Page 1

SCOUT

EN TIDNING FÖR DIG SOM GILLAR ÄVENTYR OCH UTMANINGAR.

NO4 |2018

NO4|2018

TESTPATRULLEN:

SKARPT LÄGE

HENNY SUNDQVIST:

”Jag slutade fejka vem jag var”

Leda för en hållbar värld

”DÄR VI TÄLTADE FANNS TIDIGARE EN GLACIÄR”

ISABELL ÅKTE PÅ EGEN HAND TILL SYDKOREA • 3  X  BRA INFLUENCERS MAT SOM MULTITASKAR • SISTA ORDET MED HEJAINTERNET

AKTUELLT: VAR FUNKTIONÄR PÅ DEMOKRATIJAMBOREE


19-21 OKTOBER KOMMER ÖVER EN MILJON SCOUTER ATT KOPPLA UPP SIG VÄRLDEN ÖVER. VAR MED PÅ JOTA-JOTI DU OCKSÅ!

jota-joti.scout.se


FÖRSTA ORDET Välkommen till äventyret! NÄR JAG VAR åtta år var den lilla röda scoutstugan Scouterna för mig. Där doftade det av rep, T-röd, eld och kaffe. Jag hade då inte en aning om att min scoutkår bara var en av 1 000 andra i Sverige och att det fanns miljontals scouter i världen. Jag visste inte att scoutgemenskapen kan vara för livet. Och kunde inte föreställa mig alla äventyr som väntade. Som ny i Scouterna behöver man inte kunna eller veta allt, vare sig som scout eller ledare. Det fina är att vi bygger kunskap, relationer och samarbete i våra patruller. Vi lär oss tillsammans och av varandra för att klara nya, mer utmanande uppgifter. Vad som händer runt hörnet när vi utvecklas och blir äldre, det är vad vi önskar att den här tidningen ska kunna bidra med – att så ett frö och en längtan efter nya, större och mer spännande äventyr. I DET HÄR numret kan du läsa om Leda för en hållbar värld, ett arrangemang för utmanarscouter, som i år var ett maf-

figt äventyr i de svenska fjällen. Du får en sommarhälsning från ett gäng svenska scouter som varit på Anna Nilsson, jamboree på Malta och som 8-årig scout i Önnestads vi berättar mer om det scoutkår. nya metodmaterialet om självkänsla och påverkan – Action on Body Confidence. Så, förhoppningsvis hjälper scouting dig att bygga din självkänsla och får dig att våga utmana och utveckla dig själv. För de spännande scoutäventyren fortsätter, så länge som du väljer att stanna kvar i scoutrörelsen.

Anna Nilsson, chefredaktör

Det finns massor av bra saker med att vara i en patrull. Vi bad Catharina Paulcén från Scouternas programgrupp att lista tre av dem!

3 BRA SAKER MED PATRULLEN 1. Du blir sedd!

3. Alla behövs! FOTO: MAGNUS FRÖDERBERG

I patrullen träffar du nya kompisar som du kanske aldrig annars skulle ha mött.

2. Tillsammans är kul!

I patrullen har du en självklar plats i gruppen och här får du prova på att leda bland schyssta kompisar.

ss Skriver tduilälr doet bästagra

k Vad tyc Skriv nå er patrull? på in d d e m en bild skicka a.se h c rn o te r u e o rad nen@sc t och o ti k a d tex till re cerar vi så publi out.se. c s å p bild

Tips! Ledarmaterial Bygga patrull

Är du scoutledare? Nu finns ett helt nytt material om en av grundpelarna i scoutmetoden – hur man bygger patrull. Läs mer på Leda scouting-sidorna scouterna.se/ledascouting/tema-bygga-patrull.

FOTO: MAGNUS FRÖDERBERG

Vill du veta mer om patrullsys temet? Läs artikeln ”I patrullen är du i ett sa mmanhang från da g ett” på scout.se.

FOTO: MAGNUS FRÖDERBERG

Ni samarbetar, löser problem och tryggheten och gemenskapen gör att du vågar testa nya saker.

03


11

ATT VÅGA VARA SIG SJÄLV

Henny har övervunnit cancer, mobbning och människors fördomar.

06

AKTUELLT

08

TÄVLING

20

SVENSKAR

25

BRINNA

Scout guidar till höstens härligaste nyheter och äventyr för olika åldrar.

Missa inte: Tävla och vinn biljetter till Walking with dinosaurs.

JOBBAR GÄRNA IDEELT

Varannan svensk frivilligarbetar. Vi bad Volontärbyrån tipsa om hur man lockar nya ideella krafter till kårstugan.

LAGOM

Efter att Nanny arrangerat en hajk kände hon sig lite tom och borta. Som ung är det viktigt att säga nej när det blir för mycket.

26

SAREK SOM KLASSRUM

När helikoptern åkt, hördes bara fjället.

16

VEM BESTÄMMER VAD SOM ÄR ROLIGT?

04


INNEHÅLL

34

ÅK PÅ EGNA ÄVENTYR

29

SKARPSLIPAT

Carla Lomakka, 22 år från Gotland, studerar fotografi på Biskops Arnös Folkhögskola och gör just nu praktik på Spoon Agency i Stockholm, som producerar tidningen Scout på uppdrag av Scouterna. I det här numret bjuder hon på bilder på äppelpaj i Äta ute.

ÄTA UTE

38

SISTA ORDET

HejaInternet: ”Jag vägrade att sluta leka med tjejer.”

Håll utkik efter din symbol i tidningen! Spårare 8–10 år

Utmanare 15–18 år

Upptäckare 10–12 år

Rover 19–25 år

Äventyrare 12–15 år

Ledare och kår

Scouterna finns överallt! Häng med oss i sociala medier, och anmäl er till nyhetsbrevet här: www.scouterna.se/nyhetsbrev

”Det bästa med hösten är regnet och luften efteråt. På något sätt luktar det jättegott efter regnet och omgivningen är som finast när alla växter får droppar som liknar genomskinliga kristaller.”

FOTO: PRIVAT

Vi kollar närmare på ingredienser som multitaskar och lagar det kanske godaste receptet i Scouts historia.

FOTO: FREDRIK SWARTLING

32

Aktivitetsbanken

Medarbetare i det här numret: När tycker du att det är som finast att fota på hösten? ”För mig är det bästa med hösten de gråa, disiga dagarna som gör att bilderna får ett speciellt fint och mjukt ljus!”

Smidig fällkniv eller över­ levnadsdolk med extra allt? Testpatrullen granskar.

A

4.2018

Isabell Damgaard Gonzalez, 17 år. Ledare i Equmeniascouterna i Härnösand och scout i KFUM Härnösand. I det här numret kan du läsa hennes bilddagbok från ett scoutläger i Sydkorea dit hon åkte helt på egen hand.

Tidningen Scout är Scouternas medlemstidning. Hemsida: www.scout.se Adress: Scouterna, Box 420 34, 126 12 Stockholm Ansvarig utgivare: Petra Lindskog Chefredaktör: Anna Nilsson Kommunikationschef: C ­ aroline Thunved Produktion: Spoon Publishing ­Redaktör: Marie-Louise Olsen Art director: Karin Schaefer Creative director: Niklas Thulin Omslagsfoto: Hampus Hagstedt/Försvarsmakten Tryck: Sörmlands Printing Solutions Prenumeration: Kontakta medlemsregistreraren på din lokala scoutkår. Annonsförfrågan: annons@scouterna.se

05


AKTUELLT

Vad händer? Här listar vi härliga arrangemang och roliga aktiviteter, både i Sverige och utomlands.

Din chans att påverka – Demokratijamboree

FOTO: MAGNUS FRÖDERBERG

Den 9–11 november samlas scouter från hela Sverige i Karlstad på Scouternas stämma. Där kommer representanter från scoutkårerna att besluta om viktiga frågor som rör scoutrörelsens framtid nationellt. Det kan handla om ekonomi, verktyg, program, utbildning med mera. Temat kommer att vara FN:s globala mål för hållbar utveckling. Runt Scouter­ nas stämma kommer det att finnas kringaktiviteter som till exempel en inspirerande utställning och work­shopar om inspiration scoutkårer emellan, Scouternas program, olika arrangemang och utbildningar. Demokratijamboree och Scouternas stämma 2018 arrangeras i samarbete med Karlstad kommun. All info hittar du på scouterna.se/ demokratijamboree.

100 % vattentät

VAR FUNKTIONÄR! Gör Demokratijamboree möjlig ge­ nom att engagera dig som funktionär. Det blir en fantastiskt rolig helg där du får utmana dig själv, träffa nya kompisar och får nya erfarenheter att sätta på cv:t.

FOTO: FREDRIK SAHLSTRÖM

Den nya vattentäta ryggsäcken i unik scoutdesign rymmer 30 liter, har två utvärtes fickor och en snodd på framsidan. Du lyfter den med ett rejält handtag och bär den på ryggen med vadderade bärremmar och avbärarremmar. Säcken är tillverkad av kraftig terpalinväv och stängs med en vattentät rullförslutning. Pris 479 kronor på scoutshop.se.

Anmäl dig senast den 20 oktober.

Kroppen som elleverantör

MAXA LÄSLOVET Vecka 44 är det läslov i Sverige. Det är ett samarbete mellan den ideella föreningen Läsrörelsen, bibliotek, förlag och elevorganisationer. På scout.se tipsar ungdomsredak­ törerna om sina bästa läsupplevel­ ser. Där hittar du också ungdoms­ redaktören Anna Jennys intervju med författaren Mats Söderlund om andra (och alldeles nyutgivna) delen i hans ungdomsbokstrilogi ”Ättlingarna”.

2005 arrangerades den senaste europeiska jamboreen och 2020 är det dags igen. Den här gången är det Polens tur att bjuda in och självklart kommer svenska scouter att kunna delta. Alla scouter har potential att för­ändra samhället. För att du ska upptäcka din kraft, när vi tillsam­ mans verkar för att uppnå de globala målen för hållbar utveckling, är jamboreens tema ACT (engelska för agera). Arbetet med jamboreen är i sina startgropar, men mer info kom­ mer att dyka upp på scoutservice.se och ej2020.org under hösten.

GDANSK, POLEN 27 JULI–­6 AUGUSTI 2020

06

Källa: forskning.se

FOTO: MAGNUS FRÖDERBERG

European Jamboree 2020 i Polen

Kan kroppen generera elektricitet genom att vandra, bära tung pack­ ning eller bara genom att svettas? Jajamän! Ett svenskt forskarlag från Malmö universitet utvecklar just nu en hybrid kraftkälla som utvinner både solenergi och energi från kroppssvett. Energin lagras som elektrisk energi i hållbara batterier som du kan använda i teknikprylar till utom­ husaktiviteter. Förmodligen kommer det att vara klart inom ett par år.


I slutet av terminen är det många scoutkårer som samlar in pengar i samband med jul­ marknader. Det finns också möjlighet att sälja vidare rabatterade produkter från Scoutshopen med god förtjänst. Ett exempel är Scouternas almanacka som är en klassiker i många hem. I 2019 års almanacka har illustratören Thérèse Lindström låtit årstiderna växa fram med bilder­ na på temat bondgård. Läs mer på scoutshop.se.

