Page 1

En tidning från Sveriges Bergmaterialindustri

# 120 • November 2012

StorMPD – blir de effektivare?

Han siktar högt

Europa tävlar i hållbar täktmiljö Nytt publikrekord på höstens branschdagar Mobilt maskinstopp – kan rädda liv och lem

med avancerad mätteknik

Ökad satsning på forskning

Ministerintervju

Specialsiktar med ny teknik


Effektivare krossning med CA-serien Sandviks långa erfarenhet av tillverkning av slitdelar för krossar har lett fram till CA-serien, en konkurrenskraftig serie krossplattor och mantlar av hög kvalitet, som möter dina krav på funktion, prestanda och livslängd. CA-serien passar till käftkrossar i C-serien och konkrossar i GP-serien. Uppnå optimerad krossning och produktivitet med Sandviks CA-serie! Slit- och reservdelar: tel 026-26 21 71, orderdesk.se.construction@sandvik.com

SANDVIK MINING AND CONSTRUCTION SVERIGE AB 811 81 SANDVIKEN TEL 026-26 20 00

www.construction.sandvik.com


K ro s s o r d e t

johan a. lundberg

Krossordet Stenkoll

#120 Innehåll

Ansvarig utgivare Björn Strokirk

Redaktör Tomas Skagerlind

Projektledare Joakim Heise

Art Director Karin Sundin

Reporter Niclas Kindvall Layout & repro Sundin Reklamstudio AB Omslagsbild Johan Lindqvist från Spiker mäter det mesta från luften. Repor taget läser du på sidan 42. Foto: Johan Lindqvist Prenumerationsärenden joakim.heise@sbmi.se  Hör av dig till Joakim om du vill ha tidningen eller om du inte vill ha fler nummer. Annons/Marknad Patrik Swenzén patrik@annonshuset.se Philip Otter philip@annonshuset.se Adress SBMI, Box 556 84, 102 15 Stockholm    Hemsida www.sbmi.se  Tryck Edita Västra Aros

Övriga medverkande detta nummer: Johan A. Lundberg, Eva Edberg, Bo Hansson, Anna Hållams Vad vill du läsa om i tidningen? Har du några tips till redaktionen? Mejla till oss på stenkoll@sbmi.se Under 2012 ges Stenkoll ut vid tre tillfällen. Stenkoll ges ut av SBMI, bergmaterialindustrins branschorganisation. SBMI tillvaratar branschens intressen mot samhällets beslutsfattare och stöder medlemmarnas utbildning, kvalitetsarbete och kompetensutveckling.

sid

17

Lötens grustäkt på Munsö i Mälaren har varit i bruk sedan 1870-talet. I dag är täkten även ett paradis för sportfiskare och friluftsfolk.

5 ledaren Några inledande ord från Björn Strokirk, vd på SBMI. 6 anslagstavlan och nyhetsflödet

17 Före bra men efter bäst På Munsö i Mälaren visar Jehander att täktverksamhet och rörligt friluftsliv mycket väl kan existera och utvecklas sida vid sida.

10 fokus på StorMPD Med färre MPD-län ska prövningen av miljöfarliga verksamheter bli mer kvalificerad och dessutom effektivare. Kommer det löftet att infrias?

21 Vägen som är mödan värd I budgetpropositionen anslås extra miljoner till infrastruktur och till forskning. Stenkoll har bland annat pratat med infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd.

14 Miljöjuridik Advokat Bo Hansson på Mannheimer Swar tling i Malmö frågar sig vilken myndighet som bevakar den sammantagna nyttan av nya täkter?

25 Mer pengar till forskning och innovation Vinnovas generaldirektör Charlotte Brogren om öronmärkta kronor till gruv-, mineral- och stålforskningen.

16 fina priser i Bryssel Bergmaterialindustrins europeiska paraplyorganisation UEPG delar ut ett miljöpris där svenska bidrag är nominerade.

27 Digitalt framtidsprojekt När pappershanteringen blir elektronisk sparar alla aktörer i branschen både tid och pengar.

28 Besöksrekord på branschdagen Med drygt 180 delegater från bergmaterialindustrin på plats blev höstens branschdag den hittills mest välbesökta. Läs referatet från Jönköping. 40 Mobilt maskinstopp Det gemensamma projektet mellan SBMIs krossutskott och Chalmers om utvecklingen av ett mobilt maskinstopp har hunnit ytterligare en bit. 42 Högtflygande planer Spiker AB har tagit sig in på ett område där tekniken tycks ha stått still. Möt Johan Lindqvist som med fötterna på jorden ändå mäter från ovan. 46 I nästa nummer Tre nummer av Stenkoll 2013. Lite av innehållet i kommande nummer. Ar tikel om specialsiktar med ny teknik är flyttad till nästa nummer i mars 2013. krossordet # 120

3


maskin mekano

Ls 903 Ny tredäckare från Maskin Mekano Maskin Mekanos 900-serie är 2000-talets dominant inom svensk sortering. Med sin höga kapacitet och stora flexibilitet har den vunnit respekt inom en mängd olika verksamheter. Nu lanserar vi den med tre däck. Med ett helt nyutvecklat drivpaket till sikten. Med vibrationsmatare. Med flyttbart stup för att förenkla sållbyten.

NU 3 ÅRS I GAR ANT

• • • • •

Äkta eldrift Enkel, öppen och robust konstruktion Suverän kapacitet Enkla sållbyten Tre års garanti

Maximal produktion. Minimalt strul.

Ring oss idag för kalkyl, demo, offert eller leasingförslag Calle Smedenman 0709-508271, Daniel Smedenman 0709-508270, Conny Nilsson 0709-508276

Maskin Mekano AB, Box 9083, 550 09 Jönköping, 036-31 74 00, info@maskinmekano.se, www.maskinmekano.se


Ledare

Så får vi säkrare täkter

God arbetsmiljö är helt konkurrens­ neutralt – ingen vinner på att konkurrenten drabbas av allvarliga personskador. Här är det lätt att samverka. Ni kan i detta nummer av Stenkoll läsa mer om ett bra projekt som flera företag inom SBMI drivit med stöd av SBUF: Mobilt Maskinstopp. Om dessa hade varit branschstandard sedan länge hade nog flera liv kunnat räd-

Vi vill alla att våra arbetskamrater ska kunna gå hem friska vid 65 års ålder.”

behov av tillträdeshinder – t ex vägbom som endast behöriga får passera – berörs.

das. SBMI hoppas att de blir standard snarast. Ett annat projekt handlar om säkra rutor på maskiner i täkt. Trots att det finns rutiner för hur sprängsalvor ska hanteras, händer det att odetonerat sprängämne, så kallade dolor, detonerar när man gräver i salvan eller när skut ska knackas sönder. SBMI har medverkat till att det skapas en standard för dolsäkra rutor och SBMI kommer att verka för att maskintillverkarna använder dem.

SBMI vill även ihop med medlemmar och bergsprängare förtydliga goda rutiner för upphandling och kontroll av sprängtjänster. Det finns ett brett spektrum av bergsprängningsentreprenörer och SBMI ska så långt som möjligt uppmuntra kvalitet och säker hantering. Om det trots allt döljer sig dolor i salvan så är det viktigt att medarbetare vet hur de kan upptäcka dolan. Därför kommer kursen Produktion I nästa år att förlängas och en halvdag ägnas åt dolor.

Annan tung processindustri använder webbaserad information och kunskapskontroll som utmynnar i SSG-entrépass. Utan sådant pass får man inte åka in i anläggningen. Hos oss kan privatkunderna köra rakt in och börja lasta sin släpkärra, medan barnen glatt leker tafatt mellan materialhögar och backande lastfordon. Säkrare täkter gynnar både oss och våra kunder. n Foto: Anna Hållams

F

ör många år sedan ansåg SBMI inte att man skulle arbeta med frågor som rör arbetsmiljö och säkerhet. Det borde vara en arbetsgivarfråga. Sedan dess har SBMI tänkt om totalt. Våra medlemmar är spridda på ett dussin olika arbetsgivarorganisationer – varav ingen har fokus på våra frågor. En säker bransch lockar fler duktiga och drivande personer till sig. Även ”små” skador som medför sjukfrånvaro kostar företaget pengar och produktionsbortfall. Vi vill alla att våra arbetskamrater ska kunna gå hem friska vid 65 års ålder. Säker täkt har många fördelar.

Kunskaper är grunden för ett säkert arbetssätt. SBMI håller för närvarande på att producera ett omfattande utbildningsmaterial som ska medverka till att nyanställda lär sig arbeta på ett säkert och bra sätt. Material ska till hösten publiceras på SBMIs hemsida i form av kortfilmer och PDF-filer om 4–6 sidor. Materialet kommer i januari 2014 att presenteras i kursen ”Säker maskinoperatör”. Även regler och rutiner är viktiga för säkerheten. En arbetsgrupp kommer under vintern att ta fram förslag till regler för kunder i täkt och förslag på hur man ska säkerställa att kunder som vistas i täkt har tillräckliga kunskaper om reglerna. Även ev.

Björn Strokirk, vd SBMI krossordet # 120

5


Anslagstavlan

Nyhetsflödet

Skriv gärna till oss på adressen: SBMI, Box 556 84, 102 15 Stockholm

vårens kurser 2013 Kom ihåg att anmäla er till vårens kurser: Säker Maskinoperatör, 17 januari Kursen omarbetas och återkommer 2014

Produktion I, 22-25 januari Målgrupp: Kursen vänder sig till arbetsledare och maskinoperatörer i grus- och bergtäkter samt i krossanläggningar. Deltagarna förutsätts ha minst ett års praktisk erfarenhet av arbete i bergmaterialindustrin eller angränsande verksamhet. Utbildningsmål: Ge grundläggande kunskaper i maskinkännedom och produktionsteknik på de vanligaste maskinutrustningarna. Ökad förståelse om arbetsmiljöfrågor och åtgärder för inre och yttre miljö. Anmälan: Senast 19 december 2012.

Produktion II, del 1 och 2, 19-21 februari samt 19-21 mars Målgrupp: Kursen vänder sig till arbetsledare, platschefer, produktionschefer eller motsvarande med helst tre års praktisk erfarenhet av arbete i bergmaterialindustrin eller angränsande verksamhet. Utbildningsmål: Ge fördjupade kunskaper om bergmaterialproduktionen och bergmaterialets geotekniska, produktionstekniska och miljötekniska förutsättningar. Ökad förståelse för användarnas krav på bergmaterial för olika användningsområden. Anmälan: Senast 24 januari 2013.

Bergsprängning för beställare, 14 mars Målgrupp: Kursen vänder sig till arbetsledare, platschefer, produktionschefer, inköpare och projektörer. Utbildningsmål: Öka kunskapen om och förståelsen för bergsprängning – borr och sprängteknik, fragmenteringsutfall, arbetsmiljö, avtal och upphandling samt transport och förvaring av sprängämnen. Anmälan: Senast 21 februari 2013

Effektiva skivsiktar för avfall Andersen Contractor AB har nyligen lanserat EcoStar skivsiktar som med en smart teknisk lösning är användbara för sortering av olika restmaterial. Skivsiktarna har ett patenterat system som gör att avfallsmaterialet inte täpper igen sikten eller fastnar runt drivaxlarna. Det medför ett konstant materialflöde och en hög kapacitet. Skivsiktarna skakar materialet vilket både förbättrar och snabbar på separeringen av material. Därmed ökar kapaciteten och en mindre siktyta behövs vilket sparar plats. Detta ger sammantaget både lägre drift- och underhållskostnader. EcoStar skivsiktar är en effektiv lösning för sortering av all slags avfall även byggavfall. Skivsiktarna anpassas efter typ och mängd av material som ska siktas. Kapaciteten ligger på upp till 200 ton per timme. Siktdäck finns med längder mellan 2 och 6 meter. Slutfraktion från 0–5 millimeter och upp till 350 millimeter. Som standard har sikten ett siktdäck. De kan också byggas i två däck för att få ut tre olika fraktioner, exempelvis 0– 0, 10–100, > 100 millimeter. Skivsiktarna finns i versioner som är stationära, lastväxlarmobila och bandburna. De kan drivas hydrauliskt från en kross eller med elgenerator, samt med dieselmotor i bandburet utförande. Maskinvikt från 2,5 ton i stationärt utförande.

