SciLifeLabs färdplan 2020-2030 – version framtagen till SciLifeLabs nationella hearing, 20/9/2019

SciLifeLabs färdplan 2020–2030 Version framtagen till SciLifeLabs nationella hearing, 20 september 2019

.

Innehållsförteckning Om dokumentet........................................................................................ 4 Sammanfattning....................................................................................... 4 Om SciLifeLab............................................................................................ 5 SciLifeLab och life science 2020-2030....................................................... 5 SciLifeLabs färdplan 2020-2030................................................................ 6 Vår vision..................................................................................................... 6 Våra målområden......................................................................................... 6 Målområde 1. Tillhandahålla unik forskningsinfrastruktur inom life science... 7 Målområde 2. Utveckla forskningsmiljöer i världsklass................................... 7 Målområde 3. Säkra kunskap och kompetens............................................... 8 Målområde 4. Samverka mellan sektorer och över gränser............................ 8 Målområde 5. Skapa kapaciteter för translation och innovation.................... 9 Målområde 6. Koordinera ett nationellt ramverk för datadriven life science.. 9 Avslutande kommentarer......................................................................... 10 Frågor till hearingens deltagare............................................................... 10

Om dokumentet SciLifeLab arbetar under 2019-2020 med utvecklingen av sin strategi för perioden 2020-2030. Dokumentet i er hand är ett utkast till denna färdplan och syftar till att delge SciLifeLabs ambitioner inför nästa årtionde till hearingens deltagare. Det är en utgångspunkt för dialog och kreativ diskussion kring SciLifeLabs framtida utveckling som nationell forskningsinfrastruktur inom life science och bör ses som ett arbetsdokument under utveckling, ej en färdig strategi.

Färdplanen kommer under resterande delen av 2019 och början av 2020 att vidareutvecklas med bl a er feedback från hearingen samt fortsatt tät dialog med vår interna community och externa intressenter från hela life science sektorn i Sverige.

Avsikten är att färdigställa färdplanen under första halvåret 2020.

Sammanfattning Life science är ett strategiskt viktigt område för Sveriges ställning som en stark och innovativ kunskapsnation. Viktiga tillämpningsområden finns inom medicin och hälsa, miljö och klimat, jord- och skogsbruk, bioenergi och övergripande global hållbarhet. Under det senaste årtiondet har det skett en teknologisk revolution inom life science-området och idag produceras enorma datamängder som i händerna på rätt kompetens kan användas för att möta de stora samhällsutmaningar som landet står inför. Som en nationell forskningsinfrastruktur inom de molekylära livsvetenskaperna har SciLifeLab möjlighet att spela en avgörande roll för Sveriges framtid.

SciLifeLab har genom sitt engagemang med universitet och högskolor över hela landet redan etablerat ett starkt nationellt nätverk av infrastruktur med användare från alla lärosäten verksamma inom life science-forskning. Forskningsinfrastrukturen finansieras huvudsakligen av statliga, nationella medel (267 MSEK/år) som tillsammans med statligt stöd till strategiska forskningsområden (SFO) inom life science, omfattande extern finansiering, samt medfinansiering från de ingående universiteten har lagt grunden till akademisk forskning av högsta internationella kvalitet i hela Sverige.

Vårt huvudfokus är att kontinuerligt utveckla, uppgradera, och förnya den nationella infrastrukturen, dess tillgänglighet och genom den stödja excellent life science forskning i Sverige. SciLifeLab utgör en internationellt unik modell för forskningsinfrastruktur som kommer att gynna hela det svenska life science-ekosystemet under lång tid framöver. Förutsatt förnyat stöd från regeringen, värduniversitet och hela Sveriges life science-sektor, avser SciLifeLab att utöka och vidareutveckla den nationella forskningsinfrastrukturen för att matcha sektorns behov, stödja nationella strategiska forskningsansatser, och för att kunna möta den snabba teknologiutveckling inom life science.

