Issuu on Google+

#106 MAJ 2010

KROSSORDET

• Detta innebär Trafikverket för branschen • Entreprenadberg fraktas allt längre • 21 blir sju när MPDer slås samman

Nya

kollegor SÖKS TILL BERGET


UJ640

UH640

UJ440E

UH421

Tunga argument för mobila enheter i världsklass Sandviks Heavy range-serie mobila krossar och siktar kombinerar hög mobilitet med hög produktivitet, samtidigt som de är flexibla i sin användning i anläggningen eller projektet. Enheterna presterar på topp var och en för sig, men är konstruerade för att dockas ihop för produktion av olika fraktioner ur ett enda krossled. En hög grad av automatisering gör att en eller flera enheter kan styras av en enda operatör. Vill du veta mer? Läs om vårt produktutbud och hitta kontaktuppgifter till våra säljare på www.miningandconstruction.sandvik.com/se.

S ANDVIK MINING AND CONSTRUCTION SVERIGE AB, TEL 026-26 20 00.

LOKALKONTOR: ARBRÅ TEL 0278-64 22 00, HAPARANDA TEL 0922-298 00, JÄRFÄLLA TEL 026-26 20 00, KIRUNA TEL 0980-828 35, NORA TEL 0587-845 00, PARTILLE TEL 031-44 72 60, SVEDALA TEL 040-40 90 00

www.miningandconstruction.sandvik.com/se

Vi ställer ut på Maskinexpo 27-29 maj 2010 Stockholm Barkaby Flygfält


K ro ss o r d e t

redaktion

Alexandra Cederquist är redaktör på Stenkoll och Tidskriften Betong. Hon har även jobbat på TV4 i Umeå, på Aftonbladet och på Tidskriften Rum.

Kim Bergström är vetenskapsjournalist och skriver i Stenkoll. Han arbetar på Ord & Vetande i Uppsala och har bland annat jobbat som redaktör på Naturvetaren.

Krossordet Stenkoll Ansvarig utgivare Björn Strokirk Redaktör Alexandra Cederquist Art Director Jenny Almersdotter Vetenskapsjournalist Kim Bergström Omslagsbild Kalle Assbring   Prenumerationsärenden joakim.heise@sbmi.se  Hör av dig till Joakim om du vill ha tidningen eller om du inte vill ha fler nummer.   Annons/Marknad Patrik Swenzén patrik@annonshuset.se Philip Otter philip@annonshuset.se   Adress SBMI Box 55684 102 15 Stockholm    Hemsida www.sbmi.se   Tryck Danagårds Grafiska   Övriga medverkande detta nummer:  Per Murén, Eva Edberg, Lennart Köhler, Joakim Heise, Ulla-Britt Bisander, Björn Strokirk och Kalle Assbring   Stenkoll ges ut av SBMI, bergmaterialindustrins branschorganisation. SBMI tillvaratar branschens intressen mot samhällets beslutsfattare och stöder medlemmarnas utbildning, kvalitetsarbete och kompetensutveckling.

sid

21

Sökes: Nya kollegor

Innehåll 5 Stenkoll på lång sikt Jan Ericsson, Kenneth Johansson och Björn Strokirk från SBMI berättar om målet med Stenkoll.   6 Sätt gräns på värdet  Även om begreppet riktvärde försvinner, finns ingen anledning till att sänka gränserna.      9 Jan Ericsson avtackad Jan Ericsson slutar som ordförande i SBMI efter en mångårig och unik insats.   10 Gruvat direktiv För fyra år sedan publicerade EU ett nytt direktiv för hantering av utvinningsavfall.Vad innebär det för branschen? 

13 fråga programmen Kontrollprogram som länsstyrelserna ålägger täktägare bör präglas av behov och inte slentrian.   16 MPD slås samman Miljöprövningsdelegationer på landets 21 länsstyrelser slås nu ihop till sju.   19 Sprängkurs Vi träffade några av deltagarna på SBMIs kurs i bergsprängning. 21 Sökes: nya kollegor Branschen behöver nya medarbetare för att täcka upp för personalavgångarna de närmaste åren, men var finns de?  

28 Användare i fokus Vi hälsar på hos nya SGU och diskuterar naturgrus.   36 Enat verk Trafikverket kommer årligen beställa bergmaterial för 40 miljarder kronor – hur påverkas branschen?   42 För ballast i tiden Storstäderna har problem med stängda terminaler och allt längre transporter både av entreprenadberg och ballast från täkter.      46 Hållbar branschstämma Vi pratade med några av deltagarna på vårens branschdag.  

STENKOLL 1-10

3


Nu är vi redo! Nu är vi redo! Komatsu-älskare! Nu finns vi på plats med både service och säljare i hela Sverige. Vi lovar att ge er all hjälp ni behöver. Komatsu-älskare! Nu finns vi på plats med både service och säljare i hela Sverige. Vi lovar att ge er all hjälp ni behöver. Ta chansen att titta närmare på vad vi kan erbjuda. Komatsu är nummer ett i världen på grävmaskiner, men vi har maskiner som passar alla behov. Ta chansen att titta närmare på vad vi kan erbjuda. Komatsu är nummer ett i Bland världenannat på grävmaskiner, men vigrävare har maskiner behov. har vi bandgående från 900som kg passar till 720alla ton, hjulgrävare mellan 7,5 och 22 ton, hjullastare i olika klasser, rivningsmaskiner, dumprar, Bland annat har vischaktmaskiner bandgående grävare från 900 kg till 720 ton, hjulgrävare kompaktlastare, och mycket mer. mellan 7,5 och 22 ton, hjullastare i olika klasser, rivningsmaskiner, dumprar, kompaktlastare, schaktmaskiner och mycket mer. Många av våra maskiner är utrustade med det unika navigerings- och driftuppföljningssystemet Komtrax. Dessutom ger våra individuellt Många av våra maskinerökad är utrustade anpassade serviceavtal trygghet.med det unika navigerings- och driftuppföljningssystemet Komtrax. Dessutom ger våra individuellt anpassade serviceavtal trygghet. Våra maskiner tål ökad verkligen att jämföras!

Kiruna

Gällivare Kiruna Mobila serviceenheter

Gällivare

Serviceverkstäder Regionkontor Mobila serviceenheter Serviceverkstäder Regionkontor

Våra maskiner tål verkligen att jämföras!

Kisa

Kisa

Dina Komatsu-säljare

Region Syd: Region Mitt Knivsta: Region Mitt Gävle: Region Nord: Thomas Henriksson Per Carlsson Benny Lundström Leif Ek Dina Komatsu-säljare Tel. 070-5116687 Tel. 070-2749150 Tel. 070-5826291 Tel. 070-5560105 thomas.henriksson@hesselbergmaskin.se per.carlsson@hesselbergmaskin.se benny.lundstrom@hesselbergmaskin.se leif.ek@hesselbergmaskin.se Region Syd: Region Mitt Knivsta: Region Mitt Gävle: Region Nord: Thomas Henriksson Per Carlsson Benny Lundström Leif Ek Hesselberg Maskin AB, Förrådsvägen 2, 741 30 Knivsta, Telefon: 0771-91 11 00, Fax: 018 34 67 10 Tel. 070-5116687 Tel. 070-2749150 Tel. 070-5826291 Tel. 070-5560105 thomas.henriksson@hesselbergmaskin.se

per.carlsson@hesselbergmaskin.se

benny.lundstrom@hesselbergmaskin.se

www.hesselberg.se

leif.ek@hesselbergmaskin.se

Hesselberg Maskin AB, Förrådsvägen 2, 741 30 Knivsta, Telefon: 0771-91 11 00, Fax: 018 34 67 10

www.hesselberg.se


ledare

Stenkoll på lång sikt

S

BMI har länge haft ett litet medlemsblad "Krossordet" som kortfattat summerar något av det som händer i föreningen och omvärlden. Formatet medger inga större fördjupningar. Samtidigt händer det mycket som fler skulle behöva få mer kunskap om. Vi behöver bredda informationen. SBMI har arrangerat många kurser och konferenser som varit välbesökta och uppskattade av dem som varit där, men som skulle kunnat ge värdefulla insikter till många fler om dessa hade kunnat närvara. Kanske räckte tiden inte till, kanske hade man inte vetskap om konferensen som man avstod från att besöka. Hur når vi dem? Framgångsrik verksamhet brukar grundas dels på att man gör bra och uppskattade saker, dels på att man blir känd för det. Många av våra systerorganisationer har egna kanaler för att nå medlemmar, kunder och samhällets beslutsfattare: Tidningen Betong, Tidningen Sten, BEF-nytt med flera. Även vi själva behöver sprida det vi gör och vill ytterligare. Vi har tacksamt läst referat i t ex Bergs- & Brukstidningen och andra kanaler, men skulle vilja fördjupa informationen ännu mer. En tanke med den nya tidning som du håller i handen är att den ska skapa medlemsnytta både genom att ge en bra sammanfattning till den som var på konferensen (man glömmer annars ganska snabbt), och att ge en värdefull resumé för den som inte deltog i den. Och kanske stimulera båda att gå på nästa branschdag. Tidskriften ska även växelverka med SBMIs hemsida där mer information kan sparas för våra medlemmar eftersom korta föredrag på konferensen ofta varvas i ett högt tempo. Hemsidan ska erbjuda möjligheter till fördjupning. Olika media har olika möjligheter. Vi vill sprida tidningen till länsstyrelser, departement, myndigheter och politiker. Vi hoppas att den ska ge dem "Stenkoll" på konsekvenserna av dagens regelverk och ge dem våra bedömningar av det som planeras. Vi hoppas på en bra dialog med myndigheterna, men även på debatt och opinionsbildning. Vi vill även bredda dialogen med våra underentreprenörer. Det är tillsammans med dem som vi når resultat. Det är den samlade bilden av oss alla som formar grannarnas uppfattning om våra täkter. Alla har ett gemensamt ansvar att nå målet: noll olycksfall och en hälsosam arbetsmiljö. Hur får vi alla i täkten att gå i rätt riktning? Kanske kan tidningen bidra något. Vi hoppas också att tidningen blir lite underhållande mellan alla allvarstyngda artiklar. Med andra ord, vi förväntar oss mycket av tidningen. Vi ber om allas er medverkan till att skapa en läsvärd och intressant tidning. Utan era tips och idéer blir det svårt att nå det målet.

Björn Strokirk, vd

Kenneth Johansson, nyvald ordf

Jan Ericsson, ordf 2001-2010

STENKOLL 1-10

5


Sätt gräns MILJÖÖVERDOMSTOLEN VILL KOMMA BORT FRÅN BEGREPPEN RIKTVÄRDEN OCH GRÄNSVÄRDEN. ISTÄLLET VILL DEN ATT BEGRÄNSNINGSVÄRDEN ANVÄNDS, DÄR DET ÄR TYDLIGT VILKA STRAFFRÄTTSLIGA KONSEKVENSER EN ÖVERTRÄDELSE MEDFÖR. TEXT: KIM BERGSTRÖM ILLUSTRATION: EVA EDBERG FOTO: RAGNAR PALMKVIST

V

issa länsstyrelser har infört begränsningsvärden på en ny lägre nivå än de gamla gränsvärdena. Förändringen innebär en skärpning av villkoren. Den konkreta tillämpningen på tillståndsgivande myndigheter har dock varierat och flera överklaganden av länsstyrelsens beslut har lett till höjningar i Miljödomstolen. Därför är det viktigt att branschen är aktiv och engagerar sig för att den nya tillämpningen ska fungera bra.

ORO I BRANSCHEN Det finns en oro i branschen att miljöprövningsdelegationerna i praktiken kommer att ändra namnet på nuvarande riktvärden till begränsningsvärden. Eftersom den som överträder ett begränsningsvärde kan åtalsanmälas måste verksamhetsutövaren sikta ytterligare en bit under för att ha marginal. De tidigare riktvärdena har fungerat så att överträdelser har medfört krav på verksamhetsutövaren att vidta åtgärder. Vid upprepade eller större överträdelser har tillsynsmyndigheten kunnat göra en åtalsanmälan. En överträdelse av ett begränsningsvärde kan leda direkt till en åtalsanmälan. Det finns dock tecken från myndigheterna att det inte kommer att bli riktigt så, utan att det även i framtiden kommer att finnas en viss flexibilitet.