Produktion II – förnyelse, valfri dag under Produktion II 2011 Målgrupp: Kursen vänder sig till arbetsledare, platschefer, produktionschefer eller motsvarande som någon gång under de senaste 10 åren gått hela Produktion II-kursen. Utbildningsmål: Ge fördjupade kunskaper om bergmaterialproduktionen och bergmaterialets geotekniska, produktionstekniska och miljötekniska förutsättningar. Ökad förståelse för användarnas krav på bergmaterial för olika användningsområden. Anmälan: Senast 24 januari 2013

Praktisk maskinhantering, 22 mars Kursen utgår 2013

Anmäl er på sbmi.se eller eposta till: kansliet@sbmi.se

6

krossordet # 120

Nygammal aktör i branschen I augusti i år slutfördes sammanslagningen av de två koncernerna WSP Group plc och kanadensiska Genivar. Fusionen innebär att Genivar förvärvade samtliga aktier i WSP. Efter sammanslagningen blir det nya företaget ett av de starkaste globala konsultföretagen i branschen med en omsättning på cirka 13 miljarder svenska kronor samt 14 500 medarbetare på mer än 300 kontor på alla kontinenter. – Med Genivars kompetenser inom gruvnäring och naturresurser kan vi utveckla våra tjänster inom dessa områden på den svenska marknaden. Dessutom ökar potentialen betydligt för att exportera vår egen specialistkompetens till nya marknader, däribland Kanada. Det kan till exempel vara projekt inom järnvägar, brobyggen och övrig infrastruktur, säger Rikard Appelgren, VD för WSP Europe och WSP Sverige.


smart och ekonomisk. nya volvo med eco-läge. Upplev tryggheten hos Sveriges största maskinleverantör. Överlägsen support med över 40 serviceställen och 200 mobila enheter över hela landet.

full garanti i två år omtanke *Gäller om du tecknar serviceavtal vid köp av ny maskin innan 31 december 2012. Läs villkor på www.swecon.se/garanti

vid köp av ny maskin* + CareTrack som standard Alla Volvo grävmaskiner är utrustade med telematiksystemet CareTrack för bättre planering och smartare arbete. Minska kostnaderna. Maximera lönsamheten.

+ ECO-läge Volvos unika, prisbelönta ECO-läge har sofistikerad styrteknik med som bidrar till upp till 5 % av maskinens förbättrade bränsleförbrukning utan prestandaförlust.

+ Bättre effektivitet med steg 3B Volvos steg 3B-motor i kombination med förbättrad hydraulik ger minst 12 % ökning av bränsleeffektiviteten och kortare cykeltider för förbättrad prestanda.

Auktoriserad återförsäljare av Volvo anläggningsmaskiner Swecon Anläggningsmaskiner, Box 55, 631 02 Eskilstuna Växel: +46 (0)16 42 95 00 www.swecon.se

Det stannar inteVolvos vid Volvos kraftfulla, bränsleeffektiva och miljövänliga D-serie-bandgrävare. Det stannar inte vid kraftfulla, bränsleeffektiva och miljövänliga D-serie grävmaskiner. MedMed ett oslagbart servicenätverk över 500 personer påän fler40änorter 40 orter i landet fler200 än 200 ett oslagbart servicenätverk med med över 500 personer på fler i landet samtsamt fler än mobila enheter ovanpå det, vi tillduattoch du din ochverksamhet din verksamhet får support den support och omtanke mobila enheter ovanpå det, så sersåviser till att får den och omtanke ni behöver. Hålluppdaterad dig uppdaterad om Swecon och Volvos utbud på www.swecon.se ni behöver. Håll dig om Swecon och Volvo Construction Equipments utbud påoch vår www. facebook.com/swecon. webbplats www.swecon.se och följ oss på www.facebook.com/swecon.


Nyhetsflödet Pristävling ska främja biologisk mångfald Den 6 november presenterades vinnarna av den regionala deltävlingen av det internationella programmet Quarry Life Award 2012. Förstapriset, en check på 5 000 euro, gick till Mats A Larsen för sitt projekt ”Efterbehandling av Bjørntvet – En hållbar framtid för en bergtäkt”.

I juryns motivering står det bland annat att det vinnande bidraget ”presenterar många idéer på efterbehandling av kalkstensbrottet i norska Brevik på ett mycket kommunikativt och begripligt sätt. Kreativt och ändamålsenligt länkar Mats A Larsen samman det lokala samhällets tillväxt med omgivningens befintliga flora och fauna”. The Quarry Life Award är en internationell tävling som riktar sig till studenter och unga forskare, med det huvudsakliga syftet att främja biologisk mångfald. Bakom arrangemanget står den internationella byggmaterialkoncernen HeidelbergCement, där bland annat de svenska byggmaterialproducenterna Cementa och Jehander ingår. Tävlingen löper parallellt i 18 länder och drygt 300 projektförslag skickades in. Under året har sedan ett antal utvalda projekt pågått i Norge och Sverige och dessa har utvärderats av en skandinavisk jury. De tre bästa bidragen presenterades av studenterna vid prisceremonin som genomfördes i Sollentuna, norr om Stockholm. – Tävlingen stimulerar våra anläggningar att samarbeta med lokala universitet och högskolor, säger Karin Comstedt Webb, som arbetar med hållbarhetsfrågor inom HeidelbergCement Northern Europe och är

Vinnarna, från vänster, övre raden: Håkan Johansson, Jesper Svensson, Markus Sydenham, undre raden: Johanna Sunde, Mats A Larsen och Emelie Nilsson. David Alvunger saknas på bilden. ansvarig för Quarry Life Award i Norge och Sverige. – Vi vill stärka acceptansen och förbättra förståelsen för vår verksamhet, samtidigt som vi givetvis ska öka kunskapen om hur man bättre förenar täktverksamhet med naturvärden – de är inte varandras motsatser. Andra pris, 3 000 euro, gick till David Alvunger, Håkan Johansson, Emelie Nils-

son, Johanna Sunde och Jesper Svensson med projektet ”Ökad biologisk mångfald i täkter genom utveckling och förbättring av habitat”. Tredje pris, 1 500 euro, gick till Markus Sydenham med projektet ”Bevarande av solitära bin samtidigt med täktutvidgning”. Den globala prisutdelningen kommer att äga rum i tyska Heidelberg den 13 december 2012.

HÅRT ARBETE HAR ETT NAMN

Make your own way

8

krossordet # 120

www.olofsfors.se

Tel 0930-311 40


Problemfri avvattning sedan 1960

www.roxx.se

Grindex AB • Box 7025 • 174 07 Sundbyberg • Tel: 08-606 66 00 • Fax: 08-745 53 28 • www.grindex.com • marketing@grindex.com

DIN SAMARBETSPARTNER PÅ SIKTMEDIA! Egen produktion, stort lager och snabba leveranser! Sidspänningsplåt

SPG Kilbult

Lokomokrok

Stålgaller

Självbärande gummisiktduk

Sidoinfästningslist gummi/T-bult

Mittnedhåll, gummi

SPG Y-länk

Tel växel: 08–504 106 00 Fax: 08–504 106 10 E-post: info@spgab.se Hemsida: www.spgab.se Adress: Förrådsvägen 6, 137 37 Västerhaninge Postadress: Box 118, 137 22 Västerhaninge

Annons SPG 184x125.indd 1

2011-11-01 12.59 krossordet # 120

9


StorMPD

Katarina van Berlekom ser flera fördelar med den nya organisationen men luftar också några farhågor.

Effektivt eller ineffektivt med färre MPDer? Sedan den 1 juni i år ligger ansvaret för länsstyrelsernas prövning av miljöfarliga verksamheter på tolv av landets 21 länsstyrelser. I övriga län har miljöprövningsdelegationen dragits in. Syftet är att prövningen av miljöfarliga verksamheter ska bli mer kvalificerad och effektiv. Men är det verkligen en förändring till det bättre? Text: Tomas Skagerlind Foto: Anna Hållams och Örjan Leek illustration: Eva Edberg

T

idigare fanns det en miljöprövningsdelegation, MPD, vid samtliga 21 länsstyrelser. Men i december 2011 tog regeringen beslut om en ny organisation med tolv miljöprövningsdelegationer istället för 21. På så sätt skulle uppgifterna koncentreras till ett mindre antal så kallade StorMPDer eller koncentrationslänsstyrelser. Ett system som är igång sedan i somras. En förklaring till varför 21 MPDer nu har blivit tolv är bland annat att det gamla systemet ansågs ineffek-

10

krossordet # 120

tivt. Handläggningstiderna var, i vissa delar av landet, alldeles för långa. Bergmaterialbranschen har därför länge velat ha en ny organisation som är mer effektiv.

Snabbare med specialisering Lars B Nyberg, chefsjurist på länsstyrelsen i Härnösand, berättar mer: – I huvudsak är regeringens syften med koncentrationsreformen att öka effektiviteten, se till så att vi får en mer enad rättstillämpning och därtill att på ett mer tydligt sätt klargöra

länsstyrelsens och delegationens olika roller, säger han. För att arbeta med regeringsuppdraget har de tolv koncentrationslänsstyrelserna formerat sig i en grupp bestående av en representant för varje länsstyrelse. Gruppen består av några MPD-ordföranden, några chefer för länsstyrelsernas miljöfunktioner och några MPD-miljösakkunniga. – De tolv delegationerna har även fått ett särskilt samverkansuppdrag som läggs fast direkt i förordnings-


StorMPD

foto: Örjan Leek

texten. Delegationerna ska där samverka i gemensamma handläggningsfrågor. Uppdraget i förordningen får i stora delar sägas sammanfalla med regeringsuppdraget, men avser ett fortlöpande samverkansarbete, fortsätter Lars B Nyberg.

Förenkla och förbättra Katarina van Berlekom, enhetschef för Rambölls miljöenhet samt ledamot i SBMIs samhällsutskott, tycker att det finns flera fördelar med den nya organisationen. – I branschen har det pratats om att vi måste förenkla, förbättra och rationalisera systemet med miljöprövningsdelegationerna, eftersom det gamla systemet aldrig fungerade riktigt bra. Det är till exempel bra att hanteringen nu koncentreras till några få personer med bättre sakkunskap och som därmed bedömer alla ärenden på ett mer likartat sätt, säger hon. – Men det finns även en del farhågor med färre antal MPDer. Jag är bland annat orolig för att länsstyrelserna inte får tillräckligt med resurser, vilket i så fall kan göra att handläggningstiderna, som redan i dag är långa, blir än längre, säger Katarina van Berlekom. Från det att ett företag lämnat in sin ansökan om täkttillstånd kunde det tidigare dröja upp till 15 månader i genomsnitt innan länsstyrelsens MPD hade avgjort ärendet. En förklaring till de långa handläggningstiderna var att länsstyrelsernas resurser för rådgivning, handläggning av tillstånd och tillsyn av verksamheten har varit alltför begränsade, både vad gäller erfarenhet hos de som handlägger täktansökningar och antalet handläggare.

Enhetliga villkor SBMI efterlyser att likartade sakförhållanden ska bedömas på ett likartat sätt. För att dra sitt strå till stacken har SBMI bland annat tagit fram en handbok med vägledning för innehållet i ansökan och MKB samt skriften ”Enhetliga rimliga villkor för täktverksamhet”. – Det behövs nog en inkörningsperiod men på längre sikt tror jag i alla fall att MPDerna kommer att jobba mer likartat vilket gör systemet mer

Lars B Nyberg, chefsjurist på länsstyrelsen i Härnösand. rättvist. Det finns ju alltid ett tolkningsutrymme, vilket gör att man ibland bedömer på olika sätt. Men har vi färre MPDer så gör det tolkningarna mer likartade, säger Katarina van Berlekom. Lars B Nyberg håller inte med om att det gamla systemet skulle ha varit orättvist. – Jag vill mena att vi redan tidigare höll sådan koll på praxis att lika fall i allt väsentligt hanterades lika. Mer kontroversiella tillstånd överklagas regelmässigt och jag vill mena att ändringsfrekvensen och bedömningsgrunderna för tillåtligheten på det stora hela håller sig på samma nivå, delegationerna emellan, säger Lars B Nyberg.

Tag fram standardmall Däremot håller han med om att det fanns olikheter i hur ett tillstånd typiskt sett brukar se ut. – Villkorsregleringen skilde sig åt i alltför stor utsträckning. För att komma tillrätta med det har vi påbörjat ett arbete med att ta fram en standardmall för täkttillstånd. Syftet är inte att ersätta tillståndsprövningen med ett standardiserat mallbeslut utan snarare att använda motsvarande villkorsnivå i sådana fall där omständigheterna i det enskilda fallet inte

En stor anledning till att vi inte hinner hantera ärenden i önskad omfattning är att vi tvingas ägna tid åt komplettering av alltför bristfälliga ansökningar.” föranleder en annan reglering. – Regeringen har satt ett krav på oss att ett ärende ska vara klart inom sex månader från det att ansökan är komplett. Vi skärper kraven på oss själva genom att tiden framöver ska räknas från när sista komplettering inkommer eller, om ansökan inte behöver kompletteras, från den dag ansökan kommer in, säger Lars B Nyberg.

