Issuu on Google+

Jonas Lagander

Kommersiell byteshandel och lokala valutor i turistisk kontext Commercial Barter and Local currencies in The Context of Tourism Turismvetenskap D-uppsats

Termin: Handledare:

2012-06-04 Mekonnen Tesfahuney

1


SAMMANFATTNING Denna studie undersöker möjliga effekter av kommersiell byteshandel och lokala valutor för turistsektorn gällande ekonomiskt läckage, byggande av lokal image och stärkning av marknadsföring. I lägen när turistföretag behöver spara pengar finns möjligheten att byta sina överskott mot behövda varor och tjänster – inte minst marknadsföring - och på så vis få en likvid hävstångseffekt på det företaget byter till sig. Bruttomarginalen blir en slags rabatt på inköp som gör att mindre pengar behöver användas i verksamheten. För att sätta detta i system kan kommersiella bytesringar användas – även på internationella plan – vilket skapar möjlighet att byteshandla multilateralt med andra medlemmar inom samma nätverk. Under den stora depressionen på 30-talet användes detta system i Schweiz för att uppehålla handel trots bristen på lagligt betalningsmedel under finanskrisen. Brist på betalningsmedel uppkommer även vid ekonomiskt läckage och studien tyder på att kommersiella bytesringar borde kunna agera stöttepelare för lokal handel gällande detta. Länder som Kina, Ryssland och Egypten har även använt byteshandel över gränser för att skapa nya turistströmmar likväl som göra offentliga importinköp utan att riskera ökade handelsobalanser, exempelvis elektronik mot turistcheckar. Mer eller mindre framgångsrika komplementära valutasystem finns lokalt i många länder. Studien tyder på att lokala valutor kan bidra till positiv marknadsföring gentemot en destinations egna innevånare gällande associering med lokalt bildspråk på sedlar samt via gemenskapen i handelsnätverket. Detta verkar kunna stärka lokal identitet och därmed bygga image mot omvärlden. Likväl kan sannolikt gemenskapskänsla och intresset att delta i närsamhällets utveckling stimuleras. Även turister verkar kunna uppleva djupare känslor av deltagande när de använder lokala valutor. Lokala valutor som använder lagligt betalningsmedel som myntfot kan öka i cirkulation med 10 % under turistsäsong och även utgöra unika souvenirer besökare gärna tar med sig hem. Dessa system kan även vara mycket attraherande för mediasektorn vilket gynnar marknadsföringen av en destination till låg kostnad. Flera av de valutor som undersökts har täckts hundratals gånger i både nationell och internationell media, vilket skapat kännedom om den givna destinationen i omvärlden. Lokala valutor i sedelformat har precis som bytesringar använts under finanskriser för att uppehålla handel vilket eventuellt kan göra dem dugliga även för att uppehålla lokal handel på en destination som är drabbad av ekonomiskt läckage.

2


ABSTRACT This study examines the possibilities related to commercial barter and local currencies for the tourism sector regarding economic leakage, construction of local image and strengthening of marketing. In situations where tourism businesses need to save money there is the possibility to exchange their surplus for needed goods and services - like marketing - and thereby gain leverage in purchasing power. The gross margin becomes a form of discount on purchases when bartering that make less cash needed for operating the company. To make this systemic a commercial barter exchange may be used - also on an international level - which creates the opportunity to exchange multilaterally with other members within the same network. During the Great Depression in the 30's businesses used this system in Switzerland in order to maintain trade despite the lack of legal tender on the markets. Shortages of legal tender are also exacerbated by economic leakage and the study suggests that commercial barter exchanges could be able to complement local commerce in this regard and reduce the effects of leakage at the local level. Countries like Russia, China and Egypt have also used barter to trade across borders to create new tourist flows as well as to make public import purchases without risking increased trade imbalances, for example electronics for tourist vouchers. More or less successful complementary currency systems are available locally in many countries. The study indicates that local currencies can be a positive marketing towards a destination's residents regarding the association with local imagery on notes, and through the Community trade network. This seems to reinforce local identity and thus creating images towards the outside world. Nonetheless, both community spirit and interest in participating in local community development seems to be able to be stimulated by local currency systems. Even tourists seem to be able to experience greater feelings of participation when they use local currencies. Local currencies that are backed by legal tender can increase in circulation by 10% during the tourist season and also act as unique souvenirs that visitors like to take home. These systems can also be very attractive for the media sector, which can be used to benefit the marketing of a destination for a lowered cost. Many of the studied currencies have frequently been covered in both national and international media, placing destinations on the “map� of tourism. Local currencies in scrip-format have also been used during financial crises to sustain trade which may make them potentially viable also to sustain local commerce at a destination that is experiencing high economic leakage.

3


Innehåll Inledning.................................................................................................................................... 6 Syfte .......................................................................................................................................... 7 Frågeställningar ......................................................................................................................... 7 Avgränsningar ........................................................................................................................... 7 Metod ........................................................................................................................................ 7 Insamling och urval av empiri ................................................................................................... 7 Behandling av materialet och hermeneutiskt tolkningsförfarande .......................................... 10 Vetenskaplig ansats och perspektiv ......................................................................................... 11 Källkritik ................................................................................................................................. 12 Metodkritik .............................................................................................................................. 12 Definitioner ............................................................................................................................. 13 Teoretiska ramverk .................................................................................................................. 13 Det turistiska produktionssystemet ......................................................................................... 13 En destinations unika egenskaper ............................................................................................ 13 Image, identitet och turism ...................................................................................................... 14 Destinationsmarknadsföring .................................................................................................... 15 Turismens multiplikatoreffekter .............................................................................................. 16 Turismens roll för nationell handelsbalans ............................................................................. 17 Turism och frihandel ............................................................................................................... 18 Turism och ekonomiskt läckage .............................................................................................. 18 Tidigare forskning ................................................................................................................... 19 Kommersiell byteshandel och turism ...................................................................................... 19 Fallet Sovjet – Kina ................................................................................................................. 20 Att finna lönsamhet i kommersiell byteshandel ...................................................................... 20 Praktiska problem och lösningar för kommersiell byteshandel i turistisk kontext ................. 21 Redovisning av Empiri ............................................................................................................ 22 Kommersiella bytesringar ....................................................................................................... 22 Kommersiell byteshandel och kommersiella bytesringar i turistisk kontext .......................... 24 Skillnader mellan en bytesring och kontantmarknaden .......................................................... 25 Kommersiell byteshandel och turistföretag ............................................................................. 26 4


Kommersiell byteshandel och osäkra ekonomiska tider ......................................................... 27 Kommersiell byteshandel och mediasektorn ........................................................................... 27 Kommersiell byteshandel och resande .................................................................................... 28 Lokala komplementära valutasystem ...................................................................................... 29 Chiemgauern ........................................................................................................................... 29 Creditos ................................................................................................................................... 30 Ithaca Hours ............................................................................................................................ 31 BerkShares .............................................................................................................................. 34 Salt Spring Dollars .................................................................................................................. 37 Analys ...................................................................................................................................... 37 Lokala valutor och turistiska marknadsfördelar ...................................................................... 37 Lokala valutor och ekonomiskt läckage .................................................................................. 39 Kommersiell byteshandel och marknadsfördelar .................................................................... 41 Kommersiell byteshandel och läckage .................................................................................... 42 Sammanfattning platsmarknadsföring ..................................................................................... 44 Slutsatser och avslutande reflektioner ..................................................................................... 45 Kommersiell byteshandel och marknadsfördelar på en turistdestination ................................ 45 Kommersiell byteshandel och ekonomiskt läckage på en turistdestination ........................... 46 Lokala valutasystem och marknadsfördelar för en turistdestination ....................................... 47 Lokala valutasystem och ekonomiskt läckage på en turistdestination .................................... 49 Avslutande reflektioner ........................................................................................................... 49 Referenser ................................................................................................................................ 51 Tryckta .................................................................................................................................... 51 Elektroniska ............................................................................................................................. 52 Övriga ...................................................................................................................................... 53 Bilagor ..................................................................................................................................... 54 Bilaga 1 - Questionnaire on community currencies and tourism ............................................ 54 Bilaga 2 - Questionnaire on commercial barter and tourism .................................................. 55

5


Inledning ”Att i en ekonomi inte kunna få saker gjorda på grund av brist på pengar är som att en snickare inte skulle kunna bygga ett hus på grund av brist på millimeter” /fritt översatt citat Michael Linton, grundare av ”Local Employment Trading System” (LETS) 1 Denna uppsats är en översikt kring den eventuella roll som kommersiell byteshandel och lokala valutor kan spela i främjandet av turistnäringen. Kommersiella bytesringar växer idag fram internationellt i hög takt och över hela världen har experiment med lokala valutasystem prövats med mer eller mindre framgång. 2 Den ideologiska grundtanken bakom systemen är vanligen att skydda lokalsamhällen från brist på betalningsmedel samt minska slöseri med lokala tillgångar som inte beskrivs i handeln av nationell valuta. Generellt är att systemen, med få undantag, är småskaliga med marginell effekt på den nationella ekonomin. 3 I två exempel – creditos i Argentina och arbetskvitton som gavs ut i den österrikiska staden Wörgl på 1930-talet (se empiri) – fann jag även intressant kunskap som visade att lokala valutor kan ha betydelse för nationalekonomin, åtminstone under ekonomiska krissituationer. En destination med högt läckage tolkar jag som ett närsamhälle i ekonomisk kris eftersom bristen på betalningsmedel är tydlig - vilket gör att människor och andra resurser inte tas till vara i den mån som hade varit önskvärt för den lokala ekonomin. Komplementära valutasystem behöver inte vara lokala och sedelbaserade utan även nationella eller till och med internationella. WIR (Wirtschaftsring) är ett exempel på en kommersiell bytesring i Schweiz som använder ömsediga krediter på en online plattform för att byta varor och tjänster multilateralt mellan företag som är medlemmar i systemet. Argumenten för att delta är primärt att företagen sparar pengar och ökar sin kundkrets genom att byta överskottskapacitet de inte lyckats sälja för nationell valuta med aktörer de inte gör affärer med på vanliga marknaden. Detta utnyttjades storskaligt under den stora depressionen på 30talet för att uppehålla handeln. 4 En destination med högt läckage tolkar jag som en plats/region/nation med stor real överkapacitet och monetär underkapacitet i sammanhanget. Likväl söker alla typer av ekonomiska aktörer vägar att nyttja sin kapacitet så effektivt som möjligt och för att sänka sina kostnader för att göra affärer. Det krävs ingen kris för att söka nya vägar för detta och det gäller självfallet även turistnäringen. Jag har i mina teoretiska studier hittat kopplingar mellan lokala valutasystem i sedelformat och turism genom deras potentiella främjande av lokala gemenskaper och identiteter. För att få en mer holistisk bild av komplementära valutasystems möjligheter för turism nyttjar jag därför inte endast teoretiska ramverk kring läckage och multiplikatoreffekten utan även teorier om identitet och platsmarknadsföring.

1

Rosenblith (2009) http://www.irta.com/component/content/article/40.html (2012-05-26) 3 http://www.complementarycurrency.org/ (2012-05-26) 4 http://www.swissinfo.ch (2012-05-26) 2

6


Syfte Att ge en översikt av kommersiell byteshandels- och lokala valutasystems potentiella roll för turismföretag och destinationer.

Frågeställningar 1: Kan kommersiell byteshandel och lokala valutor motverka ekonomiskt läckage, eller dess effekter, på en turistdestination? 2: Kan kommersiell byteshandel och lokala valutor ge marknadsfördelar för en turistdestination?

Avgränsningar Jag har valt att fokusera primärt på tre internationellt kända aktiva lokala valutasystem – Ithaca Hours (USA), BerkShares (USA) och Chiemgauern (Tyskland). Jag valde dessa efter att ha uppmärksammat deras namnkunnighet vid undersökningar av komplementära valutasystem på internet och i böcker, samt deras tre skiftande systemutformningar och deras förenande i sedelanvändning. Studien av dessa valutaorganisationer har kompletterats med empiri och akademiska artiklar kring kanadensiska Salt Spring Dollars, Creditos i Argentina, Schweiziska WIR och exemplet med de lokala arbetskvittona i Österrikiska Wörgl. Det jag tittar på gällande lokalvalutorna är både deras översiktliga ekonomiska betydelse och deras eventuella funktion som verktyg för att skapa gemenskap mellan brukarna, främja lokal identitet och att skapa unika bilder mot omvärlden som kan gynna turismen. Gällande kommersiella bytesringar har jag inte tittat på särskilda aktörer utan kontaktat bytesringar i olika länder på slumpmässig basis för att samla information om deras generella verksamhet utifrån turistiska kopplingar.

Metod Materialinsamling och urval För att generera empiri har jag använt mig av kvalitativa semistrukturerade enkäter, som delvis genomförts muntligt, samt hemsidor och akademisk och icke akademisk litteratur. Jag har även fört korespondens via e-post och SKYPE med personer med erfarenhet inom ämnesområdet.

Enkäter: Deltagare som fick utskickade enkäter valdes ur lokala valutaorganisationer och kommersiella bytesringar världen över. Alla personer inom respektive fält har erhållit samma grundfrågor via enkäterna– se bilaga 1 och bilaga 2. Jag har i enlighet med Seales rekommendationer

7


försökt skapa generella öppna frågeställningar som låter deltagarna utveckla egna resonemang inom givna ämnesområden, precis så mycket de vill, och inte bara svara ja eller nej.5

Gällande lokala valutor har jag valt 12 frågeställningar utifrån kopplingar till identitet, ekonomi, turistisk attraktion, marknadsföring samt design av lokala valutasystem och lokala förutsättningar i enlighet med syftets frågeställningar. 6 Bredden av ämnen är för att skapa en holistisk översikt av vad dessa system kan eller inte kan erbjuda en turistdestination (se tolkningsavsnitt). Enkäterna besvarades av Nick Kacher (3/4, 2012), Fred Bonn (muntligt via Skype, 27/4, 2012) och Dara Kaufman (5/3, 2012). Paul Glover ville inte fylla i enkät utan hänvisade till sin hemsida för information om Ithaca Hours vilket jag tagit med som kompletterande information. Representanter för kommersiella bytesringar har svarat på 9 frågor om besparingsmöjligheter i lagligt betalningsmedel, läckage samt specifika möjligheter med byteshandel för turistbranschen gällande marknadsföring och handelsstrategier. 7 Detta eftersom kommersiella bytesringar handlar mer om rena ekonomiska värden än gräsrotsorienterade lokala valutasystem även om de har förenande sociala och marknadsföringsmässiga komponenter (se empiriredovisning). Jag har primärt försökt att finna mönster som kan koppla byteshandel till sänkningar av verksamhetskostnader för turistoperatörer eftersom detta bevarar kontant likviditet. Det sistnämnda är relevant både gällande läckagefrågan (som minskar tillgången på hårdvaluta på en destination – se teoridel) och marknadsföring (som kräver investeringar i hårdvaluta). Enkäterna besvarades av Selina Markham (30/4 2012) från Ormita Commerce Network och Sergio N Martell från Xtrabarter (5/9 2012). Generellt var svarsfrekvensen på enkäterna mycket låg vilket gjorde att jag följde upp med ytterligare korrespondens via e-post och/eller SKYPE hos de som gick med på det för att fördjupa diskussionen och öka det empiriska underlaget. Jag nedtecknade en enkät (Fred Bonn) muntligt via SKYPE, övrig korrespondens finns sparad som chatt i SKYPE eller som e-post i min inbox. Uppföljande korrespondens gäller primärt tre individer från lokala valuteorganisationer i Ithaca i USA (Paul Glover) och Berkshire i USA (Nick Kacher). Två turistbyråer, i Ithaca (Visit Ithaca) och i Berkshire (Berkshire Visitors Bureau), kontaktades också för att få en bild av respektive lokala valutasystem på orterna utifrån den lokala turismbranschens perspektiv. Representanterna från turistbyråerna, Visit Ithaca (Fred Bonn) och Berkshire Visitors Bureau (Dara Kaufman) fick samma enkätfrågor som övriga. Vidare kompletteras dessa individers information med fakta hämtat från relaterade hemsidor. Representanterna för kommersiella bytesringar gav mer utförliga skriftliga svar än representanterna för lokala valutor. Selina Markham från Ormita Commerce Network (www.ormita.com), Nya Zeeland, tillhandahöll en mycket detaljerad och utförligt ifylld enkät vilket utgör huvuddelen av den egenproducerade empirin kring bytesringar. Den andra ifyllda enkäten från Sergio N. Martell (www.xtrabarter.com), Mexico, gav mindre detaljerade svar vilka kan uppfattas som understrykningar/uppbackningar av Selinas mer detaljerade svar. Tonen av konsensus i svaren hos de två bytesringsrepresentanterna, oberoende av varandra, gör att jag uppfattar informationen som relevant utifrån deras affärsområde. 5

Seale (2004), sid 189-190 Se bilaga 1 7 Se bilaga 2 6

8


Bortfall i enkätunderlaget: Tyvärr fick jag inte tag i representanter för tyska Chiemgauern och argentinska Creditos (se empiri), trots idoga försök via e-post, som ville ställa upp på intervjuer eller fylla i enkäter. För dessa valutasystem har jag därmed enbart använt mig av hemsidor och forskningsartiklar som underlag. Jag ville väldigt gärna ha med dem eftersom mina förundersökningar visat att dessa är relevanta för studien. Den förstanämnda genom sitt härmande av ”arbetskvittona i Wörgl” (se empiri) och det sistnämnda genom uppehållandet av signifikanta komplementära handelsvolymer under en finanskris i modern tid. Den kommersiella bytesring som enligt mina undersökningar tycks ha fått mest uppmärksamhet av forskare i världen, WIR (Wirtshaftsring) i Schweiz (se empiri och inledning) har inte svarat på några av mina e-postmeddelanden. Jag nämner detta eftersom jag adderat studier och rapporter kring WIR i empirin och det hade sannolikt varit en styrka att kunna komplettera detta med insamlad information av representanter för WIR.

Kompletterande materiel: Vetenskapliga artiklar kring kommersiell byteshandel och komplementära valutasystem utan turistisk anknytning har jag införlivat i empirin för att sedan i analysen kunna finna kopplingar till utvalda teoretiska ramverk (se teoridel) inom det turistiska fältet. Jag har hittat dem på internet via nationalekonomen Bernard Lietaers hemsida (www.lietaer.com) och ”Complementary Currency Resource Center” (http://www.complementarycurrency.org/) som är en online databas för forskning runt komplementära valutasystem. På hemsidor som behandlar lokala valutasystem har jag sökt efter kopplingar till potentiellt givande av marknadsfördelar (främjande av identitet, gemenskap med mera, se teoridel) inkuderat redaktionellt innehåll i media som gynnat destinationen marknadsföringsmässigt och minskat beroende till lagligt betalningsmedel, vilket jag alltså kopplar till ekonomiskt läckage. Jag har sökt på valutornas namn på www.youtube.com för få en bild kring hur de skildrats i media och hur de som fenomen kan attrahera mediatäckning, ur både kvalitativ och kvantitativ synvinkel. Några utvalda delar som jag fann extra passande för att ge förståelse kring effekterna av lokala valutor redovisas i empirin. Vidare gällande koppling till läckage har jag införlivat exempel i empirin där byteshandel eller komplementära valutasystem uppehållit handel under en finanskris eller på andra sätt minskat beroende till lagligt betalningsmedel. Eftersom en finanskris innebär en sammandragning av samhällets lagliga betalningsmedel (se definitioner) jämför jag denna situation med ekonomiskt penningläckage (se teoridel) på en turistort och drar slutsatser utifrån det. I båda sammanhangen minskar ju tillängligheten till betalningsmedel på marknaden vilket gör situationerna likartade. Jag har ingen teori att backa detta ställningstagande med utan det är min egen linje jag kommit fram till genom att jämföra de två fenomenen och sedan göra en slutsats utifrån deras tydliga likhet - en uppkommen lokal brist på pengar som får handeln att stagnera. Som representant för Salt Spring Island Monetary Foundation i Kanada, som driver valutasystemet ”Salt Spring Dollars”, bidrog Michael Contardi med information via en korrespondens via SKYPE med utgångspunkt i enkätfrågorna.

