Rädda Livet nr 3, 2012

Bröstcancer. Lovande läkemedel under utveckling. Sverige är bäst i världen!

Rosa Bandet. 250 000 kronor är målet för Think Pink. Andrum. Odla din själ.

Nummer tre 2012

Jill johnson NYHET. Diagnos-

centrum i Skåne för snabb utredning FRAMSTEG. Strålning direkt vid operation för bröstcancer HOPP. Dagen jag blev friskförklarad

»När jag blir kallad till mammografi kommer jag självklart att delta.«

”Visst är det tufft, men sluta aldrig prata med varandra!”

TEMA prostatacancer

Innehåll

27 37 18

Nummer 3 2012

22 TEMA BRÖSTCANCER

10 TEMA PROSTATACANCER

25 Strålning vid operationen spar patientens tid

Jämförelse mellan öppen kirurgi och robot.

12 Mer strålning och färre biverkningar Många nya tekniker testas bland prostatapatienter.

13 Vem kan vänta och se?

12

Svar kommer i ny studie.

19 Svårt vara anhörig

Ingen försämring när portvaktskörteln blir kvar.

Nya behandlingsmetoder vid bröstcancer på väg.

28 Svårt liv som papperslös och cancersjuk Känsla av jagat villebråd är värst.

34 Jill Johnson ger styrka genom sin musik Tv-aktuell i Rosa Bandet-kampanjen.

Vad händer i relationen när maken drabbas?

Det är så jäkla skönt att se alla profiler som ställer upp.

Kennet Andersson, sidan 18 2 | Rädda Livet | nummer tre 2012

Jag blir på gott humör Cancerfondens nio prioriteringskommittéer

har nu fullföljt sitt arbete. De har som uppgift att med de misstänksamma glasögonen på näsan läsa samtliga ansökningar om anslag till kommande års cancerforskning. Det innebär betygsättning av såväl forskarens kompetens som projektets kvalitet.

Ett gediget arbete som utförs av respekt för våra givare och skapar en trygghet i att hanteringen av forskningsanslag utförs på ett oklanderligt sätt.

Tack förresten, till alla tidigare givare som nu ökat på sitt gåvobelopp i sitt regelbundna givande!

Men det är inte detta tidningen innehåller – blev

I varje nummer: Aktuellt 7 Personligt 21 Andrum 32 Krönika 40 Psykologens spalt 41 Om Cancerfonden 42

andrea björsell

16

bara så tacksam och glad över tingens ordning!

I detta nummer av Rädda livet hittar jag fler glädjeämnen. Effektiva behandlingsalternativ att erbjuda patienter med spridd prostatacancer som inte längre svarar på hormonbehandling har länge varit ett önskemål bland behandlande läkare. ”Nu är de här”, utbrister professor Sten Nilsson på sidan 14.

Ett antal nya läkemedel är dessutom på väg för patienterna med prostatacancer.

I temat bröstcancer finns också hoppfulla guldkorn. Under många år trodde man att strålbehandling efter operationen enbart minskade risken för lokala återfall. Men denna behandling har större effekter än så. Den minskar risken att dö i bröstcancer och i dag strålbehandlas fler patienter än tidigare. ”Sverige är bästa landet att vara sjuk i” hävdar

en engelsk cancerforskare. I vårt land kan vi se tillbaka på vad forskningen har uppnått. Sedan 1950-talet har överlevnaden i cancer fördubblats; i dag överlever cirka 60 procent av dem som insjuknar. Det betyder räddat liv på många tusen människor. Och ännu fler har sluppit uppleva det lidande som det innebär att förlora en älskad person.

Så du förstår att jag är på gott humör.

Marita Önneby Eliasson Redaktör Rädda livet

REDAKTÖR Marita Önneby Eliasson marita.onneby@ cancerfonden.se form och layout The Factory of Design KORREKTUR Birgitta Hessulf, Rödpennan ANSVARIG UTGIVARE Stefan Bergh

TEKNISK PRODUKTION Sörmlands Grafiska AB. Rädda livet är tryckt på miljögodkänt papper.

OMSLAGSFOTO Andrea Björsell RÄDDA LIVET utkommer med fyra nummer per år och utges av Cancer­fonden, den enskilt största

finan­siären av svensk cancerforskning.

Pris för enstaka exemplar 45 kr, inkl porto.

CANCERFONDEN är en fristående, ideell insamlingsorganisation med fokus på forskningsfinansiering och opinionsbildning.

CANCERFONDEN, 101 55 Stockholm

Telefon 020-59 59 59 Fax 08-677 10 01 Besöksadress David Bagares gata 5 Webbplats cancerfonden.se VILL DU BLI STÖDMEDLEM? Avgiften är 200 kr/år.

Anmäl via telefon 020-59 59 59.

VILL DU BLI MÅNADSGIVARE? Ring Cancerfonden 020-59 59 59 FRÅGOR OM CANCER Cancerfondens informa­tionsoch stödlinje Telefon 020-59 59 59, mån–fre 9–13 infostodlinjen@ cancerfonden.se

nummer tre 2012 | Rädda Livet | 3

vad hände sen? Paret Wahlström har stärkt sin relation

Sluta aldrig prata!

4 | Rädda Livet | nummer tre 2012

Nästa år har Ann-Britt och Hans Wahlström i Falun varit gifta i 40 år.

Att Hans fick prostatacancer för 12 år sedan har snarare stärkt än förstört relationen. I dag bor de av arbetsskäl på var sitt håll, men träffas regelbundet i älsklingshuset i Bohuslän.

TEXT evelyn pesikan FOTO MAGNUS GOTANDER

– Visst har det varit tufft stundtals, men vi

har alltid rört om i grytan tillsammans och aldrig slutat prata med varandra. Öppenhet är nog nyckelordet för att klara av sådana här påfrestningar, säger Ann-Britt.

För elva år sedan intervjuades paret Wahlström i Cancerfondens tidning nära, som enbart handlade om och riktade sig till anhöriga. Ett år tidigare, den 7 december 2000, hade Hans, då endast 51 år gammal, fått sitt livs värsta besked – proven visade att han hade prostatacancer och han fick veta att han hade mellan två och tio år kvar att leva. Dessutom skulle han med all säkerhet förlora potensen.

– Under de nio månader som den tuffa behand-

lingen pågick var det väldigt jobbigt, men vi tog oss igenom det hela bra. Egentligen blev det nästan värre efter behandlingen för under de närmaste åren efteråt levde jag i en ständig anspänning.

Varje gång han skulle in och ta prover kände jag en stark oro. Och vi visste ju inte om strålningen skulle ge några bestående skador, säger AnnBritt som i dag är 62 år och arbetar som chef och kurator inom hörselvården i Falun.

Det Hans själv tyckte var jobbigast var hormonbehandlingen som gjorde att han upplevde det som om han börjat reagera på ett typiskt kvinnligt sätt.

Märkligt nog tyckte Ann-Britt inte att detta var något enbart negativt.

– Han blev faktiskt mycket lugnare och jämnare i humöret då, säger hon med ett leende. nummer tre 2012 | Rädda Livet | 5

Öppenhet är nog nyckelordet för att klara av sådana här påfrestningar.

Ann-Britt är utbildad kurator, van vid att lyssna, van vid att hjälpa och därför kände de inget behov av att söka någon samtalshjälp eller gå med i stöd­för­e­ningen.

– Sjukdomen fick oss på sätt och vis att förlora vår oskuld, den fick oss att inse att inget varar för evigt och att man måste ta bättre vara på varandra.

Vi har inte gått omkring och burit på våra tankar i tysthet, utan har alltid kunnat prata med varandra. Men det var till stor hjälp för mig att jag var sjukskriven på 25 procent under behandlingstiden, det gjorde att jag kunde hämta egen kraft, vilket var en förutsättning för att jag skulle kunna stötta Hans.

Man får också väldigt mycket styrka och glädje av att bli inbjuden till att göra nytta. Att bli tagen i anspråk. Det är läkande i sig.

