Stenkoll #130

K RO S S O R D E T En tidning från Sveriges Bergmaterialindustri

# 130 • November 2014

Biologisk mångfald – ”gör det själv”-råd Öppen täkt – låt dig inspireras Röster om mobilt maskinstopp

PLATTFORM FÖR ÖKAD SÄKERHET Nytta och nöje på branschdagarna • Allt om sanktionsavgifter • Ny sprängstandard på gång

*Avvikelser kan förekomma *Avvikelser kan förekomma

Innovation Innovation som som gör gör skillnad skillnad

Sandvik Construction lanserar tre nya reservdelar för dina konkrossar som optimerar drifttiden och ökar Sandvik Construction lanserar tre nya reservdelar för dina konkrossar som optimerar drifttiden och ökar säkerheten vid underhåll. De nya reservdelarna går snabbare att byta och varar längre, vilket ger dig mer säkerheten vid underhåll. De nya reservdelarna går snabbare att byta och varar längre, vilket ger dig mer drifttid. Det betyder inte bara ökad produktion utan även enklare, snabbare och säkrare hantering. drifttid. Det betyder inte bara ökad produktion utan även enklare, snabbare och säkrare hantering.

Kontakta oss för att få veta mer!

Kontakta oss för att få veta mer!

www.construction.sandvik.com www.construction.sandvik.com

K RO S S O R D E T

KROSSORDET STENKOLL

#130 INNEHÅLL

Ansvarig utgivare Björn Strokirk

Redaktör Niclas Kindvall

Projektledare Joakim Heise

Art Director Karin Sundin

Reporter Tomas Skagerlind Layout & repro Sundin Reklamstudio AB Omslagsbild SBMIs Krossutskott besöker täkten i Vikan. Foto: Joakim Heise Prenumerationsärenden joakim.heise@sbmi.se Hör av dig till Joakim om du vill ha tidningen eller om du inte vill ha fler nummer.

Annons/Marknad Patrik Swenzen, patrik@annonshuset.se Carl-Mikael Ahlberg, mikael@annonshuset.se Adress SBMI, Box 556 84, 102 15 Stockholm Hemsida www.sbmi.se Tryck Edita Västra Aros

Övriga medverkande detta nummer: Michaela Andersson, Eva Edberg, Anders Linnerborg, Björn Strokirk Vad vill du läsa om i tidningen?

Har du några tips till redaktionen?

Mejla till oss på stenkoll@sbmi.se Under 2015 ges Stenkoll ut vid tre tillfällen.

Stenkoll ges ut av SBMI, bergmaterialindustrins branschorganisation. SBMI tillvaratar branschens intressen i samhället och stöder medlemmarnas kompetensutveckling.

SID

32

Nytt publikrekord i Jönköping och stor uppslutning i Umeå. Höstens branschdagar bjöd på intressanta föredrag om allt som rör sig i och kring bergmaterialindustrin. Fokus låg den här hösten på täktansökan och villkor.

5 Ledaren 6 Anslagstavlan 8–13 Nyhetsflödet 13 SBMI expertvittne När Mark- och Miljödomstolen i Stockholm berörde frågan om tunnelberg från Förbifar t Stockholm ska klassas som avfall eller en biprodukt, gav SBMI en bakgrund hur entreprenadberg används idag och vilka volymer som hanteras.

14 Handfasta råd Stenkolls gästkrönikör Anders Linnerborg från Setterwalls Advokatbyrå ger konkreta tips för verksamhetsutövare som hamnar i tidsnöd vid tillståndsprövningar.

16 Samling för säkerhet SBMIs Krossutskott arbetar med att samla branschen i säkerhetsfrågor. Efter flera års arbete är det dags att sprida kunskaper om önskvärda säkerhetsförbättringar till en bredare krets.

20 Fel fokus?

Inom flera industrier råder totalt mobilförbud. SBMI strävar efter att få bor t knappandet på mobiler i fordon som körs inne i täkterna.

Stenkoll följer upp hur det går.

22 Recept på mångfald Ett SBUF-projekt syftar till att ta fram en handledning för biologisk mångfald i täkter – både under och efter drift. Enkla, handfasta knep för att hjälpa platscheferna på traven utlovas.

24 Prisade landskaps­ arkitekter Segrande bidraget i tävlingen Quarry Life Award presenterar ett upplevelselandskap i ett kalkbrott på Gotland. Industriinspirerad gestaltning och hot-spots ger utrymme för både biologisk mångfald och naturupplevelser.

26 Koll på ballast Boverkets marknadskontroll av ballastindustrin är snar t slutförd. Hur sköter sig aktörerna? Och hur agerar SKL i frågan om kommuner som

inte följer lagen om inköp av CE-märkt material?

30 Stopp i krossen Fler och fler installerar mobila maskinstopp, som kan rädda både maskin och människa. Stenkoll kollar läget.

40 Frekvensen räknas En ny sprängstandard kan bli verklighet inom några år. Frekvens istället för avstånd och markförhållanden ger en bättre skaderiskbedömning och innebär ofta att något större vibration kan accepteras.

42 Välkomnar grannarna Öppen täkt är ett utmärkt koncept för att informera kringboende om verksamheten och skapa bättre relationer med dem men också ett sätt att marknadsföra företaget.

46 Hallå där Arbetsmiljö­ verkets Anders Svärd Sanktionsavgifter ersätter böter, varför då och hur kommer det att fungera?

KROSSORDET # 130

3

NYTT TILLSTÅND ELLER TRADITIONELLA TÄKTFRÅGOR? UNITED

BY OUR DIFFERENCE

WSP erbjuder flexibla, heltäckande och kundanpassade lösningar inom bergmaterialindustrin.

Kontakta oss för mer information Falun Sara Hård 010-722 51 21

Kalmar Mats Waern 010-722 55 65

Västerås Jenny Malmkvist 010-722 69 91

Läs mer om våra tjänster på www.wspgroup.se/takter

Helsingborg Thomas Terne 010-722 54 11

Stockholm John Sjöström 010-722 81 38

Göteborg Therese Häggström 010-722 71 91

Jönköping Gunnar Helander 010-722 55 29

Stockholm Per Johansson 010-722 81 45

Örebro Karolina Wettermark 010-722 76 99

WSP är ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag.

Med över 300 kontor och 15 000 medarbetare i 35 länder bidrar vi till en hållbar samhällsutveckling.

Spräng säkert.

Allt fler efterfrågar säkrare sprängämnen, Tovex är ett patenterat vattengelsprängämne som funnits sedan 80-talet. Tovex är säkert att använda även när man lastar och krossar. Med Tovex och elektroniska sprängkapslar får ni den bästa och säkraste kombinationen vad gäller säker sprängning.

Byt till Tovex, ett säkrare sprängmedel.

www.norab.com

Ledare

Värna miljön – men inte krångliga regler

M

iljöfrågor är ett återkommande tema i denna spalt. Just nu är miljöfrågan mer aktuell än vanligt. En viktig dom har avkunnats i MÖD (Mark- och Miljööversdomstolen) i augusti i år.

Det är första gången på länge som MÖD tar upp frågan om rimliga begränsningsvärden för vibration och luftstötvåg.

Sökande hade sökt enligt SBMIs Täkthandbok och MÖD fann de föreslagna villkoren rimliga: – Markvibrationer – definierade som högsta svängningshastighet i vertikalled – orsakade av sprängning, får inte överstiga 4 mm/s vid bostadshus vid mer än 10 % av mättillfällena per år och då högst 6 mm/s. Mätningarna ska utföras enligt gällande Svensk Standard SS 460 48 66.

– Luftstötvåg till följd av sprängning – mätt genom frifältsmätning – får vid bostadshus inte överstiga 100 Pa vid mer än 10 % av mättillfällena per år och då högst 150 Pa. SBMI räknar med att dessa villkor får genomslag i kommande täkttillstånd. Möjligen bör villkoret formuleras som 4 av 5 hellre än 9 av 10 sprängningar och tas löpande över tid – inte knutet till ett år – i de täkter där man inte spränger mer än några få gånger per år.

”

I Avfallsdirektivet. artikel 2.1 c undantas entreprenadberg som ”grävts ut i samband med byggverksamhet, när det är säkerställt att materialet kommer att användas för byggnation i sitt naturliga tillstånd på den plats där grävningen utfördes."

På EU-nivån ses nu Avfallsdirektivet över och därför föreslår SBMI att Miljödepartementet verkar för att det begränsade undantaget stryks så att entreprenadberg kan användas även på annan plats än ”där grävningen utfördes" utan att klassas som avfall.

Deponering eller dumpning av jord- eller bergmassor måste dock även fortsättningsvis vara reglerat av avfallslagstiftningen.

En enkel hantering av entreprenadberg gynnar återvinning och ändringen skulle vara i linje med EU-kommissionens arbete med regelförenklingar och för en ”cirkulär ekonomi”.

FOTO: ANNA HÅLLAMS

En annan viktig fråga som prövas är hur entreprenadberg ska hanteras tillståndsmässigt.

I oktober medverkade SBMI i MMD (Mark- och Miljödomstolen) för att vittna om hur användbart det berg är som kommer ut från Förbifart Stockholms tunneldrivning.

Hittills har allt entreprenadberg i Stockholms län kommit till god nytta. Samma lär gälla för Förbifartens berg.

Men förutsättningarna att rationellt utnyttja berget kommer att försämras om berget klassas som avfall och kan belasta ballastföretagets likviditet med 500 kr/ton i avfallsskatt. Samhället riskerar att få en mindre rationell materialhantering.

Anledningen är att många företag drar sig för risken att behöva ligga ute med stora belopp för entreprenadberg.

Det är enklare och mindre riskfyllt att använda berg från bergtäkter.

läggs en administrativ börda på branschens företag.

Vi får se hur MMD dömer. Det är med hänvisning till EU som frågan har kommit upp. Men EU-kommissionen vill gynna återvinning och en ”cirkulär ekonomi”. Ska det lyckas, får hanteringen av tunnelberg varken krånglas till administrativt eller innebära ekonomiska risker.

För den händelse att berget klassas som avfall ämnar SBMI föreslå till Miljödepartementet att Sverige ska undanta "behandling av entreprenadberg" från krav på tillstånd/ anmälan som avfallsverksamhet i EU:s avfallsdirektiv.

Det borde gå att göra så eftersom det redan idag är möjligt att undanta "återvinning av avfall", vilket är ett mycket vidare undantag än "behandling av entreprenadberg".

För de anläggningar som tar emot avfallet måste också tillstånd för avfallshantering finnas vilket innebär att det

Det är enklare och mindre riskfyllt att använda berg från bergtäkter.

Björn Strokirk, vd SBMI

KROSSORDET # 130

5

Anslagstavlan Skriv gärna till oss på adressen: SBMI, Box 556 84, 102 15 Stockholm Anmäl dig till kurserna till: leena.eriksson@sbmi.se

Kurser och branschdagar

24–25/3 Grundkurs i bergmaterialindustrin, Radisson Blu Arlandia

Nyanställd och administrativ personal i bergmaterialindustrin. Personer verksamma i bygg- och anläggningsverksamhet samt i myndigheter och organisationer med anknytning till bergmaterialindustrin.

25–26/11 Produktkunskap, kvalitetssäkring & EN-standarder, Radisson Blu Arlandia

BOKAD

LL med laboKurs för den somFU arbetar ratorieprovning, produktion, försäljning och upphandling.

2015

16/4 Stämma och branschdag, Stockholm, Hilton

12–15/1 Produktion I, Radisson Blu Arlandia

8/10 Branschdag, Jönköping, Filmstaden

Kursen vänder sig till arbetsledare och maskinoperatörer i grus- och bergtäkter och krossanläggningar.

2–4/2 Produktion II, del 1, Radisson Blu Arlandia

Arbetsledare, platschefer, produktionschefer eller motsvarande med helst tre års praktisk erfarenhet av arbete i bergmaterialindustrin eller angränsande verksamhet.

16–18/2 Produktion II, del 2, Radisson Blu Arlandia Produktion II – förnyelse, Radisson Blu Arlandia

(valfri kursdag under Produktion II) Kursen vänder sig till arbetsledare, produktionschefer eller motsvarande som någon gång under de

senaste tio åren gått hela Produktion II-kursen.

16/3 Säker Maskinoperatör, Radisson Blu Arlandia

Kursen vänder sig till maskinoperatörer, med fokus på mobila anläggningar.

22/10 Branschdag, Umeå, Filmstaden 10–11/11 Grundkurs i bergmaterial­ industrin, Radisson Blu Arlandia 24–25/11 Produktkunskap, kvalitetssäkring & EN-standarder, Radisson Blu Arlandia

Söker du labbutrustning för BETONG och BALLAST?

Skakapparater

Vågar

Siktar

Värmeskåp

Fukt/temperaturmätare

Tryckpressar

Rubber Company 90 år i industrins tjänst Våra lösningar - Er konkurrenskraft

Kubformar

Lufthaltsmätare

Sättmått

Utrustning för materialprovning S. Långebergsgatan 18 • 421 32 Västra Frölunda

Tel 031-748 52 50 • www.kontrollmetod.se

0771 40 00 12

T E IT C A P A K T IK S R A B T T FLY Behöver du förbättra din kapacitet på finmaterial? Maskin Mekanos siktar är utvecklade för nordiska förhållanden. Med ett kraftigt slag (12mm) och relativt flack lutning (11°) får du en oöverträffad kombination av kapacitet och siktnoggrannhet även när förutsättningarna inte är optimala.