4

Med forskningsinfrastrukturen som grundpelare för verksamheten planerar SciLifeLab dessutom i samverkan med universitet och andra finansiärer att:

• Aktivt

främja nyttjande av den nationella forskningsinfrastrukturen för att driva tvärvetenskapliga och strategiskt utformade forskningsprogram inom datadriven cellbiologi, datadriven precisionsmedicin och translationell medicin, samt datadriven forskning inom miljö och biologisk mångfald.

• Rekrytera internationell kompetens, erbjuda utbildning, öka kunskap och sprida forskningsrön, teknologier och data till hela life science-sektorn i Sverige.

• Genom vår infrastruktur etablera nya miljöer för samverkan och utbyte mellan traditionellt isolerade verksamheter med avsikt att öka interdisciplinär forskning, mobilitet och internationell lyskraft.

• Utveckla translationell infrastruktur och kapaciteter inom

diagnostik, läkemedelsutveckling och precisionsmedicin i samarbete med biobanker, hälsovård och företag, för att främja hälsa och möjliggöra nya innovationer.

• Koordinera ett nationellt ramverk för life science datahantering och life science datavetenskap för att möjliggöra morgondagens datadrivna life scienceforskning.

Genom dessa insatser bidrar SciLifeLabs infrastruktur, teknikutveckling, datahantering, kompetens och samarbetsmodell till såväl nationell som internationell life science forskning vilket stärker Sveriges position som en ledande life science-nation.

SciLifeLabs färdplan 2020-2030 – version framtagen till SciLifeLabs nationella hearing, 20 september 2019

Om SciLifeLab Grunderna till SciLifeLab lades för tio år sedan av de fyra värduniversiteten Karolinska Institutet, KTH, Stockholms universitet och Uppsala universitet som ett strategiskt forskningssamarbete inom livsvetenskaper genom tilldelade strategiska forskningsmedel (SFO). År 2014 utnämndes SciLifeLab till en nationell forskningsinfrastruktur för life science (Förordning 2013:118) med dedikerad finansiering för att upprätta en forskningsinfrastruktur inom life science med nationell tillgänglighet.

SciLifeLab är en nationell resurs som drivs av värduniversiteten i samverkan med flera andra universitet i Sverige.

Infrastrukturen vid SciLifeLab tillhandahåller expertis och unika instrument inom genomik, proteomik, metabolomik,

mikroskopi, strukturbiologi, bioinformatik, enkelcellsbiologi, kemisk biologi och geneditering. Det finns även dedikerade infrastruktursplattformar för translationell verksamhet inom klinisk diagnostikutveckling och läkemedelskemi. Både teknikerna och kunskapen som finns inom SciLifeLab är öppna för alla forskare i hela Sverige, inklusive forskare verksamma inom industri, sjukvård och annan forskande verksamhet.

Idag finns över 400 anställda vid SciLifeLabs nationella infrastruktursfaciliteter som stödjer över 1300 användare och 3000 projekt årligen. Över hälften av dessa användare finns utanför SciLifeLabs fyra värduniversitet vilket vittnar om SciLifeLabs nationella tillgänglighet samt dess framgångsrika etablering som en nationell forskningsinfrastruktur.

SciLifeLab och life science 2020-2030 Forskningsområdet life science befinner sig mitt i en teknologisk och digital revolution som kommer ha stor inverkan på grundforskning, bioteknologi, medicin och hälsa, samt miljö.

Koncept som fram tills nyligen ansågs vara framtidsfantasier, t.ex. kartläggning av hela människans arvsmassa till låg kostnad, proteinprofilering, geneditering, enkelcellsbiologi, högupplöst biologisk avbildning, systembiologi, ”big data” och artificiell intelligens, ger oss idag fantastiska möjligheter att förstå livets molekylära komplexitet i sin helhet. Samtidigt står vår omvärld inför omfattande utmaningar - en snabbt växande grupp av äldre i befolkningen, ökande sjukvårdskostnader, miljöförstöring, klimatförändringar, samt brist på tillgång till hållbar energi, mat, ren luft och vatten. Hur dessa utmaningar hanteras idag kommer att få stora effekter på vårt samhälle i framtiden.

Sveriges möjlighet att bidra med forskning som möter dessa utmaningar är starkt beroende av tillgången på avancerade molekylära tekniker samt beräkningsmetoder för att bearbeta den enorma mängd data som dessa tekniker producerar.

