bladderbar-nr-2-2021

SAMVERKAN

Magasin om blåljusverksamheter och specialfordon Nummer 2 2021 Årgång 20

CISAs Digitala konferens

mobilt ultraljud hos ambulanssjukvården

räddningstjänst samarbetar med väktare

från student till docent

trafiksäkerhet och säker arbetsmiljö

nytt ambulansflygplan har landat i umeå

Livräddande ekipage ambulerande blodcentral

Hur mycket är ett liv värt?

Vi vet... ...och har erfarenhet av hur ambulanspersonal vill arbeta, vilka förutsättningar som behövs för bra arbetsmiljö och vad framtida hjälpmedel och arbetsrutiner kan komma behöva.

Vi vet också hur den kombinationen finansieras.

Se en beräkning på www.ambulansproduktion.se/ekonomi

Följ oss i sociala medier:

Ambulansproduktion Sandviken

innehåll

22 försvunna personer

8 mobilt ultraljud

34 special fordon

10

64

viktig samverkan

kompetensstegar

6 blåljuslarm

24 nytt svenskt ambulansflygplan

Blandat

Landade nyligen i Umeå

8 Framtiden för mobilt ultraljud är här Värdefullt komplement

10 väktare och hemtjänstpersonal rycker ut Samarbete med räddningstjänsten

14 emily sadlar om till polis Är säker på att spårbytet är helt rätt

16 GD och chef för kustbevakningen Intervju med Therese Mattsson

18 sjö- och flygräddningstjänst Många insatser under sommaren

20 Drönare levererade hjärtstartare Unikt pilotprojekt

22 ökad kunskap i samverkansprojekt Om försvunna personer med demens www.s112.se

26 forskningssamverkan med washington Om etisk god vård av äldre

28 trafiksäkerhet och säker arbetsmiljö Befogade frågeställningar att lyfta

30 räddningsvärnet på fårö Intervju med Mikaela Du Rietz

34 livräddande ekipage Ambulerande blodcentral

38 ”I huvudet på en gammal blåljuschef” 10 frågor till Jörgen Tagesson

41 marknadsnyheter Två värdefulla hjälpmedel

46 Simuleringsstudie Ökad kunskap om andnöd

48 att vårdas på Covid-IVA Egen berättelse

52 ambjörn - en sann psykolog Nallebjörnen en lyckad satsning

54 kollegor i nöd och lust Ett äkta par

60 från student till docent Akademisk karriärutveckling

62 vd vid sos alarm Intervju med Maria Khorsand

64 Att arbeta med kompetensstegar I samband med operation

42 ny utbildning i östergötland Utbildning till ambulanssjuksköterska samverkan 112 nr 2 2021

3

ledare

min stora och välförtjänta uppskattning ÅRETS SISTA LEDARE vill jag tillägna tidningens

Tidningens skribenter har bidragit med

annonsörer och skribenter. Det är tack vare er medverkan som Samverkan 112 har kommit ut med två nummer under året. En tidning under våren och en under hösten. Du läser just nu i höstnumret.

högkvalitativt innehåll i form av intressanta och lättförståeliga artiklar och texter.

Redaktionens målsättning är alltid, att spegla olika blåljusverksamheter från söder till norr. STORT tack för årets medverkan!

Tidningens annonsörer har bidragit med intäkter för att täcka produktions- och portokostnader. Digitalisering och publicering av artiklar och nyheter på olika medieplattformar har medfört svårigheter och tuff konkurrens för papperstidningar. Över tid har läsandet på nätet intagit en allt starkare position med avseende på bland annat intäktsbringande annonsering.

Vi ser fram mot ett återseende nästa år.

STORT tack för årets medverkan!

Utgivare: Tidningen Samverkan 112 ges ut av förlaget On Road Communications AB Förlaget är privatägt och står ägar- och åsiktsmässigt helt oberoende i förhållande till företag, organisationer och politiska partier Utgivningsbevis: 24 224 ISSN: 1650-7487 Postadress: Nyckelpigevägen 2 374 51 ASARUM

E-post: red@s112.se Redaktörsråd: Bengt Fridlund, Anders Svensson, Carina Elmqvist, Anders Bremer, Henrik Andersson, Peter Thore, Catharina Frank, Mats Holmberg, Ingrid Gustafsson och Sven Åsheden

4

samverkan 112 nr 2 2021

Tack till alla er som läser Samverkan 112

Tillsammans står ni för ovärderlig posivitet, vänliga ord och ett stort engagemang.

Häng med oss även nästa år.

Slutligen vill jag påminna om årets digitala CISA-konferens som hålls vid Linnéuniversitetet i Växjö den 21-22 oktober.

Precis som föregående år är konferensen helt kostnadsfri!

Trevlig läsning!

Sven Åsheden Chefredaktör och ansvarig utgivare sven@s112.se

Chefredaktör och ansvarig utgivare: Sven Åsheden, 070 - 603 40 53

Produktion: On Road Communications AB

Layout och formgivning: Sven Åsheden

Annonser: annons@s112.se

Tryck: Mixiprint AB, Olofström

Prenumeration: www.s112.se/prenumerera/butik

Övriga medarbetare i detta nummer: Kristina Axelsson, Eva Barkestad, Anders Bremer, Bengt Fridlund, Lina Färm, Ingrid Gustafsson, Mats Holmberg, Lena Karlsson, Hasse Köster, Janet Mattson, Fredrik Mårtensson och Susanna Ågren.

Foto omslag framsida: Hasse Köster

Tipsa oss...

Tipsare skyddas alltid av källskyddet och är garanterad full anonymitet Hemsida: www.s112.se Åsikter: För åsikter som framförs i artiklar svarar intervjuade personer och textförfattaren

www.s112.se

PENSI PROUDLY PRESENT

TILLVERKARE AV ERGOMY TOTAL: FRESTEMS OY

Bårsläde Ergomy Alltid rätt lasthöjd Sidoförflyttning Let heavy be light Inga lyft Nordiskt klimat Inga lyft Djupledsförflyttning Pensi Arbetsmiljö Lätt bår Livskvalitet Patientförflyttning Finland Kvalitet Trygghet Attraktiv Enkelt Bårsläde Ergomy Alltid rätt lasthöjd Sidoförflyttning Let heavy be light Nordiskt klimat Inga lyft Djupledsförflyttning Pensi Arbetsmiljö Lätt bår Livskvalitet Patientförflyttning Finland Kvalitet Trygghet Attraktiv Enkelt Bårsläde Ergomy Alltid rätt lasthöjd Arbetsmiljö Sidoförflyttning Let heavy be light Nordiskt klimat Inga lyft Djupledsförflyttning Pensi Arbetsmiljö Sverige Lätt bår Livskvalitet Patientförflyttning Finland Kvalitet Trygghet Attraktiv Enkelt Bårsläde Ergomy Alltid rätt lasthöjd Let heavy be light

ÅF Sverige: Mago Scandinavia AB, 0500-48 49 74 www.pensi.se

blåljuslarm / Blandat

​Kustbevakningen toppar den årliga anseendemätningen

Sjöräddningssällskapet

Kustbevakningen

AKTUELLT. Varje år mäter Kantar Sifo anseendet för en rad svenska myndigheter.

Årets mätning visar att Kustbevakningens anseende ökar och att myndigheten placerar sig i topp, väl över genomsnittet för svenska myndigheter. Mätningen består av frågor till 13 606 slumpmässigt utvalda personer om deras förtroende för ett antal statliga myndigheter.

Anseendeindex baseras på: • Övergripande värdering • Personligt intryck • Lita på • Kvalitet, tjänster, produkter • Framgång Kustbevakningen har hamnat i toppen som en av de mest ansedda myndigheterna i Kantar Sifos mätningar de senaste tre åren. Kustbevakningen

F​ ortsatt intensivt för landets frivilliga sjöräddare

har starka värden på samtliga områden.

– Förtroende och tillit är något som kräver ett ständigt arbete för att kunna upprätthålla. För att kunna göra det behöver vi bli fler, säger Anders Kjaersgaard ställföreträdande generaldirektör – Jag är särskilt stolt över att vi har kunnat leverera mot både regeringens och allmänhetens förväntningar trots det särskilda läget som pandemin har medfört i kombination med ett ansträngt personalläge i stort. Vi behöver bli fler de kommande åren annars riskerar vi att se negativa konsekvenser i form av minskad miljöberedskap och lägre närvaro till sjöss, säger Anders Kjaersgaard. ■ Källa: Kantar Sifo

AKTUELLT. Sjöräddningssällskapet gjorde lika många räddningsinsatser som rekordåret 2020. Sjuktransporter ökar.

– Antalet uppdrag ökade kraftigt förra sommaren, och årets säsong har sett nästan identisk ut. Förklaringen är att fler människor i storstadsregionerna äger eller hyr båt, säger Adam Goll Rasmussen, Räddningstjänstansvarig på Sjöräddningssällskapet.

En kategori utryckningar har dock ökat, och det är sjuktransporter. Det är uppdrag där Sjöräddningssällskapet tillsammans med ambulanssjukvården hjälper sjuka eller skadade patienter att snabbt få vård.

Antalet sjuktransporter uppgick under perioden till 558 (499). De stationer som genomförde flest sjuktransporter var

Möja, Visingsö och Dalarö.

– Att antalet sjuktransportuppdrag fortsätter öka från en redan hög nivå, är sannolikt en följd av att fler människor vistas i våra skärgårdar, kommenterar Adam Goll Rasmussen.

Räddningstjänstuppdragen, där det är akut fara för liv och där Sjöräddningssällskapets resurser ställs till samhällets förfogande var 1 029 (1 025), med drunkningstillbud som den vanligaste orsaken till larm (141).

Orsaken till många utryckningar är maskin/propellerhaveri (2 645), bränslestopp/ starthjälp vid dött batteri (487) och grundstötning (414). Mest att göra hade landets sjöräddare den 24 juli 2021, då nåddes Sjöräddningssällskapet av 174 larm.■ Källa:Sjöräddningssällskapet

Årets ranking: Kantar Sifos Anseendeindex myndigheter 2020

Illustration: Kantar Sifo

6

samverkan 112 nr 2 2021

www.s112.se

DEn mystiska orange skylten och biologisk mångfald

​medarbetare som fått nya tjänster PÅ SOS ALARM

Sven Åsheden

Verksamhetchef Räddning/Kommun

Marknadschef

AKTUELLT. Med en nästan ilsket varnande kulör syns skyltarna tydligt längst med vägar runtom i västra Blekinge. Även utmed Europaväg E22.

Men vad betyder skylten?

Det är Trafikverket som håller i skyltningen längst med sina vägar och det är de som ansvarar för skyltningen.

Skyltningen ska varna maskinister som utför fältklippning av dikeskanter att här finns invasiva växtarter. Därmed

ska den ytan inte klippas alls, för att undvika att sprida de oönskade invasiva växtarterna vidare. Det är framförallt parkslide det gäller.

Problemet med invasiva växtarter, och parkslide i synnerhet, har ökat i omfattning. Nu uppmanas alla som upptäcker invasiva växtarter att anmäla det direkt till SLU:s artdatabas (Sveriges Lantbruksuniversitet) för registrering ■

Stiftare: ■ Ferno Norden AB ■ Mago Scandinavia AB ■ Samverkan 112 ■ Standby ■ Trentec Medical ■ Samarbetspart - Linnéuniversitetet

Växjö Kalmar

Stiftelsenummer: 1028555 Organisationsnummer: 802480-5726

www.s112.se

Källa: Blekinge Läns Tidning

AKTUELLT. Lena Hansson har

AKTUELLT. Klaus Heinsvig har

arbetat med marknads- och kommunikationsfrågor inom SOS Alarm sedan 2011. Hon har dessförinnan mer än 20 år i säkerhetsbranschen på liknande roller.

Lena kommer tillsammans med Andreas Norrby och en Marketing Automation specialist att utgöra den nya marknadsavdelningen. Fokus är att arbeta med omvärldsbevakning, marknadsstrategi, marknadsplan, marknadsföring, erbjudandeutveckling och leadsgenerering.

- Det känns oerhört inspirerande att få möjlighet att bygga upp olika kompetenser inom avdelningen. Vi behöver olika typer av förutsättningar för att lyckas med våra ambitioner om en lönsam affärstillväxt där ett breddat marknadsarbete är en pusselbit i det stora hela, säger Lena. ■ Källa: SOS Alarm

haft de flesta roller som finns inom Räddningstjänsten sedan 1986. Klaus kom till SOS Alarm för 2,5 år sedan.

Klaus kommer nu att stärka och än mer fokuserat att följa utveckling inom Räddningstjänsten. Det handlar bl a om att se över forum där Räddningstjänsten kan möta oss och att påverka utvecklingen av tjänster och produktionssätt. Arbetet kommer även att fokusera på att tillgodose kommunerna med de krav och önskemål som finns på en effektiv larmcentralstjänst.

– Jag kan se att rollen har saknats såväl internt som av våra kunder. Jag hoppas kunna bidra med ett brett perspektiv och större förståelse kring det kommunala ansvarsområdet, säger Klaus. ■ Källa: SOS Alarm Foto: SOS Alarm

Vårt uppdrag är att med insamlade medel ekonomiskt stödja personal inom ”blåljuslarm” som drabbats av arbetsrelaterad ohälsa, stimulera och belöna utbildning och forskning inom ämnet god arbetsmiljö. Bedriva hjälpverksamhet till behövande för att öka deras livskvalitet.

Stödja föredömligt entreprenörskap – för bättre arbetsmiljö. Lämna bidrag såväl på Skänk gärna en gåva till eget initiativ som efter ansökan enligt de Bankkonto: 5619 10 150 89 (SEB) regler som styrelsen fastställer.

Bankgiro: 5280-9126 Swish: 123 049 49 06

https://blåljusstiftelsen.se samverkan 112 nr 2 2021

7

ambulanssjukvård / Ultraljud

Sven Åsheden

Från vänster Andreas Axelsson och Per Nyström

Framtiden för mobilt ultraljud är här – ETT värdefullt KOMPLEMENT inom ambulanssjukvården Den medicinsktekniska utvecklingen går snabbt framåt vilket öppnar nya möjligheter för diagnostik och behandling.

Ambulanssjukvården vid Skaraborgs sjukhus blev 2020 först i Sverige med ultraljud i sina sjuksköterskebemannade bedömningsbilar. Prehospital ultraljudsutrustning finns i stor utsträckning i bland annat USA, Australien och Storbritannien.

Nu vill Per Nyström, Johan Dahlgren och Andreas Axelsson sprida konceptet i Sverige.

TEXT: SVEN ÅSHEDEN / sven@s112.se

S

amverkan 112 träffar ambulanssjuksköterskorna Per Nyström och Andreas Axelsson på ambulansstationen i Skövde. Vi vill veta mer om PAULUS-projektet - Prehospital Ambulanssjuksköterskeledd Ultraljudsundersökning.

Metoden har historiskt varit både skrymmande och kostsam. Dagens ultraljudssystem är utformat för att vara lättanvänt, bärbart och batteridrivet till priset av cirka 20 000 SEK. Till projektet har fem ultraljudsapparater köpts in till ambulansverksamhetens bedömningsbilar i Skaraborg.

Bakgrund För 6 år sedan åkte Per Nyström med 8

samverkan 112 nr 2 2021

VGRs ambulanshelikopter som använder ultraljud. Undersökningsmetoden och tekniken kändes bra och då kom tanken.

Ultraljudsmetoden borde fungera utmärkt även inom markburen ambulanssjukvård. Tillsammans med kollegan Johan Dahlgren startade han ultraljudsprojektet. Projektet fick ekonomiskt stöd från Innovationsfonden VGR. Hösten 2020 utbildades 15 ambulanssjuksköterskor vid Skaraborgs Sjukhus i undersökningsmetoden. Sjukhuset är en del av Västra Götalandsregionen, och har verksamhet i Falköping, Lidköping, Mariestad och Skövde.

Under våren 2021 involverades även

ambulanssjukvården i Göteborg. Personal vid Angeredstationen fick liknande utbildning som i Skaraborg. En utbildning som består av två delar. ► Två praktiska utbildningsdagar ► Interaktiv webbutbildning, som är certifierad enligt internationella mått.

Fördelar med ultraljudsmetoden Per Nyström möter upp på sin lediga dag och Andreas Axelsson, en av projektdeltagarna, bemannar denna dag bedömningsbilen.

Per och Andreas berättar: – Vår ultraljudsmetod har ett mycket bra och fördjupat stöd från vår ambulanswww.s112.se

Sven Åsheden

Sven Åsheden

Själva utrustningen: Ultraljudssond som kan anslutas till surfplatta eller mobiltelefon och installerad applikation (app) på vald enhet. överläkare. Värdefullt och viktigt.

– Vi har inte som ändamål att ställa en diagnos. Vårt mål är att underlätta senare undersökningar och vård.

– Bröstsmärtor och andningsproblem är vanliga ambulansuppdrag. Att prehospitalt bedöma grundproblemet till patientens ohälsa är inte alltid helt enkelt.

– Patientens berättelse, vitalparametrar och att lyssna med stetoskop är en professionell metod att komma fram till en adekvat behandlingsinriktning. Men stetoskopet är ett ganska trubbigt bedömningsverktyg vid andningsbesvär.

– Ett vanligt exempel är andningsbesvär. Är orsaken hjärtsvikt eller obstruktivitet?

– Ibland behandlas denna patientkategori både mot hjärtsvikt och kronisk lungsjukdom. Något som faktiskt kan leda till att patientens tillstånd försämras.

– Ett typiskt symptom för hjärtsvikt är andningsproblem och anfåddhet. Som en konsekvens kan vätska samlas i lungorna.

– Med ultraljudets hjälp kan vi direkt se vätska i lungorna och därmed ge en mer riktad behandling redan på hämtplatsen. flera användningsområden – Vi ser lungundersökning med hjälp av ultraljud som ett "första alternativ". Men ultraljud kan användas även vid större trauman, vilket är väl beprövat internationellt. EFAST är en ultraljudsundersökning av buk och thorax som är användbar för att prehospitalt styra behandlingen av svårt skadade traumapatienter. www.s112.se

– Vid screening har jag till exempel upptäckt både skada på kroppspulsådern och fri vätska i buken berättar Per. – Det finns patienter som är mycket svårstuckna. Då kan ultraljudutrustningen vara till god hjälp vid nålsättning.

– Utvecklingen i Skaraborg med ett ökat och gott samarbete mellan ambulanssjukvård, primärvård, hemsjukvård och äldreboenden - där vi ofta möter multisjuka patienter - har resulterat i att dessa patienter får en bättre undersökning och behandling på plats och slipper ett sjukhusbesök.

– Efter vårt besök etablerar vi omgående en kontakt med sjukhusets närsjukvårdsteam som administrerar patientuppföljning och eventuellt vidare vårdinsatser.

Tekniken en utmaning – Vi ser stora utmaningar vad gäller tekniken runt själva bildtolkningen.

– Vår förhoppning är att vid behov få hjälp med bildtolkning av läkare/radiolog via länk. Idag tillåter inte regionens ITsäkerhet detta trots att funktionen finns i utrustningen. Hjälp med bildtolkning är därmed tills vidare inte möjlig. vill sprida metoden vidare Per Nyström, Johan Dahlgren och Andreas Axelsson vill nu att metoden och kunskapen om prehospitalt ultraljud, – anpassad för ambulanssjukvård – sprids över hela Sverige. ■ Kontaktuppgifter: per.nystrom@vgregion.se johan.dahlgren@vgregion.se

Privat

Projektansvariga ambulanssjuksköterskorna Per Nyström och Johan Dahlgren visar en bildtolkning vid undersökning av lungor. samverkan 112 nr 2 2021

9

räddningstjänst / Utvecklingskoncept

väktare och hemtjänstpersonal rycker ut på bränder – samarbetar med räddningstjänsten

Fredrik Mårtensson

Samverkan med andra krafter i samhället blir allt viktigare för Gästrike räddningstjänst, som tar stöd av både väktare och ”välfärdsarbetare” för att minska risken för brand.

TEXT: Fredrik Mårtensson / fr.martensson@gmail.com

V

i är mycket nöjda med hur samarbetet fungerar men det finns också stora utvecklingsmöjligheter, säger Håkan Andersson, som är beredskaps- och utvecklingssamordnare på Gästrike räddningstjänst i Gävle.

10

samverkan 112 nr 2 2021

Från utsidan andas ”brandstationsborgen” i centrala Gävle tradition.

Byggnaden var dåtidens stjärnarkitekt Ferdinand Bobergs första stora projekt utanför Stockholm, inflyttningsklart 1891 och enligt Gävle kommun den äldsta

brandstationen i Sverige som är i drift och enbart används för det ändamålet.

Men innanför den mäktiga tegelfasaden är framtidspaning en allt viktigare del av verksamheten.

– Verksamhetsutveckling ingår i min www.s112.se

Fortfarande håller den ställningen, Gävles anrika brandstation som är inne på sitt tredje sekel. Ferdinand Bobergs ”borg” i jugendstil har använts sedan 1891.

Fredrik Mårtensson

tjänst och då handlar det om att titta framåt med olika perspektiv – 5-, 10-, 15-åriga perspektiv för att se vilka nya behov som kan uppstå och hur vi som räddningsorganisation behöver anpassa oss för att skapa ett mervärde säger Håkan Andersson.

Och vad ser du?

– En faktor som länge har varit tydlig är att betydligt fler äldre bor kvar hemma och risken för olyckor ökar. Det är bakgrunden till det samarbete som vi nu bygger upp med Välfärd Gävle som en del av Gävle kommun. En annan lösning är de väktare som kommunen upphandlat för att jobba i delar av Gävle och där vi kan få nytta av deras närvaro.

För båda delarna har Gästrike räddningstjänst numera avtal där personalen efter utbildning i brandförebyggande kunskap och med viss utrustning kan agera vid brand. ”Händer och ögon” som kan göra skillnad utifrån de begränsningar som gäller för räddningstjänsten.

-I 99 procent av fallen är vi aldrig först på plats och där finns det mycket att www.s112.se

Håkan Anderssons framtidsspaning resulterar i nya samverkansformer i Gävle.

Fredrik Mårtensson

vinna på att använda de resurser som kommunen har i övrigt. Självfallet ska det bygga på att personalen känner en trygghet för det man gör och där tycker jag att vi har en bra modell för hur det ska fungera, säger Håkan Andersson.

Både väktare och hemtjänstpersonal inom kommunens nattpatrull har tillgång till handbrandsläckare, brandfilt och släckgranater för att kunna agera i ett tidigt skede vid brand.

Håkan Andersson lyfter också fram de förebyggande delarna där hemtjänsten arbetar med en checklista för att identifiera brandrisk i brukarens hemmiljö och

där väktarna har kunskap för att vara vaksam kring potentiella brandrisker. kommunicerar via RAKEL Väktarna kommunicerar med inre befäl på Gästrike räddningstjänst via RAKEL och sammantaget har samarbetsmodellen visat sig fungera väl och även fått lovord av Gävle kommuns politiska ledning.

Väktarna jobbar förutom i centrum även i bostadsområdena Sätra och Andersberg. Det är personal från Avarn utifrån kommunens avtal med företag som började gälla förra hösten.

►

samverkan 112 nr 2 2021

11

räddningstjänst / Utvecklingskoncept

► I ett flertal tillfällen har väktarinsatser identifierat brandfarliga objekt som kunnat plockas i bort tid och vid minst ett tillfälle har man förhindrat att en bilbrand spreds till fler bilar.

Håkan Andersson betonar att ”handslag” om nya arbetssätt bara är en del av arbetet. Sedan gäller det att vårda och utveckla det förtroende och samarbete som byggs upp.

– Vi är fullt medvetna om att det är en omställning för personalen i hemtjänsten att jobba med de här frågorna men vi tycker att de verkligen tagit till sig detta på ett bra sätt. Vi finns också med på deras arbetsplatsträffar för att kunna stämma av frågor som finns för att ständigt utveckla samarbetet.

– Med väktarna har vi avstämning varannan vecka. Problemet där är att vi inte kan vara säkra på ett långsiktigt samarbete med samma företag. Det är ju verksamhet som upphandlas och där kommunen kan få en ny avtalspart. Men så är förutsättningarna.

Fredrik Mårtensson

Släckgranaterna har tett sig en aning skrämmande att använda för hemtjänstpersonalen. Men Gävle som största medlemskommun, har lagt mycket arbete på att bygga förtroende och kunskap i samverkan med kommunens välfärdsförvaltning

Märker du någon tveksamhet från den egna organisationen?

