Resonans 4/2019

resonans

Språkrör för Finlands Svenska Sång- och Musikförbund 04/2019

CECILIA DAMSTRÖM komponerar för sångfesten 2021

Ordförandes ruta

E go ny musikår!

Vårt 90-åriga förbund har firat klart och nu är det bara 10 år till förbundets 100-årsjubileum. Förbundet tackar alla dirigenter, ledare, körsångare, musiker och personal för det gångna jubileumsåret.

Nu är det ett och ett halvt år kvar till Sång- och musikfesten i Helsingfors 10-13.6.2021. Planeringen har hållit på länge redan och blir bara mer och mer intensiv. Intresseanmälan nu i höst har gett oss cirka 2100 anmälda sångare och musiker från 77 olika grupper, men jag tror på att vi blir ännu fler. Detta kommer att bli en fin fest.

När det gäller nomineringen till årets pristagare som delas ut i Åbo på galamiddagen den 4 april 2020 så hoppas jag att ni i grupperna funderar och nominerar många fina kandidater, jag vet att de finns där ute! Nytt pris nästa år blir ”Årets musikledare för unga” ur Gunilla Josefssons minnesfond.

I Resonans fortsätter Finlands svenska kyrkosångsförbund att informera om sin verksamhet de kommande året, vilket är mycket positivt. Kyrkosångsförbundet kommer även att delta i Sång- och musikfesten 2021 i Helsingfors. Kyrkosångsförbundets viceordförande Johan ”Janne” Johnson avled i slutet av oktober, FSSMF deltar i sorgen.

Jag hoppas att få se många dirigenter på plats på Musikforum den 11 januari i Helsingfors. Då blir det presentation och genomsjungning av repertoaren inför Sångfesten 2021. Även Evert Ekroth-priset kommer att delas ut till ÅK Ensemble. Välkomna med!

Ännu ett sång- och musikår har snart kommit till sitt slut. Det har varit en händelserik höst även för

Besöksadress: Georgsgatan 18, våning 2 00120 Helsingfors PL4

FSSMF

mig. Jag tackar för de inbjudningar jag fått, hinner tyvärr inte besöka alla konserter fast jag skulle vilja. Denna höst har det blivit konserter i Kristinestad, Kronoby, Borgå, Ekenäs, Åbo, Vanda och Helsingfors. Tack för alla fina stunder ni gett mig och alla andra åhörare.

Önskar alla sångare, musiker, dirigenter, ledare och personal en skön och fridfull julhelg och ett gott nytt musikår!

Hovrättsesplanaden 15 C 33 65100 VASA

Du når kansliet på mejladressen kansli@fssmf.fi.

Kontaktuppgifter

Henrik Lillhannus

verksamhetsledare

T: 050 086 5990

M: henrik.lillhannus@fssmf.fi

Sofia Strömgård redaktör och kommunikatör

T: 050 328 8769

M: sofia.stromgard@fssmf.fi eller resonans@fssmf.fi

Melker Olenius

ekonomi- och organisationssekreterare

T: 050 327 8611

M: melker.olenius@fssmf.fi

För mer information om förbundet, vänligen besök vår webbsida www.fssmf.fi eller följ oss på Facebook för att få de absolut senaste uppdateringarna kring vad som händer hos oss.

resonans

Tidningen Resonans fungerar som språkrör för Finlands svenska sångoch musikförbund, Finlands svenska körförbund, De ungas musikförbund i Svenskfinland, Finlands Svenska Damkörsförbund samt för Finlands svenska manssångarförbund.

Ansvarig utgivare: Henrik Lillhannus

Redaktör: Sofia Strömgård Information om annonsering, utgivningsdatum och kontaktuppgifter finns på www.fssmf.fi/resonans

Patrik Karlsson, förbundsordförande

RÄTTELSE: I Resonans 3/2019 har två artikelskribenter fallit bort: Jannicke Ingelin på sidan 29 och Johan Berg på sidan 30. Vi beklagar!

Nu är sångfestrepertoaren här!

Under sång- och musikfesten i Helsingfors 2021 blir repertoaren en blandning av gamla favoriter och nya kompositioner. Ambitionsnivån för Festival 21 är hög: Alla sångare och musiker ska känna att de kan sångerna bra och att de kan njuta både före och under musicerandet.

– Vi ska vara ambitiösa, men inte på det sättet att det blir nytt, svårt och konstigt. Vi är ambitiösa när det gäller hur. Vi ska faktiskt kunna repertoaren, öva på förhand men också på plats. Då blir det bra, säger sångfestens konstnärliga ledare Kari Turunen.

På repertoarlistan nedan kan man se alla sånger som sjungs eller spelas under fredagens öppningskonsert vid Domkyrkans trappor och vid söndagens huvudkonsert framför Ode. Repertoaren för lördagens We are Voice-konsert publiceras under våren.

Bland de gamla favoriterna kan man nämna Den blomstertid, I folkviseton, Hvem styrde hit din väg, Till havs och Plocka vill jag skogsviol. Men det blir också ny musik i form av verk av Cecilia

Damström, Ulf Långbacka samt Andrea Eklund och Amanda Henriksson.

– Det blir en bra balans mellan det som är bekant och det som är nytt, säger Turunen.

Alla körer:

Den blomstertid nu kommer (nytt arr av Andrea Eklund)

Finlandia

I folkviseton (Fougstedt)

Muusika (Pärt Uusberg)

Ny komposition av Cecilia Damström

Suomis sång

Finsk bön (tillsammans med blåsorkestrarna)

Fanfar-Ode till glädjen (tillsammans med blås och stråkorkestrarna)

Modersmålets sång

Damkörerna:

Bulgarisk skärgårdsvals (Trad./Liondev)

Sommarpsalm (Åhlén)

Hvem styrde hit din väg (Makaroff)

Midsommarnatt (Lindberg)

Tranor (ny komposition av Andrea Eklund och Amanda Henriksson)

Sjung (ny komposition av Ulf Långbacka)

Satumaa (Mononen)

De blandade körerna:

Afton (Borg)

Hör du nu becki båtsman

Plocka vill jag skogsviol (Hellberg)

Tango Finlandia (Mäntyjärvi)

Under rönn och syren (Palm)

Manskörerna:

Das Grosse Lalula (Bergman)

En latmansmelodi (Palmgren)

Morgonvisa (Rosas)

Sydämeni laulu (Sibelius)

Sång ur vår själ (Fougstedt)

Till havs (Sibelius)

Uti vår hage (Alfvén)

Blåsorkestrarna:

Nyskrivet beställningsverk

Fanfar, kort (Segerstråle)

Marsch trad.

Buglers H

Septett trad.

Drillnummer

Gemensamt slutstycke med stråkarna

Stråkorkestrarna:

Impromptu (Sibelius)

Munsala brudmarsch (arr. Rafael Ahlbeck)

Drottningholmsmusiken, I Allegro (Roman)

Hemstugan, I Den gamla tonen (Anderssén)

Hemstugan, II Farfars fiol

Hemstugan, III En gammal dans

Hemstugan, IV Hemstugan

Minuee (Kuula)

Symfoni nr 27 (Haydn)

Studentkörerna:

Auringon Noustessa (Kuula)

För sångfesten görs ett nothäfte med alla sånger. Nothäftet distribueras från och med juni 2020.

Vi förbehåller oss rätten till ändringar i repertoaren.

Soundcheck framför Ode

I oktober testades akustiken framför Ode i centrala Helsingfors där Sång- och musikfestens huvudkonsert ges söndagen den 13 juni 2021. Soundchecken genomfördes med hjälp av en grupp på cirka 50 sångare från Akademiska Sångföreningen och Sällskapet MM som bjöd biblioteksbesökare på manskörspärlorna Sångarfanan och Ljuva flicka. En överraskad turist bjöds på serenaden, och många besökare och turister samlades kring kören för att lyssna. Sången avslutades med Finlandia som ljöd klart och ståtligt över hela Medborgartorget och flera fotgängare som passerade Musikhuset stannade upp för att lyssna. Det lär alltså inte bli ett problem med ljudvolymen under huvudkonserten, konstaterade sångfestens ljuddesigner Andreas “Stanley” Lönnquist från Svenska Teatern. Något som däremot kommer att beaktas är hur sångarna hör varandra medan de sjunger. Totalt kommer uppskattningsvis minst 2000 sångare och musiker att spela och sjunga framför Ode.

Annons

Kom med i GUF-kören!

Huvudfesten. Söndagens konsert sjungs framför Ode Foto: Sofia Strömgård

Beställ en sångfestambassadör!

Känns Sång- och musikfesten i Helsingfors 2021 som ett stort frågetecken? Hungrar du efter mer information om evenemanget, tidtabellen och de praktiska arrangemangen? Frukta icke, för er!

Tanken är att man kan kontakta sin lokala sångfestambassadör om man har frågor eller fun-

na har tät kontakt med FSSMF:s personal och kan svara på era frågor, förmedla dem vidare -

män pepp och engagemang inför det roligaste evenemanget 2021, sångfesten!

Ambassadörerna:

Norra Österbotten: Antti Koivunkangas och Anki Wargh

Vasaregionen: Petter Eklund

Sydösterbotten: Lena Wissander

Åboland:

Västra Nyland: Börje Broberg och Ulrica Broberg

Huvudstadsregionen: Alexander Zilliacus samt FSSMF:s personal

Östra Nyland: Veronica Svenskberg

Åland: utses senare

Vill du att en ambassadör besöker din kör? Gå

Dags att boka hotellrum inför sångfesten!

Sång- och musikfesten må kännas långt borta i framtiden, men för att dra ner på kostnaderna gäller det att vara ute i god tid. Sångfesten ordnas mellan den 10 och 13 juni 2021, vilket är sommarens mest bokade veckoslut för hotellen i Helsingfors. Det finns alltså ingen orsak att skjuta upp bokningen av hotellrum!

FSSMF sköter inte några bokningar utan det är på deltagarnas eget ansvar att se till att man har tak över huvudet. FSSMF har en överenskommelse med följande Sokos-hotell som kan bokas till ett förmånligare pris. Observera att man måste boka hotellrum före den 30 september 2020, annars går de återstående rummen till allmän försäljning. Dessutom: först till kvarn mal, så om du vill försäkra dig om ett rum på ett specifikt hotell lönar det sig att boka redan nu.

Observera att Sokos Hotel Presidentti är det enda hotellet som tar emot bokningar för inkvartering från och med torsdag den 10 juni.

Enskilda rumsreservationer: Sokos Hotels Kundservice

Telefon: 020–1234 600

E-post: sokos.hotels@sok.fi

Använd koden BFESTIVAL21 när du gör din bokning.

På nätet: www.sokoshotels.fi – Bokningskod online BFESTIVAL21

Gruppbokningar för över 11 personer: Sokos Hotels Kundservice

Telefon: 020–1234 600

E-post: groups.helsinki@sok.fi

Använd koden BFESTIVAL21 när du gör din bokning

Original Sokos Hotel Albert

11-13.6.2021: 20 standard rum

130EUR / 1hh Standard

130EUR / 2hh Standard

20EUR / extra säng beroende på tillgänglighet

Original Sokos Hotel Helsinki

11-13.6.2021: 20 standard rum

130EUR / 1hh Standard

130EUR / 2hh Standard

20EUR / extra säng beroende på tillgänglighet

Original Sokos Hotel Presidentti

10-13.6.2021: 250 standard rum

11-13.6.2021: 100 standard rum

140EUR / 1hh Standard

140EUR / 2hh Standard

20EUR / extra säng beroende på tillgänglighet

Original Sokos Hotel Tripla

11-13.6.2021: 250 standard rum

140EUR / 1hh Standard

140EUR / 2hh Standard

20EUR / extra säng beroende på tillgänglighet

Original Sokos Hotel Vaakuna

11-13.6.2021: 150 standard rum

160EUR / 1hh Standard

160EUR / 2hh Standard (1 bred säng)

20EUR / extra säng beroende på tillgänglighet

Rumspriset inkluderar frukostbuffé och moms. Priserna inkluderar inte lojalitetskortsförmåner.

FSSMF utreder som bäst andra inkvarteringsmöjligheter än hotell.

En folkfest med tusentals deltagare!

Sång- och musikfesten 2021 blir hela årets höjdpunkt då tusentals sångoch musikintresserade från hela

21 blir hela als sångån hela

Visste du att du för en så liten summa som 1000 euro kan vara med och sponsorera sångfesten? Kontakta

n summa som sponsorera n? Kontakta

g vi skräddar

sy ett an-

vi skräddarsy ett an-

Cecilia Damström vill göra musik som går på djupet

Den finlandssvenska kompositören Cecilia Damström komponerar ett nytt stycke för huvudkonserten under sång- och musikfesten 2021. Under en intervju med Resonans berättar Damström om vad som kännetecknar ett bra körverk, varför hon älskar starka kontraster i musik och om sin vilja att förändra världen.

Under sång- och musikfesten i Helsingfors 2021 framförs ett nytt beställningsverk av Cecilia Damström i samband med söndagens huvudkonsert framför Ode. Det nya verket blir cirka tre minuter långt och skrivs för blandad kör, på svenska.

– Jag ser fram emot att komponera ett verk för sång- och musikfesten!,

säger Damström. Med anledning av beställningsverket fick Resonans en pratstund med Damström, som under de senaste åren etablerat sig på allvar som en kompositör som levererar. Efter flera vinster i både nationella och internationella kompositionstävlingar har Damström gått från klarhet till klarhet och för tillfället är hon aktuell med bland

annat ”Requiem for our earth”, ett beställningsverk om klimatförändringen för Akademiska Damkören Lyran, samt barnoperan Vickan & Väinö.

Pris i FSSMF:s kompositionstävling gav tilltro

Cecilia Damström satsade i sin ungdom helhjärtat på pianospelandet, men efter en handskada som ledde till

Cecilia Damström är en flitigt anlitad kompositör och komponerar gärna och ofta för körer. Foto: Sofia Strömgård

att hon måste ta paus från spelandet bestämde hon sig för att testa hur det är att komponera musik.

– Istället för att ha ett mellanår testade jag på komposition och tyckte att det var mycket roligare.

I början kändes det konstigt och närmast utopistiskt att försörja sig som kompositör, efter flera år av pianospelande, berättar hon.

Någonting som fick Damström att inse att hon på allvar hade potential var ett tredjepris i en kompositionstävling som FSSMF arrangerade. I slutet av sitt första studieår i Tammerfors yrkeshögskola fick hon pris för bidraget Han som du älskar finns inte mer.

– Verket skulle vara på svenska och jag ringde till kansliet för att fråga ifall det också kunde vara på flera språk än svenska, och de blev nog aningen förvirrade med sade jo.

Resultatet blev ett verk på fem språk, och än i dag ser hon priset i FSSMF:s kompositionstävling som betydelsefullt.

– Det var nog en ganska stor grej för mig. Med prispengarna kunde jag köpa min första Macbook Pro och notskrivningsprogrammet Sibelius.

För Cecilia Damström är det viktigt

att hon känner att hon som kompositör har en röst, och att hon har en möjlighet att göra skillnad i världen för någon annan än enbart sig själv. För tillfället är hon som sagt aktuell med ett verk om klimatförändringen, och tidigare har hon skrivit verk som berör mental hälsa, kroniska sjukdomar och flyktingar.

– Jag försöker genom min musik få människor och tänka och känna, säger Damström.

Något som karaktäriserar hennes musik är starka musikaliska kontraster och känslor som uttrycks i musiken. När det gäller verk för körer brukar Damström ofta använda sig av tersharmonier, alltså att verkets harmoni går uppåt eller neråt i terser.

– Med tersharmonier kan man skapa ganska intressanta melodier som ändå är förståeliga för örat.

Kören ska få sjunga ut Damström är en mångsidig kompositör som komponerat kör- och orkestermusik, barnoperor och kammarmusik. För kör brukar hon skriva ganska melodiskt, men viktigast är att tänka på vad beställaren önskar.

– Jag tycker att körens alla bra sidor

ska komma fram och att de ska få sjunga ut så att det klingar. Sedan gillar jag att addera kontraster och växla mellan solon och hela kören. Jag tror att ett bra körstycke inte ska vara för lätt men inte heller för svårt.

Beroende på verket och kören bör man som kompositör förstå vad kören hinner öva in på ett visst antal övningar. Då blir resultatet bäst för både beställaren och kompositören.

Vad för slags musik tycker du mest om att komponera?

– Opera, för då kan man berätta en story, och det är också visuellt. Jag är så naiv att jag skulle vilja förändra världen och hoppas kunna göra det med min musik – och jag tror att större verk har en större inverkan på människor. Ju fler sinnen man kan koppla in, desto starkare intryck kan man skapa.

För tillfället har Damström till och med varit tvungen att tacka nej till en del uppdrag, eftersom beställningarna trillat in i rask takt. Hon har varierande beställningar, vilket hon är väldigt nöjd med. Några projekt som hon arbetar med just nu är att skriva en sångcykel för Monika Groop

Körmusik. Lyran framförde Damströms verk Requiem for our earth i november Foto: Dann Pettersson

för Pellinge musikdagar, ett verk för Tapiolakören samt ett violin-pianostycke för Pekka Kuusisto.

– Jag har nästan en minuttidtabell och komponerar så mycket jag bara orkar.

av kvinnor. Det trodde också Cecilia Damström själv för några år sedan, tills hon insåg att det var en lögn.

