KyrkLiv nr 2 2018

Tidning för Säffle pastorat • Nr 2 2018 Årg 40

Jennie ny kyrkvaktmästare i Tveta

sid 4

Långseruds kyrka renoveras för 6 milj kr

sid 10

Nya kyrkohandboken presenterades

sid 16

Öppettider för pastorsexpeditioner och kyrkogårdsförvaltningen Pastorsexpeditionen i Säffle, Billerudsgatan 17 har öppet måndag – fredag kl 10-13.

Tel 0533-69 13 00

e-post: saffle.pastorat@svenskakyrkan.se Församlingsexp. i Bro har öppet onsdagar kl 10-12.

Tel 0533– 69 14 70 Kyrkogårdsförvaltningen: Billerudsgatan 17 har öppet måndag, tisdag, torsdag och fredag kl 10-12.

Besök eller ring oss gärna!

Du kan också alltid lämna meddelanden på vår telefonsvarare.

Tel 0533-69 13 10 e-post: by.kyrkogard@svenskakyrkan.se

Vi firar gudstjänst på Lurö Söndag 5 augusti kl 12.00 Friluftsgudstjänst kl 12.00 vid kyrkoruinen.

Karin Örnvald och Britt Gagnero, sjunger och spelar Kenneth Gagnero predikar Kyrkbuss avgår från Tveta kyrka kl 8.30, Säffle kyrka 8.45, Ö:a Storgatan (Bella Rosa) 9.00, Botilsäters kyrka 9.15, Eskilsäters kyrka 9.30 Båtarna går från Ekenäs brygga 10.00. Återresa från Lurö 15.00.

Nr 2 2018 Årgång 40

Delas ut gratis till hushållen i Säffle pastorat torsdagen den 7 juni 2018.

Redaktör: Anders Henningson Ansvarig utgivare: Lena Skoting Upplaga: 8 500 ex Grafisk form: Falconi/Anders Falk Tryckeri: City Tryck i Karlstad AB Omslagsbilden: Jennie Johansson heter Tveta kyrkas nya vaktmästare från den 1 janurai i år. Här ses hon på en traktor framför Tveta kyrka.

Foto: Anders Falk

www.svenskakyrkan.se/ safflepastorat 2 KyrkLiv • Nr 2 2018

Avgift för båtresa 210 kr, barn 5-12 år 180 krtas upp i bussen eller på bryggan.

OBS! Endast föranmälda platser i båtarna.

Mat och dryck kan beställas i samband med anmälan.

Betalning av mat & dryck sker vid serveringen.

Endast kontant betalning.

Anmälan fredag senast 6 juli ill pastorsexpeditionen 0533- 69 13 00.

I denna ljuva sommartid Körkonsert med Folkkören och Värmlandsnäskören Södra Ny kyrka söndag 10 juni kl 18.00 Fri entré Välkommen!

En ny kyrkohandbok togs i bruk under pingsthelgen Det finns definitivt en tanke och en mening med att Svenska kyrkan tog sin nya kyrkohandbok i bruk på Pingstdagen. Därför att det handlar om språk och om förståelse. Pingstens under berättar om hur Jesu lärjungar började predika så att alla som lyssnade på dem förstod vad de sa.

När vi inte förstår varann kan det handla om olika modersmål.

Om att vi kommer från olika länder utan gemensamt språk. Men det kan också handla om att vi hör till olika generationer eller olika samhällsgrupper.

Ett språk som fungerar Kyrkohandboken reglerar hur vi firar gudstjänst, såväl söndagens så kallade huvudgudstjänst som dop, konfirmation, vigsel och begravning. Den har också en ord­ ning för bikt. Den behöver vara begriplig för sin tids människor, formulerad med språk, symboler och uttryckssätt som fungerar.

Kyrkohandboken beskriver i vilken ordning de olika momenten ska genomföras och har ett antal alternativ till formuleringar av texter och böner.

Den första kyrkohandboken på svenska kom 1529 och hette: Een handbock påå Swensko. Ther doopet och annat mera vthi ståår.

Omarbetningar Strider och omarbetningar följde, bl a beroende på vilken kung som

regerade. 1614 kom nästa kompletta kyrkohandbok, med den ”lite” komplicerade titeln: Handbook ther vthi är författadt huruledes gudztiensten med christelige ceremonier och kyrkiosedher, vthi Wåra swenska församlingar skal bliffua hållin och förhandlad.

Ett språk som fungerar Så här kan man hålla på genom århundradena. Kyrkohandboken har reviderats och omarbetats.

Med viss regelbundenhet har det så kommit en helt ny version, som samtidigt byggt på de äldre.

De senaste versionerna har alla hetat Den svenska kyrkohandboken. Den vi nu tar i bruk heter Kyrkohandbok för Svenska kyrkan. Alla de tidigare tillkom när vår kyrka var en statskyrka. Så har också förutsättningarna blivit annorlunda.

blad för gudstjänsten) som ser likadana ut i alla våra kyrkor.

Hör ihop Med det markerar vi att våra församlingar hör ihop. Det ska också underlätta för den som vill delta i gudstjänsten i en annan församling än sin egen att känna igen sig.