FOTO: FREDRIK SAHLSTRÖM

FOTO: MAGNUS FRÖDERBERG

DRA IN PENGAR TILL KÅREN

Redo för Scouternas arrangemang 2019? Vid årsskiftet öppnar ansökan till några av nästa sommars arrangemang. Vilket blir ditt nästa äventyr? Blå Hajken? Explorer Belt? Eller kanske äventyrararrangemanget Upplev, som varje år arrangeras under höstlovet. Håll utkik efter mer info på scoutservice.se.

Närkontakt med natur gör oss friskare

FOTO: LEGO

Under de senaste åren har det skett en stor ökning av kroniska, inflammatoriska sjukdomar och allergier. Forskning visar nu att ökningen delvis kan bero på minskad kontakt med naturliga mikroorganismer. En mer grön omgivning med växter och nära kontakt med naturen verkar helt enkelt öka vårt fysiska och psykiska välbefinnande, vilket vi som gillar friluftsliv kanske alltid känt på oss. Källa: forskning.se

Taste Or Waste Challenge – hur modig är du?

Grönare lego med sockerrör i bitarna Legobitar som föreställer träd, buskar och blad kommer i framtiden delvis att vara gjorda av ett plantbaserat material, nämligen sockerrör. De nya legobitarna kom­ mer att finnas i lådorna innan året är slut.

FOTO: MAGNUS FRÖDERBERG

En tredjedel av all mat som produceras i världen slängs, ofta helt i onödan. För att minska mat­ svinnet måste vi alla sluta slänga fullt ätbar mat bara för att bästföredatumet passerat. Ett av FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling handlar om hållbar konsumtion och produktion. Sverige och Stockholm Environment Institute har fått i särskilt uppdrag av FN att fokusera på just det målet. Ett steg mot att minska matsvinnet är Taste Or Waste där du lär dig att titta, lukta och smaka på mat innan du slänger den, oavsett bästföre­ datum. Anta utmaningen, själv eller tillsammans med scoutpatrullen, och publicera era #tasteor­ waste-inlägg i sociala medier. Läs mer på tasteorwaste.org där du också lär dig den viktiga skillnaden mellan bästföredatum och sista förbrukningsdag.

Tipsa oss!

Vad händer i er kår? Anordnar ni till exempel spännande aktiviteter som är intressanta för alla scouter? Det finns utrymme för just era berättelser i tidningen eller på scout.se. Skicka era tips till: redaktionen@scout.se.

07


SCOUTING PÅ SJÖ OCH VATTEN

FOTO: MOA VOLNY

“Det bästa med att segla är friheten och att det går snabbt!”, säger Lisa Tidner som var med på Forrest Gump Summer Camp, ett sjöscoutläger på Brännö i Göteborg. På scout.se kan du läsa hela artikeln och det finns massor av härliga bilder från lägret att titta på och använda sig av i vår bildbank på scouterna.photoshelter.com.

Stolt flagga året om

FOTO: MAGNUS FRÖDERBERG

FOTO: MAGNUS FRÖDERBERG

Massor av scouter har under sommaren deltagit i Pridefes­ tivaler över hela landet. Men att fira allas rätt till kärlek gör vi gärna året om. Därför finns det nu en alldeles ny scoutig regnbågsflagga i Scoutshopen. 990 kr på scoutshop.se.

Roverscouting firar 100 år på Demokrati­jamboree Rover 100-gruppen laddar för att ta emot upp till 200 roverscouter på ett jubileumskalas! Den 9 november kl. 20.00 öppnas portarna till Hamngatan 28 i Karlstad. Gå röda mattan in för att se jubileumsfilm, delta i aktiviteter, möta kändisar från filmen och såklart för att käka tårta tillsammans med alla andra. OBS! Ta med egen kåsa!

ROVERSCOUTING 100 ÅR, DEMOKRATIJAMBOREE I KARLSTAD

HÅLL HUVUDET VARMT Nu finns en ny fin marinblå mössa med Scouternas logga i vitt tryck. En perfekt höstmössa av 95 procent GOTS-­certifierad bomull och 5 pro­ cent­elastan som kostar 89 kr på scoutshop.se.

TÄVLA O M BILJETTE R! Läs mer på scout.se.

Walking with dinosaurs 20 dinosaurier i fullskalig storlek äntrar scenen i en före­ ställning som tagit år för forskare och designers att skapa. Se dinosaurierna röra sig, hör dem vråla och lär dig mer om varför de försvann när klimatet förändrades. Föreställningar i Malmö, Stockholm och Göteborg under oktober och november. Mer info på livenation.se.

Halloween på Gröna Lund När mörkret lägger sig och Stockholms gator töms, kryper vålnaderna fram innanför Gröna Lunds grindar. Förra hösten var tre av Scouternas ungdomsredaktörer på premiären av ­halloweenfirandet på Gröna Lund och testade läskighetsfaktorn. Läs deras artikel på scout.se (sök på “halloween”). I år utlovar nöjesfältet ännu fler mardrömsframkallande upplevelser. Ö : GR UND NA L

08

F O TO

GRÖNA LUND, STOCKHOLM, 19 OKTOBER–4 NOVEMBER Läs mer på gronalund.com


FOTO: PIXABAY

Grundutbildningen Trygga mötens webbkurs är obligatorisk för alla ledare över 15 år. Nu introduceras också en fördjupande workshop, tänkt som en påbyggnad av webbkursen där gruppen uppmuntras att dela sina tankar, funderingar och frågor kopplade till Trygga möten. Trygga möten fördjupning hålls av ideella workshopledare eller iftet konsulenter från våra regionala Vid årssk d uppdatera n kanslier. e s ra se lan bkurs. Är din kår intresserad av öten-web n Trygga m ka Mer info Trygga möten fördjupning tar Nyfiken? s n darskapsö du kontakt med ditt regiona­ du få i Le Demokrati­ er d la kansli på scoutservice.se/ n u r te mon . utveckla-karen/lokalt-stod. jamboree

Anpassat ledarskap bättre för alla Att hjälpa ledare att bättre se och leda barn och ungdomar med adhd eller autism står i fokus när Scouterna och Friluftsfrämjandet inom projektet Rätten till friluftsliv lanserar nya utbildningar i an­ passat ledarskap. Redan nu i mitten av oktober kommer alla avdel­ ningsledare i den svenska kontingenten för världs­ scoutjamboreen i Nordamerika 2019 att utbildas i samarbete med Equmenia. Och den 20 oktober startar pilotomgången av en fördjupningsutbildning. Innan året är slut planeras en webbkurs vara klar. Nyfiken? Det kommer att finnas möjlighet att testa under Demokratijamboree i Karlstad! Läs mer på scouterna.se.

”Jag har fått en helt ny förståelse för hur en kan bemöta, stötta och arbeta tillsammans med andra individer med andra behov och funktioner.” Scoutledare i utvärderingen av en pilotomgång av grundutbildningen.

BLI BIVÄNLIG Bin är små insekter men med en stor uppgift – att pollinera grönsaker, fruktträd och bärbuskar. Bina ser helt enkelt till att våra växter kan föröka sig och att den biologiska mångfalden bevaras. Naturskyddsföreningen jobbar för att Sverige ska bli världens bivänligaste land och du kan vara med. Har du och dina scoutkompisar byggt ett bihotell i sommar? På naturskyddsforeningen.se/bivanlig kan du rapportera in ditt vildbihotell och hjälpa forskning kring bin framåt. Där hittar du också instruktioner för att bygga ditt eget bihotell: en perfekt scout­ aktivitet under hösten och vintern!

Stilmedveten och hållbar

JAMBOREEKÄNSLA VARJE SOMMAR I SCHWEIZ Vill du få en jamboreeupplevelse mitt i schwei­ ziska Alperna? Då kan du åka till Kandersteg International Scout Centre. Varje år välkomnar centret 12 000 scouter, som får uppleva natu­ ren i bergen och träffa nya kompisar från hela världen. Särskilt under sommaren kokar centret av scoutglädje, med en riktig jamboreestäm­ ning! Är du över 18 år kan du komma dit som volontär – en erfarenhet för livet. Läs mer på kisc.ch.

Svenskar handlar mer och mer kläder. Men att tillverka kläder kräver mängder med energi, kemikalier och vatten. Produktionen sker ofta i länder med låga löner och de som odlar bomullen och syr kläderna har ofta dåliga arbetsvillkor. Stilmedveten är ett initiativ från Sveriges konsumenter som vill främja en roligare, smartare och mer hållbar modekonsum­ tion. Köp secondhand, tvätta rätt så håller kläderna längre och fixa favorit­ plaggen som gått sönder i stället för att slänga dem. Helt enkelt tips, trix och alternativ till att köpa nya plagg. Dessutom finns det färdiga worksho­ par att ta med och använda i textilslöjden eller på scoutmötet. Läs mer på sverigeskonsumenter.se/ stilmedveten.

FOTO: PIXABAY

FOTO: NATHALIE MALIC

TRYGGA MÖTEN FÖRDJUPNING

09


fa

SNART GYMNASIEVAL? HÄR ÄR UTBILDNINGEN FÖR DIG SOM ÄLSKAR FRILUFTSLIV, ACTION OCH NATUR!

ÄVENTYRSTURISM Under din skoltid får du kunskap om naturguidning, turism och företagande. På schemat står äventyrsguidning, ledarskaps- och aktivitetskurser m.m. Du lär dig fjällsäkerhet, testar olika äventyrssporter samt tar paddelkort och går skidlärarutbildning! Utbildningen är baserad på Naturbruksprogrammet men du kan även plugga till högskolebehörighet. Vi har riksintag och på skolan går elever från hela Sverige samt övriga Norden.

VÄLKOMMEN PÅ ÖPPET HUS! LÖRDAG 17 NOVEMBER & LÖRDAG 12 JANUARI Mer info finns på forshagaakademin.se


Henny Sundqvist är en äventyrare och fighter, som inte räds något. ”Jag har fått min kämpaglöd tack vare cancern.”

”JAG SLUTADE FEJKA VEM JAG VAR” 18-årige Henny Sundqvist har övervunnit hjärncancer, mobbning och människors fördomar. Med en stark tro på sig själv cyklade Henny ensam från Treriksröset till Göteborg på 23 dagar. Men den största segern är kanske ändå att våga sluta låtsas vara någon annan. TEXT: CHRISTOFFER HIDING FOTO: PETER HOLGERSSON

11


HJÄLP FLER ATT VÅGA Action on Body Confidence (ABC) är ett påbyggnadsmaterial till Free Being Me. Det är ett helt nytt metod­ material om kroppslig självkänsla och hur vi tillsammans kan agera, förändra och påverka samhällets skönhets­normer. LÄS MER OM ABC på nästa uppslag.

Henny hade länge komplex för sin kropp – men inte längre. ”En kropp som klarar att cykla 247 mil genom Sverige är inget att skämmas för.”