– Jag minns ännu den gången då jag hörde en pianokvartett skriven av Helvi Leiviskä framföras under festivalen Kokonainen, och då insåg jag att jag hade varit naiv. Hur är det möjligt att jag först år 2017 hörde det här verket, som var så originellt, personligt och starkt. Det var så fin musik!

Damström anser att det känns alldeles absurt att man i dagsläget ens diskuterar frågan kring kvinnliga kompositörer.

– Det är bullshit att det inte skulle finnas bra musik skriven av kvinnor!

Däremot kunde man lägga betydligt mer krut på att rätta till den närmast förgörande dominansen av manliga kompositörer, anser Damström.

Inspiration och motivation till jobbet handlar mycket om övning, säger Damström och förklarar att mycket handlar om att planlägga, fundera på hur man skapar olika slags stämningar i ett stycke och sedan sätta igång. Det viktigaste är att det finns en kungstanke i verket.

– Det tar flera timmar av arbete för att skapa en minut av klingande musik.

Förutom själva komponerandet finns det en massa annat administrativt som stressar i bakgrunden, som att boka resor och fylla i understödsansökningar.

Spela mer musik av kvinnor!

Hufvudstadsbladet har under hösten granskat könsobalansen i orkestrarnas repertoarer: Enligt tidningens granskning är de manliga tonsättarnas dominans på orkestrarnas repertoar förkrossande. Hela 95 procent av alla verk som spelats har komponerats av män. Också bland levande tonsättare dominerar männen med fem sjättedelar, enligt HBL.

Ett vanligt argument i debatten är att det helt enkelt inte finns musik, och särskilt inte bra musik, skriven

– I föreningen för finländska kompositörer är 10 procent kvinnor, och för några år sedan så var det endast 5 procent av alla beställningsverk som skrevs av kvinnor. Varför var det inte 10 procent?

Damström berättar att det i andra länder, exempelvis Polen, finns en betydligt högre andel kvinnliga kompositörer. Men hur lockar man då kvinnor till att börja med komposition? Det är svårt eftersom flickor och pojkar uppfostras olika och pojkar uppmuntras till att ta en mer synlig plats.

– Om du som flicka under skoltiden i 12 till 13 år blir uppfostrad till att inte ta plats och hör att du inte duger från alla slags medier, hur ska du sen plötsligt börja ta plats?

Inom det finländska kompositörsfältet finns betydligt fler män än kvinnor, och som kvinna måste man mer ofta än sina manliga kollegor bevisa sitt kunnande och att man förtjänat sin plats. Men det är någonting man är beredd att göra om man vill förändra världen.

Sofia Strömgård

•Född 1988 i Helsingfors

•Är utexaminerad tonsättare från Tammerfors yrkeshögskola där hon studerat för Hannu Pohjannoro. Slutför för tillfället en masterexamen vid Musikhögskolan i Malmö under ledning av Luca Francesconi.

•Har vunnit ett flertal nationella och internationella kompositionstävlingar (2009 – 2018). Hennes orkesterverk har framförts av bland annat Stadsorkestern i Kuopio (2019), Jyväskylä Sinfonia (2016 och 2018), Helsingborg Symfoniorkester (2018), Gävle Symfoniorkester (2018) och Avanti! (2011) samt på festivaler som Ung Nordisk Musik Festival i Aarhus (2016)

Cecilia Damström

” Musik kan göra skillnad och ge plats

åt orättvisor, och som kompositör har man ett

Rut och Maria: ”Vi kom för musiken”

FSK ordnade ett övningsveckoslut i oktober där korister kunde testa på att sjunga barock, romantik och modern musik. Som guider på den musikaliska resan fungerade Petter Eklund, Bill Ravall, Kristian Nyman och Karin Pedersen. Övandet utmynnade i en konsert på söndag eftermiddag i Viinikka kyrka.

Maria Stenvall-Jansson och Rut NordlundSpiby, sopraner från Kammarkören Idun i Helsingfors, äter frukost på anrika Hotell Tammer inför körhelgens andra dag. Gårdagskvällens festmiddag verkar inte alls ha tagit på krafterna.

– Egentligen anmälde vi oss eftersom vi träffade Bob Chilcott under en workshop i Plymouth i England och hörde att hans musik skulle sjungas här i Tammerfors, säger Rut, och Maria instämmer.

– Vi tycker om hans musik.

Veckoslutet är samtidigt ett fint sätt att snabbt och koncentrerat få en möjlighet att sjunga delar av större verk tillsammans i en större kör än den egna. Sammanlagt omkring 45 sångare hade kommit för att sjunga körsatser ur större verk av Händel, J.H. Roman, J. Cruger, G. Fauré, Bob Chilcott och Tore W. Aas.

Både Rut och Maria tycker att hela helgen är väldigt bra ordnad.

– Det var skönt att man själv fick bestämma hur man reste och bodde. Svenska samskolan är väl lämpad för stora övningar som den här.

Samtidigt medger bägge att de inte har hunnit bekanta sig med musiken på förhand, och att programmet med

ett tiotal körsatser känns som ett vågat koncept inför uppträdandet i kyrkan senare samma dag.

– Det känns som att vi inte hinner öva tillräckligt innan uppträdandet, med tanke på det hade kanske något färre stycken varit en möjlighet.

Uppträdandet görs i samarbete med församlingens svenska gudstjänst, med några instrumentalister som stöd i bland annat Händels Hallelujakör.

– Det var en god idé att både kantorn och skolans rektor var med på kvällsfesten, det var fint att träffa dem.

Vi kommer in på ämnet självstudier med övningsfiler, och bägge har fått länkar och material via epost, som de dock inte har hunnit öppna på förhand. Man kunde exempelvis öva med en app, och som exempel tittar vi därför på ett stycke kyrkomusik i en app där man kan lyssna på de insjungna stämmorna alla eller skilt för sig, medan man exempelvis åker tåg eller kör bil.

– Just sådär borde det vara, vi har ändå tittat en gång på noterna i vår kör, men här i Tammerfors deltar ju många som kommit ensamma eller bara några enstaka från sina körer, de har säkert inte repeterat desto mera på förhand, säger Rut.

Både Maria och Rut gillar sångerna i Taffelmix-häftena, som var i flitigt

bruk på lördagskvällen.

–Då vi sjöng sångerna ur Taffelmix blev kvällsmiddagen till en riktigt fin fest. Anne (Peltomäki) och FSKstyrelsen hade ordnat en fin kväll åt oss, säger Maria, innan de bägge sopranerna avslutar sin hotellfrukost för att hasta vidare till söndagsmorgonens uppsjungning.

Inspirerande och lärorikt Med facit på hand, hur gick övningshelgen? Resonans ringer upp Rut Nordlund-Spiby några veckor efter evenemanget.

– Det var överlag lyckat och det var roligt att få träffa sångare från andra körer. Vissa sångare har vi träffat tidigare och så blev det ett par nya bekantskaper. Men jag tycker att vi hade för lite tid för att man skulle hinna lära sig tio sånger, nästa gång räcker det med färre låtar, säger Rut.

Hon anser att man borde ha tillräckligt med tid för att alla ska hinna lära sig sina stämmor och att det ska kännas tryggt att uppträda.

– Men körhelgen med workshopen var väldigt lärorik och det var kul att sjunga med olika dirigenter. Man har ju sin egen dirigent som man är van med,

Henrik Lillhannus, Sofia Strömgård

Sopraner. Rut och Maria sjunger i Kammarkören Idun. Foto: Henrik Lillhannus

Litet men aktivt förbund fyller 100

Borgånejdens sång- och musikförbund är med sina knappa hundra medlemmar ett litet förbund. Under sitt hundrade verksamhetsår har förbundet ändå aktivt jobbat för att nå ut till en ny publik och sprida körsångens glädje till de som ännu inte är frälsta. Och det har lyckats.

För ordförande i Borgånejdens sång- och musikförbund, Carita Björkestam, har året varit minst sagt hektiskt. Jubileet har uppmärksammats med flera stora och ambitiösa evenemang, som en jubileumskonsert och en musikexpo. Jubelåret avslutades med mässan Diligam te.

En av årets höjdpunkter har definitivt varit gratisevenemanget Musikexpo, som gick ut på att låta människor få bekanta sig med musik och körsång och samtidigt göra reklam för förbundet, berättar Björkestam. Det ordnades program under en hel lördag i mars där deltagarna bland annat kunde ta del av föreläsningar och workshoppar om musik, rytm och rörelse, finlandssvensk körsång och välmående genom sång och musik. Dessutom kunde man prova på musiklek, schlager- och popsång, låtskrivning, körsång samt gå på mini-sånglektioner.

– Evenemanget var väldigt lyckat och gick över förväntan. Det var många som efteråt kom och sade att de inte visste att vårt förbund höll på med sådant här, och då tänkte vi “yes, vi har lyckats”, säger Björkestam.

De som tagit sig till evenemanget var alla musikintresserade, men det var många som inte kände till vare sig förbundet eller körerna sen tidigare.

– Vi lyckades nå ut till nya människor och också andra körer än våra egna.

Musikmässan kommer att ordnas nästa år igen, och då kommer fokus att ligga på ungdomar, berättar Björkestam.

Diligam te i november

Då Resonans träffar Carita Björkestam pågår övandet inför Diligam te för fulla muggar. Diligam te är en mässa komponerad av Borgåbon Mia Makaroff. Texten består dels av Hilkka Olkinuoras poetiska funderingar kring tro och dels av latinska mässdelar.

– Det är en jazzig, glad och svängig mässa, och vi sjunger tillsammans med ett band på några musiker.

I Diligam te medverkar förstås förbundets tre körer: Alvakören, Box Sångkör och Östersundom Sångkör. Dessutom deltar också Borgå kammarkör, Hindhår byakör och en del av Esbokören Furorna som uruppförde verket tillsammans med Silverkören Argentum 2017.

Att det blev just Diligam te som förbundet valde att uppföra jubelåret till ära beror på att man ville testa på nåt annorlunda och nytt.

– Vi ville göra någonting lite större och samtidigt sprida sångarglädje och få publicitet. Och eftersom Mia är Borgåbo kändes det rätt att uppföra hennes verk och att hon skulle dirigera.

Körerna övar i huvudsak på egen hand med det har också ordnats gemensamma övningar.

Förbundet gav även i våras jubileumskonserten På väg i Borgå och i Sibbo. Konserten bjöd på en hel del musik med lokal koppling: J. L. Runeberg i tonsättning av Mia Makaroff, nya kompositioner av Amanda Henriksson och musik av Sibbobon Dag-Ulrik Almqvist.

Höstskrud. Borgånejdens sång- och musikförbund firade 100 år i november med mässan Diligam Te. Foto: Sofia Strömgård

Körsången lever och mår bra

– Körsången i Borgånejden mår ganska bra, här finns många körer och det kan nästan vara svårt att hitta lediga veckoslut för konserter, speciellt under julen, säger Björkestam.

Trots att det finns många körer i regionen är lokalförbundet litet och Björkestam önskar därför att fler av de större körerna skulle gå med i förbundet. Hon påpekar att alla kan lära sig av varandra och att man tillsammans skulle kunna jobba mer effektivt för att sprida körsången i Borgånejden.

– I förbundet kan körerna vidga vyerna, förenas och inspireras av varandra. Dessutom är det väldigt roligt att få sjunga tillsammans i en jättekör om man vanligtvis sjunger i en liten kör. Jag tror på att alla körsångare kan utvecklas om man samarbetar med andra.

Björkestam framhåller att även om en kör är liten och ambitionsnivån inte så hög, kan den ändå ha en och annan pärla att dela med sig av till andra körer.

– En liten kör sprider också samma sångarglädje som de mer ambitiösa körerna. Jag tror på att man kan ge varandra mycket fastän man är olika.

Rent konkret hoppas Björkestam på att locka med fler körer till nästa års Musikexpo, eftersom det är ett ypperligt tillfälle att locka till sig nya medlemmar. Också gemensanna workshopar kunde vara givande att ordna. Traditonellt brukar förbundet ordna gemensamma konserter varje år, då alla körer uppträder med sina egna sånger och man också sjunger några gemensamma sånger.

– Det är ett enkelt och fungerande koncept. Man sjunger, lyssnar på de andra och inspireras.

Emottagandet väldigt viktigt

Björkestam är själv ursprungligen från Helsingfors och har i vuxen ålder flyttat till Borgå. Hon säger att hon hittat många

kompisar via kören, och tipsar andra nyinflyttade om att se sig om efter en lämplig kör att börja i.

– För att locka nya medlemmar till körerna spelar repertoaren och stämningen en stor roll. Hur tas du emot av de andra sångarna och dirigenten, känner du dig välkommen? Sådant är mycket viktigt att tänka på.

Själv har Björkestam sjungit i kör i cirka 10 år, och varit ordförande för förbundet sen 2014.

– Det har varit roligt men väldigt mycket jobb.

I skrivandets stund ser hon fram emot mässan och jubileumsfesten, men hon avstår från att desto mer sia in i framtiden.

– Vi ska vara ett samlande organ för körerna i Borgånejden och sprida synlighet för körsången i regionen, och det är målsättningen för framtiden också. Men förbundet måste ha en mening för körerna och vi ska erbjuda dem något mer än det som den egna kören gör.

Ordförande Carita Björkestam Foto: Sofia Strömgård

Sofia Strömgård

Väklingande. Diligam te är en svängig, mångsidig och vacker mässa. Domkyrkan var också fullsatt. Foto: Sofia Strömgård

Tänk mer musik och mindre slag!

Under en intensiv oktoberhelg samlades tio dirigenter för att slipa på sina färdigheter i kördirigering. FSMFF:s dirigentkurs leddes igen av den uppskattade danska dirigenter Peter Ettrup Larsen.

Helgkursen i kördirigering riktade sig till längre hunna. I år fick dirigenterna i fyra omgångar leda en kör som bestod av sångare ur Florakören och Brahe Djäknar, och dirigenternas prestationer filmades.

Under kursen fick deltagarna bland annat fokusera på hurdan atmosfär de vill förmedla till kören, och hur deras kroppsspråk inverkar på klangen som bildas. Något som kursledare Petter Ettrup Larsen fäste vikt vid var att dirigenten innan hen ens lyfter händerna bör veta exakt vilken slags stämning och klang hen vill skapa. Också intonationen är essentiell.

– Innan du tar upp händerna, föreställ dig klangen du vill skapa. Skapa en plattform för stämningen med händerna innan kören börjar sjunga.

Under kursen dirigerades flera olika sånger, var och en med sina egna utmaningar. En fråga som uppstod för

många av deltagarna var hur de kunde stöda kören i tekniskt svåra delar av en sång.

Då en deltagare dirigerade Ubi Caritas med Florakörens sångare bad Petter Ettrup Larsen hen om att öppna upp dirigeringen och erbjuda mer stöd åt sopranerna då problem med renheten och klangen uppstod.

– Du måste öppna upp klangfältet och bjuda in dem –inte skrämma bort dem!

Det gäller också att ge stöd åt rätt stämma vid rätt tillfälle. För att få de höga tonerna att klinga fint bör bottenklangen sitta.

– Vilken stämma är viktigast, sopran eller alt? Altarna är viktigast, sopranerna hörs ändå alltid. Om altarna får tillräckligt med stöd så får de en mer basig klang och då kan också sopranerna sjunga utan att pressa, säger Ettrup Larsen.

Koncentration. Larissa Krook dirigerar en grupp sångare från Florakören och Brahe Djäknar. Foto: Sofia Strömgård

Peter Ettrup Larsen

Dirigera utan att slå

Under kursen ledde en del dirigenter för första gången mans- eller damkör, en av dem var Sören Hakola dirigerade manskör för första gången i sången Hakkame, mehed, minema. Han upplevde det som svårt att få kören att låta så mustig som han ville.

– Du har en stor kraft men slå inte i leda och lås dig inte i armarna, säger Ettrup Larsen.

Hakola får pröva på att dirigera utan att slå, och istället bara visa.

– Det här gäller nästan alla här på kursen: Som dirigent är det lätt att fastna i slagschemat men man måste göra musik, säger Ettrup Larsen Tomas Takolander från Lovisa är en av de tio dirigenterna som deltog i kursen. Han dirigerar Lovisakören och arbetar också med dirigering i andra projekt. Takolander hade förhoppningar om att inspireras och lära sig av de andra deltagarna, och de förhoppningarna kom inte på skam.

– Man lär sig alltid massor när man tittar på andra som dirigerar och när man ser hur kroppsspråket påverkar sångarna, och alla små detaljer i dirigentens kroppsspråk, säger han.

Att titta på när okända människor dirigerar är alltså väldigt lärorikt, man ser vad som fungerar för dem och så kan man själv ta till sig deras knep och tricks.

Vad är då det svåraste med dirigering enligt Takolander?

– Det beror på sammanhanget. Men en utmaning och det som jag tycker att är viktigast är att få kontakt mellan kören och dirigenten, men också mellan materialet och sångarna samt musiken och publiken. En annan utmaning är också att hitta den gemensamma musikaliska tolkningen med kören, speciellt om det som i detta fall är ett gäng obekanta sångare.

Det han tar med sig hem från kursen är hur en massa små faktorer som hur man står, vart man tittar och hur öppen eller stängd hållning man har, påverkar dirigeringen väldigt mycket. Och då har man inte ens kommit till ”själva viftandet”, alltså den egentliga dirigeringen med armar och händer.

