Page 1

SCOUT

EN TIDNING FÖR DIG SOM GILLAR ÄVENTYR OCH UTMANINGAR.

NO2 |2018

NO2|2018

ALLA HAR RÄTT TILL FRILUFTSLIV Klimatsmart

Pesto på blast

SPARA

TILL ÄVENTYR

TESTPATRULLEN: RÄDDA PACKNINGEN FRÅN ÖSREGN

NU BLIR VI ÄNNU FLER! • PACKA SMART UTAN DYRA PRYLAR SCOUTEN SOM KONFRONTERADE EN NAZIST • HYGIEN PÅ LÄGER

AKTUELLT: HÖJ DIN RÖST PÅ DEMOKRATIJAMBOREE


VILL DU NÅ 70 000 SCOUTER? ANNONSERA HÄR! annons@scouterna.se

FÖLJ OSS PÅ

Scouterna Scouterna

Scouterna


FÖRSTA ORDET Restfest eller buffé? PÅ MIN LUNCHTALLRIK häromdagen fanns det ugnspann­ kaka med lingonsylt, avokado- och gurksallad samt rostade rotfrukter med basilika, fetaost och solrosfrön. Kylskåps­ rens inför semestern? Restfest? Eller kan man med lite god vilja kalla det för en smakrik buffé? Att inte slänga mat har blivit något av en sport för mig. Enligt Naturvårdsverket slänger i genomsnitt varje svensk 107 kilo mat per år. Helt galet, både ekonomiskt och miljö­mässigt! För att göra det mer konkret så äter en person i Sverige mat till ett värde av cirka 30 000 kronor på ett år, enligt Livsmedelsverkets beräkningar. Föreställ dig då att varje enskild person slänger mat för 10 000 kronor under ett år. Därför blev jag så glad när tidningens ungdomsredaktörer röstade för att vi skulle ta upp matsvinn och hur vi kan vara mer medvetna när vi väljer, köper och tillagar råvaror. UNGDOMSREDAKTÖRERNA ÄR OFTA aktiva i besluten om vad tidningen ska handla om. Tack vare dem håller du

i ett grymt späckat sommar­ nummer om allt från minimalistisk packning till tips för att spara ihop pengar till ett stort scoutäventyr samt en större temaartikel om demokrati. För i år är det återigen dags för Scouternas stämma, där alla medlemmar oavsett ålder (till skillnad från riksdagsvalet) har möj­ lighet att tycka till. Ta chansen och gör din röst hörd!

Anna Nilsson, chefredaktör

Alexandra Kaméus, 15 år, ungdomsredaktör och äventyrarscout från Vällingby scoutkår tipsar:

Scouternas nya aktivitetsbank

Jag har publicerat min bästa lek för sommarlägret – scoutstratego! Den passar alla som gillar att springa och är perfekt när man är sugen på ett fartfyllt och spännande lagspel. Du vet väl om att alla kan bidra med nya aktiviteter till aktivitetsbanken? Läs mer på aktivitetsbanken.scouterna.se

FOTO: JONAS ELMQVIST

Lär dig jonglera!

FOTO: MAGNUS FRÖDERBERG

Det är inte bara roligt, det gör också din hjärna mer effektiv. Vill du utmana dina scoutkompisar är det lätt att packa med några bollar till sommarens läger. Cirkus Cirkör delar med sig av bra knep på Youtube för att komma i gång.

Samla roliga minnen

Samla alla citat, skämt eller historier från sommarens äventyr i patrullens egen bok. Fyll sedan på boken under året och om ni vill, läs upp för varandra och se vem som kan hålla sig för skratt. Fina anteckningsböcker finns i Scoutshopen. www.scoutshop.se/anteckningsbok-notes

Tillverka eller skaffa en maskot som får vara er avdelnings hejaklack under tävlingar. Gör gärna maskoten personlig och ge den ett fint namn. Snyggaste skjortan till maskoten finns i Scoutshopen. www.scoutshop.se/scoutskjorta-teddy

FOTO: MAGNUS FRÖDERBERG

3 X SOMMARTIPS

Gör en maskot

03


06

AKTUELLT

15

INSAMLING

10

18

VÅGA

Demokratiäventyret närmar sig. Var med och påverka!

24

RÄTTEN

DEMOKRATIJAMBOREE 2018

32

PACKA LÄTT

Här listar vi säsongens härligaste nyheter och äventyr för olika åldrar.

Malung-Sälens scoutkår är en av flera kårer som blivit riktigt duktig på att samla in pengar till olika äventyr.

VÄXA

Varför behöver Scouterna bli fler? Så gör du för att fler ska få uppleva äventyr och kompisar.

TILL FRILUFTSLIV

Nu ska ledare få bättre verktyg för att göra Scouterna mer tillgängligt för alla, oavsett funktionsvariation.

Packningsproffs tipsar om hur du packar rätt utan onödiga prylar.

35

HYGIEN PÅ LÄGER

Ska du på läger i flera dagar? Så blir du pigg och glad hela vägen.

04


INNEHÅLL

30

2.2018

RESTFEST

Släng ihop en krämig pesto med morotsblast.

Medarbetare i det här numret: Vad packar du alltid ner i resväskan?

28

FÖREBILDER

20

Möt scoutledare som har världens viktigaste uppgift.

TESTPATRULLEN

– Formgjutna öronproppar och en anteckningsbok. Då kan jag sova var jag än är, även om det pågår en hårdrockskonsert alldeles intill. Idéer till min nästa thriller kan komma plötsligt, därför ser jag till att alltid kunna skriva ner dem!

38

SISTA ORDET

Lucie Myslíková står modigt upp för allas rättigheter.

Håll utkik efter din symbol i tidningen!

A

Spårare 8–10 år

Utmanare 15–18 år

Upptäckare 10–12 år

Rover 19–25 år

Äventyrare 12–15 år

Ledare och kår

Aktivitetsbanken

Alexandra Kaméus, 15 år och tillhör Vällingby scoutkår. I det här numret är Alexandra ungdomsredaktör och ger sina tre bästa sommartips på sidan 3. Hon har också intervjuat Frida Braxell om lägerbålstips på sidan 8.

Scouterna finns överallt! Häng med oss i sociala medier, och anmäl er till nyhetsbrevet här: www.scouterna.se/nyhetsbrev

FOTO: URBAN ANDERSSON

Oväntad favorit när Väster­­torps spårare testade vattentät packning.

– Jag packar alltid med mig en kamera. Jag gillar att ta bilder, mest för att kunna titta tillbaka på dem och minnas hur det var då.

Hanna Lindberg, 37 år. Bor och arbetar i Stockholm. Hanna är journalist och författare som skrivit deckarna STHLM Confidential och STHLM Grotesque, med lyxigt cityliv i Stockholm som kuliss. Hon har också skrivit om Scouternas Demokratijamboree på sidan 10.

Tidningen Scout är Scouternas medlemstidning. Hemsida: www.scout.se Adress: Scouterna, Box 420 34, 126 12 Stockholm Ansvarig utgivare: Katarina Hedberg Chefredaktör: Anna Nilsson Kommunikationschef: Caroline Thunved Produktion: Spoon Publishing Redaktör: Emira Ramic Art director: Karin Schaefer Creative director: Niklas Thulin Omslagsfoto: Samuel Unéus Tryck: Sörmlands Printing Solutions Prenumeration: Kontakta medlemsregistreraren på din lokala scoutkår. Annonsförfrågan: annons@scouterna.se

05


AKTUELLT

Vad händer? Här listar vi härliga arrangemang och roliga aktiviteter, både i Sverige och utomlands.

Snart lanseras Action on Body Confidence (ABC), ett påbyggnadsmaterial till Free Being Me. Det är ett helt nytt metod­material om kroppslig självkänsla och hur vi tillsammans kan agera, förändra och påverka samhällets skönhets­normer. Materialet riktar sig till scouter mellan 7 och 25 år och kommer under sommaren att dyka upp på scouterna.se/ledascouting.

FOTO: NATHALIE MALIC

ABC lär dig att agera kring normer

Tävling! Vinn en kamera! Under hela sommaren pågår en fototävling där du har chansen att vinna en kamera. Bilderna ska visa scouting på eller i anslutning till sjö och vatten. Tävlingens syfte är att öka antalet bilder till Scouternas programsatsning på scouting på sjö och vatten. Läs mer på scout.se

ROVERSCOUTING 100 ÅR

FOTO: GUSTAV NORLUND

1918 grundades roverscouting i världen och det uppmärksammar vi bland annat genom att lansera ett gör det själv-program för roverscouter över hela Sverige. Temat är de globala målen för hållbar utveckling. Håll utkik för mer info på facebook.com/roverscouterna

FOTO: KAMILA SCHNELTSER

Ny festival med klart budskap

06

Statement är en nystartad musikfestival och en reaktion på alla de övergrepp på kvinnor som inträffat på musikfestivaler. Statement blir landets första musikfestival som är fri från personer som juridiskt och socialt identifierar sig som män (så kallade cis-män) – bland besökarna och artisterna. Några av artisterna som medverkar den 31 augusti–1 september i Göteborg är Maxida Märak, Nour El-Refai och Joy. På scout.se kan du läsa en intervju med Statement-grundaren Emma Knyckare. Läs mer på statementfestival.se

NYA SAGOR OM PARUM OCH MAGNA Sagorna och aktiviteterna med björnarna Parum och Magna gjorde succé förra våren när programmaterial för Familje­ scouting lanserades. Nu har materialet kompletterats med åtta helt nya sagor på teman om allt från vänskap till glass­ äventyr. Ladda ner sagorna på scouterna.se/ledascouting


VERTIKAL ODLING FOTO: ASSAF OREN

Går det att odla kryddor i storstan, helt utan bekämpningsmedel och noll transportsträcka från odlingen till butiken? Jajemen, det vill de tyska uppfinnarna Infarm fixa genom att skapa vertikala odlingar direkt i butikerna. Läs mer på infarm.de

”Scouting kan vara mycket mer än att mötas 1,5 timme i veckan” 17-åriga Rebecka Morrison från Vadsbro Blacksta scoutkår åkte till Indien för socialpraktik på en skola för barn med särskilda behov. Ett volontärarbete som möjliggjordes av världsorganisationen World Association of Girl Guides and Girl Scouts (WAGGGS). På scout.se kan du läsa Rebeckas reseberättelse om kulturkrockar, glädjen i möten med nya människor och försöket att introducera lägerbål.

