I enkäten ställdes frågan om hur museer arbetade med sin medvetenhet om funktionshinder och funktionsnedsättning. Utställningar ska vända sig till, och beröra, alla besökare, svarade museerna. Men hur? Det finns inga enkla svar – och det är väl egentligen väldigt spännande? I funktionshinderförbundens enkätsvar efterfrågas övergripande teman om livsvillkor och rättigheter för olika grupper i samhället, liksom utställningar om den egna funktionsnedsättningen. Svaren handlar om att få sitt liv gestaltat som det är, med möjligheter och hinder. Utan att behöva bli stereotypen, exemplet, offret eller hjälten. Nuförtiden värjer museer sig inte från historiska frågor och perspektiv som ibland beskrivs som smärtsamma. Men hur ser sammanhanget ut? Vem får representera det smärtsamma? Gränsen till offer- och hjältebilderna är hårfin. Vid flera tillfällen har kursdeltagarna återkommit till frågan om hur de ska tydliggöra funktionshinderperspektivet utan att peka ut och sätta på piedestal. Hur de ska hitta det allmängiltiga, som kan beröra alla människor. En av utmaningarna är att förstå hur det generella blir inkluderande – och vilken roll funktionshinderhistoriska händelser spelar i det.
54 Förmedling