Gemensamma nivåer Lars B Nyberg anser också att delegationerna måste hitta gemensamma nivåer när det gäller vad en ansökan ska innehålla och hur omfattande och djupgående en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) bör vara. – I samarbetet kring regeringsuppdraget har stort fokus legat på hur miljöprövningsprocessen kan effektiviseras. Vilket jag tycker är några av de viktigaste övervägandena och åtgärderna i den delen. Lars B Nyberg vill också se en satsning på ett bra material som berättar vad en ansökan och en miljökonsekvensbeskrivning måste innehålla. – En stor anledning till att vi inte hinner hantera ärenden i önskad omfattning är nämligen att vi tvingas ägna tid åt komplettering av alltför bristfälliga ansökningar, säger han.

fakta Sedan den 1 juni i år är det bara tolv av landets 21 länsstyrelser som har rätten att göra miljöprövningar. I övriga län har MPD dragits in. Syftet med det nya systemet är att uppgifterna ska koncentreras till ett mindre antal länsstyrelser och på så sätt effektivisera hanteringen.

De tolv miljöprövningsdelegationerna finns i Stockholm, Uppsala, Örebro, Östergötland, Kalmar, Skåne, Halland, Västra Götaland, Dalarna, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten.

L äs mer o m enhetlig a rimliga villkor p å sbmi.se

krossordet # 120

11


SBMI vill att handläggningsrutinerna ska förenklas med tydligare krav på vad en ansökan ska innehålla och att kompletteringar inte bör ske i så många omgångar. Även här har SBMI tagit fram en vägledning för sina medlemmar, "Täkthandboken", som gör att de ska kunna komma in med kompletta ansökningar.

Oberoende prövning? Finns det risk för att prövningen ändå inte blir lika oberoende som den är i dag, eftersom beredning och MPD nu kommer att arbeta mer integrerade? – Delegationens oberoende har ifrågasatts från såväl verksamhetsutövarperspektiv som från företrädare för miljöskyddsintressen. Märkligt nog tar kritik från båda håll samma utgångspunkt. Å ena sidan hävdas att delegationerna inte kan frigöra sig från länsstyrelsernas allmänna uppdrag som regionala länsutvecklare. Å andra sidan hävdas samtidigt att det är länsstyrelsepersonal med tillsynsuppgifter som bereder fram de förslag till beslut som delegationerna sedan, okritiskt, fattar beslut om. Personligen har jag alltid upplevt denna kritik som obefogad, från båda håll, säger Lars B Nyberg. I det nya systemet ska länsstyrelsen yttra sig tillsammans med övriga remissmyndigheter när en ansökan kungörs. Lars B Nyberg har svårt att ha någon uppfattning om i hur stor utsträckning länsstyrelserna kommer att utnyttja den möjligheten. – Men i mer kontroversiella fall kan det nog förväntas ske. I framtiden kan det därför förväntas bli mer tydligt att delegation och länsstyrelse L äs mer o i övrigt inte alltid har samma syn i prövm: T ä k t handbok ningsärenden. n e

n på e d l e m ssidorna

sbmi.se m

Yttrande över Miljödepartementets promemoria Den 31 oktober i år skickade SBMI in ett remissvar på förslag till nytt kap 6 i miljöbalken, om MKB och samråd. Yttrandet gällde Miljödepar tementets promemoria Identifiering, beskrivning och bedömning av miljökonsekvenser och innehåll bland annat flera förslag på regelförenklingar. Tre exempel på dessa förenklingar var : 1. Gränsen för när en täktverksamhet kan antas medföra betydande miljöpåverkan (BMP) ligger lågt när det gäller årsproduktion, över 25 000 ton per år vilket i praktiken motsvarar en sprängning och cirka två veckors borrning och krossning per år. SBMI anser att gränsen i förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar istället bör bestämmas till en årlig produktion över 100 000 ton. 2. Återvinning av externa schaktmassor klassas som avfall men bör betraktas på ett annat sätt. Det ska inte vara svårare att ha schaktmassor i täkten än utanför. 3. For tsatt drift i en befintlig täkt bör inte kräva utredning av alternativa lokaliseringar annat än då täkten är lokaliserad till en plats där det föreligger motstridiga markanvändningsintressen eller det sökta tillståndet innebär betydande utökning av verksamhetsområdet.

12

krossordet # 120


miljöjuridik

Vilken myndighet bevakar den sammantagna nyttan av nya täkter? Vid en miljöbalksprövning ställs ett exploateringsintresse mot ett eller flera bevarandevärden. Regelmässigt är det enkelt att identifiera de lokala skador eller olägenheter som uppkommer i anledning av den ansökta verksamheten. Nyttan är däremot sällan lokal.

F

ör grustäkter och bergtäkter som kan leverera helkrossmaterial, är nyttan snarast regional. För kalkbrott är den i princip nationell. Nyttan av en ny täkt är inte endast knuten till miljön (typ mindre utsläpp till luft på grund av kortare transporter eller att helkross ersätter importerad sjösand). Nyttan kan även vara av samhällsekonomiskt slag. Medan myndigheterna tävlar om att bevaka bevarandeintressena saknar man i dagens miljöprövningar ofta en myndighet som ser till den sökta täktverksamhetens samlade nytta. Tillståndsprövningen riskerar därmed att bli obalanserad. gästkrönikör: bo hansson

Två delar i prövningen

En miljöbalksprövning består av två delar där den första delen utgörs av en tillåtlighetsprövning vid vilken bland annat den valda lokaliseringen prövas. Vid miljöbalkens tillkomst och några år därefter prövades til�låtligheten för en rad olika verksamheter av regeringen. För dessa verksamheter var miljödomstolens tillståndsprövning alltså begränsad

Prövningen måste utformas så att en så allsidig sammanvägning som möjligt av olika hänsyn kan åstadkommas.”

14

krossordet # 120

Mannheimer Swartling i Malmö, är ansvarig för byråns miljörättsgrupp i Öresundsregionen samt medlem i Climate Change-gruppen.

till att bedöma verksamhetens omgivningspåverkan och vilka villkor som skulle gälla för verksamheten. I förarbetena till den dåvarande bestämmelsen i miljöbalken uttalas i fråga om regeringens tillåtlighetsprövning bland annat att ”prövningen av vilken påverkan på omgivningen som kan tolereras i dessa fall rymmer inte sällan samhällsfrågor som bör lösas utifrån ett nationellt perspektiv. De bedömningar som ska göras omfattar ytterst politiska ställningstaganden. Ofta kan enskilda intressen ställas mot allmänna intressen, eller olika allmänna intressen mot varandra.

Prövningen måste utformas så att en så allsidig sammanvägning som möjligt av olika hänsyn kan åstadkommas. Regeringen bör ha de bästa förutsättningarna att inom ramen för uppställda normer göra de allmänna och samlade lämplighetsöverväganden som krävs i dessa särskilda ärenden.”

Regeringsprövningen Den obligatoriska regeringsprövning­ en fick stor betydelse för vindkraftsutbyggnaden i Sverige. Under 2003 förklarade regeringen, trots att miljödomstolen rekommenderat det motsatta, en vindkraftpark i fjällvärl-


Det aktuella Bunge­ målet visar att intresse­ avvägningen vid tillåtlig­ hetsprövningen kan vara så svårbedömd att det i det närmaste utbryter anarki bland tillstånds­ myndigheterna.” den tillåtlig trots att den låg inom ett av riksdagen beslutat riksintresseområde enligt 4 kap. 1 – 2 §§ miljöbalken. Riksintresseområdet omfattar hela fjällkedjan. Det säger sig självt att alla geografiska avsnitt av denna inte är lika bevarandevärda ur natur- respektive friluftslivssynpunkt. Det krävs dock ett nationellt perspektiv för att se detta, vilket miljödomstolen saknade. Något år senare beslutade regeringen att tillåta 30 vindkraftverk i ett naturreservat, tillika ett Natura 2000-område. Naturvårdsverket, länsstyrelsen, Kammarkollegiet och naturvårdsorganisationerna motsatte sig självfallet projektet. Det skyddade området var dock 90 000 hektar stort och naturvärdena högst skiftande inom området. Genom att delta i rättstillämpningen kunde regeringen i ett konkret fall visa att vindkraftsutbyggnaden är ett så angeläget allmänt intresse att den inte ens stoppas av naturreservat eller Natura 2000-områden. Vid miljöprövningen omfattar prövningsmyndighetens avvägning både allmänna och enskilda intressen. De allmänna intressena kan vara såväl riksintressen som lokala eller regionala intressen. Vid avvägning mellan olika (och oförenliga) riksintressen på samma plats gäller att företräde ska ges åt ”det eller de ändamål som på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushållning med marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt.”

Nästan anarki Det aktuella Bungemålet visar att intresseavvägningen vid tillåtlighetsprövningen kan vara så svårbedömd att det i det närmaste utbryter anarki bland tillståndsmyndigheterna. När man följer denna olyckliga utveckling kan man sakna en tillåtlighetsprövning ifrån regeringens sida, en prövning som ser den enskilda täktfyndighetens betydelse för den nationella cementförsörjningen. Samma sak gäller för övergången från grus- till bergtäkter. Här saknar man en regering som inte bara formulerar politiska mål om bevarande av grusåsar utan även är beredd att, genom att delta i rättstillämpningen, visa hur svåra avvägningar ska göras i konkreta fall när nya tätortsnära helkrossproducerande bergtäkter ska miljöbalksprövas. n

Anlita Krosskonsult!

Vi bygger kompletta anläggningar med kross- och kringutrustning. Service, reparationer och ombyggnader. Vi tillhandahåller slitdelar och reservdelar till krossar och sorteringsverk. Uthyrning av mobila krossar, sorteringsverk och generatorer, allt ifrån enskilda maskiner till kompletta kundanpassade linjer. Kontakta oss! Ring för mer information: Mobil: 070-6260122 • Tel: 0370-14055 andreas@krosskonsult.se • www.krosskonsult.se

Skydda banden

krosskonsult.indd 1

2012-09-14 15:23

inför vintern!

Vendigs Huv 6800 fungerar som dammkapsling, snö-regn och vindskydd över transportbandet. Huven är självbärande, inga stödbågar behöver monteras.Tvåvägsöppning. Du kan gå in var som helst på bandet. Tillverkas av varmgalvaniserad stålplåt. Enkel att montera. Ring oss så berättar vi mera!

® Tel 0511-173 60 • www.vendig.se • info@vendig.se krossordet # 120

15


internationellt

Sedan slutet av 1990-talet har UEPG, paraplyorganisationen för de europeiska branschorganisationerna, delat ut Sustainable Development Awards för att uppmärksamma viktiga projekt inom hållbar utveckling. Dessutom är det ett sätt för organisationen att upprätta en databas med lyckade exempel för andra att dra lärdom av. Text: Niclas Kindvall

Svenska bidrag tävlar i Europa N fakta Svenska representanter i UEPG Björn Strokirk – UEPGs generalförsamling Niklas Skoog, Jehander – styrelseledamot Monica Soldinger, Swerock – miljöutskottet och tekniska utskottet Thomas Blomgren, NCC Roads – arbetsmiljöutskottet Jan Bida – tekniska utskottet

16

krossordet # 120

är UEPGs handplockade jury sammanträder i april nästa år för att utse vinnarna finns förhoppningsvis sex svenska bidrag med bland dem som tävlar om de prestigefyllda prisen. Resultatet presenteras den 18 september i Europaparlamentet i Bryssel. UEPG, bokstavskombinationen står för Union Européenne des Producteurs de Granulats, representerar bergmaterialindustrin och arbetar för att bevaka industrins intressen gentemot exempelvis lagstiftare och myndigheter inom EU. Organisationen bildades i Paris 1987, då med nio medlemsländer, och firade 25 år i somras – nu representerande 31 länder i Europa. – UEPG har ungefär samma roll i Europa som SBMI har i Sverige, berättar Monica Soldinger från Swerock, som sitter i UEPG:s miljöutskott. När EU ska fatta beslut, stifta lagar eller fastslå nya standarder är det viktigt att bergmaterialindustrin är representerad för att inte krav och regler ska bli orimliga.

Ger nya idéer UEPGs Sustainable Development Awards är viktiga för organisationen, säger Monica Soldinger. Dels för att fånga upp bra projekt som kan komma alla i branschen till del och ge oss

Monica Soldinger, Swerock nya idéer, dels är det ett sätt för bergmaterialindustrin att visa att man tar miljöfrågorna på allra största allvar. "En hållbar bergmaterialindustri för ett hållbart Europa" är också organisationens devis. Dessutom har UEPG nyligen tecknat ett intentionsavtal med IUCN – International Union for Conservation of Nature – världens äldsta och största miljöorganisation.

