Scout 1, 2018

TEMA:

SCOUT

EN TIDNING FÖR DIG SOM GILLAR ÄVENTYR OCH UTMANINGAR. NO1|2018

NO1 |2018

SCOUTING GENOM MOBILEN

Livets riter

TESTPATRULLEN: SÄSONGENS BÄSTA VANTAR

Vid vägs ände Scout View

HUR BLIR SCOUTING EFTER GYMNASIET? • GRÖTSPECIAL ALEXANDER HERMANSSON • PIMPA SCOUTSTUGAN

AKTUELLT: DEMOKRATIJAMBOREE, KOMPASSROSEN & ÄVENTYR

Är du en blivande

Trädgårdsmästare?

Gillar du att vara ute i naturen?

Här är utbildningen för dig som är intresserad av växter, odling och anläggning av trädgårdar.

Du kan välja mellan två inriktningar: Trädgårdstjänster och odling eller Skötsel av utemiljöer. I den yrkesinriktade delen av utbildningen varvas teori med praktiska övningar på ett naturligt sätt. Stora delar av din utbildning består av praktik och många av dina lektioner sker utomhus.

Inom trädgårdsbranschen finns det stora möjligheter att få jobb direkt efter studenten.

Körkort för motorsåg och fyrhjuling ingår i utbildningen.

Genom medvetna individuella val får du grundläggande högskolebehörighet. Vill du fortsätta studera kan du exempelvis vidareutbilda dig till trädgårdsmästare på universitetet eller arborist på yrkeshögskolan.

Efter komplettering med flera gymnasiekurser kan du söka utbildningar som Trädgårdsingenjör, Landskapsingenjör, Hortonom eller Landskapsarkitekt.

Pss st! Ö Vi 30 ppe fin ns jan t H 40 18 us! mi -20 nu ter frå nS thl m

Bo på internat!

Här får du hjälp med dina studier under kvällstid. Du kan också låna skolans kajaker, träna på gymmet eller baka något i elevköket. Läs om hur du kan söka stipendium för att bekosta ditt boende på www.vackstanas.se/internatet

våra program

- Gymnasial trädgårdsmästare - Textil Design - Kock eller Bagare/Konditor - Idrottsprogrammet Läs mer om våra utbildningar på

www.vackstanas.se

Icke vinstutdelande skola

Du kan forma dina egna ritualer GOTT NYTT ÅR! Nyår, födelsedagar och andra högtider kan

innehålla många olika ingredienser. Det kan vara allt från speciell mat som vi äter till hur festerna är upplagda, kanske med sånger eller tal. Det brukar kallas ritualer. I Scouterna har vi många sociala ritualer, till exempel hur vi håller i scoutmöten eller när vi får märken och firar att vi genomfört en större utmaning. Men det finns också andra typer av ritualer. För många i tonåren dyker det upp frågor om övergångsritualer till vuxenvärlden. Det kan du läsa mer om i reportaget på s. 20.

OAVSETT VAR MAN befinner sig i livet är det klokt att ibland

stanna upp och fundera över varför man gör si eller så.

Många gör det till just en ritual inför nyår. Ni har kanske hört om tuffa löften om att träna mer, sluta äta godis eller få högre betyg. Men att utmana sig själv, sina åsikter och var man står i vissa frågor är ett ständigt pågående arbete, för det finns många ritualer som vi ibland tar för givna eller kanske inte ens ifrågasätter.

INFÖR MITT BRÖLLOP - som förmodligen är en av de mest

traditionstyngda ritualerna i samhället - ställde jag mig

3X

FÖRSTA ORDET frågan om ringar och brudbukett är ett måste när man gifter sig. Svaret är nej, för det är du själv som bestämmer hur du vill ha din ritual.

Men jag tror att både övergångsritualer och sociala ritualer är viktiga som en hållfast punkt i vår ibland lite röriga tillvaro. Och där vissa delar är förutsägbara och trygga för att de har ett syfte, finns det delar som du själv kan utforma. Ett exempel är att vi alltid har en inledning och en avslutning på scoutmötet. Men hur mötena utformas, det bestämmer vi tillsammans i avdelningen.

Och jo, i slutändan blev det både ring och brudbukett.

Anna Nilsson, chefredaktör

UNGDOMSREDAKTÖREN LOUISE BLIXTS

VINTERTIPS

Lys upp i vintermörkret

Våga variera

FOTO: PIXABAY

Snabbast i pulkabacken

Det bästa tipset för att vinna tävlingen i pulkabacken är att valla hela undersidan av din pulka med stearin. Ta helt enkelt ett stearinljus och dra det på undersidan av pulkan. Du kommer att susa förbi alla andra i backen!

Tänk bara på att använda hjälm.

FOTO: PIXABAY

FOTO: TINA STAFRÉN

Gör egna facklor tillsammans med dina patrullkompisar. Facklor är perfekt att ställa upp runt en övernattningsplats om ni är på vinterhajk eller att hålla i handen om ni ska gå i ett fackeltåg. Passa på och gör det till en rolig aktivitet i stället för att köpa färdiga facklor. Instruktioner finns på scouterna.se/ aktivitetsbanken.

Twista till din varma choklad med de här smarriga tipsen: • Blanda en eller två matskedar jordnötssmör i koppen och rör om tills smöret är smält.

• För en mer tropisk smak kan du välja kokosmjölk.

• Lägg i en skopa glass när chokladen är riktigt varm.

Det gör att chokladen blir krämig och tjock.

Glöm inte din favorittopping - drick och njut!

03

36 SCOUT VIEW

Scouter kartlägger stigarna där vägen tar slut.

06

A KTUELLT Här listar vi säsongens härligaste nyheter och äventyr för olika åldrar.

14

S MARTA FIX Gör stugan eller annan lokal som känns trist supermysig. Här är pysseltipsen som fixar det.

25

T ANZANIA Bergsbestigning av Kilimanjaro i all ära, men ett lägerbål tog tre scoutkårers äventyr till Tanzania till helt nya höjder.

30

SCOUTING EFTER GYMNASIET Paddling med vackra vyer eller grottkrypning i Norge? Som roverscout blir äventyren bara häftigare. Möt roverscouter som älskar att planera aktiviteter.

38 SISTA ORDET

Alexander Hermansson berättar om förebilder, fans och karriären som programledare.

26

20

SCOUTING VIA SMS

Häng med på hajk där mobilen leder vägen.

34

GRÖTSPECIAL

Fixa smarriga grötmuffins till utefikat eller mellisen.

04

Livets ritualer Varför finns övergångsriter?

INNEHÅLL

1.2018

Medarbetare i det här numret:

Vad ser du mest fram emot 2018?

16

TESTPATRULLEN

Vilka vantar håller i ur och skur?

32

- 2017 var ett år då jag fick testa många nya grejer och komma utanför min komfortzon mycket, inte minst genom Scouterna. 2018 blir ett nytt år då jag får testa massor med nytt igen och tänja mina gränser ännu mer, och det tycker jag ska blir riktigt spännande!

KOMPASSROSEN

Möt yxmakerskan med en vinnande plan.

Anna Svilling, 15 år. Anna går i nionde klass och tillhör Vällingby scoutkår. I det här numret har hon intervjuat Alexander "Rackaralex" Hermansson på sidan 38.

– Jag ser fram emot att tillbringa mer ledig tid ute i naturen. Fler skogspromenader och mindre shopping!

10

38

PIMPA SCOUTSTUGAN

SISTA ORDET

Utmanarna i Fenix gör om stugan på sitt sätt.

Vad får rackarAlex energi ifrån?

Håll utkik efter din symbol i tidningen!

A

Spårare 8–10 år Upptäckare 10–12 år Äventyrare 12–15 år Aktivitetsbanken

Utmanare 15–18 år Rover 19–25 år Ledare och kår

Scouterna finns överallt! Häng med oss i sociala medier, och anmäl er till nyhetsbrevet här: www.scouterna.se/nyhetsbrev

Pia Koskela, 50 år. Bor och arbetar i Gustavsberg. Reser gärna och sitter då helst på café och tecknar av folk. Var under en termin medlem i Säffle scoutkår men hoppade av när det började pratas läger. Var väldigt hemmakär på den tiden. Jobbar med collage och har illustrerat artikeln på sidan 20.

Tidningen Scout är Scouternas medlemstidning. Hemsida: www.scout.se Adress: Scouterna, Box 420 34, 126 12 Stockholm Ansvarig utgivare: Katarina Hedberg Chefredaktör: Anna Nilsson Kommunikationschef: Caroline Thunved Produktion: Spoon Publishing Redaktör: Sofia Lundqvist Art director: Karin Schaefer Creative director: Niklas Thulin Omslagsfoto: Per Ericsson Tryck: Sörmlands Printing Solutions Prenumeration: Kontakta medlemsregistreraren på din lokala scoutkår.

Annonsförfrågan: annons@scouterna.se

05

AKTUELLT

Vad händer? Här listar vi härliga arrangemang och roliga aktiviteter, både i Sverige och utomlands.

FOTO: MAGNUS FRÖDERBERG

FOTO: MAGNUS FRÖDERBERG

En hashtags genomslagskraft Internet sprängdes, berättelser delades, manifestationer skedde, röster blev hörda och allt påverkade samhället. Det hela började med en hashtag, en hashtag följt av fem bokstäver. Jag pratar självklart om #metoo.

Sexuella trakasserier och övergrepp är ingenting nytt utan något som funnits i tusentals år men ingen har tagit problemet på fullaste allvar. Taggen gjorde att de utsattas röster äntligen blev hörda. Men det borde ha skett för flera år sedan; det är pinsamt att vi inte har ändrat lagar och tagit problemet på större allvar. #Metoo gjorde skillnad för många som nu kände en lättnad över att kunna dela sin berättelser utan att känna en oro över att bli ignorerade eller få ytterligare förnedrande kommentarer.