– Men det är väldigt inspirerande att få ta del av andras dirigering och vår lärare är väldigt duktig, säger Takolander.

Också lärorikt för sångarna

Hur är det då att delta i dirigentkursen som sångare? Efter veckoslutet kommer kören knappast i första taget att glömma melodin till sången Signore delle chime – då de antagligen kan den baklänges efter X antal upprepningar med alla tio kördirigenter under lördagsförmiddagen.

Trots att sången upprepades i timmar var det ändå intressant att sjunga eftersom dirigenterna var så olika jämfört med varandra, säger Elin Åberg som är första alt och en av flororna som sjöng med i kören.

– Det har varit roligt och lärorikt att se hur klangfärgen förändras med olika dirigenter och hur stor skillnad några handrörelser kan göra.

Hon tycker att det har varit lättare att följa en del dirigenter, men alla har varit olika och haft sin egen stil och klangfärg.

– Det här har nog också varit en bra övning för oss att följa dirigenten. Kören har en tradition att sjunga en del sånger på ett visst sätt och det märktes i dag.

Sofia Strömgård

Jag upplevde att kören följde er bragemensam nämnare för många är att ni borde tänka mer på musiken och mindre

”Det är roligt och lyxigt a det här ordnas för oss, på svenska!”

Inom Blåsmusikprojektet har hösten varit full av evenemang: I september ordnade Wegelius Wind Ensemble en övningshelg i Åbo med en avslutande konsert. För musikerna uppfyller WWE en viktig funktion då de får träffa nya människor och inspireras av varandra.

Övningshelgen inleddes på fredagseftermiddagen med en workshop i improvisation med Annika

Gummerus-Putkinen. Improvisation kan kännas väldigt konstigt i början, förklarar Gummerus-Putkinen som är flöjtlärare på Pop & Jazz konservatoriet.

– Det kan vara hemskt i början och varenda ton kan låta fel.

För att komma igång med improviserandet behöver man öva ackord i alla tonarter och lära sig att följa

harmonierna i ackorden, samt att byta från ett ackord till ett annat.

Workshoppen inleddes med att deltagarna får spela olika rytmer med valfri ton, och de övergår sedan till att spela olika ackord och intervaller.

Deltagarna får också lyssna på varandras rytmer och härma dem.

– Improvisation betyder att jag väljer själv, det är ingen som säger vad jag ska spela. Det här är nytt för många och det kan kännas konstigt i början. Men man måste öva sig på att välja vilka toner och rytmer man vill spela.

När man övar improvisation är det viktigt att lära sig att reagera och byta från ett ackord till ett annat. Man måste fila på ackord och tonerna i ett ackord, studera harmonierna i en låt och fundera på hurdana fraser låten byggs upp av. Och sen är det övning, övning och övning som gäller.

– Proffsmusiker övar hundratals olika fraser i olika tonarter, det är alltså en inövad improvisation.

Efter improvisationsworkshopen var det dags för veckoslutets första övning med Wegelius Wind Ensemble.

Wegelius Wind Ensemble. Orkestern riktar sig till pedagoger, frilansare och långt hunna amatörer. Foto: Sofia Strömgård

WWE är en symfonisk blåsorkester som riktar sig till frilansande musiker, pedagoger och långt hunna amatörmusiker. Målet är att kunna framföra en mångsidig modern repertoar som håller en hög nivå.

I Åbo ordnades orkesterns tredje träff, den här gången under ledning av den svenska dirigenten Leif Karlsson. Karlsson leder bland andra Uppsala blåsarsymfoniker, som i år vann de svenska mästerskapen för blåsorkestrar för tredje året i rad.

Under veckoslutet i Åbo stod följande musik på repertoaren: Spring för soloröst och blåsorkester av Johan De Meij, English folk song suite av Vaughan Williams, Blue Shades av Frank Ticheli och Colonial Song av Percy Grainger.

En stor dos koncentration

Musikerna strömmar in i Sigynsalen och tar raskt fram sina instrument, och efter en kort presentationsrunda kan övningen börja med English folk song suite. WWE har spelat ihop två gånger tidigare, men under övningsoch konsertveckoslutet deltar cirka en fjärdedel av de som övade tillsammans i början av sommaren.

För den som någon gång spelat i orkester är konceptet bekant från tidigare: Det är mycket som ska filas på, takter tas om, rytmer poleras och solon förbättras. När man precis börjat spela viftar dirigenten till och man får avbryta, innan man kommit till favoritstället. Trots att det är fredag eftermiddag och de flesta kommit direkt efter jobbet arbetar musikerna med stor koncentration. Det är många rynkade pannor, koncentrerade miner, vippande fötter och kvicka fingrar som lockar fram såväl djupa och mustiga toner som ljusa och retsamt lätta solon.

För dirigenten gäller det att få orkestern att dra åt samma håll: för en utomstående framstår det som en närmast omöjlig uppgift att uppnå konsertskick på endast två övningsdagar.

Efter en intensiv 1,5 timmars övning har det blivit dags för den blandade skaran musiker att ta en kvällsmacka

och en kopp te. I gruppen på cirka 40 personer talas det både svenska och finska, och trots att orkestern inte träffats mer än tre gånger verkar alla komma bra överens. Helena Slama, 17 år och Saga Eklund, 15 år, hör till orkesterns yngsta medlemmar. Slama är hemma från Lundo och spelar tvärflöjt medan helsingforsaren Eklund spelar percussion och klarinett. Båda deltog i WWE:s senaste träff i Helsingfors, och de trivs bra i orkestern, även om repertoaren kan vara utmanande.

– Det är roligt att nivån är hög, och man får inspiration av att vara med och spela i orkestern. Sedan är det också roligt att det är på svenska, för det mesta går oftast på finska, säger Slama, och får medhåll av Eklund.

Inför WWE:s övningshelger övar musikerna på egen hand. Saga Eklund berättar att hon övade tillsammans med sin lärare, och att hon lyssnade på musiken med noterna framför sig.

– Repertoaren är inte för svår, men det går inte att spela prima vista. Man måste nog öva före, säger Slama.

Båda tycker att blåsmusikprojektet är viktigt och för dem är det

inspirerande att få spela i en ambitiös projektorkester. Båda två spelar också i andra orkestrar men det är någonting speciellt med att spela ihop med musiker man inte annars skulle spela med.

– Man kan utbyta erfarenheter med andra musiker från olika orter. Våra övningsveckoslut är intensiva men roliga, säger Eklund.

– Jag tycker att det är jätteroligt att vara med och att få träffa andra musiker. Det är viktigt för mig och också lyxigt att sådant här ordnas, säger Slama.

Dirigenten inspirerar

Efter smörgåspausen har musikerna fått mer energi och övningen kan fortsätta, nu med ett med krävande och rytmiskt stycke.

Dirigenten Leif Karlsson instruerar blåsarna att framhäva vissa rytmer mera, göra större crescendon och flöjterna kan tänka mer romantik och vibrato i sina solon. Musikerna antecknar flitigt i sina noter.

Att som Karlsson dirigera en för honom helt ny orkester medför förstås en del utmaningar. En av de viktigaste

Proffsdirigent Leif Karlsson. Foto: Sofia Strömgård

sakerna är att skapa ett förtroende till musikerna, avslöjar Karlsson när Resonans får en pratstund med honom.

– Det sägs att man har åtta sekunder på sig att skapa ett förtroende till orkestern, det är lite tid. Men när man väl har förtroendet kan man bygga vidare på det.

Exempelvis är det viktigt att som dirigent fundera på vilket stycke man börjar dirigera, i det här fallet den enklaste sången English folk song. Det är inte en bra idé att börja med det svåraste, förklarar Karlsson.

Karlsson säger att han i egenskap av

dirigent har en särskild uppgift då han dirigerar projektorkestrar som inte övar tillsammans regelbundet.

– Jag ska ge dem inspiration som de kan ta med sig hem och ge dem en trevlig upplevelse.

Det är viktigt att som dirigent vara påläst och kunna instruera musikerna och identifiera problem som förhindrar musikerna att ta sig dit de vill. Dirigenter sitter på paradplats och hör allas insatser, och har lätt för att veta exakt vad som måste justeras.

– Jag måste veta var knuten sitter så att säga, och kunna förklara för dem hur man kommer rätt.

Blåsa on på G18 under våren

Eftersom musikerna i WWE inte vanligtvis spelar ihop är utmaningen också att få orkestern samspelad. Att satsa på intonationen och rena ackord är A och O, berättar Karlsson. Dessutom måste musikerna börja lita på varandra och förstå vilken roll de har i helheten. Men det är inte bara musikerna som inspireras av Leif Karlsson, utan han får också ut mycket av att leda orkestrar själv.

– Jag får forma musiken och utveckla mitt ledarskap då jag ska lotsa 40 personer åt samma håll, det är ju varje ledares dröm! Jag försöker hela tiden förfina mina metoder. Dessutom inspireras jag själv av duktiga musiker i orkestern.

Angående repertoaren för veckoslutet berättar Karlsson att han ansåg det vara viktigt att välja originalmusik för blåsorkester.

– Många musiker spelar mest arrangemang och därför tycker jag att man i de här sammanhangen ska sträva efter att spela originalmusik, säger han.

När alla stycken har övats är det dags att packa ihop, och dirigent Leif Karlsson levererar några uppmuntrande ord till orkestern.

– De lättare delarna av verken låter redan fantastiskt!

Sofia Strömgård

FSSMF:s treåriga Blåsmusikprojekt ordnar under våren 2020 en konsertserie med blåsmusik som tema i festsalen på G18. Konserterna ordnas en kväll i månaden klockan 18. Konserternas längd är cirka en timme och det är fritt inträde. Målsättningen är också att blåsmusiken lättare når ut till publiken och att ge blåsmusiken ett utrymme i Helsingfors musikliv. Blåsmusikprojektet önskar att publiken upplever att det är en låg tröskel att komma och lyssna på konserterna.

Målsättningen med konsertserien är att erbjuda en plattform där blåsmusiker får uppträda i en central och fin konsertsal med sin repertoar. Musikerna som uppträder är professionella orkester- och frilansande musiker från huvudstadsregionens orkestrar (RSO, Tapiola Sinfonietta, Gardets musikkår m.fl.), musikpedagoger från huvudstadsregionens musikinstitut samt studerande vid Sibelius-Akademin.

Konsertprogrammet är högklassigt och mångsidigt med allt från nyare musik av finländska kompositörer (som den finlandssvenska kompositören Carita Holmström) till fransk romantik och argentinsk tango.

Serien inleds den 7 januari 2020 kl 18 med flöjtmusik av kompositörerna Ibert och Hindemith, som Åsa Gustavsson och Gustav Nyström framför samt av musik av Töölö Brass septett. I samband med den första konserten kungörs även vinnaren av Blåsmusikprojektets kompositionstävling.

Koncentration. Det övas intensivt under helgen. Foto: Sofia Strömgård

Begränsningar

och val som kan leda oss framåt

Det blinkar till i inboxen: ”Vi är taggade att uppträda med vår mässa med solister och orkester under sångfesten, är det möjligt?”. Det gäller att igen med varsam hand fånga upp frågan, som är en hjärtesak för någon och därmed viktig. Helst skulle man svara gränslöst ja till alla spännande individuella körers unika initiativ, även om det inte är praktiskt möjligt. Alla idéer noteras däremot, om inte för sångfesten så för framtida äventyr.

Att vi tillsammans skapar sångfestens identitet har betydelse. Sångfesten är då vi många, många tillsammans sjunger, på svenska, framför riksdagshuset och visar att vi finns till och faktiskt är många. Det är relevant och mer angeläget än någonsin att inse att det verkligen behövs i dagens Finland att vi gör detta.

Det är också sång- och musikfestens ledord: Massmusikfest, på svenska.

Vi gör det med två gemensamma storkonserter ute, inkluderat de gemensamma övningarna för dessa. Med musik som folk vill sjunga och som vi som masskör kan göra riktigt bra. Där möter vi hela huvudstaden, med sin publik av såväl oförberedda förbipasserande som tillströmmande picknick-fans och förvånade fotograferande turister, om vart annat.

De individuella körernas uppträdanden sker i form av gemensamma körkaruseller, á fem körer på en timme. De ordnas i nära anslutning till Senats- och Medborgartorget under fredagen och lördagen, som är Helsingforsdagen. Tempot är raskt, snabba byten, mycket folk, oväntade möten, bra konferencierer. Målet är att planera körkarusellerna så att massövningarna som pågår finns helt bakom knuten så man hinner röra sig till rätt ställen i tid.

Också förbundsstråkarna och -blåsarna musicerar tillsammans på lördagen, och med masskören på söndag.

Enskilda körkonserter, de så kallade profilkonserterna ges av inbjudna körer sent på torsdag och på fredag kväll.

Den gemensamma kvällsfesten blir en social omtumlare, och den föregås av We Are Voice-konserten i ishallen, allt för en bra avslutning på lördagen. Söndagen med parad och huvudfesten framför Ode

kan bli början på en ny epok i sångfesternas historia, en återgång till rötterna.

Sångfesten ordnas vart femte år. Den är massiv, och mycket tyder på att den kan växa ytterligare. Då vore det kanske idé att varva den med en mindre körmönstring däremellan, där körer med unika projekt ges utrymme att visa upp sig för en större publik. Som på en traditionell körfestival, det vill säga med flera mindre konserter och utan jättekörer. Då blir målsättningarna också ännu tydligare, och det skulle bli klart att man eftersträvar och bejakar olika mål.

Henrik Lillhannus, verksamhetsledare

”Tillsammans skapar vi magi!”

FSSMF har fått en ny medlem i den åländska damkören SeaSide

Singers. Kören startade i form av en kurs i Medborgarinstitutets regi 2013 och blev en registrerad förening 2018.

SeaSide Singers har cirka 20 medlemmar och leds

av dirigenten Anette Karlsson sedan 2016.

SeaSide Singers, förbundets nya medlem, är en ambitiös barbershopkör som gärna använder sig av koreografi. Resonans fick sig en pratstund med dirigenten Anette Karlsson för att få veta mer om kören.

Välkommen med i förbundet, hur känns det att vara med?

– Tack så mycket, det känns jättefint att vara med!

Hurdan musik sjunger ni?

– Vi sjunger fyrstämmig a cappellasång i barbershopstil. Stämmorna kallas nerifrån och upp bass, baritone, lead och tenor där den lägsta stämman utgör fundamentet i barbershoptriangeln medan den högsta stämman klingar lätt ovanför melodin.

Vad kännetecknar er kör?

– I barbershopgenren jobbar vi mycket med att känslomässigt beröra vår publik på olika sätt, både med glada och sorgliga sånger. Vi använder oss av koreografi och vi har scenkläder som gärna får glittra lite. Vi sjunger dessutom alltid utantill vilket också hjälper till att förmedla det budskap vi vill ha fram. Ambitionen är att det

ska vara ”showigt” och berörande.

Hur ofta har ni konsert?

– Vi har julkonsert i december och sedan varierar det med övriga uppträdanden.

Vem sjunger i er kör?

– Vi är i åldern 25-67 och vi är en brokig blandning infödda och inflyttade, med lång körerfarenhet och nybörjare.

Hur ofta övar ni?

– Vi övar en gång per vecka, 2,5 timmar per gång. Det kan även bli helgövningar med externa coacher. Varje höst före terminsstart ordnar vi också en efterlängtad kickoff för kören.

Vad är er ambitionsnivå?

– Vi är för tillfället en prospective kör i den internationella organisationen Sweet Adelines International och vår målsättning är att chartra om två år vilket innebär att vi kommer att stå på scenen i nordiska mästerskapen i barbershopsång 2022. Den nordiska regionen är just nu världens mest framgångsrika med både kvartetter och körer på toppnivå så vi befinner oss i synnerligen

Brukar ni samarbeta med andra körer?

– Vi tycker det är väldigt värdefullt att skapa kontakter med andra körer! Vi har haft konserter tillsammans med andra barbershopkörer både på fastlandet och i Sverige och i våras hade vi en konsert i Mariehamn tillsammans med Teekkarikuoro från Tammerfors.

Vad är det bästa med er kör?

– Vi är ambitiösa och målmedvetna och vill hela tiden utvecklas, vilket vi också får chansen att göra via utbildningar och besök av coacher. Vi har väldigt kul på övningarna och är måna om att ta hand om varandra.

Vad är det bästa med barbershop?

– Det är superhäftigt att sjunga i barbershopstil. Vi sjunger arrangemang i täta stämmor som är skrivna på ett sätt som förstärker övertonerna. Vi står inte stämvis utan är helt blandade i kören vilket innebär att man har de övriga tre stämmorna tätt runt sig och man får en intensiv känsla för musiken.

Tillsammans skapar vi magi!

Sofia Strömgård

gott sällskap vilket så klart inspirerar till att bli bättre.

Barbershop. Kören SeaSide Singers har cirka 20 medlemmar.

Körsång en nyckel till inkludering

för att inspireras tillsammans under ett seminarium om inkludering, musik och kultur. Seminariet ordnades av FSSMF tillsammans med Bildningsalliansen.