ÖKAD RÄTTSSÄKERHET Högsta domstolen har yttrat sig i frågan ur rättsäkerhetsperspektiv, och

6

STENKOLL 1-10

säger att ett villkor ska vara utformat så att det tydligt ska gå att se om en överträdelse har begåtts. Ett villkor ska också kunna ligga till grund för påföljder enligt sanktionssystemet. Även Miljööverdomstolen säger att man genom att gå över till begränsningsvärden vill öka rättssäkerheten för alla parter genom att tillstånden ska sätta en tydlig gräns för vad som är tillåtet och inte. – Som man hittills konstruerat riktvärdesvillkoren så är de tveksamma ur rättssäkerhetssynpunkt, säger John Sjöström på Naturvårdsverket. Exempel på villkor domstolen vill ändra på är sådana som säger att ”reningsanläggningen för processavloppsvatten ska ständigt ska drivas så att reningseffekten blir så hög som möjligt”. Vad betyder ”så hög som möjligt”?

hetsutövaren vidtagit och tänker vidta för att det inte ska upprepas. – Man bör tänka på vilka omständigheter som råder i det enskilda fallet, säger John Sjöström. För täkter gäller ofta särskilda förhållanden, bland annat sett till mobila anläggningar som kan innebära behov av branschanpassade begränsningsvärden. Då går det inte ha ett begränsningsvärde som är så lågt att man inte klarar av verksamheten.

SKRIV BRA ANSÖKNINGAR – OCH ÖVERKLAGA!

INGEN HELOMVÄNDNING Naturvårdsverket menar att det är orimligt med ett villkor som säger att en enstaka överträdelse ska innebära ett brott mot villkoret. Villkoren bör vara så utformade att det går att använda nyttiga erfarenheter från verksamheten, och att det ska gå att tillämpa standardiserade mätmetoder. Naturvårdsverket säger att det sannolikt går att formulera rättssäkra villkor med samma syften som dagens riktvärden genom att ange att verksamhetsutövaren ska meddela tillsynsmyndigheten om ett utsläpp överskrider en viss nivå och också underrätta tillsynsmyndigheten om vilka åtgärder och försiktighetsmått som verksam-

Miljööverdomstolen håller till i Stenbockska palatset på Riddarholmen i Stockholm. Den säger att man genom att gå över till begränsningsvärden, vill öka rättssäkerheten för alla parter. Detta genom att tillstånden ska sätta en tydlig gräns för vad som är accepterat och inte.

Hur de nya riktlinjerna faktiskt tillämpas ute på länsstyrelserna kan givetvis sedan vara en annan sak. Här ser Katarina van Berlekom i SBMIs samhällsutskott två uppgifter, både för verksamhetsutövarna och för SBMI. – Verksamhetsutövarna måste vara duktiga på att skriva ansökningshandlingar. De måste yrka på rätt saker på rätt sätt i tillståndsansökan. Om en verksamhetsutövare föreslår ett begränsningsvärde med ett rimligt villkor så måste myndigheten ta ställning till det och motivera varför om de avslår. På så sätt kan branschen och SBMI få en bra möjlighet att påverka hur begränsningsvärden används och hur villkoren kring dem faktiskt ser ut. Om en länsstyrelse ändå sätter vad verksamhetsutövaren anser är orimliga villkor så måste verksamhetsutövaren överklaga, säger Katarina van Berlekom. Därför finns mycket att vinna på att få domar prövade i en högre instans. Även här kan branschorganisationen göra en viktig insats.


på värdet!

R PÅ LÄS ME SMEDLEM PÅ A SIDORN

MI.SE

SB WWW.

STENKOLL 1-10

7


Tips Till sommaren räknar SBMI att på sin hemsida publicera vad medlemmarna bör yrka i nya och förlängda tillstånd och motiv till yrkandet. Målet är att alla ska kunna få rimliga villkor. Där kommer också att ges råd om hur man överklagar om inte denna miniminivå erhålls. Viktigast är då tiden: ett överklagande måste in inom tre veckor, men kan därefter kompletteras vid behov. Villkor måste formuleras så att tillståndshavaren har rättsliga och faktiska förutsättningar att klara de krav som villkoret innebär. Det betyder att tillståndsmyndigheten när den fastställer begränsningsvärdet måste ha klart för sig att det finns konkreta åtgärder att vidta i form av skyddsåtgärder eller begränsningar i verksamheten. Vidare ska kostnaden för att klara ett skärpt villkor stå i rimlig proportion till miljönyttan av skärpningen. Det kan vara lämpligt att som sökande föreslå villkor till länsstyrelsen. SBMIs hemsida kommer på medlemssidorna att ge exempel på hur sådana yrkanden kan formuleras.

N N

– Det kan vara jobbigt att ge sig in i en överklagandeprocess, och mindre verksamhetsutövare kanske inte har resurser att göra det, säger Katarina van Berlekom. SBMI måste stötta verksamhetsutövare att driva de här processerna.

konkurrensnackdel Det finns en tredje anledning för SBMI att driva på för enhetliga villkorsskrivningar påpekar Katarina van Berlekom. – Om en verksamhetsutövare får exempelvis ett bullerriktvärde på 50 dbA direkt översatt till ett begränsningsvärde medan en annan får begränsningsvärde omvärderat till 55 dbA så innebär det snedvridning av konkurrensen. Det finns alltså många köttbitar för branschorganisationen att ta tag i. Branschen har också stora möjligheter att vara med och utforma hur begränsningsvärden i praktiken kommer att användas. För användas kommer de. n

har vi levererat den har vi levererat den första Jonsson L 4800... första Jonsson L 4800...

Kommenterat Pär Johnning, ordförande tekniska utskottet, SBMI Om vi får begränsningsvärden i stället för riktvärden kan vi inte ha kvar samma vibrationsnivåer som riktvärdena haft. Min uppfattning är att man bör utgå från de besiktningar som gjorts på fastigheterna närmast täkten när man bestämmer begränsningsvärdet för täkten. Att fortsätta och använda komfortvärden kommer branschen aldrig att acceptera och SBMI kommer att göra allt för att få bort dem. Man kan ställa sig frågan om man verkligen ska kunna bli åtalad för att man överträtt ett vibrationsnivå som tagits ur luften.

Här syns den tillsammans med Jonsson W 107 VSI. Här syns den tillsammans med Jonsson W 107 VSI.

Aktiebolaget P.J Jonsson & Söner 894 41 ÖVERHÖRNÄS | Tel 0660-731 00 Fax: 0660-732 75 | info@pjjonson.se | www.pjjonsson.se SäljareAktiebolaget Carl-Henrik Gustafsson P.J Jonsson070-732 & Söner 76 86 894 41 ÖVERHÖRNÄS | Tel 0660-731 00 Fax: 0660-732 75 | info@pjjonson.se | www.pjjonsson.se


Jan Ericsson avtackad Jan Ericsson som jobbar med affärsutveckling av berg och grus på Peabindustri Norden, slutar som styrelseordförande på SBMI efter nio år och har precis blivit avtackad. Text: Alexandra Cederquist Bild: Joakim Heise

B

erätta om tillställningen. Det var trevligt, jag fick ett tal uppläst med många fina ord. Vad är det största som hänt under dina år som ordförande? Att driva föreningen från att vara väldigt teknisk till att bli mer samhällelig. Föreningen fokuserar mer och mer på länsstyrelserna, departementen, finansoch miljödepartementen. Vi har gjort en namnändring och sett till att dieselskatten sänkts. Lagar och pålagar har ändrats till vår fördel. Jag var också med och startade MinBaS programmen. Hur har medlemmarna reagerat?  De är tacksamma. Jag vill betona att det

har varit roligt och stimulerande att jobba med styrelseledamöter och tillsammans kunna leda föreningen framåt. Vi har lyckats flytta fram positionerna. Varför slutar du som ordförande? Jag tycker det är roligt om någon annan får axla detta nu. Men jag är ombedd att sitta kvar som ledamot och det har jag tackat ja till. Vad är du mest stolt över? Föreningen är känd hos myndigheterna nu. Vi är respekterade och får remisser på olika ändringar. Även kontakterna med SGU och Naturvårdsverket är goda. Vad hade du kunnat göra bättre? Pålagor kommer hela tiden såsom olika EU-Direktiv. Kanske hade vi kunnat

Det var i samband med årsstämman på Norra Latin den 22 april som Jan Ericsson avtackades.

göra mer för att få gruvavfallsdirektivet mer rimligt. Jag vet inte.  Hur kommer det att gå för branschen fortsättningsvis? Framtiden ser mycket ljus ut. Våra produkter är framstående och används till det mesta: hus, vägar, asfalt, betong och kakelplattor. Vi kan bli tvungna att fokusera på att få en attraktiv bransch för gymnasieungdomar och därför bör man satsa på utbildningsfrågorna. Även diskussioner som rör den inre- och yttre miljön kommer att behöva föras.  Vad ska du göra nu? Kanske slippa arbeta helger. Nu ska jag bara ägna mig åt mitt ordinarie jobb som är på 100 procent. n STENKOLL 1-10

9


gruvligt direktiv I april 2006 publicerade EU ett nytt direktiv för hantering av utvinningsavfall, det så kallade gruvavfallsdirektivet. Vad innebär då detta direktiv för bergmaterialbranschen? Text: Kim Bergström Bild: Per Murén

”Gruvavfallsförordningen” är sedan september 2008 en del av den svenska lagstiftningen. Det finns även ett nytt ramdirektiv om avfall som ska implementeras i svensk lagstiftning i december 2010.Vilka material omfattar då direktivet? Vad bör man som täktägare tänka på?

10

STENKOLL 1-10


G

ruvavfallsförordningen är sedan september 2008 en del av den svenska lagstiftningen. Det finns även ett nytt ramdirektiv om avfall som ska implementeras i svensk lagstiftning i december 2010. Vilka material omfattar då direktivet? Vad bör man som täktägare tänka på? Konsultföretaget WSP har tagit fram en vägledning med en sammanfattning som är lämplig för täktägare. WSP har också gjort ett förslag på vad som bör finnas med i en anpassningsplan och har tagit fram en blankett som visar hur en avfallsplan kan se ut. Allt detta finns på SBMIs hemsida.

Bara avfall från själva täktverksamheten För att något ska kunna bli utvinningsavfall, så måste det först vara avfall. Definitionen av avfall kommer att vara densamma som tidigare, men lagstiftarna har försökt göra den tydligare. Man vill exempelvis göra det tydligare när ett avfall upphör att vara ett avfall, och när en restprodukt blir en biprodukt respektive ett avfall.

Konsultföretaget WSP har tagit fram en vägledning med en sammanfattning som är lämplig för täktägare. WSP har också gjort ett förslag på vad som bör finnas med i en anpassningsplan och har tagit fram en blankett som visar hur en avfallsplan kan se ut.

utvinningsAvfall? Detta kan bli utvinningsavfall: • Stenmjöl som sedimenterat i sedimentationsdamm och som inte används vid senare efterbehandling av täkten. Detta är inte utvinningsavfall: • Avbaningsmassor som används vid efterbehandling av täkten. • Borrkax som läggs i upplag för senare användning i samband med efterbehandling av täkten. • Ofyndiga massor till exempel lermassor i grustäkter som läggs i upplag för senare användning i samband med efterbehandling av täkten. • Övrigt restmaterial som ligger mindre än tre år. Det fulla namnet på gruvavfallsdirektivet är Europaparlamentet och rådets direktiv den 15 mars 2006 om hantering av avfall från utvinningsindustrin (2006/21/EG). Skälet till att detta direktiv tillkom var att det hade inträffat ett antal olyckor i gruvindustrin, bland annat med sedimentationsdammar som brast. Det var stora olyckor som medförde stora miljöproblem. Därför ansåg man från EU-håll att man måste göra något åt lagstiftningen för utvinningsindustrin. Lagen gäller alla typer av täkter, berg- och grustäkter, moräntäkter, blockstenstäkter, och även jord- och torvtäkter.