Hur är det att vara ung i Sverige? Filterbubblor, #metoo och utanförskap. ”Berättelsen om Sverige” är en ny bok av Patrik Lundgren om vad det innebär att leva i demokrati med folkstyre och vad det betyder för dig som är ung i Sverige i dag. Juni 2018: Utgivning av "Berättelsen om Sverige", Rabén & Sjögren.

Upplev – ETT ARRANGEMANG FOTO: MAGNUS FRÖDERBERG

FOTO: GUSTAV NORLUND

FÖR ÄVENTYRAR­SCOUTER

Trygga möten motverkar tystnadskulturen I höstas hördes #metoo-upprop över hela världen med miljontals vittnesmål om övergrepp och kränkningar. Att våga berätta är första steget. Inom Scouterna har vi i 15 år jobbat metodiskt och strukturellt för att motverka tystnadskulturen. Metoden heter Trygga möten och är en obligatorisk utbildning för alla ledare. Dessutom är det många andra organisationer som använder Trygga möten-utbildningen för att aktivt förebygga kränkningar, övergrepp och mobbning. Läs mer på tryggamoten.scout.se

Är du äventyrarscout och vill åka på ett riktigt kul äventyr på höstlovet? Då kan du ansöka till Scouternas arrangemang Upplev, ett äventyr och möte med ett annat land och en annan kultur. I år är temat Free Being Me. Läs mer på scoutservice.se/lager-och-aventyr

Tipsa oss!

Vad händer i er kår? Anordnar ni till exempel spännande aktiviteter som är intressanta för alla scouter? Det finns utrymme för just era berättelser i tidningen eller på scout.se. Skicka era tips till: redaktionen@scout.se.


AKTUELLT LÄGERSPECIAL FOTO: MAX SAHLSTRÖM

Bästa stämningen för lägerbålet Lägerbål är mysigt, socialt och en chans till reflektion. Men hur gör man? Ungdomsredaktören Alexandra tipsar! • Tillsammans är kul – så låt alla som vill vara med och planera. Ni kan också turas om att bestämma programmet och hålla i själva läger- bålet. Tänk på att alla ska känna sig bekväma, tvinga ingen som inte vill delta. • Uppträd med egna sketcher, historier eller låtar för varandra! Det lockar alltid till skratt och är extra kul om ni går ihop några stycken tillsammans. • Sjung på nya sätt! Ni kan sjunga i kanon, lära

I Scouternas aktivitetsbank finns fler tips på lägerbålsaktiviteter. Sök på ”lägerbål”.

er scoutsånger på nya språk eller tävla i vilken patrull som först kommer på en sång som  börjar på en viss bokstav och börjar sjunga den. • Bjud på bästa lägerbålsfikat! Fyll urgröpta apelsiner med sockerkakssmet och baka dem i aluminiumfolie i glöden. • Fixa ett ljusspår med värmeljus eller lyktor som kommer att lysa upp i natten när ni går från läger bålet. Det ger en lugn stämning som är svår att slå och blir en riktigt fin avslutning på dagen.

DIY: Lägermärken

SÅ SKRIVER DU

Lägerbålslåten

Bakom lägerlåtssuccén från Jamboree17 ”Man känner aldrig sig så fri” står musikern Frida Braxell. Ungdomsredaktören Alexandra Kaméus har intervjuat Frida om hur du skriver en låt till lägerbålet. Hur kommer jag i gång med att skriva en låt? – Hitta ett ämne att skriva om. Jag tycker det funkar bäst att skriva om något jag känner till väl, till exempel hur det är att bo i tält, laga mat på stormkök eller vara ute och hajka. Ämnet kan också vara en speciell händelse eller ett minne du har. Vad ska jag mer tänka på? – Fokusera inte bara på att skriva om positiva saker för då kan låten bli platt och tråkig. Lyft fram det som är lite problematiskt också. Och kom ihåg att vara snäll, det är aldrig en bra idé att skriva låtar för att driva med andra. Och om jag kör fast? – Ett knep är att utgå från en färdig låt och skriva om texten. Men viktigast av allt – ha kul! Skriv någonting som känns roligt för stunden, för det finns ingenting som kan förstöra en låt så mycket som ens egen kritik.

Att fixa lägermärken till hajken eller lägret behöver inte vara krångligt eller dyrt. I stället för att köpa märken kan ni tillverka egna märken på ert läger, eller göra innan och dela ut. Använd material eller symboler som knyter an till ert lägertema. Det kan vara en liten laminerad bild eller kanske pärlor som symboliserar olika aktiviteter på lägret. Bara fantasin sätter gränser!

FOTO: PETER ROMIN

Håll värmen i mysig ulltröja Glöm inte en mysig tröja till kyliga sommarkvällar. Nu finns det en helt ny och varm ulltröja i Scoutshopen. Pris: 990 kr, www.scoutshop.se

Sväva i sömnen Tänk att få sova svävande mellan träden på sin kanothajk! Järlindens scoutkår har genom sponsring skaffat sig coola Tentsile-tält. Se fler fina bilder på deras Facebook-sida. Sök på Järlindens scoutkår.

08

FOTO: HAMPUS WESTMAN

På scout.se kan du läsa en längre intervju med Frida Braxell där hon berättar om sina bästa (och värsta!) lägerbålsminnen.


Kan en lott få barn att bli schyssta kompisar? Vår övertygelse är att världen blir bättre med starka ideella organisationer. Det är därför Postkodlotteriet finns. Och det är därför lotteriets överskott går till 55 ideella organisationer som arbetar för att förbättra villkoren för människor, djur och natur. Sedan Postkodlotteriet startade har organisationerna fått dela på 9,4 miljarder kronor, varav 94 miljoner har gått till Scouterna. Hur är det då, kan en lott få barn att bli schyssta kompisar? Nej, tyvärr. Det vore väldigt förenklat att se det på det sättet. Men den som har en lott i Postkodlotteriet bidrar till att viktiga organisationer kan göra bra saker, som till exempel att ge barn från alla delar av samhället möjlighet att växa som individer och lära sig att vara schyssta kompisar. Stort tack Scouterna för allt ni gör och stort tack till alla som har en lott – ni möjliggör så mycket! Magdalena Graaf är vinstutdelare i Postkodlotteriet.

#postkodeffekten Åldersgräns 18 år. Gå in på stodlinjen.se om du eller en anhörig spelar för mycket. Mer info på postkodlotteriet.se


DAGS FÖR

Demokratijamboree Scouternas stämma är inte bara rörelsens högsta beslutande organ utan även en helg fylld av spännande äventyr, möten och gemenskap. Den 9 till 11 november är det dags för Demokratijamboree 2018 i Karlstad. – Det är otroligt häftigt att få vara delaktig och påverka, säger utmanar­scouten Adelina Theorell, 17, Örby scoutkår. TEXT: HANNA LINDBERG FOTO: SCOUTS IN SWEDEN

10

SCOUTERNAS STÄMMA OCH Demokratijamboree arrangeras vartannat år‚ senast var 2016 i Västerås. Snart är det dags igen. Den 9 till 11 november går Demokrati­jamboree och Scouternas stämma 2018 av stapeln i Karlstad på Karlstad CCC. Utmanarscouten Adelina Theorell, 17 år, från Örby scoutkår i Stockholm, deltog


Scouternas stämma • Scouternas stämma är det högsta beslutande organet i Scouterna. • Det är ombuden från varje scoutkår som på stämman beslutar vad Scouterna nationellt ska göra de kommande åren. Det görs genom att de röstar för eller mot ett antal förslag, så kallade motioner och propositioner. • Förslagen diskuteras på ett påverkanstorg, det är en plats där alla ombud och även andra scouter samtalar och diskuterar för att förbereda sig inför besluten.

Är du med för första gången? Förutom skyltar kan du få en mentor som guidar dig!

En sak är säker: du kommer att

or

ell

tycka till i olika frågor som träffa nya kompisar med både gerörde Scouternas framtid, något mensamma och helt olika intressen. T a n Adeli som hon upplevde som både ­meningsfullt och spännande. – Jag fick vara en del i något större. För ta workshopar om till mig kändes det viktigt att vara där och kunna påverka, säger hon. exempel normkritik och Ma r lte Hamma Upplevelsen var både lärorik och omväl- hur man planerar häftiga vande. äventyr, säger Malte Hammar och fortsätter: – Eftersom det var så mycket som var – För mig var det helt nytt och ett språk som jag viktigt att delta och inte var helt van ”Jag fick lära mig mycket få vara med och vid var det svårt påverka hur rörelom hur demokrati i sen ska fungera och att hänga med Nya kompisar, ny kunskap och möjligheten ibland, men då hur Scouterna ska Scouterna fungerar.” att följa ditt eget förbättringsförslag från göra världen bättre. fanns det bra påverkanstorget till plenum är några av höjdpunkterna att se fram emot under ledare som kunSamtidigt blev det en Demokratijamboree i november. de förklara vad det var som hände. Det var chans att träffa många gamla kompisar från jättehäftigt att få komma dit och uppleva kårer i andra delar av Sverige, säger han. allt, säger hon. Till de unga scouter som inte tidigare varit med på en stämma men funderar på att för första gången i Västerås och beskriver EN ANNAN UTMANARSCOUT som också deldelta 2018 i Karlstad, har Malte Hammar upplevelsen som en ögonöppnare. tog för första gången vid stämman i Väsett råd: – Jag lärde mig mycket om hur demokrati terås är Malte Hammar, 17 år, från ­Valla – Kör på! Det kan kanske kännas lite funkar på den här nivån, det var väldigt scoutkår i Linköping. Även han beskriver ointressant att åka på något som har intressant. Jag hade aldrig varit med om det som en positiv upplevelse. demokrati i namnet och man tänker gärna något liknande innan, säger hon. – Det var trevligt och utvecklande. Jag att det bara är något för vuxna, men Som representant för sin kår fick fick lära mig mycket om hur demokrati i Demokratijamboree var både spännande och roligt för mig. Om man brinner Adelina Theorell möjlighet att rösta och Scouterna fungerar och gå på intressanhe

11


Om du brinner för en fråga är Demokratijamboree rätt plats att diskutera den med så många som möjligt.

för en viss fråga eller motion så borde man ta vara på chansen och försöka övertala så många som möjligt att rösta för den.