Första tävlingen 1997 – När det gäller tävlingen så promotar UEPG den hårt. Man uppmanar alla medlemsländer att komma in med bidrag, säger Monica Soldinger. Tävlingen avgjordes första gången 1997 och har sedan dess återkommit med några års mellanrum. De

De svenska bidragen 2013 SBMI ska verka för bidrag till UEPG senast 31 januari om: 1. Realtidsoptimering av krossar. Forskaren Erik Hulthéns utveckling av en unik teknik som gör det möjligt att styra konkrossar i realtid. 2. Kålleredstäkten: Operational excellence. 3. Kålleredstäkten: Biologisk mångfald. Jehander är först ut i Sverige med att implementera biologiska mångfaldsplaner. Planerna syftar till att skapa förutsättningar för ökad biologisk mångfald i företagets grus- och bergtäkter som är i drift. 4. En konstgjord sjö för spor tfiske på Munsö i Mälaren. Läs mer om detta projekt på nästa sida. 5. Råda sand. Rening av täktens vatten. 6. Mobilt maskinstopp. Läs mer om det på sidan 28.

inskickade bidragen tävlar i åtta kategorier: Bästa praxis efterbehandling, Bästa praxis miljö, Bästa partnerskap i lokalsamhället, Bästa praxis hälsa & säkerhet, Bästa mervärde för samhället, Bästa praxis operativt – process eller produktinnovation, Bästa praxis för återvunnen, marin eller tillverkad ballast samt en speciell utmärkelse för biologisk mångfald. n


Ett av de svenska bidragen:

Konstgjord sjö, Munsö

Bengt Haglund är ädelfiskansvarig i S. F. K. Pliggen och har jobbat hos Jehander i 50 år. Han har stor del i Laxsjöns succé.

Visst nappar det… Grus- och bergtäkter betraktas ofta som ett hot mot det rörliga frilufts­ livet. Men på Munsö i Mälaren visar Jehander att täktverksamhet och rörligt friluftsliv mycket väl kan existera och utvecklas sida vid sida. I ena änden av Lötens grustag pågår utvinning av bergmaterial. I den andra har Jehander, i samarbete med lokala fiske- och idrottsklubbar, skapat ett av de mest uppskattade utflykts- och rekreationsområdena i Ekerö kommun. Text & foto: JOHAN A. LUNDBERG

krossordet # 120

17


miljösamverkan

Fiskeklubben har iordningställt badstränder runt sjön, där vattnet är glasklart.

Olle Groth heter den nuvarande platschefen i Löten. En gång om året träffar han representanter för fiskeklubben Pliggen och diskuterar gemensamma frågor.

18

krossordet # 120

Vid Löten på Munsö i Mälaren, strax väster om Stockholm, har Jehander, som numera ingår i HeidelbergCement-koncernen, bedrivit utvinning av naturgrus sedan 1870-talet. Den absoluta merparten av allt material från täkten har i alla tider skeppats in till Stockholm för användning i olika bygg- och anläggningsprojekt. Från början skedde leveranserna med små segelskutor, så kallade sandkilar. Dessa ersattes så småningom av bogserbåtsdragna pråmar och på 1970-talet av moderna bulkfartyg som är självlossande.

Brytning på djupet Under 1960- och 70-talen var byggaktiviteten hög och efterfrågan på byggoch anläggningsmaterial rekordstor i Sverige. I Löten gick produktionen på högvarv och i början av 1970-talet inleddes grusbrytning under grundvattennivå i den nordligaste delen av täktområdet. Utvinningen inleddes i liten skala med en så kallad dragline eller slängskopa men skalades upp efter hand, varvid pontonburna utrustningar med högre kapacitet, så kallade Schwimmgreifers, togs i drift.

Vi satte ut 200 kilo odlad regnbåge i storlekar på mellan 8 hekto och 2 kilo.”

Den lilla vattenspegel som bildades kallades ”Pölen” men växte med tiden – både på längden, bredden och djupet. I dag är Pölen en stor sjö, cirka 900 meter lång och 100–200 meter bred och med ett största djup av 25 meter. Den är omdöpt till Laxsjön och har blivit centrum i ett successivt efterbehandlat område som i dag utnyttjas för fiske, bad, motion och rekreation. – Efterbehandlingen har utförts i mycket nära samverkan med den lokala sportfiskeklubben Pliggen och idrottsföreningen Munsö IF, som båda fått sätta sin prägel på miljön, berättar Lars Svensson, som är miljöchef hos Jehander.

Inplantering av ädelfisk Det var i mitten av 1990-talet som några medlemmar i fiskeklubben, som också jobbade hos Jehander, tog

Bengt Haglund kontakt med dåvarande platschefen Lars-Rune Myhrén och undrade om klubben kunde få möjlighet att arrendera området och plantera in ädelfisk i sjön. – Det ställde jag mig mycket tveksam till eftersom en del av området utnyttjades för grusbrytning. Tanken på att ha allmänhet som rörde sig fritt i området kändes inte klokt ur säkerhetssynpunkt, säger Lars-Rune Myhrén, som i dag har andra uppdrag inom Jehander.

Symbolisk summa Men klubbens medlemmar lyckades övertyga honom om att säkerhetsfrågorna gick att lösa. Klubben fick arrendera området för en symbolisk summa mot att man hjälpte till att ordna marken och hålla rent och snyggt i området. Den 31 augusti 1995 skedde den första högtidliga


L äs mer o m: efterbeh andling på sbmi.se m e d l e m ssidorna

I Lötens grustäkt på Munsö i Mälaren har Jehander utvunnit grus sedan 1870-talet. I dag är täkten även ett eldorado för sportfiskare och friluftsfolk.

utsättningen av ädelfisk i Laxsjöns glasklara vatten (siktdjupet är 8–10 meter). – Vi satte ut 200 kilo odlad regnbåge i storlekar på mellan 8 hekto och 2 kilo, berättar Bengt Haglund, som är ädelfiskansvarig i S. F. K. Pliggen.

Fiskare står i kö Han har tidigare arbetat 50 år i Lötens grustag innan han gick i pension och bor fortfarande i en av personalbostäderna vid infarten till täktområdet. Det är i en bod på hans tomt som medlemmarna betalar avgift när de ska fiska, bokar båtar och registrerar sina fångster när de åker därifrån. – Sedan 1995 har vi satt ut ny fisk varje år. Sedan år 2005 har vi förutom regnbåge även börjat plantera in Hornavanröding. Alla års- och fiskeavgifter vi får in går i princip till inköp av ny fisk, berättar Bengt Haglund. Klubben som i mitten av 1990-talet hade ett 60-tal medlemmar har i dag 500 medlemmar och är en av Sveriges största sportfiskeklubbar. – Människor står i kö för att få komma in men vi har dragit en gräns vid femhundra för att klara av det hela rent administrativt. Dessutom är det numera ett krav att nya medlemmar måste bo eller ha någon annan nära anknytning till Ekerö kommun, säger Bengt Haglund, när han stolt guidar Stenkoll runt i området kring Laxsjön.

Populärt utflyktsmål Han pekar och berättar. Där har fiskeklubben och Munsö IF med gemensamma krafter byggt en stor parkeringsplats. Där har man gjort i

Fina fisken är bärgad, konstaterar Pliggen-medlemmen Inka Wiberg från Färingsö.

ordning badplatser, både långgrunda och lite djupare. Där har man anlagt motionsspår och promenadslingor, murat grillplatser och snickrat vindskydd. Och runt sjön på strategiska platser finns byggda utedass och soptunnor utplacerade. Tömningen sköter klubbens medlemmar. – Skolklasser och scoutföreningar brukar komma hit och tälta. Och på somrarna kommer det inte bara hit folk med bil för att bada, utan båtfolket kommer också hit och lägger till vid strandremsan på utsidan. Eftersom vattnet i Laxsjön är mycket klarare än i Mälaren tycker man att det är härligt att bada här, säger Bengt Haglund.

Fina fisken Vid Stenkolls besök en vardagsförmiddag i oktober är det inga friskusar som badar. Hösten har börjat sätta eld på trädens lövverk och en blek sol kastar gnistor i sjön. Ja, inte bara i sjön utan även i en nyfångad laxforell på 1,7 kilo som Pliggen-medlemmen Inka Wiberg, pensionär från grannön Färingsö, just dragit upp. Hon har kommit hit i sällskap med grannen Nils Åke Westerlund.

Eftersom vattnet i Laxsjön är mycket klarare än i Mälaren tycker man att det är härligt att bada här.” Bengt Haglund

– Fiskeklubben har gjort det så himla fint i området. Jag brukar försöka åka hit en gång i månaden för det är så rofyllt och skönt. Och när besöken resulterar i fisk är det än roligare. Tre ädelfiskar får man max ta upp per gång, berättar hon. Den före detta platschefen i Löten Lars-Rune Myhrén, som en gång i tiden gick med på att arrendera ut en del av Löten till den lokala fiskeklubben Pliggen, ångrar ingenting. – Nej, de håller väldigt snyggt. Det är knappt man hittar en fimp eller något skräp någonstans. Löten med Laxsjön har blivit ett skyltfönster för Jehander och starkt bidragit till företagets goodwill både hos lokalbefolkning och myndigheter, säger han. n krossordet # 120

19


Stor satsning p책 infrast


truktur och forskning I den budgetproposition som regeringen överlämnade till riksdagen i september fanns flera positiva inslag ur bergmaterialindustrins synvinkel. Bland annat ökar anslagen till vägar och järnvägar kraftigt och dessutom öronmärks pengar till forskning inom gruv-, mineral-, och stålindustrin. Infrastrukturministern talar om rekordstora satsningar på såväl underhåll som investeringar och Vinnovas generaldirektör, med ansvar för forskning och innovationer, förutspår en ljus framtid för bergmaterialindustrin. Stenkoll har talat med Catharina Elmsäter-Svärd och Charlotte Brogren.

Foto: Anette Andersson

Foto: johan Ödman

Text: Niclas Kindvall illustration: Boel Ferm

Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd och Vinnovas generaldirektör Charlotte Brogren.

krossordet # 120

21


En överlägsen laguppställning

Med vår senaste värvning Atlas Copco Powercrusher kan vi nu erbjuda dig en total laguppställning, från borrutrustning som optimerar din fragmentering till krossverk och siktar som ger slutprodukt av hög kvalitet. Givetvis backar vi upp ditt lag med service och originalreservdelar för hållbar produktivitet. Läs mer på www.atlascopco.se


”Vi rekordsatsar på infrastrukturen” Foto: Kristian Pohl

Regeringens budgetproposition 2013 innehåller stora satsningar på landets infrastruktur. Rekordstora sådana enligt Catharina Elmsäter-Svärd. Anslagen till väg och järnväg ökar med 1,5 miljarder till 37,4 miljarder nästa år. Hur kommer detta påverka behovet av ballast under de närmaste åren jämfört med de föregående två åren? Blir det en ökning på grund av ökade underhållsinvesteringar och hur ser det ut gällande nysatsningar inom infrastrukturområdet? – Alliansregeringen genomför rekordstora satsningar på såväl underhåll som nyinvesteringar. Det är viktigt för att öka framkomligheten och minska sårbarheten i trafiken. Att spekulera i behovet av ballast vore att föregå trafikverkets mycket seriösa planering av varje enskilt objekt. Var i landet kommer staten att satsa mer och var satsar man mindre

Alliansregeringen genomför rekord­stora satsningar på såväl under­ håll som ny­ investeringar.” Catharina Elmsäter-Svärd

fakta Catharina Elmsäter-Svärd tillhör Moderata Samlingspar tiet och är infrastrukturminister sedan 2010. Dessförinnan har hon bland annat varit finanslandstingsråd i Stockholms läns landsting samt ordförande i såväl arbetsmarknadsutskottet som miljö- och jordbruksutskottet. Regeringen satsar 522 miljarder fram till och med 2025, säger Catharina Elmsäter-Svärd.

krossordet # 120

23


än de gångna två åren? – Vi rekordsatsar på infrastrukturen med målet om att den samlade lösningen, för hela Sverige ska bli så bra som möjligt. Därför får Trafikverket snart i uppdrag att återkomma till Regeringen med ett förslag på hur pengarna bäst används i hela landet. Är detta en tillfällig "kampanj" eller en nivå för infrastrukturinvesteringar och underhåll som man långsiktigt bör ligga på? – Detta är naturligtvis en seriös och viktig satsning. En diagnos av det svenska transportsystemet har varit nödvändig för att kunna fastslå vad som behöver göras, när det kan göras och vad det kostar. För första gången finns ett kompletterande kunskapsunderlag i form av den kapacitetsutredning som regeringen uppdrog åt Tra-

fikverket att göra våren 2011. Vi tar nu avstamp i kapacitetsutredningen och satsar 522 miljarder fram till och med år 2025. Har ministern några allmänna intryck av bergmaterialindustrin i sin helhet? Vikten av att få fram det material som behövs för utveckling och underhåll inom infrastrukturområdet? – Det är viktigt med god tillgång på material, särskilt i en tid då vi rekordsatsar. Utvecklingen inom bergmaterialindustrin är naturligtvis lika viktig som utvecklingen av andra beståndsdelar i infrastrukturkedjan. Ju mer vi tillsammans kan effektivisera och utveckla, desto mer kan vi åstadkomma för pengarna. n

från proposition till beslut Budgetpropositionen som finansminister Anders Borg den 20 september överlämnade till riksdagen är regeringens förslag till statsbudget för kommande år. Statskassan fördelas på 27 olika områden och inom dessa områden finns fler än 500 olika anslag. Ett anslag är en ekonomisk ram för en viss verksamhet. När budgetförslaget är lagt behandlas det i riksdagens utskott samtidigt som oppositionen har möjlighet att i sin tur lägga sitt budgetförslag, ibland kallat skuggbudgeten. Riksdagen fattar sedan beslut om budgeten i flera steg, under november bestäms hur stora utgifterna ska vara och inom vilka områden pengarna ska fördelas. De olika utskotten föreslår sedan hur pengarna ska fördelas på olika anslag inom utskottets verksamhetsområde. Utskottens förslag ska vara klara i december varpå riksdagen klubbar igenom de drygt 500 anslagen i budgeten. Regeringens ansvar blir att se till att besluten verkställs, detta gör man genom regleringsbrev till myndigheterna som anger verksamheternas mål och hur resultaten ska redovisas.


