Verksamhetsberattelse_2009_SSF_issuu

2009

Verk samhetsber채t telse

fakta strategi program utveckling 1

2

Innehåll Inledning, sid 4 Vår strategi, sid 6 Medlemsutveckling, sid 8 Kommunikation, sid 12 Utbildning och ledarskap, sid 16 Kurser och arrangemang, sid 18 Anläggningar, sid 20 Program, sid 22 Struktur, sid 24 Förbundsledning, sid 28 Verksamhetsinriktad resultaträkning, sid 30

3

Redo att växa Det är världens rörelse i Svenska Scoutförbundet. Runt om i landet genomförs ledarutbildningar utifrån vårt nya ramverk. Det gemensamma scoutprogrammet väcker ett stort intresse och lockar tusentals ledare till fortsatt engagemang. Scouternas slogan Redo för livet har fått fäste. Det märks utåt.

Fler vill vara med i Scouterna.

2009 var andra året i Svenska Scoutförbundets första tvååriga verksamhetsperiod. En tvåårig verksamhetsplan och budget har skapat förutsättningar för mer långsiktighet i ledningen av Svenska Scoutförbundet, ett längre perspektiv i planering och genomförande av verksamheten.

I januari fick Svenska Scoutförbundet det högsta statsbidraget någonsin. Tilldelningen var resultatet av 1852 scoutpatrullers, scoutavdelningars och scoutkårers arbete under 2008. Vi bevisade för staten och resten av landets ungdomsorganisationer att en lokalavdelning mycket väl kan bestå av fem åttaåringar som har sitt årsmöte runt en lägereld.

Vi har visat att vi är en rörelse ledd av unga i en miljö som passar dem.

Svenska Scoutförbundets folkhögskola Kjesäter fick under året en ny styrelse. Syftet var att helt och hållet integrera skolans verksamhet i Scouternas utbildningsarbete och förverkliga tanken om Scouternas Ledarskapsakademi. Arbetet pågår, och vi kan redan nu se resultat.

4

På många ställen i landet utbildas föräldrar i vardagsnära friluftsliv genom Ledarskapsakademins satsning Redo för naturen. Många av dessa föräldrar får genom detta troligen upp ögonen för scouting och engagerar sig som ledare i den lokala scoutverksamheten.

Under våren tillsattes en grupp för att utreda Svenska Scoutförbundets organisation. Förbundsstämman ställde sig enhälligt bakom slutsatserna i gruppens rapport som kommer att ligga till grund för fortsatt arbete. Bland annat konstaterar rapporten att våra nuvarande distrikt har en viktig roll att fylla som stöd till den lokala verksamheten i scoutkårerna, men även att det finns behov av ett utvecklat regionalt stöd.

Diskussionerna om den gemensamma strukturen för scouter i Sverige fortsatte under året. De fem scoutförbunden är överens om att tillsammans utveckla den gemensamma organisationen och Svenska Scoutrådets årsmöte uttalade i november att vi 2011 ska fatta beslut om en ny gemensam organisation.

Förbundsstämman genomfördes under en intensiv helg i Göteborg med samtliga 28 distrikt närvarande. Under året fattades även beslut om att Frälsningsarméns Scoutförbund från och med 2010 bildar ett nytt distrikt i Svenska Scoutförbundet.

Precis före jul kom provexemplaren av ledarboken Ledaren – gör dig redo, den första och kanske viktigaste byggstenen i Scouternas gemensamma program. Det ska bli roligare att vara scout och enklare att vara scoutledare. Med ledarboken som stöd och inspiration är landets scoutledare redo att ta emot fler scouter. Och det behövs. Under året ökande nyregistreringen av medlemmar med 7 procent. Vi kan nu skörda frukterna av flera års utvecklingsarbete. Vi är redo att växa!

Tack till alla ledare, scouter, funktionärer och övriga som skapade år 2009 i Svenska Scoutförbundet. Vi ses vid lägerelden under 2010!

Helene Gestrin, förbundsordförande Erik Sillén, vice förbundsordförande

Helena Kaså Winqvist, generalsekreterare

5

Vår strategi Färdplan för framtiden

Under 2006 antog de fem scoutförbunden en gemensam strategi som sträcker sig till och med 2015. Den kallas Färdplan för framtiden och visar vägen framåt med hjälp av sex strategiska verksamhetsområden: medlemsutveckling, kommunikation, program, utbildning, ledarskap och struktur.

Vi vill ge fler unga människor möjligheten att utvecklas genom vår verksamhet och genom våra värderingar, vi vill göra unga redo för livet. Målet är att Scouterna i Sverige ska ha 200 000 medlemmar år 2015. Färdplan för framtiden och dess områden utgör grunden för det gemensamma arbetet i paraplyorganisationen Svenska Scoutrådet. Mellan 2006 och 2008 hade Svenska Scoutförbundet två strategier att förhålla sig till. Sedan 2009, då Svenska Scoutförbundets strategi 2005–2008 löpte ut, är Färdplan för framtiden det dokument som utgör den långsiktiga planen för vårt arbete.

De sex huvuddelarna i Färdplan för framtiden utgör grunden för Svenska Scoutförbundets verksamhetsplan 2009. Den här verksamhetsberättelsen beskriver hur långt vi hann under 2009 men också var vi befinner oss i dag (våren 2010) och vilka mål vi strävar mot.

Verksamhetsberättelsen är uppbyggd på samma sätt som vår verksamhetsplan.

6

Scoutmetoden Scoutlag och scoutlöfte

Scoutlagen handlar i grund och botten om att vara en schysst kompis och medmänniska, det är något som alla scouter försöker leva upp till. Vi arbetar aktivt med våra värderingar genom att hela tiden diskutera dem i olika sammanhang.

Patrullsystemet

Alla våra aktiviteter genomförs i små grupper, patruller, där alla får synas och vara delaktiga. I patrullerna lär sig scouterna att samarbeta, leda andra och visa hänsyn. En annan viktig del av patrullsystemet är att lära sig respektera sig själv och omgivningen.