na distriktets kårer, arrangera förträff där alla handlingar diskuteras, arrangera gemensam bussresa till DemokratiBLAND DE MOTIONER och propositioner jamboree och bjuda kårernas Ha ns Sandbl ad som behandlas på stämman finns några representanter på kostnaderna. frågor som brukar återkomma, berätFörra året hade Norra Smålands kårer en tar Hans Sandblad, ordförande i Norra representation på 80 procent. ­Smålands scout­distrikt, som deltagit under – Det är jätteviktigt att alla tar del i det många år. Det handdemokratiska arbetet lar om att lägga plaoch särskilt viktigt att nen för de kommanungdomarna är med ”Det är ett bra sätt de åren och besluta och får tycka och beatt lyssna och lära om vad Scouterna ska stämma eftersom de är inför framtiden.” jobba med och hur. framtiden och demo– Typiska frågor kratitanken är en stor som återkommer är hur rörelsen behöver del av den grund som hela verksamheten utvecklas och hur vi kan bli fler som får vilar på, säger han. uppleva scouting, säger Hans Sandblad. Kan man åka även om man inte har Det är viktiga frågor som gäller inom mandat att rösta? hela organisationen, vilket fått Hans att ar– Ja, absolut och det tycker jag att man beta aktivt med att få fler unga scouter att ska göra. Det är ett bra sätt att lyssna och delta på stämmorna. Det är något som dilära inför framtiden. Dessutom är Demostriktet lyckats väl med genom att samordkratijamboree en stor social aktivitet och

12

I Lägereldsrapporten har ungdomar frågat och svarat på frågor som vuxna borde veta.

ett bra sätt att träffa nya och gamla kompisar, diskutera och utbyta erfarenheter med andra kårer. FÖR ATT FÅ en djupare insikt i vilka frågor som är viktiga för barn och unga i dagens Sverige har Scouterna för första gången tagit fram Lägereldsrapporten. Det som gör rapporten unik är att frågorna är ställda av barn och unga mellan 8 och 25 år till barn och unga i samma ålder. Lägereldsrapporten är ett sätt att ge unga möjlighet att påverka i samhället, något som många inte känner att de gör idag, enligt rapporten. – Syftet är att vuxenvärlden ska få upp ögonen för hur det är att vara barn och ung i Sverige i dag och att makthavare ska se det som är viktigast för unga, säger Zebastian Almnor, 15 år, ung talesperson


3

Unga är framtiden och därför är det viktigt att alla är med och bestämmer hur Scouterna ska förändra världen.

från Demokratijamboree Vad har du lärt dig från Demokratijamboree? Jag fick större kunskap om demokrati inom Scouterna. Det jag minns särskilt är när vi satt i den stora ”aulan” och röstade på olika förslag. Signe Nordanskog, 17, Landeryd scoutkår, Linköping

Ze

bas

l mn

or

tian A på Scouterna. Ämnen som behandlas i rapporten är skola, fritid, framtid, hälsa och demokrati. Bland annat framkom att 65 procent av de svarande inte tycker att skolan lär ut saker som man behöver kunna som vuxen. Endast 13 procent upplevde att politiker lyssnar på barn och vuxna. – Det är uppseendeväckande och en del av resultaten är rent av skrämmande, som att 50 procent uppgav att de en månad efter metoo-upproret i höstas inte hade pratat om sexuella trakasserier i skolorna, säger Zebastian Almnor. Förhoppningen är nu att rapporten ska få vuxna att lyssna på barn och unga. Därför har Scouterna bjudit in politiker och makthavare till Lägereldssamtal för att diskutera resultaten och hitta vägar att göra ungas röster hörda i det offentliga samtalet. 

Vad betyder demokrati inom Scouterna för dig? Demokrati i Scouterna är viktigt för mig då det betyder att jag kan vara med och förbättra och förändra Scouterna för både mig själv och för andra. Algot Attervåg, 16, Valla scoutkår, Linköping

T ips

Inför stämman arrangeras något som heter stämmopatrull. Där kan du som vill ansluta dig till en patrull på 6 till 8 personer med en mentor. Patrullen följs åt under stämmans gång, både på påverkanstorget och i plenum, och mentorn ger stöd i att förstå och delta i stämman.

Vad ser du mest fram emot i år? Det jag ser mest fram emot är att dels få träffa nya personer och få höra vad de tycker, dels att få vara med och få framföra mina åsikter. Maj Thanatporn Sab U­dom, 15, Örby scoutkår, Stockholm

13


Lägereldsrapporten: VIKTIGAST I ALMEDALEN Lägereldsrapporten handlar om frågor som alla barn och unga i Sverige mellan 8 och 25 år tycker är viktiga. De är ställda och besvarade av barn och unga, som också analyserat och tagit fram de viktigaste frågorna, för att kunna ta upp dem med politiker. Nu ska resultaten upp på agendan under Almedalsveckan den 1–8 juli. – Vi samarbetar med Världsnaturfonden WWF och Raoul Wallenberg Academy för att i Almedalen lyfta barn och ungas rätt till

med­bestämmande och deras viktigaste fråga miljön. Därför har vi bjudit in olika makthavare till samtal med utgångspunkt i resultaten i Lägereldsrapporten, säger Adam Lundberg, sociala medier-manager på Scouterna. Sedan Lägereldsrapporten kom ut i vår har Scouternas talespersoner redan träffat några politiker som berättar vad de tycker om att fler barn och unga ska komma till tals. Svaren kan du se i de 15 filmer som släpps allteftersom på Scouternas vlogg på Youtube!

Tre frågor

till Sofia Tengdahl, projektledare på Scouterna för Demokratijamboree 2018

SCOUT pat r u l l

AVDELNING

1000 SCOUTKÅRER

SCOutErNaS VÄrlDSOrGaNISatIONEr

SCOUTERNAS STÄMMA STYRELSE KANSLIER ARBETSGRUPPER 14

Scouterna är, med 1 000 scoutkårer fördelade över hela landet, riksorganisationen för scouting i Sverige. Att vara en så stor organisation krävs arbete i många led, inte minst från styrelsen, som med hjälp av kanslier verkställer det som beslutas under Scouternas stämma.

Hur fungerar och styrs Scouterna? – Scouternas stämma är det högsta beslutande organet i Scouterna. Där väljs Scouternas styrelse som styr Scouterna mellan stämmorna. Alla scouter kan skicka in sina förslag till stämman. Varje scoutkår har rätt att ha ett eller flera ombud där, som för sin kårs räkning beslutar om alla förslag som kommer in. På så sätt får Scouterna en plan för sin verksamhet, en ekonomisk ram och en styrelse. Allt detta är resultat av medlemmarnas förslag och åsikter. Hur röstar man?  – Först diskuteras alla förslag på påverkanstorget, som är ett stort torg där alla förslag finns uppsatta. Sedan delar alla ombud in sig i mindre grupper för att prata vidare om några frågor i taget. Sen går ombuden in i en stor lokal, plenum, och röstar om varje förslag – om det ska godkännas, förändras eller avslås. Vad lär man sig av att delta? – På Demokratijamboree får du lära dig om hur Scouterna fungerar och hur du kan påverka! Om du skickar in en motion, kan du följa den från det att du har skickat in den – till att vi tillsammans diskuterar ditt förslag på påverkanstorget – till att alla ombud på stämman röstar om just ditt förslag. Du får lära dig hur demokrati fungerar på riktigt samtidigt som du träffar scouter från hela Sverige och du kan delta i allt från en festkväll till prova på-aktiviteter. I år kommer Demokratijamboree 2018 att ha temat FN:s globala mål för hållbar utveckling – så du kommer också lära dig om vad du kan göra för att skapa en mer hållbar värld.      


DEN SOM SPAR,

DEN HAR! En grundstomme i scoutverksamheten är att alla ska få möjlighet att göra roliga aktiviteter. Vissa läger och jamboreer kan dock kosta en rejäl slant. Om kåren går ihop och samarbetar finns det många smarta sätt att få ihop pengar. TEXT: ERIK SALOMONSSON

Le

MALUNG-­SÄLENS SCOUTKÅR I Dalarna har blivit riktiga experter när det gäller att hjälpa till på olika arrangemang i trakten. Med Vansbrosimmet, Dansbandsveckan och Vasaloppet runt knuten finns det stort utrymme att få hjälpa till och på så sätt tjäna extra pengar till kåren. Leif Nilsson är ordförande och berättar mer. – Vi har ju lite tur som har så många stora arrangemang i direkt anslutning, men jag är ganska säker på att det finns arrangemang även lokalt. Det behöver inte vara ett så stort evenemang som Vasaloppet för att det ska behövas en parkering som någon behöver se efter. Det finns kanske en lokal fotbollsturnering, loppmarknad eller liknande, menar han. Just parkeringsplatsen på Dansbandsveckan i Malung har blivit Malung-­Sälen scoutkårs ansvars­ if Nil sson område. Under vecka 29 varje år ser kåren till att de cirka 100 000 gästerna parkerar korrekt. Det är ett återkommande uppdrag som flyter på bra med den erfarenhet som kåren skaffat sig. Under Vansbrosimmet agerar scouterna i stället livräddare, något som verkligen går hand i hand med verksamheten. – Vi vill lära våra scouter att livrädda och på det här sättet får de dels en betald utbildning, dels pengar till lägerkassan. Snacka om win-win! Överlag skulle

FOTO: ERIC HAMPUSGÅRD

15


FOTO: MICKAN PALMQVIST/ATELJÉ L-FOTO FOTO: DANSBANDSVECKAN

Det är många parkeringsplatser att hålla reda på när 100 000 besökare kommer till dansbandsveckan i Malung varje år.

Under Vansbrosimmet hjälper Malung-Sälens scoutkår till som bryggvakter. Varje scout som vill vara med får då gå en utbildning som ger kunskap och trygghet om livräddning. FOTO: PRIVAT

SUP (Stand Up Paddleboarding) är också ett uppdrag som vakt på Vansbrosimmet.

Tips Så samlar du in pengar 1. Para ihop dig med en kompis när ni ska sälja något, till exempel majblommor. Ställ er där det finns mycket folk. Kanske utanför matbutiken eller på ett torg eller gata där många rör på sig? 2. Satsa på aktiviteter som kostar så lite som möjligt för att få så små utgifter som möjligt, helst inga alls. Varje krona som kommer in ska vara plus på kontot. Sedan är det också viktigt att ha ett mål med kontot, så man känner vart pengarna ska gå. 3. Försök hitta samarbetspartners som kan leda till att båda sidor vinner på samarbetet. Försök alltid att gå direkt till den som bestämmer och var noga med att ha en bra presentation så de förstår vad du vill ha, varför du borde få det och hur det ska användas. 4. Ha ett tydligt mål och tänk över hur mycket pengar du kan lägga undan varje månad till arrangemanget du vill delta i. Att söka stipendier kan hjälpa till att få ihop den summa du behöver för att delta i ett arrangemang. Du kan också höra med kåren om de kan sponsra ditt äventyr med en slant.