– Nej, det kan jag inte säga. Jag upplever att det finns en enighet om att andra också kan göra nytta genom att identifiera risker och att agera tidigt i händelse av brand. Sätter man Greta, 80 år, i centrum så är det givet att vi behöver samarbeta mer. Det hotar inte oss utan stärker samhällets förmåga att genomföra effektiva insatser. Räddningstjänstens spetskunskap kommer alltid att behövas. Inte minst när samhällets komplexitet ökar. finns fler exempel på nya lösningar Samarbetet har också lett till positiv respons från kommunens försäkringsbolag SKFAB – där kommunen själv är delägare – som sponsrar med släckutrustning och allmännyttiga Gavlegårdarna, som ser väktare som en dellösning för trygghet i stökiga bostadsområden.

I nästa steg kan det handla om att involvera fler delar av välfärdsförvaltningen i Gävle i arbetet och samtidigt införa motsvarande arbetssätt i Gästrike räddningstjänsts övriga medlemskommuner. Intresse finns exempelvis i Sandviken och Ockelbo.

– Jag tror också att vi kommer att få se fler exempel på nya lösningar med civila insatspersoner med olika inriktningar som SMS-livräddning och Missing people, säger Håkan Andersson. ■ 12

samverkan 112 nr 2 2021

Nordanstig

Ljusdal

Hudiksvall

Ovanåker Bollnäs Söderhamn

Gästrike räddningstjänst finns som kommunalförbund sedan 1994 med ansvar för räddningstjänsten i fem kommuner: Gävle, Sandviken, Ockelbo och Hofors i södra delen av Gävleborgs län samt Älvkarleby i Uppsala län.

Organisationen har omkring 269 medarbetare med dygnet-runt bemanning i Gävle, Rörberg (Valbo) och Sandviken samt sju deltidstationer och ett räddningsvärn.

Ockelbo

Gävle

Sandviken

Älvkarleby

Hofors

Illustration: Sven Åsheden Bakgrundskarta: Gävle kommun www.s112.se

Heavy Duty patienthantering

Ferno Norden AB Tel: 0520-420200 www.s112.se Mail: fab@fernonorden.com

POLIS / Porträtt

emily sadlar om från livet som egen företagare till polis Från skönhetsdrottning med eget företag till ett krävande yrke som polis.

Hon är säker på att spårbytet är helt rätt.

Emily Palander i blekingska Olofström ser fram mot en ny hösttermin på polishögskolan i Växjö och att snart få klä sig i uniformen.

”

Det är en mental sak att veta vad man ger sig in på, och jag känner mig säker i det.

Emily Palander

TEXT: lena karlsson / lena.karlsson@blt.se

D

en 30 juni sköts en ung polisman ihjäl i Biskopsgården i Göteborg. Han var i stort sett jämnårig med Emily Palander från Olofström, och han hade gått samma polisutbildning i Växjö som Emily nu går.

Morgonen efter dödsskjutningen vaknade hon upp, tittade på sina sovande barn och undrade vad hon har givit sig in på. Men efter bara några minuter var hon tillbaka i sin övertygelse om att ha gjort rätt val.

En del livserfarenhet är värdefullt för att klara de tuffa intagningsproven tror hon.

– I yrket måste man kunna tagga ner och inte synas för mycket, kunna ta människor, vara neutral och inte hetsa upp sig.

Kurskamraterna är också stor bonus på utbildningen och Emily beskriver en vänskap som är ny för henne.

– Man är vänner på ett annat sätt, fina vänner, vi är lika varandra även om vi är olika som människor.

Emily menar att det är så mycket som kan hända i livet och att man inte kan förutse vilka händelseförlopp som leder till det ena eller andra.

Och rent sakligt är det få poliser som får sätta livet till i sitt arbete utan det handlar mera om hård press på annat sätt i yrket.

– Det är en mental sak att veta vad man ger sig in på, och jag känner mig säker i det.

Och som människa och företagare har Emily inte lämnat allt i sitt gamla liv. Hon äger och driver fortfarande skönhetssalongen och inredningsbutiken tack vare bra anställda och en fantastisk butikschef. Än har hon inga tankar på att göra sig av med sina företag. Hon känner ett stort ansvar för att de anställda ska känna sig trygga och hon älskar fortfarande att driva företag även om det innebär både sena kvällar efter att barnen somnat och jobb hela sommarlovet.

Men kanske någon gång om rätt köpare finns när hon är färdig polis.

Och med ett typiskt självmedvetet skratt konstaterar hon att ett drygt decennium som företagare inom skönhetsbranschen sätter sina spår.

– Jag är ju jag och kommer inte att klippa av mitt långa hår och sluta sminka mig. Men det här är förstås en lyx som jag bara kan unna mig nu på sommarlovet, säger hon och spretar med fingrarna prydda av naglar i läckra färger.

Förutom studiedisciplin har utbildningen också inneburit en starkare och bättre kropp. Daglig löpning och styrketräning ingår numera i rutinerna med målet att

Vi pratar om oroligheterna och bränderna som har skrämt Olofström under våren och hon säger att det motiverar henne ännu mera att bli klar med utbildningen och få böja arbeta som polis.

– Jag är inte så naiv att jag tror att polisen kan ersätta föräldrarna men polisen kan tillföra trygghet och själv vill jag vara med och finnas till för samhället.

När Emily Palander började på polisutbild-

ningen vid nyår var det inte första gången hon sökte. Nu vet hon att många av hennes kurskamrater är lite äldre och och att flera av dem också hade sökt tidigare i livet och inte heller blivit antagna.

14

samverkan 112 nr 2 2021

klara fystesterna den tredje terminen.

– Fystesterna när vi började var en rejäl spark i baken på mig så nu tränar jag nästan varje dag.

Nu har Emily Palander börjat sin andra termin

av fem. Den femte är en aspiranttjänst som Emily kommer att göra i Polisområde Blekinge/nordöstra Skåne, där hon hoppas på polisen i Karlshamn.

Det är också där hon kommer att bli placerad efter aspiranttiden. Och då vill www.s112.se

”

Bo Åkesson

Jag bor här och märker ju varje dag att polisen kan göra nytta.

Emily Palander

hon arbeta i det som kallas ”yttre tjänst”, det vill säga patrullering med uppdraget att när som helst rycka ut på ett larm.

– Att slå om på ett ögonblick och prestera med fullt adrenalinpåslag passar mig, säger hon.

Höstterminen inleddes med något Emily sett fram mot med starka känslor.

Då blev det utprovning av en personlig uniform som sedan får ersätta polisutbildningens T-tröja.

– Det blir mäktigt! www.s112.se

Emily Palanders tips till dig som vill söka till polisutbildning ■ Ge inte upp även om det är svårt!

■ Läs på om yrket och vad det innebär att jobba som polis ■ Läs på om hur antagningsprövningarna går till (finns på polisens hemsida).

■ Skaffa livserfarenhet.

■ Träna och var aktiv.

■ Och glöm inte ha roligt på vägen!

Fakta om polisutbildningen: ■ Polisutbildningen är fem terminer varav de sista sex månaderna är en aspiranttjänstgöring.

■ Utbildningen finns på fem orter: Malmö, Växjö, Umeå, Borås, Stockholm.

■ Det går att välja distansutbildning med webbaserade studier varvade med intensiva träningsveckor på plats. Valet finns i Växjö, Borås och Umeå.

Emily Palander går distansutbildningen på Linnéuniversitetet i Växjö. ■ samverkan 112 nr 2 2021

15

KUSTBEVAKNING / Porträtt

therese mattsson är chef för kustbevakningen INTERVJU GJORD AV: BENGT FRIDLUND / beppe.fridlund@gmail.com

Kustbevakningen är en civil statlig myndighet som på uppdrag av riksdag och regering arbetar med räddningstjänst, sjöövervakning och är en del av samhällets krisberedskap i den maritima miljön, med visionen om en trygg, ren och levande havsmiljö för alla.

Myndigheten ansvarar för miljöräddningstjänst till sjöss och bistår andra myndigheter med sjöräddningstjänst och annan räddningstjänst när behov uppstår.

Kustbevakningen ansvarar för att övervaka maritima miljöer och tillhandahålla sjöinformation till andra myndigheter.

Myndigheten bedriver övervakning till sjöss och ordningshållning i sjötrafiken samt utövar tillsyn och kontroll inom fiskeri, tull, gräns, sjötrafik, jakt, naturvård och miljöbrott. Kustbevakningen förebygger och utreder även vissa brott i maritim miljö.

Myndigheten har beredskap att tillsammans med andra samhällsaktörer förebygga och agera i händelse av en samhällsstörning. Om Sverige råkar ut för ett väpnat angrepp ska Kustbevakningen i första hand rikta in sig på funktioner med betydelse för totalförsvaret. För att klara uppdraget bedriver myndigheten en nära samverkan med flera myndigheter och organisationer såväl nationellt som internationellt.

Kustbevakningen förfogar över 21 stationer strategiskt utplacerade längs Sveriges kust samt i Mälaren och Vänern, och en flygkuststation.

Kustbevakningen

Hej Therese Mattsson, du är GD och chef för Kustbevakningen sedan juni 2018.

Stort tack för att du tar dig tid till att svara på 8 frågor för att bekantliggöra dig för Samverkan 112s läsare.

Beskriv dig i/med några korta ord; vem är du som professionell? Du har ju en lång och framgångsrik erfarenhet från flera statliga myndigheter.

– Tack för att jag får tillfälle att presentera mig i er tidning.

Jag är jurist i botten och har haft tur och möjlighet att få arbeta med många utmanande och spännande arbetsuppgifter i staten.

– Jag är nu inne på min tredje uniform efter polis och tull och det är ju gemenskapen i att arbeta i stora och samhällsnyttiga organisationer som har drivit mig framåt.

– Känslan av att vara en del av något viktigt är oöverträffad.

16

samverkan 112 nr 2 2021

Dessa egenskaper sammantaget, vilken spetskompetens blir då särskilt användbar i ditt arbete som GD vid Kustbevakningen?

– Förmågan till samverkan med många andra aktörer för att säkra samhällsnyttan! Vi är nämligen beroende av andra, liksom andra är beroende av oss.

– Som generaldirektör behöver jag se till att vi används rätt och effektivt i de samarbeten vi ingår i.

Vilken nyckelroll/-funktion anser du att Kustbevakningen har i dagens samhälle, men inte minst får/tar i framtidens samhälle?

– Kustbevakningen har en unik och viktig funktion till sjöss, alltså miljöräddningen.

Det är vårt uppdrag, och här är Sverige och länderna i vårt närområde beroende av vår förmåga.

– Samtidigt som vi upprätthåller beredskap för miljörädd-

Kustbevakningen

www.s112.se

ning och kris, utför vi också arbetsuppgifter åt andra myndigheter som har ansvaret men inte närvaron till sjöss.

– Man kan säga att flera samhällsaktörer är beroende av Kustbevakningen. Den här ordningen kräver en bred samverkan, vilket gör att vi finns med i många sammanhang.

– Jag vill också särskilt framhålla våra miljöräddande insatser i Vänern och Mälaren för att säkra tillgången på dricksvatten åt flera miljoner människor i dessa områden.

Vad blir då särskilt viktigt att satsa på strategiskt eller specifikt utifrån ert/ditt samhälls-/ myndighetsperspektiv?

– Framförallt behöver vi fortsätta göra det som ingen annan gör, och det är åter igen miljöräddningsuppdraget. Här krävs utveckling för att kunna hantera förändringar i sjötrafiken, jag tänker på nya farleder och hamnar som påverkar trafikmönstren utmed kusten, på nya bränslen som hybridoljor som idag är en stor utmaning för alla kustbevakningar och även på att alltfler litiumjonbatterier finns i alltfler bilar.

– Börjar dessa batterier brinna är de oerhört svårsläckta, vilket kan få förödande konsekvenser ombord på till exempel en bilfärja. Det handlar i grunden om människors säkerhet, liv och hälsa och en havsmiljö som ska hålla för våra barn och barnbarn. Det kan vi aldrig förhandla bort.

– Utöver räddningstjänstuppdraget, förändras också vår roll i händelse av höjd beredskap eller krig. Det kan komma att påverka myndigheten på flera sätt.

Som sagt, du är ju ”klart inkörd” på din arbetsplats, vad är eller har varit ditt fokus under de här 3 första åren som GD?

– Fokus har legat på att öka kunskapen om Kustbevakningens uppdrag och fömåga, och hur detta ska kunna förbättra våra förutsättningar till samhällsnytta. För det är ju så att www.s112.se

vi finns för att Sverige behöver få vissa arbetsuppgifter utförda i våra havs- och vattenområden.

– Ju fler som har kunskaper om våra myndigheter, desto bättre möjligheter får vi att utföra det vi ska och som vårt land och närområde behöver.

– Den här nyttan ska vi kunna leverera på egen hand och i nära samverkan med andra.

Vad kan du summera så här långt om vad som är en påtaglig styrka hos/med Kustbevakningen; sett ur något perspektiv såsom organisation, funktion, etc?

– I samtal med personalen, på stora och små fartyg och i flygplanen i luften, framgår tydligt engagemanget och omtanken om miljön, och naturligtvis då havs- och vattenmiljön. Just engagemanget tror jag de flesta som jobbar i blåsljusverksamhet känner igen sig i – det som gör att man är redo att släppa allt när larmet går. Den som jobbar längst ut i organisationen får vara med om och uppleva en hel del, både jobbiga och smärtsamma saker, men kanske lika ofta glädjande och livsbejakande.

I kontrasterna här tror jag det finns en oerhörd drivkraft.

Kombinationsfartyg KBV 002 Triton

Kustbevakningen

Havsövervakningsflygplan KBV 503

Kustbevakningen

Högfartsbåt KBV 454

Vilka fotavtryck vill du ha satt efter avslutat värv som GD för Kustbevakningen?

– Det blir ett kort svar på den frågan: Jag satsar på att kunna överlämna en modern myndighet med personal och budget i balans, som gör nytta för Sverige. Vi ligger ju sedan några år i topp i Kantar Sifos årliga förtroendemätning och det förpliktar ju att fortsätta att hålla fanan högt. Samtidigt sliter vi ju med att få både medarbetare och budget att räcka till för vårt breda uppdrag.

Kustbevakningen

Svävare KBV 594

Avslutningsvis, hur läser du Samverkan 112?

– Digitalt i min mobiltelefon, och alltid med stort intresse. ■

Kustbevakningen

samverkan 112 nr 2 2021

17

sjöfartsverket / Porträtt

John Jonsson

Emelie Asplund

Sjö- och flygräddningsinsatserna leds och koordineras av räddningsledare vid Sjöfartsverkets sjö- och flygräddningscentral (JRCC).

Larmen inkommer via 112, telefon, VHF-radio eller via satellit.

Sommarstatistik för sjö- och flygräddningstjänst Juli månad tangerade den heta sommaren 2018 med 345 sjöräddningsfall – fler än 10 per dag i genomsnitt.

TEXT: sven åsheden / sven@s112.se källa: sjöfartsverket

E

n skillnad mot tidigare år är att antalet sjuktransporter från fartyg nu börjar närmar sig tidigare nivåer. Under pandemin har dessa varit få då passagerartrafiken varit mycket begränsad. Förmågan att från fartyg långt ute till havs snabbt transportera sjuka och skadade till sjukhus är viktig för en nation som är beroende av säkra sjötransporter.

Flygräddningsfallen initieras oftast genom färdplaner som inte är korrekt avslutade. Det är ofta misstag som ligger bakom vilket binder upp resurser i onödan. Därför är det är glädjande att antalet oavslutade färdplaner nu sjunker för tredje året i rad.

Sjöfartsverkets sjö- och flyräddningscentral Alla insatser leds av räddningsledare vid Sjöfartsverkets nationella Sjö- och flygräddningscentral, Joint Rescue Co-ordination Centre (JRCC). Centralen är belägen i sydvästra Göteborg.

I den övervägande delen av insatser deltar även enheter från andra aktörer som ingår i sjö- och flygräddningssystemet.

Under sommaren medverkade till exempel Svenska sjöräddningssällskapet (SSRS) i 87 % av insatserna följt av Kustbevakningen som medverkade i 28 %.

Det innebär ett robust system med en 18

samverkan 112 nr 2 2021

bred palett av förmågor som kan hjälpa den nödställde.

Värt att notera är att utöver sommarens sjö- och flygräddningsinsatser bistod Sjöfartsverkets helikoptrar och ytenheter med sjuktransporter, efterforskning av försvunna personer, lyfta ut skadade ur svår terräng och vid drunkningstillbud i insjöar med mera.

Efter sommaren kommer höst och vinter. Denna period bidrar inte med lika många fall i statistiken, men med kallare temperaturer i vatten, mörker och bistrare väderlek minskar marginalerna och fallen som ändå inträffar blir svårare. ■

Totalt antal sjöräddningsinsatser juni - augusti 2021.

Totalt antal flyräddningsinsatser juni - augusti 2021.

Geografiska områden med flest sjöräddningsinsatser Västra Götaland Stockholm Skåne Kalmar Mälaren Halland Vänern Blekinge Vättern Östergötland

162 146 84 41 39 32 25 21 20 20

Totalt antal sjö- och flygräddniningsinsatser juni - augusti 2021. www.s112.se

Instruktörsutbildning kvalitetssäkrar din organisations arbetsmiljö och utryckningskörning Under utbildningen får du många verktyg och insikter för säker utryckning.

Våra föreläsare med gedigen bakgrund kommer bl a från Trafikverket, MSB och VTi. Samt trafikinstruktörer från Räddningstjänsten och ambulansverksamheten

Kursdatum: Kursort: Kurslängd: Målgrupp:

Veckorna 11-13 (Måndag - Fredag) Örebro, Nerikes Brandkår 10 dagar Ambulanssjukvården Räddningstjänsten Tullverket Övriga som bedriver trafiksäkerhetsutbildningar

Utbildningen innehåller:

■ Läran och erfarenheter från olyckor med blåljusfordon ■ Utryckningskörning och riktlinjer för säker framkomst ■ Ledarskap och pedagogik ■ Trafiklagstiftning Sista anmälningsdag: 28 februari 2022 Kursavgift: 21 000:- SEK, exkl. moms per person. Fika och kursmaterial samt utbildningsmaterial (USB-minne) ingår i kursen. Antal deltagare: Max 20 Kursansvarig: Mikael Signon. Trafikinstruktör Anmälan: mikael.signon@iamsafe.se www.utryckningskörning.se För mer information kring utbildningen 070 623 04 50

www.s112.se

samverkan 112 nr 2 2021

19

Forskning / Hjärtstopp

Drönare levererade hjärtstartare

vid misstänkta hjärtstopp i unikt pilotprojekt Forskare vid Karolinska Institutet kan nu för första gången redovisa resultatet av ett pilotprojekt där drönare använts för att leverera hjärtstartare vid skarpa larm om misstänkt hjärtstopp. Drönarna användes i drygt en femtedel av larmen, och när de användes så utförde de pricksäkra leveranser och anlände oftast innan ambulansen var på plats. Resultatet har publicerats i tidskriften European Heart Journal och presenteras idag på hjärtkongressen ESC. – Det här är första gången i världen som en forskargrupp redovisar resultat från en studie där hjärtstartare har flugits ut av drönare vid riktiga larm om misstänkt hjärtstopp, säger ansvarig forskare Andreas Claesson, docent vid centrum för hjärtstoppsforskning på institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet.

European Society of Cardiology

När en person drabbas av hjärtstopp räknas varje minut. Så få som en av 10 överlever nämligen ett hjärtstopp utanför sjukhuset. Men med hjärt- och lungräddning samt en tidig strömstöt (defibrillering) från en hjärtstartare skulle så många som 70 procent kunna överleva.

Då behöver dock hjälpen komma fram snabbare. År 2020 tog det i median 16 minuter innan ambulans i Sverige var på plats vid ett hjärtstopp.

Som ett steg i att minska tiden till defibrillering vid hjärtstopp utanför sjukhus har forskare vid Karolinska Institutet 20

samverkan 112 nr 2 2021

tillsammans med SOS Alarm, Västra Götalandsregionen och drönaroperatören Everdrone AB testat att flyga ut hjärtstartare med drönare som ett komplement till ambulans.

Studien genomfördes sommaren 2020 i Göteborg och Kungälv, och beskriver ett integrerat förlopp där larmoperatör, drönarpilot och flygledning snabbt samverkar för att möjliggöra utryckningen.

Snabba och precisa leveranser Under studieperioden skickades drönarna ut vid 12 av totalt 53 larm om misstänkt hjärtstopp, och levererade framgångsrikt en hjärtstartare på platsen i 11 av fallen (92 procent). I sju fall (64 procent) anlände drönarna innan ambulansen kom, och sparade då i median 1 minut och 52 sekunder.

Drönarna flög i median 3,1 kilometer och orsakade inga störningar eller skador på omgivningen. Ingen hjärtstartare

Bakgrundsbild Andreas Claesson

www.s112.se

användes på patienterna innan ambulansen anlände.

– Även om ingen av de drönarlevererade hjärtstartarna kom till användning denna gång, så visar vår studie att det är möjligt att transportera hjärtstartare med god precision och på ett säkert sätt vid skarpa fall.

– En förutsättning för att de i framtiden också ska komma till användning är att larmcentralens operatörer tar initiativ och instruerar personer på plats i att snabbt hämta och använda hjärtstartaren för att hjälpa personen som drabbats av hjärtstopp, säger studieförfattaren Sofia Schierbeck, doktorand vid centrum för hjärtstoppsforskning på institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet.

Forskarna noterar att teknologin behöver utvecklas vidare för att öka användningsgraden och minska responstiden ytterligare. Exempelvis kunde drönarna under 2020 inte användas när det var mörkt, regnande eller blåste åtta meter per sekund eller mer. Drönarsystemet var även förinställt på att undvika rutter över tätbefolkade områden, vilket innebar att vissa larmdestinationer hamnade utom räckhåll.

– Sedan studien genomfördes har vi identifierat flera förbättringsområden. I april i år inledde vi en uppföljande studie med ett mer optimerat system. Vi vill pröva om vi, i den uppföljande studien, kan använda drönarna i en större andel av fallen samt minska responstiden ytterligare och därigenom öka tidsbesparingen jämfört med ambulans. Varje minut utan behandling i det tidiga skedet minskar chansen till överlevnad med ca 10 procent och därför vi tror att denna nya leveransmetod har potential att rädda liv, säger Andreas Claesson.

Everdrone

Drönarflygning övervakas från Everdrones kontrollrum på Säve flygplats. Sedan april månad larmas drönare med hjärtstartare ut till Fiskebäck, Torslanda och Kungälv. I slutet av augusti blev det verklighet även i Trollhättan. Senare i höst börjar Everdrone med flygning i Vänersborg.

Everdrone

Forskningen har finansierats med hjälp av Hjärt-Lungfonden. ■ Publikation “Automated External Defibrillators delivered by drones to patients with suspected Out-of-Hospital Cardiac Arrest.”

Sofia Schierbeck, Jacob Hollenberg, Anette Nord, Leif Svensson, Per Nordberg, Mattias Ringh, Sune Forsberg, Peter Lundgren, Christer Axelsson, Andreas Claesson.

European Heart Journal, online 27 augusti, 2021, doi: 10.1093/eurheartj/ehab498

www.s112.se

Andreas Claesson

AED sänks ned till marken och drönaren återvänder därefter direkt till sin bas. samverkan 112 nr 2 2021

21

Forskning / Demenssjukdom

Nytt samverkansprojekt ska öka kunskapen om försvunna personer med demens Daniel Åhlén

Personer med demens tillhör en av de största grupperna som anmäls försvunna. Maria Wolmesjö, biträdande professor i socialt arbete vid Högskolan i Borås, leder ett treårigt projekt kring ett nytt forskningsområde i Sverige, med förhoppningen att erfarenheterna ska kunna gynna fler grupper som är i risk för försvinnande.

TEXT: lina färm / lina.farm@hb.se Projektledare Maria Wolmesjö berättar mer om projektet, som finansieras av Familjen Kamprads stiftelse.

Vad handlar projektet om?

– Projektet handlar om efterforskning av försvunna personer och att öka tryggheten för personer med demens som är en av de största grupperna som anmäls försvunna.

– Det är ett praktiknära samverkansprojekt och har fokus på att utöver ny kunskap bidra till nya effektivare samverkansrutiner och metoder före - under – och efter ett försvinnande. Projektet genomförs i nära samverkan med kommunal äldreomsorg, Svenskt Demenscentrum och Polisen.

22

samverkan 112 nr 2 2021

Vilka deltar i projektet?

