Page 1

NR5. NR4.22011 011 NR 2.2008 SCOUTMAGASINET SCOUTMAGASINET

SCOUTmag

REBELLISKT FREDSPRIS EXPEDITION HIMALAYA MASSOR AV MÖSSOR

LEDARSKAP JORDEN RUNT JAMBOREEN I BACKSPEGELN HUR TILLGÄNGLIGT ÄR SCOUTERNA?

EN STJÄRNA KÅREN folk köar till JOHANNA FÖRFATTAR PÅ HELTID:


4 7 8 10 12 14 16 18 20 24 27

FOTO: CHRISTOFFER MUNKESTAM

NYHETER – HETA DISKUSSIONER PÅ SCOUTFORUM PRYLARNA SOM TAR DIG GENOM HÖSTEN EN KÅR MED LYXPROBLEM MILJÖARBETET UNDER WSJ - HUR GICK DET? INSÄNDARE: INGET MER 100% SCOUT, TACK! KRISTIANSTAD EFTER LÄGRET LÄGERCHEFEN TAR NYA TAG SÅ MINNS VI WSJ 2011 AKTIVITETSTIPS: SKOGSBINGO LANDET RUNT OCH KALENDARIUM SIMONSERIE OCH KRYSS

FOTO: NATHALIE C. ANDERSSON

4

SKILDA ÅSIKTER OM SCOUTERNAS FRAMTID På Scoutforum i september samlades cirka 700 scouter för att diskutera Scouternas organisation och struktur. Debattens vågor gick höga och åsikterna inte sällan vitt isär. 4 SCOUTRÖRELSEN I BLÅSVÄDER I slutet av september delade Kungen i egenskap av hedersordförande i World Scout Foundation ut en utmärkelse till Saudiarabiens Kung Abdullah. Något som väckte en het debatt om scoutrörelsens värderingar och syn på demokrati. 5 FROSSA I LÄGERMINNEN Vad minns du mest från World Scout Jamboree? Är det lägervardagen i patrullköket eller de stora arenaeventen? Är det alla nya kompisar eller de utmanande aktiviteterna? Vi tar en titt i fotoalbumet från sommaren 2011 och blir nostalgiska. 18

5

FOTO: SCANPIX

gasinet

INNEHÅLL 5.2011 NR 5 2011

18 FOTO: NATHALIE C. ANDERSSON


8

LEDARE Återblickar och åsikter

D

et stod klart rätt tidigt i tidningsplaneringen. Vi var långt ifrån färdiga med Världsscoutjamboreen trots att större delen av förra numret handlade om jättelägret. Men ett sådant här stort arrangemang betar man inte av så lätt. Något som ideella krafter har jobbat med under många år upphör inte att existera i samma stund som den sista busslasten scouter lämnar lägerområdet. kräver lite distans och tid, vissa saker ser man först när det hela är över. Så i det här numret av Scoutmagasinet tittar vi tillbaka. Dels handlar det om ren nostalgi, som på sidan 18, men vi följer också upp hur det egentligen gick med miljöarbetet och med matförsörjningen under lägret (s. 10 och 11). Dessutom har vi haft en reporter på plats i Kristianstad för att kolla in om staden har återhämtat sig

OCH VISSA ÄMNEN

och vad folk egentligen tyckte om att invaderas av 40 000 scouter (s. 14). jamboreetrötta så finns annat att läsa, jag lovar. Läs till exempel om en kår med lyxproblem – de har folk som köar för att gå med i verksamheten (s. 8).

FÖR ER SOM ÄR

har vi också gett lite extra plats åt insändarna (s. 14). För om det är något som är viktigt så är det att era åsikter hörs. Fortsätt skriva till oss och håll debatten levande. Det finns mycket att tycka till om i scoutvärlden just nu. Det kan handla om strukturfrågor eller kungen på besök i Saudiarabien. Om rekrytering eller traditioner. Förbundens likheter och olikheter. Vara eller icke vara. Hur som helst – tänk, tyck och skriv!

I DET HÄR NUMRET

MALIN HAAWIND Chefredaktör

TÄVLING:

TYCK TILL OCH VINN! Utan en levande diskussion och debatt stannar scoutrörelsen. Därför vill vi att du hör av dig till Scoutmagasinet med din åsikt. Rasa, risa, rosa, hylla, såga, uppmuntra, undra! Kort eller långt spelar ingen roll. Vi vill veta vad du tycker. Därför lottar vi ut tre muggar från scOut bland de som skriver en insändare till nästa nummer av Scoutmagasinet.

Chefredaktör: Malin Haawind Vikarierande redaktör: Olle Agebro Omslagsbild: Christoffer Munkestam Ansvarig utgivare: Maria Graner Layout: Malin Haawind och Olle Agebro Postadress: Scoutmagasinet, Svenska Scoutrådet, Box 420 34, 126 12 Stockholm Telefon: 08-555 065 12 E-post: scoutmagasinet@scout.se Hemsida: www.scout.se/scoutmagasinet Annonsbokning: Annonssäljarna, telefon 08-522 812 54, hans.simons@annonssaljarna.se Tryckeri: Sörmlands grafiska Form: Eva Karlsson och John Losciale Utgivningsplan 2011: 1/2011 – 11/2 2/ 2011 – 25/3 3/2011 – 20/5 4/2011 – 9/9 5/2011 – 20/10 6/2011 – 2/12 För adressändring, prenumerationsärenden och frågor om utebliven tidning, kontakta ditt scoutförbund: Svenska Scoutförbundet, Frälsningsarméns scoutförbund, 08-568 432 00 SMU Scout, 08-545 91 530 KFUK-KFUMs scoutförbund, 08-677 30 50 Nykterhetsrörelsens Scoutförbund, 08-672 60 80 Scoutmagasinet är en medlemstidning för alla scouter över 13 år i Sverige. Tidningen ges ut av Svenska Scoutrådet med sex nummer per år. De fem scoutförbunden i Sverige står tillsammans bakom utgivningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera, korta och tacka nej till insänt material. Vi ansvarar inte för material som vi inte har beställt. ISSN: 1654-1278 TS-kontrollerad upplaga: 25 100 ex

Skriv till scoutmagasinet@scout.se eller Scoutmagasinet, Box 42 034, 126 12 Stockholm senast 15 november! SCOUTmagasinet 3


FOTO: NATHALIE C. ANDERSSON

Stort intresse för Nya Scouterna Inget mer Svenska Scoutrådet eller Svenska Scoutförbundet. I alla fall inte om förslaget till den nya riksorganisationen för Scouterna röstas igenom. Förslaget diskuterades på Scoutforum i Katrineholm den 24–25 september – och intresset var oväntat stort. Lokalen där workshopen »Scouterna – en ny riksorganisation« ska hållas är för liten. Rättare sagt har det kommit alldeles för mycket folk. Mer folk än beräknat. – Kan ni som sitter här inne flytta ut borden så gör vi mer plats för de som står utanför dörren och väntar? säger Erik Sillén, ordförande för Svenska Scoutförbundet. Trots åtgärden får alla ändå inte riktigt rum, utan får trängas i dörren och bland stolar för att få en glimt av powerpointpresentationen. Varför står då alla människor och trängs? I flera år har de fem scoutförbunden pratat om hur man på ett effektivare sätt ska strukturera svensk scouting. I dag är det många led från scouten i scoutkåren till förbund och scoutråd, och verksamheten kostar mycket pengar på grund av en del dubbeladministration. Helene Gestrin, ordförande Svenska Scoutrådet, förklarar: – Svenska Scoutrådet har som mål att stödja svensk scouting, men målet är större än vi har täckning för. Vi har inte en solid finansiering till uppdraget. Vi vill att det ska bli en bättre ekonomi för Scou-

4 scoutmagasinet

terna, att alla förbund ska med och att fler ska bli scouter, säger hon. Det nya strukturförslaget innebär att Svenska Scoutförbundet och Svenska Scoutrådet ska upphöra att existera och tillsammans bilda den nya riksorganisationen Scouterna. Och att de andra scoutförbunden ska kunna ansluta till Scouterna genom att vara med som egna organisationer, så kallade samverkansorganisationer. – Jag tycker att det nya förslaget inte är en tillräckligt stor förändring, bara en kompromiss. Barn som är sju år går med i en scoutkår där kompisarna är med, de väljer inte förbund. De går med i Scouterna, säger Fredrik Sahlström som är med i SSF. Han menar att det inte borde vara någon skillnad beroende på vart i landet man går med, eller i vilket förbund. Allt ska helt enkelt bara vara scouting. föds i diskussionerna på Scoutforum handlar just om samverkansorganisationer. Organisationen måste vara demokratisk och religiöst och politiskt obunden för att få bedriva scouting. Men vad innebär det? De kristna scoutförbunden räknas som religiöst obundna eftersom man inte måste tro på Gud för att få vara med där. Men vad är det då som hindrar att till exempel politiska partier bildar scoutkårer? – Och hur kvalitetskontrollerar man scouter? Vad är det som hindrar basketlaget i Umeå från att vara scouter? Eller en

MÅNGA FRÅGOR SOM

satanistförening? Hur kontrollerar man att det är scouting i samverkansorganisationerna? undrar Björn Sanders som är scout i KFUK-KFUM scoutförbund. Att det har blivit ett kompromissförslag, beror på att några av scoutförbunden är väldigt måna om att bevara sin egen identitet. – Vi vill inte att det ska bli någon förändring för oss, men samtidigt vill vi att det ska bli så bra som möjligt för er andra förbund, säger SMU-scouten Elin Elmgren. En annan fråga som upprörde under diskussionerna, var att alla scoutkårer i den nya organisationen får en röst på Scoutstämman, men har rätt att ge bort sin röst till någon annan scoutkår eller ett distrikt. Det skulle möjliggöra för vissa scoutkårer eller distrikt att samla på sig många röster, vilket vore odemokratiskt, tyckte många på workshopen. Trots att en del kritik riktas mot Nya Scouterna, lutar det ändå mot att förslaget röstas igenom på Svenska Scoutrådets stämma i november – och det är Helene Gestrin på Svenska Scoutrådet positiv till. – Jag tycker att det bästa med det nya förslaget är att kårerna får direkt rösträtt eftersom Svenska Scoutrådet försvinner. Kårerna blir medlemmar i Scouterna, inte förbunden, och det innebär att makten hamnar hos kårerna. /Nathalie C. Andersson


NYHETER NYHETER »Tystnaden som uppstår när scoutrörelsen hyllar diktatorer.« Efter att nyheten om att WOSM tillsammans med svenska Kungen delat ut pris till Kung Abdullah av Saudiarabien nått medierna så var det många scouter som ville ha ett ställningstagande från Scouterna i Sverige. Här är det Hampus Boësen som på Scouternas Facebook-sida väntar på reaktioner.