Lindström trycker hårt på. Det är grunden och det viktigaste med alltihop. Förutom de redan nämnda arrangemangen säljer kåren också majblommor samt arrangerar lotterier och auktioner med vinster och ­s­aker de skapat, fått eller samlat in. Att lyckas få ihop saker gratis är viktigt, eftersom vinsten då blir 100 procent. Säljer man en lott för 20 kronor så är det 20 kronor rakt in i lägerkassan.

jag vilja tipsa om att försöka hitta återkommande arrangemang som man kan hjälpa till på år efter år, säger Leif Nilsson. De pengar kåren tjänar ihop sätts in på ett speciellt lägerkonto. Målet med pengarna är att aldrig behöva betala mer än ungefär hälften av en aktuell lägeravgift. Kontot EN ANNAN SCOUT som genom åren visat sig fylls på kontinuerligt och har skapat ett litet vara en hejare på att ordna produktsponskapital som gör att kåren kan känna sig ring är Roger Thurhagen i Trollhättans trygg inför framtiden. Wilma Lindström är scoutkår. Genom åren har han lyckats fått scoutledare och aktiv i kåren. Hon ser det ihop det mesta. Den största succén är att som en självklarhet att alla scouter hjälps han valt att gå direkt till tillverkaren, åt att samla in tror han. pengar, för att – Det är bättre fler ska kunna att försöka få ”Vi scouter har ett otroligt ha råd att åka tag på vd:n på gott rykte, vilket gör saker med på läger. ett stort företag, betydligt mycket lättare – Det är snarare än en förfaktiskt väldigt säljare i den lokala för oss.” roligt att järnhandeln. Ofta arbeta på de har de kanske nåhär arrangemangen. Till exempel har jag gon produkt som inte sålt så bra eller som stått och serverat frukost åt vip-gästerna blivit lite skadad i förpackningen. För de på Vasaloppet, precis vid elitstarten. Det är stora företagen är det inga pengar att prata visserligen ett kallt jobb, men också väldigt om, men för oss små scoutkårer är det roligt. Det är överlag viktigt att det är roligt guld värt. Jag har också märkt att för scouterna, även om syftet är att få ihop det är betydligt mycket lättare pengar till kåren, säger Wilma Lindström att fråga efter produkter i engagerat. stället för pengar, berättar Att det ska vara roligt och lustfyllt är Roger Thurhagen. något som både Leif Nilsson och Wilma Genom att sätta ihop en Ro

ger T rhagen hu

16


FOTO: ROGER THURHAGEN

Tre frågor Skyltsöndag på gågatan i Trollhättan. För rätt känsla har Trollhättans scoutkår byggt försäljningsståndet själva med slanor.

tydlig presentation där han på ett pedagogiskt sätt går igenom vad Scouterna är och står för och vad scoutkåren behöver, har han lyckats få allt från elektronik till skruvar och bultar. – Många har egna barn som är scouter, eller så kanske man har syskon som har barn i Scouterna. Vi scouter har ett otroligt gott rykte, vilket gör saker betydligt mycket lättare för oss, fortsätter Roger Thurhagen. För pengarna som sparas ihop finns mycket roligt att hitta på. Världsscoutjamboreen i Sydkorea 2023 är ett äventyr som

till KFUM Norrköping Scouts ordförande I aktivitetsbanken hittar du information om hur du anordnar en loppmarknad. aktivitetsbanken.se

din kår redan nu kan börja planera för. Ett annat mer individuellt mål kan vara Explorer Belt som är ett internationellt arrangemang för lite äldre scouter, 16–20 år. Det är en lång och utmanande vandring i ett främmande land som du genomför tillsammans med en kompis. Det kostar en slant, men de som varit med säger att det är en upplevelse utöver det vanliga, med fantastiska möten och minnen för livet! Kanske något att börja spara till redan i dag?

Fokus på målet tog henne till Explorer Belt FOTO: MAGNUS FRÖBERG

Det är inte bara med och till kåren man kan spara och samla ihop pengar. En av Scouternas unga talespersoner, Louise Blixt, har varit iväg på äventyret Explorer Belt. Varför ville du åka på Explorer Belt? – Först och främst för att jag tyckte att arran­ gemanget lät som en helt otroligt rolig utmaning. Men också för att det är sällan du får chansen

att lära känna en kultur på det sättet som du får under Explorer Belt och då ville jag självklart inte missa detta. Reagerade du på kostnaden? – Självklart tänkte jag på att det är mycket pengar. Men eftersom jag verkligen ville åka så försökte jag i stället tänka på vad jag kunde göra för att nå målet att få ihop pengarna i stället för att se det som ett ”problem” eller hinder för att åka. Gick det bra att spara eller samla ihop pengar till arrangemanget? – Ja, absolut! Klart att det var lite kämpigt ibland och jag fick dra ner på vissa saker jag brukade köpa. Fast eftersom jag hade ett tydligt mål med mitt sparande så gick det bra. Hur gjorde du? – För att samla ihop pengar till arrangemanget sökte jag och min parkamrat lite olika stipendier, vi sålde gamla prylar och kläder på loppis och jobbade extra.

KFUM Norrköping Scout är riktigt bra på att få ihop pengar. Förutom att samla till lokalhyran och att de lyckades åka till jamboreen i Japan 2015, är de mitt uppe i förberedelserna inför världsscoutjamboreen i Nordamerika 2019. Ordförande Sara Ljungdahl berättar hur kåren lyckas samla in pengar. Vad gör ni för att samla in pengar? – Vi har startat en grupp där de ledare och scouter som vill åka på världsscoutjamboreen i Nordamerika 2019 tar sig an uppdrag tillsammans med föräldrar som kårens ledare inte kan ta sig an. I april vaktade de till exempel boendet för deltagare på en folkmusikfestival här i närheten. Gruppen pantar burkar och flaskor också, säljer kakor, söker bidrag och arrangerar loppis. Hur har det gått hittills? – Inför världsscoutjamboreen i Nordamerika 2019 har vi haft ett föräldramöte så att föräldrar och scouter vet vad som krävs av dem. Vi har också haft ett arbetsmöte där scouter och föräldrar planerat terminens insatser, samt en ”söka bidragworkshop”. Där fick scouterna skriva bidragsansökningar och fick hjälp med att hitta var de kan söka bidrag, både individuellt och i grupp. Vilka tips har du till andra kårer? – Gör planer på kort och lång sikt för hur och när pengar ska samlas in. Ta hjälp av föräldrar! Knyt kontakter med kommunen, föreningar och företag för att få återkommande uppdrag, och våga förhandla om ni tycker att ersättningen är för låg – det går oftast!

17


Fler ska få

UPPLEVA SCOUTING! Scoutrörelsen fortsätter att växa och nu är vi fler än 70 000 scouter i Sverige. Fantastiskt! Här är tips och inspiration för att våga växa ännu mer – för Scouterna behövs mer än någonsin i samhället.

Beskriv möjligheterna Att hitta fler vuxna som vill hjälpa till i scoutkåren kan vara en ut­ maning. Även om kåren kämpar med ledarbrist, så förklara hellre vad ni gemen­ samt kan uppnå i stället för att använda ord som beskriver nulägets problem. Det skapar lust att engagera sig när man ser möjligheter att få utvecklas tillsammans.

TEXT: ANNA NILSSON ILLUSTRATION: LUCKY YOU / LENNART CARLSSON

4 smarta tips

Alla kan bjuda in

och verktyg för scoutkåren

1. F ixa snygg kårwebb! Nu lanserar vi uppdaterade kårwebbar med massor av smart och efter­ frågad funktionalitet. Ansök om en ny kårwebb på scoutservice.se. 2. L adda med rekryteringsaktiviteter från aktivitets­banken! I den nya aktivitetsbanken är det enkelt att söka och hitta rekryterings­ aktiviteter för prova på-möten. Du kan också bidra med dina egna bästa aktiviteter. 3. B  erätta att scoutkåren finns! Använd sociala medier och låt den nya grafiska profilen vara ert verktyg. Under Utveckla kåren på scoutservice.se finns mer tips för hur man kan använda sociala medier i rekrytering. 4. Använd medlemsregistrets funktioner! För de scoutkårer som använder Scoutnet som medlemsregister finns nu e-tjänsten ”Intresse & Anmälan”. Se till att det formuläret är publicerat på er kårhemsida. Då hamnar alla som visar intresse eller ansöker om att bli medlem automatiskt i Scoutnet som ”väntande medlem”. Läs mer på etjanster.scout.se

Labyrint Hjälp familje­ scoutbjörnen Parum hitta vägen! Vilken av stigarna leder fram till scoutstugan?

➊ ➋ ➌ ➍ ➎

18

Planering är A och O Att tillsammans göra en plan för hur man ska få nya medlemmar gör arbetet mycket roligare. Använd gärna Femstegsmodellen, som är Scouternas verktyg för att reflektera och diskutera vilka vi är och vad vi kan göra för att fler ska känna sig välkomna i Scouterna.

Ge de vuxna tydliga uppdrag Ha en dialog med vuxna som visar intresse för att bli funktionärer eller ledare. Berätta vad scoutkåren har för lediga roller, fråga vad de vill engagera sig i och erbjud snabbt ett tydligt uppdrag. Våga ge ansvar i ett tidigt skede, då känner man sig behövd och viktig.

Det finns många som aldrig fått frågan om att börja i Scouterna och som ännu inte vet hur kul det är att vara scout. För att få intressemärket Rekrytera ska du tillsammans med dina ledare göra en plan för hur ni ska göra för att bli fler scouter och ledare i scoutkåren.

Dra nytta av den externa kampanjen I höst kommer kampanjen att synas utomhus på affischer vid till exempel busskurer och i sociala medier. Det kommer också att finnas annonsmaterial för den lokala scoutkåren. Kampanjen bygger på temat "alltid redo" och riktar sig till både barn och vuxna.


VÄLKOMMEN TILL

Vad har det gett er kår att växa?

Väx vid terminsstart Under hösten är det många scoutkårer som satsar lite extra på att bjuda in till prova på-möten. Till hjälp finns bland annat armband, broschyrer och annat tryckt material. Som stöd till den lokala rekryteringen finns också den externa kampanj som hjälper oss att få fler att få upp ögonen för scouting.

– Att vara en scoutkår med tillväxt utstrålar energi och positivism som smittar av sig bland alla som är delaktiga i vår verksamhet – ledare, scouter och medföljande föräldrar. Stämningen sprider sig sedan vidare till andra, så till stor del rekryterar vi nya medlemmar utan specifika insatser. Med många medlemmar, varav en hel del ledare, är det lättare att genomföra läger, projekt och aktiviteter och inte minst lättare att locka till sig fler som kan bidra till verksamheten. Det både syns och känns att vår verksamhet är attraktiv och att det vi gör är bra!