– Högskolan i Borås är huvudansvarig för projektet och dess genomförande.

Medverkande i projektet är forskare Rebecca Stenberg, universitetslektor i företagsekonomi vid Linköpings universitet och Anders Svensson, universitetslektor i vårdvetenskap vid Linnéuniversitet i Växjö.

– Vi hoppas också på att kunna knyta en samverkansdoktorand till projektet.

Vi har även en referensgrupp knuten till projektet med representanter från bland annat kommunal äldreomsorg, Svenskt Demenscentrum och Polisen.

– I referensgruppen ingår dessutom internationella forskare och praktiker för ett ökat erfarenhetsutbyte.

Vad finns det för tidigare forskning om försvunna och saknade personer?

– Efterforskning av försvunna och saknade personer har hittills varit ett outforskat område i Sverige och Norden.

Genom Centrum för forskning inom respons- och räddningssystem, CARER, vid Linköpings universitet och Centrum för välfärdsstudier, CVS, vid Högskolan i Borås, fick vi (Stenberg, Wolmesjö & Leicht 2019) möjlighet att göra en pilotstudie och en första kunskapsöversikt av samhällsvetenskaplig forskning inom området.

– Rapporten och vår inledande studie, som gjordes i samarbete med Polisen, har gett ringar på vattnet. Vi har bland annat etablerat ett nationellt nätverk om efterforskning av försvunna och saknade www.s112.se

personer för samverkan mellan forskare, praktiker, frivilligorganisationer och representanter för polisutbildningarna med flera i Sverige, deltagit i internationella konferenser och ingår i ett internationellt konsortium för forskning av försvunna personer med demens.

Vad blir första steget?

– Första steget är redan taget! Vi har fått förfrågningar från personer som hört talas om projektet och gärna vill vara med och vi har rekryterat ytterligare personer till referensgruppen.

– Vi har haft ett första möte i projektgruppen för planering av en mer detaljerad tidsplan och arbetsfördelning. Ansökan till Etikprövningsmyndigheten har påbörjats och en webbsida för information om projektet håller på att tas fram.

att försvinna hos dementa och minskar oron hos deras anhöriga. Det skulle också innebära minskade kostnader för att söka efter personer med demens.

– Vi hoppas kunna utveckla nya modeller för samverkan mellan äldreomsorgen och Polisen för att bidra till en ökad trygghet och därmed bättre livsvillkor för äldre personer med demens och deras anhöriga. På sikt är förhoppningen att erfarenheter från projektet kan användas för att utveckla motsvarande rutiner och samverkansmodeller kring andra grupper i risk för försvinnande, exempelvis personer med psykisk ohälsa och barn och ungdomar i socialt utsatta situationer.

Läs mer om projektet: hb.se/forskning/ forskningsportal/projekt/isolde Läs mer om CARER: liu.se/forskning/carer

Suss Willén

Vad hoppas du att projektet ska leda till?

– Förhoppningen är att projektet ska bidra med ny kunskap om efterforskningsprocessen före, under och efter ett försvinnande. Mer konkret hoppas vi att det ska leda till att färre försvinner och att de som försvinner ska bli snabbare återfunna, att det minskar rädslan för

Referens: Stenberg, R. Wolmesjö. M. & Leicht, A. (2019) Efterforskning av försvunna personer – en internationell forskningsöversikt.

Linköping: CARERs rapportserie. Rapport nr 29, 2019, Linköpings universitet ■

Maria Wolmesjö är biträdande professor och docent i socialt arbete samt forskningsledare för Arbetsliv och välfärd vid Högskolan i Borås.

Standby levererar till svensk polis Vi vill stolt presentera vårt fortsatta samarbete med svensk polis och tull.

I polisens nya fordon som förväntas rulla ut 2021 kommer Standby stå för ett komplett system av ljus, ljud och styrsystem. För första gången kommer även Standbys gränssnitt och funktioner bli en del av bilens originalskärm, ett spännande steg i vår utveckling av morgondagens produkter.

Vi visar delar av systemet som vi utvecklat i vår monter på Flisa i Kista.

www.standby.eu

www.s112.se

samverkan 112 nr 2 2021

23

FORSKNING / Samverkan AMBULANSSJUKVÅRD / Luftburen

Redo för start från Pilatusfabriken i Schweiz – med sikte mot Umeå

Pilatus

TEXT: SVEN ÅSHEDEN / sven@s112.se Källa: Svenskt Ambulansflyg

Pilatus

Efter två år av intensivt utvecklingsarbete tillsammans med flygplanstillverkaren Pilatus Aircraft Ltd, har ett av de sex ambulansflygplanen nyligen landat i Umeå. Operativ verksamhetsstart blir det under november månad.

K

ommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg genomförde under augusti 2019 upphandling av en nationell ambulansflygflotta.

Upphandlingen omfattade sex flygplan av typen Pilatus PC-24, med option för upp till fyra ytterligare flygplan. Leverans kommer att ske under 2021. rymlig kabin Den rymliga kabinen gör det möjligt att transportera tre liggande patienter samtidigt och den är anpassad för IVA-, kuvösoch ECMO-transporter.

Kabinen kan enkelt byggas om så att organtransporter kan genomföras med upp till sju sittplatser för personal.

– Genom att samverka nationellt kan vi minska miljöpåverkan, sänka kostnaderna och öka patientsäkerheten. Samtidigt kan vi, med landets samtliga regioner som medlemmar, erbjuda trygga och stimulerande arbetsförhållanden för flygande sjukvårdspersonal, berättade Annika Tännström, då förbundsstyrelsens ordförande, i samband med upphandlingen 2019.

Patientsäkra transporter Flygplanets prestanda och kapacitet och 24

samverkan 112 nr 2 2021

Av flyg- och patientsäkerhetsskäl kommer flygplanen bemannas enligt multicrew, vilket innebär två kvalificerade piloter.

För att tydliggöra samarbetet mellan Sveriges 21 regioner, vilket omfattar hela Sverige har ambulansflygplanen en färgsättning i gult och blått. den rymliga och anpassningsbara kabinen, skapar bästa tänkbara förutsättningar att genomföra patientsäkra och effektiva transporter. Svenskt Ambulansflyg kan tillgodose alla regionernas behov av olika flygambulanstransporter.

Socialminister Lena Hallengren beskriver vikten av ett system med säkra transporter för sjuka patienter inom och mellan regioner under både normala förhållanden och kriser. Hon betonar likvärdighet som ett övergripande mål och att erbjuda ambulansflyg vid sjukdom och olycka oberoende var i landet man bor.

Bevarar marktryck Flygplanets breda lastdörr och anpassade medicinska inredning garanterar en hög kvalitet och säkerhet för såväl enklare som mera avancerade transporter, allt ifrån små barn i kuvös till svårt skadade eller sjuka patienter på intensivvårdsbår.

Flygplanets förmåga att bevara marktryck på hög höjd gör transporterna både säkra och snabba för framförallt skall- och bröstkorgsskadade patienter.

Kombination av kompetenser Nära 700 kvalificerade piloter sökte www.s112.se

anställning hos Svenskt Ambulansflyg.

26 piloter har skrivit på kontrakt för anställning med placering vid någon av beredskapsbaserna på Umeå Airport, Arlanda eller Landvetter.

Hälften av piloterna har tidigare erfarenhet från ambulansflyg och resterande en bred flygerfarenhet. 15 procent är kvinnor. Samtliga piloter kommer att genomgå utbildning i flygmedicin för ett nära teamarbete med sjuksköterskor ombord.

– Helst hade jag sett lika många kvinnor som män, men det är en utmaning i en traditionellt manlig bransch, säger Fredrik Lambeck, Accountable Manager, Svenskt Ambulansflyg.

Vid beredskapsbasen i Umeå ska 16 sjuksköterskor, med minst tre års erfarenhet efter sin specialistutbildning, arbeta halvtid inom flygverksamheten och minst 25 procent på sjukhus inom anestesi och/ eller intensivvård. Verksamheten startar i november 2021. ■ Svenskt Ambulansflyg

Pilatus

Pilatus

En innovation är den elektriska bårlyften där patient med medicinteknisk utrustning lyfts ombord i en sammanhållen enhet, vilket bidrar till både säkerhet för patienten och en tryggare arbetsmiljö.

En flexibel inredning möjliggör en variation med en eller tre bårar, alternativt enbart sittande passagerare för transport av specialister när patienten inte klarar en förflyttning eller vid transport inför organtransplantation.

Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg ska utföra ambulanstransport med flygplan och ha en beredskap dygnets alla timmar, året runt. Tjänsten har utformats för att säkra Sveriges 21 regioners behov av ambulanstransport med flygplan. Samordning av Sveriges ambulansflyg bidrar till att samtliga regioners sjukvård får en hög beredskap. Senast februari 2022 startar verksamhet vid Arlanda och Landvetter.

Luftambulans PILATUS PC-24

Maxhastighet: Räckvidd: Max. flyghöjd: Längd: Vingbredd: Höjd:

www.s112.se

815 kilometer/h 3 700 kilometer 13 700 m 16,80 m 17,0 m 5,30 m

samverkan 112 nr 2 2021

25

FORSKNING / Ambulanssjukvård Samverkan

forskningssamverkan om etisk god vård av äldre inom ambulanssjukvården TEXT: mats holmberg / Mats.Holmberg@regionsormland.se

Adobe Stock

Central Washington University Campus

Vi träffas via Zoom strax innan Doug Presta ska påbörja ett undervisningspass för ambulanssjukvårdsstudenter vid Central Washington University, Washington State, USA. Undervisningen har till stor del flyttat online, även om ”vanlig” undervisning inte kommer försvinna.

Doug är sedan 2018 programansvarig för kandidatutbildningen i ambulanssjukvård vid universitetet. Central Washington University är ett unikt universitet i USA som erbjuder akademisk utbildning inom ambulanssjukvård.

De flesta inom ambulanssjukvården i USA har inte en universitetsbaserad utbildning eller akademisk examen.

D

oug är 51 år och bor i Spokane, Washington State i nordvästra USA. Han är gift och har två vuxna döttrar.

– Jag gillar att resa, spela fotboll och basket samt älskar att vandra i bergen.

Berg finns det gott om i delstaten och det högsta, Mount Rainier, mäter mer än 4000 meter över havet.

Doug Presta Privat

26

samverkan 112 nr 2 2021

www.s112.se

Doug började sin ambulanskarriär 1991 som Emergency Medical Technician (EMT) och blev utbildad och nationellt registrerad Paramedic (NRP) 1992.

Förutom denna utbildning har han en doktorsexamen med inriktning mot idrottsmedicin och ortopedi. År 2010 började han undervisa studenter inom ambulanssjukvård vid sidan om sitt kliniska arbete.

Forskningssamverkan med Sverige Sedan 2020 är Doug knuten till Centrum för interprofessionell samverkan och sambruk inom akut vård (CISA), vid Linnéuniversitetet och medverkar i ett forskningsprojekt om etisk god vård av äldre inom ambulanssjukvården.

Projektet har precis avslutat en datainsamling bland ambulanssjukvårdare i USA om deras attityder till äldre patienters självbestämmande.

– Vi har genomfört enkäter under våren i vilka ambulanspersonal har fått värdera olika påståenden kring äldre patienters självbestämmande, berättar Doug.

Enkäterna utgår ifrån en tidigare studie som är genomförd på svensk ambulanspersonal. Den är publicerad online i ’International Journal of Older People Nursing’.

– Det finns många likheter men också intressanta skillnader mellan länderna och under hösten 2021 kommer resultaten från USA skrivas fram som en vetenskaplig artikel i samverkan med svenska och australiensiska forskare.

Pandemin och amerikansk ambulanssjukvård Vi fortsätter samtalet med att tala om den pågående pandemin och hur den påverkat ambulanssjukvården i USA. – Just nu (juni 2021, red. anm.) ser vi ganska få fall. De flesta i delstaten är vaccinerade och samhället håller på att sakta gå tillbaka till det normala. Fem till sexhundra personer vaccineras varje dag och det finns en god plan för vaccinationerna.

– Men under våren 2020 var läget helt annorlunda. Mars till juli var smittspridningen som högst och många av ambulanspersonalen blev smittade. Det innebar att Spokane County Fire District 8 som Doug arbetar vid blev hårt belastad då sammanlagt nio i personalstyrkan smittades under kort tid. Mycket övertid krävdes och personalstyrkan på sammanlagt 35 personer fick arbeta hårt.

– Ambulanssjukvården gjorde en aktiv omvärldsbevakning och utifrån iakttagelser av utvecklingen - bland annat i Italien - så www.s112.se

gjorde man sig beredd på att smittan skulle slå till hårt i början på mars 2020. Utrustning och förbrukningsmaterial beställdes tidigt för att vara förberedda.

– Vi har inga regler på delstatsnivå som styr oss, utan varje enhet hade sina egna rutiner kring skyddsutrustning, berättar Doug. Den enhet han arbetar vid hade de mest strikta rutinerna. Detta arbete hade god effekt och bara en av personalen smittades under arbetet, medan andra enheter i delstaten låg på mellan 10–25 % smittade.

Förändrade rutiner Behandlingsriktlinjer fick justeras eftersom vissa behandlingar inte längre gick att genomföra utan smittspridningsrisk.

Samtidigt har de under flera år använt munskydd på patienterna som misstänks ha influensa, så förändringarna upplevdes inte som så stora.

– De som främst märktes vara att vården av patienterna tog längre tid, berättar han.

I genomsnitt ökade inställelsetiden vid larm med 19 sekunder under 2020. Att sätta på sig skyddsutrustning och kolla sin egen temperatur var standard inför varje patientmöte. Även dokumentationen tog

längre tid än normalt. Samtidigt betonar Doug att effekten av pandemin inte främst har påverkat arbetet utan relationerna mellan människor.

– De effekterna som får störst konsekvenser är begränsad frihet, minskade interaktioner samt att se så många människor avlida runt om i världen, säger han. Så effekterna har påverkat både de enskilda medarbetarna och arbetsgruppen i stort.

– Vi i personalen har hanterat pandemin överlag bra, men flera har drabbats hårt speciellt av alla de yngre som avlidit.

Pandemin har inneburit att ambulanssjukvården blivit mycket mer medveten om farorna med smittspridning.

– Vi är mycket bättre på att städa och sanera vilket är en bra utveckling som jag hoppas är här för att stanna, avslutar han.

Så avslutar vi samtalet och Doug återvänder till sin undervisning. Samverkan 112 får säkert anledning att komma tillbaka till Doug i framtiden, och fördjupa sig mer i hans forskning och amerikansk ambulanssjukvård. ■ Missa inte hans medverkan på CISAkonferensen i oktober!

FAKTA: SPOKANE COUNTY FIRE DISTRICT 8, WASHINGTON STATE, USA ► Distriktets upptagningsområde omfattar 22 397 invånare och 285 km2. ► Räddningstjänst och ambulansverksamhet i samverkan fördelade på 4 heldygns- bemannade stationer i Moran, Valleyford, Ponderosa, and Saltese. ► Stationerna bemannas med både hel-/deltidsanställd och frivillig personal. ► 2020 hade distriktet 3614 uppdrag varav 83% var ambulansuppdrag. ► 2020 var genomsnittstiden från larm till att en Paramedic träffade patienten 4,57 minuter i stadsmiljö och 7,49 minuter på landsbygden.

Källa: http://www.scfd8.org/ Doug älskar att vandra i bergen.

Berg finns det gott om i delstaten och det högsta, Mount Rainier, mäter mer än 4 000 meter över havet.

Adobe Stock

samverkan 112 nr 2 2021

27

utbildning / Utryckningskörning

trafiksäkerhet och säker arbetsmiljö Hur kan fordonstillverkare, ledningsansvariga, fordonsansvariga, trafikinstruktörer och inte minst förare av utryckningsfordon säkerställa och förbättra arbetsmiljön inom blåljusverksamheter?

M

ikael Signon har över 35 års erfarenhet av utryckningskörning från ambulanssjukvården i Gävleborg.

Parallellt med sina instruktörsuppdrag i det egna företaget I am Safe, arbetar Mikael som sjuksköterska på ambulansen i Söderhamn.

Samverkan 112 kontaktar Mikael och undrar om frågeställningen i ingressen ovan är relevant och så här svarar Mikael: – Mot bakgrund att vi över hela blåljusverksamheten har många tillbud och incidenter av olika allvarsgrad till att personal omkommer inom blåljusverksamheten, är

TEXT: SVEN ÅSHEDEN / sven@s112.se det en befogad frågeställning att lyfta.

– Under Flisakongressen i Kista den 5-6 oktober kommer jag tillsammans med Ambulansproduktion i Sandviken att reflektera över hur vi med gemensamma krafter tar nästa steg, till en säkrare arbetsmiljö.

– Vårt gemensamma mål ska vara att skapa en så trygg arbetsmiljö som möjligt. Huvudansvaret ligger som bekant på arbetsgivaren.

– Om nämnda grupper samarbetar och har en gemensam kunskapssyn, då kan vi absolut göra skillnad, både med avseende på arbetsmiljö och trafiksäkerhet.

– Utryckningspersonal har en större risk att skadas eller dödas i sitt arbete jämfört med andra yrkesgrupper. De flesta tillbuden och skadehändelserna sker i trafiken.

Komplex interaktion – Interaktionen mellan ett utryckningsfordon och övriga trafikanter är emellanåt komplex. Risken för olyckor är särskilt stor vid trafikljus, vägkorsningar och vid omkörningar.

– Den mänskliga faktorn anses vara orsaken till 90 – 95 procent av alla olyckor enligt forskare på VTI. – Anpassad hastighet är avgörande för

Privat

Parallellt med sitt företag I am Safe arbetat Mikael Signon som sjuksköterska på ambulansen i Söderhamn.

28

samverkan 112 nr 2 2021

www.s112.se

att hinna göra en korrekt avsökning mot andra trafikanter. Medtrafikanter som kör mot grönt ljus förväntar sig inte att få ett utryckningsfordon i sidan. Lägg därtill alla oskyddade som finns i stadsmiljö.

– Kombinationen med hög stressnivå, oerfarenhet och ett smalt synfält och därtill fokus på uppdragets art gör att utryckningsföraren missar viktig information.

– Att sakta ner hastigheten, vid passage mot rött ljus eller stillastående skolbuss, får ingen som helst betydelse för själva insatstiden. Uppdraget ska ses som en helhet, när det handlar om tidsvinst. Att säkert ta sig fram till en olycksplats eller till ett sjukt barn, är grundförutsättningen för en effektiv insats. Gäller både vid utryckning och inryckning till tjänst.

– Huvudfokus bör alltid vara att skapa bra förutsättningar med stressreducerande verktyg, för att inte skapa fler olyckor. trafikpolicy - tillbud - incidenter – Klara riktlinjer nedskrivet i en trafikpolicy är grundläggande. Utryckningsförare är en av många aktörer som ska bidra till Nollvisionen.

Nämn några problemområden:

– Hög fart och aggressiv körning. För kort avstånd till framförvarande fordon.

– Slarv med bältesanvändning i vårdutrymmet. Bältesanvändning hos deltidspersonal.

– Distraktion kopplat till oerfarenhet En orutinerad förare tänker gärna på något helt annat än omgivande trafik. En erfaren utryckningsförare tål mer distraktion.

– Utryckningskörning kopplat till FIP enheter. Ensam personal hamnar lätt i en utsatt position. Många kommunikationskontakter ska skötas samtidigt som utryckningen ska ske på ett trafiksäkert sätt.

Fler problemområden:

– Trötthetsaspekter, bristande fordonskunskap, olika årstider och dess risker. Äldre och omoderna fordon hos Räddningstjänst.

– Sverige saknar en nationell regel som säger att en utryckningsförare måste ha en utvidgad körutbildning utöver B-körkort för att få framföra ett utryckningsfordon.

– I avsaknad av en sådan regel skiljer sig körutbildningarna. Från mycket omfattande till mycket bristfälliga.

Framtidens utbildningsmetodik och vision – Det är stor skillnad i upplägget på pedagogiska metoder om man ska träna www.s112.se

på att hantera ett utryckningsfordon i kritiska situationer. Eller om man ska komma till insikt om/med risker orsakade av sina egna begränsade färdigheter bakom ratten.

– Att inte hamna i eller försätta sig i kritiska situationer ska vara rutin. Utryckningskörning handlar om tajming, tydlighet och ödmjukhet mot andra trafikanter.

– Det är viktigt att säkra erfarenhetsuppbyggnad under vanliga tjänsteuppdrag för att bygga upp den kognitiva förmågan.

– Forskning visar att det i många sammanhang är just en sådan insikt som har stor betydelse för en säker och klok utryckning.

– Insikten är viktigare än färdighetsträning med höga hastigheter, som kan leda till en övertro på sin egen förmåga.

– Instruktörsutbildningen eller handledarutbildningen har sin egen utbildningsmetodik. Vårt synsättet är att jobba väldigt brett med trafiksäkerheten. Vi lägger stort fokus på insikter, förarbeteenden och arbetsmiljö.

– Grundläggande basfärdigheter som manövrering och fordonskunskap utgör den första viktiga delen och är en grundtrygghet som måste övas upp innan man kan gå vidare i kunskapstrappa.

Kunskapsmål - nivåer - färdigheter ► Lägsta nivå på förarkompetens är hur man manövrerar ett utryckningsfordon och dess konstruktion. Från att använda sitt yrkesfordon i vanlig tjänsteutövning till att häva en sladd eller göra en undanmanöver i halt väglag.

– I denna nivå bör man som förare förstå hur naturlagarna fungerar i sitt tjänstefordon. Aktiva och passiva skyddssystem ingår även här. ► Nivå två handlar om att bemästra körning tillsammans med andra trafikanter.

Att samspela och ta hänsyn till medtrafikanterna. Förmågan att identifiera eventuella faror i trafiken.

– Hur påverkar ett utryckningsfordon andra trafikanter. Hur påverkar hastighet och avstånd tidsvinster i utryckningen.

Trafikregler och dess innebörd. ► Hur uppdragets art påverkar utryckningsföraren. Grupptryck och fara för liv.

Trötthetsaspekter vid långa arbetspass och traumatiska händelser. Informationsflöde och distraktion. ► Den fjärde nivån och den högsta som påverkar trafiksäkerheten hänför sig till personliga motiv och handlingar i trafiken sett ur ett bredare perspektiv.

Social bakgrund, kön, ålder individuella förutsättningar som påverkar attityder och beteende i trafiken som kan leda till att utryckningsföraren eller personal skadas eller dödas i sin yrkesutövning.

Framtids visioner för bättre arbetsmiljö – Säkerhetskulturen bör förbättras inom blåljusverksamheter även om mycket har hänt de senaste 10-15 åren. Jag tänker främst på bältesanvändningen inom räddningstjänsten. Den har varit en framgångsfaktor.

– Tyvärr, det också ett uppvaknande efter tragiska olyckor där bältesanvändningen har brustit. Men läran om olyckor som våra olycksutredare belyser under trafikinstruktörsutbildningen är mycket värdefulla att ta del av.

– Det är mycket glädjande att våra utbildningsinsatser har medverkat till en bättre arbetsmiljö och att den vilar på beprövad erfarenhet.

– Samarbetet med olycksutredare från både MSB, Trafikverket och forskare från VTI är ett utmärkt smörgåsbord för kunskap och insikter.

– Att dessutom ha tillgång till aktiva trafikinstruktörer runt om i landet som vill bidra med sin kunskap är fantastiskt.

– Instruktörsutbildningen lägger därmed en grund för en bra säkerhetskultur inom de olika organisationerna.

– Vikten av gemensamma värderingar och uppfattningar om en säkerhetspolicy måste förtydligas och vara ständigt aktivt.

– Det är viktigt att den egna verksamheten prioriterar och aktivt jobbar med en riskanalys.

– En säkerhetsfokuserad organisation har sitt fokus på lärande kultur som gynnar säkerheten positivt. Att dokumentera tillbud och incidenter ska uppmuntras.

En del att fundera över – Avslutningsvis kan vi fundera på om en individanpassad utryckningsförarutbildning, i verklig trafik, kan komplettera dagens traditionella blockutbildningar, som inte innehåller så mycket körning i verklig trafik.

– Min åsikt är att utbildningen bli mer dynamiskt och arbetsgivaren mer attraktiv.

– Inte att förglömma är miljö- och ekonomiaspekterna.