Sv 1202 är uppbyggd på lastväxlarram och ställs under produktion upp på höga hydrauliska stödben. Det gör det enkelt för dig att hålla rent och snyggt runt maskinen. Med de stora gummihjulen på de bakre stödbenen blir den dessutom smidig att hantera inom arbetsplatsen. Eldrift, användarvänliga lösningar och alla reservdelar på lager är andra parametrar som garanterar en svårslagen totalekonomi.

Välkommen till Maskin Mekano.

Försäljning: Calle Smedenman 0709-508271, Daniel Smedenman 0709-508270 Service: Conny Nilsson 0709-508276, Tomas Tärneberg 0705-887623

Box 9083, 550 09 Jönköping, 036-31 74 00, info@maskinmekano.se, www.maskinmekano.se

Nyhetsflödet Ny konkross från Sandvik CH500-serien har flera nya egenskaper: • Optimerad konstruktion med hög kapacitet i förhållande till storleken.

• Automatisk spaltreglering ingår som standard, för att garantera driftsäkerhet samt för att optimera drifttiden. Systemet anpassar sig efter skillnader i påmatning och slitage i krosskammaren och möjliggör drift under hög belastning med maximal kapacitet och nedkrossning som resultat.

• En dumpventil säkerställer att det finns ett snabbt och säkert nödstopp om något okrossbart skulle hamna i krossen.

• Slitdelarna har anpassats för att uppnå längre livstid per producerat ton.

• För att minimera arbetsmiljöriskerna i samband med bytet av slitdelar används inte gjutmassa längre.

• Motorerna har den högsta miljöklassifice-

FOTO: SANDVIK

På Conexpo lanserade Sandvik Construction CH540 konkross – den senaste modellen i CH500-serien. Den nya konkrossen CH540, och den större CH550-modellen (lanserad under 2013), kan konfigureras för alla möjliga applikationer. Perfekta för en krossanläggning som behöver öka produktionskapaciteten, ta bort flaskhalsar i produktionen, minska driftskostnaderna och/eller förbättra kvaliteten på slutprodukten.

Krossarna CH540:s och CH550:s stora prestandaområden ger kunderna stora möjligheter till anpassning och flexibilitet i produktionen. Krossarna kan konfigureras för sekundära och tertiära krossapplikationer.

– Våra kunder behöver producera stenmaterial av hög kvalitet på ett kostnadseffektivt sätt, säger Martin Johansson, produktlinjechef på Sandvik Construction. För att kunna optimera verksamheten krävs det att våra kunder har så få och korta avbrott för underhåll som möjligt. Med de mångsidiga konkrossarna i CH500-serien, som kombinerar låg miljöpåverkan med hög prestanda, uppnås detta.

ringen (IE3), vilket innebär lägre utsläpp och lägre energianvändning.

• En effektiv kraftöverföringskapacitet från de nya drivanordningarna gör att kilremmarna ligger i exakt linje och har mer än fem gånger längre livstid.

En bra investering avgörs inte av priset, utan av driftkostnaden. Därför designar och tillverkar vi våra pumpar för att ge bästa resultat i form av lång drifttid, minimalt behov av övervakning och minskade kostnader i reservdelar och underhåll.

För att kvalitet lönar sig i det långa loppet.

En bra investering märks i det långa loppet. Det är det våra pumpar är gjorda för. www.grindex.se • marketing@grindex.com

smarta beslut

Prisexempel: VOLVO LEDARBETSBELY SNING För grävare, du mprar och hju llastare. Bred ljusbild. Ljusflö eller smal de: 1 350 lum en, 22W.

Ordinarie pris 1572:KAMPANJPR IS Exkl. moms 9 9

9:-

Kampanjpris på led!

Swecon erbjud er LED-arbetsb elysning med 1 350 till 5 40 styrka från 0 lumen inför de n mörka vinter Erbjudandet gä säsongen. ller t o m 1412 31 och kan ej med andra rab kom bineras atter. Lokala avvikelser kan Läs mer om erb förekomma. judandet på ww w.swecon.se /LED

De nya Volvo hjullastarna från 25-35,5 ton i nya H-serien, tar hela tiden den typ av smarta beslut som vi vet att du skulle uppskatta. På L150H, L180H och L220H gör de intelligenta systemen mindre justeringar här och där som minimerar bränsleförbrukning och slitage på komponenterna. Föraren kan koncentrera sig på att göra jobbet snabbt och produktivt. Samtidigt som Volvos ingenjörer utvecklade den nya Steg 4-motorn, uppfann de också OptiShift - en unik, högteknologisk lösning som minskar bränsleförbrukningen med upp till 18 % och ökar maskinens prestanda. Allt detta bör hjälpa dig att göra ditt nästa smarta beslut...

Prata med din Sweconsäljare idag. Upptäck ett nytt sätt. www.swecon.se

Auktoriserad återförsäljare av Volvo Construction Equipment Swecon Anläggningsmaskiner AB Växel: 010 - 556 08 50 www.swecon.se

Volvo Construction Equipment

Komplett sortiment av siktmedia

Vår historia och tradition gör att vi kan tillverka hantverksmässiga produkter

högsta kvalitet

– med all den av service som våra kunder är i behov av.

allt är möjligt.

Oavsett hur våra kunders behov

Vi är övertygade om att

ser ut har vi ambitioner att finna lösningar som fungerar.

Peterson & Duhr

På är vi nyfikna på framtiden och måna om att hela tiden utvecklas. På det sättet kan vi svara upp mot kundens behov när det gäller service, priser och snabba leveranser.

Vi är kanske inte störst – men strävar efter att vara

Försäljning: Lars Bjärsholm 070-8118297

www.peterson-duhr.se www.roxx.se

bäst.

Niklas Rickan 070-8723330

Tel: 0371-150 35

DIN SAMARBETSPARTNER PÅ SIKTMEDIA! Egen produktion, stort lager och snabba leveranser!

Stålgaller

Alla typer av gummisiktduk

SPG Y-länk Tre olika modeller!

ra

Ult

ht

Lig

ht

uty

vy D

Hea

Lig

PU-duk

Komplett tillbehörsprogram

utbud Gå in på www.spgab.se och se vårt eller kontakta någon av våra säljare.

Siktmedia 2014 185x125mm.indd 1

Tel växel: 08–504 106 00 | Fax: 08–504 106 10 E-post: info@spgab.se | Hemsida: www.spgab.se Adress: Förrådsvägen 6, 137 37 Västerhaninge Postadress: Box 118, 137 22 Västerhaninge

2014-04-16 15:05

Nyhetsflödet Bättre förarskydd i Volvos hjullastare

Norditek lanserar Finlay 883+ grovsorterare Norditeks mest sålda sikt, Finlay 883, har fått sig en rejäl uppdatering och heter numera 883+. Maskinen används till siktning av berg, schaktmassor, matjord, sand och grus.

De viktigaste nyheterna med 883+ • Underdäckets design har fått en bananform vilket gör att kapaciteten för fina fraktioner ökar.

• Det nya underdäcket har också blivit längre vilket gör att siktytan ökar med 31 procent utan att maskinens utvändiga mått påverkas.

• Standardsiktlådan för berg kan enkelt bytas ut mot en speciell siktlåda från det tyska företaget Spaleck. Med denna låda klarar maskinen av leriga material som schaktmassor, krossat industriavfall och andra svårsorterade material. Slaget i bottendukarna är 50 G jämfört med berglådan som har cirka 8 G.

Hammerglass presenterar ett nytt system med okrossbara rutor för Volvos hjullastare, utvecklat för högsta personskydd i tuffa miljöer.

Företaget arbetar med okrossbara glaslösningar för entreprenadmaskiner och har en egen stab av konstruktörer som ständigt tar fram nya säkra hyttlösningar.

Den nya ramen till Volvos hjullastare har en 12 millimeter Hammerglassruta fastbultad i en kraftig stålram.

Systemet har genomgått rigorösa tester hos SP (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut) och SMP (Svensk Maskinprovning) och uppfyller samtliga krav ställda i RABS-klassificeringen, en ny branschstandard för skyddsrutor till entreprenadmaskiner. Det innebär att rutan står emot 3 kilo TNT från 3 meters håll, en 1 kilo tung projektil med farten 450 km/h.

Den nya rutan kan monteras in i befintliga maskiner eller väljas som tillval vid köp av ny maskin. Bytet sker hos någon av Swecons serviceverkstäder. I förhållande till de pan-

sarrutor som tidigare funnits tillgängliga för Volvos hjullastare blir Hammerglass-ramen betydligt billigare.

Sandvik får ny distributör i Sverige och Norge Sedan i somras är Lutze Conveying Sandviks nya distributör av siktmedia i Sverige och Norge. Lutze Conveying kommer inte bara att marknadsföra och sälja Sandviks omfattande utbud av siktmedia utan även installera och underhålla dessa produkter.

Lutze Conveying är ett väletablerat företag i anläggningsindustrin i både Sverige och Norge, med kontor, verkstäder och servicetekniker över hela området. Dessutom, när så behövs, har Lutze Conveying stöd och uppbackning av Sandvik Constructions organisation i Svedala, Sverige.

– Vi är säkra på att kombinationen av Sandviks moderna och kostnadseffektiva siktmediaprodukter, tillsammans med kunskap om de lokala marknadsförutsättningarna och industrin som Lutze Conveying besitter kommer att gynna våra kunder på allra bästa sätt” säger Johan Renmarker, vice president Wear Protection & Screening Media, Sandvik Construction.

Annons Stenkoll Ledin ver05 KH.pdf 1 10/27/2014 10:18:13 AM

“Vi producerar minst 15 ton i timmen mer med CCU:n” Hans Ledin Ledins Grus AB

www.roctim.se

BORRAR SOM DU HAR PLANERAT SmartROC T45 förlitar sig på innovativa automationslösningar för att din borrning ska gå som planerat. Det automatiserade systemet för borrstänger gör det enkelt för operatören att borra till det djup som önskas. SmartROC T45 levererar resultat du kan lita på, skift efter skift.

Nyhetsflödet

Delar till transportörer, elevatorer & siktar.

Att inte använda säkerhetsbälte

Över 50 års yrkeserfarenhet av bulkmaterialhantering.

Rullar (plåt & plast) och rullställ

Driv– & vändtrummor Eldrivtrummor

Bandavskrapare: Plogar, Avskraparbalkar, Finskrapor, Trumskrapor mm.

Gummisiktduk, sållgaller och pressvetsade galler

PilthCon AB, Skara info@pilthcon.se

Elevatorskopor, plåt och plast samt svetsade

tel. 0511-290 00 www.pilthcon.se

Bilden visar vad som kan hända om säkerheten inte är tillräcklig under körning. Personen i fråga har kört med skopan nere för att jämna av en transportväg och kört på en bergsklack som sticker upp. Utan säkerhetsbälte och hjälm blev det en hårdhänt inbromsning och föraren for rakt in i framrutan.

Varför använder vi inte alltid säkerhetsbälte i våra maskiner?

SBMI om entreprenadberg Vid förhandlingar i Mark- och Miljödomstolen i Stockholm behandlades frågan om Förbifartens berg skulle klassas som avfall. SBMI var inkallat som expertvittne.

Naturvårdsverket menade att med stöd av EU:s Avfallsdirektiv skulle berget klassas som avfall när det bröts ut. Men när det transporterats upp ur underjorden och krossats inför lastning på fartyg så kunde berget friklassas (end-of-waste) om Trafikverket kunde styrka att fortsatt användning var fastställd.

Trafikverket menade att det 0/150 man levererade var en produkt, eller åtminstone en biprodukt enligt EU:s definition på biprodukt.

SBMI redovisade bergmaterialbehov i Stockholms län och angränsande län. I hela Mälardalen förväntas en tillväxt av bostäder, arbetsplatser, skolor och infrastruktur. Behovet av bergmaterial lär inte minska med åren. Allt entreprenadberg som bryts idag används efter bearbetning till mer eller mindre kvalificerade ändamål. Allt berg från Förbifarten lär också komma till användning. Även om det är ett juridiskt problem om någon del av bergvolymen inte är såld inom tre år, så är det inte något tekniskt problem att berget blir liggande i 10 år. Det är 1 700 000 000 år gammalt och kommer inte förändras i brådrasket.

Vi söker PROJEKTLEDARE Kellve Sweden AB är Sveriges ledande leverantör av bandtransportörer för materialhantering inom gruv, process och bergmaterialindustrin. Vi erbjuder tjänster och lösningar genom hela processen, från förstudie till färdiga installationer och idrifttagningar.

Läs mer om tjänsten på www.kellve.com

gästkrönika

När tid är pengar – vad göra när nytt tillstånd Att en verksamhetsutövare (nedan: ”VU”) hamnar i tidsnöd vid tillståndsprövning är i dag inte ovanligt. Sen start eller långsam hantering hos tillståndsmyndigheten kan skapa problem att hinna få nytt tillstånd innan det gamla går ut. Hur ska man som VU agera för att undvika denna situation och vad gör man om tidsbristen är ett faktum?

Nedan ska det redovisas några handfasta råd för dessa situationer.

FOTO: ANNA HÅLLAMS

1. Var ute i god tid (en självklarhet?)

Det bästa är naturligtvis att fortlöpande se över sin tillståndssituation så att man kan vara ute i god tid med en ny ansökan. Har man flera täkter kan det vara en god idé att göra en plan för nyprövning av täkterna med bevakningsdatum. Är man ute i sista sekunden kommer detta att användas emot VU och ursäkta en långsam handläggning från tillståndsmyndighetens sida. Gör en noggrann tidsplanering av prövningens olika moment och se var det går att spara tid.