9


Behandling av materielet och hermeneutiskt förfarande Uppsatsens empiri utgörs av både insamlat materiel, rapporter om ämnet och vetenskapliga artiklar. Jag har inte tagit någon hänsyn till empiriska underlaget är vetenskapligt bearbetat eller vetenskapligt obearbetat utan endast till om det kan kopplas till de utvalda turistiska ramverken i kombination med relevans för ämnesområdet. Detta för att bygga en helhetsöversikt via många delkomponenter med grund i den objektivierande hermeneutiken som säger att delen kan endast förstås ur helheten och helheten endast ur delarna. 8 Således vill jag vara konsekvent i min tolkning mot att koppla samman delarna i de olika fälten i en gemensam bild. Jag har sökt efter möjliga öppningar att skapa synergistiska mönster av de olika delarna som kan lägga helheten av en tydlig redovisningsbar översikt. Enligt Alvesson och Sköldberg är det enligt den aletiska hermeneutiken ofrånkomligt att jag har en förförståelse som leder mig i min tolkning även om jag strävar mot objektivitet i mitt angrepp av materielet. Genom tolkningen i denna via syftet givna riktning nås förståelse som leder till ny förförståelse inför kommande tolkningar, och så vidare, vilket beskrivs som den aletiska hermeneutiska cirkeln. 9 Jag kombinerar dessa två varianter av hermeneutik i min tolkningssträvan mot att skapa en helhet av empirins olika komponenter eftersom jag inte kan undvika min förförståelse som kommer att prägla min tolkning. Jag kommer att nyttja delarna för att binda samman helheten men min förförståelse, och via tolkningsprocessen nybildande förståelse som leder till ny förförståelse, gör att jag kan ana större delar av helheten från början och via detta se antydningar till den holistiska bild som är syftet med uppsatsen att redovisa. Alvesson och Sköldberg erbjuder en rekonstruktion av de två ovan nämnda hermenutiska skolorna där de kompletterar varandra. Regler för tolkning avvisas av förespråkarna av bägge inriktningar eftersom generella regler alltid fallit på att undantagen visat sig mer framträdande vid tillämpningen på specifika områden. 10Således kan en forskare själv välja att kombinera de två inriktningarna i sin tolkningsprocess, vilket alltså sker i detta fall. Jag har försökt att tolka empirin öppet och fritt men med konsekvent riktning mot en holistisk förståelse för vad koncepten kommersiell byteshandel och lokala valutor kan erbjuda turismen gällande marknadsfördelar och motverkande av ekonomiskt läckage. De delar av mitt insamlade materiel som pekar i denna riktning har testats mot de utvalda teoretiska ramverken i analysprocessen. Det materiel som klarat testen – helt enkelt om de utifrån min tolkning verkar kunna kopplas ihop med varandra - har införlivats i uppsatsen. Jag har alltså hoppat fram och tillbaka mellan uppsatsens olika delar under resans gång. Materiel som samlats in men inte matchat med teorierna i teoridelen (eller självfallet syfte) har kasserats - exempelvis två enkäter som behandlade en p2p-bytesring i Sydafrika (istället för en kommersiell b2bbytesring) kasserades eftersom den påvisade icke-kommersiell nytta vilket inte är syftet med denna studie att undersöka. Vidare gällande att använda läsandet och skrivandet som metod, som jag delvis gör i studien genom att ta in hemsidestoff och icke-akademisk litteratur i empirin, finns det kritik emot hävdandes att det är omöjligt att själv inte påverka presentationen på ett jävigt sätt. Likväl menas ofta att forskare som skriver och tolkar fritt ofta tenderar att inte göra tydliga 8

Alvesson & Sköldberg (2010), sid 193-194 Alvesson & Sköldberg (2010), sid 198-201 10 Alvesson & Sköldberg (2010), sid 201-202 9

10


konklusioner vilket av läsare kan uppfattas som brist på klarhet. 11Jag löser detta genom att understryka att studien är en översikt – en inledning till ett ämnesområde som måste kompletteras. Likväl kopplar jag samman det jag läser med de valda teoretiska utgångspunkterna för att sätta dem i ett icke bias-artat sammanhang och därmed skapa klara vetenskapliga konklusioner.

Vetenskaplig ansats och perspektiv Abduktion valde jag som ansats vilket är vanligt vid fallstudier (se nedan). Ansatsen är en kombination av drag från deduktion och induktion som gör det möjligt att förhålla sig som forskare till både teori och empiri som utgångspunkt i tolkningen på ett flexibelt sätt. Detta ger enligt Alvesson och Sköldberg bättre grund för riktig förståelse istället för den ensidighet som följer av att hålla en fast vinkling utifrån antingen teori eller empiri. 12 I denna studie har jag utgått från en mängd olika källor för att finna empiri att koppla till utvalda turistiska ramverk. Jag utgår från både vetenskapliga studier och egen producerad empiri i analys och har delvis sökt efter empiri i ljuset av utvalda teorier – exempelvis har jag valt att fokusera på sedelbaserade lokala valutor via teori kring identitet som gav mig en idé (förförståelse) kring hur sedlar med lokalt bildspråk potentiellt skulle kunna agera identitetsskapande. Men självfallet hade jag empirisk kännedom om fenomenet lokala valutor i sedelformat innan denna studies inledning vilket gjorde det möjligt att utvärdera vilka teoretiska ramverk som kunde passa för en givande analys. Att hoppa mellan förförståelse kring empiri och teori på detta vis kräver den flexibilitet abduktionen ger. Det krävs för att lägga det kvalitativa ”pussel” av delkomponenterna som den slutgenererade översikten består av. Kvalitativ datainsamling fann jag som lämpligt för uppsatsen eftersom studiens upplägg som översikt kräver information om hur deltagare ”upplever” nyttan av detta i sin verksamhet eller utifrån annan erfarenhet – detta gällande ”känslan” eller personliga iaktagelser kring hur en lokal valuta gynnar ett närsamhälle/destination eller hur kommersiell byteshandel gynnar turistföretag. Detta enligt Backman som även menar att det kvalitativa perspektivet sätter människans relationer med andra människor i fokus i naturalistiskt avseende. Man undersöker processer (ur verkliga livet, snarare än experimentiella labratoriesituationer) mer än produkter eller resultat. 13 Det sistnämnda utgör istället en kvantitativ inriktning vilket ligger utanför ramarna för denna d-uppsats. Förvisso menar Backman att kvantitativ metod inte behöver betyda ett avsteg från ett kvalitativt perspektiv och om omfånget möjliggjort det hade jag gärna inkorporerat mer mätbara aspekter i analysen. Men det har inte låtit sig göras denna gång.14 Tilläggas här bör att de sociala processer som bildar en bild utåt av en destination (se teoridel) väl sammanfaller med valet av det kvalitativa perspektivet i enlighet med Backman ovan. Detta ger ett ytterligare belägg för att det kvalitativa perspektivet är rätt val för denna uppsats. En fallstudie, som korrelerar lämpligt med den kvalitativa strategin, undersöker ett fenomen i sin realistiska miljö eller sin kontext, där gränserna mellan fenomen och kontext inte är givna. Detta enligt Backman som även menar att en fallstudie inte behöver begränsas till just ett fall utan kan innefatta flera olika fall inom samma studie. Den kan även ha olika avsikter vilka 11

Seale (2004), sid 407 Alvesson & Sköldberg (2008), sid 54-55 13 Backman (2009), sid 53-54 14 Backman (2009), sid 33-34 12

11


kan vara beskrivande, förklarande eller undersökande. Gällande detta är även historiska perspektiv giltiga. 15 Således kan denna uppsats betraktas som en fallstudie i översiktsformat inkorporerande empiri med både historisk och nutida perspektiv.

Källkritik Deltagarna i studien har kommit från etablerade kommersiella bytesringar, gräsrotsorganisationer som driver lokala valutasystem och turistbyråer. Vidare har informationen från dessa individer kompletterats med information från hemsidor - deras egna hemsidor, nyhetstidningars och så vidare. De som valts ut är etablerade namnkunniga organisationer i detta sammanhang. Detta är de som har ”lyckats” och därmed borde de ha mer kredibilitet i sina uttalanden än om jag hämtat information från små nystartade kommersiella bytesringar och/eller valutasystem. Jag har hittat och valt ut de lokala valutasystemen genom att söka information på Community Currency Resource Center och ccmag.net som är en databaser med studier kring komplementära valutor respektive en online tidskrift med artiklar om komplementära valutor. Valet av kommersiella bytesringar gjordes slumpmässigt genom att söka på ”barter exchange” på google. Vidare använder jag en officiell rapport om kommersiella bytesringar som tagits fram på uppdrag för City Of London vilket jag bedömer som trovärdig. City of London har ett ansett rykte världen över som internationellt finanscentrum. Det har tagit fram underlaget för att undersöka den ekonomiska nyttan med kommersiella bytesringar för Storbritannien. Således borde finnas sannolikhet att resultatet kan appliceras på andra länder. Noteras bör att City of London sannolikt har ett egenintresse i saken vilket dock är svårt att avgöra om det är negativt eller positivt för studien. Möjligen har tidpunkten för rapportens uppkomst att göra med den internationella finansiella oron som råder i denna stund. Om det är så kan det tolkas som ett stöd för uppsatsens inriktning att City Of London letar efter alternativa sätt att stabilisera ekonomin i Storbritannien där företaget själv verkar. Vidare har jag nationalekonomiskt inriktade vetenskapliga artiklar i empirin kring hur komplementära valutasystem påverkar vid ekonomisk (monetär) instabilitet på en marknad. Dessa är viktiga för att underbygga resonemang kring ekonomiskt läckage. Utan dessa hade det blivit tunnt gällande att uppfylla syftet kring denna del. Någon direkt studie på komplementära valutasystem och ekonomiskt läckage har jag inte hittat utan, som tidigare nämnts, fått ta ett närliggande område, finanskriser och komplementära valutasystem, som substitut. Det var det närmaste jag kunde hitta.

Metodkritik Ett problem som inte kan lösas med kvalitativt tillvägagångssätt som inte kan uteslutas i denna studie är bias i empirin från ideologiskt präglade deltagare, inklusive information från hemsidor. Det vill säga personlig godtycklighet. Varje människa har en subjektiv verklighet de utgår ifrån och deltagarnas egen ideologiska strävan med sina komplementära valutaprojekt kan göra att de ger mer positiva svar än vad som stämmer överens med verkligheten. Detsamma kan sägas gällande deltagare från kommersiella bytesringar som vill marknadsföra sin bransch och därmed, kanske, ger ett bättre sken av verksamheten än vad 15

Backman (2009), sid 55

12


verkligheten egentligen innebär. Det ligger i det kvalitativa perspektivets natur att basera sig på subjektiv empiri, enligt Backman, och därmed kan en objektiv sanning inte uppnås. 16En uppföljande undersökning med kvantitativa metoder skulle kunna en mer komplett helhet tillsammans med mitt arbete.

Definitioner Komplementärt valutasystem: Är enligt Wikipedia (citerandes Lietaer & Hallsmith: 2006) en valuta som används som komplement till statliga pengar. Denna utgör en överenskommelse att använda någonting annat än lagligt betalningsmedel (legal tender) som medium för utbyten, med syfte att länka samman otillfredsställda behov med i annat fall outnyttjade resurser. 17 Lokal valuta: Ett komplementärt valutasystem som endast verkar på ett lokalt plan och som vanligen kontrolleras av en gräsrotsorganisation.18 Kommersiell bytesring: Ett nätverk drivet av ett kommersiellt företag (på engelska: ”barter exchange”) som använder sig av ömsesidig kredit på en elektronisk bank- och handelsplattform online för att möjliggöra multilaterala transaktioner mellan deltagarna. Krediterna är vanligtvis räntefria och företaget gör vinst genom att ta ut en transaktionsavgift i lagligt betalningsmedel. Den ideella motsvarigheten kallas ”LETS” (Local Employment Trading System). Även ömsesidiga kreditnätverk faller under definitionen komplementära valutasystem men behöver inte vara lokala. 19 Lagligt betalningsmedel: Det betalningsmedel som bland annat allmänheten och företag i ett land enligt lag är skyldiga att ta emot som betalning för varor och tjänster, om inget annat avtalats. 20 Finanskris: Allvarlig rubbning i den finansiella marknadens funktion att tillgodose likviditetsbehov. För att varu- och tjänsteproduktionen ska flyta krävs att betalningsmedel och krediter av olika slag fortlöpande finns tillgängliga. Störningar i systemet uppstår då landets eller kreditinstitutens riskexponering uppfattas som alltför stor.21 CFR: Corporate Social Responsibility – en sorts självreglering där ett företag lägger in socialt ansvarstagare i sitt affärsutövande för att gynna samhälle och/eller livsmiljö. 22

Teoretiska ramverk Det turistiska produktionssystemet Det turistiska produktionssystemet är ett öppet och komplext sådant. Till skillnad från den traditionella industrin där slutanvändaren vanligen vänder sig till en detaljist för sina inköp, utan kontakter med den övriga produktionskedjan, så gör turisten kontakter och inköp från 16

Backman (2009), sid 54-55 http://en.wikipedia.org/wiki/Complementary_currency 18 Ibid 19 Greco (2009)) 20 www.ne.se (2012-05-16, sökord “lagligt betalningsmedel”) 21 Ibid 22 http://en.wikipedia.org/wiki/Corporate_social_responsibility (2012-05-21) 17

13


flera olika led av producenter på en destination. Destinationen är en helhetsprodukt vald av den inkommande turisten men samtidigt även ett lokalsamhälle med alla dess komplexiteter som inte kan jämföras med en fabrikstillverkad vara eller en enskild tjänst tillhandahållen av ett företag. 23 På 2000-talet skall detta dock ses i ljuset av den växande All-inclusive industrin där turister kan köpa helhetspaket av enskilda detaljister och i stort undvika närkontakt med lokalsamhället på destinationen. Samtidigt kan turister bygga sina egna paket på internet efter eget intresse idag.24

En destinations unika egenskaper En plats som besöks har vanligen unika egenskaper som får turister att välja just den för sin resa. Vanligen är det många olika delkomponenter som samspelandes skapar en helhetsbild som kommuniceras utåt och attraherar turisterna. Det kan vara dialekter, konst, musik, matkultur och så vidare.25 Kulturarv kan bestå av kulturella produktioner som exempelvis Astrid Lindgrens sagor men även historiska jordbrukstekniker som kan visas upp som kuriosa för turister, gamla tygsorter från den tidiga industrialismens tidevarv och annat med nostalgiska preferenser som förevisas på en destination. Hantverk som kopplats till en för platsen unik råvara kan också kommunicera unikhet. Detta har tagits tillvara genom skapandet av destinationer som ”Glasriket i Småland” och andra liknande varumärken baserade på en historisk hantverkstradition inom ett givet område.26 Vidare spelare naturresurser och andra miljöfaktorer en roll gällande bilden av en destination på turistens mentala karta. Det handlar om klimat, topografi, geologi, hydrologi samt flora och fauna. Ett exempel på utnyttjandet av särdrag gällande detta vid destinationsutveckling är ishotellet i Jukkasjärvi utanför Kiruna där det kylslagna klimatet varit grunden för att skapa attraktiva besöksmål som omvandlar bister köld och is till någonting positivt för turisten. Ett annat är utnyttjandet av vår faunas största hjortdjur, älgen, för att locka utländska naturturister. 27 Vissa strukturer förenar samtliga destinationer. Detta gäller strukturer som delas av både inkommande besökare och lokalbefolkning. Det handlar om nöjesarenor av olika slag och museer. 28

Image, identitet och turism En väletablerad image är en stor tillgång för en destination. Positiva bilder på turistens mentala karta som associeras med platsen där ett upplevelseföretag verkar kan lägga grund för attraktiva upplevelseprodukter, eller helt enkelt bara utgöra effektiv marknadsföring. Image som term kan sägas utgöra en övergripande bild av en plats som visas utåt och som byggs upp av ett antal associationer kopplade till olika landskap, produktionsformer, kultur och traditioner som anses vara typiska för platsen. Imagen kan ha utvecklats under lång tid eller

23

Bohlin & Elbe (2007), sid 95 Dielemans (2009) 25 Bohlin & Elbe (2007), sid 138-139 26 Bohlin & Elbe (2007), sid 135-137 27 Bohlin & Elbe (2007), sid 131-134 28 Bohlin & Elbe (2007), sid 138 24

14


vara en produkt av smart marknadsföring. 29 Enligt ett socialkonstruktivistiskt perspektiv är identiteter processuella, relationella och multipla – de är beroende av sin omgivning och platsers/individers identiteter kan bestå av många fler olika sorters uttryck. Sedermera ses begreppet identitet som något mer än ”det som en person utger sig för att vara”, vilket är definitionen enligt Cambridge:s ordlista (citerat av Syssner, 2011). Istället menar den sociala konstruktionismen att identiteter, beteenden och behov ska ses som sociala konstruktioner som står under ständig förändring, snarare än fasta kategorier som är av naturen givna. 30 I samtida turismforskning diskuteras mycket kring processuella identiteter, det vill säga hur, på vilket sätt och under vilka omständigheter vår bild av oss själva som individer och sociala varelser förändras och befästs. Att identiteter skapas, omformas och bekräftas löpande i en ständig process är en vanlig utgångspunkt i modern identitetsforskning. 31 Identiteter är även relationella, det vill säga de formas och skapas i relation till andra människors och gruppers identiteter och sociala positioner. Det talas om in- och utgrupper där en kollektiv identitet kan existera inom en grupp just för att övriga grupper inte har denna kollektiva identitet. Därmed skapas ett ”vi” och ett ”ni” som skapar identitetsmässig sammanhållning inom det förstnämnda. En lång rad forskare har enligt Syssner belyst att en identitet måste ställas mot andra möjliga identiteter för att bli betydelsefull. En identitet utan gränser fungerar inte meningsfullt och därför måste gränserna för en identitet bevakas och skyddas. 32 Gränsdragning kan ske på många sätt inom det turistiska fältet. För att en kollektiv identitet ska kunna skapas/uppstå räcker det inte med en gränsdragning mot yttre omvärlden utan det krävs även en föreställning om inre gemenskap, enighet och gemensamma referensramar. Viljan till och känslan av samhörighet är central när identiteter växer fram. 33

Destinationsmarknadsföring Idag konstrueras platser och marknadsförs som varor. Grunden för marknadsföringen är att förmedla en positiv bild som ersätter eventuella vaga och negativa bilder av platsen gentemot innevånare, investerare och besökare. Detta för att attrahera delar av det mobila globala kapitalet till den givna platsen istället för att förlora detta till konkurrenter. Hall citerar Kotler et al. (1993:18) när han skriver om behovet av en strategisk platsmarknadsföring för återvitalisering i urbana och regionala hänseenden, för att närsamhällen ska få en utformning som tillfredställer behoven hos dess nyckelintressenter. Detta förutsätter fyra interrelaterade huvudaktiviteter 1: Utformning av en optimal mix av tjänster och egenskaper i närsamhället 2: Skapa attraktiva förutsättningar för befintliga och potentiella nya köpare och användare av platsens tillgängliga varor och tjänster.

