Inblick nr3 2009 by Rikard Lindgren

IT-LÖSNINGAR RESULTAT TRENDER DITT MAGASIN FRÅN LOGICA

Nr 3 november Nr 2 juni 2009

ELAINE BERGQVIST Vi är den kaxiga generationen På spaning i statistikfabriken Sociala medier lyfter företaget

å Ökat tryck p sningar gröna it-lö

SJ:s vd Jan Forsberg springer ifrån konkurrenterna

Affärerna går som tåget ÅSIKTEN: Twitter – ett gigantiskt ﬁkarum

Köp it-kraft efter behov

INTRO

EnterCard

DIGITALA TJÄNSTER GER MERVÄRDEN VARFÖR PRASSLA MED kontanter när det ﬁnns kortbetalningar? Marknaden för kredit- och betalkort har ökat kraftigt under senare år av naturliga skäl. Men vore det inte bekvämt att även slippa pappersfakturorna – så att den digitala kedjan förblir obruten? – Vi märkte en ökad efterfrågan för e-fakturor bland våra kunder, och så är ju e-fakturor betydligt billigare att hantera för oss, säger Karin Hedelin, produktägare av Market direct på EnterCard, som under våren 2009 satte igång med ett nytt system för e-fakturering av sina korttjänster. EnterCard är ett av landets ledande kortföretag och samarbetar med bland annat Swedbank, Svenska Golfförbundet och Handelsanställdas förbund. Affärsidén är att hantera hela kortaffären för sina samarbetspartner: från kortutgivning till fakturering av kunder/medlemmar. Totalt ansvarar EnterCard för 1,5 miljoner kort, så faktureringsströmmarna är omfattande. – Tidigare tyckte vi att vanliga fakturor hade den fördelen att man kunde skicka med diverse information och blanketter. Med vårt nya system så har vi samma och förbättrade funktioner runt e-fakturan, säger Karin Hedelin. Förhoppningsvis är det detta som behövs för att få fart på e-faktureringen: att det ﬁnns tjänster, service och erbjudanden runt omkring själva fakturorna. FÖR ENTERCARD HAR i alla fall Logicas e-fakturalösning (DM –Kundkommunikation) på kort tid – från april till oktober 2009 – lett till mer än en fördubbling av antalet e-fakturakunder, från 3 till 8 procent. – Vi kommer nog att nå 10-procentsgränsen innan året är slut. Och på några års sikt har vi 30 procent som mål. En poäng med systemet är just segmenteringsmöjligheterna: att det går att rikta erbjudanden till kunderna beroende på till exempel ålder och bostadsort eller andra parametrar. – På så sätt kan vi anpassa våra erbjudanden. Vi har fem banners, två med information och tre med anpassade erbjudanden för till exempel hotell eller resor. Samma information som med pappersfakturan alltså – men med en avgörande fördel, utöver att det blir billigare och mer miljövänligt: – Nu har vi möjlighet att se vad kunderna verkligen gör med informationen: vad de läser, var de klickar och hur länge de blir kvar. Vi har inte hunnit med att analysera detta än, men det blir nästa steg, säger Karin Hedelin. JOHAN WICKSTRÖM

ENTERCARD Antal kort: 1,5 miljoner. Länder: Sverige, Danmark, Norge och Finland. Antal anställda: 270.

Stefan Gardefjord

INNEHÅLL

nr 3 2009

ILLUSTRATION: AMIGOS

LEDARE

Nya möjligheter i krisens spår SÄLLAN HAR VÄL ett år varit så intressant

att se tillbaka på som 2009. Vi har upplevt omvälvande förändringar och ett ekonomiskt gungfly utan like. De flesta företag och organisationer har följaktligen tvingats att se över sina verksamheter, processer, tjänster och lösningar – oavsett bransch. Samtidigt har detta medfört att nya möjligheter har skapats och att fler är öppna för lösningar som faktiskt inte var aktuella för bara ett par år sedan. JAG MÄRKER ATT fler och fler av våra kunder efterfrågar mer än bara kostnadseffektiva lösningar – nu ställs det också större krav på innovation, miljöhänsyn och ständiga förbättringar i våra leveranser. Den här utvecklingen ökar kraven på oss som leverantör och partner, men vi ser det som spännande utmaningar som vi verkligen vill och kan leva upp till.

Spara pengar med gröna it-lösningar Allt ﬂer företag upptäcker hur lätt de kan räkna hem sina investeringar i grön it. Och det är oftast väldigt enkla åtgärder det handlar om.

REPORTAGE I DETTA NUMMER av Inblick har vi försökt

TANKEN ÄR ATT ge lite inspiration inför

2010 och dess utmaningar. Men innan dess önskar jag ett gott avslut på detta år. Bästa hälsningar, STEFAN GARDEFJORD JORD en CEO Logica Sweden

I statistikfabrikens hjärta Logica ser till att it-driften hålls igång på Statistiska centralbyrån, SCB.

10 Sociala medier lyfter organisationen Sprid kunskapen och stärk varumärket med hjälp av sociala medier.

5 9 13 20 21 26 28 29 30 32 34

Först & främst – Jonas Tellander Logica Worldwide – Ford It stärker UC:s affär Sjukvårdens it-satsning igång Krönika: Soﬁa Mirjamsdotter Laddat för elbilar Logica på ITS-mässan Apotekets omvandling Expertis: Köp it-kraft efter behov Logica Software Nyheter från Logica FOTO: JENNIFER NEMIE

att fånga upp några av dessa områden, som för övrigt ofta smälter samman. Läs till exempel om hur ”Gröna it-lösningar” (sid 22) både kan sänka kostnaderna och stärka affären. Eller hur effektivt och miljömässigt det kan vara att köpa it-kapacitet efter behov, vilket underlättar för scb när de ska ta fram Sveriges ekonomiska beslutsunderlag. Vi skriver också lite om ett av de hetaste ämnena på webben: de sociala medierna och de möjligheter som dessa skapar.

ÖVRIGT I INBLICK

14 Porträttet: Jan Forsberg, vd på SJ Jan Forsberg vinner marknadsandelar i klimatfrågans spår.

26 Laddat för elbilar Om tio år rullar det hundratusentals elbilar i Sverige.

Reder ut skillnaden mellan generationerna Retorikkonsulten Elaine Bergqvist förklarar varför 80-talister och 40-talister ibland har svårt att förstå varandra.

Ansvarig utgivare: Stefan Gardefjord, Logica Sverige Redaktör: Mats Nilsson Hahne, 08-671 15 23, mats.nilsson.hahne@logica.com Redaktionell produktion: Intellecta Publicisterna, Johan Wickström (projektledare), Sara Bidö (formgivare) www.intellectacorporate.se Omslagsbild: Tina Axelsson Repro: Turbin Tryck: Intellecta Infolog, Solna. ISSN 1651-4572

Inblick ges ut av Logica. Tidningen speglar genom reportage och intervjuer utvecklingen på Logicas marknad. Tidningen kommer ut med tre nummer per år. Du kan prenumerera utan kostnad. Logica, 131 85 Stockholm Tel: 08-670 20 00, www.logica.se

INBLICK 3–09

FOTO: SUSANNE KRONHOLM

FÖRST & FRÄMST

Jonas Tellander

TRE BOKTIPS FÖR MOBILEN:

1 2 3

Tre sekunder Roslund & Hellström

Den dubbla tystnaden Mari Jungstedt

Hur du pratar med drakar Cressida Cowell

SÄLJER BÖCKER TILL MOBILEN – VI HAR INGA BOKHYLLOR här, det behövs inte. Alla våra tjänster finns ju i datorn, säger Jonas Tellander när han tar emot oss på Storytels kontor på Birger Jarlsgatan i Stockholm. Två rum, några spridda datorer och en telefonsäljare – that’s it. Några hundra meter bort sitter Spotify som nu erövrar världen med sin musiktjänst på nätet. Storytel gör samma sak fast i bokform och i mobilen. Det handlar om strömning av ljudböcker direkt i mobilen; det behövs alltså ingen nedladdning, utan man trycker på en knapp och sätter igång uppläsningen. DE FÖRSTA BÖCKERNA lanserades våren 2006 och sedan har det sakta men säkvert gått uppåt. I dagsläget har Storytel cirka 10 000 kunder, merparten kvinnor, snittålder runt 40. För 169 kronor i månaden kan de välja och vraka bland företagets 1 100 ljudböcker från de flesta större förlag. Bolaget har än så länge ingen konkurrent på marknaden. – Men det är ändå tufft. Det är svårt att ta betalt för digitala tjänster i mobilen. Men i och med iPhone har det börjat röra på sig. Spotify ska ju ta betalt för sina iPhonetjänster. KEMIINGENJÖREN Jonas Tellander sa upp sig från sitt lukrativa chefsjobb på Roche i Basel för att starta Storytel. – Jag har alltid drömt om att starta eget, men att det blev ljudböcker var mer en slump – jag hittade en nisch, säger Jonas Tellander. Tillsammans med kollegan Jon Hauksson har han fått ihop en teknisk plattform, ett bra samarbete med operatörerna och de flesta förlag. Det har varit tuffa år och många samtal med riskkapitalister, men det finns potential. – Den svenska ljudboksmarknaden omsätter runt 200 miljoner kronor per år – vi bör kunna ta 20–30 procent av det på några års sikt. Själv har han knappt läst en bok de senaste sju åren, säger han. – Men jag lyssnar på ett par böcker i månaden. Just nu är det Mari Jungstedts senaste, JOHAN WICKSTRÖM den är bra.

INBLICK 3–09

NAMN: Jonas Tellander. ÅLDER: 39. BOR: Lidingö. UTBILDNING: Kemiingenjör, MBA. JOBB: Vd för Storytel.

UPPDRAGET

SCB

INBLICK 3–09

Från gåspenna till webben. Oavsett verktyg har siffrorna från Statistiska centralbyrån under lång tid spelat en viktig roll för Sveriges politiska och ekonomiska beslut. Logica ser till att it-driften hålls igång i statistikfabriken. TEXT: SOFIA ERIKSSON FOTO: PIA NORDLANDER

RIKENS

hjärta NÄR FINANSKRISEN SKAKADE om

världen hösten 2008 spekulerades det vilt i medierna. I sådana lägen ökar behovet av trygga fakta som kan ge trovärdigt beslutsunderlag för politiker och analytiker. De flesta blickar vändes då mot den ekonomiska statistiken. Konsumentprisindex visade att inflationen sjönk, nyregistreringen av personbilar åkte kraftigt ned och detaljhandelsomsättningen minskade månad för månad. Dessa exempel är bara ett axplock ur Statistiska centralbyråns sifferskörd från förra hösten. scb:s underlag stod – och står – i centrum för såväl Regeringens och Riksbankens bedömningar, liksom för marknadens beslut i stort. Dessutom har globaliseringen bidragit till ett behov av statistiska jämförelser över landsgränserna. Bara under 2008 efterfrågades scb:s expertkompetens i närmare 400 utlandsuppdrag i Sydostasien, Afrika, Syd- och Mellanamerika och de före detta Sovjetstaterna. Det finns inget utrymme för misstag i statistikfabriken. – Utan ett högkvalitativt it-stöd vore det omöjligt att göra de omfattande statistiska beräkningar vi gör idag, säger Hans Sjöberg, chef för scb:s enhet för informations- och kommunikationsteknologi, ikt. Han tar emot oss vid scb:s kontor i Örebro, dit delar av personalstyrkan utlokaliserades på 1960talet som en arbetsmarknadsåtgärd. Idag arbetar cirka 550 medarbetare i Stockholm och cirka 650 i

INBLICK 3–09

Örebro. Statistikproduktionen genomförs på båda orterna, men i Örebro hittar vi it-driftens hjärta. Vi gör vårt besök den sista veckan i september 2009. Hösten har just slagit sig ner i rönnen utanför scb:s entré. SVERIGE VAR TIDIGT världsledande inom statistik. Redan Gustav Vasa började förteckna rikets egendomar som underlag för skatteindrivning. I slutet av 1600-talet påbörjades folkbokföringen och 1756 bildades Tabellkommissionen, föregångaren till Kungliga Statistiska Centralbyrån som grundades 1858. I drygt 150 år har scb genomlevt politiska reformer och anammat tekniska innovationer. Verksamheten som en gång började med gåspenna och räknestickor har revolutionerats av exempelvis telefonen, räknemaskinen, hålkortstekniken – och inte minst stordatorerna i slutet av 1950-talet. Idag är det webben som gäller: www.scb.se har 4,3 miljoner besökare per år och är en viktig länk till databaserna hos de 25 statliga myndigheter som med scb i spetsen producerar Sveriges officiella statistik. Hans Sjöberg och hans tio medarbetare på ikt bär ansvaret för scb:s ikt-infrastruktur: cirka 1 500 arbetsplatser, 200 servrar, nätverkskommunikation, telefoni, konferensteknik, print, datalagring och backup. – Vårt uppdrag är att underlätta för scb:s sta-

Ett högkvalitativt itstöd är nödvändigt för SCB, enligt Hans Sjöberg, chef för myndighetens it-verksamhet.

tistikproducerande enheter genom modern teknik och standardiserade lösningar. Vi ska ständigt vidareutveckla den tekniska strukturen och samordna inköpen från ett fåtal leverantörer. IKT-ENHETEN KOM TILL när scb omorganiserade i

januari 2008. scb stod inför en omdaning, på flera plan. Myndigheten skulle arbeta mer flexibelt, effektivt och processorienterat. Medarbetarna skulle ut i öppna kontorslandskap och de stationära datorerna, telefonerna och skrivarna ersättas av mobila lösningar. Det fanns behov av att prioritera och outsourca mer omfattande än tidigare. – Utvecklingen går mot att teknikområden växer samman. Telefoner och skrivare är inte bara

UPPDRAGET

SCB

SCB (STATISTISKA CENTRALBYRÅN)

Från tekniker på plats till helhetslösningar för telefoni och print – Logica ser till att SCB:s it-drift fungerar.

