FinnskogMagasinet 2025

Finnskog-

MAGASINET

FINNSKOGLEDEN

» side 11

ÅSTA HOLTH

» side 16

FINNSKOGFELLEN

– ET KVALITETSPRODUKT

» side 20

DE FINSKA RUNORNA

» side 21

TREFFPUNKT NORDEN

» side 27

Tyttebærkrigen

på Finnskogen » side 6

Det här är

FINNSKOGEN NATUR & KULTURPARK

En natur- och kulturpark, eller regionalpark som den också kan kallas, är inte en “park” i ordets vanligaste bemärkelse. En regionalpark är istället en samverkansform som fungerar som ett “verktyg” för samarbete inom ett visst geografiskt område. Samverkan i regionalparken är inte ett projekt utan ett långsiktigt samarbete som bärs upp av avtal som skrivs på 10 år för att garantera en kontinuitet och långsiktighet i utvecklingsarbetet. Arbetet sker nerifrån och upp genom stöttning av lokala initiativ och det övergripande syftet är att stärka och utveckla områdets resurser genom samverkan mellan dem som bor och verkar där.

En regionalpark fungerar som koordinator och pådrivare och kan initiera och medverka vid ansökan om medel till olika utvecklingsprojekt. Genom parken engageras lokalbefolkningen i arbetsgrupper, evenemang och projekt i gemenskap och samverkan med utveckling av lokalsamhället som ett gemensamt mål.

Det finns närmare 1000 etablerade regionalparker runt om i Europa. I Norge finns 9 parker, varav Finnskogen Natur & Kulturpark är en och för övrigt Sveriges enda och Nordens enda gränsöverskridande park. Finnskogen Natur & Kulturpark är medlem i Norske Parker som är den norska paraplyorganisation som i sin tur är en del av den europeiska parkorganisationen, Europarc federation.

Målet med parkens verksamhet är att, organiserad som en ideell förening med separata ekonomier i Sverige och Norge, hålla i och vidareutveckla besöksnäring och näringslivsverksamhet baserad på den skogsfinska kulturen i den ”gränslösa finnskogen”.

För närvarande utgör följande kommuner medlemmar i parken: Elverum, Grue, Kongsvinger, Torsby, Trysil Våler och Åsnes. Till detta kommer parkens 65 partners varav 31 i Sverige.

Kontaktuppgifter till oss finns på hemsidan: finnskogen.org

Foto: Roger Soikkainen Nabben

Et levende

Skogsrike

TEXT: RUNE GRENBERG FOTO: ROGER SOIKKAINEN NABBEN, IREN CARLS TRØM

Du sitter nå med årets eksemplar av Finnskogmagasinet, publisert av Finnskogen Natur & Kulturpark. En grenseoverskridende regionalpark, både over kommunegrenser og landegrenser.

GRENSELØST SAMARBEID

Kommunene Trysil, Elverum, Våler, Åsnes, Grue og Kongsvinger i Norge og Torsby kommune i Sverige er medlemmer i Finnskogen Natur & Kulturpark. Sammen er vi som kommuner med som forvaltere av en skogfinsk kulturarv som både forplikter og gir store muligheter.

Finnskogen Natur & Kulturpark skal først og fremst være verktøyet eller metoden om du vil, for å koble sammen innbyggere, foreningsliv, grender, næringsliv og kommuner for alles felles beste. Men også som en naturlig samarbeidspartner for å nå både regionale og nasjonale målsetninger på Finnskogen.

MANGFOLD GJENNOM TIDENE

Vi har et område med spredd bosetning, slik det har vært i århundrer. Men også et område som har stor aktivitet, både med kulturhistorisk bakteppe og med nyere kreative innslag som passer inn i

et område som fra midten av 1600-tallet stadig har fått innslag av nye kulturer.

SKOGFINSK FRAMTID

Interessen for den skogfinske kulturhistorien i vårt område er større for hver år og den kommer også til å øke framover. Høsten -25 åpner Norsk Skogfinsk Museum sitt nye bygg på Svullrya, Grue Finnskog. Det kommer til å endre tilstrømmingen til Finnskogen markant. Derfor er det gjennom samarbeid, nettverk og samarbeid på tvers mellom store og små aktører muligheter for en bærekraftig besøksnæring.

VELKOMMEN TIL FINNSKOGEN

Jeg håper at gjennom dette magasinet å kunne gi et innblikk i noen av de aktivitetene som finnes på Finnskogen. At du

som leser dette, at du som bor her, du som besøker oss eller skal besøke oss for første gang, kan bli inspirert til å delta på noe av det som blir omtalt de neste sidene.

Samtidig er det slik at det tilkommer stadig flere aktører, aktiviteter og arrangement, også etter at dette bladet ble sendt til trykking.

Så bruk alle tilgjengelige muligheter for å skaffe deg oversikt og besøk oss i løpet av året, vi ønsker deg varmt velkommen!

Rune Grenberg

Styreleder Finnskogen Natur & Kulturpark

Ordfører Grue kommune

KONTAKT DAGLIG LEDER

Merete Furuberg Norge: merete@finnskogen.org

Ann-Katrin Järåsen Sverige: ann-katrin@finnskogen.org

FØLG OSS

Finnskogen Natur & Kulturpark finnes på Facebook eller på nettsiden: finnskogen.org

Utgiven av Finnskogen Natur & Kulturpark Sommaren 2025. Upplaga 6000 ex.

Finansierad av kommunerna Kongsvinger, Grue, Torsby, Åsnes, Våler, Trysil och Elverum samt Finnskogen Natur & Kulturpark och deras partners.

Redaktion: Herdis Bragelien och Ann-Katrin Järåsen Grafisk produktion: Elin Dahlström, Peter Dahlström Tryck: Stibo Complete, Sverige Foto framsida: Camilla Classon Foto inlaga: Se respektive artikel www.finnskogen.org

Brennverdi

Når jeg legger kubben inn helst en blyg en tenne kjenne den varme lenge etter den er lyslaus vakne opp

i tipptippoldefars glasruter elgen snuser med solskogborene sine mot

Frank Eriksen

Solum Bokvennen Forlag 2025

Diktsamlingen Bygda vinden blar i er den tolvte til Frank Eriksen. Diktet Brennverdi er fra dypeste Finnskogen. Tipptippoldefaren til Eriksen var fra Åsnes Finnskog og het Tommes Veteläinen Andersen.

Tyttebærkrigen

på Finnskogen

TEXT: OSKAR AANMOEN FOTO: WIKIMEDIA COMMONS OG OSKAR AANMOEN

Tyttebærkrigen i 1788 var en konflikt mellom Danmark-Norge og Sverige, utkjempet som en del av en støtteallianse til Russland. Selv om krigen var kortvarig og militært lite avgjørende, hadde den store konsekvenser for lokalbefolkningen, spesielt i grenseområdene. En av de mest berørte gruppene var skogfinnene, som levde i skogsområdene på begge sider av grensen mellom Norge og Sverige.

Skogfinnene var en folkegruppe av finsk opprinnelse som hadde bosatt seg i skogene på Østlandet i løpet av 1600-tallet. De levde i hovedsak av svedjebruk,

jakt og fiske, og hadde et sterkt fellesskap bygget rundt egne kulturelle tradisjoner. Områdene deres lå strategisk til langs grensen mellom Norge og Sverige, noe som gjorde dem sårbare når krigen brøt ut.

KONGSVINGER FESTNING

Under krigen var Kongsvinger festning en strategisk viktig militær installasjon og spilte en sentral rolle i forsvaret av den norske grensen mot Sverige. Festningen var utstyrt med soldater og forsyninger for å kunne motstå angrep, men den bar også preg av utfordringer knyttet til mat-

mangel, sykdom og dårlig utstyr. Under Tyttebærkrigen i 1788 var festningen en viktig base for den danske prins Karl av Hessen og hans hær, som forsøkte å koordinere en offensiv mot Sverige. Kongsvinger festning ble forsterket med soldater fra Hedemarken og Østerdalen, inkludert skiløperkompanier fra Elverum og Solør, som ble sendt for å forberede seg på kamp. Samtidig var svenske styrker aktive på den andre siden av grensen, og det pågikk en intens etterretningskamp der både svenske spioner og norske patruljer forsøkte å få overtaket. Festningens kommandant, Johan Lud-

vig Maximilian de Biellart, hadde en anstrengt relasjon til prins Karl, delvis på grunn av manglende forsyninger og dårlig økonomi, noe som førte til en rekke klager og konflikter.

Til tross for forsøkene på å styrke forsvaret, var Kongsvinger festning aldri direkte involvert i større kamphandlinger under krigen, men den spilte en viktig rolle som forsynings- og kommandosentral. Sykdom og sult var en større trussel enn selve slagene, og mange soldater slet med dårlige levekår gjennom vinteren. Etter hvert som krigen utviklet seg, ble planene om en stor offensiv fra Kongsvinger mot Karlstad i Sverige skrinlagt, og festningen ble gradvis avmobilisert. Da krigen endelig tok slutt, ble store deler av garnisonen sendt hjem, men Kongsvinger forble en viktig forsvarsbase i tilfelle nye konflikter skulle oppstå.

FELTLEIREN PÅ MAGNOR

Feltleiren på Magnor under Tyttebærkrigen i 1788 var en av de viktigste militære leirene i Norge på denne tiden. Leiren ble etablert som et strategisk utgangspunkt for en potensiell norsk invasjon av Sverige, spesielt med tanke på å angripe og ta kontroll over Eda skanse og videre mot Karlstad. Feltleiren besto av en samling av soldater fra ulike deler av landet, inkludert infanterister, dragoner og skiløperkompanier fra Solør og Elverum. Under kommando av Carl Alexander Stricker, en erfaren offiser, ble det satt i gang omfattende arbeider for å befeste leiren med enkle skanser og forsvarsverk. Magnor-leiren var strategisk plassert nær grensen, og det var hyppige observasjoner av svenske speidere og spioner som forsøkte å få innsikt i den norske hærens bevegelser. Svenske etterretninger viste at leiren var godt forsvart, og dette avskrekket svenskene fra å forsøke et direkte angrep. Livet i leiren var imidlertid preget av store utfordringer. Soldatene slet med dårlige forsyninger, særlig mangel på mat, og mange ble syke av tyfus og dysenteri. I tillegg gjorde den harde høst- og vinterkulden livet i feltleiren vanskelig. Stricker selv flyttet sin innkvartering til Eidskog prestegård for å få bedre arbeidsforhold, mens de menige bodde i telt og enkle brakker. Til tross for intens militær aktivitet og planer om angrep, kom det aldri til en storoffensiv fra Magnor. Etter måneder med venting, sykdom og sult ble de norske styrkene gradvis trukket tilbake, og leiren ble demon-

tert. Feltleiren på Magnor ble dermed et symbol på den mislykkede norske offensiven under Tyttebærkrigen, hvor de største fiendene ikke var svenskene, men sult, sykdom og dårlig planlegging.

TYTTEBÆRKRIGEN OG FINNSKOGEN I 1788 ble norske tropper mobilisert for å angripe Sverige fra flere fronter, inkludert fra Kongsvinger gjennom Eidskog og inn i Värmland. Dette betydde at store troppestyrker ble stasjonert i og rundt Finnskogen. Soldatene hadde dårlige forsyninger, og de norske styrkene overlevde i stor grad på det de fant i naturen, noe som ga krigen dens navn –“Tyttebærkrigen”. For skogfinnene betød dette at jaktmarkene deres ble overbelastet, avlingene plyndret og ressursene knappe.

En av de største utfordringene for skogfinnene var den tvungne innkvarteringen av soldater. Mange finske gårder ble brukt til innlosjering, noe som betydde at både mat- og vedforsyninger ble beslaglagt av de militære. Dette skapte stor fortvilelse blant lokalbefolkningen, som allerede levde på et eksistensminimum. I tillegg ble handelsrutene mellom norske og svenske skogfinner avbrutt, noe som ytterligere forverret situasjonen.

FRYKT FOR SKOGFINNENE

Den svenske kongen Gustav III var klar over den strategiske posisjonen til Finnskogen. Det svenske militæret fryktet at skogfinnene kunne fungere som informanter for dansk-norske styrker eller bli rekruttert til geriljakrigføring. Derfor ble det utplassert svenske speiderstyrker i

Värmland for å overvåke befolkningen og forhindre infiltrasjon. Skogfinnene havnet dermed i en skvis mellom to stormakter, der lojaliteten deres ble stilt på prøve. Noen skogfinner valgte å bistå de norske styrkene, mens andre forsøkte å forholde seg nøytrale. Uansett opplevde mange represalier fra svenskene etter krigens slutt. Flere skogfinske bosetninger på svensk side ble straffet for angivelig samarbeid med de norske troppene, og enkelte familier valgte å flykte over til den norske siden av Finnskogen for å unngå represalier.

SNIKMORD PÅ FINNSKOGEN

Drapsforsøket på Carl Alexander Stricker fant sted høsten 1788 på Eidskog Finnskog, et område preget av dype skoger, spredt bosetning og en lang historie med grensekonflikter. Finnskogen var et vanskelig terreng for militære operasjoner, med tette skoger og få veier, noe som gjorde det til et perfekt område for bakhold og geriljakrigføring. Under Tyttebærkrigen hadde Stricker kommandoen over de norske styrkene i Hedmark og Østerdalen og pendlet ofte mellom feltleiren på Magnor og frontlinjen i Sverige. Svenske speidere overvåket stadig de norske troppene i området, og Finnskogen, med sine mørke skoger og mange skjulesteder, ble et naturlig åsted for hemmelige operasjoner og snikangrep.

Bakholdet i de mørke skogene bommet – kulen rev hatten, men ikke ham.

Det var under en av disse reisene gjennom Finnskogen, nær innsjøen Skjervangen i Vestmarka, at Stricker ble angrepet av en svensk speiderstyrke. Bakholdet var sannsynligvis godt planlagt, med svenskene gjemt blant de høye trærne, klare til å eliminere den erfarne offiseren. Et skudd ble avfyrt, og kulen traff Strickers hatt, rev opp stoffet, men bommet på hodet hans. At han overlevde angrepet, var ren flaks.

Stricker meldte senere inn et krav om ny hatt til den danske-norske hærledelsen, en nesten komisk detalj i en ellers

Carl von Hessen

livsfarlig situasjon. Drapsforsøket viser hvor utsatt de norske offiserene var i grenseområdene og hvordan Finnskogen, med sitt ulendte terreng, gjorde det mulig for svenske styrker å bevege seg uoppdaget.

Hendelsen illustrerer også hvordan Finnskogen ikke bare var et villmarksområde, men et strategisk viktig område under Tyttebærkrigen. Skogene skjulte både norske og svenske patruljer, og den tette vegetasjonen gjorde at ingen kunne føle seg trygge. Drapsforsøket på Stricker er et av de mest dramatiske øyeblikkene fra krigen på Finnskogen – en krig som ble utkjempet like mye i skyggene av trærne som på åpne slagmarker.

KIDNAPPET PÅ FINNSKOGEN

Etterretningsaktiviteten på Finnskogen var høy og små speiderstyrker i grupper på 10-15-20 mann var stasjonert langs hele grensen i vårt distrikt. Natt til 18. oktober 1789 ble nettopp en slik speidergruppe i vårt distrikt rett og slett lurt. En svensk speidergruppe på en offiser og fire ryttere hadde krysset grensen til Norge, og red rett inn i dagens Grue kommune, uten selv å vite det. Så kom de overaskende på en norsk speiderleir bestående av 10 Hofske skiløpersolda-

ter. De svenske rytterne var sikre på at de var i Sverige, selv om de var i Grue. De mente nordmennene hadde krysset grensen ulovlig og derfor var å regne som militære fanger. De lokale skiløpersoldatene fra Solør var jammen ikke heller sikker på nøyaktig hvor de var og ble overbevist om de faktisk ikke var i Grue, men i Sverige. De hadde ikke noe valg enn å la seg bli tatt til fange.

”De stakkars folk græd af harme over i afvæbnet stand at være blevne således hånede.”

Svenskene var stolte over sitt bytte, men da de returnerte til Sverige kom de plutselig over en grensevarde, riksrøys nummer 81. Den ligger der dagens E16 går inn i Sverige fra Kongsvinger kommune. Først da ble det klart for de alle at de faktisk var i Norge. Men, nå var nordmennene avvæpnet og den svenske offiseren nektet å miste ansikt ved å løslate nordmennene. Han førte dem til fots til Eda skanse og forklarte situasjonen til

major Frederik Bergenskiold som hadde kommandoen. Han besluttet å erklære solungene som lovlige fanger og sendte de til Uddevalla. Kommandant Biellart ved Kongsvinger festning ble underrettet om situasjonen og ble riktignok veldig opprørt. Her hadde svensker krysser grensen ulovlig, anholdt norske lokale styrker ulovlig, fraktet de ulovlig til Sverige og når de selv oppdaget hva de hadde gjort, så hadde de brydd seg lite om det. Kommandant Biellart gjorde en formidabel diplomatisk jobb med å få frigjort nordmennene, noe han klarte. Etter noen uker i svensk fangenskap kunne nordmennene igjen krysse grensen til Eidskog og inn i Norge igjen. De ble fraktet umiddelbart til kommandant Biellart på Kongsvinger festning for å tappes for informasjon. Den 10. november skrev kommandanten en rapport om hendelsen til prins Karl av Hessen. Har kan vi blant annet lese følgende:

De 10 nordmænd var blevne syge i Uddevalla, blev som rekonvalescenter til Wenersborg, derfra af generalmajor Mansback til Åmål, hvor de skulde melde sig, men undervejs blev de tagne af bønder fra Åmål og berøvede deres geværer, bajonetter, sabler, bandoliers

Soldater på Finnskogen

og patrontasker. I Carlstad satte man dem til at lave skarpe patroner, spottede dem og sagde at med disse patroner skulde deres egne landsmænd blive nedskudte. De stakkelse folk græd af harme over i afvæbnet stand at være blevne således hånede at de ønskede at krigen med Sverige måtte vedvare, så de kunde gå anledning til å hævne sig på dem.