Taggen gjorde inte bara skillnad för den enskilde individen utan för hela samhället, precis det som demokrati handlar om.

Känslan av att kunna påverka och göra skillnad är stark och ger mycket tillbaka – du blir en del av en stor helhet. Att delta i diskussioner, engagera sig i kåren eller rösta i viktiga frågor är enkla och bra steg in i att kunna göra skillnad. #Metoo är ett bra exempel på att det inte behövs något storslaget för att göra skillnad, det kan räcka med en hashtag.

Anna Jenny Wiker Briceño, ung talesperson för Scouterna

TIPS!

Köp månad sbild som poste erna rs scoutshop.s på e

VILKEN ÄR DIN MÅNAD? Illustratören Tinna Ahlander har 2015–2018 tagit fram de fina djurbilderna till Scouterna och KFUM:s klassiska almanacka. Nu finns månadsbilderna som snygga posters, en perfekt födelsedagspresent till någon du tycker om.

DEMOKRATIJAMBOREE, 9–11 NOVEMBER 2018, KARLSTAD.

I höst möts scouter från hela Sverige på Scouternas stämma och Demokratijamboree som i år har FN:s globala mål för hållbar utveckling som tema. Ladda och peppa redan nu för en helg full av demokrati och påverkan, workshopar, utställningar och inte minst en festlig kväll där vi uppmärksammar nya scouthjältar.

Läs mer på: scoutservice.se/demokratijamboree

06

FOTO: SVT ULRIKA MALM

FOTO: NATHALIE MALIC

DIN CHANS ATT PÅVERKA Fixa mellomyset

Vinter och vår betyder melodifestival! I år blir det musik och schlageryra i Karlstad, Göteborg, Malmö, Örnsköldsvik, Kristianstad och Stockholm. Men skönaste platsen för mellomys är kanske ändå hemma i soffan med kompisarna framför tv:n. På scout.se hittar du bästa tipsen på snacks för melodifestivallördagarna.

FOTO: ELI BLONDIN

FOTO: FREDRIK SAHLSTRÖM

ELI CYKLADE GENOM SVERIGE I somras genomförde scouten Eli Blondin en cykelfärd genom hela Sverige för att samla in underskrifter för en minskad köttkonsumtion i Sverige. Längs med vägen passade hon på att bjuda folk på vegofika. På scout.se kan du läsa mer om hennes äventyr och engagemang för en bättre värld.

FOTO: NATHALIE MALIC

VILKET BLIR DITT ÄVENTYR 2018?

Nu är det hög tid att ansöka till sommarens arrangemang. Du hittar mer info om hur du ansöker till Scouternas arrangemang och tips på lokala läger och äventyr på scoutservice.se/lager-och-aventyr/

FOTO: ERIK LINDBLAD

BLI GRYM PÅ ATT TÄLJA På sidan 32 kan du läsa om Julia Kalthoff som har en passion för yxor. Du kan också bli en fena på att tälja! I Scoutshopen finns nu två nya täljknivar och ett täljkit med kniv och dalahäst. Behöver du lite hjälp på traven?

Gå in på scout.se för din chans att vinna en bok om att tälja eller håll koll i Scouternas folkhögskolas digitala kurskatalog för en täljkurs nära där.

Nya terminsprogram – och tävling!

Läs mer: scouternasfolkhogskola.se

Du som konsument kan göra en bra sak för planeten genom att vårda dina kläder och laga dem när de går sönder så att de kan användas så länge som möjligt. När plagget nått vägs ände kan du lämna det till textilåtervinning. Många klädtillverkare tar detta ett snäpp längre och tillverkar nu helt biologiskt nedbrytbara plagg. Ett exempel är det svenska friluftsmärket Röjk vars mål är att alla deras kläder ska vara 100 procent biologiskt nedbrytbara och naturliga till år 2020.

Läs mer: rojksuperwear.com

FOTO: MAGNUS FRÖDERBERG

KLÄDKOMPOST

Nu finns det helt nya terminsprogram för spårare och upptäckare att ladda ner på Leda scouting-­ sidorna! Har du förslag på ett kul tema att göra ­terminsprogram på? Mejla Scouternas programgrupp med ditt temaförslag och tänkt åldersgrupp på programgrupp@scouterna.se så har du chans att vinna ett Fire lighting kit från Light my fire.

Läs mer: scouterna.se/ledascouting

Tipsa oss!

Vad händer i er kår? Anordnar ni till exempel spännande aktiviteter som är intressanta för fler scouter? Det finns utrymme för just era berättelser i tidningen eller på Scout.se.

Skicka era tips till: redaktionen@scout.se.

FOTO: GIFLYBIKE

ODLA EN STOL Varför tillverka möbler av trä, när träet självt kan växa till att bli en möbel? Designern Gavin Munro kallar sina odlade möbler för en form av zen-3D-print. Men om du är sugen på en stol får du vara beredd på att vänta. Det tar 4–6 år för en möbel att växa fram!

Läs mer: fullgrown.co.uk

Hopfällbar elcykel

FOTO: FULLGROWN FOTO: DISNEY

En elcykel som går att vika ihop på en sekund? Japp, det finns! Idén dök upp under en strejk i tåg- och busstrafiken i Argentina då en slaktare, en sushikock och en yogainstruktör slog sina kloka huvuden ihop och uppfann den eldrivna och hopfällbara cykeln som ska vara enkel att ta med i hissen, på bussen eller tåget.

Ett veck i tiden BIOPREMIÄR FEBRUARI

Läs mer på: giflybike.com

FOTO: PLOGGA

När Megs pappa försvinner beger sig Meg och hennes bror ut i rymden för att leta efter honom – i ett äventyr av mörker och ljus. Disney har gjort film av Madeleine L’Engles fantasyroman ”Ett veck i tiden”.

En bok som ansågs vara långt före sin tid då den gavs ut 1962, inte minst för att den hade en tjej som huvudperson. Manuset till filmen har skrivits av Jennifer Lee, som låg bakom succén Frost.

FÖLJ MED PÅ VÄRLDSSCOUT­ JAMBOREEN I NORDAMERIKA Sommaren 2019 är det dags för ditt livs äventyr. Är du mellan 14-18 år kan du åka som deltagare på Världsscoutjamboreen i Nordamerika. Scouter från hela världen samlas under temat Unlock a new world.

PLOCKA SKRÄP + JOGGA = PLOGGA

Läs mer på www.jamboree.se

Framtidens äventyrsplagg skapas på många håll över hela världen. Det är tröjor med ljusceller som laddas av alla möjliga slags ljuskällor och sedan är självlysande i mörker, men det är också kläder som är tänkta att kunna hålla i 100 år!

– Under flera år har jag försökt ändra på ett beteende som jag anser är tecken på ett sjukt, osunt samhälle utan respekt för varandra, nämligen nedskräpning. Lösningen är superenkel, vi börjar helt enkelt plogga. Det säger Erik Ahlström, grundare till Plogga som (såklart!) har ett förflutet som scout. Sedan starten har det varit cirka 100 plogga-events och du kan också bli en ploggare. Det blir ännu roligare tillsammans med patrullen, avdelningen, kåren, kollegor eller klasskompisar.

Läs mer på: vollebak.com

Vill du starta ett eget plogga-event? Läs mer på plogga.se

Jacka med glöd som kryptonit FOTO: MAGNUS FRÖDERBERG

08

Asiviks produkter är till för att användas och har utvecklats av erfaret friluftsfolk och har testas på resor och turer i hela världen. Resultatet är, att produkterna är enkla, funktionella och robusta. Överflödiga detaljer har skurits bort, så Asivik är produkter som fungerar när det verkligen gäller!

Hitta Asivik på scoutshop.se

Asivik Hiker 40L

Asivik Kudde

Asivik Hiker sovsäck 3S

Asivik Comfort Liner 175

Asivik uppblåsbart liggunderlag 5,0

899kr.

129kr.

749kr.

289kr.

599kr.

EN RIKTIG

­makeover Bort med det mörka och murriga, in med ljus och liv. Scoutstugan Hultet i Norrköping håller på att genomgå en rejäl makeover och det är ungdomarna själva som sköter och planerar hela projektet.

TEXT: TOBIAS PETTERSSON FOTO: PETER ERICSSON

R

OLLRAR OCH PENSLAR förs ivrigt upp och

ner utmed innerväggarnas träpanel.

Inte riktigt lika intensivt som tidigare då utmanarna i Norrköping scoutkår ofta skvätte ned sig ordentligt med den vita färgen. Denna dag har de scoutskjortorna på sig och då är de lite försiktigare.

Men energin och den glada stämningen är densamma och snart kommer deras stuga Hultet att ha genomgått en rejäl renovering som gör den än mer trivsam.

– Innan var det mörkt och dystert här inne. Väggarna var bruna och fulla med traditionsföremål. Men inget är kastat och en del av det ska givetvis upp igen. Det är viktigt att bevara patrullflaggor, priser från scoutläger och andra minnesvärda saker även om ingen av oss har någon emotionell koppling till föremålen, de är från före vår tid. Tyvärr fanns det inte så många foton från förr, det hade säkert varit roligare, säger Jimmy Johnsson, scoutledaren som dock är noga med att tona ner sin roll i renoveringen.

– Jag ser mig inte som ledare, jag är mest

10

med som ett stöd och har uppsikt över aktiviteterna – den vuxna med ansvaret.

De här utmanarna är så stora att de klarar sig själva.

UTMANARLAGET KALLAR SIG Fenix och består av de

17-åriga tvillingarna Astrid och Valdemar Levin samt 16-åringarna Hannes Sten och Malte Sörensen. De två förstnämnda har varit med i Scouterna i tio år och de

”Kom på vad ni vill göra, sätt upp en plan, skaffa grejer och sen är det bara att börja.” två andra i nio, och de fick upp ögonen för scoutlivets tjusning tack vare ledaren Per-Jonas Christophersson.