SCB är en förvaltningsmyndighet vars främsta uppgift är att förse kunder med statistik för beslutsfattande, debatt och forskning. Uppdragen kommer främst från regeringen och olika myndigheter men även från kunder inom det privata näringslivet och bland forskare. SCB har cirka 1 400 medarbetare, cirka 560 i Stockholm och 680 i Örebro. 140 fältintervjuare arbetar runt om i landet. Under 2008 hade SCB cirka 10 100 uppdrag, 120 publikationer trycktes och 374 pressmeddelanden skickades ut.

Logicakonsulten Azra Prepic (t v) och Annika Adolfsson, telefoniansvarig på SCB.

» Tidigare har vi haft olika leverantörer och när fel uppstod skyllde de gärna på varandra. Supportkedjan blev för krånglig.« HANS SJÖBERG, SCB

telefoner och skrivare längre, de är allt mer komplexa it-verktyg, säger Hans Sjöberg. På plats i scb:s Örebrokontor möter vi ett tiotal drifttekniker från Logica. De har jobbat här en längre tid, eftersom Logica varit scb:s samarbetspartner inom it-infrastruktur sedan 2003. Logica har dessutom bidragit med säkerhetslösningar för datautbyte mellan scb och forskare, arbetat nära scb:s utlandskonsulter, försett dem med datorer och följt med på utlandsuppdrag. VID TIDPUNKTEN FÖR scb:s omorganisation 2008

löpte avtalet med Logica ut. scb sökte ett nytt, förbättrat driftavtal med en leverantör som kunde avlasta ikt genom att ta ett helhetsgrepp kring telefoni, support och kommunikation. – Och dessutom drifta våra 200 servrar med ett datalager på 160 terabyte. Tidigare har vi haft olika leverantörer och när fel uppstod skyllde de gärna på varandra. Supportkedjan blev för krånglig, säger Hans Sjöberg. Logica vann upphandlingen även denna gång och resultatet blev ett nytt fyraårsavtal för ikt-

drift med utökad leverans. Sedan den 1 juli 2009 ansvarar Logica för scb:s server- och applikationsdrift, backup och datalagring, installation och support av arbetsplatser, kommunikation samt service desk. Logica har också tagit fram helhetslösningar för scb:s telefoni, videokonferenser och printfunktioner. Efter ett par månaders samarbete enligt det nya avtalet kan scb göra en första utvärdering. När det gäller utskrifter så har scb gjort omfattande besparingar genom Logicas så kallade mid-tjänst, som innebär att Logica står för inköp och drift av skrivare, toner och service. scb betalar endast per utskrift. ETT ANTAL KOMBINATIONSMASKINER har placerats ut på SCB:s kontor i Stockholm och Örebro och samordnats med skrivarna på scb:s eget tryckeri i Örebro. Alla scb-anställda kan skriva ut från valfri persondator, men utskriften startar först när de drar ett personligt kort i någon av skrivarna. Har den inte påbörjats inom 72 timmar raderas utskriftsinformationen.

– Inom scb görs tio miljoner utskrifter varje år. Vi har inte beräknat besparingen i kronor än, men ser att förbrukningen av papper minskat med 35 procent, säger Hans Sjöberg. DET NYA AVTALET innebär också att Logicas drifttekniker fortsätter arbeta på plats hos scb, med tillägg av en telefonburen service desk. scb:s personal kan ringa till servicedesken dygnet runt med en direktlinje. Per Ringmyr, Logicas leveransansvarige i Örebro, förklarar avtalsmodellen: – Avtalet är följsamt plus minus tio procent vad gäller volymer. Vi tar till exempel inte mer betalt om scb ökar antalet servrar upp till tio procent. Kunden köper en funktion med avtalad kvalitet och servicenivå, medan Logica ser till att tekniken fungerar. Det leder på sikt till skalbarhet och flexibilitet, menar Per Ringmyr. – Nu har vi en avtalspart att prata med och slipper en massa krångel. Och vi kan ägna oss åt rätt saker, avslutar Hans Sjöberg. Samtidigt fortsätter scb att producera statistik i en strid ström. Innan denna vecka är slut kommer myndigheten att ha hunnit presentera fem nya rapporter – från ”Barn och deras familjer 2008” till ”Tjänsteproduktionsindex”.

INBLICK 3–09

LOGICA

Worldwide

Klimatsmarta bilfabriker FORD MOTOR COMPANY ANTAL FABRIKER: Ca 90. ANTAL ANSTÄLLDA: 213 000. ANTAL BILAR (2008): 5 532 000. OMSÄTTNING: 146,3 miljarder dollar.

DRYGT FEM MILJONER bilar per år tillver-

kas i Fords fabriker runt om i världen. Bilföretaget – som finns på 200 marknader – har under de senaste åren gått i frontlinjen när det gäller att utveckla klimatsmarta bilar. Koncernens bensinbilar blir alltmer effektiva samtidigt som ett antal hybrid- och elbilar är på väg ut på marknaden. Men Ford har även genomfört ett målmedvetet arbete för att minska utsläppen från sina anläggningar: under perioden 2000–2008 sjönk koldioxidutsläppen med 44 procent, eller 4 miljoner ton, samtidigt som energianvändningen minskade med 34 procent. Ford var också den första biltillverkaren som deltog i The Climate Registry, ett frivilligt åtagande för att rapportera om koldioxidutsläpp i Nordamerika. I Europa regleras delar av företagets utsläpp genom ETS, EU:s handel med utsläppsrätter.

EMISSIONSLOGIC ÄR OCKSÅ ett verktyg för att kunna planera och genomföra kostnadseffektiva minskningar i energiförbrukningen och används även som ett internt benchmarkingverktyg. – Företagen kan tjäna mycket på att använda Emissionslogic. Ford har verkligen visat att det går att kombinera gröna lösningar med kostnadseffektivitet. Vi kommer att fortsätta utveckla den här typen av lösningar för energiintensiva företag, säger Tony Rooke, ansvarig för environment and sustainability på Logica uk. Att få kontroll över koldioxidutsläppen handlar om legala och miljömässiga aspekter. Men det finns givetvis intressanta kostnadsbesparingar att göra också. Bara i Nordamerika har Fordkoncernen sparat motsvarande cirka 120 miljoner kronor under 2008, tack vare att företaget förbättrat energieffektiviteten med 4,5 procent.

SOM EN VIKTIG bricka i Fords klimatarbete ligger Logicas lösning Emissionslogic. De successivt höjda kraven på rapportering kring koldioxid ställer nya krav på energiintensiva företag. Genom Emissionslogic har Ford centraliserat utsläppsmätningen inom hela koncernen med en lösning som är kompatibel med de legala utsläppssystemen. På så sätt har koncernen gjort stora tidsvinster: istället för att personalen manuellt ska sortera den stora datamängden sköter Emissionslogic uppdraget på ett enhetligt sätt över hela koncernen.

INBLICK 3–09

9 9

Utveckla företaget med sociala medier Facebook, Youtube och Twitter. De sociala medierna bara växer i styrka. Men har de egentligen något med företagets affärer att göra? Ja, på många olika sätt. TEXT: JOHAN WICKSTRÖM

I BÖRJAN AV 2005 satt

Daniel Brandell, Social Software Engineer, Logica.

NY MOLNTJÄNST FÖR SOCIALA MEDIER Logicas nya molntjänst Logica Live Connections är anpassad för företag och organisationer som vill komma igång med sociala medier och skapa affärsnytta genom socialt nätverkande. Lösningen bygger på samarbetsplattformen IBM Lotus Connections och är till för de företag som vill utöka och komplettera sitt intranät med modern web 2.0-funktionalitet på ett kostnadseffektivt och enkelt sätt. Med Logica Live Connections kan personer inom företaget enkelt starta bloggar och etablera communities, vilket är ett utmärkt verktyg för att dela med sig av erfarenheter och kunskap.

D Se hur systemet fungerar på www.logicalive.com

tre unga it-nördar i ett garage i Santa Bruno i Kalifornien för att fundera på hur man skulle kunna dela med sig av videoinspelningar över nätet. Första videon som laddades upp var ett klipp på 19 sekunder från San Diegos zoo. Knappt fyra år senare visas ett par hundra miljoner klipp per dygn på samma kanal; Youtube.com. Men är detta något som företag och organisationer bör fundera över? Ja, absolut. Bland de miljontals användarna finns ju medarbetare, kunder och konkurrenter. Här ute diskuteras ditt varumärke hej vilt – alla är potentiella varumärkesambassadörer. Youtube är ett tydligt exempel på de sociala medier som vuxit upp under senare år: alltså webbplatser som präglas av ”social interaktion och användargenererat innehåll”, som det står på Wikipedia – en av de största sociala medierna där användarna själva också är skribenter. Andra sociala medier är som bekant till exempel Facebook, Twitter och bilddatabasen Flickr. – Den traditionella uppdelningen mellan konsumenter och producenter av information har luckrats upp och ändrat spelreglerna i medievärlden, säger Daniel Brandell, Social Software Engineer på Logica, som tycker att det är viktigt att företag och organisationer lär sig att utnyttja de nya kanalerna.

LOGICA HAR TILL EXEMPEL, vid sidan av sin vanliga hemsida, skapat Logica Live – en slags samlingspunkt för både medarbetare, kunder och konkurrenter. – Tanken är att vi ska ha en kunddialog på dessa sidor och öppna dörrarna utåt. Det här är ett sätt att visa mångfald. Vi har många olika synsätt på saker och ting, säger Daniel Brandell när han berättar om webbplatsens finesser. Ett exempel är att den är underifrånstyrd: de mest lästa inläggen kommer överst, de så kallade taggarna (ett slags rubriker) till vänster visar mest diskuterade ämnen, de kunder/kolleger man pratar oftast med syns till höger på skärmen, man delar med sig av bokmärken och kunskap. – Den här lösningen går också utmärkt att ha internt

i ett företag för att dela med sig av kunskap. Nyligen har vi implementerat en pilotversion hos en större bank som finns i flera länder, säger Daniel Brandell. – Det finns så oerhört mycket information på företaget och den är oftast svår att hitta. Det är inte alltid att man från början vet var expertisen finns. På det här sättet växer kunskapsbärarna fram allteftersom, samtidigt som tiden till kunskap, time to knowledge, kortas. ATT BÖRJA MED denna

typ av intern kunskapsutveckling och dialog kan vara ett bra sätt att börja jobba med sociala medier för att öppna upp företaget, menar Daniel Brandell. – Nästa naturliga steg är att öppna upp även externt för kunder och samarbetspartner. Det finns många fördelar med att börja utnyttja de sociala medierna. Till exempel kan du: • Lyssna av kunderna – och ta eventuell kritik på allvar. Du kan inte styra diskussionerna på nätet men du kan stämma i bäcken. (Nyligen startades en Facebookgrupp mot ett svenskt börsföretags marknadsföringsmetoder – vd:n gick med i gruppen och tog kritiken på allvar och fick bra gensvar.) • Ta vara på kundernas feedback och låt dem vara med när nya nya produkter/tjänster ska utvecklas. • Sprida bilden av ditt varumärke på många fler ställen – och samtidigt öka attraktionskraften i ditt företag. Det är extra viktigt när 90-talisterna kommer ut på arbetsmarknaden, de har fått sociala medier med modersmjölken. ATT LYSSNA PÅ KUNDEN har varit ett mantra i många år i näringslivet, men med de nya sociala medierna blir det så mycket enklare och billigare. Vi går successivt över från ett system med enkelriktad information – statiska hemsidor, pressmeddelanden etc – till en miljö där

INBLICK 3–09

gratis. Man kan till exempel via en blogg positionera en intern expert inom ett visst område. Företag som vill utvecklas och lära nytt är bättre på att hantera förändringar och kriser, så att våga prova sociala medier kan vara lönsamt. MÅNGA FÖRETAG OCH organisationer har redan börjat

företag och kunder samverkar och bygger relationer. – Fler och fler av kunderna finns på de sociala medierna och då behöver du finnas där också. Det handlar ju om att få ut bilden av ditt företag. Börja med att vara närvarande i de sociala medierna, säger Elias Betinakis, rådgivare kring sociala medier på Intellecta Corporate. Han får medhåll av Hans Kullin, pr-konsult med inriktning på sociala medier vid Burson-Marsteller: – Börja med att lyssna: vad sägs om ditt varumärke? Nästa steg är att börja delta själv. De flesta verktyg är ju

INBLICK 3–09

använda de sociala medierna i större utsträckning. Ett exempel är amf Pension som startat en blogg och beskriver pensionslösningar på Youtube. Riksantikvarieämbetet – med rötter i 1600-talet – syns inte bara på hemsidan utan finns även på Flickr och på Facebook för att sprida bilder på kulturarvet. Elekktronikkedjan Onoff har blogginlägg länkade till deras produkter. För att inte tala om alla politiker som börjat twittra. – Det gäller att se möjligheterna med de nya kanalerna och inte som ett hot. Företag som använder sociala medier kommer helt klart ha en högre innovationsgrad, konstaterar Daniel Brandell. Hur gick det då för de tre garagestudenterna i Santa Bruno – ja, de är numera mångmiljardärer och uppköpta av Google (för drygt 10 miljarder kronor 2006). Och just i denna stund filas det säkert på nya spännande digitala affärsidéer i olika garage världen över.

Exempel på sociala medier www.facebook.com Nätgemenskap med över 300 miljoner användare. www.twitter.com Mikroblogg för spridning av korta, snabba budskap. www.ﬂickr.com Bild- och viddeodatabas med fyra miljarder bilder, www.wikipedia.se Ett fritt och öppet uppslagsverk som ﬁnns i över 250 språkversioner. www.youtube.com Videodatabas med över 100 miljoner uppladdningar per dygn. www.delicious.com Webbplats för att spara och dela bokmärken, fem miljoner användare.