Större delen av massorna i en täkt kan förmodligen räknas som biprodukt istället för utvinningsavfall 

STENKOLL 1-10

11


Förordningen gäller bara avfall som kommer från utvinningsindustrin, och är alltså direkt kopplad till täktverksamheten. Det gäller exempelvis inte spillolja från maskiner. Det gäller heller inte om täktägaren tar in avfall som asfaltsrester till täkten.

Mest biprodukter Större delen av massorna i en täkt kan förmodligen räknas som biprodukt istället för utvinningsavfall. Men en förutsättning för det är att täktägaren faktiskt använder massorna till något som efterbehandling, insynsskydd eller bullervallar. Detta är mycket viktigt att ta med vid en tillståndsansökan. Genom att tänka efter före och tydligt visa att produkterna kommer att användas, går det att undvika att de överhuvud taget hamnar i avfallsbegreppet. Miljöbalken vill uppmuntra återanvändning.

Därför är det ofta inga problem att få använda avfall till något nyttigt. Det gäller även gruvavfallsdirektivet.

Måste ha en plan Befintliga verksamheter är skyldiga att senast den 1/9 2010 ha en anpassningsplan. Anpassningsplanen ska redogöra för vilka åtgärder täktägaren behöver vidta för att klara de nya, skärpta kraven senast 1/5 2012. Anpassningsplanen ska även innehålla en avfallshanteringsplan. Täktägaren är skyldig att uppdatera planen och att se över den minst vart femte år. Planen ska beskriva: • Verksamheten • Vilka kemiska ämnen som används i täkten • De totala mängderna utvinningsavfall • Avfallets fysiska och kemiska egenskaper

• Hur avfallet ska deponeras • Vilka risker som kan uppstå. Om täkten inte klarar de nya kraven idag ska täktägaren föreslå försiktighetsmått som man tänker vidta. Täktägaren ska också se över om säkerheten är tillräcklig. n

r på Läs me i.se! sbm www.

Bra vibrationer? Vi vet. Vi är ett högteknologiskt företag, med kontinuerlig utveckling av våra mätsystem som vi använder med stor framgång över hela landet. Vi samarbetar med bl a Skanska, NCC Roads, Swerock och Sydsten rörande vibrationsmätning kring ett antal bergtäkter. Dessa täkter ligger bl a i Rockneby, Veberöd, Dalby, Spånstad, Bohus, Falun och Sälgsjön. Våra instruments goda förmåga till långtidsmätning, med inrapportering och webbpresentation, medför kostnadsbesparingar genom att ha årsmätning. Läs mer om oss på www.metron.se

GÖTEBORG | FALUN | SUNDSVALL www.metron.se


iFrågasätt programmen Många täktägare upplever att de kontrollprogram de blir ålagda att följa av länsstyrelserna är betydligt mer omfattande än vad som är rimligt för att säkra närmiljön. Täktägarna upplever att kontroller och provtagningar krävs rutinmässigt trots att verksamheten har en begränsad påverkan på miljön. Text: Kim Bergström Bild: Ola Andersson

S

ara Selegran på Svevia har arbetat med denna fråga i Svevia. Hon sitter också i SBMIs samhällsutskott och har föreläst på SBMIs branschdagar om just kontrollprogrammens omfattning. – Den slutsats Svevia kan dra är att när verksamheten varit i drift ett tag så fortsätter man mäta i samma omfattning som under uppstarten. Mätningarna kostar pengar och är åtminstone delvis miljömässigt inte motiverade. Anledningen till att mätningarna ändå fortsätter är att varken företag eller myndigheter lägger någon energi på att revidera kontrollprogrammen.

Inte prövat i domstol Här finns en tydlig möjlighet för företagen att få till stånd rimligare kontrollprogram genom att vara aktiva och föra en dialog med myndigheten, menar Sara Selegran. Hon påpekar att det inte finns ett enda rättsfall om vad som är rimliga kontrollprogram för täktverksamheter. – Miljöbalkens andra kapitel 7 § säger att nyttan måste vägas mot kostnaderna för den kontroll man åläggs att göra. Men var den gränsen går har alltså inte prövats.

Var aktiv som täktägare Den fråga Sara Selegran vill ska stå i centrum är om kontrollen är relevant för miljön. De generella råd hon vill ge täktägare är: • Våga ifrågasätta! – en täkt skall prövas från fall till fall, det står i lagstiftningen. • Tänk på att det inte är verksamhetsutövaren som ska övervaka området i

stort. Det har Länsstyrelsen särskilda pengar för. Kommer man långt från täkten så ifrågasätt rimligheten. • Se till att revidera kontrollprogrammet regelbundet! Dra ner frekvens och parametrar om ni inte kan se någon som helst påverkan. • Vissa kontroller ska man förmodligen bara göra i början.

Dan Sjöberg monterar en vibrationsmätare.

STENKOLL 1-10

13


Konkreta tips! Här finns konkreta tips för dig som upplever att kontrollprogrammen för täkter är orimliga.Tipsen är en sammanställning av erfarenheter som Svevia dragit. Rimliga parametrar att mäta i början: • Buller, vibrationer och luftstöt är rimliga parametrar att mäta. Men dessa parametrar är bara relevanta om täkten ligger nära bostäder. Det spelar också roll hur omfattande verksamheten är. Om verksamhetens omfattning är liten behöver man sannolikt inte mäta vid varje tillfälle. • Grundvatten är rimligt att mäta, men bara i borrade brunnar och inom ca 300–500 meter. Du ska i princip inte acceptera att mäta i brunnar utanför sänktratten, och du ska absolut inte gå med på kontrollprogram en kilometer från täkten. • Det är rimligt att göra fysikaliska och kemiska tester, men oftast inte bakteriologiska. Om myndigheten insisterar på bakteriologiska tester så be dem motivera varför. • Det är generellt inte rimligt att mäta radon. Man ska bara mäta radon där det finnas radonhaltig berggrund och om den är sprickbenägen. Även då ska man bara gå med på att mäta ett otjänlighetsvärde. Eftersom den gränsen är så hög så betyder det i princip att det inte är någon mening att mäta radon.

Exempel från Svevia Sara Selegran berättar om ett exempel från en bergtäkt som Svevia har i Götaland. Under perioden 1997 till 2008 har Svevia analyserat vattenprov och mätt nivåer från 16 fastigheters brunnar. Avståndet till vissa brunnar var 900 meter. Det rörde sig alltså om ett stort område. Svevia skulle även mäta nivån i varje brunn och var tillsagda att anlita en konsult för det. Proverna som togs var fysikaliska, kemiska, biologiska, bakteriologiska och radonprover, som är tämligen dyra. Svevia gjorde vid ett tillfälle en särskild utredning, där det visade sig att ett påtalat problem med dåligt vatten berodde på föroreningar från den ena fastighetens avloppsanläggning. De hade alltså inget med täktverksamheten att göra. Svevia tyckte inte att kontrollprogrammet var rimligt, så man överklagade. Miljödomstolen ska nu yttra sig, men Länsstyrelsen har redan i viss mån gått Svevia till mötes. • Svevia behöver nu kontrollera 6 fastigheter istället för 16. • Kraven på nivåmätningar i grundvattenbrunnarna är borta. • Svevia behöver inte längre anlita en konsult för provtagningarna. • Länsstyrelsen har satt en bortre tidsram på tre år. Därefter ska man utvärdera om provtagningen måste fortsätta. Det visar sig att det mycket väl går att påverka utformningen av kontrollprogrammen.

14

STENKOLL 1-10

Mathias Jern, Nitro consult gör vibrationsmätning. På bilden syns två olika instrument med givare monterade på husets grundmur.

Vad gäller ytvatten är det rimligt att mäta: • Suspenderat material • Totalkväve • PH, som är enkelt att mäta och de påverkar hur andra faktorer beter sig • Oljeindex, eftersom det förekommer att olja spills i täkter • Alkalinitet, men bara i en täkt där det finns ett allmänt eller enskilt intresse om det är viktigt att avgöra hur stor del av bortpumpat ytvatten som utgör grundvatten i förhållande till regnvatten • Klorid, men bara om man får salta i täkten, och om man faktiskt saltar. Rimliga parametrar att mäta efter tre år: • Buller, vibrationer och luftstöt, men bara om verksamheten förändras på så sätt att man kan vänta sig ökade nivåer, eller om det kommer in klagomål som myndigheten finner relevanta. • Grundvatten, men bara om man hittat någon påverkan som inte är en naturlig variation. Jämför med naturliga variationer och redovisa att ni har gjort det. Om det inte går att se någon skillnad ska ni inte fortsätta kontrollerna. För ytvatten: • suspenderat material • totalkväve • pH • oljeindex. Vattnets väg viktig Det spelar stor roll vart vattnet tar vägen. Om vattnet till exempel avleds till en myr som är en väldigt bra kvävefälla så är det inte motiverat att ni mäter kväve i vattnet. Kan man konstatera att det finns ett problem med totalkväve så kan man i så fall gå vidare och mäta nitritkväve, nitratkväve eller ammoniumkväve för att se var problemet ligger. Börja inte med att mäta alla kväveparametrarna. Ta hänsyn till vilka omgivningar täkten ligger i och hur relevant täkten är för miljön. Om täkten exempelvis ligger i ett jordbruksområde så finns det kväve- och fosforkällor som är mycket större än täkten. Då är det inte relevant att ställa mycket höga krav på täkten.

r på Läs me smedlem på a sidorn

e

sbmi.s . w w w


Foto: Mathias Jern

Roger Dahlbeck, Nitro Consult, uför vibrationsmätning vid Nordkalks kalkbrott. Vibrationsgivarna är monterade på husets grundmur.

Söker du labbutrustning för BETONG och BALLAST?

Kommenterat Per-Olof Martinsson, Länsmiljöingenjör, Länsstyrelsen Västra Götaland Det gäller för branschen att förklara behovet och argumentera varför vissa faktorer inte ska behöva följas upp. Ibland när vi gör analyser av täktområden mäts allt mellan himmel och jord och ofta finns inga skäl för det. Ibland mäts kväveoxid från täkterna men det visade sig vara mycket små mängder. Branschen har intressen av att bevaka sina intressen och branschen bör lägga fram faktaunderlag som visar att det ligger till på ett speciellt sätt. Ibland mäts till exempel radon även fast det inte finns några ämnen i täkten som kan ge upphov till radon. Då måste man kunna visa detta innan och tyvärr har inte alltid de konsulter som kopplas in tillräcklig återkoppling till täktägaren. Tät kontakt dem emellan är nödvändig. Man tittar på villkor som länsstyrelsen använt tidigare. Täktägare måste bevaka egna intressen annars tar länsstyrelsen det föreslagna. Blir det inte väldigt dyrt för täktägarna att göra sådana undersökningar själva? – Det kostar att hålla på att utreda hela tiden också. Det är ett bekymmer. En geolog skulle räcka. En som sade ”här finns inga förutsättningar för radon”.

Skakapparater

Vågar

Siktar

Värmeskåp

Fukt/temperaturmätare

Kubformar

Lufthaltsmätare

Tryckpressar

Sättmått

Utrustning för materialprovning S. Långebergsgatan 18 • 421 32 Västra Frölunda

Tel 031-748 52 50 • www.kontrollmetod.se


Mpd slås samman Dagens organisation med miljöprövningsdelegationer på alla landets 21 länsstyrelser fungerar dåligt. Handläggningstiderna varierar kraf tigt, liksom bedömningen och villkoren. Nu ser en omorganisation ut att vara på väg. Det ligger en proposition på riksdagens bord som ska slå ihop delegationerna till sju. Text: Kim Bergström Bild: Marianne R Berlin

I

dag ligger tillståndsärenden för täktverksamheter på de 21 länsstyrelserna och deras miljöprövningsdelegationer. Det är uppenbart, att trots att de 21 ska ha tämligen lika bedömningsgrunder, så skiljer sig tillstånden mycket åt - och detta gäller även handläggningstiderna. Det innebär dels att täktägare behandlas olika i olika delar av landet, med allt vad det innebär i form av snedvriden konkurrens och osäkra driftsförhållanden. Det innebär också att det i vissa delar av landet kan ta en orimligt lång tid att få besked om ett täkttillstånd. – Handläggningstiderna är idag i vissa fall helt oacceptabla, säger Sara Selegran. Vissa länsstyrelser kan ta flera år på sig, medan andra sköter sig jättebra.

