Stenkoll #114

En tidning från Sveriges Bergmaterialindustri

# 114 • November 2011

N E H C S N BRA R A R A L K !

N E S I KR

Länsstyrelsens syn på branschen

Krossgruppen – en samlad röst Stort intresse för SBMIs branschdagar

Ny teknik i täkten

HÅRDA TAG

mot miljöbrott Skanska i ny struktur

Svevias nye ledare

Skrämmande vibrationer

UJ640

UH640

UJ440E

UH421

Tunga argument för mobila enheter i världsklass Sandviks Heavy range-serie mobila krossar och siktar kombinerar hög mobilitet med hög produktivitet, samtidigt som de är flexibla i sin användning i anläggningen eller projektet.

Enheterna presterar på topp var och en för sig, men är konstruerade för att dockas ihop för produktion av olika fraktioner ur ett enda krossled. En hög grad av automatisering gör att en eller flera enheter kan styras av en enda operatör.

Vill du veta mer? Läs om vårt produktutbud och hitta kontaktuppgifter till våra säljare på mc.sandvik.com/se

S andvik Mining and ConStruCtion Sverige aB, tel 026-26 20 00.

lokalkontor: BollnÄS tel 0278-64 22 00, Haparanda tel 0922-298 00, JÄrfÄlla tel 026-26 20 00, kiruna tel 0980-828 35, nora tel 0587-845 00, partille tel 031-44 72 60, Svedala tel 040-40 90 00

mc.sandvik.com

K RO S S O R D E T

KROSSORDET STENKOLL

#114 INNEHÅLL

Ansvarig utgivare Björn Strokirk

Redaktör Tomas Skagerlind

Projektledare Joakim Heise

Art Director Karin Sundin Layout & repro Annelie Sundgren Omslagsbild Anna Hållams Prenumerationsärenden joakim.heise@sbmi.se Hör av dig till Joakim om du vill ha tidningen eller om du inte vill ha fler nummer.

Annons/Marknad Patrik Swenzén patrik@annonshuset.se Philip Otter philip@annonshuset.se Adress SBMI, Box 55684, 102 15 Stockholm Hemsida www.sbmi.se Tryck Edita Västra Aros Övriga medverkande detta nummer: Eva Edberg, Stefan Evertson, Boel Ferm, Joakim Heise, Anna Hållams, Niclas Kindvall, Carina Tyskbo, Björn Strokirk Vad vill du läsa om i tidningen?

Har du några tips till redaktionen?

Mejla till oss på stenkoll@sbmi.se Stenkoll ges ut av SBMI, bergmaterialindustrins branschorganisation. SBMI tillvaratar branschens intressen mot samhällets beslutsfattare och stöder medlemmarnas utbildning, kvalitetsarbete och kompetensutveckling.

SID

24

5 LEDAREN Några inledande ord från Björn Storkirk, vd på SBMI.

6 ANSLAGSTAVLAN OCH VÄGSKÄLET

7 NYHETSFLÖDET

8 HÅRDA TAG MOT MILJÖBROTT Lennart Häggboms uppgift är att sätta stopp för lagbrott mot naturen.

10 KUNSKAP OCH GODA RELATIONER Hur ser täkthandläggarna på oss i bergmaterialbranschen?

14 NY STRUKTUR Vi bad regionchefen Per Åkerman att måla upp bilden av det nya Skanska.

Fullspäckat program på SBMIs branschdag.

18 BRANSCHEN KLARAR KRISEN Utvecklingen i byggsektorn blir svag, men för bergmaterialindustrin ser det ljusare ut.

22 SKRÄMMANDE VIBRATIONER Vilken sorts information bör man gå ut med till närboende inför ett sprängningsarbete?

24 POPULÄRA HELDAGAR Stenkoll fanns på plats under SBMIs branschdag i Jönköping.

34 MEDLEMMARNAS ÖNSKELISTA Vi har frågat några medlemmar vilken fråga de tycker blir viktigast under 2012.

36 NY TEKNIK I TÄKTEN Jehander har förvandlat Rikstentäkten till en toppmodern anläggning.

44 KROSSGRUPPEN Senaste nytt från krossentreprenörernas egen grupp inom SBMI. 45 VÄLKOMMEN PÅ MARKNADSDAG I maj kommer en marknadsdag med lite annorlunda inriktning att arrangeras.

46 HALLÅ DÄR! Vi ställer sex frågor till Svevias nye vd, Torbjörn Torell.

KROSSORDET # 114

3

nya g-serien hjullastare nu har vi lagt till ännu mer Auktoriserad återförsäljare av Volvo anläggningsmaskiner Swecon Anläggningsmaskiner, Box 55, 631 02 Eskilstuna Växel: +46 (0)16 42 95 00 www.swecon.se

Volvos nya G-serie hjullastare uppvisar anmärkningsvärda förbättringar i sina specifikationer. Vi börjar med 20 % förbättrad lyftkraft och 10 % förbättrad brytkraft.

Därtill kan vi lägga nya motorer och drivlinor för ökad produktivitet, lägre utsläpp, ökad smidighet och förbättrad förarkomfort. Och OptiShift är nu standard. Vi har lagt till ännu mer i G-serien så att du kan få ut ännu mer av dem. www.facebook.com/swecon

Ledare

Beslutsbrist raserar viktig samhällsfunktion

I

maj infördes en välbehövlig regel i plan- och bygglagen till gagn för alla som söker bygglov - bygglov ska beviljas eller avslås inom 10 veckor. Kommunerna måste nu tillsätta tillräckligt med resurser för att handläggningen ska gå rimligt snabbt.

Motsvarande krav borde ställas på länsstyrelserna som ger tillstånd för berg- och grustäkter.

Täktansökningar är visserligen betydligt mer komplicerade än bygglov, eftersom naturskyddet väger tungt.

Därför krävs omfattande miljöutredningar innan en ny täkt kan få tillstånd att öppna. Det handlar ofta om konsultkostnader på en halv miljon kronor innan en komplett ansökan kan lämnas in till länsstyrelsen.

”

Där blir sedan ansökan liggande länge, länge. Den genomsnittliga hand­läggningstiden netto närmar sig nu ett år och det är alldeles för lång tid. Orsaken är att länsstyrelserna har för få handläggare.

Under 2011 har situationen snabbt försämrats. Regeringen har i en proposition 2010 föreslagit att prövningen av bland annat täkter ska koncentreras till sju län, i senaste budget-

Konsekvenserna av långa handläggningstider är att nya täkter inte hinner prövas i rimlig tid.

propositionen talas det om 11 till 12 län, men man har inte mäktat med att besluta om förslaget verkligen ska genomföras.

Resultatet är föga överraskande att handläggare i de län som riskerar att stå utan jobb efter årsskiftet, söker nytt arbete inom eller utanför länsstyrelsen. Länsstyrelserna vågar inte återbesätta tjänster eftersom de inte vet om de kommer att få finansiering för dem.

Konsekvenserna av långa handläggningstider är att nya täkter i närheten av större väg- och järnvägsbyggen inte hinner prövas i rimlig tid, vilket gör att materialet får transporteras onödigt långt. Det både fördyrar vägbygget och leder till onödig miljöbelastning, eftersom materialet är tungt och transporteras med dieseldrivna lastbilar.

SBMI kräver nu att regeringen snarast bestämmer var täktärenden ska beredas i framtiden. Sedan bör regeringen sätta upp lika tydliga mål för denna beredning som man nyss infört för bygglov (10 veckor).

Vi vill att nettotiden från det att en ansökan kommit in tills ärendet avgörs ska vara högst fem månader. Det går om regeringen ser till att länsstyrelserna får tillräckliga resurser.

Vi betalar en avgift på täkter i drift. Som det ser ut nu med många vakanser borde avgiften sänkas.

Avgiften går in i ”svarta hålet” – summan av statens skatter och avgifter. Avgiften har idag karaktären av en skatt.

Vi skulle vilja se en tydlig koppling mellan avgiften och den motprestation vi får. Vi föreslår att våra avgif-

ter ska behandlas som en ”avgiftsintäkt” som disponeras av miljöprövningen inom länsstyrelserna. Detta är en modell som några myndigheter, t ex Lantmäteriverket, redan arbetar efter.

I så fall skulle höjda avgifter skapa större resurser för miljöprövningen.

Och i så fall skulle vi gärna betala mer än idag för att få det vi behöver – en effektiv miljöprövning. Det skulle ge stora samhällsvinster utan att kosta staten något.

Björn Strokirk, vd SBMI

KROSSORDET # 114

5

Anslagstavlan Skriv till oss på adressen: SBMI, Box 556 84, 102 15 Stockholm

KURSER VÅREN 2012

KOM IHÅG ATT ANMÄLA ER TILL VÅRENS KURSER: Säker maskinoperatör 17 januari. Anmälan ska göras senast 19 december.

Kursen vänder sig till maskinoperatörer med fokus på mobila anläggningar. Målsättningen är att öka kunskapen om säker bergmaterialproduktionsteknik, miljö och arbetsmiljö samt produktkunskap och kvalitetskrav.

Produktion I 24-26 januari. Anmälan ska göras senast 19 december.

Kursen vänder sig till arbetsledare och maskinoperatörer i grus- bergtäkter och krossanläggningar. Deltagarna förutsätts ha minst ett års praktisk erfarenhet av arbete i bergmaterialindustrin eller angränsande verksamhet. Utbildningens syfte är att ge grundläggande kunskaper i maskinkännedom och produktionsteknik på de vanligaste maskinutrustningarna. Samt ökad förståelse om arbetsmiljöfrågor och åtgärder för inre och yttre miljö.

Produktion II, del 1 och 2 14-16 februari samt 27-29 mars. Anmälan ska göras senast 24 januari 2012.

Kursen vänder sig till arbetsledare, platschefer, produktionschefer eller motsvarande med helst tre års praktisk erfarenhet av arbete i bergmaterialindustrin eller angränsande verksamhet. Utbildningens syfte är att ge fördjupade kunskaper om bergmaterialproduktionen och bergmaterialets geotekniska, produktionstekniska och miljötekniska förutsättningar. Samt ökad förståelse för användarnas krav på bergmaterial för olika användningsområden.

Produktion II – förnyelse, valfri dag under Produktion II 2011 Anmälan ska göras senast 24 januari 2012. Kursen vänder sig till arbetsledare, platschefer, produktionschefer eller motsvarande som någon gång under de senaste tio åren har gått hela Produktion II-kursen.

Utbildningens mål är att ge fördjupade kunskaper om bergmaterialproduktionen och bergmaterialets geotekniska, produktionstekniska och miljötekniska förutsättningar. Ökad förståelse för användarnas krav på bergmaterial för olika användningsområden.

Bergsprängning för beställare 14 mars. Anmälan ska göras senast 22 februari 2012.

Kursen vänder sig till arbetsledare, platschefer, produktionschefer, inköpare och projektörer. Syftet med utbildningen är att öka kunskapen om och förståelsen för bergsprängning – borr och sprängteknik, fragmenteringsutfall, arbetsmiljö, avtal och upphandling samt transport och förvaring av sprängämnen.

Vägskälet Den 5 september tillträdde Lena Ljunggren som ny kundtjänstchef för Jehander region Stockholm. Lena ersätter Veronika Nordh som nu är ställföreträdande produktionschef i Riksten. Lena har senast varit anställd på Samhall i ledningsfunktion med ansvar för 30 medarbetare.

Den 10 oktober började Jan Sigfridsson som ny produktionschef på Jehander i Ledinge. Jan kommer närmast från Panasonic där han var Nordisk service manager.

Jehander har anställt Håkan Lorentzon som ny produktionschef, sprängning. Håkan, som ersätter Michael Dahl, kommer att vara placerad i Bro och i Gävle. Han kommer närmast från NCC i Sundsvall.

Kent Engdahl, tidigare regionchef för Region Syd i Swerock, har utsetts till vice vd för Swerock. Håkan Wifvesson har i sin tur utsetts till ny regionchef för Region Syd i Swerock. Thorbjörn Jonsson är sedan 15 augusti anställd i Swerock som biträdande regionchef i Region Nord.

Martin Kågeson är ny arbetschef för Svevia Förstärkning. Han kommer närmast från anläggnings-, sjöentreprenad- och dykeriföretaget Frog och tjänsten som regionschef där. Som arbetschef för Förstärkning ansvarar Martin för berg-, grund- och betongförstärkningar och finns till förfogande för hela Sveviakoncernen. Martin kommer att ingå i region Västs ledningsgrupp och han har sin placering vid regionkontoret i Göteborg.