NOTISER

I framkant

Sveriges bästa minne korat

Håll koll på äggen DET LACKAR MOT JUL, och till julbordet är det ju alltid gott med ägg till sillen. Men hur får du till den rätta konsistensen på ägget? Med BeepEgg är det slut på sådana funderingar. Stoppa in den lilla orangea äggformade prylen tillsammans med äggen så får du exakta besked – genom musik. När ägget är löskokt ljuder mjuka ”Killing me softly” medan det kraftfulla orkesterstycket ”Carmina Burana” indikerar hårdkokt.

SAMTIDIGT SOM VÅRA hårddiskar blir alltmer informationstäta har en ny sport haft premiär i landet: minnestävling. Den 26 september gick de första svenska mästerskapen av stapeln i Göteborg. Ett tjugotal deltagare tävlade i nio grenar, bland annat genom att memorera kortlekar, ord, historiska datum, ansikten etc. Den förste SM-vinnaren blev Mattias Ribbing, som i skrivande stund laddar upp för VM i London i mitten av november. Att tävla i minne har man gjort sedan början av 90-talet. I Europa domineras denna mentala sport av tyskar och fransmän. Tysken Johannes Mallow har ﬂera världsrekord, bland annat har han lyckats memorera 405 siffror på fem minuter.

D Läs mer: www.coolstuff.se

D Läs mer: www.minnesforbundet.se

Konsten att göra affärer VAD HÄNDER EGENTLIGEN i en affärsprocess? Oavsett om det handlar om en miljardaffär eller en ett köp av en telefon är det samma faktorer, menar Lars-Johan Åge, före detta dammsugarförsäljare som nu doktorerat i ämnet på Handelshögskolan i Stockholm. I avhandlingen ”Business Manoeuvring – A grounded theory of complex selling processes” identiﬁerar han fyra universella skeden i affärsprocessen: affärsstandardisering (formella processer), affärskamratisering (förståelse och respekt), personalisering (personkemi) och rationell affärsprövning (kalkyler och risker). Alla dessa krafter måste vara på plats i rätt dos vid rätt tillfälle – inte minst viktigt är affärskamratiseringen. Samarbeten som bygger på respekt och förståesle kommer att bli än viktigare i framtiden, är en av Åges teser.

Sökmotor för en bättre värld SÖKMOTORBRANSCHEN genererar miljardbelopp bara i Sverige. En del av de pengarna borde kunna användas till välgörande ändamål, tänkte de två svenska entreprenörerna Kurdi Rad och David Johansson. Därför startade de 2008 sökmotorn Growyn, där varje sökning genererar pengar till olika miljöprojekt. Tekniken bakom sökmotorn är enkel: resultaten hämtas från Yahoo och intäkterna kommer från sponsrade länkar som kopplas till sökningarna. Alla pengar som kommer in går oavkortat till ”gröna” ändamål, till exempel för att rädda regnskogar i Costa Rica.

D Läs mer: www.growyn.com

Inﬂuensafritt tangentbord OROLIG FÖR SVININFLUENSA på jobbet? Kanadensiska företaget Vioguard har tagit fram ett tangentbord som sanerar sig självt från bakterier. Med hjälp av UV-strålar försvinner i princip alla skadliga virus som ﬁnns på tangentbordet. Men hygienen kostar: 900 dollar måste man slanta upp för tangentbordet, vilket nog dämpar efterfrågan – än så länge.

D Läs mer: www.prylfeber.se

Tio-i-topp på nätet i Sverige 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Google.se Facebook.com Google.com Youtube.com Live.com Aftonbladet.se Wikipedia.org Blocket.se Blogger.com Yahoo.com

Google är fortfarande, föga förvånande, den mest besökta webbplatsen i Sverige. Källa: www.alexa.com

INBLICK 3–09

LOGICA & JAG

It stärker UC:s affär Drygt tio miljoner affärs- och kreditbeslut fattas med hjälp av UC, varje år. Vägen dit går genom vassa it-tjänster, enligt UC:s CIO Anders Wallin. TEXT: SOFIA ERIKSSON FOTO: JENNIFER NEMIE

UC ÄR SVERIGES ledande affärs- och kreditupplysningsföretag. Varumärket är så starkt att kreditupplysning har blivit synonymt med ”att ta en UC”, trots hård konkurrens. Kärnan i UC:s verksamhet har alltid varit att producera information – och förpacka den i en tydlig och relevant presentation. It spelar en central roll i UC:s tjänster och har så gjort sedan starten 1977. Idag erbjuder UC en bred palett av avancerade, it-baserade tjänster inom exempelvis marknadsinformation, ekonomisk bevakning, analys och uppföljningar. – Vi är extremt beroende av stabilitet i produktionssystemen och kan aldrig tillåta oss produktionsfel. Varje minut är värd enorma summor pengar både för oss och våra kunder, säger Anders Wallin. ANDERS WALLIN KOM till UC 2003. Redan som 18-åring ﬁck han sitt första konsultuppdrag och han arbetade sig sedan genom hela it-kedjan – från systemutveckling och teknikkonsultuppdrag till projektledning och olika chefsroller. – Det har gett mig en helhetssyn. Jag har till exempel förståelse för vilka krig som kan föras mellan olika ”tekniska religioner”, säger han. Inom UC har Anders Wallin två roller. Som it-chef är han ansvarig för organisationens dagliga it-verksamhet. Som CIO har han ett strategiskt it-ansvar, och brinner för att förankra sin övertygelse om att it och affärsutveckling går hand i hand – inte minst för UC:s kunder. Drygt tio miljoner affärs- och kreditbeslut fattas med hjälp av den information UC producerar, varje år. – Vi tar vår roll som affärsutvecklare på största allvar, konstaterar Anders Wallin.

I OCH MED UC:S vd-byte 2007 formulerades en ny strategi där it kopplat till affärsutveckling lyftes upp ett snäpp på agendan. I egenskap av CIO tog Anders Wallin klivet in i ledningen. För UC innebar det inledningen på ett paradigmskifte vad gäller verktyg och processer. Ett led i it-förändringsarbetet var att outsourca driften av it-system. Tolv UCmedarbetare gick under 2008 över till Logica, som varit UC:s samarbetspartner inom it-drift sedan 1997. – It-drift är inte UC:s affärsidé och det var rätt att göra så. Logica kunde erbjuda det bästa avtalet och anstränger sig för att vara en bra leverantör, säger Anders Wallin. Idag sysselsätter UC:s it-avdelning 46 personer. Dess uppdrag är att utveckla och modernisera UC:s tjänster, hela tiden med produktions- och kostnadseffektivitet för ögonen. Hur ser Anders Wallins vision ut i ett femårsperspektiv? – Då ska hela organisationen förstå kopplingen mellan it-processerna och den affärsmässiga framgången, säger Anders Wallin.

ANDERS WALLIN BEFATTNING: CIO och IT-chef på UC. BOR: i Stockholm. MIN DRIVKRAFT SOM CIO: Att göra it till en självklar del av affärsverksamheten, där vi använder tekniken för att ge oss konkurrensfördelar.

INBLICK 3–09

13 13

JAN FORSBERG ÅLDER: 58 år. FAMILJ: Fru och två barn. PÅ NATTDUKSBORDET: ”Hypnotisören” av Lars Kepler. ÄTER HELST: Fisk- och skaldjursrätter av olika slag.

14 14

INBLICK 3–09 INBLICK 3–09

PORTRÄTTET

Jan Forsberg

SJ-CHEFEN PÅ

uppgång I spåren av lågkonjunktur och klimathot tar SJ marknadsandelar. Men snart blir det tuffare tag då tågmarknaden successivt avregleras. SJ:s vd Jan Forsberg förklarar hur SJ ska klara konkurrensen, varför Sverige behöver höghastighetståg och lyckan med att springa. TEXT: JOHAN WICKSTRÖM FOTO: TINA AXELSSON

NÄR HEADHUNTERN RINGDE om vd-jobbet i oktober 2001 var Jan Forsberg måttligt intresserad. ”Det vill jag nog tänka på ett tag”, svarade han. Men en lunch senare var han övertalad – såg potentialen, affärsmöjligheterna i det nybildade aktiebolaget sj ab, som precis knoppats av från det tidigare affärsverket Statens Järnvägar. Ingen informerade honom dock om balansräkningen – minus 1,5 miljarder. sj var på randen till konkurs; ”ett råttbo”, skrev Veckans Affärer. – Ja, det var lite att ta tag i, säger Jan Forsberg leende när vi träffas i sj:s pampiga styrelserum, i Stockholms centralstation, där tolv gamla generaldirektörer i olja blickar ned från väggarna. En tuff start, således, men nu efter sju år på posten är sj ett välmående företag som gått i vinst varje månad sedan 2004 (”det är vi ensamma om i Europa”). Vad har hänt? Jan Forsberg lyfter fram två faktorer: en prissättning som styrs av utbud/efterfrågan och en ökad satsning på service. PRISET FÖRST. Jan

Forsberg skrotade den gamla fasta prissättningen och införde en rörlig prissättning inspirerad av bland annat Ryanair: ju tidigare du beställer, desto billigare. Och ju närmare resdagen du kommer, desto mer får du punga ut, vilket fått en del att grymta om höga tågpriser. – Mellan Stockholm och Göteborg kan det kosta mellan 95 och 1 150 kronor beroende på när du beställer, men snit-

INBLICK 3–09

tet ligger på cirka 600 kronor, vilket är mindre än tidigare, säger Jan Forsberg. När det gäller service vill Jan Forsberg att tåget inte bara ska vara en transport – det ska bjuda på något mer. ”Resan har bara börjat”, löd den omfattande reklamkampanjen hösten 2008 och det syftade på alla moment som kan stoppas in i resan: Internet, mat, extrabeställningar av taxi, teaterbiljetter. Som resenär ska man kunna bygga på med fler moduler alltefter önskemål. – Den bärande affärsidén är att kunna använda tiden när man reser, till exempel till konferenser. En viktig pusselbit för att kunna locka till sig alltfler av de lukrativa affärsresenärerna, som idag står för 15 procent av resenärerna (men 25 procent av intäkterna). I SPÅREN AV lågkonjunkturen tycks sj ha fått en liten extra

skjuts. Fördelningen mellan trafikslagen har varit relativt jämn under många år, med bilen som den stora vinnaren: 70 procent av alla resor över tio mil, medan tåget legat stadigt på 14 procent. Men under 2009 har tåget tagit ett skutt uppåt – från 14 till 16 procentenheter. – Det låter inte så mycket, men det är ändå en ökning med 15 procent. Vi har tagit lite från biltrafiken men ännu mer från flyget. Vad det beror på har Jan Forsberg inte något klart svar på, men en faktor kan ju förstås vara miljön. – För fem år sedan sa 25 procent att de valde tåget för

D 15

PORTRÄTTET

Jan Forsberg

» Jag är krävande mot mig själv och min personal. Jag vill att enkla saker ska gå fort – folk har en tendens att krångla till saker i onödan. « D

miljöns skull, idag är det ungefär hälften som säger samma sak. Sveriges grönaste varumärke – sj fick utmärkelsen 2008 – lockar alltså resenärer, och den gröna imagen kan sj kapitalisera gott på, inte minst i kampen om affärsresenärerna. Å ANDRA SIDAN är miljökonkurrensen mot de tre andra oljeslukande transportslagen inte särskilt hård. Ett litet räkneexempel: tar du flyget mellan Stockholm och Göteborg släpper du ut cirka 70 kilo koldioxid, tar du en bensindriven bil blir det cirka 40 kilo. Och tåget då – ja då blir det några ynka gram. All el som driver sj:s tåg är förnybar, från vatten och vind. Det är sj ganska ensamt om i Europa, vilket kanske inte är så kontigt då övriga Europa till stor del försörjs av kol och gas. Men sj har valt den förnybara energin under lång tid, långt före alarmrapporterna från fn:s klimatpanel. – Vi är gröna i hela kedjan – allt ifrån hur vi tar hand om avfall till tjänstebilspolicy, säger Jan Forsberg. Åker du mycket tåg själv? – I tjänsten alltid, men annars blir det inte så mycket. Jag åker ju omkring mycket runt staden och då blir det bil. Jan Forsberg bor på Lidingö, precis utanför tullarna i

Stockholm, och åker gärna till jobbet på sin Harley Davidson. Han köpte den för några år sedan, en gammal pojkdröm. Annars hör han till den sportiga sorten: åker mountainbike, spelar golf och springer ett par mil flera gånger i veckan. – Det är så smidigt med löpning, du kan komma ut precis när och var som helst. Nu laddar jag för Lidingöloppet, ska tävla mot några av mina yngre medarbetare, säger han när vi går nerför trapporna i huvudkontoret, tillika centralstationen, från 1871. Vi ska fotografera i restaurangvagnen på x2000 och då får han chans att visa upp de nya interiörerna. – Allt är bytt och renoverat i tågen, säger han, och pekar på de röda skinnsofforna. Vi har rustat upp alla x2000-tåg. EFTER SEX-SJU MINUTER får vi gå av och tåget rullar ut. Tre timmar och sju minuter senare ska det vara framme i Göteborg. Men höghastighetståg skulle restiden minska med en dryg timme, till cirka två timmar. – Hela Europa bygger höghastighetståg nu. Vi gjorde en utredning om det förra året och kom fram till ett förslag som nu ligger till grund för en regeringsutredning. Den ska snart vara klar.