D

ET HAR HÄNT en del med Henny Sundqvists självbild sedan Henny på skolavslutningen i nian tvingade på sig lång spetsklänning, bara för att det var vad som förväntades.  – Jag trivs inte alls i kvinnligt kodade kläder. Den jag är och samhällets normer för hur man ska se ut stämmer inte överens. Jag försökte ändra på mig själv och gick på den där skolavslutningen i klänning, men det kommer jag aldrig göra igen, säger Henny Sundqvist. När det var dags att börja vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet hade Henny bestämt sig för att försöka vara så kvinnligt kodad som möjligt, för att inte riskera att anses vara konstig och bli mobbad. Men på skolan fanns en lärare som också bröt mot det typiskt könsstereotypa.  – Jag var inte ensam. Och jag insåg att jag inte kunde gå runt som en fejkad människa längre. Jag började omfamna vem jag var, och slutade skämmas. Nu vill jag vara lika cool som min svensk-engelsklärare som gärna går runt i slips eller fluga, och som inte vill bli benämnd med de traditionella pronomen han eller hon. Och jag vill vara en förebild, så att andra också ska våga visa vem de innerst inne är.   Kampen om att våga vara sig själv var inte den första Henny vann. Som sexåring drabbades Henny av cancer i hjärnan och var tvungen att opereras. Henny minns inte mycket förutom smärtan. Operationen gick bra, men för fyra år sedan, när Henny skulle undersökas för att bli friskförklarad, visade röntgen att tumören hade börjat växa igen.   – Jag blev opererad två gånger till. Planen var att jag skulle ligga inne 8 dagar på sjukhus. Men jag fick stanna i nästan 25. Jag fick inte ens dricka på egen hand. Det enda jag önskade mig under julen 2014 var ett glas vatten, det fick bli symbolen för att jag hade fixat operationen.   HENNY HAR ALLTID VARIT en aktiv person och blev scout som åttaåring, mycket tack vare pappa Peter som alltid har gillat friluftsliv. Ett annat intresse ärvt från honom är att cykla. Ett stort mål har varit Vätternrundan som Henny genomförde i juni år. Att ha det som mål var en

12

av sakerna som gav styrka under tiden för operationerna.   Genom träningen ser Henny på sin kropp som ett verktyg som klarar av det mesta. För ett år sedan började Henny planera för livets största äventyr hittills: att till förmån för Barncancerfonden cykla ensam genom hela Sverige – en dröm Henny ”snodde” från sin pappa.   – Jag satt med Google Maps och andra olika naturkartor och bestämde mig för att från Treriksröset ta kustvägen via Höga kusten. Den vägen är tuffare än inlandsvägarna. Min plan var att få sova hos en kompis under fyra nätter, i övrigt skulle jag tälta.   Henny tog flyget till Kiruna, och säkerhetskontrol-


”Min kropp jag bär med mig varje dag, en kropp som kommer att bära mig tills jag dör. En kropp som klarar så sjukt mycket.” @hennysundqvist

len på Arlanda var det enda som var lite nervöst under hela resan. I början av cykeläventyret tog i stället andra känslor över: – De första tre dagarna var det jag, min cykel och en 22 kilo tung kärra mot massa backar. Jag kände mig väldigt ensam, men sen kom jag in i det och fick massa stöd på Instagram. Längs vägen gjorde jag flera intervjuer och jag spred ordet om insamlingen till Barncancerfonden. Den är uppe i över 60 000 kronor nu.   ETT SPECIELLT MINNE HENNY BÄR med sig från äventyret var sträckan från Sundsvall till Delsbo. Det var 30 grader varmt och vattnet tog slut.  

Henny i sitt rätta element på Trolltunga i Norge förra året.

13


”Jag vill visa andra att det är okej att inte se ut som samhället förväntar sig.”

Henny ”Henke” Sundqvist 

Visste du att?

Ålder: 18 år Bor: Linköping  Familj: Mamma Anette, pappa Peter, tvillingsyster Mathilda, lillasyster Ida  Intressen: Cykla, scouting, paddla kajak, inomhusklättring  Scoutkår: Vreta Kloster  Instagram: @hennysundqvist  Nästa äventyr: Paddla kajak mellan Söderköping och Göteborg, via Göta kanal och Göta älv nästa sommar. ”Jag skulle också någon gång vilja cykla runt hela Östersjön.”  Drömmar: ”Jag vill läsa till lärare på universitetet utan att cancern ska hindra mig, så att jag kan få en stadig inkomst och ett bra ställe att bo på.” 

M  ånga fotomodeller retuscheras med hjälp av datorprogram för att se ”perfekta” ut. 7  av 10 tjejer som inte är nöjda med sitt utseende har slutat äta eller på annat sätt riskerat sin hälsa, enligt en undersökning gjord av Dove 2016. D  et ideala utseendet för tjejer varierar i olika delar av världen. I väst är idealet att vara smal, solbränd och kurvig, medan det i andra samhällen anses vara fint att ha en ljus hy.

@sarasongbird ”Jag gillar vloggaren Sara Songbird Linderholm. På ett väldigt peda­ gogiskt och lärorikt sätt berättar hon om de ideal och problem vi har kring våra kroppar. Hon ger konkreta tips om hur man ska få en bättre relation till sig själv, och inspirerar mig och många andra varje dag!” Agnes Comstedt, 15 år, Träkvista scoutkår

14

#eggemannendansar ”Verkligheten”, kon­ staterar Daniel ”Egge­ mannen” Ekberg och lägger ut en bild på sig själv i rosa jättekalsonger i tvättstugan en fredagskväll. Eggemannen är kanske skönaste pappan på Instagram och under #eggemannendansar visar han gång på gång hur lätt det är att vara kroppspositivist. Det är bara att släppa loss och dansa.

Pratar om det vi inte pratar om Ida Östensson är grundare av @make­ equal och @fattanu, samt författare till boken Allt vi inte pratar om: en bok för killar och män. Hennes instagramkonto @idaostensson är fyllt av det i livet som är viktigt på riktigt, från små ögonblick i vardagslivet till stora avgö­ randen i samhällsdebatten.

FOTO: KRISTINA WICKSELL

3 x influencers vi gillar


Hennys 3 sätt

Som scoutledare har Henny blivit en förebild som visar att man kan klara mer än man tror.

att påverka andra i positiv riktning: 1. " Använd dig av Instagram för att skriva peppande inlägg. Visa att även om du gått igenom motgångar så kan du kämpa vidare och leva ett bra liv.”  2. " Våga vara dig själv. Det kan leda till att andra vågar vara sig själva. Hjälp andra att ta steget genom att visa på att det är okej att inte följa samhällets normer för hur man bör se ut och bete sig.” 

– Jag stannade och frågade en tant i Delsbo om vatten. Det slutade med att hon bjöd mig på middag, gav pengar till insamlingen och erbjöd mig sängplats. Efter att jag hade duschat stod typ halva Delsbo i hennes trädgård. En av dem hade läst om mig på ”fejjan”.   Många stopp med bjudpizzor och kanelbullar senare valde Henny att avsluta sitt äventyr i Göteborg, efter 245 mil på 23 dagar. Gästfriheten längs vägarna har gett ökat självförtroende.  – Jag har tidigare känt att folk tyckt att jag varit asjobbig, så att bli bemött på det här sättet har förändrat synen på mig själv.  I FRAMTIDEN ÄR drömmen att bli lärare. Nu är Henny ledare i sin scoutkår och brinner för att lära ut saker.  – Min svensk-engelsklärare har gett mig en positiv syn på mig själv och på livet. Det är viktigt att visa för andra att det är okej att inte se ut som samhället förväntar sig. Var dig själv.

3. " Våga gå utanför din komfortzon. Utmana dig själv genom att prova på saker som du inte har vågat göra förut. Genom att göra det kan man förvandlas och bli en friare människa.”

Våga visa vad du står för:

Henny om sitt första Europride  ”Jag tog bussen från Linköping ner till Göteborg i augusti för att gå i nationella Scouternas grupp. Vi var 40 stycken som hade på oss scoutkläder prydda med regnbågens fär­ ger. Det regnade från och till men mest var det bra väder. Publiken gjorde 'alltid redo' mot oss, och vi gick och sjöng scoutsånger. Det var verkligen superroligt!”

Fortsättningen på Free Being Me –

Göteborg

ACTION ON BODY CONFIDENCE

Dåligt kroppsligt självförtroende är ett globalt problem. Enligt en undersökning, gjord av The Dove Self-Esteem Project, avstår åtta av tio tjejer som inte är nöjda med sitt utseende från viktiga aktiviteter i livet. För att komma till rätta med problemet tog WAGGGS* och Dove fram Free Being Me: ett program som har gett miljoner scouter världen över bättre kroppsligt självförtroende och självkänsla. Den fristående uppföljaren Action on Body Confidence, eller ABC, är nu här. Nu är det dags att lära sig hur man kan utmana och påverka samhällets orealistiska bild av skön­ het. Action on Body Confidence riktar sig till åldrarna 7–25 år.

VÅRA FYRA UTMANINGAR UPPTÄCK FÖRÄNDRINGEN Den första utmaningen handlar om att upptäcka förändringen. Hur ser egentligen utseendemyten ut, hur bidrar den till dåligt kroppsligt självförtroende och vem har makten att göra skillnad? PLANERA FÖRÄNDRINGEN I den andra utmaningen får du lära dig om hur du kan påverka andra och hur man lägger upp en plan för detta.

Tipso!m hur

er Läs m outkår din sc h ed c du o ång m ma i g let m o k a n ka materi / metod .se uterna o c s på g. n ti u o ledasc

SKAPA FÖRÄNDRINGEN I nästa steg övar du och din patrull er samarbetsförmåga och börjar övertyga de som bestämmer genom att sätta er plan i verket. DELA FÖRÄNDRINGEN I den fjärde och sista utmaningen delar ni med er av det ni har gjort i sociala medier eller på Free Being Me:s hemsida. Nu är det också dags att fira och utvärdera era insatser – samt planera för vad som ska hända härnäst. *World Association of Girl Guides and Girl Scouts, ett av två världsscoutförbund.

15


STÅ UPP

för det du tror på Vad är kul på fest, och är det någon som har bestämt att ska vara så? Det är två av alla de frågor som ställs i NSF:s nya övningsmaterial Klartänkt. I samband med lägret Blå Gryning i Rättvik i juli smygtestades materialet för första gången. TEXT: PER JOHANSSON FOTO: PER ERIKSSON

DET ÄR FREDAG och slutet närmar sig på – De övningarna handlar om att fundera en het vecka vid Nykterhetsrörelsens på vad du själv känner och tycker, varför Scoutförbunds (NSF) kursgård Kungshol du gör det och framför allt att våga och vilutanför Rättvik. Blå Gryning arrangeras för ja stå för det. Ju starkare och tryggare du är tredje gången och har denna gång lockat i dig själv, desto lättare har du att stå emot 32 deltagare i åldrarna 12–14 år. Bland normer och inte vika undan från dina egna veckans alla övningar har två hämtats från personliga övertygelser, förklarar Towe övningsmaterialet Klartänkt, som släpptes Bengtsson, kommunikatör vid NSF. i slutet av september. Det är framtaget Hon har arbetat med att ta fram Klarspeciellt för NSF, men går att använda för tänkt och är nu på plats och följer lägret. alla som vill fundera kring alkohol, tobak och andra droger. Varför tror du att vi har så svårt att gå Att våga vara emot det som den nykter även om stora gruppen har ”Jag skulle säga att hela alla omkring bestämt gäller? Klartänkt handlar om att dricker alkohol – Människan är handlar som så vrida och vända på saker.” i grund och botten mycket annat ett flockdjur. Vi vill om att stå emot vara en del av en grupptryck. grupp, passa in och bli accepterade. Håller En viktig del i Klartänkt är olika övning- vi oss inom normen blir det enklare att ar där deltagarna tränar på att ta ställning passa in. för något och sedan står fast vid det. En av övningarna handlar till exempel om att EN PATRULL MED scouter från Mönsterås, varje scout ska få välja mellan tre påståenFärjestaden och Helsingborg sitter och den och sedan motivera sitt val. En annan väntar på att eftermiddagens program ska om något så enkelt som att högt ropa ut dra i gång. De testade Klartänkt tidigare sitt namn och få de andras applåder för i veckan och berättar att de fick i uppgift det. En övning i att ta plats alltså. att göra några trista vardagsprylar, som en

16

diskborste och en häftapparat, festliga med hjälp av glitter, tuschpennor och annat.

