Resonans nr 1/2023

resonans

Språkrör för Finlands svenska sång- och musikförbund

Nummer 1/2023

Kronoby och Terjärv manskör hittade sitt framgångsrecept s. 40

Maffig musikfest med drillflickor och spelmän

s.28

Tillsammans kan vi stärka körkulturen med till exempel gemensamma konsertserier

En konsertserie kan gå ut på att ett antal körer kommer överens om att bilda en sorts kollektiv som marknadsför inte bara sina egna konserter utan hela konsertserier, vilket innebär t.ex. veckovisa konserter och att deltagande körer förbinder sig att uppträda en eller ett par gånger per år. Den Helsingforsbaserade Kausikonserttikuorot-föreningen riktar sig till regionens toppkörer och har kommit bra igång.

Konceptet är intressant även för oss andra. Alla körer är ju inte så kallade elitkörer – men de kan trots det sannerligen i de flesta fall erbjuda helgjutna musik- och känsloupplevelser värda större publik och uppmärksamhet. Kan då vem som helst ordna konsertserier?

Javisst – till exempel ett lokalförbund som består av körer som sina medlemmar. Här ser jag en chans för till exempel lokalförbund att ta emot passningen och ta rollen som koordinerare av konsertserier över en längre tid som skulle kunna marknadsföras gemensamt, nå större publikantal och erbjuda motiverande

delmål och mervärden för både våra medlemskörer och publiken. Plats för nytänk finns. Bra idéer är värda att överväga.

Nytänk på annat sätt blir det också snart då FSSMF under våren stegvis tar i bruk en ny visuell profil och en förnyad logo. Arbetet har utförts tillsammans med en professionell byrå.

I framtiden skymtar redan sång- och musikfesten år 2026 och förbundets hundraårsjubileum år 2029, då en hundraårshistorik kommer att ges ut, och på vägen dit – Resonans, din favorittidning, fyller 40 år 2025. Som ett stöd för verksamhetsplaneringen förnyar förbundet också sitt strategidokument som kommer att förtydliga förbundets mission, vision och målbilder fram till 2029. Nu är dokumentet ute på läsningsrunda hos våra medlemsförbund.

Förbundsdagen den 15 april begås i Tammerfors. Ärenden som verksamhetsplan, budget, bokslut och denna gång val av ny förbundsordförande, då Patrik Karlsson efter lång tid vid rodret stiger åt sidan. Det kommer att bli vemodigt, men samtidigt glädjefyllt: Akademiska Damkörens Lyrans dubbelkvartett underhåller såväl årets pristagare som avgående och nyvalda ordförande med härlig sång på Musikgalan som inleds kl 17. Årets förbundspristagare och Evert Ekrothpristagare nomineras under februari.

Många körer firar jubileum i år. Jubileer är bra tillfällen att lyfta fram verksamheternas stöttepelare med förbundsmärket. Belöna era värdefulla trotjänare! Läs mer på fssmf.fi/fortjansttecken.

Henrik Lillhannus Verksamhetsledare

Slutordet idag lyfter administratörernas viktiga roll i föreningar, ensembler och medlemsförbund: Ni är superviktiga. Körer och orkestrar, ta hand om era styrelser, och ägna gärna också en varm tanke åt era lokal- och specialförbunds styrelser. Alla behöver ett uppmuntrande ord nu och då.

Resonans 1/2023

4 Drömmen om en musikalroll

8 Stämfilskurs gav bra verktyg

11 Damernas lilla svarta höjdpunkten

12 "Lyckligast är de som har musik som hobby"

16 Novato på musikfestivalresa

18 Hanna är tillbaka i studentkörernas värld

22 Hundra år av sång- och musikglädje i historikform

24 Ny broschyr om noter i punktskrift

26 Cajorna satsar på countrymusik

28 Storkonsert med spelmän, drillflickor och tuttisång

31 "Tacksam för allt jag fått vara med om"

34 Samarbete, relevans och guldkant

35 Florakören utlyser kompositionstävling

37 Nu vankas det sångfest i Ekenäs

38 Nervkittlande helg med mästarsång

40 När två blir en

FSSMF

FINLANDS SVENSKA SÅNG- OCH MUSIKFÖRBUND

Georgsgatan 18, våning 2 00120 Helsingfors PL4

Tidningen Resonans fungerar som språkrör för Finlands svenska sångoch musikförbund, Finlands svenska körförbund, De ungas musikförbund i Svenskfinland, Finlands Svenska Damkörsförbund, Finlands svenska manssångarförbund och 11 lokala sång- och musikförbund.

Ansvarig utgivare: Henrik Lillhannus Redaktör: Helene Wallin

Information om annonsering, utgivningsdatum och kontaktuppgifter finns på www.fssmf.fi/resonans

Trycks av Grano, ISSN: 0782-34 87

Henrik Lillhannus

Verksamhetsledare 0500 865 990 henrik.lillhannus@fssmf.fi

Helene Wallin

Redaktör och kommunikatör 050 328 8769 helene.wallin@fssmf.fi

Melker Olenius

Ekonomi- och organisationssekreterare

050 327 8611 melker.olenius@fssmf.fi

Omslag: Mikael Ingström

Rättelse: På grund av ett redaktionellt misstag hade fotografen till omslagsbilden och bilden på sid 28 i Resonans nr 4 2022 blivit fel. Det rätta namnet på fotografen är Maria Nyman. Se fotot nedan.

Drömmen om en musikalroll

–Jag har hållit på med musik sedan jag fanns i mammas mage, säger Alenia Lindholm. Hon är ett av de barn vi stöter på under Svenska Teaterns audition till musikalen Matilda. Som många andra sökande har hon sjungit i kör.

Text & foto Helene Wallin

– Pappa är skådespelare och sade att jag skulle vara mig själv, och ha kul när jag gör min audition.

Och det är precis vad jag tänker göra, säger

Alenia Lindholm.

Förväntningen ligger i luften. Under det fem meter höga taket i den gamla flickskolan, nu G18, i centrum av Helsingfors sitter barn och föräldrar på röda stolar, som är uppradade längsmed väggarna. Audition till Matilda the Musical pågår, och snart skall barnen stiga in i Duvteaterns studio och uppträda inför en jury.

Alenia Lindholm, 10 år, är en av dem som hoppas på en roll i musikalen.

– Att vara med i en musikal på Svenska Teatern är stort. Men jag är inte särskilt nervös. Pappa är skådespelare och sade att jag skulle vara mig själv, och ha kul när jag gör min audition. Och det är precis vad jag tänker göra.

Alenia har varit med i Finns sommarteater och filmer, och nu vill hon utvecklas vidare. Sången är hennes starka kort.

– Jag har hållit på med musik sedan jag fanns i mammas mage. Mamma är sångare och musikpedagog. På en ultraljudsbild håller jag handen som om jag höll i en mikrofon. I skolan sjunger jag i kör, solo och i band. Det bästa med att sjunga är att man blir så glad.

Lillian Bui, 9 år, har åkt spårvagn helt själv genom Helsingfors för att ta sig till auditionen. Först var hon på fel ställe, och fick ringa produktionskoordinatorn Emma Mether, som hämtade henne så att hon hann i tid.

– Jag trodde auditionen skulle vara på Svenska Teatern.

Tidigare bodde Lillian i Vasa, där hon var med i Sound of music, och spelade det minsta barnet Gretel.

– När vi flyttade till Helsingfors började jag i Åshöjdens musikklass. Jag spelar blockflöjt, kantele och sjunger i kör och i band. Jag tycker om att stå på scenen, det är väldigt roligt att repetera. I framtiden vill jag jobba med film och teater.

Tre huvudroller

Snart öppnas dörren till Duvteaterns studio i G18. Regissören välkomnar barnen.

– Kul att se er alla. Jag heter Markus Virta och jag är regissör. Idag ska vi göra lite olika saker, en hinderbana, en dans och sedan ska vi prata med er.

Det hörs musik och sång från studion. Låten Upprorsungar spelas upp. Barnen kommer ut efter en halvtimme med rödflammiga ansikten.

– Det var roligt, sången gick bra, fast koreografin var knepig, säger Alexander Byholm, 10 år. Han älskar teater och har erfarenhet både av att sjunga solo och i kör från Åshöjdens skola där han går på musikklassen.

Barnen i fokus

Matilda the Musical är en musikal som är baserad på en barnbok av Roald Dahl. Den handlar om Matilda, som älskar böcker, men växer upp i den korkade familjen Vidrigsson där hon är ett oönskat barn. Hennes bästa kompis heter Lavendel. På hennes klass finns också en pojke Bruce, som älskar godis och sött.

– Det här är en föreställning driven av barn. Barnen står otroligt mycket i fokus både i handlingen och berättandet, säger regissören Markus Virta.

Barnen har olika idéer om vilken roll de skulle passa i. Alexander skulle vilja spela Bruce, en av huvudrollerna i Matilda.

– Jag har faktiskt hans karaktär, dessutom får han göra många solon och det gillar jag.

Alenia skulle föredra att spela Lavendel om hon får en stor roll.

– Jag läser böcker och skriver ofta egna historier och sagor såsom Matilda, men ändå känner jag på nåt sätt lite mer igen mig i Lavendels karaktär.

"Matilda hittar på sagor och läser böcker. Det gör jag också men inte lika mycket, jag känner mer igen mig i Lavendel."

Under auditionen fick barnen möta teaterchef Joachim Thibblin, regissören Markus Virta och teamet de kommer att jobba med under Svenska Teaterns musikalutbildning.

– Det var mest roligt, jag var inte särskilt nervös, säger Alexander efter sin audition.

Stort intresse

Runt 100 barn i åldern 7-13 har anmält sig till auditiontillfället som pågått i dagarna fem på Svenska Teatern och G18.

– Det här är en jättestor musikalsatsning. Av erfarenhet vet jag att det brukar vara många som är intresserade. I år är det ännu fler som söker, eftersom det är en barnmusikal, säger Svenska Teaterns chef Joachim Thibblin under en kort paus.

Nivån har varit hög bland de som sökt

till musikalen, även om man gärna sett att fler pojkar sökte. Ett trettital barn ska ingå i ensemblen. Det är många saker som spelar in när juryn väljer ut barnen.

– Det finns inget krav på dans- eller sångutbildning, eftersom alla barn kommer att genomgå en utbildning. Vi tittar mycket på om man har potential att utvecklas och samarbeta, musikalitet och rytmsinne. Hur det gick får vi se när musikalen har premiär hösten 2024.

– Jag har ingen favoritroll i Matilda, jag kan spela vem som helst, säger Lillian.

Stämfilskurs gav bra verktyg

Lena-Maria Lind, du har gått FSSMF:s grundkurs i att spela in stämfiler med Audacity förra terminen. Vad tycker du om att använda programmet? Är det svårt? – Jag tycker att det är ett bra program för mina behov att spela in stämmor. Det är ett nybörjarvänligt program och kan laddas ned gratis. Jag har en extern mikrofon, och hörlurar för att lyssna igenom stämmorna. Jag önskar att flera skulle våga sig på att göra stämfiler.

Har du använt dina kunskaper?

– Jag har bland annat sjungit in Essence av vår dirigent Johan Tonberg, samt Prayer of the children av Kurt Bestor. Vi framförde verken när damkören Madrigalen gav sin 25-årskonsert i februari. Det var intressant att lära sig själv helt nya sånger och spela in dem.

Varför ville du gå grundkursen?

– Jag kunde grunderna i Audacity, och ville fördjupa mina kunskaper, bland annat lärde jag mig hur man kan mixa ihop stämfilerna lite bättre. Jag ville lära mig verktyget så bra att jag kan spela in stämmor på egen hand. Nu gör vi så att dirigenten spelar in pianoackompanjemanget, mejlar över filen till mig, varefter jag sjunger in stämmorna och mixar ihop den slutgiltiga filen med stämmorna. De färdiga ljudfilerna laddas sedan upp på vår hemsida.

Hur var det att ha Anders Pohjola som lärare, han är ljuddesigner specialiserad på ny konstmusik?

