Scanmast nyhetsbrev nr 2 by Scanmast

SCANMAST NYHETSBREV NR.2 – 2018

LIGHT+BUILDING Mässa i Frankfurt

DE GLOBALA MÅLEN För hållbar utveckling

SÄKERHETEN

i första hand hos SSAB

RÖRBRYGGOR hos Setra sågverk

KUNSKAP ATT BYGGA MORGONDAGEN

INNEHÅLL s. 3

LEDARE

s. 4

SÄKERHETEN I FÖRSTA HAND

s. 5

FN:S GLOBALA MÅL

s. 6

HÅRKULLORNA FRÅN VÅMHUS

s. 7

SETRA SÅGVERK

s. 8

MÖT LARS MONTELIUS

s. 10

SCANMAST BELYSER NORGE

s. 11

LIGHT+BUILDING I FRANKFURT

Sedan uppkopplingen av Sverige, som startade på 50-talet med radiooch TV-vågen, har vi burit tekniken i våra master. Idag jobbar vi i hela Norden och är en komplett samarbetspartner i teknikprojekt för samhällsbyggare. Våra kontor finns i Mora och Oslo.

Layout och produktion, Sahlsa kommunikation 2018.

NYHETSBREV NR. 2 – 2018

VD´N HAR ORDET

STOLTHET – IDAG OCH IMORGON Det är lätt att bli bedrövad av att följa nyhetsflödet kring utvecklingen av samhället idag. Det får mig att tänka lite i termerna ”Det finns ingen nästa gång, det är nu eller aldrig” – citat okänd. När jag då konstatera att vi inom Scanmast sedan starten jobbat hållbart i olika led känner jag mig stolt. Denna stolthet ska vi alla inom företaget känna. För att även framledes ha denna stolthet kvar kommer vi fortsätta på den inslagna vägen för att ytterligare lyfta fram vad vi redan gör idag och ska göra mer av framåt för att bidra till FN:s Globala mål. Läs mer om de Globla målen på sidan 5. Ett företag och tillika kund till Scanmast som prioriterar hållbarhetsfrågor högt på agendan, vilket vi uppskattar, är Setra Group. Under våren har vi genomfört ett projekt med våra kundanpassande konstruktioner för rörbryggor åt Setra Trävaror Sågverk i Skinnskatteberg, läs om projektet på sidan 7. Helhetslösningar med våra rörbryggor som bas är ett koncept som vi utvecklat på grund av att vi såg en ökad efterfrågan från våra industrikunder på komplexa installationer. Våra kunders utveckling är en viktig del av Scanmast produkt- och projektutvecklingsprocess. En annan del av omvärldsbevakningen är den som våra medarbetare gör på de mässor Scanmast besöker eller ställer ut på. I år besökte vi Light+Building-mässan i Frankfurt, den ledande belysningsmässan i Europa. Vill du veta mer om de senaste trenderna inom belysning, tveka inte att höra av dig till någon av våra säljare.

Snart är det semester och även vi på Scanmast tar ledigt och håller stängt veckorna 29-31. Innan jag själv tar semester så besöker jag Almedalen för att tillsammans med branschkollegorna i Föreningen Trådlös Bredbandsinfrastruktur, FTBI, prata hur alternativa tekniklösningar kan vara kostnadseffektiva för bredbandsutbyggnaden i otillgängliga områden. Är du nyfiken på ämnet och vill delta på någon av FTBI:s rundabordssamtal, hör av dig till mig. Till sist vill jag passa på att tacka kunder, medarbetare och samarbetspartner för en bra vår och önska trevlig sommar. Ann-Charlotte Andersson, VD ann-charlotte.andersson@scanmast.com

SSAB OXELÖSUND

KUNSKAP ATT BYGGA MORGONDAGEN

SÄKERHETEN I FÖRSTA HAND På SSAB:s produktionsanläggning i Oxelösund tillverkas grovplåt från 4 mm och uppåt. Anläggningen är den enda i Sverige som har en hel produktionslinje, från råvaror till valsad plåt. Verket producerar ca 790 000 ton grovplåt per år och 90% av produktionen exporteras.

mrådet för anläggningen är stort,

något vi på Scanmast satsat hårt på

enormt stort säger Mats Ronell, projektledare Scanmast. För att

för att möta det ökade behovet av dess tjänster. Detta projekt tillsammans

belysa och täcka in hela området krävs det 135 stycken belysningstorn där belysningsarmaturen sitter på höjden 22 meter i genomsnitt.