2. Hellre för mycket än för lite Både inför och under prövningen har man som VU en möjlighet att välja om man ska försöka ”slimma” ansökan eller ge myndigheterna sådant man tror att de kommer att kräva. Detta gäller både i samrådet och utredningen. Ta hellre med en sakägare för mycket i samrådet än en för lite och snåla inte med innehållet i MKB och TB. En riktigt bra ansökan går fortare att handlägga än en med brister och den tid man förlorar på lite mer utredning har man dubbelt igen under prövningen. Sist men inte minst, ha om möjligt en fortlöpande dialog med tillståndsmyndigheten och bli överens om vad som behöver göras. Att använda SBMIs typvillkor i ansökan är nog också en god idé.

3. Ändringstillstånd

”

Har man ett någorlunda färskt tillstånd men behöver större volym eller någon annan ändring i tillståndet, kanske man inte behöver ett helt nytt tillstånd utan kan klara

Ta hellre med en sakägare för mycket i samrådet än en för lite och snåla inte med innehållet i MKB och TB.

14

KROSSORDET # 130

GÄSTKRÖNIKÖR: Anders Linnerborg, advokat och delägare, Setterwalls Advokatbyrå

sig med ett s.k. ändringstillstånd. Prövningen kommer då inte att avse hela verksamheten utan bara ändringen och i bästa fall kommer villkoren bara att avse ändringen men vara oförändrade i övrigt. En sådan prövning går normalt fortare än en fullständig prövning.

4. Förlängd tid?

I vissa fall behöver man få tillstånd att bryta innan man har fått sitt täkttillstånd; exempelvis när det finns material kvar i tillståndet men inte tid. I så fall kan man yrka på ett delbeslut under pågående handläggning. Om detta medges kan verksamheten bedrivas under de villkor som gäller i gamla tillståndet och enligt gällande täktplan i avvaktan på att ett nytt tillstånd meddelas.

hastar?

5. Verkställighetsförordnande Prövningsprocessen innebär ju att ett tillstånd kan överklagas i flera instanser av motstående intressen. Ett sätt att ta tillståndet i anspråk trots att det ännu inte vunnit laga kraft är att yrka verkställighetsförordnande. Ett sådant innebär att tillståndsmyndigheten beslutar att tillståndet till verksamheten får tas i anspråk även om beslutet eller domen ännu inte har vunnit laga kraft. Verkställighetsförordnande är att se som ett undantag och ett sådant beslut meddelas inte om utgången är oviss eller motståndet stort och välgrundat. Om det inte finns några beaktansvärda synpunkter emot verksamheten och tillståndsmyndigheten bedömer att ett tillstånd kommer att ges, kan det dock vara möjligt. Tidsbristen i sig är ju ett bra skäl, men utveckla väl vilka följder det blir av materialbristen. Sanno-

likheten är förstås större att verkställighet meddelas i en befintlig verksamhet än vid en helt ny täkt. Får man nej på sitt yrkande kan man yrka verkställighet på nytt om nya skäl framkommit.

6. Ta bort motståndet Om det är enskilda sakägare som skapar problem, kan man alltid fundera över möjligheten att på något sätt gå dem till mötes. Även mindre kostsamma åtgärder kan ibland fungera för att bli av med överklaganden och tråkiga remissvar. Detta får givetvis alltid avvägas noga och bedömas från fall till fall – ibland är det som bekant stört omöjligt.

Det gäller hursomhelst att tänka till noga och ta all den hjälp som krävs. I de fall man som VU drabbas av tidsbrist är alla knep tillåtna – ibland är tid helt enkelt pengar.

JONSSON L 5500

- en ny mobil efterkross med Sandvik CH550 konkross

NYHET!

Kontakta oss för mer information!

Tel 0660-731 00 – info@pjjonsson.se – www.pjjonsson.se Försäljningsrepresentant maskiner: Carl-Henrik Gustafsson 070-732 76 86

säker kross

Säkrare maskiner – beställarna driver på utvecklingen Under de senaste åren har säkerheten på bergmaterialindustrins arbetsplatser gradvis tagit allt större plats på agendan. Att branschen driver frågorna och efterfrågar säkrare maskiner kommer att ge resultat.

TEXT: NICLAS KINDVALL FOTO: JOAKIM HEISE OCH PJ JONSSON & SÖNER

S SBMIs Krossut­ skott på studie­ besök vid krossen i Vikan.

16

KROSSORDET # 130

BMIs Krossutskott, som samlar representanter för landets största producenter och maskinentreprenörer, har under lång tid arbetat med att ena branschens aktörer i flera viktiga frågor.

Företag som till vardags är konkurrenter om marknadsandelar kan i Krossutskottet samarbeta i frågor som rör exempelvis säkerhet och miljö.

– Vi märker tydligt att branschen har ett större driv i de här frågorna än vad fallet varit tidigare, säger ordföranden Magnus Reuterwall. Säkerhet är en branschfråga där vi måste hjälpas åt, det får aldrig handla om konkurrens i det avseendet. Vi måste jobba tillsammans och vi måste dela med oss av det vi kommer fram till.

Reuterwall poängterar att det är

fullständigt onödigt att gång på gång uppfinna hjulet. Det är betydligt effektivare att kopiera arbetssätt och inspireras av kollegorna i branschen.

Säkrare kross En viktig del av Krossutskottets arbete är att hålla sig uppdaterade om nya maskiner och lösningar, oavsett vilken medlem som är först med det senaste. I början av oktober besökte man Vikan utanför Göteborg där Skanska kört en mobil förkross med omfattande säkerhetsutrustning sedan årsskiftet. Omdömena från de som använder krossen är hittills uteslutande positiva.

– Våra maskinister är väldigt nöjda, säger Joakim Käpynen, produktionschef på Vikan Kross. Många arbetsmo-

Magnus Reuterwall, Skanska, ordförande i SBMIs Krossutskott.

Joakim Käpynen, produktionschef Skanska Vikan.

ment som tidigare kunde innebära en risk kan nu utföras på ett säkert och bra sätt.

Han berättar att när Skanska beslutade sig för att investera i en ny maskin så inledde man samtidigt en noggrann process.

– Självklart letade vi efter en kross som skulle passa vår produktion och med den kapacitet vi eftersträvade. Vi involverade tidigt maskinisterna och personal med ansvar för säkerhetsfrågor. De kommentarer vi fick av dem hjälpte oss mycket i arbetet.

Tillsammans med den leverantör Skanska valt påbörjade man utformningen av den nya förkrossen. Ett arbete som krävde tid och eftertanke.

– Vi bollade ritningar mellan varandra och diskuterade detaljer som landgångar, räcken, hjälpmedel och andra små lösningar som skulle göra krossen både bättre och säkrare, berättar Joakim Käpynen.

Han skrattar och fortsätter: – Det blir ju en ganska långdragen historia och det finns väl en risk att båda parterna tröttnar på varandra.

Man vi höll faktiskt jämna steg och

FAKTA SBMIs Krossutskott arbetar efter devisen: Identifiera risker och behov, driva utveckling och skapa efterfrågan.

Krossen i Vikan är utrustad med extra plattformar.

resultatet blev en kross med många fler landgångar än brukligt och många färre riskmoment.

Joakim Käpynen poängterar att anledningen till att man kunde utrusta en mobil kross med så här mycket extra utrustning är att den endast är tänkt att arbeta i Vikan.

Den mobila krossorganisationen inom Skanska har beställt ytterligare ett mobilt krossverk som snart levereras men den behöver vara mer mobil. Även här har arbetsmiljö- och säkerhetsfrågorna varit viktigast och flera goda exempel från vår mobila kross kommer att synas på den nya krossen.

SBMIs Krossutskott menar att man inte ska behöva pruta på säkerheten bara för att krossen är mobil. Det får

”

ta någon timme extra inför transport och efter transport att ta bort och sätta tillbaka landgångar. Under den tiden hinner man se över krossens behov av service och underhåll lite mer i detalj, vilket kan vara värdefullt.

Lära av kunden Krossleverantören AB PJ Jonsson & Söner, som byggt den kross som nu finns hos Skanska i Vikan, menar att man hela tiden lär sig av sina kunder.

– Vi bygger efter maskindirektivet och försöker tillmötesgå våra kunders önskemål, säger Carl-Henrik Gustafsson. Och vi har lärt oss mycket av den här processen. Det finns egentligen ingen bortre gräns för hur mycket

Många arbetsmoment som tidigare kunde innebära en risk kan nu utföras på ett säkert och bra sätt.

Joakim Käpynen, produktionschef Skanska Vikan.

Exempel på fler projekt som drivs just nu: • Identifiering av behov och tekniska lösningar när det gäller dammbekämpning • Identifiera hur man säker t kan lyfta krossmantlar och plattor (tillsammans med Chalmers) • Identifiera tekniska lösningar för säkra bandtranspor törer (tillsammans med Chalmers) • Säkra gula maskiner genom exempelvis säkerhetsglas, hands free-lösningar, dammfilter, dammsugare, backsensorer med lcd-skärm.

man kan försöka göra maskinen säkrare.

Han menar att de höga krav som Skanska ställt i upphandlingen och sedan i utformningsprocessen är enbart positiva.

– Det är roligt och utvecklande att arbeta på det här sättet. Vi ser enbart positivt på hur SBMI och Krossutskottet arbetar.

Viktigt att sätta nivån Magnus Reuterwall tycker att det syns tydligt hur bergmaterialbranschen sakta men säkert går mot ett annorlunda tänk när det gäller hur man upphandlar maskiner.

– De här frågorna har flyttat upp flera hack i prioriteringsordningen och det känns jättebra. Tidigare har

KROSSORDET # 130

17

säker kross

Skanskas förkross i Vikan är utrustad med plattformar och räcken för säkert underhåll och manövrering.

det handlat mycket om mobilitet, bredd, kapacitet och liknande frågor.

Frågor som är jätteviktiga, självklart, men säkerheten går alltid först. Och därför är det så avgörande att vi i branschen sätter nivån och verkligen efterfrågar optimala lösningar.

Därmed inte sagt att det är leverantörerna som nödvändigtvis släpat efter, Reuterwall menar att det är en missuppfattning i de flesta fall.

– Tidigare kanske vissa har uppfattat att branschen velat ha säkra

KROSSEN I VIKAN

Jonsson L1511 med matare • Matare Jonsson JF1450, med gummiklädd matarbotten och delvis gummiklätt tråg • Käftkross Sandvik CJ615 • Generatoraggregat: Motor Volvo TAD 1650 med Stamford generator på 455kVA • Elcentral med PLC övervakning • Utgående transpor tör Jonsson 1600x15700, 2x18,5kW motorer • Kundanpassade plattformar och räcken med mera Extrautrustning • Bandvåg OJ • Stoftavskiljare för dammbekämpning • Dubbla elanslutningar (för samtidigt anslutning av genset och kraftkabel från elnät, omkoppling via brytare) • Oljebadsrenare för motor • Vattendysor för dammbekämpning • 12v förberett för kamerabevakning i kross/matare • Överbandsmagnet • Luftkompressor för mindre servicejobb • Hydraulhammare/bom: Rammer BR999/BB285 • Automatiska brandsprinklers i motorutrymme • Pulversläckare på strategiska ställen Maskinen väger totalt cirka 135 ton

18

KROSSORDET # 130

maskiner medan leverantörerna har hållit emot. Det stämmer inte men däremot påstår jag gärna att leverantörerna idag har större förståelse för säkerhetsfrågorna än de hade förr.

Precis som vi i branschen ställer högre krav än vi tidigare gjort.

Nordiskt samarbete?

Krossutskottets förhoppning är att det i framtiden går att utarbeta en svensk standard när det gäller vilka säkerhetslösningar som ska finnas inbyggda i de maskiner som byggs för bergmaterialindustrin.

– Det handlar om att hela tiden hitta bra lösningar som undan för undan höjer standarden på våra maskiner, fastslår Jonas Johansson, Nybrogrus och medlem av Krossutskottet liksom vice ordförande i SBMIs styrelse.

Han var en av dem som i september träffade SBMIs finska motsvarighet Infra, ett möte som lovar gott inför framtiden.

– De har såklart liknande frågor även om de inte börjat arbeta lika strukturerat som SBMI än. Naturligtvis blir vi än starkare om vi också kan arbeta över nationsgränsen.

Magnus Reuterwall håller med:

”

– Vi i Norden är som marknad en helhet för leverantörerna och kan vi komma överens så har vi mycket att vinna. Ännu är ett sådant eventuellt samarbete i sin linda men parterna har gjort upp om att träffas vid fler tillfällen och fortsätta diskussionen.

Arbetet fortsätter I början av 2015 planerar SBMIs Krossutskott att kalla till möte för flera stora svenska inköpare och då gäller det såväl producenter som krossentreprenörer och användare av så kallade gula maskiner. Syftet är öppna diskussioner om hur framtidens maskiner bör se ut ur både produktions- och säkerhetssynpunkt.

Kanske kan resultatet så småningom bli ett färdigt koncept understött av SBMI – ett paket att visa tillverkarna: Så här vill vi ha det!

Magnus Reuterwall: – Vi vill samla erfarenheter från branschen för att sedan kunna visa tillverkarna vad vi efterfrågar. Ju fler vi är desto mer kan vi lära av varandra och i förlängningen kommer vi att få säkrare och bättre maskiner på våra arbetsplatser.

Det handlar om att hela tiden hitta bra lösningar som undan för undan höjer standarden på våra maskiner.

Jonas Johansson, Nybrogrus, vice ordförande i SBMIs styrelse och medlem i Krossutskottet.

Din leverantörav avslitgods slitgods&&reservdelar reservdelar Din av slitgods Din leverantör reservdelar Svedala siktar & Matare Vi lagerför och tillverkar slit- och reservdelar till Svedala siktar och matare.