Avsätt tid Det tar tid att växa, så ha tålamod. Och när det väl börjar lossna och ökningen tar fart, se till att fortsätta planeringen och håll energin uppe.

Cecilia Formare, upptäckarledare och kårsekreterare, Klagshamns scoutkår

– Vi upptäckte att 30 procent av föräldrarna med barn på väntelis­ tan gärna ställde upp som ledare. Det gjorde att vi vågade starta nya avdelningar, vilket i sin tur ledde till att vi växte och nu har vi växtvärk i lokalen. För att hantera nya ledare och fler medlemmar behövde vi medvetet jobba för att öka kvaliteten i allt vi gör. Styrelsen och våra funktionärer har jobbat stenhårt med att se till att det ska vara lätt att vara ledare. Nya ledare och fler medlemmar skapar en positiv spiral och är en frisk fläkt för oss, så jag vill utmana fler scoutkårer att våga växa!

Att växa är också att behålla Det är många olika delar som ska samverka för att kåren ska växa. Förutom att hitta nya medlemmar handlar det om att de som redan är med­ lemmar ska vilja fortsätta att vara det. Erbjud ett bra program som får barnen att trivas och gilla verksamheten. Och när ledarna får gå utbildningar leder det till personlig utveckling, mer energi och driv att ge tillbaka till kåren.

Magnus Hasselquist, äventyrarledare och funktionär, Mälarscouterna

Strategi för att växa Bjud in – oavsett tid på året Det finns inga hinder för att låta fler få prova på scouting oavsett tid på året, även om många scout­ kårer lägger krut på att bjuda in till höstterminen. Tänk att få börja i Scouterna på våren och ganska snabbt få hänga med på en hajk eller ett läger!

På Scouternas stämma 2014 enades vi om Scouternas strategi, där ett av strategiområdena är "Fler ska få uppleva scouting". Det innebär att alla som vill ska få prova på scouting och få uppleva äventyr och kompisar. Läs mer om Scouternas strategi på scoutservice.se.

19


Testpatrullen

PACKA VATTENTÄTT

Hur håller man packningen torr när regnet öser ner? Sex scouter från Västertorps scoutkår testade vattentät packning. Från snordyr ryggsäcksponcho till en helt vanlig plastpåse. TEXT ÅSA KAHN FOTO: SAMUEL UNÉUS

20


Vill ni vara testpatrull? I varje nummer sätter vi nya p ­ rodukter på prov. Vill ni vara testpatrull i nästa nummer? Anmäl ert intresse till: redaktionen@scout.se

C

HARLIE SER koncentrerad ut när vattnet öser ner över huvudet. En hel hink blir det. Och sen en till. Och en till. Men Charlie är glad ändå. – Det kändes ingenting. Jag tyckte det var lite mysigt, säger han inifrån den blå regnponchon med scouttryck. I dag testar spårarscouterna Charlie, Elin, Astor, Thomas, Olle och Alfred prylar som ska hålla pack­ ningen torr. Förutom scoutponchon, testar de också en mer avancerad – och mycket dyrare – poncho med plats för ryggsäck. Det finns också två olika vattentäta väskor och ett reseskydd som man trär över väskan för att skydda den från vatten och annat. Och så budgetvarianten – en helt vanlig plastpåse att knyta ihop och lägga i väskan. – Jag hade en påse i väskan när jag var på Vässarö, och det funkade bra. Fast det regnade bara en gång, och vi sov i tält, berättar Olle. Men den här gången är det ett riktigt ösregn som packningen ska stå ut med. Eller ja, nästan i alla fall. Det är fint väder i dag, så i stället är det hinkar fulla med hål som gör att det öser vatten över scouterna. Mer likt ett ösregn kan det knappast bli! Den blå regnponchon verkar klara regnet utmärkt. Charlie är helt torr trots allt vatten han har fått på sig. De andra väskorna blir också överösta med vatten, och än så länge verkar de klara sig bra. Men alla väskor är inte så sköna att bära runt på. Som sjösäcken med axelrem från Neverlost.

– Den är sådär. Den hänger mycket och ibland ram­ lar den ner, säger Astor. Reseskyddet skulle inte heller funka så bra att bära runt på länge, tycker Thomas. Först har han svårt att över huvud taget hitta handtaget på det helsvarta tyget. Hur fina prylarna är att se på är också lite olika. Spe­ cialponchon får högst betyg, men nästan alla andra får också tummen upp. Alfred tycker om Scouternas egen vattentäta ryggsäck med det stora scoutmärket på. – Jag tycker att den är ganska fin med scoutmärket och det blåa, säger han. Sen är det upp till bevis. Scouterna går in i scout­ lokalen och drar upp kläder ur väskorna. Hur blöta har de blivit? Elin känner ordentligt på sockorna och dunvästen som legat i en ryggsäck och skyddats under packponchon. – Det är verkligen inte blött. Inte ens väskan är blöt, säger hon. Kläderna i de flesta andra väskorna är också torra. Fast sjösäcken som stängs genom att man rullar ner öppningen är lite blöt inuti. Och när Thomas tar ut ryggsäcken som legat i reseskyddet är den helt genomblöt. Han öppnar rygg­ säcken och hittar jätteblöta kläder. Och en mobillad­ dare! – Åh nej, hoppas den är vattentät, säger Thomas. Reseskyddet fick nämligen inte bara låtsasregn på sig. Det hamnade i en av hinkarna och låg där ett bra tag. Helt förståeligt att den inte klarade av det, men att den var svår att bära drog ner betyget något.

21


VATTENTÄT RYGGSÄCK

EXPED PACKPONCHO

399 kr, scoutshop.se

1 695 kr, outnorth.se

Vattentät ryggsäck i scoutdesign.

Stor regnponcho med plats för ryggsäck under.

Utseende: Komfort: Funktion: Prisvärdhet: Totalbetyg:

Utseende: Komfort: Funktion: Prisvärdhet: Totalbetyg:

”Det blev inte blött alls” Alfred

”Den är bra för den är så stor” Elin

NEVERLOST SJÖSÄCK

REGNPONCHO

199 kr, scoutshop.se

20 kr, scoutshop.se

Klassisk sjösäck, med en axelrem att bära med. Utseende: Komfort: Funktion: Prisvärdhet: Totalbetyg:

”Den var jobbig att ha på sig” Astor

Blå regnponcho med scouttryck.

t! Bäst i tes

Utseende: Komfort: Funktion: Prisvärdhet: Totalbetyg:

”Det kändes som jag var inne i ett litet hus” Charlie

RESESKYDD FÖR RYGGSÄCK 119 kr, Clas Ohlson

Skydd som träs över ryggsäcken. Handtag att bära i. Utseende: Komfort: Funktion: Prisvärdhet: Totalbetyg:

”Den var lite svår att bära” Thomas

Testpatrullen Medlemmar i Västertorps scoutkår: Charlie Magnusson Rasti, 9 år Astor Lindahl, 8 år Thomas Atkinson, 8 år Olle Boegård, 10 år Elin Böhlin, 9 år Alfred Kucharski Boss, 9 år Scoutledare: Madeleine Stoops

22

SOPPÅSE

ca 1 kr, valfri matbutik

Plastpåse som knutits ihop och lagts i vanliga ryggsäcken. Utseende: Komfort: Funktion: Prisvärdhet: Totalbetyg:

”Det blev blött i ryggsäcken, men kläderna var torra” Olle


LAGA TAKET PÅ SCOUTSTUGAN? ÅKA PÅ VÄRLDSSCOUTJAMBOREE?

Vad behöver just er scoutverksamhet pengar till?

INSAMLING TILL SCOUTRÖRELSEN är viktigt för oss, utan gåvor kan vi inte leva upp till vår vision om unga som gör världen bättre. På Scouternas egna insamlingssidor kan ni hitta information om hur ni startar en egen insamling till valfritt ändamål eller skänka en gåva till Scouternas övergripande verksamhet som möjliggör för fler barn och unga att få uppleva äventyr och kompisar. Där hittar ni också tips för att söka pengar via stiftelser och fonder.

stodoss.scouterna.se

23


24


EN FÖR ALLA,

ALLA FÖR EN! Alla fungerar olika men alla ska kunna vara sig själva i Scouterna. I höst startar utbildningen ”Anpassat ­ledarskap” som ska göra scoutledare bättre på att se och leda barn och ungdomar med adhd eller autism. TEXT: MARIKA SIVERTSSON ILLUSTRATION: REBECCA ELFAST

ATT GLÖMMA ATT äta för att fokus ligger på att googla skådespelarna i Dallas. I åtta timmar. Eller att bli totalt utmattad av att vara i ett rum med för många människor, eller att aldrig riktigt komma i gång med det där viktiga som ska göras. Scouten Marie-Louise Lövgren vet hur det är att ha add, en form av adhd. Hon fick sin diagnos först när hon var 36 år. För henne var Scouterna vägen till gemenskap och acceptans som var svår att hitta någon annanstans. Men hon hade särskilda behov, och när hon var barn förstod varken hon eller hennes ledare i Scouterna vilka det var. – Överraskningar är svårt för mig. Jag behöver struktur, regler och information om vad som ska hända. Om jag ska packa till hajk är det supersvårt: Vad behöver jag ha med, vad ska hända på hajken? För den som är yngre kan det vara svårt att sätta ord

ANPASSAT LEDARSKAP Inom projektet Rätten till friluftsliv utbildar Scouterna och Friluftsfrämjandet sina ledare i anpassat ledarskap. På grundnivå utvecklas en webbkurs, där ledare snabbt kan få grundläggande kunskap och verktyg för att göra verksamheten mer tillgänglig. I en fördjupningsutbildning kan ledare få stöd att anpassa ledarskapet till den specifika gruppen.

på sin tillvaro. Därför är hon särskilt glad över utbildningen som startar i höst, som är till för scoutledare och friluftsfrämjarledare, skapad av Scouterna tillsammans med Friluftsfrämjandet. Marie-Louise Lövgren ska leda en fördjupningskurs där man möts, reflekterar och övar tillsammans. Och utbildningen är efterfrågad. – Många ledare har frågat efter en sån utbildning. I både Scouterna och Friluftsfrämjandet drivs ledarna av att barnen har roligt, får nya kompisar och får lära sig saker. Ledare som får bättre verktyg blir tryggare och kan fokusera på allt roligt, konstaterar Veronica Östervall, utbildningsutvecklare på Scouterna. MARIE-LOUISE LÖVGRENS FRÄMSTA minne är ändå att Scouterna är den plats där hon har fått klara av saker. Att få lyckas är viktigt för både barn och vuxna. – Jag har misslyckats ofta under mitt liv, eftersom jag inte har klarat av att slutföra uppgifter. I Scouterna finns plats att misslyckas, man får nya chanser. Det har gett mig självförtroende, och hjälpt mig de