Det åligger enligt lag anläggningsägaren att vara ansvarig för säkerheten kring de belysningstorn och master som finns i anläggningsägarens ägo. Detta är en av anledningarna till att SSAB tagit hjälp av Scanmast för att på bästa sätt upprätthålla

med SSAB är ett bra exempel på det. Vi har sedan i mitten av april och fyra veckor framåt haft två besiktningsmän på plats som har gått igenom alla 135 belysningstorn. Allt kring tornen har dokumenterats. Hur ser fundamenten ut, finns det ev. påkörningsskador, gått igenom alla flänsbultar, letat efter eventuella sprickbildningar i ramben, zinkskiktet mäts, granskat alla fästen till belysningen. All data dokumenteras noga och tillsammans med dokumentationen lämnas ett åtgärdsförslag. I åtgärdsförslaget finns ett system för vad som behöver åtgärdas först och vad som inte är lika akut. I detta projekt ingår även att vi positionerar alla torn och lägger in alla koordinater i SSAB:s eget dokumentationssystem. På detta sätt vet

säkerheten samt säkerställa driften och undvika kostsamma driftstopp på

dom exakt var varje torn står och vad som är monterat i respektive torn.

HÖGT SÄKERHETSTÄNK Många av dessa master är ganska nya men det är även ett större antal som har några år på nacken. Med tanke på den utsatta miljön för masterna och framförallt säkerheten för de som vistas på området bör masterna kontinuerligt besiktas och underhållas.

anläggningen. – Vi har i detta fall hjälpt till med översyn av tornbeståndet. SSAB har väldigt stort fokus på säkerheten och som entreprenör till SSAB har vi, Scanmast, genomgått två säkerhetsutbildningar hos SSAB för att få tillträde och utföra arbete på området, säger Mats.

“

SSAB har tagit hjälp av Scanmast för att på bästa sätt upprätthålla säkerheten samt säkerställa driften och undvika kostsamma driftstopp på anläggningen.

EXTREM MILJÖ I denna stålmiljö utsätts vissa av tornen för extremt onormala påfrestningar från bland annat havet och även från den industriella miljön. Våra tillståndskontroller är till för att förebygga och garantera en trygg arbetsmiljö, så att SSAB kan fortsätta hålla sin höga säkerhetsnivå, avslutar Mats.a

SATSNING Tillståndskontrollen skedde bla med hjälp av skylift.

Mats fortsätter; tillståndskontroller är

Mats Ronell, projektledare.

Besiktningsman Thomas Cans ser över flensbutlar.

Besiktningsman Fredrik Hällsten i färd med att kontrollera fästerna till belysningen.

FN:s GLOBALA MÅL

NYHETSBREV NR. 2 – 2018

DE GLOBALA MÅLEN

FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

Den 25 september 2015 antog FN:s medlemsländer Agenda 2030, en universell agenda som inrymmer de Globala målen för hållbar utveckling. De 17 Globala målen har i sin tur 169 delmål och 230 indikatorer.

e Globala målen och Agenda 2030 är den mest ambitiösa överenskommelsen för hållbar utveckling som världens ledare någonsin har antagit. I begreppet hållbar utveckling integreras de tre dimensionerna av hållbarhet: social, ekonomisk och miljömässig. Med de Globala målen har världens ledare förbundit sig till att uppnå tre fantastiska saker fram till år 2030; att avskaffa extrem fattigdom, att minska ojämlikheter och orättvisor i världen och att lösa klimatkrisen. Med hjälp av de Globala målen är vi den första generationen som kan utrota fattigdomen, och den sista som kan bekämpa klimatförändringarna. HUR TOGS DE GLOBALA MÅLEN FRAM? Framtagandet av de Globala målen och Agenda 2030 har letts av FN:s 193 medlemsländer. Den transparanta processen som ledde fram till de Globala målen är unik i FN:s historia. Den har genomförts tillsammans med representanter från regeringar, privata sektorn, forskare och civilsamhället över hela världen, och 10 miljoner människor gav sin röst genom MyWorld2015. HUR SKA ARBETET MED DE GLOBALA MÅLEN FÖLJAS UPP? FN har tagit fram 230 indikatorer för att mäta resultatet för de Globala målen på global nivå. Varje land ska i sin tur ta fram nationella indikatorer och metoder för att mäta arbetet. För Sveriges del är det Statistiska Centralbyrån (SCB) som kommer att få ett uppdrag av regeringen att ta fram nationella indikatorer. Varje medlemsland i FN får själva välja om de vill rapportera