INBLICK 3–09

Men vad krävs det för investeringar för detta? – Nya raka spår så att tågen kan komma upp i 350 kilometer i timmen. De som finns nu är i princip samma som fanns 1870 och de går i kringelikrokar. Raka spår skulle också minska ressträckan till Göteborg med runt 20 mil. – Men för att det ska gå att genomföra krävs vissa lagändringar, bland annat för att kunna minimera överklaganden. Det pågår lite utredningar kring detta, men kommer det ett beslut 2010 skulle vi kunna få höghastighetståg till 2020. Om detta blir verklighet får flyget riktigt hård konkurrens. I Europa finns talande exempel – mellan Paris och Bryssel och London och Bryssel är flygtrafiken närmast utraderad på grund av snabbtågen. MASKINTEKNIKERN JAN FORSBERG gick ut kth 1977 med sikte på tung industri (till exempel ssab i Oxelösund där han bland annat jobbade under skolferierna) eller Ericsson och dess växelteknik. Men karriärbanan gick en annan väg: han började som beräkningsingenjör på Statens Anläggningsprovning innan han gick vidare till verkstadsindustrin och sedan till flygindustrin där han var i tolv år, bland annat som vice vd i sas. – Jag hann göra det mesta inom sas utan att vara koncernchef. Det var spännande, samtidigt kändes det som att jag var klar med flyget. Och en hel del av transportlogistiken från flygbranschen gick ju lätt att överföra till tågsidan. Han var lite orolig i början för att det skulle vara många ”byråkratiska tjänstemän” på sj, lite statligt sådär, men det stämde inte alls. – Det fanns en ödmjukhet och en stark vilja hos persona-

INBLICK 3–09

len. Det kändes väldigt bra från start, säger Jan Forsberg som beskrivits som ”krävande” i gamla artiklar. – Det kan nog stämma – jag är krävande mot mig själv och min personal. Jag vill att enkla saker ska gå fort – folk har en tendens att krångla till saker i onödan. Efter sju år på vd-posten finns det fortfarande utmaningar, säger han. Till exempel avregleringen av järnvägssektorn som så sakteliga satt igång i år, pådriven av EU-direktiv. Startskottet gick redan vid halvårsskiftet i år, men det lär dröja till 2010–11 innan trafikanterna märker någon skillnad på utbudet. Det tar nämligen något år att få tillstånd för spårtider. – Det är ok med konkurrens men problemet är att det är spårbrist. Vi får inte plats med fler tåg under högtrafik. Sedan behöver någon samordna all trafik och det är oklart hur det ska gå till, säger Jan Forsberg som dock inte verkar så oroad över konkurrensen i sig. HAN HAR RUSTAT SJ med servicepaket och flexibla priser som han tror kommer att stå sig väl. Och 2010 kommer 20 nya tåg ut i sj-flottan, en investering på 2miljarder kronor. Men lite orolig ser han ut när han pratar om utländska aktörer som eventuellt kan subventioneras av statliga moderbolag. Vi går raskt vidare i frågebatteriet och börjar prata om it:s roll för sj. – It-systemen genomsyrar ju allt – från trafikplaner till service. Utan it skulle sj stanna, konstaterar Jan Forsberg. Även it:s roll som serviceverktyg blir allt viktigare. När Jan Forsberg började var det en ganska liten andel resor som beställdes via nätet – idag görs 55 procent av beställningarna via självservice och siffran går stadigt uppåt. Senaste nyheten är att kunna beställa och avboka biljetter

D 17

PORTRÄTTET

Jan Forsberg

TÅGHISTORIK

1915 Järnvägarna börjar att elektriﬁeras

1988 Statens Järnvägar delas upp i Banverket och affärsverket Statens Järnvägar

1856 Statens Järnvägar bildas 1894 Första restaurangvagnen tas i bruk

1939 Alla enskilda järnvägar tas över av staten

1990 Premiär för X2000

1997 Det blir möjligt att boka biljetter via Internet

via mobilen. Även konduktörerna har blivit uppdaterade med små handdatorer för att kunna ha bättre koll på vilka som är på tåget, att skriva rapporter etc. från Jan Forsbergs arbetsrum pågår sj:s kärnverksamhet dygnet runt, året runt. På centralstationen passerar 200 000 resenärer per dygn (dubbelt så många om man inkluderar tunnelbaneresenärer). – Det räcker med att ställa sig nere på stationsgolvet för att känna av hur det går i verksamheten. Jag kan läsa av resandeströmmarna på detta sätt. Det gjorde jag på Arlanda också när jag jobbade på sas.

TVÅ TRAPPOR NED

2000 Affärsverket SJ delas upp i sex bolag. SJ AB får ansvar för persontraﬁken 2009 Start för avreglering av tågmarknaden

Jan Forsberg trivs i byggnaden. En av hans första åtgärder var just att flytta tillbaka sj:s huvudkontor till stationen där den hör hemma. Det räcker att titta på de K-märkta detaljerna för att förstå hur mycket av sj som bokstavligen sitter i väggarna: logotyper i taket, generaldirektörsskylten ovanför dörren, ordförandeklubban på bordet (skänkt av Televerket 1956), den sirliga klockan på väggen. Och så de tolv allvarstyngda, inramade föregångarna. Själv tror Jan Forsberg inte att han kommer att hamna på väggen bland generaldirektörerna – för nu är det är ju inte affärsverk längre utan ett aktiebolag. – Och jag är ganska glad för att slippa faktiskt, säger han.

INBLICK 3–09

Rätt it-stöd kan rädda liv i vården Läkaren och it-nestorn Gösta Malmer förklarar varför vi inte har råd att vänta med att samordna landstingens it-system. TEXT: JOHAN WICKSTRÖM FOTO: KRISTINA SAHLÉN

– FÖRRA ÅRET DOG 350

svenskar i läkemedelskomplikationer. En stor del av dessa dödsfall hade gått att förebygga med rätt it-stöd, säger Gösta Malmer, en av nyckelpersonerna för att införa ett samordnat nationellt it-system i vården Fram till den 1 september var han chef i den beställargrupp inom skl (Sveriges kommuner och landsting) som ska se till att den nationella it-strategin inom vården blir verklighet. Nu går han med ålderns rätt i pension, lite på övertid, men få har bättre överblick i denna viktiga fråga. Den nationella it-strategin består av två huvuddelar: dels den nationella patientöversikten npö, som möjliggör att alla patienters journaler blir tillgängliga i alla landsting, dels den it-infrastruktur som krävs för att inloggningar, verifieringar sker på ett säkert sätt – detta kallas Bif (Bastjänster för informationsförsörjning).

it-system för vården: säkrare behandling för patienten, effektivare processer för vårdpersonalen och en totalt sett billigare nota för skattebetalarna. – En del undrar om vi har råd med detta. Man kan vända på det och säga: vi har inte råd att vänta. Den här investeringen kostar cirka 300 miljoner kronor per år – och det ska ställas i relation till den totala årliga landstingsbudgeten på 6 miljarder. GÖSTA MALMER ÄR själv läkare i botten, har jobbat

I PILOTLÄNET ÖREBRO smygstatade man med npö

som sjukhuschef och vet hur frågeställningarna på golvet ser ut. Men generalist som han är gick han sent i karriären över till mer adminstrativa frågor, bland annat som it-direktör för Västra Götaland. – Vi hade 850 lokala it-system. En receptionist kunde behöva logga in sju-åtta gånger, säger Gösta Malmer och skakar på huvudet. Man behöver inte vara forskare för att förstå att det krävs standardiseringar i såna här miljöer. – Men det är inte tekniken som är problemet, det är ingen rocket science. Den stora utmaningen är att införa och använda systemen. För teknikförändringar leder alltid till verksamhetsförändringar och därmed till maktförskjutningar. Och det är känsligt.

under våren och övriga län kommer successivt att följa efter. – Än så länge har det gått väldigt bra. Det finns en stor förväntan ute i landstingen. Det här betyder inte att alla landsting behöver ha samma system. npö och Bif är flexibla och går att anpassa till många olika system. Det är ju många fördelar med ett samordnat

DEN ALLMÄNNA samhällsutvecklingen har lett till en övergång från lokal till regional, mer specialiserad vård där det krävs samordning och transparens. Gösta Malmer pekar ut tre förklaringar: • Kunskapsmassan har växt exponentiellt sedan 60-talet – på den tiden kunde läkarna det mesta lokalt. Idag är det specialiserade sjukhus och en

INBLICK 3–09

avsevärt större kunskapsmassa. Det betyder att patienterna måste bli mer rörliga. • Arbetskraften blir allt rörligare och pendling är mycket vanligare. • Sveriges pensionärer blir allt friskare och har boende på lite olika håll. Sammantaget ställer denna utveckling oerhört stora krav på smidig och enhetlig kommunikation mellan vårdgivarna. Sverige har ändå en bra position att stå på. Vi har jobbat med digitala journalsystem i 20 år och ligger i framkant i världen. Nu gäller det bara att få med alla på tåget. – Jag tror att alla landsting kommer med senast 2011. Sedan gäller det ju att få med kommuner och privata vårdgivare också, säger Gösta Malmer.

ILLUSTRATION: AMIGOS

NOTISER

It-trender

99 procent av alla program och tjänster har inte utvecklats än. GOOGLES VICE VD VINT CERF, SOM ANSES SOM EN AV GRUNDARNA AV INTERNET, INTERVJUAS I SVENSKA DAGBLADET.

Växande marknad för M2M-lösningar FJÄRRAVLÄSTA ELMÄTARE, intelligenta bilar och smarta säkerhetslarm. Maskin-till-maskin-kommunikation – ofta kallat M2M – håller på att växa till en jättemarknad. Tekniken baseras på små enheter som kommunicerar med varandra trådlöst via mobilnätet. – Det ﬁnns en stor tillväxtpotential inom detta område, säger Göran Brandt, affärsutvecklingschef på Telenor Connexion, en av de ledande leverantörerna av M2M-lösningar i världen. Det är först de senaste åren som utvecklingen tagit rejäl fart i takt med att tekniken blivit enklare och billigare. – Ta bilindustrin, vi har jobbat med Volvo under lång tid och bidragit till deras on call-lösning. Om bilen krockar går det automatiskt ut en signal till en larmcentral med uppgift om var bilen beﬁn-

ner sig. Samma sak gäller om bilen blir stulen, säger Göran Brandt. Telenor Connexions marknad har växt successivt. Idag har företaget installerat cirka 1,5 miljoner SIM-kort. Och det finns många nya marknader att bearbeta. Asset management är ett exempel, det vill säga att hålla koll på byggmaskiner, hyrbilar, containrar, hissar, parkeringsautomater, rulltrappor – kort sagt, allt där det finns ett värde att ta hand om. Räknar man på detta sätt kan det i världen bli flera miljarder M2M-uppkopplade maskiner på sikt. I augusti 2009 tecknade Telenor Connexion ett femårsavtal med Logica, som ska leverera en it-plattform för företagets verksamhetsstödjande system.

Fem hetaste it-trenderna enligt Gartner

1 2 3 4 5 Virtualisering

Effektiv energihantering

Grön it

Minska komplexiteten

Sociala nätverk

KÄLLA: COMPUTER SWEDEN

Snabba molntjänster för telekomföretag EN FULLFJÄDRAD CRM-LÖSNING kombinerad med billingfunktioner – levererad via molnet. Så ser Logicas nya lösning för telekomsektorn ut. Lösningen baseras på Microsoft CRM kombinerat med Sergels billingtjänst Billionaire. – För många företag är det oerhört värdefullt att slippa kostnaderna för att ha en egen it-organisation med allt vad det innebär i form av personal, inköp av hård- och mjukvara och kontroll av

licenser, säger Nicklas Hjalmarsson, Business Manager Microsoft Dynamics vid Logica. Kunden betalar för antalet abonnemang i systemet, det vill säga inga startavgifter, inga konsultarvoden eller serverlicenser. Bland kunderna ﬁnns bland annat Bredbandsoperatören Ice.net. – Vi insåg ganska snabbt fördelen med att köpa it på kran och enbart betala för det som vi använt, sager Ice.nets teknikchef Fredrik Salqvist.

Kommuner kan spara sju miljarder genom it Sveriges kommuner kan spara sju miljarder per år genom it, visar en ny undersökning som gjorts på uppdrag av IBM och Telia Sonera. Andreas Lundgren, ansvarig för gröna initiativ på IBM, förklarar hur det kan gå till. På vilket sätt kan kommunerna spara pengar? – Många åtgärder är väldigt enkla, till exempel att införa e-lönebesked, sätta energisparprogram på datorn och använda dubbelsidiga utskrifter. Men de största besparingarna kan göras i verksamhetens processer, som lokalplanering, distansarbete och optimering av transporter. Hur sätter man igång arbetet med grön it? – Börja med att ta fram en ledningsstrategi med tydliga prioriteringar som sedan genomsyrar företaget och hela leveranskedjan. Det gäller att få all personal engagerad i det här arbetet. Hur gröna är ni själva inom IBM? – Vi satsar en miljard kronor per år för att utveckla produkter och tjänster kring grön it. Som företag har vi gått igenom en tuff process själva och många av dessa lösningar och produkter kan vi föra över till våra kunder. Bland annat går vi nu från 4 000 till 33 datacenter worldwide. Är det ny teknik som möjliggör detta? – Tekniken har egentligen inte ändrats så mycket, stordatorn har ju helt plötsligt blivit aktuell igen. Men man mäter effekterna på ett annat sätt nu i takt med ökade elpriser. Fast de stora vinsterna kan som sagt göras i verksamhetens processer.