Lära genom att göra – Learning by doing

Att själv få prova, våga misslyckas och prova igen, gör att scouterna hela tiden lär sig nya saker. Genom att scouterna tänker igenom och diskuterar vad som gått bra och vad som gått dåligt, utvecklas deras kreativa förmåga att lösa uppgifter på ett smidigt sätt. Något som de har nytta av resten av livet. Dessutom är det roligare att få göra saker själv än att bara titta på.

Symboler och ceremonier

En viktig del i vår verksamhet handlar om att skapa andningshål där scouterna får tid för lugn och eftertanke. Det kan till exempel vara att patrullen samlas runt en lägereld där var och en får berätta hur deras dag har varit. De här stunderna skapar tillhörighet, trygghet och gemenskap.

Friluftsliv

Vi försöker vara utomhus så mycket som möjligt. Naturen erbjuder fantastiska upplevelser och skapar utmaningar där patrullens samarbetsförmåga sätts på prov. Genom att vara ute lär sig scouterna också hur viktigt det är att ta hand om naturen och ta ansvar för miljön.

Lokalt och globalt samhällsengagemang

Vi engagerar oss i och försöker påverka vad som händer i samhället, både i området där vi bor och ute i världen. Genom det lär sig scouterna kämpa för en bättre värld där alla människor är lika mycket värda och mår bra.

Stödjande och lyssnande ledarskap

Scouterna finns till för och leds av unga med stöd av vuxna. Scoutledarens roll är att alltid finnas till hands, lyssna och stötta när det behövs. Ledaren ska skapa förutsättningar för och uppmuntra till utveckling och engagemang.

7

Medlemsutveckling Scoutrörelsen satsar hårt på att nå ut till fler. Vi vill ge unga människor möjligheten att utvecklas genom vår verksamhet och genom våra värderingar. För att nå ut jobbar vi aktivt med att stärka och utveckla ledarna på alla nivåer i scoutrörelsen. 2015 har vi 200 000 aktiva scouter i hela landet. I genomsnitt stannar en medlem mer än tre år i rörelsen.

Kår- och distriktsutveckling

Under 2009 utvärderades Svenska Scoutförbundets konsulenters arbete i scoutkårerna genom telefonintervjuer med representanter för flertalet kårer. Resultatet var mycket positivt och visade att majoriteten av scoutkårerna anser att de har mycket god tillgång till stöd och hjälp av sin konsulent, och att de får den hjälp de efterfrågar. Kontakter med distrikten visar samma sak, de upplever att ”deras” konsulenter gör ett tillfredställande arbete. Distrikten strävar nu även efter att lägga mer ideella krafter på just medlemsutveckling. Det har lett till att lokala mål har skapats och att ideella fått tydligare direktiv om sina roller i arbetet, vilket i sin tur bidrar till att utvecklingskonsulenter och distriktsaktiva får en tydligare rollfördelning. På så vis skapas ännu bättre utvecklingsmöjligheter för alla scoutkårer i Svenska Scoutförbundet.

8

Rekryteringskultur

Rekryteringskultur i en scoutkår innebär att rekrytering utgör en naturlig del av verksamheten. Det krävs ett långsiktigt arbete för att detta ska bli verklighet och under 2009 har de insatser som Svenska Scoutförbundet gjort de senaste tio åren börjat ge effekt. Många av våra scoutkårer har i dag rekrytering som ett naturligt inslag i terminsprogrammet, vilket leder till en löpande tillströmning av potentiella medlemmar till den lokala verksamheten. Vi ser att nyregistreringen av medlemmar ökar och det är ett bevis på att vi är på god väg att lyckas skapa rekryteringskultur i alla våra kårer. Under året har det även startats ett antal nya scoutavdelningar i befintliga scoutkårer, vilket bland annat har lett till att vi börjat ta fram en lathund för att starta en ny avdelning eller ny scoutkår.

Fler har provat på scouting

Fler och fler på olika nivåer inom organisationen inser vikten av att scoutkårer bjuder in till välplanerade, specifika tillfällen snarare än att bara informera om och bjuda in till den ordinarie veckoverksamheten.

Prova-på-möten, kompismöten, prova-på-läger och att prova-på-hajker – alla är framgångsrika metoder för att rekrytera nya medlemmar.

Utvecklingskonsulenterna har arbetat aktivt med att stödja kårernas prova på-möten och andra aktiviteter, både genom att delta i planering och i själva aktiviteterna. Konsulenternas medverkan har visat sig vara särskilt lyckad när det gäller vuxenrekrytering. Lokala events och aktiviteter som genomförts under året har fokuserat på att synas mer och att erbjuda prova på-aktiviteter för de intresserade.

9

Medlemsantal

2009 var första året som varje medlem fick en personlig räkning hemskickad. Nu har vi ett medlemsregister där varje medlem aktivt valt att vara med. Liksom tidigare år har medlemsantalet minskat, men det börjar även synas på siffrorna att Svenska Scoutförbundet satsat på nyrekrytering och utveckling av de lokala verksamheterna. Antalet nyregistrerade medlemmar har ökat med 7 procent, nästan 800 personer, från föregående år.

2008 Antal aktiva medlemmar (31 december) 39 790 Andel män/kvinnor (i procent) 56/44 Andel under 25 år (i procent) 70,9 70,8 Nyregistrerade medlemmar 11 427

Medlemskapet utvecklas

2009 36 442 55/45 12 217

Under 2009 har Svenska Scoutförbundet i samverkan med övriga scoutförbund inom Svenska Scoutrådet identifierat olika områden där många potentiella medlemmar tangerar vår verksamhet, men kanske inte har möjlighet att vara delaktiga i veckovisa träffar. Här finns möjlighet att erbjuda nya typer av medlemskap. Exempel på sådant medlemskap kan vara att den som är med i Röda Korset också kan bli medlem i Scouterna till ett rabatterat pris eller att deltagare på sommarläger blir medlemmar även om de inte kan vara med på avdelningsmöten under året. Diskussionerna fortgår kring vilka typer av medlemskap som skulle passa Svenska Scoutförbundet bäst. Klart är dock att det här finns möjlighet att få fler medlemmar som kan delta i vår verksamhet utifrån sina önskemål och förutsättningar.