När Hans blev friskförklarad fem år efter diagnosen kände Ann-Britt en stor lättnad, trots att hennes mamma dött i bröstcancer några år innan Hans drabbades.

6 | Rädda Livet | nummer tre 2012

I gott samförstånd prövar de nu ett nytt delsbo-liv. De möts regelbundet i sitt fritidshus i Bohus Malmön.

– Det var som om all dramatik kring cancer försvann, jag insåg att vem som helst kan drabbas, att också detta är en del av livet.

Paret Wahlström har i dag tre barnbarn, som framför allt Ann-Britt ägnar mycket tid åt. Hans fick i början av året ett erbjudande om att arbeta i Norge, ett erbjudande som stämmer med hans ambitioner och som han därför inte kunde motstå. Men det kunde Ann-Britt.

– Jag ville absolut inte flytta på mig, jag älskar mitt jobb och vill vara nära mina barn och barnbarn.

Så i mars beslöt vi oss, i gott samförstånd, för att pröva på ett alldeles nytt delsbo-liv. Nu möts vi regelbundet i vårt fritidshus i Bohus Malmön, ett hus vi köpte precis innan Hans blev sjuk och som har blivit en slags symbol för hela den här resan som vi har gjort tillsammans. De första åren låg alla renoveringsplaner på is, men nu rustar vi för fullt och vi älskar båda att vara där. Det är vår oas och vår gemensamma läkningsplats.

Aktuellt Nytt och kort

16 000 ung­domar börjar röka

100%

Fördubblad överlevnad Överlevnaden i cancer har fördubblats sedan Cancerfonden bildades 1951, från 30 procent till 60 procent år 2011.

Att bekämpa rökningen är en

viktig del av Cancerfondens preventionsarbete. Från och med den 1 december 2012 kommer Australien att införa neutrala cigarettpaket med stora varningsbilder. Andra länder som England, Nya Zeeland och Norge står på tur. Vi anser att det är dags för Sverige att göra detsamma.

20 procent av all cancer har en koppling till rökning och tobak.

Drygt 6 500 människor avlider varje år i Sverige på grund av tobak. Ändå börjar ungefär 16 000 ungdomar att röka varje år och kostnaden för samhället ligger runt 30 miljarder kronor.

Sedan 2000 har antalet kvinnor som avlidit i lungcancer ökat med 40 procent!

Rökningen är ett problem som på intet sätt är under kontroll i Sverige.

Vi på Cancerfonden jobbar aktivt med att påverka politiker och andra makthavare för att få till en förändring. Vi har under våren lyft frågan i Cancerfondsrapporten där vi efterlyser en mer aktiv tobakspolitik. Vi har varit i riksdagen och propagerat för ett införande av de åtgärder som Världshälsoorganisationen, who, rekommenderar i Tobakskonventionen och då framför allt neutrala paket och exponeringsförbud, och vi har i Almedalen frågat ut folkhälsopolitiker i ämnet.

Många håller med oss om det angelägna i att fortsätta driva på och skapa förutsättningar för att minska rökandet. Vissa kallar det överförmynderi och hänvisar till människans fria vilja. Vi kallar det att ge människor friheten att göra hälsosamma val. Och att rädda liv.

Thérèse Kärrman Intressepolitiskt sakkunnig Cancerfonden (vikarie)

Eric kvalificerade sig till OS-tävlingen 2012 i 100 meter bröstsim.

Överlevare simmade i OS Cancerpatienten Eric Shanteau deltog i OS i såväl Peking som London.

Den amerikanske bröstsimsspecialisten Eric Shanteau deltog i olympiska

spelen i Beijing 2008 trots att han veckan innan hade fått veta att han hade testikelcancer. Shanteau lyckades inte ta sig till finalen, men slog ändå personligt rekord.

Tillbaka hemma i usa opererade han bort en testikel, och återupptog sedan träningen.

På vm 2009 var han med i usa:s medleylag, som vann guld.

2010 startade han Swim For Your Life-tävlingen som varje år samlar hundratals deltagare vid Lake Lanier nära Erics hemstad Atlanta. Syftet med tävlingen är att öka medvetenheten om cancer inom simvärlden.

Eric Shanteau deltog också i OS i London, men gick bara till semifinal på 100 m bröstsim.

Källa: ericshanteau.com

Stark med spenat Att vi blir starka av spenat har vi lärt oss, särskilt av seriefiguren Karl-Alfred. Nu har forskare vid Karolinska Institutet förklarat varför. Att det är nitraten i spenat som har positiv effekt på muskelstyrkan har varit känt. Men de nya rönen visar att det är två specifika proteiner som ökar i musklerna efter intag

av nitrat, och dessa gör oss starkare.

Om du inte gillar spenat så går det bra att äta rödbetor, sallad, mangold eller andra bladgrönsaker som också innehåller nitrat!

Källa: Karolinska Institutet

nummer tre 2012 | Rädda Livet | 7

Aktuellt Nytt och kort

Fakta

Bröstcancer är en ovanlig sjukdom …i Mongoliet och Bhutan. Där insjuknar varje år endast 8 kvinnor per 100 000 i denna cancerform. Flest bröstcancerfall finns i Belgien, 109 kvinnor per 100 000. Varför så många belgiska kvinnor får bröstcancer vet forskarna inte ännu.

700

Källa: Cancerfondsrapporten 2012

fler fall

År 2010 anmäldes 55 342 nya cancerfall till Cancer­registret.

Det är cirka 700 fler än före­gående år.

De vanligaste cancerformerna är prostatacancer och bröstcancer.

Tillsammans utgör dessa nästan en tredjedel av alla diagnostiserade fall.

Nytt diagnoscentrum i Skåne Huvudmän för centrumet är Region Skåne och Regionalt cancercentrum syd, som hoppas att liknande centrum ska öppnas på fler platser i Sverige.

1 oktober öppnar Sveriges första diagnostiska centrum för tidig upptäckt av cancer.

Centrumet finns vid Centralsjukhuset i Kristianstad och ska erbjuda snabb utredning (inom tre dagar) för vuxna patienter från nordöstra Skåne med misstänkt cancer.

Målet för det diagnostiska centret är: • Kortare tid från symtom till diagnos • Tidig upptäckt av cancer • Ökat samarbete mellan primärvård och sjukhusvård.

Källa: Region Skåne och RCC Syd

Fråga psykologen om cancer Maria Hellbom, psykolog och chef för rehabiliteringssektionen på onkologiska kliniken vid Skånes universitetssjukhus Lund. Hon svarar på cancerpatienters och anhörigas frågor via internet.

Vanligaste cancerdiagnoser för kvinnor är: Bröst-, hud(exklusive melanom) och tjocktarms­cancer (2010).

Tjänsten har utvecklats i samarbete med läkemedelsföretaget BristolMyers Squibb och finns på adressen bms.se/fraga-psykologen-omcancer/ – Jag vet att många har frågor och funderingar som man ibland inte riktigt vet vart man ska vända sig med. Jag hoppas att detta forum ska kunna ge vägledning och göra skillnad för några av dessa, säger Maria Hellbom.

Nyttiga skogsbär Vanligaste cancerdiagnoser för män är: Prostata-, hud- (exklusive melanom) och tjocktarms­ cancer (2010).

Källa: Cancerregistret

8 | Rädda Livet | nummer tre 2012

Blåbär, lingon och det mer okända kråkbäret hör till de nyttigaste bären i världen.

Råttor som fått blåbärsextrakt utvecklar varken cancertumörer, Parkinsons sjukdom eller tarmsjukdomar i samma utsträckning som andra råttor. De nyttiga

Källa: bms.se

tumör som en magisk kula.

Läkemedlet avges inne i tumören och leder till programmerad celldöd. Läkemedlet Källa: Projekt Bärkraft har använts på kvinnor med HER2-positiv bröstcancer och Magisk kula ”kommer att bli en viktig be– nytt läkemedel handlingsmöjlighet för kvinEtt nytt, smart läkemenor med spridd sådan cancer” del med olika celldödande skriver överläkare Elisabeth ämnen, till exempel cytosLidbrink, Radiumhemmet, i en tatika, kan ”skjutas” in i en rapport från American Society ämnena, bland annat antioxidanter, finns i bärens skal, i fröoljor och i kärnorna.