INBLICK 3–09

FOTO: PELLE STEN

ÅSIKTEN

Soﬁa Mirjamsdotter

Det gränslösa ﬁkarummet JAG ÄR INGEN VIDARE tv-tittare. Jag blir rastlös av det passiva i tv-tittandet och föredrar aktivitet. Märkligt nog har jag ändå börjat ha teven påslagen allt oftare när jag sitter vid datorn om kvällarna. Och det beror inte på att jag är uttråkad, det har inget att göra med att jag tycker att tv:n utgör något slags sällskap. Det beror helt enkelt på att jag plötsligt fått ett gäng bekanta att titta tillsammans med. Bekanta som dels tipsar och säger ”slå på teven nu”, kommenterar och diskuterar programmen, medan de sänds. Nyligen tittade jag till exempel på Idol, ett program som i min värld är rätt meningslöst då jag är ointresserad av att göra mig rolig på andras bekostnad och framför allt tycker att det är trist med talangjakter i största allmänhet. Jag har aldrig varit den perfekta föräldern när det kommer till elevuppträdanden. Sedan spanade jag in Debatt. Ett program som är yxigt, korthugget och meningslöst tjafs till stor del. Men. Jag har tittat tillsammans med vänner, bekanta och totala främlingar. På Twitter. Folk som sitter i olika delar av Sverige och samtidigt tittar på samma tv-program, och för en dialog under tiden. Debatten i Debatt utvecklas och fördjupas, och till och med Idol blir kul när det guldkantas av andra människors infallsvinklar, tyckanden och kommentarer. På Twitter.

har nog hört talas om Twitter vid det här llaget. Väldigt många tycker saker om Twitter. Många tycker att det är trams, slams och Somliga tror att det är dumheter. Som uga. en tonårsfluga försvinnande liten skara vet En försvinn vad de talar om. om I Sverige finns nn enligt den senaste blott 75 000 tillförlitliga statistiken stat twittrare. Inte många av de dem är tonåringar. De allra flesta av mina followers på Twitter är män, och få av dem är under 30 år. I usa är Twitter stort. Där D twittrar makten, genom exempelvis Obama och Oprah. I Storbritannien har Twitter gått om

DE ALLRA FLESTA

MySpace i tävlingen om populäraste sociala nätverkstjänsten. I Sverige ställer sig de flesta frågan om ”vem som är intresserad av vad jag äter till frukost?”. Jag berättar aldrig vad jag äter till frukost, och av de drygt tusen personer jag följer på Twitter är det ytterst få som nånsin berättar om vad de äter. Och de få gånger det händer är det intressant, därför att en persons val av mat gör att jag känner mig närmare den personen. Till exempel kändes det stort när Christer Fuglesang berättade på Twitter att han käkade hamburgare efter den första inställda rymdfärden.

»Twitter fungerar bättre än TT och Google.« kolossalt fikarum. Där finner man sina bollplank, man skvallrar lite, hämtar information, diskuterar nyhetshändelser, ber om råd och hjälp med problemlösning och så pratar man en hel del strunt. Precis som vid ett fikabord. Med den stora skillnaden att på Twitter utökar man sitt nätverk många gånger om på kort tid. Twitter fungerar snabbare än tt för nyhetsflashar, eftersom det vimlar av journalister där. Det funkar bättre än Google eftersom så många kunniga personer hänger där, kunniga inte minst inom it- och datafrågor. På Twitter får man dessutom personliga rekommendationer och recensioner om man söker en bra lunchrestaurang i Gamla stan eller vill veta vilket som är det hetaste namnet inom sökmotoroptimering just nu. Via Twitter har jag dessutom fått flera uppdragsförfrågningar, bokats för tidningsintervjuer och hjälpt andra att hitta rätt person för rätt jobb. En gång när jag var i Stockholm och väntade på tåget skickade jag ut en tweet (ett meddelande på Twitter) där jag skrev att jag hängde på Nordic Light alldeles vid Centralen ett par timmar före tågets avgång. Det kom över tio personer dit för att ta en öl eller en kaffe och prata en stund. Nätverka. De flesta hade jag aldrig träffat förr, flera av dem har jag träffat igen. Så precis som i ett fikarum byggs relationer, de byggs genom pladder och en del trams, men påfallande ofta leder de till mer substantiella resultat. Precis som pladdret i ett fikarum. TWITTER ÄR SOM ETT

SOFIA MIRJAMSDOTTER, JOURNALIST OCH EXPERT PÅ SOCIALA MEDIER

FOTO: PELLE STEN

INBLICK 3–09

I FOKUS

Grön it

ÖKAT TRYCK för Effektivare processer, sänkta kostnader och ett starkare varumärke. Allt ﬂer organisationer upptäcker hur lätt de kan räkna hem sina investeringar i grön it – och samtidigt göra en insats för miljön. TEXT: JOHAN WICKSTRÖM ILLUSTRATION: AMIGOS

EGENTLIGEN ÄR DET väldigt enkelt med grön it. Stäng

av alla datorer vid slutet av dagen och använd standbylägen på lunchen. Bara på så sätt kan organisationen spara upp till 20 procent av energikostnaden. Ett litet räkneexempel: En tjänsteman kostar i snitt 3 000 kronor per år i energikostnader. I en organisation med 10 000 anställda är 20 procent lika med 6 miljoner kronor. En lågt hängande frukt brukar det kallas i konsultkretsar. Smarta utskriftslösningar är också en lättplockad historia. I större organisationer slösas miljontals kronor bort i onödiga utskrifter. I Upplands Väsby kommun tog man ett enhetligt grepp om utskriftsfrågan. Alla anställda fick ett kort och kan nu gå till vilken skrivare som helst i organisationen, dra kortet i skri-

INBLICK 3–09

gröna it-lösningar varen och få ut sitt dokument. Resultat: antalet skrivare halverades, dokumentvolymen minskade med 28 ton och kommunen sparade cirka 400 000 kronor genom lägre drifts- och papperskostnader (samtidigt som man minskade koldioxidutsläppen med 17 ton per år). – Det här är ju väldigt enkla åtgärder. Går man ett steg till kan man se över serverhallar och datacenter. Här finns också en stor potential, säger Niklas Zandelin, vd på analysfirman Exido. Ett exempel är virtualisering: genom att lägga flera operativsystem på samma fysiska server kan man optimera maskinerna och reducera energianvändningen. Det behövs både färre maskiner och mindre lokalyta. Många större företag outsourcar hela it-driften och då kan ytterligare stordriftsfördelar vinnas. Före-

INBLICK 3–09

taget kan köpa all it-drift ”på kran” och kan därigenom använda precis så mycket man behöver – skala upp och ned efter efterfrågan, vilket givetvis är bra för både miljö och budget. Logicas tjänster för detta kallas Real Time-tjänster (läs mer på sid 30). SOM SAGT, det finns en stor potential att spara peng-

ar och energi i it-verksamheten, som i tjänsteföretag brukar sägas stå för cirka 25 procent av den totala energikostnaden. Men det riktigt intressanta – i dessa tider när Köpenhamnsmötet står för dörren och nya klimatavtal ska skrivas – är möjligheten att spara energi genom att använda it i verksamhetsprocesserna, till exempel när det gäller resor, arbetsplatsens utformning, lokalanvändning, transporter, möten etc.

D 23

I FOKUS

Grön it

1 3 5 2 4 6 Gör en nulägesanalys av dagens miljöbelastning.

6 STEG FÖR ATT KOMMA IGÅNG MED GRÖN IT

Sätt upp en vision och mätbara mål.

Verkställ alla planer.

Etablera en övergripande strategi.

Se till att alla i organisationen ser en nytta.

Mät och följ upp resultaten samt kommunicera detta både internt och externt. KÄLLA: EWA THORSLUND/GRÖN IT

LOGICAS GRÖNA DATACENTER En stor del av besparingarna inom it-verksamheten kan göras i datahallarna. I Holland har Logica minskat antalet datacenter från sex till två, och antalet servrar har reducerats från 748 till 13. De nya IBM-maskinerna har lett till kraftfulla resultat: elkostnaden har sjunkit från 920 000 till 19 000 kronor per år. Samtidigt minskade koldioxidutsläppen med 3 300 ton, vilket motsvarar 1 000 träd per år.

Miljöaspekten är givetvis viktig, men för organisationer och företag handlar det lika mycket, eller mer, om affärsnytta. Det finns många goda argument. Rätt använd kan grön it: Minska energianvändningen – och därigenom klimatutsläppen. Skapa effektivare processer – it-lösningar optimerar och förenklar vardagsrutiner. Stärka varumärket hos kunderna och på marknaden – allt viktigare då klimatfrågan diskuteras i snart sagt varje hem och då allt fler kunder ställer krav på ”gröna rutiner”. Kapa kostnader – en naturlig konsekvens av minskad energianvändning och effektivare processer. – Det finns en väldig potential i ny teknik, men det är inte alltid vi utnyttjar den, konstaterar Ewa Thorslund, projektledare för It- och telekomföretagens Grön it. För att kunna följa utvecklingen har organisationen skapat ett Grönt it-index som baseras på en

enkät med cirka tusen företag och organisationer. – Vi märker ett ökat intresse för frågan, efter en viss dipp under förra höstens finanskris. Det är främst offentliga sektorn som tagit itu med detta på allvar. Vad är alla e-tjänster om inte grön it? Men även den it-intensiva bank- och finansbranschen har kommit en bra bit på väg. FÖR ATT ÖKA INTRESSET ytterligare gäller det att få upp frågan på ledningsnivå, menar Ewa Thorslund. – Det är inte bara it- och miljöchefer som ska hantera detta. Ofta är det en organisatorisk fråga som kan vara stötestenen, säger Ewa Thorslund. – Det saknas inte teknik och kompetens, men många chefer har en ganska traditionell syn på att folk ska vara på plats för att man ska kunna mäta vad de gör. Ja, den nya tidens arbetsplats lär se annorlunda ut på många sätt när 80- och 90-talisterna börjar ta plats: den blir mer mobil, flexibel och dynamisk med allt fler digitala kommunikationsvägar. Varför ha en fast arbetsplats? Förmodligen kan

INBLICK 3–09

»Med kombinationen smart it-lösning och pedagogiskt gränssnitt kan man komma väldigt långt – oavsett bransch.« »Kunderna ställer allt högre krav« färre tränga ihop sig på mindre yta med bättre planering. Med rätt kommunikationsverktyg minskar också behovet av att resa. Allt fler konferenser och möten kan skötas på distans. Det har man pratat länge om, men nu börjar det hända saker även här. Ett bra exempel är TeliaSonera. Sedan bolaget fastställde sin miljöpolicy runt 2001 har flygresandet, liksom allt resande, halverats och utsläppen av koldioxid har minskat med 70 procent. Som bonus har resekostnaderna minskat med 130 miljoner kronor per år. ÄVEN KOMPETENSUTVECKLINGEN integreras i de nya

arbetsplatserna. Idag finns avancerade, skräddarsydda e-learningmoduler som sparar restid och därmed pengar och miljö. Framför allt stora företag/ organisationer har mycket att tjäna på att utveckla standardiserade kompetensutvecklingsverktyg, dels genom att hr-avdelningen kan ha koll på var och ens kunskapsnivå, dels på ett billigt sätt kan distribuera ut utbildningar via nätet worldwide. – Det finns oerhörda möjligheter att minska energianvändningen genom it. It är nyckeln, säger Martin Magnusson på Logica. Med ett förflutet på Växjö Energi var han med och sjösatte Energikollen tillsammans med Logica – det vill säga en webbaserad tjänst som visar energiförbrukningen dag för dag, vecka för vecka. MED TANKE PÅ att

det sedan halvårsskiftet 2009 är obligatoriskt med automatisk mätaravläsning hos alla elkunder kommer troligen fler elbolag att ha liknande tjänster framöver. Inom Logica kallas tjänsten omt, Online Monitoring Tool. – Det här är bara början. På sikt tror jag att vi kommer att se fler tjänster som är kopplade till de data som kan utläsas från smarta mätare, och mycket av denna information kommer nog att gå via mobilen. Det finns flera drivkrafter bakom detta – energin blir successivt dyrare samtidigt som kunderna blir alltmer engagerade, säger Martin Magnusson. Just elbranschen har mycket att vinna på att skapa nya tjänster baserade på it. I framtiden kommer elnätet bli alltmer komplext med lokal mikroproduk-

INBLICK 3–09

tion (solceller på taket till exempel) och en allt större mängd elbilar (läs mer på sid 26) och då krävs det mätsystem som optimerar användningen och som även kan balansera den totala elanvändningen i samhället – så att inte all el utnyttjas samtidigt. POÄNGEN MED ENERGIKOLLEN är den direkta återkoppling man som energianvändare får. Vet jag inte vad saker och ting drar för energimängd är det ju svårt att ändra beteendet. För det är klart att fler skulle köra disk- och tvättmaskinen mitt på dagen om de visste att elpriset var hälften så högt då. Men med kombinationen smart it-lösning och pedagogiskt gränssnitt kan man komma väldigt långt – oavsett bransch. – Ta en vanlig enhetschef på ett företag. Han har vanligen ansvar för alla kostnader utom just energi. Den läggs ofta ut på ett schablonmässigt sätt över alla enheter, påpekar Niklas Zandelin på Exido. – Det är ju helt fel. Avdelningschefen skulle givetvis behöva ha ansvar även för denna kostnadspost och få en egen uppföljning så att han kan agera utifrån det. Rent tekniskt är det ju inga problem. Tekniken finns och den är inte särskilt komplicerad. Ändå görs det förbluffande lite på detta område där fastighetsägare, förvaltare och hyresgäster delar på ansvaret, utan tydliga incitament någonstans. JA, ATT KAPA ENERGINOTAN är ett stort pussel som kräver en helhetsbild, att man gör en övergripande policy och arbetar strukturerat och mätbart; att man tar ett helhetsgrepp på allt från utskriftshantering till rese- och mötespolicy. – Gör en bild av potentialen, vilka investeringar som behövs och vilken besparing det kan leda till. Det går oftast att räkna hem investeringarna snabbt, säger Niklas Zandelin. – Mycket handlar om att mäta och följa upp. Att få med sig personalen genom tydliga incitament, säger Ewa Thorslund som hoppas att begreppet grön it inte finns om ett par år: – Det gröna perspektivet kommer att bli en naturlig del i alla verksamheter.

Logica Sverige är på gång att miljöcertifieras. Cecilia Pfannenstill, Quality & Environment Director, förklarar värdet med en miljöcertifiering. Varför miljöcertifierar ni er? – Ett certifikat är ett bevis på att vi lever som vi lär i våra processer och att vi tar vårt samhällsansvar som företag. Det skapar förtroende hos våra kunder och jag är övertygad om att vi även blir en mer attraktiv arbetsgivare. Vi ser också det här som ett bevis på en mognad i it-branschen, och som största it- tjänsteföretag i Sverige är det vår uppgift att gå före i detta arbete. Vad innebär det? – Att vi ännu tydligare fokuserar på miljöfrågorna i alla sammanhang från tjänster och produkter som utvecklas för våra kunder till hur vi reser och köper in saker. Kan du ge några konkreta exempel på miljöarbetet? –Ett exempel är vår produkt Online Monitoring Tool som hjälper våra kunders kunder att spara energi. Ett annat exempel är att vi genom konsolidering och virtualisering av servrar har minskat energiförbrukningen kraftigt. Vi har också minskat vårt resande drastiskt och i stället använder vi it-verktyg av olika slag. Vad tjänar era kunder på det här? – Våra kunder ställer allt högre krav på oss när det gäller miljö. Genom att välja en leverantör som ställer höga miljökrav får de tillgång till miljöeffektiva lösningar som också leder till hållbar utveckling och lönsamhet hos dem.