Extra anslag till forskning och innovation I Forsknings- och innovationspropositionen för 2013 öronmärker regeringen extra pengar till gruv-, mineral- och stålforskning. Vinnova tillförs nya medel med 25 miljoner under 2013, med 30 miljoner under 2014, följt av 50 miljoner under 2015 och året efter 100 miljoner kronor.

Vad innebär initiativet, om man tar bergmaterialindustrin specifikt? – Att den, tillsammans med flera andra branscher, är en viktig komponent i den utveckling regeringen strävar efter. Bergmaterialindustrin kan ta del av många av de satsningar vi gör varje år och tanken är givetvis att man med spetsforskning och ny kunskap stärker konkurrenskraften. I slutänden något som är bra för kommande arbetstillfällen, plånboken och miljön.

Bergmaterialindustrin kan ta del av många av de satsningar vi gör varje år och tanken är givetvis att man med spetsforskning och ny kunskap stärker konkurrenskraften.” Charlotte Brogren Foto: Anette Andersson

– Det här är ett viktigt ställningstagande från regeringen, säger Vinnovas generaldirektör Charlotte Brogren. Och det visar att den här industrin är mycket betydelsefull för Sveriges framtid.

Propositionen innebär att det totala extra anslaget uppgår till 100 miljoner kronor 2016. Är det den summa som anslaget väntas ligga på även efter 2016? – Det kommer en ny proposition om fyra år men gruv-, mineral- och stålforskningen är ett viktigt område som jag är övertygad om kommer få ta del av stora satsningar även efter 2016. n

fakta

fakta Vinnova Vinnova är Sveriges innovationsmyndighet med uppgiften att främja hållbar tillväxt. Detta genom att förbättra förutsättningarna för innovation och finansiera behovsmotiverad forskning. Varje år investerar Vinnova ca 2 miljarder kronor i olika insatser. Vinnova är en statlig myndighet under Näringsdepar tementet, med drygt 200 anställda och kontor i Stockholm och Bryssel.

Satsningarna är bra för både plånbok och miljö, menar Charlotte Brogren.

Charlotte Brogren är kemiingenjör och teknologie doktor. Innan hon 2009 utnämndes till generaldirektör för Vinnova innehade hon ledande befattningar inom ABB:s forskningsoch utvecklingsorganisation. Charlotte Brogren valdes 2005 till ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademin.

krossordet # 120

25


Spräng säkert. Allt fler efterfrågar säkrare sprängämnen, Tovex är ett patenterat vattengel sprängämne som funnits sedan 80-talet. Tovex är säkert att använda även när man lastar och krossar. Med Tovex och elektroniska sprängkapslar får ni den bästa och säkraste kombinationen vad gäller säker sprängning. Byt till Tovex, ett säkrare sprängmedel.

www.norab.se

NYTT TILLSTÅND ELLER TRADITIONELLA TÄKTFRÅGOR? UNITED BY OUR DIFFERENCE

WSP erbjuder flexibla, heltäckande och kundanpassade lösningar inom bergmaterialindustrin. Kontakta oss för mer information Falun Sara Hård 023-78 39 61

Kalmar Mats Waern 0480-44 39 15

Västerås Jenny Malmkvist 021-40 37 92

Läs mer om våra tjänster på www.wspgroup.se/takter

Helsingborg Thomas Terne 042-444 40 57

Stockholm John Sjöström 08-688 67 18

Piteå Magnus Hedlund 0911-185 23

WSP är ett globalt företag som erbjuder konsulttjänster inom Hus & Industri, Transport & Infrastruktur samt Miljö & Energi.

Jönköping Torbjörn Andersson 070-275 99 37

Stockholm Per Johansson 08-688 64 08

Örebro Karolina Wettermark 019-17 89 33


Bättre ekonomi med digitala sedlar Nej, det handlar inte om att bergmaterialindustrin ska börja trycka egna pengar, däremot om ett arbete som ska ta flera samverkande branscher in i framtiden. BEAst ligger bakom projektet "Effektivare anläggningstransporter" som syftar till att digitalisera hela papperskedjan mellan beställare och leverantörer. Text: niclas kindvall Foto: Kjell Lundin

Vinsterna med ett implementerat digitalt dokumentsystem för allt som rör hanteringen av bergmaterial – från beställningen av material från en täkt via den elektroniska vågsedeln och fram till dess att fakturan hamnar hos rätt adressat – kan knappast underskattas. Peter Fredholm på BEAst påpekar att minst tio procent av arbetstiden för många platschefer består av pappershantering. Med digital dokumentation i systemet frigörs arbetstid som enkelt kan räknas om i sparade kronor och ören. Dessutom görs betydligt färre fel – en elektronisk vågsedel hamnar inte av misstag på golvet bakom skrivbordet – och tid sparas in i hanteringen.

Brett samarbetsprojekt Ledtiderna vid beställningar är ofta väldigt korta och drygt hälften av alla ordrar kommer in samma dag. Ju längre tid dokumenthanteringen tar desto sämre blir utnyttjandet av kapaciteten och möjligheterna till bra service. – Anläggningstransporterna består av ett enormt flöde och det finns mycket att vinna med att förenkla hanteringen för aktörerna i bygg- och anläggningssektorn och för åkeri­näringen. BEAst, Byggbranschens Elektroniska Affärs­standard, är ett brett samarbetsprojekt och ett nätverk med stor uppslutning i flera branscher. Ambitionen är att ta fram standarder och tjänster för ett elektroniskt informationsutbyte mellan företagen. – En standardiserad process mellan byggare, åkerier, tippar, maskinentreprenörer och produktionsanläggningar kommer att underlätta arbetet och sänka kostnaderna avsevärt, säger Peter Fredholm. De flesta stora aktörer har i dag egna sys-

Digitala vågsedlar är en av BEAst-projektets ambitioner. tem som efterfrågar olika format när det gäller de digitala dokumenten. Där har utmaningen varit att hitta ett sätt att låta varje företag behålla sina inarbetade rutiner, där företagets egna artikelnummer översätts till BEAsts standard när de skickas externt.

Ute på remiss Projektet är i skrivande stund inne i en remissfas där man efterfrågar synpunkter från bergmaterialindustrin, via SBMI, och från bygg- och åkeribranschen liksom från systemleverantörerna. I december väntas svaren in, Peter Fredholm bedömer att de första pilotprojekten kan rullas ut under andra kvartalet 2013. – Förslaget är genomarbetat och väl förankrat i branschen. Vi har redan kommit en bra bit på väg mot en enad standard. SBMIs styrelse beslöt i mitten av november att SBMI ska medverka till att utforma

en funktionell digital standard för alla bergmaterialprodukter. SBMIs tekniske chef Jan Bida framhåller projektets angelägenhet: – Det säger sig självt att det skulle betyda väldigt mycket om det finns en standard som underlättar kommunikationen. Dessutom kommer systemet att ge alla aktörer i kedjan - från bergmaterialproducenten via transportutföraren till slutkunden – en betydligt bättre överblick över dessa flöden.

Bra för miljön NCCs transportansvarige Manuel Flores, som deltar i arbetsgruppen om effektivare anläggningstransporter, påpekar att man inte heller ska glömma de miljövinster som kommer att genereras: – Miljönyttan är stor. Möjligheten att följa alla flöden digitalt betyder att man kan utnyttja resurserna i varje del av processen på ett betydligt bättre sätt än tidigare. n krossordet # 120

27


branschdag

Besöksrekord i Jönköping.

Delad kunskap är dubbel kunskap S

nart blev det trångt kring kannorna och ljudnivån höjdes när fler och fler lämnade höstvädret för en dags förkovran, information och inte minst, chansen att träffa och prata med branschkollegor. När SBMIs vd Björn Strokirk strax före tio ringde i den vid branschdagar så flitigt nyttjade koklockan kunde arrangörerna räkna in 182 delegater – nytt rekord och ett bevis för att bergmaterialindustrin som helhet uppskattar branschdagarnas möjligheter till ny kunskap och

vikten av att hålla sig uppdaterad om de senaste rönen. Dessa 182 vallades vänligt men bestämt uppför trappan och in i det stora auditoriet, eller Filmsal 1 om man vill vara vanvördig. Björn Strokirk hälsade välkommen och presenterade moderatorn Henrik Lövgren från NCC Roads, som tillsammans med Björn var satt att navigera mellan dagens programpunkter. Jonas Johansson från Nybrogrus och tillika styrelsemedlem i SBMI passade på att informera om nödutgång-

Magnus Evertsson berättade om det stora utvecklingsprojektet, Uthållig produktion av finkorniga produkter från bergmaterial.”

28

krossordet # 120

arna, ett självklart initiativ från en företrädare för en industri med säkerhet som en av de allra viktigaste parametrarna. Och därmed var det dags att upplåta plats på scen, och tillgång till filmduken, för dagens första föredragshållare.

Uthållig försörjning Chalmers Magnus Evertsson berättade om det stora utvecklingsprojektet, med namnet "Uthållig produktion av finkorniga produkter från bergmaterial", som vi skrev om i förra numret av Stenkoll. Han påpekade att det i egentlig mening inte är frågan om ett formellt forskningsprojekt utan snarare om ett tillämpningsprojekt med tydliga syftet att medverka till en uthållig försörjning av samhället med ballastprodukter och därtill bättre slutprodukter genom maskinellt framställda material. Och i slutänden förstås en ersättning för naturgruset


Redan när urverket i Kristine kyrka kungjorde att klockan var nio började deltagarna i SBMIs branschdag att strömma in genom portarna till Filmstaden i Jönköping, bara ett stenkast från den vackra 1600-talskyrkan – byggd med sten bruten av delegaternas föregångare. På den tiden fanns det knappast någon samlande organisation för att hjälpa och stödja i arbetet, det finns det nu och därför stod kaffebuffén uppdukad bland popcornmaskiner och filmaffischer. Text: Niclas Kindvall foto: Anna Hållams

och en uppfyllelse av miljömålen 9 och 15. Fyra tillämpningsområden har identifierats – Jordförbättringsprodukter, Cementbundna produkter, Funktionella produkter och Fillerprodukter – en bergtäkt ska i framtiden kunna möta krav från alla av dessa tillämpningsområden. Projektet är tvåårigt och den andra av tre faser där A-fasen var inriktad på att identifiera områden och bygga struktur och där B-fasen fastställer krav, tar fram processer för sönderdelning av bergmaterialet, anpassar metoder för QA, LCC och miljöanalys och slutligen verifierande tester.

Alla aktörer

Magnus Evertsson, Chalmers

Den möjliga framtida C-fasen består då i att kunna bygga en fullskalig Demonstrator. Branschen har slutit upp, berättade Magnus Evertsson, och projektet krossordet # 120

29


branschdag

Mingel med Magnus Sundqvist, NCC, Fredrik Lindblad, Metso och Tomas Falk, NCC.

Jenny Gärde, NCC, Martin Persson, NCC och Kristina Widenberg. NCC Construction.

Vad betyder den här dagen för dig? Jan Johansson, Bergsprängnings Entreprenörernas Förening – För mig är det ett erfarenhetsutbyte på två nivåer ; dels finns de gemensamma intressena och dels de som gäller mitt eget företag som spränger i bergtäkter.

Ulrika Ahlberg, NCC Roads – För mig är det viktigt att få ta del av den senaste branschinformationen men det är också ett ypperligt tillfälle att knyta nya kontakter liksom att träffa dem jag känner sedan tidigare.

samlar "partners" från hela kedjan av aktörer – från bergtäkt till leverantörer av den färdiga produkten.

Ska bli moderna Dagens andra föredragshållare var två till antalet, nämligen Peter Fredholm från projektet BEAst, ett "odjur" som uttyds Byggbranschens Elektroniska Affärsstandard, och Johan Andersson, PEAB. Presentationen bar namnet "Effektivare anläggningstransporter" men bar i programmet också rubriken "Ska vi bli moderna nån gång?" Jo, det ska vi väl tycktes svaret bli. Och ett av de verktyg som ska leda till modernitet är standarder och tjänster för elektroniskt informa-

tionsutbyte. Målet är att sänka kostnader för aktörer i och i anslutning till byggbranschen. Projektet drivs av BEAst och finansieras av SBUF. NCC, Peab, Skanska och Svevia är initiativtagare. Målgruppen definieras som bygg- och anläggningsentreprenörer, åkeriföretag samt leverantörer av material. Man beräknas vara färdig med en standard i slutet av året och därpå följa upp med pilotprojekt.