– Han visste ju exakt allting och kunde svara på alla frågor. Så det var en bra erfarenhet.

Vad är det man ska tänka på när man spelar in flera stämmor?

– Det kan vara bra att lägga på ett eko så att klangen blir likadan. Det märkte jag när jag lade ihop alla stämmorna. Ibland landar man på fel ton – särskilt om man spelar in alla stämmor samtidigt, men det är inget att haka upp sig på.

Vad har din kör Madrigalen tyckt om detta, och hur har det underlättat era repetitioner?

– Det är mycket lättare att lära sig nya låtar med stämfiler, och koristerna kan öva hemma. Jag har fått bra feedback. Jag sjunger i sopran 2 och når ganska bra upp till även de höga tonerna.

Text: Helene Wallin Foto: privat

"Audacity är ett nybörjarvänligt program och kan laddas ned gratis. Jag har en extern mikrofon, och hörlurar för att lyssna igenom stämmorna. "

Lena-Maria Lind.

FOTO: PIXABAY

Hallå där...

Folkmusikens ABC

Nu finns det fina materialet Folkmusikens ABC tillgängligt på Martin Wegeliusinstitutets hemsidor. Du kan ladda ner det som PDF eller köpa i fysisk form för 20 euro.

Så här skriver Marianne Maans som sammanställt materialet:

"Kompendiet Folkmusikens abc – Om finlandssvensk folkmusik, har sammanställts för kursbruk och erbjuder samlade uppgifter om den finlandssvenska folkmusiken samt dess repertoar.

Materialet behandlar den finlandssvenska folkmusiken, dess instrument och de vanligaste låt- och vistyperna. Noterna får fritt användas för musiceran-

de som sådant eller med ackompanjemang. Själva melodierna är traditionella och får användas även till nya arrangemang. Folkmusiken har alltid levt i sin tid och stått i ständig förändring. Låt musiken präglas av din egen glädje, energi och kreativitet. Jag hoppas att materialet ska vara inspirerande för Dig."

Körmusikens säsongskonserter fortsätter i vår

Under körmusikens säsongskonserter uppträder denna vår 16 av huvudstadsregionens mest kända och intressanta körer. Det bjuds på allt från körmusikens klassiker till moderna verk, från popmusik till modernism och nationalromantik till kördrama.

Konserterna framförs på torsdagar kl. 19 i Riddarhuset eller i Tempelplatsens kyrka. Konserterna föregås av en cirka 30 minuter lång konsertpresentation som börjar kl. 18.15. I Riddarhuset är det möjligt att avnjuta ett glas mousserande, kaffe eller té med sött eller salt tilltugg i samband med konserten och presentationen av den.

Hela fyra finlandssvenska körer uppträder denna vår; Muntra Mästarsångare 2.3,

Manifestum 16.3, Spira 4.5 och Lyran 18.5.

Missa inte chansen att träffa andra människor som är intresserade av körmusik, diskutera programval och tolkningar och prata om allt annat som hör till körmusikens väsen, menar Kausikonserttikuorot ry:s konstnärliga ledare Pasi Hyökki.

De som köper ett säsongskort får varje vecka höra en konsert av hög kvalitét med unikt innehåll. Säsongskorten säljs via Lippupiste. Under devisen ”Och en åt min kompis”, kan man inhandla säsongskort med 20 procents rabatt. Konserterna och konsertprogrammen är noggrannare presenterade på nätsidan kuoromusiikinkausikonsertit.fi.

Maria Parker, ordförande för Walentinakören. Vad har ni på gång?

– Walentinakören är en blandad kör som främst sjunger a cappella. Kören har haft en väldigt vid och bred repertoar som sträckt sig från det sakrala, jazzigt via musikal och rock till annan svängig musik. Vår dirigent Lauri Palin arrangerar mycket av musiken själv. På vår 50-årsjubileumskonsert i år framförde vi popgruppen Yö:s låt Rakkaus on lumivalkoinen i Lauris arrangemang plus PaToTaNaKako av KAJ mm.

Jag har hört att kören jobbar mycket med att behärska CVT – complete vocal technique?

– Ja, vi satsar mycket på detta. Vi sjunger inte sådant som är jätteenkelt. Tanken är att vi utmanar oss själva. Vi sjunger alltid 4-stämmigt, och ofta 6- och 8-stämmigt. När vi uppträder använder vi koreografi och står inte alltid i grupper enligt stämma på scenen, utan är blandade.

Ni söker visst nya sångare?

– Ja, jobbet att leta efter nya sångare är ständigt aktuellt på grund av ett visst generationsskifte och annars. Vi söker närmast förstärkning till mansstämmorna och alt 2. Körvana och vana att sjunga i stämmor är bra att ha. Vi övar tisdagskvällar 18.3021.00 på Annegatan 26 i Helsingfors i Arbetets vänners lokaler. På körens hemsida finns info, www.walentinakoren.org.

Ditt bästa körminne genom åren?

– En samkonsert med den finska kören Vola 2021, och vårt 50-årsjubileum med 2 konserter och fest. Musiken ger kraft, det är mitt motto.

Finns det något i kören som du skulle vilja lyfta fram lite extra?

– Vi sjunger inte som alla andra gör, det finns alltid en twist och ofta nåt slags rörelse eller koreografi i uppträdandet. Det jag personligen tycker är skoj är att vi har så roligt tillsammans. Atmosfären på övningarna är god och vi vågar ge av oss själva.

Text: Helene Wallin Foto: Privat

26.7.–2.8.2023

Konstnärlig ledare

I över 40 år har Musikfestspelen Korsholm bjudit in prominenta nordiska och internationella musiker att uppträda i unika miljöer: historiska konsertsalar, muséer, rustika skärgårdsrum och vacka träkyrkor, som fascinerar artister men framförallt publiken.

Under festspelen arrangeras över 30 konserter.

Kom med och upplev den unika varma stämningen under Musikfestspelen Korsholm!

Över 30 Konserter!

26.7. Öppningskonsert

Korsholms kyrka 19.00

Jan Söderblom dir, Elina Vähälä violin, Tuuli Lindeberg sopran, Vasa stadsorkester

AGOPOV – KUUSISTO

27.7. Forellen

Stundars 18.00

Diana Ketler piano, Elina Vähälä violin, Razvan Popovici viola, Marko Ylönen & JanErik Gustafsson cello, Knut-Erik Sundqvist kontrabas

CLARKE – DAMSTRÖM – SCHUBERT

28.7. Stjärnstoft

Ritz Kulturscen 19.00

Angelica Klas sopran, Antti Sarpila klarinett, Seppo Hovi piano, Hannu Rantanen kontrabas

30.7. Letters

Kuntsi museum för modern konst 14.00

Erinys stråkkvartett

DAMSTRÖM – JANÁCEK

30.7. Framtidens stjärnor

Vasa stadshus 19.00

Tatu Kauppinen cello, David Munk-Nielsen piano

2.8. Avslutningskonsert

Vasa stadshus 19.00

Mellersta Österbottens Kammarorkester, Malin Broman musikalisk ledning, Anna-Liisa Bezrodny violin, Jan-Erik Gustafsson cello

KUUSISTO – DAMSTRÖM – SARASATETCHAIKOVSKY

Damernas lilla svarta största höjdpunkten

Roligt, lärorikt och givande. Det säger Jenny Stenberg-Sirén som har varit ordförande för Finlands Svenska Damkörsförbund sedan 2017 och nu lämnar uppdraget.

Hur har det varit att vara ordförande för Finlands Svenska Damkörsförbund?

– Roligt, lärorikt och givande på många olika sätt. Det jag kommer att sakna mest är kontakten med körer och människor. Möten med styrelser och utskott. Jag har alltid brunnit för damkörsmusik.

Varför avgår du som ordförande?

– Det har som sagt varit väldigt roligt att vara ordförande. Men efter sex år, tycker jag att det är dags att stiga åt sidan, och ge plats åt nya krafter. Det är bra med förnyelse. Jag är även nyvald prorektor för Soc & kom, och det uppdraget kommer att kräva mer tid.

Vad är du mest nöjd med efter alla år?

– Genom en medlemsenkät som gjordes 2017, kunde vi bättre formulera vårt uppdrag. Det framgick att det fanns brister i tillgången till repertoar och arrangemang för damkörer. Det blev startskottet för sångboken Damernas lilla svarta som kom tre år senare – och som jag ser som den största höjdpunkten under min ordförandeperiod. Vi var många som bidrog till boken, som innehåller 200 sånger för damkörer av alla nivåer. Medlemmarna efterlyste också hjälp med att höja kompetensen i kören. Projektet körkompetens som består av en teorimodul, en modul om röstvård och en modul om dirigering pågår som bäst, och har varit mycket uppskattat.

Vad har varit utmanande?

– Pandemin var utmanande, men det har gått bra för damkörsförbundet, vi har fått flera nya medlemmar under åren. Våra senaste tillskott är Madrigalen och Ecoro.

Text & foto Helene Wallin

Hur ser framtiden ut för damkörerna i Svenskfinland?

– Jag tror på en livskraftig framtid för damkörernas del. De flesta är aktiva och dynamiska, inte så traditionsbundna. En konsekvens av detta är att de har ett stort spelrum att förnya sig, och testa på nya repertoarer och lösningar. Visserligen försvinner körer, men det kommer nya också. En utmaning för hela körfältet är att det är kvinnodominerat. Vi behöver få in flera män och unga i körerna.

Vad ska du göra nu?

– Nu ska jag ägna mig åt sången. Jag sjunger både i damkören Eviva och projektkören Exaudio.

Har du några tips att ge din efterträdare?

– I den här rollen är det bra att kunna delegera. Man behöver inte göra allt själv.

– Det har varit roligt och lärorikt att vara ordförande, säger Jenny Stenberg-Sirén.

“Lyckligast är de som har musik som hobby”

Klarinett och Pargas Amatörorkester är

Henrik Grönroos stora hobby. Till vardags är han rektor för Västra Nylands folkhögskola. Orkestern fyllde nyligen 90 och gav en slutsåld konsert.

Vi säger ofta att vi har oförskämt roligt, menar nyligen 90 år fyllda Pargas Amatörorkesters ordförande Henrik Grönroos och ler och för klarinetten till sina läppar. Ännu har solen inte nått sitt högsta läge, bordslampan i hörnet kastar ett gult sken över vardagsrummets dunkel. Klarinettens toner ler ikapp med glimten i Henriks ögon.

Det är inte svårt att se, och höra, att klarinett och amatörorkestern är Henriks stora hobby.

– Jag har nog musik i blodet. Hemma hos oss hörde det till att spela och sjunga, berättar Henrik och syftar på sitt barndomshem.

Hans morfar har spelat i Pargas Amatörorkester och hans mamma spelar fortfarande altviolin i den. Sin pappa beskriver han skrattande som en “fanatisk körsångare” och brodern Anders jobbar som musiker och musikproducent.

Det första instrumentet Henrik spelade var piano, men det var inte riktigt hans grej.

– Jag var väl nio, tio år när jag deltog i

ett musikläger i Kimito, tanken var att jag skulle spela gitarr men det blev klarinett.

Henriks första lärare var Allan Järf, som var kantor i Kimito och undervisade i så gott som alla instrument.

– Han ledde Kimitoöns skolmusikkår och jag kom snabbt med i den, det var roligt och lärorikt.

Henrik var en lovande klarinettist men som det så ofta går kom det andra intressen med i bilden när han blev tonåring. Han satte klarinetten på hyllan men glömde inte helt bort den.

–När jag studerade vid Teaterhögskolan spelade jag nu och då, men övade gjorde jag aldrig.

Länge var Henrik Grönroos frilansskådespelare. År 2004 började han jobba vid Åbolands folkhögskola. Sedan våren 2017 har han varit rektor vid Västra Nylands folkhögskola.

Att han gjorde comeback med klarinetten var närmast en slump. På självständighetsdagen 2011 var det meningen att Pargas Amatörorkester skulle uppträda, men klarinettisten kunde inte delta.