Hallå där …

FOTO: SCANPIX

Patrik Hedljung som just börjat jobba som projektledare för Messengers of Peace i Genève.

Hård kritik mot scoututmärkelse I slutet av september delade kung Carl XVI Gustaf ut hedersutmärkelsen Bronsvargen till Saudiarabiens kung Abdullah Bin Abdul Aziz. Bronsvargen delas ut av WOSM och Kungen var på plats i egenskap av hedersordförande i World Scout Foundation. Det hela uppmärksammades av ett antal medier och frågan som ställdes var hur lämpligt det var att ge en hedersutmärkelse till en kung i ett land med odemokratiskt styrelseskick och med stora brister när det gäller mänskliga rättigheter. Anledningen till att Kung Abdullah fick priset var att han stöttat och skänkt en stor summa pengar till projektet Messengers of Peace (läs mer om projektet till höger.) På Facebook och Twitter diskuterades ämnet flitigt bland scouter och vissa var upprörda över att det dröjde innan Svenska Scoutrådet uttalade sig. När ett uttalande sedan kom riktades kritik mot att det inte tydligt tog ställning emot händelsen. Ett längre uttalande gjordes senare och finns att läsa på scout.se. Helene Gestrin, ordförande Svenska Scoutrådet, tycker att utdelandet av Bronsvargen till kung Abdullah är bekymmersamt. –Han har visserligen gjort bra saker för Scouterna, men det går inte att till fullo skilja på hans olika roller och därför är det här inte oproblematiskt. Helene Gestrin säger också att Scoutrådet varit i kontakt med WOSM och framfört sina åsikter i frågan. – Självklart tar vi avstånd från odemokratiska styrelseskick och vi kommer ta upp en diskussion med WOSM om utmärkelsen. (Läs mer om efterspelet till utdelningen av Bronsvargen i nästa nummer av Scoutmagasinet.)

Vad ska du göra där? – Messengers of Peaceprojektet består egentligen av två delar, dels vår Global Support Fund som scoutförbund kan vända sig till om de behöver stöd i ett fredsprojekt, FOTO: MIKKO ROININEN dels består det av det vi kallar Messengers of Peace Network som ska fungera som ett nätverk där alla fredsprojekt ska kunna kommunicera med och inspireras av varandra. Min uppgift är att projektleda de här båda delarna, skapa rutiner för hur resurser förmedlas och att se till att allt blir rättvist och transparent. Vad handlar Messengers of Peace om egentligen? – Messengers of Peace handlar om att ge lokala fredsprojekt möjligheten att förverkligas. I El Salvador har man fantastiska idéer för hur man skulle kunna förebygga gängkriminalitet, men man klarar inte av att genomföra projektet utan stöd. Dels kommer vi att kunna hjälpa dem finansiellt, men det handlar också om att lära ut basal projektmetodik och hjälpa dem att verkligen genomföra projekten. I ett land som Kenya är det ganska tydligt hur man kan jobba med fredsprojekt, men vad har egentligen scouting för samhällsfunktion i Sverige? Jag har en personlig vision om att lyckas få möjligheten att knyta ihop fredsprojekt i olika delar av världen, och lyfta fram fredsprojekt som även kan inspirera scouter i Sverige. Hur reagerade du efter att Saudiarabiens kung Abdullah tilldelades Bronsvargen för sitt engagemang i Messengers of Peace? – Min första reaktion var en insikt om att projektet behövs mer än någonsin. Jag har varit i Saudiarabien två gånger och även om det inte är en demokrati och de har väldigt många utmaningar att jobba med så finns det en betydligt mer nyanserad bild av landet än den som förmedlas av media. Jag skräms lite av att folk inte är mer nyfikna utan stenhårt håller fast vid den bild de redan har. Mycket av min drivkraft finns i att få till möten mellan oliktänkande, och den potentialen ser jag verkligen i det här projektet. scoutmagasinet 5


NYHETER NYHETER boktips:

Lilla Darling

Affektion

Av Johanna Nilsson, Rabén & Sjögren

Av Martin Jern, Rabén & Sjögren

Han heter Jeremia men kallas för Jerry, han är hellre tyst än den som pratar. Han målar svarta sorgstreck runt ögonen för att det är så det känns inombords. Han drömmer om Diana, Lilla Darling, men hon vet inte om det. Jerrys kompis Reza kallar honom för Tystnadsvännen, eftersom det är skönt att vara tyst tillsammans med honom. Jerry känner sig lite vuxnare än många av sina kompisar. Han ser andra saker också. Han ser att Adam och Sussi som varit tillsammans jättelänge inte är bra för varandra och han ser att Lilla Darling inte är den bimbo de andra i gänget ser henne som. Lilla Darling är en kärlekshistoria om det svåra i att vara kär i någon som finns i närheten men som aldrig är tillräckligt nära. Och så handlar den om hur lätt det är att fastna i en roll och i en grupp, trots att man kanske inte trivs med det. Johanna Nilsson har skrivit både vuxen, ungdoms- och barnböcker. Ofta är det berättelser som är sorgkantade, likt Jerrys ögon. Många av hennes huvudpersoner är också likt Jerry tystlåtna tänkare och hon har en bra förmåga att fånga de här personerna och deras tankevärld. Som läsare känner man dem nära, nära och Lilla Darling är inget undantag. Det är en lågmäld historia om stora känslor som alla kan känna igen sig i.

Det finns inga lyckliga slut, konstaterar Kate, huvudpersonen i Affektion. Och i hennes värld, där livet redan är förbi vid sexton års ålder, så stämmer det kanske. Det låter nattsvart men det är bara för att det är precis vad det är. Affektion är en iskall och stenhård berättelse på många sätt, mycket ovanlig i ungdomsboksgenren. Kate och hennes bästa kompis Ali kickar på farliga saker och på bekräftelse från killar och lite för gamla män. De är inte rädda om sig själva på något enda sätt, men de är inte rädda om några andra personer heller. Och det obehagligaste av allt i den här historien är inte att klasskompisen Zara hittas i en frysbox, utan hur likgiltigt Kate förhåller sig till just det. Åtminstone på ytan. Författaren Martin Jern har sagt i en intervju att han absolut inte vill ha någon sensmoral eller pekpinnar i sina böcker, något som annars är vanligt när det kommer just till ungdomslitteratur. Det är sorgligt sällan unga får läsa böcker riktade till sig utan att bli skrivna på näsan: Martin Jern har hur som helst lyckats med det han föresatt sig. Det finns inget som helst uppbyggligt eller uppfordrande i Affektion. Däremot är det en historia som dröjer sig kvar, och som inte lämnar en riktigt ifred. Och språket är lika starkt som obehagskänslorna boken framkallar. Störande bra läsning.

/Malin Haawind

/Malin Haawind

mer om miljöarbetet på lägret på sidan 10.

HUR MILJÖVÄNLIG VAR DU UNDER JAMBOREEN? johanna arvidsson – Jag tänkte inte så mycket på miljön, men jag källsorterade avdelningens skräp. Jag hade en solcellsdriven lampa också, så jag använde inte så mycket el.

frida lindqvist – Jag är ju miljövetare, så jag tänkte ganska mycket på miljön. Jag hade hört mycket om miljöarbetet innan, men blev besviken för jag tycker det var mycket svinn. Det här hållbarhetstänket hade man inte sålt in till funktionärerna.

monika hjelm – Jag cyklade och tänkte på vad man gjorde av sina sopor. Det var rätt fascinerande med de från utlandet som inte hade återvunnit förut, men de tyckte återvinning var bra, de var bara lite ovana.

jacob palm – Bra fråga. Jag var inte så medveten, men jag åkte tåg och buss till lägret. Och under lägret tänkte jag på att sortera det skräp jag hade.

enkät: nathalie c. andersson

martin carlsson –Jag tänkte på miljön. Att veta vart jag skulle slänga sådant som jag skulle återvinna.

6 scoutmagasinet


stormsÄkra rYGGan infÖr HÖsten

Med ett regnskydd på ryggsäcken har du garanterat torrt ombyte till kvällens lägereld. Vaudes skydd är slitstarka, lätta och finns i både skogsfärg för den som vill vandra osedd och signalfärg för den som planerar helikopterräddning på fjället. Fördelar: Tar väldigt lite plats i ryggsäcken när det inte används. Tänk på: Köp rätt storlek; kontrollera hur många liter din ryggsäck rymmer.

kolla kartan När pappa ser ditt kartskydd från Seal Line kommer han säkert säga att kartfodralet han hade i lumpen dög jättebra. Det gjorde det kanske på den tiden men nu är det andra bullar som gäller; klimatförändringarna ställer de hårdaste krav på oss moderna scouter. Fördelar: Du kan även förvara pass, sedlar och mobiltelefon i fodralet. Tänk på: Öppna aldrig fodralet ute i regnet, det är svårt att torka det inuti.

dissa reGnet

Namnet till trots funkar en sydväst i alla väderstreck och du behöver inte ens ta med kompassen för att kontrollera vilket håll det regnar från. Knyt remmen under hakan (med råbandsknop eller rosett) så pallar du den stormigaste hajk utan att få blöt kalufs. Fördelar: En sydväst har skydd i nacken som hindrar regnvatten från att rinna ner under tröjan. Tänk på: Det är ingen idé att spela tuff och vända mössan bak och fram. Då ser du inget.

HÖstblÖtt deT Finns inGeT dÅLiGT Väder, deT Finns bara dÅLiGa prYLar!

packa smart

KÖPSTällEN OCH PRISER * Vaude, Regnskydd till ryggsäck 30-55 liter, 120 kr på bisonoutdoor.se. * Pinewood, Sydväst Storm, 199 kr på go-nature.se. * Seal line, Map Case, 195 kr på addnature.com. * Exped, Fold dry Bag, 89 kr på getout.se.

Självklart packar du redan vattentätt och förbrukar Ica-kassar i massor varje hajk. Vill du göra som proffsen skaffar du däremot några Dry Bag som håller tätt resten av ditt liv. Packpåsarna är slitstarka och finns i mängder av modeller, storlekar och färger. Allt för att passa varje tänkbart scoutbehov. Fördelar: Du håller dina kläder torra på hajken och har dessutom en flytande ryggsäck om du skulle behöva använda den som livbåt. Tänk på: Stoppa aldrig lortiga eller blöta kläder i en packpåse som innehåller rena och torra saker.