(Foto: Svante Örnberg) Svevia har anställt Filippos Kalfas som ny arbets- och platschef Beläggning i Göteborg där han kommer att ansvara för kross- och asfaltstillverkning Han kommer närmast från NCC Roads.

(Foto: Svante Örnberg) Mikael Beijar är Svevias nya IT-chef. Han kommer närmast från LRF Konsult där han var IT-chef under tre år men han har även arbetat på Naturvårdsverket och Socialstyrelsen på liknande positioner. Under hösten har Mikael varit stationerad på kontoret i Solna för att sedan få placeringsort Umeå där familjen bor.

(Foto: Johanna Berggren) Anders Morath är ny chef för ballast på Svevia sedan den 1 september. Anders har tidigare varit marknadssamordnare vid Svevia Maskin AB.

Praktisk maskinhantering 22 mars. Anmälan ska göras senast 1 mars 2012.

Kursen riktar sig till personer som vill lära sig mer om hur olika inställningar på krossen påverkar krossresultatet. Kursen hålls vid Sydstens stenbrott, Dalby i Skåne. Utbildningens mål är att ge en praktisk förståelse frö hur inställningar i anläggningen påverkar processen. Att känna igen tecken på att processen är korrekt/felaktig.

Branschdag 19 april i Stockholm. Inbjudan går ut i mars.

ANMÄL ER PÅ SBMI.SE

6

KROSSORDET # 114

Jenny Malmkvist är nyanställd på WSP:s kontor i Västerås. Hon kommer att arbeta med kunder inom bergmaterialbranschen och har tidigare lång erfarenhet av dessa frågor, bland annat från arbete inom Svevia.

Magnus Halvarsson är ny försäljningschef hos Swecon Anläggningsmaskiner. Han har tidigare jobbat 21 år på ABB i Västerås, första åren med teknik och utveckling och de senaste 13 åren som försäljningschef.

Nyhetsflödet Populär branschmässa Den 19 till 21 juni nästa år arrangeras Hillhead-mässan i Tarmac’s Hillhead Quarry, i Buxton, strax utanför Manchester i England. Cirka 20 000 besökare beräknas komma till Hillhead som riktar sig mot besökare inom mineral- och bergmaterialframställning, återvinning samt utrustning för betong- och asfalttillverkning. Här finns också konsulter inom exempelvis miljö och mätning samt representanter för branschorganisationer och facktidningar.

– Det är dels en utställningsmässa och dels ett stort område med demonstrationskörningar och det är en mycket välorganiserad mässa, berättar Per Murén, NCC, som har besökt Hillhead, bland annat 2007.

Intresset för 2012 års upplaga är stort. Redan i september kunde arrangörerna berätta att mer än 90 procent av monterytan redan var full, vilket innebär cirka 248 utställare.

Mässan är kostnadsfri och man bokar in sig i förväg på nätet. Från Sverige flyger man lättast till Manchester och åker sedan hyrbil cirka fem mil.

Mer information på www.hillhead.com

Från berg till motorväg Den 6 och 7 oktober genomfördes berg-, kross- och asfaltsdagarna i Eskilstuna. Arrangörer var Swecon, Sandvik och Volvo och syftet med dagarna var att presentera effektiva och lönsamma maskiner som är verksamma i den kompletta produktionskedjan från berg- och krosshantering till asfalterad väg. Arrangemanget ägde rum på Volvo Customer Center och det gavs bland annat möjlighet att provköra och känna på maskinerna i verklighetstrogna miljöer. På plats fanns också produktspecialister från Swecon, Sandvik och Volvo som berättade mer om maskinerna och deras funktioner och fördelar.

– Vi provade detta koncept förra året och fick mycket positiv feedback. I år hade vi en mängd intressanta maskinnyheter att visa upp som stärker vår position i segmentet, säger Christer Söderberg, vd på Swecon.

Maskinerna i demonstrationen visade två linjer, från berg till väg och från demolering till väg. Ett 30-tal maskiner från Sandvik och Volvo fanns på plats under eventet.

Uppgradering av mobila krossar De skärpta lagarna om avgasutsläpp från förbränningsmotorer i Europa och USA, som trädde i kraft i januari 2011, har resulterat i motorer på de nya utsläppsnivåerna IIIB/4i.

På grund av storleken hos motorer som uppfyller utsläppskraven, inklusive deras avgasreningsutrustning, har Sandvik gjort de konstruktionsförändringar som var nödvändiga för att bygga in Caterpillar-motorerna i Q-serien mobila krossar.

De mobila krossarna Q J340, Q J240, Q J330 och QH330 har uppgraderats till Q J341, Q J241, Q J331 respektive QH331. De kommer att byggas med nya motorrum, som ger plats för antingen Stage 3A/Tier 3 eller Stage 3B/Tier 4i-motorer, beroende på gällande lag i mottagarlandet.

Tertiär konkross Den speciella utformningen och beprövad teknik ger Sandviks nylanserade konkrossar, CH890 och CH895, ökad prestanda vid såväl sekundär- och tertiär/pebblekrossning. Konstruktionen hos CH895 med en hållfasthetsoptimerad stativöverdel och krosskamrarnas utformning gör maskinen idealisk för tertiärkrossning, medan stativöverdel och krosskammare hos CH890 är anpassade för sekundärkrossning.

Hammare med minimal rekyl Sandvik har lanserat en ny serie, Basic Line, med hydraulhammare som är framtagna för att erbjuda kunden en enkel lösning för demoleringsarbeten. Även om hammaren är enkel till sin konstruktion innefattar de många innovativa konstruktionsdetaljer. En sådan är den förseglade kvävgasackumulatorn av kolvtyp, som har till uppgift att skydda bärarens hydraulpump mot trycktoppar från hammarens hydraulkrets. Hammarkonstruktionen har en lång och tung kolv som är kalibrerad med Sandviks egen utrustning.

Detta säkerställer optimal överföring av slagenergin, men med minimal rekyl. Detta minimerar slitaget på bäraren.

Gemensamt servicecenter Atlas Copco och Dynapac ska tillsammans öppna ett nytt servicecenter i Slagsta, söder om Stockholm. Det nya servicecentret kommer att ansvara för service av Atlas Copcos kompressorer och generatorer, utrustning för gruv- och anläggningsarbeten samt Dynapacs produkter för vägarbeten.

- Genom att bygga ett gemensamt servicecenter i nya ändamålsenliga lokaler med högsta möjliga utrustningsnivå, ökar vi kvalitén på vår service till våra kunder i regionen, säger Mikael Deremo, projektledare Atlas Copco.

Bygget är redan igång och inflyttningen beräknas ske i oktober-november 2012.

KROSSORDET # 114

7

8

KROSSORDET # 114

miljöbrott

Han löser brott mot naturen Miljöbrott drabbar inte bara en enskild individ utan även markområden, vatten eller ekosystem, vilket kan få konsekvenser för många på både lång och kort sikt.

Ibland har miljöbrotten effekter som även kan påverka kommande generationer.

Polisen Lennart Häggboms uppgift är att sätta stopp för lagbrott mot naturen.

TEXT: TOMAS SKAGERLIND FOTO: ANNA HÅLLAMS ILLUSTRATION: EVA EDBERG

Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema, innefattar i dag ett tjugotal miljöåklagare fördelade på sex olika orter samt med 70 miljöbrottsutredare fördelade över landets polismyndigheter. En av dessa är kriminalinspektören Lennart Häggbom, i Umeå, som under sina 34 år som polis har stött på i stort sett alla typer av lagöverträdare. Sedan fyra år tillbaka arbetar Lennart Häggbom även med att utreda miljöbrott.

– Det är naturligtvis en rejäl kon-

Kriminalinspektör Lennart Hägglund

trast mellan grova våldsbrott och miljöbrott, men det gör bara att mitt arbete blir mer omväxlande och att man lär sig något nytt, berättar Lennart Häggbom.

Miljölagar och arbetsmiljö När han blev tillfrågad om tjänsten hade han inte jobbat med brott mot miljöbalken förut.

– Jag fick lära mig om miljölagar och arbetsmiljö. Det var som att lära sig ett helt nytt språk, men utredningsvana hade jag. Sedan hade jag också en viss vana av åkeribranschen, så den här världen var inte helt främmande för mig.

På Lennart Häggboms bord hamnar flera ärenden som har med täktverksamhet att göra.

– Men det handlar sällan om några råbarkade busar. Det är snarare så att

den som är misstänkt har varit ouppmärksam eller inte förstått vad som står i tillståndet. Det kan ju finnas upp till 30-40 punkter som måste följas i ett tillstånd, berättar Lennart Häggbom.

– Det handlar ofta om viss okunnighet samt att "tid är pengar". Det är en stressig tillvaro för de som driver täkter. Det är stressen som gör att gränser överskrids, snarare än att man medvetet gör några fel.

Men enligt Lennart Häggbom finns det värstingar i den här branschen också.

– Jo, det finns de som chansar och tror att de ska klara sig, men det funkar inte längre att göra så. Det kunde gå tidigare, för det var lite färre kontroller förut och därmed lättare att komma undan. För samtidigt rör det sig om stora pengar om man nu skulle komma undan, men i dag satsar polisen och rättsväsendet mycket på just miljöbrott.

Gå igenom tillståndet En utredning kring ett miljöbrott inleds oftast med ett förhör där Lennart och hans kollegor berättar för personen i fråga, om hon eller han är misstänkt, vittne eller målsägande. Personen får också information om hur utredningen kommer att gå till.

– Vid ett sådant förhör som misstänkt underrättas man om rätten till att ha försvarare vid förhöret om den misstänkte så önskar. I vissa fall kan man få en försvarare utsedd, och den misstänkte själv inte behöver stå för kostnaderna.

Den vanligaste typen av miljöbrott kring täkter, rör sig om villkorsbrott eller avsaknad av tillstånd för täktverksamheten.

– Mitt bästa tips är att man som täktägare tar sig tid att kontakta länsstyrelsen om man vill göra en förändring i tillståndet. Oftast är det tidspressen för verksamheten som anges som själ till varför vissa saker missas eller överskrids, när tillsyningsmyndigheten kommer på besök.

– Gå igenom tillståndet ordentligt med den som har gett tillståndet och tillsammans med en handläggare. För det är bättre att göra rätt från början.

Har du redan gjort fel går det inte att ändra på.

– Det finns inga genvägar. Det gäller bara att du håller dig till "spelets regler" så att säga. Alla som arbetar i täkten ska veta vad som gäller, var till exempel handlingar, skyddsutrustning och sjukvårdsartiklar som första hjälpen finns.

Prioriterar utsläpp Lennart hanterar cirka 30-40 miljöärenden per år. Alla ärenden tar olika lång tid att utreda, vissa upp till ett år.

– Vi brukar prioritera utsläpp eftersom det inte går att vänta flera dagar med det. Och brott som vi definitivt driver vidare är sådana som handlar om illojal konkurrens. När någon skor sig på andra, och miljön. Dessa jagar vi för att få ett stopp, för det är viktigt att alla "tävlar" på lika villkor.

– Det är viktigt att det blir allmänt känt att man inte kan lura systemet på något sätt och att "västerns lag" inte får råda just när det gäller täktverksamhet.

– I dag tror jag och hoppas att man tänker sig för innan man påbörjar verksamheten. I vissa företag har jag sett att man själva vill medverka aktivt för att förbättra vilkoren på alla sätt och värna om miljön. n KROSSORDET # 114

9

Kunskap, tydlighet och – om täkthandläggaren själv får välja

Hur ser täkthandläggarna på oss i bergmaterialbranschen? Var finns styrkorna och svagheterna när bransch och myndighet möts och hur kan vi göra varandras vardag smidigare? Representanter från två län sätter SBMI under luppen och siar om sin egen framtid när det gäller koncentrationen av MPD. TEXT: CARINA TYSKBO FOTO: BOEL FERM

Lilian Thurfjell är täkthandläggare vid Länsstyrelsen i Skåne län. Tillsammans med kollegan Mats Kvist arbetar hon enbart med täktfrågor, både med prövning och tillsyn. Efter många år är de samsynta i olika frågor och måna om att resultatet av ärendet inte ska bero på vilken handläggare som bereder det.

– Vi stämmer hela tiden av med varandra och diskuterar så att värdegrunden blir densamma. Handläggare i hela landet kan dessutom via mejlgrupper diskutera viktiga frågor som gynnar samsynen på riksnivå, både när det gäller prövning och tillsyn. Det är viktigt att branschen får så enhetliga beslut och villkor som möjligt, säger Lilian Thur­f jell.

Besöka täkter

”

Målet för täkthandläggarna vid Skåne län är att hela tiden kompetensutveckla och hålla sig informerade om nyheter som är viktiga för branschen. Ambitionen är att vartannat eller vart tredje år besöka alla täkter de har tillsyn över.