– Individanpassad utbildning med körmentorer, där eleven skriver dagbok över sin utveckling ger en fördjupad inlärning till säker utryckningsförare, avslutar Mikael Signon. ■ samverkan 112 nr 2 2021

29

räddningstjänst / Porträtt

företagare och räddningsvärnets enda kvinnliga brandman INTERVJU GJORD AV: BENGT FRIDLUND / beppe.fridlund@gmail.com I Sverige arbetar cirka 16 000 som brandmän varav tvåtredjedelar är deltidsbrandmän, och fem procent av alla dessa är kvinnor.

Räddningstjänsten på Gotland med 180 anställda – varav drygt 10 är kvinnor – förfogar över 10 stationer från Fårö i norr till Burgsvik i söder.

Dessa stationer skyddar och begränsar skador på befolkning, egendom och miljö såväl till land som sjöss (framför allt hamnar och strandlinjer), och finns förutom på huvudön även på Gotska Sandön, Fårö, Stora och Lilla Karlsö, samt ett antal några ytterligare mindre öar. Öns största station finns i Visby och där tjänstgör heltidsbrandmän inklusive ledning och administration. På stationerna i Burgsvik, Fårösund, Hemse, Klintehamn, Kräklingbo och Slite arbetar deltidsbrandmän, alltså vad som idag går under begreppet RIB, dvs räddningstjänstpersonal i beredskap.

De har beredskap en vecka per månad och åker på larm dygnet runt. Stationerna Fårö, Dalhem och Garda är räddningsvärn, och bemannas av brandmän som åker på larm när de har möjlighet och behov finns, dvs de har ingen beredskap och därmed finns heller inget krav på inställelsetid.

På stationen i Fårö som servar de knappt 500 åretruntbofasta och kanske det 25 dubbla antalet under sommarmånaderna, finns en släckbil bemannad med 12 brandmän som har runt 30–40 årliga uppdrag, huvudsakligen genomförda som IVPA-larm, alltså I Väntan På Ambulans.

Mikaela Du Rietz är ett av räddningsvärnets nyaste personella tillskott tillika dess enda kvinnliga brandman.

Och det är just henne vi ska ha ett samtal med om vem hon är, bor, och gör till vardags liksom om varför hon sökte till och tänker om räddningstjänstens framtid på Fårö, ön norr om Gotland.

30

samverkan 112 nr 2 2021

Mikaela Du Rietz Privat

Stora Gåsemora Gård är en av Fårös största gårdar med rötter från 1600-talet

Privat

www.s112.se

Räddningsvärn

Hej Mikaela, och tack för du ställer upp på Samverkan 112s kanske stundtals lite mer personliga frågor.

RIB-station

– Tack, så kul att Samverkan 112 gör en intervju om just vårt räddningsvärn, eller brandvärn som vi vanligtvis säger, här på Fårö!

Du bor ju på Stora Gåsemora Gård som är en av Fårös största gårdar med rötter från 1600-talet. Du själv är äldsta dotter och den nittonde generationen på gården. Hur känns det?

– Ha, ha, jag brukar nog inte tänka så mycket på hur det känns, utan jag trivs här och det är det viktigaste. Gården är ju en del av min uppväxt och mitt liv! Det där med nittonde generationen är inte i rakt nedåtstigande led utan de som har ägt gården, men vi är släkt med varandra på olika sätt.

RIB-station Heltidsanställda brandmän dygnet runt

Och vilken roll har du idag och ”tituleras” till vardags på Stora Gåsemora Gård?

– Ha, ha, vi har inga direkta titlar men eftersom mamma är ägare av aktiebolaget så är väl hon ”chefen” och jag ”lillchefen”.

– Vi gör det mesta själva i vårt företag så våra titlar varierar från städare, vaktmästare, receptionist, konsertarrangör till Vd eller chef, som vi fastställde nyss.

Så helt konkret - vad innebär detta i vardagen – vad gör du ”en vanlig dag”?

– Det är varierande, men det handlar mycket om daglig mailväxling av olika slag, sedan under vår, sommar och höst är det mycket städ, liksom fix med saker och ting som går sönder som helt enkelt måste fungera för den dagliga driften.

– Sommartid genomför vi uppskattade konserter i vår stora lada, så då är det mycket fix med att få ”rubbet” att fungera, inte bara på scenen utan minst lika www.s112.se

RIB-station

Kräklingbo

RIB-station

Garda

Räddningsvärn RIB-station

Gårdens inriktning har ju självklart förändrats under dessa 400 år, så vad skulle du säga är ”gårdens livsnerv” idag?

– Idag är det uthyrning av lägenheter och stugor som är gårdens livsnerv, främst under sommarmånaderna, men vi har öppet året runt!

– Förutom vår familj på gården, så driver det äkta paret Hanna och Kristoffer Dagerås vår restaurang liksom att Fia Lundberg erbjuder turridning med Fårö Islandshästar på våra ägor med omnejd.

Räddningsvärn

Dalhem

RIB-station

RIB är en förkortning av räddningstjänstpersonal i beredskap och kallades förr deltidsbrandmän. Regionens RIB-personal har beredskap en vecka per månad och är redo att åka på larm dygnet runt.

Brandman vid Räddningsvärn har inte beredskap utan åker på larm när de har möjlighet och behov finns.

Källa: Räddningstjänsten Region Gotland Illustration: Sven Åsheden

mycket runt omkring av vad som behövs för 1 500 - 2 000 besökare.

– På vintern när vi har mindre uthyrt, då gör vi renoveringar i boendena runt om på gården. Vi har ju många hus att ta hand om!

Efter många års uppväxt här på Stora Gåsemora gård liksom ett antal på fastlandet för studier och arbete, vad fick dig till att söka till en brandmannautbildning?

– Jag ser uppdraget framför allt som att jag kan hjälpa någon i en utsatt situation. Även om jag inte har någon beredskap utan åker på larm om jag kan, så är det ju en förutsättning att jag som brandman har nära till stationen, och dessutom har ett arbete som jag kan lämna med kort varsel.

– Faktum är att jag ser stationen från mitt boende och jobb.

Förresten vilken utbildning har du gått, liksom hur lång var den och vem gav den?

– Jag har fått en 8-dagars utbildning vid Visby brandstation av räddningstjänst och ambulanssjukvård.

– Därefter lär jag mig hela tiden av

mina mer erfarna kollegor här på vår station.

Och vad har det inneburit såväl teoretiskt som praktiskt?

– Först rent teoretisk om hur bränder, sjukdomsfall osv fungerar. Därefter har vi övat praktiskt med att bl.a. släcka bränder, hantera trafikolyckor, liksom drunkningsolyckor och hjärtstopp.

Så här långt - är ”verkligheten” som brandman såsom du har föreställt dig?

– Jag är ju uppväxt här och känner därför många som har varit och är med i brandvärnet, liksom att jag har brandstationen som granne, så jag har verkligen kunnat föreställa mig hur det är att jobba som brandman.

– Vi åker ju mestadels på IVPA larm, vilka än så länge har varit väldigt få, och det samma gäller för bränder, vilket jag så klart är tacksam för att det brinner så sällan här på ön, och så har jag inte varit med i så många år ännu, så att kalla sig brandman idag är kanske att ta i …

►

samverkan 112 nr 2 2021

31

räddningstjänst / Porträtt

►

I Sverige finns drygt 700 brandstationer 80 000

10 700 Omkring 10 700 är deltidsbrandmän

Dubbelt så många är deltidsbrandmän som heltidsbrandmän

https: //blideltidsbrandman.nu

Lärare, IT-tekniker, industriarbetare, personal inom äldreomsorgen, egenföretagare och många andra yrkesgrupper är basen för kommunernas räddningstjänster

Källa: Sveriges Kommuner och Landsting och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Du känner ju alla bofasta - mer eller mindre - här på Fårö, hur tror du att de ser dig som brandmannen Mikaela?

– Det är nog rimligt att tro att folk boende här på Fårö känner sig tryggare av att det finns ett brandvärn och vill ha det kvar, och utifrån det är de glada för att det är ortsbor som är brandmän.

– För att brandvärnet skall existera och fungera – så behöver ju några som bor här på ön – bo nära stationen och ha både en vilja och en möjlighet att vara med i brandvärnet.

Och just detta – att du faktiskt har en relation med de bofasta här på ön, ser du ”denna kunskap” som en för- eller nackdel i ditt brandmannauppdrag?

– Jag ser det absolut som en fördel, just detta att vi känner varandra, det spelar roll och gör skillnad.

Om nu larmet går här och nu - kan du vanligtvis lämna dina dagssysslor omedelbart?

– Ja, oftast har jag inget problem att åka på ett larm under förutsättning att jag är hemma och jobbar på gården. Men visst kan det hända att jag inte är hemma, så det är absolut huvudskälet till att jag inte kan åka på ett larm.

Hur brukar det fungera här på ert räddningsvärn – ni är ju 12 personal – hur många brukar ni vara på plats vid ett uppdrag?

– Det kan vara väldigt olika, men mellan 4-8 personer är det normala.

Har ni fasta funktioner – eller är det ”först till kvarn” som t ex köra släckbilen? Eller hur är arbetet fördelat?

– Det beror ju lite på vilka som 32

samverkan 112 nr 2 2021

kommer, och det är ju inte alla som får köra släckbilen, men den som får köra den och kommer först till stationen kör ju såklart, så det är väl ”först till kvarn”.

– Vi försöker ju vara på plats så fort som möjligt! När det gäller andra funktioner så finns det ju några mer erfarna på vissa funktioner som därför tar – helt logiskt ansvar och ledning – för vad som ska göras. ”Övning ger färdighet” heter det ju – hur är det i ert fall – hur ofta över ni och vad övas vanligtvis på er station?

– Vi har som regel att öva en gång i månaden. Sedan har jag endast varit med i 2,5 år i brandvärnet, och under en stor del av den tiden har ju Covid-19 påverkat vårt övande negativt med färre gemensamma aktiviteter som en konsekvens.

– Hur som helst så försöker vi öva alla funktioner varje år, allt ifrån hantering av stege och vattenslang till trafikolycka och skogsbrand.

– I våras tog jag C-körkort genom räddningstjänsten just för att få köra släckbilen, så under det närmsta året måste jag övningsköra med den för att bli godkänd för att få köra den på skarpa larm.

Förutom att er egen station övar på egen hand – hur ofta genomförs region- & kommunövningar på Gotland där er station deltar?

– Jag har inte övat med någon annan station ännu, men det låter både rimligt och roligt att få göra.

Er station har ju 30–40 uppdrag per år – där IVPA utgör knappa hälften av alla

Den genomsnittliga ersättningen är ca 80 000 kronor per år för en deltidsbrandman

Illustration: Sven Åsheden

uppdrag just beroende på att Fårö är en ö med stort avstånd till närmsta ambulans i Slite eller sjukhus i Visby, vilket innebär att ni samverkar med såväl vägburen som luftburen ambulans – hur ser du på/fungerar denna samverkan?

– Jag tycker det fungerar bra! Visst är det fantastiskt vad vi kan samarbeta för en människa i nöd och behov av vård; vårt brandvärn är som oftast först på plats, därefter så kommer ambulanshelikoptern från Visby och så sist men inte minst ambulansen från Slite alternativt Visby.

Om du blickar framåt utifrån att er station är ett räddningsvärn – hur ser du på dess framtid och vad vill du se för utveckling både generellt och specifikt på/runt ert värn?

– Jag hoppas och det känns verkligen sannolikt så, som att vårt brandvärn har en fortsatt framtid här på ön, särskilt nu när vi under hösten får en nyare släckbil och har fått brandstationen renoverad.

Och så en sista fråga – vem är och gör brandmannen Mikaela om 10 år med fokus utifrån räddningsvärnet på Fårö?

– Jag har då 10 år av ytterligare erfarenhet och känner mig förhoppningsvis tryggare i det jag gör. Ännu är det olyckor jag inte varit med om, så det finns mycket mer att lära och få erfarenhet av.

Ja, det var intressanta, rimliga och tänkvärda visioner! Stort tack Mikaela för den här pratstunden, och Samverkan 112 önskar dig många goda år såväl på den vackra och aktiva generationsgården som den alldeles nyrenoverade stationen. ■ www.s112.se

Uformad för att klara de mycket krävande miljöerna som du som blåljuspersonal arbetar inom och med all den funktionalitet och kapacitet du behöver!

Zebra har ett omfattande sortiment av robusta tablets skrivare och handdatorer för att tillgodose dina önskade behov

ET85

Zebra’s nya ET80/85 är byggd med tanke på maximal prestanda.

Med Windows 12.1’’ touchscreen gör du varje gång ett bra jobb: •

Lätta din börda - ET80/85 är 30% lättare och 50% tunnare än de största konkurrenterna. Våra lätta och tunna alternativ passar perfekt till bilen eller för CAD, rapportutskrifter, e-citat, akutmedicinska tjänster och brandkommando ute på fältet (308 mm x 225 mm x 16 mm, Vikt 1.3 Kg)

•

Tålig och konfigurerad efter dina behov - Välj mellan Wi-Fi 6E-uppkoppling eller alternativt 4G och 5G

•

Försäkra strömförsörjning under långa skift med utbytbara Hotswap-batterier och analytik. Laddning 0-90 % på 2 timmar

•

Snabbhet - 11:e generationens Intel CPU processor

•

Spara och dela väsentlig information - Hello kamera för ansikts igenkänning / fingeravtryck, 2 x kamera 5 resp 13 MP

•

Anpassa med mix-and-match tillägg - Universell fordons- eller kontorsdockning, Färgbelyst tangentbord + spärr och utdragbart handtag, Extra tålig ram, E-penna, CAC-läsare och mer

L10-portföljen erbjuder tre modeller: XSLATE L10 robust tablet, XPAD L10 robust tablet med rejält handtag och XBOOK L10 2-i-1 laptop / tablet.

•

Klassad för 1.8 meters fall mot betong samt klarar IP klass 65 (Atex-klassad variant tillgänglig) som skyddar och rymmer dina krav på mobilitet även i farliga/ utsatta miljöer

•

Multipla Intel® processorval erbjuder mycket hög hastighet för att möta standardprestanda för de närmsta 3-5 åren. (Intel® Pentium eller 8th Generation Core™-Series i5 eller i7 med vPro™)

•

Standard 500 nit eller 1 000 nit View Anywhere®-skärm för optimal inomhus-eller utomhusanvändning

XBOOK L10 XPAD L10

TC26-HC

Kontakta oss på Blaljus@zebra.com

För mer information www.zebra.com/gb/en/solutions/industry/public-sector.html ZEBRA and the stylized Zebra head are trademarks of Zebra Technologies Corp., registered in many jurisdictions worldwide. Android is a trademark of Google LLC. ©2021 Zebra Technologies Corp. and/or its affiliates.

samverkan 112 nr 2 2021

SPECIALFORDON / Ambulerande blodcentral

livräddande ekipage Akademiska sjukhuset i Uppsala erbjuder regionens blodgivare en ambulerande blodcentral. Om inte blodgivarna kan ta sig till sjukhuset.

Då tar sjukhuset sig till blodgivarna.

TEXT: HASSE KÖSTER / hassekoster@gmail.com

O

m inte blodgivarna kan ta sig till sjukhuset kan ju alltid sjukhuset ta sig till blodgivarna. Det är grundtanken med Akademiska Sjukhusets ambulerande blodcentral Samverkan 112 har träffat Peter Löfgren som är en av chaufförerna som kör Akademiska Sjukhusets Ge Blod trailer. Denna vecka ska ekipaget stå i Enköping.

Måndag morgon 09.45 hämtar Peter upp bil och trailer

som står parkerad på Uppsala kommuns område för att bege sig mot Enköping. Vi möter upp Peter utmed riksväg 55 vid infarten till Enköping.

På grund av ekipagets längd, bara trailern är 16,4 meter lång, väljer Peter att köra bakvägar in till slutdestinationen.

Måndag till torsdag kommer ekipaget att stå på Stora COOPs parkeringen.

– Vi måste komma till blodgivarna, annars kommer de inte till oss, förklarar Peter samtidigt som han poängterar att Enköpingsborna är väldigt duktiga på att ge blod. ►

Hasse Köster

34

samverkan 112 nr 2 2021

www.s112.se

Hasse Köster

www.s112.se

samverkan 112 nr 2 2021

35

SPECIALFORDON / Ambulerande blodcentral

► När vi kommer fram till COOP upptäcker Peter att det står ett annat trailerekipage och lossar vid ett av varuintagen. Han går då fram till chaufför-en för att kolla när han är klar så Peter kan manövrera in sitt ekipage till avsedda plats.

Det krävs en del utrymme för att parkera med den långa trailern. Väl på plats börjar Peter med att koppla in strömmen från ett uttag som hänger på fasaden.

Sedan ställer han ut koner på båda sidorna av trailern innan han kör ut de båda sidorna på trailern som ökar bredden och den invändiga ytan. Innan han gör det måste han se till att trailern står helt plant.

Det sitter ett vattenpass i ett av de främre kjolförråden där han även har manöverpanelen samt ett vattenpass längst bak bakom bakgavellyften.

När breddningsmomentet är klart monterar Peter en aluminiumtrappa med räcke till entrén samt ställer ut fyra stolar. Om givarna vill sitta ner och vila i väntan på sin tur.

– Nu i Covid tider tar vi endast in fyra blodgivare åt gången. Innan pandemin kunde vi ha åtta tio personer i väntrummet och sex personer som samtidigt gav blod, berättar Peter. juice och mackor till blodgivarna Efter 20 minuter är allt klart utvändigt. Vi går in i trailern.

Här börjar Peter med att fälla ner de sex britsarna samt fylla på med material i skåp och kylar. Det skall finnas både juice och mackor till blodgivarna. Han kollar också över så att alla temperaturer och värden stämmer. Det sitter en industridator i ett av skåpen, en PLC, Progamable Logic Control som har kontroll på kylar, frysar, innetemperatur, ventilation mm.

– Den larmar om något värde avviker, berättar Peter.

36

samverkan 112 nr 2 2021

Hasse Köster

Gänget som denna dag jobbar i den 64 kvadratmeter stora blodgivartrailern.

Fr. v: Emelie Lundgren, Peter Löfgren, Helena Fällgren,Tua Björklund och Cecilia Ålsjö

Hasse Köster

När allt är klart på utsidan, då börjar Peter förbereda insidan innan hans kollegor kommer.

Bland annat ska de sex britsarna för blodgivarna fällas ut.

När det mesta är klart så hoppar vi in i hytten så Peter kan berätta lite mer om sitt något ovanliga chaufförsjobb.

Han började köra lastbil redan 1989 och har under åren kört styckegods, grusbil och haft lotsjobb. 2017 såg han en annons om att Akademiska Sjukhuset sökte chaufför till sin Ge Blod trailer.

– Jag skickade in en ansökan

och fick jobbet, berättar Peter som trivs mycket bra.

– Jag tycker det är kul att köra men kanske inte 50 timmar i veckan, fortsätter han.

Det här jobbet delar han med ytterligare en chaufför, Juha Hedman.

– Vi kör varannan vecka måndag till torsdag. Den vecka jag inte kör jobbar jag som vaktmästare på Blodcentralen

på Akademiska Sjukhuset.

Dragbilen är en Mercedes Actros 1842 från 2015 med en 12,8 liters rak 6:a på 420 hk. Växellådan är en 12-stegad automat, en så kallad robotlåda. Idag har bilen rullat 6 400 mil avslöjar färdskrivaren.

– Det blir inte så många mil eftersom vi ofta står stilla på samma plats hela veckan på de orter vi besöker. Vi har en www.s112.se

följebil som vi använder till att transportera personalen till och från hotellet. Arbetsområdet sträcker sig från Arboga i söder till Edsbyn i norr.

När vi ligger ute så bor hela gänget på hotell, berättar Peter.

När vi sitter och pratar anländer personalen i följebilen från Uppsala. Peter pekar på en bil märkt med Akademiska sjukhusets logo. De kommer nu att färdigställa det sista i trailern innan mottagningen öppnar kl. 12.30.

Nu är det även dags för Peter att skifta från chaufförsjobbet och byta om till vita sjukhuskläder. Han ska nämligen jobba i blodgivartrailern under hela eftermiddagen och hjälpa personalen med att fylla på utrustning och övrigt material under arbetsdagen. Peter hjälper även till med att plåstra om blodgivarna efter avslutad tappning.

– Min primära uppgift är att se till att trailern fungerar som den ska, bland annat att rätt inomhustemperatur hålls. Det är viktigt både för blodgivarna och för personalen. Temperaturen ska ligga på 22-23 grader.

Peter ansvarar även för att blodet som samlats in packas och att det är ordnadt med transport till Akademiska Sjukhuset när dagen är slut.

– Det gäller från samtliga orter där vi står uppställda, förklarar Peter.

Efter dagens skift så hoppar alla in i följebilen och åker till Uppsala och sedan tillbaka nästa morgon. Blodbilen står bara uppställd måndag till torsdag. Öppningstiderna varierar lite beroende på ort men varje torsdag stänger den ambulerande blodcentralen klockan 15.00.

– Då hjälps vi alla åt att städa, skura golv och sprita av ytor. Jag gör en inventering om vad som behövs fyllas på till kommande vecka, berättar Peter.

På fredagar har chaufförerna en bokad tvättid hos Nobina www.s112.se

Hasse Köster

Peter Löfgren delar körningen av den ambulerande blodcentralen med en kollega, Juha Hedman. Bilen är en Mercedes Actros 1842 från 2015.

Hasse Köster

Efter arbetsdagen hämtar en speciell transport det blod som samlats in och kör det till Akademiska sjukhuset. i Uppsala. Då tvättas både dragbil, trailer och följebil.

– Det är väldigt praktiskt med en fast tvätt tid, skulle man åka till någon av lastbilstvättarna kan man ju få vänta flera timmar på sin tur, förklarar Peter I samband med tvätten är det också påfyllning av färskvatten samt tappning av

avloppsvatten.

– Sedan tankar vi förstås diesel någon gång i månaden.

Mer behövs inte, det blir ju inte så många mil, berättar Peter leende.

Under semesterperioden brukar trailern köras ner till Groth Kaross i Mönsterås på service och genomgång.

Klockan börjar närma sig

12.30 så Peter öppnar dörren i sina vita sjukhuskläder för att släppa in de första blodgivarna som redan väntat en halvtimme utanför i den gassande solen.

Tack Peter för en intressant inblick i ett tämligen omväxlande chaufförsjobb som du stortrivs med. ■ samverkan 112 nr 2 2021

37

ambulanssjukvård / Porträtt

”I huvudet på en gammal blåljuschef” frågor till jörgen tagesson INTERVJU GJORD AV: BENGT FRIDLUND / beppe.fridlund@gmail.com ILLUSTRATIONER: SVEN ÅSHEDEN

Privat

Hej Jörgen Tagesson, pensionerad ambulanschef, akutklinikchef, centrumchef Akutcentrum, m fl chefsuppdrag vid dåvarande landstinget och nuvarande Region Kronoberg, hur mår du idag och vad har du för trevliga och goda långsiktiga aktiviteter inskrivna i din kalender nu för tiden?

– Som pensionär vill jag inte ha så många "måsten". Därför har jag sålt en skogsfastighet och sålt ett ärvt hus i Spanien, och är just nu mitt upp i att sälja en sommarstuga.

– Då har jag endast en fastighet kvar, men den kräver desto mer arbete p g a en stor trädgård.

38

samverkan 112 nr 2 2021

Du började din karriär vid dåvarande Landstinget Kronoberg 1971 som skötare och blev regionen trogen fram till din pensionering 2018.

Vad menar du är orsaken – eller om så – orsakerna till att du blev kvar i regionen?

– Under hela min tid i Landstinget eller Region Kronoberg upplevde jag ett stort förtroende. Det var alltid något på gång, och oftast var det spännande uppgifter jag fick ge mig i kast med.

– Jag har också fått möjligheter att prova på ett antal ledaruppdrag - förutom chef för ambulanssjukvård, som verksamhetschef för akutklinik innefattande

ambulanssjukvård, akutmottagning, intagningsavdelning och sekretariat, som verksamhetschef för resursenhet, som centrumchef för akutcentrum innefattande akutklinik, akutgeriatrik och resursenhet.

– En kort tid var jag även centrumchef för kirurgicentrum och sedermera servicedirektör vilket innefattade IT, fastigheter, lokalvård, kök, och logistik, och avslutade så karriären som planeringsdirektör tillika fastighetschef under något år. Under alla dessa år har jag så klart haft intressanta erbjudanden utanför Kronoberg, men inget har kunnat matcha vad landsting och region Kronoberg har kunnat erbjuda. www.s112.se

Om vi backar tillbaka i tiden – vad hade med dig i bagaget när du definitivt satte ner bopålarna i det allra djupaste av Småland och blev ambulanschef?