SciLifeLabs två separata, men komplementära uppdrag, att stödja Sverige med både en nationell forskningsinfrastruktur och att erbjuda en internationellt konkurrenskraftig forskningsmiljö, har redan haft stor betydelse för Sveriges förmåga att leverera life science-forskning av högsta internationella kvalitet.

Vi förordar nu en ambitiös ny vision för SciLifeLab mot det nya årtiondet med avsikt att ytterligare förstärka vårt mandat som ett nationellt center för molekylära biovetenskaper genom att tillhandahålla de senaste teknologierna, attrahera de bästa forskarna och därmed lägga grunden till forskning i världsklass. SciLifeLabs vision för framtiden är att möjliggöra livsvetenskaplig forskning som annars ej vore möjlig att genomföra i Sverige. Detta kommer att ske framförallt genom utveckling och koordinering av avancerad forskningsinfrastruktur med hög tillgänglighet och relevans, vilket är SciLifeLabs viktigaste uppdrag. Genom att vara integrerad i en internationellt konkurrenskraftig forskningsmiljö katalyserar denna infrastruktur i sin tur banbrytande interdisciplinär forskning, gynnar samarbete, translation och innovation, såväl inom akademin som mellan akademin och industri och sjukvård. Vidare underlättas rekryteringen av de bästa unga forskarna till Sverige och därmed skapas förutsättningar för fortbildning och ett livslångt lärande inom life science i hela det svenska samhället. Vår ambition är att stödja hela Sveriges life science-ekosystem samt öka dess kvalitet och internationella lyskraft genom ett särskilt fokus på datadriven life science. Detta är grunden för SciLifeLabs Färdplan 2020-2030.

SciLifeLabs färdplan 2020-2030 – version framtagen till SciLifeLabs nationella hearing, 20 september 2019

5

SciLifeLabs Färdplan 2020-2030 Vår vision – möjliggöra livsvetenskaplig forskning som annars ej vore möjlig att genomföra i Sverige.

Våra målområden

Det övergripande målet för SciLifeLab är att möjliggöra life science-forskning i Sverige som är bortom vad som är möjligt för en enskild forskare, eller ett enskilt universitet eller forskningsområde. Genom tillgång till nyckelteknologier skapar SciLifeLabs infrastruktur förutsättningar för forskning som annars ej vore möjlig att genomföra i Sverige och skapar konceptuellt nya former för synergier mellan aktörer och sektorer inom svensk life science.

Våra mål för framtiden bygger på den nationella forskningsinfrastrukturen som SciLifeLabs viktigaste uppdrag och grund. Denna infrastruktur möjliggör och stödjer stark forskning nationellt, vars framsteg vidareutvecklar och stärker infrastrukturen i retur. Unik infrastruktur och excellent forskning möjliggör i sin tur rekrytering av internationell kompetens, skapar nya möjligheter för samverkan, och skapar kapaciteter för translation och innovation. Den allt ökande mängden data som resulterar från denna sammantagna miljö behöver i framtiden ett nationellt ramverk. Våra ambitioner att bidra till utveckling av denna beskrivs nedan.

Figur 1. SciLifeLabs målområden 2020-2030.

6

SciLifeLabs färdplan 2020-2030 – version framtagen till SciLifeLabs nationella hearing, 20 september 2019

Målområde 1. Tillhandahålla unik forskningsinfrastruktur inom life science.

Detta är det primära nationella målområdet för SciLifeLab på vilket alla andra målområden bygger (Figur 1). Med dedikerad nationell finansiering sedan 2014 har SciLifeLab redan etablerat en omfattande meritlista som nationell forskningsinfrastruktur och stödjer över 1300 forskare och 3000 projekt årligen. Vi avser att att även fortsättningsvis utveckla och tillgängliggöra den mest relevanta och avancerade livsvetenskapliga infrastrukturen till forskare i Sverige. Infrastrukturen kommer att kontinuerligt utvecklas, uppdateras, förnyas och utvärderas baserat på följande principer: infrastrukturen ska vara i) unik och banbrytande, ii) relevant för ett stort antal nationella användare, iii) synergistisk med andra strategiska forsknings- och infrastrukturinitiativ, iv) inbäddad i excellenta forskningsmiljöer samt v) utnyttja den bästa expertis som finns i landet för att etableras, drivas och vidareutvecklas.

