Säkerhetsinstallatören #4/2025

SÄKERHETSENTREPRENÖRER & AUKTORISERADE LÅSMÄSTARFÖRETAG

EXPERTENS BÄSTA SÄKERHETSTIPS INFÖR JUL OCH NYÅR

Så får du en God Helg Bemanna branschen

– stor satsning på nyrekrytering

FRÅN ANVISNINGAR TILL ANSVAR

FRIDFULL JUL PÅ LISEBERG

KRÖNIKA: HASSE ARO HENRIETTA OHLSÉN – SÄKERHETEN I DEN

SVENSKA SKOLAN

HAN ÄR SLR:s NYA

HUVUDINSTRUKTÖR MEDLEMSNYTT

MotionIQ Framtidens access

är redan här

Lär känna dormakaba MotionIQ – intelligent rörelsedetektering för automatisk öppning och stängning av dörrar. www.dormakaba.se

Skanna QR-kod för mer information

Hållbar

Effektiv

Intelligent

FlipLock För enkel och stilren engreppslåsning

FlipLock är ett tillgänglighetsanpassat toalettlås som erbjuder en extra tydlig indikator för att säkerställa både användarvänlighet och integritet. Det är designat för att passa ihop med handtagen i dormakabas Serie7® och Serie8®, och är särskilt utvecklat för offentliga och kommersiella miljöer där tydlighet och enkelhet är avgörande. www.dormakaba.se

Skanna QR-kod för mer information

Lärande kultur eller förlorad kunskap – vilket vägval gör vi?

Det är ingen hemlighet vad som väntar vår bransch: pensionsavgångarna står redan inskrivna i våra listor. Under de närmaste åren kommer många erfarna låssmeder, säkerhetstekniker och andra nyckelpersoner att avsluta sina yrkesliv – inte på grund av bristande engagemang, utan för att deras arbetsliv nått sitt naturliga slut. De lämnar efter sig en bransch som genomgått en enorm utveckling: från rent mekaniska lösningar till dagens avancerade digitala och integrerade säkerhetssystem. Det är en resa där de gått från att byta cylindrar till att installera passersystem och hantera mjukvara – och de har varit lika hemma vid datorskärmen som vid dörren. Frågan är: är vi som är kvar redo att ta vid och utveckla arvet vidare?

Eller riskerar vi att tappa det försprång de byggt upp?

NUVARANDE LÅGKONJUNKTUR HAR fått många att dra ned på investeringar och skjuta upp projekt. Det är lätt att tänka kortsiktigt och prioritera hårda siffror. Men pensionsavgångarna väntar inte på bättre tider – de sker oavsett konjunktur.

När ekonomin vänder och efterfrågan åter ökar, kan vi stå där och inse att vi inte förberett oss, att viktig kompetens har försvunnit och ersättningen inte hunnit byggas upp. Då blir det tydligt att vi måste satsa på en lärande kultur – inte bara för att överleva, utan för att fortsätta vara en ledande och innovativ bransch. De som nu närmar sig pension har varit med om unika teknikskiften. De har lärt sig nytt, anpassat sig och drivit utvecklingen framåt. Deras samlade erfarenheter rymmer inte bara teknisk spetskompetens – det handlar om förmågan att läsa av kunders behov, hantera oväntade utmaningar och föra vidare branschens yrkesstolthet. Många av oss har själva fått ta del av deras kunskap, ibland genom utmanande diskussioner

men alltid med en vilja att föra kunskapen vidare. Det är ovärderligt och något vi måste fortsätta bygga på.

VI LEVER I EN TID där allt går snabbare, och det är lätt att glömma vikten av att stanna upp och reflektera. Tar vi verkligen tillvara på den kollektiva kunskap som finns? Ger vi nya kollegor chansen att lära och bidra med egna idéer? Eller finns det en risk att vi står kvar på perrongen när tåget går och missar att låta både erfarenhet och nytänkande samspela?

Jag är övertygad om att en bransch där lärande är centralt – där vi ser stolthet i att utvecklas tillsammans – är en bransch som står stark för framtiden. Men det kräver investeringar, framför allt i tid och engagemang. Visst, det går att kortsiktigt öka lönsamheten genom att spara in på utbildning och överföring av kunskap, men det är en väg som ofta leder till problem längre fram, särskilt när behoven är som störst och de mest erfarna redan har lämnat.

VALET ÄR VÅRT: vill vi satsa på lärande och utveckling, eller låta kunskapen försvinna? Vi vet att generationsväxling kräver resurser och tålamod, men vi vet också att det ger tillväxt, kompetens och en bransch i världsklass. För SLR är detta kärnan i vårt arbete. Med initiativ som SLR Yrkestrainee skapar vi möjligheter för nya att komma in i yrket, där erfarna och nyfikna möts och kunskap växer istället för att försvinna.

Låt oss inte bli branschen som i efterhand sörjer förlorad kompetens. Låt oss istället vara de som ser varje ny medarbetare som en tillgång för framtiden och med stolthet för stafettpinnen vidare. SLR står redo att stötta företagen, stärka yrkesstoltheten och välkomna de nya krafter som ska föra vår bransch framåt. Martin Järbur, VD SLR

Martin Järbur

Född: 22 januari 1985

Bor: Villa i Krokslätt/Mölndal

Familj: En underbar dotter.

Karriär: Civilekonom och låsmästare med 20 års erfarenhet av lås- och säkerhetsbranschen.

Hobby: Byggnation och renovering, samt att skriva musik.

Återinrymning och splitfunktion?

Kan man verkligen tillgodose nödutrymning och återinrymning i en dörr där splitfunktion önskas? Inte förrän nu med nya SAFETRON SL630. Låsets inbyggda smarta återinrymningslogik gör att brandlarm kan kopplas direkt till låset. Vid utlöst brandlarm kommer återinrymning aktiveras nästa gång någon passerar dörren. Låset förblir därefter upplåst från båda sidor tills dess att brandlarmet återställs.

Genom denna lösning kan splitfunktion nyttjas även i dörrar med återinrymningskrav samtidigt som dörrar inte blir uppställda och osäkra när brandlarmet utlöser utan endast när någon faktiskt passerat dörren. Smart va?

Justerbar kolvplacering

Anpassad för dörrautomatik

Omställbar rättvänd / omvänd funktion

Listtrycksteknik: upp till 100 kg

Ställbar split funktion

Ställbar dubbla kortläsare

Brandklass 120 min [E/EI 120]

Inbyggd återinrymning (via nödbeslag eller brandlarm)

Nödutrymning enligt SS-EN 179

Certifierad SS-EN 14846

UR INNEHÅLLET:

9/ Så får du en God Helg. Jul och nyår närmar sig med stormsteg. Vi berättar om hur du minskar risken för inbrott och brand, träffar störningsjouren i Göteborg och tittar bakom kulisserna på säkerhetsarbetet på Liseberg.

22/ YRKESPROV. I takt med att kraven på fackmässigt utförande ökar i lås- och säkerhetsbranschen, blir dokumenterad kompetens viktigare. Genom SLR:s yrkesprov kan låstekniker som fullföljt sin grundutbildning få ett yrkesbrev som bekräftar deras kunnande.

26/ STÄRKT CYBERSÄKERHET. Cybersäkerhetslandskapet i Sverige genomgår just nu en omfattande förändring, där både nationella och europeiska regelverk skärps. Vi går igenom de viktigaste nyheterna.

39/ Henrietta Ohlsén. ”Varje morgon öppnas tusentals skoldörrar till en värld av lärande och framtidstro. Men bakom varje dörr finns inte bara bänkar och böcker – utan ett ansvar för trygghet och struktur.”

32/ BOVERKET HÖJER KRAVEN. Stora delar av Boverkets byggregler (BBR) ersätts av nya funktionsbaserade föreskrifter. Det innebär mindre detaljstyrning – men större krav på fackmässig projektering.

Säkerhetsinstallatören ges ut av: Sveriges Lås- och Säkerhetsleverantörers Riksförbund, SLR Prenumeration: kansli@slr.se

Tel: 08–721 40 55 Webbplats: www.slr.se Ansvarig utgivare/VD SLR: Martin Järbur, martin.jarbur@slr.se Ordförande: Håkan Dosé, hakan.dose@slr.se Besöksadress SLR Låsteknikcentrum Stockholm: Västertorpsvägen 136, 129 46, Hägersten Redaktörer: Anders Öhman, anders.ohman@slr.se och Victoria E. Kiss Nylund, victoria.kiss-nylund@slr.se Annonser: Ebbe Svensson, ebbe.svensson@slr.se Repro & layout: SLR Service AB Förstasida: Colourbox Upplaga: cirka 8 500 exemplar Tryck: Printall AS, 2025, Svanenmärkt trycksak, 4041 0820 ISSN: 2001-791X Om SLR: Sveriges Lås- och Säkerhetsleverantörers Riksförbund, SLR, bildades 1955 och är en rikstäckande organisation för auktoriserade Låsmästare från Trelleborg till Kiruna.

Maximal driftsäkerhet med världsledande svensk teknologi

Säkerhetsprodukter i världsklass. AXS erbjuder ett komplett sortiment från Alarmtech.

Nyhet från Aritech: Everon – en exceptionell säkerhetsplattform

Lares 4.0 - ett kompetent larmsystem

Made in Germany. Branschledande inom cybersäkerhet.

Mobotix M73TA – unik EN54-10 certifierad värmekamera.

Följ strömmen  Köp era batterier och backuper hos AXS.

Kvalitet och innovation för alla behov

Enkelt att dokumentera och följa CE-kraven med Digilog.

axsnordic.com | 031-780 59 00 | info@axsnordic.com

Så får du en God Helg

Årets största högtider närmar sig med stormsteg. Medan vi gör oss redo för festligheterna finns det mer än bara klappar, storstädning och nyårskläder att tänka på. Det gäller att hålla koll på säkerheten också, både när du är hemma och på resande fot. Vi berättar hur du ska göra för att minimera risken för inbrott – och varför du kan skippa storstädningen med gott samvete.

TEXT: VICTORIA E. KISS NYLUND

FOTO: ADOBE STOCK

Mörkret – en bra tid för tjuven

Antalet inbrott i våra hem tenderar att öka under högtider som jul och nyår. Säkerhetsinstallatören pratar med Lina Nilsson, rådgivningsexpert på Stöldskyddsföreningen, om tjuvarnas metoder och vad vi kan göra för att öka hemsäkerheten i semestertider.

TEXT: VICTORIA E. KISS NYLUND

FOTO: GABRIELE-MOTTER, UNSPLASH

Mörkret under vintern bidrar till en tydlig ökning av inbrott, toppen nås i december och januari, då ligger antalet inbrott som högst.

– Tjuvarna utnyttjar att det är lättare att se om någon är hemma när vi har vår mörkaste årstid, säger Lina Nilsson rådgivningsexpert vid Stöldskyddsföreningen, SSF.

Lina Nilsson framhäver att vi inte behöver vara bortresta en längre period för att tjuven ska slå till.

– Även om man bara är borta någon dag kan vi bli utsatta för inbrott.

Vad är tjuvarna ute efter när de bryter sig in hemma hos privatpersoner?

– Oftast handlar det om att stjäla små värdefulla tillhörigheter, som smycken, pass, kontanter och elektronik, säger Lina Nilsson och tillägger:

– Nu när myndigheter dessutom uppmanar oss att ha kontanter hemma vid kris, har fler också det.

Första platserna tjuvarna börjar leta på är i sovrum och badrum. Enligt Lina

Nilsson gör vi ofta misstaget att tro att vi kan gömma undan saker för tjuven.

– Att tro att vi är lite smarta när vi gömmer värdesaker i tvättkorgen eller frysen stämmer tyvärr inte, tjuven vet om alla dessa ställen.

För inte alltför länge sedan kunde gemene man förvara sina dyrbaraste ägodelar i bankfack, nu när dessa knappt finns kvar längre bär hushållen själva ansvar för att hålla lös egendom i säkerhet. Lina Nilssons handfasta tips är att förvara värdesaker i ett säkerhetsskåp som står bultat i golvet hemma.

Vilka andra typiska misstag gör folk när de åker bort?

– Bor man i villa ska man absolut inte lämna hemmet nystädat. Vi svenskar tycks älska att tokstäda innan vi reser bort eftersom vi är besatta av tanken att komma hem till ett rent hem.

Lina Nilsson rekommenderar att man gör precis tvärtom, ett skinande rent och iordningställt hem är som att skrika ut till tjuven att man är bortrest, säger hon. – Lämna bostaden ungefär så som det skulle se ut när ni lämnar hemmet för

jobb och skola en helt vanlig vardag, det står kvar lite disk på diskbänken, någon liten lampa lyser, en bortvald tröja har hamnat på golvet, kanske står radion fortfarande på.

TA HJÄLP AV GRANNAR OCH BEKANTA NÄR DU RESER BORT

För att lura tjuven att tro att du faktiskt är hemma kan det vara en god idé att ta hjälp av grannar eller andra närstående när du reser bort under vinterns kommande högtider.

– Be en granne att tömma postlådan och avlasta posten med en digital brevlåda. Prata med dina grannar så ni kan ha en tillfällig grannsamverkan om det inte redan finns.

Lina Nilsson lyfter fram att rörelsesensorer för utebelysning brukar fungera för att skrämma väg tjuven som redan kommit in på tomten.

– Kanske finns en granne med två bilar som kan parkera ena bilen på er uppfart när ni är borta? Att slänga sopor i varandras soptunnor under tiden man inte är hemma är också en bra idé. Allt sådant kollar tjuven upp innan hen slår till.

En annan enkel sak som man inte får glömma bort i vintertider, menar Lina Nilsson, är vinternederbörden.

– Kommer snön när du redan rest bort, be en granne komma över och gå i snön på er tomt.

ONÖDIGT MED UPPDATERINGAR

Det pratas ofta om att man ska skippa att berätta när man är hemma i sociala medier, men Lina Nilsson tror inte att just sociala medier fungerar som rekognoseringsplattform för de flesta som begår inbrott.

– Vad vi har sett så är det sällan tjuvar spanar på sociala medier, säger Lina Nilsson.

– Men ta inga onödiga risker, vänta med att lägga upp semesterbilderna till

dess att du har kommit hem, säger Lina Nilsson och fortsätter:

– Så sent som förra sommaren fick vi på Stöldskyddsföreningen information om att tjuvar kollade upp ägare till dyrare bilar på långtidsparkeringar utanför flygplatser. Därefter har man besökt adressen för att se om alla är bortresta i hemmet och gjort inbrott.

LARM – MEST EN FRÅGA OM TID

I många fall spelar det inte särskilt stor roll för tjuven om huset eller bostaden är utrustad med larm. Det ger tjuven kortare tid i hemmet, vilket gör att de inte alltid får med sig lika mycket egendom som i sin tur innebär att skadan som anmäls till försäkringsbolaget blir lägre.

På Stöldskyddsföreningen får man ofta

”Bor man i villa ska man absolut inte lämna hemmet nystädat.”

frågor om larm och huruvida det är en garanti för att man slipper inbrott, vilket det alltså inte är enligt Lina Nilsson.

– Vi ser i statistiken att det sker lika många inbrott i lägenheter och hus som är utrustade med larm.

Det är också en betydande skillnad i om larmet är uppkopplat mot ett väktarbolag eller inte. Ett larm uppkopplat till en tjänst kan tänkas skrämma tjuven mer. Det finns i dag enklare larmlösningar för personer som kanske är hemma större delen av året och inte behöver servicen som ett larmbolag erbjuder.

– Du installerar kamera med ljud och kan då se via mobilen om någon försöker ta sig in i ditt hem och även prata med dem. Självklart ska man alltid kontakta polisen vid pågående inbrott.

INBROTTSMETODER UNDER STÄNDIG FÖRÄNDRING

Många inbrott i lägenheter sker i dag med en så kallad slunga via brevinkastet, men i takt med att allt fler lägenheter är utrustade med säkerhetsdörr utan brevinkast, minskar risken för att utsättas för just detta.

– Att bryta upp en säkerhetsdörr tar mer tid för tjuven och låter mer, säger Lina Nilsson.

Lina Nilsson att dessa oavsett aldrig bör förvaras i källar- eller vindsförråd.

– De är oftast otympliga och man vill inte ha dem i lägenheten, men här kan det vara en idé att göra lite extra plats åt dessa prylar, i garderober eller liknande utrymmen.

”Skaffar man digitala lås måste man vara jättenoggrann.”

Lägenhetsinbrotten tycks ha sjunkit de senaste åren. För första gången någonsin är nu även villainbrotten nere på en rekordlåg nivå. Bakgrunden till det menar Lina Nilsson handlar om att vi sedan coronapandemin fortfarande arbetar hemma i större utsträckning och att grannsamverkan är mer utbrett i dag än vad det varit tidigare.

– Under covid ökade istället källaroch vindsförrådsinbrotten, för där var vi ju inte, även om vi var hemma. Här är det fortfarande av största vikt att fastighetsägare och bostadsrättsföreningar installerar säkra system för ut- och inpassering. När tjuven väl är inne vet vi alla att hönsnät och ett hänglås inte är särskilt svårt att bryta sig in genom, säger Nilsson. Har man dyr sportutrustning eller exklusiva jackor och pälsar poängterar

Vad gäller villainbrotten sker de fortfarande framförallt via altandörrar och fönster.

– Här kan fler bli mer noggranna, alla dörrar och fönster måste givetvis ha godkända och certifierade lås för det specifika ändamålet.

INBROTT ÄVEN NÄR VI ÄR HEMMA

Den kanske värsta typen av inbrott är de som sker när vi är hemma, många gånger under natten när vi ligger och sover. Viktigt att komma ihåg, påpekar Lina Nilsson, är också att nästan inga villainbrott faktiskt sker genom ytterdörren.