– Vi gick i skolan här bredvid och en dag kom ”PJ” och pratade om Scouterna. Han hade scoutskjortan på sig, visade yxan och

andra scoutgrejer och berättade om hajker och sånt. Vi provade och tyckte det var kul, och sen blev det att vi fortsatte, säger Valdemar.

Fenix har inga fasta tider för sina möten utan sköter sin kommunikation via appen Hangouts där de synkar kalendrarna så att alla kan närvara. Den här terminens övergripande mål har varit att renovera stugan och just den här dagen är de i full färd med att måla väggarna vita.

– Vi har väl hållit på ungefär en månad skulle jag tro, berättar Hannes.

– Det här är fjärde tillfället totalt och tredje gången vi målar, lägger Valdemar till.

Att det blev vitt kom naturligt. Väggarna var tidigare mörkbruna och eftersom fönsterluckorna oftast var stängda blev det väldigt skumt och mörkt i lokalen.

– Vi hade tänkt på det länge. Det såg så litet ut härinne, berättar Malte.

– Man blev trött när man kom in. Det var bra när man skulle sova över men tråkigt när man skulle göra någon aktivitet härinne, säger Valdemar.

Gruppaktivitet när den är som bäst.

Målandet och fixandet varvas med en viktig detalj – fika!

11

Kåren vill att stugan ska se annorlunda ut än andra scoutstugor. Vad det innebär är inte bestämt riktigt än.

De tidigare mörkbruka väggarna gjorde att stugan kändes liten och mörk. Därför blev vitt ett naturligt val.

Behövs bygglov?

I vissa fall krävs bygglov från kommunen. På boverket.se byggande finns information om vilka lagar som gäller om kåren exempelvis ska renovera en scoutstuga. Där finns information om när bygglovsansökan krävs, vilka byggregler som måste följas, vilka säkerhetskrav som gäller och mycket annat.

12

”Och vi gör det tillsammans, det är det som är grejen.”

UNDER EN PERIOD var Norrköping scoutkår

tvungna att utlokalisera sig till andra scoutstugor i staden efter att Hultet fått två vattenläckor i tät följd. I samband med det lades nytt golv in och nu håller alltså resten av lokalen också på att få ett nytt utseende.

De unga entusiasterna har sett en del andra scoutstugor och tycker att de flesta ser ungefär likadana ut. Just därför tycker de att det ska bli roligt att skilja sig lite från mängden, men samtidigt vill de behålla en viss skogsstugekänsla. Det gör de med trädetaljer i inredningen och ett träbord i mitten, men exakt vilka möbler, hyllor och övrig inredning som kommer sättas upp återstår att se. Men Fenix kommer även att addera en del egna saker. När storstugan är klar ska stockarna vid grillplatsen utanför bytas ut och efter det står det slitna köket på tur för att få sig en rejäl renovering.

– Det är kul att se resultatet, att det händer något, säger Astrid.

Stå upp för din scoutstuga Tycker du att din scoutstuga också behöver piffas upp?

Självklart ska du då säga till! Scouterna är en öppen rörelse och arbetar med demokrati, delat ledarskap och medskapande. Det betyder att alla har möjlighet att påverka, oavsett aktiviteter. Det är viktigt att allas åsikter kommer fram och vi alla tar ansvar tillsammans. Frågor som tas upp

inom kåren berör ju även patrullerna många gånger och därför är det självklart att alla i patrullerna också får säga vad de tycker – det gäller till exempel hur nästa kårläger ska vara och hur man kan göra om sin scoutstuga. Det är en grundläggande värdering att alla får vara med och utveckla sina idéer.

Vita väggar ska öppna upp den tidigare mörkbruna stugan.

Norrköping scoutkår

Norrköping har i dag spårar-, upptäckar- och utmanar­ scouter. Kåren har verksamhet söndagar ojämna veckor i sin stuga Hultet, som ligger i stadsdelen Kneippen, i parken nära förskolan Hultet.

Läs mer: norrkoping.scout.se

– Men det roligaste är ändå att träffas, tycker Valdemar.

– Vi brukar ha med lite fika också, det är en viktig detalj, menar Malte.

På frågan om vilka tips de har till andra kårer som vill göra om sin scoutstuga låter svaret inte vänta på sig: – Kom på vad ni vill göra, sätt upp en plan, skaffa grejer och sen är det bara att börja, förklarar Valdemar.

– Och gör något mer än att bara fixa när ni är där. Vi brukar spela spel eller fika e­ fteråt så att vi inte bara målar när vi träffas, säger Hannes.

– Och vi gör det tillsammans, det är det som är grejen, säger Astrid.

Stugan ska ha en skogsstugekänsla som gör det roligare att hitta på aktiviteter tillsammans.

Det blir roligt att se resultatet tycker utmanarlaget Fenix.

Ny scoutstuga för alla Hösten 2015 påbörjade Ausås scoutkår en efterlängtad till- och ombyggnad av sin scoutstuga på Möllebacken.

Vid årsskiftet färdigställdes den invändiga renoveringen och tillbyggnaden och till våren kommer utvändiga arbeten att färdigställas.

– Utförande- och utseendemässigt vill vi ha en scoutstuga i så mycket naturmaterial som möjligt och ska därför lägga ett vegetationstak, så kallat sedumtak, under våren, säger ledaren Lars-Peder Mattiasson som hållit i byggprojektet sedan starten.

Ausås scoutkår ansökte om bygglov redan 2013 och har under längre tid sökt finansiering för ombyggnaden.

Bland annat tack vare Allmänna Arvsfondens bidrag på 1,4 miljoner kronor blev den möjlig. En viktig del i att man fått bidraget är Ausås-scouternas satsning på att utveckla verksamheten för funktionsnedsatta i samarbete med föreningen HIK Kick Off i Ängelholm.

Tillbyggnaden är lagd i vinkel till befintlig byggnad för att få så bra överblick och logistik som möjligt. När stugan blir klar kommer den att ha källare och två våningar med lättillgängliga och funktionella utrymmen.

13

FOTO LINA ERIKSSON / @LINABYTHEBAY.SE

SNABBA FIX TILL LOKALEN Känns stugan eller annan lokal omysig? Här kommer sex snabba tips på enkla saker att pyssla.

1. A nslagstavla för foton och viktiga papper Ett armeringsnät blir en smart anslagstavla att hänga viktiga papper, fina foton eller andra minnessaker på. Måla armeringsnätet med hobbyfärg eller sprejfärg.

2. Vik en loppalampskärm Samla vännerna och vik loppor till en egen loppalampskärm.

Alla typer av tunna papper går att använda. Leta vackra sidor i magasin och reklambroschyrer eller köp fina papper i hobbyaffären. Fäst lopporna på en tygskärm med klister.

3. Mysig ljusslinga med blommor av äggkartong Skapa mysig stämning med ljusslingor klädda i äggkartongsblommor. Klipp blommor av äggkartongen och måla dem med hobbyfärg. Gör ett litet kryss i botten på blomman och tryck igenom lampan. Tänk på att använda en ljusslinga som inte blir varm.

FOTO KARIN SCHAEFER

FOTO KARIN SCHAEFER

Instruktioner till hur man viker en loppa hittar du enkelt på You Tube.

14

”Funktion måste komma först” – Det viktigaste är att fundera ut vad man vill göra i rummet. Funktion måste alltid komma i första hand. När man väl vet det kan man börja fundera på formen.

Många gånger är förarbetet kanske lite trist, men det är väl värt att lägga ner tid på det eftersom man sparar tid under resten av projektet. Det gäller allt från att slipa en byrå som ska målas om till att lägga ut skyddspapp och tejpa lister före målning.

Vilket är ditt bästa tips för att piffa upp ett sällskapsrum?

– Enklast är att lägga till textilier som kuddar, filtar, mattor och gardiner. Men jag älskar ju att måla väggar, så det är nog mitt bästa tips.

Vad är en riktig pysselutmaning du varit med om?

– Ibland när man filmar ett tv-program måste man anpassa sig och pyssla på ställen där man vanligtvis inte skulle pyssla.

En gång fick jag sitta i en källartrappa och vika en näverkorg av gamla sidor ur en kartbok. Det var lite knepigt eftersom det inte fanns något bord.

Vad ska man tänka på innan man börjar pyssla?

FOTO CAROLINE TENGEN

Anna Braun, du har varit programledare för "Fixa rummet" på Barnkanalen, vad är det häftigaste du varit med om där?

– Åh, det är så mycket. Varje gång man träffar nya barn får man vara med om häftiga grejer. Men om jag måste välja en sak så tror jag att det var när jag fick testa voltige (ridsport där man gör gymnastiska övningar på en galopperande häst till ­musik). Det var riktigt häftigt – och läskigt!

FOTO SAMUEL UNÉUS

FOTO LINA ERIKSSON / @LINABYTHEBAY.SE

FOTO KARIN SCHAEFER

5. Gör egna vimplar Du missade väl inte förra numret av tidningen Scout? Då tipsade vi om att göra egna vimplar i filt. De passar lika bra i scoutstugan som hemma.

4. Potatistryckta förvaringslådor Potatistryck är inte bara roligt, det är enkelt också. Det går att trycka på såväl papper som tyg och trä. Tryck fina mönster på gamla klementinlådor som förvandlas till snygga lådor för smart förvaring. Läs mer om potatistryck i Aktivitetsbanken.

6. Väggbonader av gamla dukar Ett annat enkelt sätt att göra väggdekorationer är att återbruka fina broderade dukar. Sy en kanal för en pinne i överkanten och knyt fina fransar i underkanten. Klart!