Alltså, vilka utbildningar och erfarenheter hade du då med dig som fick dig att axla ett så intensivt och utmanade chefskap som det inom ambulanssjukvården 1980.

– Jo, skötarutbildningen var ju min inkörsport i landstinget Kronoberg, vilket gav mig god erfarenhet från psykiatrisk vård.

– Jag läste sedan vidare till sjuksköterska med specialisering inom anestesi vilket gav mig såväl IVA- som anestesierfarenhet, och där kom jag inte sällan kontakt med ambulanssjukvården när det behövdes förstärkt besättning i ambulans vid regionsjukvårdsuppdrag, inte sällan personer med skallskador för transport till Skånes universitetssjukhus i Lund.

– I slutet på 70-talet bytte jag klinik mot akademi och läste till vårdlärare för att utbilda ambulanspersonal i slutet av -70 talet. Och detta ledde mig helt logiskt vidare till att jag fick en nyinrättad tjänst som ambulansföreståndare för att organisera övertagande av ambulanssjukvården från privat entreprenör till landstingsägt 1980. Ja, på den vägen är det …

I dagens blåsljusverksamheter handlar det mycket om att påvisa nyttoeffekten och att sjukvårdsinsatserna därför måste samordnas mellan flera aktörer för att vara såväl liv- som resurseffektiva – hur var det ”på din tid”?

inom utvecklings- och förändringsarbete liksom planering.

– Sedan är det så klart gott att få styra sin vardag själv i den här åldern, varför det handlar mycket om att inse att var sak har sin tid.

Vilka etablerade modeller, strategier eller faktorer har du ”gått igenom”?

– En definitiv grundbult är existerande och fungerande vårdkedjor, inte tu tal om något annat som är viktigare. Så viktigt är att (in-)se ambulanssjukvården som en självklar del av hälso- och sjukvårdsapparaten, vilket också blev konkret ”synligt” när ambulansverksamheten i Växjö placerades och stationerades på sjukhuset 1987.

– En annan viktig faktor är kompetensutveckling såväl för mig som chef som för all personal, och kanske f f a för ambulanssjukvårdarna. Ytterligare en viktig faktor är den ökande andelen sjuksköterskor i verksamheten, och vi var också påtagligt drivande med att få en specialistutbildning till stånd i ambulanssjukvård.

– En annan framgångsfaktor är nog också den s k Växjömodellen där ”samarbetsnyttan” i utnyttjandet av ambulanssjukvårdarnas och ambulanssjuksköterskornas interagerade kompetenser tydliggjordes, och likaledes i tydliga samarbetsbetsmodeller i utnyttjandet av ambulans- och akutmottagningsverksamheternas personal – och inte bara i Kronoberg, utan i hela Småland liksom i Halland och Blekinge.

Och nu i realtid, den som är aktuell idag; för jag antar att du till viss del följer med i ambulanssjukvårdens utveckling din pensionering till trots – alltså vad menar du är framgångsfaktorer i dagens ambulanssjukvård?

– Som jag sade förut – att ambulanssjukvården har blivit en fortsatt och självklar integrerad del av hälso- och sjukvården och att vårdkedjetänkandet börjar bli en självklarhet idag – alltså att vi verkligen följer patienten på hens vägen genom hälso- och sjukvårdsapparaten, och att det tas hänsyn till patientens ”egna ord” genom hela denna långa kedja.

– Sedan får vi inte glömma ett förbättrat regionalt och nationellt samarbete – Sverige är faktiskt ett litet land så vi kan göra mer och fler innovationer på direkt nationell basis.

Vi bär alla på våra arbetsrelaterade minnen och du utgör ju säkert inga undantag, så om du ger oss en riktig framgångssaga vilken skulle du vilja beskriva för oss lite mer detaljerat och speciellt varför den blev så lyckosam?

Hur ser du tillbaka på ”den gamla goda tiden”? Vad saknar du idag som pensionär och vad saknar du inte?

– Självklart så saknar jag uppdragen och kontakterna med personal med mottot om ”att all personal skall med", och likaså de många och varierande ledaruppdragen

– Jag skulle vilja börja med att säga att ”ta möjligheten när tillfälle bjuds”, den möjligheten fick jag och tog!

► INBJUDAN

Växjö 1999-09-21

till Upptaktsmöte

AMBULANSTEKNIK

TEKNIKOMRÅDEN / UTVECKLINGSANSVAR

Ett regionalt utvecklings- och samverkansprojekt

för ambulanssjukvårdare

Arbetsmiljö

- Teknisk specialutbildning Tid: Plats:

Ledningsambulansfunktion

Exempelvis: skyddsutrustning, smittskydd, ergonomi, bårar, hot/våld Halland Ulla Wahlin

Tisdagen den 26 oktober 1999, klockan 10.00 Centrallasarettet i Växjö

Halland + Kronoberg Sjögren / Arleving

N - att mäta intresset hos ambulanssjukvårdarna för en teknisk specialutbildning - att om förutsättningarna finnes, starta ett regionalt utbildningssamarbete - att profilera utbildningsmodellen inom utbildningsväsendet I framtiden kommer många av våra medarbetare att vara läkare och sjuksköterskor.

Socialstyrelsen säger, att var och en skall med sin kunskap bidra till rätt kompetens. I detta sammanhang förefaller en god teknisk specialutbildning för ambulanssjukvårdare, att kunna bli en viktig hörnsten inom morgondagens ambulanssjukvård.

Vi ca 20 ambulanssjukvårdare (3-4 personer från varje landsting - se nedan) som kommer till Upptaktsmötet i Växjö tycker alla, att vi har ett av sjukvårdens intressantaste arbete. Vi är entusiastiska, utåtriktade och lite av visionärer. Samarbete, kunskap, nytänkande och arbetsglädje är honnörsord.

Fordon / utrustning

Fordonsteknik och medicinteknik Blekinge Berninger / Eliasson

Samverkan

N+G

K

n so es ag us n T oxi W r ge Jö aria M

Avsikten med upptaktsmötet är bland annat:

Exempelvis: Polis, Räddningstjänst, SOS Alarm, losstagning, farligt gods

G

Kronoberg

F

Stefan Engdahl

H

Tillsammans med Byrådirektör Louise Stensnäs, Socialstyrelsen, Utredare Stig Wintzer, Landstingsförbundet och Verksamhetschef Jörgen Tagesson, Centrallasarettet i Växjö skall vi i konstruktiva ordalag, resonera runt ovanstående frågeställningar.

Mellan klockan 09.30 och 10.00 blir det kaffe. Därefter jobbar vi fram till klockan 15.00, med avbrott för arbetslunch.

Välkommen!

Körning med ambulans

Samband / kommunikation

Exempelvis: olika block, teori och praktik

Kartor och navigering

Jönköping Mikael Jansson

Kalmar Gert Franzén

Jörgen Tagesson - Sven Åsheden Anmälan: senast den 15 oktober till:

Inbjudan har skickats till:

Sven Åsheden, Box 476, 351 06 Växjö Tel: 0470-72 44 10, Fax: 0470-72 44 11 E-mail: sven.asheden@telia.com

Landstinget Blekinge, Gotlands kommun, Landstinget Halland, Landstinget i Jönköpings län, Landstinget i Kalmar län och Landstinget Kronoberg.

PHTLS

Enligt fastställd utbildningsplan N, K, F, H, G

Upptaktsmötet är ett samarrangemang mellan Ambulanssjukvården i Växjö och tidningen TM Räddningsmedicin

Växjömodellen där ”samarbetsnyttan” i utnyttjandet av ambulanssjukvårdarnas (Tekniska spetskompetens) och ambulanssjuksköterskornas (Medicinska spetskompetens) kompetenser tydliggjordes. www.s112.se

Teknikområden 2.indd

1

samverkan 112 nr 2 2021 2000-03-25, 10:25

39

ambulanssjukvård / Porträtt

► – Och så ha gott humör, det är nog så viktigt! Se också till att se och tala med alla – alltså var en god "speaking partner".

Seriositet är ett annat underskattat ord, alltså ta alla människor och deras kompetens på allvar.

– Ett annat kanske uttjatat begrepp, men så bra – ”se till helheten istället för dess delar”; utgå från den och du får delarna på köpet! Och sist men inte minst - tänk inte på vad som är bäst för dig själv – tänk större – tänk var du är och för vem.

– Jo, jag har fått vara med om en fantastisk utvecklingsresa - från låg till hög nivå såväl personligt som i en organisation.

Från några veckors utbildning till krav på sjuksköterskeutbildning med 1-årig specialistutbildning i ambulanssjukvård; – Från fordon med förband och frakturfixeringsutrustning till rullande akutrum med mängder av läkemedel, defibrillator, etc.

– Från "transport till vård" till "vård under transport"; och från inget journalsystem till ett gemensamt med övrig sjukvård. Ja, det har hänt mycket positivt under dessa 40 verksamma år!

Att vara ambulanschef i Småland i allmänhet och Kronoberg i synnerhet innebär ju att hantera sjukvård såväl i stads- som lands- och glesbygdsmiljö vilket ger lite annorlunda förutsättningar än att leda en verksamhet i en storstadsmiljö.

Hur har du sett på denna utmaning, har det varit mer nackdelar än fördelar? Eller finns det överhuvudtaget några fördelar?

– Ja, visst skiljer vi oss från denna ”urbana miljö” som storstäderna innehåller med många stationer och stor personalstyrka. Så visst, våra resurser har inte varit stora på det sättet, men vi har istället satsat på personal och utrustning i termer av kompetensutveckling, innehåll och kvalitet.

– Och jag skulle vilja säga att där har vi varit framgångsrika, vi har definitivt bidragit med ny kunskap och kompetens som lett till värdefull evidens för ambulanssjukvården.

Med det som sagts som grund ovan, alltså att vara chef med ansvar för verksamhet, ekonomi och personal innebär att det alltid blåser minst korsdrag för vad hen fastställer, verkställer och implementerar.

Ta möjligheten när tillfälle bjuds!

Vad har varit dina bästa knep dvs vilka förhållningssätt och strategier har du använt under årens lopp för att uppnå och upprätthålla en funktionell, hållbar, hälsosam och säker verksamhet.

Det är en stor fråga att besvara i några meningar – visst är det så – men varje chefs ”knep och knop” är viktiga att få ta del av och pröva i sin egen verksamhet eftersom alla verksamhetsadministrativa funktioner har många likheter, så låt oss höra dina kloka råd.

– Jag har redan sagt mitt bevingade ord: Ta tillfället när det bjuds! Sedan spelar möjligheten en avgörande roll – alltså att våga tänka och säga till sig själv att jag är lika bra som alla andra.

– Viktigt är också ”att våga tala” med alla, oavsett var i hierarkin du står. Samtalet är absolut det viktigaste instrumentet för att ”nå ut och nå in” liksom.

– Ett annat väsentligt råd är att planera för framtiden. Och ytterligare ett är att ta del av andras erfarenheter – gärna som och i samarbete på såväl regional som nationell nivå.

– Jag skulle vilja avsluta med att säga att samarbetet absolut måste vara förtroendefullt – inte minst med andra ledningsansvariga och ansvariga politiker.

Avslutningsvis och tillbaka till dagens verklighet, vad har den pensionerade ambulans- och akutklinikchefen för konkreta planer i huvudet när pandemin är över eller åtminstone kontrollerbar?

– När pandemin är över kommer jag att tillbringa stora delar av tillvaron i Spanien, där vi har köpt en nybyggd lägenhet som ska vara klar augusti 2021.

Ha, ha, tänkte väl det – att du hade någonting på gång efter all annan försäljning du har nämnt med konsekvensen om stor egentidsvinst!

Men stort tack Jörgen Tagesson, f d ambulanschef och akutklinikchef vid Region Kronoberg för du tog dig tid att svara på Samverkan 112s mer eller mindre närgångna frågor om arbetslivets väl och ve som ambulanssjukvårdens representant som blåljuschef. ■

40

samverkan 112 nr 2 2021

www.s112.se

Marknadsnyheter

Pollux Carrier IntenseFrame

Nu finns IVA bågen klar att beställa, vi har avslutat det regulatoriska arbetet och produkten är CE godkänd. IntenseFrame är enbart avsedd för Pensi 2000MA och klarar en belastning på 25 kg utrustning. Det finns fyra alternativa infästningar för pelarställ till exempelvis sprutpumpar. Art nr: 310480100

MAGO Scandinavia AB Tel: 0500 - 48 49 74 • www.pensi.se • info@mago.se

Easy Handle

Ibland är det dom enkla lösningarna som gör den stora skillnaden. Easy Handle är ett ergonomskt hjälpmedel tänkt att användas vid lyft av madrasser, minibårar, vackummadrasser, scoopbårar, mm. Easy Handle möjligör mer ergonomiska lyft från knähöjd.

Ferno Norden Tel: 0520 - 42 02 00 • fab@fernonorden.com

www.s112.se

STEGAR SOM RÄDDAR LIV BRAND – & RÄDDNINGSSTEGAR FRÅN WIBE LADDERS

Med vårt sortiment av stegar för räddningstjänsten så är du väl utrustad för att klara det mesta. Vi har multifunktionella skarvstegar, utskjutsstegar och arbetsplattformar som klarar de mest varierande uppdragen.

wibeladders.se/norbas

Samverkan 112, 93 x 130

samverkan 112 nr 2 2021

41

ambulanssjukvård / Specialistutbildning

”Vi är jätteglada över att vi nu har kommit i mål” Nu går det att utbilda sig till ambulanssjuksköterska även i Östergötland.

Linnéuniversitetet har i samarbete med Linköpings universitet, Region Östergötland och regionens ambulanssjukvård startat en studieort i Linköping.

INTERVJU GJORD AV: Anders Bremer / anders.bremer@lnu.se Vilka tankar finns det i regionens och ambulanssjukvårdens ledning om kompetens i ambulanssjukvård och den nya studieorten?

Anders Bremer har samtalat med Region Östergötlands hälso- och sjukvårdsdirektör Lena Lundgren och Martin Lindfors som är enhetschef vid enheten för prehospital vård.

LENA lundgren – Den regionala ambulanssjukvården har en väldigt viktig funktion och har blivit än viktigare.

– Det handlar förstås om det som vi normalt förknippar med ambulansverksamhet, dvs. akuta transporter och mycket kunniga medarbetare som klarar svåra olycksfall, men det handlar även om att göra en ”besiktning i hemmet” för att se om patienten kan stanna hemma med lite stöd eller få annat stöd i hemmet och inte behöver åka till sjukhuset.

– Det har blivit fler individuella bedömningar av patienterna och idag kan vi göra så mycket mer i ambulanserna. Ambulanssjukvården är verkligen en del i vårdkedjan och är dessutom med i processerna där vi jobbar med olika vårdprogram och utvecklingsarbeten. Jag har ingen jättebra bild över hur det ser ut i övriga regioner men så här är det hos oss.

MARTIN lindfors – Förr transporterade vi nästan alla till sjukhus, oavsett vad patienten hade för behov.

– Idag är fokus mer på bedömning av patienten för att kunna hänvisa till primärvård och på vissa håll till närsjukvårdsplatser.

– Vi kan ordna tid dagen efter hos primärvården om det behövs eller så behöver patienten gå via något av sjukhusets direktspår.

– Vi har idag flera direktspår att jobba 42

samverkan 112 nr 2 2021

Privat

med men det innebär inte att vi är klara på något sätt utan detta behöver vi utveckla än mer.

Vilka förväntningar har ni på ambulanssjukvården?

– Jag tänker att vi behöver än mer av integrerad vård med bedömningar i hemmen där det ibland handlar om att patienten ska kunna stanna hemma med lite extra stöd och få direktkontakt med vården. I regionen har vi en varierad geografi, allt ifrån vårdcentralen i Valdemarsvik som ligger väldigt

långt bort, till våra större städer där det är betydligt närmare till sjukhus.

– Vi planerar därför att inrätta enstaka vårdplatser på vårdcentraler i samarbete med kommunerna för att patienter inte ska behöva åka in till sjukhuset om det är långt bort och det räcker med en övervakningsplats på vårdcentralen.

– I framtiden kan det bli så att ambulanssjukvården får ökade möjligheter att lämna patienter i närområdet, förutsatt att ambulanspersonalens bedömning stöder detta. Kanske kan man också koppla in mer av vår hemsjukvård för att ge ökat stöd i hemmet. www.s112.se

En fråga som diskuteras mycket är ambulanssjukvårdens utökade uppdrag i relation till att upprätthålla den akuta verksamheten. Hur tänker ni kring det?

– Vi har tittat en del på detta. Det ökade antalet uppdrag gör att vi kommer att behöva öka antalet ambulanser på sikt men det gäller också att hitta ”gränssnittet” för att kunna göra bedömningsinsatser utan att äventyra den akuta beredskapen.

– Då vill det till att man kan lämna en patient för att åka på ett akut uppdrag samtidigt som det begränsar oss lite grann eftersom vi inte kan göra de här insatserna eller bedömningarna för långt ut på landsbygden.

– Oftast handlar det dock om ambulansuppdrag där bedömningen visar att patienten inte behöver akutsjukhusets resurser. Redan idag har vi rutiner som möjliggör att ambulanssjuksköterskan kan lämna en patient till förmån för ett högre prioriterat ärende, vilket innebär att den lämnade patienten åter hamnar i ”väntrummet” hos SOS Alarm.

– Sådana lösningar måste man titta på för att klara akuta uppdrag.

Finns ambulanssjukvården på den regionala sjukvårdsregionens agenda eller nationellt när ni hälso- och sjukvårdsdirektör möts?

Vad diskuteras när det gäller ambulanssjukvård?

– I sjukvårdsregionen jobbar vi mycket ihop med Kalmar och Jönköping och har ett väldigt bra samarbete. Där pratar vi om alla vårdområden inklusive ambulansverksamheten, dels i våra egna regioner men också i vår gemensam regionsjukvårdsledning där vi har ett gemensamt politiskt paraply. Vi försöker verkligen ”tajta till oss” och lära av varandra.

– På våra nationella möten för hälsooch sjukvårdsdirektörer pratar vi inte så mycket om specifika vårdområden utan där handlar det mycket om nationella överenskommelser mellan Socialdepartementet och SKR och hur den politiska viljan ska omsättas.

– Där är agendan helt annorlunda skulle man kunna säga. De mötena handlar mer om övergripande frågor som tillgänglighet, kunskapsstyrning och nationella riktlinjer.

Psykisk ohälsa är väl egentligen det enda vårdområdet som har en tydligt politisk förankring, från departement till SKR. www.s112.se

Lena, kan du säga någonting om den politiska viljan nationellt när det gäller ambulanssjukvård?

– Nej, för jag har inte hört något om den.

Martin, hur ser den regionala politiska viljan ut när det gäller ambulanssjukvården?

– Regionalt så tycker jag vi har haft ganska mycket kontakt med hälso- och sjukvårdsnämndens politiker och vi har intresserade politiker som vill ha våra faktaunderlag inför beslut som ska tas.

– Jag upplever dem som välinformerade och insatta i ambulanssjukvården utan att de försöker detaljstyra vår verksamhet.

– De har alltid varit väldigt intresserade och vill gärna vara nära i frågorna. För ett antal år sedan hade vi en nära dialog mellan politiken och företrädare för ambulanssjukvården om vad som var rimlig nivå på verksamheten.

– I samband med denna dialog var det någon som menade att ”obygden” inte fick samma service som tätbefolkade områden.

– Naturligtvis skulle man önska att det gick att ha samma responstider överallt men det är inte möjligt utan vi måste göra prioriteringar.

Hur vill ni att ambulanssjukvården ska se ut om fem år?

– Jag vill att den ska se ut som den gör nu och bli ännu bättre.

Jag tänker att tekniken har gått väldigt mycket framåt och att det blir möjligt att göra mycket mera i hemmen.

– Om fem år har förhoppningsvis förbättrat vårt stöd i hemmen på alla möjliga sätt vilket gör att vi både kan larma mycket snabbare om det behövs och att ambulanssjukvården då är en självklar del i den mobila vården.

– Jag tror att vi i ännu större utsträckning måste arbeta för att rätt patient ska hamna på rätt vårdnivå och på rätt ställe. För många patienter är det inte bra att hamna på akutmottagningen och vi behöver hitta bättre alternativ.

– Jag tror att vi behöver fler digitala stöd och beslutsstöd, exempelvis är det väldigt spännande med de nya AI-baserade beslutsstöden. Bedömningar av patienter som inte medföljer ambulansen är svåra

att göra och det är också väldigt svårt att skriva en bra och heltäckande riktlinje.

– Ska man skriva en riktlinje med alla hängslen och livremmar så kan vi inte hänvisa någon patient till en annan vårdnivå än till akutmottagningen - och det är inte heller bra. Där tror jag på AI-baserade beslutsstöd där man matar in data baserat på tidigare patienter och där beslutsfattaren får ”varningsklockor” i beslutsstödet.

– Det finns även telemedicinska lösningar som är intressanta, exempelvis för neurologiska bedömningar. Sedan önskar man såklart att vi alltid ges möjlighet att hänvisa patienten till den mest optimala vårdnivån även att det är en utmaning när flera organisationer ska samverka i detta, exempelvis ambulanssjukvården, primärvården, hemsjukvården och kommunerna.

– Det finns en del lovande projekt som fungerar bra men svårigheten är att generalisera projekten till en hel region.

– Vi har ett specialprojekt just nu med hemmonitorering för sköra patienter och jag tror att det är sådant som vi kommer att se väldigt mycket av framöver. Tekniken kommer nog hjälpa oss otroligt mycket, exempelvis finns så kallade ”smarta hus” som känner av patientens vitalparametrar och kan larma även om patienten själv inte kan larma.

– Nu är det väl ett tag tills vi är där men väldigt mycket av den här tekniken blir tillgänglig för oss i framtiden.

Vad är nödvändig kompetens i ambulanssjukvården och vad vill ni ha för kompetens i ambulanserna?

– Som jag ser det är specialistsjuksköterska den kompetens som behövs i ambulansen och vi har en målsättning att ha en ganska hög andel specialistsjuksköterskor. Nu godkänner vi visserligen andra specialistsjuksköterskor än ambulanssjuksköterskor men givetvis tycker vi att specialistsjuksköterska inom ambulanssjukvård är den mest lämpade kompetensen.

– Med detta kommer också mycket krav på utbildningen och att man mer och mer siktar mot ökad bedömningskunskap. Vi har lätt att lära oss algoritmstyrd vård vid urakuta händelser men det svåra är egentligen bedömningen av äldre patienter med komplexa sjukdomstillstånd som faktiskt utgör majoriteten av våra patienter. ► samverkan 112 nr 2 2021

43

ambulanssjukvård / Specialistutbildning

► – Där behöver vi ha fokus på kompetensutvecklingen i ambulanssjukvården tror jag.

– Jag håller med Martin. Många gånger handlar det om att vårda sköra patienter och då behövs sjuksköterskekompetensen.

Nu startar vi studieort Linköping där vi utbildar ambulanssjuksköterskor i samarbete med Linnéuniversitetet. Hur ser ni på att vi startar denna utbildning?

– Det är väldigt roligt!

Hur tänker ni kring det utökade uppdraget och ett eventuellt behov av någon annan kompetens eller utökad kompetens inom ambulanssjukvården?

– Absolut, vi är jätteglada över att vi nu har kommit i mål och kan starta specialistutbildningen till ambulanssjuksköterska här i Östergötland.

– Det är bra att det finns en sjuksköterska med i ambulansen och att det på distans finns möjlighet till uppkoppling mot ambulansläkare eller mot akuten för att kunna få stöd.

– Utöver stöd vid de akuta uppdragen behöver vi också kunna ge stöd vid de här lite svårare bedömningarna som gäller äldre i hemmet men tyvärr har vi brister där.

Vilka fördelar finns det med en studieort i Linköping?

– Sedan en tid tillbaka finns möjlighet för ambulanspersonalen att kontakta läkarstöd i akutmedicin dygnet runt.

– I framtiden när färre patienter transporteras till sjukhus och fler hanteras hemma eller på närvårdsplatser kan det bli aktuellt med större läkarmedverkan utanför sjukhus men den modell som används i delar av Europa med en läkare vid varje ambulansuppdrag tror jag är att skjuta över målet.

– När det gäller paramedics så uppfattar jag att de är extremt algoritmstyrda och gör väldigt få egna bedömningar, dvs. fokus är på att följa algoritmer snarare än att göra en egen bedömning och värdering.

– Jag har tidigare jobbat som ambulanssjukvårdare och på den tiden styrdes vi mycket av behandlingsriktlinjer och algoritmer.