Text & foto Pontus Anckar

Foto Erik Saanila

– Då tänkte jag, mest som ett skämt, att kanske kunde jag göra ett inhopp.

Det skämtet blev allvar och nu har Henrik spelat i orkestern i tio år. Han kan just så mycket att han hänger med, säger han blygsamt. Att vara ordförande är inte speciellt stressigt, anser han.

– Som frilansskådis lärde jag mig söka pengar och skapa projekt. Det har jag nytta av nu som ordförande.

I november höll Pargas Amatörorkester, 90-årsdagen till ära, en jubileumskonsert i församlingshemmet i Pargas. Det var en konsert med inslag av både klassiskt och argentinsk tango.

– Ofta har vi haft konserter tillsammans med andra orkestrar men nu tänkte vi att nu jävlar gör vi allt själva.

Konserten var i praktiken slutsåld och Henrik är mycket nöjd med den.

– Vi tänjde på vad en liten amatörorkester klarar av. I våra bästa stunder låter vi så bra

som en sådan här orkester kan låta.

Pargas Amatörorkester grundades för att vara en orkester för både stråkar och blåsinstrument och för att “väcka, underhålla och sprida intresse för musik” som det står i orkesterns ursprungliga stadga från 1932. En nog så viktig uppgift, men Henrik anser att musik och musicerande också kan sprida tolerans.

– Man kommer till ställen man annars inte skulle komma till, och träffar människor man annars inte skulle träffa. Och var och en får vara som den är, det är en stor och fin sak man ska värna om.

Vanligtvis övar orkestern en gång i veckan under dirigenten Nicke Packaléns ledning. Att det är roligt går inte att ta miste på. – Jag brukar ofta säga, det kanske provocerar någon men låt provocera, att lyckligast är de som har musik som avancerad hobby, de som inte behöver betala hyran med hjälp av musik och försörja sig på den.

Kär hobby. Henrik Grönroos spelar klarinett främst i Pargas Amatörorkester, men ibland blir det jazziga toner tillsammans med musiker som spelat i Axelbandet.

Pargas Amatörorkester 90 år

Pargas Amatörorkester (PAO)

grundades den 6 september 1932 på initiativ av ingenjör Walfrid Stenberg. I det första mötet deltog 17 personer och man beslöt bland annat att ”orkestern ska ägna sig endast åt konsertmusik”. Antagligen var orsaken att man tyckte att intresset för dansmusik hade blivit så stort att den ”seriösa” musiken kommit i andra hand.

I dag består PAO av stråkar, blåsare och piano och repertoaren är mångsidig med klassiskt, folkmusik och även modernare musik på programmet. Sedan fem år tillbaka leds orkestern av Nicke Packalén.

Jubileumsåret till ära ordnade PAO en egen konsert med plock ur repertoaren, närmast klassiska pärlor och argentinsk tango. Orkesterns egna medlemmar fungerade som solister i den klassiska avdelningen. Dessutom uppträdde Anna-Maria

Bühler, som normalt spelar kontrabas i orkestern, på sitt egentliga instrument, tvärflöjten. I konsertens tangoavdelning med argentinska rytmer medverkade folkmusikern och sångerskan Marianne Maans. Som gästande sångare hade vi också anlitat Sauli Luttinen i en traditionell finsk tango.

Den 15 april bjuder PAO på en repris av konserten i en något nedbantad version i Nagu. Konserten i Nagu församlingshem inleds kl. 16.00. Biljetter fås vid dörren.

Orkestern fungerar som kurs inom Skärgårdens Kombi och övar på tisdagar kl. 18.30–20.15 i Pargas församlingshem. PAO välkomnar nya musikanter, det är bara att ta kontakt med dirigenten.

150 musiker gör Deutsche Messe

Tre stråkorkestrar och fem körer samt Visans vänner framför tillsammans Deutsche Messe i samband med Kristi himmelsfärdshelgen i Gamla Karleby kyrka. Repetitionerna av Franz Schuberts kyrkomusikaliska verk pågår som bäst. – Det har alltid varit en dröm att göra något tillsammans med en stråkorkester. Men att intresset att delta skulle vara så stort, kunde ingen ana. Alla vi frågade tackade ja. Plötsligt blev vi 110 körsångare och 50 stråkmusiker i orkestern, säger dirigenten

Tobias Elfving, och tillägger att Deutsche Messe har framförts tidigare i Sven-Olof Rays regi på 1970-talet, och det är hans översättning av sångtexten man kommer att utgå ifrån. Arrangemanget för stråkorkester har Tobias

Elfving gjort.

– Till en början övar vi på varsitt håll, längre fram blir det ett par gemensamma övningar.

Konserten framförs i Gamla Karleby kyrka under en mässa på Kristi himmelsfärdshelgen, och på Vasa körfestival och i Kronoby kyrka.

Ett urval av kommande resor

Novato på musikfestivalresa

Novato-kören fick äran att göra sista uppträdandet

på Lago di Garda Music Festival i den söta staden Limone.

Lago di Garda Music Festival är en musikfestival med allt från jazziga och poppiga toner till sakral musik i små pittoreska städer som ligger vid Gardasjön. När kören Novato uppträdde på Piazza Garibaldi i den lilla staden Limone omgavs de av pastellfärgade hus, blomarrangemang och fiskebåtar vid kajen. Att efter tre pandemiår kunna sjunga ut i en aura av citrondoft, citronen är stadens signum, var en upplevelse.

– Vi har skjutit upp körresan två gånger, äntligen kom vi iväg, säger Rosita Kantola, ordförande i Novato Sångförening r.f.

Förutom den gemensamma utomhuskonserten på Piazza Garibaldi gavs tre konserter med fyra ensemblen per konsert i Palazzo Dei Congressi.

– Körernas repertoar var mycket varierande.

Totalt deltog 12 ensembler: 3 orkestrar och 9 körer från europeiska länder. Allt från proffsiga ungdomskörer till körer med äldre sångare.

– Många av körerna hade folkmusik eller kyrklig musik som huvudtema. Vi kommer nog alla att minnas den polska manskören med sina märkliga vita plymer till huvudbonader.

”Lilla” Novato fick äran att göra festivalens sista framträdande.

– Vi representerade den ”poppigaste” repertoaren: allt från musikalmelodin från Jesus Christ

Superstar, ”I don't know how to love him” till Badding-Somerjokis ”Paratiisi”. Publiken verkade speciellt gilla den nya ABBA-låten ”Just a notion” och Elton John´s ”Can you feel the love tonight”.

En del av arrangemangen var gjorda av körledaren Simon Granlund. Vid pianot satt Anna-Stina Strand

– Vårt framträdande avslutades med Sibelius högtidliga Hymn of Finlandia. Av den första publikradens leenden och applåder att döma, uppskattades vårt varierande och underhållande program. Festivaldirektören Peter Laskowskis kommentar var kort och koncist 'Super!' En rolig grej var också att när vi uppträdde utomhus var det några finländare i ett hus nära torget som kom ut när de kände igen Finlandia.

Text: Helene Wallin

Foto: Rosita

Kantola

Novato-sångare på Piazza Garibaldi, där den gemensamma konserten ordnades.

"Festivaldirektören Peter Laskowskis kommentar var kort och koncist ”Super!”

Kalender

Körledarfortbildning 6-7.5, 2021.6, 13-16.6, 18-20.8, 15-17.9, 10-11.11.2023 samt våren 2024.

Årsrapport in senast 28.2.2023

Värdesedlar sista ansökningsdatum 28.2.2023

Sångens dag 19.3 (F. Pacius födelsedag, den finländska musikens fader).

Mångsidigt program på Nordiskt sångsymposium i Oslo

– Sången är ett av våra viktigaste kulturuttryck, och spelar en stor roll i människors liv – från vaggan till graven, säger Jarle Flemvåg.

Han är projektledare för Nordiskt sångsymposium som ordnas i Oslo 20-22 september 2023.

Det är första gången ett nordiskt symposium ordnas och en del av programmet är redan klart.

– På plats är bland annat sångerskan och producenten Johanna Grüssner från Åland samt dirigenten, kompositören och Nordiska rådets musikpristagare Sunleif

Rasmussen från Färöarna. Sissel Kyrkjebø kommer att ge en minikonsert. Torsdagen den 21 september blir det workshops.

Jarle Flemvåg hoppas att alla som är måna om att människor sjunger tillsammans och om sångens plats i samhället vill komma med.

– Symposiet kommer att ha ett särskilt fokus på att främja aktuell forskning och sångaktiviteter och projekt kopplade till kultur, hälsa, gemenskap och lärande.

Biljetter kan köpas på www.sangsymposium.com.

Sofia Joons leder sång- och dansfest i Estland

Sofia Joons blir konstnärlig ledare för estlandssvenskarnas sång- och dansfest som ordnas den 6 juni 2024 i Hapsal. Hon har bland annat skrivit en avhandling om den finlandssvenska vistraditionen.

– Sång- och dansfesten vi planerar nu är den femte och vi arbetar för närvarande med programmet. Vi har redan blivit kontaktade av en finlandssvensk

kör, Vox Seniora, som är intresserad av att medverka. Om någon mer kör eller dansgrupp är intresserad av att medverka går det bra att kontakta mig, sofiajoons@ hotmail.com eller Jana Stahl på Estlandssvenska kulturförvaltningen, info@eestirootslane.ee. Vi är öppna för förslag både vad gäller teman, slogan och sånger, säger Sofia Joons.

Körlägerstöd för läger i folkhögskolemiljö, kontinuerlig ansökningstid.

Min Kör-anmälning för barnkörer till Tampereen Sävels tvåspråkiga evenemang 16-18.6 senast 28.2.2023.

Projektunderstöd lokalförbund, ansökningstider: 28.2 och 30.9.2023.

Förbundspriser, sista nomineringsdag 1.3.2023.

Evert Ekrothpriset för årets kör eller orkester, sista nomineringsdag 1.3.2023.

Förbundsdagen 15.4.2023, sista anmälningsdag för delegater 26.3.2023.

Förbundsdagens Musikgala, 15.4.2023, middag, hotell, sista anmälningsdag 26.3.2023.

FSSMF, FSD, FSK, FSM musikutskott 7.6.2023 kl 18.

• Sångfest26 kickoff för musikutskotten • Bonus: Körkompetens idéutbyte • En gemensam "Alla musikutskott-middag" på Föreningen Brage, Kaserngatan 28, Helsingfors • Hybridmöjlighet.

Foto

Nordiskt sångsymposium ordnas för första gången i höst.

Hanna är tillbaka i studentkörernas värld

Vid årsskiftet skedde en skiftning i körsvenskfinland som inte händer särskilt ofta. Studentkörerna

Brahe Djäknar och Florakören fick sin fjärde ordinarie dirigent.

Text & foto Robin Sjöstrand

När Hanna Kronqvist tog över efter Ulf Långbacka var hon inte bara den första nya ordinarie dirigenten på 31 år, hon var också den första ordinarie kvinnliga dirigenten för körerna någonsin.

När vi träffas för intervju gör vi det i aulan utanför Braheauditoriet där körerna övar. Om en timme är det dags för Hanna, tillsammans med BD:s musiknämnd, att hålla de första insjungningarna för våren och därefter följer den första övningen.

– Det är egentligen ganska svårt att svara på frågor om hur det kommer att vara att leda körerna innan jag alls har kört i gång, säger Hanna ursäktande.

Aulan vi sitter i finns i Sibeliusmuseum, i folkmun Sibbe, och den används numera också som körernas uppsjungningssal. Här dominerar tre stora porträtt utrymmet: John Rosas, Gottfrid Gräsbeck och Ulf

Långbacka tittar alla ut över salen från sina platser på väggen och påminner om den historia som förknippas med körerna, män med stort inflytande över körmusiken i Svenskfinland.

Utöver porträtten finns andra symboler som berättar om körernas historia. Körernas handbroderade fanor ligger utställda längs ena kortväggen, längs den andra finns priser och utmärkelser som körerna vunnit.

Hanna Kronqvist är 86-åriga

Brahe Djäknars och 79-åriga Florakörens fjärde ordinarie dirigent. Hon förvaltar nu arvet av John Rosas, Gottfrid Gräsbeck och Ulf Långbacka.