25


SÅ BLIR DU EN TYDLIGARE LEDARE • Låt terminsprogrammet vara tydligt. Undvik hemlisar och kluringar, berätta i stället vad som kommer att hända.

gånger jag varit sjuk i depression. Det hon tycker är viktigt att omgivningen förstår är att det finns lika många upplevelser av att ha en diagnos som det finns människor med diagnoser. Och att personer med add, adhd eller autism har precis samma egenskaper som alla andra, fastän några av de egenskaperna är extremt förstärkta på ett sånt sätt att det blir svårt att klara vardagen. – Det är viktigt att tänka på när man ska utbilda ledare. Visst går det att prata om speciella drag, men det handlar om att se individer. Det finns inte en quick fix som funkar för alla, säger hon. HENNES KOLLEGA I utbildningen,

Julia Carlbäcker, har liknande erfarenheter fast som ledare. I hennes grupp fanns flera barn med diagnoser. Trots stor erfarenhet bland ledarna blev det skrik, bråk och möten som inte fungerade. Julia Carlbäcker hade ingenting att sätta emot, inga knep att ta till. Hon kände sig otillräcklig. – Det var viktigt att få ordning – barnen älskade verksamheten men det uppstod så många missförstånd. Vi var rädda att de inte skulle vilja stanna. Så jag beställde en bok och jag gick en kurs. Det gjorde otrolig skillnad. Därefter har jag fortsatt att söka kunskap.

26

• Ha en fast struktur för scoutträffarna. Låt aktiviteterna variera men ramarna vara fasta. • Kommunicera på flera sätt. Använd föremål, bilder och text utöver muntliga instruktioner. • Tänk på frågorna när? vad? hur? med vem? vad händer sen? när ni berättar för scouterna vad som ska hända. Tydliggör det i ett schema. • Undvik överraskningar. Och om överraskningar känns viktiga, berätta vad som ska hända för den som har behov av att veta. • Ha en plan för vad som händer om någon blir ledsen eller upprörd. Gärna en särskild plats dit scouten kan gå om det händer. • Prata med scouterna om olikheter. Vi fungerar alla olika och har olika behov. En öppenhet för olika behov hos ledare skapar en tryggare verksamhet för alla.

Julia Carlbäcker delade med sig till övriga ledare av vad hon lärt sig och hon lärde sig ännu mer av barnen. Hon började fråga: ”Vad behöver du för att trivas? Det där som hände i dag, hur tycker du att jag ska göra det bättre?”. Kommunikationen blev bättre och ledarna började hitta lösningar tillsammans med barnen. Exempelvis ett argträd, dit man kunde gå när man var arg, fick slut på många bråk. Julia själv höll alltid i inledningen så att det skulle vara samma person som gjorde det. Vet man inte vem som är ansvarig för vad kan det bli förvirrande. – Hela verksamheten och även vi ledare gynnades av vårt nya sätt att leda. Och vi såg hur vi lyckades bättre med alla barnen. En sån enkel sak som att inte kommunicera bara verbalt – skulle vi berätta att i dag täljer vi, då höll vi i en träpinne och en kniv.

”Det finns inte en quick fix som funkar för alla.” I ”ANPASSAT LEDARSKAP” kommer det att handla mycket om den typen av tydliggörande pedagogik, berättar Scouternas utbildningsutvecklare Veronica Östervall som tillsammans med två kollegor skapar webbkursen. – Ingen mår dåligt om det finns tydlighet i vilka förväntningarna är. Det ger redskap som är bra för alla men särskilt för dem som har adhd eller autism. Och ledarna mår bättre om de känner trygghet i att hantera konflikter, och i att förstå hur olika barn kan reagera på saker. Utveckling på området är inte nytt inom Scouterna, men webbkursen är den första insatsen från riksorganisationen.


Hallå där, Karin ”Kakan” Hermansson,

– Vi gör det för de medlemmar vi har så att de ska kunna få vara sig själva när de är hos oss. Men också för att vi vill bli fler. Vi vill bredda normen kring vem som kan vara med, berättar Veronica Östervall.

som var hackspett i en kår på Gunnesbo i Lund FOTO: EMMA GRANN/STUDIO EMMA SVENSSON

Scouternas egna undersökningar visar att barnen känner sig trygga, men det går alltid att bli bättre. Vad tror du att utbildningen kommer att betyda för Scouterna? – Att fler kommer att kunna vara med som sig själva. Att man inte behöver välja bort scouting eller tvinga in sig i en roll som inte är en själv. Att man kan vara med och ta plats och bli uppskattad för den man är.  

Vad har din adhd betytt för dig? – Det är asjobbigt och helt underbart, min adhd är ju jag. Det går inte att separera mig från min diagnos men jag kan särskilja att vissa saker är och beror på adhd. Vad har varit det jobbigaste för dig? – All ångest adhd har skapat och skapar. Mitt huvud tar aldrig paus, det är utmattande. Jag tror att den hyperaktiva sidan bidrar till att jag hinner tänka på tusen andra saker i alla situationer, jag ligger ofta före, ibland avbryter jag folk för jag tror jag vet vad dom ska säga. På vilka sätt gillar du att ha adhd? – Allt ovan! Min snabba hjärna, min brist på impulskontroll som inneburit att jag inte följde normen som liten tjej. Jag fick skinn på näsan tidigt. Hur var din upplevelse av att vara scout? – Det var alltid spännande, vi värnade mycket om gruppen. Vi fick lära oss allt från att tälja till att lägga om sår. Jag hade känslan att tillhöra något stort.

”Som scout kände jag mig alltid som en i gänget” Hur viktigt är ledarnas förståelse? – Jag fick diagnosen när jag var 29 år. Som scout kände jag mig alltid som en i gänget, som jag minns det såg ledarna oss både som individer och gruppmedlemmar. Vad är viktigt att andra tänker på? – Att fråga och att ha tålamod. Att ha adhd och att ligga på autismspektrat är två väldigt olika variationer. Det bästa är att inte utgå ifrån att alla är som du själv, utan vara tydlig och inkännande. Hur blir vi inkluderande? – Döm inte efter diagnosen. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är asjobbigt men också värsta tillgången, våra hjärnor är inte konstiga utan annorlunda. Och vi är många med dessa variationer!

27


Från scout

TILL SCOUTLEDARE

– engagemanget som ger energi och gör dig till förebild

I över 100 år har vi scouter jobbat för att ge barn, unga och vuxna verktyg för att kunna leda både sig själva och andra. I scoutrörelsen finns massor av erfarna ledare, men också många unga scouter med drivkrafter och lust att leda. Så vad ger det att vara scoutledare? TEXT: ANNA NILSSON

ANNA PERSSON ÄR 19 år gammal och upptäckarMARIKA PERSSON ÄR 28 år och blev scoutleledare i Nosaby scoutkår. dare som 14-åring i Nora scoutkår. Under sin – Att vara scoutledare är väldigt kul och det ledarutbildning träffade hon andra scouter som är fint att se hur scouterna utvecklas, samarbetar blev hennes vänner. Klivet in i ledarrollen blev och tar hand om varandra, berättar Anna. avgörande för Marikas vägval i livet. I dag är Förmågan att säga ifrån och styra upp saker Marika färdigutbildad lärare och menar att hon och ting är något som hon haft nytta av, även ut- har stor nytta av sin scoutbakgrund. anför rollen som scoutledare. Men det är glädjen – Redan när jag pluggade tänkte jag att scouti mötet med upptäckarscouterna som betyder programmets grundtanke ”varför+hur=vad vi mest för henne. gör” är relevant även i läraryrket. I Scouterna – Jag går från varje möte med massor av ny är vi väldigt bra på att skapa kreativa aktiviteter energi – att vara en förebild för yngre scouter är som syftar mot ett mål, och det kan jag plocka en härlig känsla. med in i lärarlivet Enligt en undersökoch vågar testa ”Du kan utvecklas så mycket ning, genomförd av olika arbetsmetoVolontärbyrån, engage- som person genom att ge tillbaka der samtidigt som rar sig många studenjag får jobba med av det du själv fått uppleva.” ter ideellt vid sidan patrulltanken, fast i av sina studier. Det ett större koncept. adderar meriter till cv:t, men det finns flera andra Hon ser att unga i dag är väldigt engagerade skäl till att engagera sig ideellt – som att lära sig och hon hoppas att fler ska se scoutledarrollen nya saker samtidigt som det ger en känsla av att som ett sätt att bygga sitt engagemang på. vara behövd och att man därmed mår bättre. – När jag tog steget att bli ledare i min scout– Vår undersökning visar att engagemangkår fick jag chansen att gå utbildningar, som i sin et ger väldigt mycket tillbaka till den som är tur ledde till att jag blev funktionär på Vässarö. volontär, framförallt på det personliga planet. Jag har som scout fått nätverka med scouter i Men vi ser också att det ideella engagemanget Burundi och planera programmet på Jambokan vara en viktig pusselbit i studenternas väg in ree17. Scoutledarrollen har skapat så många i arbetslivet, säger Emelie Edin, projektledare på ringar på vattnet, gett mig så mycket och lett Volontärbyrån, i ett pressmeddelande i samband till att jag i dag får jobba med det jag verkligen med att Volontärbarometer-undersökningen brinner för. släpptes 2017. Marika menar att många scouter i utmanar-

28

Lyssna

are! på led pp där i ljudkli nat cerar v li an b d u n p t I hös are bla t att bli e coutled olika s m att ta steg rrollen da ro berätta h vad scoutle utkik c o å re H m. ll leda r för de se! betyde ut. o c på s

Vägen till att bli scoutledare!

Fem tips

från ledarna Anna, Marika och George 1. Steget att bli ledare är inte långt, fråga din ledare vad det finns för möjligheter att prova på. 2. Testa att vara ledare för olika avdelningar för att se vilken åldersgrupp som passar dig bäst. 3. Hitta en fadder i en ledare med mer erfarenhet, som kan vara ett stöd och svara på frågor. 4. Tänk på att allt ansvar inte kommer att läggas på dig från dag ett. Ta det i en takt du mäktar med. 5. Alla kan utifrån sin förmåga prova på ledarskapet, och alla insatser räknas – du behövs!