Specifika mål:

• Säkra och utöka tillgängligheten av en unik nationell forsk-

ningsinfrastruktur inom life science till forskare i Sverige för att stödja molekylärbiologisk forskning inom hälsa och miljö. Vi avser att bygga vidare på befintliga infrastruktursplattformar men också initiera ny verksamhet allt eftersom ny teknologi utvecklas och blir tillgänglig.

• Uppgradera livscykeln för SciLifeLabs infrastruktur för att

säkra kontinuerlig utveckling av den mest relevanta infrastrukturen, genom bl a internationell utvärdering, nationell inventering, och nationella teknologiutvecklingsprogram.

• Öka dialogen med nationella intressenter som VR-RFI, URFI och KAW för att säkerställa en optimal nationell koordinering av ny forskningsinfrastruktur inom life science.

Målområde 2. Utveckla forskningsmiljöer i världsklass.

Den internationella life science-sektorn utvecklas enormt snabbt i hård konkurrens. Forskningsinfrastruktur utan aktiv interaktion med en stark forskningsmiljö blir därför snabbt inaktuell. På samma sätt som forskningsinfrastrukturen stödjer och ökar kvalitén av svensk forskning, är en hållbar utveckling av den nationella infrastrukturen även kritiskt beroende av en tät koppling till akademiska forskningsmiljöer av högsta internationella standard.

Världsledande experter inom SciLifeLab-prioriterade teknologiområden driver utvecklingen av nya teknologier, metoder och applikationsområden. Den nära interaktionen mellan unik forskningsinfrastruktur och en internationellt konkurrenskraftig forskningsmiljö har varit en grundpelare för SciLifeLabs framgång. Forskningsinfrastrukturen finansieras med SciLifeLabs nationella medel och forskningsmiljöerna med strategiska forskningsmedel i kombination med direkt universitetsfinansiering och externa forskningsanslag vid universiteten.

SciLifeLabs långsiktiga betydelse genom att kombinera teknik med den forskningskompetens som finns i det svenska forskarsamhället. Den separata finansieringen av infrastrukturen säkerställer att den förblir tillgänglig för alla forskare i Sverige, oavsett om de är kopplade till denna forskningsmiljö eller ej.

• Forskningsmiljöer inom datadriven molekylär och

cellbiologi: Life science bygger i stor utsträckning på grundforskning inom molekylär biologi och cellbiologi.

Vi kommer därför att främja omfattande initiativ för att skapa starka datadrivna miljöer för grundläggande livsvetenskaplig forskning.

• Forskningsmiljöer inom datadriven precisionsmedicinsk forskning: Vi kommer att främja molekylär forskning av människors hälsa, såsom genomik (tillsammans med Genomic Medicine Sweden), mikrobiom, proteomik, en-cellsteknologier och andra nya profileringsverktyg för prover från biobanker, kliniska laboratorier och kliniska experiment med målsättningen att göra hälsooch sjukvården mer effektiv. En viktig utgångspunkt är skapandet av miljöer för pilotprojekt inom klinisk laboratoriediagnostik och projekt som syftar till att koppla samman molekylär information med klinisk data.

Specifika mål:

• För att underlätta uppbyggandet av starka forskningsmiljöer kommer vi att koppla samman infrastrukturen med starka forskare eller strategiska forskningsprojekt. Vi avser att fortsätta utveckla SciLifeLabs forskningsmiljöer i Stockholm och Uppsala men även nationellt. För att uppnå detta utökas Research Community Programs (RCP) och andra initiativ för att främja ett ökat nationellt nyttjande av SciLifeLabs infrastruktur med fokus på tre breda forskningsområden inom datadriven livsvetenskap. Dessa initiativ kommer att stärka

• Forskningsmiljöer inom datadriven miljöforskning,

SciLifeLabs färdplan 2020-2030 – version framtagen till SciLifeLabs nationella hearing, 20 september 2019

biologisk mångfald och exposomforskning: Vi kommer att intensifiera SciLifeLabs engagemang inom miljöforskning och ekologi, inklusive biologisk mångfald, evolution, klimatförändringar och effekterna av miljöfaktorer på människors hälsa (exposom).