– Även idag har vi ganska styrande behandlingsriktlinjer men utvecklingen har ändå lett till fler beslut om vårdnivå och vad som är bäst för den enskilde patienten.

– Vi förstärker succesivt vår primärvård där det har varit lite svagt, framför allt på läkarsidan.

Långsiktigt har vi jobbat med utbildning av fler allmänläkare och när vi får bättre täckning med distriktsläkare så finns också större möjlighet att de kan fungera som stöd till ambulanssjukvården.

44

samverkan 112 nr 2 2021

– Historiskt har det alltid varit värdefullt för att det främjar rekryteringen och utbildningen blir också en mer integrerad del i vårdverksamheten. Sen tänker jag att det gagnar hela sjukvårdsregionen på ett väldigt bra sätt och ytterligare stärker samarbetet med Kalmar och Jönköping.

– Det främjar också vidareutveckling av medarbetare inom ambulanssjukvården. När man har jobbat några år som sjuksköterska och vill läsa vidare kan det finnas privata omständigheter som gör det svårt att läsa på en annan studieort.

– Att då ha möjlighet att läsa vid en lokalt placerad specialistutbildning ökar möjligheten för en del medarbetare att fullfölja utbildningen.

– Det är väldigt roligt och även ett gott betyg till utbildningen när de med lite längre erfarenhet ser att utbildningen kan leda till personlig och professionell utveckling.

– Sen är det naturligtvis som Lena säger även en rekryteringsbas för ambulanssjukvården i regionen. Trots att vi har privat ambulanssjukvård är vi väldigt måna om att det finns bra personal för våra leverantörer att rekrytera.

Ser ni några utmaningar med att studieort Linköping etableras?

– Jag har tänkt att det bara innebär fördelar.

– Jag ser inga utmaningar som inte går att hantera. Självklart är det ju alltid ett ”krig” om praktikplatser på specialistavdelningar men inom

ambulanssjukvården tror jag inte det ska vara problematik att få praktikplats utan det är mer en logistisk fråga.

– Det är på gränsen till tjänstefel att inte ordna praktikplatser när vi har en brist och efterfrågan på kompetens och specialistutbildad personal.

– Det handlar ju trots allt om återväxten inom ambulanssjukvården och det måste vi alla ta ansvar för.

Martin, vad har det funnits för utmaningar i processen som har lett fram till studieort Linköping?

- Vi arbetade länge för att få igång en specialistutbildning men det gick i stå för ett par år sedan så det har varit en väldigt lång process.

– I den nuvarande tappningen och tack vare att det redan fanns en studieort för operationssjuksköterskor och en samverkan mellan Linnéuniversitetet och Linköpings universitet så har det ändå gått ganska bra.

– Visserligen har det varit en massa formalia att reda ut men nu är det verklighet och det är jättekul att detta nu är löst.

Kan ni se några fördelar med att lärosäten har flera studieorter inom samma specialistutbildning?

– Jag tror det är bra att man kan välja mellan olika geografiska studieorter även om mycket kan ske på distans idag.

– När Linnéuniversitetet gör bedömningen att de har kapacitet att starta en specialistutbildning och vi i Region Östergötland har ett behov av utbildningen så är det ju jättepositivt.

– Jag tror att detta kan stimulera sjuksköterskor i regionen att söka sig till utbildningen.

– I regionssamarbetet mellan Kalmar, Jönköping och Östergötland träffas vi regelbundet med studieorterna för att diskutera framtidsfrågor.

– Det har ju varit väldigt värdefullt, dels för att stärka samarbetet och dels för att främja kompetensförsörjningen. Det som är lite svårt är att få till än mer samverkan men jag tänker att man måste börja någonstans och så ger det ena det andra.

– Visserligen är Växjö/Kronoberg inte en del av vår sjukvårdsregion. Vi är väldigt flexibla och vill gärna samarbeta utanför våra gränser. ■

www.s112.se

Save the date!

CISA Konferens:

Ett samarrangemang med Regionsdagarna för intensiv- och perioperativ vård och Blåljusstiftelsen.

Kostnadsfri

21 - 22 oktober 2021 Keynotes på årets CISA konferens:

digital konferens Lnu.se/cisa2021

• Roger O Nilsson, Hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Kronoberg kommer tillsammans med Maria Mårtensson Hansson, Professor vid institutionen för ekonomistyrning och logistik på Linnéuniversitetet att tala om styrning, processer och ledning i samverkan.

• Jan Grimell, Filosofie doktor inom praktisk teologi och postdoktor inom Svenska Kyrkan, kommer att tala om moral injury.

• Johan Berlin, Professor i företagsekonomi vid institutionen för individ och samhälle, Högskolan Väst. Forskar och undervisar om offentlig organisation.

• Doug Presta, Doctor of podiatric medicine and Paramedic, at Central Washington University. He will present emergency medical servicer’s experience of the pandemic in USA. National Registered Paramedic.

• Simon Kitto, Professor and medical sociologist, at the department of Innovation in Medical Education at University of Ottawa, Canada. He will present research of interprofessional collaboration.

• Anna Forsberg, Professor i vårdvetenskap med inriktning mot organtransplantation vid Lunds universitet. Talar om Framtidens högteknologiska vård.

• Carin Regner, Handläggare på avdelningen för vård och omsorg SKR, arbetar med kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården samt prehospital vård. Hon kommer att tala om förstärkning av ambulanssjukvården som en del av överenskommelsen mellan staten och SKR om god och nära vård.

CISA – Centrum för interprofessionell samverkan och sambruk inom akut vård Kontaktperson: Carina Elmqvist, carina.elmqvist@lnu.se

www.s112.se

samverkan 112 nr 2 2021

ambulanssjukvård / Forskning

Ida Danell

D

et finns många olika bakomliggande orsaker till andnöd.

Utmaningen för ambulansteamet som vårdar patienter med andnöd är därför att snabbt identifiera den bakomliggande orsaken till patientens symtom.

Dessutom visar forskning att patienter som söker ambulanssjukvård på grund av andnöd som huvudsymtom, oavsett förekomst av tidigare sjukdomar eller inte, har cirka 11 % dödlighet.

Kvaliteten på ambulansteamets omhändertagande av en patient visar sig ha en mycket stor inverkan på patienternas välbefinnande och livskvalitet efteråt.

Wivica Kauppi, doktorand vid Högskolan i Borås, genomförde nyligen en studie i form av en realistisk live-simulering av ett ambulansuppdrag. 16 ambulanssjuksköterskor fick parvis vårda en patient med svår andnöd. En figurant (skådespelare) spelade patient.

– Av praktiska och etiska skäl är det svårt att göra den här typen av observationer och analyser av patienter och personal i en verklig situation. Genom simulering av en realistisk miljö kan vi komma så nära verkligheten och ambulanspersonalens vardag som möjligt. Vi kan observera och samla in data under kontrollerade former, säger Wivica Kauppi.

Simuleringsstudie ökar kunskapen om vården av patienter med andnöd TEXT: Kristina Axelsson / kristina.axelsson@hb.se

Andnöd är ett allvarligt tillstånd och en av de vanligaste sökorsakerna inom ambulanssjukvården i Sverige. Det har hittills saknats kunskaper om hur dessa patienter blir bedömda och vårdade av ambulanssjukvården. En nyligen genomförd simuleringsstudie vid Högskolan i Borås bidrar till ökad kunskap inom området.

46

samverkan 112 nr 2 2021

Hög realism med specialutrustad testambulans För att säkerställa god kvalitet och därmed resultatens validitet eftersträvades hög realism i utformningen av de simulerade scenarierna och den prehospitala miljön. För detta användes en unik simuleringsinfrastruktur i form av en specialutrustad testambulans.

Ambulansen är ett extrafordon i Sahlgrenska Universitetssjukhusets ordinarie ambulansverksamhet som specialutrustats med olika IT-lösningar och kamerateknik.

– Det var en fantastisk möjlighet att få tillgång till testambulansen som utvecklats med stöd av innovationsmyndigheten Vinnova. Vi är sedan tidigare vana vid att använda simulering inom undervisning i vårt kliniska träningscentrum på Högskolan i Borås.

– Men nu utvecklar vi det även inom forskning. Forskarna som genomförde studien känner varandra och vet sedan tidigare hur vi fungerar i simuleringssituationer. Datainsamlingen gick därför smidigt att genomföra på grund av den kompetens vi hade på plats.

Sammanlagt genomfördes åtta scenarier som dokumenterades via videoinspelning, www.s112.se

Simulera verklighetstroget och flexibelt med iSimulate REALITi

Högskolan i Borås

Wivica Kauppi, doktorand vid Högskolan i Borås. https://www.hb.se E-mail: wivica.kauppi@hb.se https://picta.lindholmen.se/node/75443 vilket möjliggjorde observation och analys av ambulanssjuksköterskornas vårdmöte i den simulerade patientsituationen.

– Det är en bra start för framtida forskningsprojekt.

Simulering öppnar dessutom nya dörrar inte bara för akutsjukvård, utan jag hoppas att fler ser det som en möjlighet att använda simulering inom forskning.

– Jag tror detta är framtiden.

Tekniken som används inom simulering utvecklas hela tiden, säger Wivica Kauppi.

Tid för reflektion och lärande Wivica Kauppi hoppas att studien ska bidra till ökad kunskap om både personalens och patienternas upplevelse av situationen.

Direkt efter simuleringen intervjuades ambulanssjuksköterskorna om hur de tänkte när de ställdes inför uppgiften.

För ambulanspersonalen är det ofta en stor utmaning att vårda patienter med andnöd och många upplever otillräcklighet då de inte kan lindra symptomen och patientens lidande.

Patienterna i sin tur kan inte själva uttrycka hur de mår och har ett stor behov av trygghet och tillit, vilket framkommit i patientintervjuer som Wivica Kauppi genomfört tidigare.

Patientintervjuerna har också varit en del i utformningen av scenarierna i simuleringsstudien. www.s112.se

– Vi skapade inte ett värsta scenario. Som forskare är vi intresserade av ambulanspersonalens vardag och de fick därför arbeta med ett helt ordinärt uppdrag, att vårda en patient med KOL, säger Wivica Kauppi.

I studien användes inget färdigt frågeformulär. Istället var utgångspunkten deltagarnas egna reflektioner, vilket gjorde att det blev en bredd på innehållet, berättar Wivica Kauppi.

– Ambulanspersonalen var positivt överraskade över att det verkligen kändes realistiskt utifrån förutsättningarna.

De fick en verklighetskänsla, upplevde att de lärt sig något och fick tid att reflektera ordentligt.

– Simuleringen i sig bidrog till att de kunde återkoppla till tidigare verkliga händelser, säger Wivica Kauppi.

Simuleringsstudien finansieras med forskningsmedel från Sparbanksstiftelsen Sjuhärad.

Studien sker inom ramen för Prehospen – centrum för prehospital forskning vid högskolan i Borås och i samarbete med innovationsarenan PICTA Prehospital ICT Arena vid Lindholmen Science Park.

– Jag hoppas genom min avhandling och simuleringsstudien att kunna bidra till framtida utformning och utveckling av prehospitalt beslutstöd, avslutar Wivica Kauppi. ■

PHC Nordic AB +46 855 53 63 00 phcnordic.com

Simulera verklighetstroget och flexibelt med övningsdockor från Lifecast Body Simulation

PHC Nordic AB +46 855 53 63 00 phcnordic.com

samverkan 112 nr 2 2021

47

min berättelse / COVID-IVA

En intensivvårdssjuksköterskas upplevelse av att vårdas på Covid-IVA Under våren 2020 hade jag precis som alla andra intensivvårdssjuksköterskor vårdat patienter som insjuknat i Covid-19 och som behövde stöd av respirator. Patienterna var mycket vårdkrävande då de var svårt sjuka, intuberade och behövde höga syrgashalter samt höga doser med sederingsläkemedel.

Tyvärr kunde vi inte rädda alla utan det var en hel del patienter som gick bort.

TEXT: Eva Barkestad

Privat

Hur min Covid-19 sjukdom började Min egen berättelse om Covid-19 startade lördagen den 6 juni 2020 när jag klev in i framsätet på min bästa väns bil för en resa till ett köpcentrum 10 minuter bort.

Senare på kvällen får jag ett telefonsamtal, där hon säger att hon sannolikt fått en Covid-19 infektion, vilket 48

samverkan 112 nr 2 2021

verifieras dagen efter med ett positivt PCR prov. Torsdagen den 11 juni åker jag till jobbet som vanligt för att leda en reflektion med nattpersonalen. Vid åttatiden på morgonen får jag en allmän sjukdomskänsla, känner mig lätt febrig och far hem.

Ringer till maken och berättar att jag sannolikt fått Covid-19 och vi beslutar

att dela vår lägenhet i två zoner. Han intar gästrummet och jag sovrummet, vår gemensamma yta blir kök och vardagsrum.

Vi träffas aldrig utan kommunicerar på Facetime med varandra. Jag svabbar munhålan samt i näsan och dagen efter kommer ett positivt svar på PCR provet.

Helgen går och det känns ganska okey, lite lätt feber men inga andra symptom.

På måndagen börjar diarréerna, inte lindriga sådana utan allt rinner rakt igenom och jag skickar maken till apoteket för att köpa Resorb.

Tisdagen kommer och diarréerna fortsätter, inser då att jag är illa ute och ringer vårdcentralen och ber om hjälp.

De lovar att sända en läkare hem till mig men det kan ske först på torsdag eftermiddag. Onsdagen kommer och jag har fortfarande diarréer och börjar känna mig trött men relativt pigg trots allt. Pratar med mina närstående som är oroliga men de blir lugnade när de hör hur redig jag är.

På förmiddagen torsdagen den 18 juni åker min man iväg till vår sons lägenhet för att öppna för några hantverkare.

När han kommer hem igen vid 14:30 försöker han ringa mig på Facetime för att höra vad läkaren har sagt. Då svarar inte jag. Han ringer då till min mobil och hör hur det ringer i sovrummet men eftersom jag inte svarar beslutar han sig för att gå in och finner mig mumlande i sängen. Jag ger ingen som helst kontakt.

Han ringer 112 och ambulansen kommer omedelbart (vi bor 5 minuter från Södersjukhuset, SÖS). När de finner mig har jag en syremättnad på 53% på rumsluft. De transporterar mig omedelbart till SÖS med 25 l syrgas på mask och lyckas få upp syremättnaden till 86%. Jag har en andningsfrekvens på 50 www.s112.se

Privat

men upplevs vara klar och redig med ett Glascow Coma Scale (GCS) på 15.

Därefter förflyttas jag till Medicinska Intensivvårdsavdelningen, MIVA och intuberas omedelbart. Från den här dagen minns jag bara en enda mening och jag kan fortfarande höra rösten i mitt huvud.

En lugn stämma; ”Eva vi måste intubera dig”. Senare får jag reda på att jag hade svarat med ett enda ord, ursäkta språket ”Fy-fan”. Då rös vi som var med, berättade en sjuksköterska för mig senare, ”vi förstod att du fattade precis vad detta kunde innebära, att du kanske aldrig skulle vakna mer”.

Minnen ifrån första tiden som intuberad Efter det är jag intuberad i 10 dagar och i början går det ganska bra, förbättras initialt men är stressad och kräver mycket sedering. Sen blir lungorna sämre och jag läggs i bukläge vilket leder till en förbättring.

På fredagen veckan efter, den 26 juni vill de väcka mig men de beslutar sig för att vänta till efter helgen men att tracheotomera eller extubera mig. Jag hör det här samtalet, det kommer in i mitt medvetande. Jag minns att jag tänkte; ”Jag ska extuberas!” (jag krävde som sagt mycket sederingsläkemedel). www.s112.se

Under tiden i respirator har jag på olika sätt visat att jag är medveten och har försökt ta mig mot ansiktet flera gånger, nickat och skakat på huvudet. Jag har till och med pekat på tuben för att jag hade slem och ville att de sög bort det.

Jag har en del minnen från tiden jag var nedsövd. Midsommarafton var den 19 juni och vi hade en fin midsommarhelg, det var så varmt och att jag blev vänd och tvättad på ryggen och tyckte att det var så skönt och att jag ville att de aldrig skulle sluta. Vårdpersonalen försökte få på mig en skjorta men jag måste gjort några avvärjande rörelser för det slutade med ett svalt lakan och jag var nöjd och somnade om.

Nästa minne är från söndagen den 28 juni. Jag vaknar av en röst som jag känner igen och det sitter en för mig känd narkosläkare vid min säng. Jag visar på något sätt att jag är vaken och känner igen henne och vi får en väldigt fin stund tillsammans. Jag lyckas förmedla genom att skaka på huvudet att jag är komfortabel med lugnande när sjuksköterskan vill ge mig mer sedering för att söva ner mig igen.

På natten är det ett fantastiskt åskväder över Stockholm och är det något jag älskar så är det när det blixtrar och dundrar. Jag ser hur det flashar och

dånar genom en liten springa på ett fönster. Det finns en medvetenhet om att jag ligger på IVA på SÖS men tror ändå att jag ligger högt upp i huset och har hela Årstaviken bakom mig, så jag försöker få nattpersonalen att förstå att jag vill att de ska vända på sängen så jag kan njuta av skådespelet. Dock så förstår de inte vad jag vill. Några dagar senare kommer en av sjuksköterskorna in och frågar varför jag blev så irriterad på natten? Vi skrattar gott åt historien tillsammans.

Andra minnen från tiden i respirator är att jag åkt omkring på en stenhård leksakssäl med två pucklar. Den hade snälla gula ögon och en snäll mun. Jag satt emellan pucklarna och ibland fick jag hålla i krampaktigt med händerna för att inte falla av. Jag tror att det kom ifrån när de tiltade IVA sängen för att ventilera lungorna bättre. Jag minns färgen på väggarna när jag for runt, runt och det är samma färg som i det rum jag låg i när jag vaknade. Jag visste att jag var på SÖS på IVA. Vårdpersonalen hade säkert sagt det 100-tals gånger men de glömde säga att jag låg i en säng, det förstod jag inte förrän jag extuberades. Jag fick också flash av silver och svarta mönster och när de

►

samverkan 112 nr 2 2021

49

min berättelse / COVID-IVA

► kom så visste jag att de var förenade med smärta i bröstet. Jag hade också bilder av samma mönster men i gult, svart och silver. De var inte lika smärtsamma. Min tolkning så här efteråt är att det rörde sig om slemsugning i tuben. Den senare var när jag själv visade att jag ville bli rensugen.

Min stora tröst under hela tiden nedsövd var ändå ”Dr Jessica”. Jag trodde länge att personen fanns. Jag trodde det var han som intuberade mig. Han kom och satt tillsammans med mig på ett tomt fotbollsstadium och berättade att jag mådde så mycket bättre. Mina värden visade att jag kunde väckas upp.

Han frågade om det var något jag ville ha och jag förklarade att jag var så törstig. Det kändes som en öken i munnen. Jag beskrev hur en plastpinne med skumgummi som man doppar i vatten var vad jag vill ha men han förstod inte.

Jag vet att jag resignerade och tänkte, ”de har inte sådan på SÖS”. Senare vaknar jag av att någon stoppar just en sådan våt pinne i min mun och jag tänker: ”De har sådan på SÖS också”.

Tiden efter respiratorn På måndagen den 29 juni blev jag av med tuben. Läkaren som tar bort den ur min mun undervisar en kollega samtidigt och berättar hur de minskar sederingen och vilken ordning läkemedlen tas bort för att göra det så behagligt som möjligt för patienten. Jag minns att jag tänker det är precis som i skolboken. Ett par dagar går och allt går åt rätt håll. Jag behöver 12 liter på Reservoarmask vid vila och ca 20 liter när jag sitter vid sängkanten. Det här ska jag nog fixa tänker jag. Snart hemma igen.

På onsdagskvällen får jag lätt feber och torsdag morgon när jag vaknar känner jag mig eländig. Jag kräver mer syre och har svårt att hålla syremättnaden på en acceptabel nivå. Jag ”rundodlas” dvs. urin, blod och sputum. Läkaren kommer in och pratar med mig om att jag sannolikt fått en infektion och att COVID-19 har slagit till igen.

Min senaste datortomografiröntgen av lungan visade stora infiltrat och inflammation. Sätts åter in på antibiotika och högdos cortison. Läkaren säger också att de överväger att intubera mig igen.

Det här tillfället är den enda gången jag verkligen är rädd. Inom mig finns en känsla av att jag kommer att dö om jag läggs i respirator med invasivt stöd igen.

50

samverkan 112 nr 2 2021

Läkaren vädjar då till kunskaps Eva och säger att jag vet att det inte är sant och jag svarar då med att peka på mitt huvud: ”Jag vet det här men inte här och håller handen för hjärtat”. Det blir Non Invasivt (NIV) Stöd istället och för att klara av den Privat tuffa behandlingen med högt motstånd PEEP, 10 cm och höga volymer så behövs det lugnande. Jag sover i stort sett hela torsdagen med stöd av två undersköterskor som omväxlande sitter vid min sida och håller mig i handen.

De gav mig trygghet så jag kunde slappna av.

Dagarna går och jag klarar mig med NIV stöd. Ibland mask som varvas med högflödesgrimma. Jag blir långsamt bättre i min andning och skrivs ut till infektion efter 32 dagar på IVA med Oximask på 12 liter i vila. Där börjar man omedelbart arbetet med att finna en rehabiliteringsplats åt mig. Jag behöver hela programmet. Min långa IVA vistelse har gjort mig svag och jag har knappt några muskler kvar. Jag stod upp för första gången på mer än 30 dagar på infektionsavdelningen. Mina ben vägrade förflytta sig, de kändes som två trädstammar som var fastspikade i golvet. Jag fick använda hjärnan och säga åt mig att flytta höger ben, flytta vänster ben framåt och flytta höger ben bakåt och sätta mig ner. Helt slut efter ansträngningen.

Det var otroligt tufft många gånger att ligga i sängen med den fruktansvärda brist på syre som jag upplevde. Minsta rörelse kostade syre och jag kunde flämta länge efter en mycket liten ansträngning.

Vid ett tillfälle är min bästa väninna på besök, (hon tillfrisknade på två veckor) och jag säger till henne att det kliar på näsan men väljer bort att klia för det kostar för mycket syre. Hon sa efteråt att då förstod jag hur illa det var. Att inte ens ha kraft att klia sig. Andra gånger märkte jag inte hur illa det var, kroppen vande sig vid låga syrgashalter.

Vid ett tillfälle kom sjuksköterskan

springande och sa att syremättnaden sjönk till 68 % när jag fräste ur näsan (jag fick stora blodiga krustor).

Informationen till mig var också utmärkt. Varje morgon innan ronden kom läkarteamet in och berättade om planerna för dagen. Var mina och deras mål skulle vara för att jag skulle tillfriskna.

Jag kände mig otroligt delaktig och fick också möjligt att vara medbestämmande något som jag verkligen uppskattade.

Jag hade en Whiteboardtavla som jag skrev på för att kommunicera för att inte ta av masken eller förlora syre. Jag vet att jag skrev min tacksamhet till dem att jag fick vara en del av vården.

Den långa vägen tillbaka Jag flyttas till en rehabiliteringsavdelning och där får jag mycket hjälp med träning och tar också ett viktigt personligt beslut på den avdelningen.

Jag ska göra allt för att bli så bra som möjligt och ska träna 2 gånger om dagen så länge som det behövs. Jag lämnar sjukhusvärlden efter 56 dagar i rullstol. Jag kan gå 40 meter utan att hjärtat börjar slå som en trumpinne i bröstet och bli ordentligt andfådd.

Min fortsatta träning blir två gånger i veckan polikliniskt hos sjukgymnast.

Styrketräning men med betydligt mindre vikter än innan jag blev sjuk. Jag fortsätter gångträning och till slut kan jag lämna rullstolen hemma och bara använda rullator. Min första tid på www.s112.se

jobbet var den med mig varje dag. Den gav ett fint stöd om jag behövde gå längre än 100 meter.

Tiden går och jag kan även lämna rullatorn. Första gången jag gick 900 meter i lite lätt sluttande nedförsbacke till Årstaviken så jublande jag och skrek högt varpå alla på promenadstigen vände sig om och undrade vad som var på färde. Jag var så jublande glad för att jag kunde gå nästan en kilometer utan att behöva vila.

Det var också svårt att komma tillrätta med att just jag som alltid varit så frisk blev livshotande sjuk. På natten när mörkret la sig så kom det mycket tankar på vad som kunde ha hänt. Någon timme till hemma och jag kanske inte hade kommit till SÖS. Det var som en autostrada öppnade sig när mörkret kom och det var dags att sova. Jag behövde både sömntablett och lugnande samt goda minnen och mindfullness för att komma till ro. Jag hade samma sömnstrategi under hela min vårdtid på 56 dagar men slutade att ta sömnmedel och sov gott utan, i min egen säng när jag kom hem.

