, både på blad och stjälkar. Bladen är flikiga med tydliga nerver och aromatiska. Blommorna är ofta små och skålformade, i vissa fall stjärnlika i vitt, rosa, purpur eller blått. Många arter får vackra fröställningar och dessutom fin höstfärg på bladen. Vissa är vintergröna. ANVÄNDNING: Nävor är en av trädgårdens mest användbara växter. Det finns nävor för i stort sett alla platser. Beroende på art och växtplats kan de odlas som kantväxter och marktäckare. De har också förmågan att binda samman en rabatt och kan dessutom användas för förvildning i trädgårdens lite naturligare delar. JORD: Trivs i de flesta jordar. SKÖTSEL: Förökas lätt genom delning och frö. FAMILJ:

Arter och sorter

Geranium × cantabrigiense, liten flocknäva  En utmärkt marktäckare för både stora och små ytor. Blommorna är vita eller rosa i juni och juli. Bladen kan vara vintergröna. HÖJD: 20–25 cm. LÄGE: Skugga, halvskugga eller sol. HÄRDIGHET: C. C/C: 35 cm. SORTER: ’Biokovo’ (20 cm), vitrosa, doftande blommor och vintergröna blad. ’Cambridge (Rose)’(25 cm), varmrosa blommor och blad med fin höstfärg.

Geranium phaeum, brunnäva En av de bästa nävorna för skuggiga platser och för förvildning. Den bildar med tiden stora tuvor av flikiga, ludna blad som ofta har vackra, mörka markeringar. Blommorna, i maj till juli, är små och nickande i olika nyanser av brunviolett. Efter blomningen kan blommorna klippas bort. Frösår sig. HÖJD: 50–70 cm. LÄGE: Skugga, halvskugga eller sol, tål även torr, djup skugga. HÄRDIGHET: B. C/C: 40 cm. SORTER: ’Album’, vit sort med ljusare bladverk. ’Samobor’, mörka blommor och blad med kraftiga markeringar.

P E R E N N E R

P E R E N N E R

90


92

Helleborus

Julros

P E R E N N E R

URSPRUNG:

Arter och sorter Helleborus foetidus, klockjulros  Kortlivad perenn som självsår sig villigt. Blommorna är små, klockformade och ljusgröna med mörk kant och sitter i små knippen. Bladen är vintergröna och palmliknande. Tidigare kallades denna julros stinkjulros p.g.a. sin mindre angenäma doft. HÖJD: 40–60 cm. Helleborus niger, julros Kan blomma redan i november och fram till april med vita blommor. Bladen är vintergröna och sammansatta av 7–9 elliptiska, läderartade småblad. Vanligen pryds varje stjälk av en blomma men ibland kan två eller flera förekomma. Julrosen kan användas som marktäckare på mindre ytor. Den behöver gott om tid att etablera sig. HÖJD: 20–30 cm.

Helleborus × hybridus (H. Orientalis-Gruppen), hybridjulros Hybrider med bland annat H. orientalis och H. purpurascens. Här finns en rad namnsorter, i vackra färger. HÖJD: 40–50 cm. LÄGE: Skugga eller halvskugga. HÄRDIGHET: C. C/C: 40 cm. SORTER: ’Blue Lady’, metallblå blommor. ’Metallic Blue’, purpurblå blommor. ’Red Lady’, röda blommor. ’Spotted White’, vit med röda prickar.

Sid. 92, hybridjulrosor.

P E R E N N E R

Ranunculaceae, ranunkelväxter. Europa. BESKRIVNING: Underbara växter som pryder sin plats innan de flesta andra växter titta upp ur jorden. Julrosornas bladverk är mer eller mindre vintergrönt, beroende på art. Bladen sitter på skaft, är djupt flikiga, tandade och de enskilda bladen har en lansettlik form. Blommorna, som ofta är lite nickande och skålformade, sitter samlade i fina knippen. ANVÄNDNING: I rabatter, i kanten av lunden eller i den lätta skuggan av träd och buskar. De vintergröna bladen gör den dekorativ även efter blomningen. Trivs under samma förhållanden som pioner, gärna vilda arter, i halvskugga eller vandrande skugga. JORD: Trivs i djupgrävd jord som är lucker, näringsrik och gärna kalkhaltig, även fuktig, men absolut inte med stående fukt. SKÖTSEL: Många julrosor självsår sig och kan också förökas med frön eller genom delning. Klockjulrosen bör enbart förökas med frön. HÖJD: Artberoende. LÄGE: Vandrande skugga eller halvskugga. HÄRDIGHET: C. C/C: 40–50 cm. FAMILJ:

93


92

Helleborus

Julros

P E R E N N E R

URSPRUNG:

Arter och sorter Helleborus foetidus, klockjulros  Kortlivad perenn som självsår sig villigt. Blommorna är små, klockformade och ljusgröna med mörk kant och sitter i små knippen. Bladen är vintergröna och palmliknande. Tidigare kallades denna julros stinkjulros p.g.a. sin mindre angenäma doft. HÖJD: 40–60 cm. Helleborus niger, julros Kan blomma redan i november och fram till april med vita blommor. Bladen är vintergröna och sammansatta av 7–9 elliptiska, läderartade småblad. Vanligen pryds varje stjälk av en blomma men ibland kan två eller flera förekomma. Julrosen kan användas som marktäckare på mindre ytor. Den behöver gott om tid att etablera sig. HÖJD: 20–30 cm.

Helleborus × hybridus (H. Orientalis-Gruppen), hybridjulros Hybrider med bland annat H. orientalis och H. purpurascens. Här finns en rad namnsorter, i vackra färger. HÖJD: 40–50 cm. LÄGE: Skugga eller halvskugga. HÄRDIGHET: C. C/C: 40 cm. SORTER: ’Blue Lady’, metallblå blommor. ’Metallic Blue’, purpurblå blommor. ’Red Lady’, röda blommor. ’Spotted White’, vit med röda prickar.

Sid. 92, hybridjulrosor.

P E R E N N E R

Ranunculaceae, ranunkelväxter. Europa. BESKRIVNING: Underbara växter som pryder sin plats innan de flesta andra växter titta upp ur jorden. Julrosornas bladverk är mer eller mindre vintergrönt, beroende på art. Bladen sitter på skaft, är djupt flikiga, tandade och de enskilda bladen har en lansettlik form. Blommorna, som ofta är lite nickande och skålformade, sitter samlade i fina knippen. ANVÄNDNING: I rabatter, i kanten av lunden eller i den lätta skuggan av träd och buskar. De vintergröna bladen gör den dekorativ även efter blomningen. Trivs under samma förhållanden som pioner, gärna vilda arter, i halvskugga eller vandrande skugga. JORD: Trivs i djupgrävd jord som är lucker, näringsrik och gärna kalkhaltig, även fuktig, men absolut inte med stående fukt. SKÖTSEL: Många julrosor självsår sig och kan också förökas med frön eller genom delning. Klockjulrosen bör enbart förökas med frön. HÖJD: Artberoende. LÄGE: Vandrande skugga eller halvskugga. HÄRDIGHET: C. C/C: 40–50 cm. FAMILJ:

93


94

Heuchera

95

Alunrot Saxifragaceae, stenbräckeväxter. Nordamerika. BESKRIVNING: Alunroten har ett tuvbildande växtsätt och de dekorativa bladen sitter samlade i täta bladrosetter. Bladen har en hjärt- eller njurlik form, är tandade med tydliga nerver. Blommorna är små, ganska oansenliga och klocklika och sitter glest på de veka stjälkarna. ANVÄNDNING: En växt som gör sig både som marktäckare och kant- och rabattväxt. Dessutom kan den med fördel planteras i kruka. Tänk på att arter och sorter med mörka blad behöver mer sol för att bladfärgen ska komma bäst till sin rätt. JORD: Föredrar mullrik och fuktighetshållande jord som också gärna får vara kalkhaltig. SKÖTSEL: Täck gärna plantorna de första åren mot barfrost. Klipp bort vissna blommor och blad. Dela plantorna var tredje eller fjärde år, så utvecklas de bäst. Dela vår eller höst. HÖJD: 40–70 cm. LÄGE: Halvskugga eller sol. HÄRDIGHET: B eller C (artberoende). C/C: 30 cm. FAMILJ:

P E R E N N E R

P E R E N N E R

URSPRUNG:

Arter och sorter Det finns en mängd hybrider som bara benämns med släktnamn, Heuchera, och sortnamn. De förekommer i många spännande bladformer och bladfärger. SORTER: ’Amber Waves’, sämskskinnsfärgade blad. ’Beauty Colour’, gulkantade grönröda blad. ’Green Spice’, mörka bladkanter på silvergröna blad (skuggtålig). ’Mint Frost’, mintgrön med silvrigt mönster. Heuchera Brizoides-Gruppen, hybridalunrot Innehåller en mängd hybrider som är lättodlade och dekorativa med ett brett spektrum av bladfärger. De blommar vanligen i juni och juli. HÖJD: 40–70 cm. HÄRDIGHET: C (B). SORTER: ’Lasoni’ mörkrosa blommor. ’Pluie de Feu’, ’Rikard’ (bilden), ’Saturnale’ och ’Widar’ har samtliga röda blommor.

Heuchera sanguinea, blodalunrot Mer eller mindre marmorerade blad. Blommar med röda, rosa eller vita blommor i juni och juli. HÖJD: 40–60 cm. HÄRDIGHET: B. SORTER: ’Leuchtkäfer’ har mörkt röda blommor. ’Splendens’, en klassiker med karminröda blommor.

Heuchera ’Green spice’  Heuchera ’Silver Scrolls’   Heuchera sanguinea  Heuchera ’Amber Waves’  


94

Heuchera

95

Alunrot Saxifragaceae, stenbräckeväxter. Nordamerika. BESKRIVNING: Alunroten har ett tuvbildande växtsätt och de dekorativa bladen sitter samlade i täta bladrosetter. Bladen har en hjärt- eller njurlik form, är tandade med tydliga nerver. Blommorna är små, ganska oansenliga och klocklika och sitter glest på de veka stjälkarna. ANVÄNDNING: En växt som gör sig både som marktäckare och kant- och rabattväxt. Dessutom kan den med fördel planteras i kruka. Tänk på att arter och sorter med mörka blad behöver mer sol för att bladfärgen ska komma bäst till sin rätt. JORD: Föredrar mullrik och fuktighetshållande jord som också gärna får vara kalkhaltig. SKÖTSEL: Täck gärna plantorna de första åren mot barfrost. Klipp bort vissna blommor och blad. Dela plantorna var tredje eller fjärde år, så utvecklas de bäst. Dela vår eller höst. HÖJD: 40–70 cm. LÄGE: Halvskugga eller sol. HÄRDIGHET: B eller C (artberoende). C/C: 30 cm. FAMILJ:

P E R E N N E R

P E R E N N E R

URSPRUNG:

Arter och sorter Det finns en mängd hybrider som bara benämns med släktnamn, Heuchera, och sortnamn. De förekommer i många spännande bladformer och bladfärger. SORTER: ’Amber Waves’, sämskskinnsfärgade blad. ’Beauty Colour’, gulkantade grönröda blad. ’Green Spice’, mörka bladkanter på silvergröna blad (skuggtålig). ’Mint Frost’, mintgrön med silvrigt mönster. Heuchera Brizoides-Gruppen, hybridalunrot Innehåller en mängd hybrider som är lättodlade och dekorativa med ett brett spektrum av bladfärger. De blommar vanligen i juni och juli. HÖJD: 40–70 cm. HÄRDIGHET: C (B). SORTER: ’Lasoni’ mörkrosa blommor. ’Pluie de Feu’, ’Rikard’ (bilden), ’Saturnale’ och ’Widar’ har samtliga röda blommor.

Heuchera sanguinea, blodalunrot Mer eller mindre marmorerade blad. Blommar med röda, rosa eller vita blommor i juni och juli. HÖJD: 40–60 cm. HÄRDIGHET: B. SORTER: ’Leuchtkäfer’ har mörkt röda blommor. ’Splendens’, en klassiker med karminröda blommor.

Heuchera ’Green spice’  Heuchera ’Silver Scrolls’   Heuchera sanguinea  Heuchera ’Amber Waves’  


97

Hosta fortunei, blomsterfunkia Växer i tuvor eller klungor. Bladen är hjärtformade med tydliga nerver, grågröna i färgen, på långa stjälkar. Blommorna är något hängande, trattformade och lila i juni till augusti. HÖJD: 50 cm. HÄRDIGHET: B. C/C: 40–50 cm. SORTER: ’Aurea’, blekgula blad vid utspring, senare grågröna, ljuslila blommor. ’Francee’, vitkantade blad och lavendelblå blommor. ’Gold Standard’, gula blad med gröna kanter och lila blommor. ’Patriot, vitkantade blad och ljusvioletta blommor. ’Revolution’ blekgula blad med gröna kanter. ’Striptease’ mörkgröna blad med vit ådring och ljusgrön mitt. Hosta lancifolia, höstfunkia  Lansettlika, mörkgröna blad, ljuslila, trattformade och hängande blommor från juli till september. HÖJD: 40 cm. HÄRDIGHET: B. C/C: 35 cm.