Ett par kronor milen och inga utsläpp. Om drygt tio år kommer det rulla runt hundratusentals elbilar i Sverige, enligt prognoserna. Och nu laddar alla branschaktörer för fullt för att komma ut först. TEXT: JOHAN WICKSTRÖM FOTO: VATTENFALL, VOLVO CAR CORPORATION

Laddat för elbilar NÄR BILMÄSSAN I HANNOVER inleddes i slutet av

september låg fokus på laddhybrider: bilar med kombinerad bränsle- och elmotor. Hela fordonsmarknaden förbereder sig nu för en strukturomvandling, och de flesta stora bilmärken tar fram egna prototyper. – Elbilar har varit aktuella många gånger tidigare, men mycket talar för att de kommer att slå igenom under de kommande åren. Det är ett helt annat fokus på klimateffekten nu samtidigt som batteritekniken har utvecklats, säger Johan Söderbom, FoU-programchef på Vattenfall som är en av aktörerna som vill skynda på elbilsutvecklingen. Vattenfall har samarbetat med Volvo sedan 2007, och startade ett joint venture-bolag sommaren 2009. De båda bolagen satsar totalt tre miljarder kronor för att få fram en seriefärdig laddhybrid till 2012. Alltså bilar som man kan ladda hemma i garaget på natten och sedan köra till jobbet. Om batterierna tar slut sätts en snål dieselmotor igång baserad på förnybara bränslen. På längre sikt är givetvis målet renodlade elbilar, men än så länge räcker inte batterierna till. – Samtidigt ska man komma ihåg att 80 procent av alla körningar är under fem mil och den sträckan klarar ju dagens batterier utan problem, säger Johan Söderbom. Även Energimyndigheten driver på utvecklingen. Myndigheten stödjer bland annat Volvo samt ett projekt inom ramen för Sustainable Innovation (där även Logica ingår) där 500 laddstationer ska byggas i Göteborg och Stockholm.

I TEORIN LÅTER ALLT så enkelt och bra, eftersom elbilar är mångdubbelt mer effektiva än bensindrivna bilar. Utsläppen minskar radikalt och driftskostnaden skulle bli en tredjedel jämfört med dagens priser. Och elproduktionen skulle klara av den ökade produktionen utan problem. Om alla bilar i Sverige (cirka 4,4 miljoner) går över till eldrift motsvarar det en ökad elproduktion på bara 10 TWh, eller cirka 7 procent av Sveriges elproduktion. Men varför har det gått så långsamt då? Den stora stötestenen är att få fram effektivare batterier med längre räckvidd. Under de senaste åren har så kallade litiumjonbatterier utvecklats med bättre prestanda än tidigare, men mycket forskningsarbete och tester återstår. Än så länge är batterierna också dyra.

är att bygga upp infrastrukturen med laddstationer. Stationerna i sig är inga problem. Elnätet är utbyggt i hela landet och det är inga svårigheter att bygga nya laddpunkter. Och villaägarna kan koppla in sladden i garaget under natten. Men det blir tuffare att klara infrastrukturen i storstädernas centrum. Var ska dessa stationer stå? Vem ska ställa upp dem och hur ska betalningen ske? – Lokala aktörer, som kommuner, kan stimulera elbilsköparna genom att till exempel erbjuda särskilda, fria parkeringsplatser men då kan det behövas regeländringar så att dessa platser inte används av andra än elbilar. Förutom hemma tror jag att

EN ANNAN UTMANING

man kommer att kunna ladda på arbetsplatser, i köpcentra etc, säger Henrik Wingfors på Svensk Energi, branschföreningen för landets energiföretag. Elbranschen kommer rimligen att vara en av flera aktörer på laddstationsmarknaden. Även om den ökade elproduktionen inte är några problem kan det ju bli utmaningar med effekten: vad händer till exempel om alla svenskar laddar sin bil samtidigt, det vill säga 4 miljoner bilar? – Det kan nog behövas intelligenta, tidsstyrda laddningssystem för att kapa effekttoppar. I framtiden, med mycket mer vindkraft i systemet, kan vindkraften användas optimalt även nattetid till att ladda elfordon med hjälp av smarta nät, säger Henrik Wingfors. och debitering krävs det intelligenta it-lösningar. – Laddstationer i sig är inte så märkvärdiga. Men hur affärsmodell och informationshantering för t ex betalning eller bokning av laddstation ska fungera är mer komplext, säger Mikael Wennolf, ansvarig för Logicas verksamhetsexperter inom energi- och miljöbranschen. – Vi har pågående pilotprojekt där man med hjälp av mobilen eller smarta kort identifierar sig för att kunna hantera laddning och betalning, och där all relevant mät- och betalningslogistik smidigt och säkert görs åtkomligt via webb eller mobil. Logica kommer fortsätta att satsa på detta område. – Redan nu börjar vi se ett sug efter mer kompletta lösningar kopplat till elbilsutmaningarna,

FÖR ATT KLARA LADDNINGSSYSTEM

INBLICK 3–09

» Elbilar har varit aktuella många gånger tidigare, men mycket talar för att de kommer att slå igenom under de kommande åren. « JOHAN SÖDERBOM , VATTENFALL

Elbil från 1900-talets början.

ELBILEN POPULÄR VID SEKELSKIFTET För drygt 100 år sedan var elbilen en tuff konkurrent till bensinbilen. Vid sekelskiftet 1900 fanns det drygt 2 000 bilar i New York, varav en knapp tredjedel var elbilar. Elfordonen var extra populära hos kvinnorna som kunde shoppa och träffa väninnor utan att smutsa ned sig, vilket var fallet när de åkte de illaluktande bensinbilarna. Men elbilen hade två handikapp som gjorde att den successivt försvann efter första världskriget: bilarna kunde bara köra några mil innan de måste laddas och maxhastigheten låg på runt 30 kilometer i timmen. En paradox i sammanhanget är att bensinbilen blev populär just för att den bullrade – en vrålande bensinmotor gav status åt ägaren. KÄLLA: POPULÄR HISTORIA

och vi ska fortsätta att ligga i framkant för att ta fram innovativa lösningar tillsammans med våra kunder, säger Mikael Wennolf. SOM SAGT,

mycket arbete är på gång, men när kommer det stora genombrottet för elbilarna? – Utvecklingen kommer att ske successivt. Jag tror att företag och organisationer kommer att gå först och att samverkan är nyckeln till framgång, säger Mikael Wennolf. Johan Söderbom tror att det behövs rejäla subventioner för att få fart på försäljningen: – Det är dyra bilar. Men vårt scenario är att 15 procent av bilparken 2020 utgörs av någon form av elbil – det motsvarar 600 000 bilar.

INBLICK 3–09

ITS WORLD CONGRESS

Smarta it-lösningar

I FOKUS

Drygt 8 000 besökare från ett trettiotal länder. ITS World Congress i Älvsjö blev en samlingspunkt för hela transport- och teknikindustrin, där Logica var en av huvudsponsorerna.

Sarvottam Kini, Logica. Logica Innovation table lockade många besökare.

TEXT: JOHAN WICKSTRÖM FOTO: ANETTE ANDERSSON

Logicaexperter i glatt samspråk.

tågleverantörer, transportmyndigheter och it-specialister. Alla viktiga aktörer var på plats i Älvsjö den 21–25 september för att visa upp det senaste inom its (Intelligent Transport Systems) – alltså intelligenta lösningar för en bättre miljö, högre effektivitet och säkrare transporter. Temat för i år var its in Daily Life, det vill säga hur its-lösningar kan underlätta livet för gemene man samtidigt som de bidrar till mindre utsläpp av växthusgaser. Logica, som i år var en av kongressens huvudsponsorer, hade tagit det centralt placerade Internetcaféet som utgångspunkt för sina presentationer. Varje dag bjöd Logica på en Innovation Tour där besökarna fick ett smakprov på företagets senaste lösningar inom its-området. Rik Poulus presentation vid Innovation table – en jättelik pekskärm – lockade många besökare. Här uppvisades en mängd finesser: allt från hur polisen i holländska staden Groningen jagar kriminella personer med hjälp av ny kart- och videoteknik till Travel Assist – hur en resenär sköter hela resan från bok-

LOGICAS OMRÅDEN INOM ITS

FORDONSTILLVERKARE,

Logicas erbjudande inom ITS täcker fem områden: Infrastructure Charging, Smart Travel, Smart Logistics, Dynamic Trafﬁc Management och Eco Mobility.

D Läs mer på www.logica.se/its

Rik Poulus, Logica.

ning, parkering, shopping till incheckning med enbart mobila lösningar. – Vi står inför en mängd utmaningar, men smarta it-lösningar har möjligheten att göra skillnad när det gäller hållbarhet, miljö och säkerhet, konstaterade Cees de Wijs,

Group Director för Transport and Logistics på Logica. Ett spännande framtidsområde är till exempel Eco-mobility. Logica har bland annat tagit fram ett system som kan mäta förarnas beteende med avseende på växthusgaser, vilket kan hjälpa transportföretag att köra mer kostnadseffektivt och miljövänligt. En annan intressant lösning är pay-as-youdrive-system för försäkringsbranschen. Systemet mäter när, var och hur föraren kör och utifrån detta görs en riskbedömning som försäkringspremien baseras på. – Det är ett sätt att skapa incitament till att köra mindre och därigenom minska utsläppen. Samtidigt leder det till färre olyckor, sa Sarvottam Kini från Logica.

INBLICK 3–09

KRONANS DROGHANDEL TAR ÖVER 171 APOTEK

”Vi vill ha enkla och säkra it-system” Snart blir det enklare att köpa läkemedel. Apoteket får sällskap av en rad nya företag, bland annat Kronans Droghandel som utvecklar sitt it-stöd med hjälp av Logica. TEXT: JOHAN WICKSTRÖM FOTO: JEPPE GUSTAFSSON/SCANPIX

670 BUTIKER MED en omsättning på runt 20 miljarder kronor. Det är ingen liten affär när Apoteket AB nu säljer ut större delen av sina apotek. 466 apotek säljs ut i så kallade kluster, grupper med apotek som går till stora aktörer, medan runt 150 apotek överlåts till enskilda entreprenörer. I början av 2010 kommer de flesta svenskar att upptäcka många nya apoteksaktörer. Tanken är att öka tillgänglighet, service och produktutbud. I början av november valdes de fyra företag som får köpa de stora apoteksklustren, bland annat Kronans Droghandel (171 apotek) och Apotek Hjärtat (208 apotek). Att driva apotek skiljer sig från övrig detaljhandelsverksamhet: säkerhetskrav och kvalitet är betydligt mer omfattande och det påverkar it-systemens utformning. Till en början kommer Apoteket ab att tillhandahålla en övergångslösning. De nya aktörerna får använda de befintliga it-systemen, men sedan ska dessa fasas ut. – Det är bakgrunden till att vi tagit fram en ny heltäckande it-lösning för apoteksmarknaden. Pharma Logica är ett komplett affärssystem där vi kopplat på all nödvändig apoteksfunktionalitet, till exempel hantering av e-recept och manuella recept, säger Jouko Kangas, Key Account Director på Logica. FÖR LOGICA ÄR detta inget nytt område: Logica har varit med och utvecklat flera av de befintliga itlösningarna inom Apoteket AB, till exempel för e-recept som numera finns hos Apotekens Service AB.

INBLICK 3–09

ETT AV DE NYA företag som tar plats

på den nya apoteksmarknaden är alltså Kronans Droghandel, som funnits i branschen ända sedan 1907 och idag är en av de största läkemedelsdistributörerna i landet. – Vi ska bli en av de ledande aktörerna på apoteksmarknaden. Vi ska satsa extra på service och beJuha Alskog, it-chef, Kronans Droghandel. mötande, samtidigt som vi behåller den höga kunskapsnivån, säger Juha Alskog, it-chef på Kronans Droghandel. För att klara de högt uppsatta målen krävs ett it-stöd i samklang med strategin. Kronans Droghandel började redan för ett år sedan att lägga ut planen och det var i detta skede Logica kom in i bilden. – Logica kunde it och de kunde kun apoteksverksamhet – så det var och hade en lösning för apoteksmarknaden apoteksm dem. Vi vill ha enkla och ju naturligt att vända sig till dem smidiga system, där säkerheten är i fokus .

APOTEKET SÄLJER UT DRYGT 600 APOTEK Den 1 juli 2009 avreglerades den svenska apoteksmarknaden för att skapa större utbud och tillgänglighet för kunderna. Nu är det fritt fram för ﬂer företag att sälja läkemedel, men det krävs tillstånd från Läkemedelsverket. Apoteket säljer ut 616 av totalt 930 apotek, men kommer att ha kvar drygt 300 egna apotek. Sedan den 1 november 2009 är det även möjligt att köpa receptfria läkemedel i dagligvaruhandeln.

ATT IMPLEMENTERA ett nytt it-system i 171 butiker är it-sy en llång och krävande process. En stor del av förberecess delsearbetet är dock klart: dels centrala inköpssystem, syscent temarkitektur etc. tema Men att rulla ut syste–M met tar t tid, det är en mängd hårdvara som ska bytas ut hårdv och ppersonalen behöver utbildas. Vi räknar med att ta bildas fem–tio butiker i veckan, fem–t säger JJuha Alskog. När allt är klart kommer Logica, tillsammans med andra Logica leverantörer, att drifta systemet leveran utveckla det ytterligare. och utv jättebra it-stöd, men vi vill – Det är ett jätte förbättra det i takt med utju givetvis förbä vecklingen. Men det är så flexibelt, så problem. Och Logica har det är inga prob engagerad personal som tar duktig och engag sitt ansvar.