Vårt uppdrag blir att ytterligare tydliggöra den rika flora av personlig utveckling och gemensamma äventyr som medlemskapet i Svenska Scoutförbundet innebär.

10

Nya verksamhetsformer

När scoutkårer har meddelat intresse för att utveckla nya former för sin verksamhet har vi kunnat tillgodose deras behov, bland annat genom att arrangera Äventyrsläger. Äventyrsläger är läger för barn och unga som kanske inte skulle få chansen att uppleva scouting annars och syftar bland annat till möten och ökad förståelse mellan barn från olika områden och kulturer. De kårer som har valt att engagera sig i ett Äventyrsläger har upplevt att det har stärkt kåren, bland annat genom att det skapat ett tydligt mål att sträva mot.

Utvecklingskonsulenterna har även bistått i kontakter med skolor för att genomföra friluftsdagar, vilket har skett på ett flertal orter under 2009, samt med att skapa kontakt med fritidsgårdar lokalt.

I mötet med nya grupper tydliggörs vad vi gör i Scouterna och varför vi gör det. För att vi ska kunna starta nya verksamheter är det grundläggande att den lokala kåren tar sig tid att fundera på dessa frågor och även kring kårens styrkor, svagheter, förmåga att välkomna nya människor samt vilka normer och vilken kultur som präglar kåren.

I detta arbete fyller utvecklingskonsulenterna en viktig roll, både för dem som är i färd med att prova nya verksamhetsformer och för dem som bedriver traditionell scouting.

Internationellt samarbete

Svenska Scoutförbundet har bland annat representerats på den Nordiska Scoutkonferensen. Samarbetet med scoutorganisationerna i Danmark och Norge har fördjupats och utbytet har potential att bli mycket fruktbart. Våra nordiska vänner har lyckats vända medlemstrenden. Deras lokala verksamhet är mycket lik vår, och därmed kan deras framgångsrecept lätt överföras till svenska förhållanden. De upplever i sin tur att Sverige ligger i framkant vad gäller samarbete över förbundsgränserna och gemensam kommunikationsstrategi.

Framtida möjligheter

Bland scoutkårer inom Svenska Scoutförbundet finns det intresse för nya former av scouting och scouting på nya arenor. Nya verksamhetsformer som har en tydlig lokal förankring, samt är kopplade till en engagerad och informerad scoutkår, är de som lyckas bäst. I nuläget har vi ett relativt bra underlag för var det finns lokalt intresse att utveckla formerna för verksamheten ytterligare. Vi ser att detta kan utveckla scoutkåren kvalitativt, även när det gäller den verksamhet som redan bedrivs i kåren.

11

Kommunikation

Genom en mångfald av aktiviteter, medlemmar och ett målmedvetet arbete för att nå ut i lokalpress bygger vi upp en tydlig bild av scouting i allmänhetens ögon. Ordet ”Scouterna” förknippas med en stark, tydlig och positiv värdegrund och med ett ungdomsperspektiv.

Ny kommunikationsstrategi

Under året har kommunikationsutskottet tagit fram en kommunikationsstrategi för Svenska Scoutförbundet. Strategin innehåller mål, budskap, grundläggande riktlinjer, målgrupper samt ansvar för vår kommunikation. Fokus i kommunikationsstrategin är att alla kommunikationsinsatser ska vara väl genomtänkta och motiverade samt att allt kommunikationsarbete ska vara målgruppsanpassat.

Strategin antogs av förbundsstyrelsen i augusti och ska nu spridas inom organisationen.

Under året fattade förbundsstyrelsen beslut om att alla projektansökningar som lämnas in till styrelsen måste ha en godkänd kommunikationsplan för att kunna godkännas. Detta för att få in kommunikationen så tidigt som möjligt i ett projekt.Kommunikationsutskottet reviderade under året mallen för kommunikationsplan.

12

Ny grafisk profil

Svenska Scoutförbundet fick under året en ny grafisk profil. Den nya profilen är ett verktyg för att kunna jobba med grafisk form på ett tydligare och enklare sätt än tidigare. En profilmanual med instruktioner för hur man ska använda logotyper, färger och typsnitt har också tagits fram. Alla grafiska element i profilmanualen finns att ladda ner på vår hemsida www.ssf.scout.se. Där finns även dokumentmallar som kan användas som de är eller anpassas efter olika behov.

En positiv profil

Den nya grafiska profilen ger en positiv bild av Svenska Scoutförbundet. Vi är en modern ungdomsrörelse med mycket engagemang och det ska både kännas och synas. Profilen består av en uppdaterad logotyp, som kan användas i blått, svart eller vitt. Vi har två nya typsnitt, Nilland för rubriker och Garamond för längre texter. Dessutom finns ett nytt grafiskt element – gräset. Den nya grafiska profilen är lätt att använda på alla nivåer inom Svenska Scoutförbundet – i kårlokalen, på distriktskansliet eller av generalsekreteraren.

Niland, rubrik 1 Niland Extra Bold, rubrik 2 Niland Black, rubrik 3 Garamond, brödtext

13

Nyhetsbrevet SSF-posten

Syftet med vårt nyhetsbrev är att hålla medlemmarna uppdaterade så att de ska kunna engagera sig, påverka och känna delaktighet i Svenska Scoutförbundet. I november fick nyhetsbrevet ett nytt utseende, anpassat efter den nya grafiska profilen. Nyhetstexten skickas via mejl till alla medlemmar över 15 år och en layoutad version finns att ladda ner från hemsidan. Den layoutade versionen kan skrivas ut för att sättas upp i scoutlokalen. Nyhetsbrevet har skickats ut varje månad, med senaste nytt från förbundsledningen, tips till kårer och distrikt samt nyheter från vår paraplyorganisation Svenska Scoutrådet.