Den norske forsvarsledelsen var i harnisk over hendelsen. De solørske skiløperne ble belønnet med en lang permisjon. Hendelsen ble også hevnet av de andre Hofske skiløperne som i desember 1789 gjennomførte en straffe-ekspedisjon inn i Värmland. En liten gruppe skiløpere kom seg helt til Karlstad, usett, hvor de gjorde detaljerte nedtegnelser over militæret der. På veien hjem igjen brant de ned et militært kornlager i nærheten av dagens Sunne, før de trakk seg tilbake over grensen til Norge. Dette ble Tyttebærkrigens siste kapittel for vårt distrikt.

ETTERVIRKNINGENE AV KRIGEN

Da Tyttebærkrigen formelt endte i 1789, var det ikke bare soldatene som led under dens ettervirkninger. Skogfinnene måtte gjenoppbygge sine samfunn, samtidig som de levde i usikkerhet om hvordan svenskene ville forholde seg til dem. Mange opplevde økonomiske tap på grunn av plyndring og militær tilstedeværelse, og noen mistet til og med hjemmene sine.

I tillegg førte krigen til en svekket lokal økonomi i Finnskogen. Den norske staten forsøkte i liten grad å kompensere lokalbefolkningen for de ressursene som hadde blitt beslaglagt. Dette bidro til en økende utvandring fra Finnskogen i tiårene som fulgte, der mange skogfinner søkte seg til mer stabilt jordbruksland lenger vest i Norge eller emigrerte til Sverige og Finland.

EN GLEMT SIDE AV HISTORIEN

Tyttebærkrigen er ofte omtalt som en merkelig og meningsløs krig, men for skogfinnene var den en alvorlig påkjenning. Mens stormaktenes hærer marsjerte gjennom deres skoger, ble livsgrunnlaget deres satt på spill. Historien om skogfinnene under Tyttebærkrigen er et eksempel på hvordan konflikter mellom nasjoner kan få store konsekvenser for lokale samfunn som ofte havner i skyggen av de store fortellingene.

LITTERATURLISTE OG KILDER:

• Anker, C. J. (1893). Prins Carl af Hessens optegnelser: (1744-1784). Kristiania: P. T. Mallings bokhandels forlag.

• Taube, Erik Tobias. (2013). En diplomatisk bastard? Johan Chrysostomus Martinau (1733-1792). (Masteroppgave). Oslo: Universitetet i Oslo, Institutt for arkeologi, konservering og historie.

• Nielsen, Yngvar. (1877). Gustav IIIs norske politik: et tillæg til ”Gustavianska papperen”. Kristiania: Det Mallinske boktrykkeri.

• Munthe, C. O. (1909). Oberstløitnant Johan Georg Ræder: 1751-1808. Kristiania: Grøndal boktrykkeri.

• Ovlien, Lars. (2021). Den standhaftige kommandanten. Kongsvinger: Mitt Kongsvinger.

• Elgvin, Johannes. (2002). Friedrich av Hessen: vekstår for Norge 1809-1813. Oslo: Andresen & Butenschøn.

• Apenes, Georg & Dyrhaug, Tore. (1988). Tyttebærkrigen –Det norske felttoget i Sverige 1788. Oslo: Aschehoug.

• Generalstaben. (1883). Meddelelser fra krigsarkivene. København: Gyldendal.

• Nielsen, Anne Mette. (2014). Eneveldets konger på Norgesreise. I: Vejhistorie – Tidsskrift for dansk vejhistorisk selskab. Nr. 24/2014. København: Dansk vejhistorisk selskab.

• Riksarkivet: Generalfeltmarskalk Prins Karl av Hessen-Kassels arkiv. Årstall 1772, 1775, 1776, 1788 og 1789. Arkivkode: AV/RA-EA-4060/A/L0008/0252.

• Riksarkivet: Ms.8° 1952 Kirchhoff, Johann Hieronymus (1763-1843). ”Tagebuch der im Gefolge seiner kgl. Hoheit des Kronprinzen von mir gemachten Reise nach Norwegen im Jahre 1788.”

• Riksarkivet: 0009 - Prins Christian av Hessen. AV/RA-EA-4046/F/Fd/L0005/0001/0009

• Riksarkivet: Fra generalfeltmarschal prins Carl af Hessens arkiv 1772, 1775, 1776, 1788 og 1789

En unik

Tygbutik & Syateljé

TEXT: ANN-KATRIN JÄRÅSEN FOTO: ELNA ÖSTERHOF

En trappa upp i ett av kyrkans faluröda hyreshus i Lekvattnet finns helt otippat. och fortfarande ganska okänt, en tygbutik. Inriktningen är historiska tyger och sytillbehör. Här finns kvalitetstyger som exempelvis ylletyger i olika kvalitéer, linne, siden, sammet och bomull. Till detta kommer ett brett sortiment av knappar, spetsar, band och mönster.

HISTORISKA DRÄKTER

Elna Österhof, butikens ägare, har specialiserat sig på att sälja tyg och att sy upp dräkter på beställning. Hon har sytt i hela sitt liv och har en gedigen sömmerskeutbildning med folkdräktssömnad som specialitet. Inriktningen är historiska dräkter, främst från vikingatid och medeltid, men hon får allt oftare beställningar på svenska folkdräkter. Man kan välja att få sin dräkt helt handsydd eller sydd med en kombination av maskinsöm och handsömnad.

Elna lägger stor vikt vid att dräkterna

ska vara så autentiska som möjligt och har själv byggt upp ett litet bibliotek med facklitteratur kring de olika tidsepokerna. Hennes vision är att leverera kvalitet framför kvantitet.

FORSKNING KRING GAMLA DRÄKTER

På fritiden samarbetar hon med Värmlands Museum och hembygdsgårdar kring dräktinventering. Det innebär att hon fotograferar och skriver ner fakta kring plagg som upphittas i gamla byggnader. Elna kan mäta upp klädesplagg och utifrån det ta fram ett mönster som gör det möjligt att sy upp en ny upplaga av klädesplagget.

Denna möjlighet gäller förstås inte bara historiska plagg utan kan även tilllämpas för modernare älsklingsplagg som ägaren vill ha en ny variant av.

KULTUR OCH KUNSKAP

Elna brinner för att sprida kunskaper om äldre dräktbruk och på Finnskogen

PÅ FINNSKOGEN

Natur & Kulturparks kulturdagar förra sommaren höll hon en uppskattad kurs i att måla ”hårnäver”, ett tillbehör till den kvinnliga folkdräkten som är vanligt förekommande i Finnskogens socknar. Hon är också frikostig med råd till den som köper tyg och själv vill sy sin dräkt. Den som önskar kan även, mot ersättning, få sitt tyg tillklippt utifrån sina egna mått.

HELA VÄRLDEN SOM ARBETSFÄLT

En viktig del i verksamheten är internetförsäljning av kvalitetstyger. Köpare finns över hela världen, mest i Europa och USA men även i Australien och Japan.

Eftersom arbetet i syateljén kan bli lite ensamt ger sig Elna med jämna mellanrum ut på resor. Hon uppskattar direktkontakten med kunderna och en viktig del av verksamheten är den försäljning som sker på marknader och medeltidsfestivaler främst i de nordiska länderna.

Läs mer: runfridr.com

Finnskogleden

Nå starter arbeidet med å kartlegge Finnskogleden for å utbedre den. Finnskogen Natur & Kulturpark overtok ansvaret for leden fra ARKO i 2018, og har fått 130 000 kroner til arbeidet. Ingrid Aarstad Berg fra Sør-Odal skal gå hele leden med GPS.

FOTO: ROGER SOIKKAINEN NABBEN

Ingrid Aarstad Berg er masterstudent i anvendt økologi ved Evenstad, Universitetet i Innlandet og har bachelor i friluftsliv, idrett, pedagogikk og utmarksforvaltning. Hun arbeider også på oppdrag for Skogselskapet i Hedmark.

– Jeg er takknemlig for å ha fått denne muligheten og gleder meg til å sette i gang med å kartlegge Finnskogleden, sier Berg.

GÅ HELE LEDEN

Det er et omfattende arbeid hun skal gjøre fram til slutten av juli. Hele den 240 km lange vandrerruta fra Morokulien til Søre Osen skal kartlegges med GPS for å korrigere traséen. Det skal også lages rutebeskrivelser som skal legges ut på Turistforeningens side ut.no

– Finnskogleden er i dag av en meget varierende kvalitet, og mange steder går man seg nesten vill fordi det er dårlig

merket rute. Dessuten er det steder den nesten er uframkommelig, sier daglig leder av Finnskogen Natur & Kulturpark Merete Furuberg.

Hun peker på at det nå er nødvendig å gi Finnskogleden et løft, og er takknemlig for pengene fra ARKO og glad for et Ingrid Aarstad Berg har tatt på seg oppdraget.

OVERNATTING OG LOGISTIKK

Langs leden er det flere muligheter for overnatting, men oversikten over disse er ikke på plass.

– Det er nødvendig å kartlegge rasteog overnattingsmulighetene langs Finnskogleden og som har kvaliteter i form av plassering og fine omgivelser, spesielt viktig rundt slutten av hver etappe, sier Merete Furuberg og fortsetter:

– Vi har kontroll på DNT-hyttene, men det kan også finnes åpne koier eller utleiehytter langs leden. Vi ønsker å doku-

mentere både dagens tilbud og potensielle nye steder. Det er også behov for å systematisere matleverings- og transporttilbud. Stadig flere etterspør slike tilbud.

SKILTING

Skilt må også kartlegges, både der de mangler og der gamle fortsatt kan brukes. Både retnings- og pilskilt må følge Norsk Standard.

MYE ER GJORT TIDLIGERE

Finnskogleden ble etablert i 1992 som en del av Grensesømmen, og har siden fått støtte til ulike tiltak som gapahuker, klopper og informasjonsskilt. Arbeidet ble satt på pause under pandemien, men nye samarbeid og tiltak er nå i gang. I tillegg til midlene fra ARKO har Finnskogen Natur & Kulturpark fått 240 000 kroner fra Miljødirektoratet og sendt flere søknader.

Norsk Skogfinsk Museum

TEXT: SUZANNE PALMQUIST FOTO: TORUNN NILSSEN BECK, HERDIS BRA GELIEN

Ett museum byggs inte av sig själv, och det gör inte innehållet heller.

Vi är många som arbetar, både tillsammans och var för sig, för att skapa en intressant, kunskapsrik och hållbar utställning. Uppdraget var att producera en fast utställning på cirka 400 kvadratmeter som ska klara av att stå i minst 10 år. Jag fick förfrågan 2019 om att skriva ett manus. Jag hade då arbetat på Värmlands Museum i många år och bland annat varit projektledare för de nya utställningarna som invigdes där 1998. Därefter arbetade jag på Norsk Skogmuseum i Elverum, som byggde ny fast utställning som stod klar 2001.

Tillbaka på Värmlands Museum blev jag projektledare för Interreg Sverige-Norge En levende Finnskog, vårt felles ansvar 2009-2011. Det var kombinationen av erfarenhet från utställningsproduktion och kunskap om den skogsfinska kulturen som gjorde att Norsk Skogfinsk Museum

kontaktade mig. När beslut om att bygga nytt museum i Svullrya stod klart, blev jag tillfrågad om att ”bli med på tåget” fram till invigning 2025.

ETT KREATIVT TEAM

På Värmlands Museum och i Elverum arbetade jag tillsammans med konstnären och formgivaren Bo Jonzon. Han har lång erfarenhet inom scenografi, både för teater och museer. Han hade också formgivit utställningen Nittaho, den blommande svedjeängen på Torsby Finnkulturcentrum. Det var naturligt att kontakta honom i detta projekt. Tillsammans med Norsk Skogfinsk Museum har vi arbetat med och finjusterat mitt ursprungliga manus under cirka två år. Nu ser vi ett resultat framför oss, Bo har byggt utställningen i modell. Museets hantverkare har börjat tillverka olika element och under maj månad får vi tillgång till utställningshallen och kan börja bygga på

plats. Utställningen byggs av museets egna hantverkare och de material som används är till största delen trä.

LJUS, LJUD OCH LIV

Till vår hjälp har vi också ett tekniskt team, för ljud, ljus och filmproduktion. Det är ljusdesigner Jan Simon, ljud- och filmskaparen Ulf Söderberg samt Kristoffer Lindgren som driver firman Zenton, som står för kreativ konceptutveckling, samt installation och underhåll. Dessa tre har arbetat tillsammans i många stora projekt, bland annat på Världskulturmuseet i Göteborg. Alla tre har lång erfarenhet från museiutställningar och vi är glada att de vill arbeta med oss i Svullrya. Förutom att de bidrar med fantastiska konstnärliga uttryck och många bra idéer, får vi också en garanti för drift och underhåll.

Nu kavlar vi upp ärmarna och sätter fart mot en spännande invigning i höst!

Bo Jonzon, Suzanne Palmquist och museidirektör Dag Raaberg i utställningshallen.

TEKST: DAG RAABERG FOTO: ANDREA BARESI, BIRGER NESHOLEN, ERLI NG AASHEIM

Fra idé til åpning

Endelig fullføres det nye museumsbygget i 2025. Bygget overtas av byggherre fra entreprenør ØM Fjeld Romerike og Kongsvinger AS i juli og åpning vil skje i oktober. Hele byggeprosjektet inkludert inventar, utstyr og kostnader til fast utstilling har et budsjett på nær 144 millioner kroner.

VEIEN MOT BYGGESTART

Det har snart gått 25 år siden behovet for dette bygget først ble presentert som behovet for et nytt museumsbygg i gangavstand til Finnetunet. I 2013 startet et forprosjekt som endte med en arkitektkonkurranse som ble presentert på nyåret 2018. Dette var den fjerde største arkitektkonkurransen i Norge med 203 forslag. Første søknad om midler ble sendt i februar 2018 og midler ble tildelt over statsbudsjettet for 2021. Prosjektlederkonkurranse ble utlyst og prosjektleder Uno H Sætheråsen fra Prosjektråd Innlandet AS ble tilsatt fra våren 2021. Påfølgende rådgiverkonkurranse resulterte i 11 forskjellige rådgivere innen

hver sine felt. Det igjen la grunnlag for en totalentreprisekonkurranse som etter hvert førte til tildeling av totalentreprisen.

FRAMDRIFT OG UTFORDRINGER

Byggearbeidet ble forsinket en måned våren 2024 på grunn av storflom i Rotna, og dette medførte bruk av midler fra reservepotten. Etter hvert har dette gått seg til og byggearbeidet er i rute i mars 2025 slik at det hele går etter planen. Også økonomisk er prosjektet i rute, og det må tas avgjørelser om hvilke opsjoner man kan innløse. Opsjon på bygging av scene mot Rotna er innløst og det må tas stilling til om parkeringsplass skal asfalteres. Videre kan det være aktuelt å asfaltere en noe lengre bit av Storbergsvegen fram til og med snuplass for buss. Dette vil også skåne boliger og hytter på denne strekningen for støvplager.

INTERIØR OG MØBLER

Metsä Arkitekter og Design fra Flisa er engasjert som interiørarkitekt for prosjektet, og det arbeides med utvalg av

type interiør og møbler. De har også fått i oppdrag å vurdere gardiner og designe resepsjonsdisken som ikke er en del av totalentreprisen.

Norsk Skogfinsk Museum vil berømme alle sine samarbeidspartnere i prosjektet for et godt samarbeidsklimat.

ÅPNING I OKTOBER

2025 blir et særdeles spennende år med KORK- konsert sammen med Sinikka Langeland og band i august utendørs ved museumsbygget. Det er dialog med Slottet om åpning av bygget i oktober 2025.

skogfinskmuseum.no

Natthagen Kultursenter

TEKST: BO HANSSON FOTO: BO HANSSON OG NATTHAGEN OVERSETTELSE: MARIT NYHUUS – STEDET FOR KUNST OG KULTUR –

Olaf Lindtorp skrev i Årbok for Glåmdalen i 1944 at Elverum har to finnskoger som heter Sør- og Nordskogbygda. De grender som vanligvis forbindes med Elverum Finnskog ligger litt lenger nord, i en kil mellom Trysil og Våler. Gårdene i skogbygdene ble ryddet rundt 1760 da generallandtmåler Knopf startet utmålingen av gårder for nybyggere i allmenningen, i alt 400 fra Åmot i nord til Eidskog i sør. Cirka en tredjedel hadde skogfinsk opphav.