hur de ligger till för att nå målen vid FN:s högnivåforum för hållbar utveckling (HLPF), som hålls i New York varje år. Sverige lämnade in sin första rapport under HLPF i juli 2017. VARFÖR ÄR DET VIKTIGT ATT ALLA KÄNNER TILL DE GLOBALA MÅLEN? Eftersom de Globala målen gäller alla 7 miljarder människor som lever på jorden, är det första steget för att de ska bli verklighet att alla vet om att de Globala målen finns. Om alla känner till målen så kan vi tillsammans samla kraft för att göra dem till verklighet. Individer och organisationer kan också ställa krav på regeringar och företag utifrån sin kännedom om målen. VAD BETYDER HÅLLBAR UTVECKLING? Begreppet hållbar utveckling skapades av FN:s världskommission för miljö och utveckling år 1987 och gavs följande definition: ”Hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.” En hållbar utveckling bygger på tre dimensioner: det sociala, miljön och ekonomin. De Globala målen innefattar alla tre dimensioner.a Källa: www.globalamalen.se

“

Med hjälp av de Globala målen är vi den första generationen som kan utrota fattigdomen, och den sista som kan bekämpa klimatförändringarna.

KUNSKAP ATT BYGGA MORGONDAGEN

HÅRKULLORNA FRÅN VÅMHUS

När drottning Viktoria av England skulle göra sig vacker satte hon på sig hårsmycken gjorda av Våmhuskullan Martis Karin Ersdotter. I Skottland hade kullan lyckats få drottningen som kund.

artis Karin Ersdotter var en framgångsrik hårkulla, som

smyckestillverkarna kallades, och hade till och med eget visitkort. Hon var bara en av hundratals kvinnor från byn Våmhus i norra Dalarna som under 1800-talet vandrade runt i Europa, Ryssland och Amerika och sålde smycken av människohår. I kyrkböcker är det dokumenterat att det från 1860 till 1880 gick 2 733 resor från Våmhus församling. Vid den tidpunkten hade bygden 475 hushåll. På varannan gård fanns det en eller flera hårkullor. HÅRKULLOR UTOMLANDS Köpmannen Olof Andersson berättar i ett brev hem till Sverige att vart han än åker i Europa så träffar han Våmhuskullor. I S:t Petersburg bodde ständigt 30–40 personer från Våmhus. Ännu fler fanns i Finland, Norge, England och Skottland. På några platser fanns också mer stadigvarande Våmhuskvarter, exempelvis vid Bolsjoj Prospekt i S:t Petersburg, Marlsarlstradde och Schulenstrasse i Riga och på Hornsgatan i Stockholm. Kvinnorna gav sig ofta ut på hösten, efter att skörden i byn hade bärgats. De gick hundratals mil till fots, ibland hade de tur och fick skjuts. I enstaka

människohåret haft en speciell betydelse, ofta ceremoniell. I Sverige har också

TRADITIONEN LEVER VIDARE

hår sparats från avlidna som minne. Var hantverket att göra hårsmycken från början uppstod är oklart. En teori är att uppfinnarna var arbetslösa perukmakare och frisörer i Frankrike. I början användes tagel. Traditionen tros ha spridits från Frankrike till övriga Europa. Smyckena gjordes, och görs fortfarande, med en speciell knyppelteknik. Hårstrån knyts samman med blylod över en träställning. När mönstret är klart kokas håret och formas till broscher, ringar eller halsband och ibland blomstertavlor och uppsättningar.

familjer från generation till generation. I ett försök att bevara traditionen har hårarbete sedan ett par år tillbaka införts i årskurs 6 i Våmhus skolor, och projektet har fått stöd från EU. I dag finns ett drygt tjugotal unga kvinnor från Våmhus som kallar sig hårkullor och kan hantverket. Under sommaren finns några av dem på Gammelgården och Hemslöjden i Våmhus i norra Dalarna för att visa hur de arbetar.a