Webbutveckling för scoutkåren

Under våren påbörjade förbundskansliet, i samarbete med en ideell webbgrupp, arbetet med att utveckla vår hemsida. Scoutdistrikten har från början funnits med i den gemensamma webbstrukturen i verktyget EPiServer, och under året har vi gjort det möjligt för våra drygt 600 scoutkårer att ha en hemsida i samma struktur.

Kåren får en mall med färdiga texter om scouting, scoutmetoden och liknande. Själva kårmallen ser likadan ut för alla kårer, men när det gäller utseende och funktioner finns en hel del valmöjligheter.

Kåren kan påverka bilder och lägga in egna texter samt välja var olika funktioner som kommentarer, bildgalleri och formulär ska placeras.

Vi har tagit fram en webbkurs för webbredaktörer på kårnivå.

Kursen och mallen för en kårhemsida visades för första gången på förbundsmötet på Scoutforum i slutet av augusti 2009. De synpunkter och frågor som kom in under mötet togs med i slutfasen av arbetet.

Kursen, manualen och mallen för kårens hemsida var färdiga och tillgängliga och kunde levereras till redaktörerna på kårerna i slutet av september. Som stöd för användare på lokal nivå skapades en supportorganisation för både rena supportärenden och för frågor kring behörigheter. Även en grupp på Facebook lades upp. Vid årsskiftet hade ungefär 115 scoutkårer och 19 distrikt en uppdaterad aktiv hemsida i EPiServer. Fler ansluter sig hela tiden.

Unga talespersoner

Scouterna finns till för och leds av unga med stöd av vuxna. Det är ungdomarna som ska synas och höras. Unga talespersoner är ett nätverk av unga som aktivt ska representera Scouterna inför till exempel press och vid olika evenemang. Genom Svenska Scoutrådet utbildas scouter mellan 16 och 25 år i att förmedla en ärlig, tydlig och positiv bild av Scouterna i olika sammanhang. I kursen ingår bland annat intervjuträning, Scouternas kommunikationsplattform och hur man kontaktar media.

14

I samband med Svenska Scoutförbundets förbundsstämma i slutet av november genomfördes en utbildning för 19 medlemmar i åldrarna 16 till 25 år. Arbetet fortsätter med att utveckla utbildningen och nätverket med fokus på Världsscoutjamboreen 2011.

Katalogen – ett stöd för scoutkåren

Lagom till jul damp ett utskick ner i brevlådorna hos alla våra scoutkårer och scoutdistrikt. Katalogen våren 2010 är ett stöd inför kårens planering av vårterminen. Tanken med Katalogen är att samla aktuell information om vilka utmaningar, äventyr, utbildningar och annat stöd som vi erbjuder dig som är medlem hos oss. Du kan även ladda hem Katalogen från www.ssf.scout.se Det är tänkt att Katalogen ska komma ut två gånger per år, en gång inför varje termin.

Katalogen fungerar som ett komplement till skriften Handboken för Svenska Scoutförbundets kårer och distrikt. Handboken kommer ut varje verksamhetsperiod och sträcker sig över två år. I Handboken hittar ni riktlinjer och instruktioner, vår värdegrund, vår demokratiska organisation och mer detaljerade beskrivningar kring de flesta av de områden som gör oss till scouter. Ska ni ha ett möte i en ny grupp, introducera nya ledare eller skriva en motion till förbundsstämman finns fakta och inspiration i Handboken.

Scouten och Scoutmagasinet

De gemensamma tidningarna för alla Sveriges scouter har bevakat, diskuterat och berättat om vad som har hänt i och utanför scoutvärlden under året. I tidningen Scouten, som riktar sig till våra yngre medlemmar, har vi bland annat kunnat läsa om isbjörnar, ledarskap ur ett barns perspektiv, vilken glass som är godast och om scouten Sofie som var med i tv programmet Wild Kids. I tidningen Scoutmagasinet, som vänder sig till våra medlemmar som är 13 år och äldre, har vi kunnat läsa om olika miljö- och rättvisemärkningar, könsroller inom scoutvärlden, intervju med naturfotografen Staffan Widstrand och mycket annat.

SCTOUT magOU mag mag SCOUTSC NR4.2 NR 4.2000 099

SCOUTM

AGASINE

2009

2009

nr2 Scoute r lever piratl iv lampor Så funkar din tunga

Lägrets fas or – mörker och äckliga dass

Glad scoutsommar!

Scouten-nr3-

09-s1.indd

Avs1:1

Sofie är scout och Wild Kidsstjärna

AR DU

FJÄDER MASKRO LÄTT SBARNE GLAMOURSCOUTEN OKSANA NS KÄ U UP MPE LUSIV INTERVJBÄSTA WALKING PGRADERA SKORNA D SCOU KUNGEN I EXK TING ÄGER UTL SCO VAR ÄR SCOUTBRUDARNA? FRAMTIDENS AV UTEMAT STORT TEST

Vi testar fick

Stort glasstest!

T

SÅ PACK

SCOUTMAGASINET

SCOUTMAGASIN

nr3

Allt om pandor

NR3.2009 NR3.2 009

009 . 2009 NR1.2 NR1 ET

gonber vdjurandeöhänd licik av vi spårar rohjälp 2009-08-20

Ä TNG VLIL UA DO TARN HEJEC

09:11:17

Scoutm

ag-nr4-

09-s01.

indd 1

2009-01-26

13:06:27

Scoutmag-nr3-09-s01.indd 1 Scouten-nr2-09-s1xx.indd Avs1:1

2009-05-08 11:44:23

2009-05-06 09:42:30

Scoutmag-nr1

-09-s01.indd

1

2009-08

-20 14:54:3

3

15

Utbildning & ledarskap År 2015 är scoutledare välkända för sin kompetens och scoutrörelsens ledarutbildningar är eftertraktade, framför allt internt, men även externt.

Kursledarna får kontinuerlig fortbildning och stöd vilket gör dem säkra i sin roll. År 2015 erbjuder scoutrörelsen en utvecklande fritid till barn, ungdomar och vuxna i hela det svenska samhället. Det lyssnande och stödjande ledarskapet praktiseras på alla nivåer i rörelsen. Alla ledare i rörelsen känner väl till scoutrörelsens värdegrund och ideologi.