En tiondel av befolkningen

392 miljoner kr

– mer än en miljon svenskar – röker, trots att cirka 3 700 får lungcancer varje år.

– Om kampen mot tobaksrökning ska nå framgång krävs både politisk vilja och uthållighet, säger Stefan Bergh, Cancerfondens generalsekreterare.

delar Cancerfonden ut i år till olika forskningsprojekt. Mest anslag delas ut till projekt om cancer i bröst, blod och mag-tarmkanalen.

Källa: Cancerfondsrapporten 2012

Yoga och samtal för cancerpatienter Baskettränare mot cancer Amerikanska baskettränare har sedan tjugo år ett samarbete med American Cancer Society.

Samarbetet, som har namnet Coaches versus Cancer, syftar till att tränare, basketlag, skolor och fans ska samla in pengar till amerikanska cancerfonden.

Samarbetet startades av Missouriuniversitetets baskettränare Norm Stewart 1993, när han själv överlevt cancer.

Första uppmaningen var till Missourilagets fans, som ombads att skänka en dollar för var tredje poäng som laget gjorde under säsongen.

Insamlingen har nu vuxit så att mer än 2 000 tränare är med i samarbetet. Hittills har man samlat in mer än 50 miljoner dollar till cancerforskningen.

Källa: American Cancer Society

of Clinical Oncology’s årliga konferens.

Källa: ASCO-rapporten 2012

Cancercentrum.se är adressen till en ny webbplats, som lanserats av Sveriges sex regionala cancercentrum. Webbplatsen ska rapportera om utvecklingen inom svensk cancervård.

Källa: cancercentrum.se

Rehabilitering med samtal och yoga, RSY, är en kursverksamhet som bedrivs på onkologiska kliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

En rsy-kurs består av fem kurstillfällen, vart och ett med två timmars yoga och ett cirka timslångt gruppsamtal. Yogan består av djupavslappning och särskilda

Philip Morris mot norska staten Tobaksjätten Philip Morris har stämt norska staten för att Norge infört ett förbud mot skyltning av tobaksprodukter i butiker. Philip Morris menar att förbudet strider mot EESavtalet. Liknande rättsfall,

övningar som anpassas till patienterna, till exempel bäckenbottenövningar i mansgruppen för att motverka besvär med urinläckage efter prostataoperationer.

Under samtalen behandlas bland annat relationer, sexualitet, den förändrade livssituationen och hur det ska bli att gå tillbaka till arbetet.

initierade av Philip Morris, är på gång i 15 länder, bland annat England och Irland.

Källa: Kreftforeningen.no

Magsäckscancer minskar Under de senaste 50 åren har antalet fall av magsäckscancer minskat kraftigt i de flesta industriländer. Detta beror bland annat på att vi

Källa: Akademiska sjukhuset, Uppsala

äter alltmer färsk frukt och färska grönsaker och mindre andel saltad och konserverad mat.

Källa: Cancerfondsrapporten 2012

nummer tre 2012 | Rädda Livet | 9

tema Prostatacancer

Prostatacancer – tidig upptäckt är avgörande för överlevnad Tidig upptäckt är avgörande för överlevnad.

Har ni hört det förut?

Det är ett mantra som ljuder i Rädda livets texter, på Cancer­ fondens webbplats, i broschyrer och föreläsningar.

Med en framgångsrik cancerforskning på grundforskningsnivå, men också

specifikt ägnad prostata, och genom förbättrade diagnosmetoder och en effektivare vård har antalet män som överlever sin sjukdom ökat. Behandlingar stoppar sjukdomens framfart och livsförlängande läkemedel har introducerats och fler är på väg.

I Rädda livet jämför vi operationsmeto-

der vid denna tumörform. Vi presenterar nya tekniker med strålning i högre dos utan att behandlingen för den skull ger fler biverkningar.

Dessutom är många nya läkemedel på gång vid spridd prostatacancer.

Prostata

Prostatakörteln är stor som en valnöt och ligger strax under urinblåsan.

Vilken operationsmetod är bäst? melker dahlstrand

Den frågan kommer patienter som ska opereras för prostatacancer snart att kunna få svar på. En stor, svensk multicenterstudie jämför traditionell öppen kirurgi med den robotassisterade titthålsoperation som blir allt vanligare.

10 | Rädda Livet | nummer tre 2012

Vi måste bli bättre på att hitta ’rätt’ patienter att behandla!

– Det är angeläget att få ett vetenskapligt underlag för valet av operationsmetod, säger Ola Bratt, docent och överläkare vid urologiska kliniken, Helsingborgs lasarett.

Vid lokaliserad prostatacancer, det vill säga cancern har inte spridit sig utanför prostatakörteln, kan sjukdomen botas med kirurgi och/eller strålning. Den kirurgiska behandlingen innebär att hela prostata inklusive sädesblåsor och en del av urinröret opereras bort. Urinröret sys sedan fast direkt mot urinblåsan.

I usa har robotoperationer nästan helt ersatt öppen kirurgi vid prostatacancer och utvecklingen i vårt land går åt samma håll. Detta sker dock utan att de två metoderna ännu har jämförts på ett systematiskt sätt.

– De enda fördelarna med robotkirurgi som vi är säkra på är att det blir mindre blödningar vid operationen samt att patienten kan få mindre ont efteråt och kommer i gång snabbare. För att motivera den betydligt högre kostnaden för robottekniken bör man kunna visa på fler fördelar än så.

dödligheten i prostatacancer genom att bjuda in alla män i vissa åldrar till hälsoundersökningar, så kallad screening, där man tar blodprov och undersöker halten av prostataspecifikt antigen, psa. Samtidigt leder en sådan strategi till att ett antal prostatacancertumörer som inte skulle ha behövt behandlas hittas och behandlas i onödan. Många män får därmed leva med biverkningar som försämrar livskvaliteten utan att de egentligen haft någon nytta av behandlingen. Deras prostatacancer skulle aldrig ha hunnit ställa till några större besvär eller påverka deras livslängd.

Bland det viktigaste som är på gång

Det är ännu oklart exakt hur de nya forskningsrönen om screening för prostata­cancer kommer att avspegla sig i de uppdaterade nationella riktlinjer för prostatacancer som är på väg. Allt fler experter lutar dock åt att det rimliga just nu är en kompromiss. Den skulle innebära att män fortfarande inte kallas till screening för prostatacancer på det sätt som kvinnor kallas till mammografi, men att samhället tar ansvar för att män får bättre information om psa-testning och att informationen skickas till alla män.

Vid en öppen prostataoperation

lägger kirurgen ett snitt från naveln ned mot blygdbenet. På senare år har en annan, robotassisterad operationsteknik slagit igenom alltmer. Det handlar om titthålsoperationer (laparoskopi) där kirurgen arbetar via några mindre hål i buken. En liten kamera förs in genom ett av hålen och filmar ingreppet inifrån.

Kirurgen ser det filmade förstorat på en skärm och kan på så sätt styra sina instrument. Den robotassisterade tekniken är en vidareutveckling som innebär att kirurgen också har en tredimensionell bild av operationsfältet samt ledade instrument, vilket gör det lättare att bland annat sy inne i kroppen.

just nu när det gäller kirurgi och prostatacancer anser Ola Bratt därför är den stora svenska studien lappro (LAParoscopic Prostatectomy Robot Open). Där följs och jämförs 700 män som opererats med öppen kirurgi med lika många män som genomgått robotkirurgi. Sju svenska sjukhus deltar och de sista operationerna i studien genomfördes nyligen, vilket betyder att uppföljning och analys kan börja. Forskarna ska undersöka om någon av metoderna ger bättre överlevnad, färre bestående komplikationer och/eller bättre livskvalitet. Kostnaderna för samhället ska också jämföras. De första resultaten väntas inom ett par år.