15

Testpatrullen

VINTERVANTAR

Testpatrullen

Medlemmar i Järlindens scoutkår: Vilma Johansson, 10 år Maja Nyström, 10 år Arvid Broback, 10 år Sixten Thuresson, 10 år Nils Wikström, 11 år Alice Östlund, 10 år Scoutledare: Röde Nyström

16

Mysiga ullvantar, rejäla skidhandskar eller nätta fingervantar? Det är inte alltid helt lätt att välja vad man ska ha på händerna. Häng med när test­ patrullen i Falun testar vantar i vinterkylan – och utser en solklar favorit.

Så tar du hand om dina vantar och handskar 1. Följ alltid tvättanvisningarna för plagget.

2. Tvätta ullvantar för hand med ulltvättmedel.

3. Vantar torkar snabbare om du vänder dem ut och in.

4. Låt ullvantar torka i plant läge.

5. Lufttorka skinnhandskar och undvik hög värme.

TEXT: JENNY ASP FOTO: PER ERIKSSON

– DET HÄNDER absolut ingenting, konstaterar Arvid och de andra

skrattar.

Han försöker lönlöst få en reaktion på mobilskärmen, med ett par rejäla blåvita ullvantar på händerna.

Arvid, Alice, Nils, Vilma, Maja och Sixten från Järlindens scoutkår befinner sig på Lugnets skidstadion i Falun. I dag är det en riktigt råkall vinterdag och vindarna blåser kyligt uppe vid hoppbackarna.

De sex scouterna testar hur väl de olika vantarna och handskar­ na kan hantera mobilskärmen, något som fem av sex vantar inte klarar särskilt bra. Inte ens touchvantarna som är till för just det ändamålet klarar testet, något som kan bero på att de är lite för stora.

Men Houdinivantarna är som gjorda för att messa på mobilen; Maja fäller ner öppningen i vanten och manövrerar enkelt på skär­ men med fingrarna framme.

Vi traskar upp till snökanonen som är i gång. Nu provar test­ patrullen att tälja med vantarna. De flesta fungerar bra, men några är svårare.

– Man får inte så bra grepp med de här touchvantarna. De glider och då kan man inte ta i så mycket, säger Sixten som har börjat frysa om händerna. De här vantarna är säkert jättebra lite

tidigare på hösten, men nu är de för kalla.

Vilma får ta i hårt med skidhandskarna för att kunna tälja och Nils försöker tappert tälja med händerna i en och samma vante.

Han lyckas faktiskt få till några småflisor, medan alla skrattar glatt.

Gänget sätter sig för att ta en kort fikapaus. Att äta korv med vantarna på går fint, förutom med hålla handen-vanten, som verkar vara knepig för det mesta man vill göra. Men den är desto bättre på att skala apelsin, om man gör det inuti vanten som Alice provar. ”Apelsinskalarvante” utbrister någon.

Sixten har nu på sig Houdinivantarna, som funkar perfekt även för apelsinskalning. Vilma lyckas pilla loss några småbitar av skalet med touchvantarna, medan övriga vantar klarar frukttestet sämre.

Det slutgiltiga testet är att stoppa ner händerna i vatten. Hur bra står vantarna emot väta?

– De här är verkligen ovattentäta, konstaterar Nils om de drop­ pande blåvita ullvantarna.

– Men de här läckte inte in lika mycket som jag trodde att de skulle göra. De är faktiskt ganska torra, säger Maja om de grå touchvantarna.

Väl inne i värmen sammanfattar testpatrullen sina utlåtanden och det visar det sig att de lila skidhandskarna från Everest är en riktig fullpoängare, något som alla i patrullen är eniga om.

17

FLUFFIGA HOUDINIVANTAR, 395 kr, addnature.com

HÅLLA HANDEN-VANTE, 139 kr, scoutshop.se

”Funkar bra att skala apelsin med” Sixten

”Snygga, men svåra att göra något med” Alice

Värmande vantar i polyester, med öppning för fingrarna.

Utseende: Komfort: Funktion: Prisvärdhet: Totalbetyg:

Tjockstickad vante i ull, regnbågsfärgad. Är till för två händer.

Utseende: Komfort: Funktion: Prisvärdhet: Totalbetyg:

Sticka själv!

SKIDHANDSKAR EVEREST, 179 kr, Stadium

TOUCHSCREEN-VANTAR, 79 kr, Kjell & Company

”Man fryser inte i de här vantarna” – Arvid

”Ganska kalla när det blåser” Vilma

Vind- och vattentäta handskar i polyester.

Utseende: Komfort: Funktion: Prisvärdhet: Totalbetyg:

st!

Bäst i te

STICKADE ULLVANTAR, 179 kr, scoutshop.se

lv!

Sticka sjä

Tjockstickade vantar i ull, blå och vita.

Utseende: Komfort: Funktion: Prisvärdhet: Totalbetyg:

”När man sätter dem bredvid varandra blir det ett snyggt mönster” Nils

Tunnstickade fingervantar som kan användas på skärmar. Finns i flera färger.

Utseende: Komfort: Funktion: Prisvärdhet: Totalbetyg:

HANDSKAR MED VÄRMEELEMENT, 369 kr, Biltema

Vindtäta handskar i polyester med värmeelement.

Utseende: Komfort: Funktion: Prisvärdhet: Totalbetyg:

”Står emot vatten bra” Maja

Vill ni vara testpatrull?

I varje nummer sätter vi nya ­produkter på prov. Vill ni vara testpatrull i nästa nummer?

Anmäl ert intresse till: redaktionen@scout.se

Värdebaserat ledarskap skapar förutsättningar Förebilder finns överallt. Det kan handla om mod från den som säger ifrån när någonting är fel, omtanke från den som bryr sig om andra eller handlingskraft från den som fortsätter kämpa. Vi tycker att dessa egenskaper beskriver en värdebaserad ledare. Någon som är nyfiken, vågar byta perspektiv och bidrar till en bättre värld.

Känner du någon som gör skillnad?

Nominera en ung ledare på ungtledarskap.se senast den 31 januari så att vi kan lyfta dem.

#ungtledarskap

20

LIVETS RITER FÖR OSS SAMMAN Livet är fullt av övergångsritualer. Att gå i pension eller att fira en födelsedag är två exempel och i vår kultur finns det också gott om religiösa sådana – dop, bar mitzva och konfirmation för att nämna några. Men vad är egentligen en övergångsrit? Och varför finns de?

TEXT: ERIK SALMONSON ILLUSTRATION: PIA KOSKELA

HUR MÅNGA ÄR EGENTLIGEN VAD? Kristendom 2,4 miljarder (33,5 %) Islam 1,6 miljarder (22,3 %) Hinduism 1,2 miljarder (16 %) Inte troende 1,1 miljard (15,4 %) Buddism 376 miljoner (5,3 %) Judendom 14 miljoner (0,2 %) + massa "mindre" religioner.

Källa: www.pewresearch.org

EN ÖVERGÅNGSRIT BESKRIVS bäst och enklast som ritualen vid ett skifte från ett livsstadium till ett annat. Det kan vara riter föräldrarna bestämmer åt dig som till exempel dop, det kan också vara konfirmation eller bar mitzvah du väljer att genomföra i tonåren och bröllop när du blir vuxen.

MEN HUR VET mina föräldrar vad jag vill? Och

hur vet jag egentligen vad jag själv vill? Att veta om jag vill bli konfirmerad, genomföra en regelrätt bar mitzva, uttala den islamska trosbekännelsen shadada eller kanske vänta med alltsammans är ju jättesvårt.

Daniel Andersson är universitetslektor och

docent i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet. Han är expert på det här med religiösa övergångsriter och det första han lär oss är att en övergångsrit på papperet är någonting man inte kan göra ogjort, eller göra om igen.

– Bröllop och giftermål ses ofta som en övergångsrit och till viss del är det ju riktigt. Men eftersom man både kan skilja sig och gifta om sig här i Sverige är det alltså inte riktigt rätt. En övergångsrit är i klassisk religionsvetenskaplig mening egentligen någonting som så att säga är för alltid, berättar Daniel Andersson.

Han tar den judiska omskärel-

21

sen som ett bra exempel. Det är en mycket vanlig och 3 000 år gammal judisk tradition att åtta d­ agar efter födelsen avlägsna sonens förhud. Den religiösa anledningen till att omskärelse utförs inom judendomen är att det anses vara tecknet på förbundet som Gud slöt med Abraham, som av judarna anses vara religionens och folkets grundare. Det här är också vanligt inom islam och är inte konstigare än kristendomens dopceremoni.

En sådan ceremoni är svår att göra ogjord och snudd på omöjlig att göra om, därför räknas det som en mer regelrätt övergångsrit.

Både omskärelse och dop är något som ens föräldrar bestämmer och utför baserat på deras tro och så är det med många religioner. Religionen, övergångsriter och de seder som finns ärvs från föräldrar och släktingar.

Den judiska bat mitzvan för flickor och bar mitzvan för pojkar sker vid 12 respektive 13 års ålder.

– Ofta handlar de här tonårsriterna historiskt om att man ska avlägga ett slags prov för att visa att man är vuxen nog att få följa med på de vuxnas äventyr och uppdrag. I bar mitzvans fall kan man till exempel läsa

22

I så gott som alla olika kulturer på jorden finns följande typer av övergångsriter: • Välkomnande av en nyfödd (ofta med namngivning eller dop).

• Något litet prov då barnet går från ungdom till vuxen.

• Giftermål när två människor vill leva tillsammans.

• Något slags farväl då en nära går bort.

torah i församlingen, säger Daniel Andersson.

Scouterna vill enligt programmet erbjuda möjligheter att reflektera över tros- och livsfrågor genom att skapa en miljö för reflektion kring etik, moral, livsåskådning och trosuppfattning. Denna miljö gör det förhoppningsvis möjligt för scouter att hitta sin tillhörighet och att i det existentiella samtalet bli del av en djupare gemenskap.