Ledarskapsprogrammet

16

Ett av målen för 2009 har varit att alla utbildningar ska genomföras enligt Scouternas gemensamma ramverk. Under året har Scouternas Ledarskapsakademi, där Svenska Scoutförbundets folkhögskola Kjesäter utgör en betydande del, börjat ta form. Mycket av verksamheten inom utbildningsområdet har i och med detta genomförts förbundsövergripande. För att säkerställa kvalitén i ramverksutbildningarna arrangeras de av eller i samverkan med Ledarskapsakademin.

Svenska Scoutrådet antog i juni en pedagogisk grundsyn, som alla scoututbildningar ska ha sin grund i. Ett ackrediteringssystem för utbildare har införts. Genom ackrediteringen säkrar vi kvalitén i utbildningarna och säkerställer dessutom att Ledarskapsakademins utbildningar genomförs i enlighet med Scouternas syn på pedagogik, ledarskap och program. Kursledarna är dessutom välutbildade och uppdaterade. Gemensam uppföljning och utvärdering bidrar också till fortsatt utveckling av utbildningarna.

Lansering och implementering

I samband med lanseringen av handledningarna för ledarutbildningarna Patrull, Bas och Scout genomfördes en helg i maj en träff för utbildare och utbildningsansvariga i distrikten. Program- och utbildningsutskottet medverkade vid träffen. I samband med träffen diskuterades vilka funktioner som det nya verksamhetsstödet behöver innehålla gällande utbildningar och utbildningsadministration.

Arbetet med att gå över till det nya ramverket för utbildningar har bedrivits på olika sätt i olika distrikt. Flera distrikt har valt att samverka när de genomför utbildningarna. Många ”gamla” kursteam har valt att ackreditera sig och sina utbildningar till ramverket. Under sommaren valde flera distrikt att under sina läger erbjuda hela kurser eller enstaka moduler av ledarutbildningarna Bas och Scout. Deltagarna i Blå Hajk Forsfararna och Jägarna klarade också av några moduler under sitt arrangemang. Under Scoutforum genomfördes en träff för distriktsutbildningsledare där fokus låg på att informera om det nya och knyta kontakter för framtida samarbete.

Utbildning för utbildare

Göteborgs scoutdistrikt har varit värdar för två Utbildningar för utbildare. En med fokus på pedagogik och förhållningssätt samt säkerhet och ansvar. En med fokus på metodik samt planering och utvärdering. Dessa utbildningar utgör grunden för ackrediteringen av utbildare.

Ledarskapsakademins personal har under året medverkat vid träffar och workshops kring utbildning för följande distrikt: Snapphane, Birka, Södra Skåne, Kulla, Upplandsslätten, Stockholm, Dacke, Roslagen, Södertörn, Folkunga och Kolmården samt Södermanland.

Vid förbundsstämman i Göteborg informerades om ramverksutbildningarna både med utställning och vid olika workshops.

17

Genomförda kurser och arrangemang Projekt Biscayasegling I: Världens vackraste skärgård

Datum 12–18/6

Plats Deltagare Vindalsö–Åland–Grisslehamn

Biscayasegling II: Urberg och surströmming

22/6– 3/7 Höga kusten

10

Biscayasegling IV: Högsommar på höga kusten

18–29/7

12

Biscayasegling V: Bland sälar och ytterskärgård

31/7– 7/8 Grisslehamn–Vindalsö

12

Biscayasegling VI: I det yttre havsbandet

9–16/8

Vindalsö–Vindalsö

12

Blå Hajk Forsfararna

21/7–1/8 Torsby, Värmland

45

Blå Hajk Jägarna

21–31/7

Undersåker, Jämtland

39

Blå Hajk Friskyttarna

14–25/7

Småland

18

Kajakfärd 66°N

12–19/7

Längs Norska Helgelandskusten

27

Holmsund–Grisslehamn

12

Ej genomförda kurser och arrangemang Projekt Biscaya III

Anledning För få anmälda

Interna konferenser och seminarier Konferens Distriktsordförandeträff

Datum 21–22/3

Plats Gilwell

Förbundsgemensam arrangemangsledarsamling

24–26/4

Kjesäters folkhögskola, Vingåker 14

Scoutforum 28–30/8 (deltagare från alla scoutförbund) Svenska Scoutförbundets förbundsstämma

18

Deltagare

Rinkabyfältet, Kristianstad

21–22/11 Chalmers kårhus, Göteborg

36

ca 700 555

19

Anläggningar Gilwell

Gilwell ligger vid sjön Båvens strand nära Sparreholm i Sörmland och här är nära till friluftslivet både i skogen och till sjöss. Uthyrningen under 2009 såg ut ungefär som året innan. Gilwells trogna hyresgäster Hässelby församling, Civilförsvarsförbundet samt Fritiden i Flen har även 2009 haft verksamhet på Gilwell. Scoutkårer och distrikt har haft kurser under helgerna och i mars hölls en mycket uppskattad distriktsordförandeträff. Under 2009 gjordes en energideklaration av anläggningen. Arbetsgruppen har haft två arbetshelger, på vårarbetshelgen hade de hjälp av seniorscouter från Nyköpings scoutkår. Antalet lägerdygn var 3 534 stycken, fördelat på 1 199 interna och 2 355 externa besökare.

Brittmäss

Lägerplatsen Brittmäss, som ligger i anslutning till Gilwell, hade under 2009 färre besökare än året innan. Tre scoutkårer och en församling hade läger under sommaren. Arbetsgruppen städade upp och samlade ihop ved och slanor som lämnats kvar ute på ängarna under en arbetshelg. Nya trädplantor har planterats och lite skog har avverkats.

Antalet lägerdygn var 427 stycken, fördelade på 293 interna och 134 externa besökare.