GAMMELT OG NYTT MØTES

Hvis du kjører Rv. 25 Trysilvegen og tar av ved skiltet til Julussdalen/Natthagen kommer du til en av disse plassene. Her på Lindberget har skogfinnen Trond Einar Indsetviken og Robert Khoury sitt kulturelle virke, og har bygd opp et museum over livet som har vært levd her og som leves i grenda. Museet er i stadig utvikling og endring. I fjøset er det kunstgalleri. På låven har de foruten et gårdsmuseum

også satt opp en ryevev, som du er velkommen til å prøve. På kjøringa har det blitt visningsrom for kunst og konsertlokale. Bestemor Beates ryer, som henger på veggen, er vevd på 1920- tallet og har vært i bruk fram til nå. Gården har også en liten butikk med keramiske kopper og fløtemugger, laget av norske kunsthåndverkere og noe for enhver smak både i form, farge og dekor.

KUNST- OG KULTURSTI

Kunst- og kulturstien tar besøkende ut i naturen. Jern i bakken, steingjerder, flyttblokker og en gammel laftebrønn passeres. Ute i skogen står kjærestene, tett sammenslynget og nære. Det er i sin orden tross at den ene er ei gran og den andre ei bjørk, gi dem en klem eller stryk dem varsomt. Selvfølgelig serveres det også kaffe, med vafler og Roberts lekre spesialiteter attåt. Du kan nyte den blant blomstene i hagen, eller under tak på terrassen.

VOKSENDE SKOGFINNE-IDENTITET

Trond Einar har i flere år har vært opptatt av og arbeidet med sin skogfinske identitet og søken i familiehistorien. Den har tatt meg ut på en reise som bare fortsetter. En reise inn i det kjente og ukjente ved hjelp av både tekst og det visuelle språket. En reise som vekker til liv minner, og som han håper kan vekke andres nysgjerrighet om opphav, kultur og historie. I låven henger også slektstavla som går tilbake til skogfinnene.Trond Einar er fascinert av Kalevalas verdensbilde og mener at skogfinnene hadde med seg mye kunnskap om naturen og helbredende krefter. I bildeserien Brev til Jumala speiler han dette. I år kommer hans nye bok Minun jälkeni - mine spor. Der blir disse tankene konkretiserte sammen med hans egen livshistorie.

Natthagen sommercafé er åpen 1. juni - 31. august, torsdag-søndag fra klokken 11.00-16.00.

Finnskogscentrum Torsby

TEXT: TORSBY FINNSKOGSCENTRUM FOTO: LARS SJÖQVIST

Ett besök på Torsby Finnskogscentrum är den perfekta starten inför att upptäcka de världsunika finngårdarna i området. Platsen är både ett museum och ett kunskapsnav där besökare kan fördjupa sig i den rika och unika historien om de finska invandrarna som bosatte sig i de svenska och norska skogarna under 1600- och 1700-talet.

I den vackra och prisbelönta museibyggnaden berättar vi om de människor som genom århundraden har rört sig i och befolkat det som kommit att kallas Finnskogen. I vår verksamhet belyser vi de finska nybyggarnas arv, från vardagsliv och hantverk till jordbruk, och visar hur traditioner och minnen bevaras och lever vidare i dagens samhälle. Förutom utställningar finns här även butik, café och en pysselhörna där barnen kan rita, bygga och skapa.

UTFORSKA FINNSKOGENS ARV

Varje år inviger vi en ny spännande utställning med teman kopplade till Finnskogens rika kultur och kulturarv. Här erbjuds också en mängd aktiviteter och evenemang, såsom föreläsningar, guidade turer och kulturella festivaler. Centrumet är dessutom en mötesplats för forskare och kulturarbetare som vill utforska och sprida kunskap om Finnskogen och de skogsfinska traditionerna.

I museet finns ett bibliotek med arkiv som är fritt att använda, oavsett om du vill forska eller bara bläddra bland de

över 4 000 titlarna. I databasen Digitalt Museum kan du ta del av en rik fotosamling, och i gårdsarkivet finns över 1 300 finngårdar förtecknade. Kanske finns just din släktgård med?

KULTUR OCH NATUR

Torsby Finnskogscentrum ligger i en naturskön miljö, omgiven av den vackra Värmlandsnaturen. Området erbjuder fantastiska möjligheter för friluftsliv, som vandring, fiske och jakt. Genom att kombinera kultur och natur blir besöket på Finnskogscentrum en helhetsupplevelse, där besökarna både kan ta del av historia och traditioner samtidigt som de får möjlighet att njuta av den vackra omgivningen.

Centret är en viktig plats för både lokalbefolkning och besökare. Genom att utbilda och informera om Finnskogen och de finska invandrarna, skapas en förståelse för mångfald och historia. Detta gör Torsby Finnskogscentrum till en värdefull resurs för både nuvarande och framtida generationer.

Finnskogscentrums mål är att vara ett angeläget museum, utveckla skogsfinskt kulturarv och göra det mer känt och tillgängligt. Ambitionen att vara en del i att lyfta och skapa samarbeten mellan museer, föreningar och organisationer kring finnskogens kulturarv och kulturmiljöer.

varmlandsmuseum.se/finnskogscentrum

Åsta Holth

1904 – 1999

TEKST: ÅSTA HOLTHS VENNER FOTO: ÅSTA HOLTHS VENNER, VÄRMLANDS MUSEUM

Åsta Holth vokste opp på finnegarden Sør-Revholt på Finnskogen i Grue kommune. Hun ble tidlig interessert i sine egne røtter og viste et sterkt engasjement for å ta vare på restene av den gamle skogfinske kulturen. Gjennom sitt forfatterskap tilførte hun ny kunnskap om innvandringen fra Savolax–området i Finland på 1600–tallet. Svedjefinnenes barske leveforhold og den særegne kulturen de hadde med seg ble levendegjort gjennom Åsta Holths forfatterskap. For det finske innvandrerfolkets etterkommere, som gjennom siste hundreårsperioden hadde gjennomgått en sterk fornorskningsprosess, vekket hennes livsverk og forfatterskap fornyet interesse for sitt etniske opphav.

Gamle bygdevegen, en novellesamling med Finnskogfortellinger, utgitt i 1944 på Rosén forlag, regnes som Åsta Holths egentlige bokdebut. Senere fulgte flere bøker. Hovedtemaene i de fleste av Åsta

Holths romaner var finneinnvandringen, men Åsta markerte også tidlig sin holdning på arbeidsfolkets side og i kvinnesaksspørsmål. Hennes siste bok, Den blå hesten, utgitt på Solør-forlaget i 2000, handler nettopp om kvinnefrigjøring.

LIV OG ARBEID

Noe som betydde mye for Åsta var da hun et år deltok på den Nordiska Folkhôgskolan i Geneve. Tilbake fra Geneve tilbrakte hun en tid på Finnskogen, før hun reiste til Oslo og søkte arbeid. Her hadde hun blant annet gartnerarbeid om sommeren og husposter om vinteren. Det var et hardt arbeid. Det var i denne perioden hun kom i gang med skrivingen, og i tillegg deltok hun i faglig-politisk arbeid. Hun lærte mye i livets harde skole.

TILBAKE TIL RØTTENE

Åsta Holth flyttet etter krigen hjem til Finnskogen og bygget sitt eget hjem

Leiråker på en liten snipp av farsgarden. Hun ble en ivrig talskvinne for utkantbygdene og småbrukerbevegelsen. På Leiråker hadde hun ku, griser og høner og dyrket grønnsaker for salg. I tillegg drev hun som småbruker på torpet Klyperud, et steinkast fra Leiråker. Åsta ble opptatt som første kvinnelige student ved Norsk Hagebruksskole, så dyrking og høsting fra naturen var med henne hele livet.

Åsta Holth representerte kommunistpartiet i Grue kommunestyre i årene fra 1948 til 1963. Gjennom sin store interesse for samfunnet generelt og det skogfinske spesielt engasjert hun seg i nær sagt alt som vedkom samfunnslivet på Finnskogen. Hun kom med i arbeidet med Finnetunet museum og overtok som styreleder i 1955. Tre år senere var hun med og stiftet Solör-Värmland Finnkulturforening på Finnetunet. Hun tok også initiativ til Finnskogdagene og opprettelsen av Republikken Finnskogen fra 1970. Der var hun president til sin død

i 1999. Åsta arbeidet aktivt med husflid og var lærer i håndarbeid på skoler både i Åsnes og Grue. Med kontakt i fagmiljøer i Finland og gransking av gamle tekstiler, ble Finnskogbunaden skapt og bunaden for både kvinner og menn ble godkjent. En organisasjon som sto Åstas hjerte nær var Grue Finnskog Ungdomslag. Her var hun medlem hele livet. Likeså deltok hun i Grue Finnskog Sangkor og 80 år gammel ble Åsta sekretær for Motorsportens Venner på Grue Finnskog.

ETTERMÆLE OG ARV

Åsta Holths liv og forfatterskap førte i sis-

te halvdel av 1900-tallet til en revitalisering for lokalsamfunnet på Finnskogen. Hun blir minnet som den fremste kulturbæreren som ga Finnskogens folk tilbake sin identitet.

Åsta Holths navn vil alltid leve i Finnskogfolkets minne og blant en lang rekke av utmerkelser som ble henne tildelt kan nevnes: Ridder av Den finske Lejons Orden og H. M. Kongens fortjenstmedalje i gull for sin samfunnsinnsats.

Åsta testamenterte Leiråker med alt løsøre til Finnetunet. Leiråker ble åpnet som museum i 2004 og administreres nå av Norsk Skogfinsk Museum

Åsta Holth i vinden

TEKST: ANNE BERIT GULLIKSTAD FOTO: ANNE BERIT GULLIKSTAD

Åsta Holth var lita av vekst, men er en ruvende skikkelse innenfor den skogfinske kulturen. Hun har i tillegg til de mer kjente romanene i Finnskogtrilogien og Plate-slekta utgitt mange noveller, lyrikk, og en sjølbiografi. Åsta var historieforteller. Hun beskrev den immaterielle kulturarven gjennom fortellingene om hvordan de skogfinske innvandrerne på Finnskogen levde. På denne måten har hun vært en sterk identitetsskaper. Hun gav oss fortellingen om skogfinnenes dagligliv, drømmer og strev.

NYE UTGIVELSER OG ARRANGEMENT

Åsta Holths Venner disponerer retten til Åsta Holths forfatterskap. Foreningen har de siste 10 årene bidratt til nye utgivelser av Finnskogtrilogien og Plate-trilogien. I samarbeid med forlaget BRAK er det utgitt en novellesamling, diktboka Porkkalafela og Gamle Bygdevegen (fra 1944). I 2024 har Forlaget BRAK utgitt Kornet og Freden på finsk i illustrert utgave, oversatt av Riita Berger og illustrert av Päivi Hilska.

Åsta Holths Venner har erfart ytterligere interesse for å oversettelser til både engelsk og tysk. Det pågår et arbeid for å oversette Kornet og Freden til engelsk for et amerikansk marked knyttet til det

norsk-amerikanske miljøet og oversettelse til tysk og utgivelse for et tysk marked. I tillegg pågår det arbeid for å utgi 23 dikt, gjendiktet på engelsk fra Porkkalafela og Ei Minnebok

Åstas dikt har inspirert musikere og komponister som har laget musikk til diktene. Åsta Holths Venner gir nå ut CD og bok med 12 tonesatte dikt med tittel Eg vil gi min sang åt alle. Dette er ei tekstlinje i Åsta Holths store epos: Porkkalafela I tillegg til CD, lages det bok som samler disse diktene med melodinoter. Melodiene på CD er komponert av Kjetil Skaslien, Øivind Roos, Kjartan Gullikstad, samt ett bonus-spor fra Sinikkas Langelands cd Langt inn på Skoga (1994).

Lanseringen av Eg vil gi min sang åt alle vil foregå på Grue Finnskog den 23. august 2025 hvor den årlige Åsta dagen arrangeres på Finnetunet og Leiråker, Finnskoghagen.

TEATEROPPSETNING

Teater i Glåmdal hyller Åsta Holth med en oppsetting, Steinen blømer, skrevet av Bente Erichsen. Den vil få sin urpremiere 17. oktober på Svullrya, Finnskogen Vekstsenter, tidligere skole og samfunnssal. Teater i Glåmdal skriver i sin pressemelding om oppsetningen:

Åsta Holths liv er som et eventyr i seg selv. Fra oppvekst i dypeste fattigdom til president i Republikken Finnskogen. Forestillingen tegner et portrett av kunstneren, feministen, kommunisten, hushjelpa, småbrukeren, husflidslæreren, gartneren og den alltid lengtende kvinnen. Lengselen etter kjærligheten ligger ofte som en klangbunn i Åstas liv og diktning.

BESØK ÅSTA HOLTHS HJEM

Åsta Holths hjem Leiråker og Finnskoghagen kan besøkes på sommertid. I Svullrya sentrum er Forfatterstien skiltet til Åsta Holths hjem. Åpningstider finner du på:

www.skogfinskmuseum.no

Forfatterstien

Lerkeskogen

Finnskogleden går tvers i gjennom lerkeskogen, en skog med store dimensjoner både i diameter og høyde. En attraksjon du bør få med deg!

TEKST OG FOTO: PAAL ØIEREN

KILDER: NORSK BIOGRAFISK LEKSIKON, ØIER- OG FENSJØ SKOG, NOTAT AV OLE ØIEREN

Vi befinner oss i nærheten av Øiermoen sentrum, nærmere bestemt på østsiden av Nordre Øiersjøen, like nord for Bolneset. Finnskogleden passerer tvers igjennom lerkeskogen, og selvsagt også stien langs Nordre Øiersjøen rundt, begge er blåmerket. Sistnevnte en fin rundtur på drøye 6 km i lett terreng med start ved Minimäki ved E-16.

STATSRÅD OG SKOGEIER

Eier av skogen på den tid var statsråd Marcus Gjøe Rosenkranz (1762–1838). Han var født i Kristiansand. Han kjøpte skogeiendommen Øier- og Fensjø skog, som den da het rundt 1790. I dag heter eiendommen Øierberget skog, og eier er Jørgen A Mathiesen. I begynnelsen av 1800 tallet hadde Rosenkrantz en rekke høytstående embeter, som stiftsmann både i Smålenene (Østfold) og Akershus, og som enedirektør i Riksbankens norske avdeling. Han ble statsråd i 1814 etter notabelmøtet på Eidsvold. Han var en

interessert tømmer- og trelast mann, og likte også svært godt å gå på jakt. I den anledning oppførte han ei jakthytte i dette området. Men han hadde enda større interesser innenfor skogbruket. Han plantet derfor europeisk lerk i 1803 på et område på omtrent 5 mål. I år er det dermed 222 år siden.

TIL GLEDE OG NYTTE

Det er antatt at denne skogen også ble plantet for å skape en lystskov, for å ha et sted å gå aftenturer med hunden sin. Med eierens store interesse gikk som tidligere nevnt lenger enn det. Lerk er et meget ettertraktet virke til mange formål. Som bygningsformål, især i forbindelse med bygg i tilknytning vann. Hele kyst-Norge har kaier og brygger som i mange tilfeller er bygget av lerk. Den er også ettertraktet til båtbygging.

LERKESKOGENS UTVIKLING

Så litt til historien om selve lerkesko-

gens utvikling. I 1922 ble middelhøyden på trærne målt til over 30 meter, og med en kubikkmasse per mål på omtrent 55. Nedenfor ser vi videre utviklingen fram til 1947:

KUBIKKMASSE PER DEKAR UTEN BARK

1936: 62,5 kbm, 1947: 63,0 kbm

GJENNOMSNITT PER TRE

1936: 2,5 kbm, 1947: 2,9 kbm

GJENNOMSNITTLIG TREHØYDE

1936: 36 meter, 1947: 33 meter

I dag kjent for sine kjempetrær som står igjen. Flere av disse må en være 3 personer for å kunne ta rundt i brysthøyde. Derfor blir det ofte en stopp her for de som går leden eller Øiersjøen rundt, for å få med seg et bilde på kamerarullen av disse dimensjonene av noen trær.

Søre Osen

TEKST: BO HANSSON

FOTO: JONAS SJÖGREN

OG BO HANSSON

Lengst sørvest på Trysil Finnskog ligger Osensjøen, en tre mil lang innsjø i et område som var bebodd fra steinalderen, men ble folketomt under svartedauen. De første, faste bosetterne var finner som kom fra Rotberget på 1670-tallet. Etter påfyll fra Risberget noen år senere vokste det fram ei rik grend her. Svedjebruk var starten, men det første storskogbruket i Trysil, med ansatte, ble etter hvert en viktigere næring. Med utløp fra sjøen til Glomma fikk finnene økonomiske fordeler som de andre ikke hadde. De ble selveiere i 1728, men generallandtmåler Knopfs utmåling av nybyggerplasser i 1750-åra ble en stor trussel og medførte mange besøk til tinget. Enka Kari Olsdatter Tossavainen reiste helt til København i en høy Machtpaaliggende Affære

FINNSKOGLEDENS START

I den søndre Sjøenden, ved minnesteinen over finneinnvandringen, starter Finnskogleden fra nord. Det lille samfunnet er svært livskraftig med sine 330 innbyggere fordelt på 250 husstander. Leder i grendeutvalget, Helge Haugen, mener en viktig forklaring til dette er at man her valgte medvind istedenfor motvind. Usikkerheten var stor da Austri vind i 2015 fikk konsesjon for å bygge 31 vindmøllervest for sjøen. I dag er kritikerne

få. Det er fremfor alt det blinkende lyset som nå irriterer, men dette jobbes det med. Et annet miljøproblem her er at Hafslund fikk konsesjon for å demme over flere tjern og lage en dam da de snudde hoveddelen av Vesleflisa nordover. Både frilufts- og dyrelivet påvirkes av et altfor varierende vannivå i Osensjøen.