– Om det visar sig att robotkirurgi kan minska risken för erektionsstörningar och allvarlig urininkontinens efter operationen, kan det definitivt vara värt den extra kostnaden. Vi behöver kunskap att basera valet av metod på.

Några andra stora nyheter på kirurgi-

fronten när det gäller prostatacancer har han inte att rapportera.

– Den stora utmaningen finns på steget före operation och/eller strålning, nämligen att vi måste bli bättre på att hitta ”rätt” patienter att behandla!

Studier har visat att man kan minska –Det är angeläget att få ett vetenskapligt underlag för valet av operationsmetod, säger Ola Bratt, överläkare vid urologiska kliniken, Helsingborgs lasarett.

I Region Skåne genomfördes 2011 ett

pilotprojekt där 1 470 skånska män i åldrarna 50–70 år fick ett utskick med Socialstyrelsens broschyr om fördelar och nackdelar med psa-testning, ett följebrev som kunde användas som remiss för testning samt ett frågeformulär.

33 procent av de män som fick ut­ skicket valde att gå och testa sig. Bland jämnåriga skånska män i övrigt psatestade sig 27 procent under samma period. Analyserna av svaren på enkäten tyder på att informationen fick en del män att avstå från testning och andra att gå och testa sig fast de inte tidigare tänkt göra det.

– Jag tror att man med hjälp av systematisk information kan öka sannolikheten att det är män som kan ha nytta av psa-testning som går och testar sig, säger Ola Bratt. På så vis skulle man kunna minska både dödligheten och överbehandlingen.

Helene Wallskär nummer tre 2012 | Rädda Livet | 11

tema Prostatacancer

Mer strålning utan fler biverkningar Nya tekniker för strålbehandling av prostatacancer gör att tumörcellerna kan bekämpas mer effektivt samtidigt som biverkningarna hålls nere.

TEXT HELENE WALLSKÄR FOTO JAN LINDMARK

– Vi är mitt uppe i en spännande utveckling, säger professor Anders Widmark, institutionen för strålningsvetenskaper, enheten för onkologi, Umeå universitet.

Han redogör för aktuella framsteg och pågående forskning som kan innebära att strålbehandling får en ännu viktigare roll än tidigare i behandlingen av prostatacancer.

Strålbehandling används sedan länge på en rad olika sätt i behandlingen av prostatacancer. Vid tidig sjukdom där tumören inte spridit sig utanför prostatakörteln, lokaliserad prostatacancer, är strålning ett likvärdigt alternativ till kirurgi som botande behandling. Då kan man använda yttre strålning eller olika typer av brakyterapi, inre strålbehandling.

Vid en typ av brakyterapi förs 50–100 små, radioaktiva ”frön” (seeds) in i prostatakörteln. Fröna innehåller vanligen jod-125 som i ungefär tre månader ger en lågdosstrålning som dödar tumören. Vid 12 | Rädda Livet | nummer tre 2012

en stark strävan att utveckla metoder som gör att man kan öka stråldosen. Men det måste ske utan att man förvärrar biverkningarna. Den vanligaste biverkningen av strålbehandling vid prostatacancer är tarmbiverkningar såsom ändrade avföringsvanor, slembildning och läckage.

Ett lovande sätt som nu prövas för att klara denna balansgång kallas hypofraken annan typ används högre stråldoser tionering. Det innebär att man ger högre som tillförs via ett tiotal nålar som till­ doser vid färre tillfällen. Metoden bygger fälligt förs in. på ny kunskap om prostatacancerns bio­ I sena sjukdomsstadier där tumörlogiska egenskaper. Tumörcellerna delar sjukdomen spridit sig till andra delar av sig långsammare än vid många andra kroppen kan strålning användas bland cancersjukdomar, vilket gör att hypofrakannat för att bromsa sjukdomen och tionering kan vara lika effektiv eller till lindra smärta. och med effektivare än standardbehandlingen med lägre dos vid många tillfällen.

– Hypotesen är att vi kan få större Många av de nya tekniker som är aktubehandlingsnytta utan att få fler biverkella testas främst vid stadiet mellan tidig ningar. Metoden har börjat användas i och sen sjukdom. Det kallas lokalt avanusa, utan att man säkert vet att den är lika cerad prostatacancer. Tumören är då så stor att den vuxit utanför prostata­körteln. bra, och en studie pågår i Sverige, berättar Anders Widmark.

Den kan också ha vuxit in i närliggande Patienter som ges standardbehandlinglymfkörtlar, men spridning till andra en med 39 strålbehandlingar under åtta delar av kroppen kan inte konstateras. veckor ska jämföras med hypobehandlade Forskning har visat att ju högre strålningsdoser man kan ge prostatatumören, patienter som ges endast sju behandlingar, med tre gånger så höga doser. desto större är chansen till bot. De doser – Det finns mycket att vinna för både som fortfarande användes för något decennium sedan var ofta inte tillräckligt patienten och hälso- och sjukvården om hypobehandling kan ersätta dagens stanhöga för att bota patienten. Det finns nu

I takt med tekniska förbättringar blir strålbehandling ett intressant alternativ för allt fler grupper av prostatacancerpatienter.

dardbehandling.

Ett annat sätt att öka stråldosen vid lokalt avancerad prostatacancer är att komplettera den yttre strålningen med brakyterapi, inre strålning. Man implanterar tillfälligt stavar med ämnet iridium-192 i prostata. Brakyterapi har fördelen att strålningen riktas väldigt precist.

Precisionen är annars ett problem vid strålbehandling av prostatacancer eftersom prostatakörteln är rörlig. Vid Norrlands Universitetssjukhus utvecklades tidigt en metod för precisionsstrålning och numer är det standard att vid yttre strålning lägga in tre risgrynsstora guldkorn i prostatakörteln. Till skillnad från själva prostatakörteln syns guldkornen mycket väl på en vanlig röntgenbild. Under strålbehandlingens gång kontrolleras fortlöpande strålfältets gränser i förhållande till guldkornens läge med vanliga röntgenbilder.

Den senaste tekniska utvecklingen när det gäller att ”sikta rätt” vid strålbehandling av prostatacancer är att utnyttja en typ av gps-teknik. Elektromagneter eller en radiofrekvenssändare implanteras i prostata.

Ett annat lovande tekniskt utvecklings-

spår är inriktat på att minska tarmbiverkningarna genom att skapa ett större mellanrum mellan prostata och ändtarm före strålningen. Det kan bland annat göras genom att man sprutar in olika ämnen i området mellan organen. I en pågående studie som leds från Norrlands Universitetssjukhus injiceras hyaluronsyra, samma ämne som används vid bland annat läppförstoring i kosmetiskt syfte.

I takt med de tekniska förbättringarna blir strålbehandling ett intressantare alternativ för allt fler grupper av prostatacancerpatienter, ofta som tillägg till annan behandling för att bota eller förlänga överlevnaden. Att lägga till strålning till hormonbehandlingen vid lokalt avancerad prostatacancer har exempelvis visat sig kunna förlänga överlevnaden. Denna forskning – där olika strategier jämförs i olika sjukdomsstadier – fortsätter och Anders Widmark är optimistisk.

– Man brukar tala om de små stegens revolution och det talesättet stämmer verkligen på det här området.

Är sjukvården redo?

Följ debatten på din dator Besegra prostatacancern är temat för de debatter som Prostatacancerförbundet med sina 25 patientföreningar arrangerar under september månad.

På Prostatacancerförbundets webbplats prostatacancer forbundet.se ser du det fullständiga programmet för såväl debatten som övriga aktiviteter runt om i landet.

En debatt från Berns i Stockholm webbsänds av Cancerfonden.

Framtidens prostatacancervård – är sjukvården redo? är temat och tiden är torsdagen den 20 september klockan 13.30 till 16.00 i Kammarsalen.