Många brister i dagens organisation Sara Selegran arbetar till vardags på Svevia men deltar även i Samhällsutskottet inom SBMI. – Vi vill ha en organisation som är

16

STENKOLL 1-10

mer rättssäker och med mer lika tillstånd över landet. Det här är en verksamhet som finns i alla län, och nu är det en förvånande stor spännvidd både vad som regleras samt hur det regleras. Det kan skilja från 10 till 38 villkor i normalfallet. Skillnaden kan inte förklaras av att det ser olika ut i de olika länen eller att det skulle vara speciella villkor för just den täkten varje gång. Det rör sig helt enkelt om omotiverade skillnader. Branschen upplever även att det finns andra brister i dagens prövningsorganisation – resursbrist, kraftigt skiftande kompetens, de för det mesta tidsbegränsade täkttillstånden, att andra prioriteringar tar resurser från handläggningen. – Vi ska kanske rannsaka oss själva lite också, säger hon. Vi har nog varit lite dåliga på att visa på kostnaderna för en utebliven täkt. Och på kostnaderna att transportera från andra områden, störningar på vägnät med mera. I utredningen ”Varför tar det så lång tid” framkom ju att branschen själv ib-

land var sen med kompletteringssvar och att ansökningshandlingarna behövde förbättras. Sådant kan inte lastas Länsstyrelserna.

Ligger en proposition Nu är det faktiskt en förändring på väg, även om den ska igenom de politiska hjulen innan allt är klappat och klart. – Det finns ett förslag om förändringen av organisationen för tillståndsgivningen av B-verksamheter, som täktverksamheten benämns, i en proposition som lades 14 april, säger Malin Wik, kansliråd på Miljödepartementet. Riksdagen kommer sannolikt att ta ställning till proppen strax före midsommar. Om propositionen går igenom så går frågan över till regeringen. – Dessa verksamheter regleras på förordningsnivå, och det är en regeringsfråga att besluta om förordningsändringar. Om förslaget går igenom så kommer vi att arbeta med förordningen under sommaren. De övriga reformerna i proppen ska i så fall träda i kraft 2 maj


MPD-funktionen ska begränsas till 7 storMPDer. Stor-MPDerna ska koncentreras till Länsstyrelserna i Stockholm, Östergötlands, Skåne,Västra Götalands, Dalarnas, Väster-norrlands och Norrbotten Län. Bilden visar Länsstyrelsen i Stockholm och den ligger på Hantverkargatan.

2011, så detta kommer nog också att träda i kraft tidigast om runt ett år. Om förslaget går igenom, säger Malin Wik och ler. Men trots osäkerheten så finns det nog skäl att tro att propositionen ska gå igenom, med tanke på att den bygger på resultaten från den miljöberedningskommitté som den förra reger-

Stockholms, Östergötlands, Skånes, Västra Götalands, Dalarnas, Västernorrlands och Norrbottens län. – Med detta hoppas regeringen skapa en effektivare organisation med djupare och bredare kompetens, säger Malin Wik. Nu är det väldigt olika hur många ärenden miljöprövningsdelegationerna prövar. Därför blir det svårt

Utan mer resurser finns det en uppenbar risk att det inte blir så mycket bättre. ingen tillsatte, och att propositionen är lagd av den nuvarande regeringen. Det tycks alltså som om det finns en relativt god samsyn på området.

Sju tyngre än tjugoen Enligt förslaget så skulle prövningen koncentreras till sju länsstyrelser, i

för alla 21 MPD:er att uppnå en bred kompetens och enhetlighet i bedömningen. Målet är att den nya organisationen ska bli effektivare och mer enhetlig. Sara Selegran ser förslaget som ett stort steg i rätt riktning. – Vi kommer säkert att få en enhet-

ligare och mer domstolsliknande hantering. Det är också mindre risk att lokala förhållanden påverkar lika mycket som idag, där vissa län har verksamheter som t ex. gruvor som slukar stora resurser. Större och mer fokuserade miljöprövningsdelegationer får förmodligen även lättare att stå emot när andra intressen drar i handläggarna. – Den senaste tiden har vindkraften varit en utpekad verksamhet, och därför har en hel del handläggarresurser som är avseddq för täkter styrts över dit.

Flytta beredningen men inte tillsynen! Hon saknar vissa saker. – Man säger i lagrådsremissen exempelvis inte var beredningen av ärendena ska sitta. Om vi ska nå en mer enhetlig och rättssäker prövning är det nog viktigt att beredningen flyttar med prövningen. Däremot är Sara Selegran fast övertygad om att tillsynen inte ska flytta med delegationerna, något det heller  STENKOLL 1-10

17


inte står något om i lagrådsremissen. Med ett större geografiskt avstånd mellan tillsynen och täkterna blir det sannolikt svårare att få ut inspektörerna. – Trots att man eftersträvar planerad tillsyn är den i realiteten i många fall händelsestyrd, säger Sara Selegran. De måste rappt kunna komma ut till täkten när det hänt något.

måste få mer resurser Hon saknar också en diskussion om miljöprövningsdelegationernas resurser, och länsstyrelsernas resurser i allmänhet. – Utan mer resurser finns det en uppenbar risk att det inte blir så mycket bättre. Det hänger ihop med att hela länsstyrelsernas anslag minskat allt mer. Ramanslagen för länsstyrelsens ordinarie verksamhet dit prövning och tillsyn av täkter hör, har bara minskat de senaste åren. Jag förstår att länsstyrelserna har stora problem när jag tittar på de pengar de får. De har nog passerat gränser för hur långt det går att rationalisera verksamheten för ett tag sedan. En konsekvens av länsstyrelsernas bristande resurser är att personalomsättningen i framför allt beredningen av täktärendena är förhållandevis stor. Arbetsbelastningen blir stor, och att det tar flera år att handlägga ett täktärende är givetvis inte så kul för hand-

läggarna heller. Därför har de en tendens att försvinna till näringslivet. Det leder både till kompetensförlust och till att det blir svårare för företagen att arbeta upp en relation till ”sina” handläggare. Det finns dock en liten öppning åt det hållet i propositionen. – Det finns ett konsekvensavsnitt i proppen, säger Malin Wik. De länsstyrelser som ska ta emot verksamheterna ska belysa de ekonomiska och organisatoriska konsekvenserna av sammanslagningen. Efter att regeringen har sett vad de berörda länsstyrelserna redovisar, så får regeringen kanske fundera vidare på den frågan. Men det stämmer att det för tillfället inte finns något beslut att skjuta till resurser.

Som med alla glädjebägare så finns det ett eller annat smolk även i denna. Med färre och mer spridda miljöprövningsdelegationer finns det en risk att förståelsen för de specifika geografiska situationerna i olika delar av landet blir sämre. Exempelvis är de tekniska och ekonomiska möjligheterna för täkter i det inre av Norrland speciella. – Det här känner länsstyrelsen till i dag. Därför får vi fortfarande tillstånd till naturgrus om det gäller specifika ändamål i exempelvis Västerbotten. Skånes betongindustri har också speci-

Det förslag som ligger vill flytta prövningen av bland annat täktärenden från dagens 21 länsstyrelser till sju utpekade länsstyrelser – i Stockholms, Östergötlands, Skåne, Västra Götalands, Dalarnas, Västernorrlands och Norrbottens län.Tanken att göra en ny myndighet för detta ändamål har luftats under resans gång. Regeringen har dock tydligt uttalat att man vill att verksamheten ska vara kvar hos länsstyrelserna. Man anser att länsstyrelserna är viktiga regionala aktörer och att det därför är lämpligt att de fortsätter vara huvudman. Men delegationerna ska vara separata från resten av verksamheten, vilket bland annat medför att landshövdingen inte får någon beslutanderätt över dem som förslaget ser ut i dag. Det ska alltså stå fritt från regionalpolitiken. Det har genomförts utredningar om resurser och handläggningstider. Det är därför känt vilka länsstyrelser som är mer effektiva i sin handläggning och vilka som inte är det. Utöver detta och geografi har man kanske även tittat på i vilken utsträckning länsstyrelserna fått sina beslut ändrade i högre instans, när man valt de sju länsstyrelser där prövningen ska ske i framtiden.

STENKOLL 1-10

Monica Soldinger, tekniska utskottet, SBMI Jag vet ju inte hur det kommer att bli med storMPDer, så detta är en personlig reflektion. En fördel skulle kunna vara att experter jobbar med det, det vill säga personer som är specialiserade på sitt område. Eventuella nackdelar kan bli att handläggningstiderna förlängs, att lokalkännedomen blir sämre och att systemet blir mer administrativt.

Inte bara fördelar

Organisationen

18

Kommenterat

Här är en länk till lagrådsremissen om hela förslaget om miljöprocessutredningen, http://www.regeringen.se/ sb/d/12789/a/141117 Hela utredningen är på drygt 400 sidor. Läsningen som avser förslaget om stor-MPDer finns främst på sidan 89-96. 

r på Läs me medlemspå a sidorn

e

mi.s b s . w ww

ella förhållanden. Den typen av insatta avvägningar kanske blir svårare med färre delegationer, som kan tappa den specifika kompetensen. När det blir mer uppstyrt är det troligt att det också blir mer formalia. Det finns även en risk att företagen tappar närheten till ”sin” miljöprövningsdelegation. I dag har företagen en möjlighet att föra en dialog och kanske rucka på tillståndskön om det finns särskilda skäl. Det kan givetvis bli svårare med större och mer anonyma miljöprövningsdelegationer. Dessutom får antas att om prövningen av B-verksamheter koncentreras till färre MPD:er ökar förutsättningarna för att ha handläggare som arbetar med enbart tillståndsärenden på heltid. I nuläget jobbar många handläggare på länsstyrelsen både med prövning och tillsyn av täkter. Det finns då en uppenbar risk att handläggare som bara jobbar med prövning kommer långt från arbetet i själva täkten och därför tappar praktisk kunskap om branschens miljöfrågor. Om det blir en omorganisation är den efterlängtad av branschen. Det återstår dock en del frågetecken för att förändringen ska nå sin fulla potential. Förhoppningsvis kan branschen här vara med och påverka i rätt riktning fram till det som förhoppningsvis blir ett regeringsbeslut som kan träda i kraft om drygt ett år. Frågan kring tillräckliga resurser för förändringar måste stå i fokus. n


Sprängkurs I mars höll SBMI en kurs i bergsprängning för beställare. Målet är kunnigare beställare som kan jämföra fler parametrar än bara priset. Jag träffade några av deltagarna precis efter kursen. Text: Alexandra Cederquist Bild: Björn Strokirk

Michael Hermansson, bergsingenjör, Bergutbildarna. Är du nöjd med din insats som kursledare? Kursen blev bra, låg helt rätt. Responsen hittills har varit positiv. Det klart att det var mycket att avhandla på en dag, men upplägget fungerade. Vad valde du att diskutera? Alla aktuella frågor som måste upp till ytan, till exempel problemställningen med de gränsvärden för vibrationer som länsstyrelserna sätter. Dessa värden är omotiverade och till och med rent felaktiga, det är inte täkterna som spränger hårt. Kraven är för höga och myndigheternas kunskaper för dåliga.  Vad blev mindre bra? Ingenting, kursupplägget kändes helt perfekt.Vi hann, trots den begränsade tiden. Vilket ämne var viktigast? Hur vi ska minska vibrationerna från bergtäkter och diskussionerna kring säkerhet. Risken för incidenter och olyckor måste minska.