Gudstjänstens liv handlar inte om handböcker och ordningar.

Det viktiga handlar om närvaro, delaktighet och engagemang. Det är en gemensam möjlighet att möta Gud och sina medmänni­ skor.

Med önskan om en fin sommar och goda möten för oss alla!

Vi känner igen oss En ny Kyrkohandbok är ingen revolution. Vi kommer att känna igen oss i det nya. De församlingar som varit försöksförsamlingar, Säffle, Bro, Ny-Huggenäs och Södra Värmlandsnäs, har använt det mesta av det som är nytt i flera år redan. Och upptäckt att det varken är konstigt eller klåfingrigt mot det gamla. Tradition och förnyelse går hand i hand.

Ett sätt att förnya gudstjänstlivet i Säffle pastorat är att vi nu fått gemensamma agendor (program-

Foto: Öyvind Lund

Lena Skoting, prost Västra Värmlands kontrakt KyrkLiv • Nr 2 2018 3

Det var en gång...

Anderssons var en helt vanlig familj med ett helt vanligt liv och helt vanliga tankar, men i smyg hade mamma Ewa börjat fundera... Ja, det var som om världen hade fått helt andra färger. Något hade hänt inom henne.

Det började för två veckor sedan när hon och Loie, deras yngste son, hade varit i skogen för att plocka blåbär. Hon satte sig på en sten i skogen och tittade på Loie när han lekte riddare med pinnar.

Plötsligt var det som ljudet runt omkring henne försvann och sen kom rösten mjukt inifrån. Först svagt, viskande: ”Det är ditt!”.

Sedan blev det starkare: ”Det är ditt! Det är ditt!”. Färgerna omkring henne blev klarare och intensivare och det kändes som om hon smälte ihop med allt runt omkring.

Hon vaknade upp ur sin känsla av att Loie stod framför henne och skrek: ”Mamma, hjälp mej!

Jag måste kissa!”

sen Loie och jag var ute i skogen plockade blåbär, insett att allt jag gör påverkar allt omkring mig”.

Hon berättade om sin upplevelse och om den viskande rösten. ”Det är precis som om jag fått en gåva”, sa hon. ”Jag kan bestämma hur min och andras framtid ska bli, för att jag vill och kan!”

Jag kan göra skillnad ”Tänk, jag kan göra skillnad genom alla val jag gör!”

Peter kände sig berörd. Han

Skapa den värld jag vill ha

Varje val blev viktigt Dagarna gick och Ewa märkte att hon brydde sig mycket mer om vad och hur hon valde att göra och inte göra. Orden levde inom henne: ” Det är ditt”. Varje val blev så viktigt och så befriande.

Så en morgon när de satt vid frukostbordet tittade Peter på henne och sa: ”Ewa, vad är det med dig? Du bara försvinner ibland och det är som om du kliver in i en annan värld. Vad är det? Mår du bra? ” Då berättade hon. ”Jag har 4 KyrkLiv • Nr 2 2018

kom rösten igen: ”Allt är ditt!”.

Han la ner svamparna samtidigt som kom Loie springande. ”Pappa, pappa! Ska vi bada i stugan?”. ”Absolut”, svarade Peter. ”Jag ska bara tvätta bilen först.”

Då kom rösten igen: ”Allt är ditt”. Peter undrade vad det betydde, vad är ”allt”? Nu var det som om rösten kom från alla håll: ”Allt är ditt”. Peter tittade på tvättsvampen.

Så förstod han plötsligt, att Loie och han skulle få bada i skummet, efter alla biltvättar som är gjorda vid garageuppfarterna inne i stan... Detta skum skulle hamna i vattnet vid deras stuga.

nickade, men kände att han inte förstod vad hon menade!

Veckan rullade på. Äntligen lördag! Det var dags att åka till stugan och ha en go’ helg, men först tvätta bilen.

Hörde en viskning Peter backade ut bilen ur garaget och spolade av den, tog fram svamparna och då helt plötsligt hörde han viskningen: ”Allt är ditt!”.

Han skakade på huvudet, så

Det kändes som ett slag i magen – men sen kom rösten igen, mjukt och kärleksfullt: ”Allt är ditt”. Då bestämde sig Peter för, att om allt är mitt, då vill jag att Loie ska få ett bra arv – och då gör jag val som skapar den värld jag vill ha!

Det var som om det blev tyst inom honom, färgerna blev starkare och klarare. Några tårar rann på hans kinder. ”Nu kör vi”, tänkte han. ”Allt jag gör, påverkar allt omkring mig, så nu väljer jag! Nu skapar jag den värld jag vill leva i med min familj.”

You must be the change you wish to see in the world.

Mahatma Gandhi

Kenneth Gagnero

”Våra kyrkvaktmästare”

Jennie Johansson nyanställd i Tveta Jennie Johansson, 32 år, heter den nya kyrkvaktmästaren i Tveta från 1 januari i år. Hon har jobbat som sommarjobbare i By 20102012 och sedan säsongsarbetare på Värmlandsnäs 2013-2017.

Men nu är det alltså heltid som kyrkvaktmästare som gäller, vilket bl a innebär att hon arbetar 80 procent i Tveta och resterande 20 procent i By.