TEXT: dANIEl BAN CK

torr nÖdlÖsninG Alla som försökt torka sig med blött toapapper vet att det är varken mysigt eller effektivt. Haglöfs har hittat på en lösning som garanterar en torr torkningsupplevelse. Kanske är det inte den nödvändigaste prylen, men den är onekligen bra om man är nödig. Elegant upphängningsrem och trevlig signalfärg bidrar till en angenäm naturupplevelse. Fördelar: Håller ditt toapapper torrt och fräscht. Tänk på: Tvätta ALLTID händerna efter toabesök. Oavsett om du har en Toilet Paper Pouch eller inte.

* Haglöfs Toilet Paper Pouch, 185 kr på route62.se.

scoutmagasinet 7


På kö för

scouting värmdÖ sJÖsCoutKår hAr Fler sCouter än vAd som rYms i AvAntiBåtArnA foto:

teXt: marika Persson Christoffer munkestam

Många svenska scoutkårer tappar medlemmar, men på Värmdö är medlemsantalet stabilt och sexåringar står på kö för att få börja i kåren. Scoutmagasinet åkte ut på ett avdelningsmöte för att kolla läget.

P

å stranden i Brunn samlas sju scouter och fyra ledare, alla är iförda färgglada flytvästar och kläder som värmer. Vinden blåser och luften är rå. Idag ska scouterna på äventyraravdelningen Piraterna i Värmdö sjöscoutkår ut och segla med kårens Avantibåtar. – Vi har seglat sen vi var små och började på Scouterna, säger Magdalena Östberg. – Ja, från början var det optimistjollar, och sen blev det andra båtar, fyller Felix Ramsten i. Värmdö sjöscoutkår har mellan 0 och 00 medlemmar och består i nuläget av 1 avdelningar med aktiva scouter. – När familjer flyttar ut till Värmdö vill föräldrarna att barnen ska lära sig segla. Och det är ju sjöscouterna bra för! säger Håkan Östberg som är avdelningsledare.

I kåren får man ställa sig i kö från det året man fyller  år, och när man sedan har åldern inne för spårarscouterna får de som stått i kö längst tid företräde. – Kötiderna varierar mycket, 0:orna var många medan 0:orna var färre förklarar Klas Lundin som är avdelningsledare på avdelningen Sälen. Eftersom att Värmdö är en glesbygdskommun blir det naturligt att kåren startar avdelningar i närområdet. Den största verksamheten äger rum i Ålstäket där kåren har en stuga. Där är aktiviteten stor, och varje kväll i veckan är det i snitt  avdelningar som har möte parallellt med varandra. Men givetvis varierar aktiviteten på kårens olika tillhåll, på exempelvis Djurö är verksamheten inte lika omfattande.

8 scoutmagasinet

Bodhi Bjerregaard samtalade med scouter från hela världen under Jamboreen.


är en nystartad avdelning. De flesta av äventyrarscouterna har varit scouter sedan de var små, men för att göra verksamheten så bra och tillgänglig som möjligt skapade kåren en ny avdelning. – Idag har vi två nya scouter på mötet, vilket visar att våra scouter pratar om oss och tar med sig vänner hit, det är på så vis vi sprider scouting vidare, säger Håkan Östberg. – Det är kul att man kan rekrytera även i den här åldern, säger Ulf Wahlström som är ledare på avdelningen.

Avdelningen Piraterna

riggas av Felix Ramsten, Magdalena Östberg och Douglas Pettersson. Ibland har de med sig en ledare i båten, men idag ska de klara sig själva. Scouterna skrattar mycket, och jargongen är hård men kärleksfull. Inne i ett sund börjar de tre scouterna att paddla eftersom att vinden inte räcker till. – Men paddla då! – Men styr då! – Men hallå, jag väjer ju för båten. – Men nyss var det ingen båt där och du körde ju ändå in i vassen! – Tyst! Det är jag som är kapten. Sedan skrattar alla tre och konstaterar att de är ute ur sundet och kan börja segla igen. De byter kontinuerligt plats i båten, alla får styra.

Båten som heter Minut

Ledarna sitter i en liten följebåt och hjälper till på distans när det behövs. Oftast behövs ingen hjälp, Magdalena, Felix och Douglas löser det mesta på egen hand och de gör det med skrattet nära till hands. – Vi måste kryssa ut, konstaterar Magdalena. – Klart för slag! säger Felix som just nu är den som styr. – Roder i lä, fyller Douglas i. De genomför ett slag och båten sticker i väg i snabb fart. Helt plötsligt har scouterna i båten Minut kommit i kapp ledarnas motorbåt. En stund senare får de möte av en stor motorbåt, både motorbåten och scouterna håller hög fart. – Äsch, kör på! Motorbåtar har väjningsplikt. – Vi skulle kunna köra rakt mot den om vi vill, det är ändå de som ska flytta sig. Alla tre skrattar och håller sig sedan på sin kant i farleden. Om två veckor är det dags att ta upp båtarna, scouterna seglar dem då till ett varv och hjälper till att täcka dem med presenningar och göra iordning dem för vintern. – Och på våren hjälper vi till att bottenmåla innan vi lägger i dem igen säger Douglas. vid bryggan igen och alla scouter hjälps åt att vika segel. När båtarna ser bra ut så samlas scouterna för att utvärdera

Båtarna lägger till

dagens segling, men även för att prata om nästa helgs resa till Scoutforum. – Vad vill ni äta då? undrar Håkan Östberg. – Nudlar! – Till frukost med? – Ja, nudlar och marmelad. Under vintern när båtarna är uppe har scouterna möten i någon av kårens lokaler eller ute i naturen. Oftast finns det ett övergripande tema för terminen. – Förra året lagade vi afrikansk mat och bjöd på, säger Magdalena. – Var det inte asiatiskt? frågar Felix. Den här terminen är målet att de ska tjäna pengar och öva på att vandra, för till våren ska Piraterna vandra på Kungsleden. De ska vandra mellan Abisko och Nikkaluokta, en vandring som sammanlagt sträcker sig över tio mil. – Packa matkassar på mataffärer, det kan man få massa pengar för! säger Magdalena. – Ja, och så kan vi städa, säger Douglas. Första mötet efter att båtarna är seglade till varvet ska Piraterna träffas för att träningsvandra några mil med 10 kilo tunga väskor på ryggen. – Vi tar ju självklart med en våg, har ni inte 10 kilo så fyller vi upp med grus säger Ulf Wahlström och skrattar.

scoutmagasinet 9

E

reen.


Josefin Nyström diskar köksprylar som ska skickas till Burundi.

teXt maLin haaWinD foto: maLin haaWinD oCh LoVisa LÖneGren

Mängder av prylar från överblivna patrullkit kastades efter Världsscoutjamboreen. Miljöarbetet som redan innan lägret fick diplom, räckte inte hela vägen.

»Det gjorde ont i miljöhjärtat« J

osefin Nyström, ansvarig för Sustainability Section, det vill säga hållbarbetsarbetet under lägret, berättar om när hon såg mängder av saker kastas efter att lägret avslutats och deltagarna åkt hem. – Det är klart att det gjorde ont i mitt miljöhjärta. Det var mycket som gick bra under Jamboreen, men här blev det tydligt att något fallit mellan stolarna, fortsätter hon. Josefin Nyström menar att det fanns en lucka i planering och ansvarsfördelning, ingen hade tänkt på vad man skulle göra med de patrullkit som blev över. Vissa köksgeråd kunde räddas och skickades med container till Burundi där man har en jamboree nästa år, och Röda Korset tog hand om en del saker. Men trots att man gjorde vad man kunde på plats så fick en stor del förgås eftersom det inte fanns någon plan för hur man skulle ta hand om överblivna saker. – Man hade inte tänkt på donation och när man väl stod där var det för sent. Det kändes förfärligt när Waste Block var tvungna att beställa flera containrar för att kunna kasta de överblivna patrullkiten, säger Josefin Nyström. En av anledningarna till att det blev som det blev menar hon är att man kom igång för sent med miljöarbetet. Hållbarhetsgruppen som hon var med i hade jobbat aktivt i två år, något som inte är särskilt lång tid när det kommer till ett arrangemang av den här storleken. – Vi kom in för sent för att kunna se alla delar. Hade vi varit med från dag ett så hade vi kunnat hjälpa till med miljötänket vid inköpsplanering och annat förarbete.

10 scoutmagasinet

Mikael Lundberg, en av de ansvariga för Subcamps and contingents support som höll i inköp, distribution och insamling av patrullkiten, håller med om att framförhållningen rent generellt kunde ha varit bättre. – Visst kunde vi ha börjat planeringen tidigare för att på ett bättre sätt kunna sälja vidare till framförallt sydsvenska kårer. Och det är klart att det är trist att slänga saker, men jag tycker ändå att vi lyckades ta hand om mycket ur patrullkitet.

Att sKAPA en mijövänlig jambo-

Josefin Nyström nöjd med hur Jamboreen föll ut. Hållbarhetsgruppens budskap nådde fram och lägrets deltagare var mycket duktiga på att sopsortera.

det här vAr första gången som det satsades

ordentligt på en miljövänlig jamboree så på många sätt var WSJ 011 ett pilotprojekt ur miljösynpunkt. Man hade satsat på ekologisk mat, bland annat var allt kaffe som konsumerades ekologiskt. Men miljöfrågorna märktes också i

»Det är så klart trist att slänga saker, men jag tycker ändå att vi lyckades ta hand om mycket.«

ree är ett i grunden svårt uppdrag. Tiotusentals människor som flyger över hela världen, 0 000 personer som slår ner sina bopålar på ett fält, avloppssystem som måste byggas, el som dras för en tvåveckorshändelse. Och alla sopor som deltagarna producerar. Inför årets jamboree hade man i hållbarhetsgruppen satsat särskilt på att göra ett så klimatvänligt läger som möjligt. Och för den hållbarhetspolicy som togs fram blev man också uppmärksammad. Organisationen Håll Sverige rent diplomerade jamboreeorganisationen för arbetet med miljön i planeringsfasen. En viktig del var hållbarhetspolicyn vars huvudsyfte var att jamboreen skulle lämna så lite avtryck på miljön som möjligt. – Jag är jätteglad och stolt över diplomeringen, den visar att det går att göra mycket för att en jamboree ska bli miljövänligare, säger Josefin Nyström. Och bortsett från patrullkitshistorien så är

själva programmet på lägret. Modulaktiviteten Earth var helt uppbyggd kring miljö till exempel. – Det som jag verkligen hoppas är att scouterna som varit på den här jamboreen har tagit med sig något av miljötänket, att vi har påverkat dem, säger Josefin Nyström. Och hon tycker att det verkar som att de har lyckats. – Miljöfrågor fanns med nästan överallt och vårt arbete var synligt. Vissa grejer vi gjorde, som små upplysningar och uppmaningar på toaletten, blev riktiga snackisar. Nu hoppas hållbarhetsgruppen att de som planerar kommande storläger fortsätter i deras fotspår.