Fakta Klartänkt Övningarna i Klartänkt är indelade i fyra avsnitt. Starta – Innehåller lekfulla övningar för att deltagarna ska komma i gång. Stärka – Övningar som ska stärka självförtroendet, tryggheten i det nyktra ställningstagandet samt identiteten som NSF:are. Utmana – Övningar som utmanar rådande normer om alkohol och tobak. Avsluta – Övningar med inslag av utvärdering och eftertanke. Klartänkt kommer att publiceras i en bok, men även finnas tillgängligt på nsf.scout.se.


Djup koncentration när Mönsteråsscouten Amandus Älgne (till vänster) och kår­ kompisen Kajsa Rapakko (till höger) jobbar tillsammans med Adam Hesselmark från Färjestaden (mitten) i en av övningarna.

17


Att bygga ett svårt pussel var en av många samarbetsövning­ ar under Blå Gryning. Vincent Wallin, Kajsa Rapakko och Lovisa Danielsson klurar.

MEN BLEV DE festligare

då? – Ja, säger alla i kör. Men hur hänger då detta ihop med nykterhet och grupptryck? Vi tjuvkikar i instruktionerna till Klartänkt och läser oss till att övningen är till för att fundera på varför vi tänker som vi gör. Varför är just glitter festligt? Vad gör en fest till en fest? Olle Juhlin från Färjestaden berättar om nästa övning. – Då fick vi skapa olika roller och berätta vad de personerna tycker att ett party är. Vilka saker behövs? Sedan fick vi ta bort den mest viktiga saken en efter en tills det bara fanns en kvar. Då kom vi fram till att det var själva stämningen som var det viktigaste.

18

– Jag tänker att övningen var till för att vi ska förstå att man kan ha festligt utan alkohol, säger Kajsa Rapakko från Mönsterås. De andra nickar. Så är det förstås.

”De övningarna handlar om att fundera på vad du själv känner och tycker, varför du gör det.” DE FLESTA I patrullen ska börja sjuan till hösten och det är ännu inte så många

andra i deras ålder som har börjat dricka alkohol. Men några av dem har en gemensam klasskompis som har druckit hemma när föräldrarna har låtit honom smaka. – Det är upp till var och en att själv välja att vara helt nykter eller inte. Men jag tycker att man ska vara det, säger Kajsa Rapakko. GIVETVIS BILDAS DET en massa normer, saker som den stora gruppen anser gäller, även inom en NSF-kår. En av diskussionsfrågorna i Klartänkt handlar om hur du ska förklara för dina NSF-kompisar att du vill gå på en fest där så gott som alla andra kommer att dricka alkohol. – Jag skulle säga att hela Klartänkt hand-


Tips på Egna värderingar-aktiviteter finns i Scouternas aktivitetsbank.

Den här tändsticksasken var en av alla tråkiga vardags­ prylar som blev pyntade under Klartänktövningen.

Målspår: Egna värderingar Våra värderingar hänger ihop med vilka vi är och varifrån vi kommer. De handlar om vår identitet och växer fram från att vi är små. Värderingarna avgörs av vad vi tycker är viktigt. Hur lever vi och hur vill vi leva våra liv? Framför allt handlar värderingarna om hur vi vill leva tillsammans med andra. Målspåret Egna värderingar fokuserar på våra egna personliga ställningstaganden och hur vi relaterar dem till scoutings värdegrund. Det finns totalt 14 målspår för att hjälpa oss i vår personliga utveckling. Läs mer om målspår på scouterna.se/ledascouting.

lar om att vrida och vända på saker. Det är alltid nyttigt att göra det oavsett vad man själv har för övertygelse. Genom att prata med varandra kanske vi också kan se våra egna normer inom kompisgänget, patrullen eller kåren och fundera på om de är bra eller dåliga, säger Towe Bengtsson. Hon berättar att Klartänkt ersätter övningsmaterialet Drogfriryggsäcken som hade 15 år på nacken. – Vi har tagit godbitarna ur den och moderniserat och förenklat dem. Samhället ser inte likadant ut nu som 2003. Vi har också jobbat för att materialet ska gå att använda för hela scoutrörelsen. I Klartänkt finns mycket bra som är värdefullt för alla, inte bara NSF:s medlemmar.

19


20


Vi lägger tid

PÅ DET VI BRINNER FÖR Mer än varannan svensk arbetar ideellt. Och inget tyder på att intresset minskar. Tvärtom är svenskens ideella engagemang så stabilt över tid att det förvånar forskar­ na. Helst av allt vill vi engagera oss för barn och unga. TEXT: MARIE-LOUISE OLSEN ILLUSTRATION: MAJA LINDÉN

SVENSKEN JOBBAR GÄRNA ideellt. Eller som frivilligarbetare, som det också kallas. Och vi gör det mycket och ofta. Mer än varannan svensk jobbar ideellt. I genomsnitt lägger frivilligarbetarna ner 15 timmar i månaden på ideellt arbete. Alltså nästan fyra timmar – eller en halv arbetsdag – i veckan. Siffrorna kommer från rapporten Folk i rörelse – medborgerligt engagemang 1992–2014 från Ersta Sköndal Bräcken högskola. Där har man följt svenskens engagemang i ideellt arbete sedan början av 1990-talet.

17 500 2017 var över 17 500 vuxna engagerade i Scouterna. Det är lika många som det bor i en medelstor svensk stad. Västerhaninge, Kiruna, Falköping eller Mölnlycke, till exempel.

Det startas soppkök. Folk öppnar sina hem. Man delar ut kläder och leksaker.

”Det finns inte något stöd för att det ideella arbetet minskar, trots att detta ofta hävdas i det offentliga samtalet”, kan man läsa i presentationen av rapporten. Tvärtom visar studien att engagemanget och intresset för ideellt arbete är anmärkningsvärt stabilt. Det tuffar på till synes oberoende av upp- och nedgångar i ekonomin, stora växlingar när det gäller arbete och sysselsättning och tydliga kulturella och sociala förändringar i samhället. Att frivilligarbetet är en kraft att räkna med visade sig tydligt i somras. När bränderna härjade som värst i knastertorra svenska skogar, anmälde 6 120 personer sig som frivilligarbetare till Röda Korset, som var den organisation som skötte den nationella samordningen av volontärer i brandbekämpningen. Och vi har sett det förut. I oktober 2015 nådde fler asylsökande än någon annan månad i historien Sverige. Trötta, hungriga och traumatiserade människor, utan någonstans att ta vägen. Det offentligas resurser sträcktes till bristningsgränsen.

21


”Vi ser att aktuella samhällsfrågor påverkar vad vi engagerar oss för.” vilka föreningar som finns inom de områden man är intresserad av. Det är inte så konstigt. Det finns 200 000 föreningar i Sverige, säger Anna Snell.

VILKA ÄR VI? Enligt Volontär­ barometern, en årlig undersökning bland dem som sökt volontär­ uppdrag via Volontär­ byrån var 2017… … 40 procent av volon­ tärerna helt nya inom ideellt engagemang. … drygt 50 procent yngre än 35 år.

VAD VILL VI?

Även då klickade det till i den svenska volontärsjälen. Det startades soppkök. Folk öppnade sina hem. Man delade ut kläder och leksaker. Företag skänkte både pengar och material. Under en period den hösten fick Volontärbyrån, ett slags Blocket för volontäruppdrag, in nio gånger fler intresseanmälningar än vanligt från människor som vill hjälpa till. – Det var så många som sökte att vår server gick ner, säger Anna Snell, kommunikationsansvarig på Volontärbyrån. VOLONTÄRBYRÅN ÄR EN ideell verksamhet som startades för snart 20 år sedan. Idén är att hjälpa volontärer och föreningar att hitta varandra. – Många vill engagera sig ideellt, men alla vet inte

22

Enligt Volontärbyråns undersökning engage­ rade vi oss för: • Barn och unga. • Ekonomisk och social utsatthet. • Integration och asyl­ sökande.

VAD FÅR VI TILLBAKA? • 92 procent säger att de fått ett mer meningsfullt liv. • 94 procent vill fort­ sätta engagera sig i framtiden. • 94 procent upplever att de påverkar samhället i en positiv riktning. • 15 procent har fått jobb tack vare sitt engagemang.

Vad ser hon för trender? – Vi ser samma sak som forskarna. Att intresset för frivilligarbete är högt och stabilt. Vi ser att många som engagerar sig är unga, drygt hälften av dem som söker uppdrag genom oss är under 35 år. Och vi ser att aktuella samhällsfrågor påverkar vad vi engagerar oss för. Under hösten steg intresset för att arbeta med kvinnors situation. Det tror vi kan kopplas till metoo-rörelsen, säger Anna Snell. Sedan hösten 2015 finns ett starkt intresse för att jobba med integration. – Vi ser även att många föreningar nu jobbar för att öka mångfalden bland sina ideella och söker utanför den ”vanliga” gruppen, på nya platser och i nya kanaler. Vad lockar när vi väljer mellan olika frivilliguppdrag? Volontärbyrån genomför varje år en undersökning bland dem som sökt uppdrag genom byrån, Volontärbarometern. Den visar att de flesta vill jobba med barn och ungdomar, ekonomisk och social utsatthet, och integration och asylsökande. Anna Snell – Det är områden som matchas väl av exempelvis Scouterna, säger Anna Snell. Undersökningen visar även att föreningens syfte och mål är viktiga när man väljer var man engagerar sig. – Vi vill att organisationer vi engagerar oss i har värderingar som ligger i linje med våra egna personliga värderingar. När en förening söker nya volontärer är det alltså viktigt att inte bara fokusera på att beskriva arbetsuppgiften, utan även att tydligt berätta vilka värderingar föreningen står för och vad den har för mål. – Man ska kunna svara på frågan: ’Vad kommer jag bidra till i det stora, om jag tar på mig det här uppdraget.’. Så vad vill vi bidra till, i det stora? – Vi vill göra en konkret insats som utvecklar samhället i rätt riktning och stödjer andra människor, säger Anna Snell.  Volontärbarometern 2018 finns att läsa på www.volontarbyran.se


ANNAS TIPS – När du söker nya krafter ”Okej, ni vill att jag ska hjälpa till med att sälja korv. Hur förbättrar det världen?” Berätta enkelt och tydligt om era värderingar och mål – folk gör gärna enkla och praktiska sysslor, men i organisationer som delar deras vär­ deringar för samhällsutvecklingen.

BJUD PÅ SMAKPROV Dela upp saker som ska göras i mindre uppgifter knutna till exempelvis evenemang. Det är ett bra sätt att locka nya att prova på er gemenskap.