Nytt att lära Jennie har alltså bara arbetat med utomhusarbete tidigare och känner att hon har en del att lära när det gäller inomhusdelen.

– Som tur är har jag många kunniga och hjälpsamma kollegor att rådfråga, när det är något jag funderar över, säger hon.

I kyrkvaktmästartjänsten ingår ju också att hon får åka runt i pastoratet, framförallt vid söndagsgudstjänsterna, och då kan förstås rutinerna skilja sig lite från kyrka till kyrka.

Hon stortrivs med sitt arbete och framhåller gärna den goda andan bland sina arbetskamrater.

Utbildad florist Jennie är utbildad florist, vilket självfallet är en stor fördel i sammanhanget. Hon kan konsten att göra fina altarbuketter och andra blomsterarrangemang.

På fritiden ägnar hon stor del av tiden åt promenader och hon tar sig också gärna en cykeltur på någon eller några mil för att hålla sig i trim.

Text och foto: Anders Falk

Jennie Johansson rensar ogräs i grusgången på Tvetas kyrkogård.

Kilaveckan 2018

Måndag 2/7 Torpvandring Tisdag 3/7 Berättarkväll i Kvarnstugan kl 18.00 Onsdag 4/7 Kilanappet Fisketävling kl 17.00 och Skymningskonsert i Kyrkan Torsdag 5/7 Öppet hus Mor Annas stuga Fredag 6/7 Kyrkogårdsvandring med hågkomst av Kungens besök den 6/7 1918, Kl 16.00 Kubb- och Grillkväll i Kärrholmen kl 18.00 Lördag 7/7 Kilavallen kl 11.00 Söndag 8/7 Gudstjänst Mor Annas Stuga kl 11.00 För tider och platser. Se annons i Säffle-Tidningen KyrkLiv • Nr 2 2018 5

Vet du något om tapeten på Bärön?

Bärön ligger i Millesviks skärgård och tillhör Millesviks och Ölseruds kyrkor sedan flera hundra år tillbaka. Mellan åren 1694-1764 (kanske även tidigare), var ön årsvis utarrenderad till ”mulbete” som gav en del inkomst till kyrkan.

Dessutom tog man timmer där för reparation av kyrkan och klockstapeln m.m.

Dagens hus byggdes 1830 och har under åren renoverats i omgångar. Sedan år 2006 arrenderas Bärön av Luröskärgårdens Natur- och Kulturförening, som arbetar med att renovera byggnaderna på ön.

Finansieringen sker genom bidrag och ideellt arbete.

I stora rummet finns en speciell tapet som föreningen försökt få fram mer information om. Några som sett tapeten får tankar till Jerusalem, andra till Läckö slott. Någon har även sett samma tapet i ett

Kilas nyvalda församlingsråd

Här ses det nya församlingsrådet i Kila. Från vänster: Yvonne Take, Gösta Törnqvist, Börje Danielsson, Gunnar Imberg, Kajsa Brandt, Åke Broström, Anna-Stina Börjesson, John-Åke Johansson, Arne Berg, Barbro Högeryd och Morgan Jaresjö.

Foto: Patrik Rinaldo 6 KyrkLiv • Nr 2 2018

församlingshem i Östergötland.

Enligt Handtryckta Tapeter Lång­ holmen AB, som är ett företag med lång erfarenhet av tapeter, är det troligt att tapeten är från 1960-talet med tanke på torpets historia. Både papperets och tryckets material och kvalité tyder på det. Även mönstret ser ”nyritat” ut men utifrån gammal förlaga/influens. Företaget säger även att tapeten är en ovanlig och speciell tapet som man skall vara rädd om.

Men vem har ritat tapeten? Var kommer influenserna ifrån? Finns tapeten någon annanstans? Vem köpte in tapeten till Bärön, varifrån köptes den och när sattes den upp?

Frågor som fortfarande är obesvarade. Finns det någon som har mer information om tapeten får du gärna kontakta Henrik Ahlgren och berätta. henrik.ahlgren@svenskakyrkan.se

Spännande att få klappa ett lamm!

Babykul på fårutflykt

Torsdagen den 26 april gjorde Babykul med ledare en utflykt hem till två av deltagarna i gruppen. Vi fick hälsa på får med lamm, hade sångstund och fikade i solens sken. En fin dag och en härlig upplevelse för både stora och små.

Text och foto: Helena Fjellman

En sång- och fikastund i den sköna vårsolen fick avsluta den trevliga dagen.

Skapelsen har många ansikten Våren och sommaren är en tid då vi genom aktiviteter i trädgården och i naturen bygger upp vår kropp och själ. Det vi skapar under den ljusa årstiden är viktigt för att stärka oss inför den mörka årstidens prövningar.

Människan är skapad att leva i naturen så som det beskrivs i Para-

disberättelsen i Första Moseboken.

Låt oss därför tillbringa så mycket tid vi kan i naturen!

I Säffle kommun finns många platser som man kan betrakta som paradis. Ta en välbehövlig paus i vardagen genom att göra en utflykt till ditt favoritställe!