Hosta

Funkia Hostaceae, funkiaväxter Asien. BESKRIVNING: En av trädgårdens mest användbara och långlivade växter som huvudsakligen odlas för sina vackra blads skull. En del arter har mindre blad medan andra får stora. Formen skiftar från runda till mer lansettlika, medan vissa är vackert hjärtformade. Blommorna är dekorativa och sitter på höga stänglar. Även deras form varierar från trattlika till mer trumpet- eller klocklika i färger från vitt till violett och blått. ANVÄNDNING: Utmärkta som marktäckare. I större planteringar kan de fungera som kantväxter och även i krukor blir de vackra. Både bladen och blomstänglarna gör sig väl i buketter. Planteras gärna tillsammans med vårlökar av olika slag, eftersom funkiornas blad breds ut lagom i tid för att dölja de vissnade bladen hos exempelvis tulpaner och narcisser. Även andra växter med speciella blad är vackra kompanjoner som klippstånds, bergenia och ormbunkar. FAMILJ:

URSPRUNG:

Fuktighetshållande, näringsrik lite sur, men väldränerad jord. SKÖTSEL: Föröka genom delning. Vattna och gödsla regelbundet, men vattna inte på bladen. Håll efter sniglar som gärna bor under de skyddande bladen. LÄGE: Skugga, halvskugga och sol (blågröna och vitbrokiga blad i skugga, gulgröna blad behöver mer sol). JORD:

Arter och sorter Hosta, Funkia Funkior med okänd härstamning benämns ofta bara med släktnamn, Hosta, och sortnamn. SORTER: ’August Moon’, blekgula blad, vita blommor. ’Ginko Craig’, smalbladig med vita kanter och mörklila blommor. ’Green Acres’, storvuxen med gröna blad och ljuslila blommor. ’Krossa Regal’, vågiga, mörkgröna eller blågröna blad, ’Sum & Substance’, ljusgröna, blanka blad. ’Wide Brim’ (se ovan), blågröna blad med gräddvita kanter, ljuslila blommor.

Hosta sieboldiana, daggfunkia  Växer i tuvor eller klungor av breda, hjärtformade, buckliga, blådaggiga blad. Blommorna är relativt stora, trumpetformade och ljust lila i juli och augusti. HÖJD: 80–90 cm. HÄRDIGHET: B. C/C: 50 cm. SORTER: ’Elegans’, gråblådaggiga blad och nästan vita blommor. ’Frances Williams’ (bilden), har dimblå blad med gula kanter och nästan vita blommor. ’Great Expectations’, gula blad med blågröna kanter och vita blommor.

P E R E N N E R

P E R E N N E R

96


97

Hosta fortunei, blomsterfunkia Växer i tuvor eller klungor. Bladen är hjärtformade med tydliga nerver, grågröna i färgen, på långa stjälkar. Blommorna är något hängande, trattformade och lila i juni till augusti. HÖJD: 50 cm. HÄRDIGHET: B. C/C: 40–50 cm. SORTER: ’Aurea’, blekgula blad vid utspring, senare grågröna, ljuslila blommor. ’Francee’, vitkantade blad och lavendelblå blommor. ’Gold Standard’, gula blad med gröna kanter och lila blommor. ’Patriot, vitkantade blad och ljusvioletta blommor. ’Revolution’ blekgula blad med gröna kanter. ’Striptease’ mörkgröna blad med vit ådring och ljusgrön mitt. Hosta lancifolia, höstfunkia  Lansettlika, mörkgröna blad, ljuslila, trattformade och hängande blommor från juli till september. HÖJD: 40 cm. HÄRDIGHET: B. C/C: 35 cm.

Hosta

Funkia Hostaceae, funkiaväxter Asien. BESKRIVNING: En av trädgårdens mest användbara och långlivade växter som huvudsakligen odlas för sina vackra blads skull. En del arter har mindre blad medan andra får stora. Formen skiftar från runda till mer lansettlika, medan vissa är vackert hjärtformade. Blommorna är dekorativa och sitter på höga stänglar. Även deras form varierar från trattlika till mer trumpet- eller klocklika i färger från vitt till violett och blått. ANVÄNDNING: Utmärkta som marktäckare. I större planteringar kan de fungera som kantväxter och även i krukor blir de vackra. Både bladen och blomstänglarna gör sig väl i buketter. Planteras gärna tillsammans med vårlökar av olika slag, eftersom funkiornas blad breds ut lagom i tid för att dölja de vissnade bladen hos exempelvis tulpaner och narcisser. Även andra växter med speciella blad är vackra kompanjoner som klippstånds, bergenia och ormbunkar. FAMILJ:

URSPRUNG:

Fuktighetshållande, näringsrik lite sur, men väldränerad jord. SKÖTSEL: Föröka genom delning. Vattna och gödsla regelbundet, men vattna inte på bladen. Håll efter sniglar som gärna bor under de skyddande bladen. LÄGE: Skugga, halvskugga och sol (blågröna och vitbrokiga blad i skugga, gulgröna blad behöver mer sol). JORD:

Arter och sorter Hosta, Funkia Funkior med okänd härstamning benämns ofta bara med släktnamn, Hosta, och sortnamn. SORTER: ’August Moon’, blekgula blad, vita blommor. ’Ginko Craig’, smalbladig med vita kanter och mörklila blommor. ’Green Acres’, storvuxen med gröna blad och ljuslila blommor. ’Krossa Regal’, vågiga, mörkgröna eller blågröna blad, ’Sum & Substance’, ljusgröna, blanka blad. ’Wide Brim’ (se ovan), blågröna blad med gräddvita kanter, ljuslila blommor.

Hosta sieboldiana, daggfunkia  Växer i tuvor eller klungor av breda, hjärtformade, buckliga, blådaggiga blad. Blommorna är relativt stora, trumpetformade och ljust lila i juli och augusti. HÖJD: 80–90 cm. HÄRDIGHET: B. C/C: 50 cm. SORTER: ’Elegans’, gråblådaggiga blad och nästan vita blommor. ’Frances Williams’ (bilden), har dimblå blad med gula kanter och nästan vita blommor. ’Great Expectations’, gula blad med blågröna kanter och vita blommor.

P E R E N N E R

P E R E N N E R

96


Hosta Tardiana-Gruppen, blåfunkia  En mängd hybrider med vackra, blåskimrande blad. HÖJD: 25–40 cm. HÄRDIGHET: B (C). C/C: 40 cm. SORTER: ’Devon Green’, glänsande, mörkgröna blad, ljust lila blommor. ’El Nino’, blågrå blad med gräddvit kant, lavendelblå blommor. ’Halcyon’, blågrå blad, ljuslila blommor. ’June’ (snigelresistent), gula blad med gröna och gråblå inslag, ljuslila blommor. ’Paradise Joyce’, guldgula blad med blågröna kanter och lavendelfärgade blommor. ’Remember me’, krämfärgade blad med mörkgröna kanter.

Hosta undulata, brokfunkia  Grön-, vit- och gulbrokiga lansettlika blad med uddiga kanter. Blommorna är trattformade och lila. HÖJD: 30–40 cm. HÄRDIGHET: B. C/C: 35 cm. SORTER: ’Univittata’, vridna gulgröna blad med oregelbunden vit mitt, lavendelblå blommor.

Hosta fortunei ’Hyacinthina’   Hosta fortunei ’Francee’  Hosta fortunei ’Honeybells’   Hosta fortunei ’Krossa Regal’ 

99

P E R E N N E R

P E R E N N E R

98


Hosta Tardiana-Gruppen, blåfunkia  En mängd hybrider med vackra, blåskimrande blad. HÖJD: 25–40 cm. HÄRDIGHET: B (C). C/C: 40 cm. SORTER: ’Devon Green’, glänsande, mörkgröna blad, ljust lila blommor. ’El Nino’, blågrå blad med gräddvit kant, lavendelblå blommor. ’Halcyon’, blågrå blad, ljuslila blommor. ’June’ (snigelresistent), gula blad med gröna och gråblå inslag, ljuslila blommor. ’Paradise Joyce’, guldgula blad med blågröna kanter och lavendelfärgade blommor. ’Remember me’, krämfärgade blad med mörkgröna kanter.

Hosta undulata, brokfunkia  Grön-, vit- och gulbrokiga lansettlika blad med uddiga kanter. Blommorna är trattformade och lila. HÖJD: 30–40 cm. HÄRDIGHET: B. C/C: 35 cm. SORTER: ’Univittata’, vridna gulgröna blad med oregelbunden vit mitt, lavendelblå blommor.

Hosta fortunei ’Hyacinthina’   Hosta fortunei ’Francee’  Hosta fortunei ’Honeybells’   Hosta fortunei ’Krossa Regal’ 

99

P E R E N N E R

P E R E N N E R

98


Lamium

100



101

Plister Lamiaceae, plisterväxter. Europa och Asien. BESKRIVNING: Vintergrön perenn som genom sitt krypande växtsätt, via utlöpare, bildar marktäckande mattor. Bladen är ovala eller hjärtformade med sågade kanter och ofta silvermönstrade. De lejongapsliknande, små blommorna sitter i kransar utmed stjälken. ANVÄNDNING: Som marktäckare under buskar och träd, gärna bok eller avenbok, och tillsammans med kraftigväxande perenner. På platser där plister trivs kan den få ett nästan aggressivt växtsätt, så välj växtplats med förstånd. Plantera den inte tillsammans med andra växter av det vekare slaget, vilka då riskerar att konkurreras ut. JORD: Lite fuktig och humusrik jord är det bästa, men plister trivs på del flesta jordar. SKÖTSEL: Förökas genom delning. HÖJD: 15–30 cm. LÄGE: Halvskugga eller skugga (rosenplister även sol). FAMILJ:

Kirengeshoma palmata



Vaxklocka Hydrangeaceae, hortensiaväxter. URSPRUNG: Korea och Japan. BESKRIVNING: En riktig skönhet för de skuggiga delarna av trädgården. De gula klockformade och vaxlika blommorna sitter på sirliga stjälkar och pryder sin plats under september och oktober. Bladen är också dekorativa, stora, lite ludna, flikiga och tandade. ANVÄNDNING: I skugga eller lundlika planteringar. JORD: Fuktig, mullberikad och kalkfattig jord. SKÖTSEL: Förökas genom delning på våren. HÖJD: 80 cm. LÄGE: Skugga eller halvskugga. HÄRDIGHET: C. C/C: 40 cm. FAMILJ:

Arter Koreansk vaxklocka, Kirengeshoma koreana, är något större och har inte riktigt samma gracila, exotiska skönhet som släktingen ovan, K. palmata.

P E R E N N E R

P E R E N N E R

URSPRUNG:


Lamium

100



101

Plister Lamiaceae, plisterväxter. Europa och Asien. BESKRIVNING: Vintergrön perenn som genom sitt krypande växtsätt, via utlöpare, bildar marktäckande mattor. Bladen är ovala eller hjärtformade med sågade kanter och ofta silvermönstrade. De lejongapsliknande, små blommorna sitter i kransar utmed stjälken. ANVÄNDNING: Som marktäckare under buskar och träd, gärna bok eller avenbok, och tillsammans med kraftigväxande perenner. På platser där plister trivs kan den få ett nästan aggressivt växtsätt, så välj växtplats med förstånd. Plantera den inte tillsammans med andra växter av det vekare slaget, vilka då riskerar att konkurreras ut. JORD: Lite fuktig och humusrik jord är det bästa, men plister trivs på del flesta jordar. SKÖTSEL: Förökas genom delning. HÖJD: 15–30 cm. LÄGE: Halvskugga eller skugga (rosenplister även sol). FAMILJ:

Kirengeshoma palmata



Vaxklocka Hydrangeaceae, hortensiaväxter. URSPRUNG: Korea och Japan. BESKRIVNING: En riktig skönhet för de skuggiga delarna av trädgården. De gula klockformade och vaxlika blommorna sitter på sirliga stjälkar och pryder sin plats under september och oktober. Bladen är också dekorativa, stora, lite ludna, flikiga och tandade. ANVÄNDNING: I skugga eller lundlika planteringar. JORD: Fuktig, mullberikad och kalkfattig jord. SKÖTSEL: Förökas genom delning på våren. HÖJD: 80 cm. LÄGE: Skugga eller halvskugga. HÄRDIGHET: C. C/C: 40 cm. FAMILJ:

Arter Koreansk vaxklocka, Kirengeshoma koreana, är något större och har inte riktigt samma gracila, exotiska skönhet som släktingen ovan, K. palmata.

P E R E N N E R

P E R E N N E R

URSPRUNG:


102

Arter och sorter

Lamprocapnos spectabilis (tidigare Dicentra spectabilis)

Lamium galeobdolon, gulplister  Kännetecknas av mer eller mindre silvertecknade, vintergröna blad på långa skaft. Blommorna är gula och lejongapslika i maj och juni. HÖJD: 25–30 cm. HÄRDIGHET: A (B). C/C: 50 cm. SORTER: ’Herman’s Pride’, silverbrokiga blad och gula blommor.

Löjtnantshjärta Papaveraceae, vallmoväxter. Asien. BESKRIVNING: Ljust gröna, ormbunkslika blad och karakteristiska hjärtformade blommor längs de späda stjälkarna. Arten har rosa och vita blommor. ANVÄNDNING: Fin i skuggrabatten. JORD: Lätt fuktig, näringsrik jord. SKÖTSEL: Plantera på skyddade platser, så den inte blåser sönder. Klipp bort blommorna efter blomningen, så kan plantan grönska vidare och även blomma om. HÖJD: 70–100 cm. LÄGE: Halvskugga eller sol. HÄRDIGHET: B. C/C: 50 cm. SORTER: ’Alba’ har helvita blommor. ’Gold Heart’, gulare bladverk och röda blommor. FAMILJ:

URSPRUNG:

Lamium maculatum, rosenplister  Blommar från maj till augusti med vita eller rosa blommor och silvermarmorerade blad. HÖJD: 15–30 cm. HÄRDIGHET: B. C/C: 30 cm. SORTER: ’Beacon Silver’, rosa blommor och silvriga blad med grön kant. ’White Nancy’, vita blommor med helt silvriga blad.