7

Målområde 3. Säkra kunskap och kompetens.

Regeringen har som ambition att Sverige ska vara en ledande life science-nation. Sveriges internationella konkurrenskraft är helt beroende av kompetens och intellektuellt kapital, dvs att vi kan attrahera, rekrytera och bibehålla de bästa forskarna.

Inom SciLifeLab Fellows-programmet har sedan starten 2010 rekryterats omkring 25 internationellt renommerade unga toppforskare som nu startat sina karriärer i Sverige, framförallt vid värduniversiteten i Stockholm och Uppsala. Programmet kommer vidareutvecklas tillsammans med värduniversiteten och det nationella Wallenberg Center for Molecular Medicine (WCMM) programmet för att garantera att Sverige skapar attraktiva miljöer i hela landet för nyrekrytering och för att kunna bibehålla de starkaste forskarna.

Den kanske viktigaste tillgången inom SciLifeLab är den personal som genom ett exceptionellt engagemang och värdefull kunskap vägleder forskare och projekt genom de teknologier som SciLifeLabs faciliteter tillhandahåller. I nära dialog med universiteten där all personal är anställd avser vi att utforma definierade och attraktiva karriärvägar för SciLifeLabs facilitetsforskare, specialister och tekniska experter.

Morgondagens snabba framsteg inom life science, miljö och medicin kommer även att kräva nya metoder för ett säkerställa ett livslångt lärande kring nya teknologier inom akademin, men även inom industri och sjukvårdssektorn. Det är vårt ansvar

som nationellt center för molekylära livsvetenskaper att säkra kunskapsspridning om de teknologier som nyttjas och utvecklas inom SciLifeLab till det större forskarsamhället genom riktade fortbildningsinsatser.

Specifika mål:

• Tillsammans med värduniversiteten rekrytera interna-

tionella toppforskare till Sverige via SciLifeLab Fellowsprogrammet och andra strategiska rekryteringar som stärker svensk life science. Detta kommer utföras i samarbete med andra rekryteringsinitiativ inom life science runtom i landet, t ex Wallenberg Center for Molecular Medicine (WCMM) programmet.

• Stödja universitetens arbete med att utveckla förutsägbara

karriärvägar och gynnsamma förhållanden för de facilitetsforskare, specialister och experter som är knutna till SciLifeLabs nationella forskningsinfrastruktur.

• Öka mobiliteten av experter mellan sektorer och interna-

tionella aktörer genom utveckling av utbytesprogram med institutioner runtom i världen och nya doktorand- och postdoc-program vid värduniversiteten.

• Öka tillgången på fortbildning och träningstillfällen, med specifikt fokus på läkemedelsutveckling, bioinformatik och data-driven livsvetenskap, för forskare från alla sektorer.

Målområde 4. Samverka mellan sektorer och över gränser.

Att möta de stora utmaningarna inom life science kräver en samlad insats från hela life science-sektorn, inklusive en ökad samverkan mellan discipliner och sektorer. Framförallt krävs nya modeller för samarbete och tvärvetenskaplig forskning mellan akademin och andra aktörer i vårt samhälle. SciLifeLab skapar nya miljöer för samarbete mellan akademi, industri och sjukvård och samlar kompetens från verksamheter som annars ej hade kopplats samman. Det växande inflytandet av digitala verktyg som maskininlärning och artificiell intelligens inom life science ställer också krav på en ökad dialog med redan existerande nationella initiativ. Utmaningarna med att utveckla innovationer inom sjukvården bygger på utvecklingen av nya arenor för samarbete mellan grundforskare och kliniska forskare.

Som en teknikcentrerad organisation erbjuder SciLifeLab även möjligheten till etablering av testbäddsmiljöer och referenslaboratorier i samverkan med teknologiföretag. Dessa möjligheter kommer att främja SciLifeLabs tillgängliga kapaciteter, locka

8

internationell synlighet, investeringar, innovation, kunskap och konkurrensfördelar.