20

Mullfjällstationen

Några kilometer från Duved ligger Mullfjällsstationen som kan hyras av scouter, privatpersoner eller företag. Under 2009 var fjällstationen bokad under två sportlovsveckor och Linköpings universitet hade även detta år en kurs på anläggningen. Duved skola hade en lägerskola under augusti och Gärdets ungdomscafé, en fritidsgård från Stockholm, besökte stationen en helg i oktober. Vecka 29 fyllde Familjeveckorna hela anläggningen och det var ett mycket uppskattat arrangemang. Arbetsgruppen genomförde en del arbete, bland annat på utsidan av huset under Kristi himmelfärdshelg. Antalet lägerdygn var 939 stycken, fördelade på 745 interna och 194 externa besökare.

Till detta kommer Familjeveckornas 346 lägerdygn.

Frustunaby

Anläggningen drivs av Föreningen för Frustunaby.

Vindalsö

Anläggningen arrenderas av Stockholms scoutskeppslag.

Anläggningsutredningar

Enligt förbundsstämmans beslut har förbundsstyrelsen under 2009 låtit utreda anläggningarna Vindalsö och Gilwell. Förvaltningsutskottet har genomfört utredningarna.

Vindalsö ligger i Stockholms skärgård och är en ö med skiftande natur, i en skyddad vik finns en lägerplats för cirka 300 personer och en lång sandstrand. I anslutning finns en stor öppen matsal under tak och en sjöbod med plats för förvaring och utlämning av mat.

Uppe på berget ligger ytterligare ett hus med bäddar, möjlighet till självhushåll samt bastu i anslutande byggnad. Förbundsstyrelsen konstaterade att Vindalsö är en väl utnyttjad anläggning i gott skick och med hög scoutnytta.

Utredningen av Gilwell påbörjades under 2008 och på sitt möte i november 2009 tog förbundsstyrelsen emot rapporten från anläggningsutredningen. Läs en längre beskrivning av anläggningen Gilwell och lägerplatsen Brittmäss ovan.

21

Ledaren

‑ Gör dig redo

Program Scoutmetoden är lätt att känna igen i alla scoutkårers verksamhet. Däremot kan aktiviteterna, alltså vad vi gör, skilja sig åt eftersom de avspeglar mångfalden inom scoutrörelsen. Samhällsengagemang, den internationella dimensionen och friluftsliv är tydliga inslag i det material som produceras. Scoutprogrammet, scoutmetoden och aktiviteterna är lika attraktiva för tjejer som för killar och de passar barn och unga med olika bakgrund och förutsättningar. Därför väljer många unga människor från hela samhället att bli scouter.

Roligare och enklare

Under 2009 tog arbetet med det förbundsgemensamma programmet flera stora steg mot att bli färdigt, genom produktion och lansering av verktyg för scoutledare och scouter. Den reviderade och uppdaterade Aktivitetsbanken online, med nya åldersgrupper och målspår, startades upp, och i slutet av året gick ledarboken Ledaren – gör dig redo till tryck. Svenska Scoutförbundet har bland annat genom programoch utbildningsutskottet varit aktiva aktörer i detta arbete.

En workshop togs fram, och med start under sommaren fick många ledare chansen att sätta sig in i programidéerna. Arbetet med programlansering intensifierades sedan under hösten och när året var slut hade cirka 500 ledare fått en introduktion i programmaterialet. Vi har också via Svenska Scoutrådet skrivit ett avtal med studieförbundet Sensus. I korthet går avtalet ut på att de scoutkårer som under ett år genomför delar av verksamheten som studiecirkel hos Sensus får programmaterialet (ledarböcker och scouternas böcker) gratis.

22

n

o

Scoutprogrammet

Scoutprogrammet är summan av vad vi gör i Scouterna (aktiviteterna), varför vi gör det (våra mål och syften), och hur vi gör det (Scoutmetoden, vår pedagogik). Själva verksamheten ser olika ut i olika miljöer och olika sammanhang men allt bygger på samma grund.

Scoutprogrammet fungerar som stöd och hjälp för scoutledare och scouter.

Ny förbundshalsduk

Under 2009 beslutade förbundsstyrelsen om en ny förbundshalsduk.

Alla medlemmar som besökte Scoutforum på Rinkabyfältet i augusti fick vara med och rösta på tre olika förslag på ny förbundshalsduk. Det vinnande förslaget är en beige halsduk med tre ränder: en petroleumblå, en vinröd och en gul. Den vinnande halsduken fick drygt hälften av alla röster. Halsduken fanns till försäljning på förbundsstämman i Göteborg i november.

Struktur Varje enskild medlem har lika stor möjlighet till insyn och påverkan av de beslut som fattas, såväl lokalt, regionalt och nationellt. Fungerande samverkansformer finns på alla nivåer i scoutrörelsen. Att samarbeta är naturligt och upplevs som en styrka. En effektiviserad struktur gör att vi utnyttjar scoutrörelsens resurser maximalt vilket stärker vår ekonomi.

Organisation

I februari presenterades slutrapporten från den förbundsgemensamma utredningen Effektiv struktur. Utredningen tillsattes av de fem förbundsstyrelserna två år tidigare, i februari 2007. Förslaget väckte många frågor och ordförandena i de fem scoutförbunden arbetade vidare med frågorna. På Scoutforum i augusti presenterade de en möjlig väg att gå vidare.

Förbundsstämman 2007 gav förbundsstyrelsen i uppdrag att under 2008 och 2009 utreda Svenska Scoutförbundets organisation. Utredningen var en direkt följd av flera års intensiv diskussion om hur förbundet ska vara organiserat för att ge bästa stöd till den lokala verksamheten. Förbundsstämman 2009 ställde sig enhälligt bakom rapportens slutsatser. Bland annat konstaterar rapporten att våra nuvarande distrikt har en viktig roll att fylla som stöd till den lokala verksamheten i scoutkårerna, men även att det finns behov av ett utvecklat regionalt stöd.

24

Diskussionerna under året ledde även fram till att förbundsstämman gav förbundsstyrelsen i uppdrag att till förbundsstämman 2011 återkomma med ett beslutsunderlag kring en gemensam organisation för scouting i Sverige. Svenska Scoutrådets årsmöte i november uttalade också enhälligt stöd för fortsatt utveckling av den gemensamma strukturen, i syfte att fatta beslut om en ny organisation 2011.