Pelle Svensson, styrelsemedlem i BEF, Bergsprängningsentreprenörernas förening.

Magnus Johansson, geolog, SMA Mineral Vad lärde du dig på kursen? Jag fick en bra överblick av praktik och teori, det vill säga sådant som lagar och förordningar, och hur allt praktiseras. Kursen förmedlade det på ett mycket tillfredsställande sätt. Vi diskuterade vilka problem som kan dyka upp, vad man behöver följa upp och vem som tar ansvar för att saker blir gjorda på rätt sätt. Kursen kan nog ses som en guide även för de som inte har daglig kontakt med bergssprängare. Hur kommer du att tillämpa kunskapen? När jag diskuterar med bergsprängare och med närboende. Det kommer att vara enklare att kommunicera och veta varför bergsprängare borrar och laddar hålen som de gör.  

Sofia Nord, produktionschef i distrikt norr, Sand & Grus AB Jehander/Stockholm. Varför valde du att gå hit?  Jag ville lära mig vilket ansvar, vilka skyldigheter och vilka befogenheter jag har som beställare. Vad lärde du dig? Jag lärde mig att ställa högre krav på dem som utför sprängningsarbetet i våra anläggningar, vad jag som beställare kan påverka och vilka faktorer som kan ha effekt på resultatet.

Varför valde du att åka hit? Detta är den första kursen i sitt slag och jag blev nyfiken på upplägget och utbudet i kursen. Även om jag inte fick lära mig så mycket nytt, jag har ju varit med länge, så fick jag mer insikt i miljö- och vibrationsproblematiken. Att det dels är svårt för oss men även för krossentreprenörerna och täktägarna att uppfylla länsstyrelsens, i bland alltför hårda krav på bullernivåer, damm och vibrationer. Vad diskuterades? Det man måste veta om säkerhet i spräng- och krossmiljöerna, såsom vikten av att försöka påverka Länsstyrelsen så att kraven ändras när det gäller de låga och orimliga vibrationskraven, och nyheter i sprängmedelshanteringen som kommer att drabba oss ekonomiskt om vi inte höjer priserna. Det bästa? Kursledaren Mikael Hermansson är jätteduktig och alla deltagare verkar nöjda. Jag hoppas att den här typen av kurser fortsätter. De flesta tycker nog att vi fick ny och nyttig information som säkert kastar nytt ljus både på sprängarens och krossentreprenörens utsatta läge. Kursen är en endagskurs och kommer att erbjudas igen vintern 2011.

STENKOLL 1-10

19


Förbättra Er driftsekonomi! Kellves Kellves transportörer transportörer hjälper hjälper dig dig att att sänka sänka dina dina driftskostnader driftskostnader och och samsamtidigt öka effektiviteten och driftsäkerheten på din anläggning. tidigt öka effektiviteten och driftsäkerheten på din anläggning. Vi Vi har har även även för för smidiga smidiga

mobila mobila lösningar lösningar med med transportörer transportörer som som är är körbara körbara och och vikbara vikbara förflyttningar i eller mellan anläggningar. förflyttningar i eller mellan anläggningar.

Hör Hör av av dig dig till till oss oss så så berättar berättar vi vi mer! mer!

www.kellve.com www.kellve.com

Kellve är idag en av marknadens ledande aktörer inom system för bulkhantering. Företaget projekterar, konstruerar och tillverkar kompletta anläggningar och system, samt komponenter Kellve är idag en av marknadens ledande aktörer inom system för bulkhantering. Företaget projekterar, konstruerar och tillverkar kompletta anläggningar och system, samt komponenter och reservdelar. Företaget har levererat produkter och lösningar inom en mängd olika branscher såsom bergmaterial, livsmedel, kalk, cement, agro, kemi, mineral, avfall, sågverk, papper, och reservdelar. Företaget har levererat produkter och lösningar inom en mängd olika branscher såsom bergmaterial, livsmedel, kalk, cement, agro, kemi, mineral, avfall, sågverk, papper, massa, stål, fastbränsle samt marina terminaler. Kontakta oss på Kellve Sweden AB, Vångavägen, 535 91 Kvänum, Sverige. Tel 0512 300 200, Fax 0512 296 09, www.kellve.com massa, stål, fastbränsle samt marina terminaler. Kontakta oss på Kellve Sweden AB, Vångavägen, 535 91 Kvänum, Sverige. Tel 0512 300 200, Fax 0512 296 09, www.kellve.com


SÖKES: Nya kollegor Bergmaterialbranschen behöver rekrytera många nya medarbetare. Men vilka är det egentligen som ska täcka upp för de stora personalavgångarna under de närmaste åren? Var finns de nya medarbetare som motsvarar kraven på en modern bergmaterialarbetare? Text: Lennart Köhler Bild: kalle assbring

STENKOLL 1-10

21


22

STENKOLL 1-10


I

likhet med många andra branscher kommer bergmaterialföretagen att lida stora förluster i arbetsstyrkan när fyrtiotalisterna går i pension under de närmaste åren. Dessutom behöver företagen ny kompetens för att hänga med i teknikutveckling och ökade krav på effektivitet och hållbar produktion. Branschen har i dag ca 1 500 direkt anställda medarbetare. Ytterligare knappt 2 000 jobbar som underleverantörer till branschföretagen och nästan 2 000 arbetar med transporter av bergmaterial. – När vi talar om branschens behov talar vi om alla tre grupperna, säger Jan Bida från Bergsskolan i Filipstad. Branschen kommer att behöva ny personal av många slag, till exempel platschefer, kvalitetsledare, miljöledare, geologer och andra specialister, platschefer, labpersonal, säljare, maskinförare, lastbilsförare och reparatörer.

Jobben ÄR fler än JOBBkandidaterna Ledningen på UpplandsBrogymnasiet menar att ungdomarna får arbeta med den senaste tekniken och att ingen hjullastare eller grävmaskin är äldre än fem år.

Samarbetet är bra med företag i storstockholmsområdet såsom exempelvis Sand & Grus AB Jehander. Här syns lärlingar arbeta i en av företagets täkter, denna med placering i Bålsta utanför Stockholm.

Några av de nyanställda kommer förmodligen att vara utbildade på universitet eller högskolor. Det gäller till exempel geologer och specialister, kvalitetsledare och miljöledare. Platschefer har också ofta en utbildning från högskolan i botten. – Bergmaterialbranschen lovar en god framtida arbetsmarknad, säger Håkan Westerlund från KTH. Efterfrågan är större än utbudet för de högskoleutbildade. Vanligtvis går konjunkturen och utbudet i ofas, men nu ser vi att efterfrågan ökar under lång tid framöver. Men gymnasiet kommer att bidra med de allra flesta nya medarbetarna. Branschen vill att alla gymnasieprogram inom bygg och anläggning ska innehålla 100-300 gymnasiepoäng bergmaterialkunskap, produktion och teknik för att svara mot företagens krav. – Gymnasieskolan kommer att stå för den största kvantiteten, säger Jan Bida. Byggprogrammets anläggningslinje med inriktning mot bergarbetare är ett intressant program, som bara finns på tre ställen i landet. Fordons-

programmen är också intressanta om eleverna får lära sig att hantera bergmaterial, men sådana program finns bara på ett eller två ställen i hela landet.

Körklara bergarbetare Ett sådant fordonsprogram finns på Upplandsbro-gymnasium utanför Stock-

holm. Skolan har aldrig haft något byggprogram och utbildar istället maskinförare med berginriktning, som dessutom har förarutbildning. – Visst är ballast viktigt, men jag levererar personal, säger Hans-Erik Backlund från Upplandsbro-gymnasium. På fordonsprogrammet i UpplandsSTENKOLL 1-10

23


Lärlingar blir en del av produktionsgänget. De kräver en del instruktion för att fungera men ger mer tillbaka än vad de kostar i tid.

bro får eleverna träna med maskiner ute i grusgropen. De kör tunga maskiner med tung last och lär sig att använda den senaste tekniken. – Vi har en mycket modern maskinpark, jämfört med de flesta andra skolor. Inga maskiner är äldre än fem år tack vare vårt goda samarbete med flera maskinleverantörer i Mälardalen, säger Hans-Erik Backlund. Gymnasieskolan arbetar på flera sätt för att förse bergmaterialbranschen med kompetens. Den reguljära gymnasieutbildningen är ett sätt och vuxenutbildning är ett annat. Ett tredje är att genomföra så kallade kompetensprov för att styrka att till exempel maskinister ute på företagen har en viss kompetens. Ett fjärde sätt är lärlingsutbildningarna. – En gymnasielärling genomför större delen av sin utbildning och träning ute på ett företag. Det ger företaget en chans att forma utbildningen så att eleven kommer att passa i den egna produktionen, säger Hans-Erik Backlund. Sofia Nord från Jehander är en av dem som verkligen rekommenderar fler att ta emot lärlingar. Hon har egen erfarenhet. Handledning i – Lärlingar blir en del av produkgrävmaskinen. Ungdomarna blir tionsgänget och kräver en del instrukmaskinförare när de tion för att fungera men ger mer tillgått på UpplandsBrogymnasiet och baka än vad de kostar i tid. utbildningen finns på fordonsprogrammet med inriktning på anläggning och maskinteknik.

24

STENKOLL 1-10

Samarbeta för att styra Från utbildningar efter gymnasiet behöver branschen hämta högskolein-


STENKOLL 1-10

25


Vägen till berget Här finner du några lämpliga utbildningsvägar för en yrkesframtid i bergmaterialbranschen. Listan är inte avsedd att vara heltäckande, utan visar snarare på den bredd av kompetens som branschen efterfrågar. Gymnasieskolan: Byggprogrammets anläggningslinje med inriktning mot bergarbetare. Fordonsprogrammet med ballastkunskap. Yrkeskurser: Sveriges Bergmaterialindustris kursverksamhet Högskolan: Arkitektur Arkitektur och samhällsbyggnad Berg- och anläggningsteknik Brandingenjör

Byggnadsteknik Bygg- och anläggning Byggteknologi Bioteknik Bioteknologi Construction management Datateknik Datavetenskap och kommunikation Ekosystem Elektro- och systemteknik Elektroteknik Geologi Geologi och geoteknik Industriell ekonomi Industriell teknik och management

Informations- och kommunikationsteknik Jord- och bergbyggnad Kemivetenskap Kemiteknik Konstruktionsteknik Lantmäteri Maskinteknik Riskhantering Samhällsbyggnad Teknikvetenskap Teknik och hälsa Teknik och samhälle Teknisk design Vatten- och miljöteknik

Pumpar för problemfri avvattning ™

www.grindex.se • marketing@grindex.com • Box 7025 • 174 07 Sundbyberg • Tel: 08-606 66 00 • Fax: 08-745 53 28

genjörer, civilingenjörer och till exempel geologer. Universiteten bistår geologerna, som har en bra ämnesmässig bakgrund för bergmaterialbranschen och spetskunskaper som är eftertraktade. Ingenjörerna kommer från de tekniska högskolornas kandidat- och masterprogram. KTH är en av de tekniska högskolor som utbildar till exempel samhällsbyggnadsingenjörer som sedan med fördel söker sig till bergmaterialföretagen. KTH utvecklar samarbetet med branschen genom att etablera centrumutbildningar där företag, myndigheter och utvecklingsfonder deltar. I framtiden vill Håkan Westerlund att ännu fler deltar i samarbetet. – I dag saknar jag den kommunala sidan och också representanter från konsultföretagen. De borde ta chansen att vara med och finansiera och därmed också styra forskningen åt det håll de anser vara nödvändigt. n


Kommenterat Niclas Pettersson, produktionschef för region Stockholm, Sand & Grus AB, Jehander Hur får ni kvalificerade medarbetare? Lärlingssystemet är bra och det gäller att hålla dörrarna öppna. Det man måste tänka på är att man som arbetsgivare avsätter tid. Man kan även låta en ordinarie personal få syssla med annat och ta in lärlingen på dennes plats. Att ha en lärling som får jobba parallellt med ovidkommande sysslor ger mindre tillbaka. För oss som arbetsgivare är det bra att få lära känna olika människor, det blir lite av en provanställning. Finns det likvärdiga system som du ser det? Nej, detta känns mest rätt. Jag menar, det är lätt att säga att man är en attraktiv arbetsgivare, det är det många som gör, men vi visar att det är så. Det vi kan göra bättre är att informera ungdomar att vi finns och att vi behöver personal. Då kommer vi få in fler nya, kvalificerade medarbetare.