EXPERTIS

Real time-tjänster

LOGICAS REAL TIME-TJÄNSTER

Köp it-kraft efter behov

VAL: C

Köp så mycket it-kraft du behöver för stunden – och betala enbart för det du använder. Logicas Real time infrastructure/application-tjänster ger ökad ﬂexibilitet och minskade kostnader. Och är samtidigt ett klockrent exempel på grön it.

4.589 Tb

ARBETSPLATSTJÄNSTER

APPLIKATIONER

DATAKRAFT

LAGRING

VAL: C

4.589 Tb

ARBETSPLATSTJÄNSTER

APPLIKATIONER

DATAKRAFT

LAGRING

TEXT: JOHAN WICKSTRÖM ILLUSTRATION: AMIGOS

är it-systemet en minst sagt affärskritisk del. Företagets medarbetare arbetar i treskift för att kunna leverera direkt när beställningarna kommer: vvs, el, verktyg och maskiner. Utan it-system stannar Ahlsell – med en årlig omsättning på 24 miljarder kronor – på mindre än en timme. Sedan 2004 har de outsourcat både infrastruktur och applikationer på Logica. – Det gör att vi snabbt kan spara pengar om vi behöver dra ned och att vi kan växla upp fort om det krävs, säger Kenneth Larsson, it-chef för Ahlsellkoncernen. Ahlsell är ett exempel på en växande trend: att köpa it som kapacitet och funktion. I stället för att investera i egen infrastruktur och ny teknik låter man it-leverantören sköta allt. – Man kan likna det vid två hål i väggen. Stoppa in kontakten och vrid på så mycket du vill eller vrid av om behoven minskar, säger Benny Ferm, Portfolio and Marketing Manager inom Logicas infrastrukturverksamhet i Sverige, när vi träffas på företagets kontor i Nacka. Att köpa it-tjänster på kran har varit möjligt i ett tiotal år och kallats många olika saker, till exempel on demand, utilityoch kapacitetstjänster. Logicas benämning på dessa tjänster är Real time infrastructure (rti) eller Real time application. Det är vad det låter som: it-tjänster i realtid, vare sig det handlar om lagring, mail eller faktureringssystem. PÅ HANDELSFÖRETAGET AHLSELL

DESSA REAL TIME-TJÄNSTER kan jämföras med molntjänster, men oftast har de en högre flexibilitet och säkerhet. För att detta ska vara möjligt krävs att infrastrukturen från grunden är byggd och anpassad för att svara upp mot affärskritiska krav.

Virtualisering har blivit en allt viktigare komponent i dessa tjänstepaket, vilket har medfört ytterligare effektiviseringsmöjligheter: genom att lägga flera operativsystem på samma fysiska server gick det att reducera både maskinparker och lokalyta. Logica var tidigt ute med virtualisering, vilket nu blivit ett buzzword i it-världen. – Logica i Sverige var ett av de första bolagen att ta till sig virtualisering på x86-plattformen och har sedan dess haft den ledande positionen på den svenska marknaden inom området, säger Mikael Carlström på vmware, ett av de dominerande programföretagen inom virtualisering. – Logica har på ett innovativt sätt paketerat vmwares

INBLICK 3–09

lösningar och skapat funktionstjänster för bland annat test/utveckling samt klientvirtualisering. Tillsammans med vmware fortsätter man att driva initiativ kring bland annat automation samt att ta sina tjänster in i molnet. Det var kring millennieskiftet som Logica slog fast sin strategi att erbjuda marknaden rti-tjänster. Logica byggde en bottenplatta av standardiserade moduler som samverkar med varandra, till exempel rti-tjänster som spänner över alla serveroperativsystem och har en samverkande lagrings- och backuptjänst. Ovanpå denna bottenplatta har Logica successivt byggt på med nya funktioner och applikationer utifrån marknadens krav. – Man kan likna det vid bottenplattan i en bil. Den är standardiserad och gemensam och sedan kan kunden välja lite olika färger och former på skalet, säger Benny Ferm och börjar skissa på whiteboarden: ovanför den tekniska infrastrukturen kan man lägga till mail- och katalogtjänster. Ytterligare ett steg uppåt finns olika applikationer som till exempel meddelandetjänster, elektronisk fakturahantering, olika säkerhetstjänster etc. Och därutöver kan man lägga på hela verksamhetssystem. LOGICAS ERBJUDANDE TÄCKER in

hela spektrat av tjänster: arbetsplatstjänster, applikationer, datakraft och lagring. Allt kan köpas som funktion via Logicas it-kran – eller Real time infrastructure/ application. Och affärsfördelarna är betydande: Kostnadseffektivt – kunden betalar enbart för den it-kraft som används och slipper samtidigt egna investeringar i it-utrustning och behöver heller inte investera pengar i it-utveckling (det ingår i paketet). Flexibelt – systemet anpassas efter efterfrågan och går lätt att skala upp och ned beroende på hur marknaden ser ut. Det är också lätt att bygga på med nya tjänster och applikationer. Minskade affärsrisker – systemet är ständigt i drift och övervakas enligt kvalitetssäkrade processer/rutiner.

INBLICK 3–09

Ytterligare en viktig aspekt: Real time-tjänsterna är bra för miljön. Minskad energiåtgång ger inte bara lägre kostnader utan även minskade koldioxidutsläpp. Man kan likna det vid att åka kollektivt: i stället för att skapa sina egna serverlösningar delar man på utrymmet (alla på samma buss i stället för att var och en ska åka i sin egen bil). Därigenom reduceras onödig kontorsyta och det krävs betydligt mindre it-utrustning och, förstås, energi. Benny Ferm nämner ett aktuellt exempel: ett större bolag i försäkringssektorn köpte Logicas funktionstjänster och minskade de årliga koldioxidutsläppen från 528 ton till 45 ton – och samtidigt minskade energikostnaden med drygt en miljon kronor per år.

»It behöver inte vara så tekniskt och svårt. Det räcker att speciﬁcera behov och sedan levererar vi. « BENNY FERM, LOGICA

EN FRÅGA SOM BRUKAR dyka upp kring kapacitetstjänster är säkerheten –till exempel hur det fungerar att dela serverutrymme med andra organisationer? – Säkerhet är alltid en viktig aspekt, Logicas infrastrukturdel var först med att bli iso-certifierat för informationssäkerhet i Sverige och det medför bland annat att vi har väldigt tydliga rutiner och processer samt verktyg för övervakning och spårning för att säkerställa integriteten mellan vår kunders miljöer, säger Olle Frohm, som arbetar med utveckling av infrastrukturtjänster inom Logica. Flexibiliteten är också ett viktigt argument för rti-tjänster. I globaliseringens tidevarv växer företagen över nationsgränserna och då gäller det att it-kranen kan följa med. Ett exempel: om ett svenskt företag vill etablera sig i Frankrike, då kan Logica vrida på kapacitet direkt – en terabyte till från Logicas datacenter i till exempel Skåne. GEOGRAFI BLIR ALLT mindre viktigt. Ahlsell är ett bra exem-

pel även på det. Företaget har under de senaste åren köpt ett antal bolag i Norden, Baltikum och Ryssland – och har snabbt kunnat integrera dessa företags it-system, mycket tack vare att man enbart kör med standardapplikationer som är lätta att implementera och bygga på. – It behöver inte vara så tekniskt och svårt. Det räcker att specificera behov – hastighet, kapacitet och säkerhet – och sedan levererar vi. Det har sagts många gånger förut men tål att upprepas: it ska följa verksamhetens krav över tid – och det gör våra rti-tjänster, säger Benny Ferm.

LOGICA

Software

Tre dalakommuner samkör pa-system

Stora tidsvinster med enhetliga processer För ett drygt år sedan bestämde sig de tre dalakommunerna Gagnef, Rättvik och Leksand att börja använda sig av personal- och löneadministrationssystemet Heroma. De har inte haft anledning att ångra valet. TEXT: KARL LANS FOTO: JYRKI SIIKANEN

Eva Lundqvist (t v) och Maria Claesson.

HEROMA Heroma är ett personal- och löneadministrativt system som är verksamhetsbaserat och skapar förutsättningar för rationalisering och effektivisering av verksamheten. Heroma underlättar den centrala styrningen av verksamhetens personal- och löneadministration. Rapporteringen görs direkt i systemet, ofta direkt av den anställde. Alla händelser kan på olika sätt följas upp och presenteras i rapporter eller genom graﬁk.

– Det finns många fördelar med

D HEROMA systemet. Tanken är att vi ska

spara pengar med Heroma och det kommer vi att göra också, säger Eva Lundquist, projektledare för Heroma i alla tre kommunerna. Projektet började 2007 med en förstudie som ledde till att Heroma vann en upphandling i konkurrens med andra program. Heroma visade sig vara bäst i förhållande till pris och möjliga besparingar i framtiden. Under våren provkördes systemet och i slutet av mars var första etappen färdig. Anledningen till att de tre kommunerna – med totalt 7 000 anställda inklusive vikarier – slog sig samman var att alla tre hade ett it-system som inte längre var tillräckligt modernt för de förändringar de ville göra inom personaladministrationen. – Vi behövde göra något och då var tanken att om vi går ihop tre kommuner i ett projekt blir det

mera kostnadseffektivt och vi kan också hjälpa varandra. Att flera kommuner samtidigt inför samma system innebär stora fördelar. – Vi har haft enorm nytta av det. Vi ringer och hör om någon löst ett problem och på så vis går det att få hjälp av varandra. MARIA CLAESSON, som är personalchef i Leksands

kommun, tycker också att samarbetet mellan kommunerna varit givande. – Det har varit en del svårigheter men vi har också gjort många positiva erfarenheter. Vi har dels varit tvungna att se över hur vi jobbar i organisationen och dels se över hela lönehanteringen. Vi har lärt oss oerhört mycket av varandra, säger hon. – Det handlar om ett helt nytt sätt att tänka, och allt har inte gått jättesmidigt men ändå förhållandevis bra, säger Eva Lundquist.

Den 31 mars var första etappen klar och i och med det kunde de första lönerna betalas ut från systemet i april. – Det gick mycket bra, klart bättre än vi trott att det skulle göra. Vi hade inte förväntat oss att allt skulle vara korrekt från första stund men det var förhållandevis få felaktigheter då första lönen betalades ut. Redan nu märks det att systemet innebär en besparing, säger Maria Claesson. – Vi ser att vi kan göra besparingar genom att minska administrationen. Vi behöver inte längre en omständlig postgång med papper som ska skrivas på av flera personer. All administration sker direkt i systemet och på så sätt sparar chef och medarbetare tid. En annan fördel med Heroma är att vi kommer att arbeta utifrån samma rutiner och processer i hela organisationen. NÄR SYSTEMET ÄR helt implementerat kommer löneadministratörerna att få en ny roll i organisationerna. – De blir mer konsulter som ska stötta chefer och personal om de har frågor om systemet. Just nu ligger fokus på att utbilda cirka 160 chefer i de delar där behov finns, säger Maria Claesson. Än har inte alla delar av kommunerna kommit in i systemet utan de kommer in efter hand – Målet är att samtliga tre kommuner ska kunna använda systemet fullt ut 2010.

D Läs mer: www.logica.se/heroma

INBLICK 3–09

FOTO: SCANPIX/LENNART EDVARDSSON

Halmstad Energi och Miljö

Effektivare uppföljning i Lettera Samlingsfakturor, enklare uppföljning och effektivare kundtjänst – Halmstads Energi och Miljö, HEM, har fått en smidigare kundinformationshantering med hjälp av Logicas system Lettera. Som ett led i en effektiviserings-

D LETTERA process fusionerades 2006 Energiverken i Halmstad och Halmstads Renhållningsbolag till Halmstads Energi och Miljö, hem. Samtidigt togs beslut om att de befintliga kunddatasystemen för privatkunder skulle ersättas av ett gemensamt kundinformationssystem. Logica fick i uppdrag att se hur renhållningsmodulen i Logicas system Lettera kunde anpassas efter hem:s behov. Ulrik Magnusson fick rollen som hem:s nye systemansvarige vid årsskiftet 2008/2009. Då hade Lettera-projektet pågått i drygt ett år. Logica hade genomfört workshops, data från befintliga system hade konverterats och lösningar för parametersättning hade tagits fram. I juni 2009 gick Lettera i skarp drift. – Man kan alltid räkna med strul i den här typen av projekt, men med Logicas stöd gick övergången väldigt smidigt, säger Ulrik Magnusson. I ett första steg har all information kring hem:s

privatkunder integrerats i Lettera – exempelvis uppläggning av nya abonnemang för el, vatten, fjärrvärme och renhållning, beställning av tilläggstjänster för sophämtning samt kravhantering. – Logica har även byggt in Ulrik Magnusson. en lösning för körlistor, där vi med hjälp av handdatorer och streckkodsavläsning fått en effektivare hantering. har samlats i ett system innebär stora fördelar, menar Ulrik Magnusson. – Kunderna får en samlingsfaktura för alla våra tjänster och uppföljningen har blivit mycket enklare. I Lettera kan vi följa upp information om intäkter och volymer ur olika aspekter. Vid frågor från kunderna slipper dessutom hem:s kundtjänst söka information i flera system.

ATT ALL INFORMATION

Smidigare hantering av sophämtning i Halmstad.