– Sändningen kommer att finnas tillgänglig för alla på Cancerfondens webbplats. Går man in på cancerfonden.se den 20 september så går det inte att missa. Vi sänder direkt under själva evenemanget och från dagen efter kommer hela sändningen ligga arkiverad för den som missade debatten eller vill se den igen, säger Johan Wåhlin på Cancerfonden som ansvarar för webbutsändningen.

Frågor som kommer att lyftas under debatten handlar om huruvida det är möjligt med mer sammanhållen vård. Hur blir vården patientorienterad? Får alla tillgång till moderna behandlingsalternativ?

Ny studie vid tidig upptäckt: Vem kan vänta och se?

Vilka män med tidig prostatacancer bör opereras eller strålbehandlas direkt och för vilka passar det bättre att avvakta och gå på kontroller (aktiv monitorering)?

Hur upplever män som valt det senare alternativet sin situation?

Sådana frågor vill svenska läkare och forskare nu få svar på i den nya studien sams, Studie av aktiv monitorering i Sverige.

När tidig prostatacancer upptäcks står valet mellan att omedelbart försöka bota cancern eller aktiv monitorering. Det senare innebär att man i stället för att operera eller strålbehandla direkt, följer upp män med lågrisktumörer för att i efterhand kunna skilja ut dem som behöver behandlas. Varje år påbörjar omkring 1 500 svenska män aktiv monitorering.

Utsikterna är goda att bli botad om

man väljer att behandlas, men samtidigt är risken för nedsatt erektionsförmåga, urinläckage och andra biverkningar stor.

Den som avvaktar slipper dessa biverkningar, men måste leva med vetskapen om cancersjukdomen.

– Hur livskvaliteten är under aktiv monitorering är dåligt studerat. Det

är en brist med tanke på att huvudsyftet med aktiv monitorering är att patienten ska slippa biverkningar för att få en bättre livskvalitet än om han hade behandlats, säger överläkare Ola Bratt, urologiska kliniken, Helsingborgs lasarett.

Han är huvudansvarig för sams, där en rad sjukhus i hela Sverige kommer att delta. 500 män som påbörjar aktiv monitorering ska ingå, liksom 500 män som väljer behandling efter diagnosen och som kommer att vara kontrollgrupp. Männen kommer att följas under 10–15 år.

Männens livskvalitet ska studeras med hjälp av bland annat enkäter. I en annan del av projektet ska olika sätt att genomföra monitoreringen jämföras. Hur täta ska kontrollerna vara och vad ska ingå för att man så snabbt som möjligt ska identifiera de män som behöver få behandling?

– sams ska leda till att färre män får onödig behandling för en prostatacancer som inte kommer att bli allvarlig, samtidigt som fler får behandling i ett fortfarande botbart skede under aktiv monitorering, säger Ola Bratt. nummer tre 2012 | Rädda Livet | 13

tema Prostatacancer

Nya läkemedel på gång mot spridd sjukdom Under många år har vi väntat på att få effektiva behandlings­ alternativ att erbjuda patienter med spridd prostatacancer som inte längre svarar på hormonbehandling. Nu har vi äntligen det!

TEXT HELENE WALLSKÄR

Sten Nilsson är överläkare och professor vid Radiumhemmet, Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet, Solna, och en av Sveriges främsta experter på prostatacancer. Han låter både glad och förhoppningsfull när han berättar om de senaste framstegen beträffande läkemedel vid prostatacancer.

– Det har hänt ofantligt mycket på bara ett år. Och ännu mer kommer att hända de närmaste åren.

Nyheterna gäller den grupp av patienter som läkarna hittills inte haft så mycket att erbjuda – män i sena sjukdomsfaser vars prostatacancer blivit motståndskraftig mot hormonbehandling och cyto­ statika. Hos patienter vars tumörsjukdom inte hunnit sprida sig utanför prostatakörteln är utsikterna till bot med hjälp av strålbehandling eller kirurgi goda.

Man kan också välja att avvakta med behandling och följa sjukdomsutvecklingen för att behandla först om det blir nödvändigt. I de fall där prostatacancern hunnit sprida sig kan man ofta hålla sjukdomen i schack under lång tid genom att på olika vägar minska tillgången till manligt könshormon, testo­ steron, i kroppen. Testosteron stimulerar tillväxt av prostatacancer.

Till slut minskar dock sjukdomens känslighet för den antihormonella behandlingen. Den kan kompletteras med cytostatika, men även effekten av den behandlingen avtar ofta.

– Nu får vi äntligen effektiva bromsläkemedel som kan förlänga överlevnaden med god livskvalitet för den här patientgruppen, säger Sten Nilsson.

Det kommer nu också läkemedel som motverkar sjukdomen via andra mekanismer än de hittillsvarande behandlingarna. Hösten 2011 godkändes Zytiga för behandling av spridd prostatacancer efter hormon- och cytostatikabehandling. Läkemedlet har i denna utsatta patientgrupp i stora studier visat sig kunna förlänga överlevnaden med drygt fyra månader samt minska smärta.

En komplikation är dock att de nya läkemedlen tenderar att vara dyrare än de som hittills använts.

Ett bakslag kom i våras när Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket beslutade att Zytiga inte ska ingå i högkostnadsskyddet. Verket håller med om 14 | Rädda Livet | nummer tre 2012

– Om man kan bromsa skelett­ metastaser påverkas hela sjukdomen i positiv riktning, säger professor Sten Nilsson.

Har tumörsjukdomen inte hunnit sprida sig utanför prostatakörteln är utsikterna till bot goda.

att Zytiga är ett angeläget läkemedel, men bedömer att det pris tillverkaren begär ändå är för högt. Sten Nilsson är bekymrad och hoppas, när detta skrivs, att fortsatta diskussioner ska lösa situationen så att alla patienter som har nytta av det får tillgång till det nya läkemedlet.

– Frågorna om hur hälso- och sjukvården bäst kan använda de nya läkemedlen mot prostatacancer och vad det får kosta kommer att diskuteras mycket de närmaste åren.

Ett annat nytt läkemedel som är på väg är Alpha-

radin som Sten Nilsson och hans forskarkolleger vid Radiumhemmet varit med och tagit fram. Prostatacancer sprider sig framför allt till skelettet och detta läkemedel bromsar sjukdomsutvecklingen hos patienter med skelettmetastaser. Behandlingen bygger på det radioaktiva ämnet radium 223 som injiceras en gång per månad. Radium binds till skelettet genom att ta kalciums plats när skelettvävnaden omsätts (bryts ned och byggs upp igen). Eftersom skelettomsättningen är extremt hög i områden med metastaser blir koncentrationen av radium snabbt hög just där. Den radioaktiva strålningen dödar tumörceller, men har kort räckvidd så att benmärgen skonas och biverkningarna hålls nere. Ansökan om godkännande är inskickad till den amerikanska läkemedelsmyndigheten Food and Drug Administration, fda, och kommer att snabbehandlas.

En rad andra läkemedel mot spridd prostatacancer som inte svarar på hormonbehandling har hunnit så långt i utvecklingsprocessen att fas III-studier (det sista steget i framtagandet av ett läkemedel) pågår och/eller har genomförts med lovande resultat under det senaste året.

Ett kallas mdv 3100 och är en tablettbehandling som på tre olika sätt hindrar testosteron från att stimulera tumörcellerna. Även det förväntas bli snabbehandlat av fda.

Ett annat lovande preparat är anti-

kroppen ipilimumab som visat goda resultat mot malignt melanom och nu testas vid spridd prostatacancer. Preparatet stimulerar kroppens immunförsvar så att det kan bekämpa cancern mer effektivt.

Preparatet tasquinimod testas nu i globala fas III-studier. Det baseras på svensk forskning och bromsar utvecklingen av prostatacancer bland annat genom att hämma nybildning av blodkärl som försörjer tumören.

Ytterligare en rad nya substanser testas mot prostatacancer. Detta gäller bland annat dasatinib, cabozantinib och sarcatinib som specifikt hämmar ett antal signalsystem som är viktiga för tumörcellerna.