De närståendes perspektiv

De ringde till min dotter från IVA efter att jag intuberats. Ambulanspersonalen hade lite bråttom när de hämtade mig så de glömde fråga min man om hans mobilnummer. På akuten frågade de mig och jag rabblade hennes för det är det enda nummer jag kan utantill. Dock sa jag inte vem det var till. Hon blev vettskrämd för vi hade pratats vid på morgonen och då var allt bra.

Min man utryckte att han bara kunde sitta i stolen och stirrade rakt fram. Väntade på samtalet från läkaren som kom varje eftermiddag. Hur mår hon idag? Han fick komma på besök redan dag 3 av min IVA vistelse. Han upplevde att det blev mycket lugnare sen han fick komma in i full utstyrsel och bara få se och ta på mig. Läkarna ringde trots det varje dag och berättade status. Ett samtal som var viktigt.

Ett år har gått och jag jobbar full tid sen i mars.

Både i den patientnära vården och som utbildningsansvarig på IVA. Jag har och har haft många Post Covid symptom. Det jag fortfarande har problem med är en lätt vänsterkammarsvikt och andfåddhet om jag går i för många backar men det kan jag leva med, det har ju varit så mycket värre. ■

Utveckla din kompetens inom samhällsskydd och beredskap Samhällets krisberedskap (webbkurs) Kursen ger dig en grundläggande kunskap om samhällets krisberedskap.

Kontinuitetshantering (webbkurs) Kursen ger dig kunskaper om varför kontinuitetshantering behövs, vad kontinuitetshantering innebär och en metod för att genomföra arbetet.

Fortbildningstjänsten En digital plattform med webbutbildningar och övningsmaterial för kommunal räddningstjänst på: fortbildning.msb.se

Fler kurser och anmälan finns på msb.se/utbildning

Eva Barkestad Svår Covid patient, Intensivvårdssjuksköterska och utbildningsledare på intensiven Danderyds sjukhus

www.s112.se

samverkan 112 nr 2 2021

51

backspegel / Svenska Räddnings- och Akutvårdsgruppen

Ambjörn - en sann psykolog

En av de mer lyckade satsningarna som gjorts i Österglötlands län är en liten nallebjörn, Ambjörn kallad.

När han introducerades för två år sedan, hamnade han på samtliga förstasidor i länets tidningar.

– Vi läste en artikel i "Transport­medicin" om hjärtlungräddning i Seattle.

I reportaget fanns en bild som visade att alla barn som av en eller annan anledning måste åka ambulans, fick en nalle.

Vi nappade på iden och det succe direkt berättar Bror Gårdelöf. Nu finns det en nalle i varje ambulans.

Kostnaderna är bagatellartade jämfört med de positiva pyskologiska effekter som denna blygsamma investering för med sig. Det vuxna inte klarar av, det klarar Ambjörn.

Bror Gårdelöf, som också arbe­tar halvtid som narkosläkare vid Universitetssjukhuset i Linköping, har själv ett talande exempel på detta.

– Jag träffade en liten pojke i fyraårsåldern, som skulle få sin hand omlagd. Han bodde med sina föräldrar ute på landet, och hade fastnat med handen i en vedklyv. Sådana skador kräver ett antal ingrepp och när jag träffade honom, hade han redan opererats ett par gånger. När jag kom in på hans rum, möttes jag av en syn som jag sent ska glömma. I knät hade pojken sin Ambjörn, med droppnål i huvudet och magen och ID-band runt halsen.

Tala om psykologisk bearbet-­ ning! Ambjörn är helt enkelt en av våra förnämsta resurser. ■

52

samverkan 112 nr 2 2021

www.s112.se

Betald annonsplats

Region Gotlands dystopiska upphandling Magasingatan 5 803 10 Gävle Tfn: 073 - 343 55 00 www.ambulansfacket.se AMBULANSFÖRBUNDET har djupdykt i upphandlingen av ambulanssjukvård som Region Gotland ägnat sig åt.

Kommunfullmäktige i Gotlands kommun beslutade 2004 att uppdra åt samtliga nämnder att ”pröva möjligheten att lägga ut driften av verksamheter på andra utförare för att öka gotlänningarnas valmöjligheter och säkerställa god kvalitet”.

Ambulanssjukvården sorterade på den tiden under Räddningstjänsten. Inför genomförandet av upphandlingen gjordes övervägandet att verksamheten hade för liten omfattning för att dela upphandlingen i flera delar eller behålla någon del i egen regi. Skälet att regionen inte äger en enda ambulans är enligt regionen att en sådan uppdelning skulle försvåra att få anbud, medföra försämrad effektivitet och högre kostnader för regionen.

Regionen är tydliga med att den upphandlade tjänsten har varit tillfredsställande under båda avtalsperioderna. Enligt regionen har frågan om återtagande i egen regi inte heller aktualiserats av någon politisk part.

Enligt regionen har möten hållits minst årligen med områdeschef och VD från upphandlad ambulansvårdgivare. Mötesanteckningar från möten efter 2015 saknas helt i ärendehanteringssystemet.

Någon risk- och konsekvensanalys står inte att finna någonstans. Dialog med ambulanspersonal har ej ägt rum.

Ingen ambulanspersonal har av regionen erbjudits uppdragsutbildning eller annan form av studier. Det råder oklara förhållanden kring hur funktionen ambulansläkare organiserats, vilket förbundet

undersöker i detta nu. Regionen avböjer att kommentera frågor om övning och tester.

Frågan om budet på 25 000 kr/månad för ambulans dagtid på heltid med två personal, har skapat en rad av frågetecken.

Den utfästelse om optionen, det vill säga, vid behov av förstärkning kan regionen använda optionen är så pass märklig att förbundet riktat upprepade frågor om saken.

Priset är per månad för extra dagambulans 08:00 - 18.00. Jämförelsen mellan Falcks pris på 329 000 per månad för samma option, d v s cirka 300 000 kr från det vinnande budet, är helt upp och ned.

Det skiljer även ett antal miljoner mellan ambulansbolagen som lämnat anbud.

När ett pris kan anses vara för bra för att vara sant så ska upphandlande myndighet begära en förklaring till det låga priset.

Nedan ser ni frågan från Region Gotland och anbudsgivarens svar.

Fråga: Enligt vår bedömning förefaller ert anbudspris för optionen 4.2.9 onormalt lågt. Om ett anbud förefaller vara onormalt lågt ska den upphandlande myndigheten enligt 16 kap. 7 § LOU begära att leverantören förklarar det låga priset eller kostnaden. Om förklaringen avseende det onormalt låga priset inte är tillfredsställande kommer anbudet att förkastas.

Anbudet kommer även att förkastas om det onormalt låga priset beror på att anbudet inte stämmer överens med tillämpliga miljö-, social- eller arbetsrättsliga skyldigheter. Vänligen redogör för prissättningen av ert anbud. Redogörelsen ska vara skriftlig och lämnas i upphandlingsverktyget.

Vänligen återkom med förklaring avseende ert låga anbudspris senast.

Svar från Samariten Ambulans AB (2021-08-10 kl. 12:00):

Hej! För att klara de målnivåer avseende insatstider som Region Gotland har ställt upp som krav har Samariten tagit höjd i anbudet för att kunna utöka dimensioneringen vid behov. Detta kommer i första hand ske genom att använda flexambulanserna. I denna post ingår även de personalkostnader som är relaterade till att vid behov utöka med ytterligare dagambulans. Vi räknar dock med att vissa rörliga kostnader kan tillkomma.

Vilket vi avser att summan på 25 000 kr per månad ska täcka. - SLUT CITAT Förbundet ställer sig helt frågande till svaret som Samariten Ambulans AB gav till regionen. Förbundet är lika frågande till hur Region Gotland kan acceptera ett sådant svar som dom fått - som egentligen inte förklarar någonting alls, i synnerhet när buden mellan de olika anbudsgivare skiljer sig med flera hundra procent.

Förbundet anser även att Region Gotland borde ha gjort en risk- och konsekvensanalys och på ett tidigt plan involverat ambulanspersonalen och patientorganisationer i det som sedan skulle vara underlaget för upphandlingen.

Det må väl vara en sak om Region Gotland vill upphandla all prehospital verksamhet och beredskap, men att så okritiskt tacka jag till ett underpris som inte ens skulle täcka en lön på halvtid, är faktiskt skäl nog att ifrågasätta hur regionen tänker kring sin ambulanssjukvård.

I början av oktober är det dax för FLISA. Dels kommer det ske digitalt samt även fysiskt. Säkerhetsfrågorna och uppföljning av diverse ärenden kommer stå i fokus för förbundet under oktober månad.

Var varsamma med varandra och hedra stjärnan!

Hälsningar Henrik Johansson förbundsordförande

ambulanssjukvård / Porträtt

Privat

Hej Catharina och Åke, ni är ju ett äkta par från Veberöd som båda jobbar vid ambulanssjukvården i Skåne och vid stationen i Sjöbo som är bemannad med en dygnsambulans.

ambulanssjuksköterskor och INTERVJU GJORD AV: BENGT FRIDLUND / beppe.fridlund@gmail.com Vad säger du Catharina – hur kom det sig att du valde den här yrkesbanan?

Och vad säger du Åke vilket var ditt skäl eller var det kanske t o m en tillfällighet?

– Efter min studentexamen så började jag direkt att arbeta med äldre. Det är något som jag är väldigt glad för idag.

– Jag lärde mig så otroligt mycket och gav mig så mycket förståelse och respekt för den just äldre sköra patienten, vilket är till stor nytta idag.

– För det är just de sköra, sjuka, dementa patienterna som utgör en stor del av våra patienter prehospitalt. Men hur mycket jag än tyckte om att jobba inom geriatriken, så kändes det inom mig att jag ville mer.

– Jag ville göra mer skillnad och utmanas, varför jag bestämde mig för att utveckla mina kunskaper. Så det gjorde jag, och det är något som jag är väldigt glad över idag.

– Ja, det sägs att valen i livet ofta är en slump och jag tror inte att det är annorlunda i mitt fall.

– Jag var anställd på anestesiavdelningen och träffade av en händelse på en gammal kollega som jobbade på ambulansen i Lund.

– Vi pratade lite arbete och han frågade om jag inte någon gång hade tänkt mig jobba prehospitalt.

– Tanken ledde till handling och jag ringde upp den dåvarande chefen på ambulansen och undrade om han kunde tänkas vara intresserad av mina tjänster.

– Svaret blev om jag kunde komma direkt för en intervju och resten är tjugo års prehospital historia.

54

samverkan 112 nr 2 2021

Men har det funnits något annat förstahandsval innan det blev prehospital vård och ambulans? Åke, hur var det i ditt fall?

– Jag lärde till målare direkt efter grundskolan och började jobba. Men när första vintern kom och jag stod utomhus och strök blymönja på fönsterkupor i minusgrader bestämde jag mig för inomhusarbete illa kvickt.

– Min mor jobbade som sköterska på Vipeholms sjukhus och fixade snabbt jobb till mig där. Jag pluggade sedan vidare till mentalskötare och jobb vid Sankt Lars sjukhus i Lund och fortsatte studera till sjuksköterska och jobb på intensivvårdsavdelning, och något år senare hade jag specialistutbildat mig till anestesisjuksköterska, och så plötsligt inser jag att snart har 46 års vatten flutit under broarna i hälso- och sjukvårdens tjänst! www.s112.se

Privat

Privat

Kollegor i nöd och lust Catharina, hade du tänkt dig någon annan profession?

– Jag läste till undersköterska på gymnasiet och jobbade som sagt inom geriatriken under några år såväl på ålderdomshem som inom kvälls- och nattpatrull.

– Som jag tidigare nämnde så ville jag utveckla mig, få mer ansvar och göra skillnad så jag läste till ambulanssjukvårdare i Halmstad.

– Det tog inte så lång tid innan kraven på nytt höjdes på ambulanssjukvården, varför jag läste vidare till sjuksköterska och därefter till specialistsjuksköterska inom intensivvård. Jag har nu jobbat prehospitalt i 21 år.

Men vilka grundkrav på kompetens har Ambulanssjukvården idag på sin ambulansbesättning? www.s112.se

Båda:

– Grundkraven inom ambulanssjukvården i Region Skåne där vi tjänstgör är ambulanssjukvårdare, sjuksköterska med grundutbildning samt specialistsjuksköterska.

– Ambulansen ska ha en medicinskt ansvarig med specialistutbildning och en s k sjukvårdsledare med lägst ambulanssjukvårdarutbildning. Men här skiljer det sig mellan Sveriges regioner.

Och vilka lärosäten ger denna specialistutbildning i ambulanssjukvård för sjuksköterskor i Sverige och hur omfattande är dessa studier?

Båda:

– Det är en 1-årig utbildning som ges vid runt 10-talet lärosäten runt om i Sverige.

Jo, idag har ni ju samma funktioner i ambulansen, men ni har ju också nämnt att ni har olika kompetenser i bagaget med så många arbetsår inom hälso- och sjukvården. Särskilt du Åke har ju haft ett flertal uppdrag genom åren, så beskriv gärna lite vad dessa konkret har inneburit!

– Jo, en kort tid efter, ja faktiskt bara tre månader efter att jag hade börjat vid ambulansen fick jag en förfrågan om en chefsbefattning i Lund.

– Jag tackade ja till denna utmaning och var de kommande 13 åren områdeschef parallellt med det kliniska arbetet i ambulans. Catharina har under alla dessa år sagt att det varit ok att ha mig i chefsbefattning på arbetsplatsen då vi både vet att det är hon som bestämmer ”i verkligheten”, alltså i hemmet, ha, ha.

►

samverkan 112 nr 2 2021

55

ambulanssjukvård / Porträtt

►

– Jag lämnade chefsuppdraget för 7 år sedan för att jobba kliniskt på heltid. En kort tid därefter fick jag en förfrågan från Vårdförbundet om att vara facklig företrädare och är idag huvudskyddsombud för två av Skånes ambulansdistrikt.

– Det innebär ytterligare en erfarenhetsresa bland avtal, regler och paragrafer där många arbetsgivare springer vilse med eller utan avsikt, lite skämtsamt uttryckt.

– Det är inte utan att jag har en viss nytta av erfarenheten att kunna tänka som arbetsgivarrepresentant ibland! När det gäller övriga kompetensområden så vill jag påstå att mina år inom psykiatrin än idag är något jag inte skulle vilja vara utan.

– I alla möten med människor i utsatta och svåra situationer, utanförskap mm har jag definitivt stor nytta av just denna erfarenhet i min verktygslåda. Självklart tror jag också att mina många är inom intensivvård och anestesisjukvård också är till stor nytta ”i fält”.

– Ambulanssjukvården är ju den första viktiga länken i en kedja av omsorg för att skapa goda förutsättningar för vård och läkning. Vi står inte sällan i svåra utmanande situationer, ofta i torftig arbetsmiljö och med få händer att arbeta med.

Att då ha ett brett erfarenhetsregister ser jag som en direkt framgångsfaktor.

En intressant aspekt är kanske att fråga er, om drar ni nytta av varandras kompetenser i vardagen eller kanske snarare hur drar ni nytta av dessa?

Båda:

– Vi vill påstå att vi varje dag drar nytta av varandras kompetenser dagligen.

Givetvis finns skillnader mellan oss som individer, men också – som sagt tidigare – i vad vi har jobbat med tidigare i professionen.

– Catharina har ju sin gedigna erfarenhet av patienter från geriatrisk vård och intensivvård. Åke har jobbat med sjuka barn, och som tidigare sagts med patienter inom intensivvård och anestesisjukvård liksom i psykiatrisk vård. Det är klart att vi stöttar varandra utifrån dessa kompetenser såväl mentalt som i det praktiska arbetet.

En fråga som ständigt dyker upp är ju; Har ”verklighetens vardag” blivit hårdare idag jämfört med när ni en gång i tiden började på ambulansen? Och i så fall hur utifrån något exempel?

Båda:

– Människor drabbas såväl idag som då när vi började inom ambulanssjukvården av sjukdom och trauma. Där är det 56

samverkan 112 nr 2 2021

väl ingen större skillnad rent konkret i omhändertagandet av patienten. Tekniken, algoritmer, farmaka och behandlingsriktlinjer har ju självklart utvecklats, men grundtanken är den densamma.

– Det som emellertid alltmer påverkar vår arbetsvardag är förändringar och attityder i samhället. Det finns inte längre samma respekt och ödmjukhet inför blåljusverksamheter generellt. Allt går i ett högre tempo.

– Människor har inte tid att släppa fram en ambulans under utryckning för de har själva så bråttom till något viktigare.

Vi möts inte så sällan även av konkreta hotsituationer. Det sticks upp kameror i ansiktet på oss på skadeplatser. Människor tycker det är var och ens rättighet att larma 112 med krav på en ambulans oavsett behov eller inte.

– Självklart är det förhållandevis en liten del av befolkningen som representerar denna attityd, men absolut en större del jämfört med för 20 år sedan, varför den påverkar insatstid, akut omhändertagande och stress kopplat till vår arbetsmiljö, och kan därför inte längre betraktas som försumlig.

I era jobb är det ju därför mer eller mindre självklart att samarbeta med andra blåljuskollegor, kanske i första hand med räddning och polis. Men vilka fler kollegor vill ni framhålla att ni samarbetar eller kommer i kontakt med för att kunna utföra ett gott och säkert jobb för såväl patient som er själva?

Båda:

– Vi har ett nära, dagligt och mycket gott samarbete med andra blåljusorganisationer

såsom polis och räddningstjänst men vi får inte glömma bort våra viktiga sammarbetskolleger inom hemsjukvård, hemtjänst, vårdcentral, akutmottagning, LSS-boende m fl.

– Det är i denna samverkan vi gör skillnad för tredje man, dvs patienten som behöver omsorg, vård och behandling.

– Ensam är sällan stark! Att jobba som vi gör på en s k glesbygdstation om det nu kan uttryckas så i Skåne, är att en ambulansbesättning ofta ”står själv” länge på ett svårt uppdrag som t ex ett hjärtstopp, ett luftvägshinder, ett dåligt barn eller på en skadeplats.

– Nästa ambulans finns liksom inte runt hörnet. Det ställer högre krav på erfarenhet och en tajt organisation. På denna typ av station som vår, samlas därför ofta kolleger med gedigen erfarenhet och det tycker vi är bra.

Och just i er vardag, hur mycket är ”ren blåsljusverksamhet” med era ögon mått mätt att förhålla sig till?

Båda:

– Det beror ju på vad som läggs i begreppet ”blåljusverksamhet”. Det urakuta blåljusuppdraget är kanske 10 % av verksamheten. Tyvärr ser vi emellertid en rejäl ökning av uppdrag som är tveksamma som ambulansuppdrag.

– Det finns många påverkande parametrar vad gäller kravet på ”att få en ambulans” såsom tveksamma index, dålig utbildning, begränsad erfarenhet, rädsla att göra fel och bli lastad för detta, dålig samverkan mellan aktörer, ja, dessa är några exempel som spelar roll.

►

www.s112.se

strykeremergencycare.com

Stryker Emergency Care

LIFEPAK® 15 Monitor – defibrillator

More power to you

LUCAS® 3 v3.1

Power-PRO XT + Power-LOAD

Chest compression system

Powered ambulance cot

This document is intended solely for the use of healthcare professionals. A healthcare professional must always rely on his or her own professional clinical judgment when deciding whether to use a particular product when treating a particular patient.

Stryker does not dispense medical advice and recommends that healthcare professionals be trained in the use of any particular product before using it in surgery. The information presented is intended to demonstrate the breadth of Stryker product offerings.

A healthcare professional must always refer to the package insert, product label and/or instructions for use before using any Stryker product. Products may not be available in all markets because product availability is subject to the regulatory and/or medical practices in individual markets. Please contact your Stryker representative if you have questions about the availability of Stryker products in your area. Stryker Corporation or its divisions or other corporate affi liated entities own, use or have applied for the following trademarks or service marks: Stryker LUCAS, LIFEPAK, Power-PRO XT, Power-LOAD, SMRT and XPS. All other trademarks are trademarks of their respective owners or holders. The products depicted are CE marked in accordance with applicable EU Regulations and Directives. 2019-22613 10-2019

© 2019 – Crédits photos : Lukas Palik

SAVING LIVES IS YOUR POWER

ambulanssjukvård / Porträtt

►

Arbetstidsmässigt, hur jobbar ni på er lokala station, har ni exempelvis ett roterande schema eller är det helt individstyrt? Finns det t o m arbetspass där ni gemensamt åker iväg till arbetet?

Båda: – Vi har ett roterande dag-, natt- och helgschema. Jodå, det händer att vi slår följe till jobbet och jobbar samma pass. Vi har också haft lyxen att ha flera ambulanser på vår lilla station, men i höst reduceras den till endast en ambulans, vilket sannolikt resulterar i mindre samåkning.

En riktigt bra dag på jobbet – vad skulle det kunna vara för er?

Båda: – En riktigt bra dag på jobbet är ”lagom” med uppdrag dvs med chans till återhämtning mellan turerna. Kanske lite mat och varför inte ett träningspass? På en mindre station är det aldrig någon som ”står före i kön” till nästa uppdrag och det är bara att gilla läget.

– Dagen blir som den blir och ”lopporna biter oftast ojämnt”, ha, ha. Samtidigt är ju den stora charmen med vårt arbete att aldrig veta vad som väntar. Det är nog också det som gör att jobbet inte passar alla att jobba med ambulanssjukvård.

Väl hemma vid middagsbordet då, blir det mycket eller lite arbetssnack med tanke på att ni så att säga är inom samma skrå och helt logiskt borde ha en hel del gemensamt att diskutera och reflektera över? Men jag har också förstått att det finns ju ytterligare två personer i familjen som bor hemma, så hur hanterar ni ”arbetsrelaterade frågor” hemma hos er?

Båda: – Lite jobbsnack kring middagsbordet är nog oundvikligt. Det är väl ingen hemlighet att alla fem barnen – där de två minstingarna 9 och 12 år som bor hemma – tycker att vi har ett coolt och spännande yrke. Minstingen har absolut kontroll på ambulansmodeller som vi kör, anropsnummer samt stationstillhörighet.

– Som kuriosa, en natt när vi jobbade tillsammans kom på efternatten ett Prio 1-larm med texten ”pågående förlossning”.

Det tog några sekunder innan vi insåg att adressen var hem till vår yngsta dotter! Det var sedan tidigare planerat för ett kejsarsnitt då bebisen låg i säte. Det blev ett lätt stressande uppdrag ska sägas.

– Allt gick lyckligtvis bra och vi hann in till förlossningen där en flicka såg dagens ljus en stund senare.

– Vi lämnade dock efter oss en förvirrad förlossningsläkare som fortfarande inte 58

samverkan 112 nr 2 2021

Privat

förstod varför den blivande modern pussade ambulanspersonalen liksom tycktes höra att hon kallade dessa för mamma och pappa.

Men efter en fullmatad dag då, vad gör ni för att rensa tankar och ladda upp batterierna till nästa dag? Är det så att ni hinner med, och t o m utöver några fritidsintressen? Vad säger familjen SzczekockiNeman här?

Båda: – Att göra saker utanför arbetet, ja absolut! Det är så viktigt att njuta av fritiden, och att umgås med familjen. Hela vår familj har ett gemensamt intresse i tävlingsskytte. Vi både tränar och tävlar tillsammans.

– Det är en sport med spänning, disciplin och krav på koncentration. Vi tränar och tävlar både individuellt och i lag.

Sedan har vi handboll där mor i familjen också är tränare. Det är jättekul att ge sig

iväg för att göra något tillsammans och inte bara skjutsa till och från en träning.

Avslutningsvis, och åter till er gemensamma ambulansprofession, kan ni enas om 5 skäl till varför en person som står inför sitt yrkesval ska välja att studera till ambulanssjuksköterska?

Båda: – Definitivt! Då säger vi så här unisont: ett utmanande och spännande arbete; som kräver mycket egenansvar; att ingen dag är den andra lik; med förmånen att kunna göra skillnad; och slutligen att uppleva, se och kunna påverka saker som få andra kan göra i sina professioner.