STORA INKOMSTER Pengarna måste ha lockat både kvinnorna att ge sig ut i världen, och männen att uppmuntra affärsresorna. En hårkulla kunde på 1860-talet sända hem 2 000 riksdaler. Det var enorm summa jämfört med 15–20 riksdaler som masarna och kullorna vanligtvis lyckades spara efter ett halvår av herrarbeten. Inkomsterna från hårarbetena översteg under flera år den totala inkomsten från byarnas jord- och skogsbruk samt korghantverk. Det vet man från anteckningar i bygdens kyrkoböcker.

fall, och när de hade råd, kunde de åka ångbåt. Vandringarna kunde fortgå fram till nästa skördesäsong, men många kom inte hem förrän efter flera år. KÄNDA FÖR SIN SKICKLIGHET Hur affärerna än gick för kullorna från Våmhus så var de vida kända för sin skicklighet. Smycken, lösa flätor och hårvalkar blev på modet i Europa i början av 1800-talet. I alla tider och i olika kulturer har

“

En teori är att uppfinnarna var arbetslösa perukmakare och frisörer i Frankrike.

Hårarbetestekniken har alltid förts vidare i

NYHETSBREV NR. 2 – 2018

SETRA SÅGVERK

SETRA SÅGVERK Scanmast fick i början av året uppdraget att leverera och montera rörbryggor till Setra Trävaror sågverk i Skinnskatteberg.

etra sågverk har anor från tidigt 1900-tal och i takt med sågverkets

expansion och moderniseringar har över tid gamla träförädlings- och torkutrymmen blivit överbyggda av till exempel nya torkanläggningar. Istället har de gamla torkutrymmerna börjat nyttjas som ”katakomber” för bland annnat fjärrvärme-, sprinklers- och elförsörjning mellan byggnaderna berättar Johan Frost, projektledare Scanmast. 200 METER RÖRBRYGGOR Han fortsätter; Dessa ”katakomber” behöver på grund av söndervittring rivas och läggas igen. Istället ska vi lyfta upp och låta fjärrvärmen gå på rörbryggor åtta meter upp i luften, på så sätt kan sågens stora truckar röra sig obehindrat på marken. Totalt kommer 200 meter rörbryggor att byggas. Tack vare bra planering så har driften av sågverket kunna fortlöpa under arbetets gång. SKRÄDDARSYDDA LÖSNINGAR I detta projekt har vi skräddarsytt allting efter sågverkets behov, konsoler, pendelskenor m.m. Tidsplanen var tre månader. Vi startade i början av mars och avslutade i slutet av juni avslutar Johan.a

“

Tack vare bra planering så har driften av sågverket kunna fortlöpa under arbetets gång.

Projektgruppen fr vänster: Göran Kihlman, fälttekniker, Håkan Bälter, konstruktör, Johan Frost, projektledare, Jonas Gref, fälttekniker. Saknas på bilden gör Håkan Karls, fälttekniker.

KUNSKAP ATT BYGGA MORGONDAGEN

LARS MONTELIUS

MÖT LARS MONTELIUS - NYBLIVEN PENSIONÄR Namn: Lars Montelius Ålder: 65 år Familj: Gift med Marie. Tillsammans över 42 år. Sönerna Anders 41, Erik 37, Hans 34. Fem barnbarn. Äldsta är 16 och yngsta 1 år. Bor: Orsa Intressen: Det mesta med motorer Aktuell: Nybliven pensionär

Lars Montelius har varit med från starten på Scanmast och räknas utan att överdriva till inventarierna. Det finns ingen som inte har en relation med Lars, alltid nära till ett skratt och någon finurlig kommentar. Nu går Lars i pension och vi träffade honom för att prata om livet och hur han ska spendera sina dagar som pensionär.

om den äkta Orsa-pojk jag är så älskar jag Dalarna. Jag är född på Ön i

t.ex väggar ska stå och var avloppsrören kommer upp. Men rätt blev det med hjälp

jag till att vara projektledare för byggnation av vindmätningsmaster och mastbyten åt

Orsa och har bott större delen av mitt liv i Orsa. Under 70-talet tävlade jag i rally

av teodolit och längdmätare. Det var ett kul projekt och ett bevis på att digitaliseringen