– Är vi bortresta kanske vi är mer benägna att tänka att stöldbrott i vårt eget hem är jobbigt att komma hem till. Men vi är ofta ändå lugna i det att alla våra tillhörigheter av värde är försäkrade och att vi inte förlorar så mycket sett ur ett ekonomiskt perspektiv.

När det kommer till inbrott som sker när vi är hemma är det en helt annan sak, det kan ofta vara en obehaglig och trau-

EXPERTENS BÄSTA SÄKERHETSTIPS INFÖR STORHELGERNA

▶ NÄR VI RESER BORT

▶ Se till att alla utrymmen man kan ta sig in igenom är låsta med certifierade och korrekt installerade lås.

▶ Ha radion på när du är borta.

▶ Låt inte post samlas – be grannen tömma, och avlasta med digital brevlåda.

▶ Lämna hemmet så som det brukar se ut när ni går till jobb och skola

– låt exempelvis frukost- eller diskgrejer stå kvar.

▶ Undvik att ”tokstäda” innan ni åker bort; ett alltför rent och mörkt hus signalerar frånvaro.

▶ Prata med grannar och samarbeta.

▶ Om någon har två bilar, kan en stå på din uppfart.

▶ Släng sopor hos varandra.

▶ Gå i varandras snöspår på uppfarten.

▶ Använd rörelsesensorer för utebelysning.

▶ Använd timer för belysning inomhus.

▶ NÄR VI ÄR HEMMA

▶ Kontrollera brandvarnare regelbundet.

▶ Ha en checklista synlig i hemmet (till exempel vid säng, toalett, ytterdörr) med påminnelser om att släcka levande ljus och låsa dörrar.

matisk upplevelse. Vissa typer av tjuvar är det dessutom svårt att värja sig emot, resonerar Lina Nilsson.

– De som bryter sig in för att de så att säga måste, till exempel drogmissbrukare som gör inbrott för att kunna försörja sitt missbruk, kommer alltid att finnas, men vi ser att inbrottsligorna blir allt färre.

Många hushåll i dag har övergått till digitala lås- och säkerhetslösningar och här menar Lina Nilsson att den enskilde måste vara extra uppmärksam.

– Skaffar man digitala lås måste man vara jättenoggrann med att de är certifierade enligt rätt standard. Om den fysiska delen av låset är dålig, blir det inte säkrare för att man har den senaste tekniken. Det är en hel del man måste sätta sig in i som privatperson innan man ger sig ut på den digitala låsmarknaden.

FARLIGT ATT LÅSA IN SIG FÖR MYCKET

Bor man i lägenhet med en äldre lägenhetsdörr är det enklaste och mest kostnadseffektiva man kan göra att installera en låskåpa över vredet från insidan och på så sätt hålla tjuven borta.

– Sedan kan man givetvis lyfta att dörrspärrar, kedjor och byglar gör dörrarna ännu mer inbrottssäkra men då måste man se det från en annan aspekt också.

– Vad tycker ambulanspersonal och övrig blåljuspersonal om när det blir brand och de kommer till en gallergrind? frågar sig Lina Nilsson.

I en sådan situation hjälper det inte heller att låssmeden låser upp dörren, därefter tar det ändå stopp.

▶ På nyår – lås dörren och blås ut ljus innan du går ut vid tolvslaget.

▶ På sommaren – håll dörrar stängda och låsta på de sidor av huset där du inte befinner dig, även en kort stunds bristande uppmärksamhet kan räcka för inbrottstjuven.

Det händer även att äldre personer blir utsatta för stöldbrott när de sover, detta eftersom det finns en föreställning om att de oftare är sjuka och svaga men även att de sover djupare och därför inte vaknar lika lätt när tjuven tar sig in.

– Det är en svår nöt att knäcka. Är man äldre och sjuk, då kanske man inte ska inbrottssäkra med annat än just en låskåpa.

MÄNNISKAN KAN UTGÖRA

STÖRSTA

SÄKERHETSRISKEN

Ett tänt ljus som glöms bort eller julmat som puttrar torrt på spisplattan och slutar med en storbrand. Även tjuven kan hinna fram när vi kanske något alkoholpåverkade glömmer att låsa dörren när tolvslaget och nyårsfyrverkerierna upptar vår uppmärksamhet utomhus.

Enligt Lina Nilsson finns det ett par enkla saker att tänka på som kan betyda mycket för hemsäkerheten.

– Alla brandvarnare måste fungera och testas, det måste man vara noggrann med. Vad gäller ljusen är det en god idé

att ha några små påminnande lappar med texten ”släck ljusen” uppsatta på lite olika ställen i hemmet.

Oftast behöver inte heller tjuven mer än tio minuter på sig.

– Vet du med dig själv att ni kommer att vara på baksidan av huset för att exempelvis fira tolvslaget, då bör du låsa entrédörren på framsidan, även tjuven kan vara spontan.

Oavsett om det handlar om stöldbrott eller farliga olyckor i våra hem som vi

själva står ansvariga för, vill Lina Nilsson vid SSF lyfta fram att det till syvende och sist handlar om ett olycks- och brottsförebyggande tänk som var och en av oss i viss mån bör ha.

– Det kommer inte naturligt för oss alla och det är ingenting man heller riktigt belyser i skolan. Ofta läser vi om inbrott och tänker att det inte drabbar oss, det är först när vi blir utsatta som vi blir extremt handlingskraftiga, säger Lina Nilsson vid Stöldskyddsföreningen.

ABUS ROCK

83-SERIEN

Låskropp och bygel i härdat specialstål med NANO PROTECT-beläggningTM för extra korrisionsbeständighet. Ovalcylindern kan bytas ut för att anpassas till ett redan befintligt låssystem. Användningsområden: lagerlokaler, fabriksgrindar, industri- eller företagsportar, garage, trailers, lastbilar, containrar, jordbruk och lastfartyg.

83/60 Certifierat i säkerhetsklassen EN 12320 klass 3

• Key-retaining (KR), nyckel-funktion för tvångslåsning

83/60-5 Certifierat i säkerhetsklassen EN 12320 klass 4

• Key-retaining (KR), nyckel-funktion för tvångslåsning

83CS/70 Certifierat i säkerhetsklassen EN 12320 klass 5

• Går att beställas med lika låsning

• Borrskyddsplatta för extra förstärkning

• Bygelskydd som skyddar låset från att kapas med vinkelslip eller andra verktyg

Klass 3

Klass 5

Klass 4

En handskriven lapp som påminner dig om att blåsa ut ljusen kan vara ovärderlig.

STÖRNINGSJOUREN SER BAKOM JULENS FASAD

Röda dagar i kalendern kring jul och nyår innebär lediga dagar hemmavid för många. För Störningsjouren i Göteborg, som också omfattar fastighetsjour, är det precis tvärtom. Det kan ofta bli bråda dagar med flera akuta larm och många felanmälningar från lägenhetsinnehavare.

De flesta av oss förknippar julen med trygghet och lugn. Men högtider som jul och

i Göteborg ofta får uppleva i sitt arbete. .

FOTO: ADOBE STOCK

TEXT: VICTORIA E. KISS NYLUND

nyår är inte rofyllda för alla – något som både Störningsjouren och Fastighetsjouren

– Förr var juldagen en dag vi fick ta höjd för många störande fester, men det har dämpats sedan coronapandemin, säger Lars Lansinger som är verksamhetschef för Störningsjourens nattjobbande trygghetskonsulenter.

I Göteborg har Störningsjouren över 100 000 anslutna lägenheter i allmännyttan, hos privata hyresvärdar och bostadsrättsföreningar. Årligen agerar verksamhetens trygghetskonsulenter på cirka 8 000 akuta störningar som sker kvälls- eller nattid.

– Vår personal möter all slags problematik, allt från lekande barn som stört en granne till fest, missbruk och psykisk ohälsa, säger Lansinger.

Fastighetsjouren kompletterar Störningsjouren och hanterar felanmälningar och larm från hyresgästerna. Muamer Zivcic är verksamhetschef för

Lars Lansinger, verksamhetschef för Störningsjourens nattjobbande trygghetskonsulenter och Muamer Zivcic, verksamhetschef för fastighetsjouren under kväll, natt och helger.

fastighetsjouren under kväll, natt och helger.

– Vi åker på ärenden som kan röra elavbrott, borttappade nycklar, avloppsstopp och bränder, dessa ärenden blir fler under julledigheten när många andra verksamheter har stängt.

För att kunna fullfölja sitt uppdrag har Fastighetsjouren ett etablerat samarbete med underentreprenörer, till exempel låssmeder och rörmokare.

– Tillsammans med de externa aktörerna koordinerar vi storhelger så att både vi och de är tillräckligt bemannade, men eftersom det är en belastande period kan det skapa längre ställtider, säger Muamer Zivcic.

PSYKISK OHÄLSA ALLT VANLIGARE

ORSAK TILL UTRYCKNING

Enligt Lars Lansinger har andelen larm om störande fester i hemmiljö i Göteborgsområdet påtagligt minskat även bortom våra storhelger.

– Tyvärr upplever vi däremot att psykisk ohälsa blivit allt synligare och högtider är ofta en jobbig tid om man inte känner sig som en del av gemenskapen.

Både Lars Lansinger och Muamer Zivcic upplever att det man förr kallade för granngemenskap nuförtiden saknas för de som bor i lägenhet och flerbostadshus.

– Allt färre känner sina grannar. Detta kan egentligen lösas genom att vara inbjudande mot sina grannar, konstaterar Lars Lansinger och fortsätter:

– Är man det så blir det också lättare att föra samtal om saker som stör i hemmiljön. Otrygghet är en känsla, och

det gör skillnad att ha ansikte och namn på sina grannar, det ökar känslan av trygghet.

Under jul och nyår finns det många som ofrivilligt firar högtiderna i ensamhet. Lars Lansinger och Muamer Zivcic tycker att fler borde ägna en extra stund åt grannar och medmänniskor man delar trapphus med.

– Om man har tid och hjärta kan man ägna ett par minuter åt dessa ensamma personer och kanske träffas för att ta en fika. Bara en liten stund kan betyda oerhört mycket för någon annan, säger Muamer Zivcic.

trygghet försöker man även vara synliga mellan utryckningarna.

”Högtider är ofta en jobbig tid om man inte känner sig som en del av gemenskapen.”

– Våra kollegor tar promenader i områdena och pratar med de boende, på så sätt bidrar vår närvaro till en ökad trygghet, dels för de boende, men även för fastighetsägaren.

TRYGGHETSSKAPANDE BORTOM LARM

Störningsjouren uppmanar alltid boende att kontakta polisen när det rör sig om pågående våld eller annan kriminell handling i lägenheterna.

I över tjugo år har Störningsjouren varit en del av många av Göteborgs bostadsområden. Som ett led i att skapa lugn och

Lars Lansinger.

– Vi kan se att många ändå ringer oss i första hand och att det kanske finns en tröskel innan man kontaktar polisen, säger

Störningsjouren möter många allvarliga händelser under storhelgerna. Det kan handla om allt från högjludda fester till misshandel och minderåriga under påverkan. I de sistnämnda fallen stannar de så kallade trygghetskonsulenterna kvar till dess att polisen kommer.

Störningsjouren kan ändå åka ut för att dokumentera händelser av denna karaktär.

– I de allra flesta fall är vi på plats inom femton minuter från att vi fått anmälan.

Väl på plats är målet för

Pågående våld och liknande ärenden hanteras av polisen men

Störningsjouren att i första hand skapa trygghet hos den som upplever en störning.

– Vi tar också kontakt med den som stör för att få lugn, och behövs det kontaktar vi alltid myndigheter eller andra relevanta aktörer. Samtidigt har vi alltid kontinuerlig kontakt med socialen och sjukvården, säger Lars Lansinger.

STORA SOM SMÅ ÄRENDEN

PÅ JULSCHEMAT

Lars Lansinger vittnar om flera mer allvarliga händelser kopplat till julens storhelger.

– Ett ärende som inledningsvis är en högljudd fest kan på plats visa sig innehålla både misshandel och minderåriga under påverkan, då stannar vi kvar till dess att polisen kommer och tar över.

Muamer Zivcic har å sin sida upprepade gånger varit med om att hyresgäster mitt under jul- eller nyårsfirandet panikslaget larmat fastighets-

jouren om till exempel elavbrott eller avloppsstopp. Han och hans kollegor är bra på att försöka åtgärda problemen genom att guida hyresgästen att själv lösa det fel som uppstått.

– Om inte hyresgästen själv kan åtgärda felet ligger det i vårt uppdrag att skicka ut rätt resurs för att åtgärda problemet inom en rimlig tid, så att firandet kan fortsätta.

För att öka den personliga säkerheten i sin hemmiljö under storhelgerna uppmanar Muamer Zivcic lägenhetsinnehavare att se över sina brandvarnare, införskaffa en mindre brandsläckare och brandfiltar.

– När man väl har det på plats är det viktigt att med jämna mellanrum kontrollera att allt fungerar, ett bra tips är att skriva in i kalendern att årligen kontrollera detta den första advent.

blir en förändring hos hyresgästen, berättar Lars Lansinger.

DIGITALISERING SKAPAR BÅDE NYA

LÖSNINGAR OCH PROBLEM

vilka som kommit dit. Med dagens sociala medier kan en fest spridas och orsaka kaos genom bara några få knapptryck, konstaterar Lars Lansinger.

Årligen inkommer mellan 45 000–60 000 telefonsamtal om felanmälningar till Fastighetsjouren. Här har digitaliseringen både underlättat och komplicerat de senaste åren, enligt Muamer Zivcic.

Finns det något ni önskar att fler hyresgäster visste om ert arbete – eller något de själva kan göra för att bidra till tryggare högtidshelger?

– Att våga använda oss snabbare. Istället för att ge en störande granne ett halvår att bättra sig. Då byggs ofta en frustration upp och även när vi kommer in i ärendet kan det ta lång tid innan det

Om vi blickar framåt: hur tror du att Störningsjourens arbete kommer att utvecklas de kommande åren, särskilt kopplat till trygghet, teknik och samverkan?

– Många fastighetsägare har övergått till digitala säkerhetslösningar i fastighetsdriften, på gott och ont. Under jul och nyår ser vi ett ökat antal felanmälningar för allt från digitala bommar till tvättstugor med digitala system.

”Genom elektroniska passersystem kan vi se vem som öppnar.”

Störningsjouren har ibland även fått ta kontakt med föräldrar om det är en ungdom som anordnat en fest som gått överstyr.

– I flera fall har vi också hjälpt till att tömma en lägenhet på personer där den som har festen tappat kontrollen över

– När man kan härleda vem som rör sig i huset är det lättare att ta samtalen. Här kommer elektroniska passersystem i kombination med kameror hjälpa oss i många sammanhang, säger Lars Lansinger och tillägger: – Vi har sådana samtal i dag, där föräldrarna inte vet att deras ungdomar till exempel hänger med kompisar i de gamla mangelrummen, men genom elektroniska passersystem kan vi se vem som öppnar dessa dörrar. Med kameror kan jobbet att utreda obehörig vistelse i gemensamma utrymmen göras avsevärt enklare.

I Göteborg har Störningsjouren över 100 000 anslutna lägenheter. Varje år rycker de ut på cirka 8 000 akuta störningar som sker kvälls- eller nattid.

NYHET!

Beställ på kvällen - ha varorna hos dig direkt på morgonen. Kuckelikuu…

Kostnadsfri och morgonpigg frakt

Kom i gång direkt på morgonen. Med vår nya standardfrakt får du nämligen dina beställningar direkt på morgonen – helt kostnadsfritt.

Lisebergs osynliga säkerhetsmaskin

Samtidigt som nöjesparken Liseberg förvandlas till en glittrande vintervärld med miljontals ljus, julstämning, mat och upplevelser för hundratusentals besökare, pågår ett rigoröst säkerhetsarbete bakom kulisserna. Men vad krävs för att en av Nordens mest besökta nöjesparker ska vara en trygg plats för alla?

TEXT: VICTORIA E. KISS NYLUND FOTO: LISEBERG

Säkerhetsarbetet på nöjesparken Liseberg pågår varje minut under dygnets alla timmar och genomsyrar hela verksamheten.

– Många frågar oss vad vi gör när parken är stängd och det är då det mest omfattande och förebyggande arbetet tar vid, säger Hans Skeppstedt, säkerhetschef på Liseberg.

I rollen som säkerhetschef är han ytterst ansvarig för den fysiska personsäkerheten i nöjesparken.

– Mitt övergripande arbete handlar mycket om att ta fram säkerhetsdirektiv, göra riskbedömningar, krisledningsplaner och omvärldsanalyser.

FRÅN KARUSELLFART TILL JULRO

När parken är öppen kliver Hans Skeppstedt in i rollen som tjänstgörande parkchef och är då högst ansvarig för hela driften av verksamheten. I slutet av november när portarna slås upp för julsäsongen firar man 25-årsjubileet av det man kallar Jul på Liseberg. I stället för sommarens snabba karusellfokus handlar allt under denna tid om julupplevelsen – snödekorationer blandas med julmarknad och hantverk, godsaker och kryddiga delikatesser, isbanor och skridskoåkning samt tomtens magiska verkstad.

bedömer vilka faror som kan uppstå vid olika evenemang. Till skillnad från sommaren innebär vintersäsongen på Liseberg en hel del öppna eldar som förhöjer upplevelsen för besökarna men som också innebär en konkret brandrisk.

– Alla våra öppna eldar, som är många till antalet, har alltid en eldvakt som är utrustad med både brandsläckare och brandfilt om olyckan skulle vara framme, betonar Hans Skeppstedt.