Uppstår problem görs besöken tätare.

Det är viktigt att branschen får så enhetliga beslut och villkor som möjligt”

10

KROSSORDET # 114

Lilian Thurfjell. täkthandläggare Länsstyrelsen i Skåne

En annan målsättning är att skapa goda relationer med branschen och komma fram till bra lösningar på problem, bland annat genom att regelbundet bjuda in till Länsstyrelsen för att informera om aktuella frågor.

– Ballastmaterial är nödvändigt i samhället och verksamheten är viktig.

Men den är ofrånkomligt miljöstörande och kan ha många motstående, lika viktiga, intressen. Bra, genomtänkta och kvalitetssäkrade utredningar är grunden. Lägg korten på bordet och ta upp allt på en gång för att slippa göra omfattande kompletteringar, säger Lilian Thurfjell.

God egenkontroll Ansökningar ska vara tydliga, ha en röd tråd med relevanta utredningar för den specifika platsen. Under driften är det viktigt att bolaget ser till att all personal i täkten har tillgång till och fortlöpande kunskap om tillståndet och villkoren kring det.

– Alla är berörda på något sätt. Det räcker inte att man har gjort på ett sätt i tjugo år, något nytt kan ha hänt som förändrar bilden. Bolaget kan undvika missförstånd om alla har god kunskap och förstår varför vissa villkor ser ut som de gör. Företagen borde ha en rutin för att uppdatera till exempel nyanställda om vad som gäller. En god egenkontroll kan minimera många missför-

goda relationer stånd, säger Lilian Thurfjell.

Personal som tar prover på vatten ska informeras om driftstörningar eller liknande, så att de direkt kan följa upp med utökad provtagning. Ibland skickas analysresultat till huvudkontor utan kopia till provtagningsansvarig i täkten. Då blir resultaten svåra att följa upp på ett tillfredsställande sätt.

Frågan om information och dialog med närboende ligger Lilian Thurfjell varmt om hjärtat. Ett bolag kan undvika många klagomål

om de visar respekt och förståelse för att närboende kan uppleva obehag av täkten. Man har naturligtvis rätt att bedriva sin verksamhet men om grannar är irriterade spelar det ingen roll att bolaget håller sig inom ramarna.

Här gäller det att vara pedagogisk och bemöta människor på ett bra sätt.

– Jag upplever ibland att personal har en attityd som stärker grannars negativa inställning till verksamheten. Här är det viktigt med kunskap till all personal. Många missförstånd

går att reda ut med lugna samtal. Kanske kan man bjuda in till täkten och kanske låta närboende få uppleva sprängningen? Eller erbjuda sig att komma hem till närboende och berätta? Överlag är det bättre att kontakten kommer från företaget själv än från myndigheten, säger Lilian Thurfjell.

När det gäller diskussionen om antalet län ser hon koncentration av MPD som något positivt då det skapar ett större flöde av ärenden.

Kompetensen och samstämmigheten i be-

Helhetslösningar för hela täktverksamheten ÅFs specialkompetens erbjuder kvalificerade tjänster och kostnadseffektiva lösningar för täktprocessens samtliga skeden.

Vi utför buller- och vibrationsutredningar, innefattandes mätningar, beräkningar och åtgärder.

Vi utför JB-sondering och geofysiska metoder för att ta fram kontinuerliga markprofiler där djup till berggrund och avbaningsmassornas storlek framgår. Möjlighet finns också att åskådliggöra sprickzoner samt fördelningen av grövre och finare material.

Vi upprättar ansökningar för täkttillstånd med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning (MKB), vår kompetens inbegriper även andra verksamheter som rör mark och vatten. Vi kan också erbjuda miljöjuridisk rådgivning och fungera som mellanhand i kontakten med myndigheter, även inom till exempel arbetsmiljöfrågor.

Välkommen till ÅF!

www.afconsult.com

sluten kan också upprätthållas bättre, framförallt i branscher med få prövningar. Rutin samlas och många kan lägga ner mer tid, vilket leder till mer underlagsmaterial, mallar och stöd.

Men trots ”stordriftsfördelarna” är det olyckligt att processen har dragit ut på tiden och att länsstyrelser som blivit av med personal inte kan nyanställa.

– Vi vet ju ännu inte vad som ska hända eftersom det inte har tagits något beslut i frågan. Av budgetpropositionen att döma verkar det bli fler län än sju, men jag har inga synpunkter på resurserna, säger Lilian Thurfjell.

SBMI anser hon är en mycket drivande branschorganisation som kontaktar departement, erbjuder handläggarstöd

och arrangerar viktiga branschdagar.

– Tänk om de på sikt också kunde vända sig mot samhället på samma aktiva sätt - med broschyrer till skolor, information via sociala medier, kanske till och med reklamfilmer i TV. Det är viktigt att fundera på hur man riktar sig utåt, också för att skapa förståelse för branschen.

Annika Lundahl är handläggare på Miljöskyddsenheten vid Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Hon tror inte att regeringens förslag om stor-MPD kommer att innebära någon större förändring för arbetet i hennes län - redan 1999 slogs Skaraborg, Göteborgs/Bohusläns och Älvsborgs län samman till ett. Det som ändras är snarare prövningsordningen som kan innebära en annan rollfördelning – att man antingen blir tillsynshandläggare eller prövningshandläggare. Hur man handlägger spelar då en större roll. Sammanslagningens effekter tror hon också beror på hur trygg man är med sina ar-

betsuppgifter och vilken kompetens man tar med sig vid eventuella förflyttningar.

– Generellt tror jag att fördelen med större län är en effektivisering. Där blir man till exempel bara prövningshandläggare och jobbar inte ute i fält, även om tillsynshandläggarna kommer att ha ett ord med i laget ändå. Däremot är det ju sanslöst att beslutet har tagit så här lång tid. Nu verkar det som om förslaget blir en kompromiss med elva län istället för föreslagna sju, säger Annika Lundahl.

att man svarar ”villkoret uppfylls” medan det i själva verket krävs en beskrivning på hur villkoret är uppfyllt.

Ett exempel handlar om skydd under en stillastående maskin och att det krävs särskilt iordningsställda ytor för parkering under natten för att undvika spill eller petroleumprodukter i marken. De villkoren uppfylls sällan helt.

Kunskapen om recepientkontroll kan också brista. Kontroller görs men det är inte tillräckligt att bara ta provet.

Man måste också reflektera över analysresultatet.

– Det är svårt att sätta sig in i allt men det måste finnas viss grundkunskap om vad mätning handlar om. Det händer att verksamhetsutövare tar för många analyser. Man kanske analyserar tungmetaller i onödan, medan pHvärde, oljeindex och suspenderat material är det verkligt intressanta. Branschen hävdar ju bestämt att täkter inte är en gruvverksamhet, då är heller inte tungmetaller viktiga.

”

Kunskap om mätning Vad det gäller prövning anser hon att förutsättningarna ändras lite utifrån de domslut som finns. I Västra Götalands län är det bland annat viktigt med riktigt bra lokaliseringsutredningar. Bergmaterialbranschen har inte riktigt greppat detta, man hänvisar tillbaka till tidigare tillstånd och ser inte noggranna beskrivningar som viktiga när man vill fortsätta i samma täkt.

– Mycket kan ha hänt i en täkt sedan man fick sitt tillstånd; nya investeringar, klagomål, andra behov av hjälpmedel. I vårt län räcker det inte med hänvisning till förr, miljöprövningen för pågående täkt har blivit lite striktare.

Vi går sällan så långt att vi ber om en inventering av bergsfyndigheter, men enligt skolboken ska man ta upp andra alternativa platser i sin ansökan, säger Annika Lundahl.

Något som borde tas på större allvar är miljörapporterna. Det finns en risk

Miljöprövningen för pågående täkt har blivit lite striktare.”

12

KROSSORDET # 114

Annika Lundahl, handläggare Länstyrelsen i Västra Götaland

Personkemi och förtroende De större företagen har bättre resurser för att klara egenkontroller, menar Annika Lundahl. Visst kan handläggarna ge något tips men måste balansera myndighetsrollen mot konsultrollen.

Ett vänligt affärsklimat med samtal och resonemang är bättre än att ”slå lagboken i huvudet” på någon. Det underlättas förstås av personkemi och förtroende.

– Den egna erfarenheten är väldigt viktig. Enligt miljöbalken ska täktansvarig skaffa sig den kunskap som behövs för att skydda människors hälsa, och skydda miljön mot skada eller olägenheter. Man måste också vara inläst på sitt täkttillstånd och inte minst på vad som stod i ansökan, säger Annika Lundahl. n

NYTT TILLSTÅND ELLER TRADITIONELLA TÄKTFRÅGOR? UNITED

BY OUR DIFFERENCE

WSP erbjuder flexibla, heltäckande och kundanpassade lösningar inom bergmaterialindustrin.

www.roxx.se

Kontakta oss för mer information Falun Sara Hård 023-78 39 61

Kalmar Mats Waern 0480-44 39 15

Västerås Jenny Malmkvist 021-40 37 92

Läs mer om våra tjänster på www.wspgroup.se/takter

Helsingborg Thomas Terne 042-444 40 57

Stockholm John Sjöström 08-688 67 18

Piteå Magnus Hedlund 0911-185 23

WSP är ett globalt företag som erbjuder konsulttjänster inom Hus & Industri, Transport & Infrastruktur samt Miljö & Energi.

Jönköping Torbjörn Andersson 070-275 99 37

Stockholm Per Johansson 08-688 64 08

Örebro Karolina Wettermark 019-17 89 33

DIN SAMARBETSPARTNER PÅ SIKTMEDIA! Egen produktion, stort lager och snabba leveranser!

Sidspänningsplåt

SPG Kilbult

Lokomokrok

Stålgaller

Självbärande gummisiktduk

Sidoinfästningslist gummi/T-bult

Mittnedhåll, gummi

SPG Y-länk

Tel växel: 08–504 106 00 Fax: 08–504 106 10 E-post: info@spgab.se Hemsida: www.spgab.se Adress: Förrådsvägen 6, 137 37 Västerhaninge Postadress: Box 118, 137 22 Västerhaninge

Annons SPG 184x125.indd 1

2011-11-01 12.59

fรถretag i fokus

En tydligare roll fรถr bergmaterialverksam

14

KROSSORDET # 114

mheten Skanskas organisation har fått ny kostym och arbetet med förändringarna har varit intensivt. Regionchefen Per Åkerman bedriver Skanskas bergmaterialverksamhet via ett antal distriktschefer. Han är en stor del av omskapandet när verksamheten inom Skanska Asfalt och Betong AB har bolagiserats och en ny organisation sjösatts. Vid sidan av asfalt, betong och infraservice är bergmaterial ett av bolagets affärsområden.

Förändringen är strategiskt operativ och berör kärnverksamheten inom produktion och försäljning, men också organiserande av personalen och nyetablering av marknadsstrategier.

En specialisering i sig är inget nytt men på Skanska ser man det som ett ganska stort steg att man har gått från geografiska regioner som sysslat med många olika produkter eller verksamheter, in till mer renodlade produktområden.

Hela verksamheten berörs Man arbetar över större geografiska områden men med samma typ av produkter. Per Åkerman menar att det är ett steg bort från att vara generalister till att gå ner i specifika frågor och slippa bli splittrad.

– Vi har investerat massor av kraft och tid i detta under 2010. Tidigare hade vi entreprenad- eller projektbaserade styrsystem men det var inte optimalt eftersom det inte tillät oss att fullt ut följa upp den typen av nyckeltal vi behöver. Det passade heller inte det industriella repetitiva arbetssättet – nu kan vi mäta och följa upp på ett bättre sätt. Det handlar inte bara om teknikaliteter, hela verksamheten berörs, från ekonomi och affärssystem till personalfrågor. Vi ser det som en grundbult att plattformen har ett affärssystem som stöder verk-

Sedan årsskiftet 2009–2010 har Skanska specialiserat sig i en rikstäckande bergmaterialorganisation från att tidigare ha ingått som en del i regionala verksamheter. Stenkoll bad regionchefen Per Åkerman att måla upp bilden av det nya Skanska.

TEXT: CARINA TYSKBO FOTO: HOLGER STAFFANSSON

samheten och vårt arbetssätt, säger han.

Specialiserad personal Nu har det gått drygt tjugo månader sedan Skanska var moget att ta förändringssteget och redan syns flera goda effekter. Bergmaterialverksamheten får en mycket tydligare roll i företaget. Personalen är positiv – alla har deltagit i samtal baserade på sina styrkor, svagheter och intressen. Utifrån det har de varit delaktiga i att välja berg, asfalt eller betong som inriktning.