Leptinella squalida



Krypkotula Asteraceae, asterväxter. Sydamerika, Asien, Nya Zeeland. BESKRIVNING: Mattbildande, liten perenn. Bladen är brungröna och lansettlika, vintergröna, djupt flikiga och ormbunkslika. Gulgröna blommor i juli till augusti. ANVÄNDNING: Kan användas som gräsersättare på mindre ytor, eftersom den är relativt tramptålig. Fin i fogar och springor. JORD: Klarar både torr och fuktig jord, måttligt näringsrik men väldränerad. SKÖTSEL: Föröka genom delning. Plantera bara där jorden är helt ogräsfri, så att den kan etablera sig väl. HÖJD: 3–5 cm. LÄGE: Halvskugga eller sol. HÄRDIGHET: C. C/C: 40 cm. FAMILJ:

URSPRUNG:

P E R E N N E R

P E R E N N E R

103


102

Arter och sorter

Lamprocapnos spectabilis (tidigare Dicentra spectabilis)

Lamium galeobdolon, gulplister  Kännetecknas av mer eller mindre silvertecknade, vintergröna blad på långa skaft. Blommorna är gula och lejongapslika i maj och juni. HÖJD: 25–30 cm. HÄRDIGHET: A (B). C/C: 50 cm. SORTER: ’Herman’s Pride’, silverbrokiga blad och gula blommor.

Löjtnantshjärta Papaveraceae, vallmoväxter. Asien. BESKRIVNING: Ljust gröna, ormbunkslika blad och karakteristiska hjärtformade blommor längs de späda stjälkarna. Arten har rosa och vita blommor. ANVÄNDNING: Fin i skuggrabatten. JORD: Lätt fuktig, näringsrik jord. SKÖTSEL: Plantera på skyddade platser, så den inte blåser sönder. Klipp bort blommorna efter blomningen, så kan plantan grönska vidare och även blomma om. HÖJD: 70–100 cm. LÄGE: Halvskugga eller sol. HÄRDIGHET: B. C/C: 50 cm. SORTER: ’Alba’ har helvita blommor. ’Gold Heart’, gulare bladverk och röda blommor. FAMILJ:

URSPRUNG:

Lamium maculatum, rosenplister  Blommar från maj till augusti med vita eller rosa blommor och silvermarmorerade blad. HÖJD: 15–30 cm. HÄRDIGHET: B. C/C: 30 cm. SORTER: ’Beacon Silver’, rosa blommor och silvriga blad med grön kant. ’White Nancy’, vita blommor med helt silvriga blad.

Leptinella squalida



Krypkotula Asteraceae, asterväxter. Sydamerika, Asien, Nya Zeeland. BESKRIVNING: Mattbildande, liten perenn. Bladen är brungröna och lansettlika, vintergröna, djupt flikiga och ormbunkslika. Gulgröna blommor i juli till augusti. ANVÄNDNING: Kan användas som gräsersättare på mindre ytor, eftersom den är relativt tramptålig. Fin i fogar och springor. JORD: Klarar både torr och fuktig jord, måttligt näringsrik men väldränerad. SKÖTSEL: Föröka genom delning. Plantera bara där jorden är helt ogräsfri, så att den kan etablera sig väl. HÖJD: 3–5 cm. LÄGE: Halvskugga eller sol. HÄRDIGHET: C. C/C: 40 cm. FAMILJ:

URSPRUNG:

P E R E N N E R

P E R E N N E R

103


105

Matteuccia struthiopteris



Strutbräken Woodsiaceae, hällebräkenväxter. Nordamerika, Europa och Asien. BESKRIVNING: En ormbunke som, där den trivs, kan sprida sig rejält. Sporgömmena sitter på särskilda fertila, smalflikiga blad inne i bladrosetter. De här bladen är först gröna och övergår sedan i brunt. ANVÄNDNING: Planteras där jorden är fuktig, exempelvis vid vatten, i lunden eller i fuktig rabatt. JORD: Humusrik, fuktig, väldränerad jord som kan vara något sur. SKÖTSEL: Kan förökas genom delning eller med utlöpare på våren. HÖJD: ca 100 cm. LÄGE: Halvskugga eller skugga, även sol om jorden är fuktig. HÄRDIGHET: A. C/C: 50 cm. FAMILJ:

URSPRUNG:

Ligularia dentata



Klippstånds Asteraceae, asterväxter. Asien. BESKRIVNING: Starkväxande perenn som har glänsande njurlika blad med sågade kanter på långa bladskaft. Orangegula, prästkragelika blommor i samlingar i toppen på stjälkarna från juli till september. ANVÄNDNING: I större rabatter eller som solitär, gärna FAMILJ:

URSPRUNG:

vid vatten. Gulbladig hosta blir en fin granne. JORD: Fuktighetshållande, närings- och humusrik jord. SKÖTSEL: Håll efter sniglar och håll jorden fuktig annars slokar bladen. Förökas genom delning vår eller höst. Frösår sig villigt. HÖJD: 100–150 cm. LÄGE: Halvskugga eller sol och vindskyddat.

B (A). 60 cm. SORTER: Det finns några sorter med mer eller mindre rödfärgade blad, som ’Britt-Marie Crawford’ (80 cm), ’Desdemona’ (100 cm) och ’Othello’ (100 cm). HÄRDIGHET: C/C:

P E R E N N E R

P E R E N N E R

104


105

Matteuccia struthiopteris



Strutbräken Woodsiaceae, hällebräkenväxter. Nordamerika, Europa och Asien. BESKRIVNING: En ormbunke som, där den trivs, kan sprida sig rejält. Sporgömmena sitter på särskilda fertila, smalflikiga blad inne i bladrosetter. De här bladen är först gröna och övergår sedan i brunt. ANVÄNDNING: Planteras där jorden är fuktig, exempelvis vid vatten, i lunden eller i fuktig rabatt. JORD: Humusrik, fuktig, väldränerad jord som kan vara något sur. SKÖTSEL: Kan förökas genom delning eller med utlöpare på våren. HÖJD: ca 100 cm. LÄGE: Halvskugga eller skugga, även sol om jorden är fuktig. HÄRDIGHET: A. C/C: 50 cm. FAMILJ:

URSPRUNG:

Ligularia dentata



Klippstånds Asteraceae, asterväxter. Asien. BESKRIVNING: Starkväxande perenn som har glänsande njurlika blad med sågade kanter på långa bladskaft. Orangegula, prästkragelika blommor i samlingar i toppen på stjälkarna från juli till september. ANVÄNDNING: I större rabatter eller som solitär, gärna FAMILJ:

URSPRUNG:

vid vatten. Gulbladig hosta blir en fin granne. JORD: Fuktighetshållande, närings- och humusrik jord. SKÖTSEL: Håll efter sniglar och håll jorden fuktig annars slokar bladen. Förökas genom delning vår eller höst. Frösår sig villigt. HÖJD: 100–150 cm. LÄGE: Halvskugga eller sol och vindskyddat.

B (A). 60 cm. SORTER: Det finns några sorter med mer eller mindre rödfärgade blad, som ’Britt-Marie Crawford’ (80 cm), ’Desdemona’ (100 cm) och ’Othello’ (100 cm). HÄRDIGHET: C/C:

P E R E N N E R

P E R E N N E R

104


Omphalodes verna

Podophyllum hexandrum



Ormöga

Indiskt fotblad

FAMILJ: Boragniaceae, förgätmigejväxter. URSPRUNG: Europa, även arter från Asien. BESKRIVNING: Förgätmigejliknande, blå, ibland vita blommor och långskaftade, hjärtformade, friskt gröna blad med matt yta. Blommorna, i april och maj, har vitt öga och sitter samlade i små knippen. ANVÄNDNING: Som marktäckare i rabatter och under träd och buskar men får passas, eftersom den kan sprida sig ganska kraftigt med hjälp av krypande jordstammar. JORD: Trivs på de flesta jordar men föredrar en humusrik, lite fuktig jord. SKÖTSEL: Förökas genom delning på våren. HÖJD: ca 15 cm. LÄGE: Halvskugga till skugga. HÄRDIGHET: C. C/C: 35 cm.

FAMILJ:

Arter och sorter Sorten ’Alba’ har vita blommor och sprider sig inte så kraftigt. Dessutom har den en något längre blomning. Kaukasiskt ormöga, Omphalodes cappadocica, sprider sig lite försiktigare och blommar lite senare, även den med blå blommor.



Berberidacae, berberisväxter. Nordamerika och Asien. BESKRIVNING: En häftig perenn med stora, iögonfallande djupt flikiga och tandade blad med mörkare schatteringar. Bladen sitter på långa skaft. Den skira, enkla vita eller svagt rosa blomman pryder i maj. Blomningen följs av en rödfärgad, äggrund frukt. Obs! Växten är giftig! ANVÄNDNING: För större rabatter i skuggiga och lite fuktiga delar av trädgården eller i mer natur- och lundlika delar. JORD: Lätt fuktig och mullrik jord. SKÖTSEL: Förökas genom delning antingen på våren eller hösten. HÖJD: 30–50 cm. LÄGE: Halvskugga eller skugga. HÄRDIGHET: B. C/C: 35 cm. SORTER: ’Majus’ (50 cm) blekrosa blommor.

107

URSPRUNG:

Osmunda regalis



Safsa Osmundaceae, safsaväxter. Europa, Kina, Japan och USA. BESKRIVNING: En ståtlig ormbunke som kan bli nästan två meter hög. Bladen är ljusgröna och gracila och sitter i par längs bladskaften. Framåt höstkanten antar bladen en gul till gulbrun höstfärg. ANVÄNDNING: Vid eller i vatten eller i rabatter och på ställen i trädgården som är fuktiga. JORD: Fuktig, närings- och humusrik jord som kan vara något sur. SKÖTSEL: Förökas genom delning eller med färska sporer. HÖJD: 100–200 cm. LÄGE: Halvskugga, även sol om jorden är fuktig. HÄRDIGHET: B. C/C: 50–100 cm. SORTER: ’Cristata’ har krusiga blad medan ’Purpurascens’ har blad som får en anstrykning av rött på våren. FAMILJ:

URSPRUNG:

P E R E N N E R

P E R E N N E R

106


Omphalodes verna

Podophyllum hexandrum



Ormöga

Indiskt fotblad

FAMILJ: Boragniaceae, förgätmigejväxter. URSPRUNG: Europa, även arter från Asien. BESKRIVNING: Förgätmigejliknande, blå, ibland vita blommor och långskaftade, hjärtformade, friskt gröna blad med matt yta. Blommorna, i april och maj, har vitt öga och sitter samlade i små knippen. ANVÄNDNING: Som marktäckare i rabatter och under träd och buskar men får passas, eftersom den kan sprida sig ganska kraftigt med hjälp av krypande jordstammar. JORD: Trivs på de flesta jordar men föredrar en humusrik, lite fuktig jord. SKÖTSEL: Förökas genom delning på våren. HÖJD: ca 15 cm. LÄGE: Halvskugga till skugga. HÄRDIGHET: C. C/C: 35 cm.

FAMILJ:

Arter och sorter Sorten ’Alba’ har vita blommor och sprider sig inte så kraftigt. Dessutom har den en något längre blomning. Kaukasiskt ormöga, Omphalodes cappadocica, sprider sig lite försiktigare och blommar lite senare, även den med blå blommor.



Berberidacae, berberisväxter. Nordamerika och Asien. BESKRIVNING: En häftig perenn med stora, iögonfallande djupt flikiga och tandade blad med mörkare schatteringar. Bladen sitter på långa skaft. Den skira, enkla vita eller svagt rosa blomman pryder i maj. Blomningen följs av en rödfärgad, äggrund frukt. Obs! Växten är giftig! ANVÄNDNING: För större rabatter i skuggiga och lite fuktiga delar av trädgården eller i mer natur- och lundlika delar. JORD: Lätt fuktig och mullrik jord. SKÖTSEL: Förökas genom delning antingen på våren eller hösten. HÖJD: 30–50 cm. LÄGE: Halvskugga eller skugga. HÄRDIGHET: B. C/C: 35 cm. SORTER: ’Majus’ (50 cm) blekrosa blommor.

107

URSPRUNG:

Osmunda regalis



Safsa Osmundaceae, safsaväxter. Europa, Kina, Japan och USA. BESKRIVNING: En ståtlig ormbunke som kan bli nästan två meter hög. Bladen är ljusgröna och gracila och sitter i par längs bladskaften. Framåt höstkanten antar bladen en gul till gulbrun höstfärg. ANVÄNDNING: Vid eller i vatten eller i rabatter och på ställen i trädgården som är fuktiga. JORD: Fuktig, närings- och humusrik jord som kan vara något sur. SKÖTSEL: Förökas genom delning eller med färska sporer. HÖJD: 100–200 cm. LÄGE: Halvskugga, även sol om jorden är fuktig. HÄRDIGHET: B. C/C: 50–100 cm. SORTER: ’Cristata’ har krusiga blad medan ’Purpurascens’ har blad som får en anstrykning av rött på våren. FAMILJ:

URSPRUNG:

P E R E N N E R

P E R E N N E R

106


108

Polygonatum

Pulmonaria

Rams

Lungört Skugga eller halvskugga, även sol. B eller C (jätterams). C/C: 40 cm.

