Bilaga 4. Slutrapport ITiS 2002 Bålbroskolan Arbetslag Bålbro 1-6
TEMA SAGOR Det var en gång... så börjar gamla sagor.
Slutrapport
Maj 2002
Inledning Vi är sex klasser (år 1 - år 6) och nio lärare som arbetat med temat Sagor. Gruppen har jobbat på olika sätt med temat och har också redovisat på olika sätt. Arbetet skulle vara färdigt till vecka 16 för att kunna presenteras under denna vecka, då hela vår skola hade en Kulturvecka. Vår rapport består av två delar. Dels finns en skriftlig beskrivning av gruppernas arbete och temats genomförande och dels finns en multimedia-cd. På den kan man följa gruppernas arbete och se slutresultatet.
Bakgrund I vårt arbetslag ingår nio lärare. 6 klasslärare 1 språklärare 1 speciallärare 1 musiklärare Klassindelningen är årskurserna 1-6 Vi lärare som har arbetat tillsammans med detta projekt är Andersson Vanja år 2-3 Bergström Irene år 6 Häggström Karin speciallärare Koivisto - Borén Ritva år 4 Lundberg Anita år 1 Lundberg Nils år 6 Norrby Åsa musiklärare Rubin Irina språklärare Skogsberg Evy år 4
Det var en gång… Flera av oss hade redan under höstterminen arbetat med sagor i klasserna. Så när frågan väcktes hos eleverna med vilket tema de skulle vilja arbeta under detta projekt tyckte många elever att detta med sagor var så spännande att dom ville fortsätta. Vi utgick ifrån några frågeställningar som eleverna hade när vi startade inspirationsfasen. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7.
När börjar en saga? Vem har kommit på den? Kan jag göra en egen saga? Hur gör man en film? Vilken musik ska man använda? Vad är ett manus? Hur gör man en teater?
Ett kringresande teatersällskap bjöds in (Pygméteatern) som förevisade skuggspelsteater. En morfar från bygden berättade mytomspunna gamla vikingasagor Olika filmer och musikvideos visades och analyserades Sagor på olika språk berättades (ryska, engelska) Tankekartor med sagoord Vi pratade om olika tidsepoker Läste olika författare
Olika redovisningsformer Vi började att forma vårt arbete och diskuterade de olika redovisningsformerna som vi ville ha med. Teater Bild och form Musik Dans Högläsning Video Foto Multimediaprodukt i form av en CD
Stor final under KULTURVECKAN.
Diskussionerna i klasserna utmynnade så småningom i valen av delteman. De olika grupperna arbetade med följande delar på temat Sagor:
Skuggspelsteater Vandringssaga Presentation av egna sagor Musikvideofilm Sagor i tittskåp Traditionella sagor i dramatisering och sång Dummerjöns – en teaterföreställning
Syftet Att utöka samarbetet både mellan elever och mellan lärare Att arbeta i olika gruppsammansättningar Att vi tillsammans med eleverna ska utveckla It-kunskaperna var och en utifrån sin egen nivå. Att lära oss dokumentera synligt Att blanda redovisningsformer Att betraktaren ska uppleva något när vi redovisar
Att redovisa för en större publik Att kunna producera en Multimediaprodukt Att alla i arbetslaget ska få stöd och tillgång till den samlade kunskapen Att integrera ämnen så långt det är möjligt
Tillvägagångssätt i utvecklingsarbetet Skuggspelsteater Pygméteatern förevisade en hel dag hur skuggspelsteater fungerar. Hur man tillverkar duken att spela bakom, vad man måste tänka på för att få figurerna att röra sig så naturligt som möjligt, färger och ljus. Detta väckte elevernas intresse! ”Kan inte vi också få försöka?” Läraren berättar: Klassen delade in sig i olika grupper, utifrån vilket tema sagan skulle ha. (Den elaka häxan som får sitt straff på slutet, Det fula trollet som visar sig vara en vacker prins…) Efter inspiration från gamla sagor skrev grupperna sina egna sagor. Sedan skulle det göras manus och slutligen figurer och kulisser. Därefter började en intensiv period när allt skulle ”sys ihop”. Varifrån kommer häxan bäst in på scenen, hur gör vi övergången mellan de olika scenerna o s v.