Specialiseringen hos var och en har ökat Skanskas förmåga att genomföra förbättringar och stärka erfarenhetsöverföringen mellan de olika områdena.

Arbetet styrs genom ledningsgrupper inom olika områden, anpassat efter förutsättningarna. Organisationen har dessutom kopplats samman via funktionsgrupper som arbetar på tvären över hela landet, där delar av arbetet diskuteras. Ambitionen är att beskriva och kartlägga hur verksamheten ser ut idag, såväl organisation som resurser och arbetssätt. De bäst fungerande bitarna från varje del ska lyftas fram och anpassas till helheten.

Rent personellt är man kvar i samma distrikt och har kvar sina gamla kollegor men har tillgång till nätverk och kontakter över hela landet.

Ökad attraktionskraft

täktärenden. När vi är större har vi i normala fall andra resurser och kompetenser. Det blir förstås en utmaning geografiskt och innebär en hel del resande att hålla igång frågorna, så det gäller att använda hjälpmedel och hitta bra arbetssätt att leda och bedriva verksamheten, säger Per Åkerman.

Redan nu ser han att Skanska har ökat attraktionskraften, bland annat märks det när man är ute och träffar ungdomar på skolorna för att rekrytera personal. Det finns ett stort intresse som berikar branschen som helhet.

Skanska har blivit tydligare som organisation och erbjuder mer påtagliga karriärvägar, det ska gå att ägna sig åt ett område och växa inom det.

I framtiden kommer Skanska att behöva både tekniker och ingenjörer, dels med traditionell bakgrund dels med marknads- och försäljningserfarenhet. Per Åkerman håller fram flera svenska utbildningar som viktiga fröskolor till att få fram arbetsledare och produktchefer till branschen.

Säkerhetsarbete Skanska klassas som ett mycket säkert företag. Under det årliga Safety Week deltar 200 000 personer, inklusive anställda, underleverantörer, leverantörer och kunder från 18 länder, i mängder av aktiviteter kring säkerhet. Det övergripande temat för året är ”Det börjar med mig”, då den enskildes ansvar betonas. Säkerhetsfrå-

”

– Vi vill bättre kunna utnyttja det stora företagets möjligheter när vi arbetar på den lokala marknaden. På bergmaterialsidan kan det till exempel handla om resursutnyttjande av mobila enheter som bättre kan röra sig över hela landet, men även samordning av nationella kundaktiviteter, gröna erbjudanden eller frågor kring

Per Åkerman, Skanska

Det blir förstås en utmaning geografiskt och innebär en hel del resande” Per Åkerman KROSSORDET # 114

15

företag i fokus

gan omfattar både människor och kultur, den ska stärka en inställning som gör att man automatiskt handlar rätt när man till exempel hanterar maskiner. De flesta ute i verksamheten handlar oftast rätt, men alla ska reagera och säga ifrån om saker sköts felaktigt.

– Vår bransch är väldigt riskfylld, trots att vi har blivit mycket bättre sker många olyckor och incidenter. Vi har en nollvision.

– Man kan aldrig leva på gamla meriter, varje dag måste säkerhetstänkandet börja om på nytt. Alla medarbetare ska ha det i fokus, säger Per Åkerman.

Attraherar fler unga För att få större kraft att omsätta säkerhetsvisionerna i verklighet har man inom bergmaterialområdet organiserat säkerhetsgrupper. Grupperna hjälper till exempel linjen att upprätthålla säkerheten kring känsliga områden som losshållning, stensprut, trafik, transporter samt service och underhåll på maskiner.

– I takt med att Skanska attraherar fler unga blir de här frågorna också mer och mer självklara inom organisationen. Grundläggande är att gå

16

KROSSORDET # 114

djupare i frågan om varför ett problem uppstod. Ett säkert arbetsmoment är dessutom effektivt, och kostar inte mer, säger Per Åkerman.

Bra balans När det gäller underleverantörer är Per Åkerman tydlig – Skanska kan aldrig bedriva sin verksamhet helt på egen hand, ett väl fungerande företag måste ha en bra balans mellan egna och externa resurser. Underleverantörernas specialkompetens behövs, men de ska alltid omfatta samma värderingar som Skanska när de arbetar där. Kraven när det gäller till exempel arbetsetik och säkerhet är desamma för alla.

Hur ser då Skanskas framtid ut inom fem–tio år? Ja, trots nyligen genomgripande omstruktureringar finns nya planer, berättar Per Åkerman. Man har arbetat fram en gemensam strategi som täcker prioriterade delar av verksamheten inom hela företaget.

Områdena är produktion, medarbetare, kund, grönt (hållbart)

och säkerhet, varje del siktar mot en ledande position. Nu när man sett effekterna av specialiseringen är visionen att fortsätta på samma sätt, öka intäkterna och få en säkrare och mer hållbar verksamhet.

– Vi delar SBMI:s mål att öka branschens attraktion som helhet. Vi vill lyfta fram samhällsnyttan i bergmaterialverksamheten så att den framstår i än mer positiv dager. Branschföreningen gör ett väldigt bra jobb – men det finns mycket mer att göra! n

”

Vi delar SBMIs mål att öka branschens attraktion som helhet”

maskin mekano Det är skoj med siffror.

Särskilt om de stärker sista raden.

0/2, 2/5, 5/8, ca 80 ton/h 0/4, 4/8, 8/16, ca 140 ton/h 0/8, 8/16, 16/32, ca 200 ton/h Sållbyte, ca 1 h för två man.

Etableringstid ca 5 min.

Mobil eftersikt på lastväxlaram. Från ca 10.900 SEK/mån* * Leasing 84 månader. Kontantinsats 20%. Restvärde 10%. Rörlig STIBOR-baserad ränta. Moms tillkommer. Sedvanlig kreditprövning krävs.

Maskin Mekano AB, Box 9083, 550 09 Jönköping, 036-31 74 00, info@maskinmekano.se, www.maskinmekano.se

Svag utveckling

18

KROSSORDET # 113

ekonomisk recession

i byggsektorn – men uppåt för bergmaterialindustrin Nästa år kommer bostadsbyggandet i allmänhet och småhusbyggandet i synnerhet att påverkas av den skakiga världsekonomin. Det visar den senaste konjunkturrapporten från Sveriges Byggindustrier (BI).

TEXT & FOTO: TOMAS SKAGERLIND ILLUSTRATION: EVA EDBERG

Johan Deremar, nationalekonom på BI

BI konstaterar att den rådande starka tillväxten i den svenska ekonomin nu kommer att mattas av. Det påverkar byggbranschen negativt och nästa år kommer bostadsinvesteringarna att utvecklas svagt på grund av ett minskat nybyggande.

– Bostäder, som blir den starkaste delsektorn i år, kommer att bli ett sänke för investeringsutvecklingen nästa år, säger Johan Deremar, nationalekonom på BI och ansvarig för rapporten.

– Glädjande är däremot att både lokal- och anläggningsbyggandet kan hålla emot under den rådande turbulensen, fortsätter Johan Deremar.

Sysselsättningstillväxten inom byggindustrin har varit stark under inledningen av 2011, men den började mattas av redan under andra kvartalet. Den goda byggkonjunkturen i år gör att sysselsättningen ökar med 10 000 - 13 000 personer under perioden 2011-2012.

Statliga och kommunala investeringar kommer att fungera som en motvikt mot det sjunkande bostadsbyggandet. När det handlar om offentliga lokalinvesteringar beräknas tillväxten hamna på 18 procent i år och ytterligare 9 procent nästa år. Det är samma sak med de offentliga anläggningsinvesteringarna. De privata anläggningsinvesteringarna faller, men de offentliga utvecklas positivt.

– Så läget är absolut inte nattsvart.

Totalt sett ser ekonomin bra ut, men den är beroende av att arbetslösheten nu inte blir för hög och av att renoveringsboomen fortsätter. För nu renoverar vi istället för att köpa nytt. Det

offentliga byggandet löper också på och branschen behövde verkligen de extra fem miljarderna som regeringen sköt till i höstbudgeten, för infrastrukturen är klart eftersatt på vissa områden, säger Johan Deremar.

Betyder det att företag med sysselsättning inom bergmaterialindustrin inte behöver oroa sig på samma utsträckning som de mer konjunkturkänsliga byggföretagen behöver göra?

– Ja, för underhåll av infrastrukturprojekt är något som ständigt pågår – även i en lågkonjunktur. I dåliga tider pumpas det in statliga pengar i infrastrukturprojekt och just nu behövs det verkligen, eftersom det inte har gjorts några sådana omfattande nysatsningar sedan 90-talet. Gruvexpansionen ser också ut att hålla i sig.

Vad får en sådan satsning för samhällspolitiska effekter?

– En kortsiktig effekt är att sysselsättningen ökar eftersom byggnadsföretagen kan behålla sina anställda.

Att veta att man har jobbet kvar, gör att man kan blir trygg, kan tänka långsiktigt och har möjlighet att till exempel låna pengar för ett bostadsköp. Ett bra exempel på ett positivt infrastrukturprojekt är Öresundsbron som höll tidsplanen och budgeten och som efter den blev klar, har haft en stor samhällsekonomisk effekt på Öresundsregionen. Så jag ser långsiktiga satsningar på infrastrukturen som en bra politisk åtgärd.

Hur ser de kommande åren ut?

– Vi gör inte prognoser som sträcker sig flera år framåt, så 2013 vet vi inte än hur det ser ut. Men arbetet

med många offentliga projekt som till exempel motorvägar löper på och en del försenade projekt har också kommit igång nu. Så på lokal- och anläggningssidorna blir det nog inga större förändringar. Under 2012 ser det också ut som om post och telekomsektorn kommer att växa. Framförallt i och med utbyggnaden av 4G-nätet.

Finns det några riktigt mörka moln på himlen?

– Ja, eftersom vi är ett litet land som är beroende av EU så kommer ju den aktuella skuldkrisen att påverka oss. I Sverige kommer vi också att behöva större tillgång till arbetskraft.

Främst välutbildad personal som platschefer och ingenjörer, vilket bland annat beror på att byggbranschen blir allt mer komplex. Det går inte att plocka in vem som på vilken position som helst längre. Nyckeln är högre utbildning och vi kommer också att behöva ta in arbetskraft från utlandet vid högkonjunkturer.

Vilka delar av byggbranschen kommer att gå framåt de närmaste åren?

– Alla projekt som har anknytning till miljö och energi ser det ljust ut för. Vindkraftverk till exempel.

Hur ser framtidsläget ut för företag inom bergmaterialindustrin?

– Det är helt klart en framtidsbransch, men ett problem kan vara att sten är en naturresurs som det någon gång kommer att bli brist på.

Men det ser ut att vara långt fram i tiden. Just nu ser vi en stor expansion i Kina och där behövs det. Viktigt att vara innovativ och kunna återanvända grus och sten. n KROSSORDET # 114

19

Powercrusher. En stark spelare att räkna med.

Möt vår senaste lagmedlem Atlas Copco Powercrusher. Powercrusher-familjen består av käftkrossar, slagkrossar, konkrossar och siktverk av allra högsta kvalitet. Denna värvning har gjort ett starkt lag ännu starkare.

Bättre vibration – med mer information

Köpet av ett eget hus är för de allra flesta den största investeringen som man kommer att göra i livet. Därför är det inte konstigt att många känner oro när vibrationerna från sprängningar vid en närliggande täkt får glasen att klirra i köksskåpet.

TEXT: NICLAS KINDVALL FOTO: STEFAN EVERTSON

För att minska de närboendes oro är nyckelordet information. Det menar NitroConsults vd Donald Jonson, som har lång erfarenhet av frågan.

– Dialogen är oerhört viktig, påpekar han.

Man kan med enkla medel göra så att människor kan känna sig tryggare. Våra svenska standarder säkerställer att risken för att vibrationer från en sprängning ska skada ett hus i närheten är ytterst liten.

Donald Jonson upplever att branschen är noggrann med det grundläggande förarbetet innan sprängningsarbetet i täkten inleds.

– Man besöker även de närboende och pratar med dem, går i genom vartenda rum och

dokumenterar de eventuella skador som redan finns på huset, orsakade av väder och vind genom åren.

Människor uppfattar också vibrationer olika. Vissa påverkas mer än andra.

– Alla är olika. Men visar man på de säkerhetsmarginaler som finns så brukar de flesta reagera väldigt bra. Kunskap är övertygande.

Arbetet är dock inte slutfört bara för att ett korrekt inledande arbete utförts.

– Självklart måste man, när arbetet påbörjats, följa upp med mätningar. Med det tillvägagångssättet blir de kringboende betydligt lugnare när det sprängs i täkten.