Ett steg i den riktningen är lägret Existera som riktar sig till scouter i åldrarna 16–18 år med syftet att utforska livet. Scoutledaren Kaspra Ericsson, var en av grundarna.

– Ofta hör man ”jag är inte religiös men jag tror på en högre, naturlig makt”. Det finns ingenstans jag kan känna mig så nära båda de här känslorna som på Existera, samhörighet i gruppen och samtidigt en samhörighet med något större och mer andligt, säger Kaspra Eriksson.

DANIEL ANDERSSON SER en ny sorts religionsliknande kultur

växa fram, en som utan att jämföra med Existera,

Vilken upplevelse har fått dig att växa som individ? ”Där fick jag ett uppsving av självförstroende” – Jag hade ett utbytesår i Costa Rica hösten 2016 där jag för första gången skulle bo själv. Resan hjälpte mig få perspektiv på vad det kan innebära att bo ”utan” föräldrar och ha kontakt till nära vänner. Till en början kändes det som att jag inte skulle klara det, men när jag väl kom dit fick jag ett uppsving av självförtroende och en känsla av att jag skulle klara mig hela vägen. Jag tänker ofta på det nu också, att jag klarar av mer än vad jag tror från början.

Axel Bergquist, 17 år, Enskede scoutkår och Vässarö scoutkår

”Jag blev den person jag alltid varit” också handlar mer om naturen och dess andlighet. Lite slarvigt kan man kalla den för ”new age”. New age-­ rörelsen får ofta symbolisera den nutida religiösa gren som har skapats med anknytning till både västerländsk kultur och österländsk religion, så som buddism och hinduism. Den stora skillnaden är att den oftast inte är nedärvd från familj och släkt, utan något man som utövare själv har hittat hem i.

– Hur framtiden kommer se ut kan vi som alltid bara spekulera i. Men jag tror nog att världen i mångt och mycket kommer fortsätta ha starka religiösa kopplingar med samma eller liknande övergångsriter.

Att de har funnits i tusentals år talar mycket för att de kommer finnas ett bra tag till, säger Daniel Andersson innan vi avslutar.

DET HÄR MED att hitta sig själv och försöka hitta meningen

med livet är inte lätt. Det är stora och svåra frågor. Det enda vi alla kan göra är att faktiskt börja fundera lite på dem. För det är ju först när vi börjar fundera som vi kanske, kanske kan komma fram till något.

Exempel på ickereligiösa övergångar: • Studenten, när man slutar gymnasiet.

• Lumpen, och ceremonin när man klarat av värnplikten.

• Nollning, vid intagning till högskola eller universitet.

• Nyårsafton.

• Pension, då man slutar att arbeta.

– Det är när jag konfirmerade mig på lägret Andetag sommaren 2017. Jag var där en månad och lärde mig mycket. Jag träffade och pratade med många nya personer med olika bakgrunder och synvinklar och vi pratade om livet och döden och att döden är en naturlig del av livet. Man fick en chans att prata öppet om sig själv. Sen när jag väl konfirmerade mig var det fint och betydelsefullt, det var speciell stämning i luften och det kändes att jag blev den riktiga personen som jag är, som jag alltid varit.

Fanny Bergquist, 15 år, Enskede scoutkår

"Idag tänker jag mer positivt" - Min konfirmationsresa i oktober 2017 fick mig att tänka på hur jag ska vara som person och hur religion fungerar. Jag var inte troende förut men idag är jag det och att be till Gud hjälper mig under jobbiga perioder. Idag tänker jag också annorlunda och mer positivt, bland annat i skolan.

Mechlin Karch, 14 år, Jesus söner scoutkår

23

EXISTERA 2018

Ett läger om livet Vad är livet egentligen och hur vill jag leva det? På lägret Existera finns det gott om utrymme för frågor som både kan besvaras och reflekteras över i ensamhet eller tillsammans.

– SCOUTERNA GER otroliga upplevelser. En natur-

hajk kan vara andligt vackert, men efteråt säger vi ofta bara godnatt. På Existera vill vi få folk att prata om saker efteråt, säger Kaspra Eriksson, scoutledare, ledarutvecklare och terapeut med erfarenhet av ungdomsarbete och personlig utveckling.

Tillsammans med ett team har hon satt ihop det läger hon själv drömde om när hon var 16 år och grubblade över livet. Existera hölls för första gången sommaren 2017 och Simon Engwall var med.

– Det var verkligen ett läger där man inte riktigt visste exakt vad som skulle hända, men man kände att det skulle bli riktigt bra.

Ett läger om livet kan handla om väldigt olika saker.

UNDER DE TVÅ sommarveckorna seglade de,

lyssnade på sommarprat, kollade på soluppgångar men framför allt låg de i hängmattor och pratade. Allt ifrån triviala saker till frågor som inte kan besvaras eftersom det inte finns något rätt eller fel. Det finns däremot möjlighet till diskussion och framför allt reflektion.

Kaspra Eriksson känner igen sig i Simons berättelse.

– Ett av mina starkaste minnen är från

24

just vår hängmattepark. Efter en regnig dag sprack det upp och vi kunde gemensamt ligga och lyssna på Emil Jensens sommarprat. Han diskuterade huruvida det var bättre förr och berättade bland annat om när hans syster gick bort i cancer. Vi upplevde det först var och en för sig, men sedan också tillsammans. De fantastiska samtalen bär jag med mig fortfarande, berättar Kaspra Eriksson.

MÅLET MED LÄGRET är att bygga en stabil grupp,

vilket är en process som tar tid.

– Vi pratar uttalat om att vi vill få deltagarna att känna en tillhörighet med andra i den här typen av mer existentiella frågor. Vi har en tendens att lämna livsfrågor till var och en, men här vill vi istället att deltagarna ska få en upplevelse som de sedan kan stämma av med gruppen, säger Kaspra Eriksson.

När Simon Engwall får frågan om han kan rekommendera lägret till andra kommer svaret blixtsnabbt.

– Absolut! Och vem som helst kan verkligen åka, det är ett väldigt öppet läger som inte bara är för erfarna scouter. Man får en helt annan bild av så mycket. Jag tycker att alla som har möjlighet borde uppleva Existera.

Existera är ett läger på Vässarö för dig som är 16–18 år. På Existera utforskar vi tillsammans livet med teman som kroppen, känslor, tankar, drömmar, grupper, liv i universum, samhällen, vänskap, kärlek och relationer.

Existera är ett tvådelat läger, med en helg i maj samt två veckor under juli.

Datum: 9–13 maj och 16–27 juli 2018 Plats: Vässarö, Stockholm Sista anmälningsdag: 10 april 2018.

Rabatt: Anmäler du dig och betalar före 30 mars 2018 får du 10 % rabatt på lägeravgiften.

Deltagaravgift: 3 995 kronor.

Kontakt: existera@vassaro.se.

Läs mer: vassaro.scout.se

Tros- och livsfrågor i Scouternas program Scouterna erbjuder möjligheter att reflektera över tros- och livsfrågor. Andlig utveckling i Scouterna betyder att söka sin egen tro och att respektera andras.

Målet är att scouter ska få möjlighet att: • Utforska meningen med sitt liv, reflektera över sin livsåskådning och söka sin tro.

• Söka djupare kunskap om sin tro, hitta sätt att uttrycka den på och våga stå för den.

• Hitta sätt att leva sitt dagliga liv utifrån sin tro.

• Utveckla en öppen attityd och visa respekt för andras tro och livsåskådning.

• Bilda sig uppfattningar i etiska, moraliska och existentiella frågor.

• Göra sitt bästa för att vara en bra medmänniska och leva efter Scouternas värderingar.

På scout.se hittar du massor med tips på läger och aktiviteter.

Tips

Resan till Tanzania gav starka minnen av energi och glädje.

film och e finns en På scout.s ikel om äventyret art en längre m innehåller tips uto s s e ra en som d an finansie på hur ni k de resa. liknan

I somras återförenades gänget på Jamboree17 i Kristianstad.

UTMANANDE ÄVENTYR I TANZANIA Under en paddelhajk började ett gäng scouter från Hanekind scoutkår i Linköping fundera över sitt nästa äventyr. Tre år senare åkte de tillsammans med scouter från Kärna och Berga scoutkår till Tanzania för att bestiga Kilimanjaro, åka på safari och uppleva ett oförglömligt lägerbål med scouter från Moshi.

TEXT: ANNA NILSSON FOTO: DOROTEA WADSTRÖMER, MIKAEL SANDBORG

– ETT ÄVENTYR, det lockar väl alltid?

När 20-åriga Dorotea Wadströmer ska förklara varför hon tillsammans med nio andra scouter mellan 17 och 62 år valde att åka till Tanzania låter det precis så. Resan inleddes med att bestiga Kilimanjaro, en utmaning på flera plan.

– Berget ligger i en nationalpark som ­finansierar sin verksamhet med guider och bärare för dem som vill bestiga berget.

Tack vare dem är det en förhållandevis ­enkel vandring, men ganska snabbt kom-

mer man upp på hög höjd och då är det en utmaning att inte drabbas av höjdsjuka, berättar Michael Sandborg, ledare i Hanekinds scoutkår.

Scouterna var väl förberedda inför toppbestigningen. De visste vad som väntade och alla kände sig motiverade.

– Man räknar med att cirka 80 procent av alla som försöker bestiga ­Kilimanjaro lyckas hela vägen upp, men vi hade tur med förutsättningarna och det känns väldigt stort att vi alla lyckades bestiga berget tillsammans, berättar Michael stolt.

”Lägerbålet var som ett jympapass runt elden!”

Mötena med de lokala scouterna var dock det som skapade starkast minnen. ­Michael berättar hur de en kväll blev inbjudna till en övernattning vid en lägerplats en bra bit ut på savannen.

– Lägerbålet var som ett jympapass runt elden! Det var oväntat och jättekul och ett möte fyllt av sådan energi och glädje, berättar Michael.