I Lettera kan de snabbt få en helhetsbild av ett kundärende. –Nästa steg är att integrera även företagskunderna i Lettera, vilka innebär en mer komplex administration kring exempelvis transportledning. – Informationen kring företagskunder kräver funktioner som idag inte finns i Lettera. Vi väntar med stor spänning på nästa generation av systemet. SOFIA ERIKSSON

D Läs mer: www.logica.se/lettera

Västfastigheter får enklare projektstyrning Projektuppföljning direkt i ekonomisystemet via projektportalen. Hos fastighetsförvaltaren Västfastigheter har projektledarna fått en snabbare och tydligare överblick. – Vi har projekt från 50 000 till

D RAINDANCE 850 miljoner kronor. Projektportalen måste kunna hantera alla slags projekt – från en hiss till ett sjukhusbygge, säger Britt Olsson, ekonomichef och Ewy Karlsson, redovisningsansvarig på Västfastigheter. Västfastigheter, som förvaltar Västra Götalandsregionens fastigheter, har ett stort behov av att kunna följa upp alla sina projekt på ett tydligt och enkelt sätt. Även om spännvidden är stor är standardprojektet en ombyggnad på miljonnivån. Genom projektstödet kan alla medarbetare i realtid följa upp projektens utfall kontra budget, lägga prognoser och kan även borra sig ner i detaljerna om de upptäcker differenser. Västfastigheter har använt ekonomisystemet Raindance sedan 2000, byggde på med fakturaportal 2005 och budget och prognos 2007 innan företaget som pilotkund fick testa den nya projektmodulen i slutet av 2007. – Vi hade verkligen behov av denna funktion och hade efterlyst en sådan. Tidigare låg delar av vårt

INBLICK 3–09

Kör Raindance i iPhone projektstöd utanför ekonomisystemet och då fick vi manuellt föra över alla uppgifter. Nu kommer till exempel alla leverantörsfakturor rakt in i systemet. Integrationen med ekonomisystemet är en av de stora fördelarna med projektstödet, som började köras skarpt i augusti 2009: – Men det viktigaste är nog ändå användarvänligheten. Det krävs ingen utbildning för att börja jobba med detta, det är verkligen låga trösklar för att komma igång, konstaterar Britt Olsson. JOHAN WICKSTRÖM

D Läs mer: www.logica.se/raindance

Det har varit mycket tal om mobila lösningar de senaste åren. Nu har tekniken kommit ifatt koncepten. Idag går det att köra hela Raindanceportalen från iPhone. Som Raindanceanvändare kan du alltså ﬂytta kontoret till bilkön eller varför inte till trevligare ställen, där du kan budgetera, göra beställningar, följa upp projekt och attestera fakturor med mera. Det går att lägga upp användare, övervaka jobb och ﬁlöverföringar när som helst och var som helst. De smarta zoomfunktionerna i Iphone gör att Raindance kommer till sin rätt även i mobilen.

D RAINDANCE

33 33

LOGICA

Nyheter

Logica öppnar nytt innovationscenter I JANUARI INVIGER Logica ett nytt Spark Innovation Center. Innovationscentret, som kommer att ligga i Logica Sveriges huvudkontor i Nacka Strand, är ett slags showroom där de senaste lösningarna inom Unified Communications och Dynamic Workplace ska visas upp för kunder. Det handlar både om befintliga och framtida lösningar med syfte att skapa effektiva, innovativa och gröna processer i företaget. Lösningarna i innovationscentret presenteras i samarbete med några av Logicas större partners, framför allt Microsoft och ibm. – Det här är en viktig del i Logicas innovationsstrategi. Ett Spark Innovation Center med ett speciellt fokus, Next Generation Workplace i vårt fall, är en central del i denna strategi för att hålla oss på teknikens framkant, säger Markus Närenbäck, Business Developer på Logica. – Våra kunder kommer att få tillgång till kunnande och expertis och vi kan hjälpa dem att skapa och dra nytta av framtidens arbetsplats. Centret gör också att vi har tillgång till en exklusiv lokal för vip-demonstrationer och innovativa möten. Sedan tidigare har Logica fem innovationscenter med speciella inriktningar: Bangalore (mobilitetslösningar), Chennai (Intelligenta Transport Systems, its), Lissabon (energi- och utility-lösningar), Amstelveen (Payments) samt London (biometri m m). Ytterligare två–tre innovationscenter är under uppbyggnad.

D NYHETER

ISS Facility Services förlänger avtalet

Logica tar hand om it-driften åt LKAB

BGC utvecklar nya banktjänster

ISS FACILITY SERVICES, Sveriges största serviceföretag, har tecknat ett nytt outsourcingavtal med Logica. Logica ska tillhandahålla en helhetslösning för it-drift inom områden som applikations- och serverdrift, Service Desk och kommunikation. – Nu tar vi ytterligare ett steg i vår målsättning att effektivisera hela vår it-driftmiljö. Vi kommer tillsammans med Logica att driva ett antal effektiviseringsprojekt som bland annat inkluderar migrering till virtuell serverkapacitet samt en optimering av kapaciteten i våra kommunikationsnät, säger Ragnar Reuterstad, CIO på ISS. ISS Facility Services, med cirka 12 000 medarbetare i Sverige och en omsättning på 5 miljarder kronor, verkar bland annat inom kontors-, fastighets- samt restaurangtjänster.

LOGICA HAR TECKNAT ett nytt femårigt outsourcingavtal med mineralkoncernen LKAB, som består av cirka 30 bolag i ett femtontal länder. Avtalet är en förlängning på ett nära och mångårigt samarbete med LKAB och omfattar driften av LKAB:s arbetsplatser, servrar, applikationer och kommunikationstjänster i tolv länder. Dessutom omfattas även fysisk tele- och datainfrastruktur, telefoni och kommunikationsradiosystem i LKAB:s verksamhet i Malmfälten. – Vi har en mångårig och nära relation med LKAB och vi är mycket glada för det fortsatta förtroendet. Den här affären är ett bra exempel på hur vi kombinerar en stark lokal närvaro och kunskap om våra kunder med en global leveranskapacitet, säger Fredrik Ahlstedt, Managing Director Infrastructure Management Logica Sverige.

BANKGIROCENTRALEN, BGC, utökar sitt samarbete med Logica, som kommer att vidareutveckla, testa och anpassa delar av BGC:s betalningstjänster. Logica kommer även att utveckla nya webbgränssnitt till några av bankgirotjänsterna. Logica kommer att leverera projektet med en kombination av lokal kompetens och resurser i Indien, enligt sin blended deliverymodell. – Tillsammans med Logica vidareutvecklar vi vår plattform för Bankgirot. Detta innebär att vi även fortsatt erbjuder våra kunder ett mycket starkt produktutbud med konkurrenskraftiga priser, säger Birgitta Simonsson, VD på BGC. Logica har sedan tidigare ett avtal med BGC som leverantör av systemutveckling och förvaltning av BGC:s beﬁntliga it-system.

INBLICK 3–09

KALENDARIUM EuroSTAR 2009 30 november–3 december, Stockholm EuroSTAR2009 är en internationell kvalitetskonferens där Logica deltar som sponsor och utställare. www.eurostarconferences.com

Strategitorget Statsförvaltning 1–2 december, Stockholm Årlig branschträff för beslutsfattare inom statsförvaltning.

Välbesökta Logicadagar runt om i Sverige UNDER 2009 HAR vi genomfört tre uppskattade och välbesökta Logicadagar i Sverige, först i Göteborg (4 juni), därefter i Stockholm (22 oktober) och nu senast i Malmö (12 november). En mängd parallella seminarier har tagit upp aktuella ämnen, allt från sociala medier och outsourcing till säkerhet, molntjänster, e-tjänster och innovation. Efter seminarierna fortsatte vi kvällarna tillsammans med mingel, musik och livliga diskussioner dagens seminarieämnen. Ett stort tack till alla som kom och våra partners Microsoft, Oracle, sap och ibm som alla ställde upp med både innehåll och inspiration till våra deltagare. Planeringen för Logicadagarna 2010 är redan i full gång, håll ett öga på vår hemsida framöver.

D www.logica.se

Webb-tv med potential MOLNTJÄNSTER,

utilityverktyg, its-lösningar… På Logicas webb-tv-kanal visas en rad av företagets mest innnovativa lösningar, liksom intervjuer med en rad experter. Kanalens motto är: ”To spark new possibilities” – och här visas det förvisso gott om möjligheter. Fritt för vem som helst, när som helst.

D Titta in på : www.logica.tv

Information Security Conference 8–9 december, Stockholm Hur skapa bättre och tryggare informationssäkerhet? Konferensen samlar beslutsfattare från olika branscher.

Innovation och produktutveckling 12 december, Stockholm Logica deltar som guldsponsor på Innovation och produktutveckling, en konferens som riktar sig till beslutsfattare inom tillverkningsindustrin.

Beslutstödsdagen 2010 28 januari, Stockholm Årets viktigaste dag om strategisk verksamhetsstyrning och Business Intelligence 2.0. Logica medverkas som platinasponsor.

Strategitorget Kommun 2–3 februari, Stockholm Branschträff för beslutsfattare inom den kommunala sektorn.

600Minutes Production 4 februari, Stockholm Logica deltar i detta forum för beslutsfattare inom tillverkande industri.

Hallå där Nytillträdd chef på Financial Services inom Logica Sverige sedan den 1 juli. Var kommer du närmast ifrån?

– Jag har jobbat på Logica i drygt 11 år – även före fusionen med wm-data – som konsult, med försäljning och i olika ledarroller. De senaste åren har jag varit ansvarig för vår Consulting inom Financial Services. Vilka är de största utmaningarna?

– Att fortsätta effektivisera våra kunders it och därigenom bidra till sänkta kostnader.

INBLICK 3–09

Samtidigt är det viktigt att kombinera det med våra innovativa lösningar som driver intäkter till kunderna. Var ﬁnns era kunder?

– Det är framför allt inom bank- och försäkringssektorn. Men vi har även stora kunder inom finansiell infrastruktur, till exempel bgc. Du är föräldraledig för närvarande – hur går det?

– Det känns jättebra. Jag är väldigt glad över att arbeta på

Vahid Zohali!

Risk & Insurance Outlook 10 februari, Stockholm Logica deltar som huvudpartner på Affärsvärldens seminarium.

Effektiv fakturahantering 16 februari, Stockholm Logica är Guldsponsor på Readsofts konferens Effektiv fakturahantering.

ett företag som kan skapa förutsättningar för mig att vara hemma fast jag sitter med i den svenska ledningsgruppen. Jag kommer tillbaka vid årsskiftet, efter tre månader. Hur känns det att få ledningsansvaret?

– Det är som ett nytt kapitel i en mycket spännande bok. Man behöver inte byta företag för att få nya utmaningar – jag har hela tiden fått nya möjligheter i Logica.

Strategitorget Bank & Finans 10–11 mars, Stockholm Branschkonferens för beslutsfattare inom bank och ﬁnans. Logica är sponsor, utställare och medverkar med ett tal under rubriken ”Nästa generations affärer”.

StrategiTorget Energi 23-24 mars, Hasseludden, Stockholm Logica är huvudsponsor för denna branschkonferens.

Strategitorget Verkstadsindustrin 14-15 april, Stockholm Logica deltar som guldsponsor på Strategitorget Verkstad, ett forum för beslutsfattare inom verkstadsindustrin.

PORTO BETALT B AVS: LOGICA INBLICK, 131 85 STOCKHOLM

ELAINE BERGQVIST Författare och konsult Hur stor skillnad är det mellan olika generationer? 80-talisten Elaine Bergqvist reder ut frågan i sin nya bok. Vi träffade henne på arbetsplatsen: en hotellobby.

10 SNABBA PÅ RÖDA 5

Varannan här inne har en laptop – är hotellobbyn den nya tidens arbetsplatsen? – Ja, det är en trend helt klart. I New York är det väldigt vanligt. Jag sitter ofta här faktiskt. Är det en typisk generationsgrej? – Ja, det är nog mest yngre här. Vi gillar inte hierarkier, så jag tror att allt ﬂer kommer ha sin arbetsplats på såna här ställen. Varför har du skrivit ”Du är din generation”? – Vi är så formade av vår tid och så olika. Jag tycker att det var spännande att kartlägga det här. Det började egentligen med att min kollega sa: Vad ”fet” du är till en kund – hon menade: vad ”bra” du är. Vi har olika språk. Hur har du gjort researchen? – Dels har jag läst en massa historia, psykologi och neurologi, dels har jag säkert träffat 1 000 personer i fokusgrupper och intervjuat dem. Viktigaste slutsatsen? – En sak jag upptäckt är hur folk ogillar att placeras in i fack, men samtidigt tvekar de inte att stoppa in andra människor i fack. Sedan har jag förstått hur jag själv är en typisk 80-talist, fokuserad på egen vilja och så. Är ni en kaxig generation? – Ja, man brukar väl säga det. Å andra sidan har ungdomen alltsedan Sokrates tid uppfattats som uppkäftig. Och så är ni uppkopplade jämt? – Jo, det är ett kännetecken. Vi är alltid tillgängliga, vi är ju uppvuxna med det. För mig har Facebook ersatt samtal – jag skriver in alla inlägg i mobilen. Jag har närmare 700 kontakter på Facebook. Men Twitter använder jag aldrig, det är mest för äldre. Vad händer när ni kommer ut på arbetsmarknaden på bred front? – Det gäller att arbetsgivarna kan hantera och ta tillvara olikheter hos människor. Det är förfärligt med alltför homogena arbetsplatser. Jag jobbade på ett ställe med bara 80-talister – alla ville vara i centrum. Men det fanns en 70-talist också som ﬁck medla. Vilken är den bästa generationen? – Jag gillar 60-talisterna för deras härliga attityd. De undrar fortfarande vad de ska bli när de blir stora!

NAMN: Elaine Bergqvist. ÅLDER: 28 år. BOR: Liljeholmskajen. UTBILDNING: Fil kand i retorik. FAVORITRESMÅL: Barcelona. BÄSTA TEKNIKPRYL: Min iPhone.

FOTO: JENNIFER NEMIE

Vad jobbar du med just nu? – En bok om retorik. Den handlar om att lära sig att övertyga och argumentera både privat och professionellt. Jag tycker att det behövs en modern bok om detta ämne, en slags handbok.