Ett av priserna ligger Hanna nära om hjärtat – 2007 vann Florakören en stor internationell körtävling i Cork i södra Irland. Dirigent? Hanna Kronqvist. Ulf Långbacka var ledig för att komponera och Hanna ledde därför kören under vårterminen, med en seger i Cork International Choir Festival som resultat.

Nu är hon tillbaka i kören som hon sjöng in i redan 2000.

– Jag inledde mina studier i musik vid Åbo yrkeshögskola och sjöng samtidigt in i Florakören, men då gjorde jag bara en kort visit. 2003 återvände jag som tonbildare inför ett jazzprojekt som BD och Flora hade och efter det fortsatte jag sjunga i kören tills jag flyttade från Åbo 2009.

Men Florakören var inte den enda kören Hanna hann jobba med i Åbo.

– Jag började dirigera Åbolands kammarkör, det som i dag är ÅK ensemble, runt 2003 och medan jag vikarierade Uffe 2007 ledde jag Kör för alla och Pargas damkör.

Trots Hannas historia i Åbo känns det inte helt som att komma hem när hon nu axlar dirigentmanteln i de bekanta studentkörerna. Hon berättar att samtidigt som det känns som att hon aldrig har varit borta, så känns allting helt nytt – framför allt sångarna.

– Jag återvänder i en helt annan roll nu. Nu ska jag leda körerna i stället för att sjunga i en av dem. Det känns spännande och roligt.

Hanna ser chansen att få leda studentkörerna som ett sätt att betala tillbaka till universum.

– Studentkörerna i Svenskfinland är speciella på det sättet att de utbildar sångare till övriga körer. Många av sångarna i mina andra körer är gamla studentsångare, och jag är mycket tacksam mot mina föregångare och kollegor för den saken. Nu är det jag som ska duka bordet, och förhoppningsvis kunna så ett frö till en livslång hobby.

Hennes övriga körer är den prisbelönta projektdamkören Exaudio och blandkören NOX i Vasa. Fram tills 2022 dirigerade Hanna också Evivakören i Helsingfors – en

kör hon hade i tolv år. Ser man till historien, så kan det bli ganska många år med Florakören och Brahe Djäknar också.

– Gotti hade kören i 40 år och Uffe i dryga 30, så det kanske blir 20 för mig då, säger hon och skrattar.

Tror du att man kan hålla uppe lågan att leda en kör i 20 år?

– Ja, det tror jag nog, säger hon efter en kort paus. Men då gäller det att man är intresserad av instrumentet och att man vill utveckla det.

Studentkörernas tveeggade roll, dels som traditionsbärare, dels som förnyare är något som Hanna ser fram emot att ta på sig. Att vara en del av historien samtidigt som man har en möjlighet att påverka hur körmusiken ska utvecklas är inspirerande, menar hon. Där gäller det också att vara lyhörd inför sångarna, eftersom intrycken kommer därifrån.

– Vad är viktigt för unga? Vad vill de vara och vad vill de skapa? De är definitivt en del av processen, säger hon.

Hennes första vår som dirigent kommer till stora delar att gå åt till att lära känna hennes nya körer. BD och Flora ger en gemensam konsert i vår – helt enkelt för

Hanna Kronqvist övar med Brahe Djäknar i Braheauditoriet. Än så länge handlar det om att lära känna varandra, men båda sidor intygar att första intrycket är positivt.

att det blir mindre repertoar att lära sig för körerna. Att det blir en turné till hösten har också påverkat planeringen.

– Jag har försökt välja en del som är bekant för körerna och en del nytt. Åker man utomlands måste man dessutom visa upp den finländska repertoaren. Därför finns bland andra Madetoja, Makaroff, Sidoroff och Mäntyjärvi med på listan. Och så Långbacka förstås.

Det var den traditionsbärande delen av repertoaren, men det återfinns också en förnyande del, bland annat då BD tar sig an ett stycke som uruppförts av svenska Svanholm singers, ”Close to home”, med text av Eleonore Roosevelt.

Finlandspremiär för den blir det den 20 maj på körernas gemensamma vårkonsert i Åbo. Innan det sker Hanna Kronqvists officiella premiär som dirigent för Florakören och Brahe Djäknar på Vårdberget, direktsänt i teve på valborgsmässoafton.

"Många av sångarna i mina andra körer är gamla studentsångare ,.. Nu är det jag som ska duka bordet, och förhoppningsvis kunna så ett frö till en livslång hobby."

Hundra år av sång- och

musikglädje i historikform

”Sedan stod vi, omkring 1 300 människor, på domkyrkans trappa och sjöng så att tårarna rann.”

Borgånejdens sång- och musikförbund firade hundra år av verksamhet 2019. Inför jubileet föddes tanken på att sammanställa en historik över verksamhetsåren. Förbundet firade 75 år 1994 och då uppgjordes en historik från åren 1919 till 1994. Det innebär att 25 år av förbundets historia i princip var odokumenterade.

Det är Borgåhistorikern Göran Selén som har skrivit förbundets tidigare två historiker. När 100årshistoriken ”Ett sekel av sångarglädje” sammanställdes samlades material också från dem. Historiken berättar därför om förbundets hela hundraåriga verksamhet.

Fint att fortsätta arbetet – Det kändes viktigt för oss att kunna fortsätta Görans fina arbete, säger Amanda Henriksson. Hon verkade som förbundsdirigent under jubileumsåret 2019 och medverkade därför i arbetet. I dag bor hon i Esbo och är frilansande musiker och musikpedagog. Hon håller till vardags musikundervisning och leder kören Let Us Be Frank. I höst planerar hon att fokusera mer på att arbeta med egen musik och framförandet av den.

Att medverka i arbetet gav henne också inblick i det arbete förbundets sekreterare Monika Zakowski gör. Henriksson konstaterar att hon har stor respekt för insatsen, vilket

Antalet sångare under förbundets sångfest som ordnades i Borgå 1982 imponerar.

betydligt underlättade sammanställningen av historiken.

Skribent var historiestuderande Joakim Wennström

Planera repertoar

Till arbetet som förbundsdirigent hör bland annat att planera repertoar för förbundets körer.

– Förbundet brukar ha en gemensam konsert per år vilket ger de olika körerna möjlighet att sjunga i en större kör, säger hon.

Under jubileumsåret 2019 ordnades mer program än vanligt med bland annat ett Musikexpo som hölls i mars 2019.

– Temat var musik som hobby och i det medverkande både amatörmusiker och proffs. Expot var riktat till allmänheten och gav besökarna möjlighet att pröva på olika instrument i workshoppar.

Musikexpot upplevdes som så

Borgånejdens sång- och musikförbund:

• Nästa stora evenemang är Musikexpo, den 23 september.

• Webbplats är bsmf.sangochmusik.fi.

• Förbundets historik heter ”Ett sekel av sångarglädje” och kostar 15 euro. Den finns till påseende i Borgå stadsbibliotek.

• Historiken går att beställa av ordförande Carita Björkestam, på e-postadressen carita.bjorkestam@gmail. com.

Foto

Marit Björkbacka från historiken

Carita Björkestam är ordförande för Borgånejdens sång- och musikförbund och initiativtagare till historiken. På bilden med hunden Aida.

pass lyckat att det får en fortsättning i höst den 23 september.

Samtal med Gud

Till jubileets ära 2019 framfördes också den nyskrivna mässan Diligam Te – Samtal med Gud, komponerad av Mia Makaroff, som är kompositör, tonsättare och musikmagister. Den fick en fortsättning 2022 när den framfördes i Lovisa och Sibbo. Under jubileumsåret hade förbundet också två större konserter. En i Borgå och en i Sibbo.

En av initiativtagarna till historiken är Carita Björkestam som är Borgånejdens sång- och musikförbunds ordförande och aktiv medlem i Alvakören i Borgå.

När man läser historiken går det att konstatera hur otroligt aktivt förbundet har varit. Under åren har

det varit en mängd körer, orkestrar och framföranden, säger hon medan hon bläddrar i ett exemplar.

Förr hade körerna inte så många egna uppträdande utan det satsades istället på förbundets sångfester. En bild i historiken visar Borgånejdens sång- och musikförbunds sångfest i Borgå 1982. Då fanns det omkring 1 000 sångare under dåvarande förbundsdirigent Åsa Westerlunds ledning.

Sångglädjen lika stark

I dagens läge går det inte att nå

sådana siffror. Trots det är sångarglädjen lika stark.

– Finlands svenska sång- och musikförbunds sångfest i somras samlade omkring 1 500 deltagare. Under festen fick vi några hundra extra sångare från Nasom, Nordiska Arbetarsångar- och Musikerförbundet. Sedan stod vi, omkring 1 300 människor, på domkyrkans trappa och sjöng så att tårarna rann, säger Björkestam.

I Borgånejdens sång- och musikförbund finns fyra körer. Det är Box sångkör, Östersundom sångkör och Sibbo Vokalensemble som alla kommer från Sibbo. Den fjärde kören är redan nämnda Alvakören som leds av dirigenten Nina Fogelberg som också verkar som förbundsdirigent.

Text: Marit Björkbacka

"När man läser historiken går det att konstatera hur otroligt aktivt förbundet har varit."

Den dåvarande förbundsdirigenten Amanda Henriksson visar upp historiken under publiceringstillfället.

Foto Ann-Louise Gleisner

Foto: Marit Björkbacka

Ny broschyr om noter i punktskrift

Tor Hanner och Anders Nyberg har skapat en broschyr om musiknoter i punktskrift, som kan användas av pedagoger som lär ut musikteori till elever som har en synnedsättning.

Musiknoter i punktskrift är en nyutgiven broschyr, som innehåller grunderna i hur man läser och skriver punktskriftsnoter.

– Broschyren är ett led i att visa på punktskriftens breda användningsområde. De flesta vet att punktskriften används inom områden som matematik och vetenskap, men det är inte så många som tänker på att den används inom musik, säger Anders Nyberg, som har gjort handboken tillsammans med Tor Hanner

Broschyren förklarar på ett enkelt sätt hur man läser och använder punktskriftsnoter, och kan användas av pedagoger som lär ut musikteori till elever som har en synnedsättning.

– Med broschyrens hjälp kan en seende musiklärare lära ett barn med synnedsättning att läsa noter. Det är otroligt värdefullt. Sedan kan barnet börja läsa noter på egen hand. Häftet lämpar sig också för vuxna som vill musicera med hjälp av punktskriftsnoter.

Planerna är att presentera broschyren vid lärarutbildningen i Vasa, föreningen Hem & Skola och i andra sammanhang så att den

Tor Hanner menar att han aldrig skulle ha klarat av studierna vid Sibeliusakademin om han inte kunnat läsa noter i punktskrift. Efter examen arbetade han som dansmusiker, kantor och undervisade.

kan användas i undervisningen i finlandssvenska skolor.

–Ja, vill man utvecklas i musikstudierna måste man kunna noter, annars förblir man en hobbymusiker, säger Tor Hanner, som är utbildad vid Sibeliusakademin.

Som synskadade hoppas författarna att broschyren väcker intresse för att läsa noter i punkt. Det är alltid roligt om man blir fler, menar de.

– Som pedagog vet jag att musiken har stor betydelse för barns utveckling. Man säger att i början var ordet, men jag säger i början var rytmen. Det första barnet hör är ljudet av mammans hjärtslag. Det kommer alltid att finnas barn som har synnedsättning, och som vill lära sig mer om musik, därför fyller

handboken en viktig funktion, säger Anders Nyberg.

Om man jämför punktskriftsnoter med vanliga noter, svartskriftsnoter, finns det flera skillnader.

– I svartskriftsnoter använder man en notlinje, i punktskrift anger oktavtecken den önskvärda tonhöjden. Den som har en synnedsättning måste dessutom lära sig punktskriftsnoterna utantill, för man kan inte läsa samtidigt som man spelar, med sång är det annorlunda.

En punktversion av broschyren är på kommande inom kort. Broschyren kan beställas på tfn 045 160 1246 eller e-post: anderny@ hotmail.com.