Stort tack för era positiva och intressanta svar såväl enskilt som tillsammans, och nu tackar Samverkan 112 för denna ”utryckning” i ambulansfamiljen SzczekockiNemans arbets- och familjevardag! ■

Privat

www.s112.se

www.s112.se

samverkan 112 nr 2 2021

59

Forskning / Arbetsmarknad & arbetsliv

Från student till docent Akademisk karriärutveckling för medarbetare i Region Östergötland

Från student till docent syftar till att stödja akademisk karriärutveckling för medarbetare i Region Östergötland och studenter vid Medicinska fakulteten vid Linköpings universitet.

D

et innebär satsningar för att stimulera klinisk forskning alltifrån att engagera forskningsintresserade studenter till att erbjuda disputerad vårdpersonal forskningsstöd och därmed tydliggöra en akademisk karriärutveckling.

Från student till Docent kan beskrivas som en karriärstege där det första steget går ut på att engagera studenter till forskningsförberedande studier.

Från början omfattade det endast läkarstuderande och läkare med forskningsintresse men från och med 2010 omfattar det även personer med legitimerade vårdyrken som sjuksköterska, arbetsterapeut, fysioterapeut, logoped, biomedicinsk analytiker.

Konceptet i Från student till docent handlar om att fånga upp studenter som är forskningsintresserade under utbildningen, sporra vårdpersonal att börja

60

samverkan 112 nr 2 2021

forska och stärka den personal som redan forskar.

Här ingår också till exempel befattningar som förenar kliniskt arbete med möjlighet att bedriva forskning.

Stimulera klinisk forskning och undervisning Programmet innehåller särskilda insatser för medarbetare med legitimerade vårdyrken, att med hjälp av finansiering av forskningstid, underlätta för kliniskt verksamma personer att meritera sig vetenskapligt.

Det finns också möjlighet för disputerad vårdpersonal att söka kliniska forskarbefattningar som inkluderar 30% forskning- och undervisningstid.

Sökande ska ha dokumenterad pågående forskningsaktivitet, en lovande forskningsplan med klinisk nytta av forskningen. De kliniska forskarbefattningarna kombinerar kliniskt arbete i vården med forskning,

och finansieras av Region Östergötland.

Tanken är att stimulera klinisk forskning och undervisning inom region Östergötland. Kliniska forskarbefattningar är en befattningskonstruktion med tjugo procent av arbetstiden avsatt för forskning, och tio procent för undervisning.

Befattningen är tidsbegränsad till tre år med möjlighet till tre års förlängning.

Vad säger utvärderingen av student till docent?

Utifrån intervjuer med anställda på Region Östergötland kan slutsatsen dras att från student till docent har bidragit till att uppfylla syftet. Det som däremot kan upplevas som en svårighet är att kunna frigöra tid från det kliniska arbetet för att forska.

Något som ofta återkommer i intervjuerna är att tiden efter disputationen upplevs som kärv. Det är då personen www.s112.se

TEXT: Susanna ågren RN, PhD, docent ThoraxKärlkliniken, Linköpings Universitet

bör meritera sig för att bli en självständig forskare samtidigt som nätverksbyggande och samarbete är viktigt. Emellertid anser flera att de saknar nätverk där de kan ventilera och utveckla idéer som kan leda till fruktsamma forskningsprojekt och som kan generera finansiering i form av beviljade anslag såväl till driftspengar som till forskningstid.

Ett ytterligare dilemma kan vara att kliniken inte har möjlighet att frigöra tid för forskning och att de har svårt att ta vara på den disputerades nyvunna kompetens på ett meningsfullt sätt. För båda grupperna ses en klar ökning av antalet inrättade universitetsbefattningar.

I gruppen för legitimationsyrken och övriga med annan examen har 42 % antagits som docenter under tiden de har haft befattningen.

Ser Region Östergötland till hur många som har erhållit en akademisk anställning www.s112.se

är andelen inte lika hög; 15 % för den gruppen (Region Östergötland 2018).

Karriärsprogrammet från student till docent från och med 2021 I våras, 2021 nylanserades Region Östergötlands och Medicinska fakultetens karriär-program Från student till docent som syftar till att stärka regionens forskning genom att möjliggöra ökad forskningstid.

Programmet ger en bra möjlighet att kombinera forskning parallellt med studier eller arbete inom hälso- och sjukvården.

Programmet består av fem steg som löper under hela forskarkarriären.

I steg ett kan man redan som student ansöka om stipendium för att testa på forskning parallellt med studierna.

Därefter följer ytterligare fyra anslagsmöjligheter: för doktorander i

antagningsprocess (vilket är en ny möjlighet), samt för doktorander, disputerade och docenter.

Ansökan om forskningsmedel söks utifrån akademisk nivå och kan sökas utifrån 5 steg; som student, under antagningsprocess till doktorand, som doktorand, disputerad och när personen uppnått docentnivå.

Från att delta och genomföra forskning, nå docentur och skapa en stark forskningsmiljö.

Under perioden som doktorand, disputerad eller docent beviljas man medel för två år i taget, vilket säkrar både forskningstid och skapar trygghet.

Vidare finns det möjlighet att ansöka om medel för forskning utomlands och, för postdocs, så kallat hemvändarbidrag, för fortsatt stöttning av forskarkarriären vid hemkomst. ■

samverkan 112 nr 2 2021

61

SOS ALARM / Porträtt

EN empatisk ledare – och en erkänt duktig relationsbyggare INTERVJU med Maria Khorsand VD vid SOS Alarm TEXT: BENGT FRIDLUND / beppe.fridlund@gmail.com

Dessa egenskaper sammantaget, vilken spetskompetens blir då särskilt användbar i ditt arbete som VD för SOS Alarm?

– Min internationella livserfarenhet har gett mig förmågan att se och verka utifrån ett helhetsperspektiv. Som ledare är det viktigt att väga in olika perspektiv i alla typer av beslut.

– Jag tror att för mig som ledare är det avgörande att besitta förmågan att se det större perspektivet, såväl inom organisationen, våra kunder som samarbetspartner, samt utifrån samhällsuppdraget vi har på SOS Alarm. Att skapa tillit och framtidstro kräver båda agerande här och nu och strategiskt tänkande framåt.

Vilken nyckelroll/-funktion anser du att SOS Alarm har i dagens samhälle, men inte minst får/tar i framtidens samhälle?

– SOS Alarm bedriver en unik verksamhet. Vår mission är att ge rätt hjälp på rätt plats i rätt tid – dygnet runt, årets alla dagar. Det ställer höga krav på oss som medarbetare och medmänniskor.

– Tillsammans ser vi till att göra Sverige tryggare och säkrare. Det är ett stort förtroende som vi givetvis vårdar ömt, nu och inför framtiden. SOS Alarms roll är att erbjuda alla i vårt land den första – och om jag får säga det själv – den viktigaste kontakten i händelse av olycka, kris och otrygghet.

Vad blir då särskilt viktigt att satsa på strategiskt eller specifikt utifrån ert/ditt samhällsperspektiv?

SOS Alarm

Hej Maria Khorsand, du är SOS Alarms VD sedan januari 2016 och dess fjärde VD sedan dess start. Stort tack för att du tar dig tid till att besvara åtta frågor för att bekantliggöra dig för Samverkan 112s läsare.

Beskriv dig i/med några korta ord; vem är du som professionell? Du har ju en lång och framgångsrik erfarenhet från många såväl statliga som privata verksamheter och organisationer.

– När jag ser tillbaka på mitt arbetsliv så ser jag en ledare som sporras av utmaningar. Jag har aldrig varit rädd för att 62

samverkan 112 nr 2 2021

tänka om och tänka nytt. Att möta en ny bransch och nya kulturer har alltid varit spännande.

– Min breda erfarenhet från ledarpositioner inom finans-, teknik-, forskningsoch telekombranscher har gett mig en förståelse för olika typer av organisationer och ledning. Samtidigt vet jag att den absolut viktigaste framgångsfaktorn är engagerade och entusiasmerade människor i företag.

– Jag är säker på att mångfalden av kompetens är av stort värde i min roll som VD för SOS Alarm.

– SOS Alarm har ett omfattande samhällsuppdrag, vilket följs av en unik position med en nationell verksamhet som sträcker sig från sydligaste Skåne till nordligaste Norrland.

– Tillsammans blir vi en viktig organisation som binder samman och koordinerar en av Sveriges viktigaste krisberedskapsfunktioner. Det är en verksamhet som vi kan vara stolta över, men också fortsätta utveckla för att skapa en ännu starkare operativ förmåga nationellt, regionalt och lokalt.

Som sagt, du är ju ”klart inkörd” på din arbetsplats, vad är eller har varit ditt fokus under de här fem första åren som VD?

– Att få alla våra medarbetare med på vår strategiska resa framåt. Att skapa tillit www.s112.se

båda internt och externt. Vi tillsammans ser till att rätt hjälp finns på rätt plats i rätt tid.

– För mig är det viktigt att mitt ledarskap och besluten ligger i linje med vårt förtroendeskapande samhällsuppdrag. Det gäller att arbeta hårt för tilliten vi har från allmänheten genom att ge rätt hjälp så fort som möjligt. Det är alltid vår högsta prioritet.

112-appen Appen är gratis och kan laddas ner för iPhone och Android i App Store och på Google Play.

Vad kan du summera så här långt vad som är en påtaglig styrka hos/med SOS Alarm; sett ur något perspektiv såsom organisation, funktion, etc?

– Vi är stolta att kunna säga att SOS Alarm har en unik verksamhet. Vi vet hur Sverige mår, i realtid. Dygnet runt, året om hanterar vi larm och koordinerar hjälpresurser vid olyckor, kriser och störningar.

– Med tillgång till lägesbilder, information och avancerad teknik kan vi erbjuda ett tjänsteutbud och ett helhetsperspektiv inom larmhantering som ingen annan har.

Vilka fotavtryck vill du ha satt efter avslutat värv som VD för SOS Alarm?

– Ett SOS Alarm som står stadigt, tryggt med framåtanda och framtidstro. Vi alla brinner för att skapa ett tryggare och säkrare Sverige för alla människor i vårt land.

– Tillit, engagemang och entusiasm genomsyrar vår vardag, varje dag 24/7.

Vi har en stark innovationsförmåga för att utveckla och möta framtiden. Jag är stolt över den utveckling vi gjort under de senaste åren, inte minst vad gäller digitaliseringen och utvecklandet av vår 112-app.

– SOS Alarms uppdrag är att finnas till för våra kunder och samhället och då krävs det att vi hänger med i tidsandan. Vi måste ständigt utvecklas för att anpassa oss till omvärldsutvecklingen.

Den insikten har alltid funnits med i mitt ledarskap.

SOS Alarm

Det här gör 112-appen

112-appen har tre viktiga uppgifter och funktioner: 1. Du kan ringa 112 direkt i appen. Genom att trycka på blå ikonen ”Ring 112” skickas automatiskt din GPS-position till SOS Alarm, samtidigt som du pratar med dem och berättar vad som hänt.

Du behöver alltså inte förklara exakt var du befinner dig.

2. Om det händer något i din närhet får du notiser om detta, och kan gå in i appen och läsa mer om händelsen.

3. Om det går ut ett VMA (Viktigt Meddelande till Allmänheten), kom- mer denna information också i appen. Där finns också annan viktig samhällsinformation som viktiga telefonnummer.

SOS Alarm

Avslutningsvis, hur läser du Samverkan112?

– Jag läser Samverkan112 för att få en bild av våra samverkanspartners. Utan det goda samarbetet med all blåljuspersonal skulle vi aldrig kunna bedriva den verksamhet vi gör. Tillsammans gör vi Sverige starkare och tryggare. Det är något att verkligen värna om!

Så roligt och samtidigt förtröstansfullt att höra! Och än en gång tack för din medverkan i Samverkan 112, Maria Khorsand, VD för SOS Alarm. ■ www.s112.se

samverkan 112 nr 2 2021

63

forskning / Kompetensstege

Att arbeta med kompetensstegar TEXT: Janet Mattsson illustration: sven åsheden

Akademisering av sjuksköterskeprofessionen innebär att sjuksköterskorna utbildas i ett vetenskapligt förhållningssätt, som omfattar aktivt sökande, kritisk granskning och användning av forskningsresultat i den kliniska verksamheten.

Den grundläggande formella kompetensen bekräftas för sjuksköterskans del genom Socialstyrelsens utfärdande av legitimation.

Precis som den nyutexaminerade sjuksköterskan måste ges möjlighet att vara novis och att växa i sitt yrke, ska den erfarna sjuksköterskans kompetens värderas, tas tillvara och fördjupas.

F

ör att möta denna kompetens och erbjuda möjlighet att fortsätta utvecklas inom sin profession krävs en medveten långsiktig satsning på kompetensutveckling för sjuksköterskor.

Vilket har inneburit att vi på Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Barn Perioperativ Medicin och Intensivvård (PMI) vid Karolinska sjukhuset har arbetat med att ta fram en kompetensstege anpassad för barnsjukvårdens behov.

Barnsjukvården är ett komplext fält med olika specialiteter och subspecialiteter.

För oss var det en ledstjärna att hitta den generiska omvårdnadskompetensen på de olika stegen som kunde utgöra basen för omvårdnad inom barn PMI. Enligt Region Stockholm (SLL) är en kontinuerlig kompetensutveckling hos medarbetare en förutsättning för god vårdkvalitet och hög patientsäkerhet inom sjukvården.

Adobe Stock

64

samverkan 112 nr 2 2021

Kompetensstegen - ett ramverk som ska ge stöd Kompetensstegen består av sju steg och är tänkt att fungera som ett ramverk med möjlighet att förtydliga stegen och anpassa dem utifrån respektive verksamhet.

Med den kompetensstegen som bas diskuterade vi hur en anpassad kompetensstege för sjuksköterskor i klinisk vård för barn PMI skulle kunna utformas för att bidra med tydlighet vad gäller förväntad kompetens och ansvarsfördelning. www.s112.se

Individuell inlärningsfas där du använder och delar med dig av dina nya kunskaper och tidigare erfarenheter. Här tränar och utvecklar du färdigheter som är specifika för sjuksköterskan på arbetsplatsen med stöd av kollegor.

Du får utrymme för kompetensutveckling genom att fördjupa din kunskap utifrån yrkesutövning, ta del av forskning och tillämpa ett kritiskt reflekterande förhållningssätt.

Du behärskar vården av patienter med sjukdomstillstånd som är vanligt förekommande på arbetsplatsen.

Du fortsätter att utveckla dina färdigheter och arbetar självständigt i samarbete med erfarna kollegor.

Du introducerar nyanställda kollegor och deltar i handledning.

Du arbetar självständigt, utvecklar och fördjupar dina färdigheter.

Du bidrar till utveckling inom ett omvårdnadsområde, samt undervisar och handleder sjuksköterskestudenter och nyanställda kollegor i det interprofessionella teamet.

Formell kompetens Legitimerad sjuksköterska

Du ser en fördjupad helhet för patienten och vårdförloppet.

Du hanterar och analyserar komplexa vårdsituationer samt ansvarar för process- och omvårdnadsutveckling på din arbetsplats.

Formell kompetens Legitimerad sjuksköterska eller specialistsjuksköterska eller legitimerad barnmorska

Formell kompetens Legitimerad sjuksköterska

Formell kompetens Legitimerad sjuksköterska

Specialisttjänst: Du har ett fördjupat ansvar att självständigt leda och utveckla vården för definierat ansvarsområde inom omvårdnad. Du har även ett utbildningsansvar inom ansvarsområdet.

Formell kompetens Någon av nedanstående: Legitimerad sjuksköterska med magisterexamen. Specialistsjuksköterska eller legitimerad barnmorska. Legitimerad sjuksköterska med motsvarande kompetens Samt: Klinisk erfarenhet inom specialitet (minst 5 år) Handledarutbildning (7,5 högskolepoäng) KÄLLA: STEGBESKRIVNING OCH TEXT - REGION STOCKHOLM

www.s112.se

Specialisttjänst: Du har ett fördjupat och övergripande ansvar att självständigt leda och utveckla vården för definierat ansvarsområde inom omvårdnad. Du har ett övergripande utbildningsansvar inom ansvarsområdet.

Formell kompetens Någon av nedanstående: Legitimerad sjuksköterska med masterexamen eller licentiatexamen. Specialistsjuksköterska/legitimerad barnmorska med masterexamen eller licentiatexamen.

Samt: Klinisk erfarenhet inom specialitet (minst 8 år). Utbildnings- och/eller handledarmeriter. Kompetens som är definierad av verksamhet för tjänsten.

Specialisttjänst: Du har ett strategiskt och övergripande ansvar för att självständigt leda och utveckla vården för definierat ansvarsområde inom omvårdnad. Du stärker interaktionen mellan vård, forskning och utbildning inom omvårdnad. Du bistår vid handledning i vårdutveckling och omvårdnadsforskning.

Formell kompetens Någon av nedanstående: Legitimerad sjuksköterska med doktorsexamen. Specialistsjuksköterska / legitimerad barnmorska med doktorsexamen Samt: Klinisk erfarenhet inom specialitet (minst 8 år) Utbildnings-/handledarmeriter.

Kompetens som är definierad av verksamhet för tjänstenKompetens som är definierad av verksamhet för tjänsten.

►

samverkan 112 nr 2 2021

65

forskning / Kompetensstege

►

Kompetensstegen ska vara ett stöd och strukturerat lärande och att successivt en vägledning förvidareutveckling och öka sin erfarenhet. Sjuksköterskan ska ha kunskapsfördjupning för sjuksköterskor möjlighet att utveckla och fördjupa sin inom yrket. Enligt svensk sjuksköteromvårdnadskompetens i enlighet med skeförenings kompetensbeskrivning för verksamhetens behov. legitimerad sjuksköterska (2017) innefatModellen är uppdelad i formell komtar kompetens, förmågan och viljan att petens samt reell kompetens. Formell med ett etiskt förhållningssätt utföra en kompetens innefattar de teoretiska kraven omvårdnadshandling grundat på kunskap, samt yrkeserfarenhet med minsta antal år vetenskap och gällande lagstiftning. för steg 5–7.

Visionen vid framtagandet av vår De reella kompetenskraven i kompetenskompetensstege var: Kompetenta sjukstegen är baserade på kärnkompetenser, sköterskor med förmåga att identifiera omvårdnadsbehov Adobe Stock utifrån barnets perspektiv som genomför evidensbaserade omvårdnadshandlingar grundat i god och säker vård.

Det var viktigt för oss att värderingar så som Ansvar, Medmänsklighet och Helhetssyn lyfts fram för att genomsyra verksamheten och vårt arbete.

För att uppnå de långsiktiga målen Säker vård och Rätt vård i tid behöver vi kontinuerligt arbeta med att skapa en hög säkerhetskultur, bredda och fördjupa flödesarbetet och i detta synliggöra definierade av Svensk Sjuksköterskeförenkvalitet och resultat med fokus på nytta ing: Samverkan i team, Personcentrerad och värde för barnet och hens anhöriga, vård, Evidensbaserad vård, Informatik, allt detta för att förbättra vårdmötet, skapa Förbättringskunskap, Säker vård.

När stegen var formulerad skickades partnerskap, tillgodose barnets vårdbehov och motsvara samhällets förväntningar på den till omvårdnadschefer för synpunkter och input. Detta innebar att vissa saker en god, tillgänglig och delaktig vård. reviderades och skrevs om för en bättre Förmågan att ge avancerad vård och förståelse. omvårdnad i en högteknologisk och Sedan presenterades stegen för utbildhögspecialiserad miljö, vilket ställer specifika krav på sjuksköterskans kunskap, ningsansvariga för ytterligare synpunkter och förslag på förändringar. Därefter yrkeskunnande, kompetens samt sociala arbetades stegen om ytterligare och gick kompetens.

Sjuksköterskan förutsätts ha förmåga att mer i linje med den först av Stockholms länslandsting framtagna stegen. kunna genomföra och koordinera vårdinI flera workshops presenterades stegen satser utifrån barnets medicinska tillstånd, omvårdnadsbehov och tillgängliga resurser och innehållet sedan för medarbetare som fick ge sin syn på hur stegen tolkades och samt skapa en helhetssyn med barnets uppfattades. När detta var genomfört börperspektiv som utgångspunkt. jade själva implementeringen. Cheferna Vi ger omvårdnad utifrån en personkartlade sin omvårdnadspersonal och centrerad (barnets perspektiv) och familplacerade in dem på de steg motsvarande jecentrerad vårdfilosofi som med stöd av deras kompetens. I början var det svårt ett antal principer vägleder såväl vårdprooch en del medarbetare blev placerade för gram, vårdmiljö, utvärdering av vårdåthögt i stegen. gärder samt det dagliga samspelet mellan Detta är ingen fördel, varken för medarbarnet, familjer och vårdpersonal. FN:s betaren som får höga krav och lite utrymbarnkonvention kan ses som fundament för en väl fungerande personcentrerad och me för kompetensutveckling i förhållande till var denne befinner sig, eller för chefen familjecentrerad vård. som har skattat en medarbetare för högt och lägger krav på denne som kanske är Uppbyggnaden av kompetensstegen väldigt krävande.

Principen för kompetensstegen är att Det gör inte gott för arbetsmiljö eller som sjuksköterska få en möjlighet till ett 66

samverkan 112 nr 2 2021

för omvårdnadskvaliteten. Vi fann att det snarare är klokt att vara restriktiv med nivåplaceringarna för att höja fortare snarare än att försöka ”jaga” ifatt den skattade kompetensen. Det är också viktigt att man bibehåller en mix av kompetenser på avdelningen/mottagningen för att skapa möjlighet till lärande och avlastning.

Det stod också klart att en kompetensstege krävde en pedagogisk grund för att vägleda och forma utvecklingen genom de olika stegen i kompetensstegen. Eftersom pendling mellan generella och specifika problemområden i den kliniska kontexten är ett genomgående tema i kompetensstegen.

Ett syfte med lärandet i kliniken är att utveckla förståelse för centrala omvårdnadsbehov och olika perspektiv som finns inom huvudområdet i relation till barnets medicinska behov.

Det innebär att sjuksköterskor måste skaffa sig kunskap på en mer övergripande nivå inom huvudområdet och därefter fördjupa sina kunskaper i förhållande till de frågor som framkommit i mötet med patienten. ett stöd för den individuella utvecklingen Fördjupning av specifika kunskaper inom Barn PMIs funktioner förväntas ske dels kopplat till problematisering av den egna utbildningsbehovet, dels i förhållande till de områden/teman som aktualiseras i mötet med barn och familj.

I varje steg på kompetensstegen ska det finnas presenterat aktuella kurser som krävs för det steg man ska bedömas på.

Behovet av att utveckla och fördjupa sin kunskap kan också gälla fortsatt professionell utbildning på klinik, interprofessionellt lärande, den egna vårdpraktiken och/eller mer generell utveckling kopplat till medicin och vårdområdet.

Fördjupningen innebär att kunna se det specifika i förhållande till det generella och koppla ihop det. Samtidigt som det ska ge en trygghet för medarbetare att visa på utvecklingsvägar är det ett verktyg för medarbetaren att använda som bas i samtal med sin chef om hur de kan komma vidare och vilket stöd de kan förvänta sig från arbetsgivaren.

På så sätt blir också en kompetensstege ett gemensamt verktyg för att förbättra omvårdnaden för patienten och det är kanske den största vinsten. ■

www.s112.se

Telium Pandora är en smart, säker och flexibel kommunikationsplattform som används bland annat för ambulans och patienttransporter.

All information är samlad på ett ställe, med ett gemensamt användargränssnitt för såväl Tetra/ Rakel, GSM och Intercom. Alla anslutna system kan styras via fordonets pekskärm. Telium Pandora är utformad i samarbete med slutanvändare och lätt att anpassa, bl.a. med snabbval för frekventa kommandon. Förare och vårdare manövrerar systemen oberoende av varandra, har tillgång till inbyggd Intercom och kan genomföra treparts-samtal.

Kommunikationen förenklas och både arbetsmiljö och trafiksäkerhet förbättras.

Lättstyrd och säker kommunikation

”

Samverkan mellan Telium Pandora och CSAM Paratus skapar ett komplett system som tillsammans underlättar och hanterar alla kommunikationsaspekter i bl.a. ambulanstransporter.”

hstd

CSAM HEALTH

teliumsweden.se www.s112.se

samverkan 112 nr 2 2021

67

POSTTIDNING B Avsändare: On Road Communications AB Nyckelpigevägen 2, 374 51 ASARUM

S4U REINFORCED SKYDDSVÄST

MARKNADENS LÄTTASTE AK-47 SKYDDSVÄST SPECIELLT FRAMTAGEN FÖR AMBULANSPERSONAL UPPHANDLAD AV REGION UPPSALA

info@armatech.se

DISTINGUISHED BY INNOVATION