.

«

teXt oCh foto: maLin haaWinD

lägrets mAtFAvoriter:

Valfrihet och nutella WSJ 2011 med sina 40 000 deltagare var en matlogistisk prövning större än något Scoutsverige tidigare skådat. De ansvariga är mest av allt förvånade över den strykande åtgången på sötad nötmassa.

s

assa Orebring är kock i grunden men hade innan Jamboreen definitivt tänkt säga nej om någon frågade om hon ville jobba med maten under lägret. Men på något sätt blev hon till slut ändå ansvarig för Participant food tillsammans med Lars Kruuse som är logistiker. – Våra bakgrunder kompletterade varandra och när vi började prata om det så kändes det som att det skulle kunna bli bra. Och det tycker Sassa Orebring också att det blev med tanke på lägrets storlek. – Det gick löjligt bra. Det funkade rent praktiskt och deltagarna var nöjda. På lägerområdet fanns affärer som Scouterna drev tillsammans med Ica där deltagarna kunde handla sin mat. Varje dag fanns en huvudråvara som man skulle utgå ifrån, men man kunde välja mellan flera olika recept i jamboreekokboken. Den friheten uppskattades av många scouter. Men vissa klagomål fick mataffärerna ändå. Många tyckte att det fanns för lite godsaker att köpa. Och när Sassa Orebring får frågan om vad som var lägerdeltagarnas favoritmat kommer svaret blixtsnabbt. –Nutella och jordnötssmör. Helt klart. Det blev till och med så att man tvingades införa nutellarestriktioner, man fick köpa max en burk per tio personer. Men den begränsningen kom scouterna snart runt. De skickade bara in en annan person från patrullen att handla.

– Jag tycker att det är lite roligt, att de tog sig runt reglerna. Vi uppmanar ju scouter att hitta lösningar och tänka själva, säger Sassa Orebring med ett skratt. en viktig del av lägerlivet är det få som argumenterar mot. Får folk inte mat så spelar inte något annat någon roll. – Mat och väder är det som spelar in mest när det kommer till nöjda deltagare. Och av de två är det bara maten man kan påverka, säger Sassa Orebring. Det absolut svåraste i förberedelsearbetet var att veta var de skulle börja, att få logistiken att funka och sedan att ha koll på all specialkost. När scouter från hela världen kommer finns också hela världens kostinriktningar representerade. Ambitionen var att ha så mycket ekologiska varor som möjligt i butikerna, men med tanke på lägrets storlek var det inte alltid så lätt. – Vi ville ha ekologiska bananer till exempel. Men där fick Ica bromsa – det hade nämligen tömt hela den svenska marknaden på ekologiska bananer! Det var också svårt att få lokalproducerade varor till lägret eftersom de sällan kommer upp i de kvantiteter som behövdes. Ett annat miljödilemma är mat som inte går åt. Obrutna varor som inte var färska kunde lämnas tillbaka till

Ica, men med färskvaror var det svårare. - Vi försökte samarbeta med personalmatsalen så mycket som möjligt för att slippa kasta, men det är klart att allt inte går att rädda, berättar Sassa Orebring.

Att mAten är

hon tYCKer Att samarbetet med Ica fungerade smidigt. – Vi är nöjda. Visst fanns det saker vi tyckte

»Jag tycker att det är lite roligt att de tog sig runt reglerna. Vi uppmanar ju scouter att hitta lösningar och tänka själva.« olika om men jag tycker att vi har fått som vi velat i de flesta fallen. Fredrik Wennerström från Ica delar upplevelsen att samarbetet under lägret funkade bra. – Vi kommer från olika världar, visst. Och Ica är så stort så ibland har vi svårt att vara flexibla. Men jag tror att vi lyckades mötas i de flesta fallen. Jamboreen var en överväldigande upplevelse för oss på Ica. Visst hade vi förstått att det skulle vara stort, men inte hur stort!

scoutmagasinet 11


INsÄNDARE INSÄNDARE 100 % scout – nej tack! Vad är det för klyftig människa som har hittat på att en dag ska vi visa oss i scoutskjorta på jobbet??? Jag kom som vanligt till jobbet i tisdags och möts av en kollega i scoutdräkt helt malplacerat. Vem tror att vi kommer att få mer unga medlemmar i Scouterna om vi vuxna visar oss i scoutskjorta en dag om året?? Tänk om deltidsbrandmän kommer i sin utryckningsmundering eller pistolskytten tar med sin pistol oladdad till jobbet? Bara för att visa vad man gör på sin fritid? Nej det bästa sättet att visa att man är scout, det är ju att tala om det på fikarasten till exempel, det har man ju året om. Det är ju ungdomar vi ska ha in i vår förening inte vuxna som visar sig i scoutskjorta på jobbet. Scoutskjorta på - på fritiden!

Tack till okänd givare.

Till Scoutmuseet på Jamboreen i Rinkaby kom en dag en kvinnlig ledare med ett antal »tygmärken« specialdesignade för museet. Den som tog emot dessa otroligt fina märken fick inte namn på givaren, varför vi andra inte fick någon möjlighet att tacka. Givaren ska emellertid ha ett stort TACK från alla oss andra också. Gåvan var otroligt fin och då vi alla är samlare, kommer gåvan att ha en speciell plats i våra samlingar från Jamboreen. Om givaren vill höra av sig har redaktionen min adress. För Scoutmuseet, Stig Nilsson, Råå

TACK SÅ MYCKET!

Könade märken - varför då? Någonting som jag funderat på under en ganska lång tid är varför Svenska Scoutförbundet har tjej och killmärken som ska sys på scoutskjortan. Jag kan tänka mig att det är en ganska lång tradition bakom då Scouterna precis som många andra rörelser varit fixerade vid en individs kön. Förr fanns det ju till exempel blåvingar och vargungar, avdelningar som var uppdelade utifrån olika individers könstillhörighet. Det jag ställer mig mest frågande till är vad dessa märken om en individs kön har för relevans för scoutrörelsen i dag?

12 scoutmagasinet

Till detta bör tilläggas att det finns fler kön än två. Jag anser att vi i Scouterna bör inkludera alla människor vilket vi inte gör när dessa märken finns eftersom inte alla människor orienterar sig till varken man eller kvinna. Jag anser också att vi bör vara goda föredömen inför andra rörelser och inte kategorisera in och stämpla människor, framför allt inte utifrån något som inte har den minsta relevans för den verksamhet vi bedriver. Louise

?


INSÄNDARE

Scoutäventyr i Spanien Jag skulle ta en paus från Scouterna, jag skulle bara plugga spanska i 20 veckor och uppleva andra saker i Barcelona. Men efter ett tag märkte jag att jag inte riktigt klarade mig utan scouting, som hade vart en av de största delarna av mitt liv i 11 år. Jag tog mod till mig och kontaktade en scoutkår i Barcelona och sa: »Hej, får jag vara med?« Jag fick komma dit en dag och prata med en av scoutledarna i Skues, som scoutkåren hette och vi bestämde att jag skulle fungera som någon slags extraledare hos Llops (katalanska för »vargarna«, motsvarande upptäckarscouter), eftersom jag i vanliga fall var ledare hos upptäckarscouterna hemma i Landvetter. Jag var med dessa scouter under några veckor denna våren, något av de bästa jag varit med om. Vi var på scoutfestival i stadsdelen, gjorde hantverk, anordnade fotbolls- och basketturneringar, var på dagläger med mera. Vi lekte och busade en massa och jag kom väldigt nära både barnen och de andra ledarna på kort tid. Trots att situationen var väldigt ovan för

båda sidor – jag var plötsligt med i en scoutkår där jag inte ens kunde prata deras modersmål (modersmålet i Katalonien är katalanska, jag pratade bara spanska) och de fick en svensk scout på halsen. Men jag tror att alla lärde sig väldigt mycket – jag fick öva min spanska, se hur en scoutkår fungerar utanför Sverige, träffa trevliga och öppna människor och jag hoppas att jag lyckades ge någonting tillbaka också. Sista gången vi träffades fick jag en t-shirt där alla Llops och ledare skrivit under och där det stod med stora, spanska bokstäver: »Så att du skall komma ihåg scouterna från Barcelona – alltid redo«. Jag har aldrig fattat ett bättre beslut än vad jag gjorde den dagen jag tog kontakt med Skues, det fick mig än en gång att inse hur fantastisk denna världsorganisation är och hur den sammankopplar människor som annars aldrig träffats.

Elise Ackerot, Landvetter Scoutkår

Med scouting som grund

Det är många diskussioner nu om organisationsförändringen Scouterna står inför. Vi ska snart besluta om vi ska bli ett förbund. För mig betyder ett förbund att vi alla har samma grund, scouting. Men så är inte fallet, som jag ser det så ska vi besluta om vi ska bli en organisation med flera olika grunder. Nykter scout, homosexuell scout eller muslimsk scout, valen är många. Egentligen borde det bara finnas ett val, att vara scout. Varför kan vi inte bara välja att få vara scout? Varför ska jag välja att vara en muslimsk scout med grunden i den muslimska tron, eller vara nykter scout med grunden hos IOGT-NTO, eller homosexuell scout med grund hos Gayscouterna, när jag kan vara scout. Jag säger inte att man inte får vara nykter, gay eller muslim och vara scout. Men grunden i Scouterna borde vara att vara scout, sen vilket sexuell läggning du har, vilken tro du har eller vilken annan ideologi du har borde inte vara väsentligt när du väljer att gå med i Scouterna. Jag som scout borde vilja gå med i scouterna för den ideologi Scouterna står får. Du borde kunna vara scout och nykter, scout och homosexuell eller scout och muslim! Ett mångkulturellt förbund istället för ett förbund med många kulturer eller ideologier. Oberoende av vilken annan ideologi/kultur/tro du har så är du välkommen i Scouterna, varför då krångla till det med att ha obegränsat med ideologier i scoutideologin? Det kan väl inte bli enklare än att vara scout. Att vara scout och nykter, eller scout och gay eller scout och muslim? Valet vi borde göra är om vi ska bli en mångkulturell rörelse istället för en kultur med många rörelser. Daniel Karlsson, SSF