Specifika mål:

• Stärka samarbetet och förbättra kunskapen om och

tillgången till SciLifeLab-infrastruktur för användare inom industri, sjukvård och övriga forskande verksamheter i Sverige.

• Skapa världens främsta akademiska testbed-miljö för utveckling av molekylära verktyg för life science i samarbete med industrin.

• Agera som en nationell ingång för vetenskapligt samar-

bete och utbyte med andra framstående life science-organisationer runtom i världen, t ex EMBL, Broad Institute, Francis Crick Institute, NIH, RIKEN, EU Life, Genomics England etc.

SciLifeLabs färdplan 2020-2030 – version framtagen till SciLifeLabs nationella hearing, 20 september 2019

Målområde 5. Skapa kapaciteter för translation och innovation.

SciLifeLab skapar utmärkta förutsättningar för att vidareuveckla grundläggande forskningsrön till applikationer och innovationer inom industri och sjukvård. SciLifeLab har en lång historik av translationell innovation, exemplifierad genom våra många samarbeten med läkemedelsindustri, biotech/medtechbolag och teknologileverantörer. Ett flertal spin off-bolag har sprungit ur SciLifeLabs forskningsmiljö genom åren och utöver dessa har många av våra translationella initiativ drivits i nära samarbete med sjukvård (t.ex. Genomic Medicine Sweden, GMS) och industri (t.ex. Center for Translational Microbiome Research). Flertalet av dessa initiativ drivs genom våra translationella plattformar: Drug Discovery & Development (DDD) samt Diagnostics Development (DD).

för att omvandla grundläggande akademiska forskningsrön från hela landet till innovativa läkemedelskandidater.

Specifika mål:

• Fokuserad translationell diagnostikutveckling inom DD plattformen i samverkan med GMS och de kliniska genomik-center som etableras vid samtliga medicinska universitet i Sverige.

• Nyttja erfarenheterna från GMS till att bygga andra

diagnostiska teknologier och innovationer mellan akademi och sjukvården.

• Expandera läkemedelsutvecklingsplattformens kapacitet

att fungera som en brygga mellan akademi, sjukvård och industri, genom kompetensbyggande inom nya terapeutiska modaliteter, bättre integration med det svenska innovationssystemet och nya samarbets- och finansieringsmodeller för samverkan mellan industri och akademi.

DD plattformen tillhandahåller service och expertis kring utveckling, validering och implementering av DNA-sekvenseringsteknologier för translationella och kliniska forskningsprojekt, kliniska prövningar och diagnostikutveckling. DDD plattformen är en viktig tillgång

Målområde 6. Koordinera ett nationellt ramverk för datadriven life science.

Life science-forskning blir allt mer datakrävande. Under hela livscykeln för data, från projektplanering, dataproduktion, dataanalys, datadelning, till publicering och återanvändning av data, är forskare beroende av infrastrukturer och tjänster i form av kompetens, avancerad bioinformatik och datahantering.

SciLifeLabs Data Center och bioinformatikplattform NBIS (National Bioinformatics Infrastructure Sweden) stödjer redan många delar av livscykeln för data men kan med ökad koordinering med andra nationella aktörer inom området (t.ex. SNIC (Swedish National Infrastructure for Computing), SND (Swedish National Data Services) och Sveriges universitet) bygga upp ett mer omfattande stöd till life science dataanvändning i Sverige.

internationella standarder för datadelning, till exempel FAIRprinciperna och GDPR. Vi avser även att driva på utvecklingen av life-science driven datavetenskap och ett bättre nyttjande av nationella och internationella resurser inom området.