50-60 ungdomar utbildas på Upplands-Brogymnasiet totalt. I årskurs två har eleverna åtta veckors praktik. I årskurs tre, 16. Olika företag sitter med i program och lärlingsråd och får därmed vara med och påverka utbildningen.

Is Se SBM m onsfil i t a r i p ins på

! sbmi.se . w w w

Utför entreprenadkrossning Utför entreprenadkrossning med moderna mobila och Utför med entreprenadkrossning moderna mobila och stationära med modernakrossverk mobila och stationära krossverk stationära krossverk 50 års branscherfarenhet. Medlem i SBMI. Tel.års 018-15 51 30 | Fax 018-15 53 80 |i info@krossekonomi.se | www.krossekonomi.se 50 branscherfarenhet. Medlem SBMI.


Anv채ndare i

28

fokus STENKOLL 1-10


För drygt ett år sedan tillträdde Jan Magnusson som generaldirektör på SGU. Med honom kom en delvis ny syn på hur SGU ska arbeta med frågor som rör berg, jord och grundvatten. Text: Kim Bergström Bild: Kalle Assbring

S

veriges geologiska undersökning, SGU, bildades 1858. Det var i en tid när det som kan kallas för en modern syn på geologin slutligen hade tagit över från den tidigare bibliska synen på jordens skapelse och uppbyggnad. En viktig milstolpe var 1830 när Charles Lyell – som kallats den moderna geologins fader – publicerade Principles of Geology. I denna tidsanda var SGUs bildande naturlig. Nu går SGU själv in i en ny ”era”. En ny GD och en ny användarvänligare profil ska göra SGU till en effektivare samarbetspartner för bergmaterialbranschen och andra som använder geologisk information.

Rätt information Målet med omorganisationen är att göra SGU mer ”användarvänlig”, att SGU ska ha ett tydligare fokus på användarna av geologisk information och bättre anpassa sin verksamhet efter vad användarna behöver. – SGUs tydligare fokus på användarna kommer mycket att handla om täkter och närmare kontakter med olika användare, allt från det nya Trafikverket till SBMI, säger Anna Åberg, chef på SGUs avdelning för samhällsplanering. Nu tycker vi i och för sig, att vi redan har en bra kontakt med SBMI, fortsätter hon leende. 

Mattias Göransson, Anna Åberg och Jan Magnusson på SGU, Uppsala.

STENKOLL 1-10

29


miljömål SGU är en statlig myndighet, och har som sådan ett ansvar för miljömålen, som är bestämda från politiskt håll. För bergmaterialindustrin betyder det konkret att SGU är en av de myndigheter som är ansvariga att se till att uttaget av naturgrus kommer ner till en hållbar nivå. SGU har dock inga mandat att ta beslut när det gäller användningen av naturgrus. Lagar stiftas av politikerna och tolkas av domstolarna. SGU kan däremot komma med rekommendationer och riktlinjer. SGU kan också arbeta med att åstadkomma en samsyn mellan användare och tillståndsgivare. SGU tycker att det redan i dag finns en ganska bra samsyn såväl om när det går, och när det inte med säkerhet går, att ersätta naturgrus med kross. Myndigheten ser emellertid ett stort utrymme att förbättra kommunikationen kring den samsyn som finns. Den finns inte på pränt, vilket ger upphov till onödiga oklarheter.

Foto: Karin Grånäs

SGU inventerar en grustäkt söder om Tärnsjö.

Planeringen kommer att bli flexiblare och omvärldsarbetet mer integrerat i verksamheten från att tidigare ha le-

siktet för bergmaterialbranschens företag. Eftersom SGU har ett ansvar för det miljömål som medför att naturgrus-

Mattias Göransson bland bergprover från olika delar av Sverige.

framtidens grundvattenanvändning, och isälvarnas grusavlagringar är de riktigt stora grundvattenmagasinen,

Gruset fyller en viktig funktion för att rena vattnet, och vattnet måste ha en reservoar både för dagens och framtidens grundvattenanvändning. gat lite vid sidan. SGUs tydligare användarfokus kommer konkret att yttra sig bland annat i kortare och enklare vägar för att sätta igång projekt.

mindre naturgrus Av naturliga skäl hamnar SGU mitt i

30

STENKOLL 1-10

användningen ska minska kraftigt så finns det givetvis många frågor kring just uttaget av naturgrus. Varför är det så viktigt att minska uttaget? – Gruset fyller en viktig funktion för att rena vattnet. Men vattnet måste ha en reservoar både för dagens och

säger Anna Åberg. Vi måste bevara dem om vi vill att framtidens samhälle ska ha ett lika bra grundvatten som vi har idag. – Fortsätter vi att ta av isälvsavlagringarna så kanske vi får samma problem med vattnet som de har på 


STENKOLL 1-10

31


32

STENKOLL 1-10

Foto: Kaarina Ringstad, SGU


B E R G S Ä K E R T R E S U LTAT Swerock är en av Sveriges största leverantörer av grus- och bergkross till bygg- och anläggningsindustrin. Närhet till kunden är en förutsättning för effektiva, snabba och säkra leveranser. Därför är Swerocks grus- och bergtäkter väl lokaliserade över hela Sverige. Naturligtvis är vi kvalitets- och miljöcertifierade enligt ISO 9001:2000 och 14001:2004. Swerock omsätter cirka 3 miljarder kronor och har cirka 600 anställda från Gällivare i norr till Ystad i söder. www.swerock.se

många ställen på kontinenten, säger Mattias Göransson.

Hållbar användning av bergmaterial Samtidigt kommer givetvis samhället fortsätta behöva bergmaterial till att bygga hus, vägar och järnvägar. Om fastighetsbyggandet ökar igen så kommer efterfrågan på bergmaterial att öka. Ska man bygga en höghastighetsjärnväg kommer det kräva mycket bergmaterial, oavsett om man väljer en traditionell obunden banvall av järnvägsmakadamballast eller om man gjuter ett betongunderlag. – Då blir det ännu fler som ska konkurrera om tillgångarna. I vissa tillämpningar är det fortfarande svårt att ersätta naturgruset, påpekar Anna Åberg. – En god resurshushållning och ett bra miljöarbete står därför inte i motsats till varandra, säger Mattias Göransson. – Vi måste ha naturgrus till de användningsområden där det faktiskt behövs och där det inte finns något rimligt ersättningsmaterial, säger han.

Omställning att använda bergmaterial En av SGUs jordartsgeologer, Johan Norrlin, berättar om SGUs arbete med naturgrusmålet för handläggare från länsstyrelsen i Dalarna och tjänstemän från Ludvika kommun detta i samband med en exkursion som SGU ordnade.

Detta gör att den pågående övergången till kross från naturgrus kommer att fortsätta. Som alla omställningar är även denna mer eller mindre besvärlig. – Det är naturligt att man först ersätter naturgruset med kross på de platser där det finns ont om naturgrus. Erfarenheter från de täkter vars bergmate

SGU SGU har genom sin roll som statlig myndighet både en roll att bevara miljö och resurser och att förse samhälle och näringsliv med råvaror. SGU ska ta fram information som samhället behöver för att kunna planera och bygga infrastrukturen i landet. Det handlar om allt från byggande av hus, vägar och järnvägar till geoenergi, torvbrytning och bevarandefrågor. Bergmaterial är därför en naturlig del av SGUs ansvarsområde. SGU vill få ett tydligare fokus på naturresurser och hushållning och på att ge geologisk information till samhället. Man vill också stärka arbetet med miljömålen och därmed grundvattenfrågan.

Ökad livslängd på Din transportör Med regelbunden service och underhåll förlänger du livslängden på din transportör. Kellves trummor med självcentrerande spännelement förenklar montering och demontering, vilket gör Ditt arbete enklare. Vi har även ett nytt sortiment av hårdmetallskrapor som är slitstarka och effektiva. När Du behöver pålitliga produkter och snabba leveranser så står vi på Kellve redo för Dig.

www.kellve.com Kellve är idag en av marknadens ledande aktörer inom system för bulkhantering. Företaget projekterar, konstruerar och tillverkar kompletta anläggningar och system, samt komponenter och reservdelar. Kontakta oss på Kellve Sweden AB, Vångavägen, 535 91 Kvänum, Sverige. Tel 0512 300 200, Fax 0512 296 09, www.kellve.com


rial fungerar som ersättningsmaterial till naturgruset kan sedan fungera som goda exempel för resten av branschen. Branschens behov av att skriva av gjorda investeringar gör också att omställningen måste få ta lite tid. Ett exempel är de grusbilar som åker runt och ”sandar” vägarna på vintern. De allra flesta är anpassade för grus och inte kross. Det behövs en övergångsperiod för att gå över till bilar som är anpassade till kross. Ett annat exempel är att kross till betong kan behöva fler silos för lagring, och det är inte alltid möjligt att bygga i storstadsområden. – Men om man planerar långsiktigt går det att se till att det i slutändan inte blir ett problem, säger Mattias Göransson. Arbetet med naturgrusdelmålet bygger på ett samförstånd mellan flera olika myndigheter, länsstyrelser och industrin. Detta arbete måste få ta tid.

Kvalitetssäkra handläggningen En fråga som ofta dyker upp är att länsstyrelsernas handläggare sinsemellan kan göra tämligen olika bedömningar i

34

STENKOLL 1-10

täktärenden. Det ställer givetvis till problem för täktägare. Anna Åberg och Mattias Göransson är överens om att SGU skulle kunna göra mer för att göra situationen bättre. – Vi skulle kunna hålla fler kurser för handläggarna där vi kan diskutera vad som är goda skäl att neka tillstånd och inte, säger Anna Åberg. Det underlagsmaterial som SGU anser att man bör använda sig av vid ett tillståndsärende är bland annat information hämtad från geologiska kartor. I dag krävs det att man arbetar framför datorn med ett GIS-program för att kunna använda sig av all den relevanta information som krävs. Många handläggare använder dock fortfarande bara papperskartor och saknar GIS-vana. Tryckta kartor innehåller i och för sig väldigt mycket information men är ofta betydligt äldre än GIS-data. – Utbildning i GIS är helt klart ett område där det finns utrymme för förbättringar, säger Mattias Göransson.

SGUs handledningar SGU tillhandahåller på myndighetens

webbplats ett antal goda exempel där naturgruset har ersatts med krossat berg. Framöver hoppas SGU att kunna lägga ut fler goda exempel och även visa på bergarter som fungerar mindre bra och inte går att använda som exempelvis betongballast. Sammanlagt har ca 60 bergtäkter undersökts i Sverige, men resultaten från många av dessa finns inte tillgängliga på webben. – Det är givetvis något vi bör åtgärda, säger Mattias Göransson. Men han vill också påpeka att de goda exempel som SGU har på webben ska ses som just goda exempel och fungera som en vägledning. Man måste se täktärenden ur ett lokalt perspektiv menar Mattias Göransson. Det går idag inte att få ekonomi i att transportera bergmaterial långväga. Därför måste den lokala geologin avgöra hur man hanterar täktärenden. Det ska bli spännande att se hur långt SGU kommer med sina ansträngningar att bli nyttigare för de som använder geologisk information. Inte minst gäller detta bergmaterialindustrin, som är en stor sådan användare. n


Kommenterat

Kommenterat Björn Lagerblad, Professor vid KTH, senior konsult vid CBI Betonginstitutet. Ett ämne som diskuteras av SGU är naturgrusfrågan. Det går att byta ut naturgrus, anser jag. Det fordrar emellertid att man bryter och krossar rätt bergart.Vi har undersökt ett stort antal produkter och man finner att kross från vissa täkter direkt kan ersätta naturgrus medan andra ger en mycket besvärlig betong. Det är framför allt finmaterialet som ställer till med problem. Magnus Evertsson, universitetslektor på Chalmers Tekniska Högskola, har undersökt krossteknik och om man med rätt krossteknik kan få gruset bra. Detta går ner till ca 0,5 mm men därunder fungerar krosstekniken sämre. För att få ett bra krossgrus för betong behövs i första hand en bra bergart med lågt glimmerinnehåll. Det finns sådana bergtäkter men i många måste man klassera gruset dvs. vidta åtgärder som förbättrar det. I en del fall räcker det med att tvätta gruset men i andra fall kan man vindsikta materialet så att glimmern hamnar i de finaste fraktionerna. Därefter tillsätter man en annan filler.