Det finns många bra exempel på att kulturell verksamhet förenar människor från olika kulturer och att det också är en nyckel till effektiv språkinlärning. Det här var utgångspunkten då ett gäng entusiastiska deltagare från hela Svenskfinland samlades för att lära sig mer och inspireras i ämnet kultur och integration. På plats fanns flera lärare, blivande lärare, pedagoger och koordinatorer som alla på något sätt ville nätverka och idea fram nya projekt kring kultur, musik och inkludering.

Under seminariet presenterades tre körprojekt som lyckats integrera nyanlända i samhället genom sång, musik och samvaro: En plats för alla, Körkraft och A bigger heart.

En plats för alla i Göteborg

En plats för alla är en integrationsoch språkkör vars syfte är att förena nysvenskar och gammalsvenskar i åldern 12 till 25 år. Körens hemvist är Göteborg. Bakom kören står Alice Brännudd och Julia Sundqvist, som var 16 år då de grundade kören. Idén

kom till efter att en gemensam vän fick avslag i asylprocessen och utvisades från Sverige. De två kompisarna bestämde sig för att det var dags att agera, och att en integrationskör för ensamkommande var den rätta vägen att gå. Tanken med En plats för alla är att gamla och nya svenskar skulle få umgås, sjunga och fika.

– Vi ville sprida sångglädje och samtidigt få in språkträning. Varje träff hade ett tema och då fick deltagarna lära sig specifika ord och vi talade om sångernas tema, som till exempel demokrati i Sverige och i andra länder. Efter sången fikade vi och deltagarna kunde träna sin vardagssvenska och lära sig mer om den svenska kulturen, berättar Brännudd och Sundqvist för seminariedeltagarna.

Brännudd och Sundqvist berättar att den största utmaningen var att få deltagare till kören, och att direktkontakt med potentiella medlemmar var det effektivaste sättet att samla ihop en kör. Det visade sig också vara mycket svårt att få nysvenska tjejer att delta i kören.

De deltagare som aktiverade sig i kören har dragit stor nytta av projektet.

– Vi tycker verkligen att deltagarna

I september samlades ett gäng driftiga personer från hela Svenskfinland

Charlotte Rider berättar om Körkraft. Foto: Sofia Strömgård

Alice Brännudd och Julia Sundqvist. Foto: Sofia Strömgård

integrerats bättre. En del har lyckats få jobb, nya kompisar och kommit in på gymnasiet. Då känner vi att vi ändå lyckats med projektet, säger Alice Brännudd.

Eftersom tjejerna inte ville se sig som ledare eller dirigenter skapade de närmast ett slags kompisförhållande till deltagarna.

– Vi ville att kören skulle vara en plats där de kan prata med oss, och att vi finns där som stöd. Man blir lycklig av att sjunga i kör och kören blev en slags motvikt till allt det jobbiga i deras tillvaro, säger Sundqvist.

En plats för alla fick finansiellt stöd av projektet Körkraft, som också presenterade sig under seminariet.

Med körkraft mot integration

Körkraft är ett projekt för integration via körsång. Via finansiering från Körkraft har flera integrations- och språkkörer grundats över hela Sverige och Körkraft drev också två egna körer fram till år 2018. Körkraft ordnade också nätverksträffar och fortbildning av körledare.

Idén till Körkraft växte fram under 2015 då drygt 160 000 personer sökte

Workshopidéer:

SKAPANDE

asyl i Sverige. Fler än 30 000 var ensamkommande barn eller ungdomar.

– Efter den stora vågen av asylsökande kände jag att jag måste göra något, berättar Charlotte Rider som tillsammans med Marie Bejstam tog initiativ till projektet med finansiering från bland annat Allmänna Arvsfonden.

Duon resonerade sig fram till att svenskarna är ett körsjungande folk och att körsång är ett svenskt sätt att umgås. Dessutom sker språkutveckling snabbare med hjälp av musik.

– Körsång är också ett sätt att umgås över gränserna. Syftet med Körkraft var primärt för deltagarna att lära sig svenska, hitta en gemenskap och lära känna svenskar och svensk kultur, berättade Rider för seminariedeltagarna.

Via Körkraft uppstod olika slags körer: språkkörer, kompiskörer och integrationskörer med olika målgrupper och syften.

Vasas internationella kör

Det tredje projektet som presenterade sig var kören A bigger heart Choir från Vasa, troligtvis den enda eller åtminstone första internationella kören i Vasa med över tolv nationaliteter

representeade. A Bigger Hearts ordförande Mahdi Hamidi berättade om syftet med kören: att överbygga fördomar och förespråka tolerans och acceptans.

– Vi vill inkludera alla i kören, oavsett bakgrund och språk. Vi vill hylla vår diversitet, berättar Hamidi.

Kören har funnits sedan 2015 och under åren har man satsat på gemensamma aktiviteter för att bekanta sig med den finska kulturen.

– Man kan lära sig ett språk genom aktiviteter. Vi har exempelvis varit och simmat i en vak, och det är ett bra sätt att få igång samtalet med finländare. Man kan slänga in nya ord som man lär sig mycket lättare om man på riktigt provar på aktiviteten, säger Hamidi.

Efter presentationerna var det dags för en workshop där de cirka 20 deltagarna delades in i grupper för att visionera: hurdana projekt kring kultur, musik och integration skulle de själva vilja förverkliga?

I Resonans integrationsnummer (4/18) presenterades alla tre projekt i detalj.

Sofia Strömgård

• Kulturell verksamhet i huvudstadsområdet (vernissage, föreställningar, konsert). Nyanlända skapar konst för finländare

• Kulturläger för barn med tyngpunkt på musik

• Kör för flickor och kvinnor dagtid (verksamhet för att stärka kvinnorna i samhället)

• Mångkulturell kör: elever från Lärkkulla och Akan

• Världsmusik: temaensamble. Musiker och instrument från olika kulturer möts och spelar tillsammans

• Skapa musik tillsammans

• Nyfinländare in i våra finlandssvenska körer

NÄTVERK OCH FORTBILDNING:

• Utbildning av samhälls- och hälsokommunikatörer i södra Finland

• Föreningsfortbildning (mångkulturellt ABC)

• Nätverksträffar för alla som jobbar med integration

• Fortbildning: pedagogiska redskap som stärker inkludering, språkinlärning och handledning

- Fortbildning: Skönlitteratur som redskap för att utveckla social kompetens, självreflektion och bemötande av andra

Foto:

Under årets upplaga av Musik & Talang behandlades ett brett spann av ämnen i ett septemberkyligt Vasa. Diversitet i musikbranschen, utbrändhet, musik på finlandssvenska, vokalproduktion och låtskrivande samt flera uppträdanden av artister och band stod på programmet.

Under fredagseftermiddagen fördes flera intressanta paneldiskussioner kring bland annat musik på finlandssvenska, utbrändhet och psykisk ohälsa i kulturbranschen samt hur man kan tänka om man planerar att dra ut på turné i Norden eller Baltikum.

Rapparen Seesar XL och artisten

Sandra Långbacka diskuterade tillsammans med moderator Kjell Simosas hur det är att göra musik på svenska i Finland. Vad har man för publik?

Seesar XL rappar nuförtiden på dialekt – men han inledde sin karriär med att skriva låtar på engelska. Han tänkte

sig att det skulle vara enklare att få till ett genombrott om man rappade på engelska.

Den Nykarlebybördige rapparen började sedan skriva raplåtar på svenska – rättare sagt på dialekt.

– Om jag skriver på engelska byter jag personlighet för jag uttrycker mig annorlunda på engelska än vad jag skulle göra på svenska. Svenska är ett mer vardagligt språk för mej, säger han.

Sandra Långbacka har skrivit en del låtar på engelska och finska men säger att svenska definitivt är hennes känslospråk.

– Det känns naturligt att skriva på

svenska, man uttrycker sig bäst på sitt modersmål.

Om man skriver på engelska är det kanske också så att man tar till sådana manér som finns i USA, medan det svenska upplevs som mer genuint och ärligt, kommenterar Kjell Simosas.

– Lyrikmässigt blir det mer klichéer om man skriver på engelska. Det är lättare att hitta på nya sätt att uttrycka sig på svenska, säger Långbacka.

Långbacka hoppas på att man i Finland skulle se potentialen med svenskan som innebär en möjlighet att nå ut till lyssnare i hela Norden och också samarbeta över landsgränserna.

Göra musik på svenska i Finland: ”Jag skulle komma lä are undan om jag by e språk”

Finlandssvenska. Sandra Långbacka och Seesar XL skriver musik på svenska.

Musik& Talang, Frida Lönnroos

En nordisk spellista på Spotify men ny musik från alla nordiska länder skulle vara bra, säger Långbacka och får medhåll av Seesar XL, eller Joel Rönn som han också heter. Nu finns det inget etablerat samarbete mellan de nordiska länderna.

Men visst får man jobba hårt för att nå ut till sin publik om man gör musik på svenska i Finland.

Långbacka berättar att hon inte upplevde det som svårt i början av sin karriär som artist och låtskrivare. Det var först när hon hade kommit igång på allvar som hon insåg svårigheterna som språkvalet förde med sej.

– Jag skulle komma lättare undan om jag bytte språk. Till exempel så är skivbolag i Finland inte intresserade av finlandssvenska artister. Man måste jobba mycket för att hitta sin publik och det kan vara svårt, säger Långbacka.

Seesar XL berättar att publiken på gräsrotsnivån är viktig när man gör rap på dialekt. Han poängterar också att bara för att man en gång börjar på svenska behöver det inte betyda att man aldrig kan slå igenom internationellt.

Det finlandssvenska musiklivet kan i dagsläget ses som ganska rikt – det finns allt från pop, rap och heavymetal. Men för tillfället finns det ingen gemensam plattform för samverkan mellan finlandssvenska musiker, vilket Seesar XL och Sandra Långbacka tycker att är lite synd.

Radion är sekundär

Finns det då någon gemensam nämnare för den finlandssvenska musiken, trots att låtarna genremässigt skiljer sig så mycket från varandra?

– Jag tycker att finlandssvensk pop har ett mer nordiskt sound, och ett annat ljudlandskap än den finska popen, säger Långbacka.

– Jag tycker att finlandssvensk musik ofta är mer musikaliskt intelligent, säger Seesar XL

Den finlandssvenska musikens andel av musikutbudet på Yle Vega är ett ämne som diskuterats och stundvis

debatterats hätskt i de finlandssvenska medierna. Vad anser då unga artister om detta?

Både Seesar XL och Sandra Långbacka berättar att det viktigaste sättet att nå ut till en ung publik är via Spotify, andra streamingtjänster eller via sociala medier. Olika slags spellistor på Spotify kan generera nya lyssnare, men det är förstås också viktigt att vara synlig i de finlandssvenska medierna och att ens låt spelas på Yle Vega eller Yle X3M är naturligtvis bra för att nå ut till en större publik.

– Det är också viktigt att det finns en kvalitetskontroll på finlandssvensk musik, anser Seesar XL. Bara för att det är musik på finlandssvenska betyder det inte att det är bra, utan musiken ska vara i fokus.

Samtidigt går det inte att komma bort från minoritetsaspekten. Om inte de finlandssvenska medierna spelar finlandssvensk musik, vem ska då göra det?

– Det handlar också om diversitet och eftersom vi är en minoritet betyder det automatiskt ett fokus på språket i den musik vi gör, säger Långbacka.

Musikbranschen är obarmhärtig Innebär ett yrke inom musikbranschen att man förr eller senare kommer att bli utbränd? Allt fler väljer att öppna upp och börja prata om sina egna upplevelser i en bransch där hårt arbete, högt tempo och prestationskrav kan vara vardag. Under paneldiskussion Full fart in i väggen diskuterade Janne Grönroos, Vicky O’ Neon eller Vicky Österberg som hon egentligen heter, och Wilhelm Breitenstein problematiken och delade med sig av sina egna erfarenheter tillsammans med moderator Johanna Stenback.

De tre panelisterna har alla utbrändheten gemensamt: de har alla pressat sig själva för hårt och gått in i väggen.

En viktig aspekt av att man talar

Paneldiskussion Foto: Musik & Talang, Frida Lönnroos

mer öppet om sitt eget mående i dag är att man själv kan höra när varningsklockorna ringer. Vicky O’ Neon berättar att hon fått höra mycket om andras erfarenheter av utbrändhet och därmed också kunde reagera när hon själv började må dåligt.

Om man märker att ingenting mer känns roligt eller att man aldrig ens är ledsen, och att allting är en grå sörja, då bör man stanna upp och reflektera kring sitt eget mående, konstaterade panelisterna.

Både Vicky O’ Neon och Wilhelm Breitsenstein har skrivit dagbok för att reda ut varför de mådde dåligt och vad som är roten till det onda.

– Jag började också identifiera problemet när jag berättade om hur jag mådde för mina vänner, säger Breitenstein.

I musikbranschen och kulturbranschen överlag jobbar många som frilansare, vilket kan innebära en otrolig mängd stress och press. Det kan både Vicky O’ Neon och Wilhelm Breitenstein skriva under.

– Ingen betalar ens lön om man är sjuk, säger O’ Neon.

Återhämtning är a och o Visst går det att jobba hårt utan att gå in i väggen, men det finns vissa förutsättningar för det. Enligt Janne Grönroos kan man jobba väldigt hårt och mycket så länge som man upplever arbetet som meningsfullt och att det finns tillräckligt med tid för återhämtning och vila. Men utan återhämtning går det inte.

Hårt jobb hänger i sin tur ofta ihop med prestationer. Att prestera är någonting som de flesta unga vuxna känner att de borde göra. Men för vem presterar man egentligen? Lönen för allt slit och all möda man utsätter sig för på jobbet är den där kicken man får när man rott i land ett krävande projekt eller känner att man faktiskt gjort väl ifrån sig. Men när man väl når sitt mål, vad känner man då? Inte den stora tillfredsställelsen man hade hoppats på. Snarare är det så att man aldrig blir tillfreds med sig själv. Man kan alltid prestera lite bättre och nå nya mål, kom panelisterna fram till.

Hur kommer man då tillbaks efter en utbrändhet? Panelisterna var överens om att man måste göra

förändringar i sitt liv för att komma ur den dåliga spiralen.

Wilhelm Breitenstein slutade sitt stressiga jobb med att fixa spelningar, eftersom han konstaterade att det inte var värt att må dåligt på grund av jobbet. Istället började han studera och göra någonting helt annat än det han jobbade med.

Vicky O’ Neon åkte iväg till USA och stannade där i tre månader och “gjorde ingenting”. Hon har också arbetat med yoga och meditation för att må bättre.

Janne Grönroos sade upp sig från sitt jobb som programledare för morgonshowen Succémorgon eftersom han inte längre orkade med den livsstilen som arbetet förutsatte.

– Jag insåg att jag inte kunde fortsätta såhär längre. Och man blir aldrig samma människa igen efter att man gått in i väggen. Jag skulle jättegärna vara den jag var, jag vill tro att jag klarar av allting. Men det gör jag inte längre.

Sofia Strömgård

Rakt in i väggen. Johanna Stenback, Wilhelm Breitenstein, Vicky O’Neon och Janne Grönroos.

Foto: Musik& Talang, Frida Lönnroos

Hennes röst

Akademiska Damkören Lyran 2019

recensent har jag förmånen att få en fysisk skiva att lyssna till när jag recenserar. I många fall är detta inget märkvärdigt. Skivan läggs i CD-spelaren och jag lyssnar till den med mina hörlurar på samma sätt som ifall musiken strömmades via en tjänst. Men i detta fall slår det mig direkt hur genomtänkt Akademiska Damkören Lyrans senaste skiva ”Hennes röst” är i frågan om både bild, text och musik. På konvolutet fångas jag av ett öga. En kvinna som ser in i en spegel och blicken riktas mot sig själv. En spegel kan visa ditt innersta. Endast du själv ser det. Ingen annan ser samma sak. Alla har ett jag och en vilja att visa det. På denna skiva släpps jaget fram tillsammans med många andra kvinnor. Alla ser in i sig själv och sjunger om det som ligger nära; feminin kraft, den unga kvinnans självbestämmanderätt samt behovet att bli sedd och älskad. Dessa tre teman är genomgående på hela skivan. Texten är central på denna skiva. De ord som uttalas men även de ord som inte sägs. Orden är genomtänkta och belysande. De framförs med ett djup och en självsäkerhet från någon av Lyrans begåvade solister eller av kören. De framförs med kraft och insikt av en person med kunskap; en kvinna som vet vad hon talar om. Och detta är styrkan i skivan. Dirigent Jutta Seppinen har gjort ett berömligt arbete med att kultivera de sångresurser som Lyran har. Igenom hela skivan märks denna potential, både med egna

solister som framför sina solon med bravur men framförallt en kör som tillsammans gör hennes röst större än endast ett jag. Dessa kvinnor talar för många, inte bara de som finns representerade i kören.

Trogen till sina rötter har Lyran valt att lyfta fram den nordiska musiken och folktraditionen. Som helhet är det njutbart men jag gläder mig åt kontraster. Små veck som vid första kontakt må kännas utanför men som sedan ter sig naturliga och självklara. Samuel Barbers Adagio Op. 11 – Angus dei verkade utanför men Perttu Haapanens arrangemang för damkör gör att verket passar in i helheten. Texten O Guds lamm är heller inget udda i sammanhanget. För många gånger ha oskyldiga lamm offrats för att befria en man från synd.