ETT SÄKERHETSMASKINERI UNDER RADARN

Det ständigt pågående säkerhetsarbetet på Liseberg sker under radarn för besökarna och både teknik och människa samverkar för att skapa trygghet för varje enskild gäst. Tekniska lösningar skyddar såväl parken som gästerna och omfattar allt från larm och passersystem till radiotrafik, grindar och skalskydd.

– Vi tar stöttning från externa leverantörer av säkerhetssystem, larm, kameror, passersystem och skalskydd, men all planering görs internt på Liseberg av våra anställda, förtydligar Hans Skeppstedt. Inne i parkområdet finns en säkerhetscentral som är bemannad dygnets alla timmar och veckans alla dagar. Ute i parken arbetar mellan 10 och 30 ordningsvakter, antalet beror på den givna dagens förutsättningar.

– Julen är en lugnare period med många gäster men ett långsammare tempo. Besökarna är ofta äldre och mycket handlar om att flanera i parken och komma i julstämning, säger Skeppstedt.

Inför varje dag parken håller öppet planeras och riskbedöms olika moment.

– Vi ser tillbaka på föregående år och gör bedömningar efter det, det kan handla om att bemanna platser där det kan uppstå trängsel, säger Hans Skeppstedt och tillägger:

– Under vintersäsongen vill många besökare komma samtidigt, helst när mörkret fallit, och utmaningen ligger därför i gästflödena.

Hur arbetar ni med riskbedömningar och scenarier i förväg?

–Vi har lärt oss mycket av tidigare erfarenheter. För många år sedan när sociala medier fortfarande var nytt hade vi en sommarkonsert med Veronica Maggio, vi räknade med 10 000 besökare men evenemanget spreds på nätet och närmare 20 000 personer kom, säger Hans Skeppstedt och fortsätter:

– I dag har vi bättre koll på vilka artister som lockar stora publikmassor och gör omvärldsanalyser tillsammans med ansvariga för liveunderhållningen på Liseberg, samt att vi tar fram riskanalyser som

– Säkerhetscentralen är ett utmärkt exempel på hur tekniken och personalen kompletterar varandra. Att ha rätt utrustning är lika viktigt som att ha utbildad personal som vet vad den ska göra vid särskilda händelser.

Som ytterligare komplement finns även civil säkerhetspersonal som enligt Hans Skeppstedt lättare kan upptäcka störande beteenden än uniformerade vakter.

– All personal som arbetar på Liseberg genomgår också en säkerhetsutbildning som respektive chef ansvarar för att den anställde genomför.

Åkattraktionerna är ett särskilt säkerhetsområde som Hans Skeppstedt inte ansvarar för. – Vintertid finns det, sett till det förväntade kallare vädret, begränsningar i vilka attraktioner som går att köra. Även bakom varje åkattraktion ligger ett grundligt och systematiskt driftarbete sett ur ett säkerhetsperspektiv.

EFTERTANKE VIKTIGARE ÄN

ATT VARA SNABB MED NY TEKNIK

Eftersom Liseberg är ett kommunägt bolag följer man stadens ramavtal, vilket i praktiken innebär att man kan använda en och samma säkerhetsleverantör högst fyra år i taget. Vid nya upphandlingar

Hans S k e ppstedt

kan det bli byten. Hans Skeppstedt framhäver att man på Liseberg noggrant följer teknikutvecklingen för att alltid ha den bästa utrustningen till hands i säkerhetsarbetet.

– Men vi har inte heller för bråttom, av erfarenhet vet vi att ny teknik kan ha barnsjukdomar, då är det en god idé att vänta och se hur den fungerar i praktiken innan vi inför den.

Hans Skeppstedt har ungefär samma tankar när det gäller artificiell intelligens, AI.

– Vi använder inte AI i det rena tekniska säkerhetsarbetet just nu, men det är ett systematiskt arbete som utvecklas kontinuerligt och inom en snar framtid kan det finnas lösningar som är värda att titta närmare på.

Att ta in ny teknik är inte något man gör på ren rutin.

– Mer teknik skulle kunna göra arbetet mer effektivt, men samtidigt måste vi alltid väga in kostnaden och ställa oss frågan om det är värt investeringen eller om vi i stället ska lägga mer resurser på personal ute i parken.

Hur jobbar ni med att informera besökare om deras eget ansvar för säkerheten?

– Som besökare har man alltid ett eget ansvar att komma till parken med en positiv inställning. Redan när man köper sina biljetter online får man godkänna våra ordnings- och trivselregler, säger Skeppstedt.

Inne i parken finns hjälpande skyltar och i Lisebergs egen app finns utökad information om vilka regler som gäller. En sådan är att man inte får tränga sig före i köerna till åkattraktionerna.

– Om den som tränger sig inte lyssnar på vakten kan personen bli ombedd att lämna parken, säger Hans Skeppstedt.

Eftersom evenemanget Jul på Liseberg i år äger rum för 25:e året går det mesta som rör säkerhetsarbetet på rutin menar Hans

Skeppstedt. Men han minns tillbaka till när evenemanget var nytt och snabbt blev populärt.

– Vi hade vissa lördagar i december med 50 000 gäster, det var utmanande dagar som krävde noggrann logistik och ett stort engagemang från medarbetarna för att hantera flöden och trängsel.

INBROTT – OVANLIGT NÖJE PÅ LISEBERG

Vi är många som någon gång har sett en film som handlar om spänningen i att vara kvar på ett nöjesfält efter stängning. Tanken är nog lockande för många och man kan tänka sig att det är något som sker på Liseberg med jämna mellanrum, särskilt i skydd av mörkret vintertid, men Hans Skeppstedt har personligen aldrig varit med om det.

– Ibland händer det däremot att någon vill ta en genväg genom parken även när den är stängd, men det går inte många minuter innan personen blir upptäckt.

Inte heller är inbrott en typ av incident som parken tvingas hantera alltför ofta. Kanske är det för att tjuvarna förstår att det skulle vara väldigt svårt att genomföra?

– Våra väktare och ordningsvakter, tillsammans med ett stort antal larm, skyddar väldigt bra mot den typen av inbrott, säger Hans Skeppstedt.

Hur ser du på framtidens säkerhetsarbete på Liseberg och i nöjesparker generellt?

– Säkerhetsarbetet blir aldrig komplett, utvecklingen inom säkerhetsteknik med kameror, biometri och AI går snabbt. Jag tror att tekniken kommer att spela en allt större roll, men den måste alltid kompletteras med både mänsklig analys och mänsklig bedömning.

Inför storhelgerna har Liseberg mängder av besökare, men stämningen gör att det är lugnare än på sommaren.

LIKA LÖN FÖR LIKA ARBETE I EU:S NYA

DIREKTIV FÖR LÖNETRANSPARENS

Det nya EU-direktivet om lönetransparens måste införas i svensk lagstiftning senast den 7 juni 2026. Är du redo?

TEXT: VICTORIA E. KISS NYLUND

FOTO:

ADOBE STOCK

DDet nya EU-direktivet för lönetransparens syftar till att tillämpa principen om lika lön för lika arbete eller arbete av lika värde mellan kvinnor och män. Direktivet gäller alla branscher och företag utan undantag.

I dagsläget är den svenska lagstiftningen inte helt färdig, men det står klart att många företag kommer att beröras av förändringarna.

SVENSK LAGSTIFTNING PÅVERKAS

Även om Sverige redan har befintliga regelverk för jämställd lön och lönetransparens, medför det nya direktivet att arbetsgivare behöver gå igenom sina löneprocesser, -kriterier och kommunikation för att leva upp till de nya kraven. Mer konkret innebär det att HR-funktionerna för löneadministration behöver förbereda system och rutiner för att analysera och rapportera löneskillnader, samt kunna hantera förfrågningar om löneinformation från anställda.

– Även om det kan tyckas vara långt kvar till juni nästa år, är det läge för alla företag i säkerhetsbranschen att se över de nya direktiven och ha en plan för hur man ska implementera dem, säger Martin Järbur, vd på SLR, Sveriges Lås- och Säkerhetsleverantörers Riksförbund.

– Det är svårt att sia om hur lönegapet ser ut och hur mycket arbete som måste göras i just vår del av branschen.

LÖNEINFORMATION TILL KANDIDATER

Med de nya direktiven ska arbetsgivaren redan vid intervjutillfället av en ny

kandidat informera om ingångslönen eller lönespannet för den tjänst som utlyses. Arbetsgivare kommer i och med det nya direktivet inte heller få fråga kandidaten om deras lönehistorik för att använda det som villkor i löneförhandlingen. Även befintliga anställda ska få tillgång till information om de objektiva och könsneutrala kriterier som används för att bestämma lön, lönehöjning och löneutveckling.

NYA RAPPORTERINGSKRAV

Beroende på det specifika företagets storlek kommer det att finnas lite olika krav med vilken frekvens lönerapportering behöver ske. Större företag, med över 150 anställda, kommer att behöva rapportera lönedata oftare än mindre företag. Tidsintervallerna ligger på mellan varje och vart tredje år. Om ett lönegap på mer än fem procent upptäcks, kommer företaget att behöva få till stånd en förändring, så att lönerna blir mer likvärdiga. Det blir också arbetsgivaren som fullt ut ansvarar för att inga könsdiskriminerande löneskillnader förekommer. I praktiken innebär det att det är arbetsgivaren som, vid en konflikt med en anställd, måste bevisa huruvida lönen satts korrekt och sakligt eller inte.

För att ligga i fas med förändringarna och förbereda sig kan företag börja med följande.

▶ Gå igenom och dokumentera era löneprocesser och lönekriterier: Är de objektiva och könsneutrala? Är de tydligt kommunicerade?

▶ Säkerställ att er rekryteringsprocess är uppdaterad: Att ingångslön eller lönespann kan presenteras för sökande, och att lönehistorik inte efterfrågas.

▶ Börja samla in och analysera lönedata (baslön + eventuell variabel lön) med könsuppdelning och likvärdiga roller, för att kunna identifiera eventuella löneklyftor.

▶ Informera ledning, HR och fack/medarbetarorganisationer om kommande krav och vad de innebär för ansvar, dokumentation och eventuell rapportering.

▶ Förbered rutiner för rapportering och eventuell åtgärdsplan för löneklyftor: Om en löneklyfta över fem procent hittas – hur ska ni hantera det?

▶ Följ utvecklingen av lagförslaget: Ändringar kan ske i remissprocessen innan lagen träder i kraft.

Sveriges Lås- och Säkerhetsleverantörers Riksförbund följer utvecklingen i frågan, prenumerera på SLR:s nyhetsbrev för att få löpande information. slr.se/nyhetsbrev

SÅ KOMMER DU IGÅNG REDAN NU

Yrkesprovet en kvalitetsstämpel när kraven ökar i låsbranschen

I takt med att kraven på fackmässigt utförande ökar i lås- och säkerhetsbranschen blir dokumenterad kompetens allt viktigare. Genom SLR:s yrkesprov kan låstekniker som fullföljt sin grundutbildning få ett yrkesbrev som bekräftar deras kunnande. Säkerhetsinstallatören har mött några av de nyblivna yrkesbrevsinnehavarna.

TEXT: VICTORIA E. KISS NYLUND

FOTO: SLR/PRIVAT

Lisa Eliasson och ett tiotal andra kandidater klarade nyligen yrkesprovet efter den ettåriga låsteknikerutbildningen som arrangeras av SLR. – Att jag nu gjort yrkesprovet och fått ett yrkesbrev visar att jag har de grundläggande kunskaperna för en låstekniker som branschen förväntar sig, säger Lisa Eliasson. Yrkesprovet kan avläggas av lärlingar inom låsteknikeryrket som vill visa att de besitter kunskap att kunna hantera yrkets kärnuppgifter. Yrkesbrevet fungerar därmed som en kvalitetsstämpel och kan byggas på med gesällprov och sedermera ett mästarbrev i yrket. För SLR:s medlemsföretag fungerar yrkesbrevet som en första del i att stärka trovärdigheten gentemot kunder och beställare.

FRÅN TRAINEE TILL TRYGG LÅSTEKNIKER

Både Lisa Eliasson – som är anställd på Låset i Centrum i Göteborg – och branschkollegan Lukas Jodin har gått SLR:s senaste omgång av SLR Yrkestrainee, där den avslutande delen innefattar yrkesprovet. Båda har därmed varit anställda vid ett av förbundets medlemsföretag under utbildningstiden och

Lisa Eliasson och Lukas Jodin (bilden sidan 25) deltog i SLR Yrkestrainee.

fortsätter sin anställning efter utbildningens avslutande. Lukas Jodin var väl bekant med låssmedsyrket innan han hoppade på utbildningen.

– Mina föräldrar har jobbat inom branschen sedan jag var liten och min bror jobbar som låssmed, så det föll sig ganska naturligt att jag blev intresserad av yrket, säger Lukas Jodin, som sedan lite mer än ett år tillbaka jobbar som låstekniker på Safe Team utanför Göteborg.

Jodin sökte utbildningen för att få bättre koll på hur både branschen och låsteknikeryrket fungerar.

– För mig har det varit viktigt att få en strukturerad och grundläggande utbildning för att inte missa delar av yrket som är viktiga att kunna. Det har SLR Yrkestrainee bidragit till, säger han.

Enligt Lukas Jodin har utbildningen på ett givande sätt blandat både teori och praktik.

– Det vi lärde oss i skolan kunde vi ta med oss tillbaka till arbetsplatsen och öva på i praktiken och vice versa.

Även för Lisa Eliasson har låssmedsyrket varit på tal sedan barnsben.

– Min mamma är låsmästare och när jag blev varslad från mitt butiksjobb var hon en stor inspirationskälla till att jag sökte mig till låsteknikeryrket.

Till skillnad från Lukas Jodin som tidigare jobbat som hantverkare, hade Lisa Eliasson inte särskilt mycket förkunskaper om vare sig teknik, el eller säkerhet när hon började på Låset i Centrum.

– Jag visste åt vilket håll en skruv snurrar, men det var ungefär allt, säger hon.

Samtidigt medger Lisa Eliasson att hon egentligen inte hade något större intresse för branschen innan hon började utbildningen.

– Tack vare min mamma visste jag ju vad jag gav mig in på. Jag tänkte att om hon klarar det så klarar jag det också.

Varken Lisa Eliasson eller Lukas Jodin var särskilt nervösa när provdagen närmade sig.

– Jag hade övat mycket på alla moment som ingick, så jag kände mig trygg, säger Lisa Eliasson och får medhåll från Lukas Jodin.

LÅSTEKNIKERYRKET – MER SOCIALT ÄN MAN KAN TRO

Ungefär ett år in i yrket är Lisa Eliasson ofta ute på jobb, både servicejobb och större projekt. Även Lukas Jodin har sin bas ”ute på fältet”, men försöker jobba två dagar i veckan i lås- och säkerhetsbutiken utanför Göteborg.

– Ute på fältet justerar jag dörrar och sätter in inbrottsskydd, i butiken bygger jag cylindrar, gör nycklar och träffar kunder, säger han.

Båda tycker att kundbemötandet är en rolig och stor del av yrket.

– Det ger variation att möta kunderna och arbeta efter deras behov och det gillar jag, säger Lukas Jodin.

– Många kanske inte tänker på att det är ett socialt arbete, man pratar med och träffar väldigt många olika människor, det är en naturlig och rolig del av jobbet, fyller Lisa Eliasson i.

Nu väntar framtiden, och vad den än för med sig är en sak klar: både Lisa Eliasson och Lukas Jodin planerar att stanna i säkerhetsbranschen under lång tid framöver.

Lukas Jodin planerar att stanna i säkerhetsbranschen under lång tid.

Serie Tôkyô Silverfärgad F1

Det nya certifierade, låsbara fönsterhandtag från HOPPE

Tre handtagsserier, tre tilltalande ytbehandlingar, två monteringsalternativ – och bäst av allt: certifierad enligt SS 3620:2017 Klass A.

Tack vare den smala rosetten, som kan vridas 180 grader, passar det svängda handtaget flexibelt till alla standard fönster. Tillverkad av aluminium. Finns i serierna Tôkyô, London och Atlanta i ytbehandlingarna F1 silverfärgad, F9 rostfri nyans och F9714M svart matt.

Tillverkad i Europa.

HOPPE Nordic Countries Oy • Hyrylänkatu 8 • FI-04300 Tuusula • info.nordic@hoppe.com • www.hoppe.com

Han bytte högskolan mot låssmedsyrket

– yrkesbrevet blev vägen in i branschen

När Jacob Erlandsson hörde att en låssmedsfirma han kände till sökte personal, gjorde han slag i saken och bytte högskolestudier mot låsteknikeryrket – det bästa beslutet han tagit. Nyligen blev han stolt innehavare av yrkesbrevet som visar att han nu är grundutbildad låstekniker.

TEXT: VICTORIA E. KISS NYLUND

FOTO: PRIVAT

Jag insåg egentligen ganska snabbt att högskolan inte passade mig, säger Jacob Erlandsson.

Förutom högskolestudierna har han tidigare utbildat sig inom ekonomi och hunnit med att jobba som både personlig assistent och hockeytränare innan låsteknikeryrket blev det som lockade honom mest. Innan han påbörjade utbildningen till låstekniker hade han aldrig jobbat med hantverk, än mindre hade han någon aning om vad en låstekniker gör.

– Jag fick googla vad en låssmed gör, säger Jacob Erlandsson med ett skratt.

Sedan dess har det gått nästan två år, både inom yrket och som anställd på Karlskrona Låsservice. Han blir fortfarande förvånad ibland att låsteknikeryrket, trots att det ofta beskrivs som ett praktiskt yrke, innehåller mycket teori och teoretiska moment.

– Det blir en hel del arbete som handlar om att göra uträkningar för låssystem och nycklar, så för egen del skulle jag säga att det är hälften praktiskt arbete och hälften teoretiskt.