29

Bohlin & Elbe (2007), sid 149-150 Syssner (2011), sid 61-63 31 Ibid 32 Syssner (2011), sid 65-67 33 Ibid 30

15


3: Leverera platsens varor och tjänster på ett effektivt och tillgängligt sätt. 4: Belysa platsens värden och image så att potentiella intressenter är fullt medvetna om platsens distinkta fördelar. 34 Paketering är en del av marknadsföringen av en destination. Detta sker runt en serie av äkta eller föreställda kulturella traditioner och representationer - med fokusering på en ideologi av lokalitet, plats och närsamhälle inom det retoriska språkbruket. En koncentrering på sammanhållning på platsen görs som försvar mot hotfulla internationella krafter som utgör konkurrensen. Hall menar att detta inte alltid utgör autentiska förhållanden enligt vissa kommentatorer medan Kotler et al. (1993) ser detta som legitima sätt att skapa nya ”images” i platsmarknadsföringen. 35 Ett sätt att öka sammanhållningen på en destination, eller befästa en ny lokal ”image”, är marknadsföring mot de fasta innevånarna vilket skett på flera platser i världen, bland annat Australien och Nya Zeeland. Det är inte säkert att detta förfarande är effektivt utan det kan även innebära att invånarna tar avstånd från något de anser konstruerat och falskt. Detta kan skapa spänningar mellan näringsliv och övriga gemenskaper i närsamhället. I värsta fall blir marknadsföringen bara en ytlig fasad utan förankring hos de boende på den fysiska destinationen. 36

Turismens multiplikatoreffekter Turismens totala effekt på ekonomin kan analyseras via Keynes teori om multiplikatoreffekter. Detta handlar om att pengar sätts i cirkulation i ett led som genom sitt byte av ägare får värden att byta händer och därmed ekonomin att växa/välstånd att bildas.37 Exempelvis byggnationen av ett hotell genererar inköp av materiel och löner som i nästa led genererar ett förnyat flöde mot andra marknadssektorer. Detta flöde representerar en efterfrågan som alltid söker efter tillgångar att matchas mot. Om byggandet av hotellet var den inledande direkta fasen i cirkulationen kommer en följande indirekt fas och sedan en fas som genererar så kallade ”inducerade effekter” (induced effect) – nya löner, investeringar, besparingar. 38 Besparingar leder till kreditgivning från bankerna (eftersom detta backas av inlåning) som leder till nya investeringar/inköp, investeringar/inköp leder till löner och löner leder till investeringar/inköp och besparingar och så vidare. 39 Turismens multiplikatoreffekt gällande inkomster (TIM) kan beräknas nationalekonomiskt. Om den är 2 betyder det att 1000 dollar i turistisk spendering genererar en välståndsökning i ekonomin med 2000 dollar, som ett exempel. Teoretiskt kan denna positiva flödeseffekt behållas för evigt i en ekonomi förutsatt att pengarna stannar kvar. Men så är inte fallet på grund av penningläckaget som gör att cirkulerande betalningsmedel försvinner ur ekonomin.40 34

Hall (2004) Ibid 36 Ibid 37 Holden (2006), sid 94-95 38 Ibid 39 Ibid 40 Ibid 35

16


Detta fenomen betyder att det direkta inflödet av utländsk valuta till en turistdestination inte avspeglar den kompletta bilden av den ekonomiska nytta som turisterna genererar. Samtidigt betyder det att läckage av denna nya monetära efterfrågan betyder en större försämring för ekonomin än bara det direkta värdet av pengarna som försvinner. Det är alltså den försvunna effekten av den icke inträffade penningcirkulationen som måste mätas för att få en korrekt bild av läckagets betydelse för ekonomin. 41 Varje nation som önskar vinna ekonomisk nytta via en frodande turismindustri måste ta penningläckaget på allvar och söka vägar för att minska detta. Läckage kan uppstå redan innan turisterna kommit till destinationen eftersom många icke inhemska flygbolag står för transporten. Att stödja lokala flygbolag kan därför vara ett effektivt sätt att täta till läckor eftersom transport ofta står för 40-50% av besökarnas utgifter. Detta kan dock vara en svår lösning för mindre nationer och ö-nationer eftersom dessa ofta är helt beroende av transnationella flygbolag för internationella transporter via luftvägen. Tullar på mat och dryck är en möjlighet som står till buds, förutsatt att det finns lokal tillgång på dessa varor. En nation kan även inskränka möjligheterna att importera arbetskraft och sätta strama regleringar på utländska investerare som vill investera i turismindustrin på destinationen. Det sista kan innebära att utländska investerare måste söka partnerskap med lokala aktörer för att få genomföra sin affär. Att stödja alternativa turismformer som ekoturism, ”pro-poor tourism” och så vidare är också ett sätt att minska läckage eftersom sådana turister inte efterfrågar importerade varor. Problemet med de alternativa turismformerna är att de vanligen inte genererar samma mängd besökare som den konventionella massturismen.42 Ett enkelt men tydligt klargörande görs av Ossian Stiernstrand i boken ”Riktade studier för utveckling av svensk turism” angående vad pengarna som genereras inom turistbranschen betyder för sysselsättningen. Han menar att en inkommande ”turistmiljon” skapar ett årsdagsverke i Sverige och varje kvarhållen ”turistmiljon” bibehåller ett årsdagsverke i Sverige. I relation till denna beskrivning skall ställas att 76 % av branschens omsättning 1998 utgjordes av svenska turister. Han påpekar även att varje möjlig väg för att utveckla den svenska turistindustrin bör undersökas eftersom branschen är en bra skapare och bibehållare av arbetstillfällen. Ett arbetstillfälle inom den svenska turistbranschen kan nämligen aldrig flyttas utomlands då en upplevelse är bunden till platsen där den skapas. 43

Turismens roll för nationell handelsbalans Endast olja, fordonsrelaterade produkter och kemikalier överträffar handeln med turism på den globala marknaden. De flesta länder har någon form av turistisk export som påverkar deras totala handelsbalans. Turism är en bra källa för generering av utländsk valuta. Ett land med negativ handelsbalans, mer import än export, ackumulerar skuld som i längden kan få en hämmande påverkan på landets ekonomi. Självklart förutsätter detta att fler inkommande turister spenderar pengar i det egna landet än vad de egna medborgarna för ut i likvida medel till konkurrerande turistdestinationer i andra länder. Det sistnämnda innebär att utvecklingsländer ofta kan förbättra sin handelsbalans genom turism eftersom inte så många av det egna landets innevånare reser utomlands. 44

41

Ibid Holden (2006), sid 97 43 Stiernstrand (1998) 44 Holden (2006), sid 90-92 42

17


Turism och frihandel Gällande utvecklingsländers möjligheter i syd att vinna fördelar via turisminkomster utifrån måste understrykas att det är de utvecklade länderna i nord som sitter med makten över de globala turismströmmarna. Via den liberaliserade globala frihandeln, lagstadgad via Världshandelsorganisationen (WTO) och andra internationella strukturer, är länder tvingade att öppna upp för multinationella företag som kan köpa sig internationella fördelar på den lokala marknadens bekostnad. Ett land som inte väljs ut som en destination för investeringar av den globala turismindustrin kan o andra sidan få svårt att hävda sig mot de multinationella bolagens effektiva bokningssystem och utvecklade kanaler för logistik och sälj på konkurrerande destinationer, de som fick de internationella investerarnas uppmärksamhet. 80 % av alla turister i världen beräknas resa i paketerad form. Därmed är det lätt att förstå makten som de multinationella turismoperatörerna, som utvecklar och säljer dessa paket, har i förhållande till värdnationerna som står för den turistiska råvaran. 45

Turism och ekonomiskt läckage Enligt världshandelsorganisationen (WTO) karaktäriseras turismsektorn av en brist på lokala aktörer i distributionskanalerna. Detta leder till att pengar försvinner från destinationer. Problemet är framförallt tydligt i utvecklingsländer även om det finns i alla länder med en turismindustri. 46 Det går inte att undvika läckage helt och hållet. Vanligen försvinner pengarna tillbaka till länderna där hotellen, flygbolagen och turistoperatörerna har sin bas. Detta går att acceptera så länge destinationen får in skäliga intäkter för nyttjandet av dess resurser. Men vid väldigt högt läckage tar sig turismverksamheten former liknande exploatering. 47 Läckaget är extra högt vid så kallade all-inclusiveanläggningar i utvecklingsländer. Dessa lösningar innebär att resebolaget erbjuder full sysselsättning, boende och mat inne på ett hotellkomplex till fast pris. Det mesta importeras, inklusive materielet till byggnationen av anläggningen, från utlandet och då ”allt turisten behöver” finns inne på hotellet känner den ett lågt eller inget behov av att besöka lokala företag. Samtidigt har de mesta av pengarna i priset gått till västerländska bolag via flygresa, boende, mat (vanligen importerad), försäkringar och bokningstjänster. Det är inte ovanligt att all-inclusiveföretagen själva står för guidning och göromål vid eventuella utflykter utanför huvudanläggningen.48 Det som återstår är primärt de låga löneutbetalningarna till personalen i utvecklingslandet. De pengar som hade kunnat ha spenderats på restauranger, dricks, hantverk, upplevelser, guider och chaufförer uteblir alltså från den lokala marknaden.49 De transnationella turismföretagen har resurser som små lokala aktörer har svårt att konkurrera med. Speciellt gäller detta i utvecklingsländer. Det är ekonomiska-, logistiska-, marknadsföringsmässiga-, kulturella- och språkliga barriärer som är oerhört svåra att 45

Holden (2006), sid 100-103 Schyst resande (2011), sid 9 47 Ibid 48 Ibid 49 Schyst resande (2011), sid 10 46

18


överkomma för mindre företag i den omfattning som krävs för att konkurrera genom egna länkar mot omvärlden. De lokala aktörer som lyckas hävda sig riskerar därtill att bli uppköpta och införlivade i storföretagens tillgångar. Likväl ger deras småskalighet svårt att uppehålla den kvalité som de stora transnationella företagen kräver av sina leverantörer. 50 I utvecklingsländer påverkas konkurrensförmågan hos lokala turismföretag också helt enkelt av det faktum att de befinner sig i fattiga utvecklingsländer. Infrastrukturen är begränsad med ofta otillräckliga transport- och kommunikationsmöjligheter, inklusive turistinformation för besökare. De stora transnationella företagen skapar sin egen infrastruktur åt sina gäster och skapar oaser för sin egen verksamhet och lämnar samhället utanför i befintligt, och därmed mindre attraktivt, skick.51

Tidigare forskning Kommersiell byteshandel och turism Det finns många olika typer av affärsmässig byteshandel med olika termer. Den moderna internationella termen för transnationell byteshandel är ”countertrade”. Denna affärsform nyttjas både av privat näringsliv och av stater. Normalt nyttjas denna alternativa handelsform för att skapa nya handelsflöden där sådana tidigare inte existerade och där normala penningtransaktioner av olika anledningar inte går att etablera. Exempel på det sistnämnda kan handla om nationella icke konvertibla valutor som medvetet försvårar utflödet av pengar från landet eller undermåliga reserver av utländsk valuta. 52 I turistisk kontext kan byteshandel exempelvis komma i fråga gällande att skapa nya reseflöden från och mellan utvecklingsländer. Tidigare har countertrade även använts för att stimulera turistiska flöden mellan socialistiska och post-socialistiska länder som varit svåråtkomliga för västerländska resenärer. Transnationell byteshandel inom dessa kontexter påtalades som ett verktyg med enorma möjligheter av Oudiette redan 1990 (citerad a Wilson och Wang, 1996). Överhuvudtaget används countertrade ofta av dessa typer av länder eftersom de ofta har handelsrestriktioner mot utlandet, låg tillgång till hårdvaluta, negativa handelsbalanser samt icke konvertibla valutor enligt ovan. 53 Genom att byta gåvocertifikat för turistiska produkter och resor kan länder skapa turistiska handelflöden mellan sig utan att förändra balansen på det export- och importmässiga valutaflödet. Detta är inte något som noterats särskilt ofta vid ekonomiska studier men några framgångsrika exempel har uppdagats. Abdel-Latif (1990) som citeras av Wang och Wilson har skrivit om hur byteshandel nyttjades i Egypten för att främja turismen enligt systemet nämnt ovan. Just på grund av negativ handelsbalans och stor skuldsättning började Egypten byteshandla inom alla möjliga branscher med sina utländska handelspartners. För turismen inrättades ”Kleopatraschemat“ (Cleopatra Scheme) som möjliggjorde för Egyptens handelspartners att få betalt i turistpaket för sina varor och tjänster. NEC - ett större japanskt elektronikföretag – fick betalt för en omfattande mängd TV-apparater genom att Egypten betjänade japanska turister i utbyte mot ”countertrade credits” motsvarande upp till 60 % av upplevelsepaketens värde. I paketen ingick företagskonferenser, utställningar/visningar i 50

Ibid Ibid 52 Wilson & Wang (1996), sid 31-32 53 Wilson & Wang (1996), sid 31-32 51

19


Alexandria, Cairo och Luxor, likväl som vanliga semesterpaket. Genom byteshandeln genererades fler inresande turister från Japan samtidigt som Egypten fick värdefull elektronik helt utan att offra hårdvaluta. Systemet fungerade så bra att flera branschorganisationer och statliga organ anammade det som ett fast komplementärt verktyg för att motverka skuldsättningen och den negativa handelsbalansen. 54 Wilson och Wang påtalar i sin studie från 1996 att länder i tredje världen och postsocialistiska länder ofta lider av samma problem som i det egyptiska exemplet ovan. De har hög skuldsättning, ibland en valuta som är svår eller omöjlig att växla mot utländsk dito på den internationella marknaden, och en negativ handelsbalans (reserverna av utländsk valuta är låga). Likväl kan det finnas problem så som dåligt utbyggd infrastruktur, undermåligt utbildad personal, för hög inflation, undermålig marknadsföring och otillräckligt med boendemöjligheter för att skapa en utvecklad turistnäring. I samtliga fall menar Wilson och Wang att ”countertrade” i olika former kan lösa eller utgöra en dellösning för dessa problem. 55

Fallet Sovjet – Kina Innan Sovjetunionens fall användes countertrade som ett sätt att skapa turistströmmar mellan Sovjet och Kina. Båda länderna hade valutor som inte gick att växla på internationella valutamarknaden och behov av att behålla hårdvaluta inrikes. Samtidigt ville både länder stimulera resande sinsemellan. En till synes omöjlig uppgift om de vanliga betalsystemen skulle ha använts. Med direkt byteshandel av gåvocertifikat gick problemet att lösa. De respektive staterna användes av de respektive ländernas turismoperatörer som ”clearinghus” för de värden som växlades mellan ländernas gränser. De fristående turismoperatörerna hade inte klarat av en sådan här affär på egen hand.56 Staterna beräknade vad en turist i respektive land förväntades behöva för sitt uppehälle och önskade köpa (i form av souvenirer mm.) och införskaffade detta. Sedan kunde sovjetiska turister köpa presentkort från Kina i egen valuta inrikes på ett lokalt bankkontor och kinesiska turister detsamma i sitt hemland som de senare kunde lösa in på plats i Sovjet. Således blev exakta värden matchade på båda sidor om gränsen och sålda i de egna nationella valutorna. Handelsbalansen mellan länderna bibehölls helt intakt.57 Gåvocertifikaten fick utgöra komplementär fiat-valuta för att möjliggöra transaktionen. Genom att låsa certifikaten (presentkorten/kupongerna) vid vissa varor och tjänster och regioner garanterades att rätt utvalda aktörer gynnades av denna affär. I detta fall förlades turistflödet inom utbudet hos reseagenter med bas i Moskva respektive Shanghai. Totalt sex orter i varje land mottog 10 000 turister. Avtalets löptid var tre år och kunde förnyas vid båda parters medtycke.58

Att finna lönsamhet i kommersiell byteshandel De flesta aktörer på marknaden kan finna direkt ekonomisk lönsamhet i byteshandel vare sig det handlar om stater, ideella organisationer eller små-, medelstora- eller stora företag. Wilson 54

Wilson & Wang (1996), sid 32 Wilson & Wang (1996), sid 34 56 Wilson & Wang (1996), sid 40-42 57 Wilson & Wang (1996), sid 40-42 58 Wilson & Wang (1996), sid 40-42 55

20


och Wang (1996) citerar Reisman et al (1989) när de beskriver de tre huvudförutsättningarna för lönsam byteshandel som är 1: Att överskottskapacitet existerar i någon form på grund av fluktueringar i efterfrågan. 2: Att marginalkostnaderna är låga på tillhandahållen vara eller tjänst. 3: Att förmåga finns att tydligt segmentera kundmarknaden till en tillfredsställande låg kostnad. 59 För att bli en framgångsrik byteshandlare bör enligt Shipley och Neale (1988) som citeras av Wilson och Wang (1996) följande egenskaper finnas 1: Övergripande kunskaper om de olika formerna av byteshandel. 2: Kunnande för att identifiera och ta vara på uppkomna byteshandelsmöjligheter. 3: Förståelse för kundens inköpssystem, regleringar och policies, inklusive importregleringar.60 Det finns idag inga övergripande teorier som förklarar varför byteshandel existerar trots välutvecklade internationella betalsystem men Papadopoulus (1993) som citeras av Wilson och Wang (1996) menar att det ändå är lätt att identifiera fördelarna med systemet. Han nämner en rad fördelar som bland annat inkluderar möjligheten att överkomma priskontroller, internationella institutionella överenskommelser som står i vägen för penningtransaktioner, valutaväxlingsproblem, överskottskapacitet, problematik med utländska skulder, exportökningsbehov, diversifieringsbehov, överdrivet höga internationella transaktionskostnader, likviditetsfördelar för lokala ekonomier och hävstångseffekt vid inköp.61 En aktör kan även använda byteshandel för att skapa synergieffekter med marknadsföring då byteshandeln kan generera nya kunder (mun till mun - marknadsföring) och ofta på helt nya marknader. Exempel på kända multinationella företag som använt sig av byteshandel är Ford, Coca-Cola, Daimler-Benz och Boeing. Dessa aktörer löste primärt problem med överkapacitet i sina fabriker och/eller för snabbt växande lager.62

Praktiska problem och lösningar för kommersiell byteshandel i turistisk kontext Trösklar som måste överkommas vid internationella bytestransaktioner inom turism är flera än vid penningtransaktioner. De utgörs primärt av nationella byråkratiska system som ska matchas mot varandra i samarbete, språk- och kulturskillnader (potentiella kulturella misstag), förtroendefrågor samt hög tidsåtgång till förhandlingar – att finna exakta turistiska värden att matcha mot varandra så att bägge parter blir nöjda. 63 Det finns många olika slags ömsesidiga handelsformer men Wilson och Wang föreslår två tillvägagångssätt vid internationell byteshandel i turistisk kontext – direkt byteshandel och ömsesidiga tillgodohavandekonton (credit clearing) som de kallar för ”evidence account”. 64 59

Wilson & Wang (1996), sid 35 Ibid. 61 Wilson & Wang (1996), sid 35 62 Ibid 63 Wilson & Wang (1996), sid 42 64 Wilson & Wang (1996), sid 42 60

21


Direkt byteshandel är kanske den mest primitiva av handelsformer där något byts direkt mot någonting annat av samma värde. Handelsformen är enkel att beskriva men ganska svår att använda sig av i daglig affärsverksamhet eftersom exakt matchande behov i förhållande till handelsparternas respektive utbud måste existera. Gällande att skapa turistflöden mellan utvecklingsländer och post-socialistiska länder verkar dock direkt byteshandel kunna fungera bra utifrån historiska exempel där nya turistiska flöden skapats i kombination med uppehållande av perfekt handelsbalans. Staten har här som beskrivits i ovanliggande exempel agerat som tredje part, ”mäklare”, mellan respektive lands turismoperatörer. 65 Ett ”evidence account” innebär helt enkelt att kredit och debet balanseras i protokollförd handel mellan två eller flera aktörer. Ett köp ger en debet hos köparen och en kredit hos säljaren på ett ”tredje parts-konto” som bägge parter har full överblick över. Detta används primärt vid omfattande handel med återkommande och större summor som flyttas mellan två internationella handelspartners och som förväntas att växa. Systemet passar bäst, enligt Wilson och Wang, när många olika typer av handelsvaror flyttas mellan två väletablerade handelspartners.66 Turism kan då ingå som en del i det totala handelsflödet.67 Samma system som Wilson och Wang kallar för ”Evidence account” kallas vanligen ”ömsesidig kredit” och används av både ideella (LETS) och kommersiella (Barter Exchanges) bytesringar världen över. 68

Redovisning av Empiri Kommersiella bytesringar 2011 släppte City of London en rapport om kommersiella bytesringar som skrivits av tankesmedjan Z/Yen Group. Utredningen visar på potentiella fördelar gällande överlevnad för företag, likvida hävstångseffekter på inköp och bättre utnyttjande av kapacitet. 69 Primärt används de kommersiella bytesringarna enligt rapporten för att skapa nya flöden av tillgångar som ligger vilande inom den vanliga penningekonomin – obokade hotellrum, maskiner som inte används fullt ut, obokade tjänstetimmar, stora osålda lager och så vidare. I stort sett alla företag har någon form av överkapacitet och vinner då fördelar på marknaden genom att byta denna kapacitet med andra företag inom ett slutet nätverk där konkurrenterna inte är representerade. Således kan omsättningen öka i kombination med att kostnaderna på inköp sänks (hävstångseffekt). 70 Kostnaden för att saluföra något är av självklar anledning alltid lägre än kostnaden för köparen. Säljaren lägger alltid på en vinstmarginal för annars tjänar han inga nya inkomster. Vid byteshandel utnyttjas detta som likvid hävstång för att sänka kostnader på inköp. Kostnaden för att hyra ut exempelvis ett hotellrum kanske är 200SEK men priset för att boka samma rum kanske är 1000 SEK. Att då byta ett annars osålt hotellrum, vanligen beskrivet via ett gåvocertifikat, mot en vara eller tjänst för 1000 SEK som hotellet behöver för sin drift 65

Wilson & Wang (1996), sid 38-39 Wilson & Wang (1996), sid 39 67 Wilson & Wang (1996), sid 42 68 Greco (2009), sid 138 69 City Of London ((2011) 70 Ibid 66