För mig berörde de tre delarna av ”Marias psalm” som framförs med självsäkerhet i soli, en exakthet i rytmen och en otrolig känsla för musikens väsen. Här finns en berättelse som kören vill förmedla för lyssnaren och med det gripande sätt de tar sig an uppgiften kan jag inte göra annat än lyssna. Den traditionella texten ursprungligen sjungen av runosångaren Arhippa Perttunen får av Lyran ett fängslande framförande. Hennes röst klingar ut till tonerna av Andrea Eklunds arrangemang av Vargsången. Klingar ut till en text som belyser instinkten att skydda de sina; att skydda de andra jagen i gruppen. Lyran visar med denna skiva att de har starka insikter om sitt jag och tillsammans sjunger de hennes röst. Hon som inte hörts men som alltid funnits där.

Johan Berg

Vilken

Noterat

ÅK Ensemble får Evert Ekroth-priset 2019

Finlands svenska sång- och musikförbund har utsett ÅK Ensemble till vinnare av årets Evert Ekrothpris. Prissumman är 2000 euro. Prismotiveringen lyder: ”ÅK Ensemble har under de senaste åren etablerat sig som en utpräglad showkör med mycket höga ambitioner. Tillsammans med orkestern 110th Street Band och ljudteknikern

Kim Engblom har ensemblen under Pia Kullas ledning dragit fulla hus runtom Svenskfinland med välplanerade och välinövade shower med rytmmusik. Showen Can´t Stop the Feeling har setts av 1500 personer. Ensemblen visar att körmusik kan nå en stor publik över alla generationsgränser med sin proffsiga attityd.”

Evert Ekroth-priset utdelas vartannat år till en ensemble, kör eller orkester som under året utmärkt sig för musikaliska framgångar, aktivitet och initiativkraft.

Musikforum 11 januari i Helsingfors

Pricka in datumet 11 januari i kalendern! Då ordnas Musikforum på Musik- och kulturskolan Sandels i Helsingfors, Topeliusgatan 2. Under Musikforum presentaras sångfestrepertoaren och alla sångerna sjungs igenom. Målgruppen för evenemanget är alla dirigenter i förbundet.

Anmälan sker på FSSMF:s webbsida och man kan anmäla sig fram till den 3 januari. Ingen anmälningsavgift.

Förbundsdag och musikgala den 4 april

Förbundsdagen ordnas den 4 april i Åbo i Cygnaeus skola.

Förbundsdagen är förbundets högsta beslutande organ och sammankallas till möte en gång om året. Varje medlemsförbund har rätt att till

förbundsdagen sända högst fem röstberättigade representanter. På kvällen ordnas musikgalamiddag där årets körsångare, instrumentalister och funktionär premieras. Deltagarna i Feel the Rhythmworkshopen uppträder och förbundsordförande håller tal.

Save the date för Feel the Rhythm 5!

Den populära kursen Feel the Rhythm med Mia Makaroff och Ida Olsonen ordnas 4-5 april. Nytt för i år är också en workshop med ÅK Ensemble och körens dirigent Pia Kulla: Showkör med mikrofon. I år riktar sig kursen till både ensembler, enskilda korister och körer.

Kursen ordnas den 4-5 april 2020 i Åbo. Platsen är Cygnaeus skola och Mia Makaroff och Ida Olsonen fungerar som ledare för en del av kursen, som vänder sig till mindre vokalensembler som vill utveckla sin samsjungenhet och förbättra samklangen. Under kursen får ensembler öva sig på att ta fram känslan för rytm och puls, lyssna in sig på harmonier och finjustera pitchen inom gruppen samt finslipa uttryck och närvaro. Förutom workshopen med Makaroff och Olsonen ordnas också en större workshop tillsammans med ÅK Ensemble: Showkör med mikrofon. Workshopen leds av ÅK Ensembles dirigent Pia Kulla och ÅK Ensemble deltar också i workshopen. Hela ensembler eller körer kan delta i showkörsworkshopen, men enskilda sångare är också välkomna. Under workshopen sjunger man tillsammans med ett litet liveband och tanken är att vänja sig vid att sjunga i mikrofon. Inför workshopen med ÅK Ensemble ska alla deltagare öva in två sånger som kommer att distribueras vid årsskiftet. Mer information om tidtabell och anmälning kommer i början av nästa år.

Caj Ehrstedts pris 2020

Svenska folkskolans vänner utlyser Caj Ehrstedts pris som utgår ur Eva och Caj Ehrstedts stipendiefond. Priset är avsett för en finlandssvensk sångare som före tävlingens utgång 31.1.2020 inte fyllt 30 år. Priset ges i genren klassisk musik och gäller således inte pop- eller jazzmusik. Caj Ehrstedts pris delas ut vart tredje år. Senast då tävlingen arrangerades, 2017, tog mezzosopranen Erica Back hem vinsten. Prissumman är 5 000 euro. Priset delas ut på SFV:s våroch utdelningsfest den 1 april 2020. Läs mer om tävlingen på SLS:s webbsida www.sfv.fi.

Pris för sångfesten

Sångfesten kostar 140 euro för förbundets medlemmar och 160 euro för icke-medlemmar. I priset ingår kvällsfesten på lördagen. Det går att välja bort kvällsfesten och då kostar sångfesten 40 euro mindre. Minderåriga deltar till rabatterat pris.

Carita Björkestam fick förtjänstmärket

Carita Björkestam, ordförande för Borgånejdens sång- och musikförbund, har utdelats FSSMF:s förtjänstmärke. Björkestam har suttit på ordförandeposten sen 2010, och i motiveringen kan man bland annat läsa följande: ”Förbundet fyller 100 år 2019 och Carita har förtjänstfullt hållit i trådarna för det digra programmet som BSMF ordnar under året.”

Björkestam är även ordförande för Alvakören i Borgå. Förtjänstmärket utdelades i samband med BSMF:s festmiddag efter jubileumsmässan Diligam te i Borgå den 9 november av förbundsordförande Patrik Karlsson.

Noterat

Uppdaterade kriterier

för beviljande av Förbundsmärket

FSSMF har uppdaterat kriterierna för beviljning av Förbundsmärket. De uppdaterade kriterierna godkändes av styrelsen den 10 oktober 2019. Åtminstone ett av följande kriterier behöver uppfyllas för beviljande av Förbundsmärke:

• Aktiv medlem i förbundsansluten kör/orkester i tio år.

• Styrelsemedlem, övriga funktionärsposter i förbundsansluten kör/ orkester i fem år.

• Styrelsens sekreterare, kassör, i förbundsansluten kör/orkester i fyra år.

• Styrelseordförande eller dirigent i förbundsansluten kör/orkester i tre år.

• Styrelsemedlem i FSSMF, specialförbund eller lokalförbund (ordinarie).

• Utskottsmedlem eller anställd i FSSMF, specialförbund eller lokalförbund i två år.

• Annat vägande skäl.

Nytt pris: Årets musikledare för unga

I år delas ett nytt pris ut: Årets musikledare för unga (Gunilla Josefssons pris). Priset delas ut i enlighet med motiveringen i stadgarna för

Gunilla Josefssons minnesfond: ”Till mångsidiga och inspirerande musikledare som jobbar med barn och unga”.

Detta pris kan även tilldelas ledare utanför förbundet. Prissumman är samma som för övriga pristagare, alltså 200 euro.

FSSMF har ny adress i Vasa!

FSSMF har flyttat i Vasa! Vår nya adress är Hovrättsesplanaden 15

C 33, 65100 Vasa. Personalen arbetar huvudsaklingen på G18 i Helsingfors.

Nominera pristagare till FSSMF:s pris 2020

Nominera pristagare till FSSMF:s pris 2020 senast den 28 februari 2020. Man kan nominera kandidater till följande priser: Årets körsångare i blandad kör, Årets körsångare i damkör, Årets körsångare i manskör, Årets instrumentalist (blåsare), Årets instrumentalist (stråkar), Årets funktionär samt Årets musikledare för unga (Gunilla Josefssons pris). Till exempel körer och orkestrar kan nominera kandidater till prisen. Pristagarna ska ha utmärkt sig under det senaste verksamhetsåret i den förbundsanslutna körens/orkesterns eller förbundets verksamhet. Prissumman är 200 euro och FSSMF står för pristagarens resekostnader och inkvartering i Åbo 4-5 april då Musikgalan ordnas. Läs mer och nominera kandidater på FSSMF:s webbsida.

Nominera kandidater till Långbacka-priset

Långbackapriset delas ut åt en inom FSSMF verksam dirigent. Priset tillkom på initiativ av KurtErik Långbacka i samråd med Finlands svenska sång- och musikförbund inför Långbackas 70-årsdag den 15 mars 2001.

Priset är avsett att uppmuntra och stimulera inom förbundet verksamma dirigenter – gärna unga och lovande – enligt förbundsstyrelsens prövning. Långbackapriset utdelas vartannat år. Nominera en kandidat senast den 28.2.2020 på FSSMF:s webbsida. Prissumman är 2000 euro.

Norakörens resa till Riga Sings 2019

Norakören i Närpes valde i ett tidigt skede av fjolårets verksamhetplan att ansöka om möjlighet att medverka i en körfestival – och valet föll på ”Riga Sings 2019” i Lettland. Interkultur är den organisation som samlar körer av de mest skilda slag, där det är möjligt att tävla om priser och diplom. Norakören deltog enbart med att sjunga för tre domare som kunde ge konstruktiv och saklig kritik av framförandet och erhöll diplom för deltagandet.

En tidig morgon i kylslaget första maj-väder fylldes bussen med 28 förväntansfulla damer med körledaren Marika Esch i spetsen och bussbolagets chaufför vid ratten. Bagageutrymmet fylldes med resväskor, men även med ett stort antal paket i varierande storlek. Paketen var avsedda för Hoppets stjärnas projekt ”Kvinna till kvinna” för utdelning inför mors dag till mindre bemedlade familjer i östra Lettland.

Förutom de två resdagarna blev det tre dagar fullspäckade med aktiviteter. Den 3 maj övade vi och sjöng sedan upp för en domarjury på tre personer från Lettland, Tyskland och Norge. Naturligvis var det spännande med bedömning av våra tre sånger Hvem styrde hit din väg, Jag unnar dig allt gott och Det brinner en eld. Samma kväll blev det vänskapskonsert i konserthallen Ave Sol och repertoaren var densamma jämte Romanssi och Koiviston polska.

En rundtur i centrala delar av Riga

med bussen var en upplevelse i sig. Naturligtvis fanns många möjligheter att ta del av de många konserterna, som både dag- och kvällstid ordnades i konsertsalar och kyrkor. Riga Sings hade samlat 31 körer från 11 olika länder. Eftersom det fanns många olika kategorier av körer från barnkörer, ungdomskörer, blandade körer, manskörer och mindre vokalensembler med mångfacetterad repertoar kunde man välja och vraka.

Lördagen den 4 maj var Lettlands nationaldag och det syntes i stadsbilden. Folk trotsade det smått kyliga och tidvis regniga vädret och sökte sig ut bland annat till en park i nära anslutning till universitetet. Där hölls non-stop konserter med olika körer. Norakören bjöd på hela sin repertoar

och storbildsskärmen återgav närbilder och mikrofonerna ljudet. Lettiska körer samlades till gemensam konsert efteråt och de färgglada folkdräkterna och huvudbonaderna och den mäktiga sången var en upplevelse. Guiden hade vid vår rundtur tidigare berättat om hur viktig sången och musiken var för ett land som tidvis hade haft förbud på nationalsång och andra folkliga sånger. Norakörens resa innebar sångarglädje och fin sammanhållning och smått dråpliga situationer ibland. Mera sång och vars och ens egen utveckling inför kommande utmaningar under en ny termin under hösten kommer att varvas med glada minnesbilder från Riga Sings 2019.

Furorna i Skåne och Köpenhamn

Körsamarbete över riksgränser tillför alltid överraskningar. Det man söker får man kanske inte, det man minst väntar sig däremot i stora mått! Furornas resa i september 2019 gick till Skåne och Köpenhamn med flyg, tåg och buss i lämpliga doser i snabb takt. Koristerna hölls i strama tyglar både av reseledare och olika

dirigenter med olika temperament och synsätt.

Kören i Kristianstad,Allsångarna, hade valt trevliga sakrala sånger såsom Fader vår, Amazing grace och Dona nobis pacem. Akustiken i Nosaby kyrka var förvånansvärt god, det kändes lätt att sjunga där. Kristianstad, som är Esbos vänort,

visade sig i sin bästa höstskrud medan Nosaby bjöd på stor gästfrihet och vänligt mottagande.

Lund med sin domkyrka inbjöd till körsång i själva kyrkan. Dona nobis efterföljd av klassikern En sommardag i Kangasala kändes angelägna att framföra. Kvällskonserten gavs med Helgonakören i deras egen kyrka

Eivor Eklund-Back

Tävling. Norakören hade en lyckad tävlingsresa i Riga i maj i våras.

Allhelgonakyrkan.

Det var roligt att sjunga Gabriellas sång och Så skimrande var aldrig havet i ett krävande arrangemang.

Furorna fick också träna sin danska i

några sånger innan färden gick vidare till Köpenhamn!

Tårnbykoret på Korsvejens skole, nära Kastrup flygfält bjöd på danskt gemyt med dejliga sånger, smörrebröd

Intermezzos 60-talschock

Först uppmanades publiken att ta av sig skorna och sedan hölls musiken och skratten igång så taket lyfte i Breidablick i Finström. Åländska Intermezzokörens satsning på sånger av Povel Ramel, Hasse Alfredson och Tage Danielsson blev en veritabel succé i höstmörkret. Rena 60-talschocken inte bara i text och musik, utan också i körens klädsel, accessoarer och rekvisita. Men allra främst körens uppsluppenhet och energi och tolkningar av de fantastiska texterna som i de flesta fall hållit för tidens tand. En del har skrämmande nog blivit aktuella igen (Var blev ni av alla drömmar...). Och hos den månghövdade publikens äldre medlemmar vaknade minnena från 50-, 60- och 70-talens stora underhållare i tv och på scener.

Två konserter i Alandica i Mariehamn och en avslutande i Finström bjöd på klassiker som Vad har du i fickan Jan?, The Gräsänkling blues, Att angöra en brygga, Bedårande sommarvals och Underbart är kort, men också lite mindre kända pärlor som förortsaktuella Rågsved, som redan på 70-talet kallades för ”Drogsved”, Vals i tango och Morfar till mig själv.

Vad som blir nästa projekt för Intermezzokören får körledaren Guy Karlsson och styrelsen under ledning av Mia Josefsson fundera på, men nästa år firar kören i alla fall 30 år.

och öl. Tipset om kören hade vi fått på FSSMF:s dirigentseminarium i Helsingfors av Peter Ettrup Larsen. Publiken sjöng med i Sensommervise och flere andra danska sånger. ”Svantes Lykkelige dag – og om lidt er kaffen klar” får vi inte glömma bort.

Under en extra dag i Köpenhamn upplevde vi vaktbytet utanför Amalienborg, Tivoli, Ströget, Hviids vinstue från 1700-talet och lunch i Nicolai kirke, en nedlagd kyrka ombyggd till restaurang mitt i Köpenhamn. Det var en värdig avslutning på en trevlig körresa.

God planering och goda värdar bäddade för fina körupplevelser. Löften om svarsbesök klingade i luften och planerna är redan i full gång inför nästa höst. Välkomna till Esbo!

Furorna uppträder i Nosaby kyrka utanför Kristianstad i Sverige.

Ulf Weman

Benita Bärlund

Fartfylld show. Intermezzokören levererade. Foto: Tobias Braun

Dansbandz Renässanz - finlandssvensk dansbandsmusik i fokus

För att synas i den ökade konkurrensen om publiken, bör körer bli bättre på att arrangera mera underhållningsbetonade repertoarer. Singsby Sångkör framförde tidigare mest traditionell folkmusik men har under flera år jobbat hårt med att förnya sin repertoar. Våra olika tema-konserter har varit lyckade och lockat betydligt större publik än traditionella körkonserter.

Kören har som långsiktigt mål att stöda lokala musikbegåvningar och vi försöker även aktivt involvera dem i våra olika projekt. En pionjär inom dansbandsmusiken, och en av initiativtagarna till projektet Dansbandz

Renässanz, är Stig Snickars. Stig har uppträtt på dansbanor sedan 1959 och sjunger idag tenor i Singsby Sångkör.

I projektet deltog även det kända finlandssvenska dansbandet Tommy’s med kapellmästaren Tom Käldström

i spetsen, den landskände artisten Charles Plogman och Charles dotter Fanny Plogman. I projektet bands dessa erfarna dansbandsmusiker ihop med Singsby Sångkör för att lyfta finlandssvensk dansbandsmusik.

Dansbandz Renässanz-turnén började hösten 2018 med en dansafton på Scandic Hotel Waskia och fortsatte 2019 med konserter på Carpella,

Wasaline och tillsammans med Svenska Pensionärsförbundet på Silja Line. Konserterna formades som en tidsresa i dansbandsmusik från 1950talet till nutid. Komikern och artisten Lasse Eriksson agerade konferencier och höll i den röda tråden genom konserterna. Flera korister sade sig ha varit tveksamma till temat i början men ändrade åsikt under resans gång och tyckte det hade varit väldigt intressant, man hade lärt sig mycket nytt, konserterna hade varit lyckade och väckt intresse för dansbandsmusik. Även publiken gav väldigt fin respons och frågade efter fler konserter.