Vänligen ring: Lennart Arell, 0278-408 29

Egen Egen tillverkning tillverkningi imodern modernverkstad verkstad

Egen tillverkning i modern verkstad Tel: 0240-376 Tel: 0240-376 10 10 Fax: Fax:0240-376 0240-37663 63 E-mail: info@swemas.com E-mail: info@swemas.com Tel: 0240-376 10 Fax: 0240-376 63 Normansväg 2, 771 94 Ludvika Normansväg 2, 771 94 Ludvika E-mail: info@swemas.com www.swemas.com www.swemas.com Normansväg 2, 771 94 Ludvika

www.swemas.com

säker arbetsplats

Stå still och prata

– mobilen är ett verktyg men också en risk Strax före jul förra året gick SBMI ut med en rekommendation till alla sina medlemsföretag om att införa mobilförbud på arbetsplatsen. Gensvaret har varit positivt men få har ännu hunnit genomföra förändringen. För NCC Roads har dock förbudet sedan en tid varit en självklar del av säkerhetsarbetet.

TEXT & FOTO: NICLAS KINDVALL

T

homas Blomgren är arbetsmiljöchef på NCC Roads och en varm anhängare av mobilförbud: – Vi har redan tidigare förbjudit användandet av mobiltelefoner i arbetssituationer men har också sedan en tid vässat budskapet. Vi är tydliga med att det gäller generellt, även under färd mellan två punkter i täkten, då får man endast svara i telefonen om den är utrustad med hands-free

och man dessutom bedömer att det är helt riskfritt att göra så.

Under pågående arbete, när exempelvis en maskinförare arbetar med sin maskin, råder totalt förbud mot alla former av samtal eller sms. Man får helt enkelt köra åt sidan och parkera om arbetsrelaterad kommunikation behövs.

– Det har förekommit allvarliga tillbud och olyckor som har berott på mobilanvändande, fortsätter Blomgren. Till och med dödsolyckor, och det är naturligtvis inte acceptabelt.

Noll tillbud och olyckor är det som gäller och det mål vi med all kraft arbetar för.

Även fotgängare

Thomas Blomgren

20

KROSSORDET # 130

Han poängterar att förbudet även gäller människor gående i täkten, ska man tala i telefon så går man åt sidan och ställer sig på en säker plats.

Varför många av branschens aktörer ännu inte infört förbudet eller är tillräckligt tydliga vet han inte men är övertygad om att de flesta så småningom kommer att inse att det är en mycket bra regel.

– Mobilen är ett viktigt arbetsred-

skap, det får man inte glömma bort, men den måste användas med förnuft i varje situation. Jag upplever att branschen är enig i den här frågan, det handlar bara om att inte alla hunnit implementera förbudet än.

Thomas Blomgren menar att säkerhetsarbetet, på alla plan, uppmärksammas mer och mer i alla företag.

Det handlar först och främst naturligtvis om att undvika olyckor men man upptäcker också att säkerhet och "ordning och reda" faktiskt också går att räkna i kronor och ören.

– Det råder inget tvivel om att en säker arbetsplats också påverkar slutresultatet. Och det är bra att det finns ett ekonomiskt incitament även om förstås medarbetarnas hälsa är överlägset viktigast.

Nöjd platschef Rydbokrossens platschef Jimmy Wennerström har inget att invända mot mobilförbudet utan tycker det är bra att man är tydliga på den här punkten.

– Kan sedan lastbilschaufförerna börja läsa skyltar också så blir det ännu bättre, säger han med ett leende.

L A D DA N E D SKYLTEN FRÅN SBMI.SE M E D L E M SSIDOR

SBMIs REKOMMENDATION FRÅN DECEMBER 2013 SBMIs styrelse rekommenderar medlemsföretagen att gemensamt införa ett förbud mot att hantera mobiltelefon och dator i fordon som är i rörelse i täkter.

Att ta emot kor ta samtal när fordonet är i rörelse kan dock tillåtas om mobilen är utrustad med "hands-free" och det kan ske utan risk. Med ”kor ta” menas samtal om högst en minut.

När man själv ringer upp eller använder dator måste fordonet stå stilla och fordonet ska stå stilla under hela samtalet.

Nä, skämt åsido, jag tycker det här arbetet är jätteviktigt och vi behöver bli tydligare när vi skyltar vad som gäller.

De nya skyltarna är på väg, lovar Thomas Blomgren, med SBMIs rekommendation och skyltförslag som förlaga.

Jimmy Wennerström har inte hört några större klagomål från personalen.

– Ingen gnäller om det men samtidigt är det viktigt för mig att föregå med gott exempel. Jag kan inte åka omkring i täkten och prata i telefon.

Förbudet gäller naturligtvis alla som vistas här.

Kanonbra förbud Maskinföraren Maria Öhlén instämmer: – Det är inga problem att förhålla sig till den här regeln. Jag kör med headset, kommer det ett viktigt samtal så kör jag åt sidan, det är inga problem. Förbudet är kanonbra, säkerheten kommer alltid först och med dagens teknologi behöver du inte fumla med telefonen när du arbetar. För oss som jobbar här är det inget problem,

det kan vara lite klurigare med underentreprenörerna.

– Förutom underentreprenörerna har vi även över 3 000 privatkunder som Jimmy besöker oss varje Wennerström år, säger Jimmy Wennerström. Därför är det extra viktigt att skyltarna syns ordentligt, det ska inte finnas utrymme för feltolkningar eller att man inte ser vad som gäller!

Direkt kanal Thomas Blomgren medger att det kan vara svårt att nå ut till privatkunder och underentreprenörer men menar att det därför är så bra att hela branschen driver frågan och att reglerna blir så lika som möjligt, oavsett företag.

– SBMIs Arbetsmiljöutskott är en direkt kanal ut och ett viktigt verktyg för att få med alla på resan. Ju mer överensstämmande regler desto lättare för alla att verkligen veta vad som gäller.

Maskinföraren Maria Öhlén har inga problem med mobilförbudet.

KROSSORDET # 130

21

miljönytta

Kokbok för platschefer – tips och tricks för flora och fauna

Trots att det finns utmärkta publikationer som fokuserar på biologisk mångfald i täkter, såväl under som efter avslutad drift, saknas material som är anpassat för specifikt svenska förhållanden. Andra länders skrifter avser ofta kalktäkter. Ett SBUF-understött projekt ska råda bot på detta och mot slutet av nästa år räknar man med en färdig "kokbok" för täktindustrin.

TEXT: NICLAS KINDVALL FOTO: ENETJÄRN NATUR

S

edan ett antal år tillbaka har arbetet med de biologiska mångfaldsfrågorna intensifierats inom EU. Ett exempel på detta är den ambitiösa strategi som antogs i EU-kommissionen i maj 2011 och som syftar till att stoppa

förluster inom området fram till 2020. Denna strategi omfattar bland annat ett uttalat mål om att ingen nettoförlust av biologisk mångfald får uppkomma. Ett nytt MBK-direktiv har antagits, det förra var från 1985, och ska införlivas i medlems-

staternas lagstiftning under 2017.

Swerocks Monica Soldinger Almefelt är medlem av SBMIs Samhällsutskott, samt i Miljöutskottet och den arbetsgrupp som hanterar frågorna om biologisk mångfald inom UEPG, den europeiska branschorganisation som samlar bergmaterialindustrins företrädare i trettio länder.

– Det är ökat fokus på de här frågorna, säger hon. Särskilt med tanke på det nya direktivet. Och faktum är att vi ligger lite efter många andra länder i Europa när det gäller hur vi arbetar aktivt med biologisk mångfald.

Samarbete

UTVALDA TÄKTER FÖR CASE-STUDIES: Ledinge (Heidelberg Cement) Hoberget (Skanska) Hästeryd (Swerock) Rannåsen (NCC)

22

KROSSORDET # 130

En projektansökan lämnades därför in till SBUF, Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond, som beviljade 440 000 kronor för genomförandet.

Till detta kommer egeninsatser från deltagande företag. Syftet är att ta fram en handbok med medföljande utbildningsmaterial för att skapa och bevara biologisk mångfald i landets berg- och grustäkter.

– Det blir ett samarbetsprojekt med flera branschföretag som ställer personal till förfogande liksom täkter att använda som "case-studies", berättar Monica Soldinger Almefelt. Vi har re-

PROJEKTGRUPP Monica Soldinger Almefelt, Swerock Mar tin Lagerkvist, Enetjärn Natur Nic Kruys, Enetjärn Natur Susanne Enetjärn, Enetjärn Natur

REFERENSGRUPP

Marcus Hedblom, Sveriges lantbruksuniversitet Svein Tönnessen, Heidelberg Cement Aggregates Jenny Gärde, NCC Roads Mar tin Persson, NCC Roads Camilla Sarin, Skanska Asfalt och Betong Lars Wikström, WSP Karl-Mar tin Axelsson, Länsstyrelsen Östergötland Nina Molin, Swerock Susanne Christersson, Swerock

FINANSIERING:

SBUF bidrar med 440 000 kronor.

Enetjärn Natur arbetar till reducerade priser.

Deltagande i referensgruppsmöten samt inblandade företags täktpersonal utgörs av egeninsatser utan kostnad för projektet.

dan hunnit vara ute på några av dem för den första inventeringen.

– Vi kommer sedan också att besöka täkterna en andra gång under försommaren nästa år, säger Martin Lagerkvist, Enetjärn Natur, som kommer att utföra mycket av arbetet. Under vintern 2014/2015 arbetar vi fram stora delar av handboken där vi tar hjälp av experter inom olika områden.

Lagerkvist menar att vad man är ute efter är en manual, på svenska

språket, som tydligt riktar sig mot bergmaterialindustrin och som innehåller mängder av tips om hur man enkelt och till små kostnader kan förbättra förutsättningarna för biologisk mångfald ute i verksamheten.

– Mycket av det material som redan finns är till exempel skrivet av, och för, biologer. Vi ville skapa något som är mer "hands-on", med färre fackuttryck och som verkligen kan användas ute i verksamheterna.

– Den handbok som produceras

Monica Soldinger Almefelt, Swerock och Martin Lagerkvist, Enetjärn Natur.

kommer att finnas tillgänglig på SBMIs och SBUFs hemsidor, säger Monica Soldinger Almefelt. Vi vill visa att det inte är så krångligt eller ens dyrt om man arbetar på rätt sätt och gör rätt saker.

PLAN FÖR GENOMFÖRANDE • Platsbesök i fyra täkter (hösten 2014 samt uppföljning försommaren 2015) Varje täkt inventeras, fotograferas och beskrivs i text.

Fokus ligger på identifiering av värdefulla strukturer och potential för biologisk mångfald.

• Möten med experter Exempelvis exper ter inom olika ar tgrupper, personer med erfarenhet av projektledning av biologiska efterbehandlingar och grävmaskinister med erfarenhet av naturskapande i berg- och grustäkter.

• Framtagning av rapport med följande underrubriker: - Regional indelning ar ter och biotoper - Förslag efterbehandling case-täkter kopplat till respektive täkt men också till regionala förhållanden - Hands-on: Konkreta råd och tips - Illustrationer Den färdiga rappor ten utgör handboken och görs tillgänglig elektroniskt. Om budgeten tillåter även i tryckt format.

• Utbildningsmaterial Presentationer, praktiska övningar och lästips

KROSSORDET # 130

23

quarry life award

Att uppleva ett kalkbrott – examensarbete tog hem förstapriset

Stenkoll berättade i våras om Heidelberg Cement och Cementas forskningstävling Quarry Life Award riktad mot högskole- och universitetsstuderande. I början av november presenterade man vinnaren vid ett seminarium i Stockholm och högst upp på pallen placerade sig ett upplevelselandskap på Gotland.

TEXT: NICLAS KINDVALL FOTO: HEIDELBERG CEMENT ILLUSTRATIONER: STINA NÄSLUND OCH SARA ÖSTBERG

S

tina Näslund och Sara Östberg, nyutexaminerade landskapsarkitekter från Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala, drog det längsta strået enligt juryn och förärades därmed prissumman på 5 000 euro för sitt arbete Slite upplevelselandskap – att gestalta för

biologisk mångfald. Dessutom har de redan hunnit med att bli prisade, då man på SveMins årliga miljökonferens tilldelades ett stipendium om 15 000 kronor ur Janne Kempes miljöfond.

– Precis när vi skulle köra i gång med vårt examensarbete så hittade vi den här tävlingen så man kan verkligen säga att det passade väldigt bra, berättar Stina Näslund.

Vad lockade er?

– Åh, många saker. Det kändes väldigt spännande att arbeta i ett verkligt projekt med en beställare som ville ha något konkret utfört. Sedan har jag lantställe på Gotland och alltid lockats av miljön, den är verkligen speciell. Men det som kändes allra

24

KROSSORDET # 130

mest intressant var möjligheten att föra in det sociala i den här annorlunda miljön som ett kalkbrott och dess omgivningar är. Idag är platsen helt oåtkomlig men i vårt teoretiska arbete har vi jobbat med att göra både kalkbrottet och omgivningarna tillgängliga för allmänheten. Vårt förslag är att i samband med efterbehandlingen skapa ett upplevelselandskap där människor kan få vara en del av det här storslagna området. Det som slår en när man är där är helt klart vilken enorm skala det är på allting (skratt).

I arbetet beskriver ni nio stycken målpunkter. Berätta om dessa.

– Vi har gjort en kartläggning och valt ut nio målpunkter eller platser

Stina Näslund och Sara Östberg har gestaltat flera "hot-spots" som de visar i sitt examensarbete. som finns i delvis skilda biotoper.