Donald Jonson

Frågor och svar om sprängningar: Varför klirrar porslinet i köksskåpet?

Klirret beror på att vibrationerna från en sprängning kan förstärkas för vissa frekvenser (resonans) så att köksskåpet vibrerar. Det blir större resonans inne i huset än längs ytterväggarna, liknande en gitarrsträng som rör sig mitt på gitarren men sitter fast i ändarna.

Vibrationerna från sprängningen kan ge resonans i husets stomme och när det skakar kan en ampel eller lampa börja svänga, vilket kan verka skrämmande, i synnerhet första gången det inträffar. Exakt vilken effekt som uppstår beror på frekvensen på vibrationerna från sprängningen och på de markförhållanden som råder mellan täkten och huset.

Varför vibrerar vissa hus mer än andra?

Underlaget som huset är byggt på spelar stor roll för hur stötvågorna från en sprängning fortplantar sig i marken. Det kan göra

22

KROSSORDET # 114

att hus som ligger intill varandra påverkas olika. I ett hus som står på berg kan vibrationerna inomhus vara knappt märkbara, medan det kan uppstå tydliga vibrationer i ett närliggande hus som står på lera. Detta beror på att i lera fortplantar sig främst vibrationer med lägre frekvens, vilket ökar sannolikheten för att frekvensen stämmer överens med resonansfrekvensen i huset. I berg fortplantar sig vibrationer med betydligt högre frekvens, som inte ger resonans. Årstiden kan också påverka vibrationerna. Om det är tjäle i marken fortplantar sig vibrationer från en sprängning på ett helt annat sätt än om marken inte är frusen. Därför kan ett hus vibrera mer på vintern än på sommaren, trots att sprängningarna i täkten är likadana.

Hur stora är riskerna?

Risken är ytterst liten att sprängningar skadar närliggande hus. Tillstånden som ges

innehåller ordentliga säkerhetsmarginaler.

Faktum är att en fest med många som dansar ofta ger betydligt mer vibrationer än en sprängning i en närliggande täkt.

De flesta hus har vissa sprickor och skador, oberoende av om de är belägna nära en täkt eller inte och därför är det mycket viktigt att besiktiga husen noggrant innan sprängningarbetet i täkten inleds. Hus nära bergtäkter kontrolleras oftare än andra hus men det går inte att påvisa några utmattningseffekter hos sådana hus – de spricker inte mer ofta eller åldras snabbare för att de befinner sig nära en bergtäkt.

Varför varierar ljudet från sprängningarna?

Hur ljudet från en sprängning sprids och hur högt ljudtrycket blir styrs till stor del av vindriktningen. Ljudet kan bli femtio procent högre om vinden ligger på kraftigt från täkten till huset. Väderförhållandena kan

FAKTA OM VIBRATIONER På avstånd 0,5–1 km från en sprängning ligger frekvensen ofta på 20–40 Hz, men kan i vissa extrema fall vara så låg som 10 Hz. Vibrationsvågens frekvens är högre ju närmare sprängkällan man befinner sig, och man kan acceptera högre vibrationer på korta avstånd. Vid anläggningsarbeten är det normalt tillåtet med vibrationer upp till 70 mm/s i sockel tio meter från sprängkällan, då dessa arbeten prövas som anlägg­nings­arbete och inte som in-

dustriverksamhet (Miljöbalken).

också göra att ljudet studsar mot ett luftlager en bit upp. Det kan göra att ljudet studsar och slår ner så långt bort som två kilometer från täkten. Är det första gången detta händer funderar husägaren givetvis över varför det smäller när det inte brukar göra det annars.

Ett annat skäl till att det enstaka gånger kan låta betydligt mer vid en sprängning kan vara ojämna förhållanden i berget. När man spränger laddar man med en serie laddningar som successivt spränger bort ett par meter i sänder av berget med en fördröjning av någon bråkdels sekund. Ibland kan det då hända att berget inte rasar precis som det var tänkt och då kan ljudet från sprängningen bli kraftigare.

Ljud och vibrationer från sprängningar i täkten kan ibland ändras och bli mer påtagliga. Det beror nästan alltid på att täktägaren börjat bearbeta en annan del av täkten.

Därifrån kan ljudet och vibrationerna spridas på ett annat sätt än tidigare.

Enligt internationell standard ISO 2631-2 anges värden på upp till 12,7 mm/s (komponentmax inomhus) för upp till tre störningstillfällen per dag, som nivåer under vilken sannolikheten för reaktioner från människor är låg.

Storleken på förflyttningen när det vibrerar beräknas enligt ekvationen hastigheten / 2 x π x frek-

Vilken typ av riskanalyser gör täktägaren?

Innan en täktägare får börja bearbeta en täkt ska denne låta inventera de byggnader som finns inom ett stort område där man erfarenhetsmässigt vet att vibrationer går att förnimma och att de boende kan känna oro.

Vid inventeringen görs en riskanalys där experter tar hänsyn till hur känsliga byggnaderna är inom inventeringsområdet, vilket bland annat beror på hur husen är byggda.

Det spelar också stor roll om byggnaderna står på berg, morän eller lera – och hur djup leran i så fall är.

Materialet som huset är byggt av avgör hur stora effekterna av vibrationer och luftstötvågor blir. Hus som är beklädda med tegel eller mexitegel är relativt känsliga och fasader av grovputs är känsligare än träfasa-

vensen. Begränsningsvärdet 6 mm/s ger således rörelser från 6/2 x π x 40 till 6/2 x π x 20 dvs från 0,024 till 0,048 mm beroende på frekvens (40 eller 20 Hz). Förflyttningen är av samma storleksordning som tjockleken på ett hårstrå (ca 1/20 millimeter).

Mycket känsliga byggnader kan i extrema undantagsfall begränsa tillåten vibration. Exploatören är alltid ersättningsskyldig för skada på egendom som denne orsakat.

der. Trähus är generellt ganska okänsliga, men en individuell bedömning måste alltid göras.

Man tar också hänsyn till om det finns byggnader med extra stora fasader som är mer känsliga för luftstötvågor.

Innan täkten tas i drift fastställer myndigheterna täktvillkoren. Där finns säkerhetsmarginaler inräknade så att sprängningarna kan bedrivas utan risk för skada på de omgivande byggnaderna, och med måttlig störning för täktens närmaste grannar.

Vad kan oroliga husägare göra?

Den som känner oro för kommande sprängningar bör ta kontakt med täktägaren. Denne kan skicka ut en expert som kan bedöma situationen. Den husägare som är medlem i en samfällighet, fastighetsägarorganisation eller en bostadsrättsförening kan låta föreningen sköta kontakterna.

KROSSORDET # 114

23

branschdag

Branschen blickar "Det är viktigt att vi får träffas, diskutera, lyssna och prata med kollegor i branschen och med de myndighetsrepresentanter som glädjande nog prioriterat att komma hit", sa SBMI:s vd Björn Strokirk i sitt inledningsanförande på SBMI:s branschdag i Jönköping i mitten av oktober. Då hade han blivit tagen på orden redan en knapp timme tidigare.

TEXT: NICLAS KINDVALL FOTO: ANNA HÅLLAMS

24

KROSSORDET # 114

Kaffet stod framdukat när de första av de runt 170 deltagarna anlände till Filmstaden i Jönköping vid niotiden, och det dröjde inte länge förrän samtalen och hälsningarna lade sig som ett sorl i biografens foajé.

Medlemmar blandades med representanter för kommuner och länsstyrelser. "Ibland står vi på varsin sida men det är bra att vi kan träffas såhär, både representanter för branschen och för kontrollorganen", som någon sa i vimlet.

Alla skyndade sig att skaffa en påtår när Joakim Heise vänligt men bestämt föste deltagarna uppför trappan och in i biosalongen, Filmstadens största med gott om plats och god sikt mot scenen.

Björn Strokirk hälsade välkommen och kom även med en vädjan med avsändare Per Murén: Att vi skulle vår-

da Bergsskolan som den viktiga resurs den är, erbjuda eleverna praktikplatser och tillfällen för sina examensarbeten. Dagens moderator Stefan Klingberg från GeoPro presenterades och han lämnade strax över ord och bild till dagens första föredragshållare Oskar Karlsson, även han från GeoPro. "Det nya vattendirektivet - vad innebär det?" löd rubriken och direktivet visade sig kanske inte vara så "jättenytt" enligt Karlsson utan grundar sig på EU-bestämmelser från 2000 som införlivades i svensk lagstiftning 2004.

Mindre kväve Miljökvalitetsnormen för kvalitet på vattenmiljö är däremot lite nyare och gäller från december 2009. Främst handlar det om att undvika för höga kvävehalter till följd av utsläpp från

Malin Hallin, Preem.

framåt Stefan Klingberg, GeoPro en täkts maskinpark eller dess sprängningar.

Oskar Karlsson visade dessutom hur reducering av kväve kan ske, och sker, på flera olika sätt: Dels genom bakteriologiska processer som nitrifikation och denitrifikation i grunda sedimentbassänger och dels genom exempelvis tillsättandet av kalk för att binda kvävet i ammoniak som kan upptas i atmosfären.

Ett annat sätt är att använda sig av assimilering, där olika former av organismer exempelvis fånggrödor eller musslor binder kväve i sina celler.

Nästa person i talarstolen och med makt över biodukens presentationer var Eva-Britt Eklöf, WSP Environmental, som talade om begreppen "riktvärden", "gränsvärden" och "begränsningsvärden". Det sistnämnda är särskilt intressant eftersom det blivit en

form av praxis och frågan blir då: "Hur ska de villkor man föreslår i ansökan om tillstånd vara formulerade med tanke på den nya praxisen med begränsningsvärden?".

Undvik slentrian Svaret är inte alldeles enkelt men Eva-Britt Eklöf gav goda råd. Undvik slentrian i ansökan, utgå från förhållandena i varje enskilt fall, precisera vad som händer mer exakt om ett villkor överskrids och om det är til�lämpligt - reglera i villkoret hur kontrollen ska ske.

En annan komplicerad fråga är vilka som har rätt att föra klagan mot en täktverksamhet, berättade hon.

Vilka är att betrakta som närboende?

Inte heller här är svaret entydigt utan praxis är att besvärsrätten tillfaller var och en som utsätts för olägenKROSSORDET # 114

25

vinjett

Från berg till småsten

Under drygt 20 år har vi samlat kunskap och erfarenhet för att bli en ledande leverantör av helhetslösningar. Vårt erbjudande innebär korta leveranstider, hög leveranssäkerhet och marknadens bästa utrustning och sprängmedel.

Om du bestämmer resultatet, så tar vi hand om resten.

NORAB Besöksadress: Olofsbergsgruvan, Gyttorp. Postadress: P.O. Box 63, SE-713 22 Nora.

Tel: 0587-145 45. Fax: 0587-143 70.

E-post: office@norab.com. www.norab.com

braschdag

het från verksamheten för vilken tillstånd söks, däremot ska inte olägenheten kunna bedömas som teoretisk eller obetydlig.

Varje enskilt fall ska bedömas för sig, avståndet mellan verksamheten och de som bedöms som "närboende" varierar kraftigt. "Viktigt för sökanden är att man i ett tidigt skede får en uppfattning om hur stor besvärskretsen är och därmed riskerna för ett överklagande", avslutade Eva-Britt Eklöf sin presentation.

Förmiddagspasset fortsatte med att Niklas Skoog från Jehander berättade om hur företaget arbetat med trafiksäkerhet och miljö vid upphandlingen av transporttjänster. Överlaster har varit legio tidigare, visade han med ett diagram, men nu har man tack vare hårdare krav på leverantörerna lyckats minska dessa avsevärt.

Dessutom har arbetet med att öka trafiksäkerheten och påskynda utvecklingen mot mer hållbara leveranser ur miljösynpunkt burit frukt redan. Bland annat har bränslekostna-

derna minskat liksom hastighets överträdelserna. Även inom de egna täkterna förordas ett sparsammare körsätt och förarna utbildas i så kallad "eco-driving". Även ur ett varumärkesperspektiv är det ett viktigt arbete", menade Niklas Skoog, "bilarna är våra ansikten utåt".

Viktigt att skydda sig Sista bidraget innan lunch bistod Arbetsmiljöverkets Anders Foss med.