Ett av våra mål med Dansbandz Renässanz var att fortsätta utveckla kören genom ett ökat samarbete med professionella musiker samt att lyfta fram begåvade regionala artister. Med projektet ville vi anamma det

Festlig höst för förbundets damer

Ett trevligt sorl fyller salen. Det klirrar i champagneglasen och många glada skratt hörs bland grupperna som står och pratar. Det är en lördag kväll i september och drygt 50 damer har samlats i Gadolinia i Åbo för höstens första damkörssits. Festdeltagarna kommer från flera olika körer, bland annat Pargas damkör, Åbo damkör och Florakören, och många av dem har just lyssnat på projektkören Exaudios konsert Something blue. Festen är nämligen ett samarbetsprojekt mellan FSD och Exaudio, som gör en konsertturné i Svenskfinland. Efter konserterna i Åbo, Vasa och slutligen Borgå ordnas damkörssitsar, dit alla damkörer i regionen bjuds in.

– Vi festar alldeles för lite, och vi ville erbjuda medlemmarna ett sätt att få träffas och ha roligt under avslappnade former, säger FSD:s ordförande Jenny Stenberg-Sirén.

professionella sättet att hålla många konserter med samma repertoar och få ut mera av den satsade tiden. Körens olika projekt och samarbeten med professionella musiker har bidragit till en kontinuerlig höjning av körens kvalitetsnivå. Våra samarbetsparter har varit mycket nöjda och enligt dem behövs flera uppträdanden innan repertoaren börjar sitta, stämningen känns avslappnad och sången fungerar bra och kan beröra publiken. Artisterna poängterade därför vikten av längre, mer genomtänkta produktioner med fler inplanerade konserter. Nu när vårt projekt kommit så här långt ansåg de att vi borde fortsätta med ännu fler konserter. Det är vid möten med publiken det börjar hända saker.

Exaudio är en av damkörsförbundets nyaste medlemmar och kören ville snabbt komma in i gemenskapen, tillägger Exaudios ordförande Johanna Rosenqvist.

– Exaudio träffas endast några veckoslut om året och därför är det givande att få träffa och lära känna andra finlandssvenska damkörssångare, säger hon.

Ett mycket viktigt element under fester är sångerna man sjunger, och i detta nu finns det alldeles för få sånger som damkoristerna kan. De som sjungit i studentkörer har en gemensam sångtradition, men det finns väldigt många som inte har den bakgrunden. FSD:s lilla sångbok Damernas 5:a används visserligen flitigt på festerna, men den sjungs igenom alldeles för snabbt.

För att råda bot på denna brist startade FSD sitt stora repertoarprojekt 2018 och under våren 2020 beräknas den

Bengt Beijar, Annika Glader

Seniorskeppet-konserten

nya sångboken, Damernas lilla svarta, komma ut. Den kommer att innehålla över 150 sånger, för olika tillfällen och behov. Under festerna sjungs sånger ur den kommande sångboken, berättar Hanna Kronqvist som leder repertoarprojektet och är dirigent för Exaudio.

– På det här sättet kan vi börja inlärningen av sångerna i den nya sångboken på ett roligt och lättillgängligt sätt, säger Kronqvist.

Det är ändå inte bara förbundets körer som bjuds in till festerna, utan vem som helst får delta.

– Vi vill öppna upp verksamheten och har därför bjudit in också andra än förbundsmedlemmar, exempelvis körer som inte hör till förbudet eller före detta korister. Det känns viktigt att vi inte bara vänder oss inåt, utan hela tiden håller dörrarna öppna, säger Stenberg-Sirén.

Exaudios följande konsert Something blue hålls i Borgå

domkyrka 18.1.2020 kl. 18.00. Efter konserten är alla varmt välkomna på fest! Mera information finns på FSD:s Facebooksida.

Guld- och silverdiplom för Västnyländska kammarkören i Canta al mar

Efter flera år med körens nuvarande dirigent Niels Burgmann kändes det aktuellt att pröva vingarna i en körfestival med bedömning. Valet föll på Canta el mar 2019 i staden Callela, belägen ca 60 km norr om Barcelona. Festivalen arrangeras av rutinerade tyska Interkultur, och lockade i år 34 körer från 18 olika länder. Körerna bedöms enligt Musica Mundi-systemet, som möjliggör att jämföra körers prestationer inom samma festival men också i olika festivaler. På basen av den standardiserade bedömningen

festivalen. Men därefter blev vädret bättre, och festivalen kunde genomföras i behagligt finländskt sommarväder.

VK hade inbjudits att delta i öppningskonserten onsdagen den 23.10, och framförde där bland andra Nader My God By You. På fredagen 24.10 var det sedan dags för VK:s tävlingsframträdanden i två klasser: den sakrala klassen (10 deltagande körer) och klassen för kammarkörer (3 deltagande körer). Bägge tävlingarna ägde rum i kyrkan Santa Maria del Pi i absoluta centrum av Barcelona. Till all lycka var läget nu lugnt på gatorna, trots att det var fredag kväll med mycket folk i farten. Juryn bestod av meriterade representanter från Belgien, Vietnam, Tyskland, Italien och Katalonien.

Standarden på körerna som deltog i festivalen var detta år mycket hög, vilket man kunde konstatera genom att lyssna på andra tävlingsklasser och följa med s.k. vänskapskonserter ute på stan. Det var också roligt att uppleva körer från många olika musikkulturer (t.ex. Sydostasien och Latinamerika) och åldersgrupper (många ungdoms- och barnkörer deltog). Också jazz-, pop- och folkloregrupper var representerade. Häftigast var kanske den indonesiska barnkören Tiberias Children’s Choir, med barnen i full krigsmålning och iklädda bastkjolar. Fullt ös från början till slut!

gör Interkultur också upp en internationell bedömning, där körer rankas sinsemellan

Deltagandet i festivalen präglades av diverse osäkerhetsfaktorer. Dels hade de hårda domarna för självständighetsförespråkande separatistpolitiker lett till omfattande demonstrationer i Barcelona, dels drabbades arrangörsorten Calella av ett kraftigt oväder dagen innan öppningen av festivalen. På grund av väderleksförhållandena inhiberades paraden, som traditionellt brukar inleda

På lördagen den 24.10 var det så slutligen dags för bedömningarna inför en fullsatt sal i fabriksbyggnaden Fàbrica Llobet-Guri. Spänningen var stor och glädjen hög i tak när VK belönades med ett gulddiplom i kammarkörsklassen och ett silverdiplom i den sakrala klassen. Efter prisceremonin uppträdde en stor del av körerna utomhus längs gågatan Carrer de l’Esglesia i Calella. Kvällen avslutades med samkväm med paella och sangria i fabriksbyggnaden.

VK:s korister kunde nöjda återvända till ett kyligt Finland en lärorik och inspirerande erfarenhet rikare.

Peter Nyberg, VK:s sekreterare

Jenny Stenberg-Sirén

Damkörssits i Åbo.

Västnyländska kammarkören har cirka 30 medlemmar.

Pargas amatörorkester spelade lustfyllt i Viborg

Ett regnigt veckoslut i oktober gjorde Pargas amatörorkester (PAO) sin första utlandsresa någonsin. Det blev en verkligt fin upplevelse med gott mottagande, lyckade framträdanden och trevlig samvaro. På vägen hem var det idel glada miner och ungefär så här lät kommentarerna:

– Det här var en resa man kommer att minnas länge.

– Viborg var en positiv överraskning.

– Vi träffade vänliga och gästfria människor som visade sin uppskattning.

– Vi lärde känna varandra och orkestern utvecklades av samvaron.

Dirigenten Nicke Packalén var också nöjd: ”Stämningen var god, vi lyckades bra med våra framträdanden och det kändes som om vår musik uppskattades.”

Viborg visade sig vara ett mycket lämpligt mål för en konsertresa: förhållandevis nära, passlig storlek, förmånliga priser och intressant historia.

Dessutom finns det fina konsertsalar och bara man hittar rätt kontakter finns det ett starkt intresse för samarbete med Finland. Det underlättar om man har någon i sällskapet som talar ryska. Redan vid gränsen var vår reseledare guld värd eftersom våra instrument väckte mycket förundran.

Väl framme i Viborg hade vi rätt mycket tid att bekanta oss med staden. Förfallet är påtagligt men det finns också många vackra hus. Det är slående hur mycket som är kvar från tiden då Viborg var en del av Finland. Biblioteket, som är ritat av Alvar Aalto är numera i mycket fint skick och är en sevärdhet i sig. Dessutom finns där en verkligt fin konsertsal. Vi spelade i en annan fin konsertlokal med utmärkt akustik, i gamla finska lyceet. Vi hade cirka 30 personer i publiken. Några av dem blev så förtjusta att de kom till gudstjänsten i lutherska kyrkan, där vi spelade följande dag.

Requiem-konsert 2 februari i Tempelplatsens kyrka

Församlingen har täta kontakter till Finland och präster från Finland besöker dem regelbundet, så också den här söndagen. Gudstjänsten var helt tvåspråkig: den finska prästen kom från Willmanstrand medan den lokala prästen, med ett förflutet som helikoptertekniker, tolkade allt till ryska.

PAO grundades 1932 och består av stråkar, piano och blåsare. Under konsertresan hade vi förstärkning av en altviolinist och dessutom deltog en sångtrio som uppträdde med några sånger ur piae cantiones. Vi hade ett omväxlande program bestående av musik vi spelat under de senare åren: Solveigs sång av Grieg, Höstvisa, Stormskärs Maja, Bellman och argentinsk tango.

Orkestern har till vår stora glädje vuxit under de senaste åren men nya medlemmar är givetvis välkomna med.

Lena Långbacka

Sällskapet Muntra Musikanter, Evivakören och Wegelius Kammarstråkar har inlett ett unikt samarbete under hösten. Körerna och kammarstråkarna har redan länge planerat ett samarbete i form av en stor konsert, som blir verklighet inkommande vår. Konsertprojektet går under namnet Requiem och konserten ordnas den 2 februari 2020 kl. 20.00. Körerna och Kammarstråkarna blir sammanlagt över 110 musiker på scen då de tillsammans kommer att uppföra Gabriel Faurés Requiem i Tempelplatsens kyrka. Faurés Requiem består av sju delar och anses vara hans största och viktigaste verk. Av alla hans kompositioner lär Requiem ha Faurés vackraste melodier. Fauré skrev sitt Requiem i tre omgångar; den fösta versionen 1888, den andra 1893 och den slutliga versionen 1900. Den sista versionen omfattar större orkestreringar och en betydligt bredare klang och det är den som körerna och Kammarstråkarna kommer att uppföra.

Pargas amatörorkester har under de senaste åren vuxit. Foto: Hannu Svegin

Exaudio-konsert i Borgå 18.1

Projektkören Exaudio besöker Borgå och ger konserten Something blue i Borgå domkyrka lördag 18.1 kl.18. Something blue är en konserthelhet bestående av sånger om hav, himmel och längtan. Kören har beställt kompositionerna ”Thornless roses” av Juhani Komulainen och ”I wandered lonely as a cloud” av Mari Sainio för denna konsert. De uruppfördes i Åbo i september. Därtill framför Exaudio både klassisk och modern damkörsmusik av bland annat Einojuhani Rautavaara, Knut Nystedt och Erik Bergman. Exaudio dirigeras av Hanna Kronqvist. Inträdet är fritt, programblad à 20 € säljs vid dörren (10 € pens., stud., barn).

Känslan efter en lyckad konsert...

Något hände med Kristinestads damkör i höst. I positiv bemärkelse. Efter en intensiv period av övning inför körens 40-årsjubileum och efter en lyckad jubileumskonsert var körens medlemmar som pånyttfödda.

– On hetki jolloin tuuli uinahtaa, sjöng körmedlemmen Christina Nygren-Landgärds med ett lyckligt leende när vi möttes på stan.

– Den har stannat kvar i huvudet, förklarade hon lika glatt.

On hetki av Rauno Lehtinen var en av de sånger som Kristinestads damkör framförde på jubileumskonserten i handelshuset Corners aula i Kristinestad den 16 november. Också damkörens dirigent Anders Teir verkade nöjd med insatserna. Toppformen kan till stor del förklaras med den intensiva perioden av övningar som damerna har ägnat sig åt under hösten. Det är roligt att känna sig säker i sin stämma.

– Jag ser fram mot körövningarna varje tisdag. De ger passligt med utmaningar, tyckte jag nu speciellt inför jubileet, säger Vivan Haapamäki som är styrelseordförande för Kristinestads damkör. En av körens nykomlingar, Catarina Forsström, sattes på prov redan inför sin första konsert då

hon fick hoppa mellan altstämmorna med byte in i det sista.

– Det gäller att vara flexibel och snabblärd, kommenterar hon med glimten i ögat.

Repertoaren på jubileumskonserten bestod dels av sånger som kören sjöng redan under sina första år och dels av helt nyinövade låtar. Happy Together av Garry Bonner och Alan Gordon hör till den senare kategorin. Jazz var också en nyhet för i år, men Lullaby of Broadway visade sig vara riktigt rolig att sjunga när de rätta knyckarna började sitta som de ska, tyckte damerna.

Ur notmapparna från de tidigare åren framförde damkören bland annat Här är gudagott att vara, Får jag lämna några blommor och Jeg lagde mig så silde.

Efter det här gick kören raskt in för nästa projekt och bytte jubileumsnoterna till julsånger. Enligt traditionen deltar damkören tillsammans med Kristinestads manskör i en julkonsert med de vackraste julsångerna, som församlingen ordnar i Kristinestads kyrka. Vad är det då som får medlemmarna i Kristinestads damkör att tisdag efter tisdag släppa hemmets bestyr för att gå på körövning?

– Eftersom jag sjungit i kör länge så tycker jag att det är så avkopplande och uppiggande. Ibland kanske det känns som att man hellre vill stanna hemma, men väl på kören så är det så bra. Körsång ger vänskap och samhörighet. Det är underbart att kunna sjunga även om rösten börjat rosta, säger Gun-Marie Heikkilä i första sopranstämman.

– Vi har trevliga körkompisar som jobbar för ett gemensamt mål, säger Vivan Haapamäki, som sjunger första alt.

– Kören känns som en enda stor familj, där alla bryr sig om varandra. Vi sjunger så gott vi kan och mår bra av endorfinerna! Musik skall byggas utav glädje, säger Susanne Bodman, också hon i första altstämman.

Exaudio i Åbo i september. Foto: Johnny Nykvist

Ann-Sofie Långvik

Kristinestads damkör består av cirka 35 damer. Foto: Dennis Rundt

Förbundshelgen hålls 7-8

mars i Kotka

Förbundshelgen hålls 7-8.3.2020 i Kotka med vår östligaste medlemskör Kotka Damkör som värd. Programmet håller på att fastslås som bäst och vi kan garantera att det blir en givande helg med sång, nya vänner och vidgade vyer. Vi kommer bland annat att börja bekanta oss med sångfestrepertoaren och så ska vi förstås sjunga sånger ur allas vår nya sångbok ”Damernas lilla svarta”. Anmälningen till förbundshelgen öppnar i januari.

Damkörssits i Borgå

Den populära damkörssitsen kommer äntligen till Borgå! Tillsammans med Exaudio har FSD arrangerat sitsar både i Åbo och Vasa och nu står Borgå i tur 18.1.2020. Vi samlas för att äta och sjunga och lära känna varandra samtidigt som vi bekantar oss med sånger ur ”Damernas lilla svarta”. Alla damer intresserade av körssång är välkomna att delta! Följ med e-posten och FSD:s Facebooksida för mera detaljer.

Pakkanens hälsning

Hälsningar

från Vasa! Jag är Heli Pakkanen, en av de nya styrelsemedlemmarna i FSD. Jag kommer ursprungligen från Ikalis och är finskspråkig. Hur har jag då hamnat här? År 2011 deltog jag i en musikkurs på Vasa Arbis, som leddes av QuinnTons dåvarande dirigent Johanna Törni. QuinnTon hade en större julkonsert på kommande och andra altar behövdes. Jag blev ombedd att komma med och tackade ja. Tydligen höll jag tonen tillräckligt bra och de lät mig fortsätta också efter konserten. Oj, vad det var spännande i början att öva helt på svenska! Vad betyder ord som bröstkorg, körandning eller stödet som ska aktiveras? Obekanta ord för min gymnasiesvenska. Vad betyder sådana förkortningar som FSSMF och FSD och vad för Sångfester? Jag kom in i en helt ny kultur och vanor. Språket hade jag grunderna i, men om jag inte hade börjat sjunga i QuinnTon skulle jag inte ha kunnat använda svenskan som jag gör idag. Jag har varit med i styrelsen i QT nästan från början, och tack vare det vågade jag också ställa upp i FSD:s styrelse. Det är en glädje att vara med på evenemang runt Svenskfinland, träffa kvinnor med olika bakgrund och förenas i sången! Damkörssitserna som FSD har ordnat i samarbete med Exaudio är ett utmärkt exempel på det. Sång, damer och trevlig samvaro! Det planerar FSD också för förbundshelgen, som ordnas i Kotka i mars 2020. Vilket utmärkt sätt att besöka staden, kanske höra något nytt om musiklivet i Kotka och träffa damerna från såväl Kotka Damkör som hela Svenskfinland. FSD välkomnar alla varmt till förbundshelgen!