Mattias Göransson studerar ett glimmerhaltigt bergprov.

Jan Ericsson, styrelseledamot SBMI Vi hoppas på lång sikt kunna ersätta naturgrus med bergkross, men vi ska göra det på ett klokt sätt. Det är enorma värden som står på spel när en bro eller ett stort hus gjuts. Blir det fel så blir det dyrt. I en av våra betongfabriker tillverkade vi 60 000 m3 betong från kross med gott resultat. Men så plötsligt fick vi problem: betongen blev så trögflytande att den inte gick att använda. Berget hade ändrats lite. Dessbättre kunde vi då gå tillbaka till naturgrus. Den möjligheten måste finnas även i framtiden. Sand används även för mur- och putsbruk, betongtakpannor, golvavjämningsmassor, m m. Att ersätta naturgrus med krossberg går ännu inte i flera av dessa tillämpningar. Här är vi beroende av rundslipad natursand under överskådlig tid. Men dagens användning av naturgrus kan minskas avsevärt genom att se till att naturgrus inte används i onödan, utan bara där det ”inte är tekniskt möjligt eller ekonomiskt rimligt” att använda bergkross. Börja med det, men var flexibel när det gäller konstruktioner där ett misslyckande får allvarliga konsekvenser. Vi bör skynda långsamt. Stäng inte vägen tillbaka om verkligheten motiverar en temporär återgång till naturgrus.

Din leverantör av slitgods & reservdelar Egen tillverkning i modern verkstad

Tel: 0240-376 10 Fax: 0240-376 63 E-mail: info@swemas.com Normansväg 2 771 94 Ludvika www.swemas.com


Gunnar Malm är ny generaldirektör och chef för den nya myndigheten Trafikverket. Tidigare var han vd för Arlandabanan Infrastructure AB och för ASG AB samt ekonomi- och finansdirektör för SJ.

enat

36

STENKOLL 1-10


Den 1 april klev Vägverkets och Banverkets personal in genom nya dörrar när de anlände till jobbet. Då drog den nya myndigheten Trafikverket i gång sin verksamhet. Denna rena beställarmyndighet kommer att beställa för cirka 40 miljarder kronor per år och kommer givetvis att påverka bergmaterialbranschen enormt. Text: Kim Bergström Bild: Eva edberg

verk STENKOLL 1-10

37


A

renan för den svenska trafikpolitiken har omdanats tämligen kraftigt bara det senaste året. Den 1 januari 2009 bildades Transportstyrelsen genom att Luftfartsstyrelsen, Järnvägsstyrelsen och Sjöfartsinspektionen från Sjöfartsverket slogs samman med Vägtrafikinspektionen och Trafikregistret från Vägverket. Målet med att bilda den nya myndigheten var att förbättra koordinationen och samarbetet mellan trafikslagen, kostnadseffektivisera samt undvika att utförande myndigheter granskar sig själva. Redan innan den nya myndigheten inledde sin verksamhet pågick en utredning, Trafikverksutredningen, som bland annat mynnade ut i ett förslag att bilda ett nytt trafikverk. Detta skedde också, så den 1 april i år kom verksamheten igång. Trafikverket tog då över frågor som gäller långsiktig infrastrukturplanering och riksintressen vid Sjöfartsverket och Transportstyrelsen, men framförallt verksamheterna vid Vägverket och Banverket förutom verksamheten vid enheten Banverket Produktion, samt vissa frågor från Statens institut för kommunikationsanalys. Vad innebär då de nya myndigheterna för bergmaterialindustrin?

En mer genomtänkt miljöstrategi När det gäller miljöhänsynen finns det några frågor som Sveriges Bergmaterialindustris vd Björn Strokirk tycker är extra viktiga för Trafikverket att ta tag i, eftersom de hittills levt i glömska. – De statliga infrastrukturmyndigheterna har hittills brytt sig mer om de fysiska egenskaperna i stenen än hur de producerats, säger han. Det har varit svårt att få ekonomi i en miljösnål täkt, säkrare maskiner, dammbekämpning och lägre buller för att man kostat på sig bullerdämpande borrmaskiner och liknande insatser. Här menar han att staten inte tagit sitt ansvar och sett till hela kedjan. Kronan har varit kung och miljötänket har inte premierats. – Om det enda projektledaren belönas för är hur många kilometer väg

38

STENKOLL 1-10

Gunnar Malm ska nu ställa om de svenska transporterna från fossildrivna till gröna i samklang med att förenkla människors och företags vardag genom smidiga kommunikationer.


STENKOLL 1-10

39


han eller hon får för en viss penning så blir det bara lägsta pris som gäller. Det uppmuntrar beställarna att blunda, det gynnar vissa mindre aktörer som sneddar en del och det missgynnar de stora företagen som tar ansvar. Det ska bli mycket intressant att se hur Trafikverket hanterar detta. SBMI hoppas givetvis att den nya myndigheten passar på att göra en nystart även på detta område och gör det ekonomiskt försvarbart för företagen att ta ett större miljöansvar.

mena allvar med LCC och effektiviseringar så måste vi göra något här. För att nå dit ska Trafikverket satsa på ökad produktivitet, ökad innovationsgrad och ökad konkurrens. – Vi ser när vi fått in utländsk konkurrens på stora projekt vad det gett. Vi ser också när vi får in nischaktörer eller mindre regionala aktörer att vi får en prispress. Lars Jacobsson berättar att verket tycker att det är ett problem att det bara finns fyra stora aktörer på området.

kommer att finnas förrän om ett år. Men Lars Jacobsson kan i alla fall ge några axplock. – Framförhållningen ska bli bättre. Vi har i dag nästan ingen alls. Det är mycket snabba beslut. Vi vill också fortsätta vara förutsägbara. Det vi sagt gäller. Det vi frågar efter ska bli utfört. Vi ska bara ha nödvändiga och tillräckligt preciserade krav. Idag skickar verket med en tjock bunt krav till alla projekt, stora som små. – Här måste vi genom ekluten och

Vi kommer också att börja titta på klimatbelastningen på alla nya anläggningar. De ska alla på något sätt ha en klimatdeklaration.

På detta område finns det tydliga utsikter till förbättringar. – Det har pratats om LCC, eller livscykelkostnad, i flera år utan någon egentlig verkstad, säger Lars Jacobsson, tillförordnad chef för strategiskt inköp och upphandling på Trafikverket. Nu måste vi försöka fylla begreppet med något som är upphandlingsbart och utvärderingsbart. Det är en jätteutmaning för att vi ska nå hållbarhet. – Vi kommer också att börja titta på klimatbelastning på alla nya anläggningar. De ska alla på något sätt ha en klimatdeklaration. Det kommer att bli enkelt och ihåligt från början, men riktningen är klar.

Högsta prioritet Den stora uppgift som politikerna skickat med till den nye generaldirektören är att effektivisera anläggningsbranschen. – Eftersom vi är en stor beställare är vi en mycket viktig aktör för att nå en effektivisering i branschen, säger Lars Jacobsson. Det här är kanske det branschen ska tänka mest på, menar han. – Vi transporterar bort en massa pengar i dag. Hela 40 procent av ett anläggningsbygge är transporter. Ska vi

40

STENKOLL 1-10

– Vi har haft positiva erfarenheter av utländska aktörer som kommit in. Men vi har svårt att få in de medelstora och små. Här måste vi försöka ge möjlighet till kombinationer och till nischaktörer att komma in.

Ny beställarstrategi Hur kommer då Trafikverkets beställarstrategi att se ut? Mycket är fortfarande oskrivet, eftersom den första preliminära versionen av denna strategi inte ska vara klar förrän efter sommaren och en slutgiltig version inte

konstatera att små projekt kanske inte behöver alla de här kraven. Det nya verket vill standardisera och förenkla sina föreskrifter. Banverket hade vid nedläggandet 3 000 föreskrifter och Vägverket 300. – Det är alltså 3 300 föreskrifter som man ska läsa in och hålla sig till, och som vi ska följa upp. Här finns en hel del att göra. Lars Jacobsson pekar också på en större flexibilitet vid valet av start- och sluttider för projekt. – Istället för att starta om exakta tider

trafikverket Trafikverket omfattar verksamheten vid tidigare Banverket och Vägverket samt vissa verksamheter vid SIKA, Sjöfartsverket och Transportstyrelsen. När Trafikverket startade den 1 april 2010, avvecklades Banverket, SIKA och Vägverket. Trafikverket är indelat i fem regioner och har ett särskilt verksamhetsområde för nationella satsningar. Trafikverkets huvudkontor finns i Borlänge.Verket har dessutom regionkontor i Luleå, Gävle, Stockholm, Eskilstuna, Göteborg och Kristianstad. Dessutom finns lokalkontor i Umeå, Falun, Härnösand, Östersund, Visby, Uppsala, Västerås, Örebro, Linköping, Karlstad, Mariestad, Vänersborg, Halmstad, Jönköping, Växjö, Kalmar, Karlskrona och Malmö. Därutöver finns ett antal förarprovskontor. Trafikverkets telefonnummer är 0771-921 921. Kundtjänsten för väg-, färje- och järnvägsfrågor nås på 0771-24 24 24 och har  öppet dygnet runt. Där kan man även rapportera in akuta hinder eller skador på vägar. Verkets webbadress är www.trafikverket.se. Trafikverket har 6 500 anställda.


så vill vi prata om att man ska minimera gistrerar ägarbyten och sköter trängselstörningar och ha en minimal störnings- och fordonsskatt. – Produktionsverksamheterna i gamtid för trafikanter. la Vägverket och Banverket är numera En beställarmyndighet bolagiserade, så Trafikverket är en ren Trafikverket ansvarar för den långsik- beställarmyndighet, säger Lars Jacobstiga planeringen av transportsystemet son. I dagsläget beställer vi för 40 milnär det gäller vägtrafik, järnvägstrafik, jarder kronor per år. – Trafikverket bildas för att skapa en sjöfart och luftfart. Verket ansvarar också för byggande, drift och underhåll myndighet som kommer att arbeta traav statliga vägar och järnvägar. Det be- fikslagsövergripande, sade verkets getyder att verket ansvarar både för Sveri- neraldirektör Gunnar Malm i samband ges 12 000 km järnväg och 98 000 km med att verket startade sin verksamhet. Den nya myndigheten ska ha ett väg. – Det är givetvis en massa problem tydligt kundperspektiv och vara ett att slå ihop två så stora myndigheter stöd för nytänkande och produktivisom Vägverket och Banverket, säger tetsförbättringar i anläggningsbranLars Jacobsson, men det har faktiskt schen. Trafikverket ska förenkla för resenärer och näringsliv, stödja utgått väldigt bra. Transportstyrelsen utformar regler vecklingen i Sveriges regioner och och kontrollerar hur de efterlevs, ger samtidigt ge mer för varje satsad skattillstånd som körkort och certifikat, re- tekrona. n

Kommenterat Marcus Nilsson, Avdelningschef, Svevias Ballastverksamhet Vad tror du kommer att skötas bättre än tidigare? – Att man på ett mer övergripande sätt kan ta tag i frågor som till exempel produktivitetsutveckling och samsyn när det gäller infrastrukturfrågor. Vad tror du blir sämre? – Det finns en risk att beslutsprocesserna i en så stor organisation blir längre och mer komplicerade än idag.