Förbundsledning

Under 2009 valde förbundsstyrelsen att arbeta vidare med den förbundsledningsorganisation som infördes under 2008. Förbunds-ledningen består sedan dess av förbundsstyrelsen, förbundskansliet och utskotten. Utskotten inrättas med utgångspunkt från verksamhetsplanen och kan alltså variera över tid beroende på vilka frågor som står i fokus. Under 2009 fanns medlemsutvecklingsutskott, arrangemangsutskott, kommunikationsutskott, förvaltningsutskott, programoch utbildningsutskott samt ett HR-utskott. Utskotten bereder och utreder ärenden på förbundsstyrelsens eller kansliets uppdrag.

Medlemsutvecklingsutskottet Kommunikationsutskottet

HR-utskottet

För

bun

För Förvaltningsutskottet

bun

Arrangemangsutskottet

dss

dsk

ans

li

tyre

Utbildningsutskottet

lse

Programutskottet

Större delen av verksamhetsplanens innehåll genomfördes i projektform. Vem som helst kan lyfta en projektidé till förbundsstyrelsen som sedan beslutar om projektplan och budget. Förhoppningen är att projekt ska initieras på flera olika håll i förbundet och inte bara från förbundsstyrelse och utskott. För att ett projekt ska kunna beviljas krävs att det ligger i linje med verksamhetsplanen, att det finns personer som vill utföra arbetet samt att det finns finansiering för projektet och en godkänd kommunikationsplan. Förbundsstyrelsen har en liten summa pengar att fördela på projekt, i övrigt gäller det att finna extern finansiering.

25

Mötesplatser

Svenska Scoutförbundet har erbjudit följande mötesplatser 2009:

Förbundsmöte på Scoutforum i Kristianstad

Sista helgen i augusti samlades 700 scouter från alla scoutförbund på Rinkabyfältet utanför Kristianstad. Scoutforum innehöll även Svenska Scoutförbundets förbundsmöte. På Scoutforum avlöste workshops, nätverksträffar och kurser varandra i ett rasande tempo. Dessutom fick deltagarna en försmak av Världsscoutjamboreen 2011, som hålls på Rinkabyfältet. 2010 hålls förbundsmötet i Falkenberg.

Förbundsstämma i Göteborg

Många viktiga beslut fattades på förbundsstämman i Göteborg den 21–22 november. Förutom verksamhetsplan och budget för 2010–2011 rörde besluten bland annat organisationsförändring, nytt verksamhetsstöd, begreppet scoutvolontär samt ungas rätt och möjligheter i Svenska Scoutförbundet. Drygt 550 scouter var med på förbundsstämman.

Fonder och stiftelser

Svenska Scoutförbundets verksamhet har tilldelats medel från bland annat följande stiftelser, fonder och organisationer: Allmänna Arvsfonden Humanfonden Scoutmuseets Vänner Stockholms Hamnarbetarkontor S:t Georgs Scoutgillen Ungdomsstyrelsen Dessutom finns ett antal minnesgåvor från olika bidragsgivare.

Scoutkårer Upplösningar

Aspeboda, Dalarnas scoutdistrikt G A Riddarna, Kulla scoutdistrikt Gräshagen scoutkår, Norra Smålands scoutdistrikt Gärsmyr, Dalarnas scoutdistrikt Hannibal, Syrianska scoutkår, Birka scoutdistrikt Järlåsa (Åland Skogstibble) scoutkår, Upplandsslättens scoutdistrikt Kinda, Folkunga scoutdistrikt Landskrona Sjö, Kulla scoutdistrikt

26

Mönsterås scoutkår, Dacke scoutdistrikt Mörbylånga scoutkår, Dacke scoutdistrikt Sankt Drottens scoutkår, Kolmården scoutdistrikt Scoutkåren Mar Afrem, Södertörns scoutdistrikt Södra Vi, Folkunga scoutdistrikt Vasa scoutkår, Göteborgs scoutdistrikt Vittsjö scoutkår, Snapphane scoutdistrikt

Sammanslagningar

Lysekils sjöscoutkår + Stångenäsets scoutkår, Norra Älvsborgs scoutdistrikt = Stångenäsets scoutkår Malmabergs scoutkår + Rudbeckius scoutkår, Västmanlands scoutdistrikt = Malmaberg-Rudbeckius scoutkår Masthuggets scoutkår + Majornas scoutkår, Göteborgs scoutdistrikt = Masthugget Majornas scoutkår Rågsveds scoutkår + Vantörs scoutkår, Stockholms scoutdistrikt = Bandhagens scoutkår Tunabacka scoutkår och Bälinge scoutkår i Upplandsslättens scoutdistrikt har slagits ihop, men det nya namnet är inte beslutat.

Namnändringar

Österkorsberga scoutkår bytte namn till Korsberga scoutkår, Norra Smålands scoutdistrikt.

Förbundsledning Förbundsstyrelsen 2009

Helene Gestrin, ordförande, född 1970, Mjölby Scoutkår, Folkunga Scoutdistrikt Erik Sillén, vice ordförande, född 1979, Scoutkåren Finn, Södra Skånes Scoutdistrikt * Martin Sandén, född 1974, Eslövs Scoutkår, Södra Skånes Scoutdistrikt * Daniel Baagöe-Larsen, född 1988, Brämhults Scoutkår, Älvsborgs Södra Scoutdistrikt Emma Bauer, född 1986, S:t Olai Scoutkår, Kolmårdens scoutdistrikt Cecilia Borg, född 1978, Älta Scoutkår, Södertörns Scoutdistrikt ** Fredrik Larsson, född 1979, Kisa Scoutkår, Folkunga Scoutdistrikt Ulla Lundkvist, född 1958, Landvetter Scoutkår, Göteborgs Scoutdistrikt

Adjungerad

Axel Cronert, född 1986, Näsby-Österslövs Scoutkår, Snapphane Scoutdistrikt * Förbundsstyrelsen har under 2009 haft nio protokollförda möten. * Svenska Scoutförbundets generalsekreterare Helena Kaså Winqvist gick på föräldraledighet den 1 oktober 2008 och ersattes av Erik Sillén som tillförordad generalsekreterare. Styrelsen utsåg Martin Sandén till ny presidieledamot och adjungerade Axel Cronert till styrelsen i Erik Silléns ställe. Vid Helena Kaså Winqvists återinträde i tjänst (augusti 2009) återinträdde Erik Sillén som vice ordförande. Förbundsstyrelsen utsåg fortsatt Martin Sandén till presidieledamot året ut och adjungerade även Axel Cronert året ut.