22


innebär då en sänkt verksamhetskostnad på 800SEK. 71 Exempel på framgångsrika kommersiella bytesringar som ges i City of Londons utredning är Nya Zeeländska Ormita Commerce Network, Schweiziska WIR och Universal Currency som är en gemensam handelsplattform för kommersiella bytesringar världen över där de kan cleara varor och tjänster mellan varandra. 72 Den sistnämnda ägs och drivs av den internationella ömsesidiga handelsorganisationen IRTA. 73 Utredarna för Z/Yen Group beräknar att upp till hundratusentals arbetstillfällen borde kunna skapas eller konserveras via ett välutvecklat affärsmässigt bytesringssystem i Storbritannien. Arbetstillfällena blir flest om bytesringssystemet även når utlandet och då blir nyttospridningen och jobbskapandet inte bara centrerat till moderlandet. Likväl beräknas slöseriet med outnyttjade tillgångar att minska för deltagande företag. Ökad likvid resiliens under lågkonjunkturer beräknas också bli en fördel för deltagande handelsaktörer.74 Revisionsmässigt finns inga problem så länge enheten som handlas med inom en bytesring kan beräknas i nationell valuta. Vanligen beskriver en kredit inom ett ömsesidigt kreditsystem en enhet av nationell valuta. Eftersom skatter beräknas på vinster och multilateral byteshandel inom ett ömsesidigt kreditsystem är utformat för att nå en handelsbalans på plus/minus noll så redovisas inga vinster i bokföringen. Om det uppstår vinster beror dessa på ökade besparingar tack vare hävstångseffekten på inköp och kan då sedermera beskattas i vanlig ordning i lagligt betalningsmedel från det vanliga företagskontot hos banken. 75 Detta sammanfattas även i svenska skatteverkets officiella ställningstagande gällande kommersiella bytesringar beskrivandes att skatteredovisning sker på sedvanligt vis. 76 Kommersiell bytesringsverksamhet bidrog enligt Z/Yen-utredarna även till en stimulering av ökad välgörenhet. Ideella organisationer med välgörande inriktning kan bli medlemmar i en bytesring och därmed ta emot krediter som donationer. Ofta får välgörenhetsorganisationer även donationer ”in natura” som de inte vet hur de ska använda. Genom att sälja den donerade varan eller tjänsten via bytesringen kan organisationen skaffa sig andra tillgångar den har bättre nytta av. Samtidigt innebär vanligen ett donerande i ömsesidiga krediter ett avyttrande av i annat fall osålda överskott som ett företag via bytesringen kan omvandla till goodwill och CSR. Således får företaget bättre socialt rykte på ett kostnadseffektivt sätt. I vissa länder utgör även ett donerande till välgörenhetsorganisationer underlag för skattemässiga fördelar för företag.77 Kommersiella bytesringar kan aldrig bli annat än ett komplement till den ordinarie penninghandeln. Z/Yen Group beskriver bytesringsdeltagandet som ett extra ben att stå på för deltagande företag med några procents omsättningsökning som resultat. Detta primärt på grund av att skatter inte kan betalas i ömsesidiga krediter. Men omsättningsökningen följs som beskrivits ovan av ett antal andra fördelar gällande likvida besparingar och effektivare kapacitetsutnyttjande som enligt utredarnas beräkningar ökar marknadsresiliensen som helhet. 78

71

Ibid Ibid 73 http://www.ucci.biz/ (2012-05-24) 74 City Of London (2011) 75 Ibid 76 www.skatteverket.se (2012-05-21) 77 City of London (2011) 59 Ibid 72

23


För maximal positiv effekt krävs en kritisk massa av deltagande företag. City Of London föreslår därför ett antal regleringar och stödjande funktioner att tas i bruk av brittiska staten för att främja en utveckling inom denna sektor, innefattandes regleringar för att motverka bedrägeri (att bytesringarna själva utfärdar kredit för egna inköp utan att betala tillbaka), upprättande av handelsstatistik inom branschen (ökad forskning) med mera.79 Intressant i sammanhanget är den franska staden ”Nantes” som i offentlig regi kommer att implementera ett WIR-liknande system som även innefattar privatpersoner. Enheten kommer att heta ”Nanto” och beräknas att sättas i cirkulation under 2013.80 Stodder som studerat ”WIR” har funnit bevis som tyder på att systemet är pro-cykliskt. Det vill säga kreditgivningen inom nätverket expanderar när den nationella penningmängden går ned. Således skapas en monetär balanseringseffekt som uppehåller handel även under tider då det är ont om lagligt betalningsmedel på marknaden - det vill säga lågkonjunkturer eller finanskriser. WIR utmärkte sig gällande detta under den stora depressionen på 30-talet i Schweiz. 81 Lietaer, Ulanowicz och Goerner går steget längre än Stodder och City Of London menandes att komplementära valutasystem är det enda sättet att strukturellt motverka finanskriser och stabilisera en ekonomis långsiktiga tillgång till betalningsmedel på ett hållbart sätt. 82

Kommersiell byteshandel och kommersiella bytesringar i turistisk kontext De mesta av det kommersiella turistiska utbudet kan sammankopplas via en gemensam faktor och det är att det som säljs vanligen till stora delar är baserat på tid. Hotell, resorts och restauranger, likväl som sport-, evenemangs- och underhållningsarenor baserar alla sina inkomster på försäljning av tid. Tid är färskvara som inte kan lagras. Varje timme som lämnas osåld en dag kan aldrig säljas igen. Enligt bytesringsrepresentanter i undersökningen kan denna osålda tid bytas till någon som A: Inte har råd att betala kontant B: Inte har för avsikt att betala kontant C: Skulle föredra att byta till sig tiden av en viss aktör om alternativet är att betala kontant hos en annan aktör. På detta vis kan ett turismföretag attrahera nya kunder och använda inkomsten från dessa till att skaffa varor och tjänster det behöver. Detta kan då ”kompensera” för existerande kostnader, sparandes kontanter, och företaget kan på samma gång få nya kunder det annars inte fått. Den enklaste anledningen till att välja byteshandel, enligt kontaktade bytesringsrepresentanter, är sannolikt att det helt enkelt är billigare att betala en summa motsvarad i värdet av egna varor och tjänster än i kontanta medel, eller att köpa något 79

Ibid http://worldcrunch.com/micro-currency-french-city-nantes-soon-you-can-pay-nantos/4839 (2012-05-22) 81 Stodder (2005), sid 13-15 82 Lietaer et al (2008), sid 27 80

24


användandes nya inkomster, ovanpå den ordinära omsättningen, som företaget annars inte hade haft. Detta gäller båda direkt och indirekt (det vill säga bytesringsopererad) byteshandel. Extra vinster kan hittas i att beskriva sitt (tids)utbud i gåvocertifikat vid byteshandel. Enligt de jag haft kontakt med så löses cirka 7 % av alla gåvocertifikat inte in vilket ger motsvarande besparingar för utfärdaren, likväl attraherar gåvocertifikatet en ny kund som kanske vill spendera mer än värdet han bytt till sig. Därmed kommer denna att spendera kontanter. Vill denne spendera mindre än värdet av gåvocertifikatet behöver inte utfärdaren, för det mesta, inte ge ut växel i kontanter vilket också skapar besparingar för hen.

Skillnader mellan en bytesring och kontantmarknaden Marknaden inom kommersiell bytesring, som är sluten för alla utom medlemmarna, skiljer sig enligt Selina Markham, Ormita, från den reguljära marknaden där vi använder oss av statliga penningsystem som alla kan handla med. Detta gäller inte enbart valutasystemmässigt utan även handelsmässigt ur socialt perspektiv. På kontantmarknaden: 1: Ett företag skapar efterfrågan genom annonsering, mun till mun-referenser, och återkommande köpvanor. 2: Befintlig ny kundmarknad är begränsad till det antal människor som ser företagets annonser, på något vis hör talas om det eller passerar dess lokaler/skyltfönster. 3: I stort sett alla företag i den kontanta ekonomin upplever tider av överkapacitet då de inte uppnår 100 % av sin potentiella försäljning/produktion. Konkurrensen är ofta hård om kundernas begränsade kontanta likviditet. 4: Möjligheten att köpa och sälja är begränsad till mängden valuta som cirkulerar i den lokala ekonomin. Ett turistföretags utbud kan alltså efterfrågas realt även om det inte omsätts monetärt. I en kommersiell bytesring: 1: Ett företags utbud efterfrågas i större grad eftersom det bara finns ett eller några få företag inom samma bransch inom det slutna nätverket. I praktiken kompletterar likvärdiga företag varandra för att tillgodose efterfrågan. 2: Bytesringen skaffar nya kunder till företaget på provisionsbasis genom centralt säljarbete. 3: Värde skapas genom handel med varor och tjänster utan att använda kontanter. 4: Handelskrediterna är i de flesta fall räntefria. 83 Genom att byta sin överkapacitet kan företag minska sitt behov av kontanter och expandera sin verksamhet på samma gång. Via bytesringens selektiva natur så matchas allt utbud mot efterfrågan, förutsatt att verksamheten sköts korrekt av operatörerna, vilket tillgodoser att 83

Greco (2009)

25


medlemmarnas totalomsättning utökas. Deras handel på ”kontantmarknaden” påverkas inte negativt och i värsta fall inte alls. I de flesta fall påverkas den positivt, annars finns vanligen låga incitament för att bli kvar i bytesnätverket för ett företag, enligt bytesringsrepresentanter. I vissa bytesringar kan du inte handla av eller sälja till någon du tidigare gjort affärer med. Således blir varje affärskontakt ett nytt handelsflöde. Oavsett om parterna handlat med varandra tidigare uppstår ett nytt flöde på en ny marknad eftersom bytesringen är en intern marknad för endast medlemmar. Varje ny byteshandelskund innebär dessutom ofta en ”stöld” av en kund från en konkurrents klientellista på kontantmarknaden. När ett företag betalar sina utgifter kontant är det en ensidig transaktion. Det är en köpare och en säljare. Bara för att du köper av någon med pengar betyder inte detta att det leder till återkommande köp. Men när du handlar inom en bytesring, eller genom direkt byteshandel, uppstår två sälj och två köp. I bytesringen måste krediterna som erhålls på tillgodohavandekontot spenderas inom samma nätverk. De kan aldrig försvinna någon annanstans. Resultatet blir att strategiska handelsallianser uppstår mellan företag som bryr sig om varandra och behöver varandra mer än vad som är gällande på ”kontantmarknaden”. Vissa bytesringar, som Ormita Commerce Network, skapar särskilda inköpsscheman för medlemmarna som skapar kontinuitet i den återkommande handeln. Detta verkar bygga lojalitet mellan företag. Eftersom företag exponeras för återkommande fluktueringar i tillgång och efterfrågan kan byteshandel utgöra ett mycket effektivt verktyg, enligt bytesringsrepresentanter, som möjliggör för organisationer av alla storlekar att mer kreativt hantera varulager och tid. Det möjliggör för företag att erhålla värden från varor och tjänster som annars förblivit monetärt värdelösa. Genom byteshandel kan nya marknader penetreras och utvärderas till lägre risk och kostnad. Systemet med bytesringar blir mer och mer accepterat och väletablerat, enligt bytesringsrepresentanter Numer sker gränslösa utbyten av alla typer av varor och tjänster jorden över via dessa kommersiella system.

Kommersiell byteshandel och turistföretag Enligt bytesringsrepresentanterna i studien så använder sig många hotellkedjor av byteshandel. Några av de största företagsexemplen är Westgate Resorts i USA, Centara Group (finns i 7 länder) och Quality Inn. Att byta tomma hotellrum mot annonsering, sängkläder, utrustning, livsmedel, sprit, möbler med mera sparar pengar och gynnar därför den totala lönsamheten. I situationer då företag har strikta budgetar eller har spenderat ut sin tillgängliga likviditet kan inköp av tjänster som annonsering och resande göras genom byteshandel utan att budgetramar överskrids och, ibland, till och med öka den totala köpkraften i hårdvaluta för företaget. Det är vanligt att företag jobbar så här för att köpa annonsering och därmed skaffa nya kontantbetalande kunder till lägre kostnad – både inom och utanför bytesringar. Den primärt nämnda fördelen i denna undersökning för turistföretag gällande den internationella konkurrensen är den likvida hävstångseffekten som uppstår vid byte av i huvudsak överskottstid mot marknadsföring och tjänster som stärker varumärket och den operationella effektiviteten. Det förstnämnda tyder på att företag på ett billigt sätt kan utöka 26


internationell marknadsföring för att överträffa sina konkurrenter. Det sistnämnda kan innebära att investera handelskrediter i bonusprogram till anställda för väl utfört arbete, inkassera osäkra fordringar i handelskrediter eller varor/tjänster som kan bytas bort inom bytesringen och/eller köpa in realkapital och tjänster som förbättrar verksamheten mot kunderna till lägre kostnader. Minskat slöseri av reala resurser blir resultatet varje gång ett turistföretag byter bort varor och tjänster, som ändå aldrig hade sålts för kontanter, mot något som genererar nytta åt verksamheten. Exempel: Apple Vacations, ett av de största reseföretagen i USA, och en ledande internationell charteroperatör har använt en kommersiell bytesring (Ormita Commerce Network) i över fem år för att expandera sin verksamhet och nå nya marknader. Bolaget kunde inte alltid fylla upp stolkapaciteten på sina flygplan vilket utgjorde en stor förlustpost. Samtidigt hade företaget stora kostnader i marknadsföring eftersom det täcker flera olika marknader. Genom deltagande i bytesring kunde Apple framgångsrikt byta tomma flygstolar mot annonsering och fylla upp sin kapacitet mer effektivt. Genom byteshandel har Apple marknadsfört sig självt på nya marknader utan att öka sin marknadsföringsbudget. Företaget byter till sig annonsering, event marketing och PRmateriel. Förra året (2011) handlade Apple inom bytesringen för motsvarande 90 000 USD. Bytessystemet möjliggör en ökad fyllnad av flygstolar men för Apple handlar det främst om att företaget kan utöka sin marknadsföring mot nya marknader på ett sätt som utan bytesringen hade minskat marknadsföringsbudgeten.

Kommersiell byteshandel och osäkra ekonomiska tider Selina Markham, Ormita, menar att under recessioner och andra tider av ekonomisk svårighet krävs fortfarande varor och tjänster, trots brist på pengar att betala dem med. Bristen på pengar gör att den monetära efterfrågan minskar och producenter och tjänsteföretag får minskad försäljning och får därmed själva en försämrad köpkraft. Men den monetära efterfrågan är inte detsamma som reell efterfrågan och de resurser som skulle tillgodose det sistnämnda finns fortfarande kvar i lokalekonomin men omsätts inte på grund av att penningcirkulationen av olika anledningar har minskat. Målaren kan fortfarande måla, mekanikern kan fortfarande laga bilar och så vidare och deras kunskaper behövs i samhället men ändå förlorar de jobbet. I denna kontext menar hon att delar eller signifikanta delar av dessa tillgångar kan beskrivas i handelskrediter inom ett ömsesidigt kreditsystem och därmed sättas i arbete igen eller hindras från att läggas vilande från första början.

Kommersiell byteshandel och mediasektorn Bytesringsrepresentanterna i studien menar att byteshandel kan bidra positivt till turistbranschens strävan att marknadsföra sig till låg kostnad eftersom de flesta turismföretag och samtliga mediabolag har höga bruttomarginaler via försäljning av ett tidsbaserat utbud.

27


I det närmaste alla mediabolag, nyhetstidningar, radiostationer, tidskrifter, tv-stationer etcetera, använder sig av byteshandel i någon form vid något tillfälle menar Selina Markham, Ormita. Nya mediabolag kan använda byteshandel för att etablera sig på marknaden då detta gör dem billigare att anlita än etablerade konkurrenter för annonsörerna. En strategi för dem kan vara att byta reklamtid mot sändningsrättigheter för program eller filmer. Att byta reklamtid mot andelar i ett företag eller andra typer av varor och tjänster bolaget behöver för sin verksamhet är andra möjligheter, enligt Selina Markham. Detta kan turistföretag dra nytta av. När en nyhetstidning inte lyckas sälja en annonsplats ersätts dessa i regel med en mindre viktig artikel. Värdet av reklamplatsen förloras och kan inte återfås igen. ”The Times Group” har enligt Selina Markham, Ormita, använt ett särskilt program där annonsplatser byts mot andelar i nya och etablerade företag. Detta sparar nya företag pengar så att resurser kan användas till varumärkesbyggande aktiviteter som behövs för tillväxt och expansion. Denna affärsmodell är utformad för att dela risker, accelerera tillväxt genom annonsering och skapa långsiktiga värden för varumärket. Billboards är en annonseringsform med fördelen att konsumenterna ”hittar” annonseringen och inte tvärtom. Företag som erbjuder billboards är också vana vid byteshandel, menar Selina Markham. Direkt byteshandel kräver att turistföretaget kan ge något mediebolag behöver, exempelvis något det kan ge till sina kunder i form av tävlingspriser eller liknande. Inom en bytesring kan turistföretaget sälja till vem som helst inom nätverket och spendera sina inkomster på marknadsföring. Mediebolaget kan sedan i sin tur spendera sina handelskrediter hos vem som helst inom bytesringen som vill sälja till det. Selina Markham menar att deltagande i en bytesring ger fördelar mot att byta direkt. Exempel på ömsesidigt utbyte mellan turism- och mediasektorn: Clear Channel Communications är det största radionätverket i USA och byteshandlar återkommande för att fylla ut sin sändningstid för reklam. Likt Apple har Clear Channel två problem. För det första har bolaget osåld överskottstid för reklam som gör att det förlorar intäkter. För det andra har bolaget behov av varor och tjänster att ge till lyssnare som priser under olika program. Genom att byta sändningstid för annonsering mot flyg-, sportevenemangs- och konsertbiljetter, trycksaker och liknande fick Clear Channel både minskad överkapacitet och de varor och tjänster som behövdes utan att utöka sina kontanta kostnader.

Kommersiell byteshandel och resande Här kan byteshandel användas till att byta varor och tjänster inom en bytesring, eller direkt om det kan lyckas, mot flygbiljetter, mässplatser, konferensbiljetter, hotellcheckar, restaurangmåltider, underhållning och så vidare. En företagare kan enligt bytesringsrepresentanter även ta ut krediter i en kommersiell bytesring som lön att betala sin egen semester med, eller göra detsamma för en anställd som en belöning för väl utfört arbete.