EON. I EON-projekten har jag skött allt från första kontakt, rekognosering, framtagning

för Mora MK runt om i Nedre Norra regionen och på 90-talet fortsatte tävlandet med folkrace. Motorintresset har funnits med

har hållit på ett tag.

av handlingar, bygglov, utförande, underlag för slutbesked, ekonomin och slutdokumentation m.m, alltså hela vägen

sedan barnsben men även naturlivet ligger mig nära om hjärtat och då helst fiske och

militärförläggning som skulle flyttas från Gardemoen för att ge plats för nya flygplatsen. 1998–2000 jobbade jag åt Betongarbeten Green & Ekström avd. Norge och var arbetsledare på större byggen för

långa skoterturer. Fina varma sommardagar blir det en hel del turer med båten på Orsasjön, det är en Roys Skiboat -65 med en Chrysler V8. Vintertid är det längd, slalom och långfärdsskridskor som utövas med

1995–1998 var jag i Norge åt Skanska AS och byggde bl.a. delar av Rena Leier,

familjen. Tycker även om att ut och resa.

form, armering och gjutning bland annat var jag med och byggde södra läktaren på Ullevål-stadion i centrala Oslo.

YRKESLIVET

SCANMAST

Efter studierna började jag på Skanska i Stockholm och jobbade där mellan 1974-75 som pinnpojke. 1975 började jag i Mora som utsättare och under de 22 åren jag jobbade på Skanska Mora så var jag platschef i 20 år. Att fått vara en del av etableringen och Skanskas hela resa i Mora under 22 år var oerhört intressant. I dagens samhälle är det mycket prat om digitalisering. Jag kommer ihåg när vi byggde vårdcentralen på Saxnäs 1985 så hade jag en lite handdator (HP-41CX med en liten skrivare) som jag matade in alla koordinater i på t ex vägghörn, pelare, avloppsrör m.m. som jag räknat fram manuellt från ritningarna och som jag då fick ut längder och riktningar ur. Ingen på bygget trodde att det skulle bli rätt utan alla profiltrådar som annars spändes upp över arbetsområdet för att markera var

– 6 november 2000 började jag som projektledare på Wibe i det affärsområde som då gick under namnet Master och där fick jag en av grundarna till Scanmast som chef, Anders Särström. Jag var projektledare med ansvar mot Tele2 och dess 3G-utrullning. Under min tid på Wibe tog jag fram mallar för bl.a. budgetpriser och slutkostnader samt rutinbeskrivningar för utförande av projekt. – 2009 köptes affärsområdet Master ut från Wibe av två anställda och ytterligare två externa personer och då bildades bolaget Scanmast. Jag trivdes väldigt bra med mitt jobb och såg en intressant framtid i det nya bolaget. Jag fortsatte att vara projektledare för Tele2:s 3G- och även en del 4G-projekt fram till 2012. 2013 gick

från start till klart. VILKA ÄR SCANMASTS STÖRSTA UTMANINGAR INOM DE NÄRMASTE ÅREN? Jag vet väl inte om det är direkt en utmaning men en stor del av mastbeståndet i Sverige är från 50-, 60- och 70-talet så nybyggnationen kommer troligtvis inte att öka men däremot behövs det bytas ut eller underhållas. Scanmast har byggt upp både erfarenhet och nyckelkompetens genom åren inom detta område så det känns bra VAD KOMMER DU SAKNA MEST FRÅN ARBETSLIVET? Vi är ett bra gäng som jag kommer att sakna. Det kommer inte att bli lugn å ro direkt. Det finns hur mycket som helst att göra, saker jag lagt undan i flera år tills jag blir pensionär. Det står bl.a en Alfa Romeo (Bertone) hemma i garaget som behöver en genomgång av motor och växellåda. Sen ska jag ut och resa med Marie, tillbringa mycket tid med alla barnbarnen och ut och fiska med min 91 åriga mor.a

FLYTTBAR BELYSNINGSMAST

MAST Enkla inställningsmöjligheter Höjd 12m Dimensionerad för 1m² i toppen på mast Ref.vind 26m/s

EL Service uttag, 16A + 230V 16A intag 3 st 230V uttag tidstyrda med astrour IP67

FUNDAMENT Totalvikt, 3200kg Mått 1500x1500x600 Ingjutna lyftankare Flyttbar med truck

Vill du veta mer om vår flyttbara belysningsmast? Kontakta Marco eller Anders så berättar dom mer.