Boraginaceae, förgätmigejväxter. Europa. BESKRIVNING: En prydlig växt för trädgårdens skuggiga delar. Tidig blomning och dekorativa silverstänkta blad lyser upp där solen inte kommer åt. Bladen är lansettlika, ofta lite ludna samt vanligen fläckade i vitt eller silver. Blommorna, i april och maj, är trattformade och sitter samlade i toppen på de grenade stjälkarna. Lungört etablerar sig snabbt på både större och mindre ytor och är långlivad. ANVÄNDNING: Som marktäckare, tack vare de krypande jordstammarna, i natur- och lundlika delar av trädgården eller i skuggrabatten. Där kan den också användas som kantväxt. SKÖTSEL: Förökas genom delning. Äldre plantor mår bra av att delas, helst efter blomningen eller under hösten. Plantera vår och höst. Klipp ner risiga plantor efter blomningen. Det främjar utvecklingen av nya, fräscha blad. LÄGE: Halvskugga eller skugga.

LÄGE:

FAMILJ:

URSPRUNG:

HÄRDIGHET:

URSPRUNG:

Arter och sorter

Polygonatum × hybridum, jätterams Ovala, friskt gröna blad längs de välvda stjälkarna. Får hängande, rörformiga och crèmevita blommor med grön kant i maj och juni. Gulfärgat bladverk på hösten och blåsvarta bär. SORTER: ’Striatum’ (syn. ’Variegatum’), vitmönstrade blad. Polygonatum odoratum, ’Variegatum’, getrams  Lansettlika blad och grönkantade, hängande vita blommor i maj och juni. Får blåsvarta bär på hösten.

Arter och sorter Det finns en del sorter som bara benämns med släktnamn, Pulmonaria, och sortnamn, exempelvis den vanliga Pulmonaria ’Sissinghurst White’ med vita blommor. Pulmonaria angustifolia, smalbladig lungört, (bild ovan). Blommar i april och maj med blommor som först är röda, sedan klarblå i små knippen. HÖJD: 15–20 cm. HÄRDIGHET: C. C/C: 35 cm. Pulmonaria saccharata, broklungört  Ludna, vitfläckiga och elliptiska blad. Blommorna har till en början en rosa färg som senare övergår i blått. HÖJD: 25–30 cm. HÄRDIGHET: B. C/C: 35 cm. SORTER: ’Dora Bielefield’ har rosa blommor. ’Leopard’ och ’Mrs Moon’ ’har rödvioletta blommor som övergår i blålila.

P E R E N N E R

P E R E N N E R

Convallariaceae, konvaljväxter. USA och Canada, Asien och Sverige. BESKRIVNING: Långa stjälkar som vid marken har ett upprätt växtsätt men som avslutas mer bågformat. Bladen är ovala, ljusgröna och sitter strödda utmed de runda stjälkarna. Ur bladvecken hänger de små vita eller grönvita, klock- eller rörformade blommorna. Hos en del arter doftar blommorna. Frukten är röd eller blåsvart och svagt giftig. Rams växer med långa och kraftiga rotstammar. ANVÄNDNING: I rabatter och på lite mer naturlika ställen som är en aning fuktiga. Gärna tillsammans med andra ”bladväxter” som trivs under samma förhållanden, exempelvis funkia och ormbunkar. JORD: Fuktig och humusrik jord som är väldränerad. SKÖTSEL: Förökas genom delning. Håll efter sniglar! HÖJD: 50–70 cm. FAMILJ:

109


108

Polygonatum

Pulmonaria

Rams

Lungört Skugga eller halvskugga, även sol. B eller C (jätterams). C/C: 40 cm.

Boraginaceae, förgätmigejväxter. Europa. BESKRIVNING: En prydlig växt för trädgårdens skuggiga delar. Tidig blomning och dekorativa silverstänkta blad lyser upp där solen inte kommer åt. Bladen är lansettlika, ofta lite ludna samt vanligen fläckade i vitt eller silver. Blommorna, i april och maj, är trattformade och sitter samlade i toppen på de grenade stjälkarna. Lungört etablerar sig snabbt på både större och mindre ytor och är långlivad. ANVÄNDNING: Som marktäckare, tack vare de krypande jordstammarna, i natur- och lundlika delar av trädgården eller i skuggrabatten. Där kan den också användas som kantväxt. SKÖTSEL: Förökas genom delning. Äldre plantor mår bra av att delas, helst efter blomningen eller under hösten. Plantera vår och höst. Klipp ner risiga plantor efter blomningen. Det främjar utvecklingen av nya, fräscha blad. LÄGE: Halvskugga eller skugga.

LÄGE:

FAMILJ:

URSPRUNG:

HÄRDIGHET:

URSPRUNG:

Arter och sorter

Polygonatum × hybridum, jätterams Ovala, friskt gröna blad längs de välvda stjälkarna. Får hängande, rörformiga och crèmevita blommor med grön kant i maj och juni. Gulfärgat bladverk på hösten och blåsvarta bär. SORTER: ’Striatum’ (syn. ’Variegatum’), vitmönstrade blad. Polygonatum odoratum, ’Variegatum’, getrams  Lansettlika blad och grönkantade, hängande vita blommor i maj och juni. Får blåsvarta bär på hösten.

Arter och sorter Det finns en del sorter som bara benämns med släktnamn, Pulmonaria, och sortnamn, exempelvis den vanliga Pulmonaria ’Sissinghurst White’ med vita blommor. Pulmonaria angustifolia, smalbladig lungört, (bild ovan). Blommar i april och maj med blommor som först är röda, sedan klarblå i små knippen. HÖJD: 15–20 cm. HÄRDIGHET: C. C/C: 35 cm. Pulmonaria saccharata, broklungört  Ludna, vitfläckiga och elliptiska blad. Blommorna har till en början en rosa färg som senare övergår i blått. HÖJD: 25–30 cm. HÄRDIGHET: B. C/C: 35 cm. SORTER: ’Dora Bielefield’ har rosa blommor. ’Leopard’ och ’Mrs Moon’ ’har rödvioletta blommor som övergår i blålila.

P E R E N N E R

P E R E N N E R

Convallariaceae, konvaljväxter. USA och Canada, Asien och Sverige. BESKRIVNING: Långa stjälkar som vid marken har ett upprätt växtsätt men som avslutas mer bågformat. Bladen är ovala, ljusgröna och sitter strödda utmed de runda stjälkarna. Ur bladvecken hänger de små vita eller grönvita, klock- eller rörformade blommorna. Hos en del arter doftar blommorna. Frukten är röd eller blåsvart och svagt giftig. Rams växer med långa och kraftiga rotstammar. ANVÄNDNING: I rabatter och på lite mer naturlika ställen som är en aning fuktiga. Gärna tillsammans med andra ”bladväxter” som trivs under samma förhållanden, exempelvis funkia och ormbunkar. JORD: Fuktig och humusrik jord som är väldränerad. SKÖTSEL: Förökas genom delning. Håll efter sniglar! HÖJD: 50–70 cm. FAMILJ:

109


110

Rodgersia

111

Rodgersia Saxifragaceae, stenbräckeväxter. Kina, Japan och Korea. BESKRIVNING: En karaktärsfull perenn med dekorativa och ådrade blad. De små, rosa eller vita blommorna sitter samlade i toppställda vippor. Växten är långsam i starten men med tiden kan varje planta täcka en kvadratmeterstor yta. ANVÄNDNING: Passar i trädgårdens naturlika delar eller vid vatten. Den kan också användas i större rabatter men måste ges gott om plats. Eftersom bladen utvecklas senare på våren är rodgersia fin tillsammans med vårblommande lökväxter. JORD: Trivs bäst i väldränerad, humusrik och lite fuktig jord. SKÖTSEL: Förökas genom delning, med rotbitar eller med frö på våren. LÄGE: Skugga, halvskugga (även sol) och vindskyddat. FAMILJ:

URSPRUNG:

Rodgersia aesculifolia, kastanjerodgersia Ludna blad och gulvita blommor i juni och juli. HÖJD: 100 cm. HÄRDIGHET: B. C/C: 80–100 cm. Rodgersia pinnata, fingerrodgersia Mörkgröna lite glänsande blad och blomvippor i vita, gula, rosa eller rödaktiga toner i juli och augusti. HÖJD: 100 cm. HÄRDIGHET: B. C/C: 50 cm. SORTER: ’Superba’ (90 cm), rosaröda blommor och vackert bronsfärgade blad. Rodgersia podophylla, bronsrodgersia  Bronsfärgade blad när de slår ut på våren. Blommorna, i juli och augusti, är crèmevita. HÖJD: 100–120 cm. HÄRDIGHET: C. C/C: 70 cm. Rodgersia sambucifolia, fläderrodgersia Fläderlika, mörkgröna blad. Vita och rosa blommor i luftiga vippor i juli och augusti. HÖJD: 80–100 cm. HÄRDIGHET: C. C/C: 50 cm.

P E R E N N E R

P E R E N N E R

Arter och sorter


110

Rodgersia

111

Rodgersia Saxifragaceae, stenbräckeväxter. Kina, Japan och Korea. BESKRIVNING: En karaktärsfull perenn med dekorativa och ådrade blad. De små, rosa eller vita blommorna sitter samlade i toppställda vippor. Växten är långsam i starten men med tiden kan varje planta täcka en kvadratmeterstor yta. ANVÄNDNING: Passar i trädgårdens naturlika delar eller vid vatten. Den kan också användas i större rabatter men måste ges gott om plats. Eftersom bladen utvecklas senare på våren är rodgersia fin tillsammans med vårblommande lökväxter. JORD: Trivs bäst i väldränerad, humusrik och lite fuktig jord. SKÖTSEL: Förökas genom delning, med rotbitar eller med frö på våren. LÄGE: Skugga, halvskugga (även sol) och vindskyddat. FAMILJ:

URSPRUNG:

Rodgersia aesculifolia, kastanjerodgersia Ludna blad och gulvita blommor i juni och juli. HÖJD: 100 cm. HÄRDIGHET: B. C/C: 80–100 cm. Rodgersia pinnata, fingerrodgersia Mörkgröna lite glänsande blad och blomvippor i vita, gula, rosa eller rödaktiga toner i juli och augusti. HÖJD: 100 cm. HÄRDIGHET: B. C/C: 50 cm. SORTER: ’Superba’ (90 cm), rosaröda blommor och vackert bronsfärgade blad. Rodgersia podophylla, bronsrodgersia  Bronsfärgade blad när de slår ut på våren. Blommorna, i juli och augusti, är crèmevita. HÖJD: 100–120 cm. HÄRDIGHET: C. C/C: 70 cm. Rodgersia sambucifolia, fläderrodgersia Fläderlika, mörkgröna blad. Vita och rosa blommor i luftiga vippor i juli och augusti. HÖJD: 80–100 cm. HÄRDIGHET: C. C/C: 50 cm.

P E R E N N E R

P E R E N N E R

Arter och sorter


Tiarella



Veratrum

113



Spetsmössa

Nysrot

FAMILJ: Saxifragaceae, stenbräckeväxter. URSPRUNG: Nordamerika. BESKRIVNING: Mattbildande perenn med hjärtformade, flikiga och basala blad. Blommorna är vita eller rosa och yvigt stjärnlika, samlade i ax i toppen på stjälkarna. Etablerar sig ganska långsamt. ANVÄNDNING: Som marktäckare på större ytor under träd och buskar, eller på skuggiga växtplatser. JORD: Trivs i de flesta trädgårdsjordar som inte är för torra, gärna lite fuktig och humusrik miljö. SKÖTSEL: Förökas genom delning på våren. HÖJD: 20–35 cm. LÄGE: Skugga, halvskugga (även sol, T. wherryi). HÄRDIGHET: B. C/C: 30 cm.

Melanthiaceae, myrliljeväxter Europa, USA och Mexiko samt Asien. BESKRIVNING: En ståtlig perenn med stora, ovala blad. Blommorna är små och stjärnlika i vitt, grönt, rött eller rödsvart och sitter på korta skaft i toppen på stjälkarna. Obs! Växten är mycket giftig! ANVÄNDNING: Plantera i grupp eller som solitär i skuggiga delar av trädgården. JORD: Fuktig, näringsrik och väldränerad jord. SKÖTSEL: Förökas genom delning. HÖJD: 100–150 cm. LÄGE: Halvskugga, även sol om jorden är fuktig. HÄRDIGHET: B. C/C: 50 cm. FAMILJ:

URSPRUNG:

Arter och sorter Veratrum album, vit nysrot Grönvita blommor i långa vippor. Veratrum nigrum, svart nysrot Rödsvarta blommor i kortare vippor

Waldsteinia ternata

Waldsteinia Rosaceae, rosväxter. Europa och Japan. BESKRIVNING: Bildar ganska snabbt täta mattor med hjälp av utlöpare, av glänsande, tredelade och tandade, vintergröna blad. Blommar rikligt i maj och juni med gula blommor som sitter samlade i små knippen. ANVÄNDNING: Som marktäckare för större ytor under träd och buskar eller i rabatter. Kan också användas som gräsersättare där belastningen inte är för hård. JORD: Blommar rikligast på fuktighetshållande och näringsrik jord. SKÖTSEL: Lämnas helst i fred för att breda ut sig. Kan behöva skyddas i vindutsatta lägen eller där bladen kan brännas av vårsolen. HÖJD: ca 20 cm. LÄGE: Skugga, halvskugga, även sol, ju mer sol desto rikare blomning. HÄRDIGHET: A. C/C: 35 cm. FAMILJ:

Arter och sorter Många spetsmössor benämns bara med släkt- och sortnamn. Tiarella cordifolia, spetsmössa Sprider sig med hjälp av utlöpare till skira mattor av ljusgröna blad med fin höstfärg. Blommorna är rosa eller crèmevita. Tiarella wherryi, skär spetsmössa Växer långsamt och har ett kompakt växtsätt. Den sprider sig inte med utlöpare men bildar ändå med tiden mattor av lite ludna ljusgröna blad. Blommorna är vita eller blekrosa och varar från maj till augusti.