– Våra svenska lägerbålssånger framstod som väldigt lama i sammanhanget, säger Dorotea och fortsätter: – En natt tittade jag upp mot himlen och såg Karlavagnen. Den var på fel håll eftersom vi befann oss på den andra halvan av jordklotet. Varje gång jag ser Karlavagnen nu tänker jag på Tanzania.

Kilimanjaro 2018

12–19 augusti sker en så kallad ”camporee” där scouter kommer att bestiga Kilimanjaro från olika håll, för att slutligen mötas på toppen.

Läs mer: http://kicamporee.org/

25

Var är alla? S:t Lars scoutkår använder mobiltelefonens olika funktioner för att anordna hajker. Ett smart sätt att göra saker tillsammans när det finns få ledare.

SCOUTING GENOM MOBILEN 26

Tekniken leder vägen när S:t Lars scoutkår i Linköping ger sig ut på hajker. Följ med på en modern hajk där mobilen blivit ett smart sätt att behålla gemenskapen när det finns få ledare.

TEXT: TOBIAS PETTERSSON FOTO: PER ERICSSON

Avdelningsledaren Rasmus Ringdahl ledde dagens sms-hajk.

VÄDERMÄSSIGT HAR VI lite otur. Under natten har

Det gäller att sms:a snabbt!

Den oväntade kylan gjorde hajken till en riktig utmaning.

REDAN FÖRRA HÖSTEN använde S:t Lars scout-

kår gps-funktionen i mobilen i en ­Pokémonjakt, och i våras anordnades en Snapchathajk i centrala Linköping. Den här gången tog ledarna konceptet vidare genom att låta kårens äventyrare få instruktioner och kommunicera via sms. Just i den här kåren behövs fler ledare och att använda mobilen har blivit ett kreativt sätt för dem som leder i dag att hålla koll på var patrullerna befinner sig.

– Jag tror att så länge vi hänger med i utvecklingen och anpassar oss efter nutiden kommer det gå bra för Scouterna, i stället för att tänka att ”så här har vi alltid gjort”, säger ledaren Emma Ahlqvist.

Men det kommer alltid att behövas fler ledare och Emma och avdelningsledaren Rasmus Ringdahl hoppas att fler vuxna ska upptäcka det härliga scoutlivet.

– Många föräldrar är beredda att hjälpa till, men vill kanske inte gå så långt som att

bli ledare. Det bästa är nog att få med dem ut och visa hur det går till, säger Emma.

TRE FÖRÄLDRAR SOM tagit chansen att följa med

på hajk den här gången är Ben Kersley, Jenny Elmqvist och Ingeborg Wängstam.

Precis som sina barn ska de spendera natten i ett vindskydd utomhus.

– För några år sedan sov jag ute i maj och jag har inte sovit ute sedan dess. Det är kul att göra något med barnen i ­deras miljö och göra något som jag inte gör annars, säger Ben. – Normalt sett följer jag inte med ut såhär men de erbjöd oss att vara med i en föräldrapatrull och då följde jag med, säger Ingeborg.

årets första snö fallit och snöfallet tilltar under dagen. Plötsligt vräker det ner och kylan börjar kännas ordentligt. Ungdomarna träffar på patrull Höken som är klara med startchiffret – uppgiften att skapa ett patrullrop – och ska nu laga mat. Men fingrarna är stela och snön har gjort både kläder och utrustning blöta.

– Det var okej tills vi skulle laga mat. Vi fick inte i gång gasen och alla tändstickor var blöta. Vi hade en tändsticka som vi fick eld på men den slocknade, säger David Johansson.

– Vandringshajker är roliga, men inte när det är vinter. Resten av året går det att laga mat och vandra utan att frysa, säger David Sandström.

Deras kompisar Isabella Alloatti och Gustav Dahlström håller med.

– Nuförtiden går jag inte på så många hajker, men den här lät kul. Men det blev kallare än jag hade planerat för. Min packning är för höstväder, säger Gustav som är äldst bland Äventyrarna med sina 14 år.

”Det bästa är att man får vara utomhus och vandra.”

27

S:t Lars scoutkår

S:t Lars scoutkår ligger i centrala Linköping. Kåren har cirka 80 medlemmar bestående av två avdelningar fördelade på en spåraravdelning och en upptäckar-/ äventyraravdelning. S:t Lars scoutkår äger två stycken scoutstugor en bit utanför Linköping.

Förutom stugorna har kåren även en lokal på Linnégatan 2A i Linköping där de bedriver majoriteten av sin verksamhet under vardagarna.

Det blev kallare än väntat, men så länge Isabella Aloatti slipper frysa har hon inget emot vinterhajker.

MEDAN DE ÄLDRE scouterna är på uppdrag ute

Förutsättningarna för att få i gång gasen var inte de bästa den här gången.

Hur ska det bli att sova ute i natt?

– Jag har inget emot det om jag slipper frysa och om jag slipper att ligga under skarven i vindskyddet. Det finns en skarv i taket där det droppar in, som alla försöker undvika, säger Isabella och skrattar.

– Det jobbigaste med hajker är gåendet, men när man kryper ner i sovsäcken är det ganska varmt och skönt, säger Gustav.

28

i skogen väntar de yngre i kårens stuga i Gammalkil. Bakom vedboden tittar plötsligt Hannah Andersson fram. Hon är 16 år och hjälpledare, och även ung talesperson för Scouterna.

– Jag hjälper ledaren att hålla koll så att alla barnen är med och att det inte blir kaos, säger hon och berättar att hon vill bli ledare när hon blir 18. Hon har varit med i Scouterna sedan hon var sju år och stortrivs i skog och mark.

– Det är jätteroligt, jag älskar Scouterna.

Det är det bästa som finns, säger Hannah.

Bredvid står elvaåriga Emil Johansson som varit med i Scouterna sedan han var sju.

– Det bästa är att man får vara utomhus och vandra, säger han innan han beger sig till flaggstången för att hjälpa Cecilia Blomqvist att hissa flaggan. Det är ett viktigt uppdrag där det gäller att vara noggrann.

– Man måste tänka på att inte tappa linan för då åker den upp och då måste

”Det är jätteroligt, jag älskar Scouterna.”

Hannah Andersson tycker att Scouterna är det bästa som finns.

Kylan överraskade men stoppade inte äventyrarna från att genomföra hajken.

man fälla flaggstången. Och sen får man inte tappa flaggan på marken, för då måste man bränna den, berättar Cecilia.

Har du tappat flaggan någon gång?

– Nja, den har nuddat marken någon gång, men vi har inte eldat upp någon flagga. Ledarna brukar säga att det bara är en övningsflagga.

DAGEN EFTER FÅR vi ett sms från ledaren Rasmus

som lett sms-hajken: ”I stort sett alla äventyrare sov ute i vindskyddet efter att de fått tina upp och torkat sina kläder. Natten var stjärnklar, de vaknade upp med sol och blå himmel och ingen av de elva som sovit ute hade frusit.”

Cecilia Blomqvist och Emil Johansson hjälptes åt att hissa flaggan.

29

ÖRK

ÖVRE ROVERKOMMITTÉN I VÄSTERBOTTEN: Startår: 2011.

Antal medlemmar: 7.

Gör: Anordnar hajker för utmanar- och roverscouter.

DE BÄSTA HAJKERNA ÄR FORTFARANDE KVAR En av de bästa sakerna med att vara roverscout är friheten att skapa sina egna äventyr. Det tycker Joel Johansson och Linnea Vikdahl som är med och ordnar hajker för andra rover- och utmanarscouter. Genom åren har det bland annat blivit paddling och grottkrypning i Norge.

TEXT: SARA BERGQVIST FOTO: VIKTOR LINDSTRÖM

30

JOEL JOHANSSON HAR varit med i Scouterna sen

han var åtta år. Nu är han 24 och tycker bara det blir bättre och bättre.

– Ju äldre man blir desto häftigare saker kan man göra. Vi har ju ingen ledare längre utan planerar våra projekt själva. Bland ­annat fjällvandrade vi längs med Kungsleden i olika etapper fem år i rad, berättar Joel.

Sedan flera år är han med i Övre roverkommittén i Västerbotten, ÖRK, som arrangerar hajker för utmanar- och roverscouter. Under hösten ordnade de en paddelhajk i Öreälven, med matlagning och tältning vid älvkanten. Joel och de andra sex medlemmarna i kommittén hade räknat med ett tiotal deltagare. De blev 30.

– Vi har haft lite utbyte av medlemmar i kommittén, så därför var det här den första hajken vi ordnade på ett år och det var säkert därför intresset var extra stort, säger Joel.

Med så många deltagare blev utmaningen att få ihop tillräckligt många kanoter. Salt Västerbotten hade några, de själva några och resten lånade de ihop.

Till slut hade de fixat 14 kanoter och 2 kajaker. F ­ ör Linnea Vikdahl var det här första hajken hon var med och arrangerade för ÖRK. – Det var spännande att få vara med och lösa allt från ekonomi och logistik till ledarskapsbitar som att dela upp arbetet och se till att alla hade något att göra. Allt det här är saker som man kan ha stor nytta av i övriga livet också – och det gäller även andra mer praktiska saker i scouterna som att elda och göra knopar, säger Linnea.

I hennes egen patrull är de fyra scouter som hållit ihop i många år – två av dem är roverscouter och två är utmanarscouter.

– Det roligaste är att umgås och göra saker tillsammans. Det behöver inte vara några stora grejer, bara det att träffas och grilla kan vara mysigt. För ett tag sedan lagade vi till exempel pizza på en muurikka-häll. Knopar, chiffer och att hålla på

med kniv är också kul. Eller att göra upp eld med tändstål, säger Linnea.

UTÖVER ENGAGEMANGET I ÖRK och den egna patrullen är

hon också ledare för en grupp upptäckarscouter inom Ersmarks scoutkår.