Kollektiv suck – Det blir väldigt mycket papper i den här hanteringen, menade Peter Fredholm och den kollektiva sucken i bänkraderna gav honom rätt. E-fakturor och e-fraktsedlar kan

Ett av verktygen som ska leda till modernitet är standarder och tjänster för elektroniskt informationsutbyte.”

30

krossordet # 120

Johan Andersson, PEAB


tit ta presenta på tionerna på sbmi.se m e d l e m ssidorna

Johan Andersson, peab, och Peter Fredholm, från projektet BEAst

råda bot på åtminstone en del av pappershögarna. Tanken är att utarbeta praktiska tillämpningar på internationella grundstandarder, i samverkan med branschen och omvärlden och sedan att arbeta för att få dessa standarder använda genom projekt, support och tjänster. Sedan tidigare finns en fakturaportal med runt 5 000 företag som användare men helst ska denna inte användas, påpekade Fredholm. I stället ska företagens egna system lära sig kommunicera med varandra. En artikelkatalog med gemensamma nummer för varor och tjänster ska hjälpa till med den saken.

Översättning i gränssnittet "Betyder det att företagen i så fall måste släppa sina inarbetade artikelnummer?", löd en tveksam röst bland besökarna. Peter Fredholm lugnade med svaret att en översättning ska ske i gränssnittet och att företagen därför kan fortsätta använda sina invanda rutiner.

Hur mycket kan då sparas i reda pengar? Det finns inget entydigt svar men undersökningar visar att det är mycket stora belopp som kan frigöras med effektivare pappershantering – i elektronisk form. Väl utarbetade och genomförda standarder leder också till färre misstag och dessutom till att fler fakturor betalas i rätt tid (läs mer om BEAst på sidan 27).

kerheten inom ett fordons arbetsområde. Krossutskottet har fokus på problemet med otillräcklig sikt, till exempel när en hjullastare backas. Här skulle förbättrade backvarnare kunna göra stor nytta. Han pratade också om odetonerade sprängämnen, mer utbildning behövs i området, och om de ibland otill-

Johnning och maskinstoppet Plats på scen för Pär Johnning, NCC Roads och SBMIs Krossutskott, under rubriken "Mobilt maskinstopp och annan säkerhetshöjande teknik". Johnning gick igenom bakgrunden till arbetet med det mobila maskinstoppet och var man står i nuläget. Det finns en produkt och den är för närvarande applicerad i tre anläggningar för tester (läs mer om mobilt maskinstopp på sidan 38). Johnning tog även upp andra akuta risker på arbetsplatserna, bland annat problemet med arbetande fordon och vad som kan göras för att öka sä-

Krossutskottet har fokus på problemet med otillräcklig sikt, till exempel när en hjullastare backas. krossordet # 120

31


Utför entreprenadkrossning Utför entreprenadkrossning med entreprenadkrossning moderna mobila och Utför med moderna mobila och stationära med modernakrossverk mobila och

stationära krossverk

stationära krossverk

50 års branscherfarenhet. Medlem i SBMI. Tel. 018-15 51 30 | Fax 018-15 53 80 | info@krossekonomi.se | www.krossekonomi.se

50 års branscherfarenhet. Medlem i SBMI. krossekonomi_annons.indd 1 Tel. 018-15 51 30 | Fax 018-15 53 80 | info@krossekonomi.se | www.krossekonomi.se

Spränga? Ta med oss från start. METRON erbjuder riskanalys, besiktning, vibrationsövervakning och skadeutredning. Som tekniska konsulter har vi även kompetens inom sprängteknik, miljökonsekvensbeskrivning samt trafik- och industrivibrationer. Med fokus på vibrationer mäter vi för att veta. Och för att kunna visa.

Analys Prognos Mätning Uppföljning GÖTEBORG I FALUN I SUNDSVALL

www.metron.se

2010-05-05 15:20:01


Pär Johnning, NCC Roads

räckliga arbetsplattformar som finns på vissa maskiner. Arbetet, och dialogen med tillverkarna, fortsätter. Allt för en än säkrare arbetsmiljö.

Draghjälp av SBMI Henrik Lövgren välkomnade Jan Johansson, enhetschef på miljöenheten, Länsstyrelsen i Örebro, som inledde med att prisa den draghjälp som han tycker SBMI bidragit med i övergången till den nya MPD-indelningen. Dessutom berättade han om sin egen bakgrund "uppväxt med fötterna i sand och grus". Fadern ägde ett åkeri med tillhörande liten grustäkt som möjligen Arbetsmiljöverket skulle kunnat ha en del synpunkter på. – Men, jag blev miljöbyråkrat, avslutade Jan Johansson sin inledning och drog raskt vidare in på MPD-frågeställningarna. Det tidigare föreslagna antalet sju län som framledes ska svara för prövningen har som alla vet vuxit till tolv län, med det uttalade syftet från regeringen att samla kompetens och resurser, öka effektiviteten och bedriva en mer enhetlig rättstillämpning.

Anhopning av ärenden MPD-länen har uppdragits att samverka i gemensamma frågor, och effektivisera prövningen. Han berättade att samarbetet mellan MPD-län och överlämnande län löper bra och att många rekryteringar nu är på

Jan Johansson, enhetschef på miljöenheten, Länsstyrelsen i Örebro

plats. Samtidigt har anhopningen av ärenden under övergångsperioden lett till längre prövningstider, detta är man medveten om. Målet är att inom sex månader från det att en komplett ansökan föreligger ska beslut tas.

Gemensam mall snart klar Budgetpropositionens resurstillskott är glädjande och hjälper till i det fortsatta arbetet. Jan Johansson berättade också att en gemensam mall för täktbeslut är färdig inom kort och tipsade branschen om hur man kunde underlätta snabbare beslut. Råden lyder: förbered samrådet väl och använd SBMIs vägledning om innehåll i ansökan! Nästa föredrag stod Claes Trägårdh på Arbetsmiljöverket för. Hans föredrag handlade om kvarts och den C-märkning som ämnet fått i den senaste gränsvärdeslistan. Bokstaven C är i det här fallet en upplysning om att forskningen visar att kvarts är ett cancerframkallande ämne. Bakgrunden till att Arbetsmiljöverket nu väljer att cancermärka respirabelt kvarts finns i den kunskapsöversikt verket beställde av en grupp professorer vid Karolinska Institutet och som färdigställdes under 2011. I uppdraget ingick att sammanfatta den kunskap som finns om kvarts cancerframkallande egenskaper och dessutom ge en rekommendation om huruvida ämnet borde cancerklas-

Vad betyder den här dagen för dig? Joel Johnsson, Tyréns AB – Till viss del är det såklar t viktigt att vara här för att synas och marknadsföra oss men också för att vi vill ha koll på vilka problem som våra kunder upplever på sina arbetsplatser. Lika viktigt är också kunskapsutbytet som sker under en sådan här dag, man håller sig ajour med vad som är på gång i branschen. Lars Norberg, Värmlandsschakt – Det blir mycket nyheter om vad som är på gång, jag är särskilt intresserad av att höra hur Länsstyrelserna tänker när det gäller MPD-tillståndsprövningen. Dessutom är det viktigt att få höra om problematiken kring schaktmassor.

Stefan Klingberg och Ann-Sofie Sidgren

krossordet # 120

33


Eftersom verksamhetsutövaren alltid är ansvarig så gäller det att säkra upp, oavsett om man väljer att söka tillstånd eller inte.” sas. Arbetsmiljöverkets märkning är en upplysning där man cancerklassar kvarts för att säga att här finns det ett konstaterat samband och att cancerrisken vid utsatthet för kvartsdamm ska tas i beaktande. Ambitionen är att de som beställer eller utför arbete i miljöer där respirabelt kvarts förekommer ska skydda sig väl och göra allt för att hålla nere nivåerna i inandningsluften.

Förslag på remiss Vad gäller föreskrifterna för kvarts pågår ett arbete med att ändra AFS

1992:16. Förslag kommer förhoppningsvis på extern remiss under året med beslut våren 2013 och ett tidigaste ikraftträdande den 1 oktober 2013. Några ändrade nivåer på gränsvärden planeras dock inte. När Claes Trägårdh avslutat sitt anförande var det hög tid för lite lekamlig spis att komplettera den intellektuella sådana som erbjudits under förmiddagen. Lunch alltså, och precis som tidigare år intogs denna på O´Learys rakt över gatan från Filmstaden – ett lämpligt avstånd i ruskvädret.

Regeringsuppdrag

Robin Landén och Joel Johnsson från Tyréns AB.

34

krossordet # 120

Väl tillbaka, och styrkta av några koppar kaffe, var det dags för deltagarna att lyssna till det senaste från SBMIs Samhällsutskotts arbete. Rambölls Katarina van Berlekom inledde med att berätta att SBMIs första möte med Miljödepartementet ägde rum dagen efter vårens branschdag i Stockholm och att man haft flera möten sedan dess. SBMIs inställning i arbetet är att man självklart har en förståelse för de krav som måste ställas på olika verksamheter men att många moment är onödig krångliga. Katarina redogjorde för regering-

Claes Trägårdh, Arbetsmiljöverket

ens uppdrag till olika myndigheter att arbeta för regelförenklingar och gick sedan vidare till de olika områden där man försöker argumentera för en enklare hantering, områden som faller under olika delar av lagstiftningen. Bland annat arbetas det för att underlätta hanteringen av entreprenadberg, schaktmassor och uppfräst granulat asfalt liksom möjligheterna för uppställning av kross- eller asfaltsverk inom tillståndsgivet täktområde.

Tillstånd eller inte En annan viktig fråga är den om vad som är avfall och vad som är återvinning när det gäller olika material i olika delar av bygg- och anläggningsindustrin. Vilka förordningar och lagar som branschen är skyldiga att följa varierar ofta beroende på vilken benämning som länsstyrelsen väljer, vilket ställer till med mycken huvudbry. Sammanfattningsvis arbetar SBMI för en bättre, tydligare och enklare bedömning. Tillstånd för vattenverksamhet eller inte? Så löd den övergripande frågan och dessutom temat när SGUs Mattias Gustafsson tog plats framför åhörarna. Den inledande frågeställ-


l äs refer at från jön köping p å sbmi.se m e d l e m ssidorna

Torbjörn Andersson ledde auditoriet genom avkunnade domar i Mark- och miljööverdomstolen.”

Thorbjörn Andersson, WSP ningen handlar om vad som egentligen är vattenverksamhet, inte alltid så enkelt att avgöra när det gäller en bergtäkt.

Utövaren ansvarig Gustafsson menade dock att eftersom verksamhetsutövaren alltid är ansvarig så gäller det att säkra upp, oav-

sett om man väljer att söka tillstånd eller inte. SGU kan bistå med en hel del underlag i initiala skeden, bland annat via geologiska kartor och det brunnsarkiv som blir mer och mer omfattande. Berggrundskartor och jordartskartor ger en bra inledande bild över hur påverkan kan ske och kan sedan kom-

pletteras med pumptester i borrhål. Mattias Gustafsson exemplifierade avdelningen otillräckliga undersökningar med en bild föreställande två bilar – den ena hans egen och den andra hans brors. "Går den ena genom besiktningen så behöver jag väl inte besiktiga den andra?" Sensmoralen lyder: Det går ald-

www.pjjonsson.se

Jonsson L1208-4800 Aktiebolaget P.J Jonsson & Söner 894 41 ÖVERHÖRNÄS | Tel 0660-731 00 Fax: 0660-732 75 | info@pjjonsson.se | www.pjjonsson.se Säljare Carl-Henrik Gustafsson 070-732 76 86 krossordet # 120

35


Frank Arveskär,Vendig, Mårten Jilderbo,Vendig, Jarl Westin, Krossekonomi och Lennart Kron, XR BergKross

rig att hänvisa till liknande fall – varje bedömning måste vara specifik. Han efterlyser bättre underlag till ansökningarna och avslutade med orden: "Man behöver kanske inte alltid söka tillstånd för vattenverksamheten, men verksamhetsutövaren ska agera som om den hade kraven från ett tillstånd på sig."

Inga riktvärden Näste föredragshållare Torbjörn Andersson, WSP tog plats på scen. Nu handlade det om ny praxis gällande sådant som buller, vibrationer och luftstötvågor. Andersson ledde auditoriet genom avkunnade domar i Mark- och miljööverdomstolen och vilka nivåer av störning som de olika domarna valt att ange som begränsningsvärden. Slutsatsen tycks vara att domstolarna avvisar systemet med riktvärden och istället väljer använda begreppet begränsningsvärde.