URSPRUNG:

P E R E N N E R

P E R E N N E R

112


Tiarella



Veratrum

113



Spetsmössa

Nysrot

FAMILJ: Saxifragaceae, stenbräckeväxter. URSPRUNG: Nordamerika. BESKRIVNING: Mattbildande perenn med hjärtformade, flikiga och basala blad. Blommorna är vita eller rosa och yvigt stjärnlika, samlade i ax i toppen på stjälkarna. Etablerar sig ganska långsamt. ANVÄNDNING: Som marktäckare på större ytor under träd och buskar, eller på skuggiga växtplatser. JORD: Trivs i de flesta trädgårdsjordar som inte är för torra, gärna lite fuktig och humusrik miljö. SKÖTSEL: Förökas genom delning på våren. HÖJD: 20–35 cm. LÄGE: Skugga, halvskugga (även sol, T. wherryi). HÄRDIGHET: B. C/C: 30 cm.

Melanthiaceae, myrliljeväxter Europa, USA och Mexiko samt Asien. BESKRIVNING: En ståtlig perenn med stora, ovala blad. Blommorna är små och stjärnlika i vitt, grönt, rött eller rödsvart och sitter på korta skaft i toppen på stjälkarna. Obs! Växten är mycket giftig! ANVÄNDNING: Plantera i grupp eller som solitär i skuggiga delar av trädgården. JORD: Fuktig, näringsrik och väldränerad jord. SKÖTSEL: Förökas genom delning. HÖJD: 100–150 cm. LÄGE: Halvskugga, även sol om jorden är fuktig. HÄRDIGHET: B. C/C: 50 cm. FAMILJ:

URSPRUNG:

Arter och sorter Veratrum album, vit nysrot Grönvita blommor i långa vippor. Veratrum nigrum, svart nysrot Rödsvarta blommor i kortare vippor

Waldsteinia ternata

Waldsteinia Rosaceae, rosväxter. Europa och Japan. BESKRIVNING: Bildar ganska snabbt täta mattor med hjälp av utlöpare, av glänsande, tredelade och tandade, vintergröna blad. Blommar rikligt i maj och juni med gula blommor som sitter samlade i små knippen. ANVÄNDNING: Som marktäckare för större ytor under träd och buskar eller i rabatter. Kan också användas som gräsersättare där belastningen inte är för hård. JORD: Blommar rikligast på fuktighetshållande och näringsrik jord. SKÖTSEL: Lämnas helst i fred för att breda ut sig. Kan behöva skyddas i vindutsatta lägen eller där bladen kan brännas av vårsolen. HÖJD: ca 20 cm. LÄGE: Skugga, halvskugga, även sol, ju mer sol desto rikare blomning. HÄRDIGHET: A. C/C: 35 cm. FAMILJ:

Arter och sorter Många spetsmössor benämns bara med släkt- och sortnamn. Tiarella cordifolia, spetsmössa Sprider sig med hjälp av utlöpare till skira mattor av ljusgröna blad med fin höstfärg. Blommorna är rosa eller crèmevita. Tiarella wherryi, skär spetsmössa Växer långsamt och har ett kompakt växtsätt. Den sprider sig inte med utlöpare men bildar ändå med tiden mattor av lite ludna ljusgröna blad. Blommorna är vita eller blekrosa och varar från maj till augusti.



URSPRUNG:

P E R E N N E R

P E R E N N E R

112


114

115

FLER SKUGGTÅLIGA VÄXTER PERENNER Ageratina altissima, rostflockel, 125–150 cm, härdighet B. Astilbe Japonica-Gruppen, silverastilbe, 30–50 cm, härdighet C. Astilbe Simplicifolia-Gruppen, fjäderastilbe, 20–50 cm, härdighet C. Astilboides tabularis, parasollblad, 100–150 cm, härdighet C. Bistorta affinis, bergormrot, 20–30 cm, härdighet A. Bistorta amplexicaulis, blodormrot, 80–120 cm, härdighet C. Bistorta major, stor ormrot, 70–90 cm, härdighet B.  Epimedium alpinum, alpsockblomma, 15–30 cm, härdighet A. Epimedium grandiflorum, japansk sockblomma, 15–30 cm, härdighet C. Epimedium × versicolor, blekgul sockblomma, ca 30 cm, härdighet C. Epimedium × warleyense, kopparröd sockblomma, 20–50 cm, härdighet B. Eupatorium maculatum, fläckflockel, 150–200 cm, härdighet B. Eupatorium purpureum, rosenflockel, 200 cm, härdighet B. Euphorbia amygdaloides, mandeltörel, 30–40 cm, härdighet D. Euphorbia griffithii, eldtörel, 50–80 cm, härdighet C.  Geranium endressi, spansknäva, ca 40 cm, härdighet B. Geranium himalayense, praktnäva, 40–60 cm, härdighet B. Gillenia trifoliata, gillenia (trebladsspira), ca 80 cm, härdighet B. Hemerocallis citrina, blekgul daglilja, ca 100 cm, härdighet B. Hemerocallis fulva, brunröd daglilja, ca 80 cm, härdighet A. Hemerocallis Hybrida-Gruppen, hybriddaglilja, 50–100 cm, härdighet A. Hemerocallis lilioasphodelus (H. flava) gul daglilja, 80–100 cm, härdighet A. Hepatica nobilis, blåsippa, 10–25 cm, härdighet B. Hepatica transsylvanica, ungersk blåsippa, 15–25 cm, härdighet B. Heuchera americana, marmoralunrot, 25–40 cm, härdighet C. Heuchera micrantha, småblommig alunrot, 40–50 cm, härdighet B. Lysimachia clethroides, vitlysing, 50–80 cm, härdighet C. Lysimachia nummularia, penningblad, 10–20 cm, härdighet A. Lysimachia punktata, praktlysing, 60–100 cm, härdighet A. Maianthemum racemosa (Smilacina racemosa) vipprams, 60–90 cm, härdighet C. Primula denticulata, bollviva, ca 25 cm, härdighet C. Primula elatior, lundviva, 20–30 cm, härdighet C. Primula japonica, japansk viva, 40–50 cm, härdighet B. Primula Pruhoniciana-Gruppen, violviva, 10–20 cm, härdighet A. Primula × pubescens, trädgårdsaurikel, 15–20 cm, härdighet B. Primula veris, gullviva, 20–35 cm, härdighet A.  Primula vialii, hyacintviva, 30–60 cm, härdighet B. Primula vulgaris, jordviva, 5–15 cm, härdighet C. Pulmonaria longifolia, långbladig lungört, 25–30 cm, härdighet B. Pulmonaria officinalis, fläcklungört, 15–20 cm, härdighet C. Saxifraga hypnoides, mossbräcka, 15–30 cm, härdighet B.

Saxifraga umbrosa, skuggbräcka, ca 20 cm, härdighet B. Thalictrum aquilegifolium, aklejruta, 70–100 cm, härdighet B. Thalictrum delavayi, violruta, ca 150 cm, härdighet B. Thalictrum rochebrunianum, skuggviolruta, 150–200 cm, härdighet B.

ORMBUNKAR Adiantum pedatum, frilandsadiantum, ca 40 cm, härdighet B. Athyrium filix-femina, majbräken, 80–100 cm, härdighet A. Athyrium niponicum var. pictum (tidigare Athyrium niponicum ’Metallicum’), regnbågsbräken, 30–50 cm, härdighet C.  Blechnum penna-marina, dvärgbräken, ca 25 cm, härdighet C. Blechnum spicant, kambräken, ca 40 cm, härdighet C. Dryopteris affinis, raggträjon, 80–100 cm, härdighet C. Onoclea sensibilis, pärlbräken, ca 40 cm, härdighet C. PRYDNADSGRÄS OCH BAMBU Carex morrowii, japansk starr, 30–50 cm, härdighet B. Carex muskingumensis, palmstarr, ca 70 cm, härdighet B. Carex siderostica, kinesiskt bredbladsstarr, ca 30 cm, härdighet C. Deschampsia cespitosa, tuvtåtel, 40–80 cm, härdighet A. Fargesia murielae, bergbambu, 1–4 m, härdighet C. Fargesia nitida, glansbambu, 3–4 m, härdighet C. Hakonechloa macra, hakonegräs, ca 30 cm, härdighet C.  Luzula nivea, silverfryle, 30–60 cm, härdighet B. Luzula sylvatica, storfryle, 40–60 cm, härdighet B. För mer information om prydnadsgräs hänvisas till boken ”Prydnadsgräs” utgiven av Ica Bokförlag, 2006.

LÖK- OCH KNÖLVÄXTER Allium ursinum, ramslök, 20–30 cm, härdighet C. Anemone nemorosa, vitsippa, 10–15 cm, härdighet C. Eranthis hyemalis, vintergäck 8–10 cm, härdighet C. Erythronium dens-canis, hundtandslilja, 15–30 cm, härdighet C. Galanthus elwesii, turkisk snödroppe, 10–30 cm, härdighet B. Galanthus nivalis, snödroppe, 10–30 cm, härdighet B. Lilium martagon, krollilja, 80–150 cm, härdighet A. Nectaroscordum siculum, honungslök, 90–120 cm, härdighet C. Scilla siberica, rysk blåstjärna, 10–20 cm, härdighet B.  Trillium erectum, purpurtreblad, 20–50 cm, härdighet C. Trillium grandiflorum, stort treblad, 20–50 cm, härdighet C.


114

115

FLER SKUGGTÅLIGA VÄXTER PERENNER Ageratina altissima, rostflockel, 125–150 cm, härdighet B. Astilbe Japonica-Gruppen, silverastilbe, 30–50 cm, härdighet C. Astilbe Simplicifolia-Gruppen, fjäderastilbe, 20–50 cm, härdighet C. Astilboides tabularis, parasollblad, 100–150 cm, härdighet C. Bistorta affinis, bergormrot, 20–30 cm, härdighet A. Bistorta amplexicaulis, blodormrot, 80–120 cm, härdighet C. Bistorta major, stor ormrot, 70–90 cm, härdighet B.  Epimedium alpinum, alpsockblomma, 15–30 cm, härdighet A. Epimedium grandiflorum, japansk sockblomma, 15–30 cm, härdighet C. Epimedium × versicolor, blekgul sockblomma, ca 30 cm, härdighet C. Epimedium × warleyense, kopparröd sockblomma, 20–50 cm, härdighet B. Eupatorium maculatum, fläckflockel, 150–200 cm, härdighet B. Eupatorium purpureum, rosenflockel, 200 cm, härdighet B. Euphorbia amygdaloides, mandeltörel, 30–40 cm, härdighet D. Euphorbia griffithii, eldtörel, 50–80 cm, härdighet C.  Geranium endressi, spansknäva, ca 40 cm, härdighet B. Geranium himalayense, praktnäva, 40–60 cm, härdighet B. Gillenia trifoliata, gillenia (trebladsspira), ca 80 cm, härdighet B. Hemerocallis citrina, blekgul daglilja, ca 100 cm, härdighet B. Hemerocallis fulva, brunröd daglilja, ca 80 cm, härdighet A. Hemerocallis Hybrida-Gruppen, hybriddaglilja, 50–100 cm, härdighet A. Hemerocallis lilioasphodelus (H. flava) gul daglilja, 80–100 cm, härdighet A. Hepatica nobilis, blåsippa, 10–25 cm, härdighet B. Hepatica transsylvanica, ungersk blåsippa, 15–25 cm, härdighet B. Heuchera americana, marmoralunrot, 25–40 cm, härdighet C. Heuchera micrantha, småblommig alunrot, 40–50 cm, härdighet B. Lysimachia clethroides, vitlysing, 50–80 cm, härdighet C. Lysimachia nummularia, penningblad, 10–20 cm, härdighet A. Lysimachia punktata, praktlysing, 60–100 cm, härdighet A. Maianthemum racemosa (Smilacina racemosa) vipprams, 60–90 cm, härdighet C. Primula denticulata, bollviva, ca 25 cm, härdighet C. Primula elatior, lundviva, 20–30 cm, härdighet C. Primula japonica, japansk viva, 40–50 cm, härdighet B. Primula Pruhoniciana-Gruppen, violviva, 10–20 cm, härdighet A. Primula × pubescens, trädgårdsaurikel, 15–20 cm, härdighet B. Primula veris, gullviva, 20–35 cm, härdighet A.  Primula vialii, hyacintviva, 30–60 cm, härdighet B. Primula vulgaris, jordviva, 5–15 cm, härdighet C. Pulmonaria longifolia, långbladig lungört, 25–30 cm, härdighet B. Pulmonaria officinalis, fläcklungört, 15–20 cm, härdighet C. Saxifraga hypnoides, mossbräcka, 15–30 cm, härdighet B.

Saxifraga umbrosa, skuggbräcka, ca 20 cm, härdighet B. Thalictrum aquilegifolium, aklejruta, 70–100 cm, härdighet B. Thalictrum delavayi, violruta, ca 150 cm, härdighet B. Thalictrum rochebrunianum, skuggviolruta, 150–200 cm, härdighet B.