FICK SNABBT VÄRDEFULLA INSIKTER OM BRANSCHEN

Något annat som överraskade honom i början av sin yrkesbana var hur strukturerat allt är uppbyggt bakom själva mekaniken.

– Det fascinerade mig verkligen. Strukturen i cylindrar och nycklar och mekaniken bakom, men även hur alla digitala säkerhetslösningar sitter ihop och fungerar sömlöst tillsammans. Som någon som aldrig tidigare satt sin fot i säkerhetsbranschen blev han också överraskad över hur snabbt utvecklingen går framåt.

– Bara på mina två år har det gått fort med utvecklingen som drar ifrån det mekaniska alltmer mot det elektromekaniska och rena elektroniska produkter, konstaterar han.

SLR YRKESTRAINEE HELT PÅ DISTANS

Till skillnad från Lisa Eliasson och Lukas Jodin (se föregående uppslag) har Erlandsson gjort sin grundutbildning helt på företaget, utan den skolförlagda delen. SLR erbjuder sin yrkestraineeutbildning med antingen en skolförlagd del eller helt på

distans på företaget som lärlingen är anställd på. På Karlskrona Låsservice är alla tio anställda upplärda internt, det berättar Maria Mazetti som tillsammans med övriga anställda lärt upp Jacob.

– Vi har alltid hjälpts åt att lära upp de som är nya, förklarar hon och tillägger:

– Utbildningsupplägget med SLR Yrkestrainee tycker vi har fungerat mycket bra och vi har haft stort stöd av att det varit digitalt.

Framgent kommer allt fler lärlingar genom SLR Yrkestrainee utbildas på distans. Det förenklar för företagen att när som helst kunna ta in och starta upp en lärling.

– Både jag och cheferna tycker det har varit enkelt även utan den fysiska skoldelen. Teorin och strukturen i utbildningen har jag följt genom det digitala utbildningsmaterialet, förklarar Jacob Erlandsson.

Vad har det betytt för dig att klara SLR:s yrkesprov?

– Det betyder jättemycket. När jag hoppade av högskolan satte jag som mål att skaffa mig en utbildning och att få det svart på vitt, där har jag klarat av det första steget med yrkesbrevet, säger Jacob och tillägger:

– Nu siktar jag mot gesällbrevet och senare även mästarbrevet. Men innan dess vill Jacob Erlandsson passa på att utforska andra delar av yrket som kräver att han bygger på den kompetens han har nu.

– Min kollega som är värdeförvaringstekniker har fått mig att bli nyfiken på säkerhetsförvaring. Jag tycker kassaskåp och klassningar är jätteintressant, så värdeförvaringstekniker är det första jag absolut vill satsa på.

Jacob Erlandsson gick SLR Yrkestrainee på distans hos sin arbetsgivare Karlskrona Låsservice.

Nya normer inom cybersäkerhet

Cybersäkerhetslandskapet i Sverige genomgår just nu en omfattande förändring,

där både nationella och europeiska regelverk skärps och samordnas på ett allt djupare vis. Vi tittar närmare på de viktigaste uppdateringarna.

TEXT: PATRIK WAHLQVIST

FOTO: COLOURBOX

Svenska Stöldskyddsföreningen, SSF, spelar en central roll i att utveckla och förvalta normer och riktlinjer för fysisk och digital säkerhet, larm, passersystem och informationssäkerhet.

Under 2026 väntar flera betydande förändringar, inte minst genom implementeringen av EU-direktiven NIS2 (network and information security 2) och CER (critical entities resilience), samt genom SSF:s egna normprojekt och revideringar.

Vi kommer att försöka ge en så komplett och uppdaterad översikt över de viktigaste kommande nyheterna inom SSF:s normområde, med särskilt fokus på praktiska konsekvenser för aktörer inom fysisk och digital säkerhet, larm, passersystem samt informationssäkerhet.

”Under 2026 väntar flera betydande förändringar.”

Du hittar en överskådlig tabell över de viktigaste kommande regelverken, deras tillämpningsområde, ansvariga

myndigheter och planerade aktiveringsdatum på nästa sida. Varje sektor får en eller flera tillsynsmyndigheter med ansvar för vägledning, tillsyn och föreskrifter inom respektive område – detta även om Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, (som byter namn till Myndigheten för civilt försvar, MCF, den 1 januari 2026) har ett övergripande ansvar.

Några exempel på dessa myndigheter är‚ Energimyndigheten, Finansinspektionen, Post- och telestyrelsen (PTS), Livsmedelsverket och Inspektionen för vård och omsorg.

Tabellen visar att slutet av 2025 och 2026 blir avgörande år för implementering av nya och reviderade normer och regelverk inom såväl cybersäkerhet som fysisk säkerhet. Särskilt viktigt är samspelet mellan SSF:s normer och de nya EU-direktiven, där samordning

och ömsesidig påverkan är tydlig, vilket framför allt uppmärksammas i de tre nedan angivna centrala projekten.

Utöver dessa pågår även revidering av ett tiotal normer, särskilt inom lås, larm och kamerabevakning, för att anpassa dem till det nya ramverket i SSF 100 och till de ökade kraven på cybersäkerhet och fysisk säkerhet.

EN NÄRMARE GENOMGÅNG – SSF 1101

Den nya utgåvan av SSF 1101 är särskilt framtagen för att möta delar av de krav som NIS2-direktivet ställer på företag, speciellt små och medelstora aktörer. (Du kan läsa en djupare genomgång av NIS2 i Säkerhetsinstallatören #4, 2024.)

Här är några av de viktigaste nyheterna.

TRE SÄKERHETSKLASSER

Normen introducerar tre säkerhetsklasser, vilket ger företag möjlighet att välja skyddsnivå utifrån verksamhetens riskprofil och skyddsvärde. Detta ökar flexibiliteten och gör det enklare att anpassa sig till både nationella och EU-krav.

STÄRKT LEVERANTÖRSHANTERING

Organisationen ska identifiera och säkerställa att leverantörer av kritiska it-tjänster har grundläggande cybersäkerhet. Detta kan verifieras genom egendeklaration, intyg eller certifikat, där SSF 1101-certifiering är ett rekommenderat alternativ.

KRAV PÅ MULTIFAKTORAUTENTISERING (MFA)

Multifaktorautentisering ska användas där det är tekniskt möjligt, vilket är i linje med NIS2:s krav på stark autentisering och åtkomstkontroll.

UTBILDNINGSKRAV

Organisationen ansvarar för att både ledning och anställda genomgår utbildning i cybersäkerhet, men metoden är valfri och inte längre knuten till MSB:s DISA-program, det finns inte heller, i skrivande stund, några direkta ramverk för exakt vad som ska omfattas eller hur kunskapsnivån ska valideras.

REGELBUNDEN KONTROLL AV SÄKERHETSKOPIOR

Backuper ska kontrolleras regelbundet, vilket stärker motståndskraften mot ransomware och andra cyberhot. Den nya normen är ute på remiss sedan sommaren och hösten 2025, med planerat fastställande under december 2025 eller det första kvartalet 2026 och kommer i detta läge till fullo att ersätta den tidigare utgåvan.

MER OM SSF 100

SSF 100 är en helt ny norm som fungerar som ett ramverk för person- och företagsnormer inom säkerhetsbranschen. Syftet är att standardisera återkommande krav och formuleringar, vilket förenklar certifieringsprocessen och minskar osäkerhet för både företag och certifieringsorgan.

ENHETLIG STRUKTUR

Normen samlar gemensamma krav på ledningssystem, kvalitetssäkring, ekonomisk och organisatorisk stabilitet, säkerhet och cybersäkerhet, miljö och arbetsmiljö, etik och personalens lämplighet.

FÖRENKLAD ADMINISTRATION

Genom att skapa en gemensam grund minskar administrationen och osäkerheten vid certifiering.

Regelverk och normer att hålla koll på

Regelverk/norm Tillämpningsområde

NIS2-direktivet

CER-direktivet

SSF 1101 – Cybersäkerhet Företag (ny utgåva)

SSF 100 – Allmänna Regler Företag och person (ny norm)

SSF:s riktlinje för passersystem

▶ Cybersäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster, inklusive fysisk säkerhet, larm, passersystem, informationssäkerhet.

▶ Motståndskraft hos kritiska verksamhetsutövare, inklusive fysisk säkerhet och personalsäkerhet.

▶ Cybersäkerhet för företag, särskilt små och medelstora, leverantörer, installatörer.

Ansvarig myndighet/ organisation

▶ MSB (samordning), sektorsmyndigheter (tillsyn)

Planerat datum för ikraftträdande

▶ 15 januari 2026

▶ MSB (samordning), sektorsmyndigheter (tillsyn) ▶ 2026

▶ SSF

▶ Ramverk för person- och företagsnormer inom säkerhetsbranschen. ▶ SSF

▶ Remiss hösten 2025, fastställande Q4 2025/Q1 2026

▶ Fastställande hösten 2025

▶ Riktlinjer för säkra och öppna passersystem. ▶ SSF ▶ Hösten 2025

ÅRLIG GRANSKNING

Företag som certifieras granskas årligen av ackrediterade certifieringsorgan (SBSC, SCAB eller RISE).

SSF 100 var ute på remiss till och med den 12 september 2025 och härefter har ett fastställande påbörjas med direkt revidering av underliggande normer, där låsnormer är först ut. Informationsmaterial, utbildningar och lanseringsinsatser finns delvis, men kommer att utökas med mer material under kommande månader för att underlätta övergången.

NY RIKTLINJE FÖR PASSERSYSTEM

Arbetet med en ny riktlinje för passersystem är i full gång och handlingarna är troligen helt färdigställda strax efter det att tidningen du håller i handen skickas till tryckeriet. Riktlinjerna fokuserar på bland annat:

ÖPPNA SYSTEM

I linje med NIS2-kraven ska passersystem vara öppna och interoperabla, vilket möjliggör framtida uppgraderingar och integration med andra säkerhetssystem.

KRAV PÅ SPÅRBARHET

OCH KONTROLL

Riktlinjen betonar vikten av tydlig dokumentation av roller, behörigheter och loggar, samt rutiner för revision och incidentrapportering.

LEVERANTÖRSHANTERING

Organisationer ska arbeta aktivt med leverantörer och partners för att säkerställa att hela leverantörskedjan uppfyller säkerhetskraven.

Den nya riktlinjen kommer att vara ett viktigt stöd för företag, oavsett storlek och bransch som behöver anpassa sina passersystem till de nya kraven i NIS2 och CER.

HÖGRE KRAV PÅ RISKHANTERING

Organisationer måste införa systematiska och riskbaserade informationssäkerhetsåtgärder som omfattar både tekniska, organisatoriska och driftsrelaterade aspekter. Kraven gäller hela verksamheten, inte bara samhällsviktiga tjänster och omfattar även mindre bolag än vad som var uttalat i det tidigare direktivet.

INCIDENTRAPPORTERING

Vid betydande incidenter gäller en strikt rapporteringsplikt: tidig varning inom 24 timmar, detaljerad rapport inom 72 timmar och slutrapport inom 30 dagar.

NIS2 – SKÄRPTA KRAV OCH BREDARE TILLÄMPNING

Om vi fokuserar på NIS2-direktivet så är detta alltså EU:s nya ramverk för cybersäkerhet och syftar till att skapa en hög gemensam säkerhetsnivå inom hela unionen. Värt att notera är att även bostadsrättsföreningar kan omfattas beroende på bland annat storlek. Direktivet innebär flera avgörande förändringar jämfört med tidigare NIS-direktiv.

UTÖKAD OMFATTNING

Antalet sektorer som omfattas ökar från 7 till 18, vilket innebär att betydligt fler företag och organisationer nu måste uppfylla kraven. Detta inkluderar energi, transport, digital infrastruktur, hälso- och sjukvård, livsmedelsproduktion, vattenförsörjning, offentlig förvaltning och fler.

LEDNINGENS ANSVAR

Styrelse och VD får ett personligt ansvar för att säkerställa att riskhanteringsåtgärder genomförs och efterlevs. Ledningen måste godkänna och övervaka cybersäkerhetsarbetet och genomgå utbildning i riskhantering.

SANKTIONSSYSTEM

Sanktionsavgifterna höjs avsevärt med upp till tio miljoner euro eller två procent av global omsättning för väsentliga entiteter, och sju miljoner euro eller 1,4 procent för viktiga entiteter.

TILLSYN OCH INSPEKTIONER

Strängare tillsynsåtgärder införs, med möjlighet till både planerade och oanmälda inspektioner, dokumentgranskning och revisioner.

PRAKTISK PÅVERKAN PÅ

FYSISK OCH DIGITAL SÄKERHET NIS2-direktivet innebär att även fysiska säkerhetssystem, såsom larm och passersystem, omfattas av cybersäkerhetskraven. Detta innebär att organisationer måste:

IDENTIFIERA OCH DOKUMENTERA DIGITALA TILLGÅNGAR

Alla tekniska komponenter, inklusive smarta kameror, elektroniska lås och sensorer, måste kartläggas och skyddas mot cyberhot.

INFÖRA ROBUSTA CYBERSÄKERHETSÅTGÄRDER

Brandväggar, antivirus, intrångsdetektion, multifaktorautentisering och kryptering är exempel på tekniska åtgärder som krävs.

SÄKERSTÄLLA LEVERANTÖRSKEDJAN

Organisationen ansvarar för att även externa leverantörer uppfyller säkerhetskraven och måste genomföra regelbundna granskningar och riskbedömningar.

UTBILDA PERSONAL OCH LEDNING

Alla anställda, inklusive ledning, måste genomgå utbildning i cybersäkerhet och incidenthantering.

PASSERSYSTEM OCH NIS2

En viktig förändring är kravet på öppna och framtidssäkrade passersystem. Proprietära system, som länge dominerat den svenska marknaden, överensstämmer inte med NIS2-kraven. Istället krävs öppna plattformar och standardiserade protokoll (exempelvis open supervised device protocol, OSDP, eller SSCP, secure serial communication protocol) för att möjliggöra uppgraderingar och integration med andra system. Detta för att kunna uppfylla krav på spårbarhet och loggning samt att kunna garantera att kommunikation mellan kort, läsare och kontrollenheter ska vara krypterad. Även enligt NIS2 ska multifaktorsautentisering användas där det är möjligt. Värt att notera är att även larm- och övervakningssystem omfattas av NIS2-kraven.

CER-DIREKTIVET – FÖR ÖKAD FYSISK MOTSTÅNDSKRAFT

Som komplement till NIS2 tillkommer sedan CER-direktivet som fokuserar på fysisk säkerhet, personalsäkerhet och motståndskraft hos kritiska verksamheter. Direktivet omfattar bland annat:

RISKBEDÖMNING OCH KONTINUITETSPLANERING

Organisationer måste genomföra riskbedömningar och utveckla kontinuitets- och återhämtningsplaner för att kunna stå emot

och återhämta sig från incidenter, inklusive fysiska attacker, naturkatastrofer och antagonistiska hot.

FYSISKT SKYDD AV LOKALER OCH INFRASTRUKTUR

Krav på förbättrade åtkomstkontroller, övervakningssystem och skydd av kritiska anläggningar.

PERSONALSÄKERHET

Bakgrundskontroller och säkerhetsrutiner för personal som har tillgång till kritiska system och lokaler.

INCIDENTRAPPORTERING

Incidenter som kan påverka samhällsviktiga tjänster ska rapporteras utan onödigt dröjsmål, ofta inom 24 timmar.

”Öppna och framtidssäkrade passersystem.”

CER-direktivet innebär att företag som identifieras som ”kritiska entiteter” måste efterleva både NIS2- och CER-kraven, vilket ställer höga krav på samordning mellan fysisk och digital säkerhet.

Fallregellås - 3065S

Fallregellås för dörrar med krav på godkänd klass 3 låsning. 90° nyckelvridning.

Certifierad enligt SSF 3522-2, klass 3. CE-märkt och brandgodkänd i E120.

För skandinaviska oval- och rundcylindrar. Levereras i höger- eller vänsterutförande. SIS-mått.

Trycke - 619UR

Kostnadseffektivt klassiskt rostfritt trycke för offentliga miljöer. Polerat syrafast AISI316L. Med returfjäder.

FRÅN ANVISNINGAR TILL ANSVAR

BOVERKETS NYA BYGGREGLER STÄLLER HÖGA KRAV PÅ BRANSCHEN

Stora delar av Boverkets byggregler, BBR, ersätts av nya funktionsbaserade föreskrifter.

För låssmeder, säkerhetsinstallatörer, projektörer och leverantörer innebär det mindre detaljstyrning – men betydligt större krav på fackmässig projektering, verifiering och spårbar dokumentation.

TEXT:

VICTORIA E. KISS NYLUND

FOTO: ADOBE STOCK

Den stora systemförändringen ligger i att man går från ”gör så här” till ”ta ansvar att det fungerar”, säger Martin Järbur, vd på SLR, Sveriges Lås- och Säkerhetsleverantörers Riksförbund.

Bakgrunden till förändringen och därmed de nya byggreglerna ligger i statens mål att öppna för innovation och nytänkande i byggsektorn. De tidigare reglerna har varit för detaljerade och hämmat teknisk utveckling, menar man.

byggnaden ska uppnå, snarare än exakt hur det ska göras.

– Funktionskravet ska uppfyllas, men hur det ska uppfyllas anges inte i byggreglerna, säger Agnes Jensen-Carlén och fortsätter:

– De nya reglerna ska främja nya tekniska lösningar och underlätta användandet av nya material och metoder, säger Agnes Jensen-Carlén, arkitekt på Boverket.