28


Lokala komplementära valutasystem Chiemgauern Margrit Kennedy (citerandes Fritz Schwarz: Das experiment von Wörgl, Bern 1952) ger i sin bok ”Pengar utan ränta och inflation” exempel på ett system som testades i en liten österrikisk ort med 4200 innevånare under den stora depressionen. År 1932 skapade staden Wörgl en egen lokal valuta i form av ”arbetskvitton” till ett värde av 32 000 Schilling. Dessa var utformade enligt teorier av penningreformisten Silvio Gesell och var belagda med en användaravgift, så kallat ”demurage”. Arbetskvittona täcktes av samma belopp i österrikisk valuta. Dessa två element inkorporerades för att hålla sedlarna i snabb cirkulation samt ge förtroende för dem hos befolkningen. Om användarna inte betalade avgiften, som utgjorde 1 % i månaden av värdet på sedeln, tappade sedeln i värde. På detta sätt finansierades systemet av sig självt samtidigt som användarna ansträngde sig för att spendera sina pengar innan de behövde betala avgiften. För att uppvisa betald avgift sattes ett litet klistermärke på sedelns baksida varje månad. Via detta spenderades alltid arbetskvittona av befolkningen innan nationell valuta användes. Arbetare och företag betalade ofta till och med in skatten i förtid med arbetskvitton för att komma undan avgiften.84 Inom ett år cirkulerade de 32000 arbetskvittona 463gånger och möjliggjorde försäljning av varor och tjänster för 14 816 000 schilling. Under samma tid minskade arbetslösheten i Wörgl med 25 %. Intäkterna från avgiften användes av staden för offentliga ändamål. Efter det lyckade experimentet ville 170 andra kommuner i Österrike kopiera systemet. Det slutade med att den österrikiska centralbanken förbjöd arbetskvittona eftersom den såg sitt valutamonopol hotat. 85 I Tyskland har nu en lokalt cirkulerande semi-kopia av arbetskvittona i Wörgl existerat sedan 2003 - Chiemgauern. 86 Den backas av euros men förlorar sin köpkraft var tredje månad vilket kräver en kontant avgift på 2 % av det nominella värdet av användarna för att reaktivera den igen – totalt 8 % per år. Sedlarna kan förnyas upp till 7 gånger och möjlighet finns även att genomföra chiemgauer-transaktioner med elektroniska betalkort. När ett företag eller en konsument vill växla in Euros mot en Chiemgauer så går 3 cents till en lokal välgörenhetsorganisation vilket är ett av huvudincitamenten för användande. Vill en användare växla tillbaka Chiemgauern mot Euros erhålls endast 95 cents. 87 En Chiemgauer cirkulerar 2,5 gånger snabbare än en Euro tack vare användaravgiften vilket gör att färre sedlar krävs i cirkulation för att uppnå samma handelsvolym som en Euro. Myndigheterna har inga problem med systemet eftersom en Chiemgauer är en representation av en Euro. 88

84

Kennedy (1993), sid 41-42 Ibid 86 http://www.chiemgauer.info/ (2012-05-15) 87 http://www.guardian.co.uk (2012-05-15) 88 http://www.guardian.co.uk (2012-05-15) 85

29


600 företag i Rosenheimregionen accepterar Chiemgauers som är Europas mest omfattande alternativa valutasystem. Totalt bor cirka 500 000 innevånare i regionen. Handeln i Chiemgauers uppgår till cirka 5 miljoner om året vilket är 0.2 % av Rosenheims totala omsättning. Tilläggas bör att omsättningen i Chiemgauer vanligen ökat markant varje år sedan starten. Samarbetet med välgörenhetsorganisationerna gör att valutasystemet marknadsförs aktivt av många aktörer i Rosenheim som ju erhåller 3 % av värdet varje gång någon växlar in Euros mot Chiemgauers. 2 % av värdet går till valutaföreningens drift. 89 Genom sin lokalitet bevaras köpkraft i Rosenheim via Chiemgauern och då endast 40 % Chiemgauers räcker för att skapa samma handelvolym som Euros anser förespråkare att räntekostnaderna för lokalsamhället minskar markant eftersom färre banklån krävs av näringslivet för att sätta ökad likviditet i cirkulation om lokala transaktioner behöver stimuleras. Det räcker enligt förespråkare att växla in euros i Chiemgauers för att öka köpkraften som kommer Rosenheim till del från dessa euros med cirka 60 %.90 Chiemgauer är ett av många valutasystem som vuxit fram på senare år i Tyskland som går under den gemensamma betäckningen ”Regiogelds”.91 Nästan hundra inslag från tysk media mellan åren 2008-2012 redovisas på Chiemgauers hemsida. 92

Creditos Under 2001-2002 frodades alternativa betalningssystem i Argentina. Detta var lokala och regionala monetära motsvar på den djupa ekonomiska krisen som drabbade landet på 90-talet och som fortsatte en bit in på 2000-talet. Via dessa "Creditos-nätverk" kunde människor köpa och sälja med hjälp av för ändamålet framtagna sedlar - "creditos". Således växte en parallell ekonomi fram vid sidan av den vanliga som snart var så stor att den inkluderade en tredjedel av landets ekonomiskt aktiva befolkning. Argentinarna kunde köpa det mesta med creditos läkare, tågbiljetter, hantverkare, livsmedel, kläder och så vidare.93 När den indirekta byteshandeln var som störst spenderade medlemmar mellan 11-25% av sin hushållsbudget i form av creditos. Som mest var motsvarande cirka en miljard USD i cirkulation i form av creditos. Då nationellt lagligt betalningsmedel var bristfällig under finanskrisen kunde företag betala sina arbetare i varorna de producerade. "Lönen" kunde sen säljas inom ett creditos-nätverk och erhållna bytessedlar växlas mot varor och tjänster arbetaren behövde för sitt uppehälle.94 Handelsnätverken var fristående från varandra men samarbeten för regionsövergripande handel var vanligt förekommande. Transaktionskostnader i nationell valuta användes för att hålla handelsnätverkens administration i gång. De största nätverken var regionsöverskridande vilket underlättade medlemmarnas handel. 95

89

http://en.wikipedia.org/wiki/Chiemgauer (2012-05-15)

90

http://www.guardian.co.uk (2012-05-15) http://www.regiogeld.de/ (2012-05-15) 92 http://www.chiemgauer.info/informieren/pressespiegel/ (2012-05-24) 93 Powell (2002) 94 Powell (2002) 95 Powell (2002) 91

30


Ett nätverk, ZO, etablerade kollektivt ägda fabriker och handelsträdgårdar där produkterna såldes och arbetarna betalades i creditos. ZO-nätverket etablerade även handelskedjor i creditos där exempelvis en mjölnare kunde betala skatt till den lokala offentligheten i mjöl som sedan delvis såldes inom ZO mot creditos som användes för att anlita "ZO-arbetare" att underhålla publika områden och baka bröd till skolor. Ett annat exempel är att ZO tog ett antal offentligt ägda trasiga lastbilar, lagade dem, och sedan använde dem för att köra varor mellan olika handelsplatser. Som betalning fick offentligheten 10h transport per lastbil och vecka. 96 Vissa av dessa nätverk finns kvar än idag även om de flesta försvann efter att den Argentinska ekonomin började återhämta sig. I förhållande till de flesta andra komplementära valutasystem i världen kan Creditos-systemen beskrivas som en oöverträffad gigant. På toppen av användandet utgjorde byteshandeln via creditos cirka 15 % av den argentinska medellönen.97

Ithaca Hours I Ithaca i den amerikanska delstaten New York har man sedan 1991 gett ut egna lokala pengar - "Ithaca Hours". Det alternativa penningsystemet är ett av de mest kända exemplen på lokala pengar i världen. Motsvarande 110 000 amerikanska dollars har omsatts i dessa "byteshandelskuponger", utfärdade i sedelformat, som är präglade med bilder på lokala artefakter. 98 Paul Glover som är grundaren beskriver systemet på sin privata hemsida, likväl som i korrespondens med uppsatsskribenten, som en stor framgång. Tusentals inköp och många nya vänskapsband har uppstått via valutan.99 Paul och hans medarbetare skapade Ithaca Hours som ett försök att motverka läckaget av nationella pengar från Ithaca. Sedlarna är värdelösa utanför området där valutaföreningen har medlemmar och bevarar därför köpkraften lokalt. De är grundnominerade i värdet av en standardtimlön i regionen - 10 dollar - därav namnet "Ithaca hours" (Ithacatimmar) istället för exempelvis "Ithaca Dollars". Med åren har totalt 5 ytterligare valörer tillkommit för att underlätta i den dagliga handeln - 2 HR, 1/2 HR, 1/4 HR, 1/8 HR, 1/10 HR. Den sistnämnda inkluderar en "jubileumstimme". 100 Med Ithaca Hours kan lokalbor i Ithaca köpa allt från VVS, snickeri, el-arbeten, takläggning, omvårdnadstjänster, kiropraktik, barnomsorg, bil- och cykelreparationer, livsmedel, glasögon, ved, presentartiklar och tusentals andra varor och tjänster. Till och med den lokala kreditunionen (Credit Union) accepterar Ithaca Hours för intecknings- och låneavgifter. Folk betalar även sin boendehyra med hours. De bästa restaurangerna i staden accepterar dem, likväl biografer, bowlingbanor, två stora lokalt ägda livsmedelsbutiker, det lokala sjukhuset, många loppmarknader, 55 leverantörer på "Bondens egen marknad", den lokala handelskammaren och 300 andra företag. Hundratals fler, men oregistrerade, företag har tjänat in och spenderat "timmar" i lokalsamhället, likväl anställda och privatpersoner genom privata transaktioner. 101

96

Gómez (2010) Powell (2002) 98 http://www.paulglover.org/hours.html (2012- 04 -20) 99 Ibid 100 Ibid 101 Ibid 97

31


Valet av nomineringen i timlön har som tanke att lyfta de lägst betalda upp från nuvarande lönenivåer utan att påverka de välbetaldas löner. Ett exempel ges på Glovers sida att flera av Ithacas ekologiska bönder betalar vad han kallar "de högsta lantarbetarlönerna i världen" till sina anställda - motsvarande tio dollar i köpkraft. Samtidigt innebär enligt Glover de lokalt spenderade sedlarna att efterfrågan på de lokalt producerade ekologiska livsmedlen uppehålls på närmarknaden. Således skapar de anställdas eget spenderade av sin förhållandevis lite högre lön ökad lokal lojalitet mot arbetsgivarnas produkter. Sådan är åtminstone tanken. Samtidigt är det helt legitimt inom valutanätverket för exempelvis advokater, tandläkare och andra höglöneyrken att ta ut flera Ithaca Hours per timme i arvode.102 En Ithaca Hour sätts i cirkulation genom att medlemmar i valutaföreningen backar dem med sina varor och tjänster. De erhåller via detta 2 Ithaca Hours per år samt listning i föreningens handelskatalog. Sen kan de spendera dessa sedlar hos varandra. Även olistade företag och privatpersoner kan självfallet acceptera och spendera sedlarna när de väl satts i cirkulation.103 Cirka 5 % av sedlarna sätts i cirkulation genom att betala för föreningens utgifter (som tryckandet av sedlarna) och 11 % som stöd för lokala icke vinstdrivande organisationer.104 De tusentals arbeten som Glover menar utförs tack vare Ithaca Hours utgör närsamhällets överskott som inte beskrivs av det vanliga dollarsystemet i handeln. Sådan är tanken. Därmed minskas social utsatthet, slöseri med resurser och beroende av importvaror. Glover menar att detta även skapar lokal gemenskap och en stolthet över att handelsmässigt kunna beskriva resurser som tidigare stått osysselsatta. Detta menar han gör handeln roligare för deltagarna i valutasystemet. 105 Valutaföreningen donerar Hours till lokala samhällsnyttiga organisationer. Totalt har Ithaca Hours motsvarande köpkraften hos 10 000 dollars donerats sedan starten. Valutaföreningen ger även räntefria lån till lokala företag i Ithaca Hours. Dessa har varierat mellan 50 - 30 000 dollars i motsvarat lokalt köpvärde. Glover tror att bevarandet av köpkraft lokalt gör att Ithaca kan nå ut bättre med egen export i nationell valuta eftersom beroendet av valuta utifrån minskar. Således tror han att Ithaca Hours kan bidra till positiv handelsbalans.106 Motiven på Ithacas pengar utmärker lokala förhållanden som valts att lyftas fram av valutaföreningen - lokal flora, storslagna naturscenerier, hantverk, jordbruk och barn. Ithacas "jubileumstimme" är den första sedeln i USA som hedrar en afro-amerikan.107 Gällande risken för falskmyntning har det vidtagits olika åtgärder. Multi-färgade sedlar - vissa tryckta på lokalt tillverkat och vattenstämplat bredkaveldunspapper eller handgjort hampapapper, vissa tillverkade innefattandes icke-fotokopierbart termiskt bläck, alla med serienummer - är svårare att förfalska än dollars, enligt Glover. Samtidigt gör den inneboende lokaliteten i sedlarnas cirkulation att de inte är särskilt lönsamma att förfalska.108 Paul Glover har på sin hemsida gjort en sammanställning av mediatäckning av Ithaca Hours från start 1991-2011. Där redovisas nyhetsbrev, tv-reportage, tidskrifter och hemsidor där 102

Ibid Ibid 104 Ibid 105 Ibid 106 Ibid 107 Ibid 108 Ibid 103

32


Ithaca fått redaktionell täckning. Ibland återkommande reportage i samma mediaenhet vilket innebär de nästan 500 referenserna som ges mellan 1991-2001 egentligen innebär fler reportage än beskrivna källor. Mellan 2002-2011 redovisas ett 40-tal mediareferenser. Täckningen kommer primärt från USA men många andra länder, inklusive Sverige (Svenska Dagbladet 1996-03-27), har haft mediatäckning av Ithaca Hours – Frankrike, Japan, Italien, Schweiz, Tyskland, Norge är några exempel. 109 Representanter för The Visitors Bureau of Ithaca, NY and Tompkins County som intervjuats för denna studie menar att mediatäckning till ett värde av uppskattningsvis åtskilliga hundratusentals dollar har genererats tack vare Ithaca Hours. Valutan är mycket uppskattad av turistbyrån och marknadsförs i dess officiella turistinformation som en unik tillgång för Ithaca. Besökare ”älskar” att ta del av historier kring Ithaca Hours och turistbyrån ser den som en unik generator av mun till mun-marknadsföring. Turistbyrån nämner att forskning visat att framtidens besökare kommer att föredra att handla lokalt och här kan lokala valutor utgöra ett verktyg för att underlätta detta för dem. Genom Ithaca Hours katalog kan de hitta lokalägda/lokalproducerade SPA, bondens egen marknad, viner och så vidare. En möjlighet turistbyrån nämner är att skapa upplevelsepaket där några Ithaca Hours ingår. De kan även, om så önskas, säljas som souvenirer eller utgöra underlag för souvenirprodukter – exempelvis kylskåpsmagneter med hållare för en sedel. Problemet är annars att turister, förutom backpackers, har svårt att tjäna in dem. Det måste skapas någon form av överbryggning här för att turisterna ska få tag på dem. Lokalvalutan utgör dock ett unikt komplement till övrig marknadsföring och turistiskt innehåll som ökar turistens känsla av att delta i lokalsamhället. Från början var Ithaca Hours starkt präglat av Paul Glover. Men när denne senare flyttade avtog marknadsföringen av lokalvalutan. Styrelsen som nu opererar systemet har nu bestämt sig för att få liv i Ithaca Hours igen genom att bland annat skapa en digital online plattform för handel som kan komplettera papperssedlarna med elektroniska krediter. Turistbyrån hoppas att detta ska återbörda Ithaca Hours till sin ”forna glans dagar”. När Glover var aktiv i Ithaca marknadsfördes valutan aktivt med klisterlappar, skyltar, nyhetsreportage, broschyrer med mera. Överallt i Ithaca sågs spåren av den lokala valutan – i bagerier, caféer, restauranger och så vidare . Turistbyrån påpekar att det krävs en ”champion” för att få den här typen av system att fungera och Glover var en utmärkt marknadsförare som kunde vinna över människor på ett både effektivt och djupgående sätt. Lokala företag kan sänka sina kostnader via Ithaca Hours genom den extra omsättning systemet skapar. Bäst lämpar sig systemet för småföretagen som kan köpa renovering, livsmedel, marknadsföring med mera för pengarna. Gimme Coffe - ett av de mest framgångsrika caféerna i Ithaca - accepterade Hours till 100 % av betalningen för att locka kunder under en längre tid. Tyvärr genererade detta så mycket lokalvaluta att de fick svårt att spendera dem fullt ut och minskade därför accepteringsgraden vid betalning. Många nya kunder och mun till mun-marknadsföring genererades dock under tiden och nu är Gimme Coffe en växande kedja av caféer, enligt turistbyrån. Turistbyrån påpekar även att Ithaca Hours är mer än ett kupongsystem. Det är i grund ett lokalt bytesringssystem. För att turismen ska gynnas krävs bred acceptans i närsamhället. Ska 109

http://www.paulglover.org/hourmedia.html (2012-04-20)

33


turistindustrin engagera sig för att skapa ett dylikt system krävs fördjupat samarbete med andra aktörer i närsamhället. En ren kommersiell ”top down-approach” lär inte fungera vid implementering och tar bort autenticiteten i systemet. Men lyckas förankringen kan Ithaca Hours ge en djup, personlig och meningsfull upplevelse för både lokalbor och besökare. Att befolkningen i Ithaca är väl utbildad kan ha bidragit till att systemet rönt framgång just i denna ort - som är en universitetsort -, tror turistbyråns representant. Tompkins County hade 2009 843 000 besökare som genererade 156 000 000 turistdollars. Det är uppenbart att den monetära effekten av Ithaca Hours är mycket låg i förhållande till dessa siffror. Men det är inte bara Ithaca Hours direkta monetära effekter som gynnar Ithaca enligt Turistbyrån. Genom systemet har människor engagerat sig i närsamhället i högre grad och när Glover försvann och Ithaca Hours minskade i användning tog nya lokala krafter vid med nya lösningar/projekt som fyllde i ”hålen” som det minskade användandet av Hours lämnade efter sig. Idag har Ithaca en befolkning som är mycket aktiv och som bryr sig om närsamhället. Samhällsgemenskapen och den lokala identiteten har gynnats i mycket hög grad av systemet, anser Turistbyråns representant.

BerkShares BerkShares är en lokal valuta för Berkshire regionen i Massachusetts. Skaparna av betalningssystemet ser det, likt Paul Glovers syn på Ithaca Hours, som ett verktyg för att ökad gemenskap och ekonomisk egenmakt inom regionen. Bakom systemet ligger New Economics Institute, tidigare känt som The E.F Schumacher Society. 110 BerkShares lanserades hösten 2006 och fick en miljon sedlar i cirkulation redan under de första nio månaderna och över 2,7 miljoner fram till texten lades upp på hemsidan. Över fyrahundra företag har registrerat sig för att acceptera valutan. Fem olika banker med totalt tretton kontor har samarbetat med BerkShares. Dessa agerar nu växlingskontor för sedlarna. Framtida planer för valutaföreningen är låneprogram för nystartade lokala företag (som handlar lokalt), elektroniska överföringssystem av BerkShares och bankomater. 111 Enligt den officiella hemsidan är syftet med BerkShares att fungera på lokal nivå på samma sätt som de nationella valutorna fungerar på nationell nivå för att bygga den lokala ekonomin. Detta anses ske genom att maximera handeln inom ett definierat avgränsat område. Lokala valutor var mer vanliga i början av 1900-talet i USA och erkändes redan då som ett verktyg för hållbar ekonomisk utveckling. BerkShares skiljer de lokala företag som accepterar valutan från de som inte gör det, bygger starkare relationer och ger en större närhet mellan näringsliv och medborgare, menar valutaföreningen. 112 Vidare beskrivs att de människor som väljer att använda valutan gör en medveten satsning på lokala inköp. De tar personligt ansvar för närsamhällets hälsa och välbefinnande genom att lägga grunden för en verkligt levande och blomstrande lokal ekonomi. 113 "BerkShares kommer inte, och är inte avsedda för, att ersätta den federala valutan. Deras användning bidrar till att stärka den regionala ekonomin, främja lokalt ägda företag, lokal

110

http://www.berkshares.org (2012 -04-11) Ibid 112 Ibid 113 Ibid 111

34


tillverkning och lokala arbetstillfällen och minska regionens beroende av en oförutsägbar global ekonomi." /Citat www.berkshares.org 114 Berkshares sätts i cirkulation genom att någon växlar in federala dollars mot BerkShares i något av de anslutna bankkontoren. Växelkursen är 95 cents per BerkShare. Nittiofem federala dollar kommer att ge hundra BerkShares. BerkShares är tryckta med valörerna 1, 5, 10, 20 och 50 BerkShares. 115 Den federala dollarvalutan ligger kvar på insättningskontot tills någon löser in en BerkSharesedel och därmed tar ut pengarna. Detta sker då till 5 % rabattering. 100 BerkShares löses in mot 95 federala dollars. 116 De fem procent som utgör rabatteringen är en fast del av växelkursen, inte en rabatt som kan tas ut vid försäljning. De fem procenten berikar ingen annan än kunden som får sin lokala vara eller tjänst billigare samt säljaren som skapar ett lockpris mot den lokala marknaden - ett incitament för kunderna att välja just hen mot konkurrenterna. 117 Konsumenter med BerkShares hittar spenderingsmöjligheter via skyltfönster med en logga som säger "BerkShares Accepted Here" eller genom att söka i BerkShares officiella katalog med registrerade företag. Alla företag accepterar inte BerkShares till det fulla värdet av sina varor eller tjänster men de flesta tycks göra så. Konsumenten måste fråga vid köpet för att säkert veta. Kunder får gärna betala i federala dollars och acceptera BerkShares som växel. Det motsatta är dock mindre vanligt. 118 Alla företag eller privatpersoner kan acceptera BerkShares som betalning och sedan använda dem som de vill. Registrering är inte nödvändig. Organisationen rekommenderar dock att handlare väljer att registrera sig för att inkluderas i verksamhetskatalogen av ett antal skäl. Att registrera sig innebär erhållandet av material som underlättar handeln med BerkShares inbegripet broschyrer, information, klistermärken och annat reklammaterial. Registrerade handlare får även uppdateringar och nyhetsbrev som håller dem informerade om den senaste utvecklingen i valutanätverket. Slutligen får de även gratis listning i en online katalog och i framtida trycksaker eller reklamplatser som presenterar en lista på anslutna företag. 119 Enligt Berkshares officiella hemsida och New Economics institutes hemsida har ett stort antal artiklar i pressen och nyhetsreportage i tv skapats som täcker Berkshares sedan lanseringen 2006. 120 Totalt 18 nyhetsklipp i amerikansk och internationell television redovisas på Berkshares egen hemsida. Förutom amerikansk regional och nationell media finns även täckning från en fransk, rysk och en japansk tv-station. Flera kända amerikanska tv-stationer som Fox, ABC och så vidare har gjort reportage om Berkshares. 121