Ingen logga på skjortan Svar till »Ica+Scouterna=?« i Scoutmagasinet nummer 4 2011. Hej Fredrik. Tack för din insändare om Scouternas företagssamarbeten i allmänhet och om samarbetet med ICA i synnerhet. Det finns flera anledningar till att Scouterna har börjat samarbeta med företag på ett strukturerat sätt. Vi vill få stöd ekonomiskt för att kunna göra fler barn och ungdomar redo för livet. Företagssamarbeten ger oss också fantastiska möjligheter att få hjälp att nå ut med vårt budskap. Genom huvudpartnerskapet med ICA har vi till exempel fått vara med i Buffé två gånger (på en helsida båda gångerna). Buffé är Sveriges överlägset största tidskrift med en upplaga på ca 2 miljoner exemplar och vi hade aldrig själva kunnat få denna typ av exponering. Vi försöker hitta samarbeten som på olika sätt kan stödja våra kårer i deras verksamhet. ICA har 1400 butiker och finns nästan överallt där våra kårer finns. För många av våra kårer finns stora fördelar att vinna på ett lokalt samarbete med en ICA handlare, både för att få bättre priser på mat men även för att få möjlighet att synas och visa upp sin verksamhet. Detta är givetvis helt upp till kåren – centralt visar vi bara på möjligheten och försöker få ICA-handlarna positivt inställda till ett samarbete i de fall där den lokala kåren vill. Scouterna har ett mycket starkt varumärke med 99 % varumärkeskännedom. Vi är väldigt restriktiva i hur vi använder varumärket. Därför har vi valt att samarbeta med ett fåtal företag som delar många av våra värderingar. Huvudpartnerskapsavtalen med ICA och E.ON är inga renodlade sponsringsavtal utan långsiktiga samarbetsavtal som ska stärka båda parter. Vi arbetar inte med sponsring på alls samma sätt som till exempel idrottsrörelsen gör. Du kan känna dig lugn: Scouterna kommer aldrig att ha reklam eller företagslogotyper på vår scoutdräkt. Cecilia Elving, ansvarig Scouternas företagssamarbeten

scoutmagasinet 13


Annette Olsson sålde en hel del Falcon Crest-burgare under jamboreen.

Livet efter Lägret

Lägereldarna har slocknat, tälten har packats ihop, 40 000 scouter har rest tillbaka till sina hemländer. World scout jamboree 2011 är över, men i Rinkaby fortsätter livet som vanligt.

S

ommarsolen är försvunnen och kyliga höstvindar har börjat blåsa på den nordöstskånska slätten. Scouterna har rivit sitt läger och åkt hem, men i Rinkaby är man fortfarande upprymd efter sommarens stora händelse. Har byinvånarna återhämtat sig efter att ha haft 40 000 scouter in på knuten? – Världsscoutjamboreen och scouterna har satt Rinkaby på världskartan, utbrister kioskinnehavaren Annette Olsson när Scoutmagasinet besöker henne och hennes kiosk i byn. Lägret gynnade inte bara vår by och kommun, jag tror även att hela Skåne gynnades av lägret och allt snack kring det. Annette är inte scout själv men har fått en positiv bild av Scouterna. – De har varit lätta att samarbeta med och jag är otroligt imponerad av deras arbete med lägret. De har lyckats klaffa ihop allt himla bra. Turister och andra som har varit härinne har också påpekat det. hade Annette under jamboreeveckorna men ända sedan förra som-

Flest kioskbesökare

14 scoutmagasinet

maren har hon regelbundet haft scouter på besök i kiosken. Under lägret kom scouterna till hennes kiosk när lägermaten inte smakade eller när hamburgarhungern slog till. – Vissa dagar var här kö ända ut till gatan. Inför lägret hade jag inte köpt på mig något jättestort lager, så ibland fick gästerna vända i dörren eller tålmodigt vänta på att jag gjorde ny mat. Men trots allt var folk alltid glada. När Annette får frågan om vad hon tycker var sämst med scoutinvasionen svarar hon eftertänksamt. – Jag tycker vi här i kiosken kunde ha fått kartor som vi hade kunnat ge till alla som frågade efter vägen eftersom många vägar var avstängda. Kenneth Kjellberg kör post i Rinkaby och bor själv i området. Inte helt otippat fick även han många frågor om vägen. – Telefonkort var det också många som frågade efter. Vägen kunde jag visa dem men att sälja telefonkort var svårare, säger brevbäraren med ett brett leende. Han tycker att scouterna har visat upp sig

Text och foto: Emmy Wahlgren

från en bra sida och har inte något emot om det blir fler läger på Rinkabyfältet. – Jag har ju kunnat följa lägerbygget på nära håll och jag är impad över hur fort lägret byggdes upp. Sen var det så klart kul att stöta på folk från hela världen, mest träffade jag på amerikanare, fransmän och tyskar. Kenneth tänker att det säkert finns grannar som störde sig på ljudet från lägerkonserterna. – Men inte jag, inte. Jag tycker bara det var schysst med gratiskonserter! – Jag var och besökte lägret med mina barnbarn. Det var väldigt spännande att ha en världsjamboree så här nära inpå, berättar Ingrid Einarsson som kommer cyklandes genom byn. Hennes barnbarn som är blonda, blev populära hos en del internationella scouter som ville känna på håret. – Men barnen blev inte alls avskräckta, tvärtom, de vill själva bli scouter när de fått in rätt ålder. Ingrid är lite besviken på Skånetrafiken, som


precis innan sommaren hade infört kontantfria bussar. – Jag tycker de kunde haft lite överseende och låtit de som ville betala med kontanter åka med ändå. Jag och många andra tyckte så synd om de som blev stående på hållplatsen att vi betalade en del biljetter åt dem ur egen ficka. Elna-Britt Grosek kommer med bussen från arbetet i Kristianstad. Hon är född i Rinkaby och på tiden då det begav sig var hon själv scout i byn. – Ja, vad fantastiskt att de lade ett världsscoutläger här i Rinkaby. Byn finns ju knappt med på kartan! På mig har scouterna gjort ett väldigt positivt intryck. Trots att jag bor ganska nära har jag inte märkt så mycket av dem och de har inte stört mig. Det enda som hon har att anmärka på är att byinvånarna fick betala inträde, hon tycker att de kunde blivit bjudna på det. – Och så förstår jag inte riktigt varför de lade lägret så långt ifrån byn. Det finns ju fält närmare, där kunde lägret varit, säger Elna-Britt innan hon vandrar hemåt.

Ingrid Einarsson besökte lägret med sina barbarn.

Emelie vill starta scoutskola efter lägret – Allt med jamboreen har varit så sjukt kul, säger Emelie Nilsson som jobbar som projektledare för Jamboreen hos Kristianstad kommun, hon berättar att snacket på stan kring Världsscoutjamboreen har varit överraskande positivt. Många restauranger, affärer och hotell i kommunen märkte ett uppsving under lägerveckorna. och många såg det som en unik möjlighet att få visa upp sig för världen, bokstavligt talat. Hos grannarna till Rinkabyfältet har Emelie stött på förvånansvärt få sura miner. – Tvärtom, grannarna har varit hur positiva som helst. En farbror oroade sig över att hans fönster skulle bli dammiga men det var ju inget som inte gick att lösa. Några handlare i Rinkaby passade på att visa upp sig för världen och ordnade hantverksmässa i byn under jamboreeveckorna som de var hur nöjda som helst med. Inne i stan satsade många affärer, hotell och restauranger både tid och pengar för att marknadsföra sig.

Huruvida affärerna, hotellen och restaurangerna fick igen sina satsade pengar vet inte Emelie ännu. Hennes arbete just nu är att sammanställa deras utfall efter jamboreen. Om de inte har fått igen det satsade rent ekonomiskt nu så har i alla fall Kristianstad satts på kartan och det är positivt, tycker Emelie. Även bland kommunanställda har inställningen varit positiv. – En del kommunanställda hade till och med scouter boende hemma hos sig, vilket ju var fantastiskt kul. Nu säger de »Vad ska vi göra nu? Vad blir nästa stora scoutgrej vi kan göra?« berättar Emelie entusiastiskt. Nu när scout-OS är över avslöjar Emelie vad hon drömmer om att göra härnäst i kommunen. – Min absolut högsta dröm är få starta en skola med scoutprofilering här i kommunen. Vi har bland annat golf-, fotboll- och handbollsinriktningar så varför inte ha en scoutinriktning? scoutmagasinet 15


Göran och jamb

TEXT: NATHALIE C. ANDERSSON FOTO: JONAS ELMVIST

I 36 år har Göran Hägerdal burit med sig drömmen om en världsscoutjamboree i Sverige. I år gick drömmen i uppfyllelse när han var en av de tre lägercheferna på WSJ 2011.

S

å länge Göran Hägerdal kan minnas har brandgult varit hans favoritfärg. Hans far målade barndomsrummet i klaraste brandgult, och arbetsstolen och ipad-fodralet på scoutkontoret i Stockholm bär samma färg. Likaså var anoraken brandgul. Just den anoraken som Göran Hägerdal såg hösten 1975 och som gjorde ett outplånligt uttryck. – Det var någon av mina scoutledare som hade på sig den där brandgula anoraken. De hade varit på världsscoutjamboree i Norge på sommaren, och berättade hur det hade varit. Jag minns det här med delad glädje scouter emellan. Och så färgen på anoraken, berättar Göran Hägerdal. Sedan dess har han burit med sig tanken på jamboreen och hur häftigt det vore med en världsscoutjamboree i Sverige. Idén har legat vilande under åren. När han jobbat som

förbundssekreterare på Nykterhetsrörelsens scoutförbund, när han varit med och arrangerat World Scout Moot i Sverige 1996 och när han blev programansvarig på Scout 2001 tillsammans med en kompis. – Det var då det tog fart. Vi vandrade över

»Jag tycker att lathet är en dygd. Man ska inte göra allt själv och man ska inte vara för kär i sitt projekt.«

16 scoutmagasinet

kullarna på Rinkabyfältet tillsammans med ordföranden för WOSM, och han sa: »Har ni inte funderat på att söka till WSJ 2011?«.