Vandringssagan från vikingatiden Läraren berättar: Vi pratade om Rånäs och deras vikingar och om alla mytomspunna berättelser om dessa. Plötsligt kom vi in på att en morfar kunde berätta om alla dessa fantastiska vikingar och vandringssagor på trakten. Sagt och gjort: Pontus ringde till sin morfar som kom redan nästa dag och berättade om jättarna i Rånäs. En elev berättar. Vi har pratat om vandringssagor, så nu tänker vi försöka att berätta den här sagan vidare till andra grupper. Det ska bli så spännande att se om den kommer tillbaka och hur den låter då.
Egna sagor Läraren berättar: Frågan kom hur vi skulle jobba med sagor. Det blev flera förslag bl.a. att skriva egna sagor, teater, måla sagobilder, göra sagofigurer i lera, tipsrunda. Vi beslutade att först börja skriva egna sagor. Eleverna fick själva välja vilka de ville jobba tillsammans med. Det blev grupper om två och tre och två pojkar ville skriva själva. De fick sätta sig i sina grupper och diskutera, vad de skulle skriva om.
De var väldigt entusiastiska. Varje grupp fick en skrivbok att skriva i. Först skrev de och sedan ritade de bilder till. Många kom igång direkt. När sedan sagorna skulle läsas upp så videofilmades var och en så att de fick se sig på bild. Dessutom fick de lära sig mikrofonteknik, något som var svårt. Att prata i mikrofon kan vara pirrigt.
Musikvideofilm Läraren berättar: Vi analyserade olika filmer och musikvideos. Utgick ifrån frågorna. Vilken betydelse har musiken för handlingen i filmen? Ligger musiken som bakgrund eller som det huvudsakliga? Eleverna fick sedan rita korta manus i form av tre bilder. 1. en början 2. en händelse 3. ett slut. Detta iscensattes och filmades sedan av någon i gruppen (minst 5 st). För att känna på musikens verkningsgrad gjordes manuset både stumt + piano (den gamla stumfilmen) eller med repliker och bakgrundsmusik. Av givna bilder gjordes sedan ett längre manus i varje grupp som filmades och redigerades. Redigeringen gjordes med hjälp av dator och ett filmredigeringsprogram som heter Pinnacle Studio 7. Det är ett program av lite mera avancerad art men ändock mycket lätthanterat för eleverna. Vi arbetade mycket med kameravinklar och scenklipp. Detta var förarbetet till det som sedan skulle bli den ” riktiga filmen”
Några elever Det är så kul att se sig själv på bild. Tänk va mycket ”fejk” det är i en film, det gör ju inte ont när man klipper till.. Jag skulle vilja skriva filmmusik. Kul att filma sista scenen först och sedan klippa in den i slutet.
Tittskåpen Läraren berättar: Vi startade med att fråga föräldrarna i klassen vad sagor betyder för dem. Sedan inventerade vi kända sagor och fick fram 14 stycken som vi läste under inspirationsfasen. Därefter diskuterade vi hur vi skulle kunna arbeta med dem för att visa för andra. Resultatet blev ”tittskåp”. Varje grupp valde en av våra sagor och fick en tom låda och så satte arbetet igång. Det blev en intensiv diskussion om hur man skulle lösa problemet och det var intressant att följa gruppernas olika faser. Var det de vanliga eleverna som styrde?
Kom det fram några nya sidor som jag inte observerat hos eleverna? Det var stor arbetsglädje och det märktes att de tyckte om att plocka och bygga! Arbetet dokumenterades under tiden med hjälp av digitalkamera. Vi gjorde sedan ett bildspel tillsammans. Bra samtal: - Vad säger bilden? - Vad skall vi ha för text till för att få fram vårt budskap? Hur skulle vi sedan göra för att visa de andra? Grupperna valde att berätta lite kort och visa sina tittskåp och sätta in det i sitt sammanhang. Några sa: - Kan vi inte göra en grotta? Ett intensivt arbete satte igång och vi fick en grottingång som vi fyllde med mystiska ljud. ( De små ettorna som besökte oss tyckte nästan att det blev lite för kusligt.!) Att få göra illustrationer till två andra årskursers teaterföreställningar var både intressant och krävande. Hur skulle vi måla? Vad skulle det finnas med? Ett bra tillfälle till arbete över gränserna.