Han började med att redogöra för myndighetens mål; att ingen ska behöva bli sjuk eller komma till skada genom sitt arbete, för att sedan övergå till dagens ämne silikos eller stendammlunga som sjukdomen ibland kallas. Silikos är när ansamlingen av kvartsdamm i lungorna leder till ärrbildningar och minskad lungfunktion. Många omständigheter ökar risken för att bli drabbad varav den personliga skyddsutrustningen är en, påtalade Anders Foss och visade en bild på undermåliga andnings- ➤

VARFÖR BESÖKER DU SBMIs BRANSCHDAG? Peter Svensson, Metso Minerals Sweden AB – Jag är säljare i branschen så det är viktigt för mig att knyta nya kontakter och känna av marknaden men det är också spännande att lyssna på föredragen.

Micael Appelgren, Tidningen Maskinentreprenören – Det är ett intressant evenemang att bevaka och mycket vi behöver lära oss. Föredragen ser genomgående spännande ut så dem ser jag fram emot.

Bandavskrapare Kraven gäller direkt samtliga nya förråd, befintliga äldre förråd måste vara utbytta senast 2012-01-01.

Vid förvaring av max 60 kg netto explosiv ämne får sprängämne och sprängkapslar förvaras i samma förråd.

En lönsam investering!

Många vet det redan. Vi har haft glädjen att leverera över 2500 skrapor under det senaste året!

Förrådet har även Det Norske Veritas godkännande DNV ID NO 388.

Kanske är dags för Dig att montera en skrapa!?

Ring oss så hjälper vi Dig att välja rätt skrapa ur vårt program.

Tel 0565 411 60 Web www.safeexplosives.com Epost kontakt@safeexplosives.com

® Tel 0511-173 60 • www.vendig.se • info@vendig.se

vinjett

20

40

skydd som, tyvärr, fortfarande används i alltför stor utsträckning. Eller inte alls. Karolinska Institutet har, på uppdrag av Arbetsmiljöverket, sammanställt en kunskapsöversikt gällande kvarts där man drar slutsatsen att ämnet är cancerogent och att silikos verkar vara en nödvändig förutsättning för att lungcancer ska kunna bildas. Anders Foss flaggade också för två nya föreskrifter som Arbetsmiljöverket kommer att publicera; dels Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar, under 2012, och dels en ny föreskrift om kvarts, under 2013.

Alla bär ansvaret 60

Klockan hade redan hunnit bli lunch när Anders Foss samlade sina papper och tillsammans med oss andra korsa-

de gatan för ett välbehövligt depåstopp på restaurangen O´Learys där det bjöds på smörstekt gösfilé med kantarellsås. Väl tillbaka i biografstolarna, naturligtvis efter ett kaffestopp, äntrade Preems Malin Hallin podiet för att berätta om Preems arbete för en säkrare arbetsmiljö på sina raffinaderier. Devisen lyder "Arbetsmiljö och säkerhet är allas ansvar!" och betyder att ingen kedja är starkare än dess svagaste länk, alla medarbetare måste fås att ta ansvar för såväl sin egen säkerhet som sina kamraters.

Arbetet har getts en framskjuten placering i alla agendor, bland annat tas alltid säkerheten upp först på alla möten och Preem betonar orden "säkerhet före lönsamhet". Rent konkreta åtgärder är OBS-ronder där alla

80

100

Maximera produktionen

120

POWERTRANSMISSION 140

Förbättrad verkningsgrad Kontroll på varvtal och effekt Snabbt och enkelt underhåll

Gemex – Högpresterande och energioptimal Läs mer på www.gemex.se eller kontakta oss på 0970-644 00.

chefer samt andra i ledande positioner går ut på arbetsplatsen och talar säkerhet med sina medarbetare liksom riskanalyser och enskilda jobbanalyser där medarbetarna funderar på sitt eget ansvar inför varje jobb.

Det sistnämnda med krav på att en blankett är ifylld innan varje uppgift får inledas. Ett annat verktyg är ett incidentrapporteringssystem med möjlighet till uppföljning och statistik.

Bjöd in till samtal Malin Hallin avlöstes av Magnus Reuterwall, Skanska och medlem i SBMI:s Krossgrupp. En av punkterna på presentationen fick extra mycket gehör hos de lyssnande, åtminstone att döma av snacket vid fikapausen, nämligen att Krossgruppen vill verka för att gemensamt med leverantörerna hitta förbättringar när det gäller maskiner och verktyg. Samtidigt bjöd Magnus Reuterwall in till samtal med leverantörerna under februari 2012, ett initiativ som togs emot väldigt väl. Det handlar både om driftsäkerhet och

branschdag

Robert Johansson, Chalmers om personsäkerhet. En viktig fråga för gruppen blir också utbildning och rekrytering av framtidens maskinoperatörer.

Näst på tur var Chalmers Robert Johansson som visade på de olika alternativen som står till buds inom vindsiktning. Två olika varianter av vindsiktar beskrevs - internflödesvindsikt och två stegs vindsikt - med sina olika för- och nackdelar, den senare betydligt dyrare men med en renare pro-

dukt och större möjligheter att variera partikelstorleksfördelningen. Sammanfattningsvis rekommenderade Robert Johansson att inte investera i dyrare teknik än nödvändigt och att föra en dialog med betongproducenterna.

Strax innan dagens tredje runda vid kaffebordet presenterade Lars Bengtsson från Ekbergs Electronics en rad nya innovationer för att skydda dyra maskiner och annat stöldbegär- ➤

VARFÖR BESÖKER DU SBMIs BRANSCHDAG? Lennart Svensson, NCC Roads AB – Jag vill hålla mig uppdaterad. Dessutom tycker jag det är en bra blandning av myndighetsfolk och branschfolk på den här dagen. Det är också ett viktigt evenemang socialt, ett bra tillfälle att knyta nya kontakter.

Marknadsledare i Skandinavien!

– över 300 sålda sedan lanseringen 2006 Vi kan skrädd ars en löns y a anläggn m ing för dig!

NOVUM Hantverksvägen 8 • 746 40 BÅLSTA • Tel 0171-501 56 • Fax 0171-501 57 E-mail: post@fredheim-maskin.se . www.fredheim-maskin.se Kontakta: Håkan Björk tel 070-527 44 16, hakan@fredheim-maskin.se Magnus von Dahn tel 070-257 49 80, magnus@fredheim-maskin.se

MOBILE CRUSHING AND SCREENING EQUIPMENT

– Krossar och sorterar alla förekommande massor. Se mer på www.fredheim-maskin.se KROSSORDET # 111

29

vinjett branschdag

Begagnat sorteringsverk MaskinMekano S1303 årsmodell 2004

”

Oskar Karlsson, GeoPro

Niklas Skoog, Jehander

ligt material från tjuvar och banditer.

Efter välbehövligt koffein och något sött för att väcka sinnena ytterligare var det dags för polisen Lennart Häggbom från Länskriminalen i Västerbotten att inskärpa lite lag och ordning i branschdagen. "Miljöbrott har Aktiebolaget P.J Jonsson & Söner 41 ÖVERHÖRNÄS en effekt på| 894 kommande generatioTel 0660-731 00 | Fax 0660-732 75 | info@pjjonsson.se | www.pjjonsson.se ner", Gustafsson menade han och76fortsatte med Säljare Carl-Henrik 070-732 86 Lennart Häggbom, Länskriminalen att berätta att Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten gemensamt upp-

Ingen ska få tjäna pengar på miljöbrott.”

rättat dokumentet Strategier mot miljöbrott.

Det som ska bekämpas är illojal konkurrens samt människor och företag som tjänar pengar på miljöbrottslighet. Lennart Häggbom illustrerade med ett exempel där Bosse Bov AB åkte på en ordentlig företagsbot för otil�låten miljöverksamhet och avsaknad av tillstånd.

Näst sist på talarmenyn var Mattias

www.pjjonsson.se

Jonsson L 1211 & L 6800 Effektivt samarbete Aktiebolaget P.J Jonsson & Söner 894 41 ÖVERHÖRNÄS | Tel 0660-731 00 Fax: 0660-732 75 | info@pjjonsson.se | www.pjjonsson.se Säljare Carl-Henrik Gustafsson 070-732 76 86

Göransson, Sveriges Geologiska Undersökning SGU, och ämnet löd "Ersättningsmaterial eller naturgrus".

Han redovisade för Miljöbalkens nionde kapitel där det stipuleras att "en naturgrustäkt får inte komma till stånd om det med hänsyn till det avsedda användningsområdet är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt att använda ett annat material".

Det finns ett behov av att definiera

vad som menas med ”teknisk möjligt” fortsatte Mattias Göransson och berättade om "Forum för naturgrusanvändning" - en rådgivande grupp med uppgift att formulera och uppdatera en lista över användningsområden där naturgruset är oersättligt.

Gruppen har upprättat en rapport med tre kategorier för olika typer av användningsområden under rubrikerna "Ersättningsmaterial finns",

VARFÖR BESÖKER DU SBMIs BRANSCHDAG? Tommi Sjöberg, Norab AB – Lära mig om bergmaterialindustrins villkor, som leverantör till denna industri är det avgörande att utveckla vårt företag efter branschens villkor.

Komplett sortiment av INVICTA vibratorer Reservdelar Teknisk kompetens

Generalagent för INVICTA Vibrators

IFE System AB Box 368, SE-551 15 Jönköping, Tel: 036 – 12 92 00, E-mail: info@ife-system.se, Webb: www.ife-system.se

branschdag vinjett

L ÄS M E R : R OCH OH-BILDE INNS PÅ REFERAT F SSIDAN - MEDLEM SE I. WWW.SBM

Söker du labbutrustning för BETONG och BALLAST?

Skakapparater

Vågar

Siktar

Jehander, en ledande leverantör av bergmaterial

Värmeskåp

Fukt/temperaturmätare

Tryckpressar

Sand & Grus AB Jehander är en av de ledande leverantörerna av berg- och grusmaterial till den svenska byggindustrin. Även privatpersoner köper våra produkter till villa, trädgård och fritidshus. Vi producerar, säljer och distribuerar även sand- och jordprodukter samt importerar och marknadsför geotextil.

Jehander finns representerat i regionerna Göteborg, Stockholm, Gävle och Norrköping.

Kubformar

Lufthaltsmätare

Sättmått

Utrustning för materialprovning S. Långebergsgatan 18 • 421 32 Västra Frölunda

Tel 031-748 52 50 • www.kontrollmetod.se

Sand & Grus AB Jehander ingår i HeidelbergCement-koncernen, marknadsledande globalt inom produktområdet ballast och en betydande aktör inom cement, betong och andra relaterade verksamheter. Detta gör HeidelbergCement till en av världens största byggmaterialproducenter. Koncernen har cirka 53 400 medarbetare på 2 500 platser i fler än 40 länder.

Sand & Grus AB Jehander www.jehander.se

”

Det är viktigt att vi får träffas, diskutera, lyssna och prata med kollegor i branschen.”

VAD TAR DU MED DIG FRÅN DEN HÄR DAGEN? Jenny Malmkvist, WSP Environmental – Jag har träffat många nya människor och knutit kontakter. Av föredragen var jag mest intresserad av miljöjuridiken.

Björn Strokirk, SBMI

"Ersättningsmaterial kan lokalt förekomma" och "Ersättningsmaterial saknas". Han påpekade att rapporten är ett levande dokument och kommer uppdateras i takt med forskningen inom området.

Sist men inte minst fick SBMI:s tekniska chef Jan Bida och vd:n Björn Strokirk äran att avsluta dagen i Jönköping. Jan Bida inledde under parollen "Offentlig upphandling - vad krävs av oss i framtiden?". Han redogjorde pedagogiskt för befintliga och kommande Europastandardiseringar och EU-direktiv som branschen kommer att få förhålla sig gentemot framöver.

Björn Strokirk berättade om den senaste konjunkturmätningen från Sveriges Byggindustrier vilken visade på

en svagt uppåtgående kurva. "Dessutom ser den kommunala ekonomin skaplig ut", sade han och avslutade med "2012 blir nog ett skapligt år".

Därefter var det bara att samla ihop intryck, idéer, nya visitkort och ytterkläder och sakta bege sig mot utgången. Men inte för fort, än fanns tid att stanna till för ett kort samtal kollegor emellan.

Det var ju därför vi var här. För att träffas, diskutera, lyssna och prata med kollegor i branschen, som inledningsorden löd sju timmar tidigare.

För en stor andel av branschdagens deltagare var inte dagen ännu tillnärmelsevis slut, den gemensamma middagen väntade. Ännu ett tillfälle att diskutera, prata och lyssna. n

Mats Svanberg, Sand & Grus AB Jehander – Polisen var intressant, vad är man skyldig att hålla koll på. Men det är överhuvudtaget viktigt att hänga med och informera sig om alla nyheter.

Carl-Henrik Gustafsson, AB P J Jonsson & Söner – Jag gillade Krossgruppens rapport om att de ska söka mer samarbete med leverantörerna, det är viktigt tror jag. Dessutom var föredragen om buller och damm intressanta.