Sand & Grus AB Jehander - en av de ledande leverantörerna av bergmaterial till den svenska byggindustrin

Vi producerar, säljer och distribuera även sand, grus- och jordprodukter samt importerar och marknadsför TenCate Polyfelt geotextilier. Sand & Grus AB Jehander ingår i den internationella byggmaterialkoncernen HeidelbergCement som har cirka 57 000 medarbetare i 50 länder.

www.jehander.se


42

STENKOLL 1-10


FÖR BALLAST

I TIDEN

LOGISTIKPROBLEM. I STOCKHOLM BEHÖVER CITYBANANBYGGET KÖRA MER ÄN FYRA MILJONER TON BERGMASSOR FRÅN DE OLIKA ARBETSPLATSERNA. DET INNEBÄR ATT CIRKA 300 000 LASTBILAR KOMMER ATT KÖRA GENOM STADEN MED BERGMATERIAL MEDAN BYGGET PÅGÅR. TEXT: LENNART KÖHLER BILD: KALLE ASSBRING, PER MURÉN

C Sveriges storstäder har problem med logistiken när det gäller att transportera bergmaterial och ballast till och från anläggnings- och byggprojekt.

itybanan är ett exempel, men logistikproblemen gäller alla våra storstadsområden. Transporterna blir allt längre, det blir allt svårare att hitta platser för bergtäkter eftersom de trängs undan av bostadsbyggen. Hur ska Sverige egentligen klara av att försörja stora infrastruktursatsningar med ballast? Och hur ska vi lösa logistikproblemen? Fem representanter reder ut några av frågorna: Anders Ekegren, Kommunförbundet Stockholms län, Dan Sennerby, Citybanan, P-O Martinsson, Länsstyrelsen Västra Götaland, PerOlow Andersson, NCC och Niklas Skoog, Jehander.

Varför är ballastförsörjningen ett så svårt problem att lösa? ANDERS EKEGREN: Det här är en av  STENKOLL 1-10

43


Här syns en täkt nära Stockholm. Tittar man noga, skymtar man Globen till höger i bild.

Miljöskälen gör det svårare att bedriva verksamheten i centrala lägen.

de svåraste frågorna för kommunerna eftersom det gäller en mängd målkonflikter. Det är inte ekonomiskt att ha täkter inne i städerna. Man får ett bättre pris om man gör någonting annat på den här marken. Miljöskälen gör det svårare att bedriva verksamheten i centrala lägen. Dessutom är verksamheten inte så populär hos grannarna. Vad behöver kommunerna förbättra? P-O MARTINSSON: Ballastförsörjningen är inte en fråga för en enskild kommun, utan en regional fråga. I Västra Götaland har vi till exempel kommu-

ner som inte vill ha några täkter och som tänker köpa materialet istället. De vill inte ta sitt ansvar. ANDERS EKEGREN: Det är vår uppgift att jobba utifrån ett regionalt perspektiv. Och alla kommuner måste vara beredda att ta ansvar för en verksamhet som är lite störande. Någon kan jobba med kraftvärme, någon med återvinningsstationer, någon med sand och någon med stenkross. P-O ANDERSSON: Handläggningstiderna måste bli kortare. Om vi söker tillstånd för bergverksamhet måste vi i dag ansöka om återvinningsverksam-

CITYBANAN Citybanan är ett exempel på en utmaning när det gäller att hantera bergmassor och att försörja med ballast. Under de närmaste åren ska hundratusentals lastbilar köra genom Stockholm med ballast till bygget eller med bergmassor från projektets arbetsplatser. MÅL: Fördubbla tågkapaciteten Öka tillgängligheten ATT BYGGA: 6 km tunnel för pendeltåg 2 spår 3 stationer 1 km järnvägsbro vid Årsta. OM PROJEKTET: Kostnad: 16,8 miljarder kr Byggtid: 9 år Färdigbyggd: 2017 Bergmassor från: 4 miljoner ton Lastbilstransporter från: 300 000 st. Ballast och material till: 350 000 ton

hållbara, tunga beslut Varje svensk förbrukar i genomsnitt tio ton ballast varje år. Det är ungefär ett lastbilsflak per person. För att tillgodose samhällets behov av stenmaterial på ett hållbart sätt satsar vi på: • Tätortsnära täkter och minskade transporter • Alternativ till naturgrus • Efterbehandling av täkter. Täkterna kan bli ny industrimark, rekreationsområden eller badsjöar. Ekologisk efterbehandling gynnar dessutom hotade växter och djur. Läs gärna mer på vår webbplats.

www.ballastsverige.se


het samtidigt. Om vi ska börja om när vi har fått det första tillståndet, tar det minst ett eller två år till innan tillståndet för återvinning är klart. Kan beslutsprocessen bli effektivare om regionen pekar ut lämpliga områden för terminaler och bergtäkter? ANDERS EKEGREN: Det är möjligt, men jag ska vara ärlig och säga att det här är en fråga som alla kommuner tycker är jobbig att hantera – både på grund av de kringboende och på grund av miljöhänsyn. NIKLAS SKOOG: Att hitta hållbara lösningar är en långsiktig process. Man skulle behöva peka ut områden

kommunen ska acceptera en viss störning på de aktuella platserna. DAN SENNERBY: Vi undersökte om vi kunde använda båt när vi planerade Citybanan. Men det krävs någon form av krossning för att få i berget i båtarna. Vi övervägde att krossa nere i tunnlarna, men det föll på grund av arbetsmiljöskäl. Vi har försökt lägga våra arbetstunnlar så nära de stora trafikstråken som möjligt. Det har vi planerat i samarbete med länsstyrelsen och Stockholms stad. Det är vårt sätt att lösa transporterna, med en snabb access. Går det att använda järnväg? DAN SENNERBY: Vi undersökte möjligheterna till järnvägstransporter ef-

Att hitta hållbara lösningar är en långsiktig process...

lämpliga för täkter, peka ut områden för mellanlagring och masshantering så att man skyddar dessa områden från andra verksamheter, till exempel bostadsbyggen.

Vad är det som är svårt med att använda fartyg? NIKLAS SKOOG: Alla tycker att det vore bra att köra med fartyg, men ingen kan peka ut var vi ska ha de sjönära terminalerna. Vi tycker att vi har hittat bra platser, men kommunens prövning av bygglov tar lång tid. Det behövs en regional samsyn för att

tersom vi hade en arbetstunnel inne på bangården på Centralen. Det föll på utrymmesbehov och på att vi måste delkrossa materialet för att få upp det på järnvägsvagnarna. Vi kunde inte hitta någon plats för delkrossningen så centralt. ANDERS EKEGREN: Jag får ofta frågan om man inte kan skicka massorna på tåg, men vi bygger ju faktiskt Citybanan för att tågkapaciteten redan är begränsad. Men jag tror själv på båttransporter och jag tror att man skulle kunna minska vägtransporterna en hel del om man samordnade logistiken. 

Fem representanter reder ut några av frågorna kring framtidens ballastförsörjning i Sverige. Det är Niklas Skoog, Jehander, Dan Sennerby, Citybanan, P-O Martinsson, Länsstyrelsen Västra Götaland, Anders Ekegren, Kommunförbundet Stockholms län och Per-Olow Andersson, NCC.

Täkttillstånd Miljökonsekvensbeskrivningar Exploateringsplaner Efterbehandlingsplaner Visualisering och 3D-animering Georadar 3D Laserscanning / N-RTK GPS Volymberäkningar Buller- och vibrationsmätningar

Kontakta Anders Göransson Tel 070-182 15 40 anders.goransson@norconsult.com

Medlem i SBMI www.norconsult.com


r på Läs me smedlem på a sidorn

sbmi.se . w w w

På SBMIs medlemssidor på www. sbmi.se finns ohbilder från denna och tidigare konferenser samt referat av anföranden och i vissa fall fördjupande information som du som medlem kan ta del av.

hl, Magnus Ekda ökningar Ekdahls Bergunders , log eo dsg run Bergg r av olika slag de eto tm geofysiska mä – Det är viktigt att av geologisk ing na en ökad användn t att diskulyfts fram.Vi ser gär san res int var t De etens! en kring tik och geofysisk komp ma ble pro rgtäkter och tera behovet av be transportavstånd. lokaliseringar och

Katarina van Berlekom, Enhetschef Miljöenheten Ramböll Göte borg När det gäller materialfrågan är det bra att blicka framåt, annars kan det bli ett stort problem i framtiden. Materialet måste fram och det måste komma från rätt ställe. Myndigheter och företagen i branschen måst e samarbeta. När vi har pratat vibrationer har jag märkt att man inte är överens om nivån man ska lägga sig på och det är ett ämne som ofta diskuteras. Vad har du att säga mer om bran schdagen så här långt? Det är både bra och dåligt med korta pass. Jag gillar fördjupning så smalare program faller mig mer i smaken.

Hållbar branschstämma Vårens branschdag hölls på Norra Latin i Stockholm och ämnen som naturgrusanvändning, Trafikverket och infrastrukturen diskuterades. Jag frågade några av deltagarna vad de hade att säga om innehållet. Text: alexandra Cederquist Bild: Joakim Heise

sson-Ylvén, Birgitta Herman elsen styr ort nsp Tra tör, Trafikdirek ket. Jag hade logistik diskuterats så myc net äm att ehållet har – Det är intressant Inn . dla mer om krossmaterial har inte nog trott att det skulle han Jag . väg och väg järn , transport, båt haft många kopplingar till passat mig bra. saknat något, upplägget har

46

STENKOLL 1-10

Susanna Toller, KTH/Ecoloop Vilka är dina intryck av nya Trafikverket? – Jag hoppas att istället för att fokusera på att bygga vägar och järnvägar så kommer man att fokusera på att tillhandahålla en bra funktion, det vill säga att skapa ett effektivt och bra transport- och kommunikationssystem. På en sådan strategisk nivå kan man lyfta blicken och lösa frågor på ett mer långsiktigt hållbart sätt. Finns det några risker med den nya organisationen? – Det är tillräckligt svårt idag att fatta beslut och utmaningen blir än större när organisationen växer.


POSTTIDNING B

Returadress: Krossordet Stenkoll, Sveriges Bergmaterialindustri, Box 55684, 102 15 Stockholm

Vad är viktigast – lägsta inköpspris eller lägsta driftskostnad?

Metso Mining and Construction Techonology är världsledande på lösningar för berg- och mineralbearbetning. Vår målsättning: – Vi ska öka värdet inom stenbrytning och stenkross, gruvdrift och industrimineraler. – Vi ska uppfylla de krav våra kunder ställer på slutproduktens kvalitet samt ökad produktion och tillgänglighet. – Vi ska verka för en säker arbetsplats och hållbar utveckling med lägsta möjliga driftskostnad. Detta gör vi genom att vi tillämpar livscykeltänkande och erbjuder olika eftermarknadstjänster som t ex förebyggande underhåll, inspektioner, reparationer och uppgraderingar och utbildning av kunder.

Våra välkända varumärken: Metso, Lokotrack, Nordberg, Barmac, Trellex, Flexowell och Skega företräder kvalitet som består. I Sverige finns vi, med vår samlade kompetens och erfarenhet, i kundens närhet med 11 servicekontor från Trelleborg i söder till Kiruna i norr. Trelleborg 040-24 32 50 Bjuv 042-883 80 – Göteborg 031-80 70 90 Jönköping 036-18 40 10 – Stockholm 08-474 21 50 Karlstad 054-85 10 50 – Grängesberg 0240-220 30 Luleå 0920-25 06 80 alt 25 30 80 Gällivare 0970-120 60 – Kiruna 0980-754 40

Metso Minerals (Sweden) AB – e-post minerals.info.se@metso.com – www.metso.com


Stenkoll #106