Text & foto: Helene Wallin

Åbolands sång- och musikförbund fyller 100 år

Åbolands sång- och musikförbund fyller 100 år och kommer att uppmärksammas och firas speciellt under ett jubileumsveckoslut den 17-18 mars.

– Förbundet mår bra. Vi har verksamhet för barn, ungdomar och seniorer. Vi har tio medlemsensembler, en barnkör, två damkörer, två manskörer och två blandade körer, en blåsorkester och en blandad orkester samt en seniorkör, säger Rosi Djupsund som är ordförande.

Den 17 mars framför förbundet bland annat Sunrise Mass i Mikaelskyrkan i Åbo. Texten är ur den latinska mässan och musiken av Ola Gjeilo. Jubileumskören och -orkestern leds av förbundsdirigent Anna Johnson.

Övriga medverkande är Marko Hakanpää på orgel, Blåslaget under ledning av Mikko Lagerspetz och Pargas Amatörorkester under Nicke Packaléns ledning. På lördagen blir det pop up-konserter på stan.

I samband med jubileet ger förbundet ut

Sunrise Mass uppfördes 2017 i Mikaelskyrkan i Åbo.

sin 100-årshistorik. Huvudredaktör är Hedvig Långbacka.

– Jubileumsåret avslutas med ett traditionsenligt barn- och ungdomsläger i juni. Det har vi hållit i tjugoett år.

Stort intresse för orkesterskola för nybörjare

Mariehamns Ungdomsorkester har en aktiv vår framför sig. Orkesterskolan för nybörjare, som startades upp i höstas, är i full gång.

– Intresset för att lära sig spela bleckblås, flöjt, saxofon och klarinett och slagverk har varit stort. Vi har 36 inskrivna musikanter, varav 12 i orkesterskolan. Skolan vänder sig till elever i åk 4-6, men vi har även med någon yngre och någon äldre elev, säger verksamhetsledaren

Birgitta Bergman-Jansson.

I mars ordnar Mariehamns

Ungdomsorkester en spelhelg under vilken musikanterna får möjlighet att spela tillsammans i mindre grupper med instrumentlärare och i stor orkester. Helgen avslutas med en konsert söndagen den 19

Nominera till förbundspriser

Varje år delas årets förbundspriser ut och nu är nomineringen igång. Om du har någon som utmärkt sig under det senaste verksamhetsåret i körens/orkesterns eller förbundets verksamhet så hör av dig. Deadlinen för nomineringar är 1 mars och priserna delas ut på FSSMF:s Musikgala i Tammerfors den 15 april. Evert Ekrothpriset delas ut till årets kör eller orkester.

Prisen delas ut i följande kategorier:

• Årets damkörsångare

• Årets manskörssångare

• Årets sångare i blandad kör

• Årets blåsmusiker

• Årets stråkmusiker

• Årets funktionär

• Årets musikledare för unga – Gunilla Josefsson-priset, kan utdelas även åt icke-förbundsanslutna).

• Evert Ekrothpriset för årets kör eller orkester.

Grundkurs i föreningskunskap

mars i Alandica.

Och i maj planerar orkestern att åka på en resa till Uppsala och hålla en gemensam konsert med Lilla Akademins gymnasieorkester under ledning av Leif Karlsson.

Traditionsenlig spelning med parad hålls på

Torget i Mariehamn i maj tillsammans med Ålands Musikinstitut. En parad vid Ålands Lyceums studentdimission står på agendan innan vårterminen avslutas på självstyrelsedagen då Lagtinget uppvaktar vid Julius Sundbloms staty i Esplanaden.

Är du ny i en föreningsstyrelse eller vill du fräscha upp dina kunskaper i föreningsteknik? På kursen får du ta del av både kunskap och inspiration – ett stöd i ditt föreningsengagemang. Kursen ordnas den 9.3 klockan 19–20.30. Läs mer och anmäl dig till kursen på folkskolans vänners hemsida.

FOTO: ROSI DJUPSUND

Mariehamns Ungdomsorkesters parad vid en konsert på torget i Mariehamn i maj.

FOTO BIRGITTA BERGMAN-JANSSON

Cajorna satsar på countrymusik

I vår satsar Cajorna på en konsert med traditionell countrymusik.

Temat har lockat flera nya och nygamla korister till kören. Så bootsen och cowboyhatten på.

– Bra. Ni kommer ihåg att ni får sluddra, annars hinner ni inte med.

Det är onsdag kväll på Uncan i Ekenäs, mitt i salen står dirigenten Sara Selenius vänd mot kören.

Kören Cajorna består av cirka fyrtio personer som är uppdelade på fyra damstämmor och tre mansstämmor. Ikväll övar de på John Denvers Thank God I'm a Country Boy, samma låt som användes i den berömda mjölkreklamen där man sjunger ”Panit maitoa tulemaan...” (Maitoa maalta).

Intresset för countrymusiken har varit stort inom kören.

– Country är koristernas eget önskemål sedan länge, och eftersom detta är min sista konsert vill jag

göra något svängigt, berättar Sara Selenius.

Som utbildad sångpedagog känner Sara förstås till countrymusiken. Hemma spelades det Eagles, Beatles, hennes pappa är gitarrist. Countrymusiken befinner sig som så många andra genrer i förändring, och har influenser av rock och pop.

– Det händer ganska mycket, precis som i alla musikschanger, i countrymusiken. Gränserna börjar tänjas utåt.

På konserten ligger tyngdpunkten vid klassisk country och äldre låtar av artister som Kris Kristofferson, Willie Nelson och Dolly Parton. Shallow från filmen A

Att sjunga snabbt och på engelska är en av utmaningarna med countrymusik.

Uppsjungning på gång.

Star is Born står för ett modernare countryspår.

– Vi har förstås med en låt av Karisbandet Country Express, som var 1970-talets viktigaste inhemska countrygrupp.

Sara har ägnat många timmar åt att arrangera låtarna. Alla stämmor kommer att ha möjlighet att sjunga solon, inte bara sopranen.

– Countrymusik är väldigt solistiskt, det är inte särskilt kör alls, men jag tycker att vi fått till det. Jag har främst försökt utgå från kören själv. Idag ska vi gå igenom vad vi hittar för solister till olika partier. När jag började som dirigent, hade kören dåligt självförtroende, och det var svårt att hitta solister, men nu finns det flera som kan tänka sig att sjunga solo.

Under konserten kommer kören att ackompanjeras av ett band med gitarr, trummor, piano och bas.

Text & foto Helene Wallin

– Folkmusiken är stark i country, berättelsen är ofta väldigt lokal. Många sånger handlar om kärlek.

Det är roligt och spännande att få sjunga country. Kören har två nya korister och fyra nygamla.

– Till min glädje har flera sångare kommit med i kören på grund av projektet i höst. Att variera vår repertoar är också ett sätt att visa på bredden i vårt musikaliska kunnande nu när vi ska anställa en ny dirigent. De som är intresserade av uppdraget får gärna ta kontakt. Sara som är sångpedagog har arbetat mycket med sångteknik i kören, och vi har utvecklats jättemycket, säger Cajornas ordförande Ika

Renwall.

Country-konserten kommer att ges i Tenala 21 april, och 22 april i Borgå tillsammans med Visans vänner i Östnyland.

Vi söker dig! Vår nya

DIRIGENT

från hösten 2023

Kom och förverkliga dina drömmar om körarrangemang och tonbildning tillsammans med oss

Vi är ett gäng ivriga korister med god körgemenskap

Cajorna är en blandad kör 30 år ung från Ekenäs.

Vid intresse, hör av dig till vår ordförande

Ika Renwall

ikarenwall@gmail.com

"Vi har förstås med en låt av Karisbandet Country Express, som var 1970-talets viktigaste inhemska countrygrupp."

Imponerande julkonsert som blev som en sångfest

Södra Österbottens sång- och musikförbund ordnade en julkonsert 4 december i Kristinahallen i Kristinestad. Salen fylldes av ca 300 deltagare och ca 500 i publiken. Alla grupper i SÖSMF var representerade och bestod av nejdens tre manskörer, tre damkörer, en barngrupp, Närpes skolmusikkårs A-, B- och C-orkester samt alla fyra drillgrupper. Spelmän från Tjöck och Närpes samt sångare från pensionärskören Mixtakören deltog också.

Med ett så här stort antal deltagare krävs en stor lokal och olika alternativ diskuterades. Det konstaterades att vintertid är det endast Kristina-hallen i Syd-Österbotten som lämpar sig för en konsert av detta format. Alla praktiska arrangemang och konsertprogrammet löpte smidigt tack vare Anders Teirs goda planering och handledning. Programmet var varierat med dels a cappella sång av dam- och manskörerna, dels tuttisång med orkesterbeledsagning. Alla orkestrar uppträdde också var för sig. Drillflickorna uppträdde med välinövade program i sina färgglada dräkter. För musikanterna i C-orkestern och D-drillorna var det konsertpremiär, de började sina karriärer i höstas. Dirigenter var Marika Esch, Tobias Udd, Harry Kinos, Anders Teir och Benny Ojala. Allt överskott av biljettintäkterna gick till Ukraina.

Text: Marika Esch

Foto: Mikael Ingström

Julkonserten blev en lokal sångfest med spelmän från Tjöck och Närpes.

Drillflickorna uppträdde med välinövade program.

Kring 300 personer medverkade i julkonserten.

Succénfrån2019!Biljettsläppimars!

KLOCKRIKETEATERN & THE CROSSING (USA)

DALEN. PÅ JORDEN.

Den 17 april Festsalen G18,

Biljetter

MartinWegelius –Banbrytandemusikpedagog

16,50

MartinWegelius (1846–1906)grundadeHelsingforsMusikinstitut,föregångarentilldagensSibelius-Akademi.Meniövrigthareftervärlden intevaritspecielltangelägenomattbildasigendjupareuppfattning omWegeliussomperson.Kandetvarasåattsjälvaviljanattförståi tidernabrast?Tidsandanvarfylldavettintensivtnationelltidentitetssökande,ochikölvattnetskeddemångauppslitandekamperpåindividuelltplan.Devaritidernaobekvämaatttatillsig,menidagärde personhistorisktspännandeochperspektivöppnande.

LenavonBonsdorffs ingåendebiografigårpådjupetmedWegelius musikaliskaambitionersomtonsättareochdirigent,ochvisaräven dagensläsarehurMartinWegeliusenvisa,iblandsturskakampiett svartvittideologisktklimatkangevägledningidagenspolariserade identitetsdiskussion.

Läsmeromalla21SFV-biografieröverfinlandssvenskar somintefårglömmasbort,beställochbetalapå www.boklund.fi Frågaocksåivälsorteradebokhandlar.

ETT MUSIKVERK EFTER HARRY MARTINSONS KLASSISKA RYMDEPOS

“America’s Most Astonishing Choir.” - The New York Times Donald Nally & The Crossing – Grammy Award 2023

SÅNGER OM LJUS OCH MÖRKER – EN KULINARISK KONSERT

Helsingfors

RÖKT SKOGSMAT, MUSIK & POESI. PLANETÄRT NÖDLÄGE.

Musik: ROBERT MAGGIO Libretto & Regi: DAN HENRIKSSON | Dirigent: DONALD NALLY Med kammarkören THE CROSSING, skådespelarna MATTI RAITA & CARL ALM samt ANTTI SILVENNOINEN (Peking Opera) m.fl.

Den 1 september i Tempelplatsens kyrka

och mer info: klockrike.fi

Tacksam för allt jag fått vara med om!

Sångare och musiker och dirigenter, vi har ett fint sång- och musikår bakom oss, ett sång- och musikfestår som vi kan vara stolta över. Nu är det dags att se framåt mot 2029, förbundets 100-årsjubileum. Strategin som godkänns på förbundsdagen 15.4.2023 i Tammerfors tar fasta just på åren 2023-2029.