Efter den 30 juni 2026 måste de nya reglerna tillämpas i alla bygglovsansökningar. Under övergångsperioden (till den 30 juni 2026) kan byggherren välja att tillämpa antingen de gamla eller de nya reglerna – men inte blanda dem i samma projekt.

FUNKTIONSKRAV I STÄLLET FÖR

DETALJSTYRNING

I det nya regelverket försvinner de tidigare allmänna råden och många detaljerade anvisningar. I stället formuleras kraven som funktionskrav – vad

– Reglerna ställer krav på fackmässighet i projektering och utförande. Kravet ställs på byggherren. Om byggherren inte själv har de kunskaper som krävs ansvarar denne för att sådan kompetens finns i organisationen.

Att använda vedertagna standarder, handböcker och branschrekommendationer blir därmed en del av att visa fackmässighet.

– Fackmässighet som bindande krav gör det självklart att byggherren ska välja auktoriserade och certifierade aktörer. Det är något vi länge förespråkat. De seriösa i branschen är detta just genom att verifiera och dokumentera sin fackmannamässighet, säger Martin Järbur.

För detta kommer

auktorisation och SLR Dörrforum att spela en viktig roll framöver.

– SLR-auktorisationen är en kvalitetsstämpel för lås- och säkerhetsföretag och visar att företaget uppfyller förbundets krav på kompetens, ordning och kvalitet och står under återkommande kontroll vad gäller utförandet, säger Martin Järbur och fortsätter:

– Det vi gör nu är att ta fram motsvarande system för projektering och det är där SLR Dörrforum kommer att spela en avgörande roll.

Syftet med Dörrforum är att ta fram en nationell riktlinje för projektering av kompletta dörrkort. I förlängningen ska det fungera som ett gemensamt verktyg för att säkerställa fackmannamässighet även i projekteringen. På sikt skulle det även kunna leda till en personcertifiering inom dörrprojektering, resonerar Martin Järbur.

DOKUMENTATION ETT KRAV

SLR:s arbete med både SLR-

Det nya regelverket för BBR förtydligar hela ansvarskedjan – från byggherre till leverantör. Även om byggherrens huvudansvar enligt plan- och bygglagen (PBL) ligger fast, förtydligas alltså nu även ansvarskedjan mellan byggherre, projektör, installatör och leverantör. Därmed ökar trycket på byggherren att förvissa sig

om att projekterande aktörer verkligen har rätt kunskap och följer en fackmannamässig metod.

– De förtydligade reglerna om exempelvis fackmässighet och dokumentation kan medföra att byggherren ställer högre krav på sina underentreprenörer än tidigare, säger Agnes Jensen-Carlén vid Boverket.

En av de mest konkreta förändringarna gäller alltså dokumentation och verifiering.

Det som tidigare betraktades som god praxis är nu bindande föreskrift. Byggnader ska projekteras och dokumenteras och även kontrollen av utförandet ska dokumenteras. Nytt är också att projektering ska ske så att underhåll kan utföras, och att projekteringen måste samordnas.

– Detta väcker intressanta frågor om hur byggherrarna ska kunna verifiera sina projektörers kunskap och lämplighet. Det känns som att det är hög tid att få till en möjlighet till personcertifiering för dörrmiljöprojektörer, vilket skulle underlätta

enormt, säger Björn Nordström, senior säkerhetskonsult på Briab.

– I dag kan vem som helst kalla sig projektör, det leder till kaos och ökade kostnader för dörrmiljöer, säger Nordström.

FÖRÄNDRAD STRUKTUR OCH ÖKADE

KRAV PÅ KUNSKAP

En annan central förändring är att regelverket nu delas upp i separata föreskrifter, uppdelade ämnesvis i stället för att ligga samlade som kapitel i BBR. De allmänna råden är borta – och med dem försvinner också många av de tolkningsexempel som tidigare gav branschen praktisk vägledning.

– Det här ställer högre krav på att de som projekterar verkligen sätter sig in i lagstiftarens avsikter, säger Björn Nordström. Till varje föreskrift

finns nu en konsekvensutredning som redogör för hur reglerna ska förstås. Dessutom erbjuder Boverket något som kallas för Kunskapsbanken, en webbaserad handbok. I övrigt är det således upp till branschen själv att utveckla nya handböcker, standarder och praxis.

– Branschgemensamma tolkningar och vägledningar blir viktigare än någonsin när allmänna råd försvinner, det gör det branschöverskridande samarbetet med att genom SLR Dörrforum ta fram en guideline för dörrprojektering ännu viktigare, säger Martin Järbur.

VIKTIGARE VÄLJA

RÄTT – OCH I TID

För att minska risken för fel ska kravställningen ske tidigt i projekten, betonar Martin Järbur. Vilka regelverk och krav som gäller respektive dörr ska slås fast innan

Björn Nord s tröm , Briab

Boverkets nya byggregler innebär bland annat högre krav på att de som projekterar sätter sig in i lagstiftarens avsikter.

”Väljer man certifierade

produkter ligger ansvaret på dörrtillverkaren.”

upphandlingsskedet – inte när dörrarna beställs, menar han.

– Man måste undvika sena dörrval. Annars riskerar både funktion och ansvarskedja att spricka.

Dörrtillverkaren Daloc är inne på samma linje och belyser att det handlar om att välja rätt från början. Typgodkända och certifierade produkter minskar byggherrens risktagande.

– Väljer man certifierade produkter ligger ansvaret på dörrtillverkaren. Frångår man det, hamnar ansvaret i stället på byggherren, säger Henrik Rosing, produktdirektör på Daloc.

Efterbearbetning eller åverkan på till exempel en brandklassad dörr medför att certifikatet inte längre gäller, vilket inte bara genererar merkostnader utan innebär en konkret juridisk risk för beställaren, uppger Henrik Rosing.

– När dessutom dörrautomatik monteras på dörren blir dörrmiljön en maskin, här är det fortsatt installatören som ansvarar för att CE-märkningen sker enligt maskindirektivet, tillägger han.

EN NY ERA FÖR LÅSOCH

DÖRRBRANSCHEN

Sammanfattningsvis innebär de nya byggreglerna en förskjutning från detaljstyrning till professionellt ansvar. Kravnivåerna förändras inte dramatiskt –men sättet att visa att man uppfyller dem gör det. För låssmeder och säkerhetsinstallatörer är det en tydlig signal: den som kan verifiera erforderlig kompetens, följer standarder och dokumenterar sina installationer kommer att stå starkast i framtidens projekt.

– Verifierad fackmässighet, dokumentation och samverkan – det är nycklarna till att låsa upp framtidens byggkrav, säger Martin Järbur vid Sveriges Lås- och Säkerhetsleverantörers Riksförbund.

VEM PÅVERKAS?

Byggherrar, projektörer, låssmeder, säkerhetsinstallatörer och tillverkare av byggprodukter. Kravet på kompetens och spårbar dokumentation ökar i hela kedjan.

SYFTE?

Att öppna för innovation, nya material och tekniska lösningar i byggsektorn.

NÄR?

De nya funktionsbaserade byggreglerna började gälla den 1 juli 2025. Gamla regler kan användas fram till den

TIPS FRÅN SLR

▶ Säkra rätt kompetens i projektering. Använd aktörer som är partner till SLR Dörrforum och som aktivt arbetar för en praxis i fackmannamässig dörrprojektering.

▶ Använd SLR-auktoriserade företag, alternativt SSF 1040 ”certifierad anläggarfirma lås” – då är fackmässighet garanterad för utförandet i och runt dörrmiljöerna.

▶ Samordna kravställning tidigt, utgå alltid från att väldefinierade funktionskrav ska styra val av lämpliga produkter och aldrig tvärtom – särskilt i dörrmiljöerna.

För låssmeder och andra i installationsledet är särskilt tre föreskrifter centrala

30 juni 2026 – men inte blandas i samma projekt.

VAD ÄNDRAS?

▶ BBR ersätts delvis av funktionskrav – regler som anger vad byggnaden ska uppnå, inte hur.

▶ Allmänna råd och många detaljanvisningar tas bort.

▶ Dokumentation, verifiering och fackmässighet blir bindande krav.

▶ Regelverket delas upp i separata föreskrifter i stället för kapitel i en samlad BBR.

▶ BFS 2024:7 – Boverkets föreskrifter om säkerhet i händelse av brand (SHB).

▶ BFS 2024:8 – Föreskrifter om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö.

▶ BFS 2024:9 – Föreskrifter om säkerhet vid användning av byggnader.

Det blir avgörande att specificera krav på:

▶ Fackmässig kompetens hos projektörer och installatörer

▶ Dokumenterad verifiering av funktion och säkerhet

▶ Lämpliga typgodkända och CE-märkta produkter

▶ Fullständig dokumentation – ritningar, certifikat, drift- och underhållsinstruktioner.

Henrik Rosing, produktdirektör på Daloc, betonar vikten i att välja typgodkända och certifierade produkter.

BOVERKETS NYA BYGGREGLER I KORTHET

Fysiska nycklar är fantastiska

DET VAR EN MÄRKLIG UPPLEVELSE.

Hasse Aro

Född: Den 8 september 1957.

Familj: Fru, fem barn.

Bor: Stockholm (uppvuxen i Tumba).

Karriär: Började på lokalradion, följt av Radio Stockholm där han jobbade som reporter, nyhetsredaktör och programledare för Stockholm Direkt. Programledare för SVT:s Trekvart och därefter för

TV3:s Efterlyst i drygt 30 år. Har även arbetat med andra program för TV3 och Krimkvarten för TV4. Under året syns han återigen i tv-rutan med Efterlyst i TV3. Han har tidigare också suttit med i styrelsen för Svenska Stöldskyddsföreningen, SSF. Mottagare av Kristallens hederspris 2025.

Hobby: Att resa.

Som om framtiden och det förgångna plötsligt möttes. I ett mejl till mig.

Det hade varit en väldigt jobbig dag. Hustrun var bortrest och jag stressade iväg hemifrån.

Och i bilen upptäcker jag att nycklarna var borta. Inte i ryggsäcken, inte i jackan.

Förmodligen hemma, då. I bästa fall.

Hur skulle jag ta mig in när jag kom hem på kvällen? Orkade inte tänka på det. Det var så mycket annat som hade prioritet den dagen.

Vi har ju länge pratat om att byta lås, jag och hustrun. Att sätta in något modernt istället. Och nu, när jag sitter där utan nycklar, förbannar jag mig själv att vi ännu inte gjort det.

Fördelarna är ju så uppenbara.

Tryck in en kod och dörren öppnas. Släpp in hantverkare på distans, kolla att dörren är låst i mobiltelefonen, ha koll på när barnen kommer hem.

FRAMTIDENS LÅS KOMMER inte att rassla, klicka eller gnissla. De kommer att blinka till, känna igen din röst, ditt ansikte eller kanske bara ditt sätt att röra handen mot dörren.

Men – å andra sidan. Med den nya bekvämligheten kommer nya bekymmer. För när säkerheten flyttar in i molnet följer också hoten med.

En hacker på andra sidan jorden kan i teorin öppna din dörr snabbare än du själv hinner blippa mobilen. Och vad händer när tekniken sviker – när strömmen går, batteriet dör eller algoritmen inte längre känner igen ditt ansikte efter en stressig dag?

Det är då man börjar sakna den gamla hederliga nyckelknippan. Den som inte behövde wi-fi, inte frågade efter ansikts-ID, och inte hade åsikter om din internetuppkoppling. En nyckel som bara fungerade.

SÅ JAG HAR varit lite kluven. Visst – den nya tekniken ger många fördelar. Men, det finns ju en trygghet i den gamla hederliga nyckeln också. Den är din, bara du har kontroll på den, den fungerar alltid, trots strömavbrott eller wi-fi-kollaps.

Det är bara att trycka in den i låset så är du inne.

Men det förutsätter ju att du har koll på den. Och det var ju mitt problem denna dag.

Efter att ha åkt runt med bilen i flera timmar, sätter jag mig på McDonalds, tar en hamburgare och försöker lägga upp en plan för hur jag ska lösa problemet och ta mig in när jag kommer hem.

HAR VI INTE EN EXTRANYCKEL i garaget? Men är inte garaget också låst? Kommer inte ihåg.

Var balkongdörren öppen, så jag kan sätta upp en stege och klättra in den vägen? Minns ej.

Är det inte väldigt dyrt med jourlåssmeder?

Det är när jag sitter där som det händer. Min telefon plingar till. Ett sms.

Och inte vilket sms som helst. Det kommer från min nyckelknippa,

Ja, inte riktigt, förstås. Utan från air-tagen jag har satt fast på den. Och som jag förstås glömt bort att jag hade.

”Din nycklar lämnades kvar på…” och så någon skum adress.

Den första tanken; ”hur sjutton har nycklarna hamnat där?” Sen jag fattar att det är där jag parkerat bilen.

Jag har inte glömt nycklarna hemma, jag har inte låst in dem.

De ligger i bilen.

Jag springer dit och letar. Och där, under förarsätet är den, nyckelknippan. Trygghetens symbol.

OCH DÅ KOMMER insikten. Det är i mötet mellan det förgångna – nyckelknippan – och det nya – airtagen – som min trygghet finns.

Så framtidens lås får gärna vara smarta. De får gärna prata med molnet, läsa av min tumme och spela en trudelutt när jag kommer hem. Men någonstans vill jag ändå ha kvar känslan av att vrida om en riktig nyckel, känna klicket, och veta att tekniken inte har hela kontrollen. För trygghet sitter inte bara i låset. Den sitter också i känslan av att själv kunna låsa upp — utan att behöva uppdatera något först.

1. Årets Sectech-mässa lockade 124 utställare och drygt 3 300 besökare. 2. Intressant paneldiskussion om molnet och molntjänster med Sebastian Engman (Securitas Technology), Kenneth Møhncke (Aritech), Mikael Rydergren (Salto Systems) och Johannes Ahlgren (Acre Security). 3. Pär Olsson och Håkan Alfredsson vid Evva presenterade företagets nya tillgänglighetsanpassade app. 4. Tobias Olsson, vd på CDVI, visar de senaste Atrium-lösningarna.

MOLN OCH SÄKERHET I FOKUS NÄR SECTECH SLÅR REKORD

Säkerhetsmässan Sectech firar 25 år. När årets upplaga gick av stapeln i mitten av oktober fanns 124 utställare från säkerhetsbranschen på plats för att visa allt från mekaniska och elektroniska lås- och passersystem till lösningar för kamerabevakning, fysisk säkerhet och mycket annat.

I den förhållandevis kompakta utställningen fick låssmeder, säkerhetsinstallatörer och övriga i branschen möjlighet att snabbt uppdatera sig kring nya produkter och tjänster, och diskutera vad som kommer framöver.

SVENSKUTVECKLAD APP FRÅN EVVA Låstillverkaren Evva bjöd bland annat på en smygtitt på företagets kommande mobilapp som utvecklats från grunden i Sverige.

Applikationen är fullt tillgänglighetsanpassad, vilket de uppges vara ensamma om att erbjuda på marknaden.

Även leverantörer som CDVI, Assa Abloy, Axis Communications, Iloq,

Safetron och Salto Systems var på plats, liksom organisationer som SBSC (Svensk Brand- och Säkerhetscertifiering), Föreningen Säkerhetsbranschen och SSF Stöldskyddsföreningen.

GEDIGET SEMINARIEPROGRAM

På seminariesidan bjöds det bland annat på intressanta paneldiskussioner om kamerabevakning, passersystem, biometri och artificiell intelligens, AI.

Den gemensamma nämnaren sammanfattades bra i paneldiskussionen med rubriken ”Molnet och SaaS – möjligheter och utmaningar”.

Deltagarna var överens om molnets förträfflighet samtidigt som de konstaterade att man behöver göra en behovsanalys, och att den som är nyfiken på att implementera en molnbaserad lösning ofta kan börja försiktigt till en ganska liten kostnad.

– Det är enkelt att prova i liten skala för att se om man tycker att det är bra. Man kan börja med en (1) dörr om man

vill och växla upp där det passar, säger Mikael Rydergren vid Salto Systems.

– Det är inget tvivel om att molnet är framtiden, säger Kenneth Møhncke på Aritech, samtidigt som han konstaterar att nya cybersäkerhetskrav som NIS2 kommer att bli en ”gamechanger”.

I dag är det inte hårdvaran som begränsar vad man kan göra, framtidens utmaningar kan snarare ligga i datahanteringen. Att ha koll på var data sparas rent fysiskt, hur ansvarsfördelningen ser ut och att följa skärpta cybersäkerhetskrav som bland annat NIS2 och CER innebär.

FAKTA SECTECH 2025

▶ Plats: Stockholmsmässan, Älvsjö,

▶ Arrangörer: AR media international och Stockholmsmässan

▶ Antalutställare: 124 företag

▶ Antalbesökare: cirka 3 300

▶ FörstaSectech: 2001

ILOQ SÄKRAR CERN

Det finländska företaget Iloq har tecknat ett femårigt ramavtal med European Organization for Nuclear Research, Cern, om leverans av ett batterifritt, digitalt passersystem.

Iloq uppger att systemet ska användas för att hantera behörigheter till Cerns anläggningar och tekniska utrymmen och är tänkt att ge spårbar, säker och energieffektiv passerkontroll.

Företagets batterifria teknik bygger på låscylindrar som drivs av den rörelseenergi som uppstår när nyckeln förs in i cylindern, vilket gör att systemet inte

kräver vare sig batterier eller kabeldragning.

Genom ett centralt administrationssystem kan behörigheter uppdateras på distans, bland annat via användarnas mobiltelefoner, utan att låscylindrarna behöver programmeras om på plats.

Avtalet omfattar smarta cylindrar, nycklar, programmeringsutrustning, mjukvara och tjänster som underhåll och utbildning av Cerns personal.