Jag började tänka »varför inte?«, säger Göran Hägerdal. Han pratade med de 60-tal personer som jobbade med programmet på Scout 2001 och lanserade idén. Alla var på, och arbetet började. – Vanligtvis när man vill sälja in att världsscoutjamboreen ska vara i ett land, brukar man framställa sitt land som ett turistland. Men jag ville inte sälja Sverige, utan ett scoutläger. Vi var inte intresserade av att marknadsföra till exempel dressinåkning i Sverige, det kan turistbyråerna syssla med, säger Göran Hägerdal. Han fick jobb som biträdande generalsekreterare på Svenska scoutrådet år 2004 och arbetade med att försöka få jamboreen till Sverige. Tillsammans med en stor stab av unga människor och bankchefer från Kristianstad, åkte han till WOSM:s konferens i Tunisien år 2005. – Vi gick runt och pratade med människor och försökte berätta om vilket roligt scoutläger vi ville ordna. Det var hela tiden fokus på själva lägret, jag sa till folk att »det kommer finnas så mycket ved och surrgarn som ni aldrig sett förut«. Och strategin verkade fungera, för på konferensen bestämdes att 2011 års världsjamboree skulle hållas i Sverige. – Det kändes fantastiskt och ofattbart. Jag har aldrig varit så trött i hela mitt liv … Dagarna innan hade jag pratat med alla. Så började arbetet inför lägret och Göran Hägerdal fick titeln »executive director WSJ« på sitt visitkort. Han satt i kommittéer, jobbade med näringslivskontakter och koncept som camp in camp. – Rent konkret så kan man säga att jag har bestämt vad vi ska göra innehållsmässigt på lägret. Jag har arbetat med relationer och försökt få människor att vara positivt inställda till lägret. Och så har jag hängt med kungen, men det behöver du ju inte skriva ... kungen var extremt positivt inställd till lägret. Göran Hägerdal berättar att den största utmaningen inför lägret har varit att få funktionärsmatsalen att fungera, en restaurang som serverade 10 000 mål mat tre gånger om dagen. – Och så är det svårt att i ett så här långt projekt inte slita ut folk. Att se till så att de orkar hela vägen. Man får hålla jämn takt och ge möjlighet för människor att gå in och ut ur projektet.


mboreedrömmen Han berättar att det roligaste i arbetet har varit själva lägret. Att gå och åka omkring bland deltagarna på lägerområdet och bara prata med dem och se hur de har det. Sitta uppe på kaféer om nätterna, prata med människor man precis träffat. – Jag är glad att jag fick uppleva lägret själv också. Det var en lång startsträcka innan lägret var igång, men jag har verkligen haft roligt. En sak jag minns är när jag sprang ett varv framför scenen på avslutningen och deltagare runtom såg att det var jag som var lägerchefen och började göra high five med mig. Jag är annars ingen high five-kille, men det här var häftigt. Det var så bra stämning. Arbetet med Världsscoutjamboreen har lärt Göran Hägerdal att inget är omöjligt. – Och så tycker jag att lathet är en dygd. Man ska inte göra allting själv och man ska inte vara för kär i sitt projekt. Andra måste också

»Nästa grej är en världsscoutkonferens i Kristdala jag har funderat på. « få ta del av projektet och göra sin del. Man får acceptera att man inte äger hela tavlan, bara de stora dragen. Och så måste man tro att andra människor kan komplettera bilden med egna idéer. Trots att jamboreens slut också markerade slutet på ett tio år långt arbete, är Göran Hägerdal inte ledsen att det är över. – Jamboreen är en viktig grej jag kommer att bära med mig, men jag känner ingen tomhet. Tvärtom så tror jag att jag med det här i ryggsäcken kan göra ännu mer spännande saker. Exakt vad för spännande saker han skall ta sig an i framtiden, har han inte riktigt bestämt än. Men han har en galen idé… – Nästa projekt är en världsscoutkonferens i Kristdala som jag har funderat på. I skogen i jättestora tält, eller på ett kalhygge kanske? Jag fick idén på jamboreen när alla skämtade om Kristdala i Småland, som jag är ifrån. Jag har börjat kolla läget lite försiktigt, och väntar på att den stora skaran ska ansluta sig, säger Göran Hägerdal med något lite drömskt i blicken.

FAKTA GÖRAN HÄGERDAL Ålder: 45 år Aktuell: Biträdande generalsekreterare på Svenska scoutrådet. Var en av tre lägerchefer på WSJ 2011. Fritidsintresse: «Jag har förmånen att få jobba med det jag tycker är viktigt och roligt. Scouting är både mitt största fritidsintresse och mitt yrke.« Minnesvärt möte på jamboreen: »När jag träffade 90-åriga Margot som faktiskt var den som fick mig att börja på Scouterna. Det var riktigt roligt.«

scoutmagasinet 17


JAMBOREEM

inet Scoutmagas v a , t e n r m e u n om äsdeatntd he.la förra mboree gen n. a r j t u t o c p t s p s r u ld to nadnegids rsta vär pplevelse i höstesstmedVieängatmtä sgkdräivnagomr världens stö e inte riktigt släppa lägeruv några av d a a sa vi fortfaran slutad de dgåastmdlaelsnelan dela med os n v a vi k v a a å ll d vi r n n s Ä . s l e späno ä Str e g oråeleentbakom r der från de ska il ambor urope spela tide lämnar jaemrbb b s j k and c t li å b ä n p n o Innan vi ällen ten och e ber är någrta ösgå gotttmöstoe med de mexikan v r ä k H . n e a n t in m e m is en vår d v n n a å go å r fr fr , a , n t n e g ls våra finaste d e o Den s gjorde rak om h a kväll stsk s ue n Q ch e i k r n ä e m yr t n t och ycke m t Dan e r u n h r nande även to ig kunge s s t l il tt utsik i yt b pp m u iel A o a s r t a m t n o r scoute hört talas på att få klä s n n a e t n ig ä r v ld i a n erserss och DanielndAnd g som med ber and r Str la e e t d u å o c s svettiga kö s k c r o ä d ll vi n son a Vi n . a t b e la is et isiga nöj ar under den skånska d å från den ha p s va o pr ning fick ljusa kväll skicka h r c e o ll e r e iv t skridskoåk r t k ä S n ka lägerbåls ot som vi glömt bort? n av oss av mör åg utlottninge i n i d n e m s n r in va M . h en minne oc solnedgång ta jamboree s ä b t it d å in bilder p ral. ätt mobilfod ett vattent FOTO: NATHALIE C. ANDERSSON

t, Skriv till a Scoutråde k s n ve S , t e in Scoutmagas , 4 3 Box 42 0 holm 126 12 Stock eller mejla .se inet@scout scoutmagas

Linnéa Strandberg och Daniel Anders son steker mat

en scout provar att åka skridskor, förmodligen för första gången Oc

a Linné at om ker m e mat samtidigt s r t ke te s s on s rs n iel Ande ärvi. ersso andberg och Dan sdelen Jukkasj d d ta es n re o Linnéa18Str b A m ja i l t ie SCOUTmagasinet mattan vid köke h Dan c o de steker i häng g dber Stran


helt agg ade sco ute r pe ppad e in för

EMINNEN

Linnéa elndAnd ersersson steker mat son Linn ste éa ker mat

Strand berg o ch Dan iel Ande L rsson innéa steker mat

invi gnin gsc ere mon in

Många min ns jambor eeregnet , men vissa

kvällar va r

a, gt bort n å l t il sk drig sär en. l a a n r a Stra ar kram r kramgoa nall v n e e r o ndbe På jamb te för den hä rg o in ch D särskilt

aniel Ande rsso Linné n st a eker mat

sta gången Och ramlar.

De mexikansk a

a ång

gen o k sts Que

scouterna va r flitiga

em d a k loc

swappare, all tesnå märkesb ytare indr

h ver ö ig ta s t at t l e k t en

nte i r va Det

hel d i t all

SCOUTmagasinet 19

solned


tre månader

på fältet

Lars Carlsson kom först till Rinkabyfältet – och lämnade platsen sist av alla ideellt arbetande. Trots att han var på jamboreen i 12,5 veckor längtade han bara hem någon gång ibland. TEXT OCH FOTO: NATHALIE C. ANDERSSON

K

orna betade fortfarande på ängarna och militären gjorde några sista övningar när Lars Carlsson kom till Rinkabyfältet den 15 juni. Han vandrade över nejderna bland betande kor och inspekterade, spanade. Här skulle världens största scoutläger byggas, och Lars Carlsson var ansvarig för lägerplatsen och infrastrukturen. Han var med om förvandlingen från äng till världsstad till enslig äng igen. Och med facit i hand är han nöjd. – Det var helt fantastiskt att se hur det fungerade. Att det från början inte är någonting, och att sedan se 50 000 scouter sitta framför scenen den där torsdagskvällen efter Culture festival day. Den upplevelsen är betalningen för att man sliter. När det blir så lyckat går det ganska enkelt, säger Lars Carlsson.

Redan i april 2008 blev han tillfrågad om han ville vara ansvarig för »site«, lägerplatsen. Han hade arbetat med liknande saker på tidigare storläger och var inte sen med att tacka ja. Därefter följde ett långt arbete innan lägret byggts upp och plockats ihop och de sista funktionärerna åkt hem. För Lars Carlsson blev det en lång lägervistelse, med många lyckade minnen. – 12,5 veckor på jamboree är ju en hel värld i sig. Den ringlande flaggången var så lyckad. Och att titta på tornet och lägerflaggan som var belyst om kvällen. Och att se avslutningsfyrverkerierna och känna att nu, nu har vi lyckats. Samtidigt har allt inte varit en dans på rosor, men Lars Carlsson vill inte klaga. Han är plikttrogen, vill slutföra det han har påbörjat. – Det är väl klart att man fick hemlängtan ibland, men jag har ju sagt att jag ska göra det

20 scoutmagasinet

jag tagit på mig. Om jag inte blev less någon gång? Nej, det fick jag ju hålla undan. Men i slutet fanns det ju stunder då man blev irriterad och frustrerad. Som när man märker att folk har lämnat saker i skogen och i tälten som de borde plockat undan, och bara åkt hem. och att det ibland blir jobbigt, är engagemanget självklart för Lars Carlsson. Ändå sedan han började på Scouterna i Skåne i mitten av 60-talet har han engagerat sig. När han flyttade till Trollhättan som ung dröjde det tre dagar innan han klev in på distriktet och sa att han fanns tillgänglig. – Jag kan inte lägga av med Scouterna, jag har ett behov av att hjälpa till. Jag tror att jag alltid har varit likadan. I grunden är jag nog en sån här föreningsmänniska. Är man född på landsbygden så måste man engagera sig, för det finns inte så mycket annat. I grund och botten handlar det, enligt Lars Carlsson, om att ge ungdomar en upplevelse. – Det är himla roligt när folk är nöjda. Det viktigaste med jamboreen är att 14–18-åringarna har fått en upplevelse. Samtidigt så betydde det så mycket för mig som scout, det jag fick vara med om. Så att engagera sig är ett sätt att betala tillbaka. Jag vill att unga människor ska få vara med om samma sak, säger Lars Carlsson. Trots att han har varit aktiv inom Scouterna i 50 år, tycker han inte att han har betalat tillbaka än. – Haha, nej, det är så roligt att vara med. Att jobba med scouterna är en upplevelse. Man får ju ut någonting själv också.