28

** Cecilia Borg lämnade sitt uppdrag i förbundsstyrelsen den 26 augusti 2009.

Förbundskansliet

Förbundskansliet har under 2009 haft 21 helårsanställda. Vid årsskiftet 2008/2009 flyttade Svenska Scoutförbundet sitt kansli till Telefonplan i Stockholm. Flytten skapade möjligheter att samlokalisera sig med KFUK-KFUMs scoutförbund och Svenska Scoutrådet.

Under 2009 har de tre organisationerna utvecklat ett positivt och nära samarbete för att på bästa sätt använda sina resurser.

Utskott

Förbundsledningen har under 2009 haft sex utskott: Arrangemangsutskottet Förvaltningsutskottet HR-utskottet Kommunikationsutskottet Medlemsutvecklingsutskottet Program- och utbildningsutskottet

29

Verksamhetsinriktad resultaträkning 2009

Alla belopp i Kkr (=tusentals kronor)

SAMMANDRAG Budget 2009 Resultat 2009 intäkter kostnad netto intäkter kostnad netto diff.

STYRNING OCH LEDNING 200 -4 298 -4 098 11 -3 385 -3 374 724

VERKSAMHETSSTYRNING 1 500 -1 800 -300 1 834 -1 827 7 307

SERVICE & FÖRVALTNING 1 045 -14 837 -13 792 1 413 -18 763 -17 351 -3 559

FINANSIERING 26 515 -4 100 22 415 27 873 -3 379 24 495 2 080

SUMMA 29 260 -25 035 4 225 31 131 -27 354 3 777 -448

SPECIFIKATIONER Budget 2009 Resultat 2009 intäkter kostnad netto intäkter kostnad netto diff.

STYRNING OCH LEDNING Mötesplatser Not 1 200 -775 -575 11 -494 -482 93 Förbundsstyrelsen, Presidiet Not 2 0 -653 -653 0 -223 -223 430 Avgifter till samarbetsorg Not 3 0 -2 870 -2 870 0 -2 668 -2 668 202 S:A STYRNING OCH LEDNING 200 -4 298 -4 098 11 -3 385 -3 374 724

VERKSAMHETSSTYRNING Styrgrupper eller liknande 0 -100 -100 0 -26 -26 74 Kurser och arrangemang 1 300 -1 300 0 746 -641 105 105 Projekt Not 4 200 -400 -200 1 088 -1 160 -72 128 S:A VERKSAMHETSSTYRNING 1 500 -1 800 -300 1 834 -1 827 7 307

SERVICE & FÖRVALTNING Medlemsservice Not 5 10 -2 081 -2 071 0 -4 192 -4 192 -2 121 Förvaltning Not 6 15 -290 -275 228 -492 -264 -11 Anläggningar Not 7 920 -830 90 765 -1 198 -433 -523 Personal Not 8 100 -9 326 -9 226 340 -9 327 -8 987 239 Kanslikostnader Not 9 0 -2 310 -2 310 79 -3 554 -3 475 -1 165 S:A SERVICE & FÖRVALTN 1 045 -14 837 -13 792 1 413 -18 763 -17 351 -3 559

FINANSIERING Medlemsavgifter Not 10 7 075 0 7 075 6 947 -37 6 910 -165 Scoutvaror Not 11 360 0 360 360 -106 254 -106 Kapitalintäkter Not 12 678 -75 603 811 -137 674 71 Statsbidrag Not 13 17 902 -4 025 13 877 19 283 -3 096 16 188 2 311 Lotterier/fonder/övrigt Not 14 500 0 500 471 -3 468 -32 S:A FINANSIERING 26 515 -4 100 22 415 27 873 -3 379 24 495 2 080

SUMMA 29 260 -25 035 4 225 31 131 -27 354 3 777 -448

30

Noter

1. Förbundsstämma, förbundsmöte m.m. Här ingår även Svenska Scoutrådets årsmöte med utökad representation från förbunden.

Förbundsmötet 2009 genomfördes i anslutning till Svenska Scoutrådets arrangemang - Scoutforum.

2. Antal ledamöter i förbundsstyrelsen, nio stycken. Kostnader till styrelsens förfogande har bokförts på respektive verksamhet.

3. Avgift till Svenska Scoutrådet och därigenom även till WAGGGS och WOSM.

4. Projekt beslutade i förbundsstyrelsen, samt projekt som genomförs i samarbete med andra organisationer. Till största delen extern finansiering.

5. Avgifter för medlemstidningarna. Medlemsfakturering. Påbörjat projekt för nytt medlemsregister.

6 . Ökade revisionskostnader samt ökat krav på internkontroll för statsbidragsunderlag.

7. Minskad uthyrning. Annan fördelningsprincip för intern användning av anläggningar.

8. Sålda tjänster personal, samt bidragsfinansiering.

9. Investering i gemensamma kanslifunktioner. Ökade kostnader på regionala kanslier.

10. Något minskade medlemsavgifter. Oförändrad medlemsavgift från 2008. Direktfakturering av avgifter.

11. Skatt på näringsverksamhet bokförd direkt på utdelning av vinst.

12. Förändrade placeringar.

13. Ökat statsbidrag, men mindre förmedlat bidrag än beräknat.

14. Utdelningar Humanfond, Folkspel samt övriga gåvor.

Textredigering: Sandra Zetterman Layout: Linda Hagberg Fotografer: Magnus Fröderberg, Jesper Landby och Jonas Elmqvist, Scouterna

31

www.ssf.scout.se