På hemsidor och på sociala medier har jag med glädje sett att många körer och orkestrar jobbar på för fullt med övningar men även konserter. Sång och musik är något som är viktigt för oss och även för våra åhörare, tänk att få njuta av det som vi gör i våra ensembler. Ni gör ett värdefullt arbete i era körer och orkestrar.

Skriv in i era almanackor datumen 2022.9.2023, då ordnas det i Oslo ett stort Nordisk Sangsymposium. Hoppas att många från Finland tar del av allt som presenteras och diskuteras. Mer info och anmälan kommer på symposiets hemsida, man kan även gå in och beställa evenemangets nyhetsbrev, så håller man sig uppdaterad. Temat för konferensen är

”Sångens betydelse för: kultur, hälsa, gemenskap och inlärning”. Det kommer att finnas många talare från alla nordiska länder och även tal med temat körsång.

Allt har sin tid, brukar man säga. Så är det även för mig. Jag har nu varit er förbundsordförande i 12 år och suttit sammanlagt 18 år i styrelsen. Jag har nu tagit beslut om att stiga åt sidan från ordförandeposten. Ny förbunds-

Svenska kulturfonden

Undervisnings- och kulturministeriet

Konstsamfundet

Helsingestiftelsen

Stiftelsen Emilie och Rudolf Gesellius fond

Svenska Folkskolans Vänner

William Thurings Stiftelse

ordförande kommer att väljas den 15.4.2023 i Tammerfors på förbundsdagen. Det har varit fina år med massor av möten, jubileer, konserter med massor av sång och musik samt många fina stora och små projekt. Jag har haft duktiga styrelsemedlemmar och medarbetare samt samarbetspartners. Stort tack till Er alla, utan Er skulle inte förbundet vara vad det är idag. Kommer att minnas den här tiden med glädje och FSSMF kommer alltid att ha en stor plats i mitt hjärta. Sången och musiken kommer jag inte att sluta med, det är en så viktig del av min identitet och mitt välmående. Tacksam för allt jag fått vara med om!

Stiftelsen Tre Smeder

Helsingfors stad

Strengberg Ab:s stiftelse

Eugène, Elisabeth och Birgit Nygréns stiftelse

Arbetets Vänner Huvudföreningen

Patrik Karlsson Förbundsordförande

FSSMF tackar sina bidragsgivare!

Foto Linda Lönnroos

Kallelse till förbundsdag den 15 april

Finlands svenska sång- och musikförbunds medlemmar kallas härmed till förbundsdag som hålls lördagen den 15 april 2023 kl. 13:00. Förbundsdagen är FSSMF:s årsmöte. På förbundsdagen behandlas stadgeenliga ärenden och godkännande av strategin för 2023-2029.

Varje medlemsförbund har rätt att sända högst fem röstberättigade representanter till förbundsdagen. Förbunden är berättigade till en (1) röst per medlemsgrupp som erlagt föregående års medlemsavgift. Kom ihåg eventuella fullmakter från medlemsförbundet eller din direktanslutna ensemble. Skicka in din fullmakt då du anmäler dig till mötet.

Enskilda fritt verkande medlemskörer och medlemsorkestrar som erlagt föregående års medlemsavgift har rätt att sända en röstberättigad representant, som har en (1) röst på förbundsdagen.

Delegater till förbundsdagen uppmanas anmäla sig på www.fssmf.fi senast

26.3.2023. Efter förbundsdagen ordnas Musikgala med middag kl. 17.00.

Tid: 15.4.2023 klockan 13.00.

Plats: Lapland Hotels Tampere, Ratapihankatu 54, 33100 Tammerfors

Styrelsen för Finlands svenska sång- och musikförbund rf

Kallelse till vårmöte den 1.4.2023 i Åbo

Finlands svenska körförbund rf. sammankallar härmed sina medlemskörer till vårmöte, som är ett ordinarie förbundsmöte.

Vårmötet hålls den 1.4.2023 klockan 16.30 på Bryggerirestaurangen Koulu ’Skolan’, Eriksgatan 18, 20100 Åbo.

Mötesärenden är stadgeenliga vårmötesärenden med ekonomiska ärenden som ett övrigt ärende. Eventuella ärenden från medlemmarna skall meddelas före 1.3.2023.

Representation: Varje medlemskör har rätt att sända en röstberättigad representant per varje påbörjat 25-tal körmedlemmar i sin kör. Ta med fullmakt från din kör. Anmäl ditt deltagande gärna på förhand.

Förbundsstyrelsen 4.2.2023

FSK

Kallelse till förbundsmöte söndagen den 12 mars 2023

Finlands Svenska Damkörsförbund rf:s medlemmar kallas till ordinarie förbundsmöte söndagen den 12.3.2023 kl. 12.00 på Hotell Kalkstrand, Strandvägen 1, i Pargas.

Varje ordinarie medlem har rätt att till förbundsdagen sända en representant för varje påbörjat 25-tal medlemmar. Varje representant har en röst. Kom ihåg eventuella fullmakter.

På mötet behandlas stadgeenliga ärenden.

Mötesdokumenten skickas ut separat.

Helsingfors den 31 januari 2023

Finlands Svenska Damkörsförbund r.f.

Jenny

Stenberg-Sirén

11–13 Förbundsstyrelsen samlas

13–14 Lunch

Program:

14.15 Vad behöver du veta för att få behålla en ren och frisk röst livet ut? Sofia Lindroos berättar, och övar det med oss. Föreläsningen ingår i FSK:s nya projekt Körkompetens för alla, enligt FSD:s modell.

Del II Röstvård

16.00 Kaffe

16.30 Förbundsmöte

Förbundsdagen avslutas före klockan

18.00

Adress:Bryggerirestaurang KOULU, II våningenEriksgatan 18, 20100 Åbo

FSK:s förbundsdag i Åbo 1.4 – program

Samarbete, relevans och guldkant

Detta blir min sista kolumn som ordförande för FSD. Efter sex år i denna roll är det dags för mig att stiga åt sidan och låta någon annan ta över. Därför känns det relevant att blicka bakåt på det som varit, men också att tänka lite framåt.

Ledstjärnan för mitt arbete som förbundsordförande har varit att förbundet ska kännas relevant. Vi ska inte ha verksamhet som inte behövs, utan det vi satsar på ska ge en guldkant – något som de enskilda körerna inte själva gör. Utgående från körernas behov har vi därför under dessa år genomfört två stora projekt. Det ena utmynnade i sångboken Damernas lilla svarta, som i skrivande stund är så gott som slutsåld med en ny upplaga under arbete. Det andra är projektet Körkompetens, som strävar efter att stärka kompetensen bland korister på alla nivåer, och som i bästa fall ska locka fram vice dirigenter och blivande nya dirigenter. Det är med stolthet och ett visst vemod jag nu lämnar över dessa projekt till nästa styrelse, i visshet om att den kommer att förvalta arvet väl.

Men även på ett individuellt plan behöver arbetet i ett förbund kännas relevant och ge en guldkant, för att man ska vilja satsa så många av sina timmar på frivilligarbete. För mig har arbetet för damkörssångens status och kvalitet varit relevant och det förbund jag nu lämnar är i gott skick, med många aktiva körer, stark drivkraft, värdefull samhörighet och en fin sångbok.

Guldkanten kommer från alla de människor jag fått samarbeta med. Under alla år har styrelsearbetet i FSD fungerat fantastiskt fint och jag är så glad över alla de kompetenta, ansvarstagande och väldigt trevliga styrelsemedlemmar jag lärt känna genom

Sånger med vattentema på förbundsdagarna

Förbundsdirigent Marika hälsar alla anmälda till förbundsdagarna hjärtligt välkomna och ser fram emot att träffas igen! "Vi möts med fina minnen från förra sommaren då vi tillsammans övertygade oss själva och publiken att damkörssången lever och har stark vind i seglen! De fina sångerna och arrangemang som finns i vår egen sångbok Damernas lilla svarta fortsätter att inspirera oss.

åren. Jag är också tacksam över det samarbete som skett mellan specialförbunden, speciellt i FSSMF:s arbetsutskott. Goda relationer, ömsesidig respekt och en vilja att jobba för det gemensamma är guld värt. Det är också kring dessa ord jag tror att framtiden bör forma sig: samarbete, relevans och guldkant. För att förbunden ska ha en framtid i vårt splittrade amatörmusikfält, behöver vi satsa på äkta samarbete, där revir eller organisatoriska gränser inte står i vägen. Vi behöver också skärpa profilen och se till att den verksamhet förbunden har är relevant – också för den yngre generationen. Och framför allt bör vi se till att förbunden ger en guldkant till körerna, till sångarna och till alla de förtroendevalda som jobbar för vårt gemensamma musicerande. På så vis kan vi fortsätta verka för musiken och den svenskspråkiga kulturen och föra den vidare till kommande generationer.

Pargas damkörs dirigent Martina Lindberg har valt sånger med vattentema ur DLS till förbundsdagarna: Vem kan segla, On suuri sun rantas autius, Svanen och Kumlet. Till kvällens sits övar vi Bort allt vad oro gör, Tourdion, Helan och Das Königslied. Och naturligtvis inleder och avslutar vi våra dagar med Lystringssången av Ulf Långbacka. Vi sjunger dig vidare.

Jenny Stenberg-Sirén FSD:s ordförande

Jenny Stenberg-Sirén.

Foto Helene Wallin

Foto: Maria Nyman

Florakören utlyser kompositionstävling

År 2024 är det dags för Florakörens

80-årsjubileum. Inför jubileumsåret utlyser kören en kompositionstävling. Tävlingen blir den första i sitt slag i körens historia.

– I en aktiv och modern kör som Florakören är vi ständigt på jakt efter ny, bra musik, säger ordförande Sandra Nyman

Kompositionstävlingen är öppen för alla kompositörer oberoende av nationalitet eller boningsort. Den sammanlagda prissumman är 7000 euro, som juryn kan fördela enligt eget beslut. Musikstilen är

fri men verket bör vara skrivet för diskantkör a cappella i 4-8 stämmor och vara 3-6 minuter långt. Kompositionen får, men behöver inte anknyta till körens jubileumstema “Fristad”.

– Florakören är ett mycket mångsidigt instrument som ger utrymme för olika slags musikaliska uttryck, berättar Florakörens nya dirigent Hanna Kronqvist.

För en tonsättare är en kompositionstävling som denna en väldigt fin möjlighet att få sin musik framförd för en bred publik. För kören

innebär tävlingen en chans att stifta bekantskap med helt nya kompositörer och nya musikaliska stilar. – Vi ser med spänning fram emot både tävlingsskörden och hela processen, säger Kronqvist och Nyman.

Tävlingen är öppen 15.2.202330.6.2023.

Ytterligare information och tävlingsregler finns på Florakörens webbplats www.florakoren.fi.

Ett tema att inspreras av i Florakörens kompositionstävling är "Fristad".

Bästa sångarbröder!

Den 22 januari åkte jag på konsert till Åbo. Det var FSM:s projektkör Tretti Karar som skulle framföra sånger ur den nya 30 Karat-repertoaren. Kören hade fått idel beröm efter motsvarande konsert i Jakobstad. Men vad skulle jag själv tycka? Jag hoppades på det bästa, men kunde inte ta något för givet. Under 2020 hade jag initierat projektet 30 Karat med målet att ta fram en ny sångrepertoar. Vi hade begärt in sångförslag av medlemskörerna. Vi hade skaffat finansiering och tillsatt en projektgrupp.

Vi hade grundat projektkören Tretti Karar för att lansera de nya sångerna och sjunga in stämfiler till dem. Jag förstod tidigt att det för mig gällde att ge de supermusikaliska killarna i projektgruppen möjligast bra förutsättningar och arbetsro.

När jag åkte till konserten i Åbo visste jag inte vilka sånger kören skulle framföra eller hur den skulle låta. Jag hade helt litat på projektgruppens omdöme och yrkeskunskap. Skulle jag få ångra det nu?