MARCO TUOKKO 070-267 78 03 marco.tuokko@scanmast.com ANDERS KARLSSON 070-267 78 33 anders.karlsson@scanmast.com

SCANMAST AB +46 (0)250 29 200 792 95 Mora Landsvägen 49 scanmast.com

KUNSKAP ATT BYGGA MORGONDAGEN

SANDVIKA FJORDPARK

SCANMAST BELYSER NORGE Bild: Bar Bakke

Scanmast har genom åren levererat belysningstorn till ett tjugotal idrottsarenor i Norge. Det senaste projektet pågår just nu i Sandvika mellan Oslo och Asker. Bærum kommune har gjort en stor satsning på att skapa ett aktivitetsområde för aktiviteter året runt. Scanmast fick tillsammans med Osram uppdraget att förse fotbollsstadion som ligger i detta område med nya belysningstorn.

igurd Dale, säljchef Norge säger: Detta är ett väldigt kul och enormt

Sandvik fjordpark betyder mycket för samhället här i Bærum.

I och med att det är ett gigantiskt projekt med så många olika aktörer i gång samtidigt på olika områden så har största utmaningen för oss varit att med korta ledtider och med extremt tighta tidsintervaller få masterna på

AKTIVITETSOMRÅDE

plats. Vi har använt oss av våra välbeprövade

intressant projekt på olika sätt. Utbyggnaden av Kadettangen till att bli

Sandvika Fjordpark kommer att innehålla aktiviteter för alla årstider. Simning, cykling, löpning, fiske för att nämna några sommaraktiviter och på vintern kommer det att finns möjlighet att bland annat åka skidor, isfiska och skridskoåkning. Kommunen har använt sten- och jordmassor från tunnelbygget som har pågår runt staden för att fylla ut och bygga på halv ön. Projektet Sandvika Fjordpark beräknas slutföras sommaren 2018.

“ Sigurd Dale inspekterar tornen innan de lyfts på plats.

DELTA-TORN

Utbyggnaden av Kadettangen till att bli Sandvik fjordpark betyder mycket för samhället här i Bærum.

Delta-torn i detta projekt, närmare bestämt fyra stycken 22 meter höga för att hålla belysningen på plats avslutar Sigurd.a

LIGHT+BUILDING

NYHETSBREV NR.2 – 2018

LIGHT+BUILDING

DIGITAL FRAMTID MÖTER DESIGN

Mässan Light+Building i Frankfurt adresserar morgondagens teman. Scanmast var på plats för att botanisera bland innovativa produkter inom belysning, elteknik samt byggautmatisering från 2700 utställare.

om en del av Scanmasts ständiga arbete att hålla en hög kunskapsnivå så besöker företaget varje år

Light+Building-mässan i Frankfurt. I år var det Stefan Myhr, Sigurd Dale, Anders Karlsson och Marco Tuokko som var på plats. VÄRLDSLEDANDE MÄSSA Light+Building är världens ledande mässa för branschen - sammanlagt 2 714 utställare från 55 länder lanserade sina senaste produkter på världsmarknaden. Sammantaget besökte mer än 220 000 personer från 177 länder mässan under fyra dagar.

BELYSNINGSSEGMENT Ett centralt fokus på Light+Building i år var de senaste designtrenderna på belysningsmarknaden. Totalt var det cirka 1650 företag som visade hela sitt spektrum av produkter och tjänster inom belysningssegmentet. Tillverkare presenterar sina senaste produkter för teknisk belysning och lampor i en mängd olika versioner och för alla applikationer. Schreders visade bland annat lösningar för 5G där sändarna tillsammans med kameror är inbyggnda i stolparna för gatubelysningen. Philips hade i sin stora monter fokus på LED-strålkastare för sportanläggningar.a

“

Sammantaget besökte mer än 220 000 personer från 177 länder till mässan under fyra dagar.

MORA

OSLO

SCANMAST AB Box 121 SE-792 22 MORA, Sweden Kontor: +46 (0)250 29 200 scanmast.com BESÖKSADRESS: TransQ

Sellihca

Qualified

Certified

Landsvägen 49 792 95 Mora