Viktig kommunikation "Dialog och förståelse är receptet!" Det tycker i alla fall Lotta Wiik, Härryda kommun, är svaret på hur

Vad räknas som biprodukter vid produktion av en vara och vad är att räkna som avfall?”

36

krossordet # 120

Lotta Wiik, Härryda kommun

Lotta Wiik avslutade med att räkna upp de vanligaste bristerna vid tillsyn, exempelvis otillräckliga sedimentationsbassänger.”

vi ska förbättra relationerna mellan täktföretag och myndigheter vid ansökningar och tillsyn. Fler informella kontakter är en väg till att öka förståelsen på båda sidor, menade hon vidare. Mycket av kommunikationen behöver vara skriftlig men ibland kan ett snabbt telefonsamtal eller ett mejl lösa ett problem betydligt snabbare. Vilka förväntningar ska vi då ha på varandra? Myndigheterna vill ha snabba kontakter vid problem som kräver återkoppling och tydliga handlingar och tror i sin tur att vad branschen eftersträvar är rättssäkerhet, lika bedömningar, rimliga krav och snabba handläggningstider.

Rimliga tillsynsavgifter En förståelse för varandras uppdrag är central för att åstadkomma den eftersträvade dialogen och en bra kommunikation mellan företag och myndighet. Lotta Wiik avslutade med att räkna upp de vanligaste bristerna vid tillsyn, däribland exempelvis otillräckliga sedimentationsbassänger, han­ teringen av petroleumprodukter och otillräckliga gränsmarkeringar på

driftsidan liksom för sent inkomna miljörapporter när det gäller den administrativa delen. En rimlig tillsynsavgift innebär att man endast betalar för ”de tjänster” man faktiskt får levererade. Men hur beräknas då avgiften idag? I svaret på den frågan låg ämnet i Katarina Wallinders framförande. SKL – Sveriges Kommuner och Landsting – har sammanställt ett underlag för hur kommunerna ska beräkna sina tillsynsavgifter. Man talar om ett trestegsprogram där det första steget innebär en fast årlig avgift för vissa verksamheter och en timtaxa för resterande. Steg 2 är att finna en metod för riskbedömning och det tredje steget bygger på en metod för riskbedömning samt erfarenhetsbedömning med möjlighet för ”premiering" av skötsamma.

Lägre avgift med egenkontroll SKL rekommenderar i steg 3 att verksamheter som arbetar på vissa sätt kan få sina avgifter reducerade. God egenkontroll kan ge lägre avgift liksom verksamheter som följer doku-


Sanna Walowsson, Lotta Lindeborg, Miamaria Runnqvist från Länsstyrelsen i Kalmar och Jonas Åkerman, Tyréns AB.

menterad miljöinriktad transportstrategi. Snabbt vidtagna åtgärder mot tidigare avvikelser och verksamheter som vid inspektion inte uppvisat några brister kan även de komma undan med nedsatta avgifter. Självklart går det att överklaga tillsynsavgifterna, förutsatt att ett beslut om avgift är taget men hur går man

tillväga? Först och främst handlar det om att kunna motivera och redogöra varför man tycker att avgifterna är för höga – gärna genom att hänvisa till de kriterier som kan leda till minskade avgifter enligt SKL:s steg 3. Dock ska man tänka på att avgifterna inte är baserade på årsbasis utan är tänkta att spänna över en längre pe-

riod med mer tillsyn vissa år och mindre tillsyn andra år. På SBMIs medlemssidor finns ett malldokument som vägledning vid en överklagan.

Volym från ovan Från täktbotten och upp i luften. Efter en välbehövlig bensträckare och dagens fjärde kopp kaffe tyckte

Vill du ha ett fantastiskt arbete? EN-, TVÅ- OCH TRE-STEGSKROSSNING ACKREDITERAT FÄLTLABORATORIUM ÅTTA KROSSTEAM

Vi söker dig som vill jobba 80 procent på Nordcert som produktansvarig inom ballastcertifiering och 20 procent på SBMI som teknisk chef. Du är en dynamisk och utåtriktad kraft som ska: • Stödja kundernas effektivitet med värdeskapande certifiering (Nordcert)

ISO-CERTIFIERADE 9001 - 14001

• Medverka i framtidens kvalitets- och certifieringsregler (Nordcert/SBMI) • Utbilda och utveckla branschens medarbetare (SBMI) • Delta i branschens forskning och teknikutveckling (SBMI) Låter det intressant? Läs i så fall mer på: www.nordcert.se - nya jobb - och kontakta:

SS KTA O KONTA

XR BERGKROSS

010-474 12 30 XR.NU

Douglas Wallding 070-610 42 90, Nordcert Björn Strokirk 08-762 62 26, SBMI krossordet # 120

37


Niklas Skoog, Jehanders, deltog i debatten. Spikers Johan Lindqvist att branschdagsdeltagarna behövde motionera även de grå cellerna. Sagt och gjort: På filmduken tonade flera geometriska problem fram. Hur beräknar man volymen av en cirkel eller en kub? Några svar utkristalliserade sig, påfallande ofta med en figur kallad Pi i huvudrollen. Varför dessa övningar då? Jo, Lindqvist ville demonstrera sitt sätt att mäta volymen av exempelvis ett upplag med hjälp av en drönare. I korta drag stereofotograferar drönaren ett område i täkten och det går sedan att göra beräkningar med mycket låg felmarginal i datorn. (Läs mer om metoden på sidan 42 i detta nummer av Stenkoll).

Klingberg vikarierade Nästa programpunkt skulle handla om schaktmassor och efterbehandling, vilket den också gjorde, om än utan den tänkte ledsagaren. Anders Linnerborg från Setterwalls advokatbyrå hade fått förhinder men ersattes av GeoPros Stefan Klingberg. Denne gjorde ett alldeles utmärkt jobb med Linnerborgs material och inledde med frågan om vad som är avfall? En knepig fråga, därom är de flesta överens.

38

krossordet # 120

Vad räknas till exempel som biprodukter vid produktion av en vara och vad är att räkna som avfall, trots att ett användningsområde finns?

Vad är avfall? Schaktmassor finns till exempel inte som ett definierat begrepp i Miljöbalken utan en bedömning av avsikten hos den som överlåtit massorna placerar materialet som antingen produkt eller avfall. Om syftet varit att lösa ett kvittblivningsproblem eller den som överlåtit massorna har en skyldighet att göra sig av med massorna är de att anse som avfall. Om avsikten vid behandlingen i täkten är återvinning är massorna ofta att anse som avfall eftersom det är avfallshantering. Ska de däremot

kunna användas utan föregående behandling kan de anses som produkt eller råvara. Lika snårigt är det när det gäller uppbruten asfalt. Myndigheterna betraktar asfalten oftast som avfall (undantag finns dock) men asfalt som inte innehåller stenkolstjära är en viktig råvara vid tillverkning av ny asfalt.

Sista akten NCC Roads Sven Wallman fick äran att vara dagens sista huvudperson med efterbehandlingen av bergtäkter som huvudämne. En bergtäkt bearbetas normalt i många år, till gagn för samhället och under samma tid utvecklas samhället och förändras. Det som ansågs vara en lämplig efterbehandlingsplan vid ansöknings-

Varför dessa öv­ningar? Jo, Lindqvist ville demonstrera sitt sätt att mäta volymen av ett upplag med hjälp av en drönare.”


Jonas Johansson med Thorbjörn Andersson, Therese Häggström och Anna Bergqvist från WSP Sverige. tillfället är inte alltid den önskade strategin när täkten ska avvecklas.

Avslutande diskussion De garantier som lagen kräver gällande efterbehandling är alltså inte nödvändigtvis adekvata många år senare. Kan man kanske ha garantier som ökar när täkten expanderar och minskar vid efterbehandling, var en av de frågeställningar som Sven Wallman redogjorde för. Och hur mäter man

kostnaden för en efterbehandling? Miljösamverkan Sverige har tagit fram en grundmodell men tenderar att överskatta kostnaden för bergtäkter med stor yta. Modellen är bra men en anpassning och justering behöver göras i specifika fall. Ämnet fascinerar och en lång diskussion i ämnet fick avsluta höstens branschdag i Jönköping. Bildspelet släcktes ned, SBMIs vd Björn Strokirk kom med några sista råd, bland annat hur kvällens mid-

Benny Fransson och Sofia Forsberg, NCC.

dagsdeltagare skulle hitta till restaurangen. Föredragshållarna tackades, lik­som deltagarna och sedan återstod bara att kränga på sig jackan, fälla upp kragen och bege sig ut i snöfallet. Årets första för några av oss. Veckan efter ordnades en branschdag i Umeå med samma program. Även denna blev mycket välbesökt med 90 deltagare och många engagerade diskussioner mellan föredragshållare och publik. n

Söker du labbutrustning för BETONG och BALLAST?

Skakapparater

Vågar

Siktar

Värmeskåp

Fukt/temperaturmätare

Tryckpressar

Rubber Company 90 år i industrins tjänst Våra lösningar - Er konkurrenskraft

Kubformar

Lufthaltsmätare

Sättmått

Utrustning för materialprovning S. Långebergsgatan 18 • 421 32 Västra Frölunda

Tel 031-748 52 50 • www.kontrollmetod.se

0771 40 00 12 krossordet # 120

39


förbättrad säkerhet

Rebecka Stomvall och det mobila maskinstoppet.

Succé för mobilt maskinstopp Samarbetet mellan SBMI och Chalmers gällande utvecklingen av ett mobilt maskinstopp har gått in i en ny fas. I skrivande stund finns tre stycken prototyper installerade med ytterligare en på väg. Responsen från användarna har varit rejält positiv. Text: Niclas Kindvall Foto: Anna Hållams

Bakgrunden till det mobila maskinstoppet är ett kandidatarbete där sex elever från Chalmers i Göteborg, på uppdrag av SBMIs Krossutskott, med hjälp av fältstudier och intervjuer sökte identifiera problemområden på mobila krossar i bergtäkter. Man beslöt specialisera sig på ett enkelt – och bärbart – maskinstopp och man föreslog hur ett sådant borde utformas och fungera.

SBUF bidrog Därefter lät SBMI Chalmers sondera marknaden efter lämpliga produkter. SBUF bidrog med ekonomiska medel och arbetet ledde fram till den prototyp som nu

40

krossordet # 120

finns. Chalmers Rebecka Stomvall redogör för nuläget: – Det finns tre stycken installerade för tillfället, säger hon. De finns i täkter hos Jehander, NCC och Swerock och gensvaret har varit väldigt positivt. Sedan har även Skanska valt

ut en kross där ett maskinstopp ska bli installerat. Jag har själv besökt Swerocks Frölandskrossen i Uddevalla och lyssnat på vad man har att säga. En synpunkt som framkommit är att operatörerna även ser ytterligare

Stoppet fungerar också som ett vanligt, lite enklare sätt att stanna krossen för att skydda den.” Rebecka Stomvall


Jag är imponerad av att det gått så fort att få fram denna första prototyp. För oss i Krossutskottet är det här ett viktigt arbete.”

en funktion hos maskinstoppet – att det inte endast är när någon människa riskerar att skadas som det fyller sin funktion utan även när något i maskinen håller på att gå på tok. – Stoppet fungerar också som ett vanligt, lite enklare sätt att stanna krossen för att skydda den. Exempelvis när man befarar att något är på väg in som riskerar att skada krossen.

Snabb utveckling Pär Johnning, NCC Roads och SBMIs Krossutskott, är mycket nöjd med hur långt man kommit hittills: – Jag är imponerad av att det gått så fort att få fram denna första prototyp, säger han. För oss i Krossutskottet är det här ett viktigt arbete. Dels visar vi att vi i branschen kan samverka till att gemensamt utveckla områden där vi kan bli bättre och dels visar det att Krossutskottet har ett berättigande. Det är viktigt för oss att göra grejer som får gehör i branschen! Både Johnning och Stomvall är dock överens om att man ännu inte nått hela vägen med projektet. – Först och främst ska vi nu utvärdera och samla in synpunkterna från de som använt det mobila maskin-

www.kellve.com

Pär Johnning

stoppet, berättar Rebecka Stomvall. Planeringen har hela tiden varit att vi ska utvärdera efter tre månader i testanläggningarna så jag gissar att vi har ett resultat runt slutet av februari nästa år.

Ännu inte färdigutvecklad – Redan nu kan vi konstatera att det här är någonting som flera vill ha, det är inte en grej som bara blir liggande, menar Pär Johnning. Bergsprängare Jan Johansson är en av dem som visat intresse för maskinstoppet och ser ytterligare användningsområden, exempelvis på den branschens borrvagnar. Samtidigt menar Johnning att produkten inte på långa vägar är färdigutvecklad, under arbetets gång har flera idéer till ytterligare funktioner och förbättringar dykt upp. – En tanke som slagit mig är att det kanske skulle vara ännu bättre med en variant som hänger runt halsen på operatören och helt enkelt bara kan dras i för att stoppa maskiner. Som ett dödmansgrepp som finns på andra maskiner och på snabba båtar. Ett sådant skulle vara ännu enklare att utlösa när det gäller bråkdelar av sekunder.