GODE FORHANDLERE

En forklaring til at mølleopinionen har snudd, er den avtalen Trysil og Åmot kommuner gjorde med Austri. To millionerkroner fordeles hvert år til et fond for Osensjøområdet. Lag, foreninger og private kan søke om penger til Avbøtende tiltak som bidrar til økt trivsel, bosettings- og besøksattraktivitet. Eksempler på prosjekter som kan få tilskudd er: Tilrettelegging og infrastruktur, stier, skiløyper, skilting og merking. Fysiske investeringer, markedsføring og profilering er annet. Det er også mulig å få tilskudd til spleiselag med andre aktører om større prosjekt og til å dekke lånekostnader. Grendeutvalget styrer over en årlig ramme på kr. 350 000 til mindre prosjekter på inntil kr 50 000. Uansett vad man synes om vindkraft har grendefolket konstatert at de via avbøtende midler er i posisjon til en verdiskapning det ellers ville blitt svært vanskelig å realisere. Oppgradering av et 50 år gammelt samfunnshus, investe-

Godt samhold har gjort at grendebutikken har fått ny regi, og at det er åpnet en ny lavpris bensinstasjon for bilog båttrafikken. I tillegg er et tilflytterprosjekt i startgropa. Besøk gjerne grendas

Sammarstreff tredje helgen i juli og les mer på Grendeutvalgets hjemmeside:

www.sore-osen.no

ringer i skytebane og tidsriktig utstyr til idrettslagets skiløyper er eksempler på det. Støtte til etablering av Vestre Trysil

Snøscooterklubb har også gitt mye positivt for grenda. Grendeutvalget er et overbyggende organ for Søre Osen, og kontaktpunkt opp mot offentlige etater som for eksempel Trysil kommune. Alle myndige personer med adresse 2428 Søre Osen har stemmerett på årsmøtet.

www.sore-osen.no

Finnskogfellen

Finnskogfellen er et kvalitetsprodukt etablert av et utvalg fra Gravberget Kulturhistoriske Forening.

TEKST: SOL OLASTUEN OG ADA BREDALEN FOTO: SOL OLASTUEN

Finnskogen har en unik materiell og immateriell kulturarv. Skinnfellsøm eller buntmakeri er et veldig gammelt håndverk. Gjennom ivrig skinnsøm og trykkeglede oppsto ideen til Finnskogfellen. Fire damer som hadde deltatt på skinnfellkurs, hadde fått øynene opp for dette unike håndverket, og utviklet det som ble finnskogfellen. De tegnet motivene på flere av trykkblokkene, og formet fellen. De ønsket å formidle noe av den finske kulturarven i form av magiske symboler, samt noe som gjenspeilet Finnskogen.

Resultatet ble en fell som er utført av fineste materialer, og håndverk av beste kvalitet. Fellen er håndsydd og består av to sammensydde og kantede førsteklasses skinn fra pelssau. Det tilbys også kurs for å lære å lage Finnskogfellen. Dette har blitt et kvalitetsprodukt som stolt formidler en del av den skogfinske historien.

NORSK PELSSAU

Norsk pelssau er en kryssing av gråblå spælsau og svensk gotlandsfår. Pelssau ivaretar og kombinerer den klare fargen som finnes hos spælsauen med den gode lokken hos gotlandsfåret. Pelsen har god krøll, et silkeaktig preg, god glans og er tett med jevn farge. Skinnet av pelssau egner seg god til å sy vakre plagg av. Tekst om pelssau er hentet fra boka til Beate Solvik: Vakre plagg av saueskinn

OM FORENINGEN

Gravberget Kulturhistoriske Forening er en aktiv forening med mange prosjekt og arrangement på Våler Finnskog. Gravberget er et område tilknyttet Utvalgt kulturlandskap, Finnskogen. Noe vi i området er stolte over å være en del av.

Gruppe på Facebook: Gravberget Kulturhistoriske Forening

1894 i Vitkarelen.

Bröderna Jamane, två runosångare, sitter och sjunger emot varandra enligt den traditionella runosångens framförande.

De finska runorna

Den finska runodiktningen har sina rötter i förkristen tid. Dessa poetiska och episka sånger har varit och är en viktig del av Finlands rika kulturella arv och den finska folkdiktningen. De har bevarats genom generationer, främst genom muntlig tradition. Och de har även funnits på Finnskogen.

TEKST: ANNA Ø. FORSBERG FOTO: MUSEIVERKET

Runorna är berättelser som handlar om naturens krafter, gudar, hjältar och mänskliga erfarenheter men kan även vara besvärjelser för skydd. Det poetiska språket är rikt på metaforer och symboler. Runor är dessutom skrivna i en speciell versform som ger en särskild rytm som i sin tur ger runorna en musikalisk kvalitet som gör dem lämpliga för sång, den så kallade traditionella runosången eller på finska runolaulu. Melodierna är enkla och repetitiva, vilket gör det lättare att memorera och överföra runor muntligt. Runosången utfördes av runosångare, ensam med kantele, eller sjungande mot varandra som på bilden. Sångarna använde sig av ett stämningsfullt och melodiskt sätt att framföra runorna, vilket skapade en känsla av mystik och andlighet. Runosångarna var mycket respekterade traditionsbärare och ansågs ha en

djup kunskap om traditioner och historia. Runosången var en social och ceremoniell aktivitet som utfördes vid olika tillfällen, inklusive fester, ritualer och arbete.

RUNORNAS BETYDELSE OCH ARV

Runosångerna samlades in och nedtecknades under 1800-talet av forskare och etnografer, bland annat först av Carl Axel Gottlund och senare av Elias Lönnrot som sammanställde Finlands nationalepos, Kalevala. Runosången har haft en djupgående inverkan på den finska kulturen och identiteten. Den har inte bara bevarat en rik skatt av muntlig litteratur utan också bidragit till att forma den finska språkliga och kulturella identiteten. Kalevala och andra samlingar av runor har inspirerat konstnärer, författare och kompositörer och har haft en betydande inverkan på den finska nationella väckel-

sen under 1800-talet.

Idag är finsk runosång erkänd som en viktig del av världens immateriella kulturarv och skyddas och främjas av olika kulturorganisationer. Runosångare fortsätter att utföra och lära ut denna tradition, vilket säkerställer att den lever vidare för framtida generationer.

RUNOR OCH SKOGSFINSK KULTUR

Många finska runor har samlats i det stora verket Suomen kansan vanhat runot, finska folkets gamla runor. Här återfinns även knappt 400 runor insamlade i de skogsfinska områdena varav ca 120 runor insamlade av Carl Axel Gottlund under hans vandringar i de norska och svenska finnskogarna åren 1817 och 1821. De flesta runorna är besvärjelser för skydd mot järn, eld, geting eller den fruktande björnen.

Et yrke av slit, stolthet og sterke hester.

Lasskjøring

Lasskjøring ble en ny næringsveg her i strøket fra 1893 og utover på 1930-tallet.

TEKST: FINN ERIK VERMUNDSBERGET FOTO: BJØRN HØKLINGEN OG ARKI VBILDER

Da jernbanen kom til Flisa i 1893, ble det mulig å frakte mye gods over store avstander for en billig penge. Tidligere var det nesten bare båttrafikk. Nå hadde hestene og lasskjørerne sin glansperiode, som varte helt til lastebilene overtok mer og mer rundt 1930. Nå utviklet det seg en ny næring, som ble kalt lasskjøring. Mange hentet hele eller deler av inntekta si fra denne transporten. Etter at jernbanen kom, ble det en helt annen mengde industrivarer som strømmet utover landsbygda. Dessuten var det mye skogsprodukter, som planker og ved. Jordbruksprodukter som korn, poteter og høy var også aktuelle. De lengste turene gikk til Klarelvdalen i Sverige, fordi det ble ikke anlagt jernbane der.

HESTEKREFTER OG TUNGE LASS

Lasskjørerhesten måtte være stor og tung, slik at tyngde mer enn muskelkraft dro lasset. Samtidig var det en fordel med et hissig lynne, for det var greit når en kom til bratte kneiker, og da trengtes alt av fart, kraft og gå-på-humør. På sommerføre kunne en god hest kanskje klare 800 kilo på lasset. Spørsmålet var hvordan vegen var? Måtte en bruke slep eller kløv, var det jo begrenset hva man fikk med seg. Om vinteren kunne de være oppe i 1200 kilo. Fraktprisen varierte etter avstanden, men kanskje opp i 4 øre kiloen for de lengste avstandene. Lasskjøreren fikk gjerne kontant betaling for hvert oppdrag, men kunne også ta ut beløpet i varer. De beste lasskjørerhestene ble reine kjendiser. Alle kjente dem og

kunne fortelle om rent utrolige bragder de hadde utført under vanskelige værog føreforhold.

Den gamle vegen til Sverige, vegen over 12-milskogen, ble for dårlig for denne transporten, og derfor ble det anlagt en ny veg, den som nå heter riksveg 206. Etter vår målestokk var den nye vegen bare en dårlig grusveg, og især om våren og etter mye regn gikk lassene svært tungt. De lengste bakkene var Rønneseterberget og Lettberget. De bratteste kneikene var Kravdalsbakken og opp fra Klaraelva. Det var ikke bru over Klara den gang. Mye av transporten foregikk om vinteren, for da var det lettere å komme fram. Islagte sjøer og frosne myrer gjorde framkommeligheten lettere. Langslede ble mest brukt om vinteren, men det

ble også vanlig med geitdoning. Vogn var mest vanlig om sommeren, men stuttkjerre ble også brukt, kanskje særlig der vegen var dårlig.

LIVET SOM LASSKJØRER

Lasskjøreren burde også ha spesielle egenskaper, og tålmodighet var en av disse. Det ble mange og lange timer, sittende på eller gående bak lasset i all slags vær. Dessuten måtte han være sterk. Alle varer ble lastet av og på med håndmakt, og det var tunge kolli på den tiden. Sekker på 100 kilo var vanlig, likeså tønner på 200 kilo. Hvis lasskjøreren ikke klarte å handtere disse, var det sleivkjeft å få. Den som i tillegg til styrke og tålmodighet hadde gode historier å bidra med når de hvilte, ble den perfekte lasskjører. Noen lasskjørere, likeså noen hester, kunne oppnå reine heltestatusen. Lasskjørne hadde gjerne faste hvilesteder, der de overnattet eller tok hvilepauser. Hvilepausene kunne gjerne bli lange, for hesten trengte å spise og hvile, og hesten måtte en stelle bra med. Om vinteren var det nødvendig å komme i hus for natten, og de betalte kanskje 10 øre for overnatting for seg og hesten. En kaffekopp kostet 5-7 øre. Kanskje lite kaffebønner, men desto mer sikori. Varm var den, og det var nok ofte det viktigste. Ofte var det å ligge på golvet, med en høysekk som hodepute. Det kunne ofte være mange lasskjørere på farten samtidig, og når de møttes var det å prate om last, føreforhold og priser. Kanskje noen hadde fått tak i noe sterkt, og kortspill ble det nok en del av også.

Om sommeren kunne en overnatte ute, gjerne under ei bustegran. Hesten

ble tjoret fast slik at den kunne gå og ete i nærheten. Var det flere samlet, kunne det bli svært så trivelig og historier om lasskjøring vantet det nok ikke.

Lasskjøreren måtte kle seg godt om vinteren. Vadmel og ull, og gjerne finnladder på beina som rakk langt opp på leggen.

HVILESTEDER LANGS VEIEN

Et sted de hvilte og overnattet, var i Gretviken ved Vermundsjøen. Der var det skysstasjon, butikk og postkontor. Det lå omtrent 3 mil fra Flisa stasjon, og det var vel et passelig dagsverk for en hest med tungt lass. Den vegen var av de bedre. Langs lasskjørervegene grodde det fram et serviceapparat beregnet på de lasskjørerne og andre som ferdes etter vegen. Flest var det selvfølgelig av hvilesteder. En hest med lass går i beste fall 5 km i timen, og må ha minst en times hvil for hver tredje time eller for hver halvannen mil. På disse plassene måtte det være plass for lassene, spisested for hestene, og de måtte få vann. Kjørekaren ville helst i hus for å kjøpe mat og drikke. Disse hvilestedene ble altså noen små

kafèer, og det ble mange av dem langs svenskevegen. I dag er det knapt nok en kafe mellom Flisa og Klarabro, og vi kjører den turen på en time. På den første timen fra Flisa kom lasskjørerne til Kjellmyra. Mest brukt var Skansen, Østre Flisbru, Gretviken og Medskogen. Det var nok greit å bruke faste steder der en var kjent. Kanskje var det noen som ville forsyne seg litt av lasten? Var det flere som kunne følge med, var det selvfølgelig bra. Jeg har lest ei historie om en lasskjører som hadde med seg last som det kunne være fristende å forsyne seg av. Folka på overnattingsstedet mente at han burde følge nøye med og kanskje sikre lasten på en bedre måte. Han tok advarslene svært med ro og gikk til sengs. Neste morgen spiste han frokost og gikk ut for å reise videre. Der sto det en kar som var kjent for å være litt langfingret. Han hadde stått der lenge. Lasskjøreren takket han for at han hadde passet på lasten for han, og da kunne mannen svært flau og frossen komme seg av gårde. Praktisk å kunne trolle litt når en var lasskjører.

LASSKJØRING I MODERNE TID

Selv om lasskjøringen for lengst er slutt, er det fremdeles noen som opprettholder tradisjonene. I 1981 var det en svenske som etter en ferietur i Marokko ble inspirert av hvordan de fraktet varer der, og 10 ekvipasjer kjørte de 165 kilometrene fra Kløvsjø til Røros. I dag kjører rundt 10 forskjellige lasskjørerlag inn til marten på Røros, og langt innpå 100 ekvipasjer er med. Det er også lasskjørerlag som besøker Grundsetmarten. Det er et imponerende syn når rimete hester med pelskledde kusker kommer kjørende. I moderne tid er det mange i hestemiljøet som minnes lasskjørervirksomheten ved å dra på lange turer på vinteren, gjerne mange i følge. Stemningsfullt når de ankommer for eksempel Grundsetmarten eller Rørosmarten.

I”Ta dig tid att stanna upp, och låta Finnskogen tala för sig själv.”

7-torpsleden

– HISTORISKA FOTSPÅR I FINNSKOGENS HJÄRTA –

TEXT OCH FOTO: ELIN DAHLSTRÖM

de djupa skogarna i Lekvattnet, på gränsen mellan Sverige och Norge, slingrar sig 7-torpsleden fram. Det är inte bara en vandringsled – det är en tidsresa genom Finnskogens historia. Här går du på stigar som trampats av skogsfinnar för flera hundra år sedan, och varje torp du passerar bär på sin egen berättelse.

MELLAN LAVAR OCH LÄMNINGAR

Det är något särskilt med att vandra här. Steg för steg rör du dig genom tät barrskog, öppna gläntor och ljusa lövskogar. På marken breder mjuka mossor och lavar ut sig, och i soliga ängsbackar växer slåtterväxter som en gång var livsviktiga för torpens självhushållning. Det doftar av kåda, gammal skog och ibland av en vind som dragit över en skogstjärn.

TORPEN OCH HISTORIEN

Leden är 7,9 kilometer lång och relativt

lättvandrad, men har också inslag av kuperad terräng. Den lämpar sig väl för dig som vill ha en naturnära upplevelse med historisk förankring.

Du passerar sju torp med skogsfinskt ursprung: Lomstorp, Svartbäcken, Österby, Lebiko, Kissalamp, Vallis och Ritamäki. Två av torpen, Lebiko och Kissalamp, ligger på norska sidan gränsen. Under andra världskriget användes stigen som flyktingrutt – ytterligare ett lager i berättelsen om platsen.

Att röra sig mellan husgrunder, odlingsrösen och skogsstigar ger en fysisk känsla av närvaro i det förflutna.

RITAMÄKI – EN LEVANDE FINNGÅRD Ritamäki är utan tvekan en av ledens höjdpunkter. Här kan de se den bäst bevarade skogsfinska finngården i hela området, komplett med traditionella byggnader och interiörer. Ritamäki skyddas både som byggnadsminne och naturreservat. Slåtterängarna runt torpet slås varje år med lie, vilket bevarar den rika flora som finns vid gården.

STARTA DIN VANDRING

Det finns två naturliga startpunkter; på svenska sidan vid sjön Lomsen och på norska sidan vid Lebiko.

Läs mer: visittorsby.se

Ritamäki

Kissalamp

– EN NY ORGANISASJON SER DAGENS LYS

Unge Skogfinner

TEKST OG FOTO: UNGE SKOGFINNER I NORGE

Skogfinnene er en av fem nasjonale minoriteter i Norge. Unge skogfinner så behovet for å opprette en egen organisasjon for de unge skogfinnene og den 24. januar 2024 ble ungdomsorganisasjon stiftet. Navnet ble Unge Skogfinner i Norge, eller Norjan Metsäsuomalaisnuoret på finsk.