Älska olika drivkrafter

Var lyhörd för att människor har olika drivkrafter bakom sitt engagemang. En del vill lära känna nya människor och sitter gärna i nämnder och kommittéer. Andra drivs av en längtan att dela med sig av sin specialkompetens, men vill absolut inte sitta i styrelsen.

VAR REALIST

Välj rätt språk

Var tydlig med vilket ansvar den som hjälper till tar på sig, men också med att uppdraget inte måste vara för evigt. Det är lättare att engagera sig om man kan börja med en begränsad uppgift som är lätt att avsäga sig om man känner att det inte fungerar.

Om du vill nå exempelvis nyanlända, kan det vara en god idé att skriva på engelska när du söker exempelvis nya ledare. Volontärbyrån har en ny tjänst där föreningar kan publicera uppdrag på engelska, och de upp­ dragen är populära.

Femstegsmodellen Att reflektera över vår verksamhet hjälper oss att syna oss själva och vilka erfarenheter vi har eller saknar. Scouterna har tagit fram Femstegs­ modellen som går ut på att reflektera och diskutera allt från vem som nås av Scouterna till vilka som stannar kvar. Ladda ner materialet på scoutservice.se.

Missa inte skogen för alla träd Alla era duktiga scouter. Alltså, de där små knoddarna som varit med er sedan de knappt kunde knyta sko­ snöret, men som nu är nästan vuxna och kan precis allt om scouting. Hur många av dem vill börja som ledare? er ger ell lä å p ldrarna att berätta ed förä på n står Bjud m ning. Passa nisatio tt m orga kreta mål o överna s a , kon outern vad Sc årens arbete en. Och om k tid m m o a fr r, ller fö ner för a till, med e io is v h lp oc jä h n r. ka pe hur de n förkunska uta

FOTO JONAS ELMQVIST

Tälta rna ldra med förä

Ikoner: Kelly Carnes, Viktor Vorobyev, Milinda Courey och Made x Made från the Noun Project.

VAR FLEXIBEL Vill ni ha hjälp med saker som inte nödvändigtvis måste göras en viss tid, på en viss plats? ”Många har en hektisk vardag, men vill ändå kunna hjälpa till. De söker uppdrag som kan utfö­ ras när det fungerar för dem.”

DRA I GAMLA KONTAKTER Troligtvis har du många i din närhet som är in­ tresserade av att hjälpa till, men som aldrig fått frågan. För att värva nya hjälpande händer bland gamla kontakter kan det vara bra att: V  isa att det finns olika saker att hjälpa till med. Gör till exempel en lista över saker ni behöver hjälp med under terminen: Storstäda scoutstugan. Sälja korv på höstmarknaden. Sköta Instagramkontot. Ta upp båtarna. F  undera över om alla verkligen fått frågan? Fråga alla föräldrar personligen om de vill bli ledare, eller hjälpa till vid enstaka evenemang. Och finns det andra i din närhet som kan vara intresserade. Grannar, kompisar, kusinens plastmorfar och bästa vännens nya kille. T a kontaktuppgifter till alla som kan tänka sig att hjälpa till, så att ni lätt kan nå dem när behov uppstår. Skapa en aktiv Facebookgrupp för kåren där ni kan lägga ut förfrågningar om hjälp.

Prata om förväntningar med dem som väljer att engagera sig. Beskriv de olika rollerna i kåren. Då är det lättare att vara tydlig med hur stor, eller liten, arbetsinsats det är att exempelvis vara ledare.

23


Ge scoutingen

SÄG STOPP

FART EFTER 25

innan stressen blir för stor

med i Scouternas nationella arrangemangsgrupp. Genom den har jag lärt känna så många scouter i andra delar av landet, bidrar till Scouterna och kan fortsätta vara scout trots att jag är 'gammal'. Det är skönt att veta att scoutingen inte tar slut bara för att jag snart inte längre är roverscout. Vad gör Scouternas arrangemangsgrupp? – Vi stöttar ledarna som genomför Scouternas arrangemang, som är scout­ äventyr i och utanför Sverige. Vi har till exempel utbildat arrangemangsledarna i ledarskap och riskhantering, något som är viktigt när man är ute på äventyr. FOTO: FREDRIK SAHLSTRÖM

Hur hamnade du där? – Som roverscout åkte jag 2013 till World Scout Moot i Kanada och det var där jag träffade scouter som var engagerade på nationell nivå och insåg hur många möjligheter det finns till internationella upplevelser.

– JAG ÄR uppvuxen

i Hallstahammars scoutkår, men när jag flyttade till Stockholm och började jobba kunde jag inte få in scouting i min vardag och binda upp mig en fast tid i veckan. Nu är jag i stället

De tre bästa sakerna

med att engagera sig nationellt

1. Du får vara med där det händer och på­ verka scouting över hela Sverige. 2. D  u får utvecklas i ditt ledarskap och får ta stort ansvar för scouting.

24

Vad har du lärt dig av dina uppdrag? – Jag lärde mig väldigt mycket som arrangemangsledare, isa framför allt om mig Kar lsson själv och andra och hur vi reagerar när saker kanske inte går som planerat. Explorer Belt är en stor personlig utmaning för deltagarna men också för ledarna. Vi släpper iväg 40 deltagare och håller tummarna för att de ska komma tillbaka, lite så känns det.  L

Vad händer om man inte vill, eller kan, bli ledare när man vid 25 blir för gammal för att vara rover­scout. Tar det slut då? Vi har träffat Lisa Karlsson. Hon ville fortsätta med scouting, men inte som scoutledare.

3. D  u får grotta ner dig i det du brinner för. Som ung är det ett sätt att förbereda sig för yrkeslivet där du kanske sen verkligen vill jobba med just det här.

Du älskar det du gör och brinner för det. Men ibland kan det bli för mycket. Som ung är det ex­ tra viktigt att kunna, och våga, sätta ner foten och säga nej, innan det blir för mycket. NÄR NÅGOT ÄR jättekul är det lätt att man inte känner av om det blir för mycket. – skola, kompisar, träning och kanske ideella uppdrag. – Vi måste följa upp och stämma av regelbundet för att se att allt är okej. Lite som ett utvecklingssamtal i skolan eller på jobbet, säger Johanna tervjun Rosell, ordförande i hela in nna på oha Scouternas nationella med J t.se. ou c s HR-grupp. 

Läs

FORTSÄTT SCOUTA Scouting kan du hålla på med hela livet – men i olika former. Som ung eller som nybliven scout­ förälder kan steget att bli scoutledare kännas naturligt, men det finns fler alternativ och vägar att gå för att fortsätta ditt engagemang i scoutrörelsen. Scouternas utveckling drivs av både anställda och ideella krafter och om du har lust och intresse finns det stora möjligheter att arbeta i en nationell arbetsgrupp. Men innan du skickar in ansökan är det bra om du funderar på vad du brinner för, vad du vill lära dig, vad du vill engagera dig i och vad du kan bidra med. För alla kan bidra och du behöver inte kunna allt från början. Learning by doing gäller även i nationella arbetsgrupper! Spana in alla lediga uppdrag scouterna.se/ideellauppdrag.

SCOUTUTBILDNINGAR – VAD ÄR DET? Det är utbildningar som ger scoutledare inspi­ ration, nya tankesätt och ny information. Det kan handla om allt från hur man leder kåren till utbildningar i Scouternas program och hur man kan använda det på ett bra sätt i kåren.


Har du något bra tips till de som känner att de stressar för mycket? – Jag är själv inte så bra på att ta det lugnt, men mina råd är att göra något du tycker är kul. Läs en bok, ta ett bad eller varför inte baka något gott? Kom ihåg att sova för ingen mår bra utan sömn. Klura ut små knep för hur du ska undvika stress.

”Ha drömmar, bli kär och sluta stressa.” Nanny tillsammans med kompisen Hanna.

”Jag kände mig lite tom och borta”

– Nanny Ytterbring arrangerade en hajk för två år sedan Du pluggar till bagare och konditor på gymnasiet, jobbar extra och är dessutom utmanarscout och scoutledare i Mönsterås NSF scoutkår. Du har även arrangerat ett par hajker och läger. Hur gör du för att inte ta på dig för mycket? – Jag har alltid haft lite svårt för att säga nej, men nu när jag är lite äldre har jag lärt mig att prioritera det viktigaste. Jag väljer ut det jag verkligen vill och måste, som att få bra betyg i skolan och göra sånt jag tycker är kul. Tycker du att det är svårt att ”ta ledigt” från dina engagemang? – Ja, ibland. När man arrangerar något

VAD ÄR LEDARSKAPSÖN? Det är Scouternas folkhögskolas utbildningssystem. Bryggan är där alla stiger i land och där går man den obligatoriska webbutbildningen Trygga möten samt Leda scouting för att bli tryggare i sin ledarroll. Sen kan man kan välja fritt utifrån vad man har för intressen och vad man vill utvecklas inom – frilufts­ liv, leda avdelning, leda patrull och så vidare..

lägger man verkligen ner all energi på att få till exempel hajken så bra som den bara kan bli. Alla arrangörer kan nog hålla med mig om att man lätt bränner ut sig. Jag arrangerade en hajk för två år sedan där jag bor. Det tog ett tag att återhämta sig, jag kände mig lite tom och borta. Efter det lärde jag mig prioritera det jag verkligen tycker är kul och vill göra.

Om du till exempel har svårt att hinna äta frukost så gör din frukost kvällen innan, bre mackan eller måtta upp gröten. Du sparar faktiskt några minuter på det! Men framför allt – lev livet! Ha kul! Skaffa dig ett mål och fokusera på det. Ha drömmar, bli kär och sluta stressa. Prioritera läxorna för de är guld värda i slutändan. Sluta stirra dig blind på dig själv i spegeln: utseendet är inte allt en människa bryr sig om. Det är vad som finns på insidan som räknas!

Hur ser du på att psykisk ohälsa ökar bland unga och många tror att stress är orsaken? – Jag håller med och har själv märkt det hos vänner. Jag tror att det är stressen som gör att vi mår dåligt. På gymnasiet, där ansvar är en stor grej, märks det ännu mer. Det finns väldigt få vuxna som lyssnar om man mår dåligt. När man är ung gör det saken svårare, för unga är inte alltid så självsäkra. En klump i magen inför ett prov är vardagsmat. Eller ångesten över att man kanske inte hinner träna den dagen, för det finns ett berg av läxor hemma.

25


SAREK T.O.R. FÖR EN HÅLLBAR VÄRLD Ljudet av helikoptern blir alltmer avlägset. Gruppen står tyst. Väntar på att smattret ska försvinna helt. Till slut är vindens sus längs dalgångarna och porlandet från jokkarna det enda som hörs. Då tilltar mumlet från ­30 scouter på vildmarksäventyr ovanför polcirkeln. TEXT: ANNA NILSSON FOTO: HAMPUS HAGSTEDT/FÖRSVARSMAKTEN

– SAREK ÄR allt

från steniga partier till glaciärer, myrar som fötterna sjunker ner i, jokkar att vada i, stora fantastiska berg som ser ut att vara så nära men

26

som befinner sig flera kilometer bort. Allt är så massivt och man inser hur liten man själv är i jämförelse, säger Saga Boox Nord, 17 år, från Mullsjö Equmenia scoutkår.