ORMBUNKAR Adiantum pedatum, frilandsadiantum, ca 40 cm, härdighet B. Athyrium filix-femina, majbräken, 80–100 cm, härdighet A. Athyrium niponicum var. pictum (tidigare Athyrium niponicum ’Metallicum’), regnbågsbräken, 30–50 cm, härdighet C.  Blechnum penna-marina, dvärgbräken, ca 25 cm, härdighet C. Blechnum spicant, kambräken, ca 40 cm, härdighet C. Dryopteris affinis, raggträjon, 80–100 cm, härdighet C. Onoclea sensibilis, pärlbräken, ca 40 cm, härdighet C. PRYDNADSGRÄS OCH BAMBU Carex morrowii, japansk starr, 30–50 cm, härdighet B. Carex muskingumensis, palmstarr, ca 70 cm, härdighet B. Carex siderostica, kinesiskt bredbladsstarr, ca 30 cm, härdighet C. Deschampsia cespitosa, tuvtåtel, 40–80 cm, härdighet A. Fargesia murielae, bergbambu, 1–4 m, härdighet C. Fargesia nitida, glansbambu, 3–4 m, härdighet C. Hakonechloa macra, hakonegräs, ca 30 cm, härdighet C.  Luzula nivea, silverfryle, 30–60 cm, härdighet B. Luzula sylvatica, storfryle, 40–60 cm, härdighet B. För mer information om prydnadsgräs hänvisas till boken ”Prydnadsgräs” utgiven av Ica Bokförlag, 2006.

LÖK- OCH KNÖLVÄXTER Allium ursinum, ramslök, 20–30 cm, härdighet C. Anemone nemorosa, vitsippa, 10–15 cm, härdighet C. Eranthis hyemalis, vintergäck 8–10 cm, härdighet C. Erythronium dens-canis, hundtandslilja, 15–30 cm, härdighet C. Galanthus elwesii, turkisk snödroppe, 10–30 cm, härdighet B. Galanthus nivalis, snödroppe, 10–30 cm, härdighet B. Lilium martagon, krollilja, 80–150 cm, härdighet A. Nectaroscordum siculum, honungslök, 90–120 cm, härdighet C. Scilla siberica, rysk blåstjärna, 10–20 cm, härdighet B.  Trillium erectum, purpurtreblad, 20–50 cm, härdighet C. Trillium grandiflorum, stort treblad, 20–50 cm, härdighet C.


116

L I T T E R AT U R

Webb-adresser SvePlantInfo, www.sweplant.se SKUD, Svensk kulturväxtdatabas, www.skud.ngb.se Plantskolekataloger Splendor Plant Zetas Trädgård Åbergs Trädgård

Astrantia 82 Astrantia major 37, 82 Astrantia maxima 82 Athyrium filix-femina 28, 115 Athyrium niponicum 115 Athyrium niponicum var. pictum 115 Aquilegia vulgaris var. stellata 76 Berberidaceae 59, 87, 107 Berberis 68 Bergenia 28, 83 Bergenia cordifolia 15, 23, 83 Betula pendula 49 Bistorta affinis 114 Bistorta amplxicaulis 114 Bistorta major 114 Blechnum penna-marina 115 Blechnum spicant 115 Boraginaceae 84, 106, 109 Brunnera macrophylla 14, 28, 84 Buxaceae 54, 59 Buxus 28, 54 Buxus microphylla 54 Buxus sempervirens 29, 54 Caragana arborescens 68 Carex morrowii 28, 115 Carex muskingumesis 115 Carex siderostica 115 Carpinus betulus 13, 55 Catawbiense Grandiflorum 61 Celastraceae 57 Cercidiphyllum japonicum 68 Cimicifuga 72 Clematis 48 Clematis alpina 69 Clematis fargesoides 69 Clematis macropetala 69 Clematis vitalba 69 Convallaria majalis 48, 84 Convallariaceae 84, 108 Cornaceae 55 Cornus 55 Cornus florida 56 Cornus kousa 56 Cornus kousa var. chinensis 56 Cornus mas 37, 56 Corylaceae 55 Dryopteris erythrosora 86 Dryopteris filix-mas 86 Darmera peltata 28, 85 Deschampsia cespitosa 49, 115

Dicentra 48, 85 Dicentra formosa 28 Dicentra spectabilis 103 Dryopteridaceae 86 Dryopteris 86 Dryopteris affinis 115 Dryopteris erythrosora 86 Dryopteris filix-mas 15, 49, 86 Epimedium 23, 43, 87 Epimedium alpinum 114 Epimedium grandiflorum 114 Epimedium × perralchicum 15, 87 Epimedium × rubrum 15, 48, 73, 88 Epimedium × warleyense 114 Epimedium × versicolor 114 Epimedium × youngianum 87 Eranthis hyemalia 115 Erica carnea 48 Ericaceae 61 Erythronium dens-canis 115 Eunonymus 57 Eunonymus fortunei var. Radicans 13, 43, 57 Eunonymus planipes 57 Euonymus alatus 68 Euonymus europaeus 68 Eupatorium maculatum 114 Eupatorium purpureum 114 Euphorbia amygdaloides 114 Euphorbia griffithii 25, 114 Fargesia murielae 42, 115 Fargesia nitida 115 Fargesia 29 Filipendula 88 Filipendula purpurea 88 Filipendula rubra 88 Fragaria vesca 48 Galanthus elwesii 115 Galanthus nivalis 49, 115 Galanthus nivalis f. pleniforus 49 Galium odoratum 48, 89 Geraniaceae 90 Geranium 90 Geranium endressi 114 Geranium himalayense 114 Geranium macrorrhizum 23, 91 Geranium phaeum 15, 90 Geranium × cantabrigiense 90 Geranium × magnificum 15, 90 Gernaium macrorrhizum 48 Gillenia trifoliata 114

N A M N R E G I S T E R

Tidskrifter Haven nr 10, 2007, Korneller, Niels Skjöldberg. Haven nr 9, 2004, Havens skuggesteder, Jane Schul m.fl. Haven nr 9, 2004, Traeer med lette rödder bedst til skygge, Jane Schul. Haven nr 9, 2004, Underplantning i skyggen, Jane Schul. Trädgård-fritid nr, 119 2006 (Sammanfattar aktuell forskning vid SLU) Perenner för de skuggiga växtplatserna, Roger Elg, Tom Ericsson. Hemträdgården nr 4, 2005, Att gilla skogsläget, Kristina Hedvall-Larsson.

Acer griseum 68 Acer palmatum 52 Acer palmatum Dissectum 52 Acer shirasawanum 68 Aceraceae 52 Actaea 14, 72 Actaea racemosa 72 Actaea simplex 72 Adiantum pedatum 115 Ageratina altissima 114 Ailanthus altissima 68 Ajuga reptans 48, 73 Alchemilla 74 Alchemilla erythropoda 74 Alchemilla mollis 37, 74 Allium ursinum 115 Amelanchier 53 Amelanchier lamarckii 48 Amelanchier lamarckii E. 53 Amelanchierspicata E. 53 Anemone 74 Anemone hupehensis 74 Anemone nemorosa 48, 115 Anemone sylvestris 75 Anemone tomentosa 75 Anemone × hybrida 75 Apiaceae 82 Apocynaceae 67 Aquilegia vulgaris 28, 37, 76 Araceae 77 Aristolochia macrophylla 13, 69 Aristolochia manchurensis 13, 69 Aristolochiaceae 78 Arum 14, 77 Arum italicum 77 Arum maculatum 77 Aruncus 77 Aruncus aethusifolius 37, 77, 78 Aruncus dioicus 77, 78 Aruncus simplex 37 Asarum europaeum 78 Aspleniceae 79 Asplenium acolopendrium 79 Asplenium scolopendrium 15, 37 Aster divaricatus 37, 80 Asteraceae 80, 102, 104 Astilbe 14, 80 Astilbe Arendsii 81 Astilbe Chinensis 81 Astilbe Chinensis-Gruppen ’Pumila’ 28 Astilbe Japonica 114 Astilbe Simplicifolia 114 Astillboides tabularis 14, 114

117

L AT I N S K T

L I T T E R AT U R

Böcker Perenner, Lena Månsson, Bertil K Johanson. Ica Bokförlag, år 2002. Allt om trädgård, Marie och Björn Hansson. Natur och kultur, 2005. Bonniers stora bok om din trädgård, Karin Berglund. Bonnier Alba, 1996. Träd och buskar, Inger Palmstierna, Bertil K Johanson. Ica Bokförlag, 2006. Prydnadsgräs, Susanna Widlundh, Bertil K Johanson, Ica Bokförlag 2006. Trädgårdens golv, Christina Ilminge, Prisma 2005. Politikens bog om havens traer och buske, Lisbet Edinger-Plum/Jane Schul, Politikens förlag AS, 2004. Lökar och knölar, Lena Månsson och Bertil K Johanson, Ica Bokförlag, 2000. Min Trädgårdslund, Beth Chatto, Valentin Förlag AB, 2003. All about Shade Gardening, Maredith Books 2001. Kulturväxtlexikon, Natur och Kultur, LT:s förlag 1998.

L AT I N S K T N A M N R E G I S T E R


116

L I T T E R AT U R

Webb-adresser SvePlantInfo, www.sweplant.se SKUD, Svensk kulturväxtdatabas, www.skud.ngb.se Plantskolekataloger Splendor Plant Zetas Trädgård Åbergs Trädgård

Astrantia 82 Astrantia major 37, 82 Astrantia maxima 82 Athyrium filix-femina 28, 115 Athyrium niponicum 115 Athyrium niponicum var. pictum 115 Aquilegia vulgaris var. stellata 76 Berberidaceae 59, 87, 107 Berberis 68 Bergenia 28, 83 Bergenia cordifolia 15, 23, 83 Betula pendula 49 Bistorta affinis 114 Bistorta amplxicaulis 114 Bistorta major 114 Blechnum penna-marina 115 Blechnum spicant 115 Boraginaceae 84, 106, 109 Brunnera macrophylla 14, 28, 84 Buxaceae 54, 59 Buxus 28, 54 Buxus microphylla 54 Buxus sempervirens 29, 54 Caragana arborescens 68 Carex morrowii 28, 115 Carex muskingumesis 115 Carex siderostica 115 Carpinus betulus 13, 55 Catawbiense Grandiflorum 61 Celastraceae 57 Cercidiphyllum japonicum 68 Cimicifuga 72 Clematis 48 Clematis alpina 69 Clematis fargesoides 69 Clematis macropetala 69 Clematis vitalba 69 Convallaria majalis 48, 84 Convallariaceae 84, 108 Cornaceae 55 Cornus 55 Cornus florida 56 Cornus kousa 56 Cornus kousa var. chinensis 56 Cornus mas 37, 56 Corylaceae 55 Dryopteris erythrosora 86 Dryopteris filix-mas 86 Darmera peltata 28, 85 Deschampsia cespitosa 49, 115

Dicentra 48, 85 Dicentra formosa 28 Dicentra spectabilis 103 Dryopteridaceae 86 Dryopteris 86 Dryopteris affinis 115 Dryopteris erythrosora 86 Dryopteris filix-mas 15, 49, 86 Epimedium 23, 43, 87 Epimedium alpinum 114 Epimedium grandiflorum 114 Epimedium × perralchicum 15, 87 Epimedium × rubrum 15, 48, 73, 88 Epimedium × warleyense 114 Epimedium × versicolor 114 Epimedium × youngianum 87 Eranthis hyemalia 115 Erica carnea 48 Ericaceae 61 Erythronium dens-canis 115 Eunonymus 57 Eunonymus fortunei var. Radicans 13, 43, 57 Eunonymus planipes 57 Euonymus alatus 68 Euonymus europaeus 68 Eupatorium maculatum 114 Eupatorium purpureum 114 Euphorbia amygdaloides 114 Euphorbia griffithii 25, 114 Fargesia murielae 42, 115 Fargesia nitida 115 Fargesia 29 Filipendula 88 Filipendula purpurea 88 Filipendula rubra 88 Fragaria vesca 48 Galanthus elwesii 115 Galanthus nivalis 49, 115 Galanthus nivalis f. pleniforus 49 Galium odoratum 48, 89 Geraniaceae 90 Geranium 90 Geranium endressi 114 Geranium himalayense 114 Geranium macrorrhizum 23, 91 Geranium phaeum 15, 90 Geranium × cantabrigiense 90 Geranium × magnificum 15, 90 Gernaium macrorrhizum 48 Gillenia trifoliata 114

N A M N R E G I S T E R

Tidskrifter Haven nr 10, 2007, Korneller, Niels Skjöldberg. Haven nr 9, 2004, Havens skuggesteder, Jane Schul m.fl. Haven nr 9, 2004, Traeer med lette rödder bedst til skygge, Jane Schul. Haven nr 9, 2004, Underplantning i skyggen, Jane Schul. Trädgård-fritid nr, 119 2006 (Sammanfattar aktuell forskning vid SLU) Perenner för de skuggiga växtplatserna, Roger Elg, Tom Ericsson. Hemträdgården nr 4, 2005, Att gilla skogsläget, Kristina Hedvall-Larsson.