FOTO: MAGNUS FRÖDERBERG

FOTO: SARA LINDSKOG

Upptäckarledaren Anna Persson får ny energi efter varje möte.

Marika Persson (till höger) har stor nytta av sin scoutbakgrund i dag som lärare. FOTO: MAGNUS FRÖDERBERG

och roveråldern är redo att få testa på ledarrollen och att fler borde ta chansen. – Du kan utvecklas så mycket som person genom att ge tillbaka av det du själv fått upp­leva. Det handlar inte bara om att du är scout­ledare en kväll i veckan utan om att du blir viktig för så många andra i livet, säger Marika. GEORGE CHAMOUN ÄR 27 år och utmanarledare i Jesus söner scoutkår i Linköping. Han började som hjälpledare i Syrien för en äventyrar­ avdelning. När han kom till Sverige var han med och skapade en helt ny scoutkår och gick då flera ledarutbildningar via Scouterna. Det han uppskattar med att vara ledare är mötet med scouter och att få göra något meningsfullt i samhället. – Scouternas vision är ”unga som gör världen bättre” och jag vill bidra till det. Som scoutledare finns jag för att skapa trygghet för scouterna. Jag är båten som tar scouterna från en ö till en annan när de lär sig att ta ansvar. Och det är både det stora och det lilla som ger mig energi som ledare, säger George. Varje termin pratar han med sina utmanar­ scouter om möjligheten att prova på att bli ledare. – Det är bara genom att testa som man förstår och lär sig om ledarskap och ifall ledare är något man passar som. Det beslutet kan man inte ta hemma i soffan, utan man måste våga prova, säger George.

För George Chamoun är det viktigt att göra något meningsfullt i samhället. Därför är han utmanarledare.

29


REST ÄR BÄST Förmodligen kommer du inte vilja slänga blasten på morötterna längre, nu när du vet att du kan göra pesto av den. Klimatsmart – och smarrigt på den där mackan du planerar till hajken! TEXT: HENRIK EMILSON FOTO: SAMUEL UNÉUS STYLING: KARIN SCHAEFER

30


33 %

Globalt motsvarar matsvin­ net cirka en tredjedel av all mat som produceras. Det betyder dels att mat slängs, dels ett slöseri med resurser som vatten, mark, energi, arbetskraft och onödiga utsläpp av växthusgaser.

Ställ in kyl och frys rätt Bra kylskåpstemperatur är +4°C och för frysen -18°C. Då håller maten längre.

TA HAND OM RESTER Släng inte rester! Gör en risotto, en omelett, en wok eller klassikern pytt i panna, det är perfekt ”restmat”. Skrumpna grönsaker duger utmärkt att göra gratäng, gryta, paj eller soppa på, eller en smoothie av frukter som börjat bli trötta. Ost kan rivas, läggas i en plastpåse och är sen perfekt att ha i frysen.

Bäst före-datum

VISSTE DU ATT… I Frankrike har en lag införts som ger livsmedelsbutiker böter om de slänger mat i stället för att donera den till välgörenhets­ organisationer, matbanker * eller som djur­ foder. Heja Frankrike! * företag som delar ut mat som livsmedelsbutiker donerat på grund av kort bäst före-datum. Reds. anm.

Morotsblastpesto ca 2 dl

Ni behöver: 1 dl solrosfrön (eller pinjenötter) 2 dl hackad morotsblast 1 dl riven parmesanost

1 vitlöksklyfta 1 dl olivolja salt, peppar 0,5 tsk citronsaft

Så gör ni: 1. Rosta solrosfröna i en stekpanna med lite olja och salt. 2. Grovhacka morotsblasten och ha ner i en mixer tillsammans med solrosfrön, grovriven parmesanost, vitlök och olja. 3. Kör till en slät smet. Smaka sedan av med salt, peppar och gärna en liten skvätt citronsaft.

Källor: SCB, Livsmedelsverket, ETC, Natur Ikoner: Tyler Glaude, Landan Lloyd, David, Ralf Schmitzer från thenounproject.com

I stället för att slänga bröd som blivit lite torrt och tråkigt så går det utmärkt att göra fattiga riddare av dem. Ni behöver: ½ dl mjöl 1,5 dl mjölk 1 ägg lite salt

Så gör ni: Vispa ihop en pannkakssmet som du lägger brödskivorna i och stek dem sedan i smör. Det är gott att ha lite socker och kanel ovanpå.

I Sverige slänger vi årligen cirka en halv miljon ton ätbar mat i soporna eller häller ut i avloppet. Det betyder att drygt 50 kilo mat och dryck per person kastas i onödan. Det slängs mat och dryck på arbetsplatser, restau­ ranger och i skolor. Men allra mest står hushållen för, 270 000 ton per år. Det motsvarar cirka ett halvt kilo per person i veckan. Skärpning Sverige!

KROG SOM BARA SERVERAR MATSVINN Kocken Paul Svensson har öppnat krogen Re­taste i Stockholm som bara kommer att laga mat av råvaror som annars skulle ha kastats. – Alla pratar om matsvinnet, men få vet vad vi ska göra för att minska det. Vi vill visa på en möjlig väg genom att laga mat av råvaror som passerat bästföredatum, men som är prima. Alla kockar vet att en råvara är som allra bäst precis innan den blir dålig, säger Paul Svensson.

Hallå där … … Andreas Jakobsson, journa­ list, författare till boken Svinn­ landet och föreläsare med mat­ svinn som specialområde. Varför slänger vi så mycket mat? – Den enkla anledningen är för att vi har råd att göra det. Det är ingen stor kostnad för vare sig affärer eller hushåll att slänga mat. Sen finns det massor av andra anledningar, som bäst före-datum som är för kort satta eller att alla grönsaker och frukter ska se så perfekta ut. Då kastas de redan i produktionsledet. Du är också dumpstrare, vad är det? – Det handlar om att man tar hand om saker som har kastats. Det vanligaste är att leta vid mataffärer, jag skulle säga att 80–90 procent av det som kastas där är lika fint som inne i affären. Hittar man ställen där det inte finns lås på soptunnor och containrar så är det bara att plocka på sig. Jag och några kompisar åker någon natt i veckan och

FOTO: LENA GRANEFELT

Ofta håller varorna mycket längre än det datum som anges på obrutna förpackningar. Är förpackningen öppen? Titta, lukta och smaka. Mat som förvaras enligt anvisningar blir inte farlig bara för att datumet passerat.

HALV MILJON TON MAT I SOPORNA

FATTIGA RIDDARE

Andreas Jakobsson, journalist, författare

kollar av några ställen. Det blir som att veckohandla. Vad kan man hitta? – Det finns nästan alltid grönsaker, frukt och kött. Bananer, tomater, potatis och mejeriprodukter. Butikerna är duktiga på att beräkna hur mycket mjölk och bröd som går åt, men just lyxprodukter är svårare, så det hittar man ofta. Sist hittade jag 148 Lindt chokladkakor, vilket var värt 4 000 kronor. Någon gång hittade vi fyra kilo ekologiska pinjenötter. Bland det häftigaste jag har hittat var över 30 burkar Kalix löjrom. De kostar 180 kronor styck. Vi är lite trötta på löjrom i familjen nu.

31


Hajka lätt

PACKA RÄTT Hur sätter man egentligen ihop en smart utrustning utan att köpa massor av nya prylar? Packningsproffset Daniel Helander ger sina bästa tips på hur du ska tänka för att lyckas med packningen. TEXT: EMMY LUNDSTRÖM

DANIEL HELANDER BÄR med sig många sig. För varje sak i listan ska man fråga sig minnen från sin tid som scout, men ett av själv om den verkligen behövs. Är du osädem har fastnat lite extra. Det var när han ker över en pryl kommer du som tunn och spenslig 15-åring tillbringade i regel inte att sakna den, en vecka i fjällen och bar på hela 26 kilos säger Daniel Helander. packning. – Då föddes idén att det måste gå att ETT ANNAT KNEP för att packa enklare och lättare. Det finns ju så slippa köpa nytt och samDa n ie l H e l a n d er många fördelar med en lätt packning. Det tidigt hålla packningen till blir skönare att gå, man gör av med mindre det minimala är att leta efter föremål som energi och man orkar mer. Dessutom är har flera användningsområden. Gå igenom det lättare att vara en god vän och hjälpa packlistan en gång till, men med en annan sina kamrater när man är pigg, säger han. fråga: ”Kan jag använda något annat i Med åldern har han bara blivit mer och utrustningen till samma uppgift?”. mer intresserad av friluftsliv och sedan – Man kan till exempel skära av nedersta fjällresan har han delen av liggunderlaget blivit något av en och använda den biten ”Kan jag använda något som sittdyna. Man kan expert på att packa lätt. Han tillbringannat i utrustningen till också vända på kastrular i genomsnitt len och använda botten samma uppgift?” 30 nätter om året som en skärbräda. Och utomhus och gör i stället för att ta med många dagsturer på helgerna. Sällan har sig en extra tröja kan man svepa in sig i sin han med sig mer än 4,5 kilos packning på sovsäck om det är kyligt framför lägerelden en helgtur. Ska han bara tillbringa en dag i på kvällen. Genom att tänka på många skogen tar han i regel inte med sig mer än såna små saker sparar man på både pryhunden Frida. lar och vikt, säger Daniel Helander. – Jag brukar alltid utgå från ett nol�Mycket av det man kommer att behöva läge och tänker igenom vad jag faktiskt på sin tur finns dessutom kanske ute i behöver. Ett vanligt misstag är annars att naturen. man tar med sig onödiga grejer som inte – Jag brukar plocka små kvistar som jag kommer till användning. Inför en tur kan använder som tältstänger. Småpinnar och man göra en lista på vad man ska ha med torra löv kan också användas när du

32


FOTO: MAGNUS FRÖDERBERG

33


FOTO: KARIN SCHAEFER

Gör smarta tandkrämspluttar Ska man packa lätt måste man vara smart. Slipp den skrymmande tandkräms­tuben genom att göra portionsstora tandkrämspluttar.

att ”Genom nga må tänka på saker å såna sm på både n a sparar m ch vikt.” o r pryla

1. Tryck ut små pluttar med tandkräm på bakplåtspapper. Låt dem torka 2-3 dagar.

2. Pudra dem med bakpulver. Pluttarna packas för resan i en påse.

lander

Daniel He

När det är dags för tandborstning är de bara att stoppa en tandkrämsplutt i munnen tillsammans med vatten, tugga till den en gång och sen borsta! FOTO: PRIVAT

FOTO: 2011 WORLD SCOUT JAMBOREE/SCOUTERNA

Daniels 3 bästa tips för att lyckas med packningen

vill laga maten i ett vedkök. Då slipper du ta med dig sprit eller gasbehållare, säger Daniel Helander. Förutom de uppenbara fördelarna med att packa minimalistiskt – du minskar tyngden på kroppen, du rör dig snabbare och smidigare, du kommer fram fortare och har mer energi kvar – så är du också snällare mot miljön. – Behövs färre prylar så köper man givetvis färre saker. Om alla tänker så innebär det att belastningen på miljön blir mindre.