I början av konserten spretade mina sinnen åt alla håll, men efter ett tag insåg jag hur bra det lät. Oj så bra det lät! Och så rätt det kändes att vi grundade Tretti Karar. Ett utmärkt sätt att presentera de nya sångerna! Jag vill rikta ett stort tack till Henrik Wikström, Teddy Granroth, Johan Tonberg, Martti Jalava, Hanna Kronqvist och Emilia Hytönen för er utomordentliga insats hittills! Och tack till alla i Tretti Karar!

Det nya 30 Karat-sånghäftet kommer att lanseras vid Sångartinget i Raseborg, https://manskor.fi/ sangartinget. Vi kommer att sjunga sex av sångerna där. En sjunde är obligatorisk vid kvartett-tävlingen. Förbundsdirigent Henrik Wikström kommer under våren att ordna övningar så att vi alla får chansen att öva in de nya sångerna med honom. Förbundet står för kostnaderna. Var aktiv och boka honom till din region!

Under sångartinget strävar vi efter att framföra de flesta sångerna tillsammans. Men körerna erbjuds också möjlighet att sjunga egna sånger. Vid lördagens körkaruseller kan din kör uppträda med tre egna sånger. Vid kvartett-tävlingen kan du med din kvartett framföra en egen sång, förutom den obligatoriska. Anmälan till körkarusellerna och kvartett-tävlingen ska göras senast den 14 april.

Det ser ljust ut vad gäller Sångartingets deltagarantal. Jag hoppas att ivern håller i sig och att möjligast många kommer till Raseborg. Följande stora sångarsammankomst blir först 2026, så det gäller att passa på nu. Raseborg ligger geografiskt bra till. De flesta av förbundets sångare tar sig dit på mindre än två timmar. En vuxentågbiljett från Karleby kostar idag 20,70 euro.

Bröder, anmäl er till Sångartinget i möjligast stora skaror senast den 12 mars! Öva flitigt och så samlas vi till en härlig manssångarfest i Raseborg den 5–7 maj!

Håkan Björk

Förbundsordförande

Nu vankas det sångfest i Ekenäs

I maj är det dags för manssångarnas egen sångfest, Sångartinget. Närmare 300 sångare förväntas komma samman i Raseborg för att i dagarna tre njuta av sång och gemenskap – och även tävling i kvartettform.

Sångartinget går av stapeln den första helgen i maj. Under helgen fokuserar man på att sjunga tillsammans; på dagarna blir det varierande program i form av körkaruseller, workshops och övningar, och på kvällarna håller man gemensamma konserter. En självklar höjdpunkt är ändå kvartettävlingen, som kommer att äga rum på lördagseftermiddagen.

Förbundsdirigent Henrik Wikström, vad är charmen med kvartettsång?

– Jag har alltid vurmat för kvartettsången. Det må vara den minsta formen av stämsång men det är

också den roligaste formen när man lyckas, eftersom man är ansvarig för sin egen stämma. Man får inte samma stöd av andra, och det är en bra utmaning.

Förbundets förhoppning är att tävlingen ska uppmuntra till att nya kvartetter och även mindre sånggrupper bildas, för trots namnet får de tävlande ensemblerna bestå av upp till sex personer. Det ska sjungas a cappella, och alla grupper uppträder med två sånger. Den obligatoriska sången är Slumrande toner i arrangemang av Johanna Almark, den andra valfri.

– Slumrande toner är en fin

finlandssvensk hymn. Detta arrangemang ingår i förbundets repertoarprojekt 30 Karat, och det här är ett bra sätt för många manssångare i Svenskfinland att lära sig den. Dessutom är ribban på rätt nivå, motiverar Wikström valet av sång. Om man inte lockas av tanken på utmaning kanske prissumman på 1000 euro är en bra morot, och dessutom får den vinnande ensemblen uppträda på kvällskonserten i Billnäs. Men ingen går tomhänt hem – alla som deltar i tävlingen får med sig det splitternya repertoarhäftet 30 Karat, som lanseras under Sångartinget.

Text: Emilia Hytönen

Anmälan till kvartettävlingen sker i april. Mer information om Sångartinget och tävlingen hittar du på www.manskor.fi/sangartinget.

Nervkittlande helg med mästarsång

Sex sångare klarade manskörernas mästarprov. Otto Lindén blev trippelmästare.

– Kan vi ta igen från takt tio?

Förbundsdirigent Henrik Wikström är inte riktigt nöjd över hur Vila vid denna källa ljuder i Gillesgården i Åbo den här lördagskvällen.

Ett tjugotal sångare från olika manskörer har samlats för att öva inför mästarsångarprovet följande dag. För att klara av provet måste man i princip bemästra de 74 vanligaste manskörssångerna.

Under mästarprovet indelas de här sångerna i tio kategorier. I varje kategori finns två obligatoriska sånger plus två sånger som är frivilliga. Under själva provet ska sångaren sjunga två obligatoriska sånger som lottas ut. Sedan kan sångaren själv välja två frivilliga sånger från de kategorier

som juryn bestämmer. De obligatoriska sångerna måste man sjunga utan noter. – I de frivilliga sångerna får man använda hjälpmedel, förklarar Håkan Björk, Finlands Svenska Manssångarförbunds ordförande.

Under provet är det alltid en kvartett som sjunger. Den som vill delta i mästarprovet, men inte är med i en kvartett, kan få hjälp av tre andra sångare.

Musikalisk utmaning

När klockan är lite över fem börjar Henrik Wikström vara nöjd. Stolar skrapar mot trägolvet när körmedlemmar reser sig. Många ska delta i en sits på Gillesgårdens loft senare på kvällen. Men Otto Lindén, Andreas Näsman, Walter Stål och Mikael Nyman, som alla sjunger i Brahe Djäknar, kan inte börja fira riktigt ännu. De ska nämligen delta i sångprovet redan ikväll. – Lite nervöst är det kanske, medger Otto Lindén som är mästarsångare i andra tenor.

Idag ska han försöka bli mästarsångare också i andra bas. Även Andreas Näsman är mästarsångare från tidigare, i andra bas, idag tänker han försöka klara provet med stämman första bas. Walter Stål är

Dra lott. Mikael Nyman drar lott för att få veta vilken den första obligatoriska sången är.

Manskörerna, med förbundsdirigent Henrik Wikström vid pianot, övar inför mästarsångarprovet.

Text & foto Pontus Anckar

mästarsångare i första bas, idag försöker han klara provet som andra tenor. För Mikael Nyman är det första mästarsångarprovet. Hans stämma är första tenor.

– Behöver ni lite tid på er? undrar Henrik Wikström som fungerar som domare idag.

– Jo, vi övar gärna lite så vi kommer in i rätt stämning.

De ställer sig i en halvcirkel och Otto Lindén slår den första tonen på pianot. Har ni övat mycket?

– Njaaa, inte tillräckligt. Under den senaste månaden en del.

Att vara mästarsångare har idag ingen praktisk betydelse. Varför väljer man då att i dagar, veckor och månader öva och sedan ställa sig framför en jury?

– Det frågar man sig, skrattar Walter Stål.

– Främst för att det är en rolig grej och för att testa sig själv. Jag har svårt att lära mig text utantill så provet har ett lärande syfte, säger Mikael Nyman.

Henrik Wikström och Håkan Björk är tillbaka och Håkan räcker fram tjugo kort.

Mikael Nyman drar ett. Det blir Suomis sång. Snart fyller kvartettens stämmor den lilla salen. I en lekmans öron låter det mycket bra. Det visar sig att det låter bra också i ett proffs öron.

– Det låter ju superbra. Era röster passar jättebra ihop. Ni är alla godkända, berömmer Henrik Wikström.

Nästa dag klarar även Alexander Nykvist från Brahe Djäknar och ÅSMA, provet i andra tenor. Han klarar också av provet som första tenor, och blir därmed dubbelmästare. Brahe Djäknars Olli Liljeström klarar provet som första bas. Otto Lindén passar på att, nu som ÅSMA-sångare, bli trippelmästare genom att klara provet som första tenor.

Håkan Björk är mycket nöjd. Det är inte så mycket själva provet som processen som är det viktiga.

– Man tränar sångerna i flera månader och är med och umgås och sjunger under mästarsångarveckoslutet. Resultatet är att man blir en bättre sångare, och att vår gemensamma sångskatt förvaltas. Det är det som förbundet eftersträvar.

När två blir en

Kronoby manskör och Terjärv manskör tappade medlemmar, och löste det genom att gå samman.

- Jag tror att alla körer måste ha större uppsamlingsområden i framtiden, säger dirigenten Tobias Elfving.

Kronoby är en av de körtätaste orterna i Svenskfinland, men när pandemin kom såg det mörkt ut för Kronoby manskör. En dirigent saknades, sångarna minskade i antal och korister hoppade över till andra körer, eftersom inga repetitioner ägde rum. Nu var dagarna räknade för kören, om inte någonting hände.

– Vi var 15-16 stycken som övade, och det var för lite. Samtidigt fanns det ett stort behov av att träffas och sjunga. Ingen ville köra kören i graven, eftersom den startades 1945 av våra pappor, bland annat min, säger Peter Skogvall, ordförande för Kronoby manskör.

Tillslut föreslog någon att man skulle gå samman med Terjärv manskör, som också hade samma medlemssituation. Körerna hade redan samarbetat och gjort körresor till Vilnius, Barcelona och Toscana.

Sagt och gjort. I augusti 2022

körde de gemensamma övningarna igång. Körerna bestämde sig att öva varannan gång i Kronoby, och varannan gång i Terjärv, och att de skulle behålla sina respektive ordförande.

Pappersarbete

Kvällens körövning är på folkhögskolan Kvarnen i Kronoby. Ett halvår har förflutit, och antalet manssångare har fördubblats från cirka femton till trettio.

– Det har varit en mycket bra lösning. Man ser att det finns en framtid, kören låter bra och nya sångare har kommit med efter sammanslagningen. Jag tror att alla körer måste ha större uppsamlingsområden i framtiden, säger dirigenten Tobias Elfving.

– Ja, det är bra att vi fått med så pass många. Man kommer till sin egen kör, även om vi övar på olika platser, och det är 40 kilometer mellan Kronoby och Terjärv, säger Peter Skogvall.

Text & foto Helene Wallin

Genom sammanslagningen fick alla stämmor flera sångare. Tidigare var det två sångare i vissa stämmor.

– Ja, i andra tenor var vi bara två stycken sångare, det kändes som tvång att vara med. Nu är det en helt annan klang, säger Stefan Sundqvist.

En hel del praktiska saker återstår för att kören ska fungera: på kaffepausen diskuterar man om Terjärv-Kronoby manskör är det rätta namnet. När de nya stadgarna och nya kören ska registreras, och de gamla körernas framtida tillvaro som skrivbordsföreningar.

– Jag går med på allting, så länge pappren är klara. Jag är kassör och vill veta vad jag ska göra med pengarna, säger Lasse.

Nya krafter

En trevlig herreman som är ganska skojfrisk men bestämd. Så beskriver dirigenten Tobias Elfving Terjärv-Kornoby manskör. Han började i höstas som vikarierande dirigent efter Karl Gustaf Sundman, och är musikpedagog vid

Kronoby medborgarinstitut.

– Jag har en bakgrund i blandade körer. När jag frågade hur det ’kändes’ blev det alldeles tyst i salen – alla stirrade på mig, nu frågar jag istället om koristerna tycker att sången lät bra, skrattar Tobias och tillägger att man nu hittat varandra.

En positiv sak är att kören är lokal, och skiljer sig från andra manskörer i trakten.

– Sammanslagningen innebar även att vi gick från en jätteliten verksamhet till jättemycket program. I vår framför vi Schuberts Deutsche Messe, ett gigantiskt projekt, som engagerar 150 sångare och stråkmusiker, förutom våra egna konserter.

Sammanslagningen behöver heller inte vara för alltid. Huggen i sten.

– När kören har 60 medlemmar, kanske den blir två körer igen, säger Tobias.

I vår framför kören Schuberts Deutsche Messe, berättar dirigenten Tobias Elfving.

Kronoby manskör grundades 1945. Vissa av grundarna var pappor till sångare som sjunger i kören idag.