Dessa har vi sedan gestaltat för att de ska locka ut besökare i landskapet som där blir informerade och njuter av den biologiska mångfald som finns på platsen. Gestaltningen utgår från stenbrottet och vi har använt material och geometriska former som speglar både verksamheten och den miljö den funnits i. Formspråket är inspirerat av den industriella miljön i stenbrottet.

Vad har varit svårast?

– Efterbehandlingsplaner och liknande är helt nya områden för oss så det har varit en hel del att sätta sig in i, men vi har fått mycket hjälp av människor på platsen.

Och till sist, vad kan det leda till?

– Det är det såklart svårt att svara på. Det vi har gjort är att vi har kommit med förslag, vi har inte direkt tagit fram några byggplaner (skratt).

Men Cementa har visat stort intresse för vårt arbete och det är vi tacksamma för. I förlängningen så skulle jag tycka det vore roligt om landskapsarkitekter kunde få komma in tidigare i en efterbehandlingsprocess. Jag tror att vi kan länka samman många av de kunskaper som redan finns och dessutom tillföra stora sociala värden.

hetsgrepp och verkligen lyft fram hur området med rätt installationer kan vara väldigt estetiskt tilltalande och spännande för allmänheten. När man bryter så tar man bort något som finns på platsen men i gengäld uppstår en ny miljö med förutsättningar som passar vissa arter väldigt bra. Stina och Sara visar hur man också kan göra de här miljöerna tillgängliga.

Emma Sjöberg

Hoppas på fler projekt Emma Sjöberg, projektkoordinator för tävlingen på Heidelberg Cement, är nöjd med utfallet. Självklart hade man gärna sett ännu fler deltagare än de som anmälde sig men de som varit med har visat på de många olika inriktningar ämnet biologisk mångfald kan erbjuda.

– Vi som företag har inte samarbetat särskilt mycket med akademin inom det här ämnesområdet, och det påverkade förstås möjligheten att nå ut med informationen om vår tävling. Detta är en god början och vi hoppas kunna utveckla mer långtgående samarbeten på sikt.

Vad säger du om det vinnande bidraget?

– Jätteintressant. De har tagit ett hel-

Vad kommer att hända med deras idéer nu?

– De har givit oss en uppsjö spännande och kreativa lösningar som ger både inspiration och handfasta råd till vår organisation. Flera av rekommendationerna tror jag nog att vi kan börja tillämpa på en gång medan de större installationerna förstås behöver analyseras internt först med hänsyn till genomförbarhet och kostnad. En styrka med deras rapport är att den är uppdelad i flera mindre delar, de nio målpunkterna, där man kan välja att gå vidare med enskilda aktiviteter.

När blir det Quarry Life Award igen?

– Ambitionen är vartannat år så hösten 2015 hoppas vi köra igång igen.

Nästa gång når vi förhoppningsvis än bredare och kan med fler goda exempel i ryggen förmedla att hos oss finns verkliga och storskaliga projekt att ta sig an.

KROSSORDET # 130

25

26

KROSSORDET # 130

marknadskontroll

Koll och kontroll – Boverket synar ballastbranschen

Varje EU-land har numera ansvar för att ha kontroll på det som säljs inom landets gränser. När det gäller byggprodukter så är det Boverket som ansvarar för den svenska marknaden och under 2014 riktar sig kontrollerna bland annat mot ballastprodukter.

TEXT: TOMAS SKAGERLIND ILLUSTRATION: EVA EDBERG

S

yftet med kontrollerna är att se till så att byggprodukter som görs tillgängliga på den gemensamma marknaden uppfyller de krav som finns, till exempel när det gäller CE-märkning och prestandadeklaration. Möjliga åtgärder efter inspektion kan exempelvis vara korrigeringar i dokumentationen, att rätta till brister i produkten eller att uppmana leverantören att ta bort produkten från marknaden.

I förra numret av Stenkoll berättade Sara Elfving, utredare på Boverket, att en marknadskontroll börjar med att ett brev skickas ut till de aktörer som Boverket har identifierat, med information om hur reglerna ser ut och vilka skyldigheter man har som tillverkare. Därefter har Sara och hennes kollegor gjort besök hos ett antal aktörer för att kontrollera deras dokumentation och i vissa fall

har prover tagits för att jämföra om produkterna stämmer med deklarationerna.

Har de företag som ni har besökt varit tillmötesgående?

– Besöken, som genomfördes innan midsommar, gick mycket bra och vi blev väl bemötta runt om i landet. Vilket vi tackar för, säger Sara Elfving. Vi har också haft bra hjälp av SBMI för att nå ut till medlemmarna och jag tror också att det var bra att vi fick komma till Branschdagen i våras för att presentera oss och informera besökarna om att Boverket skulle utföra kontrollerna. Det har verkligen underlättat vårt arbete att informationen har gått fram.

Har företagen visat förståelse för ert arbete?

– Ja, det tycker jag. De flesta före-

tag som vi har träffat, och även deras kunder, har efterfrågat CE-märkning och därför har det inte varit några problem med prestandadeklarationerna. Däremot har det visat sig att upphandlarsidan inte har lika god kunskap om detta och därför jobbar vi nu

”

Däremot har det visat sig att upphandlar­ sidan inte har lika god kunskap om detta och därför jobbar vi nu för att komma ut med mer information.

KROSSORDET # 130

27

marknadskontroll

FOTO: MICHAELA ANDERSSON

Aktörerna i ballastbranschen verkar sköta sig bra, menar Boverkets Sara Elfving. för att komma ut med mer information, bland annat till kommunerna.

När vi pratade med dig i våras så beräknade du att marknadskontrollerna skulle vara klara i slutet av året, håller tidsschemat?

– Just nu pågår provning av produkterna, vi har inte fått slutrapporten än. När vi får rapporten blir nästa steg att gå igenom resultat och de dokument vi har samlat in. Men vi är ett litet team som jobbar med det här och vi har flera projekt igång samtidigt. I somras fick vi till exempel släppa ballastkontrollerna för att istället prioritera kontroller av brandvarnare eftersom det var ett mer akut problem. Men att vi kunde göra så skvallrar ju om att vi inte ser ballastbranschen som en problembransch.

Aktörerna här verkar sköta sig väldigt bra även om jag som sagt inte kan dra några slutsatser än.

Vad kan Boverket vidta för åtgärder om ni upptäcker fel och brister?

– Om vi till exempel upptäcker att

28

KROSSORDET # 130

ett företag säljer en ballast som inte uppfyller den prestanda som utlovas eller om de kanske slarvar med CEmärkningen, så har vi möjlighet att ta till ekonomiska sanktioner. Men vi börjar alltid med att påtala för företaget att det är något som är fel eftersom det kan röra sig om en missuppfattning och alla har rätt att göra misstag. Så vi ger dem alltid möjligheten att fixa till det som inte stämmer, men om de trots det inte åtgärdar felet så kan det bli jobbigare. Men jag är som sagt inte orolig för att vi ska hitta något fel på ballastsidan.

Vilka förändringar har gjorts i uttolkningen av EU-direktivet?

– Vi tolkar inte Byggproduktförordningen, utan vi läser den som den är och den är ganska enkelt skriven. Förordningen har kompletterats genom delegerade kommissionsförordningar.

Kan ett företag numera lägga prestandadeklaration och CE-märkning på sin hemsida?

– Tillverkaren får lägga vilken in-

formation den vill på sin egen webbplats men sedan den 24 februari 2014 räcker det med att lägga prestandadeklarationen på hemsidan. En tillverkare behöver alltså inte skicka med den. Däremot ska CE-märkningen alltid följa med produkten.

I andra branscher har man använt batchnummer för tillverkade produkter men det är väl irrelevant för ballastindustrin?

– Batchnumret har försvunnit från mallen till prestandadeklaration i och med den delegerade kommissionsförordning som ändrade på bilaga III den 31 maj 2014.

Kommer kontrollerna av ballast att fortsätta även nästa år?

– Alla besöken är klara så det vi har kvar är kommunikationen med de företag som vi har besökt. Men därefter lämnar vi bergmaterialindustrin för att nästa år fortsätta att kontrollera helt andra branscher.

”SKL har inget övergripande ansvar” Enligt LOU är Sveriges kommuner skyldiga att köpa in CE-märkt material vid en upphandling. Trots att kommunerna gör sig skyldiga till lagbrott om icke CE-märkt material köps in sker detta ändå. Har information och kunskaper inte nått beslutsfattarna?

TEXT: TOMAS SKAGERLIND

Viktig dom Sedan flera år tillbaka har det funnits krav på att CE-märkt material ska ha företräde vid offentlig upphandling före icke-CE-märkt material. Om en kommun i egen regi exempelvis ska reparera en väg och själv köper in ballast, så har kommunen byggherreansvar och ansvarar för att endast pre-

FOTO: SKL

Enligt EU:s nya byggproduktförordning, som trädde i kraft den 1 juli 2013, ska alla byggprodukter som omfattas av Europastandarden vara CE-märkta och ha prestandadeklaration. CE-märkning är ett juridiskt begrepp som betyder att produkterna är tillverkade enligt de standarder som sorterar under produktionsdirektiven. I bergmaterialindustrins fall så innefattar kraven ballast av bergkross eller naturgrus som säljs ute på marknaden och som sorterar under de Europastandarder som gäller. Merparten av det som branschen tillverkar och säljer ska därmed CE-märkas och det är tillverkaren som upprättar prestandadeklarationen och CE-märker sina produkter.

Boverket har till uppgift att, genom marknadskontroller, utöva tillsyn av byggprodukter på den svenska marknaden och att se till så att alla produkter som numera ska vara CEmärkta, prestandadeklarerade verkligen är det. I somras utförde därför Boverket förstärkta kontroller av ballastprodukter.

Ulrika Appelberg

Jan Bida

standadeklarerat material används.

En dom förra året i Förvaltningsrätten i Växjö, där en leverantör hade överklagat att en kommun gått vid sidan av lagen och köpt icke CE-märkt billigare ballast, gav senare leverantören rätt.

– Domen är mycket viktig för bergmaterialindustribranschen. Samtidigt har jag förståelse att man från branschens sida inte alltid vill stöta sig med en stor beställare, exempelvis en kommun. Däremot uppmanar jag alltid till dialog och att man uppmärksammar en offentlig beställare på att denne faktiskt enligt LOU har en skyldighet att välja CE-märkt material, sa Jan Bida, teknisk chef (konsult) på SBMI, i en kommentar i Stenkoll i våras.

Frågan är då om ansvariga tjäns-

temän och politiker i Sveriges kommuner verkligen vet att de enligt lag måste köpa CE-märkt och prestandadeklarerat material?

– Vi gjorde ett utskick till kommunerna om de nya reglerna i våras. Då informerade vi också om att Boverket skulle utföra kontroller under sommaren och om vikten av att följa reglerna, säger Ulrika Appelberg på avdelningen för transporter och infrastruktur på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

– SKL har inget övergripande ansvar för om man ute i kommunerna följer regelverket eller inte. Vårt uppdrag är att stötta kommunerna i deras arbete och detta har vi försökt göra bland annat med den information vi gick ut med under våren.

KROSSORDET # 130

29

säkerhet

Höga betyg för mobila Flera företag i bergmaterialbranschen är i full färd med att installera mobila maskinstopp i sina anläggningar runt om i landet och systemet har blivit väl mottaget. Stenkoll lyssnar på erfarenheterna hittills.

TEXT: TOMAS SKAGERLIND

D

et som började med ett kandidatarbete på Chalmers som därefter följdes av det SBUF-understödda projektet "Mobilkrossar – tillförlitligt mobilt nödstopp" resulterade i en framtagen produkt som nu implementerats på flera täkter i Sverige. Något nödstopp, som projektets

namn antyder, blev det inte i slutänden men väl ett maskinstopp, en viktig distinktion eftersom ett nödstopp ska aktiveras om den sändare som maskinisterna bär hamnar utanför täckningsområdet, exempelvis i radioskugga bakom en materialhög.

Samstämmigheten hos de som utfört pilotprojekten i fyra täkter var total: ett maskinstopp var den lämpliga lösningen, en enkel och tillförlitlig teknik där en enda knapp snabbt stoppar i kross och i sikt. Maskinstoppet har redan installerats på flera håll i branschen och flera aktörer ligger i startgroparna för implementering. Stenkoll ringde runt och fick senaste nytt.

Glenn Eklund, maskin­ förare, Ledins Grus "Jag är väldigt nöjd! Maskinstoppet fungerade jättebra och kändes som en extra trygghet. Jag sitter ju i grävmaskinen och om det skulle komma någon och börja klättra på grejerna så kan jag snabbt stänga av. Likadant om det till exempel händer något med transportörerna kan jag snabbt stoppa krossen utan att behöva klättra ut ur maskinen.

”

Min kollega i hjullastaren hade en likadan själv så vi var två som kunde reagera om något gick fel. Maskinstoppet är en riktigt bra grej och jag tycker det borde finnas i princip överallt."

Bo Persson, Platschef Frölandskrossen, Swerock "Det är en himla bra grej, särskilt på förkrossen. Jag vet att maskinstoppet använts nån gång men då handlade det om att något gick fel, inte att det var fara för personskada. Det är klart att det viktigaste är säkerheten för de som jobbar men ytterligare en fördel är att snabbt kunna stoppa maskinen om något går tokigt i produktionen. Till exempel om det skulle gå en hydraulslang eller liknande. Då sparar man material och undviker längre driftstopp. Vi har inte ångrat att vi skaffade oss maskinstopp och kommer definitivt sätta det på fler grejer."