Traditionella sagor Läraren berättar: …Arbetet med sagor i 1 A. Vi startade med att jag läste sagor för barnen. Det verkade som intresset för dessa berättelser föll barnen i smaken. Barnen valde saga. Många valde samma. Eftersom det rör sig om 7-åringar var det inte så lätt för dem att läsa själva. Men SOM de övade Sånger och teater. Mammor ville gärna ställa upp med att sy kläder. 6-orna fixade kulisser (slott och koja). Tygremsor föreställande träd gjorde vi själva. Vi övade sånger och danser som passade till våra sagor.
Dummerjöns Läraren berättar: Vi läste gamla folksagor och pratade om sagor som fanns för 400-500 år sedan. Historiska miljöer blev viktiga. Eleverna valde att arbeta med en saga som heter Dummerjöns och den utspelar sig på medeltiden. Arbetet med att ”forska” om medeltiden var intressant. Vilka kläder hade man på sig? Hur såg det ut i ett slott? Vilken sorts mat åt man? Vilken musik passar? Eleverna fick lära sig sminkteknik Eleverna ville redovisa i form av teater så arbetet med kulisser och scenkläder tog fart. Varje figur i sagan ritades och man klädde sin figur så tidstroget som möjligt. Klass 6 hjälpte oss delvis med att göra kulisser, något som eleverna upplevde väldigt positivt.
Ämnesintegrering Ett av syftena var att försöka integrera ämnen så mycket vi kunde. En sak vi inte tänkte på inledningsvis var att den riktigt gamla sagan nu presenterades med den moderna tekniken. Svenska Att författa manus Att läsa sagor Högläsning Slå i uppslagsverk Drama Matematik Arbeta med begreppet skala Räkna ut vinklar och hastighet för kamera (ljussättning) Engelska Läsa engelska sagor Lyssna och titta på engelska sagor Läsa in på band Musik Lära sig sånger till teater Lyssna på olika musikstilar inför video Dansa Slöjd Sy scenkläder Tillverka kulisser Tillverka tittskåp Bild Rita rollfigurer Göra kulisser Tillverka skuggspelsfigurer Illustrera Historia Studera historiska miljöer
Nytt arbetssätt Elevernas arbete har blivit dokumenterat och mera synligt. Vi har använt både stillbild och videokamera kontinuerligt. Eleverna har uppskattat att se sig själva på bild och att sedan kunna sätta samman det i olika bildspel.
Filmsnuttarna är omåttligt populära. Arbetet dokumenterades under tiden med hjälp av digitalkamera. Vi gjorde sedan ett bildspel tillsammans. Bra samtal: Vad säger bilden? Vad skall vi ha för text till för att få fram vårt budskap? Datoranvändningen har ökat frekvent. Vad har vi lärt oss? Vi har lärt oss under resans gång att det bästa sättet att lära sig den nya tekniken är att vi lär av varandra. Överlag har vi använt ett friare arbetssätt. Eleverna diskuterade och utformade mera självständigt sina val både vad gällde ämnen och grupperingar. De vande sig vid återkommande utvärderingar och dokumentation. Vi har också lärt oss att använda RURIK i klassen, spela in ljudfiler, använda digitalkamera, göra bildspel och några kan även MGI VideoWave för att göra film. Arbetslaget har träffats minst en gång i veckan för att reflektera och utvärdera. Behöver vi ändra kurs? Hur går det för de olika grupperna? När ska vi göra nästa avstämning? Projektet uppmuntrade oss att i större utsträckning diskutera pedagogik. De artiklar vi läst och reflekterat över har gett oss intressanta vinklingar. Att träffa kollegor från andra enheter har varit mycket intressant och trevligt. Det är givande att höra hur andra löser sina problem och dessa diskussioner har handlat mycket om pedagogik. Arbetet i vår ITIS- grupp har visat på att IT-teknik är ett bra komplement till det vardagliga arbetet. Vi har på olika nivåer i arbetslaget lärt oss att använda datorn mera. Hela projektet har gett upphov till nya idéer och arbetssätt. Vår arbetsledare Arne har gett oss bra råd och vi har fått konkreta uppgifter att utgå ifrån.