Läkemedlet denosumab bromsar följder av sjukdomen i skelettet, som exempelvis benbrott, kotkompression, ryggmärgspåverkan och smärtor som föranleder strålbehandling eller operation.

Våren 2012 inleddes också de första studierna med patienter av ett helt nytt målsökande cytostatikum som tagits fram av Anders R Holmberg och kolleger i Sten Nilssons forskningsteam. Läkemedlet tas upp på de ställen i skelettet där det finns metastaser och kan både angripa tumörceller och minska den skadliga nedbrytning av skelettet som tumörerna orsakar.

Den första kliniska studien genomförs nu av forskarkolleger i Umeå, Lund/Malmö och vid Södersjukhuset i Stockholm.

– Man vet att om man kan bromsa skelettmetastaserna, påverkas hela sjuk­ domen i positiv riktning.

Han förutspår att den påbörjade snabba ökningen av läkemedel mot prostatacancer kommer att fortsätta i oförminskad takt under de närmaste åren.

– Utmaningen är att lära oss använda och kombinera alla nya behandlingar på bästa sätt. Det öppnar ett helt nytt forskningsfält där det kommer att krävas stora insatser.

70 markörer förutom PSA i jättestudie TEXT JOHAN WÅHLIN FOTO ROGER BROLEN

Studiens förväntade effekter i korthet: Minskat antal onödiga biop­­ sier, väv­nads­­ prover, som kan vara besvär­­liga och smärt­ samma.

Minskat antal ”snälla” cancrar som behandlas i onödan.

Identifikation av aggressiva cancrar bättre och tidigare.

Eventuella tumörer ska upptäckas vid varje provtillfälle.

Väsentligt kortare vårdtider.

Minskad oro och ökad livskvalitet hos provtagna män.

Mer information om studien: www.sthlm3.se

PSA-provet har det senaste decenniet ökat överlevnaden i prostatacancer – men det har skett till ett för högt pris. Det menar forskaren Henrik Grönberg.

– Vi måste göra något mera än bara PSA, säger han.

Henrik Grönberg, professor i cancerepidemiologi vid Karolinska Institutet, är Professor Henrik Grönvetenskaplig chef för en av världens största berg startar inom kort prostatacancerstudier, med över 200 000 en av världens största män mellan 50 och 69 år. Studien genomprostatacancerstudier. förs av Stockholms läns landsting, Region Gotland och Karolinska Institutet. Syftet är att göra diagnostiseringen av prostatacancer säkrare och att i förlängningen kunna sjösätta ett nationellt screeningprogram.

I en föreläsning hos Cancerfonden berättade Henrik

Grönberg om nuläget och framtiden inom prostatacancerdia­ gnostiken. Han poängterade att psa-testet som används i dag är otillräckligt. Ett exempel: År 2010 utfördes 100 000 psa-prov i Stockholm på män som inte hade cancer. Testerna sker i dag ostrukturerat, ofta som en del i en allmän hälsoundersökning och ibland utan patientens vetskap. Och fler än hälften av alla testade män är över 65 år, i en ålder då testet inte har stor effekt.

– Sammanfattningsvis är det inte ett särskilt bra sätt att bedriva sjukvård på, säger Henrik Grönberg.

– Man har visat att psa-screening minskar dödligheten i prostatacancer men till ett väldigt högt pris. Jag tycker man måste ta ett steg till – göra något mera än att bara använda psa.

Jättestudien i Stockholm och Gotland är förhoppningsvis det ”nästa steg” han talar om. I studien ska psa-testet kompletteras med ett 70-tal andra markörer, en betydligt förfinad diagnosmetod.

Hälften av männen i studien kommer att ta ett vanligt psaprov, medan andra hälften kommer att kombinera psa med andra markörer. Utifrån det bedöms risknivån och behovet av vävnadsprov (biopsi) för de allvarligaste fallen.

En annan stor vinst med studien är att sortera bort de män som inte ligger i riskzonen.

– Vi kommer i princip ha tre grupper: Hög risk, normal risk och låg risk – och det är något nytt. För har man under 1 i psa i de här åldrarna så har man extremt låg risk att dö i prostatacancer före 80 års ålder och det gäller nästan hälften av alla män som tar psa-prov i dag. Bara att kunna säga det till hälften av männen – att de har en väldigt låg risk – tycker jag också har en mycket stor betydelse, säger Henrik Grönberg.

Han hoppas kunna minska antalet biopsier med 30–40 procent. Dessutom väsentligt korta vårdtiderna. Tiden mellan provtagning och läkarbesked väntas gå ner från tre månader till en månad.

– Då minskar man oron. Det är inte roligt att gå och vänta på ett besked. nummer tre 2012 | Rädda Livet | 15

tema Prostatacancer

Sambanden mellan könshormoner, prostatacancerrisk och livsstil är komplexa, men att bibehålla en normal testosteronnivå tycks vara ett nyckelord för allmänt god hälsa.

Grinig och trött – har han brist på testosteron?

TEXT EVELYN PESIKAN illustration maja lidbrink

– Det gäller att vara rädd om sitt testo­

steron och det bästa sättet att få behålla det är att hålla vikten, äta sunt och motionera. För lite testosteron ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar och eventuellt även för cancer, förklarar andrologen Stefan Arver, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge.

Kulmage, trötthet, grinighet, minskad sexuell funktion och kraftlöshet kan vara symtom på sänkt testosteronhalt hos män, ett tillstånd som kan påminna om kvinnligt klimakterium.

– Men att tala om manligt klimakterium är missvisande eftersom de flesta, icke överviktiga män behåller normal testosteronhalt livet ut, säger Stefan Arver.

Risken för prostataförstoring och prostatacancer ökar vid metabolt syndrom och typ 2-diabetes.

– Vid dessa tillstånd är också testosteronhalten lägre. Behandling med testosteron kan minska risken för utveckling av typ 2-diabetes eller förbättra ämnesomsättningen hos vissa män. Vid dessa sjukdomar finns alltså en koppling mellan låga testosteronvärden och ökad risk för cancersjukdom och även sämre prognos om man redan fått cancer. En del forskare har utifrån bland annat detta föreslagit att testosteron kan ha en skyddande effekt mot prostatacancer vilket lite vänder upp och ned på den tidigare föreställningen att testosteron underlättar utveckling av cancer.

Könshormoner är, tvärtemot vad många kanske tror, könsneutrala. Både män och kvinnor producerar testosteron, östrogen och progesteron, men inte i lika stora mängder.

16 | Rädda Livet | nummer tre 2012

– Hos ett jämnårigt par i dryga 50-årsåldern kan mannen ha högre östrogennivåer än kvinnan. Kvinnor som helt saknar sexuell lust kan ha brist på testosteron, ett hormon som har betydelse för muskelstyrka och fysisk kapacitet också för kvinnor.

I många medicinska sammanhang, särskilt inom forskningen, har männen länge varit i fokus. När det handlar om hormoner är det dock precis tvärtom. Här har det kvinnliga klimakteriet hittills fått all uppmärksamhet – inte minst från läkemedelsindustrin. Trots att många har ett intresse av att framställa östrogenbrist som ett sjukdomstillstånd är det oftast helt naturliga orsaker som ligger bakom denna hormonbrist hos

kvinnor. Hos män finns det däremot all anledning att se upp om testosteronhalten är låg.

– Manlig hormonbrist kan hänga ihop med annan typ av sjuklighet. Vid vissa typer av kroniska sjukdomar stängs testosteronproduktionen av helt eller minskar kraftigt hos män. Det gäller till exempel vid kronisk lungsjukdom, kroniska inflammationer som exempelvis reumatism, vissa njursjukdomar samt vid åldersdiabetes. Stark smärtstillande medicin och långvarig fysisk och/eller

psykisk stress påverkar också hormonhalten i hög grad, förklarar Stefan Arver.

Många medelålders män har en

tendens att få kulmage, men det är betydligt mindre kul än det låter. Inte nog med att bukfetma är farligt från hjärt-kärlsynpunkt, det kan också vara förknippat med hormonbrist.