Trots frustrationen


LANDEt RuNt fÖR LEDAREN ledaRen FÖR landeT RunT

Har det hänt något i din scoutkår? Skicka bilder och en kort text till Scoutmagasinet, Svenska Scoutrådet, Box 42034, 126 12 Stockholm eller scoutmagasinet@scout.se.

aKTiViTeTsTipseT:

Skogsbingo TEXT: AKTIVITETSBANKEN FOTO: ISTOCKPHOTO

Vad hör hemma i skogen och vad gör det inte? Låt scouterna få känsla för naturen genom rolig skogsbingo!

d

et här är ett lite roligare sätt att få scouterna att lära känna naturen mer, och låta dem få kunskaper om trädoch växtsorter och vilka löv som hör till vilka växter till exempel. Man behöver förbereda bingobrickor med bilder, namn eller färger på sådant som finns i skogen innan. Det skulle till exempel kunna vara bilder på en tallkotte, ett grässtrå eller ett ekollon och så vidare. bingobrickor till var och en av scouterna eller patrullvis. Sedan ska de under en viss tid, kanske en kvart, springa runt i skogen och leta efter föremålen som finns på bilderna. Sedan kommer de tillbaka och lägger rätt sak på rätt ruta på bingobrickan.

dela uT

om vad som ligger i rutorna, vad det heter, vad det är för något och och vad det kan användas till. Ha gärna flora och faunaböcker till hands. En lite enklare variant är att ha bara färger på bingobrickorna, då ska scouterna hitta något gult att lägga i den gula rutan, något rött i den röda och så vidare.

pRaTa sedan

Ålder: 8 till 12 år. Tid: 30 - 60 minuter. Gruppstorlek: Spelar ingen roll. TIPS! Avgränsa skogen om den är för stor och se till att ingen springer för långt bort och inte hittar tillbaka.

Detta behövs: Bingobrickor med bilder/namn/ färger på saker som finns i skogen. Till exempel kottar och löv.

Fler övningar om mångfald i boken Vi och Dom. Den går att köpa i scoutshoppen,

scoutmagasinet 25

www.scout.se/shop.


FÖR LEDAREN

utmanande, sv ledare från olika delar av världen om scouting och ledarskap TEXT OCH FOTO: NATHALIE C. ANDERSSON

Vad är den största utmaningen med att vara scoutledare i dag? Möjligheterna och utmaningarna ser olika ut i olika delar av världen. Scoutmagasinet träffade tre utländska ledare och pratade om hur det är att vara scoutledare i just deras länder.

F

ör William Rizk är engagemanget närmast självklart. När han talar är det med ett lugn och en eftertänksamhet som inte bara beror på svårigheten i att hitta de rätta engelska orden som förklarar just det han menar. William Rizk har varit scout sedan 1995 och är scoutledare och kårchef för St. Johns scoutkår i Ajaltoun i Libyen. – Jag tycker att den största utmaningen för mig är att få mina ledare att engagera sig mer i kåren. Jag vill få dem att känna sig som bröder och systrar. Det har varit ganska rörigt i scoutkåren, men jag försöker lösa det nu, säger William Rizk. Han har som mål att försöka ena sina ledare genom att låta dem göra saker tillsammans. Och det har gått framåt och uppåt. De senaste åren har hans scoutkår växt från drygt 60 medlemmar till 150. – Jag vill få alla att arbeta mer gemensamt, som ett team. För att göra det har vi träningsläger med scoutledarna. Vi hjälps åt genom att ta hjälp av scoutledare från andra städer. På träningslägren coachar William Rizk ledarna, ser hur de utvecklas och ger extra stöd och utbildning till dem som behöver det.

William Rizk

de saker gemensamt, eftersom de har möten på samma tid. Men det är inte alla scoutförbund i Libyen som har gemensam scouting för tjejer och killar, berättar William Rizk. Han berättar också om en gång under kriget i Libyen 2006 när hans scoutkår hade läger. Plötsligt hörde de hur broar sprängdes i närheten. – Vi åkte hem dagen efter, men vi var inte rädda, säger han. För det mesta är det dock inte sprängda broar som är svårigheten med att vara ledare, utan att bygga broar och hitta nya lösningar. – Det är kul att vara scoutledare, men det är ganska utmanande. Man måste hitta aktiviteter som funkar för scouterna och som kan konkurrera med internet och tv, säger William Rizk.

»Man måste hitta aktiviteter som funkar för scouterna och som kan konkurrera med internet och tv.« Varje lördag klockan 14–16 är det scoutmöte i kåren. Alla fyra avdelningar har möten samtidigt, men det är olika aktiviteter för tjejer och killar. Tjejerna ägnar sig ofta åt hantverk, medan killarna gör mer aktiva saker, som att spela rugby. – Tjejerna och killarna har inte samma intressen, så de gör olika saker. Men ibland gör 22 scoutmagasinet

ABHRADITA CHATTERJEE får betalt för att vara scoutledare. Hon är ledare i en skola i Indien som har scouting som en del av kursutbudet. En gång i veckan får varje klass ha scouting efter skolan. – Regeringen imponerades av det scouterna gör i Indien, att vi hjälper till vid katastrofer och översvämningar. Därför gjorde de scouting till en del av utbudet i skolan för drygt fem år sedan. På en del skolor är det obligatoriskt, på andra valbart, berättar Abhradita Chatterjee. Själv blev hon scout när hon var 14–15 år, och ledare när de sökte scoutledare som kunde hålla i scouting på skolorna. Scoutmötena håller på i 1–2 timmar och hålls direkt efter skolan. – Vi gör aktiviteter baserat på »Scouting for boys«. Vi knyter knopar och åker på läger. Scouterna får märken för det de gör och lär sig,


svårt och kul! färdighetsmärken. Abhradita Chatterjee berättar att tjejer och killar har scouting ihop i Indien. – Det är bra, det finns många fördelar. Alla kan delta i alla aktiviteter, säger hon. Hon berättar att det bästa med att vara scoutledare är att hon får nya idéer från ungdomarna. – Jag har ett »one track mind« och en idé om hur man ska göra saker, men de har nya infallsvinklar. De lär mig och jag lär dem. Den största utmaningen är att övertala föräldrarna att det inte är farligt att släppa iväg scouterna på övernattningar. – Och så är det svårt att hitta ställen att ha hajk på. Indien förändras hela tiden och det byggs överallt. Ställen där det var öppna fält för ett år sedan och där man hajkade då, kan nu vara fulla med bostadshus, säger Abhradita Chatterjee. Hon arbetar mycket för att göra hjälpsamma saker roligare. Och det funkar bra. Hennes scouter hjälper människor. De går till ålderdomshem och hälsar på gamla, de hjälper till vid översvämningar. – Jag behöver inte tvinga dem. Om det har hänt något så kommer scouterna och frågar mig när de kan åka för att hjälpa till, säger Abhradita Chatterjee.

gång. Larry McNiece berättar om Venture scouting, äventyrsscouting, för ungdomar i åldern 14–21 år. Blandat tjejer och killar. – Jag tror att venture är framtiden för Amerika. Venture-avdelningar är temaorienterade. Du går med i en trupp som håller på med första hjälpen, eller friluftsliv, eller segling, eller liknande, säger Larry McNiece. Han är i Sverige på jamboreen med 36 scouter från USA, och säger att han älskar att det är blandat tjejer och killar i svensk scouting. – Kolla här omkring. Du har tjejer och killar, de dansar och sjunger. Tänk om det bara hade varit killar här, det hade aldrig hänt att de dansade och gjorde de sakerna ifall tjejerna inte var med. Men det är lite olika kultur också. Jag och mina scouter står häpna och tittar på när jag ser tjejer och killar rulla runt och brottas här på lägret. För oss är det något sexuellt, säger han. Han har haft det bra på lägret. Fått vara på camp in camp och badat i havet och ätit god mat. – Det var awesome! Vi lagade mat, och de hade färska grönsaker och färska frukter, och fyra mål om dagen. Det gillar jag. Det är inte samma flottiga mat som vi har i Amerika. Att Larry McNiece fortsätter vara ledare är självklart för honom. – Det beror på att barnen växer upp och blir till unga män. Du kan inte köpa det, det går inte, säger han. Samtidigt börjar det falla tårar från hans ögon. Han blir rörd. – Min ledarkollega här på lägret sa att det är synd att man inte får betalt för att göra det här. Jag svarade att jag får betalt varje dag. Vid slutet av det här lägret kommer 50 personer att säga tack till mig. Jag menar – hur fantastiskt är inte det? Larry McNiece berättar att han gick en ledarutbildning för fem år sedan, och att det var den som öppnade ögonen för honom. Han säger att vissa unga ledare kanske har tagit en kortare väg till insikt, men att hans väg som scoutledare må ha varit krokig och tagit många år, men han är där nu. Framme. Det han bär med sig är ett enda förhållningssätt. – Respektera ungdomarna, det är allt de behöver för att växa.

»Respektera ungdomarna, det är allt de behöver för att växa.«

Larry McNiece lite avståndstagande. Säger att han nog är fel person att prata med. Ställer vänliga motfrågor i stället för att berätta saker själv. Men efter en timmes samtal börjar lager efter lager falla bort, och han öppnar sig. Han berättar att han har varit scoutledare i 22 år i USA, att han är aktiv på distriktsnivå. Jobbar med koordination och kommunikation. Hjälper till i sin gamla scoutkår. Han är engagerad – och lite orolig över Boy scoutings, pojkscoutings, framtid i USA. – Programmet är inte lika kul och det är mycket att konkurrera med, fotboll och sådant. Pojkscoutprogrammet måste vara spännande, men utan att det finns flickor med, så tror jag det är svårt, säger Larry McNiece. I USA är scoutingen uppdelad i pojkscouter och flickscouter. Boy scout är man från 10 år till 18 år, sedan får man inte vara med längre. Eller som Larry McNiece uttrycker det: »When you’re 18, you’re out«. Men förändring är på

TILL EN BÖRJAN ÄR

Abhradita Chatterjee

Larry McNiece bland sina scouter scoutmagasinet 27


FÖR LEDAREN

Stock och sten

- inga problem! Först var det kalla handen som mötte Sebastian Jansson när han ville bli scout. Men sen hittade han hem i en kår som ser till allting funkar! TEXT OCH FOTO: EMMY WAHLGREN