Resultat Några lärares tankar om arbetet: Det har varit mycket intressant att vara med i klassens arbete. De olika grupperna har på olika sätt och med växlande framgång jobbat sig igenom de olika faserna i temaarbetet. Egentligen är jag överraskad över att det blev så fint resultat som det blev. Någon grupp skrev om sin saga en bit in i arbetet. I en grupp hoppade någon av sin roll efter att ha blivit osams med de andra i gruppen. I en grupp kom man inte överens om vem som skulle ha en viss roll. Det här är några exempel på svårigheter som grupperna stötte på, men som man tillsammans löste. Att barn lär barn är det bästa sättet att sprida kunskaper. Barn lär sig oerhört snabbt. För några räckte det att jag visade bara EN GÅNG och efter det har de behärskat att scanna in bilder och göra bildspel.
Det här var första stora temaarbetet med så många klasser inblandade. En viktig sak att ta med till nästa tillfälle är utan tvekan att inte ge upp. Även om det ser hopplöst ut ibland så gäller det att jobba vidare. Förutsättningen är naturligtvis att vi själva tror på hela idén med temaarbete och att vi har eleverna med oss från start till mål. Trots att arbetet emellanåt upplevdes som kaotiskt, åtminstone från lärarens synpunkt, så har det varit mycket givande och intressant. Eleverna har verkligen ”växt” av allt beröm de fått och jobbet har svetsat samman grupper av elever som sällan gör något tillsammans annars. Hur gick det med vandringssagan? Sagan återvände inte till klassen. Kanske är inte en saga om jättar så intressant för dagens ungdomar att man kommer ihåg den och vill berätta den vidare till andra. År 2002 är det andra berättelser som överlever och vandrar vidare.
Redovisningsformerna under vår KULTURVECKA En lärare berättar… Alla elever har under kulturveckan läst sina egna sagor för andra klasser, både yngre och äldre elever. Det pirrigaste var att läsa för de äldre eleverna och att prata i mikrofon. Spännande att se sig själv på film. Flera känner inte igen sina röster. När vi utvärderade tyckte alla att det har varit roligt. Elever… Det var jättekul att se alla filmerna som gjorts. Tänk att det kan se så proffsigt ut när man klipper lite och lägger till effekter. Bra att filmerna visades hela dagarna för då kunde man gå och titta lite när som helst. Lärare.. Teaterföreställningarna under kulturveckan blev verkligen något som grupperna kunde vara stolta över. De fick mycket beröm från sin publik och självkänslan tog säkert ett rejält kliv uppåt hos många.
Varje grupp redovisade sitt arbete 6-12 gånger under kulturveckan. Detta gjorde att en stor grupp elever i olika åldrar kunde se varandras arbete. Även föräldrar och andra lärare har varit med om föreställningarna. Kulturveckan engagerade hela skolan. Veckan var fylld av olika uppträdanden och aktiviteter. Vi har upptäckt att redovisningsformerna är oerhört viktiga för resultatet.