Lösningen ska på sikt omfatta drygt 2 500 dörrar inom organisationens område, uppger Iloq.

NIS2-TIPS FRÅN SÄKERHETSBRANSCHEN

Vad behöver man som företag egentligen ha koll på när det gäller NIS2?

Det försöker Säkerhetsbranschen svara på i ett nytt informationsmaterial framtaget i samarbete med medlemsföretaget Amido.

Den nya checklistan beskrivs som ett konkret stöd som hjälper företag att skapa ordning i arbetet med passersystem och access.

– Det handlar inte längre enbart om digitala system utan om helheten där även fysisk infrastruktur omfattas.

Kontroll över accesshanteringen är därmed avgörande för att kunna leva upp till direktivet, säger Patrik Simson, vd på Amido i samband med lanseringen av materialet.

Du hittar listan via sakerhetsbranschen.se under fliken ”Nyheter”.

Vill du veta (ännu) mer om det nya EU-direktivet kan du läsa vår genomgång i Säkerhetsinstallatören #4, 2024, som du kan läsa direkt på webben på slr.se. Det uppdaterade EU-direktivet NIS2 träder i kraft i januari 2026.

SVENSKAR POSITIVA TILL ATT SLÄPPA IN STÄDAREN PÅ DISTANS

Med ett smart lås kan du inte bara dela ut tillfälliga nycklar till släkt och vänner, du kan även dra nytta av lösningen när du beställer hushållsnära tjänster eller hemleveranser.

Cirka 65 procent av svenskarna är positiva till möjligheten, visar en enkätundersökning utförd på uppdrag av Assa Abloy – tillverkaren av de smarta låsen i Yale-serien.

Respondenterna är positiva till att släppa in ”pålitliga leverantörer” av hushållstjänster som exempelvis städ- eller vårdpersonal.

När det gäller hemleveranser är förtroendet inte lika högt, cirka 40 procent är positiva. Det är dock värt att notera att samma siffra låg på närmare 25 procent 2016, enligt E-barometerns årsrapport.

Undersökningarna är inte direkt jämförbara, men ger ändå en indikation över hur inställningen hos allmänheten har förändrats.

SALTO FYLLER 25 ÅR

Från startup till ”en global pionjär inom smart accessteknik”. Så beskriver Salto sin resa från grundandet i Spanien år 2000 till i dag. 25-årsjubilaren har fler än 1 850 anställda och uppger att deras teknik driver över 100 000 installationer, tio miljoner accesspunkter och säkert tillträde för mer än 40 miljoner dagliga användare i 40 länder.

– Vår vision har alltid varit att öppna dörrar, både bokstavligen och bildligt, för människor och organisationer över hela världen. Vi kommer att fortsätta utveckla smartare, säkrare och mer sömlösa lösningar, alltid med fokus på användarvänlighet och värdeskapande, säger Marc Gomez, vd för Salto Wecosystem i ett uttalande.

Foto: Salto

Är dina installationer

redo för vintern?

Nya läsare, byggda för tuffa nordiska förhållanden.

Kodlås och kortläsare KPAD och kortläsare

KPROX är robusta, snygga och kompatibla med ATRIUM passersystem.

IK10 och IP65-klassning gör dem redo för regn, snö och kyla.

www.addsecure.se

Kopparnätet försvinner – är dina kunders porttelefoner redo?

Hjälp dina kunder att byta till en enkel, problemfri och framtidssäker kommunikationslösning för porttelefoni.

Skanna QR-koden för att läsa mer!

Mer om läsarna här!

Skoltrygghet handlar om mycket mer än lås

Henrietta Ohlsén

Född: 1970

Familj: Gift med två vuxna barn (27 och 23 år).

Bor: Göteborg

Karriär: Lämnade textilbranschen 1996 för att arbeta inom livsmedelsindustrin. Har arbetat i säkerhetsbranschen sedan 2010, bland annat hos Pascard, Stanley Security, Addsecure och i dag Assa Abloy. Startade en lokal avdelning i Göteborg för Qnet – nätverket för kvinnor inom säkerhet, tillsammans med en handfull branschkollegor. Är diplomerad säkerhetssamordnare (2021) och blev nominerad till Qnetpriset 2022. Event-organisatör och moderator. Hobby: Volontär och styrelsearbete, karaoke och dans.

DET PRATAS MYCKET om trygghet i skolan just nu. Och med rätta.

För trygghet är inte längre en fråga för bara lärare eller rektorer – den har blivit en del av samhällsbygget.

Varje morgon öppnas tusentals skoldörrar till en värld av lärande och framtidstro. Men bakom varje dörr finns inte bara bänkar och böcker – utan ett ansvar för trygghet och struktur.

Och trygghet ser olika ut, beroende på var och när man växer upp.

JAG GICK I ESTNISK SKOLA under låg- och mellanstadiet. Det var ordning, struktur och disciplin. Lärarna hade auktoritet, vi elever visste våra gränser. Tillgången till klassrummet styrdes inte av brickor eller system – men kontrollen fanns där, genom namnupprop och frågan: ”Vem är du och vem söker du?”

Tryggheten byggde på respekt och rutiner, inte teknik.

När min son började i anpassad grundskola möttes jag av något helt annat. Dörrarna var låsta. Man fick ringa på och vänta tills personalen kikade genom glasrutan. En skyddad värld byggd på fysisk säkerhet.

När min yngsta dotter började i skolan var det tvärtom. Dörrarna stod öppna. Lärarna kämpade inte med lås, utan med det som inte gick att låsa: internet. Hoten fanns inte i korridoren utan på nätet – i kommentarer, chattar och bilder som spreds.

I DAG STÅR VI I ETT SPÄNNINGSFÄLT mellan det öppna och det stängda, mellan tillgänglighet och skydd. Och att förstå att skolan inte är en allmän plats.

Skolan ska förmedla respekt för lagar, regler och människors lika värde – inte bara i ord, utan i miljön runt eleverna.

ETT STATSBIDRAG PÅ 300 MILJONER kronor ger skolor möjlighet att agera. Det visar att politiken tar frågan på allvar –men att ansvaret ligger lokalt.

Huvudmän kan söka medel för staket och grindar, belysning, passersystem, kamerabevakning eller personalutbildningar som stärker beredskapen.

Men trygghet handlar om mer än teknik och lås.

Det handlar om känslan – att varje elev, lärare och förälder ska kunna andas ut när dörren stängs och veta att den öppnas av rätt person, vid rätt tid.

Att bygga trygghet redan vid ritbordet innebär att planera för människor, inte bara för murar. För flöden, frustrationer och vardagens små beslut. Dörrar är mer än dörrar när lagen kräver åtgärder mot obehöriga under verksamhetstid.

Trygghet byggs i lager.

Det yttre lagret – gården, belysningen, siktlinjerna.

Det fysiska – dörrar, lås, larm.

Och innerst: människan. Rutiner, ansvar och kultur.

För hur bra ett system än är spelar det liten roll om ingen kontrollerar att dörren verkligen gick i regeln, om den sista personen inte låser eller om ingen vågar säga till när något känns fel.

gästkrönikör i varje nummer!

Från den 1 juli 2025 gäller nya säkerhetskrav för alla skolformer. Varje huvudman ska ha beredskapsplan, utbildad personal och rutiner för att hantera hot och våld. Samtidigt ändras läroplanerna – trygghet blir en del av undervisningens grund.

Jag tänker ofta på de tre skolor jag mött – den estniska, den särskilda och den svenska. Alla hade trygghet, men på olika sätt. Kanske når vi den verkliga skoltryggheten först när vi kombinerar det bästa från alla tre: struktur och respekt, skydd och omtanke. Teknik och tillit.

FÖR TRYGGHET I SKOLAN börjar på ritbordet – men lever varje dag i händerna på oss alla som väljer att arbeta för att varje barn och ungdom, varje dag, vågar öppna dörren till sin framtid.

Vi är Sveriges ledande lås- och säkerhetsföretag!

Alla SLR:s medlemmar är auktoriserade, innehar Mästarbrev, har en bred utbildning och ett gediget kunnande. Medlemsföretagen finns över hela landet och din närmsta säkerhetspartner hittar du här eller genom en enkel sökning på www.slr.se. Våra etiska regler och krav på Mästarbrev, garanterar en god service till mycket hög kvalitet.

ALINGSÅS Alingsås Lås & Larmservice AB www.alas.se

ARLANDASTAD Certego AB www.certego.se

ASKIM Låsspecialisten Bröderna Nykom Aktiebolag www.lasspecialisten.com

BODEN Låssmeden i Boden AB www.lassmedboden.com

BORÅS Direct Larm Borås AB www.directlarm.se

BORÅS LåsTeam Sverige AB www.lasteam.se

BROMMA Avarn Security Systems AB www.avarnsecurity.se

BROMMA Great Security Sverige AB www.greatsecurity.se

DANDERYD Täby Danderyds Lås AB www.tabydanderydlas.se

EKSJÖ Höglandets Lås och Säkerhet AB www.hoglandetslas.se

ENKÖPING Certego AB www.certego.se

ENSKEDE Bergs Låsverkstad AB www.bergslas.se

ESKILSTUNA Certego AB www.certego.se

FALKENBERG Great Security Sverige AB www.greatsecurity.se

FALKENBERG Protectum AB - Wikströms lås www.protectum.nu

FALKENBERG Skrea Lås & Smide AB www.skrealas.se

FALKÖPING Vadsbolås AB www.vadsbo.se

FARSTA Farsta Lås AB www.farstalas.se

FINSPÅNG AB Byggbeslag Lås & Säkerhet www.byggbeslag.se

GUSTAVSBERG Lås Larmteknik Värmdö AB www.laslarmteknik.se

GÄLLIVARE Låsab Lås- & Larmservice AB www.lasab.se

GÄVLE Certego AB www.certego.se

GÄVLE Lås & Nyckel i Gävle AB www.nyckel.nu

GÄVLE LåsCity i Gävle AB www.lascity.se

GÖTEBORG Avarn Security Systems AB www.avarnsecurity.se

GÖTEBORG AB Låfa Lås & Fastighetsservice www.lafalas.se

GÖTEBORG Göteborgs Lås & Nyckelverkstad AB www.gbglas.se

GÖTEBORG Great Security Sverige AB www.greatsecurity.se

GÖTEBORG Låset i Centrum HJK AB www.lasetgbg.se

GÖTEBORG Låsinväst Svenska AB www.lasinvast.se

GÖTEBORG Låssmeden Sven Alexandersson Aktiebolag www.lassmeden-sa.se

GÖTEBORG LåsTeam Sverige AB www.lasteam.se

GÖTEBORG Granitor/Mart. Mattsson www.martinmattsson.com

GÖTEBORG SafeTeam i Sverige AB www.safeteam.se

GÖTEBORG Södra Vägens Låsservice AB www.sodravagenslas.se

HALMSTAD AB Byggbeslag Lås & Säkerhet www.byggbeslag.se

HALMSTAD Great Security Sverige AB www.greatsecurity.se

HALMSTAD Lås & Larmspecialisten AT AB www.las-larm.com

HANDEN Brandbergens Låshörna AB www.lashornan.se

HANDEN Haninge Lås AB www.haningelas.se

HAPARANDA Gränslås Service AB facebook/granslas

HELSINGBORG Avarn Security Systems AB www.avarnsecurity.se

HELSINGBORG Brand & Säkerhet i Helsingborg AB www.brandochsakerhet.se

HELSINGBORG Lås & Trygghet i Helsingborg AB www.las-trygghet.se

HELSINGBORG Öbergs Lås & Nycklar Eftr KB www.obergs.com

HUDDINGE Lås-Arne Malmström AB www.las-arne.se

HUDDINGE Securitas Technology Sverige AB www.stanleysecurity.se

HÄGERSTEN AB Byggbeslag Lås & Säkerhet www.byggbeslag.se

HÄGERSTEN Aspuddens Lås - Låstjänst HB www.lastjanst.com

HÄGERSTEN Bravida Säkerhet AB www.bravida.se

HÄGERSTEN Certego AB www.certego.se

HÄGERSTEN Västberga Lås AB www.vastbergalas.se

HÄRNÖSAND AB Norrskydd www.norrskydd.se

HÄRNÖSAND Nylunds Lås & Larm AB www.nylundslas.se

HÄSSLEHOLM Hässleholms Låssmed AB www.hlmlassmed.se

HÄSSLEHOLM Hesslelås AB www.hesslelas.se

HÖGANÄS RA Låshuset www.ragruppen.se

HÖRBY Allans Lås & Larm AB www.allanslas.se

JOHANNESHOV Safe Team Sverige AB www.safeteam.se

JOHANNESHOV Sickla Låsteknik AB www.sicklalasteknik.se

JÄRFÄLLA Aktiebolaget Järfälla Låsservice AB www.jarfallalasservice.se

JÄRFÄLLA AB Norrlås www.norrlas.se

JÖNKÖPING Yxhage Lås & Europalarm AB www.yxhage.se

JÖNKÖPING Passera AB www.passera.se

KALMAR WB- Låsservice AB www.wblas.se

KARLSHAMN Avarn Security Systems AB www.avarnsecurity.se

KARLSKOGA Ekbergs Låsservice eftr AB www.ekbergslas.se

KARLSKRONA Creab Säkerhet AB www.creab.se

KARLSKRONA Karlskrona Låsservice AB www.kna-las.nu

KARLSTAD Certego AB www.certego.se

KATRINEHOLM Certego AB www.certego.se

KIRUNA Certego AB www.certego.se

KISTA AB Byggbeslag Lås & Säkerhet www.byggbeslag.se

KISTA Axlås Solidlås AB www.axlassolidlas.se

KISTA Certego AB www.certego.se

KRISTIANSTAD Certego AB www.certego.se

KRISTIANSTAD Citylåset i Kristianstad AB www.citylaset.se

KRISTINEHAMN Låsmästarn i Värmland AB www.lasmastarn.se

KUNGÄLV Kungälvs Lås Aktiebolag www.kungalvslas.se

KÖPING Certego AB www.certego.se

LERUM AB Lerums Lås & Larmservice www.lll.se

LIDINGÖ Lidingö Lås & Larm AB www.lidingolas.se

LIDKÖPING Vadsbolås AB www.vadsbo.se

LINDESBERG Lås & Säkerhetsspecialisten i Sverige AB www.l-ss.se

LINKÖPING Byggbeslag Lås & Säkerhet AB www.byggbeslag.se

LINKÖPING Certego AB www.certego.se

LJUNGBY Byggbeslag Lås & Säkerhet AB www.byggbeslag.se

LULEÅ Certego AB www.certego.se

LUND All-Round Låsservice AB www.allroundlas.com

LUND Certego AB www.certego.se

LUND Great Security Sverige AB www.greatsecurity.se

LYCKSELE AB Norrskydd www.norrskydd.se

MALMÖ AB Låscentralen E. Borgström www.lascentralen.se

MALMÖ Avarn Security Systems AB www.avarnsecurity.se

MALMÖ Bengtssons Låsservice AB www.bengtssonslasservice.se

MALMÖ Certego AB www.certego.se

MALMÖ Great Security Sverige AB www.greatsecurity.se

MALMÖ Malmö Låstjänst AB www.malmolastjanst.se

MALMÖ Optimera Svenska AB www.optimera.se

MALMÖ SafeTeam i Sverige AB www.safeteam.se

MARIEFRED Mälardalens Säkerhetscenter AB www.sakerhetscenter.eu

MARIESTAD Vadsbolås AB www.vadsbolas.se

MARKARYD Säkerhetstjänst i Markaryd AB www.sakerhetstjanst.se

MJÖLBY Axet Lås i Mjölby AB www.axetlas.se

MOTALA Certego AB www.certego.se

MÖLNDAL Paralarm AB www.paralarm.se

MÖLNDAL SafeTeam i Sverige AB www.safeteam.se

NACKA Great Security Nacka AB www.greatsecurity.se

NORRKÖPING AB Byggbeslag Lås & Säkerhet www.byggbeslag.se

NORRKÖPING Assemblin El AB www.assemblin.com

DET HÄR INNEBÄR SLR AUKTORISATION

Auktoriserade Låsmästareföretag uppfyller de krav som SLR och Svenska Stöldskyddsföreningen gemensamt har tagit fram. Bland annat ska det finnas bevis på yrkeskunskap genom mästar- och gesällbrev, SLR:s etiska regler ska följas, licenser från tillverkare måste finnas och butik och lokaler måste uppfylla gällande skyddskrav.

Auktorisationen följs årligen upp av SLR genom lärande, och utvecklande kontroll i syfte att säkerställa medlemsföretagens kompetens och yrkesskicklighet. Allt för att garantera att kunskap och kvalitet på medlemsföretagen håller hög klass och för att du som kund ska känna dig trygg i ditt val av säkerhetsleverantör.