SciLifeLab strävar efter att få en ledande roll som en nationell tjänsteleverantör för livsvetenskapsdata och koppla samman befintliga dataresurser, både nationellt och internationellt. Vi avser att i samverkan med Vetenskapsrådet och URFI bygga nya resurser för livsvetenskapsdata med en nationell räckvidd som tillhandahåller avancerad och tillgänglig infrastruktur, tjänster och stöd för bioinformatik och data. Eftersom data är en av universitetens mest värdefulla och långsiktigt bestående produkter som resulterar från SciLifeLab, måste vi tillsammans säkerställa att dess värde för det vetenskapliga samhället maximeras. Dataproducenter och forskare behöver ett brett spektrum av tillgängliga verktyg och tjänster som också följer riktlinjer från finansiärer och tidskrifter, och sker i enlighet med

• Öka tillgången och användningen av data genererad inom

Specifika mål:

• Utveckla, förvalta och leverera toppmodern IT-kapacitet till våra serviceplattformar och forskare, samt tillhandahålla expertis om datahantering, bioinformatik och IT-processer rörande forskningsdata.

• Förnya forskningstraditioner genom att utöka användningen av och tillgång till internationella databanker, standarder för metadata och datainfrastrukturer.

SciLifeLab genom protokoll och ”good data practice” för ökad transparens och reproducerbarhet inom svensk life science-forskning.

• I samverkan med lärosäten och andra aktörer bidra till

utvecklingen av IT-lösningar som underlättar lagring, delning och analys av åtkomstkontrollerad känslig information så som till exempel humana DNA sekvenser och relaterad klinisk data.

• Göra Sverige till en ledande nation inom datadriven forsk-

SciLifeLabs färdplan 2020-2030 – version framtagen till SciLifeLabs nationella hearing, 20 september 2019

ning, genom att utveckla och använda nya metoder och mjukvaror för hantering av stora mängder data, som till exempel AI för bildhantering.

9

Avslutande kommentarer Vi hoppas att ni funnit detta dokument intressant och användbart. Vår avsikt har varit att beskriva planerna för SciLifeLab och dess avnämare för nästa 10-års period. Vi ser fram mot att få era kommentarer på våra långsiktiga planer och vi tar gärna emot ytterligare förslag på teknologier, forskningsområden och delar i dokumentet som vi bör utveckla vidare. Vi kommer att använda er feedback för att förbättra dokumentet och göra det till ett publikt strategidokument liksom även för att sammanställa en kortare 4-årig plan inför nästa forskningsproposition.

Våra viktigaste förslag kan sammanfattas enligt följande:

• Finansiering till all infrastruktur i Sverige måste

säkerställas, inklusive nationella forskningsinfrastrukturer.

SciLifeLab hoppas att kunna expandera och fortsätta utveckla den nationella infrastrukturen inom life science, med placering där den har störst möjlighet att utvecklas och göra nytta.

• En fortsatt finansiering av långsiktiga strategiska

SciLifeLab-miljön är väsentligt. Det är av största vikt att vi använder den nationella infrastrukturen för att möjliggöra strategiska forskningsinitiativ samt säkerställa att dessa initiativ har tillgång till den infrastruktur som behövs.

Inom SciLifeLab planerar vi särskilt för nya satsningar på datadriven forskning inom cellbiologisk grundforskning, precisionsmedicin och miljö/biodiversitet.

• Vi avser att skapa nya möjligheter för translationell forskning och innovation på nationell nivå, inklusive samarbete med privat sektor. En viktig utgångspunkt för detta samarbete är bildandet av en nationell plattform för läkemedelsutveckling och diagnostik.

• Ytterligare ett viktigt fokusområde är en ökad koordinering

av alla delar inom livscykeln för den data som produceras inom SciLifeLab, inklusive datahantering, användandet av biologisk data i storskaliga analyser och skapandet av ny kunskap utifrån redan existerande data.

forskningsområden (SFO) i synergi med infrastrukturen i

Frågor till hearingens deltagare 1. På vilket sätt kan SciLifeLab bidra specifikt till er verksamhet/sektor/organisation när det gäller utvecklingen av life science i Sverige?

3. Vad skulle du påstå är SciLifeLabs viktigaste uppdrag gentemot svenska forskningsekosystemet?

2. Finns det viktiga komponenter eller ansvarsområden där SciLifeLab bör göra mer än vad som framgår i Färdplanen?

10

SciLifeLabs färdplan 2020-2030 – version framtagen till SciLifeLabs nationella hearing, 20 september 2019