Under en vecka fick hon, tillsammans med 29 andra deltagare, fem scoutledare och sju utbildare från Försvarsmakten, lära sig mer om ledarskap och hållbar utveckling under arrangemanget Leda för en hållbar värld. Ingen fjällvana krävdes och om man saknade utrustning fick man låna det av Försvarsmakten, som var medarrangör. De ledde förmiddagarnas vandringspass, eller marschpass, som de kallade det.


FN:s globala mål för hållbar utveckling 2015 antog FN:s medlemsländer Agenda 2030 och de 17 globala målen för hållbar utveckling. Målen ska avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikheter och orättvisor i världen, främja fred och rättvisa samt lösa klimatkrisen. Med hjälp av de globala målen är vi den första generationen som kan utrota fattigdomen, och den sista som kan bekämpa klimatförändringarna. Läs mer på globalamalen.se.

Rapadalen med Rapadeltat sett från helikopter under färd mot Kvikkjokk.

– En vanlig dag gick vi upp 5.30–6.30. Vi åt frukost och packade och prick 7.30 gav vi oss av. Vi vandrade i 50 minuter, vilade 10 och så fortsatte vi tills vi var framme vid marschmålet och förläggningsplatsen. Då brukade vi äta lunch och resten av dagen hade vi utbildningspass kring ledarskap och hållbarhet, berättar Saga. Ludvig Kraft, 18 år, från scoutkåren Sollentuna Norra tycker att utbildningspassen gav väldigt mycket och att det är

Gruppen slog läger på en ny plats i det storslagna landskapet varje dag.

något annat att lära sig ute i naturen än i ta av varandra. Jag är positivt överraskad skolbänken. kring hur vi har kunnat bidra till varandras – Scoutmetoden är ju ett av de bästa sät- syn på världen och människor. Vi är två ten att lära sig saker på generellt, tack vare organisationer som till syvende och sist vill ”learning by doing”. I höst ska jag skriva skapa en trygg plats för människor, men vi ett arbete i hållbar utveckling och nu har har olika utgångspunkt i det, säger ledaren jag en större förståelse för hur viktiga de Hannah Stanton, 31 år, från Klagshamns globala målen är och hur lätt det kan vara scoutkår. att göra skillnad, berättar Ludvig. För henne var fjällvandring en helt ny Han har upplevelse, men att också bestämt prata om hållbarhet är sig för att han en del av hennes vardag ”Leda för en hållbar värld i rollen som verksamhetschef var mäktigt. Det är ett av de som spårarledare för thegoals.org, som coolare scoutarrangemangen arrangerar utbildning ska prata mer jag varit på.” om miljö- och kring hållbar utveckling. jämställdhets– Att leda för en hållfrågor. Han bar värld handlar om menar att ju tidigare man börjar diskutera dina värderingar och tryggheten i att vilja den här typen av frågor, desto bättre. göra gott för världen på ett eller annat sätt och leda utifrån din hjärtefråga och hitta ATT ARRANGEMANGET ÄR ett samarbete andra som vill stötta dig i det. Det räcker mellan Scouterna och Försvarsmakten är inte att man tänker på sig själv. Du måste något som en del deltagare och ledare inte leda med en förståelse för att allting har varit odelat positiva till, men efter arran­ konsekvenser och att du har möjlighet att gemanget berättar flera att det varit ett påverka konsekvenserna, förklarar Hannah. givande utbyte. – Vi lär ju oss av varandra och det är AGENDA 2030 OCH FN:s 17 globala mål en del av scouting att möta andra organiför hållbar utveckling stod i centrum för sationer som är lika och olika och ge och arrangemangets utbildningspass.

27


Försvarsmakten ledde vandringen och undervisade också i bland annat säkerhet, sjukvård, fjällfauna, hur man packar smart och hur man sätter upp tält.

Leda för en hållbar värld Arrangemanget Leda för en hållbar värld var en gåva till Kungen då han fyllde 70 år och är ett samarbete mellan Scouterna, Scouternas folkhögskola och Försvarsmakten. Arrangemanget riktar sig till utmanarscouter 15–19 år och berör hållbar utveckling, ledarskap och att leda för en hållbar värld. Sommaren 2017 hölls det till havs och i år i Sareks nationalpark. Plats för 2019 är ännu inte bestämd.

LEDA FÖR EN HÅLLBAR VÄRLD 2018 Plats: Sareks nationalpark Antal deltagare: 30 utmanarscouter Antal ledare: 5 scoutledare och 7 från försvaret

28

Ansökan

rld llbar vä r en hå r våren fö a d till Le unde öppnar utkik 2019 åll H . 9 1 20 e.se. utservic på sco

– De globala målen är världens största slut var det som en grupp av 30 sammanfest – så hur kan alla känna sig inbjudna, svetsade scouter. delta och ha roligt på festen? Den liknelsen – Vi blev tajta hela gruppen och inte använde vi i olika ledarskapsfrågor under bara i patrullerna. Det är en gemenskap veckan för att kunna prata om faktorer och jag bara upplevt i scoutrörelsen och som systemtänk – att allting hänger ihop och fyller mig med känslor och gör mig berörd, att ibland måste man fatta tuffa beslut och berättar Saga. skapa medvetenhet Mattias Johansom det, berättar son, 17 år, från Hannah. Upp­åkra scoutkår ”Två dagar innan vi åkte till håller med: Hon är övertygad Sarek fick Sverige en ny om att platsen för – Det var arrangemanget är lägre högsta punkt på grund jobbigt att säga viktig och att få hejdå. Vi hade ju av glaciärsmältningen." chansen att reflektekommit varandra ra kring hållbarhetsnära efter att ha frågor på en sårbar plats vidgar vyerna. umgåtts i 24 timmar per dygn. Men vi har – Två dagar innan vi åkte till Sarek en snapchatgrupp som vi håller kontakten i fick Sverige en ny lägre högsta punkt på och det tror jag att vi kommer att fortsätta grund av glaciärsmältningen. Då blir det att göra. Vi planerar redan en återträff, en konkret hållbarhetsfråga – där vi tältade berättar Mattias. fanns tidigare en glaciär, säger Hannah som anser att scoutlagen och Scouternas BÅDE DELTAGARNA MATTIAS, Saga, Ludvig värdegrund är naturliga redskap för att leda och ledaren Hannah är eniga om att det för en hållbar värld och säkerställandet av varit en magisk vecka som stärkt deras planetens framtid. övertygelse om att vi alla kan göra skillnad. För en del startade äventyret med tårar, – Leda för en hållbar värld var mäktigt, nervositet och rädsla men under veckan lärorikt och jätteroligt och det är ett av de hade alla deltagare vuxit, utvecklats och bli- coolare scoutarrangemangen jag varit på, vit trygga med varandra. När de närmade helt klart i samma klass som världsscoutsig Kvikkjokk och vandringen gick mot sitt jamboreen i Japan 2015, säger Ludvig.


Testpatrullen

KNIVSKARPT LÄGE Att kunna hantera kniv är bra när man vistas ute i skog och mark. Frågan är vad man ska tänka på när man köper en kniv? Östersund Frösö scoutkår tog sig an fem olika knivar i ett tufft test. TEXT OCH FOTO: ANETTE ANDERSSON

29


D

ET HACKAS TOMATER till tomatsoppa. Koncentrerat och fokuserat byts knivar mellan testpatrullens deltagare. Alla ska testa alla knivar. – Den där har en kompass i skaftet, säger Jimmi Wolgers och börjar skruva på den största kniven i testet. Ur skaftet och ner i tomatröran på skärbrädan ploppar inte bara ut en kompass, utan även fiskelina, plåster och tändstickor. Kniven döps snabbt till ”Rambo”. – Den här var svår att använda, det ena skaftet tar i skärbrädan så jag kommer inte ner med bladet, säger Siri Bergström om späntkniven med dubbla skaft. PATRULLEN UTFÖR TESTET vid scoutstugan i Östersund. Det är en varm eftermiddag i början av september. Sex laddade testare utvärderar knivarna. De bestämmer från början att inte testa hur vassa knivarna är. De är ju nya och vassa allihop. Knivarna bedöms i stället utifrån säkerhet, komfort, funktion och prisvärdhet. Efter tomaterna tar patrullen fram ett gammalt rep. Vissa delar av repet är cirka en centimeter i diameter, medan andra delar är tre centimeter. Här sätts knivarna verkligen på prov, det är inte lätt att ta sig igenom. – Jag lyckades, utbrister Vidar Eneland plötsligt och skiner ikapp med solen med Mora Scoutkniv i handen. Till alla knivars försvar är repet ett svårt rep att skära igenom.

30

Efter reptestet promenerar vi in i ett skogsbryn. Ian Erlandsson har med sig fem vedklabbar som han delar ut till sina medtestare. Patrullen sätter sig ner med klabbarna klämda mellan knäna, efter anvisning från scoutledare Lisa Bergström. Nu ska det späntas stickor. – Ge mig Rambo ropar Ida-Sofie Hägred till Jimmi Wolgers, den måste ju vara gjord för det här! Men efter några försök ser hon lite missnöjd ut. Kniven ser stor och stark ut, men är klumpig att använda. Specialkniven Mora späntkniv infriar alla förväntningar i detta deltest. Det är ju trots allt en specialkniv. Sista deltestet går ut på att tälja grillpinnar. Siri Bergström täljer snabbt och vant en grillpinne med fällkniven. Fällkniven är bra på det mesta, även täljning, men alla har svårt att fälla ihop den. Den är trög. Även för de vuxna som är närvarande under testet är det lite trixigt. Ingen vill ju få fingrarna emellan! NÄR SOLEN NÄSTAN är på väg ner i Storsjön görs utvärdering och betygsättning i sällskap av mackor, bullar och saft. Knivarna läggs upp på gräsmattan framför patrullen. – Jag ger en stark femma till Mora Scoutkniv, ropar Ian Erlandsson under säkerhetsbedömningen. Alla är överens om att den är testets vinnare, ett stort plus är den väl tilltagna parerstången som gör att kniven känns extra trygg och säker.


Testpatrullen Östersund Frösö scoutkår Ingrid Korsnes, 11 år Jimmi Wolgers, 11 år Siri Bergström, 10 år Ida-Sofie Hägred, 11 år Ian Erlandsson, 11 år Vidar Eneland, 10 år Ledare: Lisa Bergström

Vill ni vara testpatrull? I varje nummer sätter vi nya p ­ rodukter på prov. Vill ni vara testpatrull i nästa nummer? Anmäl ert intresse till: redaktionen@scout.se

SPÄNTKNIV MORA 275 kr scoutshop.se

En specialkniv i kolstål gjord för att spänta stickor med, för brasan eller elden. Dubbla handtag i björk. Kniven är totalt 366 millimeter.

Knivbevis Att ta knivbevis innebär att man får lära sig att använda kniv, både praktiskt och genom samtal. Du får bland annat lära dig hur du handskas med kniven på ett säkert sätt så ingen, vare sig du eller dina vänner, skadas. Du får veta hur du sköter om kniven och vad svenska knivlagen innebär. När du visat att du kan hantera kniv får du knivbeviset.

GERBER BEAR GRYLLS FÄLLKNIV 399 kr clasohlson.com

”Passar bäst till späntning, såklart!” Ingrid, 11 och Vidar, 10 år LIGHT MY FIRE 329 kr scoutshop.se

Fällkniv med bältesväska i nylon. Bladet är delvis sågtandat. Mönstrat ergono­ miskt utformat skaft.