ENGASJERT UNGDOM

Unge Skogfinner i Norge er en ungdomsorganisasjon som vil engasjere og inkludere unge mellom 15-35 år med skogfinsk tilknytning. De ønsker å øke kunnskapen om det skogfinske, samt samarbeide på tvers av nasjonale minoriteter og urfolk. Ved å arrangere og delta på kurs, workshops og camper så ønsker de å gjøre det spennende å lære mer om det skogfinske og bringe kulturarven videre.

Marikken Bruvold ble valgt som leder

i den nye organisasjonen og i et intervju med NRK gir hun uttrykk for at de er inspirert av Kveneungdommene.

SKOGFINSK SOMMERCAMP

I sommer skal de arrangere camp i samarbeid med Finnskogen Natur & Kulturpark og daglig leder i parken, Merete Furuberg. Den skal arrangeres på finnetorpet Honkamäki på Finnskogen i august høsten 2025. Her blir det workshops og utforsking rundt den skogfinske kulturen og historie. Campen vil gå over fire dager og deltakerne vil få dekket både reise, mat og overnatting. Dette er en spennende mulighet til kunnskap, aktiviteter og sosialt samvær.

KONTAKT

For mer info kontakt: merete@finnskogen.org ungeskogfinner@gmail.com

Galåsen Finnegrend

TEKST: EVA GALAASEN FOTO: GALÅSEN GRENDELAG

Galåsen er ei gammel finnegrend fra slutten av 1600-tallet. Faktisk av de aller første finnegrendene i Trysil Finnskog. Og det utrolige er at alle eiere av gardene i dag, bortsett fra en gard, stammer fra de første finnene som bosatte seg her.

ET SAMLINGSPUNKT I BYGDA

Galåsen ligger 25 km sørøst for Trysil sentrum. Grendehuset er i laftet tømmer og ble bygget som skolehus på siste halvdel av 1890-tallet. Huset er godt vedlikeholdt og ligger sentralt plassert rett ved landsvegen gjennom grenda. Dette leies ut, og passer til mindre selskaper med oppdekking til rundt 40 personer.

EN DANS I GLEDE

En statue av Henrik Henriksen Himainen og hans kone Ingeborg Mattesdatter Liitainen, to av de første finnebosetterne

i grenda, ble oppført rett utenfor grendehuset for 10 år sia. Kunstneren heter Knut Aasheim. Bakgrunnen for hans utforming av statuen var ifølge han selv at han tenkte seg at disse to ble så glade da de fant dette stedet å slå seg ned på at de måtte ta seg en dans. Og dermed ser vi Henrik og Ingeborg som tar seg en svingom.

FINSKE STEDSNAVN

Det er også blitt satt opp ei skiltsøyle rett utenfor grendehuset med finske stedsnavn i nær omegn til grenda. Disse stedsnavnene er fremdeles i bruk. Det står angitt hvor langt det er til hver plass fra grendehuset.

KONTAKT

Galåsen Grendelag v/ Eva Galaasen, leder, tlf 95798510 eva.galaasen@hotmail.com

”I Galåsen lever røttene, her danser fortid og nåtid hånd i hånd.”

Vi gjentar suksessen! Treffpunkt Norden

I august arrangeres det igjen marked på

Morokulien – med lokalmat, håndverk, musikk og ekte nordisk stemning. Vi gleder oss til å fylle grensegata med liv og fellesskap!

Den 6. juli 2024 inviterte Foreningene Norden Arvika og Foreningen Norden Kongsvinger og omegn i samarbeid med Finnskogen Natur & Kulturpark, samt ARKO, til marked på grensa. De inviterte var lokale småskala produsenter av mat, håndverk, kunsthåndverk, samt selgere av gjenbruk og antikviteter på begge sider av grensen. Arrangementet ble en suksess, den gjentar vi 16. august 2025 fra klokken 11.00 til 15.00.

TREFFPUNKT NORDEN

Treffpunkt Norden er et samarbeidsprosjekt som er inne i sitt tredje år. Vårt mål med Treffpunkt Nordens arragementer er øket fellesskap over grensen og mellom de nordiske folk, samt øke forståelsen for hverandres språk og kultur.

LIV I GRENSEGATA

Markedet er tenkt som en arena for lokale, småskala produsenter som sliter med å selge sine varer og tjenester til arrangement og stands hos ”naboer” på andre sida av grensegata på grunn av toll og momsregle.

For å unngå fortollingsproblemer etablertede de svenske produsentene seg på den svenske siden av grenselinja på Fredsplassen Morokulien og de norske på norsk side. Slik unngitt selgerne krav

om fortolling og besøkende kunne vandre fram og tilbake i grensegata, handle og lytte til musikalske innslag i form av sang, trekkspillmusikk og janitsjar korps – et korps med deltakere fra både norsk og svensk side. Tollen var informert.

Det ble et yrende folkeliv i handlegata med 30 selgere og et stort antall handlende som koste seg i sola med gode, lokale produkter som ost, saft, bakervarer, kjøttprodukter, kremer, smykker, handarbeid og spennende antikviteter, samt mye, mye mer.

MARKEDET GJENOPPSTÅR

Både selgere og besøkende sin tilbakemelding var svært positive og de oppmuntret oss som arrangører til å gjenta markedet også i 2025. Det ble oss fortalt at dette var en gammel tradisjon og som nå igjen så dagens lys. Oppfordringen er fulgt og et nytt marked åpnes den 16. august 2025 fra klokken 11.00 til 15.00.

KONTAKT

Vil du stille ut? Kontakt:

Willy Lindemark willy.lindemark@me.com +47 474 879 66

Britt Andersson britt.nytomta@gmail.com +46 73 181 03 50

TEKST OG FOTO: HERDIS BRAGELIEN

Inez Assk Näverstickning

TEXT: INEZ ASSK FOTO: MONA NORDVALL, ULRIKA JÄGER, SVEN-OLOV DAHLGREN

Jag är född 1937 i Finnsjön i norra Värmland och har ända sedan unga år haft en passion för textil. Efter utbildning inom bland annat sömnad, vävning och vid Seminariet i Stockholm arbetade jag som textillärare i 40 år. Jag har även tilldelats hederstiteln Utmärkt Värmländsk Slöjdare av Länshemslöjdstyrelsen i Värmland.

NÄVERSTICKNING – ETT KULTURARV

Som pensionär har jag ägnat mig mycket åt stickning, en sysselsättning som sänker pulsen, stärker minnet och stimulerar hjärnan. Näverstickning är mitt stora intresse. Jag har ärvt gamla mönster och vantar efter min gammelmormor, Maria Nordvall, och stickat upp nya vantar utifrån hennes mönster, samt skrivit beskrivningar. Detta arbete ledde fram till boken MARIAS VANTAR, som gavs ut i oktober 2021 av Heidruns förlag. Boken lyfter ett historiskt hantverk som är en del av svensk kvinnohistoria.

Näverstickning stickas i rutor med avi-

ga och räta maskor, och har näverkonten som förebild. Metoden tros ha kommit till Sverige med den finska invandringen.

KREATIVA SAMMANHANG

I samband med bokutgivningen ordnades en utställning på Sundsbergs gård i Sunne där mina alster visades. Jag har även deltagit i arrangemang på Torsby Finnskogscentrum, Sunne bibliotek, Bildaföreningens stickhelg i Vägsjöfors, Torsby bibliotek och Fårfesten i Kil. Jag har också bedrivit forskning inom textilt hantverk.

KULTUR I UTVECKLING

Jag har kontaktats av hemslöjdskonsulenten i Värmland för att delta i projektet CULTURALITY, ett internationellt nätverk med 13 organisationer från 9 länder. Tillsammans arbetar vi med att möta sociala, kulturella och ekonomiska utmaningar på landsbygden och i avlägsna områden. Min förhoppning är att fler vill prova näverstickning och därmed hjälpa till att bevara denna kulturskatt.

Norra NyHembygdsförening

TEXT OCH FOTO: NORRA NY HEMBYGDSFÖRENING

Norra Ny Hembygdsförening ligger mitt i Norra Ny socken och arbetar med att bevara och levandegöra det kulturarv som finns i bygden. Norra Ny gamla kyrka uppfördes redan i början av 1400-talet och ersattes 1764 av den kyrka som står där idag. Den tidigare kyrkans plats markerades med en minnessten av hembygdsföreningen 1949. Kyrkan spelade en viktig roll för människor i trakten, inte minst för de skogsfinnar som vandrade långa vägar från Nyskoga för att döpa barn, vigas och begrava sina anhöriga – långt innan en egen kyrka byggdes där på 1870-talet.

VALBORGSGÅRDEN

Föreningens hembygdsgård, Valborgsgården, ligger i byn Ljusnäs på västra sidan av Klarälven. Gården tillföll hembygdsföreningen 1973, men har anor från 1600-talet. Några av byggnaderna står än idag på sin ursprungliga plats. Totalt finns elva byggnader och besökare möts av en välbevarad gammal bondgårdsmiljö som berättar om livet förr i tiden.

MUSEUM, FOTON OCH VARDAGSLIV

Museet på gården innehåller ett rikt föremålsarkiv från trakten. Här visas bland annat textilhantering, snickeri, skotillverkning, hårfrisering och fotografering. Historier om smedjor, spånplattefabrik, postgång och Norra Ny skidklubb levandegörs för besökarna. I ladugården finns även Enar Rundhs imponerande fotosamling, där över 10 000 glasplåtsnegativ bevarats – hälften är redan digitaliserade. Föreningen anordnar fototräffar där bybor hjälps åt att identifiera personer och platser från förr.

SAMLINGSPLATS I BYGDEN

Bagarstugan, som byggdes 2002 i korsknutat timmer, är utrustad med stor murad ugn och generösa utrymmen. Den hyrs ut till bakintresserade och används ofta vid arrangemang. Även Valborgsstugan kan hyras för möten och fester. Vid sommarfester, höstaktiviteter och julmarknader hålls flera av gårdens byggnader öppna – en levande mötesplats för både bybor och besökare.

RRiad Shoki

KNIVIGT HANTVERK MED TRADITION

iad Shoki och hans fru Samira flyttade till Torsby 1989. Efter tio år av universitetsstudier i biologi respektive historia i Moskva stod de båda inför att hitta ett nytt liv och jobb i Sverige. För Riads del kom en praktikplats vid Frykenskolan att leda honom in på svensk hårdslöjd, trä- och metallslöjd. Han fick en kunnig läromästare i skolans slöjdlärare Rolf Rööhs. Praktikplatsen ledde så småningom till en fast tjänst som slöjdlärare efter att Riad kompletterat sin utbildning med pedagogikstudier vid Örebro universitet.

TRADITION FRÅN KNIVMAKARE

Att arbeta i metall var inte nytt för Riad. Det fick han tidigt lära sig eftersom han som ung arbetade hos sin far som hade en liten butik där man tillverkade och sålde metallprodukter.

Riad berättar att han är mycket imponerad av de duktiga knivmakare som verkat i norra Värmland. De har inspirerat honom i hans arbete och han anser att vi är skyldiga att föra deras traditionella hantverk vidare till nya generationer. Hans ögon lyser lite extra när han berättar om lyckan att komma över en bit masurbjörk – ett trädslag som är både dyrt och svårt att få tag på. Det finns inget

vackrare trädslag enligt honom och det är mycket populärt hos kunderna.

NYA TEKNIKER I LOKALA MATERIAL

Riads hantverk har inte stannat vid att tillverka knivar. Han snidar också kåsor och då arbetar han helst med björk, fura och gran som växt i norra Värmland.

Sedan en tid tillbaka har Riad även börjat arbeta med stensliperi och där har han vågat ta ut svängarna och testa egendesignade produkter i form av halsband och ringar. Det är svårt att inte imponeras av hans förmåga att ”tänka utanför boxen” när man ser den ring som han tillverkat av älghorn och amazonit.

KULTURARV I RÖRELSE

Samtidigt som Riad gläder sig över intresset för lokala hantverksprodukter är han bekymrad över att så många hellre köper en kniv tillverkad i ett lågprisland än ett gediget hantverk. Han är tacksam över den möjlighet han fått att förmedla gamla traditioner i arbetet som slöjdlärare men han har också tagit det lite längre genom att leda studiecirklar i knivslöjd och möbelrenovering.

Dessa cirklar kom till slut att leda till bildandet av Torsby kniv- och hantverksförening.

TEXT: ANN-KATRIN JÄRÅSEN FOTO: ANN-KATRIN JÄRÅSEN, ELIN DAHLS TRÖM

Utmarksmuséet

OCH PILGRIMSTAPETEN

TEXT: ANN-KATRIN JÄRÅSEN FOTO: CAMILLA CLASSON, PER ERIKSSON

IRansby, mitt emellan Sysslebäck och Branäs skidort, finns ett unikt besöksmål som drivs av en ideell förening och verksamheten vilar på tre ben.

PILGRIMSTAPETEN

Ett av ”benen” i Utmarksmuséets verksamhet är Pilgrimstapeten, en 40 meter lång bonad broderad på linneväv med ullgarn. Pilgrimstapeten är ett fint exempel på vad samverkan över landsgränsen i norra Värmland kan leda till. Den är resultatet av ett 1,5 år långt projekt och arbetet utfördes av tio kvinnor från Nordvärmland och Solör i Norge under perioden september 1995 till april 1997. Tapeten skildrar Pilgrimsleden från Hammarö till Trondheim och finns att se i en egen byggnad - Pilgrimshärbärget. Pilgrimstapeten ställdes ut för första gången i Trondheim i samband med stadens 1000-årsjubileum. Idén till Pilgrimstapeten är hämtad från Bayeuxtapeten, som är broderad av kvinnor i Normandie år 1067-1076 och föreställer slaget vid Hastings. Konstnären och författaren Gunnar Svensson var initiativtagare till projektet och han har också ritat förlagorna till samtliga broderier.

Intill Pilgrimshärberget finns en souveniraffär där lokala hantverkares alster säljs. I det lilla caféet, Café Utmark, serveras kaffe, hembakat bröd och enklare rätter som våfflor och pajer.

JAKT- OCH FISKEMUSÉET

Det andra benet i Utmarksmuséets verksamhet består av ett muséum som bland annat beskriver natur, djurliv och historiska fångstmetoder i norra Värmland - ett av Sveriges fornlämningstätaste områden. Efter att inlandsisen släppte sitt grepp för 8000 år sedan har folk jagat, fiskat och samlat. Nordvärmland upplevde sin storhetstid kring 1000-talet i samband med järnframställningens framsteg. Myrmalm förädlades och gränshandeln var livlig.

RANSBYSÄTERN

Ransbysätern är verksamhetens tredje ben och brukades redan för 1000 år sedan, enligt pollenanalyser. Arkeologer har hittat över femtio gamla husgrunder och en mängd odlingsrösen. Ransbysätern kan besökas sommartid och här finns även ett vandrarhem som är medlem i Svenska Turistföreningen.

Tillsammans för Finnskogen

Det är Finnskogen Natur & kulturparks partner som utgör den verkliga drivkraften och utvecklingen på Finnskogen. Hela idén med en regionalpark bygger på engagemang från de partner som tecknar partneravtal. Vi riktar ett stort tack till alla er partner, som på så många sätt bidrar till att sätta Finnskogen på en allt större karta.

Upptäck mångfalden på Finnskogen. På följande sidor finns en kort presentation av våra partner. Tillsammans erbjuder de ett brett utbudet av aktiviteter och upplevelser. Blir du nyfiken, följ länken för mer information eller gör ett besök.

Finnskogen väntar på dig!

Bli partner du också!

Vi är idag ca 80 partnere, alt fra lokale lag og foreninger, næringsdrivende, museer osv. Våre partnere skal oppleve at det er givende å være en del av nettverket på Finnskogen. finnskogen.org / partnere

TRYSIL

Tillsammans för Finnskogen

BERG SKYSSTASJON AS

DNT Finnskogen og Omegn har som formål å fremme det enkle friluftsliv og kjennskap til den skogfinske kulturen samt annen lokal kulturhistorie i foreningens område. Dette gjør vi gjennom å rydde og merke ca. 1200 km med stier, drive med informasjonsarbeid og arrangerer turer og aktiviteter for alle aldersgrupper. Foreningen har 13 koier/hytter for utleie (DNT hytter). Arbeidsområdet vårt er Eidskog, Kongsvinger, Grue, Åsnes, Våler og Elverum, som er fordelt i tre aktive lokallag: DNT FO Kongsvinger/ Eidskog, DNT FO Solør og DNT FO Elverum.

Har du lyst å bli med på tur, bli medlem eller delta som frivillig, er du hjertelig  velkommen!

Telefon +47 900 61 195 finnskogen@dnt.no dnt.no/finnskogen

Velkommen til Finnskogens hovedstad Svullrya. Vi driver kro med servering, motell, camping, hytteutleie, bilverksted, brukt og antikkbutikk, dyrehage, landhandleri, turistinformasjon m.m. Kom alene, med partner, med hund, eller hele vennegjengen. Vi har stor overnattingskapasitet og fint uteareal. Finnskogparken har vi bygget om til en ”levende gammel bygd” med postkontor, museum, smie, baksthus, kapell, kro, skole, og mange hus med spennende ting. Det er danseband og amfi m.m. Stedet har Norges største håndlaftede bygg i Sibirsk lerk. Vi har et prisnivå som er meget konkurransedyktig.