Text och foto: Stefan Sköld

En av artikelförfattarens favoritplatser är Duse udde, som med sin skiftande natur bjuder på olika naturupplevelser året runt.

CirkelDans

Helande Danser

Meditation i rörelse, gemenskap, närvaro, vila.

Hösten i Säffle kyrka

Onsdagar 18.30-20.00 12/9 - 26/9 - 10/10 - 24/10 - 7/11 - 21/11 - 5/12 Dansledare: Maja Åberg tel: 070-8530700

Barnbokstips från biblioteket

Naturlig inredning av Anna Örnberg Passar alla, stora som små.

Björkstammar, stubbar, sten , drivved och vanliga träpinnar kan användas på många sätt.

Att återanvända är en självklarhet. Ibland är materialet till och med gratis eftersom naturen bjuder på det.

Vi längtar ut i skogen, till fjällstugans sprakande brasa och till vardagsrummets trygga läsfåtölj. Material som trä, sten, linne, sisal, skinn, hampa, ull, grenar och stubbar dominerar.

Miljön är enkel och ombonad, färgerna jordnära och mättade.

Skapa ett soffbord av en stubbe, en lampfot av björkar eller klä stolsdynan med värmande fårskinnspäls.

Anna Örnberg, författare till en mängd framgångsrika inredningsböcker, är tillbaka med en ny bok med hundratals tips, idéer och projekt för att skapa ett hem i den naturliga, varma stilen.

Fotografen Tommy Durath har tagit de mycket vackra bilderna, som kanske är den allra största behållningen av boken.

KyrkLiv • Nr 2 2018 7

Oasen bjöd på härlig onsdagsblandning:

Eritriansk mat, kaffe och visor av modernare snitt och hälldes därefter ned i ett lerkrus, vatten fylldes på och lerkruset placerades på värmeplattan.

Nisse Nilsson tyckte att maten smakade bra, det var starkt men kunde ha varit starkare! Efter maten och när man runt borden blivit mätta bjöds nyrostat kaffe.

Detta var både annorlunda och väldigt gott. Att dricka färskt kaffe till doften av nyrostat kaffe gör att det gärna slinker ner två koppar menade Nisse.

Nebiat Berhe från Eritrea bjöd på kryddstark köttgryta och tunnbröd toppat med nyrostat kaffe.

Det var Nebiat Berhe från Eritrea som lagade mat vid KyrkLivs besök. Vanligtvis ser man henne hjälpa till i Oasen eller sitta med vid bordet när Stickgruppen har möte, men idag visade hon framfötterna i köket.

På menyn stod en kryddstark köttgryta, ”Zigni”, med yoghurt som värmts upp för att bli av med vasslen, popcorn och bröd, serverat på ett tunnbröd ”Njera” som också fungerade som bestick. Det hela inmundigades nämligen på eritreanskt vis, med fingrarna. I en bit tunnbröd fångar man upp 8 KyrkLiv • Nr 2 2018

köttbitar, sås och yoghurt och stoppar i munnen. Kryddstarkt men sagolikt gott.

Efter varmrätten serverades det kaffe. Nebiat Berhe satte sig vid det medhavda ”köket”, bestående av en liten hurts samt en låda med en värmeplatta på. I en liten välanvänd gryta rostades det kaffebönor så det nästan ut­löste brandlarmet pga all rökutveckling, det luktade nyrostat kaffe ända upp till pastorsexpeditionen.

Det rostade kaffet maldes sedan i en liten elektrisk kaffekvarn

Det var med god aptit som den för oss lite exotiska maten intogs.

Det nyrostade kaffet kokades i den här behållaren.

Café Oasen

Oasens personal Monica Fröling Jansson och Birgitta Andersson lät sig väl smaka av maten.

MusikCafé

Även en diakon kan bli hungrig!

Christer Freiholtz, Oasens drivande kraft, lät sig väl smaka av Nebiat Berhes mat.

Diakon

S. Kerstin Olsson

Kontakt via tel 0533-69 13 07 eller mail kerstin.s.olsson@ svenskakyrkan.se Besökstid tisdagar kl 10-12 eller efter överenskommelse.

Billerudsgatan 17, ingång baksidan.

Om du inte kan ta dig hit, kanske jag kan komma till dig.

Välkommen att ta kontakt.

Eftersom det var onsdag var det sedan MusikCafé på Oasen. Visklubbens Anders Falk hade ”Viser på varmlânske tongmåle dekta uttå Fredrek på Rannsätt” på programmet. Denne F A Dahlgren, pappa till sånglustspelet Värmlänningarna, skrev även många visor varav ”Å jänta å ja” kanske är den enda man hört förut. För övrigt är hans visor i det närmaste totalt okända. Möjligen med undantag för ”Bremsen” (Brom­sen, dvs spyflugan) i någon mån eftersom den har lite lokal anknytning då såväl Gösta krog, Åmål, Torpane som Tösse nämns i visan.

Andra titlar som fram­fördes var: ”Martensresa”, ”Saras funderinger”, ”Fästmansköpe”, ”Stina”, ”Solparasolle”, ”Nils Annersas vise”, ”Skräddern å skomakern”, ”Mäcklamente” och ”Farväll”.