Acer griseum 68 Acer palmatum 52 Acer palmatum Dissectum 52 Acer shirasawanum 68 Aceraceae 52 Actaea 14, 72 Actaea racemosa 72 Actaea simplex 72 Adiantum pedatum 115 Ageratina altissima 114 Ailanthus altissima 68 Ajuga reptans 48, 73 Alchemilla 74 Alchemilla erythropoda 74 Alchemilla mollis 37, 74 Allium ursinum 115 Amelanchier 53 Amelanchier lamarckii 48 Amelanchier lamarckii E. 53 Amelanchierspicata E. 53 Anemone 74 Anemone hupehensis 74 Anemone nemorosa 48, 115 Anemone sylvestris 75 Anemone tomentosa 75 Anemone × hybrida 75 Apiaceae 82 Apocynaceae 67 Aquilegia vulgaris 28, 37, 76 Araceae 77 Aristolochia macrophylla 13, 69 Aristolochia manchurensis 13, 69 Aristolochiaceae 78 Arum 14, 77 Arum italicum 77 Arum maculatum 77 Aruncus 77 Aruncus aethusifolius 37, 77, 78 Aruncus dioicus 77, 78 Aruncus simplex 37 Asarum europaeum 78 Aspleniceae 79 Asplenium acolopendrium 79 Asplenium scolopendrium 15, 37 Aster divaricatus 37, 80 Asteraceae 80, 102, 104 Astilbe 14, 80 Astilbe Arendsii 81 Astilbe Chinensis 81 Astilbe Chinensis-Gruppen ’Pumila’ 28 Astilbe Japonica 114 Astilbe Simplicifolia 114 Astillboides tabularis 14, 114

117

L AT I N S K T

L I T T E R AT U R

Böcker Perenner, Lena Månsson, Bertil K Johanson. Ica Bokförlag, år 2002. Allt om trädgård, Marie och Björn Hansson. Natur och kultur, 2005. Bonniers stora bok om din trädgård, Karin Berglund. Bonnier Alba, 1996. Träd och buskar, Inger Palmstierna, Bertil K Johanson. Ica Bokförlag, 2006. Prydnadsgräs, Susanna Widlundh, Bertil K Johanson, Ica Bokförlag 2006. Trädgårdens golv, Christina Ilminge, Prisma 2005. Politikens bog om havens traer och buske, Lisbet Edinger-Plum/Jane Schul, Politikens förlag AS, 2004. Lökar och knölar, Lena Månsson och Bertil K Johanson, Ica Bokförlag, 2000. Min Trädgårdslund, Beth Chatto, Valentin Förlag AB, 2003. All about Shade Gardening, Maredith Books 2001. Kulturväxtlexikon, Natur och Kultur, LT:s förlag 1998.

L AT I N S K T N A M N R E G I S T E R


Hakonechloa macra 42, 115 Hedera helix 69 Hedera hibernica 69 Helleborus 93 Helleborus foetidus 93 Helleborus niger 93 Helleborus orientalis 93 Helleborus purpurascens 37, 93 Helleborus × hybridus 93 Hemerocallis citrina 114 Hemerocallis fulva 114 Hemerocallis hybrida 114 Hemerocallis lilioasphodelus (H. flava) 114 Hepatica nobilis 114 Hepatica transsilvanica 114 Heuchera 42, 94 Heuchera americana 114 Heuchera brizoides 94 Heuchera micrantha 114 Heuchera sanguinea 94 Hosta 23, 28, 37, 43, 48, 96 Hosta fortunei 97, 99 Hosta lancifolia 97 Hosta sieboldiana 97 Hosta tardiana 99 Hosta undulata 99 Hostaceae 96 Hydrangea anomala ssp. petiolaris 69 Hydrangea arborescens 68 Hydrangea serrata 25, 68 Hydrangeaceae 100 Impatiens hawkeri 7 Ilex 29 Ilex × meserveae 68 Impatiens alleriana 7 Juniperus communis 49 Kirengeshoma palmata 37, 100 Koelreuteria paniculata 68 Laburnum 68 Lamiaceae 101 Lamium 23, 43, 101 Lamium galeobdolon 102 Lamium maculatum 15, 102 Lamprocapnos spectabilis 37, 103 Larix 68 Leptinella squalida 22, 28, 102 Ligularia dentata 14, 27, 28, 37, 104 Ligularia przewalskii 14 Ligustrum 58

Ligustrum vulgare 13, 58 Ligustrum vulgare var. italicum 58 Lilium martagon 26, 115 Lonicera 68 Luzula nivea 15, 49, 115 Luzula sylvatica 115 Lysimachia clethroides 114 Lysimachia nummularia 114 Lysimachia punktata 114 Mahonia aquifolium 13, 59 Malus 68 Marianthemum racemosa 114 Matteuccia struthiopteris 105 Melanthiaceae 113 Nectaroscordum siculum 43, 115 Oleaceae 58 Omphalodes cappadocica 106 Omphalodes verna 106 Onoclea sensibilis 115 Osmunda regalis 107 Osmundaceae 107 Pachysandra terminalis 25, 59 Papaveraceae 85, 103 Physocarpus opulifolius 68 Picea abies 48, 49 Podophyllum hexandrum 28, 107 Polygonatum 108 Polygonatum odoratum 108 Polygonatum × hybridum 108 Primula denticulata 114 Primula elatior 48, 114 Primula japonica 114 Primula pruhoniciana 114 Primula veris 48, 114 Primula vialii 114 Primula vulgaris 114 Primula × pubescens 114 Prunus laurocerasus 13, 60 Pulmonaria 37, 109 Pulmonaria angustifolia 109 Pulmonaria longifolia 114 Pulmonaria officinalis 114 Pulmonaria saccharata 109 Pyrus 68 Querqus robur 49 Ranunculaceae 72, 74, 76, 93 Rhododendron 61, 63 Rhododendron Catawbiense 61 Rhododendron luteum 48, 65 Rhododendron × praecox 48 Rhus typhina 68

Ribes alpinum 13, 37, 66 Robinia pseudoacacia 68 Rodgersia 14, 28, 110 Rodgersia aesculifolia 110 Rodgersia pinnata 110 Rodgersia podophylla 25, 37, 110 Rodgersia sambucifolia 110 Rododendron 17 Rosaceae 53, 60, 74, 77, 88, 113 Rubiaceae 89 Saxifraga hypnoides 114 Saxifraga umbrosa 115 Saxifragaceae 80, 83, 85, 94, 110, 112 Scilla siberica 115 Smilacina racemosa 114 Sorbus 68 Sorbus aucuparia 49 Sorbus commixta 68 Sorbus koehneana 68 Symphoricarpos 68 Taxaceae 66 Taxus 66 Taxus baccata 13, 67 Taxus cuspidata 67 Taxus × media 67 Thalictrum aqulegifolium 115 Thalictrum delavayi 115 Thalictrum rochebruianum 115 Tiarella 112 Tiarella cordifolia 73, 112 Tiarella wherryi 48, 112 Trillium erectum 37, 115 Trillium grandiflorum 115 Tulipa 25 Waldstenia ternata 15, 22, 113 Veratrum 113 Veratrum album 113 Veratrum nigrum 113 Viburnum furcatum 68 Viburnum opulus E. 68 Viburnum plicatum 68 Viburnum rhytidophyllum 68 Viburnum sargentii 68 Viburnum × bodnantense 68 Viburnum × burkwoodii 68 Viburnum × juddii 68 Vinca major 13, 67 Vinca minor 13, 48, 67 Vinca minor f. Alba 67 Woodsiaceae 105

SVENSKT NAMNREGISTER akleja 28, 37, 76 aklejruta 115 alpklematis 69 alpsockblomma 114 alunrot 42, 94, 114 amerikanskt älggräs 88 asterväxter 80, 102, 104 astilbe 14, 28, 80, 81 avenbok 13, 55 bambu 29, 115 benved 57 berberis 68 berberisväxter 59, 87, 107 bergbambu 42, 115 bergenia 28, 43, 83 bergormrot 114 blodalunrot 94 blodbräken 86 blodolvon 68 blodormrot 114 blomsterfunkia 97 blomsterkornell 56 blå järnek 68 blåfunkia 99 blåsippa 114 bollviva 114 brokfunkia 99 broklungört 109 bronsrodgersia 25, 37, 110 bronsrododendron 63 brunnäva 15, 91 brunröd daglilja 114 bräken 43 buxbom 13, 28, 29, 37, 54 buxbomsväxter 54, 59 commixtarönn 68 daggfunkia 97 daggkåpa 74 dvärgastilbe 81 dvärgbräken 115 dvärgsockblomma 88 eldtörel 25, 114 en 49 fingerrodgersia 110 fjäderastilbe 114 Fitiga Lisa 7 flocknäva 23, 48, 90, 91 fläckfockel 114

fläckig munkhätta 77 fläcklungört 114 fläderrodgersia 110 formklippt gran 48 frilandsadiantum 115 funkia 23, 28, 37, 43, 48, 96 fänrikshjärta 28,48, 85 förgätmigejväxter 106, 109 getrams 108 gillenia (trebladsspira) 114 glansbambu 115 gran 49 gran som häck 48 gudaträd 68 gul daglilja 114 guldazalea 48, 65 gullgröna 22 gullregn 68 gullviva 48, 114 gulplister 102 hakonegräs 42, 115 handtandsliljor 43 hasselväxter 55 hasselört 78 hjorttunga 15, 37, 43, 79 hjärtbergenia 15, 23, 83 honungslök 43, 115 hortensiaväxter 100 hundtandslilja 115 hyacintviva 114 hybridalunrot 94 hybridbergenia 83 hybriddaglilja 114 hybrididegran 67 hybridjulros 93 hybridkejsarolvon 68 hybridolvon 68 hålrotsväxter 78 häckkaragan 68 häggmispel 53 hällebräkenväxter 105 höstanemon 43, 74, 75 höstfunkia 97 höstsilverax 37, 72 idegran 13, 37, 66, 67 indiskt fotblad 28, 107 inkarho 65 italiensk munkhätta 77 japansk gyllenlönn 68

119

japansk idegran 67 japansk lönn 52 japansk rönn 68 japansk snöbollsbuske 68 japansk sockblomma 114 japansk viva 114 japanskt gaffelolvon 68 japansk starr 28, 115 japanskt älggräs 88 jordviva 114 julros 43, 93 järnek 29 jättedaggkåpa 37, 43, 74 jätterams 108 kallaväxter 77 kambräken 115 kastanjerodgersia 110 katsura 68 kaukasisk förgätmigej 28, 84 kaukasisk stjärnflocka 82 kaukasiskt ormöga 106 kinesisk blomsterkornell 56 kinesiskt bredbladsstarr 115 kinesträd 68 klipp- eller spirstånds 14 klippstånds 14, 27, 28, 37, 104 klockjulros 93 klätterbenved 13, 43, 57 klätterhortensia 69 klätterväxter 69 konvaljväxter 84, 108 kopparlönn 68 koreansk blomsterkornell 56 koreansk pipranka 69 koreansk plymspirea 37, 78 koreansk vaxklocka 100 kornell 55 korstörne 68 krollilja 26, 43, 115 kronklematis 69 krypkotula 22, 28, 102 kungsnäva 15, 91 körsbärsbenved 57 körsbärskornell 37, 56 lagerhägg 13, 60 liguster 13, 58 liljekonvalj 48, 84 ljungväxter 61 lundbräken 86 lundviva 48, 114 lungört 37, 109, 114

N A M N R E G I S T E R

L AT I N S K T

Gleditsia triacanthos 68 Grosulariaceae 66

S V E N S K T

N A M N R E G I S T E R

118


Hakonechloa macra 42, 115 Hedera helix 69 Hedera hibernica 69 Helleborus 93 Helleborus foetidus 93 Helleborus niger 93 Helleborus orientalis 93 Helleborus purpurascens 37, 93 Helleborus × hybridus 93 Hemerocallis citrina 114 Hemerocallis fulva 114 Hemerocallis hybrida 114 Hemerocallis lilioasphodelus (H. flava) 114 Hepatica nobilis 114 Hepatica transsilvanica 114 Heuchera 42, 94 Heuchera americana 114 Heuchera brizoides 94 Heuchera micrantha 114 Heuchera sanguinea 94 Hosta 23, 28, 37, 43, 48, 96 Hosta fortunei 97, 99 Hosta lancifolia 97 Hosta sieboldiana 97 Hosta tardiana 99 Hosta undulata 99 Hostaceae 96 Hydrangea anomala ssp. petiolaris 69 Hydrangea arborescens 68 Hydrangea serrata 25, 68 Hydrangeaceae 100 Impatiens hawkeri 7 Ilex 29 Ilex × meserveae 68 Impatiens alleriana 7 Juniperus communis 49 Kirengeshoma palmata 37, 100 Koelreuteria paniculata 68 Laburnum 68 Lamiaceae 101 Lamium 23, 43, 101 Lamium galeobdolon 102 Lamium maculatum 15, 102 Lamprocapnos spectabilis 37, 103 Larix 68 Leptinella squalida 22, 28, 102 Ligularia dentata 14, 27, 28, 37, 104 Ligularia przewalskii 14 Ligustrum 58