Pär Johnning, NCC Roads AB. Ett annat spörsmål som diskuteras är att det kanske behövs flera sändare kopplade till samma maskin. Ofta är det två operatörer vid en kross och båda bör ha möjligheten att stoppa maskineriet. Ytterligare en tänkbar vidareutveckling rör mobila maskiner som dockas och kopplas ihop i en arbetskedja. Där är det en god idé att med samma mobila maskinstopp stänga av hela kedjan när det behövs. Samtliga idéer till vidare utveckling finns på agendan men just nu avvaktar man utvärderingen. – Jag tror att det är bra att börja i den enkla änden, säger Pär Johnning. Att inleda med den allra enklaste konstruktionen för att därifrån fundera över vad som ytterligare går att förbättra. n


teknik

Karlstadföretaget Spiker AB har tagit sig in på ett område där tekniken tycks ha stått still de senaste åren. Spiker använder nämligen en ny metod för volymmätningsteknik då man med det egna systemet Rotoview, som kombinerar modern flyg-, data- och fototeknik, kan göra volymberäkningar som är mer exakta än de som görs med mer traditionella metoder. Text: Tomas Skagerlind Foto: Johan Lindqvist och Anna Hållams

En man med högtflygan

M

ed den nya tekniken går det dessutom att få fram resultatet betydligt snabbare, vilket kan vara viktigt för företag inom bland annat bergmaterialindustrin. Spännvidden när det gäller traditionella metoder för volymberäkning varierar från måttband och teodolit till totalstation och senast GPS med logger i x-y-z-led. Men problemet är att många av dessa metoder ger stora felmarginaler, vilket kan bli kostsamt för ett företag. Och det är här som Spiker kommer in i bilden med Rotoview. Ett system som bygger på ett av-

ancerat system för flygfotografering med hjälp av radiostyrda och förarlösa flyplan.

Noggranna markmodeller På SBMIs branschdagar i Jönköping och i Umeå i slutet av oktober, berättade Johan Lindqvist – som äger och driver Spiker och Rotoview – om den nya tekniken som han själv tror kan komma att revolutionera bergmaterialindustrin. – Genom att kombinera ny teknik inom UAS-området, Unmanned Aerial System, med modern programvara inom fotogrammetrin har vi skapat ett

Genom att kombinera ny teknik inom UAS-området har vi skapat ett system där vi snabbt och enkelt kan ta fram mycket noggranna markmodeller.”

42

krossordet # 120

system där vi snabbt och enkelt kan ta fram mycket noggranna markmodeller, så kallade DSM, Digital Surface Models, förklarar Johan Lindqvist. – Markmodellerna, som följer markens linjer och former med stor exakthet, kan sedan användas till volymberäkning av till exempel materialhögar i bergtäkter, fortsätter han. Medan de gamla och traditionella mätmetoderna för volymberäkning bygger på ett fåtal mätpunkter bygger Spikers system på flera hundra tusen punkter med xyz-positioner, vilket resulterar i en markmodell med mycket stor exakthet.

Avancerad drönare Grundverktyget för detta system är ett motordrivet och förarlöst flygplan som normalt brukar kallas för drönare eller UAV (Unmanned Aerial Vehicle). Det är dock inga vanliga hobbyflygplan det handlar om, utan betydligt mer avancerade farkoster.


Johan Lindqvist släpper iväg den cirka ett kilo lätta drönaren.

nde planer Den typ av plan som Johan använder heter deltavinge. En typ av flygplansvinge med stjärtpropeller som till formen påminner om den grekiska bokstaven delta (Δ). Planet har låg vikt, flyger långsamt och är utformat med mjuka islagsytor. Det är bara 1,2 meter mellan vingspetsarna och väger inte mer än ett kilo. – Planet kan packas ned i en väska och kan sedan monteras upp på den plats man vill undersöka. Det flyger på 150–200 meters höjd över marken med en hastighet av 15 meter i sekunden och tar bilder med en vanlig digitalkamera eller videokamera, berättar Johan Lindqvist.

Navigerar med gps Planet har autopilot, men startas och landas manuellt. Systemet navigerar med hjälp av gps-signaler och förprogrammeras för att dokumentera en viss yta. Programvaran, som kan tolka färg och mönster i de fotogra-

fier som kameran i flygplanet tar, omvandlar informationen till exakt statistik. – Kameran tar en ny bild ungefär var 25:e meter och vid ett täktuppdrag behövs det cirka 200 bilder. Varje bild överlappar nästa bild med 80 procent och samma bildöverlagring sker även i sidled. Det innebär att varje punkt på bilden finns med på 30 till 40 bilder. Jämfört med den ursprungliga stereofototekniken med två betraktelsevinklar får man hela 30 till 40 stycken vinklar vilket ger programvaran otroligt många fler beräkningsmöjligheter. Det ger i sin tur mycket högre noggrannhet för volymberäkningen.

för att få utvinna och han eller hon måste redovisa att de håller sig till den nivå som finns i tillståndet. Tidigare har man mätt detta på marken med analoga eller digitala hjälpmedel men det är väldigt svårt att få det helt exakt. Det finns en stor felkälla med sådana metoder.

Flygunderstödspunkter – Noggrannheten vid normal flygning utan flygunderstödspunkter är under 0.4 meter. Används flygunderstödspunkter som mäts in med RTKgps är noggrannheten 2-4 centimeter på hela markmodellen. Så för de som verkligen vill ha koll på mängden är detta en utmärkt metod för noggrannhet, tycker Johan Lindqvist.

Tredimensionellt resultat Resultatet går närmast att förklara med att det blir en slags 3D-effekt, då varje del av grushögen syns från 4050 olika håll. – En täktägare behöver ju tillstånd

Är det dyrt att anlita dig? – Det är ingen dyr metod, utan den kan snarare bli billigare i jämförelse med de traditionella mätmetoderna. Lantmäteriet tar ungefär 45 000 krossordet # 120

43


arbetsmiljö

FAKTA Namn: Johan Lindqvist Bor: Karlstad Ålder: 43 år Övrigt: Johan jobbar även med speakeruppdrag för reklam- och informationsändamål och sedan 14 år är han den svenska rösten åt Långben. Johan Lindqvist visade upp sin drönare på SBMIs branschdagar. Här utanför Filmstaden i Jönköping.

kronor för att mäta en grustäkt medan Spiker tar mellan 15 000 till 25 000 beroende på storlek och innehåll.

steg till tekniken. Efter något år fann jag denna svensktillverkade UAV som jag investerade i.

Hur fick du den här idén? – Jag har alltid varit intresserad av flygning och såg ett klipp på Youtube med en multirotor. Ett flygfordon som ser ut ungefär som en helikopter men den har sex propellrar. En multirotor kostar flera hundra tusen, så det var inget för mig just då. Jag hittade ett billigare alternativ som in-

Är det många täktägare som har tagit hjälp av den här tekniken? – Ja, fler och fler börjar förstå fördelarna med den. Att det är priseffektivt och att det ger bättre mätdata. Ett av de företag som har anlitat Rotoview är LBC Wetab i Torsby. – Uppdraget gick ut på att göra volymberäkningar av ”fället”. Det vill säga det nyligen utsprängda berget. Och Rotoviews system är enkelt och smart. Det ger oss stora möjligheter att ha koll på lager samt uttagsvolymer gentemot markägare. Dessutom ger det oss en dubbelkoll mot krossare och deras bandvågar, säger LarsErik Jansson, vd på LBC Wetab. Enligt Lars-Erik Jansson finns det också andra användningsområden för systemet. – Vi kan ju även få flygfoton och

Rotoviews system är enkelt och smart. Det ger oss stora möjlig­ heter att ha koll på lager samt uttagsvolymer gentemot markägare.” 44

krossordet # 120

beräkningar på skog via Rotoview.se, något som är bra om man till exempel ska köpa ett område där det inte finns någon täkt i dag, säger han. n

Fakta: så går det till Operationen börjar med en flygning över området med hjälp av drönaren (UAV). Den är programmerad med kar tdata över ytan som ska beräknas. Flygningen genomförs på mellan 150 och 300 meters höjd. En yta på cirka 400 x 400 meter tar cirka 15–20 minuter. När drönaren återvänder till väntläget landar operatören flygplanet manuellt. Bilderna laddas ur kamerautrustningen för behandling tillsammans med drönarens loggfil. Autopiloten loggar exakt position vid varje fototillfälle. Informationen innehåller drönarens position i tre koordinater samt flygplanets läge i tre ledder. Med hjälp av denna data samt bild skapas markmodellen.


Markmodellerna skapas i datorn av de bilder som flygplanet tagit samt dess loggfil.

Båda dessa foton är från Värmlandsschakts bergtäkt Hagtorp, som ligger cirka fyra kilometer väster om Torsby. Foto: Rotoview.se krossordet # 120

45


Kommande nummer av Stenkoll Under 2013 kommer Stenkoll, precis som i år, ut med tre utgåvor. Här är något av innehållet i dessa nummer.

1 2 3 46

krossordet # 120

Nummer 1 – utgivning i början av mars • Bergmaterial blir till väg. Stort reportage med fokus på teknik om materialet och människorna som bygger och förbättrar våra vägar. • Grön logistik. Nu satsar NCC på att förbättra och miljösäkra materialtransporter till och från sina byggarbetsplatser. • Arbetet med Förbifart Stockholm och Norvik i Nynäshamn kommer att resultera i stora mängder bortgrävd sten. Vad ska man göra av den och hur ska den transporteras bort och så påverkas materialförsörjningen i östra Svealand.

Nummer 2 – utgivning i början av maj • Reportage från Branschdagen i Stockholm den 11 april. • Mer om Erik Hulthéns arbete med realtidsoptimering av krossar. Ett forskningsprojekt med syfte att styra en kross så att den väljer ”rätt” material.

Nummer 3 – utgivning i slutet av november • Reportage från höstens branschdagar i Jönköping och Umeå. • Global utblick. Vad kan vi lära oss från bergmaterialindustrin i andra länder? Intervju med Josefin Älmegran som har arbetat i en platinagruva i Sydafrika i ett halvår.


Din leverantörav avslitgods slitgods&&reservdelar reservdelar Din av slitgods Din leverantör reservdelar Svedala siktar & Matare Vi lagerför och tillverkar slit- och reservdelar till Svedala siktar och matare. Vänligen ring: Lennart Arell, 0278-408 29

Egen Egen tillverkning tillverkningi imodern modernverkstad verkstad

Egen tillverkning i modern verkstad Tel: 0240-376 Tel: 0240-376 10 10 Fax: Fax:0240-376 0240-37663 63 E-mail: info@swemas.com E-mail: info@swemas.com Tel: 0240-376 102,Fax: 0240-376 63 Normansväg Normansväg 2, 771 77194 94Ludvika Ludvika E-mail: info@swemas.com www.swemas.com www.swemas.com Normansväg 2, 771 94 Ludvika

www.swemas.com

Sweden_120x194_Ads_ NO X Text.pdf 3 19/10/2012 14:48:18

C

M

Y

CM

MY

CY

CMY

K

MAXAM Civil Explosives, Initiation Systems och teknisk service: En helhetslösning som bygger på 140 års innovation och erfarenhet. Från Sverige till Brasilien, från gruva till specialprojekt, finns ett över 140 år gammalt arv, grundat av Alfred Nobel. MAXAMs ingenjörer anförtros de mest sofistikerade och utmanande sprängningsprojekten. MAXAMs kompletta serie av produkter tillgodoser den krävande världsmarknadens behov för bergtäkter och specialprojekt på alla 5 kontinenter. Global Product Finder

Initiation Systems

Electronic Systems

Packaged Explosives

Bulk Explosives

MAXAM Sverige • AB Sörmons Grusgrop P.L. 89 02 • 65346 Karlstad Sweden • Tel: +46 (0) 54 53 53 10 • email: contact.se@maxam.net • www.maxam.net


POSTTIDNING B

Returadress: Krossordet Stenkoll, Sveriges Bergmaterialindustri, Box 55684, 102 15 Stockholm

Vi erbjuder ökad lönsamhet Metso förser företag inom ballastproduktion, malm- och industrimineralförädling och byggbranschen med marknadsledande teknik, service och support. Våra lösningar och know-how omfattar allt från enskilda maskiner till kompletta system och nyckelfärdiga installationer. Vi kombinerar en stark lokal närvaro med en global kompetens. Som samarbetspartner utför vi förebyggande underhåll, inspektioner och upprättar kundanpassade serviceavtal.

Metso Minerals (Sweden) AB, tel. 0410-525 00, minerals.info.se@metso.com, www.metso.com

Stenkoll #120  

Stenkoll, nummer tre för år 2012

Advertisement