SLR AUKTORISATION INNEBÄR I KORTHET

• Att SLR:s etiska regler följs

• Att SLR:s ekonomiska krav följs

• Skydd av lokaler och förvaring av kunddokumentation

• God företagssed

NORRKÖPING Certego AB www.certego.se

NORRKÖPING Lås & Nycklar i Norrköping AB www.lasonycklar.se

NORRKÖPING Låssmeden i Norrköping AB www.lassmeden.se

NORRTÄLJE Loxea Norrtälje AB www.loxea.se

NORRTÄLJE Norrtälje Låsservice AB www.ntjlas.se

NYBRO Nybro Lås AB www.nybrolas.se

NYKÖPING Certego AB www.certego.se

NYNÄSHAMN Södertörns Lås AB www.sodertornslas.se

OSKARSHAMN Sjögrens Lås & Brandskydd AB www.sjogrenslas.com

PITEÅ Caverion Sverige AB www.caverion.se

SANDVIKEN Certego AB www.certego.se

SKARA Vadsbolås AB www.vadsbo.se

SKÄRHOLMEN Axlås Solidlås AB www.axlassolidlas.se

SKÖVDE Låsteam AB www.lasteam.se

SKÖVDE Vadsbolås AB www.vadsbo.se

SOLLENTUNA Gerts Lås & Larm AB www.gertslas.se

SOLLENTUNA Sollentuna Lås AB www.sollentunalas.se

SOLNA ALSA säkerhet www.alsasakerhet.se

SOLNA Råsunda Säkerhetsentreprenad AB www.rasundalas.se

SPÅNGA SafeTeam i Sverige AB www.safeteam.se

SPÅNGA Spånga Lås AB www.spangalas.se

STENUNGSUND SafeTeam i Sverige AB www.safeteam.se

STOCKHOLM AB Kungslås AB www.kunglas.se

STOCKHOLM AB Låscentrum Surbrunn www.lascentrum.se

STOCKHOLM AB Låssnabben www.lassnabben.se

STOCKHOLM Astralås AB https://astralas.se

STOCKHOLM Axlås Solidlås AB www.axlassolidlas.se

STOCKHOLM Bravida Säkerhet www.bravida.se

STOCKHOLM Corells Lås AB www.corellslas.se

STOCKHOLM Great Security Sverige AB www.greatsecurity.se

STOCKHOLM Hornsplans Låsservice Aktiebolag www.hornsplanslas.se

STOCKHOLM Kungsholms Låsservice AB www.kungsholmslas.se

STOCKHOLM Lindells Låsservice AB

STOCKHOLM Låsborgen AB www.lasborgen.se

STOCKHOLM Låskomfort AB www.laskomfort.se

STOCKHOLM Låskompetens i Stockholm AB www.laskompetens.se

STOCKHOLM Låsman AB www.lasman.se

STOCKHOLM Låssmeden FGJ AB

STOCKHOLM Låsteam Sverige AB www.lasteam.se

STOCKHOLM Låspartner i Stockholm AB www.laspartner.se

STOCKHOLM Nybergs Lås AB www.nybergslas.se

STOCKHOLM Mysec Sweden www.mysec.se

STOCKHOLM S:t Eriks Lås AB www.stlas.se

STOCKHOLM SafeTeam i Sverige AB www.safeteam.se

STOCKHOLM Stockholms Låsservice City AB www.sthlmslas.se

STOCKHOLM Storstadens Lås HB www.storstadenslas.se

STOCKHOLM Söderlås vid Ringen AB www.soderlas.se

STOCKHOLM Södermalms Lås AB www.sodermalmslas.se

STRÄNGNÄS Certego AB www.certego.se

SUNDBYBERG Låspunkten AB www.laspunkten.se

SUNDSVALL AB Byggbeslag Lås & Säkerhet www.byggbeslag.se

SUNDSVALL Lås & Maskinservice i Sundsvall AB www.lasomaskin.se

SÄVEDALEN Avarn Security Systems AB www.avarnsecurity.se

SÖDERTÄLJE Axlås Solidlås AB www.axlassolidlas.se

SÖDERTÄLJE Certego AB www.certego.se

FÖRETAG MED ANSTÄLLDA DU KAN LITA PÅ

• Har mästarbrev i låssmedsyrket (minst sex års yrkeserfarenhet)

• Brotts- och belastningsregisterkontrollerad välutbildad personal

• Utför professionell installation

• Följer alltid Allmänna Reklamationsnämndens beslut

OM SLR

SLR bildades 1955 och har sedan dess arbetat målmedvetet för att erhålla statlig auktorisation av sina medlemmar. SLR har därför i samarbete med bland annat Svenska Stöldskyddsföreningen och Svensk Brand och Säkerhetscertifiering utarbetat regelverk och krav för auktorisation samt tredjepartscertifiering av verksamheten. Åtgärderna är till för att du ska känna dig trygg i ditt val av säkerhetsleverantör.

ANVÄND MEDLEMSLISTAN – HÄR OCH PÅ WEBBEN

Fler medlemsföretag tillkommer löpande och du hittar alltid en uppdaterad lista på www.slr.se. Använd sökfunktionen överst på sidan.

SÖDERTÄLJE Mälardalens Säkerhetscenter AB www.sakerhetscenter.eu

SÖDERTÄLJE Telge Lås & Nyckel AB

TIERP TW Låsservice AB www.twlasservice.se

TRELLEBORG Isgrens Låsverkstad Aktiebolag www.isgrens.se

TROLLHÄTTAN Dalek Lås & Larm AB www.dalek.se

TROLLHÄTTAN SafeTeam i Sverige AB www.safeteam.se

TYRESÖ Tyresö Låsservice AB www.tyresolas.se

TÄBY Ensta Lås AB www.enstalas.se

TÄBY Täby Danderyd Lås AB www.tabydanderydlas.se

UDDEVALLA Rikstvåans Låsservice AB www.rikstvaanslas.com

ULRICEHAMN Roger Perssons Låsservice AB www.perssonslasservice.se

UMEÅ AB Byggbeslag Lås & Säkerhet www.byggbeslag.se

UMEÅ AB Norrskydd www.norrskydd.se

UMEÅ Certego AB www.certego.se

UPPLANDS-BRO Lås & Larm Upplands-Bro AB www.llbro.se

UPPLANDS VÄSBY Great Security Sverige AB www.greatsecurity.se

UPPLANDS VÄSBY Väsby Lås & Alarm AB www.vasbylas.se

UPPSALA AB Byggbeslag Lås & Säkerhet www.byggbeslag.se

UPPSALA Certego AB www.certego.se

UPPSALA Låsservice i Mälardalen AB www.lsim.se

UTTRAN Botkyrka Lås & Säkerhetsmontage AB www.botkyrkalas.se

VALLENTUNA Täby Danderyd Lås AB www.tabydanderydslas.se

VARBERG Great Security Sverige AB www.greatsecurity.se

VARBERG Låsservice i Varberg AB www.lasserviceivbg.se

VIMMERBY Lås & Nyckelservice Vimmerby www.lasochnyckelservice.se

VISBY Visby Lås & Nycekeltjänst AB www.visbylas.se

VÄLLINGBY Garantilås i Stockholm AB www.garantilas.se

VÄNERSBORG Dalek Lås & Larm AB www.dalek.se

VÄNERSBORG Puttes Lås & Nyckelservice Aktiebolag

VÄSTERÅS Avarn Security Systems AB www.avarnsecurity.se

VÄSTERÅS Certego AB www.certego.se

VÄSTERÅS Finlarm AB www.protectyou.se

VÄSTERÅS Lundkvist Lås & Nycklar AB www.lundkvistlas.se

VÄSTERÅS Bravida Sverige AB www.bravida.se

VÄSTRA FRÖLUNDA Avarn Security Systems AB www.avarnsecurity.se

VÄSTRA FRÖLUND Assemblin El www.assemblin.com

VÄSTRA FRÖLUNDA Certego AB www.certego.se

VÄSTRA FRÖLUNDA SafeTeam i Sverige AB www.safeteam.se

VÄXJÖ Certego AB www.certego.se

VÄXJÖ Stål & Verktyg www.sov.se

YSTAD Skåne Lås AB www.skanelas.se

ÅRSTA Hellgrens Lås AB www.hellgrenslas.se

ÄLVSJÖ Låslära AB www.laslara.se

ÄNGELHOLM RA Låshuset AB www.ragruppen.se

ÖREBRO Axet Låsservice AB www.axet-las.se

ÖREBRO Certego AB www.certego.se

ÖREBRO Great Security greatsecurity.se

ÖREBRO Lås och Säkerhetsspecialisten i Sverige AB www.l-ss.se

ÖREBRO Örebro Säkerhetscenter AB orebrosakerhetscenter.se

ÖRNSKÖLDSVIK Norrskydd AB www.norrskydd.se

ÖRNSKÖLDSVIK Övik Låsteknik AB www.lasteknik.com

ÖSTERSUND Gärdin & Persson AB - K-bygg Sverige AB www.gardinpersson.se

SÅ SKA VI SÄKRA ÅTERVÄXTEN

TILLSAMMANS

Inom de närmaste åren kommer det att behövas över 1 000 nya låstekniker för att lås- och säkerhetsföretagen ska klara sina uppdrag.

SLR får nästan dagligen samtal från personer som vill bli låstekniker. En av våra viktigaste uppgifter som branschförbund är att bidra till att branschen bemannas med rätt kompetens. I takt med att de traditionella utbildningsvägarna tunnas ut, arbetar vi hårt för att hitta nya vägar in i yrket.

TEXT: VICTORIA E. KISS NYLUND

TEMA

Så bemannar vi branschen

Varje rekrytering börjar hos företagen

Sveriges Lås- och Säkerhetsleverantörers Riksförbund jobbar ständigt för att fler låstekniker, med rätt kompetens, ska komma in i branschen. För att lyckas med det är medlemsföretagens engagemang en viktig pusselbit.

– Vi kan se att de som kommer in i yrket och branschen stannar länge. Låstekniker är ett attraktivt yrke, säger Thorbjörn Hellman, ansvarig för kompetensförsörjningsfrågor vid SLR.

– Problemet är att vägarna in i yrket är begränsade, och det är den nöten SLR tillsammans med medlemsföretagen i branschen arbetar hårt för att knäcka.

Nära samarbete med medlemmarna I samverkan med medlemsföretagen försöker SLR hitta utbildningsformer som underlättar för företagen att bemanna med rätt kompetens.

– En av dessa modeller som både vi och företagen tror på, har vi valt att kalla SLR Yrkestrainee, säger Lotta Naglitsch, skolexpert och grundare av Lärlingsutvecklarna som jobbat med SLR:s kompetensförsörjningsfrågor under flera år. Utbildningskonceptet SLR Yrkestrainee

som haft två omgångar med gemensam utbildningsstart har varit framgångsrikt och satt ett tjugotal nyutbildade låstekniker i anställning på lås- och säkerhetsföretag.

Gemensam start ett hinder för många

Att utbildningen startar på ett fast datum har dock medfört att vissa företag inte haft möjlighet att delta, eftersom de inte haft någon lärling redo vid just den tidpunkten.

SLR har därför reviderat utbildningskonceptet ytterligare och släppt det mer fritt.

– Med digitalt utbildningsstöd i stället för en skolförlagd del som sker på en viss ort, har vi nu öppnat upp för att företagen kan hoppa på utbildningen när helst de har en lärling redo, säger Lotta Naglitsch.

Yrkesbrevet kvitto på kompetens

SLR Yrkestrainee kan i korta drag förklaras som en företagsförlagd lärlingsutbildning där kandidaten anställs på företaget samtidigt som den genomgår en grundutbildning till låstekniker. Utbildningen avslutas med ett yrkes-

prov i SLR:s regi och som vid godkänt resultat resulterar i ett yrkesbrev. Den som får sitt yrkesbrev har därmed visat att hen har branschens grundläggande yrkeskunskaper och kan gå vidare mot gesällbrev och senare mästarbrev och bli låsmästare.

– I takt med att kraven på fackmässigt utförande ökar i lås- och säkerhetsbranschen vet vi att dokumenterad kompetens blir allt viktigare. Här ser vi att SLR Yrkestrainee med avslutande yrkesprov och yrkesbrev får en allt viktigare roll i branschen och på marknaden. Men utan företagen fungerar inte denna modell, säger Thorbjörn Hellman och tillägger:

– Problemet är inte efterfrågan, det är kapaciteten i branschen.

Söker alternativa vägar

Sveriges Lås- och Säkerhetsleverantörers Riksförbund försöker vara lyhörda inför detta och söker alternativa vägar för företagen att säkra kompetensen och bemanningen. Det är också därför branschförbundet nu vill prova att säkra ytterligare utbildningsvägar, en av dessa är nationell yrkesutbildning.

Fler låssmeder ska ut i arbete med ny pilotutbildning

Intresset från företagen för den nya nationella yrkesutbildningen har visat sig vara stort. Syftet är att skapa ett nytt, statsfinansierat utbildningsben för låstekniker där branschen styr innehållet. Om ansökan beviljas är Göteborg och Stockholm planerade orter

– Den nationella yrkesutbildningen är en ny form på gymnasial nivå men med en struktur som finns i yrkesutbildningar, förklarar Thorbjörn Hellman.

Nationell yrkesutbildning, NY, erbjuder praktiska yrkesutbildningar för vuxna, inom bristyrken. En NY-utbildning är öppen för alla, oavsett tidigare studier. Nationell yrkesutbildning för låstekniker blir en ren låssmedutbildning med gymnasieskolans ämnesbaserade kursupplägg. Skillnaden är att utbildningen får en ledningsgrupp med representanter från företag och bransch. På så sätt både samverkar och närmar sig skola, arbetsliv och näringsliv varandra.

Skola och bransch krokar arm Utbildningen är lärlingsinriktad och en stor del kommer att bestå av LIA (lärande i arbete), alltså där eleven är på plats på ett lås- och säkerhetsföretag för att göra praktik. Ansökan till pilotutbildningen görs av SLR med Härryda kommun som utbildningsanordnare.

– Även om detta är en utbildningsform som är ny vet vi att den leder till

arbete eftersom den baseras på branschens efterfrågan och där är låstekniker ett bristyrke, säger Anette Ambrén, rektor för vuxenutbildningen och yrkeshögskolan i Mölnlycke och fortsätter:

– Utbildningen är kort, vilket gör den attraktiv oavsett om man är yrkesväxlare eller söker ett yrke för första gången.

Anette Ambrén berättar att man i Härryda kommun redan utbildar larmtekniker på komvuxnivå och att man även därigenom fått bilden av att det finns ett stort behov av låstekniker.

– När denna nya utbildningsväg öppnade sig föll det sig självklart för oss att samverka med SLR, det finns ett stort behov av att sy ihop skola och företag för att fler låstekniker ska komma ut i arbete.

Drar nytta av sitt engagemang Thorbjörn Hellman betonar att utvecklingen av utbildningsformer är ett viktigt led i att lösa branschens utmaningar med arbetskraftsförsörjning.

– För våra företags skull vill vi ligga i framkant och här tror vi på formen där företagens engagemang med LIA och lärlingsinriktad utbildning ska ge bransch och företag utrymme att påverka utbildningen och på så sätt ha nytta av den.

Om ansökan beviljas startar SLR tillsammans med Härryda kommun en första omgång av utbildningen i oktober 2026, och då både i Göteborg och Stockholm.

Beroende på hur utbildningen faller ut, kan fler orter tillkomma.

Foto: Colourbox

Nationell yrkesutbildning för låstekniker blir en ren låssmedutbildning med gymnasieskolans ämnesbaserade kursupplägg.

Alla låssmeder, låstekniker och installatörer som är högst 25 år kan söka!

Stiftelsen Thage Thells Minnesfond

Stiftelsen beviljar stipendium för enstaka kurser, längre utbildningar och studieresor och har kort handläggningstid!

VÄLKOMNA SOM NYA MEDLEMMAR I SLR

STÅL & VERKTYG

Stål & Verktyg har funnits i Växjö sedan 1992 och är i dag en yrkesbutik inriktad på stål, verktyg och säkerhet. Inom lås och säkerhet erbjuder företaget helhetslösningar från traditionella låssystem till moderna digitala passersystem och dörrautomatik.

– Vi finns med hela vägen, från rådgivning och projektering till installation och service. Kunderna finns inom allt från bygg och industri till kommuner och fastighetsbolag, och vårt fokus ligger alltid på kvalitet, säkerhet och personligt engagemang, säger platschef Magnus Olsson.

Varför blev ni medlemmar i SLR? – För oss handlar SLR-medlemskapet om att stå på en gemensam plattform för kvalitet och yrkesstolthet. Vi vill vara en del av branschens utveckling – dela erfarenheter, höja kompetensen och bidra till att säkerhetsbranschen fortsätter ha högt förtroende, säger Magnus Olsson.

Vad har ni för förväntningar på medlemskapet?

– Vi ser fram emot att nätverka med andra auktoriserade låssmeder, ta del av utbildningar och utbyta kunskap. Samtidigt hoppas vi kunna bidra med vår

kunskap, vårt engagemang och vår vilja att utveckla branschen tillsammans. För oss på Stål & Verktyg handlar säkerhet inte bara om lås och passersystem – det handlar om trygghet, ansvar och stolthet i varje uppdrag, säger Magnus Olsson.

Skanna och sök!

Bild: Google maps

Stål & Verktyg grundades 1992 och finns på Vaktvägen 7 i Växjö.

Branschens kompetensbas breddas

med utvecklat larmområde

Samhällsutvecklingen är en bidragande faktor till att andelen efterfrågade tjänster inom lås- och säkerhetsföretag ökar. Som ett fortsatt led i att definiera vad branschen söker för kompetens för att trygga framtida bemanning, tittar SLR även på yrken kopplade till låsteknikeryrket. Ett av dessa yrken är larminstallatör.

– Vi vill göra det enklare och snabbare för företag att hitta och utveckla rätt kompetens genom fler validerade yrkesområden, högre träffsäkerhet och smidigare processer som stärker hela branschens kompetens på kort och lång sikt, förklarar Lotta Naglitsch.

I dialog med elbranschen – Elbranschens utbildningar kräver elektrikerbehörighet, men våra företag behöver kompetens i larminstallation utan att vara elektriker. Det är häri som idén ligger, betonar Thorbjörn Hellman.

För att komma dit gör SLR en statsbidragsansökan. Det är dock inte den första som görs.

– Det här blir det sjätte steget i att få fler valideringsområden, högre träffsäkerhet och snabbare väg till anställning.

I dialog med elbranschen betonas att lås- och säkerhetsföretag ofta arbetar med svagström och inte behöver elektrikerbehörighet – utbildning och validering, yrkeskunskapsprövning, måste därför formas efter branschens faktiska arbetsuppgifter.