Ligustrum vulgare 13, 58 Ligustrum vulgare var. italicum 58 Lilium martagon 26, 115 Lonicera 68 Luzula nivea 15, 49, 115 Luzula sylvatica 115 Lysimachia clethroides 114 Lysimachia nummularia 114 Lysimachia punktata 114 Mahonia aquifolium 13, 59 Malus 68 Marianthemum racemosa 114 Matteuccia struthiopteris 105 Melanthiaceae 113 Nectaroscordum siculum 43, 115 Oleaceae 58 Omphalodes cappadocica 106 Omphalodes verna 106 Onoclea sensibilis 115 Osmunda regalis 107 Osmundaceae 107 Pachysandra terminalis 25, 59 Papaveraceae 85, 103 Physocarpus opulifolius 68 Picea abies 48, 49 Podophyllum hexandrum 28, 107 Polygonatum 108 Polygonatum odoratum 108 Polygonatum × hybridum 108 Primula denticulata 114 Primula elatior 48, 114 Primula japonica 114 Primula pruhoniciana 114 Primula veris 48, 114 Primula vialii 114 Primula vulgaris 114 Primula × pubescens 114 Prunus laurocerasus 13, 60 Pulmonaria 37, 109 Pulmonaria angustifolia 109 Pulmonaria longifolia 114 Pulmonaria officinalis 114 Pulmonaria saccharata 109 Pyrus 68 Querqus robur 49 Ranunculaceae 72, 74, 76, 93 Rhododendron 61, 63 Rhododendron Catawbiense 61 Rhododendron luteum 48, 65 Rhododendron × praecox 48 Rhus typhina 68

Ribes alpinum 13, 37, 66 Robinia pseudoacacia 68 Rodgersia 14, 28, 110 Rodgersia aesculifolia 110 Rodgersia pinnata 110 Rodgersia podophylla 25, 37, 110 Rodgersia sambucifolia 110 Rododendron 17 Rosaceae 53, 60, 74, 77, 88, 113 Rubiaceae 89 Saxifraga hypnoides 114 Saxifraga umbrosa 115 Saxifragaceae 80, 83, 85, 94, 110, 112 Scilla siberica 115 Smilacina racemosa 114 Sorbus 68 Sorbus aucuparia 49 Sorbus commixta 68 Sorbus koehneana 68 Symphoricarpos 68 Taxaceae 66 Taxus 66 Taxus baccata 13, 67 Taxus cuspidata 67 Taxus × media 67 Thalictrum aqulegifolium 115 Thalictrum delavayi 115 Thalictrum rochebruianum 115 Tiarella 112 Tiarella cordifolia 73, 112 Tiarella wherryi 48, 112 Trillium erectum 37, 115 Trillium grandiflorum 115 Tulipa 25 Waldstenia ternata 15, 22, 113 Veratrum 113 Veratrum album 113 Veratrum nigrum 113 Viburnum furcatum 68 Viburnum opulus E. 68 Viburnum plicatum 68 Viburnum rhytidophyllum 68 Viburnum sargentii 68 Viburnum × bodnantense 68 Viburnum × burkwoodii 68 Viburnum × juddii 68 Vinca major 13, 67 Vinca minor 13, 48, 67 Vinca minor f. Alba 67 Woodsiaceae 105

SVENSKT NAMNREGISTER akleja 28, 37, 76 aklejruta 115 alpklematis 69 alpsockblomma 114 alunrot 42, 94, 114 amerikanskt älggräs 88 asterväxter 80, 102, 104 astilbe 14, 28, 80, 81 avenbok 13, 55 bambu 29, 115 benved 57 berberis 68 berberisväxter 59, 87, 107 bergbambu 42, 115 bergenia 28, 43, 83 bergormrot 114 blodalunrot 94 blodbräken 86 blodolvon 68 blodormrot 114 blomsterfunkia 97 blomsterkornell 56 blå järnek 68 blåfunkia 99 blåsippa 114 bollviva 114 brokfunkia 99 broklungört 109 bronsrodgersia 25, 37, 110 bronsrododendron 63 brunnäva 15, 91 brunröd daglilja 114 bräken 43 buxbom 13, 28, 29, 37, 54 buxbomsväxter 54, 59 commixtarönn 68 daggfunkia 97 daggkåpa 74 dvärgastilbe 81 dvärgbräken 115 dvärgsockblomma 88 eldtörel 25, 114 en 49 fingerrodgersia 110 fjäderastilbe 114 Fitiga Lisa 7 flocknäva 23, 48, 90, 91 fläckfockel 114

fläckig munkhätta 77 fläcklungört 114 fläderrodgersia 110 formklippt gran 48 frilandsadiantum 115 funkia 23, 28, 37, 43, 48, 96 fänrikshjärta 28,48, 85 förgätmigejväxter 106, 109 getrams 108 gillenia (trebladsspira) 114 glansbambu 115 gran 49 gran som häck 48 gudaträd 68 gul daglilja 114 guldazalea 48, 65 gullgröna 22 gullregn 68 gullviva 48, 114 gulplister 102 hakonegräs 42, 115 handtandsliljor 43 hasselväxter 55 hasselört 78 hjorttunga 15, 37, 43, 79 hjärtbergenia 15, 23, 83 honungslök 43, 115 hortensiaväxter 100 hundtandslilja 115 hyacintviva 114 hybridalunrot 94 hybridbergenia 83 hybriddaglilja 114 hybrididegran 67 hybridjulros 93 hybridkejsarolvon 68 hybridolvon 68 hålrotsväxter 78 häckkaragan 68 häggmispel 53 hällebräkenväxter 105 höstanemon 43, 74, 75 höstfunkia 97 höstsilverax 37, 72 idegran 13, 37, 66, 67 indiskt fotblad 28, 107 inkarho 65 italiensk munkhätta 77 japansk gyllenlönn 68

119

japansk idegran 67 japansk lönn 52 japansk rönn 68 japansk snöbollsbuske 68 japansk sockblomma 114 japansk viva 114 japanskt gaffelolvon 68 japansk starr 28, 115 japanskt älggräs 88 jordviva 114 julros 43, 93 järnek 29 jättedaggkåpa 37, 43, 74 jätterams 108 kallaväxter 77 kambräken 115 kastanjerodgersia 110 katsura 68 kaukasisk förgätmigej 28, 84 kaukasisk stjärnflocka 82 kaukasiskt ormöga 106 kinesisk blomsterkornell 56 kinesiskt bredbladsstarr 115 kinesträd 68 klipp- eller spirstånds 14 klippstånds 14, 27, 28, 37, 104 klockjulros 93 klätterbenved 13, 43, 57 klätterhortensia 69 klätterväxter 69 konvaljväxter 84, 108 kopparlönn 68 koreansk blomsterkornell 56 koreansk pipranka 69 koreansk plymspirea 37, 78 koreansk vaxklocka 100 kornell 55 korstörne 68 krollilja 26, 43, 115 kronklematis 69 krypkotula 22, 28, 102 kungsnäva 15, 91 körsbärsbenved 57 körsbärskornell 37, 56 lagerhägg 13, 60 liguster 13, 58 liljekonvalj 48, 84 ljungväxter 61 lundbräken 86 lundviva 48, 114 lungört 37, 109, 114

N A M N R E G I S T E R

L AT I N S K T

Gleditsia triacanthos 68 Grosulariaceae 66

S V E N S K T

N A M N R E G I S T E R

118


120

Lyckliga Lotta 7 läkesilverax 72 lärk 68 löjtnantshjärta 37, 43, 103 lök- och knölväxter 115 lönn 52

S V E N S K T

N A M N R E G I S T E R

mahonia 13, 59 majbräken 28, 115 mandeltörel 114 marmoralunrot 114 mossbräcka 114 munkhätta 77 murgröna 69 myrliljeväxter 113 myskmadra 48, 89 måbär 13, 66 måreväxter 89 nysrot 113 näva 90 oleanderväxter 67 olivväxter 58 ormbunkar 13, 15, 115 ormrot 114 ormöga 106 palmstarr 115 parasollblad 14, 114 parkrododendron 61 penningblad 114 pipranka 13, 69 plister 23, 42, 73, 101 plymastilbe 81 plymspirea 77, 78 prakthäggmispel 48, 53 praktlysing 114 praktnäva 114 praktrododendron 63 prydnadsgräs 115 prydnadsrönn 68 purpurhortensia 25, 68 purpurjulros 37 purpurtreblad 37, 115 pärlbräken 115 pärlrönn, liten 68 päron 68 raggträjon 115 rams 108 ramslök 115 ranunkelväxter 72, 74, 76, 93 regnbågsbräken 115 revsuga 48, 73 ripsväxter 66 robinia 68

rodgersia 14, 28, 110 rododendron 61 rosenflockel 114 rosenplister 15, 102 rostflockel 114 rosväxter 53, 60, 74, 77, 88, 113 rynkolvon 68 rysk blåstjärna 115 rönn 49 rönnsumak 68 safsaväxter 107 selleriväxter 82 sidenklematis 48, 69 silverastilbe 114 silverax 43, 72 silverfryle 15, 49, 115 sippor 74 skogsaster 37, 80 skogsek 49 skogsklematis 69 skogsolvon 68 skuggbräcka 115 skuggröna 25, 59 skuggviolruta 115 sköldbräcka 28, 85 smultron 48 smällspirea 68 snöbär 68 snödroppe 49, 115 sockblomma 23, 42, 48, 73, 87, 88, 114 spansknäva 114 spetsmössa 48, 73, 112 stenbräckeväxter 80, 83, 85, 94, 110, 112 stjärnflocka 37, 82 storfryle 43, 115 strutbräken 105 strävbladiga växter 84 svart nysrot 113 svartbräknar 79 taggig sockblomma 15, 87 tovsippa 75 treblad 43, 115 try 68 trädgårdsaurikel 114 träjon 15, 49, 86 tulpan 25 turkisk snödroppe 115 tuvtåtel 49, 115 ungersk blåsippa 114 waldsteinia 15, 113 vallmo 85, 103

vaxklocka 37, 100 vidjehortensia 68 vingbenved 68 vintergröna 13, 48, 67 vintergäck 115 vinterliguster 58 violruta 115 violviva 114 vipprams 114 vitlysing 114 vitsippa 43, 48, 115 våralpros 48 vårljung 48 vårolvon 68 vårtbjörk 49 älggräs 88 äpplen 68


120

Lyckliga Lotta 7 läkesilverax 72 lärk 68 löjtnantshjärta 37, 43, 103 lök- och knölväxter 115 lönn 52

S V E N S K T

N A M N R E G I S T E R

mahonia 13, 59 majbräken 28, 115 mandeltörel 114 marmoralunrot 114 mossbräcka 114 munkhätta 77 murgröna 69 myrliljeväxter 113 myskmadra 48, 89 måbär 13, 66 måreväxter 89 nysrot 113 näva 90 oleanderväxter 67 olivväxter 58 ormbunkar 13, 15, 115 ormrot 114 ormöga 106 palmstarr 115 parasollblad 14, 114 parkrododendron 61 penningblad 114 pipranka 13, 69 plister 23, 42, 73, 101 plymastilbe 81 plymspirea 77, 78 prakthäggmispel 48, 53 praktlysing 114 praktnäva 114 praktrododendron 63 prydnadsgräs 115 prydnadsrönn 68 purpurhortensia 25, 68 purpurjulros 37 purpurtreblad 37, 115 pärlbräken 115 pärlrönn, liten 68 päron 68 raggträjon 115 rams 108 ramslök 115 ranunkelväxter 72, 74, 76, 93 regnbågsbräken 115 revsuga 48, 73 ripsväxter 66 robinia 68

rodgersia 14, 28, 110 rododendron 61 rosenflockel 114 rosenplister 15, 102 rostflockel 114 rosväxter 53, 60, 74, 77, 88, 113 rynkolvon 68 rysk blåstjärna 115 rönn 49 rönnsumak 68 safsaväxter 107 selleriväxter 82 sidenklematis 48, 69 silverastilbe 114 silverax 43, 72 silverfryle 15, 49, 115 sippor 74 skogsaster 37, 80 skogsek 49 skogsklematis 69 skogsolvon 68 skuggbräcka 115 skuggröna 25, 59 skuggviolruta 115 sköldbräcka 28, 85 smultron 48 smällspirea 68 snöbär 68 snödroppe 49, 115 sockblomma 23, 42, 48, 73, 87, 88, 114 spansknäva 114 spetsmössa 48, 73, 112 stenbräckeväxter 80, 83, 85, 94, 110, 112 stjärnflocka 37, 82 storfryle 43, 115 strutbräken 105 strävbladiga växter 84 svart nysrot 113 svartbräknar 79 taggig sockblomma 15, 87 tovsippa 75 treblad 43, 115 try 68 trädgårdsaurikel 114 träjon 15, 49, 86 tulpan 25 turkisk snödroppe 115 tuvtåtel 49, 115 ungersk blåsippa 114 waldsteinia 15, 113 vallmo 85, 103

vaxklocka 37, 100 vidjehortensia 68 vingbenved 68 vintergröna 13, 48, 67 vintergäck 115 vinterliguster 58 violruta 115 violviva 114 vipprams 114 vitlysing 114 vitsippa 43, 48, 115 våralpros 48 vårljung 48 vårolvon 68 vårtbjörk 49 älggräs 88 äpplen 68


SKUGGVÄXTER Boken Skuggväxter handlar om växter som trivs och frodas i skugga. En av tankarna med boken är att ingjuta hopp i var och en som har en trädgård med skuggpartier, och som kanske betraktar dessa partier som olösliga problem. Här visar sig istället skugga ge oanade möjligheter.

SKUGGVÄXTER

Susanna Widlundh har tidigare gett ut Prydnadsgräs och Pioner på Ica Bokförlag. Fotografen Jan Servin har tagit de vackra bilderna.

sus a nn a widlundh foto: JAN SERVIN WIDLUNDH/SERVIN

www.icabokforlag.se

2779-7 Skuggvaxter omslIND.indd 1

11-03-18 08.09.47

Skuggväxter  

Boken Skuggväxter handlar om växter som trivs och frodas i skugga. En av tankarna med boken är att ingjuta hopp i var och en som har en träd...

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you