Emelie Bosson, Svevia AB – Jag lyssnade noga till Jan Bidas presentation om nya EU-standarder och direktiv.

Det är viktigt att hålla sig ajour med det senaste.

Utför entreprenadkrossning Utför entreprenadkrossning med moderna mobila och Utför entreprenadkrossning med moderna mobila och stationära med modernakrossverk mobila och

stationära krossverk

stationära krossverk

50 års branscherfarenhet. Medlem i SBMI. Tel. 018-15 51 30 | Fax 018-15 53 80 | info@krossekonomi.se | www.krossekonomi.se

50 års branscherfarenhet.

Medlem i SBMI. krossekonomi_annons.indd 1 Tel. 018-15 51 30 | Fax 018-15 53 80 | info@krossekonomi.se | www.krossekonomi.se

2010-05-05 15:20:01

Med fokus på fra Höstens välbesökta branschdagar i Jönköping och Umeå har gett en fingervisning om såväl bergmaterialindustrins 2011 som om de nya utmaningar som väntar under 2012. Vilka aspekter av vår bransch kommer att dominera debatten? Vilka frågor är det viktigt att vi för upp på agenden under nästa år?

Stenkoll har bett några av SBMIs medlemmar att titta framåt.

TEXT: NICLAS KINDVALL FOTO: JOAKIM HEISE

Bra vibrationer?

Vi vet.

Metron Miljökonsult är ett expansivt konsultföretag som främst arbetar med tekniska utredningar vid miljöstörningar med fokus på vibrationer. Vi har en kontinuerlig utveckling av våra mätsystem som vi använder med stor framgång över hela landet.

Vi samarbetar med bl a Skanska, NCC Roads, Swerock och Sydsten rörande vibrationsmätning kring ett antal bergtäkter. Dessa täkter ligger bl a i Rockneby, Veberöd, Dalby, Spånstad, Bohus, Falun och Sälgsjön. Våra instruments goda förmåga till långtidsmätning, med inrapportering och webbpresentation, medför kostnadsbesparingar genom att ha årsmätning.

Läs mer om oss på www.metron.se.

GÖTEBORG | FALUN | SUNDSVALL www.metron.se

amtiden– för branschen 2012 VAD ANSER DU ÄR DEN VIKTIGASTE FRÅGAN FÖR BRANSCHEN 2012?

Niklas Skoog, Jehander Sand & Grus AB – Det viktigaste är att vi får en rättssäkrare och effektivare miljöprövning. Vi väntar ju på politiska beslut i den frågan efter den turbulens som varit med förslaget om att skära ner på antalet prövningsställen och med handläggare som slutar på länsstyrelserna. Det är viktigt att organisationen blir satt så att alla vet vad som gäller.

Ulf Kjellén, Skanska Asfalt och Betong AB – En mer kalibrerad process både vad gäller länsstyrelser och kommuner vore önskvärd. Omfattande och tidskrävande undersökningar har vi inget emot men vi skulle vilja att prövningarna blev mer jämlika mellan såväl kommuner som företag i till exempel anmälningsärenden. Det är för många variationer i bedömningen i olika delar av landet.

Anders Morath, Svevia AB

Per Johansson, Gustav R. Johansson AB Sven-Leo Larsson, Bösarps Grus & Torrbruk, AB – Den viktigaste – Vi måste arbeta branschfrågan unför 0–2 millimeder 2012 är att ters grusets betyförsvara gränsvärdelse för betongdet avseende gamtillverkningen mastrålning från samt att få bort ballast. Skulle grusskatten vid gränsvärdet sänkas undervattensbrytäventyrar det levening, vilket är lika ransmöjligheten till med att grusåsen betongfabrikerna redan är borttaför många täkter i gen.

Sverige!

– En av de viktigaste frågorna är absolut avsaknaden av stringens mellan de olika länsstyrelserna när det gäller täktärenden. Det finns för många olikheter i hanteringen och handläggningstiderna varierar, ibland kan ett ärende ta 6 månader och ibland 2 år. Det känns inte så professionellt utan vi behöver en hantering som är lika för alla.

Dan Jansson, XR Bergkross AB – Frågan lyder: Kommer vi att få en adekvat handläggning från Länsstyrelsen under 2012? Det gäller allt från handläggningstider och diarieförning av inkommande handlingar till att kraven inte är godtyckliga. Sen efterlyser jag en saklig myndighetsutövning beträffande hanteringen av närboende.

Bo Albertsson, ABT-Bolagen AB – Jag tycker att det finns två viktiga frågor att jobba med. Dels att säkerheten i branschen skall vara kostnadsneutral och dels att vi kan minimera transporterna för olika typer av berg och jordmassor genom att få tillgång till platser för återvinning och därigenom kunna återanvända samma berg och jordmassor.

Nina Molin, Swerock AB – En synnerligen viktig fråga är den om dolorhanteringen, både i täkter och i samband med hantering av entreprenadberg.

Det är en arbetsmiljöfråga som jag anser behöver få ordentligt utrymme.

Veronica Lövgren, Umeå Makadam AB – Hur kommer de nya materialkraven att påverka materialförsörjningen här i regionen och vad kostar detta miljömässigt? Och hur det kommer att gå med tillståndsprövning etcetera, när Länsstyrelserna har lite personal och dessutom eventuellt tänkt flytta miljöprövningen till Luleå? I dag hör vi till Västerbotten och Umeå.

KROSSORDET # 114

35

vinjett

Ut med det gamla – När Jehander fick förnyat tillstånd att bryta berg och grus i Rikstentäkten för tre år sedan valde man att inleda en omfattande modernisering.

– Vi hade en ganska ålderstigen anläggning, så det var läge för att ta ett rejält tag, säger Niclas Pettersson, produktionschef hos Jehander, region Stockholm, som varit ansvarig för moderniseringsarbetet.

TEXT: BOEL FERM OCH BJÖRN STROKIRK FOTO: BOEL FERM

36

KROSSORDET # 114

– in med det nya

KROSSORDET # 114

37

reportaget

Vågstation och kontor hos Riksten, Stockholmsområdets största täkt.

FAKTA RIKSTEN Totalt arbetar runt 30 personer i täkten, både egna anställda och entreprenörer.

Dagligen anländer i snitt cirka 250 lastbilar och hämtar material.

Verksamheten är omfattande med produktion av betongballast, torrsand, tvättat singel, bergkross, halkbekämpningsprodukter och jordprodukter med mera. Totalt finns ett 50-tal produkter som säljs i lösvikt så väl som i storsäck.

38

KROSSORDET # 114

reportaget

Dumperföraren kan välja hastighet på vibrationsmataren från sin hytt och även stoppa anläggningen vid fara.

Verksamheten i Riksten två mil söder om Stockholm påbörjades 1945 i en grusås av ”Grus-Olle”, på sin tid Sveriges bästa rallyförare. Sedan 1968 ägs och drivs denna berg- och grustäkt av Jehander. Så småningom började man även bryta berg parallellt med uttaget av grus, Riksten är nu den största berg- och grustäkten i Stockholmsregionen och dessutom en av de större i Sverige. År 2008 fick berg- och grustäkten förnyat tillstånd, till 2028 med tillstånd att bryta 18 miljoner ton grus och krossat berg, vilket gjorde det intressant att modernisera anläggningen. Drygt 100 miljoner kronor investeras nu i ny och miljöanpassad produktionsutrustning där en stor del av 60-talsmaskinerna byts ut och nya krossar, transportband och maskiner ersätter.

Tystare anläggning Det förnyade täkttillståndet innebär också fler åtaganden från Jehander.

Rikstens verksamhet ligger inom såväl yttre och inre skyddsområden för två olika vattentäkter.

Dessutom finns det ett fritidsområde i närheten och bullernivån måste därför ner med fem decibel inom tre år liksom att en del av produktionen måste flyttas till en annan del inom täkten.

– Vi har placerat den nya anläggningen närmare brytfronten. Det gör också att den placeras på lägsta nivå så att bullret ut ur täkten minskar, framhåller Niclas.

Allt är gummerat och siktmedia är i polyuretan. Mycket är också inbyggt för att begränsa bullerspridningen.

Datorer optimerar driften Arbetet sker i tre etapper. Den första innebar inköp av en ny stationär tertiärkross och en sorteringsanläggning för produktion av betongballast och makadamfraktioner. I den nya anläggningen kan man mäta, övervaka, styra och felsöka från distans med hjälp av datorer och enkelt få ut driftstatistik över drifttider, producerade ton, och fellarm.

– Processen går med ett optimeringssystem där man kan välja vilken produkt man vill producera mest av,

”

Bandvågar på banden mäter flödena och en dator styr varvtal på krossen.”

Niclas Pettersson, produktionschef Jehander

berättar Niclas Petterson. Bandvågar på banden mäter flödena och en dator styr varvtal och spalt på krossen efter vilken fraktion man önskar bäst utbyte av, till exempel 8-11 makadam.

– Dessutom kan vi felsöka på distans, via internet. Elfirman som har hand om anläggningen kan hitta eventuella fel innan de reser hit.

Man har också en ny avancerad matartunnel för att skapa rätt sammansättning av betonggrus. Det är ett helt nytt sätt att från tre olika fraktioner portionera och blanda fram önskad siktkurva. Från ett kontrollrum övervakas och korrigeras blandningen.

De två dumprar som kör fram material från brytfronten levererar

KROSSORDET # 114

39

reportaget

Lastmaskinist Bertil Svensk har en viktig arbetsuppgift: att se till att rätt materialsammansättning körs till sorteringsanläggningen.

40

KROSSORDET # 114

FAKTA MASKINER RIKSTEN Två Bell 50 dumprar (inhyrda) Fem inhyrda hjullastare Förkross Sandvik 1211 kross Sekundärkross Sandvik 4800 Finkross Metso HP 300 Fem Wimasiktar

”

Dessutom kan vi felsöka på distans, via internet.”

Niclas Pettersson, produktionschef Jehander

till en matarficka där dumperföraren kan välja hastighet på vibrationsmataren, varifrån fraktioner över 100 millimeter går till förkross. Finare material går till siktstation och material mellan 30 och 100 millimeter går till en ny konkross (Metso HP 300). Dumperföraren styr mataren med en handburen dator som också kan stoppa anläggningen, som en extra säkerhet.

Fortsatt förnyelse – Nu håller vi på med etapp två i förnyelsen, en mobil sekundärkross

Slitplåt OF

Vägstål

(Sandvik UH421) med en mobil siktstation (Sandvik FC 1843) och en lagerbyggnad för inomhuslagring av halkstopp. Den matas från toppen med en transportör vilket ger en bra verkningsgrad i förhållande till byggnadens area, berättar Niclas.

Krossen kommer att användas vid flera olika av Jehanders anläggningar i Stockholmsområdet, beroende på efterfrågan och lokal kapacitet.

Den sista etappen omfattar ny utrustning för tvättning av grus, ett nytt sorteringsverk samt utrustning för jordtillverkning, och kanske

Skärstål och slitribbor

Slitplåt OF400 Nu har vi även slitplåt OF400! OF400 är en formbar och mycket slitstark nyhet till tex skopsvep och flak! Just nu har vi 100 ton tillgängligt för leverans direkt från lager!

Tänder och skärskydd

www.olofsfors.se/stal • Tel: 0930-311 40 E-mail: order@olofsfors.se • Fax: 0930-311 41

Övriga produkter

Bas- och sparskär

SVERIGES LEDANDE LEVERANTÖR AV SLITSTÅLSPRODUKTER

Max fraktkostnad 500:Fraktfritt från 10 000:www.olofsfors.se

Tel 0930-311 40

reportaget

Platschef Lars-Rune Myhrén.

även enheter för återvinning. Eventuellt blir det också en ny våg. Även platschefen kommer att förnyas, Lars-Rune Myhrén närmar sig pension och håller som bäst på att lära upp sin efterträdare.

– Veronika Nordh har just börjat jobba bredvid mig, tanken är att hon tar över när jag så småningom går i pension. Man behöver vara två på en så här stor täkt, säger han.

Så även ur ett genusperspektiv blir Riksten en modern täkt. n

hållbara, tunga beslut Varje svensk förbrukar i genomsnitt tio ton ballast varje år. Det är ungefär ett lastbilsflak per person. För att tillgodose samhällets behov av stenmaterial på ett hållbart sätt satsar vi på: • Tätortsnära täkter och minskade transporter • Alternativ till naturgrus • Efterbehandling av täkter. Täkterna kan bli ny industrimark, rekreationsområden eller badsjöar. Ekologisk efterbehandling gynnar dessutom hotade växter och djur.