Telefon +47 90175084 eva@finnskogen.no finnskogen.no

FINNSKOGEN

Eidskog Vilt er et EFTA­godkjent slakteri og vi har kontroll på råvarene fra skog direkte til ditt bord. Viltet vi slakter og skjærer ned er hjort og vilt fra distriktet. I tillegg kjøper vi inn elg, hjort, rådyr og villsvin fra lokale jegere ved anledning. Alt vilt vi får inn, videreforedles til steker, fileter, biffer, kjøttdeig og andre produkter. Alt fra distriktet rundt og de dype skogene som vi befinner oss i som er i tråd med å levere kortreist mat. Vår visjon er å være Innlandets beste viltbehandlingsmottak og levere varer i ypperste klasse direkte til sluttbruker uten mellomledd.

Telefon +47 951 19 979 post@eidskogvilt.no eidskogvilt.no

Telefon +47 62 40 90 00 skogmus@annomuseum.no annomuseum.no DNT FINNSKOGEN OG

Vi er en turoperatør med base på Roverud i Kongsvinger kommune. Hos oss kan du bestille alt fra enkle transportoppdrag til skreddersydde pakkereiser, enten det er med buss, fly eller båt, eller en kombinasjon av disse. Vi tilbyr både ferie­ og opplevelsesreiser som er åpne for alle å melde seg på. Vi leverer for bedrifter, skoleklasser, lag/ foreninger og vennegjenger. Vi har erfarne og gode sjåfører og stor kunnskap om lokalmiljøet og Finnskogen. Vi har gjennomført mange flotte guidede turer rundt omkring på Finnskogen.

Telefon +47 62 81 32 00 berg@skysstasjon.no skysstasjon.no

NATUR KULTUR HELSE GÅRD

Et tilbud til deg som vil oppleve noe for kropp og sjel, Finnskogens natur og særegne kultur! Det passer for deg som ønsker å reise bort for “å styrke din sjel” – tilbringe dager i ro og kontemplasjon. Bo i kortere eller lengre tid i egen leilighet eller i enkeltrom. For deg som vil ha et aktivt opphold tilbyr vi kanopadling, guidede turer, skiturer, naturopplevelser m.m. Eller du kan være med å delta i “godt gammeldags gårdsarbeid” (sesongavhengig) og kurs i ulike aktiviteter. Ta kontakt for et opplegg som passer deg! Vi tar imot både enslige gjester, familier og grupper. Vi selger måltider med skogfinsk mat og lokale råvarer som kjøtt, grønnsaker, bær m.m.

17 7 18 19

Merete Furuberg, +47 90 16 30 92 facebook.com/nakuhelfinnskogen finnskogennakuhel.no

Ett kort, 29 museer! Fri inngang til over 200 arrangementer, og besøk Anno museene så ofte du vil hele året. Du oppnår i tillegg gode rabatter på museer i Innlandet, og Värmlands Museum og Dalarnas Museum Sverige. Museene i Anno har utstillinger som omfatter ulike tematikker som bygdekultur, inn­ og utvandring, natur og miljø, middelalderhistorie, musikkhistorie, kvinnehistorie, krigshistorie med mer. Anno Norsk skogmuseum på Elverum er et av de best besøkte museene i Norge med friluftsmuseum og store innendørs utstillinger som forteller skogens historie. For mer informasjon om museumsaktiviteter kan du gå inn på annomuseum.no.

Anno årskort – ett kort, 29 museer!

HÅBERGET GÅRD

Tillsammans för Finnskogen

FINNSKOGSTUA

Håberget er en 300 år gammel finneboplass. Her bor og arbeider kunstner Dag T. Hansen og hans familie.  Dag sine arbeider vises fram både i galleriet ved utstillinger, og i kapellet.  Verkene er høyst særpregede og blander gammel tradisjon fra kirkekunst, med et eget galleri av figurer, mønstre, teknikker og materialer.  På hjemmesiden kan man også lese om andre ting som skjer på gården.

Telefon +47 48 10 22 41 dag­gry@online.no

Hjemmeside: haberget.no

Instagram @habergetgard

Facebook:  Håberget Kirkelige Kultursmie

Finnskogtoppen SPA & Velværehotell. Hotellet, som med sin varme og koselige preg, har lagt alt til rette for å gjøre deg vel. I omgivelser som gir deg ro til å ta vare på deg selv. Du finner naturlig, god mat på menyen, et innholdsrikt aktivitetstilbud og du kan nyte behandlinger av høy kvalitet. Opplev Finnskogens mystikk og historie under våre guidede turer, bli med på yoga eller bare kjenn velvære i vårt SPA. Det er ikke uten grunn vi kaller oss et velværehotell… Det eneste i sitt slag. Finnskogtoppen, et sted som gir deg mer energi til hverdagen og til livet.

Telefon +47 62 94 63 00 post@finnskogtoppen.no finnskogtoppen.no

MINIMÄKI / ØYERMOEN

• Café med skogfinsk tradisjonsmat/husmannskost

• Kursopplevelser skogfinsk kultur og mattradisjon

• Overnatting

Finnskogstua er et overnattingssted på Finnskogen som ligger på ei halvøy i innsjøen Skasen på Finnskogen. Omgitt av vann, en lang barnevennlig sandstrand og skog. Det er lett å finne roen her. Møterom og komfortable soverom gir mulighet for sosiale treff med møtevirksomhet, kurs eller venne­ og familietreff. Det er plass til 20 personer, og her kan dere få hele halvøya for dere selv. Kano, kajakk og robåt er til gjengelig til de som ønsker å utforske øyer, fiske eller bare ta en tur ut på Skasen.

Telefon +47 913 03 661 ingrid@finnskogstua.no finnskogstua.no

JOKER GRUE FINNSKOG

Velkommen til Joker Grue Finnskog – lokalbefolkningens egen butikk og turistbutikk sentralt på Finnskogen. Her finner du det meste av det du trenger til din daglige handel og er det noe du savner gjør vi vårt beste for å skaffe det. Joker Grue Finnskog har utvidede åpningstider i sesongen. Norsk Tipping, Post i butikk, PostNord pakkeutlevering/innlevering, UPS droppoint, salg av AGA gass, hjemkjøring av varer. Vi selger også fiskekort for Skasen. Salg av kortreist lokalmat fra Finnskogen.

Telefon +47 95 52 49 94 joker.grue.finnskog@joker.no joker.no

NORSK SKOGFINSK MUSEUM

• Finnskogleden utenfor døra –proviant, dusj, transport, utkjøring av varer/skogfinsk mat

• Butikkutsalg ­ lokale varer/ enkel dagligvarer

• Pakketurer

• Kurs­, seminar­ og selskapslokaler

• Catering av skogfinsk tradisjonsmat og standard koldtbord basert på lokale råvarer

Olav Sondre / Maja Elise Strand Telefon +47 4567 0969 post@minimaki.no minimaki.no

Norsk Skogfinsk Museum samler dokumentasjon om skogfinner, deres kultur, språk og levemåte. Vi arbeider aktivt for å sikre, bevare og formidle skogfinske kulturminner, både i egen regi og som pådriver og hjelper for private, organisasjoner og det offentlige. Norsk Skogfinsk Museum er en konsolidering i 2005 av fire eldre institusjoner: Gruetunet Museum, Finnetunet, Austmarka Historielag og Åsnes Finnskog Historielag.

De gamle institusjonene bedriver fortsatt sin virksomhet ved sine anlegg og besøkssteder.

Telefon +47 905 47 131 post@skogfinskmuseum.no skogfinskmuseum.no

Tillsammans för Finnskogen

REPUBLIKKEN FINNSKOGEN

Finnskogdagene ble arrangert for første gang i 1970, og arrangeres i juli hvert år på Svullrya, Grue Finnskog. Da blir Republikken Finnskogen proklamert og løsrevet fra kongeriket Norge med egen regjering og styringsverk! Finnskogens uavhengighet markeres disse dagene med distriktets særegne skogfinske kulturtradisjoner. Målsetningen er å ta vare på og videreføre disse tradisjoner och verdier og gjennom dette utvikle Finnskogen til å bli enda mer attraktiv for besøkende. Under Finnskogdagene kommer mange hundre besøkende til våre arrangementer.

Telefon +47 91 31 36 45 post@finnskogdagene.no finnskogdagene.no

Velkommen til Visit Øst­Norge – din guide til en spennende region bestående av de vakre kommunene Gjøvik, Søndre Land, Østre­ og Vestre Toten, Gran, Lunner, Jevnaker, Ringerike, Ringsaker, Våler, Elverum, Kongsvinger, Eidskog, Nord­Odal, Sør­Odal, Åsnes og Grue. Sammen representerer vi over 220 enestående reiselivsbedrifter, som representerer og formidler sjarmen og rikdommen i Øst­Norge til både eventyrlystne reisende og bedriftsbesøkende. Lyst til å lese mer? Besøk gjerne nettsiden vår for ytterligere informasjon og inspirasjon:

info@visitostnorge.no

Tlf. +47 611 46 710 Instagram @visiteastnorway Facebook @visitostnorge visitostnorge.no

SØNDRE SÆTERBAKKEN GÅRD

Søndre Sæterbakken ligger i hjertet av Finnskogen, der de driver med sau og bier, i tillegg til produksjon av husflidsprodukter. Honningen er ufiltrert og uoppvarmet, såkalt råhonning. Under Silppufestivalen deltar Martine Hotvedt Broløkken med salg av honning og husflidsprodukter. Søndre Sæterbakken, Broløkken, Grue Finnskog.

Telefon +47 480 73 304

KONGSVINGER BUDGET HOTEL

Kongsvinger Budget Hotel ønsker å gi våre gjester gode opplevelser til gode priser. Hyggelige rom, komfortable senger, kjøleskap og TV på alle rom. Vi har en hyggelig lounge i første etasje på hotellet. Her er det gratis kaffe og te, engangstallerkener, bestikk og glass, micro, og en tillitsbasert Vipps­kiosk med brus og sjokolade. Om sommeren kan våre gjester benytte vår hyggelige takterrasse. Vi har et såkalt ”smartkonsept”, som innebærer at du kan bestille og betale rom online, for automatisk innsjekk på ankomstdagen.

Telefon +47 62 20 35 35 booking@kongsvingerbudgethotel.no kongsvingerbudgethotel.no

LOKALRADIOENE I INNLANDET

Lokalradioene i Innlandet driver lokalradio i store deler av Innlandet på FM, DAB og internett til store deler av Innlandet.

De driver blant annet TrysilRadioen, ElverumsRadioen, SolørRadioen og Radio Kongsvinger. Alle har god dekning på norsk side av Finnskogen.

Telefon +47 469 00 800 post@radioene.no facebook.com/radioene.no radioene.no

FORTIDSMINNEFORENINGEN

Fortidsminneforeningen har som formål å arbeide for bevaring av vårt lands verneverdige kulturminner, samt å skape allmenn forståelse for verdien av disse. Hovedoppgaver er å forvalte våre historiske eiendommer, arbeide for å styrke tradisjonshåndverket og bygningsvernet, engasjere oss i lokale vernesaker og påvirke kulturminnepolitikken i Norge. Fortidsminneforeningen er en landsomfattende organisasjon basert på frivillige krefter. Fylkesavdelinger og lokallag over hele landet står for foreningens samlede aktiviteter.

Telefon +47 23 31 70 70 post@fortidsminneforeningen.no fortidsminneforeningen.no Facebook: Fortidsminneforeningenihedmark

LANDSJØÅSEN VEL

Tillsammans för Finnskogen

Landsjøåsen Vel er en aktiv forening i Trysil kommune. Vi er mest kjent for vårt store loppemarked i juli. Men vi arrangerer mye annet også, ikke minst vår populære kulturkafe, vintermarked, julemarked, juletrefest etc. Vi leier også ut det trivelige lokalet vårt med stort, moderne kjøkken, scene og sal, til selskaper og til grupper som vil overnatte.

Telefon +47 901 72 383 post@velet.no velet.no

UNGDOMSLAGET SAMHOLD

Ungdomslaget Samhold er et grendelag i Lutnes i Søre Trysil, og leier blant annet ut Oddheim, som drives på dugnad. Oddheim ligger vakkert plassert på odden der Trysilelva og Lutuåa møtes og danner et idyllisk kulturlandskap. Oddheim ble skjenket til Ungdomslaget Samhold 1907 og var inntil da, det gamle skolehuset på Lutnes. Den store salen ble påbygd i 1954. I 2016 stod det nyrestaurerte kjøkkenet ferdig. Oddheim har en trivelig gapahuk med badestrand og en vakker hengebru, alt plassert i et idyllisk uteområde.

MYTISKE

Kristian tfn: +47 454 89 514 Live tfn: +47 934 13 218 post@oddheim.no oddheim.no

MytiskeFinnskogen driftes av meg, Roger Soikkiainen Nabben, en stolt skogfinne. Da jeg tidligere jobbet som fotograf, så blir det tatt mye bilder fortsatt. Disse bildene er det mulig å kjøpe print av på forskjellige materialer. Etter å ha gått hele Finnskogleden, fant jeg tilbake til mine røtter. Da syntes jeg også det burde finnes Finnskogleden ”merchandise” som en liten premie etter 12 dagers gåing. Det er nå mulig å kjøpe både Finnskogleden t­skjorter, t­skjorter med skogfinske symboler og handlenett. Dette har også ført til at jeg har fått en samarbeidspartner så jeg kan tilby ”Finnskogkofta” som maskinstrikk.

SØRE TRYSIL GRENDEUTVALG

4

Den søndre delen av Trysil kommune går under navnet Søre Trysil eller bare Søre. Søre Trysil kjennetegnes av aktive organisasjoner som på ulike arenaer arbeider for å utvikle regionen. Søre Trysil Grendeutvalg er en paraplyorganisasjon for lag, foreninger og prosjekt i Søre Trysil og fungerer som pådriver og støttespiller innen ulike aktivitetsområder.

Sammen har vi et mangfold av aktiviteter og folk. Vi er glade og stolte over å få bo her og vil ønske flere velkommen til Søre.

gu@soretrysil.no

Facebook: @soretrysil soretrysil.no

FINNSKOGEN ADVENTURES

5

Finnskogen Adventures tilbyr naturopplevelser og friluftsaktiviteter i Finnskogen og området rundt, for enkeltpersoner eller grupper. Vil du på juvvandring eller oppleve tiurleik, lære å lage mat på bål eller padle kano står våre erfarne medarbeidere klar til å gi deg en opplevelse som du vil huske. Vil du gi medarbeiderne dine en sommeravslutning eller konferansedeltakerne et avbrekk kan vi skreddersy et arrangement med utendørsaktiviteter.

Opplev Finnskogens mystikk og historie på nært hold sammen med oss.

Telefon +47 919 01 923 firmpost@finnskogenadventures.no finnskogenadventures.com

Explore Finnskogen har flere dyktige guider med inngående kunnskap om fisk og fisking på Finnskogen. De tilbyr tilrettelagte turer hele året med guider med svært bred fiskeog lokalkunnskap.

Telefon +47 977 04 486 post@explorefinnskogen.no Facebook: @explorefinnskogen

HULDERSTRIKK

Tillsammans för Finnskogen

Håndstrikkede produkter i ull fra Finnskogen, med magiske symboler fra Skogfinnenes innvandring på 1600­tallet. Hulderstrikk leverer håndstrikkede produkter i plantefarget ullgarn, med design i unike mønstre. Vi kan levere plantefarget garn og strikkepakker. Hvert produkt er unikt. Hulderstrikk drives av Heidi Hermansen og har tilhold på Gjesåsen i Åsnes.

Telefon +47 918 80 049 heherman11@gmail.com facebook.com/Hulderstrikk

HOF/ÅSNES FINNSKOG GRENDERÅD

Hof Åsnes Finnskog er et grenderåd under Landsbyen Flisa i Åsnes kommune. Vi arbeider aktivt for at det skal være bra å bo her, og vi prøver å bidra til næringsutvikling.

Telefon +47 959 29 502, argranvo@online.no Vi er på Facebook

GJESÅSEN KLATREPARK

Gjesåsen klatrepark ligger idyllisk til ved siden av Gjesåsen kirke. Vi har Gjesåsberget i ryggen, og en fantastisk utsikt utover Gjesåssjøen og frodige jorder. Her kan vi tilby luftige opplevelser for både barn og voksne. Gjesåsen klatrepark ligger idyllisk til ved siden av Gjesåsen kirke. Vi har Gjesåsberget i ryggen, og en fantastisk utsikt utover Gjesåssjøen og frodige jorder. Her kan vi tilby luftige opplevelser for både barn og voksne. Rett ved siden av parken har vi dyr på beitet, og barna kan leke seg med tråtraktorer og stylter i parken.