Maskinstoppet är en riktigt bra grej och jag tycker det borde finnas i princip överallt."

30

KROSSORDET # 130

Glenn Eklund

maskinstopp Torbjörn Larsson, maskinförare, Krossekonomi "Maskinstoppen är klockrena!

Framförallt är de lätthanterliga och gör att det känns tryggare att arbeta. Nödstoppslinor är naturligtvis ett måste men maskinstoppen är ett jättebra komplement. Sitter man i maskinen och det är på väg att gå käpprätt åt skogen så kan man agera blixtsnabbt. Detsamma gäller förstås när man är ute på maskinen. Jag har bara

använt nödstoppet en gång när det blev stopp i förkrossen och det vrålade till i remmarna. Tack vare att jag kunde stänga av snabbt så sparade vi nog ett antal tusenlappar bara vid det tillfället. Säkerheten är bättre med maskinstoppen och jag tycker att det borde vara lagkrav på dem. De kostar inga stora pengar och ökar säkerheten ordentligt."

Henrik Bäck, produktionschef, Swerock "Våra maskinstopp är inkopplade och klara men vi har inte riktigt hunnit driftsätta dem än. Jag är dock övertygad om att de kommer att fungera som det är tänkt och det känns bra att ta ytterligare ett steg framåt i säkerhetsarbetet. Tidigare har man varit tvungen att ta sig ur

t! e h y N Elektroniskt riktinstrument för hyttlösa borriggar Inbyggt sikte God läsbarhet, 25mm höga siffror Ingen kärvande mekanik

tel. 0221-84770 www.transtronic.se

förarhytten när något hållit på att gå på tok, ofta i en stressig situation, och bara den manövern har varit ett riskmoment eftersom det är lätt att ramla. Givetvis är personsäkerheten viktigast men möjligheten att snabbt kunna stänga av när något håller på att gå snett i krossen är givetvis också bra och längre driftstopp kan säkert undvikas i vissa fall. Förhoppningen är naturligtvis att vi inte ska behöva använda dem alls."

Typ 2R

branschdagar U T TÖ REFERA MMANDE T FRÅN F I N N S P DAG E N Å SBMI.S E

Fokus på ansökan och villkor – höstens branschdagar gav inspel till djup information När bergmaterialindustrin som brukligt firade in hösten med branschdagar i Jönköping och Umeå var intresset mycket stort. Det tidigare besöksrekordet överträffades än en gång, ett bevis så gott som något för att branschdagarna är viktiga för industrin. Ny kunskap, fördjupad gammal kunskap och en möjlighet att diskutera de viktigaste frågorna med kollegor från när och fjärran lockade över 200 delegater till Jönköping.

TEXT: NICLAS KINDVALL FOTO: MICHAELA ANDERSSON

Ä Torbjörn Andersson

ven vanligtvis rutinerade besökare hajade till en smula under morgonpromenaden mot Filmstaden och ännu en branschdag. På Västra Storgatan möttes de nämligen av en ovanlig syn, åtminstone ovanlig för centrala Jönköping. Utanför dagens lokal hade nämligen Maskin Mekano ställt upp ett sorteringsverk som välkomstvy. Helt klart en passande symbol för det som skulle utspelas på sce-

nen i biografpalatsets största sal. Efter den sedvanliga smörgåsen och en kopp kaffe i foajén ombads industrins representanter att ta plats och dagen kunde inledas.

Vattenverksamhet eller inte Förste föreläsare att möta strålkastarljuset var Skanskas Torbjörn Andersson och då handlade det om vatten, eller rättare sagt, när blir en täkt tillståndspliktig vattenverksamhet?

Han slängde genast iväg en fråga över auditoriet: "Vattenverksamhet? Det är ju täktverksamhet vi bedriver!". Så okomplicerat är det naturligtvis inte men heller inte så förfärligt komplicerat som man möjligtvis kan tro.

SGU har i samråd med SBMI utarbetat en checklista till hjälp. Denna finns i den nya version av Täkthandboken som uppdaterades för knappt ett år sedan.

Viktigt att ha i åtanke är att en täktverksamhet som påverkar grund- eller ytvatten inte per definition gör den till just en vattenverksamhet, dock är bortledandet av grundvatten alltid vattenverksamhet. Vad som är vad regleras i 11 kapitlet av Miljöbalken.

Beviskravet starkt Det behövs inget tillstånd om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas, men beviskravet på verksamhetsutövaren är mycket starkt. Just kravet om att förhållandet ska vara uppenbart innebär att tillståndsplikten omfattar i princip all slags vattenverksamhet av någon betydelse.

32

KROSSORDET # 130

Det är viktigt att korrekt redovisa hur påverkan från täkten kommer att te sig och det kan ofta vara bra att få saken prövad i första instans, menade Torbjörn Andersson.

Hur ser recipienten ut?

En annan viktig fråga att svara på är hur recipienten till bortlett vatten ser ut, exempelvis grundvattenberoende ekosystem som mossar, kärr och våtmarker.

Torbjörn Andersson avslutade med en kort genomgång om vattenkvalitet och vad som kan sägas vara acceptabla halter av exempelvis totalkväve och oljeindex. SBMI har även här gett förslag till rimliga villkor och Torbjörn Andersson uppmanade igen till användning av Täkthandboken, som finns tillgänglig på SBMIs medlemssidor.

Mer handbok Katarina Wallinder från Ramböll tog på sätt och vis över stafettpinnen från Torbjörn Andersson och då handlade det om just Täkthandboken, som är utarbetad av WSP Environmental och

där Ramböll har utarbetat bilagan om enhetliga rimliga villkor. Hon berättade att just bilagorna, där även bland annat SGU:s råd gällande vattenverksamhet ingår, kommer att uppdateras oftare än grunddokumentet så det finns definitivt anledning att vara uppmärksam.

Både stora och lite mindre verksamheter kan dra mycket nytta av Täkthandboken, fastslog Wallinder, den ger verksamhetsutövaren en uppfattning om vad som krävs för en tillståndsprocess enligt 9 kapitlet i Miljöbalken och inkluderar värdefulla tips för samrådsprocessen, miljökonsekvensbeskrivning, den tekniska beskrivningen och täktplanen samt hur man kan utforma sin ansökan.

Lätthanterlig "Tänk på"-rutor och checklistor gör handboken enkel att använda. Katarina Wallinder uppmanade alla att ge förslag till rimliga villkor i täktansökan, villkor som är grundade på den verksamhet man vill bedriva och på hur omgivningen är beskaffad. SBMI har förslag på villkor för buller, vi-

Katarina Wallinder

”

Både stora och lite mindre verksamheter kan dra mycket nytta av Täkthandboken fastslog Katarina Wallinder.

KROSSORDET # 130

33

branschdagar

bration och luftstötvåg i Täkthandboken. Avslutningsvis konstaterades att begränsningsvärden är vad som gäller men att det finns utrymme för riktvärdeslika formuleringar, det har domslut visat, speciellt när det gäller vibrationer vid sprängning.

Film på Filmstaden Nästa punkt på agendan var en film på ämnet riktvärdeslika tillstånd där Naturvårdsverket gav sin syn på saken. Verkets miljöjurist Måns Cederberg påpekade att även om den tidigare ordningen uppfattades som smidig av många, där överskridna värden resulterade i en uppmaning om att vidta åtgärder för att detta

inte skulle ske igen, så var den ändå problematisk då inga bortre gränser angavs. Det blev en "gummibestämmelse" utan tillräcklig tydlighet och utan tillräcklig rättssäkerhet menade domstolarna.

Camilla Lindholm, även hon miljöjurist, menade att det måste vara til�låtet, i vissa situationer, att överskrida villkor om det inte kan undvikas men att detta i så fall ska finnas med i villkoret, exempelvis ett visst antal överskridanden uttryckt i procentsatser och/eller tillfällen.

Tydliga och rättssäkra Måns Cederberg fortsatte med att redogöra för hur MÖD sagt att de nya

”

Jehanders Niklas Osvaldsson kommenterade filmen med att "det är bra att det finns en viss flexibilitet gentemot oss verksamhetsutövare".

34

KROSSORDET # 130

Niklas Osvaldsson

villkoren ska vara tydliga och rättssäkra men också gett exempel på hur man kan följa upp eventuella överskridanden inom ramen för tillstånd. Sådana exempel kan vara när verksamhetsutövaren klarat 10 av 12 månadsmedelvärden (begränsningsvärden) när det gällt exempelvis utsläpp till luft och vatten. Däremot har MÖD menat att årsvärden måste finnas, man kan inte lämna de två överskridande månadernas värden oreglerade.

Camilla Lindholm menade att det finns en poäng i att binda exempelvis ett utsläpp till ett visst värde och låta verksamhetsutövaren bestämma vilken teknik som ska användas. Villko-

L ÄS REFER AT FRÅN BRA N S C H DAG E PÅ SBMI.S E MEDLEM N SSIDOR

Erica Nobel ren ska gälla under lång tid framöver varför det är viktigt att inte låsa utövaren till en viss teknik.

Jehanders Niklas Osvaldsson, som tillsammans med Björn Strokirk var moderator under dagen, kommenterade filmen med att "det är bra att det finns en viss flexibilitet gentemot oss verksamhetsutövare".

Buller och bång Är buller en förhandlingsfråga? Så löd utgångspunkten för nästa föredrag, hållet av Erica Nobel, delägare i Delphi advokatbyrå. Hon konstaterade att Naturvårdsverkets riktlinjer från 1970 upphävdes 2013 och nu är ersatta av en övergångsreglering i väntan på nya riktlinjer för externt industribuller som väntas 2015/2016. Det är viktigt att komma ihåg att det rör sig om just riktlinjer och att bedömning görs i varje enskilt fall, bland annat blir det mer och mer fokus på transporter. Det finns ibland ett utrymme att reglera buller i avtal, exempelvis med bullerservitut och nyttjanderättsavtal enligt Jordabalken. Ett avtal är dock inget hinder mot tillsyn enligt Miljöbalken då det aldrig får bli en olägenhet för människors hälsa.

Erica Nobel menade att det finns skäl att vara uppmärksam, det händer mycket i bullerfrågan.

Önskvärd enkelhet Många regler är snåriga och kan med lite vilja utformas betydligt enklare.

Det menar SBMI som med hjälp av konsulten David Hansson från Envecta arbetat fram flera förslag till regelförenklingar för branschen.

Hansson inledde med att redogöra för det övergripande målet; att få bort onödiga detalj- och dubbelregleringar som skapar merarbete för tillsynsmyndigheter och verksamhetsutövare utan att ge någon miljönytta.

När det gäller anmälnings- och tillståndsplikt enligt miljöprövningsförordningen föreslår SBMI att krossning ska ingå i tillståndet för bergtäkt och inte kräva separat anmälan.

Man föreslår också att externa massor (avfall) ska kunna hanteras inom täkt utan separat anmälan och ett förtydligande så att samma regler gäller med avseende på anmälningsplikt för uppställning av asfaltverk i och utanför täkt.

När det gäller nivån för betydande miljöpåverkan enligt MKB-förordningen föreslår SBMI att denna i fråga om täkter ändras från årsproduktion större än 25 000 ton till årsproduktion större än 100 000 ton.

En annan viktig fråga rör avfallsdirektivet där det enligt gällande direktiv krävs tillstånd av alla verksamheter som bedriver återvinning eller bortskaffande av avfall men

Fler förslag SBMI anser också att det inte längre ska krävas en behovsutredning vid en ansökan om bergtäkt och heller inte finnas ett generellt krav på lokaliseringsutredning vid förlängning av täkttillstånd. Ett ytterligare förslag är att det område som inte behöver vara efterbehandlat när tillsynsmyndighet fattar beslut om att täkten är avslutad ska utökas från 1 hektar till 3 hektar för täkter med en årsproduktion större än 250 000 ton och från 1 hektar till 2 hektar för täkter med en årsproduktion mindre än 250 000 ton.

David Hansson

KROSSORDET # 130

35

branschdagar

Tove Andersson

Martin Lagerkvist

där EU:s medlemsstater har möjlighet att undanta vissa verksamheter från tillståndskravet. SBMI föreslår att Sverige utnyttjar gällande undantagsmöjligheter och undantar bearbetning av entreprenadberg från krav på tillstånd/anmälan som avfallsverksamhet redan nu! Alternativt föreslår man att Sverige bör verka för att entreprenadberg undantas från avfallsdirektivet genom att inskränkningen att det ska användas ”på den plats där grävningen utfördes” tas bort.

SBMIs vd Björn Strokirk kommenterade David Hanssons föredragning med att Naturvårdsverket lovat att yttra sig om förslagen till våren och att målet med förslagen är att underlätta och förenkla administrationen när det kan göras utan att miljön påverkas negativt.

Lätt lunch

”

Därmed sattes punkt för förmiddagens övningar och det var dags för en

lätt lunch. Spätta med hummersås, räkor och ris serverades på sedvanlig restaurang tvärs över gatan och därefter fanns tid för nätverkande i foajén eller runt sorteringsverket. Dock inte all tid i världen, ännu återstod många punkter på den digra agendan.

Fågelperspektiv Frågan om artskydd får större och större relevans vid tillståndsfrågor, något som föranlett inbjudan till Tove Andersson, Wistrands advokatbyrå.

Lagstiftningen är väldigt komplex, nästan en "djungel" lämpligt nog med tanke på ämnesvalet.

Tove Andersson inledde med att nämna att en praxis är under utveckling i frågan men att det fortfarande kan vara svårt att veta vad som ska finnas med i miljökonsekvensbeskrivningen. Artskyddsförordningen står i samklang med 8 kapitlet i Miljöbalken där fjärde paragrafen stipu-

Tove Andersson inledde med att nämna att en praxis är under utveckling i frågan men att det fortfarande kan vara svårt att veta vad som ska finnas med i miljökonsekvensbeskrivningen.