Heli Pakkanen styrelsemedlem i FSD

Kvartetten

Språkrör för Finlands Svenska Manssångarförbund

Ledaren

Julen står för dörren och i skrivande stund några veckor innan jul pågår högst antagligen finslipandet inför julkonserterna. Åtminstone så i den kör jag själv sjunger där vi förutom julkonsert även ger en välgörenhetskonsert till förmån för Pääkaupunkiseudun Sotaorvot ry’s verksamhet, en förening för dem som förlorat föräldrar i vinter- eller fortsättningskriget. Ett aktuellt tema i år när det förflutit jämnt 80 år sedan vinterkriget bröt ut. Vi sänder en tanke av djupaste tacksamhet till dem som stred för vårt lands frihet.

Coro Finlandia VII:s lyckade konsertresa till Bergen och värdkören Bergen Mannskor genomfördes som planerat i slutet av oktober. Ett utförligt resereportage finns på Kvartettens sidor. Stort och varmt tack till projektledaren Peter Floman och förbundsdirigent Henrik Wikström för väl utfört värv.

Nästa års Mästarsångarveckslut arrangeras i Jakobstad veckoslutet 18-19.1.2020. Närmare uppgifter om evenemanget samt hur och när du skall anmäla dig finns på Kvartettens sidor samt på förbundets hemsida. Sångcoach denna gång är Lina Teir som bland annat kommer att tala om vikten av budskapet i det som sjungs och hur man gör sången intressant för åhöraren. Som många gånger tidigare nämnts, behöver man inte avlägga mästarsångprovet, man kan också komma med för att lära sig bli en bättre sångare. Kom med på ett lärorikt och oförglömligt veckoslut!

Det är med stor glädje jag kan konstatera att samtliga 74 stamrepertoar- och mästarsånger nu finns på vår hemsida www.manskor.fi. Studio- och masteringarbetet efter inspelningarna visade sig vara betydligt mera tidskrävande, men nu är alltså arbetet klart. Tack ännu en gång till alla inblandade. För dig som planerar att avlägga sångprovet i Jakobstad i januari finns det nu ett gediget material att tillgå för att öva på mästarsångerna också på egen hand med hjälp av inspelningarna. Inloggningsuppgifter har skickats ut till

alla förbundets körer för vidarebefordran till koristerna. Ryck körens sekreterare i rockärmen om du inte fått informationen, eller tappat bort uppgifterna.

örens sekreterare i rockärmen formationen, eller bort

i Mariehamn 8-11 presenterats av värdkören och vi

g. På programmet finns alla de

nemang, men också en del ert kommer att mottas d

ärt in offerter över ett ket av en researrangör. ttar alla mling och n från att koristen färjan i Åbo, tills aka igen samma den 11.10.2020. nad är beroende av punkten för utresan d ordförande Mikael n, kommer att inforprogrammet och hoppas att körerna lägina kalendrar och kommer karor om knappt ett år. 0

t körerna del av och logon r

Programmet för Sångartinget i Mariehamn 8-11 oktober 2020 har presenterats av värdkören och vi kan konstatera att Mariehamns Kvartetten levererar ännu en gång. På programmet finns alla de punkter som gjort sångartingen till ett omtyckt och välbesökt evenemang, men också en del nya inslag som säkert kommer att mottas med intresse bland körer och korister. MK har också begärt in offerter över ett antal olika resepaket av en researrangör. Resepaketen omfattar alla transporter, logi och en hel samling måltider och spänner över tiden från att koristen stiger ombord på färjan i Åbo, tills han kommer tillbaka igen till samma hamn på söndagen den 11.10.2020. Resepaketens kostnad är beroende av när man väljer tidpunkten för utresan från Åbo. MK, med ordförande Mikael Lagström i spetsen, kommer att informera körerna om både programmet och detaljerna och jag hoppas att körerna lägger in datumen i sina kalendrar och kommer till Åland i stora skaror om knappt ett år. Minns att MK200 fortsätter hela året till slut. Jag hoppas att körerna tagit del av och använder MK200-logon och historiken i programbladen för julkonserterna samt även marknadsför evenemang på MK200.fi -sidan.

emang på -sidan

Lycka till och hoppas att ni får en stor publik till era advents-, jul- och/eller julkonserter. Jag önskar er alla en riktigt Varm och God Jul och ett Gott Nytt år 2021.

oppas att ni får en stor ents-, er alla en Varm ott Nytt år 2021

Hasse Lillkull förbundsordförande

Coro Finlandia VII på vallfärd till Griegs hemstad

Sedan sekelskiftet har manssångarförbundets projektkör Coro Finlandia ordnat körresor och i november var det dags för den sjunde resan att gå av stapeln till Griegs hemstad Bergen.

Tanken bakom projektkören

Coro Finlandia är att samla motiverade sångare från körer i Finlands Svenska

Manssångarförbund. Den första resan gick till Rom år 2002 och sen dess har kören rest till flera andra destinationer med några års mellanrum.

I år samlades kören för en sjunde gång och resmålet var Bergen i Norge. Coro Finlandia bestod denna gång av 33 sångare från hela Svenskfinland: Kronoby manskör, Wasa sångargille,

Kristinestads manskör, Mariehamns kvartetten, ÅSMA, Pargas manskör, Ekenäs manskör, Manskören Raseborg, MM och Runebergskören BSB var representerade.

Resans huvudarrangör, Peter Floman, berättar att den ursprungliga tanken för resan var att åka till Budapest, men eftersom intresset för resemålet var svagt beslöt man sig för att resa till Bergen istället. Sångarna stod för nästan alla kostnader själva, förutom små understöd från fonder och FSM.

Tillsammans med förbundsdirigent Henrik Wikström planerade och fungerade Floman som reseledare.

Projektkören Coro Finlandia brukar vanligtvis bestå av mellan 24 och 40 sångare. I år var det önskvärt att vara mästarsångare för att delta, och en majoritet av den slutliga kören var mästarsångare. Resultatet blev en mycket fin kör på 33 sångare.

– Det var ett motiverat gäng med bra stämfördelning och bra klang, berättar Floman.

Bergen. Den fina utsikten från Fløyen över hamnen. Foto: Peter Floman

Coro Finlandia övade i början av året i januari, samt under två veckoslut i september och oktober.

Den 1 november bar det av till Bergen där Bergen Mannskor stod som värd. Under resan gav körerna en gemensam konsert och dessutom sjöng de under allhelgonagudstjänsten. Bägge gångerna sjöng kören i Johanneskirken i Bergen, en kyrka med fin akustik.

Tillsammans med Bergen Mannskor sjöng Coro Finlandia Griegs Sangerhilsen, Olav Tryggvasson, Landkänning och Finlandia. Projektkören hade denna gång valt en egen repertoar som bestod av finländska manskörsklassiker. Bland annat sjöng kören Variationer på ett finskt tema av Fredrik Pacius, Fougstedts Tre sånger om kärleken, Sibelius Sydämeni laulu, Nattlig Madonna av Nils-Eric Fougstedt med text av Edith Södergran, samt Selim Palmgrens Nocturne.

Förbundsdirigent Henrik Wikström berättar att han valde repertoaren utgående från att de flesta sångarna i kören var mästarsångare.

– Och när man far utomlands kan man inte undgå Sibelius, eller den finländska musikens fader Pacius, säger han.

Under tidigare resor har projektkören sjungit en annan slags repertoar beroende på resemålet

Lärorikt och utmanande En av grundidéerna för projektkören är att samla sångare från leden kring ett gemensamt mål.

– Man samsas kring ett projekt där alla kan någonting sen tidigare men också lär sig något nytt, och så lär man känna varandra, säger Peter Floman.

Som reseledare har han mottagit positiv feedback från deltagarna som upplevde att de blev bekanta med ny musik och nya sångarbröder.

– Vi hade också en väldigt trevlig värdkör med liknande ambitioner: bra klang, konstnärligt ledarskap och målsättningar. De uppskattade vad vi gjorde och samvaron efter konserten var trevlig.

Floman uppmuntrar andra förbund att följa samma projektkörskoncept där sångare får träffa varandra och arbeta mot en gemensam målsättning. Det är både lärorikt och utmanande att sjunga med nya människor och med en ny dirigent. De flesta sångare får någon sorts aha-upplevelse då man sjunger i ett nytt sammanhang och då kan man föra med sig insikter och nya kunskaper till den egna kören.

– Att sjunga ihop sig i en ny kör är utmanande men också motiverande. Det är hisnande att uppleva hur utvecklingen går från kaos till konst på några månader! Vi var ett otroligt motiverat och taggat gäng, säger Floman.

Stämningen före och under resan var på topp och eftersom en del sånger var nya för åtminstone en del sångare ställde en frivillig korist upp och och fixade stämfiler, som visade sig vara mycket uppskattat och nyttigt. Också under resan ställde folk upp där det behövdes.

Förutom konserten och allhelgonagudstjänsten hann koristerna förstås med lite sightseeing i Bergen. Att valet föll på Bergen berodde delvis också på att staden var den kända norska kompositören Edward Griegs hemstad. Därmed kunde man inte besöka Bergen utan ett besök i den stora konstnärens hem, där kören stämde upp i Sangerhilsen till personalens och de övriga gästernas förtjusning.

– Det var ett väldigt vackert ställe och en otroligt fin upplevelse för alla, säger Floman.

Duktiga sångare underlättar Förbundsdirigent Henrik Wikström är också nöjd med projektkörens insats och resan som helhet.

Den största utmaningen var att få kören att låta som en kör på bara några övningar.

– Man är ju van vid att ha övning varje vecka och man vet så att säga vad man har. I projektkören hade vi tio körer representerade från hela Svenskfinland och beroende på

Coro Finlandia. Sångare från 10 körer representerade. Foto: Peter Floman

hemort hade sångarna olika vokaler, så det var en utmaning.

Övningarna var välplanerade eftersom tiden måste användas effektivt och Wikström var tvungen att fundera noggrant på repertoaren: vad hinner man lära sig på en så kort tid så att det låter bra?

– Men vi hade duktiga sångare som hade sjungit många av sångerna tidigare, så det var bara att sätta ihop paketet och putsa lite.

Eftersom kören inte hade mycket övningstid tog man tillfället i akt och övade lite varstans: exempelvis på Arlanda under en mellanlandning.

Wikström var också nöjd med samarbetet med den norska värdkören, Bergen Mannskor som han beskriver som en ambitiös kör. I Norge har körsången en stark tradition och man kan alltid lära sig någonting av dem.

Förutom att en projektkör kan vara utvecklande och lärorikt för deltagarna anser Wikström att den viktigaste funktionen är att hålla liv i den finlandssvenska manskörstraditionen.

– Att sjunga och dirigera i kör är socialt och det är en stor grej att få träffa nya personer från hela Svenskfinland, och det är förstås väldigt givandet att resa tillsammans. Musikaliskt är vi manssångare i den lyckliga situationen att vi har en gemensam repertoar som förenar oss och musiken finns överallt i Svenskfinland. Det är ytterst viktigt att vi bevarar den och håller den levande, och det här är ett sätt att göra det.

Sofia Strömgård

Frihetsbrödernas aktiva hös ermin

Helsingfors-manskören Frihetsbröderna har haft en aktiv hösttermin sedan säsongsstarten i augusti trots att körens övningslokal på Handelsgillet som bäst genomgår renovering. Övningarna har hållits i Brages sal istället. Höstens höjdpunkter har bestått av två konserter. Den 12.10. uppträdde Frihetsbröderna tillsammans med Sibbo Sångarbröder i Lilla Villan i Sibbo. Körerna uppträdde först med egna avdelningar, sedan förenades krafterna för att framföra sånger av bl.a. Madetoja och Sibelius. Körerna leddes av sina dirigenter, Jan C. Westerlund och Anders Ekberg. Frihetsbrödernas hösttermin avslutades med en julkonsert i Brändö kyrka den 14.12. På programmet fanns stämningsfulla och älskade julsånger. Finlands Lucia med tärnor medverkade och kollekten gick oavkortad till Lucia-insamlingen.

Johanneskirken. Här uppträdde Coro Finlandia. Foto: Peter Floman

Sångargillet i Lappträsk firade 70 år

Lördagen den 9 november gav Lappträsk Sångargille en konsert för att uppmärksamma körens 70-årsjubileum. Konserten gavs på Lindarås i Lindkoski.

Sångargillet är en manskör i Lappträsk med cirka 25 korister. Kören leds av hedersdirigent Jan-Erik Slätis. På repertoaren under jubileumskonserten fanns många sånger som hör till körens stamrepertoar, som exempelvis Sångargillets lystringssång, Sången skall leva, med text och melodi av körens initiativtagare Ivar Eriksson och arrangerad av John Rosas. Lystringssången framfördes för första gången på körens 10-årsjubileum på självständighetsdagen 1959. Förtuom gamla godingar fick publiken också njuta av ett uruppförande i form av stycket Liten körfantasi (Så länge det sjunger inom dig), av KajErik Gustafsson. Stycket är skrivet för Sångargillet, tre damröster och piano. Rektorn för Kuggom folkhögskola Kaj Lindgren skrev texten som en jubileumsdikt till Östra Nylands sång- och musikförbunds 60-årsjubileum. Kören uppmärksammade också Armas Järnefelt som föddes för 150 år sedan med både pianomusik och sång av kompositören. Annikka Konttori-Gustafsson uppträde med Klavierstück Op. 4 Nr. 3 och kören sjöng Den flydda med text av Topelius.

Under jubileumsåret har Sångargillet bland annat deltagit i det historiska skuggspelet Sång och sägen på Fädersborg i Labby-Harsböle. Fyra scener ur Fänrik Ståhls sägner framfördes av en teatergrupp, och Sångargillet framförde sånger med text av Runeberg. Till körens ordinarie evenemang hör att uppvakta hjältegravarna på De stupades dag och självständighetsdagen. På Valborg hyllar Sångargillet våren för kommunens äldre och också i ungdomsföreningslokalen. Vartannat år ordnas släpärtskalas på Kycklings i Lappträsk.

Under jubileumskonserten var det fullsatt i salen på

Lindarås då cirka 150 personer hade tagit sig till jubileumskonserten. Konserten avslutades pampigt med Finlandia, därefter framfördes flera gratulationer till den 70-åriga jubilaren. Förbundsdirigent Henrik Wikström riktade uppskattande ord till Sångargillet, som spelat och spelar en viktig roll i regionen med att bygga upp och upprätthålla manssångartraditionen: kören håller flera sångpärlor från bygden i liv.

Wikström avslutade evenemanget med att dirigera Suomis sång där alla manssångare på plats sjöng med. Under festsupén efter konserten delades även körens förtjänsttecken ut till förtjänta korister. Förbundsmärket överräcktes av förbundets hedersordförande Rolf W Ahlberg. En av körens medlemmar, Bertel Mickos, har sjungit med Sångargillet sen starten och förtjänar därför en extra eloge. Mickos, 91 år, deltar fortfarande aktivt i verksamheten.

Sofia Strömgård

Sångargillet. Foto: Henrik Lund

Sångargillets ordförande Sten Frondén Foto: Henrik Lund

Tillsammans är vi starka

I oktober gav Runebergskören BSB och Porvoon Mieslaulajat (PML) den gemensamma konserten Manskörspärlor för att fira den finländska manskörsverksamhetens 200-årsjubileum i Borgå domkyrka

Körsång är gränsöverskridande men språket har i alla fall tidvis varit en delande faktor också i körvärlden. Åtminstone i Borgå verkar tiden ha läkt alla eventuella sår. Det visar initiativet att stadens två manskörer, Runebergskören BSB med anor från 1923 och den 23 år yngre Porvoon Mieslaulajat (PML), samlades för en gemensam konsert för att fira den finländska manskörsverksamheten 200-årsjubileum i Borgå domkyrka den 12 oktober.

Det torde vara första gången som körerna gav en gemensam konsert, även om ingen med säkerhet kan säga att så är fallet. Att initiativet var tacknämligt tyckte den talrika publiken i domkyrkan som gav stora ovationer åt båda körerna, samt gosskören Ocarina som var den tredje deltagande kören, dock decimerad på grund av höstlovet.

På programmet stod främst inhemska äldre verk av kända kompositörer som Leevi Madetoja, Toivo Kuula, Jean Sibelius och Selim Palmgren. En nyare sång, eller

Mäktigt. Finlandiahymnen avslutade konserten med alla medverkande korister på scen i Borgå domkyrka. Foto: Bo Ingves

egentligen en sångtrilogi, som uppskattades av publiken var Gungsånger, ett beställningsverk för körens 75-årsjubileum 1997 skrivet Kaj-Erik Gustafssons med text av Lars Huldén.

Musik är gripande

Skribenten är medlem i Runebergskören, dock vid tidpunkten för konserten inte i scenskick utan bland publiken och med kameran i högsta hugg. Därför är det här inte en plats för jämförelse även om man fick vissa tankar när man hörde båda körerna som helhet.

Det som för mig personligen gav konsertens största utbyte var att för en gångs skulle få höra den egna kören som helhet. När man står i sin stämma hör man knappt sig själv men då man står framför kören hör man helheten. Det gav också en ny uppskattning av dirigentens arbete för att få kören att låta balanserad.