34

I stället för att köpa nytt kan man låna grejer av andra, köpa begagnat eller försöka att använda det man redan har. Bara för att man ska ut på tur behövs inte en rad dyra specialprylar. – Byxorna behöver inte komma från något dyrt märke, det går lika bra att använda joggingbyxorna du redan har hemma. Och i stället för att köpa en sked i en outdoorbutik är det bara att ta med en sked från besticklådan därhemma, säger Daniel Helander.

1. Tänk igenom vad som behövs Ta bara med dig det nödvändiga och lämna allt du är osäker på om du faktiskt kommer att använda. Undantagen du alltid bör ha med dig, men förhoppningsvis slipper använda, är förbandslåda, reparationsutrustning och regnkläder. 2. Köp bara nödvändig utrustning Om du ska byta utrustning är det på de tyngsta sakerna – ryggsäck, sovsäck och tält – du kan spara mest vikt. Genom att välja smart kan du spara upp emot fem kilo. 3. Hitta fler sätt att använda en sak Ju fler prylar som går att användas till mer än en uppgift, desto färre saker behövs i ryggsäcken. Ett grytlock kan användas både som skärbräda och tallrik, och under en köldknäpp sommartid kan det där extra paret strumpor användas som vantar.


FOTO: HANS BERGGREN/JOHNÉR BILDBYRÅ

HYGIEN PÅ HAJKER – en fråga om humör För att man ska få roligt på hajken eller lägret gäller det att man tar hand om sin kropp och hygien. Torra strumpor, tvål och lite sjukvårdsprylar kan vara bra att ha med sig. Och så behöver man komma ihåg att gå på toa. TEXT: SARA BERGQVIST

35


FOTO: MAX SAHLSTROM

FOTO: LIESELOTTE VAN DER MEIJS/JOHNÉR BILDBYRÅ

C

ALLE NYHOLM ÄR läkare och har ändå. Därför förstår man nog inte heller varit med i Scouterna sedan han hur viktigt det är och att det inte blir roligt var barn. Nu leder han en grupp om det inte funkar – och man är ju på utmanarscouter i Mullsjö som lägret för att ha roligt, säger Jojo Berghall, han har varit ledare för ända sedan de sjuksköterska och utmanarledare i Karlsbörjade i Scouterna för åtta år sedan. Hans hamns sjöscoutkår. erfarenhet är att man orkar ganska mycket, Hos Calle Nyholm brukar de uppmana så länge man är varm, torr, mätt och har alla scouter att gå på toa efter frukosten ett gott humör. när de är ute på – Man kan ta hajk eller läger. bort en av de här Jojo Berghall gör ”Engelsmännen tyckte vi bitarna och ändå likadant. var lite galna, men det är behålla energin, – Det bästa är inte kul om man ligger sjuk i men inte alla att avdramatisera samtidigt. Och det genom att tre dagar på en jamboree.” att tvätta sig och prata om att byta underkläder kissa och bajsa emellanåt hjälper till att hålla humöret är fullt naturligt och något vi behöver göra uppe – man känner sig både gladare och för att må bra. Vi brukar ta upp det när vi piggare om man är ren och har rena har samling första dagen. Då ber vi också och torra kläder, säger Calle att alla ska skaffa en bajskompis som de kan Nyholm. gå på toa tillsammans med, berättar Jojo. En sak som kan ställa till Dagen därpå brukar hon fråga om alla med problem är om man skaffat en bajskompis och den tredje dagen glömmer bort att gå på toa, om alla varit och bajsat. Call något som är lätt hänt när man – Om de inte varit det ber vi att de ska e Nyhol m inte är hemma och rutinerna är komma till oss ledare och berätta. Vi bruannorlunda. Om man glömmer bort att kar ha med oss katrinplommonjuice eller bajsa kan man bli illamående och få ont i mikrolavemang som sätter fart på magen huvudet. Risken är att man kanske inte vill och då brukar det lösa sig ganska snabbt, äta eller dricka heller då. säger Jojo. – När man är hemma tänker man oftast När det handlar om läger brukar de välja inte på att kissa och bajsa utan gör det bara en plats med toaletter i närheten eller hyra

36

in bajamajor. Samma sak när de är ute på hajk med yngre scouter. – Men när vi är ute på hajk med utmanarscouterna kan det hända att vi seglar till öar där det inte finns någon toa. Då får man gå undan och ta en spade med sig. Om det är bergigt får man täcka över med jord, sand eller mossa och göra det så väl att det inte genast kan komma djur och böka upp det, säger Jojo. EN ANNAN SAK som är viktig att tänka på är handhygienen, inte minst när man har varit på toa eller ska laga mat till andra. Calle brukar uppmana sina scouter att ta med såpa eller tvål. Jojo föredrar en liten flaska handsprit eller tunna tvålflingor som enkelt får plats i fickan. – Inför världsscoutjamboreen som vi


FOTO: JONAS ELMQVIST

hade i Sverige 2011 lät vi trycka upp en vätskeersättning. Calle brukar även liten receptbok med texten "Tvätta hänha med allergitabletter som inte bara derna!" överst på varje sida. Engelsmännen hjälper mot allergi utan också mot klåtyckte vi var lite galna, men det är inte kul da om man fått myggbett. Jojo har en om man ligger sjuk i tre dagar på jamboannan detalj som hon alltid tar med sig reen. – tamponger. Och – Tam”Det bästa är att avdramatisera ponger är den här gången det genom att prata om att kissa perfekta för hade vi massor med och bajsa är fullt naturligt.” inte ett saker och enda fall inte bara om av magsjuka utom hos en nation som hade någon får mens. De är helt rena och med sig sin egen mat, berättar Jojo. suger upp bra vilket gör att man kan För att hålla sig pigg i övrigt kan det vara använda dem i sjukvårdssammanhang. bra att ha med sig en liten sjukvårdslåda Om man lindar sin scouthalsduk runt med några enkla prylar. Utöver det brukar får man ett perfekt förband. Och de ledarna till exempel ha med sig extra passar jättebra att elda med eftersom plåster, förband, huvudvärkstabletter och de är så torra, säger Jojo.

Tips

Saker som är bra att ha med för sin personliga hygien:  Tvål  Såpa eller handsprit  Tandborste och tandkräm  Solkräm  Handduk  Torra strumpor och underkläder  Dubbla strumpor eller textiltejp som passar för hud kan också vara bra för att undvika skavsår.

Prylar som är bra att ha med i sjukvårdslådan:  Plåster  Förband  Huvudvärkstabletter  Tamponger

37


SISTA ORDET

38


”JAG STOD UPP FÖR KÄRLEK OCH FRIHET” Hela världen pratade om henne när hon stod öga mot öga med en nynazist under ett förstamajtåg i Tjeckien förra året. För Lucie var det en självklarhet att visa vad scouter står för. TEXT: EMIRA RAMIC FOTO: AP PHOTO/VLADIMIR CICMANEC

Lucie Mysliková

Ålder: 17 Bor: Brno, Tjeckien Studerar: Konst, film och animation Det här visste du inte: Mitt scoutnamn är Bobo. Det kommer från ordet bonbon, som betyder godis på tjeckiska. När jag var liten hade jag alltid fickorna fulla av godis! Hemlig talang: Jag kan åka skateboard.

Varför var du med på demonstrationen? – Jag vill förändra världen till det bättre och har försökt att vara aktiv i samhället i flera år. Ett sätt att förändra är att demonstrera och uttrycka sina åsikter offentligt, men jag försöker vara aktiv på andra sätt också. Hur kändes det att stå öga mot öga med en nynazist? – Jag var inte rädd, jag är inte rädd för människor med andra åsikter än mina. Och jag tror inte att jag är det primära målet för nynazis­ tiskt hat eftersom jag i deras ögon är en liten, vit, snäll tjej från samma land. Just han behandlade mig som om jag vore en dum tjej så jag tror inte att han skulle ha skadat mig. Vad stod du upp för den dagen? – Jag gick ut som mig själv och som scout för att jag känner att mitt uppdrag är att kämpa för en bättre värld, att kämpa för de svagare eller de som har en svagare roll i samhället än jag själv. Jag har mycket tur, men jag känner ångest över att så många i världen inte har något att äta, inte har en familj, lever i krig och är förtryckta, sjuka eller hemlösa. Jag stod upp för dem den dagen. För jämlikhet, kärlek och frihet. Var det en speciell tanke bakom att du hade scoutkläder på dig? – Självklart. Arrangörerna bad alla deltaga­

re att hitta sitt eget sätt att fira första maj och samtidigt visa att nationalism inte är ett alterna­ tiv. Så vi var några kårer som gick ihop och höll under marschen i affischer med texter om att scouting var förbjudet under totalitärregimen, om scoutoffren under totalitarismen och att vi samlas varje år vid scoutmonumentet Ivancena som restes till minne av alla scouter som kämpa­ de mot nazister. Vad är det bästa med att vara scout? – Att vi lär oss saker. Människor kan skoja om att scouter bara lär sig att göra eld eller att sätta upp ett tält, men jag vet att scouting påverkar många ungas liv positivt och gör dem engagerade i samhället. Vad betyder mod för dig? – Att ha styrka i svåra situationer och uthål­ lighet i att anstränga sig för det goda. Mod ger också kraft att övervinna rädsla. Du blev en riktig förebild för många unga när bilden på dig publicerades i media. Vad tycker du om det? – Det känns lite ytligt att någon gillar mig på grund av ett foto men samtidigt så förstår jag att det handlar om symboler. Det finns gott om symboler i det fotot och jag är bara glad om det inspirerar och motiverar andra till samhälls­ engagemang.

39


Scoutshop.se

Scoutshop.se är Scouternas egen shop! Hos oss hittar du prylarna fÜr det aktiva livet och de aktiva valen.

Scout nr 2, 2018  

Scouternas tidning för alla scouter i Sverige.

Scout nr 2, 2018  

Scouternas tidning för alla scouter i Sverige.