Ny repertoar trollband publiken

En söndagseftermiddag i slutet av januari intog projektkören 30 Karar Sigynsalens scen i Åbo. Bland åhörarna fanns Karisbon Hanne Lönnberg, som blev positivt överraskad, trots att hon hade höga förväntningar innan konserten.

– Jag var helt såld! Sången, arrangemangen och hur kören fick fram det, det var fantastiskt, berättar Hanne.

Konserten i Åbo var den andra någonsin för 30 Karar. Kören är en förlängning av manskörsförbundets storsatsning 30 Karat, vars syfte är att främja utvecklingen av manskörssången i Finland genom att ta fram nya sånger som ett tillägg till den traditionella repertoaren. Kören grundades för att göra den nya repertoaren, som består av 30 sånger, i varierande stil, känd. Under konserten i Åbo fick publiken höra 15 av dessa sånger. Hanne Lönnberg, som själv är aktiv körsångare, uppskattade de nya arrangemangen till välkända stycken.

– Cecilia Lind är en bekant sång från många olika sammanhang, men att höra den i Jonathan Lutzs arrangemang var något helt annat. Och I natt jag drömde, där har arrangören Hanna Kronqvist fått en något utsliten visa till en helt ny nivå. Oj, vad den lyfte!

Förutom att göra repertoaren känd via konserter har kören också en viktig uppgift i att banda stämfiler till den nya repertoaren. Stämfilerna kommer att finnas tillgängliga för förbundets alla medlemmar.

Representerar hela Svenskfinland

Körens medlemmar kommer från hela Svenskfinland. Längst norrifrån, från Karleby, kommer Kenneth Bergroth. Hans körkarriär började i Brahe Djäknar.

– Min far var en aktiv sångare, så för mig var det självklart att gå med i studentkören när jag började studera vid Åbo Akademi. Sedan dess har jag alltid sjungit i kör, oavsett var jag bott.

Att sjunga i en projektkör, som är geografiskt utspridd, innebär mycket ansvar och övning på egen hand. När man sedan träffas gäller det att ta vara på tiden och vara effektiv, vilket för 30 Karar inte varit ett problem.

– Jag kommer bra ihåg vår första övning. Redan efter de första tonerna visste jag att det här kommer att bli bra, minns Kenneth.

Trots att kören inte ses alltför ofta är gemenskapen viktig. De trettio kararna har olika bakgrund och ålder, men sången förenar alla och stämningen är god.

Kenneth Bergroth presenterar Slumrande toner. Publiken fnissar när han berättar om sina kopplingar till textförfattaren

Alexander Slotte, som var hans morfars farmors systers dotters mans bror.

Text Emilia Hytönen Foto Håkan Björk

Svenskfinlands färskaste projektkör 30 Karar presenterar

manskörsförbundets nya

repertoar. I januari uppträdde kören i Åbo, nu står Helsingfors på tur.

Vill locka med nya sångare Vad gäller repertoaren är Kenneth inne på samma linje som Hanne.

Hör hit!

– Det har varit givande att lära känna flera yngre sångarbröder. Och visst är det kul att sjunga tillsammans när det låter så här bra, man njuter i både kropp och själ! Och att få höra publikens respons, det ger mycket.

Kenneth ger också en stor eloge till dirigenten Henrik Wikström, som lotsar kören med säker hand.

– Utan honom vet man inte var vi skulle vara.

– Jag gillar att sjunga de nya arrangemangen. En del traditionella manskörslåtar har blivit söndersjungna, och det är inspirerande med nytt. Dessutom är arrangemangen lagom utmanande. Hans egen favorit från repertoaren kommer från hembygden, Slumrande toner som här sjungs i arrangemang av Johanna Almark. Kenneth medger att alla 30 låtar inte är i hans personliga smak, men han uppskattar att bredden av musikstilar kan hjälpa till med att locka med nya sångare. Och just det är ett av projektets huvudsyften. Utan att mista traditioner vill man även erbjuda något nytt, som både utmanar körernas nuvarande sångare och lockar till sig nya korister och ny publik. Projektets slutresultat, ett nytt repertoarhäfte, kommer att lanseras på Sångartinget i maj 2023.

För kören blir nästa stopp en konsert i Helsingfors den 25 mars. Vad som händer efter det är öppet. Men framtidsvisioner finns, och visst är det tydligt att både publik och sångare trivs. Hanne Lönnberg gillade konserten i Åbo så mycket att hon funderar på att även åka till Helsingfors.

– Det här är ett fantastiskt projekt, säger hon.

30 Karar uppträder på lördag den 25.3 kl. 17 på Apollo Live Club i Helsingfors. Biljetter finns till salu via NetTicket samt deras servicepunkter runt om Svenskfinland.

Kallelse till förbundsmöte 2023

Medlemskörerna i Finlands svenska manssångarförbund r.f. sammankallas härmed till förbundsmöte.

Tid: 15.4 2023 klockan 10.00

Plats: Mötet ordnas virtuellt via Teams

På förbundsmötet behandlas de i § 4 i förbundets stadgar nämnda ärenden, som kommer an på förbundsmötet.

Styrelsen vill påminna om att förbundet enligt stadgarna årligen håller endast ett ordinarie möte. Därför kommer ärendena att gälla både

verksamhetsredovisning och planering samt val av styrelse och ordförande.

Medlemskörerna ombeds sända in eventuella förslag på ärenden som skall behandlas av förbundsmötet senast den 24.3.2023 till förbundssekreterare johan.tonberg@gmail.com. Enligt stadgarna sänds övrigt mötesmaterial senast två veckor innan mötet.

Man ska anmäla sig till mötet senast 31.3.2023. Anmälan skickas till ovanstående adress.

Styrelsen för Finlands svenska manssångarförbund

Till bords under kyrkomusikfesten i Åbo.

Kyrkomusikfesten i Åbo – en fin musikfest!

Bästa kolleger och körsångare runt vårt stift. För 12 år sedan blev jag vald till förbundsdirigent och har skött uppdraget sedan dess. ”Med ålderns rätt” har jag nu meddelat, att jag inte längre ställer mig till förfogande. Den gamla styrelsen organiserade bl.a. under de senaste 7 åren det uppdrag som den fått, nämligen Kyrkomusikfesten. Festen kunde, på fjärde försöket, äntligen gå av stapeln enbart genom att huvudevenemanget blev en tvåspråkig högmässa. Detta innebar samarbete med den finska domkyrkoförsamlingen i Åbo. Detta gagnade oss rent organisatoriskt eftersom

kantorssituationen i Åbo svenska församling var skör utan en enda kantor på heltidsarbete under hösten. Tvåspråkigheten innebar även en stor uppslutning från församlingsborna till högmässan, det blev en mäktig psalmsång med många hundra i bänkarna. Media i Åbo tog fasta på renässansmusiken och festen fick ovanligt mycket uppmärksamhet. Vi fick även körsångare från de finska leden med.

Jag vill tacka alla körmänskor ute i våra församlingar; det har varit en ära att få jobba med er. Det blev sist och slutligen många varv av kretsövningar runt om i stiftet.

Jag vill här passa på att komma med några tankar, som vägkost för den nya styrelsen, men också till alla andra medlemmar i förbundet. Vi har, genom vårt språk och våra traditioner, en lite annan synvinkel på vad som händer och sker inom musikkulturen än vad man kanske har i det övriga Finland. Våra körer har sjungit Palestrina, Praetorius och Schütz i hundra år, bl.a. tack vare Gustav Petterssons pionjärarbete. I gamla kyrkan i Helsingfors spelades Palestrina också på orgel redan då! Kyrkomusikfesten i Åbo i oktober blev alltså en länk i en lång och stolt tradition.

Vi ska inte sätta vårt ljus under skäppan: den talkoanda som är grunden för vår verksamhet, har uppmärksammats både av vårt profana systerförbund, Finlands svenska sång- och musikförbund och av kyrkomusikorganisationer på finskt håll och ute i övriga Norden. Den här talkoandan gör vi klokt i att hålla levande. Vi gör också klokt i att värna om de samarbeten som vi på senare tid utvecklat med både FSSMF och finskspråkiga kyrkomusikorganisationer som förlaget Yhteiskustannus. Vi har all orsak att också i fortsättningen med stolthet framhålla och informera om vår verksamhet och kommande kyrkomusikfester. Så främjar vi både en levande tvåspråkighet och en god växelverkan mellan det kyrkliga och det profana musiklivet på finlandssvenskt håll.

Inom Borgå stift har vi många blomstrande Kör för alla-grupper. Den tacksamhet och glädje dessa sångare visat över att tas på allvar och inkluderas i våra led är överväldigande. Vi ska inte heller känna oss främmande för gränsöverskridande inom musiken. Något av det roligaste under mina år som förbundsdirigent var samarbetet mellan symfonisk orkester och rockband på festen i Ekenäs 2015. Både i Ekenäs och i Åbo bjöd vi in en stor grupp studerande att medverka med hedersuppdrag. Deras feedback från dessa evenemang har varit väldigt positiv. Vi ska ta vara på våra studeranden – den nya kyrkomusikergenerationen – oberoende av modersmål.

Det talas enligt mig alltför lite om kyrkans största grupp av lekmän, körsångarna. Men kanske också vi kantorer själva ofta är alltför försiktiga? En hel del körsångare avstod från att delta i Åbo-festen eftersom

deras församlingar inte hade gått in för att understöda deras deltagande. Till exempel en annan församling understödde dock samma år många av sina församlingsmedlemmars deltagande i till exempel Höstdagarna, Kyrkodagarna och Snoan-retreater. Hur har man då resonerat? Är vi kyrkomusiker alltför försiktiga utanför de egna leden att hålla fram den otroligt hängivna frivilliginsatsen som otaliga körsångare bidragit med, många av dem under flera decennier? Delar vi ut 20-årsförtjänsttecknen under en körövning så att bara de invigda ser det, eller gör vi det inför hela församlingen, så att sångarnas insatser får den synlighet de förtjänar?

I det här sammanhanget vill jag påminna om vikten av både information och kommunikation; den sistnämnda går ju åt båda hållen. Det är det här som varit förbundets tanke med att publicera Körbladet i tidningen Resonans. I stort sett hela Svenskfinlands musikfält har fått en helt annan insyn i förbundets verksamhet än vad man skulle ha fått utan den här mediasatsningen.

Men Körbladet har förstås också förmedlats särskilt per e-post till alla kantorer i stiftet samt till de

av våra medlemmar som önskat få Körbladet personligen. Det är vi kantorer som främst ansvarar för att se till att inte bara Körbladet, utan all viktig information, går fram till alla våra sångare. Det är vi som ska påminna dem om förbundets hemsida och hjälpa dem att hitta den.

Vi ska inte ta oss rätten att bestämma vad våra sångare är intresserade av eller vilken information som är relevant för dem. Inte spelar vi ju heller enbart de brudmarscher som vi själva gillar mest utan strävar till att uppfylla brudparens behov och önskemål. Ingen kyrkomusikfest som någonsin ordnats, har haft en repertoar som vi alla gillat lika mycket. Ändå har vi – fest efter fest – samfällt gått in för att uppmuntra våra sångare att öva in den utsedda repertoaren även då den kanske inte legat närmast våra egna preferenser.

Att jobba hårt tillsammans med sångarna är att ta dem på allvar och respektera deras ambition att lära sig, men också deras behov av att få mötas i större sammanhang i kyrkomusikens tecken. Alla känner vi ju oss stolta och får stärkt självförtroende när vi lär oss goda vanor, lär oss följa nya slags instruktioner och känner att vi utvecklas, både som dirigenter och i körledet. För oss kantorer är det här ett arbete som aldrig tar slut. Men när vi tillsammans når fram till ett fint slutresultat får vi sådan geist och nya krafter som inspirerar oss att ta itu med ständigt nya projekt, gång på gång. Jag önskar den nya styrelsen och alla körer i stiftet lycka, välgång, stora musikanslag, mycket sångarglädje och god hälsa.

Text: Nina Kronlund, förbundsdirigent

Konsert med renässansmusik i Åbo domkyrka.

KATRINA KAMMARMUSIK

Tema: ”Rörelse”