Idel okända visor fram till nu! Ni som var där bär nu ansvaret att minnas dem.

Oasens träffar är öppna för alla och är inte riktad till någon sär­ skild målgrupp. Verksamheten är och ska vara mer som ett smör­ gåsbord där man kan och får vara med utifrån de egna behoven. Det finns en klar och tydlig ”kom och var med” runt hela Oasen verk­ samheten. Det ska vara som ett vardagsrum med låg tröskel och svängdörrar. Öppettider: Måndagar 09.00-13.00 med lunch 12.00-13.00 Onsdagar 09.00-13.00 med musikcafé 12.00-13.00 Torsdagar 09.00-13.00 med våffelcafé Fredagar 09.00-13.00 med räkmacka Varje gång inleds med kort andakt i kapellet kl 10.00 Text och foto: Anders Henningson

Affischen med Oasens öppettider.

Tänkvärt Anders Falk sjöng visor av F A Dahlgren.

Varje människa har en plats där hon är som bäst.

KyrkLiv • Nr 2 2018 9

Långseruds kyrka renoveras för 6 miljoner

Nu får änglarna ta semester Just nu undergår Långseruds kyrka en total inre renovering. Arbetet påbörjades strax efter påsk och beräknas vara klart till julottan den 25 december i år, då kyrkan kan återinvigas.

Det innebär att kyrkan nu är stängd och att alla gudstjänster får ske i församlingshemmet, bygdegården eller på andra platser.

Färgen på väggar och bänkar har flagnat under en längre tid, bänkarna har stått lösa och flyttats fram och tillbaka genom åren och underhållet har varit allmänt eftersatt. Därför görs en totalrenovering av alla målade ytor och övriga inventarier, som altaruppsats och änglastatyetter.

I arbetet sker också en tillgänglighetsanpassning och en energi­ eff­ektivisering.

Projektet har föregåtts av ett omfattande utredningsarbete med konservator, energiingenjör, antikvarie och byggnadsingenjör inblandade, vilket gett ett mycket gott underlag för det omfattande arbete.

Kostnaden för renoveringen har beräknats till ca 6 milj kr. Finansieringen sker med hjälp av statliga bidrag, s.k. kyrkoantikvarisk ersättning, kyrkobyggnadsbidrag från Svenska kyrkan samt pastoratets egen driftbudget Arbetet har visat sig vara intressant ur ett byggnadsingenjörsperspektiv varför SKIF, Svenska kyrkans ingenjörsförening, gjorde ett besök på plats 9 maj.

Katarina Bjerker/Anders Falk 10 KyrkLiv • Nr 2 2018

Nu kan änglarna i Långseruds kyrka ta en välbehövlig semester under tiden som kyrkan undergår en omfattande renovering. Foto: Kurt Bengtsson

Ky r k lig a k le n o de r Serien ”Kyrkliga klenoder” går mot sitt slut. Långserud blir sist ut i raden sedan alla övriga kyrkor i pastoratet har besökts.

Platsbrist gör dock att vi får vänta med presentationen till nr 3. Då kan den märkliga historien om den gamla, skadade kistan berättas.

Föredrag om potatisens historia i Bro församlingshem Den 12 april föreläste Åsa Rölin, känd potatisodlare och potatiskonsulent från Bodaholms Gård i Bro församlingshem. Hon inledde kvällen med potatisens historia som livsmedel.

Potatisens resa startade för 8 000 år sen i Sydamerika där inkaindianerna odlade den tåliga grödan högt upp i Anderna.

Historiker säger att hela inka­ kulturen grundande sitt välstånd på potatisen. Den närde hela befolkningen, som också tillverkade starkt öl av den. Potatisen gav makt och inkafolket tillbad en särskild potatisgud.

Till Europa kom potatisen först på 1600-talet med de spanska erövrarna. Från början uppskattades bara de vackra blommorna tills man insåg att knölarna var både goda och nyttiga.

Jonas Ahlströmer gjorde svens­ karna till potatisälskare på 1700-talet med inspiration från Frankrike.

Sedan följde mycket intressant årsresa för potatisen i nutid på Bodahoms Gård. Många frågor och svar ställdes och utbyttes under den trevliga kvällen. Åsa Rölin och Lars Björsell är tredje generationen potatisodlare på gården som ligger på Värmlandsnäs, tre mil söder om Säffle.

Text och foto: Eva Harstad

Åsa Rölin, Bodaholms Gård, höll ett mycket intressant föredrag om potatisens historia i Bro församlingshem.

Ordförandeskifte i Södra Värmlandsnäs

Det har skett ordförandeskifte i Södra Värmlandsnäs församling. Lars-Eric Johanneson har efter ett mångårigt arbete nu överlämnat ordförandeklubban till nya Lena Fredriksson. Foto: Jessica Fredriksson

Boktips från biblioteket

Nyttans växter av Kerstin Ljungqvist Nyttans växter kallas de växter som är eller har varit i männis­ kans tjänst: till mat och medicin, kläder och redskap, färg och kosmetika, kärleksmedel och ritualer.

I boken beskrivs över 1 300 växter och deras användning förr och nu, folktro, sägner och namnens betydelser. Boken är unik och omfattar i stort sett alla växter som har eller har haft användning i Norden.