114

Ibid Ibid 116 Ibid 117 Ibid 118 Ibid 119 Ibid 120 Ibid 121 Ibid 115

35


Gällande täckning i pappersmedia redovisas (med länkar) 2006 - 10 artiklar 2007 - 22 artiklar 2008 - 25 artiklar 2009- 34 artiklar 2010 - 4 artiklar 122 Ett exempel på reportage som ej angivits på hemsidan är från Al-Jazeera på plats i Berkshire med reporter 2009. Reportaget är på arabiska och speglar ett tydligt internationellt intresse för Berkshares som fenomen. 123 Ett annat nämnvärt tv-reportage som ej angets på deras hemsida är BerkShares & Multiplier Effect Feb 2011 Channel 5, där en represenant från valutaorganisationen förklarar tanken med att skapa en lokal optimering av multiplikatoreffekten via berkshares.124 Ett annat utmärkande mediainslag är att Great Barrington som ligger inom ”BerkShareregionen” utnämndes i Maj 2012 till USA:s bästa småstad i resesektionen av tidskriften Smithsonian Magazine. Lokalvalutan nämndes specifikt som en av de framträdande komponenterna i stadens karaktäristik.125 Genom kommunikation med BerkShares organisation och BerkshiresVisitors Bureau fick jag reda på att turister ofta ringer innan de besöker regionen för att ta reda på hur de bäst kan nyttja sedlarna och var de kan köpa dem. Det innebär ju en 5 % rabatt för dem i handeln att införskaffa och använda BerkShares samtidigt som det ger en unik upplevelse. Både turistorganisationen och den lokala handelskammaren lyfter fram BerkShares i sin marknadsföring. Cirkulationen av BerkShares ökar cirka 10 % under turistsäsongen (sommar och vintermånaderna) vilket tyder på att de uppskattas av turister. Berkshire Visitors Bureau marknadsför BerkShares via sin besökskatalog (nående 140 000 individer), nyhetsbrev (48 000 mottagare), hemsida och allmänna PR-marknadsföring. För att förbättra marknadsföringen av BerkShares funderar valutaorganisationen kring att använda kampanjer via sociala medier och nyhetsbrev i ökad utsträckning för att komplettera medlemskatalogen. Berkshire Visitors Bureau tror att BerkShares stärker den lokala identiteten i Berkshire genom att stimulera lokal handel och samtidigt ha grafisk utformning med lokal prägel. Inga bevis för effektiviteten gällande detta finns dock eftersom ingen undersökning har gjorts. En annan problematik gällande turismbranschen är just att BerkShares inte kan spenderas utanför valutaregionen vilket omöjliggör för exempelvis hotell att köpa marknadsföring mot inkommande turister (men de kan växla in valutan mot USD om så önskas för att göra 122

Ibid www.youtube.com sökord: Al Jazeera coverage of Berkshares (2012-05-05) 124 www.youtube.com sökord: BerkShares & Multiplier Effect Feb 2011 Channel 5 (2012-05-05) 125 www.smithsonianmag.com (2012-05-10) 123

36


inköpen). BerkShares beräknas motverka läckage genom att systemet erbjuder 5 % rabatt på lokala inköp men den ideala bilden, menar valutaorganisationen, vore om systemet kunde minska behovet av import till regionen. Detta kunde ske genom att ge små lån helt eller delvis i Berkshires till nya företag med affärsmodeller som fyller behov som idag endast kan fyllas av företag utanför regionen. Sedlarna är uppskattade som souvenirer av turister och när sedlarna försvinner skapas ett överskott på kontot som backar sedlarna vilket kan, om så önskas, inkasseras som vinst av valutaorganisationen. Valutaorganisationen uppmuntrar dock inte turister att ta med sig sedlarna hem eftersom de bara tryckts i en viss mängd. BerkShares cirkulerar i en region med cirka 10 000 innevånare av vilka hälften bor i Great Barrington.

Salt Spring Dollars Korrespondens med en representant för ”The Salt Spring Island Monetary Foundation” som driver valutan ”Salt Spring Dollars” på Salt Spring Island i Kanada understryker att lokala sedelvalutor kan utgöra utmärkta turistsouvenirer. De har en speciell bankomat för ändamålet där sedlarna kan köpas med bankomatkort. Föreningen säljer sina ”$$” till fullt värde i kanadensiska dollars och tillhandahåller även samlarpärmar. Sedlarna är konstnärligt utformade med lokala motiv. När turisterna lämnar ön kan föreningen inkassera en ansenlig mängd av den monetära backningen till dessa sedlar och på så vis delvis finansiera sin verksamhet. För att öka användandet av sedlarna i den lokala handeln har föreningen nu bestämt att låta 5 % av inköpet av sedlarna gå till lokala ideella föreningar och välgörenhetsorganisationer. Tanken är att dessa då ska börja marknadsföra och sälja Salt Spring Dollars och därmed öka spridningen.

Analys Lokala valutor och turistiska marknadsfördelar Lokala valutasystem marknadsförs av respektive turistbyråer i Berkshire och Ithaca som unika lokala yttringar att ta del av för besökare. De verkar även generera nya komponenter till den identitetsskapande processen som en destination har att arbeta med i sin strävan att skapa attraherande bilder mot omvärlden. Detta tyder erfarenheter från deltagare i undersökningen på likväl som dokumenterad mediatäckning av destinationers lokala valutasystem exempelvis internationella mediainslag om Great Barrington (BerkShares) och Ithaca, NY (Ithaca Hours). Detta kan sammankoppas med Bohlin & Elbe:s beskrivning att allt från lokal konst, musik, naturyttringar, matkultur och så vidare kan lägga grund för en lokal identitet och vidare en destinations image mot omvärlden. De lokala valutor som studerats här med direkt kontakt med brukare och intressenter – Ithaca Hours, BerkShares och Salt Spring Dollars - har alla varit lokalt tryckta med bilder på sådana identitetsrelaterade komponenter, med grund i naturbaserade- eller kulturella lokala tillgångar. 37


Dessa bilder med lokala associationer får användarna ta del av vid varje transaktion vilket eventuellt kan bidra till att påverka den identitetsskapande processen i positiv riktning. Ithaca Hours är även tillverkade i lokalproducerat fibermateriel - både hämtat från naturen (kaveldun) och odlat (hampa) - vilket gör att brukarna till och med rent fysiskt kan "känna" lokaliteten i sedlarna. Detta samtidigt som det lokala valutasystemet i sig självt utgör en sådan identitetspåverkande komponent i form av en slags lokalmonetär kulturyttring. Således blir sedlarna som cirkulerar en slags indirekt marknadsföring av destinationens unika förutsättningar mot de egna innevånarna – åtminstone de som deltar i valutanätverket. Detta via koppling till Syssner som menar att identiteter kan skapas och formas genom aktiva processer av återkommande associationer. Identiteter är även relationella och enligt Syssner måste de verka inom tydliga ramar - det krävs ett "vi" mot ett "ni" - för att vara existensberättigade. Lokala valutor (vi) kan här ställas mot lagligt betalningsmedel - det nationella penningsystemet - (ni) och likväl skapa och uppehålla nya relationer mellan brukare som inte kan existera på samma sätt på andra platser där endast lagligt betalningsmedel används för transaktioner. Den unika gemenskapen kring ett lokalt valutasystem gör, enligt studien, att besökare utifrån känner sig delaktiga i det lokala samhällslivet på en destination när de handlar med en lokal valuta i högre grad, än om de handlar med lagligt betalningsmedel. Studien visar också att lokal samhällsanda (community spirit) sannolikt kan främjas via ett lokalt valutasystem och få människor att vilja engagera sig mer aktivt i närsamhällets utveckling – även utanför valutanätverket. Detta kan ställas i relation till Syssners påpekande att identiteter är beroende av en föreställning om inre gemenskap, enighet och gemensamma referensramar. Ett lokalt valutasystem verkar kunna främja just dessa tre saker genom enighet kring de bilder som präglats på sedlarna, inre gemenskap via handel i det begränsade antal affärer och andra instanser som accepterar den lokala valutan och de gemensamma referensramarna kring synen att deltagande i det lokala valutasystemet är att stödja det lokala närsamhälle man själv som individ tillhör. "Image" innebär enligt valt ramverk i studien en övergripande bild av en plats som visas utåt och som byggs upp av ett antal associationer kopplade till olika landskap, produktionsformer, kultur och traditioner som anses vara typiska för platsen verkar lokala valutor kunna platsa in som en del av detta, enligt beskrivningarna ovan, och ovanpå detta faktiskt sprida och öka exponeringen av en images delkomponenter genom själva användningen i handeln. Likväl som en direkt attraktionskraft för regional -, nationell- och internationell media. Detta överensstämmer med Kotlers argument kring vikten av att belysa platsens värden och image så att potentiella intressenter är fullt medvetna om platsens distinkta fördelar vid destinationsmarknadsföring. Men det kräver, som studiedeltagare vittnat om, en grundläggande förankring i lokalsamhället för att ett lokalt valutasystem ska fungera. En ytlig top-down applicering av ett lokalt valutasystem i marknadsföringssyfte är sannolikt ett vanskligt projekt för en destination, enligt deltagare. Det får inte bli "ännu ett vanligt kupongsystem" eller något som ska ”klistras på” medborgarna. Att gå ut för hårt i marknadsföring gentemot de egna innevånarna för att skapa och befästa en ny image är enligt Hall riskfyllt eftersom det kan uppfattas som konstruerat och falskt vilket överensstämmer med studiedeltagarnas erfarenheter. Förtroende och gemenskap mellan brukarna är mycket viktigt och detta kan enligt deltagare uppnås genom drivkraften och kunskapen hos en stark individ eller via en (grästrots)organisation. En stark individ, en eldsjäl, som får systemet att fungera och nå framgång kan dock skapa en organisatorisk bräcklighet som kan komma till 38


uttryck om denne individ av någon anledning inte kan fortsätta sitt arbete med valutasystemet. På Salt Spring Island är den grundläggande användningen i nuläget begränsad till försäljning av sedlarna i form av turistsouvenirer och samlarobjekt vilket genererar ett överskott varje år på det konto som backar upp sedlarna med lagligt betalningsmedel. Varje ”utvandrad” Salt Spring Dollarsedel sprider en bild av ön mot omvärlden och lämnar kvar likviditet till den lokala ekonomin via ”myntfoten” bestående av medel på ett bankkonto. Detta tyder på att lokala valutasystem i sedelformat kan komplettera övrig souvenirförsäljning vilket bekräftades som sannolikt av andra deltagare. Både i Berkshire och Ithaca var turistbyråerna positiva till de lokala valutasystemen och inkluderade dem i sin officiella marknadsföring av sina destinationer. Att turistbyrån i Ithaca ofta får förfrågningar kring Ithaca Hours av potentiella besökare stödjer den positiva turistiska kopplingen. Detsamma gör det faktum att cirkulationen av BerkShares varje år ökar med 10 % under turistsäsongen i Berkshire County, enligt valutaorganisationen. Berkshares, Salt Spring Dollars och Chiemgauern är mer tillgängliga för turister eftersom de backas av lagligt betalningsmedel och därmed kan införskaffas med detta. Ithaca Hours är mer svåråtkomlig då den backas av valutanätverkets handelsutbud och kräver därmed speciella lösningar för att bli tillgängliga för vanliga turister.

Lokala valutor och ekonomiskt läckage De delar av det turistiska produktionssystemet som kan beskrivas monetärt i handeln av lokala valutor är begränsade till just lokala turistiska utbud. Lokala valutor verkar ha en viss direkt ekonomisk inverkan under normala ekonomiska omständigheter om än en mycket begränsad sådan. Det handlar mer om relationsbyggande och lokal marknadsföring mellan lokala företag, föreningar och medborgare. Att använda ett lokalt valutasystem som ett sätt att locka kunder verkar kunna fungera bra för enskilda företag. Föreningar kan använda lokala valutor för att generera donationer från närsamhället. Samtliga deltagare påpekar att den givna lokalvalutan riktar in sig på samhällets överskott i mer eller mindre grad, varor och tjänster som annars inte hade sålts, som huvudsakligt mål för praktiskt användning i handeln. Således blir systemen ett komplement för att minska lokalt resursslöseri. Men det verkar som att volymen måste öka markant i samtliga fall för att ge en signifikativt positiv inverkan på ekonomin. Creditos-nätverken i Argentina är de enda moderna komplementära valutasystemen i sedelformat som gjort skillnad i denna fråga – under den stora finanskrisen i Argentina åren runt 2000-talets början. Arbetskvittona i Wörgl är ett tidigare exempel men var offentligt drivet vilket möjliggjorde skatteinbetalningar i lokalvalutan. Chiemgauern utmärker sig bland lokalvalutorna utförandemässigt eftersom detta system expanderar tydligt varje år och har som grundidé att optimera multiplikatoreffekten mer ingående än de andra valutorna. Vid ekonomiskt läckage försvinner ju stora mängder turismpengar från en destination utan att hinna beskriva lokal handel (om de ens hinner fram till destinationen). Genom att växla in de pengar som faktiskt stannar på destinationen – exempelvis löner - mot en "Chiemgauer-valuta" bevaras köpkraften i lagligt betalningsmedel lokalt på ett konto och ökar samtidigt sin velocitet i den lokala handeln 2.5 gånger. Det ger alltså 60 % i ökad lokal köpkraft per nationell valutaenhet som turister för in till destinationen 39


vilket eventuellt kan ge utslag i TIM-mätningar via inducerade effekter (sedlarna når ju nya marknadsaktörer snabbare). Dessutom går några procent i lagligt betalningsmedel vid inväxlingen till lokala ideella föreningar eller välgörenhetsorganisationer vilket kan bidra positivt till destinationens välstånd. Arbetskvittona i Wörgl som är Chiemgauer-systemets förebild är berömt för sin positiva inverkan på lokalekonomin när mängden lagligt betalningsmedel minskade kraftigt i Wörgl under finanskrisen på 30-talet. Detta kan tyda på att Chiemgauern har potential att skapa verklig ekonomisk skillnad om den tillåts att fortsätta expandera. Detsamma kan gälla Ithaca Hours som i utförande är väldigt lik Creditos-sedlarna då den endast backas av deltagarnas löfte om att acceptera valutan för försäljning av sina varor och tjänster och köparnas förtroende för nätverket. Nu när valutaorganisationen i Ithaca vill komplettera sedlarna med en online handelsplattform kommer Ithaca Hours att kombinera elektronisk ömsesidig kredit med nuvarande system vilket borde kunna ge systemet möjlighet att mer flexibelt kunna expandera vid behov – likt WIR. Av någon anledning tycks dock den reella ekonomiska nyttan av de lokala valutasystemen hållas tillbaka under normala ekonomiska omständigheter. Under finanskriser tycks de bli mer populära på grund av bristen på lagligt betalningsmedel som då infinner sig. Detta kan tyda på att turistdestinationer med stort ekonomiskt läckage kan nå större framgång med att införa lokala valutasystem än mer ekonomiskt stabila destinationer. Till detta bör adderas dock att Ithaca har en framgångsrik turistsektor och en högutbildad befolkning vilket turistbyrån tror är en anledning till framgången med lokalvalutan. Utbildade människor kanske är mer villiga att ta till sig nya koncept eller är åtminstone i en position att utbilda sig kring dem på ett lättillgängligt sätt. En fördel som fattiga lågutbildade människor vanligtvis inte har. Andra paralleller till läckagefrågan är att en lokal valuta är en protektionistisk lösning i och med den bara kan användas för lokala inköp. Om en aktör utifrån väljer att sälja något mot lokal valuta så måste den senare även köpa något inom valutanätverket vilket innebär ett lokalt inköp till samma värde. Det är möjligt att lokala valutor i viss mån kan kompensera för läckage via detta och därmed komplettera andra protektionistiska lösningar som tullar och handelsregleringar. Gällande problem med all inclusive och andra väldigt läckagerelaterade turismformer har inga direkta lösningar via valutasystem kunnat hittas i studien. Dock pekar studien på möjligheter att göra mer av de valutaenheter som faktiskt stannar kvar i lokalsamhället eller komplettera dem. Den lokala valutan, beroende på design, kan antingen "låsa fast" pengar (Berkshares/Salt Spring Dollars) lokalt eller addera en ny penningmängd som skapar kompletterande omsättning (Ithaca Hours/Creditos). Eller så kan dessa varianter kombineras genom att tvinga fram en ökad cirkluationsvelocitet som Chiemgauerns design gör via användaravgiften samtidigt som lokalvalutan kan växlas in till nationella pengar vid behov. Chiemgauerns donationskomponent vid inväxling gör att lagligt betalningsmedel även kan gå till lokala socialt- eller miljöinriktade icke vinstdrivande organisationer och ändå öka den lokala multiplikationseffekten på samma gång. Stiernstrands menar att en inkommande ”turistmiljon” skapar ett årsdagsverke i Sverige och varje kvarhållen ”turistmiljon” bibehåller ett årsdagsverke i Sverige. Om vi antar att Chiemgauern ökar cirkulationsvelociteten med 60 % innebär det hypotetiskt att 2 "turistmiljoner" skulle kunna skapa 3.2 årsdagsverken lokalt. Så kan intressenternas information gällande Chiemgauer åtminstone tolkas i detta sammanhang.

40


Traditionella sätt att minska läckage kan vara svåra uppehålla i det internationella frihandelssystemet eftersom lokala ekonomier är tvingade via WTO att acceptera investeringar från multinationella koncerner. Det finns även andra hinder. Exempelvis små önationer har svårt att etablera egna flygbolag och effektivt utnyttja närproduktion för läckageminskning. Utvecklingsländer har svårt att skapa den infrastruktur för kommunikation och transport som turismen kräver. Inte minst om läckaget är stort. Creditos-nätverken i Argentina visar att lokala valutasystem kan handelsmässigt beskriva nya transportmöjligheter och faktiskt flertalet varor och tjänster i närsamhället vid nationell penningbrist och därmed finansiera saker som samhället behöver utan att använda lagligt betalningmedel. Stodders studie av WIR ger också belägg för att en komplementär valuta kan expandera vid brist på lagligt betalningsmedel på marknaden för att täcka upp behovet av utbytesmedium. Detta stödjer en koppling till ett motverkande av lokala läckageeffekter.