Läs gärna mer på vår webbplats.

42

STENKOLL x-xx

www.ballastsverige.se

Trygga processen – genom erfarenhet!

Kellve är marknadsledande inom konstruktion, tillverkning och leverans av utrustning för hantering av bulkmaterial.

Med över 19000 levererade transportörer är vi din samarbetspartner för att skapa en anläggning med ekonomiskt flöde och hög tillgänglighet. Oavsett om det gäller ombyggnation eller nybyggnation.

Besök oss på www.kellve.com eller kontakta oss så berättar vi, hur vi tillsammans med er, kan skapa en anläggning med hög produktivitet och god servicemiljö.

Operatör Esa Toivanen håller koll över anläggningen, som även kan fjärrstyras från Jehanders täkter i Göteborg och Östergötland

Din leverantör av slitgods & reservdelar

Egen tillverkning i modern verkstad Tel: 0240-376 10 Fax: 0240-376 63 E-mail: info@swemas.com Normansväg 2, 771 94 Ludvika www.swemas.com

krossgruppen

Målet är att höja säkerhet och kvalitet Vid branschdagen i Jönköping i oktober hade Krossgruppen sitt fjärde möte. Siktet var inställt på bland annat nyrekrytering, bättre elsystem och certifiering. Stenkoll fick en pratstund med ordföranden Magnus Reuterwall, till vardags projektchef på Skanska Asfalt och Betong AB, region Bergmaterial.

TEXT: CARINA TYSKBO FOTO: BOEL FERM

Medlemmarna i SBMI:s Krossgrupp börjar bli ordentligt varma i kläderna.

Magnus Reuterwall bekräftar bilden av engagerade krossgruppsmöten, där deltagarna fördjupat sig i såväl detaljfrågor kring krossmaskinisternas vardag som i större, mer övergripande branschfrågor. Ett av de mest brännande ämnena är den om nyrekrytering. Jobben finns, men nya yrkeskunniga krossoperatörer saknas. Här kan branschen göra mycket för att förändra omgivningens attityd gentemot krossyrkena.

– Vi är just nu väldigt fokuserade på att hitta samarbete med yrkesskolorna, främst gymnasiets maskinoperatörsutbildning. Visionen är att man ska ha möjlighet att välja inriktning mot krossmaskinist, en grundläggande utbildning som bland annat ska fokusera på produktionsteknik och säkerhet. För att få igång det hela skulle vi vilja ha ett praktikblock under utbildningen. Där hoppas vi att våra arbetsplatser runtom i landet ställer upp med praktikplatser. Målet är att höja branschens status överlag, säger Magnus Reutervall och påpekar att man redan fått positiva signaler från flera skolor.

Ett annat mål för Krossgruppens arbete är att på sikt få fram en certifiering av krossmaskinistyrket. Många branscher har redan satsat på certifiering och det skulle höja statusen och öka tryggheten för beställaren. På sikt kan också leverantören få bättre betalt när en certifierad krossmaskinist ska utföra arbetet. Leverantören säkerstäl-

44

KROSSORDET # 114

ler bra produkter - branschen levererar säkra arbeten. Planerna är ännu på ritbordsstadiet men målet är att SBMI utfärdar själva certifieringen.

Erfarenhetsåterföring är också en viktig fråga på dagordningen. Krossgruppen har samlat synpunkter från medlemmarna om vad som är bra, var det brister och vad som kan åtgärdas.

– Som enskild aktör är det svårt att föra dialog med leverantörerna, vi vill göra det som bransch. Då kan vi mer enade föreslå hur en maskin blir mer driftsäker. Det gynnar alla parter eftersom positiva förändringar också kan få goda ekonomiska konsekvenser, säger Magnus Reutervall.

Maskinernas kapacitet Elsystemen sätter käppar i hjulen för krossoperatörerna, många av maskinstoppen härrör från elfel. Servicenivån på datorfel är också en akilleshäl. Bara leverantörerna har den behörighet som krävs för att gå in och arbeta med maskinernas datorer. Det kan skapa väldigt långa väntetider innan relativt enkla fel åtgärdas.

Maskinernas kapacitet och levnadslängd är en återkommande fråga när Krossgruppen träffas. Krossmaskinerna är lättare och mer mobila idag, men har inte alltid den kvalitet som behövs för att klara tuffa omständigheter.

– Vårt nordiska berg ställer höga krav på maskinerna. Branschen efterfrågar mobilitet, men det kan innebära inskränkningar i dimensionerna.

Där behöver vi föra en diskussion om vad som går att göra. Ökad livslängd

Magnus Reuterwall, Skanska på maskiner är ju också bättre ur miljösynpunkt, säger Magnus Reuterwall.

En annan punkt på agendan är ett avtal mellan entreprenörer och beställare. Här finns ett tydligt branschbehov som skulle underlätta och tydliggöra beställningsfunktionen. Just nu tittar man närmare på hur ett enkelt utformat avtal som får med det mest väsentliga skulle kunna se ut.

Krossgruppen följer med intresse samarbetet mellan Chalmers Tekniska Högskola och SBMI när det gäller utvecklingen av ett mobilt nödstopp (Se artikel i Stenkoll nr 1 2011).

– Vi vill testa en prototyp och se om den kan fungera som ett komplement till vanliga nödstopp. Idag sitter nödstoppen på krossanläggningarna, ett mobilt stopp bär man på sig. Det är väldigt roligt att vi samarbetar med en av landets högskolor och att det kan generera i något konkret, säger Magnus Reuterwall.

marknadsdag Marknadsdag: har barnen det bra så får de vuxna tid för information.

Alla är välkomna på marknadsdag För ett par år sedan genomförde Jehander några så kallade Öppen täktdagar, men gensvaret blev inte vad man önskade. Därför tänker nu företaget om och planerar en marknadsdag med lite annorlunda inriktning.

TEXT: NICLAS KINDVALL FOTO: BOEL FERM & JEHANDER

Per Åström

Jehander räknar med en del försäljning men framför allt är dagen ett ypperligt tillfälle att informera om verksamheten.

– Vi körde våra Öppen täkt-dagar i samband med Geologins dag men det blev inte riktigt som vi ville, säger Pär Åström, vd Jehander. Vår målgrupp var då politiker och tjänstemän i kommunen men det blev ändå nästan bara närboende som dök upp.

Tillverkning av marksten

Kristina Berg

Därför, förklarar han, vänder Jehander nu på steken och genomför en marknadsdag som riktar sig till allmänheten.

– Man ska kunna komma till täkten och handla lite material till den egna trädgården, vi tänker oss kunna ha med någon som exempelvis tillverkar marksten på plats och kanske även en trädgårdsentreprenör med växter och liknande.

Geologins dag infaller i september, en månad då lusten för trädgårdsarbete förmodligen inte är på topp och därför väljer Jehander att boka in en

helg i maj, något exakt datum är ännu inte fastställt men marknadsdagen ska infalla lagom till att svenskarna börjar fixa i ordning sina täppor inför sommaren.

En god granne Marknadsdagen är dock inte enbart ett sätt för Jehander att sälja sina produkter.

– Samtidigt får vi chansen att informera om vår verksamhet vilket vi tycker är väldigt viktigt. Många ser bara en täkt som något som bullrar och dammar. Under marknadsdagen kan vi visa alla besökare vad vårt material faktiskt används till och att våra produkter finns så gott som överallt i samhället.

– Jordprodukter och grus till trädgårdsgångar och planteringar kommer förstås finnas till försäljning, berättar marknadssamordnaren Kristina Berg och fortsätter: – Hela familjen ska kunna besöka oss och dessutom få ut något av besöket. För barnen blir det kanske en stor sandhög att leka i med små gräv-

maskiner - det hade vi på öppen täktdagarna och det var väldigt populärt.

– Sen ska det förstås finnas korv och kaffe och läsk, som sig bör, säger Pär Åström.

En annan synnerligen viktig aspekt är att information om verksamheten bidrar till en bättre dialog mellan täkten och allmänheten, däribland förstås de närmast boende. Det är Pär Åström noga med att poängtera.

– Vi vill vara en god granne och skapa en förståelse för vår verksamhet. Jag är övertygad om att marknadsdagen är ett utmärkt sätt för oss att visa varför vi behövs och ytterligare förbättra vår goda relation till grannarna.

FAKTA SBMI kommer att ta fram informationsmaterial till alla medlemsföretag som varje platschef, som själv tänker ordna en marknadsdag, kan kopiera och använda. Informationsmaterialet berättar om verksamheten, nyttan av bergmaterial och hur täkten arbetar för att minska störningen till omgivningen.

KROSSORDET # 114

45

porträttet

Hallå där, Torbjörn Torell, ny koncernchef och vd för Svevia TEXT: TOMAS SKAGERLIND

Har du börjat komma in i arbetet?

– Ja, det tycker jag. Nu har jag visserligen bara varit i drygt två veckor på jobbet, men det har varit full fart hela tiden och i morgon har vi det första styrelsemötet. Det känns bra för det är viktigt att kunna köra igång direkt.

Vad hoppas du kunna bidra i ett kortare perspektiv?

– Min ambition är att jag ska kunna tillföra idéer om ledning och utveckling av konkurrensfördelar, baserade på min erfarenhet från flera av branschens olika grenar. Vi ska helt enkelt försöka bli ett snäpp bättre på det vi gör.

Hur ska ni göra för att bli ”ett snäpp bättre”?

– Eftersom vi är i ett läge där det råder finansiell oro i världen och konjunkturen viker, är det extra viktigt att vi på Svevia kan agera snabbt och vidta de åtgärder som behövs för att behålla och stärka vår konkurrens-

FAKTA Namn: Torbjörn Torell Aktuell som: Tillträdde den 10 oktober tjänsten som ny vd och koncernchef på Svevia.

Född: 1956 Familj: Fru, fyra barn och en mamma Bor: I Saltsjöbaden Transportmedel: Bil Fritidssysselsättning: Jag gillar att resa, jaga, åka skidor och att åka båt. Jag gillar att hålla mig sysselsatt och att ha kul.

Utbildning: Civilingenjör från KTH, Stockholm och diverse utbildningar vid Handelshögskolan i Stockholm och på Skanska.

Arbetslivserfarenhet: Tidigare vd och koncernchef Bravida AB, vd, koncernchef och styrelseledamot Scandiaconsult AB, vd för Åke Larson Byggare, arbetschef och länschef inom Skanska.

Styrelseuppdrag: tidigare eller pågående i Carl Bro AS, JM AB, Arsenalen AB, Polygon AB, Pointgruppen AB med flera.

FOTO: SVEVIA

46

KROSSORDET # 114

kraft och därigenom lönsamhetsmarginal. Svevia är en viktig aktör inom sin nisch med unik kompetens inom såväl väg- och broprojekt som drift och underhåll. Den positionen vill vi stärka ytterligare.

Du kommer närmast från en motsvarande befattning på Bravida. Vad tar du med dig för erfarenheter från det uppdraget?

– Totalt har jag arbetat i olika delar av byggbranschen i 29 år, så jag hoppas att något av det jag sett ska komma Svevia tillgodo. Jag har redan här på Svevia kommit i kontakt med en del saker som jag känner igen. Det är spännande att få jobba med tung anläggning såväl som med drift och underhåll.

Varför tackade du ja till din nya befattning?

– För att det är ett utmanande uppdrag. Det är en samhällsuppgift som är viktig. Dessutom vet jag att Svevia har duktig och kompetent personal, så det ska bli kul att få lära känna dem. Jag har tidigare haft ansvaret för ett familjeägt bolag, ett börsnoterat bolag samt ett privat equilty-ägt bolag. Det är spännande att få lära sig lite om hur olika ägarformer fungerar och jobbar och jag ser nu fram emot att få jobba med ett statligt ägt bolag.

Anser du att Svevia lever och verkar i en framtidsbransch?

– Låt mig svara med en fråga. Tror du att vi i framtiden kommer att sluta bygga vägar, broar och infrastruktur eller att sluta skotta vägar då snön kommer? Nej, det tror jag faktiskt inte. Tvärtom tror jag att satsningarna på vägar, broar och framkomlighet kommer att öka. Det är ett väsentligt samhällsintresse att människor bättre ska kunna bo och verka där de själva väljer. Så ja! Svevia verkar i en framtidsbransch.

Problemfri avvattning sedan 1960

Box 7025 • 174 07 Sundbyberg • Tel: 08-606 66 00 • Fax: 08-745 53 28 • www.grindex.com • marketing@grindex.com

POSTTIDNING B

Returadress: Krossordet Stenkoll, Sveriges Bergmaterialindustri, Box 55684, 102 15 Stockholm