S

ebastian Jansson är en glad 14-åring med massor av energi. För tre år sedan ville han testa på det här med scouting. Tillsammans med sina föräldrar hittade han en scoutkår hemma på orten. Sebastian var spänd av förväntan och såg fram emot äventyrarscouternas terminsstart. Tyvärr möttes Sebastian av kalla handen. Orsak: kåren kunde inte ge honom någon plats eftersom han är rörelsehindrad. Han blev ledsen men gav inte upp – tvärtom – han ville bli scout! Älvsjö scoutkår, vilken ligger en timmes bilresa från Sebastians hem, visade sig ha en avdelning för funktionshindrade. Perfekt, tyckte Sebastian. Scoutmagasinet träffar Sebastian och hans assistent Disa Dackland på vinterkaféet på Världsscoutjamboreen en regnig eftermiddag för att prata om tillgänglighet för rörelsehindrade inom Scouterna och om nätverket Mötas, som jobbar just med det här. Sebastian kan inte prata så för att kommunicera pekar han på bilder och symboler på sin så kallade bliss. en avdelning som kallar sig Funka, och som består av scouter med olika rörelsehinder. - Vi heter Funka för att allting funkar, bara man vill, berättar Sebastian entusiastiskt. Att vara på hajk är det bästa jag vet! Allra roligast är det när det är mycket backar och många

Sebastian tillhör

julen

jamboreeh

vad en genomsnittsavdelning är ute. Vi ändrar aldrig våra planer, berättar hon. Men de tyckte att det saknades ett nätverk som kunde samordna för scouter med rörelsehinder. Disa, Sebastian och några till startade då nätverket Mötas som har till uppgift att samordna, fixa infoträffar, utbildningsdagar, hajker och övernattningar. De vill sprida sitt budskap, öka kunskapen om scouting för rörelsehindrade samt hjälpa, råda bot på rädslor, utbyta erfarenheter och komma med tips och råd. - Vårt motto i nätverket är ”Stock och sten – inga problem!”, berättar Sebastian och tittar på Disa som nickar instämmande. - Vi vill att scouting ska vara tillgängligt för alla, och det ska inte spela någon roll om man är rörelsehindrad eller inte. Om vi stöter på problem löser vi dem och vi har av erfarenhet

»Allting funkar, bara man vill!« gupp. Och det är mysigt att elda på kvällen! - Ja, Sebastian och hans kompisar älskar hajker. Ibland är det lite tungt att dra rullstolarna för oss assistenter, säger Disa Dackland med glimten i ögat. Förra terminen var vi ute ungefär 98% av tiden, och det är nog mer än 24 scoutmagasinet

lärt oss att det mesta går att lösa, säger hon. - Jag vill att så många som möjligt ska få chans att vara scouter, för jag tycker scouting är himla bra. Man får vara ute, träffa kompisar och lära sig massa bra saker, säger Sebastian. - Genom Mötas har jag träffar många nya kompisar som jag inte hade träffat om vi inte hade startat nätverket. började på Scouterna upptäckte han att det inte fanns någon symbol på blissen för ordet »scout« och andra scoutord tyckte han också saknades. Tillsammans med sina föräldrar och Disa arbetade han fram några olika symboler, bland annat för just scout. Sebastian visar ett häfte med scoutsymbolerna. - Våra scoutord blev godkända i det internationella blissystemet. Det var riktigt häftigt! Jag är riktigt glad för att vi lyckades så bra.

När Sebastian

på!


LANDEt RUNt RuNt LANDEt

Har det hänt något i din scoutkår? Skicka bilder och en kort text till Scoutmagasinet, Svenska Scoutrådet, Box 42034, 126 12 Stockholm eller scoutmagasinet@scout.se.

Studentliv + scouting = sant! Sveriges nyaste scoutkår, Lunds enda studentscoutkår, Sjøn Sjøns sjøscoutkår hade en höstig kväll i september sitt första möte!  stycken nyrekryterade studenter var på plats tillsammans med nygrillade hamburgare, lära känna-lekar och information om kåren. Kvällen var lyckad och många av deltagarna visade direkt intresse för att bli medlemmar. Kåren startades upp i början av sommaren och har som mål att ha vandringshajker och liknande för att kombinera studentlivet med härligt, scoutigt friluftsliv! / Madelene Tano

Drakar för fred Scouter i världen håller fredsdag den 1 september. För oss scouter är ett aktivt fredsarbete en självklarhet, både lokalt och globalt. Hos oss i Scouterna får alla vara med. I Östersund firade vi dagen genom att bygga drakar på Stortorget. Ett sjuttiotal scouter jobbade med stor energi tillsammans för att skapa flygande objekt. Med plastpåsar, tunna pinnar och snöre och en massa händer knåpade vi ihop drakarna. Sen fylldes torget av springande, skrattande barn och ungdomar. Hela dagen har dessutom scouter i hela Sverige inspirerats till att bära sina scoutkläder i sitt sammanhang. I skolan, på bussen, på jobbet, på facebook och kanske till och med under sitt träningspass. Såg du någon av oss? På Stortorget fanns en station där scouterna kunde låta sig fotas när man stolt visade upp sig i scoutklädsel. Sen skickades bilden till en av Scouternas tävlingar. Sköna vinster hägrade. Arrangörer av drakdagen var Östersunds Scoutkår av Nykterhetsrörelsens Scoutförbund och inbjudna var alla stans olika scoutkårer.

å!

/Susann »Spruttan« Myrenhammar

Solig invigning

I strålande septembersol invigdes det Marina Föreningshuset vid Svartviken i Kungsängen lördagen den 4 september. Många kommuninnevånare mötte upp och bjöds på grillad korv, kaffe, saft, bullar och kakor. Kungsängenbon Caroline af Ugglas pratade med Tibble Sjöscouters sekreterare Christer Spjut om det nya huset, det fina läget, knopar och scouting i allmänhet. Scouterna Felicia Nielsen och Linus Haglund fick äran att befästa banden mellan kommunen och scoutkåren genom att tillsammans med Caroline binda samman två rep till ett med en råbandsknop. Ute i Svartviken pågick seglingar med scouter i olika åldrar medan andra skötte serveringar, grillade korv, gjorde saft, sålde lotter eller kokade kaffe. Konstnären Yrjö Edelmann har berikat huset med konstverk som också går att köpa om så önskas. /Christer Spjut

scoutmagasinet 25


KALENDARIuM KALENDARIUM

Något på gång som du tycker att alla ska få veta? Skicka en kort text om det till scoutmagasinet@scout.se eller Scoutmagasinet, Svenska Scoutrådet, Box 42034, 126 12 Stockholm

26 - 27 november 2011 Svenska Scoutrådets årsmöte På årsmötet har du som är scout möjlighet att påverka Scouternas framtid, tycka till och och göra din röst hörd. Du kommer att träffa andra engagerade scouter från alla scoutförbund och höra om deras syn på Scouternas verksamhet. Under årsmötet har vi en massa kurser, seminarier och workshops om allt spännande vi gör på Scouterna. Du kan lära dig om hur du påverkar och hur du kan engagera dig ännu mer. Årsmötet är Svenska Scoutrådets högsta beslutande organ, det bestämmer vad som ska göras framöver. Årsmötet består av 101 dekegater valda av scoutförbunden. Scoutförbunden tilldelas mandat utifrån hur många medlemmar de har, men inget förbund kan få fler än 50 delegater. Årsmötet 2011 kommer att hållas på Globala gymnasiet i Stockholm. För mer info se www.scout.se/arsmote.

ANNONS

26 scoutmagasinet

Nu! Arrangemangsgruppen Just nu söker vi efter personer till Scoutrådets Arrangemangsgrupp! Arrangemangsgruppen (AG) består av en grupp personer med framförallt ett stort intresse, men även erfarenhet av att arrangera arrangemang. Arrangemangsgruppens uppgift är att stödja och hjälpa ledarteamen. Varje ledarteam får en kontaktperson i AG som fungerar som bollplank. AG arrangerar arrangemangsledarsamAnnons 20110303 ICA+EON.indd lingen och kurser, samt fungerar som stöd under planeringen och genomförandet av arrangemanget. Det är roligt och utvecklande att vara kontaktperson och AG prioriterar även att ha sociala aktiviteter på sina egna möten. AG letar nu efter flera nya medlemmar. Är du intresserad av att utveckla och stödja internationella arrangemang? Kontakt: www.scout.se/internationellt eller ag@scout.se.

Vi tackar våra huvudpartners!

1

2011-03-03 16.23


skicka namn, adress och löst korsord till scoutkrysset nr 5, Scoutmagasinet, Svenska Scoutrådet, Box 420 34, 126 12 stockholm. 1 november dras två vinnare.

SCOUTKRYSSET NR 5 Se lösning och vinnare på nätet!

LARS BURMAN

scoutmagasinet 27


POSTTIDNING B

Adressändring: Vänd dig till ditt scoutförbund! Se även sid 3.

Det blir jul i år igen! Barnens Adventskalender En klassisk adventskalender som hör julen till! Aina Stenberg-Masolle gjorde den första adventskalendern åt scouterna, då Sveriges Flickors Scoutförbund, 1934. Årets kalender är ett nytryck av 1955 års kalender.

Pris: 40 kr, kårpris 500 kr/25-pack

Scoutens Adventskalender Här är kalendern med fart och fläkt! Scoutens Adventskalender är illustrerad av vår egen Freja Istemo som i år debuterar som kalenderillustratör. Bakom varje lucka gömmer sig en ledtråd till Scouternas Julquizz, en frågetävling du hittar på scout.se

Pris: 40 kr, kårpris 500 kr/25-pack

KFUK-KFUMs Scouternas Almanacka 2012 Håll ordning på framtiden och nu:et med KFUK-KFUM Scouternas klassiska väggalmanacka. 2012-års almanacka är illustrerad av Susanne Hassellöf.

Pris: 100 kr Kårpris 1250 kr/25-pack

Scouternas ljus Handstöpta antikljus i 5-pack som brinner 6-7 timmar utan att sota eller rinna. Ljusen är 25 cm långa.

A

Scouternas almanack a

2012

Månadsblad av Susanne Hassellöf

Pris: 50 kr, kårpris 550 kr/120 ljus

Julkort

www.km.scout.se

Välj mellan enkla eller dubbla, moderna eller traditionella julkort, samtliga specialframtagna för Scouterna.

Pris: från 30 kr, kårpris 15 kr/10-pack

KM-almanacka_2012.indd 1

Varje år bidrar Scouternas Julförsäljning till att göra fler unga Redo för livet, hemma i din kår och runt om i landet. Var med och Hjälp Scouterna hjälpa! Beställ på scout.se/shop och använd rabattkoden som din kår har fått Du kan även ringa oss på 0200-870 800 eller mejla på scout@scout.se

Annons_Scoutmag_20110929.indd 1

2011-03-23 09.10

scout.se/shop 2011-09-30 11:32

Scoutmag-nr5  

folk köar till LEDARSKAP JORDEN RUNT JAMBOREEN I BACKSPEGELN HUR TILLGÄNGLIGT ÄR SCOUTERNA? REBELLISKT FREDSPRIS EXPEDITION HIMALAYA MASSOR...

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you