Kommersiell byteshandel och marknadsfördelar Direkt byteshandel har många fördelar enligt studien men är svår att få till stånd. En bytesring ger samma fördelar (minus avgiften till operatörerna förstås) via indirekt byteshandel. Detta adderar flexibilitet som passar bättre om ett företag vill sätta byteshandeln i system och skapa handelsvolym gentemot flera olika aktörer. En bytesring erbjuder en intern kompletterande marknad med reglerat utbud vilket gör att deltagande företag får en ny handelsarena där konkurrenter på kontantmarknaden är helt utestängda - åtminstone tills deltagande företag sålt så mycket det kan men efterfrågan fortfarande är större. Deltagande bytesringsrepresentanter har påvisat fördelar med sänkta kostnader på inköp för turistföretag vilket kan användas för att öka sin internationella marknadsföring och/eller öka företagets likvida besparingar, genom att täcka fasta kostnader med byteshandel. Detta samtidigt som kapacitetsutnyttjandet expanderar med helt nya kunder (som med sannolikhet kan komma direkt från en konkurrent) vilket ökar möjligheterna för mun till mun-marknadsföring. Genom stärkt likviditet kan ett turistföretag bättre överleva i den glokala konkurrensen genom besparingsbuffertar för dåliga tider eller ökade investeringar. City of London menar att etablering av ett utbrett bytesringssystem - både lokalt, nationellt och internationellt verkande – kan gynna Storbritanniens ekonomi och skapa ett ansenligt antal arbetstillfällen. Detta speciellt vid internationell handel. En intressant notering kopplad till City of Londons rapport är att den franska staden Nantes under 2013 kommer att införa en egen variant av ”WIR” implementerad i offentlig regi – ”Nanton”. Detta elektroniska bytesringssystem kommer att inbegripa både företag och medborgare i staden. Enligt Schysst Resande (2010) har små lokala i företag svårt att konkurrera med internationella aktörer eftersom de saknar distributionskanaler, expertis kring internationell handel, språkliga och kulturella kunskaper och andra viktiga tillgångar vid export/import. Här tyder studien på att internationellt verkande bytesringar kan erbjuda en kompletterande handelskanal som tillhandahåller både internationella kontaktnät och nödvändiga expertiser i kombination med sänkta kostnader på inköp. Detta visar handelsexemplen från bytesringsrepresentanter där turistföretag sålt överskottskapacitet i utbyte mot internationell marknadsföring. Om en destination endast har en lokalt verkande kommersiell bytesring kan denna skapa kanaler mot omvärlden via internationella clearingsystem bytesringar emellan, enligt City of 41


London, och på så vis erbjuda internationella kanaler åt sina lokala medlemmar ändå. Medieföretag vill ofta byteshandla enligt bytesringsrepresentanter och här ges alltså alternativa kanaler att nyttja för alla företag med utbud som passar mediebolagen de vill annonsera hos. Direkt byteshandel är dock enklare att beskriva i ord än att få till stånd i verkligheten enligt Wilson och Wang. Kommersiella bytesringar sparar tid och ökar flexibiliteten om ett företag vill sätta byteshandel i system – både lokalt och internationellt – enligt bytesringsrepresentanter, vilket Wilson och Wang verkar överensstämma i, gällande internationell handel, via deras beskrivning av ”Evidence Accounts” som passande för byteshandel i större och återkommande volymer mellan länder. Detta eftersom mediebolaget kan sälja överkapacitet till ett företag och göra inköp från ett annat vars utbud passar det bättre. Bytesringen agerar även extern säljrepresentation för medlemmarna vilket gör att totalmarknadsföringen av anslutna företag ökar. Under stor finansiell oro på en marknad verkar medlemskap i kommersiella bytesringar kunna öka överlevnadsmöjligheterna, detta enligt Stodder och Lietaer et al, för alla typer av företag. Men ju högre vinstmarginal ju mer likvid hävstångseffekt på inköp. Genom att ge bytesringarnas krediter som lön (bonus) till sig själv eller sina anställda verkar företagare, till viss del, kunna nyttja sin överskottskapacitet för att sänka lönekostnader i lagligt betalningsmedel och/eller öka totallöner. Genom att belöna sina anställda med bytesringskrediter kan dessa sannolikt stimuleras till att bli mer produktiva, enligt studiedeltagare, vilket kan ge marknadsfördelar. En ökning av CSR, med förmodad tillhörande marknadsföringseffekt, kan ske genom att donera till välgörenhet i bytesringskrediter eller varor/tjänster till en välgörenhetsorganisation som är medlem i en kommersiell bytesring (och därmed kan sälja detta mot bytesringskrediter). Detta enligt bytesringsrepresentanter. Ett företag kan även byta ägarandelar mot behövda varor och tjänster, direkt eller via bytesring, som ett sätt att slippa ta banklån eller för att attrahera riskkapital som annars hade varit svårt att komma över, enligt bytesringsrepresentanter.

Kommersiell byteshandel och läckage Lönsam byteshandel förutsätter enligt Wilson och Wang att 1: Att överskottskapacitet existerar i någon form på grund av fluktueringar i efterfrågan. 2: Att marginalkostnaderna är låga på tillhandahållen vara eller tjänst. 3: Att förmåga finns att tydligt segmentera kundmarknaden till en tillfredsställande låg kostnad. Gällande 1 så ger studien exempel på hur överskottskapacitet hos turistföretag kan se ut exempelvis osålda flygstolar eller hotellnätter, gällande 2 så poängteras av deltagare att turistiska produkter vanligen är tidsbaserade och därmed har höga vinstmarginaler och därmed borde passa bra för byteshandel enligt Wilson och Wangs analys, gällande 3 så visar studien att detta kundsegmenteringsarbete kan överlåtas åt en kommersiell bytesring så att företaget själv slipper leta efter bytesvilliga handelspartners. En kommersiell bytesring är ju som ett extra säljkontor åt medlemmarna med fokus på multilateral byteshandel.

42


Angående 3 så är en kommersiell bytesring sannolikt även en bra kunskapskälla gällande internationella handelspolicys och regleringar, språkliga och kulturella kunskaper och andra aspekter som krävs vid internationell handel eftersom den arbetar med dessa frågor dagligen. Speciellt gäller detta om bytesringen har kontor i flera länder. Bytesringar kan även cleara värden mellan varandra och på så vis möjliggöra internationella multilaterala penninglösa transaktioner trots att bytesringarna handelsparterna anslutit sig till endast har lokal representation. Därmed kan även kunskap om olika länders unika handelslagar delas internationellt mellan bytesringarna till förmån för medlemmarna. Wilson och Wang räknar upp möjligheten att överkomma priskontroller, internationella institutionella överenskommelser som står i vägen för penningtransaktioner, valutaväxlingsproblem, överskottskapacitet, problematik med utländska skulder, exportökningsbehov, diversifieringsbehov, överdrivet höga internationella transaktionskostnader, likviditetsfördelar för lokala ekonomier och hävstångseffekt vid inköp som fördelar med byteshandel. Allt detta kan kopplas samman med besparingseffekter eller öppnanden av nya turistflöden (vilket de själva ger exempel på via byteshandelsframkallade turistflöden mellan Kina-Ryssland och Japan-Egypten). Trots att Wilson och Wangs studie är från 1996 verkar deras resultat överensstämma i stort med information delgiven från bytesringsdeltagare i denna studie. Empirin tyder på att turistföretag både kan spara pengar på inköp och vinna nya kunder från nya marknader på samma gång via byteshandel. Stodder och Lietaer (et al) menar att komplementära valutasystem (exempelvis kommersiella bytesringssystem) kan agera pro-cykliskt (Stodder) och stabilisera upp marknadslikviditet vid behov (Stodder och Lietaer et al). Detta tyder på att en destination med högt läckage ändå kan uppehålla lokal handel genom att beskriva lokala resurser med ömsesidiga krediter istället för lagligt betalningsmedel. Likväl tyder studiens egenproducerade empiri i kombination med Wilson och Wangs studie på att en destination kan importera och exportera varor och tjänster med perfekt bibehållen handelsbalans genom att nyttja direkt eller indirekt byteshandel. Import och export kan ske direkt mellan företag, indirekt via kommersiella bytesringar eller offentligt genom att stater går med på att agera mäklare och/eller clearingplattform för handeln. Vidare påpekar City of London, liksom bytesringsrepresentanter i denna studie, att byteshandel kan öka donationer till välgörenhet. Eftersom real överkapacitet vanligen blir ett resultat av penningläckage kan detta beskrivas i ömsesidiga krediter som doneras till välgörande ändamål på destinationen. Eller tvärtom att företag i rika länder donerar sin överkapacitet via internationell bytesclearing till välgörenhetsorganisationer i ett utvecklingsland. Eftersom byteshandel använder vinstmarginalen som hävstångseffekt vid inköp så ökar köpkraften för deltagarna. Om ett turistföretag väljer att byta till sig varor och tjänster det vanligen spenderar lagligt betalningsmedel på så minskar dess utgifter i lagligt betalningsmedel motsvarande vinstmarginalen på det som byts bort. Eftersom tid vanligen är det som säljs av inom turismsektorn så tyder studien på att hävstångseffekten kan bli mycket fördelaktig för ett turistföretag. Om det som byts beskrivs via ett gåvocertifikat finns även möjligheten att detta inte löses in vilket ger chans till ytterligare besparingar. Om det löses in kan kunden dessutom, väl på plats, ändå spendera hårdvaluta ibland.

43


Allt säljbart kan beskrivas med ömsesidig kredit vilket gör att detta komplementära betalningsmedel aldrig kan bli bristfälligt förutsatt att det finns köpare och säljare som vill ha varandras utbud inom nätverket. Detta enligt deltagare i studien som därmed indirekt ansluter sig till Stodder och Lietaer et al i åsikten att ömsesidiga kreditsystem kan uppehålla handeln i svåra ekonomiska tider när lagligt betalningsmedel är bristfälligt. Ovanpå det menar Wilson och Wang att när import görs via byteshandel uppehålls perfekt handelsbalans vilket motverkar ökad skuldsättning som enligt valda teoretiska ramverk är en utkomst av ekonomiskt läckage för många destinationer.

Sammanfattning platsmarknadsföring Platsmarknadsföring kan sannolikt gynnas av komplementära valutor. Detta via kopplande av empirin i denna uppsats till Kotler et all:s 4 komponenter för effektiv platsmarknadsföring Komponent 1: Utformning av en optimal mix av tjänster och egenskaper i närsamhället Här kan komplementära valutor göra det möjligt att öka utbudet eftersom vilande tillgångar kan sättas i arbete. Lokala sedelsystem kan skapa nya unika marknadsplatser och transaktionsmöjligheter som blir en unik upplevelse för besökare. Därtill kan egenskaperna lokal identitet och lokal gemenskap stärkas på destinationen. Komponent 2: Skapa attraktiva förutsättningar för befintliga och potentiella nya köpare och användare av platsens tillgängliga varor och tjänster. Kompletterande handel via komplementära valutasystem kan eventuellt göra fler varor och tjänster tillgängliga för nära och inkommande besökare. Därtill verkar turister känna djupare deltagande i handeln om de använder en lokal valuta vilket ökar attraktiviteten på att göra inköp. Komponent 3: Leverera platsens varor och tjänster på ett effektivt och tillgängligt sätt. Bytesringar kan inte sägas tillföra effektivitet gällande betalning eftersom de är en extra aktör att hantera samt att de bara når en internmarknad. Dock kan de sägas öka effektiviteten om destinationen annars säljer outnyttjade tillgångar för att sänka priset på inköp av exempelvis internationell mediaannonsering eller varor/tjänster som platsen inte kan producera på egen hand. Lokala valutor av BerkShares utformning ökar tillgängligheten till lokal handel för besökare genom att ge 5 % rabatt på inköp. Komponent 4: Belysa platsens värden och image så att potentiella intressenter är fullt medvetna om platsens distinkta fördelar. Kommersiella bytesringar kan erbjuda hävstångseffekt på inköp av annonsering via komplementära krediter för att framhäva fördelarna av en destination mot omvärlden. Lokala valutor kan sprida ett lokalt bildspråk via sedlar för att stärka medvetenheten lokalt. Därtill kan lokala valutor attrahera lokal, nationell och internationell media som sprider information om platsen "gratis" på grund av deras funktionalitet som råvara för artiklar och reportage.

44


Slutsatser och avslutande reflektioner Kommersiell byteshandel och marknadsfördelar på en turistdestination Den primära fördelen som påvisats i studien gällande byteshandel och dess marknadsfördelar för turistföretag är inköp av mediaannonsering. Turistsektorns utbud är i hög grad tidsbaserat vilket gör att vinstmarginalerna i likvida medel är höga. Genom att byta sitt överskottsutbud mot varor och tjänster företaget behöver uppstår en hävstångseffekt där vinstmarginalen omvandlas till en kostnadssänkning på det som köps in. Om exempelvis ett hotell har 70 % vinstmarginal på ett hotellrum blir därmed kostnaden för att köpa in mediareklam för 10 000 endast 3000 i hårdvaluta. Dessa 3000 valutaenheter är alltså kostnaden för att betjäna kunden och hålla rummen som byts bort i godtagbart skick. Mediabolag har också ett tidsbaserat utbud (det som inte säljs idag kommer aldrig att säljas) och är därmed villiga att byteshandla förutsatt att köparen har något i utbyte mediebolaget vill ha. Om detta inte går att lösa med direkt byteshandel är en lösning att nyttja en kommersiell bytesring för att cleara transaktionen multilateralt – det vill säga turistföretaget säljer sitt utbud till någon annan i bytesringen och erhåller krediter som kan användas för att göra inköp hos mediebolaget som sedan kan spendera dessa på något det själv behöver inom nätverket från en annan aktör än turistföretaget. Självfallet kan hotellet i exemplet ovan köpa något annat än mediaannonsering. Vad som helst som finns inom bytesringen eller som hotellet lyckas anskaffa via direkt byteshandel. Eftersom hotellet säljer för precis samma belopp som det köper in uppstår ingen vinst att beskatta. Ökade besparingar i lagligt betalningsmedel uppstår dock vanligen. Kommersiell byteshandel redovisas skattemässigt i enheter av lagligt betalningsmedel i bokföringen. Kommersiell byteshandel riktar vanligen in sig på handel med överskottskapacitet i olika former som inte lyckats beskrivas av lagligt betalningsmedel i handeln. Detta kan om handeln lyckas göra att aktörer minskar sitt resursslöseri. Kommersiella bytesringar, eller stater vid internationell handel, kan utgöra clearingplattform för att underlätta penninglösa transaktioner. Kommersiella bytesringar har säljare som marknadsför medlemmarnas utbud inom nätverket vilket ökar den totala marknadsföringen för en medlem. Likväl innebär denna interna marknad ett sammankopplande av aktörer som i de flesta fall inte gjort affärer med varandra tidigare. Eftersom bytesringen reglerar sitt utbud kan ett turistföretag verka på en marknad med få- eller inga konkurrenter, vilket ökar dess totalomsättning och innebär överföring av kunder från konkurrenter på kontantmarknaden till sig självt på bytesringsmarknaden. Samtidigt kan detta generera ökad mun till mun-marknadsföring genom fler nöjda kunder vilket sannolikt kan genereras via byteshandel eftersom alla aktörer som deltar erhåller hävstångseffekt på inköp och ökad kapacitetsutnyttjning och därmed kompletterande fördelar mot kontantmarknaden. Analysen tyder på att systemet via detta kan öka gemenskapskänsla och lojalitet mellan medlemmar. Detta gäller både lokalt och internationellt vilket innebär att ett turistföretag exempelvis kan erhålla mediaannonsering i utlandet till lågt pris och samtidigt vinna nya kunder på marknaden som önskas nå via bytesringens säljverksamhet - vilket i bästa fall ger traditionell reklam och mun till mun-marknadsföring på samma gång. Bytesringar kan även hjälpa företag 45


att överkomma kunskapsluckor vid internationell handel gällande språk-, kultur-, regleringar och handelspolicys. Om en bytesring enbart finns lokalt kan den ändå cleara handel med bytesringar i andra länder via gemensamma internationella handelsplattformar. Dessa penninglösa distributionskanaler borde sannolikt kunna möjliggöra för mindre lokala aktörer att nå ut bättre i den internationella konkurrensen eftersom kostnader för marknadsföring och andra inköp sänks i kombination med en ökad säljkapacitet via bytesringens aktiva förmedling av medlemmarnas utbud. Eventuellt kan dylika system, om de är välutvecklade och tas i medvetet bruk på ett aktivt sätt, öka konkurrensmöjligheterna för lokala företag på turistdestinationer mot multinationella koncerner. Bevisligen har de kommersiella internationella bytesringssystemen fungerat för större aktörer enligt denna studie. Byteshandel har även skapat nya turistflöden mellan länder där statliga penningregleringar gjort det omöjligt att genomföra internationella transaktioner på den vanliga marknaden i lagligt betalningsmedel. Genom staters försorg har gåvocertifikat till likvärdigt belopp och turistiskt innehåll kunnat utbytas över gränser och sedan säljas för nationella pengar i respektive land. Här kan utvecklingsländer kanske finna liknande möjligheter att skapa turismflöden mellan sig via sänkta kostnader tack vare byteshandelns hävstångseffekt och uppehållande av handelsbalans utan att påverka sin skuldsättning och vinna kulturellt utbyte via människors resande på samma gång.

Kommersiell byteshandel och ekonomiskt läckage på en turistdestination Att byteshandla direkt eller via ömsesidig kredit motverkar inte läckage men komplementära valutasystem verkar kunna minska konsekvenserna av en minskad tillgång till lagligt betalningsmedel, vilket exemplen WIR, Creditos och Wörgl visat. Stodder menar att ömsesidiga kreditsystem kan vara pro-cykliska och därmed expanderar om tillgången på lagligt betalningsmedel minskar. Vid läckage minskar tillgången till lagligt betalningsmedel och om en destination har ett väl utvecklat bytesringssystem skulle detta eventuellt kunna expandera vid behov för att hålla uppe den lokala handeln på destinationen. City Of London menar att Storbritannien sannolikt skulle vinna många handelsmässiga fördelar om landet hade ett välutvecklat kommersiellt bytesringssystem på plats och att detta skulle kunna generera många tusen nya arbetstillfällen. WIR-systemet framhålls som ett gott exempel av både Stodder och City of London på hur ett föredömligt bytesringssystem kan fungera. Lietaer et al menar att komplementära valutasystem, som ömsesidiga kreditnätverk, är avgörande för att balansera upp det ekonomiska systemet – ett extra ben att stå på för att kunna genomföra transaktioner vid behov - långsiktigt. Wilson och Wang har beskrivit hur Egypten lyckades importera hemelektronik till sina medborgare trots höga statsskuld och läckage via byteshandel med turismupplevelser. Systemet var så lönsamt för Egypten att det sattes i fortsatt aktivt bruk som en officiell delkomponent i bekämpningen av ökad nationell skuldsättning. Varje gång ett företag minskar sina kostnader genom att använda byteshandelns hävstångseffekt på inköp minskar beroendet till lagligt betalningsmedel. Så länge exakta värden matchas vid köp och sälj uppstår ingen vinst att beskatta - men kontanta besparingar uppstår eftersom företaget kompenserar penningutgifter med avyttrande av 46


överskottskapacitet (mot i många fall helt nya kunder). Byteshandeln utgör en kompletterande omsättning som läggs ovanpå den befintliga omsättning som handelsmässigt beskrivs i lagligt betalningsmedel. Detta ger den dubbla effekten av att få vilande tillgångar i omsättning och att få redan intjänade penningbelopp, som annars hade spenderats på driftskostnader, bevarade på företagets bankkonto. Detta visar analysen av den empiridel som i denna studie samlats in från representanter av kommersiella bytesringar. Ingenting tyder på att detta arbetssätt som uppenbarligen fungerar för enskilda företag inte kan sättas i ett bredare perspektiv. Om City of Londons rapport för Storbritannien är korrekt borde välutvecklade bytesringssystem av de slag som rapporten diskuterar hypotetiskt kunna gynna även andra länder på samma eller liknande sätt. Staden Nantes i Frankrike har redan beslutat att under 2013 starta upp en elektronisk bytesring i offentlig regi där både lokala företag och medborgare kan medverka. Således en variant av WIR men innefattandes även privatpersoner. Om en destination skulle använda byteshandel för att göra satsningar på marknadsföring i utlandet genom att sälja sin överskottskapacitet skulle utvandringen av lagligt betalningsmedel hållas nere samtidigt som marknadsföringseffekten blev likvärdig eller högre än vid penningtransaktioner. Detta eftersom byteshandel även genererar ett sälj vid inköp vilket ger nya kunder som kan ge ökad mun till mun-marknadsföring. Det finns även andra varor och tjänster som måste importeras av turismindustrin – exempelvis vin (som i Sverige) - som genom penninglösa transaktioner skulle kunna införskaffas utan att rubba handelsbalansen. Om en nation – eller destination - som håller nere sina penningtransaktioner till förmån för utvecklad handel inom ömsesidiga kreditnätverk samtidigt håller uppe exporten i hårdvaluta borde en minskning av skuldsättning mot utlandet kunna uppnås. Detta stärks av exemplen WIR och Creditos i empirin. Mer studier kring dessa möjligheter utifrån ett syd-perspektiv krävs för att ta reda på byteshandelns möjligheter för utvecklingsländers handelsbalanser och kompensation för ekonomiskt läckage i turistisk kontext.