– Det finns belägg för ett samband mellan lite testosteron och tjock mage, fortsätter Stefan Arver och tillägger att kostfaktorer har en stor betydelse även i detta sammanhang.

– Man bör försöka hålla sitt bmi (bodymassindex) under 30 och se till att ägna sig åt fysisk aktivitet varje dag. All motion, även det vi kallar för vardagsmotion, trappor i stället för hiss, stiga av en hållplats tidigare etcetera, har stor betydelse för hormonproduktionen.

Ett vanligt symtom vid låg könshormonhalt är irritation.

– Det är ganska vanligt att dessa män blir lättirriterade och kan upplevas som aggressiva.

Muskelmassan blir långsamt mindre, vilket leder till att mannen också känner sig svagare rent fysiskt.

För mycket alkohol gör män mer feminina eftersom östrogenhalten ökar och testosteronproduktionen stängs av.

Så det finns inte så stor anledning för den öldrickande mannen i tv-soffan att känna sig extra maskulin.

– Ungefär 5 procent av män som har besvär av låga testosteronnivåer kan vara aktuella för behandling. Eftersom symtomen kommer smygande är det svårt att komma på att orsaken kan vara hormonell.

– Det finns en långsamt gryende med-

vetenhet i primärvården om huruvida det kan finnas anledning att mäta testosteronhalten och erbjuda behandling vid låga nivåer, fortsätter Stefan Arver.

I dag vet man inte tillräckligt mycket om riskerna med att tillföra testosteron och därför är många läkare mycket restriktiva.

– Vi har ännu inte riktigt klart för oss vilka effekter en långvarig hormonbehandling kan ha på män, även om det

inte finns några data som visar på risker.

Därför ska behandling bara övervägas om det finns klara tecken på att den låga testosteronhalten är orsaken till sjukdomssymtomen.

– Det finns en mytisk föreställning om detta hormon, men en man som behandlas med hormontillskott kan börja må bättre. Han kan komma mer i balans, känna sig gladare, få tillbaka något av sin förlorade muskelkraft och inte minst sin sexuella förmåga.

Intresset för manlig hormonbehandling

ökar men det krävs en ordentlig medicinsk utredning eftersom bristen kan bero på andra sjukliga tillstånd.

Testosteron ger inte cancer men prostatacancer ska alltid uteslutas innan testosteronbehandling påbörjas, eftersom det kan påskynda tillväxten av tumörcellerna, avslutar Stefan Arver som ordinerar en hälsosam livsstil med daglig motion, lagom kroppsvikt och en välbalanserad kost som innehåller lika delar fett, proteiner och kolhydrater för att förebygga sänkt testosteronhalt.

Hormoner och livsstil Alla män drabbas inte av minskad testosteronhalt, variationen i åldrar och hormonproduktion är stor.

Låg hormonhalt hos män kan bero på en rad olika kroniska sjukdomar.

Symtomen på låg könshormonhalt hos mannen kan ibland likna de besvär kvinnor kan få i menopausen. Män kan få vallningar, känna sig svaga, trötta, irriterade och okoncentrerade.

I likhet med kvinnor i klimakteriet finns det en tendens till viktökning, i synnerhet på buken.

Både muskelkraften och skäggväxten försvagas.

Hög alkoholkonsumtion gör mannen mer feminin och kvinnan mer maskulin.

En obalanserad, fettrik kost ökar östrogenhalten hos både män och kvinnor och minskar bildandet av manligt könshormon hos män. Överviktiga män har ofta ett överskott av östrogen.

Långvarig psykisk och fysisk stress påverkar hormonhalten på ett negativt sätt hos båda könen.

Fysisk aktivitet har alltid en gynnsam effekt på hormonproduktionen.

nummer tre 2012 | Rädda Livet | 17

tema Prostatacancer

Bronshjältarna gjorde succé igen Kennet Cup har samlat in närmare 2 miljoner kronor sedan starten 2010. Kennet Andersson vann sin egen cup, men största vinnaren var Cancerfonden.

Backtrion Patrik Andersson, Joachim Björklund och Roland Nilsson tar igen sig efter matchen.

Tusentals åskådare trängdes kring konstgräsplanerna på Heden i Göteborg.

Inte undra på det, Kennet Andersson hade ju samlat landslagskompisarna från vm -94. Ravelli vaktade målet, Limpar och Rehn skötte finliret och Kennet fyrade av sina låtsaspistoler. De regerande mästarna i Handbollslaget, coachade av Magnus Wislander, fick ge sig med 6–2 i finalen.

Fotbollsturnering har som syfte att öka intresset för prostatacancer, till förmån för Cancerfonden. En nöjd Kennet Andersson höjer bucklan på Heden i juni.

– Det är så jäkla skönt att se alla profiler

som ställer upp. Inte bara att de spelar fotboll, de är tillgängliga och skriver autografer. Och alla sponsorer som ställer upp med en massa extra grejer och drar in pengar – det är fantastiskt, sade en helnöjd Kennet efteråt.

Vid sidlinjen stod gamle förbundskaptenen Tommy Svensson. På kvällens kombinerade bankett och auktion höll han ett bejublat tal till ”sina grabbar”: – Varje gång jag träffar dem blir jag mer och mer tacksam. Vi har blivit som

en stor familj och jag tror att folk märker hur roligt vi har tillsammans. Det här var bland det roligaste jag har varit med om!

Ingen på det soldränkta Heden kunde missa vad Kennet Cups syfte var. Det såg dagens konferencier Roberto Vacchi till: ”Stöd Cancerfonden och bidra till cancerforskningen.”

TEXT JOHAN WÅHLIN foto cicci jonson

Över en miljon lottköpare har skänkt 107 304 563 kronor till Cancerfonden Istället för att behålla vinsten från vår lottförsäljning skänker vi den till 40 ideella organisationer. Sedan Cancerfonden valdes som förmånstagare har de fått ta emot över 107 miljoner kronor till sitt arbete med att fler ska överleva och färre ska drabbas av cancer.

postkodlotteriet.se 18 | Rädda Livet | nummer tre 2012

Gå med i Lotteriet du också, så bidrar du indirekt med ännu mer pengar till bland annat Cancerfondens viktiga arbete. Samtidigt har du själv chansen att vinna miljoner tillsammans med dina lottköpande grannar.

– Vi är nog ganska stoiska båda två, men visst var det ganska svåra år, medger Ingrid Raukas vars man insjuknade i prostatacancer för 13 år sedan.

Maken är friskförklarad sedan länge, men Ingrid fortsätter att gå till de anhörigträffar som betytt så mycket för henne under sjukdomstiden.

TEXT EVELYN PESIKAN FOTO ROGER SCHEDERIN

Svårast för Ingrid ATT bara stå bredvid nummer tre 2012 | Rädda Livet | 19

tema Prostatacancer

Han är egentligen mer sjuk när han har en vanlig förkylning.

Nackaborna Ingrid och Arvo Raukas som båda

ingrids råd Följ alltid med till doktorn och lyssna noga!

Fyra öron hör mer än två.

Gå med i en anhöriggrupp för där får man utöver känslomässigt stöd även ordentliga svar på alla de frågor man aldrig hinner ställa till doktorn.

fyller 75 i år har levt tillsammans i mer än 40 år. Att stötta och hjälpa varandra i alla situationer har varit en självklarhet, men vad händer i en så långvarig relation när den ena parten drabbas av en livshotande sjukdom? Är det självklart att man kan tala om allt?

– Nej, vissa saker var det väldigt svårt att prata om under sjukdomstiden, särskilt de problem med potensen som uppstod i samband med hormonbehandlingen. Driften att vara stark och viril är ju något som ligger mycket djupt hos mannen, att diskutera eventuella svagheter är inte alldeles enkelt, säger Ingrid, som tidigt i processen via den lokala prostatacancerföreningen tog kontakt med en anhöriggrupp ledd av en sjuksköterska, specialutbildad i onkologi.

– Jag blev aldrig riktigt chockad över min mans diagnos, eftersom förloppet var ganska smygande.