Växterna är ordnade i bokstavsordning efter de svenska namnen. Bokstavsflikar i kanten gör det lätt att hitta den växt man söker. I en särskild del förklaras ord, namn och begrepp och i slutet finns en avdelning där växterna grupperas i olika användningsom­rå­den, t.ex. växter som hjälper mot huvudvärk eller illamående, växter man kan göra lim eller papper av eller växter som kan användas som sötningsmedel, sallad, kryddor eller te.

Kerstin Ljungqvist driver den välbesökta Örtagården i Dals Rostock. Hon arbetar även med illustration, måleri, grafisk formgivning, kalligrafi och sömnad. Boken har hon illustrerat och formgivit själv.

KyrkLiv • Nr 2 2018 11

Brännässlan – en vanlig och mångsidig medicinalväxt Recension av boken Hälsoväxter.

Skriven av Ludmila Thurzova m.fl. år 1977. Boken beskriver på ett överskådligt sätt 112 olika medicinalväxter. Växterna är tecknade i färg.

I boken beskrivs också 13 viktiga vegetabiliska ämnen och hur medicinalväxter används för invärtes och utvärtes bruk.

Det är viktigt med insamling av växterna vid rätt tidpunkt samt beredningssätt för maximal effekt. Det finns ett särskilt kapitel som avhandlar detta.

Hälsoväxter är ett bra uppslagsverk på 266 sidor för dem som är intresserade att få lite baskunskaper om örter. Informationen som ges i boken känns swisha valfritt belopp till 9001223

12 KyrkLiv • Nr 2 2018

fortfarande högsta grad aktuell trots att den är över 40 gammal.

Det finns många fantastiska växter. Jag har valt att ge en kort presentation av en av mina favoriter nämligen Brännässla.

Brännässla Latinsk namn: Urtica Dioica L. Beskrivning: Flerårig ört som tillhör brännässelfamiljen (Urticaceae) och förekommer allmänt på odlade platser, vid gödselhögar och i buskage. Örten finns i hela Nordeuropa men även i övriga Europa, Asien, Nordafrika och Nordamerika.

Blomningstiden är juni-september.

Användningsområde: En mångsidig medicinalväxt som anses stimulera bildning av röda blodkroppar. Örten är också välgörande för urinvägar och vanligt förekommande i tillskott för håret.

Mat och dryck: Det finns många recept på nässelsoppa och det går också att använda växten för tillagning av te.

Källor: Boken Hälsoväxter, Wikipedia samt egen kunskap om växten.

Stefan Sköld Auktoriserad Hälsorådgivare och 16 år som Lifehandlare.

Anette Westermark kommer tillbaka till Säffle i sommar.

En flyttfågel vänder tillbaka

Anette Westermark från den presbyterianska kyrkan i USA arbetade som präst i Säffle pastorat några veckor i september 2017. I som­mar kommer hon tillbaka och arbetar hos oss i en månad. Vi hop­ pas att så många som möjligt får träffa och bekanta sig med henne.

Anette kommer ursprungligen från Stockholm, men har bott i USA i många år och blivit prästvigd där. Vår förhoppning är hon ska komma hit ”på riktigt” fr o m advent och bli värmlänning tillsammans med sin familj.

Lena Skoting

Debattinlägg

Religion – ett offer för stamtänkande?

Vid årsskiftet varje år väljer ledar­ skribenter i ledande tidningar “år­ets ord”. Nu är det juni, så jag är sex månader sen med mitt val. Neil Young sjöng: “När jag var snabb, kom jag ändå alltid för sent.” Så vilket är mitt val till årets ord sex månader för sent? Gör dig redo, för här kommer det. ”Stamtänkande”.

Erik Helmersson beskriver i Dagens Nyheter stam­tänkande som en av mänsklighetens värsta farsoter., som delar upp oss i grupper och säger att min grupp är överlägsen din.

Se er omkring. Stamtänkandet är genomgripande. Det kan ses i fördomar som extrem na­tio­na­­­lism, antisemitism, sexism och rasism.

Religion är tyvärr inget undantag.

Religion och stamtänkande Ofta står dagens religioner i motsats till vad deras grundare avsåg.

Jesus fokuserade på de sjuka och de fattiga. Men idag har vissa kristna framgångar genom att ta av­ stånd ifrån homosexuella, klimatförändringar, immigranter och vetenskap.

Muhammad höjde på sin tid kvinnornas status. Idag an­ser en del muslimer att kvinnor måste ha en manlig förmyndare och för­or­ dar stympning av unga flickors könsorgan.

Buddha skulle förmodligen förskräckas av behandlingen av Rohingyer i Myanmar.

Martin Luther kan ses i detta sammanhang. Å ena sidan fanns den Luther som översatte Bibeln och reformerade den korrupta ka-

tolska kyrkan. Eller den Luther som utmanade de mäktiga. Eller den andlige ledaren Luther, vars idéer förändrat kyrkan för alltid.

Men det finns en mörkare sida av Luther. En Luther vi inte gillar.