36

KROSSORDET # 130

lerar att det är förbjudet att avsiktligt fånga eller döda djur, förbjudet att avsiktligt störa djur, särskilt under djurens parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder, förbjudet att avsiktligt förstöra eller samla in ägg i naturen och förbjudet att skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser.

Paragrafen innebär naturligtvis "problem" för en täktverksamhet och dessutom är det väldigt svårt att få dispens från förbudet.

Sammantaget innebär detta att frågan kan bli ett jätteproblem för branschen, kanske kommer vägledning i två fall som snart släpps upp i MÖD för prövningstillstånd. Tove Andersson poängterade att det finns skäl för en täktchef att vara vaksam i frågan och ta hjälp av en biologkonsult.

SBMI lovade att hålla koll på frågan genom Samhällsutskottet där Tove Andersson ingår.

Handbok för platschefer Näste talare på estraden var Enetjärn Naturs Martin Lagerkvist som redogjorde för ett projekt om att skapa en handbok för ökad biologisk mångfald i täkter – både under och efter drift.

Projektet är understött av SBUF och fyra svenska täkter tillhörande SBMImedlemmar ska användas för fallstudier. Läs mer om den handbok som projektet syftar till på sidan 22.

U T TÖ REFERA MMANDE T FRÅN F I N N S P DAG E N Å SBMI.S E

Hur hitta bästa plats Martin Lagerkvist avlöstes av Rolf Svedberg, tidigare tekniskt råd vid Mark- och Miljödomstolen. Svedbergs uppdrag var att redogöra för begreppen Styrkt behov och Bästa platsen och vilken praxis som är rådande.

Svaret på den sista frågeställningen är att det tyvärr egentligen inte existerar någon bra praxis.

Han exemplifierade med ett fall där MPD gav avslag och tyckte att inget i ansökan i princip var bra, att behovet inte var styrkt och att den sökandes kommersiella intresse var ett hinder för tillstånd.

MMD lämnade dock tillstånd och underkände MPD:s synpunkter.

Bland annat menade MMD att behovet inte nödvändigtvis behövde styrkas, att sökanden nog inte ville öppna bergtäkt för nöjes skull och att det kommersiella intresset snarare är en förutsättning än ett hinder. Tillståndet är överklagat till MÖD. Vad gäller lokalisering och "Bästa plats"-frågan menade Rolf Svedberg att det inte handlar om någon "allmän" lämplighet när det gäller platsen, man bör vara noga med samråd och lokaliseringsutredning samt peka på dilemmat att de alternativ som inte valts många gånger inte är praktiskt genomförbara. SBMIs Björn Strokirk konstaterade lakoniskt att "hitta bästa platsen är som att hitta den fris-

kaste människan i Jönköping" vilket lockade fram skratt i salongen.

Vad är ett bra samråd?

Setterwallsadvokaten Anders Linnerborgs presentation rörde samrådskretsens omfattning och frågan om vi verkligen ska samråda inom en flera mil stor omkrets? Inledningsvis koncentrerade han sig på frågan om vad som är ett bra samråd? Är det att begränsa antalet som lägger sig i prövningen, att hålla omgivningen kort och att inte ”väcka sovande björnar”?

Eller att låta omgivningen vara delaktig i prövningen samtidigt som man skaffar sig information som är till gagn för processen, att ge sig möjlighet att göra en bättre MKB och dessutom skapa en god relation med omgivningen och myndigheter? Svaret är ganska givet.

Det är av yttersta vikt att inte sätta sig i en situation där någon kan

påpeka ett formellt fel och det finns ingen klar gräns för sakägarkretsens omfattning. Förhoppningsvis ska man inte behöva samråda på flera mils avstånd men samråd hellre för mycket än för lite – ta inga risker och utnyttja samrådet för att få värdefull information. Glöm inte att en kungörelse alltid ska utfärdas!

Varför? Därför!

Jehanders Rolf Hansson steg upp på estraden för att berätta om den ideella föreningen Q3, ett forum för hållbara transporter. Q3 har redan många branschföretag som medlemmar och verkar för att transportköpare är noggrannare i sin upphandling. Bland annat förordar man kriterier som leder till bättre arbetsmiljö, ökad trafiksäkerhet och minskad miljöbelastning vid tunga vägtransporter.

Siffran 3 i namnet syftar på tre viktiga begrepp i föreningens idé: Ar-

”

SBMIs Björn Strokirk konstaterade lakoniskt att "hitta bästa platsen är som att hitta den friskaste människan i Jönköping" vilket lockade fram skratt i salongen.

KROSSORDET # 130

37

branschdagar

MANDE U T TÖ M Å N DAG E N T FR REFERA NNS PÅ FI E SBMI.S

Sara Elfving

Mathias Jern betsmiljön – vägen är en farlig arbetsplats, Trafiksäkerhet – många kör för fort och med för tung last och Miljö – vägtransporterna är ett stort miljöproblem.

Rolf Hansson redogjorde för hur Q3 fungerar och uppmanade de som ännu inte är medlemmar att verkligen överväga saken.

Kaffe och kaka Efter några timmars information är det skönt att få sträcka på benen och fylla på depåerna. Det tillfället gavs efter att Rolf Hansson lämnat scenen och branschens företrädare kunde defilera nedför trapporna. Över en kopp kaffe är det alltid lättare att sortera informationen som givits och diskutera de frågor som väckts med andra.

När klockan klämtade var det emellertid dags igen.

Ny frekvens Nitro Consults Mathias Jern stod synnerligen redo att leverera sitt föredrag och då handlade det om en ny sprängstandard som är på gång och vad den kan innebära för täkterna. Varför ska

”

vi övergå till en frekvensbaserad standard? Läs mer om vad som är på gång på sidan 40.

Sanktionsavgifter då? Vad är det?

Anders Svärd från Arbetsmiljöverket fanns på plats för att reda ut vad som gäller när sanktionsavgifter i många fall ersätter straff för arbetsmiljöbrott. Anders visade 11 bilder för publiken men hade 51 dolda bilder med mycket information som man kunde fördjupa sig i dagen efter på SBMIs hemsida. Han och några andra hade tagit fasta på SBMIs rekommendation för den som har högre ambition än vad 12 minuter på scenen ger utrymme för. Läs mer om sanktionsavgifter på sidan 46 i detta nummer av Stenkoll.

Marknadskontroller och säkra krossar På vårens branschdag i Stockholm flaggade Boverkets Sara Elfving för de marknadskontroller avseende CEmärkning och prestandadeklaration som skulle utföras den sommar vi nu tyvärr har bakom oss. Dessa är nu i stort sett slutförda och nu återstår att

Anders Svärd visade 11 bilder för publiken men hade 51 dolda bilder med mycket information som man kunde för­ djupa sig i dagen efter på SBMIs hemsida.

38

KROSSORDET # 130

Rebecka Stomvall samla ihop material för slutrapporten. Mer om marknadskontrollerna läser du på sidan 26.

SBMIs Krossutskott brukar vara representerat vid sådana här tillfällen och denna torsdag utgjorde inget undantag. Utskottet har som uppgift att driva utvecklingen och skapa efterfrågan när det gäller produkter som är säkra eller förbättrar säkerheten på befintliga anläggningar och maskiner.

Det kan röra sig om sådant som mobila maskinstopp, dammbekämpning och säkra lyft av mantlar. Reuterwall redogjorde för vad som gjorts och för vad som är på gång framöver.

Krossutskottet gjorde nyligen ett studiebesök och tittade på en kross med finfina säkerhetsanordningar.

Läs mer om krossen på sidan 16.

”Branschdagarna ska vara en kontinuerlig fortbildning av medlemmarna” Publikrekordet i Jönköping kompletterades med en välbesökt branschdag i Umeå. Stenkoll pratar med SBMIs vd Björn Strokirk om höstens två kunskapsforum.

Hallå där Björn Strokirk, ni hade en välbesökt dag i Umeå.

– Ja, mycket välbesökt, vi hade över 100 anmälda. Det är många deltagare med tanke på att det bor åtta gånger så många människor i södra Sverige som i norra.

Kristian Jonsson Reuterwall avlöstes av Carl-Henrik Gustavsson från PJ Jonsson & Söner, en tillverkare med stort fokus på just säkerhet, som berättade om företagets senaste lösningar för industrin.

Bränslefrågan Kristian Jonsson från Pon förutspådde höjda dieselkostnader framöver när koldioxid- och energiskatt ser ut att försvinna. Jonsson, återförsäljare av maskinmärket Cat, berättade om hur hans företag arbetar för att minska bränsleåtgång med hjälp av olika tekniker. Han visade också olika räkneexempel som beskrev hur mycket bränsle som kunde sparas och när dagens nedsättningar av en maskin kunde räknas hem enbart i sparat bränsle-termer.

Chalmers avslutade Sista framträdande denna innehållsrika dag stod Rebecka Stomvall från Chalmers för. Under tidigare branschdagar har Stomvall berättat om projektet "Uthållig produktion av finkorniga produkter från bergmaterial" och nu har man haft en testanläggning ute på turné i landet. Tolv olika platser har besökts under ett år och totalt har anläggningen transporterats 409 mil.

Stomvall avslutade med att utlova en sammanställning av de resultat man nått hittills och därmed återstod inte annat än att Björn Strokirk återtog ordet och tackade alla åhörare för visat intresse och många insiktsfulla frågor till föredragshållarna under dagen. Ännu en fullmatad branschdag var slut och samtliga huvuden fyllda med det allra senaste från bergmaterialbranschens många hörn. 2013 snöade det, i år kunde man ta jackan under armen och sakta flanera ut i Jönköpingskvällen.

Blev det en bra dag?

– Absolut, det har varit lätt att finna duktiga föreläsare även till Umeå. Ofta ”ärver” de ett föredrag som de kan lyfta ytterligare och krydda med egna erfarenheter.

Hur planeras en branschdag?

– Branschdagen är en varieté med ett större antal korta föreläsningar som förhoppningsvis kan väcka publikens intresse, men utan att gå riktigt på djupet.

Många föredraghållare har i sin presentation några få bilder som de visar men också ett stort antal texttunga bilder som är dolda. Alla bilder kan publiken sedan ta del av nästa dag hemma vid datorn genom att gå in på SBMIs medlemssidor.

Varför detta upplägg?

– De allra flesta minns inte så många

detaljer av vad man hört på en konferens för någon månad sedan. Man minns helheten, att det var bra eller dåligt, men inte i detalj vad man fick höra och se. Detaljkunskaper tar man bättre till sig hemma vid datorn.

Finns det inte en risk att varje ämne ges för lite tid?

– Allt kan inte intressera alla. Men om föredragshållarna har fokus på vad som berör ”platschefen i X-köping”, med praktiska råd och varningar, så kanske våra besökare under bilresan hem från branschdagen tänker ”Tur att jag åkte! Jag fick tips om det och det som jag snarast bör ta itu med och varning för det och det.” Fördjupningar kan göras på hemmaplan tack vare att alla presentationer finns på SBMIs hemsida. Så fort det är möjligt lägger vi också ut ett ordagrant referat från hela dagen.

Blir det samma upplägg nästa år?

– Vi läser varje år svaren vi får i vår utvärdering och dessa är just nu på väg in.

Möjligen blir det lite mer fokus på produktion och vardagliga frågor i täkterna och lite mindre om juridik och tillståndsansökan. Branschdagarna är ju ett sätt att samla och sprida kunskap från vitt skilda områden som på olika sätt berör bergmaterialindustrin. De ska fungera som en kontinuerlig fortbildning av alla medlemmarna.

Umeå 23 oktober.

KROSSORDET # 130

39

ny standard

Hög standard – frekvens är framtiden Så gott som alla länder förutom Sverige och Finland använder frekvens som basvärde när skaderisken på intilliggande byggnader vid sprängning ska beräknas. Detta är dock på väg att ändras. Allt talar för att Sverige inför en ny sprängstandard som bättre harmoniserar med omvärlden.

TEXT: NICLAS KINDVALL FOTO: MICHAELA ANDERSSON ILLUSTRATION: EVA EDBERG

Mathias Jern

– Frekvensbaserad mätning är ett bättre sätt att mäta skaderisken, säger Mathias Jern, NitroConsult, som på SBMIs branschdagar i Jönköping och Umeå presenterade de tankar som ligger till grund för översynen av den nu gällande standarden.

I Sverige används för närvarande en metod där basvärdena utgörs av avstånd och undergrund för att beräkna den skaderisk som finns för vibration och stötvåg vid sprängning. Den nuvarande standarden, SS 460 48 66, kritiseras dock allt oftare. Några av argumenten är att den vetenskapliga förankringen är svag och att parametrarna, exempelvis undergrund, vid liten jordmäktighet eller pålgrundlägg-

ning, ofta är svårbestämda. Mot detta ställs uppfattningen att standarden är välkänd och oron över att det ska bli en svår övergång till ett nytt sätt att mäta och räkna.

– Med den standard som föreslås blir kopplingen mellan tillåtet värde i standarden och skaderisken bättre, menar Mathias Jern. Jag vet inte när justeringen kommer att genomföras men jag är övertygad om att så blir fallet. Norge gick den vägen för två år sedan och Sverige kommer att följa efter.