Lokala valutasystem och marknadsfördelar för en turistdestination Lokala valutasystem i sedelformat kan gynna lokal identitet och skapa attraktiva bilder mot omvärlden som genererar intresse från både inrikes och utrikes media. I Ithaca, NY och Berkshire County i USA har Ithaca Hours respektive Berkshares tillsammans attraherat hundratals mediareportage från hela världen under flera år. Turistbyrån i Ithaca värderar mediarapporteringen om Ithaca Hours till hundratusentals USD som gynnat besöksnäringen sedan valutan skapades 1991. Great Barrington där BerkShares verkar utsågs till USA:s bästa småstad för besökare i en tidningsartikel och lokalvalutan lyftes fram som en unik komponent i detta. En lokalt förankrad och tydlig identitet är viktig i marknadsföringen av en destination. Denna studie tyder på att lokala valutasystem i sedelformat kan agera identitetsfrämjande genom att 1: Skapa associationer kring ett lokalt präglat bildspråk på sedlarna. Varje gång någon använder sedlarna exponeras de för detta bildspråk som påminner dem om deras lokala miljömässiga- och/eller kulturella (och därmed även turistiska) tillgångar. 47


2: Avgränsa en gemenskap via handel i det begränsade antal affärer och andra instanser som accepterar den lokala valutan vilket skapar ett tydligt ”vi” (som använder lokalvalutan) och ”de” (som bara använder de betalningsmedel staten tillhandahåller). 3: Skapa en känsla hos deltagarna att de gynnar lokalsamhället (=destinationen) de själva är en del av genom att använda lokalvalutan. I Ithaca menar studiedeltagare att lokalvalutan gjort medborgarna mer intresserade av att själva delta i utvecklandet av sitt närsamhälle. Ökad gemenskap och lokal samhällsfrämjande aktivitet är något som verkar ha uppstått tack vare med Ithaca Hours. I både Berkshire County och Ithaca accepteras de lokala sedlarna av hundratals företag av olika inriktningar som i stora delar innefattar aktörer inom det turistiska produktionssystemet – bankkontor, ”Credit unions”, bagerier, restauranger, caféer, hotell, biografer, massörer, bondens egen marknad, livsmedelsproducenter och så vidare. Studien visar att turister kan känna sig delaktiga i det lokala samhället på ett djupare plan genom att använda en lokal valuta. I BerkShares valutaområde ökar sedelcirkulationen med 10 % under turistsäsongen och turistbyrån får ofta förfrågningar från turister om var de kan växla USD mot BerkShares och var de kan spendera dem. Eftersom BerkShares motsvarande 1 USD kostar 95 cents ges de aktörer som deltar i valutasamarbetet en marknadsfördel mot de som inte accepterar BerkShares. Turisterna, eller vem som nu växlar till sig lokalvalutan, får ju 5 % rabatt hos dem. På Salt Spring Island säljs ”Salt Spring Dollars” som souvenirer och unika samlarobjekt (med tillhörande samlarpärm om så önskas). En Salt Spring Dollar köps för en kanadensisk dollar som sätts in på ett bankkonto. Varje år lämnar ett stort antal sedlar ön med besökare vilket ger ett signifikant överskott i lagligt betalningsmedel åt valutaföreningen som ger ut dem . Detta tyder på att turistorganisationer skulle kunna gynnas av att addera lokala valutor i sitt souvenirutbud. Turistbyrån i Ithaca tror att Ithaca Hours skulle kunna utgöra underlag för souvenirer i högre grad än vad som hittills utnyttjats och att valutan skulle vara givande som komponent i paketerade upplevelseprodukter. Ithaca Hours har dock nackdelen att den inte kan köpas för lagligt betalningsmedel då den backas av deltagarnas överskottsutbud. Det begränsar dess möjlighet som souvenir om inte någon form av överbryggningsmekanism sätts på plats som gör den mer tillgänglig för turister. Risken finns dock att något sådant skulle kunna minska förtroendet för valutans autenticitet. Lokalvalutor backade av lagligt betalningsmedel verkar vara mer praktiska i turistisk kontext. För att skapa marknadsfördelar med lokala valutor måste de förankras grundligt i närsamhället, visar studien. Valutan måste accepteras av en varietet av aktörer som håller cirkulationen igång. Att implementera ett lokalt valutasystem som en ren marknadsföringsåtgärd på en destination riskerar att uppfattas som icke-autentiskt och ”påklistrat” av innevånarna vilket kan underminera projektet. Studien tyder dock på att om det lyckas med förankringen kan ett lokalt valutasystem gynna en destination ur marknadsföringsperspektiv både mot de egna innevånarna (bygga identitet och gemenskap) och mot omvärlden (som en unik komponent av upplevelsen på 48


destinationen). Ingenting i studien motsäger att aktörer inom turistsektorn (eller en offentlighet för den delen) skulle kunna vara initiativtagare och medarbetare till ett dylikt projekt.

Lokala valutasystem och ekonomiskt läckage på en turistdestination I Argentina användes lokala, regionala och nationella komplementära valutasystem i hög grad under den stora finanskrisen som skakade landet i slutet av 1990-talet till början av 2000-talet. Dessa bytesringskuponger – Creditos – utgjorde de facto hela 11-25% av människors spenderande i Argentina mellan 2001-2002. Allt kunde köpas för dessa alternativa pengar – tågbiljetter, läkare, livsmedel och så vidare. Detsamma gäller i liknande aspekt de avgiftsbelagda arbetskvitton, backade av lagligt betalningsmedel, som utfärdades i staden Wörgl på 30-talet och som på 2 år minskade den utbredda arbetslösheten med 25 %. Detta visar att komplementära valutasystem kan väga upp för storskalig brist på lagligt betalningsmedel vid kriser vilket även bekräftats av forskare i nationalekonomiska studier redovisade i denna uppsats. I turistisk kontext motsvaras det ekonomiska krissammanhanget istället av högt läckage av turistisk hårdvaluta från en destination. Resultatet blir liknande - en brist på pengar i lokal cirkulation. De två ovan nämnda systemen har designmässigt lokala motsvarigheter i Ithaca Hours (Ithaca, NY, USA) respektive Chiemgauern (Rosenheim, Tyskland). Ithaca Hours backas, likt Creditos, endast av varor och tjänster som tillhandahålls på löftesbasis av valutanätverkets medlemmar och saknar därmed knytningar till lagligt betalningsmedel. Chiemgauern backas av Euros men 3 % av till Chiemgauers inväxlat belopp i Euros går till lokala ej vinstdrivande organisationer och 2 % till valutaorganisationens drift. Vidare är Chiemgauern belagd med användaravgift i Euros som måste betalas för att inte sedlarna ska tappa i nominellt värde motsvarande 1 % per månad. Det sistnämnda gör att Chiemgauerns omsättningshastighet är 2.5 gånger högre än en Euro samtidigt som lokalvalutan motsvarar samma belopp i handeln. Den höga omsättningen uppstår därför att användarna väljer att spendera sina Chiemgauers så fort som möjligt för att komma undan avgiften. Detta innebär att den totala köpkraften, ur helhetsperspektiv för lokalmarknaden, för en Euro som omvandlats till en Chiemgauer ökas med cirka 60 %. Detta ökar sannolikt multiplikatoreffekten på den inväxlade Euron lokalt. Chiemgauer-systemet växer idag i ökad omsättning varje år sedan starten 2003 och är det största lokala valutasystemet i Europa. Det tyder på att systemet kan nå hög omsättning.

Avslutande reflektioner Av studiens resultat verkar det som att en holistisk ansats bör betänkas om en destination vill satsa på ett komplementärt valutasystem för att gynna turismen. Med detta menas att både ekonomiska, sociala och marknadsföringsmässiga aspekter är det som sannolikt kommer att beröras av det implementerade valutasystemet och inte bara enskilda delar av detta. Om enbart den ekonomiska aspekten togs i beaktning skulle ett lågt incitament finnas att satsa på en lokal valuta under normala ekonomiska förhållanden. Vanligtvis handlar det om nationalekonomiskt sett väldigt små handelsvolymer även för de allra största systemen. Men tillsammans med platsmarknadsföring mot både egna innevånare och besökare via sedlar, möjligheten att vinna mediatäckning utifrån, den potentiella ökningen av lokal gemenskap/unika handelsupplevelser för besökare och unik souvenirförsäljning kan den turistiska nyttokalkylen förbättras för lokala valutasystem. Kan lokala sedlar kombineras med 49


ett bytesringssystem med internationell räckvidd bör nyttan sannolikt kunna optimeras ytterligare. Denna tolkning av analysen öppnar upp för hypotesen att systemen Ithaca Hours och Chiemgauer är de intressantaste gällande utformning av lokala valutasystem i en turistisk kontext. Detta gäller både läckage och skapande av marknadsfördelar. Ithaca Hours - är ett enkelt byteskupongssystem som kan expandera vid behov eftersom sedlarna, likt ömsesidig kredit, beskriver lokala varor och tjänster som underlåtits handelsmässig beskrivning i lagligt betalningsmedel. Sannolikt kan Ithaca Hours design därmed kombineras med ett elektroniskt ömsesidigt kreditsystem (eller tvärtom) och vinna turistiska marknadsfördelar med en sedelvaluta präglad med lokalt bildspråk i kombination med de hävstångseffekter på inköp och internationella handelsmöjligheter som kommersiella bytesringar kan skapa. Detta borde hypotetiskt kunna öppna upp för komplementär handel i betydligt större omfattning samtidigt som de turistiska fördelarna med lokalt tryckta sedlar bevaras. Vid omfattande läckage från en destination skulle en lokalt välförankrad valutautformning av detta slag sannolikt kunna hålla den lokala ekonomin igång mer än om systemet inte existerat. Inget i studien talar för att ett dylikt system inte skulle kunna bidra positivt även under lågt ekonomisk läckage och då istället generera ökade vinster från en tidigare given nivå. Denna designlösning är en slags sammanslagning av Argentinska Creditos med Schweiziska WIR som båda enligt studien tillhör de främsta exemplen i världen på hur komplementära valutasystem i stor omfattning kan uppehålla handel vid marknadsbrist på lagligt betalningsmedel. Chiemgauern - har fördelen att den backas av lagligt betalningsmedel. Studien har visat att cirkulation av sedlar som backas av lagligt betalningsmedel kan öka med 10 % under turistsäsong – när turister för upplevelsens skull växlar sitt lagliga betalningsmedel mot lokal valuta och att ett signifikant överskott på uppbackningskontot kan erhållas via sedlar som lämnar destinationen efter en turistsäsongs avslut. Dessa två aspekter tycks vara mer gynnande i en turistisk kontext än Ithaca Hours som är svåråtkomliga för turister då de inte är växlingsbara mot lagligt betalningsmedel. Samtidigt är Chiemgauern en sedelbaserad valuta vilket exemplen Ithaca Hours och Berkshares visar kan ha potential att ge marknadsfördelar gällande internationell image, lokal identitet och sammanhållning i närsamhället på destinationen. I en turistisk kontext är allt detta önskvärt. Chiemgauern behöver dock utveckla sitt lokala bildspråk gällande utformningen av sedlarna (i stil med Ithaca Hours, BerkShares och Salt Spring Dollars). Detta bör betänkas vid kopiering av systemet på en destination. Gällande motverkande av läckageeffekter skapar Chiemgauers utformning en ökad omsättning på lagligt betalningsmedel vilket gör att de turistpengar som stannar på en destination hypotetiskt kan öka sin totalköpkraft som kommer destinationen till del med 60 %. Om sedlarna likt BerkShares är populära bland turister kan multiplikatoreffekten sannolikt gynnas mer under turistsäsong. Således skulle varje valutaenhet inbringad via turism istället skapa värdet av 1.6 valutaenheter omsatt i lokal handel. Eftersom sedlarna är uppbackade av lagligt betalningsmedel kan de när som helst växlas tillbaka (även om bara 95 % av värdet då erhålls på grund av de tidigare nämnda inväxlingsavgifterna) för att användas till exempelvis skatteinbetalningar eller handel utanför valutaområdet vilket skapar flexibilitet. Kommersiella bytesringar kan sannolikt verka med eller utan lokala papperssedlar införlivade 50


i systemet. Likväl vid sidan av en lokal valuta på en destination precis som de vanligen gör vid sidan av de lagliga betalningsmedlen. Kommersiella bytesringar verkar enligt studien ha goda förutsättningar att gynna turistisk verksamhet överlag. Speciellt om bytesringsföretagen har nått en kritisk massa i handelsvolym och har en internationell räckvidd. Små aktörer på en destination borde ha förutsättningar att via detta hitta nya distributionskanaler som kompletterar deras befintliga till låg kostnad – därtill på en arena deras (multinationella) konkurrenter inte agerar på. För ett litet bolag kan de ökade (men ändå begränsade) handelsvolymer som en kommersiell bytesring vanligen tillför sannolikt göra mer positiv skillnad än för ett stort företag (som har resurser att klara sig bra ändå). Slutligen bör tilläggas att vidare studier och experiment med praktisk implementering krävs för att skapa bättre klarhet kring lokala valutasystems-, direkt byteshandels- och kommersiella bytesringars potential i en turistisk kontext. Denna studie pekar mot att potentialen finns där men för att kommersiell byteshandel och lokala valutasystem i turistisk kontext ska kunna nyttjas mer utbrett så är det sannolikt mycket kvar som behöver hända utvecklings- och naturligtvis implementeringsmässigt för dessa system.

Referenser Tryckta Alvesson, M och Sköldberg, K, (2008) Tolkning och reflektion - vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod, andra upplagan, Lund: Studentlitteratur AB Backman, J, (2009) Rapporter och uppsatser, Lund: Studentlitteratur AB Bohlin. M & Elbe. J, (2007) Utveckla turistdestinationer, Uppsala: Uppsala Publishing House Dielemans, J (2009), Välkommen till paradiset, Falun: Bokförlaget ATLAS Gómez, G. M. (2010), Governance and sustainability of the Argentine Complementary Currency, International Institute of Social Studies, Nederländerna: Erasmus University Rotterdam Greco, T (2009), The end of money and the future of civilization, Vermont: Chelsea Green Publishing Hall, Michael C (2004), ”Geography, Marketing and the Selling of Places” in Williams, S. (ed.) Tourism, Critical Concepts in the Social Sciences, London and New York: Routledge, sid. 283-304. Holden, A (2006), Tourism studies and social science, New York: Routledge Kennedy, M (1989), Pengar utan ränta och inflation, Göteborg: Bokförlaget Korpen Lietaer, B et al (2008), White Paper on All the Options for Managing a Systemic Bank Crisis, Center for Sustainable Resources, USA: University of California at Berkeley; www.lietaer.com (2012-05-16) 51


Myrman, H et al (2011), Utsugning av vissa, guldkant för andra - en studie av all-inclusive turism och den svenska turistbranschen, Sverige: Nätverket Schyst Resande; www.schystresande.se (2012-05-01) Powell, J (2002), PETTY CAPITALISM, PERFECTING CAPITALISM OR POSTCAPITALISM? LESSONS FROM THE ARGENTINIAN BARTER NETWORK, ISS Working Paper Series/General Series No. 357 Seal, C (2004), Researching Society and Culture Second Edition, Great Britain: Sage Publications Stiernstrand,O (1998), Riktade studier för utveckling av svensk turism, Östersund: Etour Stodder, J (2005), RECIPROCAL EXCHANGE NETWORKS: Implications for Macroeconomic Stability (stodder@rh.edu), Rensselaer at Hartford, Hartford CT Wilson K, Wang W (1996), Countertrade and Tourism Development, The Journal Of Tourism Studies vol 7. No. 1, May Z/Yen Group Limited (2011), Capacity, Trade and credit: emerging architectures for commerce and money, Great Britain: City of London; http://www.zyen.com/ (2012-01-05)

Elektroniska Berkshares, inc. What are berkshares, In the news. Hämtat 2012- 05-10 från www.berkshares.org. Chiemgauer e. V. Informieren. über uns (Chiemgauer e. V.). Hämtat 2012-05-15 från http://www.chiemgauer.info. Complementary Currency Resource Center. ccDatabase. Hämtat 2012-05-26 från http://www.complementarycurrency.org/ccDatabase/les_public.html International Reciprocal Trade Organisation. About Commercial Barter. Hämtat 2012-05-26 från http://www.irta.com/component/content/article/40.html NE(.se). Lagligt betalningsmedel. Hämtat 2012-05-16 http://www.ne.se/lagligt-betalningsmedel New Economics Institute. View television coverage of BerkShares. View print coverage (international, national and regional). Hämtat 2012-05-10 från http://neweconomicsinstitute.org/content/local-currencies. Regiogeld eV. Das Regiogeld (Was ist Regiogeld?). Hämtad 2012-05-15 från http://www.regiogeld.de/regiogeld.html. Paul Glover(.org). Ithaca HOURS Community Currency since 1991. Hämtad 2012-04-20 från http://www.paulglover.org/hours.html. Innehållet på huvudsida och i samtliga undermenyer har verifierats genom personlig kontakt med Paul 52


Glover. Smithsonian Magazine (Maj 2012). The 20 Best Small Towns in America - 1. Great Barrington, MA. Hämtad 2012-05-15 från http://www.smithsonianmag.com/travel/The-20Best-Small-Towns-in-America.html?c=y&page=2&navigation=next#IMAGES. The Guardian (Friday 23 September 2011). Local currencies the German way: the chiemgauer. Hämtad 2012- 05-15 från http://www.guardian.co.uk/money/2011/sep/23/localcurrencies-german-chiemgauer Svenska Skatteverket (2009-04-09). Skatteverkets ställningstaganden; Beskattning av medlem i bytesring. Hämtad 2012-05-15 från http://www.skatteverket.se/rattsinformation/stallningstaganden/2009/stallningstaganden2009/ 13131922409111.5.2e56d4ba1202f95012080006787.html www.swissinfo.ch (Oct 21, 2009 - 13:50). Cash substitute greases business wheels. Hämtad 2012-05-26 från http://www.swissinfo.ch/eng/business/Cash_substitute_greases_business_wheels.html?cid=76 13810 Wikipedia. Chiemgauer. Hämtad 2012-05-15 från http://en.wikipedia.org/wiki/Chiemgauer Wikipedia. Complementary Currency. Hämtad 2012-05-16 från http://en.wikipedia.org/wiki/Complementary_currency Wikipedia. Corporate Social Responsibility. Hämtat 2012-05-10 från http://en.wikipedia.org/wiki/Corporate_social_responsibility http://www.worldcrunch.com (March 12th, 2012 - 14:03). MICRO-CURRENCY: IN FRENCH CITY OF NANTES, SOON YOU CAN PAY IN NANTOS. Hämtad 2012-05-22 från http://worldcrunch.com/micro-currency-french-city-nantes-soon-you-can-pay-nantos/4839. Universal Currency Trade System. “Welcome”. “About Us”. Hämtad 2012-05-24 från http://www.ucci.biz/ Youtube. Al Jazeera coverage of Berkshares. Hämtad 2012-05-05 från http://www.youtube.com/watch?v=kwws6nyrTlg Youtube. BerkShares & Multiplier Effect Feb 2011 Channel 5. Hämtad 2012-05-05 från http://www.youtube.com/watch?v=FaglHnqkOAI

Övriga Rosenblith, A, The Money Fix. Oregon 2009 - Streamad 2012-05-10 via www.themoneyfix.org.

53


Bilagor Bilaga 1 - Questionnaire on community currencies and tourism 1: What relationship does your community currency system have with the local tourist sector today? 2: Have you used your community currency system actively in the marketing of your destination and in such case in what way? 3: How are the tourists responding to the community currency system? 4: Does your community currency system promote local identity or "community spirit"? If so in what way? And how does this affect tourism? Could this be improved on to benefit tourism and in such case how? 5: Can your community currency system help reduce cost for tourist related businesses regarding marketing or regular expenses? Could this be improved on to benefit tourism and in such case in what way? 6: Can your community currency system help to reduce economic leakage from the destination? Could this be improved on to benefit tourism and in such case in what way? 7: How attractive are the community notes as souvenirs? Could this be improved on to benefit tourism and in such case how? 8: How effective are the notes as "marketing flyers" to attract visitors and/or promoting an image of your destination? Could this be improved on to benefit tourism and in such case how? 9: Is the backing of notes done in a way that suits the tourism industry? Could it have been done in another and better way regarding this context? If so in what way? 10: According to your experience with your community currency system - How would you want a community currency system designed in order to make it perfectly adapted for the tourist industry regarding marketing, leakage, building identity/image on a destination and similar? Special backing (maybe hotel rooms or restaurant tables or similar)? Special graphic design? Special marketing? 11: Any additional comments? I really think that a local currency „per se“ does not solve anything, on the contrary, managing it can be cumbersome base on the managing capacity of the local organization that backs it up. A local currency really makes sense only, and only if, there is a wider sustainable local economic development strategy behind it !! 12: Briefly describe your destination and its local features.

54


Bilaga 2 - Questionnaire on commercial barter and tourism 1: How can using barter benefit tourism in your experience? 2: Can you provide an example on where barter has benefited the tourism sector? 3: Can barter help with setting up travel flows where none previously existed. If so in what way? Do you have an empirical example? 4: In what way can barter provide an edge in the international competition for a tourist destination? What are your recommendations for implementation according to your experience? 5 : In what way can barter provide an edge in the local or regional competition for a tourist destination? What are your recommendations for implementation according to your experience? 6 : If you owned a business in the tourist industry or was in charge of marketing for a destination, how would you implement barter technically and strategically to get most benefit out of it? 7 : Can barter help to prevent economic leakage from a destination? If so in what way and how should it be used to accomplish this? 8 : Can barter help to improve on the marketing of a tourism related company or a tourist destination as a whole? If so in what way? 9: Any additional comments?

55


Study on Barter Exchanges and Tourism