– En kul grej vi brukar göra för dem är en lek som går ut på att lösa problem med hjälp av olika ledtrådar, chiffer och praktiska kunskaper. För att klara uppgifterna gäller det att man använder allt det man lärt sig inom scouterna, berättar Linnea.

Tillsammans med Joel och de andra medlemmarna i ÖRK har Linnea just börjar planera för nästa hajk. Just nu lutar det åt en vinterhajk, kanske med övernattning i militärtält.

– Det känns extra kul att anordna något när den förra hajken blev så uppskattad och det märks att det finns ett stort intresse för det, säger Joel.

Sedan han var med om att starta ÖRK för sex år sedan har de redan hunnit arrangera en lång rad aktiviteter. Paddling och övernattning i militärtalt har de gjort flera gånger tidigare. De har också ordnat skoterhajker och klättringshajker.

– Det allra mest spännande har nog varit de tillfällen då vi åkt till Norge och krupit i grottor. Det kan vara rätt tufft, men alla har klarat det jättebra.

”Ju äldre man blir desto häftigare saker kan man göra.”

PÅ ÖNSKELISTAN FRAMÖVER står någon form av fjällvand-

ringshajk.

– En av mina kompisar var på ett roverläger på Island i somras med massor av äventyr och det är också något som låter jättespännande, säger Joel.

Linnea skulle vilja prova på isklättring.

– Jag har sett bilder på andra roverscouter som gjort det och det ser jättekul ut, säger hon.

FÖR YNGRE SCOUTER finns det mycket att se fram emot,

inte minst friheten i att själva kunna skapa sina hajker och andra projekt.

– Förutom det finns många andra saker man bara kan göra när man blir lite äldre. På lägren brukar det till exempel finnas höghöjdsbanor som bara är för de äldre. För egen del tycker jag också att det är väldigt skönt att få ett avbrott från mina studier och kunna göra något helt annat, säger Linnea.

Linnea Vikdahl

Ålder: 19 år.

Medlem i: Ersmarks scoutkår och ÖRK, Övre roverkommittén i Västerbotten.

Gör: Läser civilingenjörsprogrammet i teknisk datavetenskap på Umeå universitet.

Joel Johansson

Ålder: 24 år.

Medlem i: Ersmarks scoutkår och ÖRK, Övre roverkommittén i Västerbotten.

Gör: Jobbar som programmerare på konsultföretaget WSP.

Joel och Linneas

5 bästa tips på hur man får scoutinglivet att leva vidare efter gymnasiet

1. Träffa andra scouter, häng med på någon hajk, eller varför inte anordna en hajk själv för andra.

2. Hitta på ett större projekt tillsammans med andra scouter som ni längtar till, som exempelvis fjällvandring, och ha det som tema med förberedelser under terminen.

3. Känns det svårt att hinna med allt i livet så dra ner träffarna till varannan vecka.

Det viktiga är att träffas regelbundet.

4. Gör de aktiviteter som du och din kår eller grupp tycker är roliga.

5. Engagera dig och var med och påverka.

Det finns saker på kår-, distrikts- och riksnivå som både är roliga och lärorika.

31

Julia Kalthoff

Ålder: 29 år.

Kommer från: Brösarp.

Bor: I en stuga vid havet i Mellanfjärden, Hälsingland.

Gör: Yxmakare.

Packar alltid med mig: Yxan och kläder av ull så att jag inte fryser.

Scoutbakgrund: Jag var på scouterna en gång som barn men då regnade det så mycket att jag, enligt mamma, inte ville vara med efter det. Men många brukar säga till mig ”vilken scout du är” och då syfta på att jag är en duktig problemlösare.

”EN YXA INNEHÅLLER SÅ MYCKET KRAFT OCH FRIHET” Hon har varit intresserad av hantverk sedan hon var barn. I dag är hon yx­ makare och i startgroparna med en egen yxtillverkning. Möt Julia Kalthoff, 29 år, som hamnar i flow när hon får tälja.

– Allting går att göra med en yxa – den innehåller så mycket kraft och frihet.

TEXT: ANNA NILSSON FOTO: BRUNO EHRS

För hennes modiga arbete med långsiktiga och hållbara beslut på yxfabriken tilldelades hon år 2013 stipendiet Kompassrosen från stiftelsen Ungt Ledarskap.

Det innebar inte bara 250 000 kronor i stipendiesumma och ett diplom ur kungens hand utan också att bli en del av ett större nätverk med de andra stipendiaterna.

– Det var som ett rus och det pirrade i hela kroppen. Total eufori, säger hon och dröjer lite med svaren när hon tänker tillbaka på diplomceremonin.

DET VAR UNDER en smideskurs när Julia var 19

JULIA DRIVS AV en minimalistisk konsumtions-

år gammal som hon blev intresserad av att göra bra yxor. Ett halvår senare hoppade hon in när vd:n på yxsmedjan Wetterlings skulle vara borta i tre månader.

– Det var lite av ett bananskal. Jag undrade vad som förväntades av mig och fick svaret ”du ska bara svara i telefon och om det händer nånting så får du fixa det”.

Det skulle jag nog klara av och tackade ja, berättar Julia.

Sedan slutade vd:n och Julia stannade kvar. Tillsammans med styrelsen och produktionen satte hon i gång en rad förändringar på yxfabriken kopplade till värderingar och respekt för materialet, produkten och människan bakom hantverket.

idé och tycker att man inte ska konsumera ”en massa skräp” utan i stället satsa på kvalitet och om ens saker går sönder ska man laga dem.

– Prova själv att gå ut i skogen och rör vid träden, då får du en egen relation till materialet. På samma sätt är det när man gör något med sina egna händer, då får man också en relation till materialet. Det ger en respekt för föremål, säger Julia.

I dag är hon mer intresserad av trä än metall och smide.

– När jag täljer hamnar jag i flow. Nästan allt som görs i dag sker på skärmar, men genom att skapa med sina händer kopplar man bort det digitala och lockas i stället att stanna upp, andas och känna, säger Julia.

Tips

n längre hittar du e er där e s t. u o c s På ch film n ed Julia o intervju m e in action i smedja r n du ser hen k till ett Ted talk dä r n ra samt en lä om hur hon förbätt r a tt rä e b r! hon ed yxo världen m

Julias tre tips för att våga följa sin dröm 1. Ta hjälp av folk runt omkring dig som är bra på det du vill lära dig mer om.

2. Sätt upp kortsiktiga mål, då är det lättare att nå dem och då blir du peppad på att jobba vidare.

3. Kom ihåg att ha roligt! Det är inte resultatet som är det viktiga utan att du gör det du drömmer om.

Nominera!

Känner du en ung ledare som borde uppmärksammas för sitt värdebaserade ledarskap?

Nominera till Kompassrosen senast den 31 januari på www.ungtledarskap.se.

33

MUMSIGA MUFFINS Blev frukostgrรถten รถver? Spara den mumsiga grรถten och baka grรถtmuffins! Gott, nyttigt och klimatsmart.

Med andra ord, ett perfekt mellis.

TEXT: HENRIK EMILSON FOTO: SAMUEL UNร US STYLING: KARIN SCHAEFER

Grötmuffins

Koka, steka, i ugn

ca 6 muffins

NI BEHÖVER: 2 dl mandelmjöl 1 tsk bakpulver 1 tsk vaniljpulver 1 mogen banan 2 ägg 2 dl kall havregrynsgröt blåbär

SÅ GÖR NI: 1. Sätt ugnen på 200°.

2. Rör ihop mjöl, bakpulver och vaniljpulver.

3. Mosa bananen och blanda med den kalla gröten och äggen.

4. Rör ner de torra ingredienserna. Rör till sist ner blåbären och klicka ut smeten i muffinsformar.

5. Grädda i mitten av ugnen 15–17 min. Är godast att äta inom ett dygn.

Gröt på direkten

Ett enkelt sätt att tillaga gröt är med så kallad instant gröt, som tillagas utan uppvärmning eller kokning. Gröten, ett mjöl av exem­ pelvis ris- eller havregryn, blandas med kall eller varm vätska och blir färdig direkt. Bra som mellanmål.

Visste du att …

… förr i tiden använde man grötomslag, en handduk med ett tjockt lager av kokt gröt, på en kroppsdel för smärtlindring.

BÄST I VÄRLDEN PÅ GRÖT

Tycker du att du är en hejare på att koka gröt?

Då kan du ställa upp i både SM och VM i grötkok­ ning. 2017 vann svenska Ellinor Persson The World Porrige Making Championship i Skottland.

I tävlingen använder alla samma ingredienser – vatten, salt och havrekross – och gröten blindtestas sedan av en jury.

Det vanligaste sättet att tillaga gröt är förstås att koka den. Men, risgrynsgröt går också att göra i ugn, då slipper du röra om under tillagningen. Det går även att ”baka” gröt i ugnen, allt från havregryn till risgryn och quinoa funkar fint. Har du kokta grötrester är de perfekta att steka. Forma till plättar och stek i smör på varje sida. Servera med socker eller sylt och mjölk.

Chokladgröt i ugn RECEPT: 1 ägg 1 dl havregryn 1 dl mjölk ½ tsk bakpulver 2 tsk kakao ½ mosad banan

Sätt ugnen på 175°. Blanda alla ingredienser och häll smeten i en ugnssäker portionsform ca 10–15 cm i diameter. Baka i ugnen i cirka 30 minuter. Toppa gärna med hasselnötter och hallon!

Recept: ica.se

GRÖT PÅ MENYN

I Köpenhamn finns en restaurang som bara serverar gröt i alla dess former och där du väljer bland olika toppings som nötter, bär, frön, frukter, olika kompotter och skyr, som är en isländsk yoghurt. Vad restaurangen heter? GRØD, såklart!

Tips!