En stamtänkande Martin Luther som hatade judar, turkar och papister. Skulle den svenska luthers­ ka kyrkan idag acceptera denna sida av Luther? Knappast.

Religionsgrundarna var djärva och karismatiska visio­närer som inspirerade med sina etiska och goda åsikter, men deras läror har ibland förändrats. De flesta religioner hävdar att deras traditioner högt värderar kärlek, medkänsla, för­låtelse och univer­sell fred.

Histo­rien har dock visat att religion ofta har mänskliga brister.

Positivt stamtänkande Stamtänkandet delar in oss i grupper som säger att min stam är bättre än din stam. Det kan kallas för negativt stamtänkande. Om medlemmarna av en religion anser sig vara moraliskt överlägsna kommer de troligtvis anse att människor av andra religioner är förlorade själar eller t.o.m. mindre värda och icke troende. Är det religionens budskap? Knappast.

Låt oss se tillbaka på Helmerssons beskrivning av stamtänkan­ de. Är stamtänkande alltid negativt? Eftersom människor är sociala varelser, är det kanske nödvändigt för oss att tillhöra till en stam?

Finns det någonting som kan kal­ las för positivt stam­tän­­kande? Var går i så fall gränsen mellan nega-

tivt och positivt stamtänkande?

Jesus och stamtänkandet Är religion ett offer för stam­tän­ kande? Positivt eller negativt? Jesus upptäckte detta problem för två årtusenden sedan. Fariséer hade hårda hjärtan och dömde andra med självrättfärdig glädje.

Som om inte det var nog, så såg de sig själva som rättfärdiga. Jesus förklarade i liknelsen om farisén och tullindrivaren: “Han (tull­in­ drivaren) gick hem igen rättfärdigad, i motsats till den andre (fari­ sén). Ty var och en som upp­höjer sig, han skall bli förödmjukad, men den som förödmjukar sig, han skall bli upp­höjd. (Lukas 18:14) Religionen är viktig i dagens värld, men den måste alltid visa sin bästa sida – positivt stamtänkande. Negativt stamtänkande måste motarbetas. Varje religion måste sträva efter alla människors lika värde, oavsett tro, hudfärg, kön, sexualitet och humor.

Religionen måste visa att alla människor har lika värde och att ingen får diskrimineras. Annars kommer mer och mer ondska att göras i religionens namn. Och fler och fler människor kommer att fråga vad religion är bra för.

Det finns en grundläggande etisk princip som återfinns inom många religioner samt filosofiska och etiska läror.

Kristendomen säger det så här: “Allt vad ni vill att människorna skall göra er, det skall ni också göra dem”.

(Matt 7:12) David Wold KyrkLiv • Nr 2 2018 13

TÄLT FÖR NOMADER

BUDANTAL

TID FÖR LEK OCH BAD

ALBA

TUNNA BOR KAN DET LIGGA NÅGOT I GLÖD LÄRJUNGE KÖKSMÅTT

ELSAS DRÖM

KYRKA PÅ GOTLAND

VISA AKTNING TILLBRINGARE

FÖR DE ALLRA BÄSTA

VAR JU SALOMO

PÄRT HAR SINA SKÅLAR

BITTIDA

HINDRAT

BERÖM

ÄNDSTATIONEN

GRUVGÅNG

SOUVE- FLICKAN I ÄNGNIREN LASTAD

LANDET ÖVERTAGNA KUNDE VALA

PASSERAR ROTTERDAM GUSTAFSSON RÖNN- SERIELUND FIGUR

ENSE

LE BELÅTET MAMMA I MUSIKAL KOMMER FRAM TILL

URGAMMALT

REGLERAD MATORDNING

DEN KAN PLATSEN GAGNA ÄR FRID- KRYSSLÖSARE FULL

NJUGGT

SAKNAR GUDSTRO

TAL I TAL

HÖGRE PARTI

GNÄLL SUMPA

DÄRFÖR PIANISSIMO

TAR DET I UPPFÖRSBACKEN STYR

LYSER GUL I ÅKERN

GARFUNKEL

P S A L M EN ”Ge oss din blick för dolda möjligheter.

Ge fantasi att aaaaa aaa aaaaa , Gud, i din tjänst för fred och bröd åt alla.

Gud gör oss kloka!”

TAS UPP I DOM YTOR

SPRÄNGÄMNE

BOK F1802

Lös korsordet och skicka/lämna in lösningen/hela korsordet, till Pastorsexpeditionen, Box 97, 661 22 SÄFFLE. Lösningen skall vara oss tillhanda senast fredag 29 juni 2018. Vinaren får ett fint bokpris.

Namn................................................................................................................................... Tel ...........................................................

Adress .......................................................................................................Postadress

14 KyrkLiv • Nr 2 2018

Water Concert i Bro för sjunde året

Ruins med sångaren Niklas Johansson framförde bl a ett par nyskrivna låtar.

Värmlandsbro Water Concert har etablerat sig som något av en tradition och genomfördes nu för sjunde året i Bro kyrka den 8 april.