Kniv med inbyggt eldstål. Skaftet är i färg­ glad plast och finns i färgerna blått, grönt, rosa, lime och orange. Kan hängas i bälte.

Säkerhet: Komfort: Funktion: Prisvärdhet: Totalbetyg:

Säkerhet: Komfort: Funktion: Prisvärdhet: Totalbetyg:

”Lite krånglig, men skön att använda.” Siri, 10 år SCOUTKNIV MORA 239 kr scoutshop.se

Knivens skaft är av björk och bladet av rostfritt stål. Dubbel parerstång. Kniv­ slidan är gjord av ljust läder och kan fästas i bältet.

t! Bäst i tes

Säkerhet: Komfort: Funktion: Prisvärdhet: Totalbetyg:

Säkerhet: Komfort: Funktion: Prisvärdhet: Totalbetyg:

”Liten, lätt och praktisk.” Jimmi, 11 år

”Inte så trygg i handen, men med smarta finesser.” Ian, 11 år SURVIVOR

249 kr fyndiq.se

Skaft i plast samt blad i rostfritt stål. Bladet har sågtandad översida. Kompass, fiskelina, tändstickor, plåster samt tändstål medföljer. Säkerhet: Komfort: Funktion: Prisvärdhet: Totalbetyg:

”Klumpig men cool, passar bäst i djungeln.” Ida-Sofie, 11 år 31


FÅ SMAK FÖR

ORIGINALEN Det finns en massa "smart mat" i butikshyllorna. Bars, drycker och pulver med innehålls­förteckningar som täcker halva paketet. Vi har struntar i det och frossar i stället i äpplen och nötter. Två superenkla råvaror helt utan tillsatser som funkar lika bra att ha med sig på läger, hajk eller dagsutflykter. De är basföda och festmat. Ät dem råa som mellis, eller stoppa dem som krydda i maten. TEXT: MARIE-LOUISE OLSEN FOTO: CARLA LOMAKKA STYLING: KARIN SCHAEFER

32


Håll koll på allergier

Jordnötsallergi är en av de vanligaste matallergierna hos barn och ungdomar. Ungefär 5 av 100 barn mellan 4 och 18 år är allergiska mot jordnötter eller nötter. Källa: Livsmedelsverket

Plocka nötter ingen rättighet Allemansrätten ger oss tillåtelse att plocka bland annat bär och svamp i svenska skogar. Praktiskt värre. Men missa inte att det är förbjudet att plocka både ollon och nötter från växande träd utan markägarens tillåtelse.

EN NYTTIG ENERGIBOMB Nötter och frön innehåller många viktiga näringsämnen som kroppen verkligen ­behöver. Det gör att de trots att de innehåller mycket energi i förhållande till sin vikt verkar ha egenskaper som gör dem till en del i en hälsosam kost. Nötter har i många studier visats ge minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Däremot är det aldrig bra att äta för mycket av något. Se även upp med att de nötter som säljs i butikerna ofta är kraftigt saltade. Källa: Livsmedelsverket.

10x

Nötter innehåller 10 gånger så mycket energi som äpple.

OM INTE NÖTTER FUNKAR Om någon i gruppen är allergisk mot exempelvis nötter är det viktigt att vara extra försiktig. Hacka aldrig nötter på samma skärbräda eller med samma kniv som ni sen använder till någon annan ingrediens. Det går ofta att byta ut nötter mot exempelvis rostade solroseller pumpafrön.

En nöt är inte alltid en nöt Jordnötter är inte nötter. Om man ska vara noga är de inte ens släkt med nötter. Jordnötter är ärtor och tillhör samma växtfamilj som baljväxter och sojabönor. Mandel brukar räknas till nötterna, men är egentligen ett frö. Du kan vara allergisk mot flera olika sorters nötter eller mot bara en sort. Om du är allergisk mot jordnötter behöver du alltså inte vara nötallergisk. Källa: Livsmedelsverket

PIFFA UPP Har du äpplen eller nötter kvar från mellanmålet när det är dags att laga mat? Använd dem som extra kryddor. Äpplen är till exempel gott att steka och ger en god och frisk smak, som passar bra med exempelvis lite senap (!). Nötter ger både mycket smak och härligt crunchigt tuggmotstånd i grytor.

RÄDDA ÄPPLENA Scout har tidigare skrivit om att vi slänger ett halvt kilo mat och dryck per person i veckan i Sverige. I den sifrran har man inte räknat in exempelvis alla de äpplen som blir fallfrukt och slängs i svenska trädgårdar. Ett smart sätt att rädda äpplen från en onödig död på komposten är att torka dem. Då får du smarriga sega skivor äppelgodis som är lätta att bära med sig och kan ätas både som de är eller stoppas i maten som krydda.

Mer än rött och grönt

Det finns runt 7 500 registrerade äppelsorter i världen. Exakt hur många av dem som växer i Sverige vet ingen. Det upptäcks varje år nya sorter i svenska trädgårdar.

INTE BÄSTA VINTERFRUKTEN Var försiktig om du har med dig äpplen på vintern. När de fryser blir de precis som bananer mjuka och mosiga. Inte alls kul att hitta i väskan på vinterhajken.

FOTO: PER EGNELL

RECEPT

Varför-krångla-efterrätt? Cirka 8 portioner

Ibland är det enklaste det godaste. I det här numret har vi lagat karamelliserade äpplen. Det är en riktig klassiker. Fast vi kunde förstås inte låta bli att ge rätten en het twist. Ni behöver: 4 äpplen (syrliga i klyftor) 4 dl havregryn 200–300 gram smör 3 dl rörsocker 1 dl muscovadosocker 4 msk kanel Hackade nötter att strössla över, till exempel hasselnötter, jordnötter, mandel, eller valnötter.

Gör så här: Värm upp stekhällen försiktigt och smält hälften av smöret. (Det går även att använda stekpanna på exempelvis stormkök.) Lägg i havregryn, 1 msk kanel och 1 dl rörsocker. Temperaturen i pannan får inte vara för hög, då bränns havregrynen. När havregrynen har sugit åt sig smör, socker och kanel lägger du blandningen i en skål.

Recept: Marcus Schaefer Ikoner: Thomas Helbig, lastspark och Liliane Lass Erbe från the Noun Project

Lägg på mer ved på elden, så att temperaturen i pannan stiger ordentligt. Smält resten av smöret och lägg i resten av ingredienserna. Rör om och vänta tills äpplena har blivit mjuka och fått fin färg. Häll i blandningen med havregrynen. Blanda försiktigt och ta av stekhällen från elden. Strössla över hackade nötter. Servera gärna med vaniljsås, eller gör som i vår twist.

Twist för smakstarka

Byt ut vaniljsåsen mot chiligrädde. Hettan i chilin studsar skönt mot sötman i de karamelliserade äpplena. Gör så här: Vispa grädde. Blanda i exempelvis sötstark chilisås efter tycke och smak. Eller använd chilipulver och söta med lite socker. Du kan också blanda i lite chiliflingor direkt i havreblandningen.

33


Innan själva lägret var jag på en workshop i tre dagar som handlade om World Scout Jamboree 2023 i Korea. Då fick vi lära oss om hur de planerat och vi fick åka till platsen där jamboreen ska vara. Efter det fick jag diplom där det står att jag är ambassadör för Sverige på världsscoutjamboreen. Om jag ska åka dit 2023? Jajamän!

PÅ EGEN HAND UT I

vida världen

Att resa som scout är ett sätt att se världen. Isabell Damgaard Gonzalez åkte ensam från Sverige till ett scoutläger i Sydkorea. Läs hennes bilddagbok. TEXT OCH FOTO: ISABELL DAMGAARD GONZALEZ

IDÉN ATT ÅKA till Sydkorea kom från en kompis som var besatt av musiken, kulturen och maten och då hängde jag på lite. Från början var det vi två som skulle åka, men sen ändrade hon sig och då blev det bara jag. Jag har alltid velat resa och upptäcka världen, men jag var osäker på hur

34

mina föräldrar skulle ta det om jag berättade att jag ville resa till andra sidan jordklotet. När jag kollade runt på nätet hittade jag det här lägret i Sydkorea och då var det ju självklart, jag skullle ju åka dit som scout. Det tyckte mina föräldrar också kändes tryggt och bra. 

Om Isabell

Namn: Isabell Damgaard Gonzalez Ålder: 17 år Bor: Härnösand. Scoutkår: Ledare i Equmeniascouterna i Härnösand och scout i KFUM Härnösand. Hur länge har du varit scout: Ända sedan jag hade blöjor. Min pappa var scoutledare och han tog med mig på läger redan som bebis, så hela livet.


Framme – det var stort att landa och vara så många timmar hemifrån. Det kändes som ”nu händer det”, det som jag har jobbat så mycket för och väntat så länge på. Så var man äntligen framme. Det var sjukt häftigt.

Jag klarar av stark mat hemma i Sverige. Så vid första lunchen när de frågade om jag ville ha det välkryddat sa jag ”jajamän, det klarar jag”. Det var ett misstag. Maten var så sjukt stark, jag var inte beredd på det. Efter det sa jag att jag inte klarade av någon styrka alls. Det blev bara salt som krydda …

Väl på lägret blev vi högtidligt mottagna av några äldre scouter, vilket gjorde att man kände sig viktig. Även om vi kom trötta och svettiga från bussen. Lägret var väldigt organiserat och vi som var internationella scouter blev tilldelade platser i tält, där hela botten var täckt av ett stort liggunderlag. Jättepraktiskt.

Scoutandan är väldigt lik den hemma. Den stora gemenskapen till exempel. Även om alla inte kunde engelska kunde vi sitta på kvällen och prata och bara vara. Man kände en sådan trygghet, eftersom alla är scouter.

”Det kändes som ’nu händer det’, det som jag har jobbat så mycket för och väntat så länge på.”

Så här gjorde jag – Jag började mejla med arrangörerna i Sydkorea ungefär två år innan jag åkte. Jag frågade rakt ut, hur gör man? Jag fick anmälningsblanketter och mina föräldrar fick skriva under eftersom jag inte är myndig. Sen var det bara att betala in lägeravgiften och så var det klart. – Jag sommarjobbade för att få in extra pengar. Jag betalade flygresan själv, men har skickat in ansökningar om olika stipendier för att se om jag kan få tillbaka lite pengar för lägeravgiften.

Känslan när jag landade hemma i Sverige var ”Jag vill tillbaka" Jag saknade det redan. Nu funderar jag på att åka tillbaka till Sydkorea efter studenten, eftersom jag känner så många där nu, även om det inte är något läger. Jag ska ju hursomhelst dit 2023 som ambassadör för Sverige!

– Mitt tips är att bara våga, om du har haft drömmen att resa. Det är bara att göra, och kämpa och tro på dig själv.