Telefon: +47 913 51 603

E­post: post@gjesasenklatrepark.no gjesasenklatrepark.no

Följ oss på Facebook

LEASOLARIS AROMA

Leasolaris Aromaterapi og naturprodukter er for deg som er interessert i egen helse, naturprodukter, helhetlig helbredelse av deg selv og Aromaterapi. En serie naturprodukter utviklet ”from the ground up” produsert med giftfrie ingedienser fra min gård og mye kjærlighet og glede fra Naturen. Salver, Eteriske Oljer og Urter. Aromaterapi: Jeg har en drivkraft og visjon om å få mer mennesker å bruke naturen og naturens mettende, helbredende og fantastiske enorme skafferi. Rosita Andersson driver Leasolaris naturprodukter på Gjesåsen, Åsnes. Besøk gjerne hjemmeside leasolaris.net.

info@leasolaris.net leasolaris.net

SOLØR VÄRMLAND FINNKULTURFÖRENING

Medlemmarna i Solör Värmland Finnkulturförening har i över 60 år genom samarbete och vänskap över nationsgränserna arbetat med att levandegöra och bevara den skogsfinska kulturen. Föreningen ansvarar för skötsel och underhåll av två finngårdar, Purala och Abborrtjärnsberg, och medlemstidningen Finnkultur utkommer med fyra nummer varje år. Vi finns på Facebook.

jan@fennia.nu bosse.eva@telia.com finnkultur.net

TØRBERGET HISTORIELAG

Nettbutikk torberget­historielag.no med bla skogfinsk litteratur og T­skjorter i forskjellige farver med et lite skogfinsk flagg øverst på ryggen. Tørberget Historielag dekker grendene Tørberget, Rysjølia, Storsvea, Midtkogsberget, Varaholla i Vestre Trysil.

post@torberget­historielag.no

Nettbutikk: torberget-historielag.no Facebook: Tørberget Historielag

Tillsammans för Finnskogen

SKOGSÄNGAN GÅRD

Hos oss hittar du stugutyrning och en gårdsbutik. Vi har uppfödning och bevarande av utrotningshotade lantraser och vi tar tillvara på det som gården producerar. Du vaknar till tuppen som gal och ser lammen som springer ikapp sin mor när de kommit efter i sin iver att upptäcka livet. Här kommer man djur och natur nära. Kanske kommer ankorna eller några av våra katter förbi trappen för att hälsa. Kanske går du ner och tar ett morgondopp. Frukostkorg med råvaror, de flesta från gårdens produktion kan du beställa från oss.

Telefon +46 70 511 87 13 info@skogsangan.se skogsangan.se

FINNSKOGENS OSTAFFÄR

Är du ostälskare, är det värd att besöka Finnskogens Ostaffär i Lekvattnet. Här kan du smaka på Finnskogen i vårt sommarcafé, botanisera bland våra egen tillverkade getostar och importerade ostar. Köpa hantverk, produkter från trakten och handla lite till kvällen. Vill du träffa våra djur, uppleva gården och Finnskogens skafferi är du välkommen att boka en guidad tur.

Telefon +46 560 509 10 info@ostaffar.se ostaffar.se

NORRA NY HEMBYGDSFÖRENING 38

Norra Ny Hembygdsförening är en aktiv förening med olika arrangemang hela året. Hembygdsgården är öppen söndagar sommartid med servering och försäljning av hantverk, och där finns även flera museer. Några återkommande evenemang är julmarknad, filmvisningar, spelmansstämmor, bakning, hantverk med mera. Här finns även en stor skatt av foton och bruksföremål från sätrarna i Norra Ny. Vägbeskrivning: Från Värnäsbrons (E45) västra fäste, sväng norr ut på väg 957, 3 km norr finns Valborggården i Ljusnäs, hembygdsgården i Norra Ny.

Facebook: nn.hembygdsforening nn.hembygdsforening@gmail.com

FRU MÖLLERS BUTIK

Fru Möllers Butik startades 2022 av Anna Möller och Andreas Olsson. Anna har under många år drivit bagerier och konditorier i hemstaden Lidköping. Andreas är via sin släkt bördig från Lekvattnet. Butiken erbjuder dig som besöker Finnskogen ett varierat utbud av varor som friluftsartiklar, heminredning samt artiklar inom fiske. I anslutning till butiken erbjuds även fika, smörgåsar samt lättare luncher. Verksamhetsidén är med andra ord att erbjuda något för alla. Butiken är belägen i centrala Lekvattnet med ett läge som erbjuder gårdskänsla. Gör gärna ett besök!

Telefon +46 72 183 30 66 frumollersbutik@outlook.com @ Fru Möller’s Butik

Grinnemo Hallon & Honung drivs av Ivar och Ulrika som startade sin verksamhet 2014 med bin och hallon som en hobby i början. Där finns nu såväl bikupor, som hallon­ och rabarberplantor. De producerar och säljer honung, sylt, saft och chutney tillverkade efter egenutvecklade recept. Flera av deras produkter har fått priser och utmärkelser. Ivar är en passionerad matvaruproducent och han berättar och undervisar mer än gärna om det han brinner för.

Telefon +46 (0)73 076 50 22 grinnemohh@gmail.com grinnemohh.se

Rikkenbergets Hembygdsförening äger och förvaltar Finngården Kallstan Rikkenberget. Rökstugan byggdes 1852 på den plats där den är belägen än idag. Här finns även Algots stuga samt fem andra byggnader. I Algots stuga finns det dusch, wc, kök samt rum för övernattning. I området runt Kallstan Rikkenberget finns det möjligheter att vandra. Finnskogleden passerar Röjden ca 4 km väster om Rikenberget. Servering, rökstugan, loppis m.m. är öppet varje lördag och söndag under sommaren.

Telefon +46 70 634 72 30 rikkenberget@gmail.com hembygd.se/rikkenberget RIKKENBERGETS

Tillsammans för Finnskogen

Bygdegård med välutrustat kök, två salar med plats för

100 personer sittande. Vi erbjuder bastu och dusch, tvättstuga och vi har en träningslokal. Vår ideella förening sköter verksamheten och huset. Vi har fasta aktiviteter för lokalt folk men välkomnar alla som är intresserade.

Bokning +46 70 298 44 84 lekvattnet.se/foreningar/ hemgardsforeningen

LEKVATTNETS HEMBYGDSFÖRENING 21

Föreningen äger två gårdar och förvaltar en tredje. Karmenkynna centralt i Lekvattnet, och sydväst om Lekvattnet finns Ritamäki och Kvarntorp. På alla gårdarna finns servering och visning under sommarmånaderna och då sker även olika arrangemang. Till exempel firas Valborg, Midsommar och Hembygdens dag på Karmenkynna.

Telefon +46 560 50 176 hembygdsforeningen@ lekvattnet.se hembygd.se/lekvattnet

DALBY HEMBYGDSFÖRENING

I Ransby i norra Värmland, 6 km söder om Sysslebäck, ligger Dalby hembygdsgård. Här finns många exempel på byggnader från det gamla bondesamhället och en unik samling av kläder, möbler och föremål från förr. En hitflyttad rökstuga hör också till samlingarna. På västra sidan om bron, en kopia av den gamla hängbron som en gång fanns i Sysslebäck, ligger Smestugga. Här finns Nordvärmlands historia presenterad med modern teknik på ett nyskapande sätt. Under sommaren driver vi servering och genomför flera arrangemang.

Telefon +46 76 783 81 85 info@dalbyhembygdsforening.se @dalbyhembygdsforening

HEMBYGDSGÅRDEN TOMTA SKRÅCKARBERGET

Läget är högt och vackert som det ofta var på gamla finngårdar. År 1844 var Tomta en stor gård med 14 byggnader. Av dessa återstår idag en mangårdsbyggnad, loftbod, stalloge, vedbod och stenkällare samt stabbur och loge. En rökstuga, en smedja och en timmerkoja har flyttats dit. Här finns även Nystuga, en nybyggd lokal för uthyrning vid t ex bröllop, dop eller andra sammankomster, med eller utan servering. Se vårt sommarprogram på visittorsby.se

S:a Finnskoga Hembygdsför. sf.tomta@hotmail.com +46 70 393 17 45

VITSANDS HEMBYGDSFÖRENING

Välkommen till vår fina hembygdsgård i Vitsand. Sommartid har vi öppet söndagar i juli med kaffeservering och goda skrädmjölsvåfflor. Övriga dagar tar vi emot besök av grupper och enstaka besökare efter överenskommelse. På hembygdsgården finns flera byggnader bl.a. skvaltkvarn, kokhus, härbre och sädesmagasin. Här finns även en gammal affär, en dansbana och ett servicehus med toaletter och utställningslokal. Våra samlingar av föremål är ordnade i i hem och hushåll i huvudbyggnaden, samt skogsarbete och verktyg i affären.

Kontaktuppgifter

Inga­Greta 070­3500284 Åsa 073­8016165 Vi finns på Facebook

NORRA FINNSKOGA

Norra Finnskoga Hembygdsförening har sitt fäste i Halvarstugan i Båstad strax söder om Höljes. Huset är förklarat som byggnadsminne. Exempel på föreningens verksamhet är valborgsfirande, midsommarfirande och forsens dag vid Strängsforsen. Höjdpunkten på sommaren är hembygdsdagen då Finnskoga Gilles stipendium delas ut och Årets Finnskoging koras. Sedan många år har de också ett nära samarbete med rally­crossevenemanget i Höljes.

Telefon +46 70 312 93 78 joe.bengtsson@gmail.com

GALLERI BRUSEN

Tillsammans för Finnskogen

Finnskogsinstitutet är ett konsultföretag som arbetar med hela Finnskogen i Sverige och Norge som tema och har Torsby som bas. Tjänsterna omfattar kunskapsförmedling, rådgivning inom många områden och forskningsuppdrag, textförfattande och föreläsningar.

Institutet bedriver även bokförlaget Veidarvon som ger ut böcker om Finnskogen och Finnskogspodden.

Tfn +47 76 805 95 27 info@finnskogsinstitutet.com finnskogsinstitutet.com/

NATURPRALINEN

Naturpralinen i Sysslebäck är en chokladtillverkare med hantverkstradition, men även ett mycket uppskattat besöksmål i norra Värmland. Företagets huvudprodukt, chokladpralinerna tillverkas för hand och innehåller endast naturliga råvaror. Varje pralin har en egen karaktär och smak. Varje sommar tillverkas även glass, och allt fler turister har hittat denna oas för njutning. Chokladpralinerna säljs även via caféer och affärer i norra Värmland samt via webb­shop. Naturpralinen anordnar även event med chokladprovning. Sommaren 2024 öppnas en Antik / Kuriosa / Loppis och Secondhand. Öppet: måndag ­ lördag 12­17, söndag 12­16.

Telefon +46 70 263 65 64 marie@naturpralinen.se naturpralinen.se

BORSTBINDARE HALVARDSSON

Här finns möjlighet att boka in sig på workshops i keramik, akrylmålning, tillverka ditt eget the, granskottsmarmelad och andra naturprodukter. Här går också att köpa både keramik, gårdsprodukter som saft, grönsaker, svampsoja, granskottsolja, saft, marmelad, ägg m.m. i vår egna lilla gårdsbutik, här skapas och odlas året runt. Carina har regelbundet keramikkurser och kurser för ”kreativa barn” och ”kreativa vuxna”. Vi har inga regelbundna öppettider, här gäller dropp in eller ring och boka tid. Alla är välkomna! Brusen ligger fantastiskt vackert i Rattsjöberg. Vi har också en underbar 4 bädds stuga intill sjön för uthyrning. Telefon +46 76113 15 30 galleribrusen@gmail.com brusen.se

I Ganterud mellan Torsby och Östmark bedriver Gunilla Montán Halvardsson sedan 18 år, sitt borstbinderi. Borstbinderi är ett hantverk med anor från förr. I Sverige var det en vanlig syssla för synskadade män från slutet av 1800­talet. Gunilla tillverkar allt från skurborstar och exklusiva dammvippor i gethår, till grova utomhusborstar i piassava. Handtillverkade borstar i naturmaterial efterfrågas allt mer då de är slitstarka och funktionella och inte minst vackra. Borstbindare Halvardsson kan erbjuda provapå verksamhet till enskilda och mindre grupper.

ULRIKA

Gunilla Montán Halvardsson Telefon +46 70 580 00 17 borstbindarehalvardsson@gmail.com

ULVSBY HOTELL OCH KONFERENS

Utgångspunkten i mitt arbete är hämtad ur immateriellt kulturarv. Jag är etnolog, örtpedagog och Skogsguide och har intresserat mig särskilt för kvinnors historia, traditioner, folktro och folkmedicin. Genom natur och kultur väver jag samman, och berättar om, uråldrig kunskap och hur den kan användas idag. En del av min verksamhet handlar om växter och svampar till färgning av ullgarn. Även kurser och föreläsningar om läkeväxter och hur de kan användas till egenvård erbjuds. Jag har utbildat mig i traditionell finsk sauna och håller bad/ behandlingar för enskilda och grupper. På Finnskogen finns egentligen det jag verkat för och studerat i hela mitt liv.

Telefon +46 70 235 31 34 Ulrika.etnologen@gmail.com lovjerskan.se

Välkommen till det sköna herrgårdlivet med god mat och bekvämt boende strax utanför sagolika Sunne mitt i Värmland. Ulvsby herrgård ligger vackert vid sjön Fryken. Utsikten är nästan onödigt vacker, som vi säger här i Värmland – med glimten i ögat. Ulvsby herrgård utnämndes till säteri på 1600­talet och drottning Kristina kom senare att lägga beslag på herrgården helt för egen del. Selma Lagerlöf skriver romanen Gösta Berlings saga, och kallar Ulvsby herrgård för Länsmansgården i romanen. Välkommen att njuta av det goda herrgårdslivet, du också!

Telefon +46 565 140 10 info@ulvsbyherrgard.se ulvsbyherrgard.se

Tillsammans för Finnskogen

Välkommen till Mattila. En plats att finna, med upplevelser året om. Mattila är en frilufts­ och boendeanläggning med ett 40­tal stugor varav merparten går att hyra. Här finns restaurang, möteslokaler, en skidstadion, start för flera vandrings­ och cykelleder, en aktiv finngård med rökstuga och mycket mer. Vi erbjuder en vistelse som berikar dig till både kropp och själ. Bra boende, mat och stora möjligheter till rörelse och upptäckter året runt. Mattila ligger mitt på ”Finnskogen” ca. 4 mil nordväst Torsby, nära gränsen till Norge.

Telefon +46 560 25060 info@mattila.se mattila.se

MATTILA NATUR- OCH KULTURFÖRENING

Mattila Natur­ och Kulturförening vill bidra till att Finnskogen och särskilt Mattila med omnejd ges förutsättningar till att bli en del av en levande Finnskog. Vi vill bidra med att lyfta natur­ och kulturupplevelser i området. Läs mer på hemsidan där du även har möjligheten att bli medlem. Mattila Naturoch kulturförening röstades fram till vinnare av Värmlands Turismpris 2022.

info@mnkf.se / mnkf.se

Torsby Finnskogscentrum är den perfekta starten för ett besök till finnskogen i Värmland. Här möter du en bit unik nordisk historia. I den iögonfallande museibyggnaden i Lekvattnet berättar vi om de människor som genom århundraden rört sig i och befolkat finnskogen. Här finns förutom utställningar, butik och café och en pysselhörna för barnen. I museet finns ett bibliotek med arkiv som är fritt att nyttja.

SOMMARÖPPET

1 juni–31 augusti 2025

Visningar start kl 14 varje dag

Telefon: +46 54 701 19 90 finnskogscentrum@varmlandsmuseum.se varmlandsmuseum.se/ finnskogscentrum

LAULUMÄKI GRÖNT

Laulumäki är ett grönt paradis nära Finnsjön ungefär mitt emellan Lekvattnet och Gräsmark. I vårt småskaliga jordbruk odlar vi med fokus på hållbarhet och biologisk mångfald. Vi erbjuder ett brett utbud av grönsaker som du kan beställa direkt av oss. Varje måndag under säsong informerar vi vilka grönsaker som är skördeklara och vad vi har att erbjuda. Försäljning sker på REKO­ring i Torsby dit vi levererar fossilfritt med elcykel och kärra. Vi har ingen gårdsbutik men vi tar emot besökare på öppna dagar som annonseras löpande.

Telefon 076­777 84 09 laulumaki@gmail.com laulumaki.se

STUDIEFRÄMJANDET MITT

Vi är ett av Sveriges största studieförbund med ett brett utbud av studiecirklar, utbildningar, kulturupplevelser och föreläsningar. Studiefrämjandet vill ge människor kunskap och kraft att forma sin framtid. Varje år samlas över tusentals deltagare i våra studiecirklar och kurser. Vårt stöd kommer från anslag till folkbildning. Vi arbetar med en särskild inriktning på natur, djur, miljö och kultur och en hållbar utveckling. Mest av allt finns vi till för att hjälpa människor utvecklas tillsammans med andra, samtidigt som de har kul. I region Mitt ingår Örebro, Värmland, Dalarna och Gävleborgslän.