Bakom konserten ligger eld­ själen Eva Harstad. Hon samlar lokala artister från kommunen, som alla ställer upp ideellt, och ANGER VALMÖJLIGHET

E S

HAR BOK I GT

B I L L F E K Ö R R T Ä R R R O A L E M A N A D R R E L Å T S E T A V A G E T R

TOG KANSKE EN LADA FICK JAKOB FÖRST LOV

SÅNGGRUPP SOM RATTAR KAN SÅR

ROMAN LÄTT BOAV SEL- MULLSTYG MA LAGERLÖF SVAVEL

J J A L F

EN AV NOAS SÖNER

HAMBE

SVENSK PRINSESSA

S E F I R

OBETYDLIG STRÖMBRYTARE

R E L Ä

F K U S A T N I A N L S A SNIPA ZORAN MILANOVIC

ZOLAROMAN HÖDER

P SA L MEN ”Min aaaaaaaa aaaaa , jag vet att han lever, fast världen har sagt han är död.

Och inget kan skilja mitt hjärta från honom ej änglar, demoner och nöd.”

KORAS

U VÄRDSHUS

B

OFELIA

STOD PÅ PUMPEN

F Å G E L

BEGRÄNSAR

PJÄS

DAMMDJUR

HAR INGET BRÖD ATT BRY SOM LE- SIG OM VEBRÖD

ÖRNGOTT

J Ä M K A

SYNAGOGFÖREKROKUSTÅNDARE SOM SAR OCH MARKUS OCH LUKAS BLÅBERÄTTAR OM SIPPOR

T J U E A R I E R O R O L E S S H A A T G R A P AMA V A I R K S I E R N R I E AMS

VINDBEROENDE INSTRUMENT

TOALETT

DUMPAT

HENNES MAJESTÄT PARBILDARE HAR INGET EMOT SKÄMT

SPIRA

KORT FÖR EN MÅNAD

UNDERRÄTTA

PEKINGBO

AVSLUTAR JANUARI KYSS PÅ RYSS

V Å R B L O M M O R

GÖR TRÄD OM VÅREN

S A V A R BOK F1801

Lösning och vinnare av förra korsordet

Rätt lösning skickades in av Ingeborg Stenlund, Ingrirud, Sörstuga.

Grattis! Ett bokpris väntar på pastorsexpeditionen.

behållningen, som bygger på en frivillig kollekt, går till Svenska kyrkans internationella arbete – något vattenprojekt i Afrika. Konserten inbringade hela 6 000 kr.

Omkring 125 personer kom till

Henrik Sätterman gjorde starkt ifrån sig. I bakgrunden ses Alf Olsson och Therese Hugosson – två av övriga medverkande.

konserten och fick lyssna till massor av fin musik med Ruins, Per Nilsson,The­rese Hugosson, Alf Olsson, Malin Axelsson, Nils Lundström och Henrik Sätterman.

Text: Anders Falk Foto: Gunnar Bäckström

Mässa med kompositören som solist

Det hör sannerligen inte till vanligheterna att man får lyssna till en mässa där även kompositören finns på plats och till och med framträder som solist. Men det skedde när Oratoriekören fram­ förde Steve Dob­ro­gosz’ ”Mass” från 1992 i By kyrka den 15 april. Då satt Steve Dobrogosz vid flygeln när den vackra sången flödade ut i den i det närmaste helt fullsatta kyrkan.

En ny högtidsstund Magnus Ericsson och Fredrik Hedberg, violin, med Oratoriekören! och kompositören Steve Dobrogosz, piano, med Text och foto: Anders Falk Oratoriekören i bakgrunden.

KyrkLiv • Nr 2 2018 15

Svenska kyrkan har fått ny handbok

Vår förre biskop Esbjörn Hagberg har lett arbetet med att ta fram den nya handboken och visar här upp den nya och den gamla.

Ett 25-tal präster från Västra Värm­lands kontrakt var samlade i Gillberga församlingshem den 18 april för en genomgång av Svenska kyr-

kans nya handbok, som nu gäller från den 20 maj 2018. Karlstad stifts förre biskop Esbjörn Hagberg har lett det arbetet med att ta fram

handboken och han fanns nu på plats för en genomlysning av några viktiga delar av det omfattande materialet.

Innebär den nya handboken en revolution? Nej, knappast, snarare ett förtydligande i vissa avseenden och en fördjupning i andra.

– Man skulle kunna beteckna handboken som en verktygslåda, ett hjälpmedel för församlingarna i gudstjänstlivet, som ju är kärnan i Svenska kyrkans verksamhet, betonade Esbjörn Hagberg.

Men handboken är inte en detaljstyrd gudstjänstordning, utan uppmanar snarare till delaktighet och ett skapande tillsammans mellan präst och församling. Framför­ allt betonas de ungas medverkan och inflytande.

Den nya handboken är även avsedd att skapa enhetlighet. Man ska känna igen sig i en gudstjänst eller högmässa varhelst man besöker en kyrka i vårt avlånga land.

– Det väl också dags att vi alltid ersätter ”Fader vår” med ”Vår Fader”. En bön med ett igenkännande och inkluderande språk, just det vi syftar med den nya handboken.

Text och foto: Anders Falk

Esbjörn Hagberg berättade om arbetet bakom den nya handboken för ett stort antal präster i Västra Värmlands kontrakt.