35


VI DROG TILL MALTA I somras åkte fem svenska kårer tillsammans till MedJam på Malta. Det var ingen större skillnad mot att åka på ett läger i Sverige, förutom att de fick sitta 3,5 timmar på ett flygplan. – Det blev faktiskt billigare att åka till Malta än att åka till jamboreen i Kristianstad 2017, berättar scoutledaren Per Billing. TEXT: HENRIK EMILSSON

IDÉN ATT ÅKA på jamboree kan komma minst sagt spontant. En dag förra året satt Per Billing, scoutledare i Sollentuna Norra, och scrollade i sitt Facebookflöde när ­MedJam på Malta dök upp. – Det där verkar roligt, tänkte jag. Jag ringde en scoutkompis i Håbo scoutkår och frågade om inte de ville åka till Malta ihop. När han ropade ”JA” i luren var det avgjort. Vi skulle till Malta, säger Per och skrattar. Sen ville ytterligare en ledare åka med, som dessutom hade ledarkompisar i andra kårer, så till slut blev det en grupp, en så kallad kontingent, med fem kårer: Sollentu­ na Norra, Håbo, Valla, Kärna och Kuddby. Totalt var det 35 personer, bestående av äventyrare, yngre utmanare och nio ledare, som åkte till Malta i början av augusti. Per berättar att det inte var krångligare att åka till Malta på ett läger, än att göra det i Sverige. – Det var en del kulturkrockar i korre­ spondensen fram och tillbaka, men annars var den största skillnaden att vi satt på ett flyg 3,5 timmar dit och hem, i stället för att sitta på en buss. Prismässigt blev det billigare per person att åka till Malta än att exempelvis åka till jamboreen i Kristianstad 2017. Men det be­ rodde delvis på en riktad insats av ledarna.

”I stället för att ta en hotellkostnad ordnade vi tillstånd att tälta på långtidsparkeringen.” 36

– Vi var ute i god tid med att boka flygbiljetterna. Tillsammans med läger­ avgiften och en del kringkostnader blev summan per person 7 800 kronor. Men, två av ledarna lade ner en lördag på att skriva till olika fonder och ansökte om pengar. De fick napp och i slutänden fick vi ner summan till 4 000 kronor per person, säger Per. Dessutom sparade de in lite kost­ nader genom att ta med egna tält i stället för att hyra på plats. Tälten kom också till användning under re­ san till Malta. Flyget skulle avgå tidigt n på verklige på morgonen från Skavsta och i stället Nu är vi r och nio te u o c s för att ta en hotellkostnad ordnade de väg, 26 bord. liver om ledare k tillstånd att tälta på långtidsparkering­ en. MedJam beskriver Per som fantas­ tiskt och jättehäftigt både för scouter och ledare. Det kändes att de verkligen var utomlands. – En av de häftigaste upplevelserna är Efter att Per Billing och de andra ledarna bestämt sig för att åka till MedJam på Malta att Malta är så tättbefolkat jämfört med Sve­ kollade de med Scouternas arrangemangsrige. Det är nästan total avsaknad av natur grupp om Scouterna skickade en officiell kondär och på andra sidan gatan om lägret låg tingent, grupp, till Malta. Det gjorde de inte. De kontaktade Vicci Friberg som är internaett jättestort hotellkomplex, säger Per. 

Så gjorde vi:

Vi fråga d tälta på e landägaren o m vi fick hans åk er efters gick klo om ckan se x på mo flyget rgonen.

tionell sekreterare och bad om ett introduktionsbrev på engelska som de skickade till arrangörerna på Malta. Brevet visar att de är medlemmar i svenska Scouterna. Ibland vill arrangörerna att varje land som kommer bara har en kontingent. När en kår från Linköping hörde av sig till MedJam fick de svaret att det redan fanns en kontingent från Sverige, så de fick åka tillsammans med Per och de övriga kårerna. – Det fungerade jättebra. Men eftersom vi var flera som inte kände varandra ordnade vi en förfest på våren för att kunna träffas innan resan. Då hade vi löst den biten, säger Per.


Malta är väldigt tättbefolkat och förutom fina badvatten i Medelhavet har de nästan ingen natur, mittemot vårt läger låg ett hotellkomplex.

Bjud hem världen Ett sätt att lära känna scouter från andra länder, utan att resa själv, är genom att bjuda in utländska scouter till Sverige.

LÄS MER

om hur du gör för att själv åka utom lands eller bjuda internatio nella gäster till Sver ige på www.scout.se

Hur var Sverige? Jan Heimsoth deltog på lägret Dust i somras, tillsammans med cirka 50 scouter och ledare från Stamm Parzival Oldenburg i Tyskland.

Tänk på att ...

Hur fick ni reda på Dust i Sverige? – Vi fick höra om lägret genom våra vänner i scoutkåren Wasa i Uppsala. De frågade om vi ville följa med dem till Dust. Hur förberedde du dig? – Vi hade ett förberedande läger och vi lärde oss om svenska lagar och allemansrätten, och några sånger och ord. Har du besökt andra läger i utlandet? – Ja, flera. Bland andra Skottland 2012, Tjeckien 2013, Sverige 2015 (där vi lärde känna våra vänner i Uppsala), Österrike 2016 och nu Dust 2018. Jag skulle vilja se mer av Skandinavien och Island vore coolt att besöka också.

Det finns flera sätt att komma i kontakt med utländska scoutkårer. På Scoutservice finns en sida som vänder sig till utländska scouter som vill till Sverige. Där kan du tipsa om att ni arrangerar ett läger som välkomnar utländska deltagare. – Om man är ute i god tid är chansen stor att få besök till sitt läger. Jag har till exempel redan blivit kontaktad av skotska scouter som vill till Sverige sommaren 2020, säger Vicci Friberg, internationell sekreterare på Scouterna. – Vi har också en Facebooksida där scouter från olika länder hör av sig och efterlyser kontakt med svenska scouter. Ofta gäller det att de planerar en resa och vill besöka ett läger, övernatta i en scoutstuga eller bara träffa svenska scouter under sitt besök. Länkar till Facebooksidorna hittar du på scout.se.

Vicc 1. ... den som är på besök i Sverige för i Friberg att scouta behöver ha egna försäkringar, eftersom de inte omfattas av Scouternas medlemsförsäkring.

Vilket är ditt bästa minne från Dust och Sverige? – Jag var där med scouter som är över 16 år. Vi hade en dag på stranden där vi paddlade kanoter och kajaker, simmade och åt, och det var riktigt bra. Men det bästa var ”Dust Out” sista kvällen. Vi fick följa en smal stig och kom fram till ett ställe de dekorerat. Där bjöds det på fika och vi sjöng och spelade gitarr. Det var så mysigt, men samtidigt bekant för det är så våra lägerkvällar i Tyskland också går till.

2. ... för att kunna intyga att ni är scouter från Sverige behöver ni ett ”letter of introduction”. Läs mer på scout.se hur ni ordnar det. 3. ... även om mycket är lika inom scouting runt om i världen, finns det skillnader. I Sverige och Norge sker exempelvis all scouting utan alkohol även i sammanhang utan minderåriga. Så är det inte i alla länder, så det kan det vara bra att informera besökande scouter om. 

37


SISTA ORDET Joakim Kvist

Ålder: 35 år Bor: Stockholm Det här visste du inte: Jag har varit med i Körslaget på TV4. Hemlig talang: Jag kan sätta båda fötterna bakom huvudet!

FOTO: PRIVAT

38

– Vi måste sätta oss ner och prata med oss själva. Om du har en dålig självbild: stick hål på den. När det kommer till kroppen, till exempel: Är det verkligen något fel på din kropp? Tänk på alla fantastiska saker du kan göra med den. Det kan låta klyschigt, men det är sant.


DEN (O)PERFEKTA FÖREBILDEN Genom att vara sig själv och göra videor om sånt han tycker är viktigt (eller bara kul och underhållande) säger Joakim Kvist – HejaInternet – att han vill inspirera andra att våga vara sig själva. Den senaste tiden har han berättat om både psykiska krascher och problem med att festdricka alkohol. TEXT: MARIE-LOUISE OLSEN

Du skriver på din vlogg på Youtube att var jag arg, ledsen och mådde psykiskt du vill vara en storebror på nätet, den väldigt dåligt. där vuxna personen du själv kände att När vände det? du saknade när du växte upp. Hur var – Till slut insåg jag att jag förtjänar bättre din uppväxt? än att gå runt och tycka illa om mig själv. – Jag kände att jag inte passade in i Jag hade en syn på mig själv som andra mallen för hur man ska vara. Varken hur människor hade lagt på mig. Men det var jag såg ut eller hur jag var som person. Jag först när jag var vuxen som jag insåg det. hoppade hage Oj, hur känns och hopprep, när det att ha burit ”Till slut insåg jag att jag förtjänar på något sånt, de andra killarna spelade fotboll. så länge? bättre än att gå runt och tycka Bilden av hur – Det hade illa om mig själv. Jag hade en man skulle bete varit bättre om syn på mig själv som andra sig var ännu mer jag insett det när människor hade lagt på mig.” stereotyp då, när jag var yngre. Det jag var liten och är därför jag nu jag blev kallad en massa hemska saker för hela tiden pratar om att våga vara sig själv att jag hängde med tjejerna. i sociala medier. Jag vill att de som är unga Många som blir mobbade tvingar sig i dag och känner att de inte passar in, ska själva att göra saker de inte gillar för att veta att det inte är dem det är fel på. passa in. Gjorde du också det? Vad tycker du om det du ser i sociala – Nej, jag gjorde ju inte det. Så mobbmedier i dag? ningen bara fortsatte. Och eftersom jag – Det är fortfarande många influencers inte hade någon vuxen i min närhet jag som försöker upprätthålla bilden av ett kände att jag kunde identifiera mig med, perfekt liv. Det är sorgligt. Men det har blinågon som visade att mobbarna hade fel, vit bättre. Folk börjar kräva att influencers blev min självbild allt sämre. På högstadiet tar sitt ansvar och visar verkligheten.

HejaInternet tipsar

Skapa ett bra flöde 1. Fundera över vad du följer i sociala medier. Följer du konton och personer som bara visar upp det perfekta är det lätt att försöka bli som dem, fast det inte går. Avfölj konton du mår dåligt av. 2. Följ konton du mår bra av: Jag har tre vänner som jobbar med kroppspositivism, att man ska tycka om sin kropp. Felicia Bergström, Sara Songbird och Linda-Marie Nilsson. Följ gärna dem. De visar upp flera sidor av sina liv, och att alla kroppsstorlekar är okej. Hur känner du om att synas på internet? ”Jag har alltid dokumenterat mitt liv på internet. När jag gick i nian började jag skriva öppen dagbok på en sajt som hette Lunarstorm. Jag bloggade innan bloggar fanns och sen har jag hakat på allt som kommit: Twitter, Instagram och Youtube. HejaInternet drog jag i gång 2012.” Vad tänker du om bekräftelse? ”Jag tror att bekräftelse är viktigt för att man ska må bra. Men bara om man får bekräftelse för rätt saker. I början när jag vloggade redigerade jag bort felsägningar och fick allt att se välpolerat ut. Jag fick sån press på mig att vara perfekt jämt. Och då tänkte jag: Faan, det är inte så konstigt om folk förväntar sig att jag ska vara perfekt, för det är bara den sidan jag visar upp. Jag måste visa båda sidorna.”

39


Scoutshop.se

Scoutshop.se är Scouternas egen shop! Hos oss hittar du prylarna fÜr det aktiva livet och de aktiva valen.

Scout nr 4, 2018  

Scouternas tidning för alla scouter i Sverige.

Scout nr 4, 2018  

Scouternas tidning för alla scouter i Sverige.