Det roliga var att konsertens höjdpunkter var de gemensamma sångerna Suomalainen rukous, Suomis sång, Sjöfararen vid milan och De profundis samt inte minst Finlandia, som med sin mäktiga klang trollade fram

Wasa Sångargille barockar på under våren

Wasa Sångargille framför sin mest speciella produktion hittills: BaRock – en nyskapande cross-over konserthelhet, där kören fördomsfritt mixar häftiga rocklåtar med välkända barockpärlor. BaRock är något alldeles unikt, där kören med hjälp av några av Finlands och Österbottens bästa tolkare av bägge musikstilarna flätar ihop barock och rock. Det bjuds på musik av Bach, Händel, Purcell, Rameau och Charpentier och rocklåtar av bland andra Queen, The Rolling Stones, Guns N´ Roses, Bon Jovi och Scorpions, allt nyarrangerat för denna produktion av Jan Hellberg och Mikael Svarvar.

Medverkande:

Wasa Sångargille, dirigent Stefan Wikman

Hannu Lepola, sång

Kajsa Dahlbäck, sång

Mikael Svarvar, keyboard/sång/

Janne Hyöty, gitarr

Marcus Söderström, bas

Patrick Lax, trummor

Anna-Maaria Oramo, cembalo/orgel

Mikko Perkola, viola da gamba

näsdukarna ur många fickor i publiken. De här sångerna visade att en manskör låter bättre ju större den är. Konserten var också uttryckligen tänkt som en gemensam upplevelse och uttryck för samarbetsvilja hos körer ur olika språkgrupper. Runebergskören hade en lite större andel yngre sångare än PML men inslaget av grånade tinningar är kännbart i körerna som båda behöver nya sångare för att fylla ut leden.

I publiken fanns glädjande många yngre personer som kom till konserten helt på egen hand eller i par. Hoppas konserten samtidigt fungerade som ett lockbete att få mera medlemmar till körerna. Det får framtiden utvisa.

Bo Ingves

Manskörspärlor/Mieskuorohelmiä

Konsert med Runebergskören BSB & Porvoon Mieslaulajat i Borgå domkyrka 12.10.2019. Dirigenter Teppo Salakka respektive Pekka Itkonen. Medverkande även gosskören Ocarina under ledning av Ellen Rantama.

Biljetter/Liput: Netticket.fi , Studioticket.fi , Lippu.fi

Patrick Lax, trummor/rummut Marcus Söderström bas/basso Stefan Wikman, dirigent/johtaja

Sjung upp för Mästarsångarmärket med hjälp av de nya stämfilerna!

För korister som vill avlägga Mästarsångarprovet finns nu alla sånger inbandade och tillgängliga på FSM:s webbsida. Projektet med att banda in alla 74 sånger som ingår i provet startade för ett år sen, och initiativtagaren och förbundsdirigent Henrik Wikström uppmuntrar alla som funderat på att sjunga upp att gå in och bekanta sig med materialet.

– Tanken med inbandningarna är att få fler att sjunga upp och att uppmuntra korister att sjunga i kvartett. Det här är också ett sätt att hålla vår stamrepertoar levande, säger Wikström.

Man kan lyssna på sångerna i sin helhet eller enbart på sin egen stämma. Ljudfilerna hittas på FSM:s hemsida www. manskor.fi under fliken Mästarsångarsida. Stämfilerna kan också vara till nytta då man som korist övar in sin körs egen repertoar eftersom flera av sångerna ingår i flera

körers stamrepertoar. Passa på att utnyttja dem!

Nästa Mästarsångarveckoslut arrangeras i Jakobstad den 18-19 januari 2020. Programmet under veckoslutet består av gemensamma övningar, en coach som drillar sångarna i sångteknik och kvartettsång, sångprov och sits. Veckoslutet är öppet för alla sångare inom FSM och man får delta även om man inte tänker sjunga upp.

Under lördagen den 18.1 kommer Lina Teir att fungera som coach och föreläsa om bland annat lyrik och dess förmedlande. Förbundsdirigent Henrik Wikström leder de gemensamma övningarna.

Anmälningstiden till sångprovet ska lämnas in före julafton. Om man vill delta i programmet utan att sjunga upp ska man anmäla sig före 6.1.2020. Anmälan via Googleformulär hittas på FSM:s Facebooksida.

De 74 sångerna har bandats in av tre kvartetter:

The Inbetweeners: Peik Nordström, Otto Lindén, Walter Stål, Andreas Näsman

4z: Jonne Sandström, Jan Bäckström, Carl von Numers, Robert Berglund

2by4men: Philip af Hällström, Robert Östman, Hannu Kauhanen, Johan Nyman

Kvartetten 2by4men består av akademarna Philip af Hällström, Robert Östman, Hannu Kauhanen och Johan Nyman. Vi fick oss en pratstund med kvartettens andra bas Johan Nyman, som berättade att inbandningsprojektet varit mycket givande.

Vilka sånger bandade ni in?

– Vi bandade en hel del, sammanlagt 28 sånger vid fyra olika tillfällen. Exempelvis Vårt land, Modersmålets sång, Sångarfanan, Studentsång, Till havs, Sydämeni laulu, Aquaviten, Champagnerlied, Fridolins dårskap, Källan och Långsamt som kvällskyn.

Vilka sånger var svårast/roligast att banda in?

– Det fanns ett antal sånger som vi inte kände till från tidigare, dessa krävde givetvis lite mer övning. Det bästa med hela projektet var ju samtidigt det att man fick bekanta sig med många bortglömda pärlor. Mindre stimulerande var det att jobba bort sitsversioner som sitter stenhårt i minnet. Den flydda (Armas Järnefelt, text av Topelius) hör kanske till dem som krävde mer arbete, men var samtidigt en ytterst trevlig bekantskap. Klara stjärna (Hampus

Wetterling, författaren inte med säkerhet identifierad, finns hänvisningar till Wetterling & Topelius) blev snabbt lite av en favorit, också den obekant från tidigare.

Hur var det överlag att få vara med i det här projektet?

– Det var en väldigt rolig upplevelse att få banda in i studio och tillsammans med proffs som Hencka Wikström och Robert de Godzinsky (bandning och redigering). Så fort man kommit över chocken av hur ens egen röst på riktigt låter, blev det lättare att finjustera tonhöjd.

Hur svårt är det att banda in kvartettsång? Någonting speciellt man måste tänka på?

– Eftersom detta bandades för stämskivor gällde det bara att följa noter till punkt och pricka. Uttal och andningar kräver förstås lite diskussion, så att man hittar en gemensam linje. I majoriteten av sångerna tror jag att vi lyckades helt bra med allt detta.

Hur mycket sjunger ni tillsammans i er kvartett?

– Sedan vår första tenor Phille flyttade till Stockholm hösten 2018 har det minskat märkbart. Men när han dyker upp

på antingen Akademens eller andra av vår umgängeskrets ordnade tillställningar, passar vi alltid på att smita iväg för en kvartettsång eller två. Tre otroligt duktiga sångare och, om möjligt, ännu bättre vänner jag har äran att sjunga med, säger Johan.

Hur viktigt är det att det finns stämfiler på alla sånger som ingår i mästarsångarprovet?

– Otroligt viktigt. Minns när vi själva övade inför mästarsångarmärket, som vi för övrigt avlade med kvartetten på första försöket i januari 2018, att det gick en massa tid vid pianot. Det underlättar inlärningen otroligt mycket när det finns lättillgängliga stämskivor. FSM har med Hencka och Robi i spetsen gjort ett otroligt värdefullt arbete som kommer att gynna manskörssången många år framöver.

Lyckat samarbete mellan Helsingfors och Tartu

Akademiska Sångföreningen har i början av november gjort en turné till Tartu, Estland. Turnén var byggd runt ett samarbete mellan Akademen och Tartu Ülikooli Akadeemiline Naiskoor, en ambitiös estnisk damstudentkör. Körerna hade först en konsert i Tartu, och färdades dagen därpå tillsammans till Helsingfors för en till konsert, samt sits i varm stämning. Akademens repertoar hade en stark finsk identitet, med stycken av bland andra Bergman och Rautavaara, och kören uppträdde också med två estniska stycken. Körernas gemensamma repertoar hade många representationer av det värdefulla samarbetet mellan Estland och Finland: kulturellt, politiskt, men framför allt musikaliskt. Mest representativ av detta kan ses vara stycket “Laulusild”, alltså bokstavligen sångbron, den musikaliska kontakten som sträcker sig över Finska viken.

Akademen är överlycklig kring projektet – Kören levererade musik på den höga nivån den vill representera, och samarbetet med Tartu Ülikooli Akadeemiline Naiskoor överträffade allas redan höga förväntningar. Ledda av Akademens dirigent Riku Laurikka och Tartu Ülikooli Akadeemiline Naiskoors dirigent Triin Koch hittade körerna lätt en god klang med varandra trots begränsad övningstid tillsammans. Båda körerna fick mycket ut av

varandra: utöver det ovärderliga musikaliska samarbetet fick Akademen en värdefull upplevelse av den estniska kulturen, medan Tartu Ülikooli Akadeemiline Naiskoor fick uppleva den finska, samt bli introducerad till nordiska studentkörstraditioner. Körerna fortsätter sin respektive egen verksamhet efter turnén med färsk motivation, och Akademen vänder till näst sitt fokus på sina traditionella julkonserter tillsammans med Akademiska Damkören Lyran. Akademens korister ser fram emot nästa gång de får konsertera i Estland, samt kommande körsamarbeten.

Lars M. Huldén

Tartu Ülikooli Akadeemiline Naiskoor och Akademen. Foto: Peter Säälik

Sofia Strömgård

2by4men in action.

Förberedelserna för kyrkomusikfesten i Åbo är i full gång och från alla landsändor hörs tillrop om roliga körövningar för att få festmusiken att låta rätt. I ett musikevenemang för tiotals körer är körledarna både medskapare och inspiratörer. En av dem är Rodney Andrén, kantor och körledare i Kvevlax och välkänd för kyrkokorister på många håll i landet.

Vid modig 17 års ålder blir Rodney t.f. kantor i Pörtoms församling i nästan två år. Sen blir det musikstudier och femton år som kantor i Tomas församling i Helsingfors. Nu är det sjutton år sedan flytten till Kvevlax där han leder fem körer och hinner med att spela barytonhorn i Stråkdraget. Rodney är dessutom ”kyrkomusikfestveteran” med sex upplevda kyrkomusikfester (och festplaneringar!) i bagaget.

– Jag har väl nog sett det mesta vad gäller yrket. Men jag är mer nyfiken än nånsin på det nya. Orsaken är ganska enkel, tror jag. Det handlar om mänskorelationerna man får ha och uppleva i kyrkomusiken. Jag tror på kyrkan. Och det är fint att se hur många människor som berörs av kyrkan och har tankar om kyrkan.

Festmusiken med arrangemangen av Markus Malmgren har tydligt inspirerat körsångarna. Renässansmusiken är för de allra flesta något nytt. Rodney har tankar om vad det kan vara som inspirerar.

– Det är flera som spontant sagt det här är ’snärtig’ och ’rolig’ musik! Jag tror det handlar om rytmerna, om dynamiken mellan de självständiga

fraserna. Det känns som något genuint.

Unikt på latin

Samtidigt säger Rodney att det finns en del kvar att göra på körövningarna. Det räcker inte med att bara ”titta på noterna” och det finns mycket man behöver få med, både som sångare och kantor. En av de stora farhågorna innan övningarna i kyrkosångskretsarna kom igång på allvar handlade om språket, om att sjunga på latin. Enligt Rodney har den oron visat sig obefogad. Ingen är riktigt säker på alla uttal, men innehållet i texterna är bekant och de flesta tycker att det är en rolig utmaning att sjunga på latin.

Övningsarbetet med festmusiken har varit intensivt, bland annat med samövningar i kretsarna under ett halvår. Rodney är speciellt nöjd med att kantorerna fått repertoaren och instruktioner i mycket god tid och därför haft tid att förbereda sina körer.

– Det är renässansmusik och en ovanlig, unik repertoar och mycket att sätta sig in i. För många av oss kantorer är renässansmusiken relativt obekant.

Ingen stress

Samövningarna med andra körer och kolleger ser Rodney som något av saltet i projektet. När körer slår ihop sig kan man dela på ansvaret, och kantorerna kan också till exempel gå in och stötta stämmorna i samövningarna. Och i Kvevlax nöjer man inte sig med att öva för att vara med om en fin musikfest i maj.

– Jag gav noterna till Yngve Svarvar som leder Stråkdraget, vår orkester, och

sade det här ju kan va’ nåt. Han nappade på och inom kretsen ska vi i vår göra tre satser i två mässor med Korsholms kyrkosångskrets och orkestern!

Rodney och körsångarna ser fram emot att få sjunga renässansmusiken i Åbo domkyrka med fler än 400 sångare, stor orkester och orgel. Musiken

är som gjord för den katedralen, konstaterar han. Resan till Åbo kommer dessutom att ge koristerna tid att umgås.

– Vi är uppe i 33 sångare i kyrkokören nu och det är två tredjedelar som så här långt har sagt de vill vara med om Kyrkomusikfesten. För mig är det viktigt att vi gör det möjligt att ’upptäcka’ den här musiken och komma med så länge som möjligt. Varje körsångare har sina egna tankar om varför och hur de vill sjunga i kör och ingen skall känna sig jäktad till något.

Rodney Andrén inför Kyrkomusikfesten:

”Det är flera som sagt a det här är snärtig musik!”

EN RIKTIGT SKÖN, VÄLKLINGANDE OCH

VÄLSIGNAD JUL TILLÖNSKAS ER ALLA!

Julklappsbekymmer? Vad ska man skaffa i julgåva till någon som redan har allt? CD-skivan JULLOV naturligtvis – julstämning och allsång när det är som allra bäst!Beställ via hemsidan www.fsksf.fi

KYRKOMUSIKFESTEN, KRETSÖVNINGAR VÅREN 2020

Följande kretsövningar har anmälts till dags dato. Kolla detaljer och övriga datum med er lokala kantor. Observera att ni om ni vill även kan delta i övningar i andra kretsar än era egna!

PEDERSÖRE PROSTERI:

22.1 kl. 18-21 i Jakobstads församlingscentrum

KORSHOLMS PROSTERI:

Malax 16.1.2020 i Kyrkhemmet kl.19.00-21.00

Vasa 25.4.2020 i Trefaldighetskyrkan kl.15.00-19.30

RASEBORG:

15.1, 22.1, 29.1 i Hangö kl. 18-20.15

Onsdagar fr.o.m. 22.4 fram till Kyrkomusikfesten, kolla plats och tid med lokal kantor

HELSINGFORS:

10.3 kl. 18.30-21 Grankulla kyrka

22.3 Pauluskyrkan, Hfors: Övning kl. 15, mässa kl. 18

ÖSTRA NYLAND:

Borgå, Finska församlingshemmet, Lundagatan 5: 21.4 kl. 18.00 & 12.5.2020 kl. 18

ÅBOLAND:

29.2 Aurelia kl. 10, Åbo domkyrka kl. 15-17

SKIVINSPELNING: CD:n ”HÖSTLOV” SPELAS IN I MARTINSKYRKAN I ÅBO 23.5.2020

293 Herre Gud, ditt dyra namn till ära

319 Närmare, Gud, till dig

390 Tryggare kan ingen vara

391 Blott en dag

492 Jag lyfter ögat mot himmelen

493 Gud, som haver barnen kär

510 Herrens nåd är var morgon ny

522 Bliv du hos mig

524 Bred dina vida vingar

568b I himmelen

571 Liksom vandraren i längtan

572 Tänk när en gång

579 När får jag se dig, Frälsare kär

In memoriam: Johan ”Janne” Johnson 1950-2019

En av det finlandssvenska musiklivets bärande krafter, Johan ”Janne” Johnson gick ur tiden den 30 oktober 2019. Ända sedan uppväxten i Vasa och sedermera studietiden i Åbo var Janne starkt engagerad i musiklivet på otaliga sätt; han sjöng i en lång rad körer, trakterade flera instrument, underhöll gärna sitt sällskap med sin gitarr och arrangerade konserter och andra kulturella evenemang i sitt hem. Under en tid drev han också en musikaffär i Åbo. Även sitt professionella livsverk utförde Janne inom kulturlivet och sin andra stora passion, litteraturen, först engagerad av Akademiska bokhandeln i Åbo och senare vid Schildts förlag, som under Jannes tid som VD utvecklades till ett av landets mest betydande bokförlag. Vid sitt frånfälle var Janne medlem av kammarkören Novena i Esbo och viceordförande för Kyrkosångsförbundet.

FINLANDSSVENSK FOLKTRADITION NU PÅ WEBBEN!

Finlands svenska folkdiktning, ett storverk på över 12 000 sidor och 21 volymer äldre finlandssvensk folktradition, finns nu för första gången i sin helhet på folkdiktning.sls.fi.

På webbplatsen hittar du en skatt av folkmusik, folkvisor, sagor, sägner, ordstäv, gåtor, folktro, lekar och spel, upptecknade kring sekelskiftet 1900.

Dessutom kan du lyssna på och ladda ner fler än 3000 traditionella spelmanslåtar från hela Svenskfinland. Du hittar också rikligt med information om spelmännen, upptecknarna och den finlandssvenska spelmanstraditionen.

Är du påväg på turné?