Variera bär och frukt i gröten genom att välja lite mer ovanliga alternativ, som dadlar.

Hacka och koka i gröten eller strössla över!

Kall okokt gröt, någon?

Overnight oats, eller kall gröt, är ett trendigt sätt att äta gröt som blivit populärt på amerikanska kaféer och nu, ­givetvis, hittat till Sverige. Det är gott, praktiskt och enkelt. Du häller något slags vätska, som mjölk, mandel­ dryck eller äppeljuice över havregryn, täcker med plastfolie och lämnar i rumstemperatur över natten. Klar att äta!

Om du vill kan du lägga i frukt, bär eller frön för att pimpa gröten. Perfekt att ta med som matsäck.

BAKA MED GRÖT

Gröt är en utmärkt bas för bröd, som blir både saftiga och goda. Efter att du har kokat ihop havregrynsgröt tillsätter du smör eller olja, mjölk, jäst, mjöl och sirap och kan sedan forma till bullar. Har du grötrester över kan du använda det med, oavsett sort. Det är inte bara gott, det är klimatsmart att ta vara på resterna. Sök på nätet efter fler grötbrödsrecept!

Hallå där …

Ikoner: Anbileru Adaleru och Emma Haywood Curzon från thenounproject.com.

före vår tideräkning, bland de ingår två olika recept på gröt. Men, ironiskt nog finns i dag knappt ett ord för gröt på arabiska.

Provade ni många olika grötsorter under arbetet med boken?

– Ja, en personlig favorit är den skotska snabbmatskedja som säljer havregröt, med olika tillbehör, som ett nyttigt lunchalternativ.

Vissa grötar avstod vi, som snigelgröten på lyxkrogen The Fat Duck i London. Andra har vi ännu inte fått tillfälle att äta, som den malawiska majsgröten serverad med en sås av tofsmyggor.

Hur kan man fixa till sin gröt, om man tar den mest vanliga havregrynsgröten?

– Jag tycker om att ha i lite goda kryddor, som kanel, kardemumma och kokosflingor. Det blir jättegott. Annars kan man blanda in kakao och banan för att göra en god chokladgröt.

FOTO: MALIN SYDNE

… Jana Fröberg, som tillsammans med sin syster Vanda Lönngren har skrivit boken ”Gröt: En fantastisk historia”. Varför ville ni skriva en bok om just gröt?

Vi satt och käkade gröt ihop och konstaterade att gröten ingår i så många människors liv, men ändå vet vi så lite om den. Gröten visade sig ha en rik historia och är en central del i människans kulturella utveckling. Det gav en mersmak till rätten som uppfattas som hälsosam men lite trist.

Var kommer gröt ifrån?

– Man kan säga att grötens ursprung är i Mellanöstern runt forna Mesopotamien. Där tror man att civilisationen uppstod när människan började odla sädesslag. Där finns världens äldsta funna recept bevarade, som ristades in på kilskrifts­tavlor runt år 1700

Jana Fröberg och Vanda Lönngren, konstnär respektive beteendevetare

Scout View VID VÄGS ÄNDE

Vad händer där den vanliga vägen tar slut? Om det inte vore för det unika samarbetet mellan Scouterna och Google Sverige hade svaret varit ”ingenting”. Nu får Google Street View ett helt nytt tillägg med hjälp av scouter runtom i landet.

TEXT: ANNA NILSSON

36

ETT NYTT SAMARBETE mellan Scouterna och

Google Sverige har skapat en unik möjlighet för scouter att kartlägga och dela med sig av sina smultronställen i den svenska naturen. Några patruller har redan hunnit vara ute och filmat, plåtat och trampat sti-

FOTO: MAGNUS FRÖDERBERG

FOTO: MAGNUS FRÖDERBERG

FOTO: GARBERGS

En välförtjänt paus mitt i upptäcktsfärden. Och det finns massor av natur kvar att kartlägga.

De nya kartorna kommer att uppskattas extra mycket när det blir dags att planera hajker eller läger.

FOTO: MAGNUS FRÖDERBERG

Vill ni va med?

Vad är Scout View?

Scout View är ett samarbete mellan Scouterna och Google Sverige. Syftet är att göra Sveriges vackra natur mer till tillgänglig för alla. Scouterna står för kunskapen om naturen och Google för tekniken och plattformen. Alla stigar hittar du på scoutview.se och på Google Street View.

gar för att göra naturen tillgänglig för fler.

– Det kändes riktigt kul att få dokumentera skogen som ingen annan har gjort tidigare, säger scoutledare Michael Jändel i Vendelsö scoutkår om chansen att få skapa stigar för Scout View.

Mer info om Scout View och hur du och din scoutkår kan delta finns på scoutview.se.

– Det kändes coolt att få dra ut med science fiction-utrustning i skogen tillsammans med scouterna. Alla vet ju vad Google Street View är och många har ju sett bilar som åkt runt och plåtat. Nu var det vår tur.

Anna Persson är med i utmanar- och roverlaget i Nosaby scoutkår och var också en av de första deltagarna i projektet.

– Det är spännande, smart och användbart. Vi på kåren har saknat den här typen av kartor när vi planerat hajker eller läger.

Till exempel för att se var stigar börjar eller om det ens finns stigar, berättar Anna.

En solig lördag i november drog hon tillsammans med fem andra i rover- och utmanarlaget ut på hajk på Kjugekull utanför Kristianstad.

– Vi hade med oss en 360-kamera. I början var det lite svårt att veta hur fort

vi skulle gå och om det funkade, men sen kunde vi hänga med direkt på mobilen när vi gick, säger Anna.

VENDESLÖ OCH NOSABY var två av de första kårer-

na i projektet, men det finns fortfarande massor av natur kvar att kartlägga för scouter över hela Sverige. Scout View ger under 2018 möjlighet att visa upp scouting under olika årstider och allt från den helt vanliga skogsstigen till hajken på skidor, med en kanot, båt eller på vägen upp för ett berg.

– Sverige är först ut i världen med det här och det är ju fantastiskt kul att få vara pionjärer. Dessutom får scouterna märken, som visar att de deltagit i ett helt unikt projekt samtidigt som de ju kan visa på kartan att ”den här stigen har vi skapat!”. Så jag vill uppmana alla att ta chansen att delta, säger Michael.

”Sverige är först ut i världen med det här och det är ju fantastiskt kul att få vara pionjärer.”

37

SISTA ORDET

BARNENS BUDBÄRARE En olycka som skadade ryggen stoppade inte Alexander Hermansson från att bli programledare och förebild. Möt rackartygaren som älskar att träffa sin publik lika mycket som att hitta på galna tricks.

TEXT: ANNA SVILLING FOTO: KARIN TÖRNBLOM

Hur skulle du beskriva dig själv?

– Jag är en 25-årig kille som är nyfiken och gillar att testa nya grejer, vara konstig och att ha kul.

Du började din karriär med Rackartygarna på Youtube, men när blev det en självklarhet att bli programledare?

– Det kom lite smygande 2013 när jag filmade OS i Sotji.

Det var överraskande hur kul det var och det var då intresset startade. Sedan blev jag castad som programledare 2014 i Sommarlov som blev mitt första riktiga programledarjobb.

Då insåg jag också hur kul det var.

Varifrån får du energin till att göra allt det här?

– Från barnen! Rackartygarna hade en yngre publik i början när det fortfarande var på hobbynivå, men sen när det började bli barnprogram kunde jag påverka på riktigt och vara en del av uppfostran för generationer.

Vad är det roligaste med att vara programledare?

– Man utvecklas otroligt mycket, reser mycket, har ett stort ansvar och sen har man alltid den här pressen på sig.

Då är det kul att få komma ut och träffa tittarna när de sitter i publiken. Det är kul att få träffa barnen!

Du är alltid en positiv person som sprider glädje, vilka är dina förebilder och varför?

– Oj, jag ändrar förebilder mycket och sen så är det olika personer i olika kategorier. Men jag tycker att David Hellenius är härlig, sen gillar jag knäppa, galna och roliga amerikanska

skådespelare som Jim Carrey, som jag växte upp med när det kommer till komedisidan.

Vad brinner du lite extra för?

– Att jobba tillsammans med min fru och så barnen! De och deras föräldrar ska känna trygghet när de ser mina program för att det finns så mycket dåligt på tv också. Jag tycker att det är viktigt att erbjuda sådant som barnen själva vill se, samtidigt som de ska känna sig säkra. Är det någon särskild händelse som du känner är extra viktig för dig?

– Jag bröt ryggen och blev opererad i början av min karriär, vilket gjorde att jag inte riktigt visste om jag kunde fortsätta med akrobatiken. Det gick bra till slut, men händelsen gjorde mig mer försiktig. När man var liten kunde man ibland tro att man var odödlig. Något annat som påverkade mig var när jag började gå i kyrkan från 18-årsåldern, vilket fick mig att inse vad som är på riktigt. Innan var jakten på att nå mina drömmar viktigt, men tron fick mig att inse att rykten och berömmelse är ytliga. I dag är min tro på kyrkan mer central i mitt liv och jag lägger inte någon vikt vid till exempel lajks i sociala medier utan på vad som är på riktigt.

Vilka är dina planer den närmaste tiden?

– Jag har börjat vlogga med frugan och det är ju spännande förstås! Sen har ju barnprogrammet ”Fixa bröllopet” som vi gjorde i våras börjat sändas.

Alexander Hermansson Ålder: 25 år.

Vad han gör (jobbar med): Program­ ledare, Youtuber.

Kommer från: Huddinge, Stockholm.

Bor i: Malmö.

Det här visste du inte om Alex: Kallades Sparven som tonåring.

Hemlig talang: Kan kissa länge, två minuter är rekordet.

Scoutshop.se

Scoutshop.se är Scouternas egen shop! Hos oss hittar du prylarna fÜr det aktiva livet och de aktiva valen.