Vi redovisade i form av: Skuggspelsteater Dans Sång Kortfilmer Utställningar
Teater Bildspel Högläsning av sagor CD Tittskåp med tillhörande berättelser
Diskussion Eftersom det var första gången vi arbetade med ett så omfattande tema med så många klasser inblandade var vi kanske lite för ”fega” att blanda de olika åldrarna. Nu har det huvudsakliga arbetet genomförts i de enskilda klasserna. Vi tyckte att med sex klasser och barn i åldrarna 712 år var det mera hanterligt att hålla ihop klasserna under det här utvecklingsarbetet. Men vi har diskuterat detta mycket och funnit, att det finns för- och nackdelar med båda sätten att arbeta. Det ena utesluter inte det andra. Nästa gång så vågar vi mera! Det hade varit önskvärt med mera tid för den rent praktiska datorinlärningen. Nu blev det så, att den mesta tiden vid våra återkommande träffar gick åt till att reflektera och utvärdera själva sagoarbetet i grupperna. Vi försökte flera gånger bestämma tid för att träffas, då "vi som kunde mindre" skulle få ren praktisk undervisning. Men nästan varje gång dök andra frågor upp som vi fastnade vid. Vi vet i alla fall bestämt, att vi vill fortsätta att lära av varandra och på så sätt bli ännu mera säkra i arbetet med eleverna. Det har varit en del krångel med de bärbara datorerna, vilket stundtals har gett oss problem att kommunicera via nätet. Skolan förfogar över för få digitala hjälpmedel (kamera ,video , tv osv..) så flera av oss har måst använda privata kameror etc.. Hela vårt arbete finns dokumenterat på CD och kommer att finnas till utlåning på vårt mediatek. Det här ITiS- projektet har verkligen satt igång en process hos oss. När vi inför den här rapportskrivningen läste igenom våra loggböcker, märkte vi att vi hela tiden har utvecklats på något sätt. Alla har lärt sig mer om datorn oavsett om vi nästan inte kunde någonting då vi startade, eller om vi kunde mycket. Vi har gått igenom faser då datorn krånglat, och då vi varit färdiga att ge upp, och vi har gått igenom faser då allt fungerat och vi tyckt att ITiS var det bästa som hänt oss i skolan. De olika artiklarna som vi har läst har gett upphov till intressanta diskussioner. Vi har inte alltid varit överens med artikelförfattarna och det har resultatet i olika reflektioner, både positiva och kritiska. Arbetet med att enas om de gemensamma reflektionerna har gett oss flera tillfällen till "pedagogikprat". Det har varit mycket intressant med alla olika variationer av redovisningsformer både för elever, föräldrar och lärare. Våra elever fick verkligen möta en nöjd och engagerad publik på grund av det stora utbud som fanns. Eftersom de olika grupperna valt så olika redovisningsformer har vi ju inför framtida temaarbeten massor med erfarenhet att gå tillbaka till. Eleverna har flera gånger under olika redovisningar framfört önskemål om "så där vill vi också göra nästa gång". Därför är vi övertygade om att all den kunskap vi fått genom det här projektet komma att spridas och vara till nytta i framtiden. Vi har lyckats att integrera många skolämnen. Det var vi lite bekymrade över i början. Går det att integrera andra ämnen i temat "Sagor". Är det inte ett rent svenskämne? Men sedan när
arbetet väl startade, upptäckte vi ibland att andra ämnen integrerades på ett naturligt sätt, utan att vi egentligen alla gånger hade tänkt ut det i förväg. En fråga dök upp som vi tog itu med, och det handlade naturligtvis inte alltid om svenska. Alla i arbetslaget har verkligen ställt upp, stöttat och uppmuntrat varandra. Alla har generöst delat med sig av sina kunskaper. Trots att vi från början inte varit ett etablerat arbetslag känns det nu som om "vi hör ihop". Vi känner att vårt samarbete inte kommer att ta slut bara för att ITiS- projektet tar slut. NEJ...
Snipp, snapp, snut… VÅR ITiS-saga - den tar aldrig slut!
Litteraturförteckning Gruppens lästa ItiS-artiklar: Vad påverkar elevers kunskapsutveckling under ett problemlösande arbete i grupp? A. Jakobsson Det finns inte någon IT-pedagogik; A. C. Johansson Samverkan och dialog – vägen till skolutveckling Tema, ett sätt att arbeta – ett sätt att lära Ögon, öron och ord – redskap för källkritik; A. Wiklund Rum för en ny skola; G. Lövenhielm Fääärdig! Om elevdemokrati; J. Nilsson Barn chattar; P. Hernvall Lusten att lära; I. Cronsioe Juridik; P. Seipel När skolan möter framtiden; Erik Löwendahl Musse version 2.0 Regeringens skrivelse utvecklingsplan för förskola och vuxenutbildning Gleerups "Klassiska sagor" Filmpraktikan ; A. Larsson, M. Sällström
Hjälpmedel:
Digital videokamera Digital stillbildskamera Storbildsprojektor Bandspelare
Programvara:
Power Point till bildspel Adobe Photoshop 5,5 för bidredigering MGI VideoWave SE+ enklare program för att göra film Windows ljudinspelare för att spela in ljudfiler HTML programmering Java Script Pinnacle studio 7 mera avancerat program för att göra film