Förenklad diskussion Han menar att den nya standarden är positiv för bergmaterialindustrin framförallt då diskussionen skulle förenklas både vid tillståndsansökningar och i kommunikationen med närboende. Det krävs dock ytterligare undersökningar för att utreda konsekvenserna av en övergång till frekvensbaserad standard men det är sannolikt att tillåtna värden kommer att höjas något för fastigheter grundlagda på lera, på stora avstånd (kring bergtäkter) samt vid underjordssprängning medan de vid övriga förhållanden kommer att bli ungefär samma. Frekvensbaserade värden til�låter då högre värden under vissa förutsättningar utan att skaderisken för den skull blir större.

En omläggning är dock inte helt okomplicerad att genomföra, branschen är van vid det nuvarande sättet och är överens om att skador är säll-

synta om man följer standarden.

– Det är oerhört viktigt att den nya standarden är tydlig och enkel att räkna på samtidigt som den är bättre kopplad till ett skadekriterie, avslutar Mathias Jern.

VAD ÄR EN STANDARD? Förenklat kan man säga att standarder är gemensamt överenskomna lösningar på återkommande problem.

En mer fullständig definition lyder : dokument, upprättat i konsensus och fastställt av erkänt organ, som för allmän och upprepad användning ger regler, riktlinjer eller kännetecken för aktiviteter eller deras resultat, i syfte att nå största möjliga reda i ett visst sammanhang.

NÄR SKA MAN ANVÄNDA EN STANDARD? En standard ska användas om man vill utnyttja vunna erfarenheter och undvika fallgropar. Standard är också bra när man vill skapa ordning och reda eller för att fastställa kravnivåer som produkter och tjänster kan mätas mot. Standarder är viktiga för förmågan att samverka med andra och för att säkerställa att saker (och informationsmängder) passar ihop. På den internationella marknaden är efterlevnad av standarder ofta en förutsättning för att kunna göra sig gällande.

Källa: SIS – Swedish Standards Institute

KROSSORDET # 130

41

Goda grannar – alla är välkomna till öppen täkt

Många upptäcker att konceptet Öppen täkt är ett utmärkt sätt att presentera verksamheten och dessutom öka förståelsen för bergmaterialindustrins uppdrag. Stenkoll har pratat med två nöjda festfixare.

TEXT: NICLAS KINDVALL FOTO: GUSTAV R. JOHANSSON AB OCH BDX

G

ustav R. Johansson AB i Ljungby är en rutinerad öppen täkt-arrangör, i år var det tredje gången man gläntade på grindarna och släppte in allmänheten. Man har helt enkelt tagit för vana att ordna kalas med ett tiotal års mellanrum.

Extra lämpligt då att företaget fyller 90 i år. Det är nämligen exakt så många år sedan Gustav Johansson tog körkort och införskaffade företagets första lastbil, en T-Ford. Hans far Frans Wilhelm hade dessförinnan tjuvstartat familjeföretaget när han grundade ett häståkeri i Älmhult

42

KROSSORDET # 130

1907. Familjen Johansson är kvar vid rodret, eller kanske ratten, sedan dess.

Efter Gustav tog sonen Lars-Göran

Per Johansson

över och nu är Lars-Görans son Per Johansson verkställande direktör. Den nuvarande chefen är alltså den som öppnat portarna och förklarat täkten öppen.

– Det finns ett enormt intresse, det märker vi tydligt. Vi skulle öppna klockan tio men redan en halvtimme innan var de första gästerna på väg in, säger Per Johansson.

Självklart var det bland dem många barnfamiljer, för småttingar finns det få saker som är mer spännande än stora maskiner i en gigantisk sandlåda.

– Sedan bjöd vi naturligtvis på korv

öppen täkt

Det bjöds bland annat på godisregn, korv, kaffe och spännande maskiner när Gustav R. Johansson AB öppnade täkten.

och kaffe, en del kommer kanske bara för det, skrattar Per Johansson och fortsätter: – Vi tycker det här är ett jättebra sätt att visa upp vårt företag. Vi har många privatkunder som köper sådant som matjord och plattor, det blir ett alternativ till att sätta in en annons i tidningen. Det är dessutom långsiktigt bra, vi är lokalt förankrade så närområdet är viktigt för oss.

Jordsortering och godisregn Förutom korv, kaffe och möjligheten att kolla in verksamheten, som exempelvis jordsortering och gjutning av markbetong, bjöd Gustav R. Johansson även på godisregn från en säck upphissad i en mobilkran – en helt klart briljant idé ansåg de lite yngre besökarna.

– Klart att det är viktigt med dragplåster, säger Per Johansson. Man måste locka med något för att folk ska ta sig hit.

Godisregn och spännande maskiner i all ära, minst lika viktigt är att ge öppen täkt-besökarna en inblick i en verksamhet som få har djupare kunskaper om. En chans att visa upp bergmaterialindustrins arbete och dess betydelse för samhället.

”

– Öppen täkt bidrar absolut till ökad förståelse för vad vi sysslar med.

Vi försöker väcka intresset med till exempel en tipspromenad om täktverksamheten och svarar såklart på mängder av frågor under en sådan här aktivitet.

Per Johansson är mycket nöjd med utfallet av dagen.

– Alla är positiva när de åker härifrån, säger han. Dessutom är

Det finns ett enormt intresse, det märker vi tydligt. Vi skulle öppna klockan tio men redan en halvtimme innan var de första gästerna på väg in.

Per Johansson KROSSORDET # 130

43

öppen täkt

Ett bra sätt att berätta för allmänheten om vad vi gör, tycker Roger Larsson.

jag övertygad om att de som varit här också pratar med vänner och bekanta om vad de varit med om och lärt sig.

Det blir ringar på vattnet och det är förstås bara bra för oss som företag.

Tips från branschdagen

”

En inte lika rutinerad öppen täktorganisatör är norrländska BDX som nyligen arrangerade sin första öppen

Faktum är att idén väcktes när vi lyssnade på just ett föredrag om öppen täkt på SBMIs branschdag i Umeå förra hösten.

Roger Larsson

44

KROSSORDET # 130

täkt-dag utanför Luleå. Detta gjorde man i samarbete med Liebherr som visade maskiner och asfaltverkentreprenören Lemminkäinen liksom med markägaren Snells Entreprenad som man driver bergtäkten tillsammans med. Här bjöds det också på korv men även halstrad strömming.

– Faktum är att idén väcktes när vi lyssnade på just ett föredrag om öp-

pen täkt på SBMIs branschdag i Umeå förra hösten, berättar Roger Larsson som är BDX affärschef för ballast. Det passade väldigt bra att ha ett arrangemang i vår täkt eftersom den är nyöppnad. Även i BDX fall var ett av motiven att öka förståelsen för verksamheten, inte minst viktigt eftersom man etablerade sig i ett nytt område.

– Ett jättebra sätt att berätta för allmänheten vad vi gör och vad som kommer att hända framöver, fortsätter Roger Larsson.

Subventionerade priser För att locka de närboende till täkten i Måttsund valde man också att sälja material till subventionerade priser.

Exempelvis erbjöd man sig att fylla släpet till en personbil med material för en billig penning och hade även bra priser på material för hemleverans.

– Dagen blev verkligen över förväntan. Det är svårt att uppskatta hur många besökare vi hade men flera hundra personer kom definitivt.

Personalen vid täkten fanns sig snart bombarderade med frågor som till exempel vad som skulle hända med träden i närområdet och hur man tänkte sig dammbekämpningen under arbetet. BDX valde också att köra krossen en

stund för att kunna visa hur man arbetade med bullerdämpning tack vare smart placering av upplagen.

– Vi fick väldigt positiv respons och det kändes också viktigt att kunna diskutera med dem som var lite kritiska. Jag tror absolut på öppen täkt för att öka förståelsen och vi kommer att göra det här fler gånger.

SBMIs skrift Goda Möten, som finns att ladda ned på medlemssidorna, innehåller massor av råd för den som funderar på att arrangera en öppen täkt. I materialet påpekas viktiga frågor som behöver redas ut och hur man organise­ rar säkerheten på ett tillfredsställande sätt.

Goda Möten exemplifierar vilka komponenter planering, genomförande och uppföljning bör innehålla och tidsbestämmer viktiga insatser som säkerställer ett lyckat arrangemang. Dessutom finns många tips om hur man får be­ sökarna att känna sig välkomna och delaktiga samt efter avslutat ar­ rangemang tar med sig viktiga kunskaper tillbaka till vardagen.

Industri & Process Anlita Krosskonsult!

”Kan material transporteras kan det också vägas” Bandvågar från Flintab • Bandvågar för alla material och transportörer.

• Robusta och högkvalitativa produkter.

• Minimalt underhåll och lång livslängd.

• Enkla installationer.

• Hög noggrannhet och stort användningsområde.

• Rikstäckande serviceorganisation.

Vi bygger kompletta anläggningar med kross- och kringutrustning. Service, reparationer och ombyggnader.

Vi tillhandahåller slitdelar och reservdelar till krossar och sorteringsverk.

Uthyrning av mobila krossar, sorteringsverk och generatorer, allt ifrån enskilda maskiner till kompletta kundanpassade linjer.

Kontakta oss!

Ring för mer information: Mobil: 070-6260122 • Tel: 0370-14055 andreas@krosskonsult.se • www.krosskonsult.se

tfn 036-31 42 00

info@flintab.se

www.flintab.se

Hallå där Anders Svärd – Arbetsmiljöverket TEXT: NICLAS KINDVALL FOTO: MICHAELA ANDERSSON

Från den 1 juli i år ersattes i många fall strafföreläggande med sanktionsavgift i Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Varför sanktionsavgifter i stället för böter?

– Därför att en statlig utredning konstaterat att strafförelägganden inte varit effektiva och att endast ungefär 25 procent av brotten mot Arbetsmiljöverkets straffsanktionerade föreskrifter resulterat i påföljd de senaste åren. Dessutom tror vi att det nya systemet är betydligt bättre när det gäller att motivera företagen till ett systematiskt arbetsmiljöarbete.

Några av fördelarna är till exempel att reglerna blir tydliga och därmed kommer att följas av fler vilket leder till färre skador på arbetsplatserna.

Systemet med sanktionsavgifter började gälla från den 1 juli 2014.

Vad är skillnaden?

– Man kan säga att ett straff innebär böter eller fängelse medan en sanktionsavgift är en administrativ avgift av en bestämd storlek. Tidigare

SBMI har sammanställt en lista på sanktionsavgifter som kan beröra bergmaterialindustrin. Den finns att ladda ner på SBMIs medlemssidor.

46

KROSSORDET # 130

när vi inspekterat och upptäckt ett brott mot föreskrifterna lämnade vi över uppgifterna till en jurist, denne lämnade vidare till åklagare och polis för utredning och ibland hamnade fallet i Tingsrätten, många inblandade myndigheter således. Nu kan Arbetsmiljöverkets jurist utfärda ett avgiftsföreläggande direkt till det företag som felat. Processen går då i det stora flertalet fall betydligt snabbare jämfört med tidigare då den kunde dra ut i flera år.

Vad händer då?

– Antingen kan företaget godkänna föreläggandet och då är det att betrakta som lagakraftvunnen dom.

Kommer företaget med invändningar kan AV ansöka hos Förvaltningsrätten om att sanktionsavgiften ska påföras företaget. Om detta sedan sker kan företaget överklaga hos Kammarrätten, det finns alltid en möjlighet att ärendet kan bli prövat i domstol.

Hur stora blir sanktionsavgifterna?

– Det beror på. Det finns både fasta avgifter och differentierade. De differentierade avgifterna spänner mellan 5 000 och 400 000 kronor och baseras på hur många anställda företaget har vid tidpunkten. Observera att i antalet anställda ingår samtliga på företagets arbetsställen, även sådana som är föräldralediga eller jobbar deltid. Även inhyrd personal räknas.

Det finns dock ett maxtak om 500 anställda.

Hur undviker man sanktionsavgifter?

– Precis som tidigare, genom att verkligen sätta sig in i arbetsmiljöfrågorna och bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Då undviker man sanktionsavgifter och dessutom får man en betydligt säkrare arbetsplats och det är ju vad vi alla strävar efter.

”

Några av fördelarna är till exempel att reglerna blir tydliga och därmed kommer att följas av fler vilket leder till färre skador på arbetsplatserna.

Anders Svärd

BEHÖVER NI BANDVÅG? Vi konstruerar användarvänliga bandvågar till de flesta leverantörer av mobila och fasta krossar, siktar och transportörer…med precision.

Våra vågdatorer OJ426P – Bandvågstransmitter med Profibus DP. OJ436 – 2 000 sålda, flera kommunikationsmöjligheter.

OJ446 – Reglerande med funktion för satsvägning.

Spännande nyhet: Snart kommer vår nya serie vågdatorer…med smart som en del av namnet, finns ingen motsvarighet på marknaden!

Hör av Er för mer information om våra produkter!

Tallskogsvägen 9 793 35 Leksand oj.s@vagsystem.se

Tel: 0247-13657 Fax: 0247-145 96 www.vagsystem.se

POSTTIDNING B

Returadress: Krossordet Stenkoll, Sveriges Bergmaterialindustri, Box 55684, 102 15 Stockholm

Ökad krosskraft Ökad prestanda Ökad vinst

Ny serie Nordberg® GP™ konkrossar Vi vill presentera den revolutionerande Nordberg® GP330TM som är mer kraftfull och mer effektiv än någon annan konkross i sin viktklass. Den höga krosskraften, den geometriska utformningen av krosskammaren ger maximal produktion av högklassiga slutprodukter i önskad fraktion till lägsta kostnad per ton.

Nordberg GP220, GP330 och GP550 konkrossar har en design som maximerar krossmantelns livstid. Öka din lönsamhet genom att välja Nordberg GP konkrossar. www.metso.com www.facebook.com/MetsoCrushersScreens