Gör branschen mer konkurrenskraftig och möter företagens behov Resultatet blir kurser och valideringar som tydligt mäter om en person kan planera, installera, koppla och underhålla larm i den miljö företagen verkar i. På sikt ökar det företagens konkurrenskraft och öppnar fler dörrar in i lås- och säkerhetsteknikeryrket.

– Genom arbetet med att tydligt koppla delar av en larminstallatörs yrkeskompetens till vår del av branschen hamnar larminstallation i vårt fack, men på rätt sätt, säger Thorbjörn Hellman.

Elbranschens utbildningar kräver elektrikerbehörighet, men SLR:s medlemsföretag behöver kompetens i larminstallation utan att vara elektriker.

Larm – integrerad del i låsteknikeryrket

På sikt ska arbetet bidra till att SLR kan tillhandahålla relevanta kurser för sina medlemmar som vill validera sina kunskaper i att kunna koppla, installera och underhålla ett larm.

– Det har för många företag som erbjuder den här typen av tjänster blivit en integrerad del i låsteknikeryrket att kunna genomföra det här. Att ha kompetens inom särskilda delar av låsteknikeryrket är något vi ser har blivit alltmer utbrett och intressant för företagen att ta fasta på, tillägger Thorbjörn Hellman.

Just delkompetenser, alltså en avgränsad del av yrkeskompetensen inom yrkesområdet och en önskan från

branschen att kunna verifiera dessa, har därför också blivit ett viktigt arbetsområde för SLR.

”Våra företag behöver kompetens i larminstallation.”

Foto: Adobe Stock

Nya delkompetenser öppnar för fler

Beroende på hur en arbetsplats inom lås- och säkerhetsbranschen ser ut kan delkompetenser och verifiering av dessa bli ett viktigt framtida verktyg för att säkerställa att rätt kompetens finns på företaget.

– Olika personer gör olika saker på våra företag, inte alla låstekniker arbetar inom hela spannet för vad yrkeskategorin gör. Det vill vi ta fasta på, förtydligar Thorbjörn Hellman.

Att verifiera, ofta kallat validera eller bedöma, en hel kompetens tar flera dagar, men att validera en delkompetens tar bara några timmar.

– Målet med delkompetenser är att göra en person anställningsbar utifrån en eller flera delar av yrkeskompetensen, säger Thorbjörn Hellman och fortsätter:

– Kanske finns det en person på ett företag som bara jobbar med cylinderläggning, eller bara med att montera lås, då ska dessa personer kunna få den kompetensen verifierad och på så sätt kunna gå vidare i arbetslivet med den befintliga kompetensen, oavsett om man vill bygga på den eller inte.

Ska göra för fler anställningsbara SLR har nu delat upp låsteknikeryrket i sju delkompetenser. De ligger till grund för yrkesprovet, som vid godkänt resultat blir

DELKOMPETENSER – LÅSTEKNIKER

▶ Montera lås

▶ Installera elektromekaniska lås

▶ Installera, underhålla samt komplettera lås och säkerhetssystem

▶ Cylinderläggning och nyckeltillverkning

▶ Installation av kodlås och läsare

▶ Installation av dörrstängare

▶ Installation av dörrautomatik

ett kvitto på att man är grundutbildad låstekniker. Motsvarande arbete ska nu göras för larminstallatörers yrkeskompetens.

– Fördelen med att dela upp ett helt kompetensområde i delkompetenser är att man får en väldigt tydlig bild av vad som är kompetensens olika kunskapsdelar, framhäver Thorbjörn Hellman.

Varje delkompetens, eller kompetensdel, ska motsvara arbetsuppgifter som kan ge ett jobb. När yrket delas upp i tydliga delar moderniseras också lärandet. I stället för att allt måste valideras på en och samma gång, kan varje delmoment prövas och även byggas på successivt om man önskar.

– Det gör att det går snabbare att utbilda, validera och anställa och företagen kan därmed enklare säkra just exakt den kompetens de saknar.

SESAM

I september 2023 förvärvade

Låsspecialisten det lager och de inventarier som kvarstod av FD Sesam. V i kan nu stoltsera med en av Sveriges mest kompletta verkstäder för kassaskåpsnyckeltillverkning.

Kontakta oss gärna för mer info: sesam@lasspecialisten.com 031 - 77519 90

Validering på distans möjliggörs Modellen med delkompetenser möjliggör även för en ökad digitalisering av kurser och utbildning kopplat till dessa.

– Mindre delar kan enklare läras och valideras på distans, även det öppnar upp branschen för fler, konstaterar Thorbjörn Hellman och tillägger:

– Enda kruxet är att branschen måste känna till och ha en samsyn i vad de olika yrkesområdenas kompetensdelar faktiskt består av.

Det är här yrkeskravlistan, även kallad kompetensstandard, kommer in.

Träffsäker rekrytering med yrkeskrav

Tidigare har det saknats ett gemensamt ramverk för vad en låstekniker ska kunna. Efter lång dialog med branschen har SLR tagit fasta på detta och utvecklat en yrkeskravlista.

Yrkeskravlistan, även kallad kompetensstandard, beskriver de kunskaper, färdigheter och ansvarsnivåer som krävs för yrkesrollen låstekniker. Den fungerar som en branschstandard som säkerställer att yrkesutövningen motsvarar de krav som lås- och säkerhetsbranschen ställer; yrkeskravlistan är även kopplad till gymnasieskolans låssmedsutbildning. Standarden ska ses som en helhet där kunskaper, färdigheter och självständighet samverkar.

– När alla parter använder samma begrepp och nivåbeskrivning för yrkeskategorin låstekniker blir utbildningarna jämförbara, valideringarna rättvisa och rekryteringen mer träffsäker, konstaterar Thorbjörn Hellman.

Överenskommelse i branschen Yrkeskravlistan för en låstekniker kan i ett bredare perspektiv ses som en kravprofil som branschen gemensamt kommit överens om.

– Den har gjort det möjligt för SLR att ta fram en mer allmängiltig utbildning till låsteknikeryrket, vilket i sin tur förenklat kommunikationen med allt från Skolverket till utbildningsanordnare.

– Utan yrkeskravlistan hade vi inte kunnat påverka gymnasieskolans kursutbud eller visa vad yrket faktiskt innebär, betonar Thorbjörn Hellman.

Låstekniker – ett bristyrke

Att SLR drivit och genomfört arbetet med en yrkeskravlista för låsteknikeryrket har även resulterat i att bland andra Myndigheten för Yrkeshögskolan definierat låsteknikeryrket som ett bristyrke, även kallat meriterande yrke. Det ger SLR bredare möjligheter för låsteknikeryrket att prioriteras vid myndighetsbeslut. Yrkeskravlistan används således i lobbyarbetet för att få till stånd och tillgängliggöra fler och mer rättanpassade låsteknikerutbildningar.

– Det hade inte varit möjligt att bli ett prioriterat yrke utan vår yrkeskravlista, den har därmed i förlängningen gjort det möjligt att upprätta kvalitetssäkrad låsteknikerutbildning och yrkesprov, men den ligger även till grund för gesällprovet och arbetet med delkompetenser.

Så bemannar vi branschen

”Det

hade inte varit möjligt att bli ett prioriterat yrke utan vår yrkeskravlista.”

KORT OM KRAVLISTAN

Den nya yrkeskravlistan ska bland annat:

▶ Definiera branschkrav på yrkeskompetens.

▶ Styra utbildningsmål och certifieringsprocesser.

▶ Tydliggöra yrkesrollens ansvar och kunskapsnivå.

▶ Skapa en gemensam referens mellan utbildning, arbetsgivare och branschorganisationer.

Foto: Adobe Stock

– Utan yrkeskravlistan hade vi inte kunnat påverka gymnasieskolans kursutbud eller visa vad yrket faktiskt innebär, säger Thorbjörn Hellman.

Skolverket testar yrkesprov

– SLR är igång sedan länge

Regeringen vill att alla yrkesprogram anpassade för gymnasieskolan och Komvux ersätts med med yrkesprov. Det ska stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv – ett arbete SLR redan har kommit långt med.

Regeringen vill med sin proposition satsa statliga medel, cirka 100 miljoner kronor per år från år 2027, till att bygga upp strukturen kring yrkesprov. Syftet är att, förutom att koppla utbildning och arbetsliv, säkerställa att elevers kompetens faktiskt motsvarar yrkets krav. Med införandet av yrkesprov ska yrkesutbildningarna på gymnasial nivå bli mer arbetslivsnära, flexibla och bättre kvalitetssäkrade.

– Yrkesprovet blir ett verktyg för att säkerställa att eleverna når rätt nivå inför arbetslivet, det är precis det som yrkesprovet för låstekniker syftar till i dag, understryker Thorbjörn Hellman.

Försöksverksamhet inom Komvux

Redan nu testar Skolverket modellen genom en försöksverksamhet med

yrkesprov inom Komvux vuxenutbildning (gymnasial nivå), gymnasieskolans introduktionsprogram och Nationella yrkesprogram.

– SLR har inte bara testat – vi har redan byggt en permanent struktur med yrkesprov för låstekniker, säger Thorbjörn Hellman.

Förutom att alla nyutbildade låstekniker gör yrkesprovet integrerat i sin utbildning, kan SLR:s yrkesprov även användas av branschförbundets medlemsföretag för att validera befintlig personal.

– När regeringen nu vill bygga upp yrkesprov på gymnasienivå har SLR redan en fullt utvecklad struktur där yrkesprov, yrkeskravlista och validering tydligt hänger ihop. På så sätt kan man säga att vi som branschförbund ligger i framkant, framhåller Lotta Naglitsch.

Snabbare väg till anställningsbarhet

Om propositionen går igenom och yrkesprovet blir en integrerad del av gymnasial utbildning kommer det leda till lättare

samarbete med skolor, tydligare krav och framförallt en snabbare väg till anställningsbara låstekniker.

– Genom yrkeskravlista, yrkesprov, delkompetenser och nya utbildningsmodeller bygger vi, tillsammans med företagen, en stabil kedja hela vägen från intresse till anställningsbar låstekniker och en långsiktigt bemannad lås- och säkerhetsbransch; här kan jag inte nog poängtera hur viktiga våra företag är för att detta ska bli verklighet, säger Thorbjörn Hellman.

SLR har en komplett verktygslåda Så vad händer då med alla som ringer till förbundet och visar intresse för att bli låstekniker? Svaret på den frågan är inte helt enkel.

– SLR är ingen rekryteringsbyrå, men vi erbjuder företagen en komplett verktygslåda med utbildningsmodeller, yrkesprov och stöd. Nyckeln är att fler företag vågar ta emot lärlingar – SLR Yrkestrainee och kommande utbildningssatsningar gör det enklare att anställa och utbilda nya låstekniker.

För att lättare kunna ta emot lärlingar undersöker nu SLR även möjligheten för låsteknikerintressenter att kunna genomgå en yrkesförberedande introduktionskurs, som stämmer av personens yrkesförutsättningar, via SLR men finansierad av externa aktörer för till exempel omställningsstöd.

– Genom att koppla ihop intresserade kandidater, företag och eventuella omställningsorganisationer kan vi steg för steg omvandla intresse till anställningsbar kompetens och säkra återväxten i branschen, sammanfattar Thorbjörn Hellman avslutningsvis.

VI HÅLLER DIG UPPDATERAD

På slr.se hittar du löpande information om riksförbundets arbete inom kompetensområdet. Här kan du även prenumerera på vårt nyhetsbrev och givetvis skicka in en intresseanmälan till SLR Yrkestrainee –Låstekniker.

Foto: Adobe Stock

Med sin proposition vill regeringen satsa cirka 100 miljoner kronor av statliga medel till att bygga upp strukturen kring yrkesprov.

FRÅN BRÅDA DAGAR PÅ FÄLTET TILL KUNSKAPSSPRIDNING

PATRIK BENSNER

ÄR SLR:s NYA HUVUDINSTRUKTÖR

Efter 15 år som problemlösare tar nu Patrik Bensner steget in i SLR:s utbildningsverksamhet. Vi möter en lugn och lösningsorienterad säkerhetstekniker som vill höja branschens elkunskaper.

När Patrik Bensner kliver in i rollen som huvudinstruktör på SLR har han otaliga timmar av problemlösning, programmering och felsökning bakom sig.

Från kafferosteri till säkerhetsteknik

Vägen in i branschen var allt annat än självklar. Men efter lång och envis övertalning från en låssmedskompis pappa kom tankarna om att lämna det nuvarande jobbet på kafferosteriet och prova något nytt.

– Han pratade gott om yrket och branschen i flera år. Det slutade med att jag fick anställning på ett säkerhetsföretag. Då hade jag ingen som helst aning om lås och el, men fastnade ganska snabbt, särskilt för elbiten, säger Patrik.

Huvudfokus för Patrik har under många år varit service och support. Hans huvudsakliga kunskapsområden är el, passersystem, larm och kameror.

– Det är mig man har tagit kontakt med när systemen inte fungerat. Nu vill jag sprida den kunskap jag har samlat på mig vidare till andra, säger Bensner.

Mer elförståelse åt alla De senaste femton åren har han hunnit se och lösa de flesta kundproblemen och varit verksam på tre säkerhetsföretag i Stockholmsområdet. Han har stor datorvana och har arbetat med mängder av olika system och program. Under sin erfarenhetsresa i branschen har han förstått att yrkeskårens elkunskaper lämnar en del i övrigt att önska.

– Jag ser fram emot är att skapa utbildningar och lättanvändbart supportmaterial för sådant som drar åt elhållet, där ser jag ett stort behov från branschen.

Utvecklingen i säkerhetsbranschen går fort, kanske för fort för att kunna hänga med ibland, säger Patrik.

Han märker ofta att yrkespersoner bär med sig kunskap från äldre system – fullt begripligt, men inte alltid lyckosamt i dagens allt mer automatiserade miljöer.

– Man får mer hjälp i programmen i dag än förr, på så sätt att programmen är mer automatiserade. Det kan vara ett problem när något slutar fungera. Att felsöka har blivit svårare.

Fler människor kan enklare installera system, menar Patrik, men allt färre kan åtgärda fel som uppstår.

– Man blir väldigt beroende av support och det är inte heller alltid supporten kan lösa ens problem.

Bensners vision är att utbilda före -

”Det är mig man har tagit kontakt med när systemen inte fungerat.”

byggande och på så sätt minska alla onödiga och återkommande fel ute i verkligheten.

– Jag vill att folk ska få en förståelse för systemen innan de kommer ut på fältet.

Lite av en ”felsökarnörd”

För Patrik är el och teknik inte bara ett jobb utan ett intresse och han tillbringar ofta lediga kvällar med att, som han säger, nörda ner sig i olika program och system.

– I flera timmar kan jag sitta och försöka fixa och se hur något funkar, hitta vilka svagheter som finns i ett särskilt program.

Något han ofta insett saknas i nya system är en tydlig loggfunktion.

– Händelsefunktionerna är tyvärr bristfälliga i många nya system, där hoppas jag leverantörerna kan ta till sig av kritiken.

Byt alla standardlösenord

Ett allmänt tips han gärna sticker till folk är att alltid byta ut standardlösenordet i ett nyinstallerat system.

Foto: Jessica Dahlin

– Det går inte att säga nog så många gånger, man ska alltid ha olika lösenord och byt ut standardlösenordet det första du gör, så får du genast ett säkrare system.

Patrik Bensner började som huvudinstruktör på SLR under november månad. Den första perioden kommer en hel del tid att gå åt till att sätta sig in i hur SLR arbetar. Men framgent finns det mycket att ta tag i, allt från utveckling av kurser till att se över SLR:s digitala läromedel.

– Jag ser fram emot att ge fler den förståelse jag själv saknade i början. Det kommer att göra livet lättare både för tekniker och för företagen de jobbar på, säger han sammanfattningsvis.

Patrik Bensner är ny huvudinstruktör på SLR.

Vilse i ditt skolprojekt?

Ta hjälp av ASSA ABLOYs experter på projektering. Din vardag som installatör blir enklare samtidigt som slutresultatet blir en trygg och säker skolfastighet.

Rätt val för skolan är svårt – eller?

Jobbar ni med projekt i skolor – nu eller i framtiden? Då vet ni säkert att skolmiljöer kan vara knepiga. Mycket spring i lokalerna, olika nivåer av behörigheter, verksamhet på kvällstid och krav på utrymning. En dynamisk värld som sätter ribban högt för produkter och lösningar inom säkerhet.

Men att göra rätt val för skolans allt mer komplexa dörrmiljöer behöver inte vara svårt. Tvärtom.

Heltäckande utbud – med en twist

ASSA ABLOYs utbud av säkerhetslösningar för skolfastigheter är heltäckande. Från att en elev kan låsa sitt skåp till ett avancerat säkerhetssystem där varje dörr är digitalt säkrad och varje inpassering

loggas. Men vi erbjuder dessutom en populär och eftertraktad projekteringsservice.

Säkrare skolor med vår projekteringsservice

Vi hjälper dig att skapa objektiva och exakta dörr- och beslagsscheman, förbereda specifikationsunderlag och designa kompletta dörrlösningar för alla säkerhetskrav – oavsett om det gäller en kommunal eller fristående skola. Din vardag som installatör blir enklare samtidigt som slutresultatet blir en trygg och säker skolfastighet.

Vill du veta mer?

Du når oss på

POSTTIDNING

SLR Låsteknikcentrum

Västertorpsvägen 136

129 46 HÄGERSTEN

FRÅN LÄRLING TILL

GRUNDUTBILDAD LÅSTEKNIKER

SLR YRKESTRAINEE

Läs mer på www.slr.se och anmäl ert företag redan i dag

Endast för medlemsföretag i SLR