Telefon +46 54 17 29 70 varmland@studieframjandet.se studieframjandet.se

I vårt område på Finnskogen finns fyra fina golfbanor, i Trysil, Elverum, Kongsvinger och Torsby (markerade i kartan på sidan 32). Att spela golf är en fin naturupplevelse och bra motion som passar alla. Det är en social aktivitet som erbjuder gemenskap mellan unga och äldre, män och kvinnor. Att börja spela golf är enkelt. Anmäl dig till en nybörjarkurs på golfklubben. Det bruka finns bra erbjudande som inkluderar fritt spel på hemmabanan under hela säsongen. Sedan är det bara att spela. torsbygolfklubb.se kongsvingergolf.no elverumgolf.no trysilgolf.no

KYMSBERGS HERRGÅRD

Tillsammans för Finnskogen

Kymsbergs Herrgård med anor från 1600­talet ligger ensligt belägen med utsikt över sjön Kymmen i Gräsmark. Värdfamiljen hyr ut flygelbyggnaden som nyligen blivit upprustad. Flygeln består av två lägenheter á 3 rok med 6 respektive 5 sängplatser. Boendet erbjuder tillgång till en stor mycket barnvänlig trädgård. Kor, får och katter finns i närmiljön. Tillgång till båt.

Telefon +46 70 337 67 69 kymsberg@hotmail.com

The historical fabric store är en tygbutik med inriktning på historiska tyger och sybehör. Här kan du hitta ett brett sortiment av tyger i naturmaterial för kläder, inredning, folkdräkt, teater m.m. I butiken finns även syateljén Runfridr Costumes där du kan få dräkter uppsydda. Öppettider hittar du på hemsidan samt google maps. För inspiration och nyheter, följ oss på instagram: @thehistoricalfabricstore

info@historicalfabricstore.com thehistoricalfabricstore.com

TORSBY CAMPING

Detta är en plats som är en reseanledning i sig. Vi har ett unikt läge vid Frykens norra strand med milsvid utsikt över sjön Övre Fryken strax söder om Torsby. Här finns Nomad restaurang café crêperie, en fantastisk lekplats och minigolfbanan. Våra stugor, eller ”chalet” som vi kallar dem, ligger precis vid stranden. De är skapade av kärlek med virke från egen skog och individuellt inredda, så vi är säkra på att du hittar just din favorit. Missa inte ett besök i Glimmers, vår unika boutique. Eller hyr en SUP, kayak eller kanot.

Reception +46 560 71095

Nomad +46(0)76­235 25 69 Sms 0703280969 info@torsbycamping.se torsbycamping.se

Pilgrimstapeten & Utmarksmuseet i Ransby är resmål i nordligaste Värmland med alldeles speciella kvaliteter. Du kan följa i Pilgrimernas spår från Hammarö till Trondheim. En 40 meter lång bonad förfärdigad av flinka lokala fruntimmersfingrar. Ransbysätern, 7 kilometer upp i skogen från RV62, erbjuder sommartid levande säterliv. Vi har fika och kolbullar, samt stugor till uthyrning, via STF. Gofika serveras på Café Utmark och i butiken finns hantverk, böcker souvenirer och mycket mer. Öppettider 1/631/8 2025 alla dagar 11 ­ 17.

Telefon 070­604 3105 info@utmark.se Facebook: utmarksmuseet www.utmark.se

Mat för alla tillfällen! Per på Tômta Catering har tillgång till det fina köket och samlingssalen på Gyda i Gettjärn, Sunne. All mat lagas från grunden och helst med svenska råvaror. Tänker Du anordna fest eller möten kontakta Per! Telefon 070

I september varje år fylls Torsbys gator och torg med munviga försäljare och tillresta besökare då den traditionella knallemarknaden går av stapeln. Marknaden som pågår i tre dagar är Nordvärmlands största folkfest och har som mest 100 000 besökare, 3 km marknadsstånd och ca 300 försäljare. Marknaden är en mycket gammal tradition med anor sedan 1860­talet. Förutom de munviga försäljarna finns här ett stort tivoli, god mat och flera kvällsarrangemang med underhållning. Här har Finnskogen ett eget område med bland annat närproducerade varor. Välkomna till Torsby – Fynda & trivs!

info@torsbymarknad.se torsbymarknad.se

Tillsammans för Finnskogen

SNARKJØP FINNSKOGEN

Vi har Solørs beste åpningstider. Vi er her for deg fra 05:00 til 24:00 hver dag. Ved å bruke bankkortet eller kredittkortet og slå inn PIN­koden, kommer man inn i butikken. Betjent butikk open man­fre 8­17 og lørdag 8­14. I Snarkjøp Finnskogen vil du finne et rikt og godt utvalg av dagligvarer m.m. som dekker dine daglige behov. En lokalbutikk som også er samlingspunktet i bygda.

Telefon: +47 908 40 981

Facebook: Snarkjøp Finnskogen Åsnes Finnskog finnskogen@snarkjop.no

GRAVBERGET GÅRD

Gravberget gård – skogshotellet for små og store arrangementer. Gravberget gård er et gjestegård, som ligger i nordre del av Finnskogen i Våler Kommune. Her kan vi tilby fantastisk atmosfære midt i villmarken. Vi er her for de store og små anledningene i livet. – som selskap, jubileer, bryllup, konfirmasjoner, seminarer og kurs og konferanser.

Tfn: +47 400 06 513, post@gravbergetgaard.no, gravbergetgaard.no

GRENSEN EXPERIENCE

Eventyr, overnatting, bespisning, komfort og naturopplevelser samlet på et sted. Velkommen til den tidligere tollstasjonen, som ligger til i vakre omgivelser med innsjøen Røgden som nærmeste nabo. Vi tilbyr helhetlig velvære og uforglemmelige opplevelser i nyoppussede lokaler helt på riksgrensen mellom Norge og Sverige. Perfekt for alle som vil oppleve magien i Finnskogen. Vi har kanoer, Jacuzzi og badstue, vi tilbyr pistolskyting, historievandring, fisking m.m. Vår koselige seson gbaserte cafe finner du jevnlig oppdatert informasjon om på vår Facebook side. EBBAS MATGLEDER LINNEA FINNSKOGEN

Ebbas og Linnea er i en vekstfase. Vi tilbyr kvalitetsprodukter av de lokale råvarene skogen tilbyr. Vi tror på betydning av REN MAT både med hensyn til smaken og til vår helse. Varene våre selges bl. a. gjennom Morgenlevering og større forretninger nasjonalt. Matglede og lokal særegenhet ­ maten er noe av det som berører oss mennesker aller mest. Det ligger dypt i sjelen. Det er viktig å følge med i tiden vi lever i; sette skogmaten i nye og spennende settinger. Ekte råvarer – naturlig nytelse!

Telefon +47 952 71 102 post@ebbasmatgleder.no ebbasmatgleder.no

Følg oss: Facebook og Instagram

Inez har ända sedan unga år haft en passion för textil. Näverstickning är hennes stora intresse, ett historiskt hantverk som är en del av svensk kvinnohistoria. Utifrån gamla mönster efter sin mormor har Inez stickat upp nya alster. Inez har skrivit boken Marias vantar och deltar i utställningar och arrangemang. Förhoppningen är att fler vill prova näverstickning och därmed hjälpa till att bevara denna kulturskatt. Kontakt: inez.assk37@gmail.com

FINNSKOGSTRIKK

Røgdestranda, Grue Finnskog Telefon +47 9801 1531 nicolinndixon@gmail.com grensenexperience.com

En liten bedrift på mystiske Finnskogen som ble startet våren 2024 av to kreative damer, Rita Johansen og Ninna Birk Bratteng, med lang erfaring innen både hånd­ og maskinstrikk. Vi har forkjærlighet for norsk ull som er kjent for kvalitet og slitestyrke. Vi ønsker å lage produkter som ikke bare er fine å se på, men også er praktiske og behagelige å bruke. Våre votter og tøfler er laget i tanke på passform og komfort – de skal være noe man gleder seg til å bruke. Fargene vi velger er ikke tilfeldige. Det er farger vi liker godt selv og som vi har fått ros for. Vi har dessuten latt oss inspirere av det skogfinske flagget som gjenspeiles i votter, tøfler og sjal. post@finnskogstrikk.no Følg oss på Facebook

Tillsammans för Finnskogen

SKASLIEN GJESTGIVERI

Velkommen til et sjarmerende gjestgiveri med god atmosfære og utsøkt mat! Skaslien Gjestgiveri har 40 hotellrom med tilsammen 75 senger. Skaslien Gjestgiveri har gode lokaler for konferanse eller seminar. Vi ligger ypperlig til i Kirkenær for en hel del aktiviteter både sommer som vinter. Skaslien er kjent for et godt kjøkken. Vi ønsker velkommen til bryllup, konfirmasjon, jubileum, slektstreff, barnedåp, bursdagsfeiring, årsfest eller hva anledningen måtte være.

Gjestgiveri@skaslien.no Følg oss på facebook @SkaslienGjestgiveri skaslien.no

SØRE TRYSIL HISTORIELAG

3

Søre Trysil Historielag har som formål å samle kunnskap om Søre Trysils historie og vekke interesse for sørtryslingenes kultur, liv og virke gjennom tidene. Søre Trysil Historielag fikk kulturprisen 2022 fra Trysil Kommune. Plassen, Nybergsund. Tfn +47 412 36 449, Facebook: soretrysilhistorielag

LIVETS KRYDDER

Livets krydder er en spennende butikk som gir gode opplevelser og krydrer tilværelsen. Her er det et stort utvalg i unike dameklær, spennende gaveartikler, interiør og delikatesser.Livets krydder ligger som en oase nord i Kirkenær sentrum i Grue kommune, en spennende bazar ved porten til den «eksotiske» Finnskogen. Om sommeren kan en nyte en kopp kaffe og en is i den vakre blomster­ og eplehagen, og i tillegg arrangerer Brit ulike eventer. ”Livets krydder” en frodig ”bazar” ....mer enn en butikk! Butikken ligger nord i sentrum av Kirkenær.

Telefon +47 957 96 818

livetskrydder.brit@hotmail.com livetskrydder.com

Følg oss på Facebook

RIAD SHOKI

I norra Värmland finns en stark knivmakartradition som inspirerat Riad Shoki i hans arbete. Han jobbar i olika träslag där det vackraste är masurbjörk som är mycket populärt hos kunderna. Förutom att tillverka knivar snidar han också kåsor av björk, fura och gran som växt i norra Värmland. I sitt stensliperi testa han gärna egendesignade produkter i form av halsband och ringar tillverkat av älghorn och amazonit. Riad brinner för lokala hantverksprodukter och leder studiecirklar knivslöjd och möbelrenovering.

Träffa Riad på en lokal marknad nära dig eller besök: facebook.com/riadshoki

ØIEREN GRENDELAG

Øieren grendeforening arbeider for grendas beste (Øiermoen i Kongsvinger kommune). Arrangerer trivselsskapende tiltak, aktiviserer, utvikler og stimulerer kulturlivet i grenda. Eier lokalet Finnheim og leier badeplassen Langnabben, som vi vedlikeholder. Øieren grendeforening har en Facebook­gruppe som de ønsker skal brukes positivt til informasjon og bilder i forbindelse med foreningens virksomhet.

Øiermoen, Lundersæter Telefon +47 97 14 90 41 Facebook: Øieren Grendeforening

GALÅSEN GRENDELAG

Galåsen Grendelag arrangerer sosiale aktiviteter for folk i grenda og for folk ellers i Søre. Grendelaget leier også ut lokalet i Galåsen. Vår Faceboo­side er for oss som bor i Galåsen, har fritidseiendom i Galåsen. Er utflyttet galåsing, har slekt herfra eller lurer på hva som skjer i vår flotte grend. Bruk siden til å formidle små og store begivenheter i grenda. Den grenda i Søre Trysil, som har hatt fast bosetting lengst, er Galåsen. Her etablerte finske innvandrere seg rundt 1670. Grenda er preget av gammel sjarmerende bebyggelse. Grendas gamle skolehus er i dag forsamlingslokale.

Galåsvegen, Nybergsund Telefon: +47 957 98 510 Facebook: grendagalaasen

Tillsammans för Finnskogen

TØNSETH KUNST OG MUSIKK

Tønseth kunst og musikk er utøvende i flere sjangre og stilarter, men ønsker spesielt å utforske skogens stemninger gjennom kreativ og jazzinspirert musikk med ekstra vekt på improvisasjon. Telefon +47 916 47 091. Tonseth.musikk@gmail.com Følg oss på Facebook.

ROAR MOE

Roar Moe er bosatt i Elverum og bruker tiden til Finnskogen. Han flyttet fra Åsnes Finnskog i 2015 etter å ha solgt Dæsbekken Leirskole og Villmarksenter. Roar har også sittet i styret for stiftelsen Finnskogen og Finnskogen turistforening (nå DNT Finnskogen og omegn) og har ledet Åsnes Østre Utmarkslags utmarks avdeling. Roar har bygget opp Dæsbekken Villmarksenter, Sandtjernberget Villmarksleir og har fått Finnskogprisen og vunnet den siste komponistkonkurransen på Finnskog­dagene.

Roar Moe kan kontaktes på epost roar.moe@hotmail.com

ETTERTANKEN

Tanken med Ettertanken er at det skal være et uformelt sted der innbyggerne og besøkende på Finnskogen kan møtes i en trivelig atmosfære. God mat, pub, musikk, pizza, kafe. Et møtested på Finnskogen organisert av lokale ildsjeler. Svullrya, Telefon +47 904 17 178, post@ettertanken.as, facebook.com/ettertanken.as

GOD RESPONS DA

Gratis magasin i Kongsvingerområdet. God Respons DA er et media og messeselskap. Vi tilbyr PR­ og reklamesalg, sponsorformidling samt alt som hermed står i forbindelse med dette. Strengelsrudlia 5, 2210 Granli. Telefon: +47 62 81 71 34. Følg oss på Facebook

PARTNER I FINNSKOGEN NATUR & KULTURPARK

Finnskogen Natur & kulturpark har mange partnere i både Sverige og Norge. Parterne er alt fra lokale lag og foreninger, næringsdrivende, museer osv. Som partner i Finnskogen Natur & kulturpark får man tilgang til et program, som blant annet innebærer at man får delta i prosjekter, aktiviteter og nettverk som parken initierer og/eller deltar i både lokalt, nasjonalt og internasjonalt. Partnerne i Finnskogen Natur & kulturpark kan påvirke organisasjonens utvikling ved at partnere velger to representanter til styret, en på norsk og en på svensk side. Partnerne får markedsføring og synlighet gjennom parkens alle kanaler og flatet, som for eksempel nettside, Norske Parkers nettsider, Finnskogmagasinet, sosiale medier og annen annonsering og profilering. Partnerne kan bruke Finnskogen Natur & kulturparks logo i egne digitale og/eller trykte flater.

Bilderna är från våra partnerforum som anordnas minst två gånger per år då partner träffas för inspiration och dialog. Det är alltid stort engagemang och trevlig stämning. Här får vi många bra input och förslag på vad och hur vi kan arbeta för att lyfta Finnskogen tillsammans.

Sommartips Gör ett besök på våra marknader!

SOMMARMARKNAD VID FINNSKOGSCENTRUM I LEKVATTNET

Sommarmarknad vid Finnskogscentrum i Lekvattnet är ett väletablerat och omtyckt arrangemang. Årets marknad blir lördagen den 5 juni.

SILPPUFESTIVALEN 12-13 SEPTEMBER

En lokalmatfestival på Øiermoen på Brandval Finnskog hvor mat, mystikk og musikk står i fokus. Se facebook.com/ silppufestivalen.

KULTURARVSDAGAR 3-5 JULI PÅ

FLERA ORTER I TORSBY KOMMUN

Kulturarvsdagarna har i år koncentrerats till ett veckoslut och har växt geografiskt så att arrangemang kommer att fin­

nas på ännu fler orter i kommunen. Idén med kulturarvsdagarna är att besökarna ska vara aktiva och med hjälp av kunniga handledare kunna lära sig lokalt hantverk och utöva lokala kulturtraditioner.

MARKNAD/MARKED PÅ GRÄNSEN

MOROKULIEN 16 AUGUSTI

Besök ”handlargata” med försäljning på ömse sidor gränsen vid fredsmonumentet! Marknaden kommer att ha lokala, småskaliga producenter av mat, hantverk och konsthantverk samt för försäljare av återbruk och antikviteter. De norska försäljarna står på den norska sidan av gränslinjen och de svenska på den svenska sidan. Det blir viss musikunderhållning. Efter fjolårets mycket lycka­

de marknad tror vi på en dag med mycket folk och livlig kommers!

FINNSKOGEN HAR ETABLERAT SIG

PÅ TORSBY MARKNAD!

För tredje året i rad kommer Finnskogen Natur&kulturpark i samverkan med marknadskommittén att bygga upp ett ”Finnskogsområde” under Torsby marknad. Torsby marknad går alltid av stapeln andra helgen i september – i år 12­14 september. Här säljs kvalitetsprodukter från parkens hantverkare, matproducenter och författare. I mån av plats hittar du även hantverkare och matproducenter från grannkommunerna.

Mer information kommer att finnas på parkens hemsida och Facebook.

KULTURARVSDAGARNA

KULTURARVSDAGARNA

TORSBY MARKNAD

TORSBY MARKNAD

SOMMARMARKNAD

SILPPUFESTIVALEN

Kontakta din lokala mäklare i Sunne, Torsby och Arvika

Torsby: 0560-106 64 torsby@lansfast.se

Sunne: 0565-70 99 90 sunne@lansfast.se

Arvika: 0570-102 82 arvika@lansfast.se

Alle fortjener ei åpen dør!

Kom til oss for en god prat.

Vi ser mulighetene.