Den förste läkaren var negativ till behandling och valde vänta och se-principen när det 1999 konstaterades att prostatan var förstorad.

Fem år senare hade situationen förvärrats rejält, nu var cancern ett faktum och behandling nödvändig.

Då var prostatan för stor för att kunna opereras bort, förklarar Ingrid som tycker att Arvo klarade av alla behandlingar hur bra som helst.

– Han är egentligen mer sjuk när han har en vanlig förkylning, tillägger hon skämtsamt.

Allt gick bra för maken , inga allvarliga biverk-

ningar uppstod av behandlingen, förutom att den

20 | Rädda Livet | nummer tre 2012

sexuella lusten försvann. Ingrid kände ändå ett behov av att ventilera sina känslor i samband med cancerdiagnosen. Och hon ville också ha så mycket information som möjligt om sjukdomen.

I likhet med många anhöriga var Ingrid mycket delaktig under sjukdomsperioden och det var självklart för henne att följa med på alla läkarbesök.

– Det är klart att tankarna snurrar i huvudet när en närstående drabbas av en livshotande sjukdom, hela existensen hotas. Min man hade dessutom malignt melanom.

Båda sjukdomarna är dock under kontroll i dag och livet för makarna Raukas är numera som vanligt med mycket tid för barn och barnbarn. Samlivet fick sig en törn under något år, men så småningom kom både lusten och förmågan tillbaka.

– Vi pratar väldigt sällan om sjukdomarna i dag, men jag går fortfarande till anhörigträffarna en eller två gånger om året. Jag fick själv så mycket hjälp och stöd av att få träffa andra kvinnor i samma situation och i dag, när jag har ett annat perspektiv, känner jag att jag kan bidra med mina erfarenheter.

Det som varit svårast för henne under de 13 år som gått sedan makens sjukdom debuterade var att stå vid sidan av.

– Samtidigt är det ju just bara det man kan göra som närstående, bara finnas där hela tiden och stötta så gott det går.

Personligt Lotta Gray

»Den är här nu. Den här dagen har kommit. Den här dagen jag har fantiserat om, tänkt på och iscensatt om och om igen med olika slut i så många år.

Den här dagen har jag rullat runt och spottat ut så många gånger att munnen är full med blåsor. Den här dagen jag sett framför mig i samma sekund jag fick mitt cancerbesked och för mitt liv inte kunnat begripa hur jag ska nå. Nu är den här.

Dagen jag tänkt på så ofta sedan fyra år att tanken är lika sliten som begagnad.

Dagen D. Dagen med stora besked. Dagen när jag har en chans att få bli friskförklarad. Friskförklarad. Fri «

Så börjar mitt allra sista inlägg dagen innan jag

Många har hyllat min inställning och den kamp man verkat tro jag fört när jag i själva verket bara gråtit mig igenom dagarna. Den där kampen har jag aldrig varit förtjust i att man pratar om. Av alla dessa unga människor som lämnat sina barn har alla velat leva lika mycket som jag. Men de dog. Kämpade de mindre?

micael engström

ska få min dom. Men vi tar det från början. Sedan jag drabbades av tjocktarmscancer för drygt fyra år sedan har jag skrivit, pratat och berättat om det som hände mig, min familj och de mina. Jag har blivit något av tjocktarmscancerns ansikte utåt och jag har suttit i otaliga tv-soffor, radiokanaler och prisats för min blogg. Det var aldrig tanken med den här resan, men jag är oerhört glad över att kunna vara ett virtuellt stöd åt andra drabbade och anhöriga. Jag har aldrig trott att det skulle hålla. Att jag skulle leva. Jag har hela tiden varit inställd på dåliga besked vid varje läkarbesök.

här hos oss. Och att också vara tacksam för det obegripliga. Att mina cytostatika hjälpte till att krympa spridningen till min lever så den gick att operera. Och att det sedan, vid varje halvår, såg fint och bra ut.

Torsdagen 31 maj. Då fick jag mitt liv tillbaka. Det

Lotta Gray Lotta Gray drabbades 2008 av spridd tjocktarmscancer.

Efter cytostatikabehandling samt operationer har hon nu efter fyra år friskförklarats.

Lotta lever med sin man och sjuårige son och har bara en dröm: Att få fortsätta leva.

liv som blivit så tilltufsat och gjort mig så rädd att inte få vara i. Det är en tyst glädje som inte skriker eller stampar. Den bor nära hjärtat och tar sig inga stora uttryck som man kanske kan tro. Men den breder ut sig som en solkatt på väggen. Den banar väg och får mig att försiktigt våga lita på att jag nu kanske får leva ett längre liv. Få se min sjuåring börja både första och andra klass. Planera för sommarsemestrar och studentfester. Våga börja vila i att det faktisk hände mig. Jag blev frisk.

Nu börjar utmaningen att leva fullt ut utan säkerhetslinor. Och att sätta skuldkänslorna åt sidan för alla dem jag mött på vägen som inte längre finns

Naturligtvis har min socioekonomiska och mentala stabilitet skapat förutsättningarna. Och min son Lennox som varit den allra starkaste och mest lysande stjärnan när jag gått vilse i landet Cannorlunda – landet där cancer råder. För det är inte alls självklart att jag är här. Mina delmål har varit små med korta avstånd. Bara tänka till nästa besked.

Försöka leva där emellan ett vanligt vardagsliv fast jag hela tiden tvivlat på att det skulle gå. Och jag funderar mycket på vad min smala lycka är. Rädslan för återfall är påtaglig. Den kommer skvalpa runt i periferin hela livet. Som ett rejält skavsår på hälen.

Men jag är fortfarande Lotta. I går. I dag och i morgon.

nummer tre 2012 | Rädda Livet | 21

tema Bröstcancer

8 av 10 överlever sin bröstcancer Här presenterar Rädda livet ny kunskap inom kirurgin, vilket innebär färre biverkningar. Nya, lovande läkemedel såväl som behandlingsmetoder som bygger på strålning är på väg.

TEXT helene wallskär illustration eva fallström

22 | Rädda Livet | nummer tre 2012

bröstcancer

I Sverige lever i dag cirka 90 000 kvinnor som har eller har haft bröstcancer.

Drygt 7 000 kvinnor får diagnosen varje år och ungefär 1 400 avlider i sin sjukdom.

Ett stort framsteg är att över 80 procent av dem som får bröstcancer överlever.

Kirurgi: Ny kunskap ger färre biverkningar Färre bröstcancerpatienter behöver få många lymfkörtlar i armhålan bortopererade.

En komplikation som kan uppstå när man opererat bort lymfkörtlar i armhålan vid bröstcancer är lymfödem. Man får en mer eller mindre kronisk lymfsvullnad i armen på den opererade sidan. Lymfödemet kan medföra värk och funktionsnedsättning och gör att imÄven kvinnor med lite större tumörer kan munförsvaret i den drabbade armen fungerar erbjudas bröstbevarande kirurgi och det är sämre. lika säkert att rekonstruera bröstet direkt vid canceroperationen som att vänta till senare.

Ny forskning har nu visat att man inte Bröstcancervården samlas alltmer i särskilda försämrar överlevnaden genom att ta bort bröstenheter. enbart portvaktskörteln, även om den inneDetta är några viktiga kommande och påhåller tumörceller. Att ta ut och undersöka gående förändringar av den kirurgiska vården port­vaktskörteln är dock fortfarande viktigt vid bröstcancer, anser Lisa Rydén, bröstcancer­ eftersom det ger underlag för beslut om den forskare och överläkare vid kirurgiska kliniken fortsatta behandlingen efter operationen. på Skånes universitetssjukhus Lund.

– Den här kunskapen kommer att slå – Det är fantastiskt att få vara med om den igenom i den svenska bröstcancerkirurgin de utveckling som nu pågår där vi även inom närmaste åren och göra att många kvinnor kirurgin blir allt bättre på att individualisera kan slippa omfattande armhålekirurgi. Det behandlingen vid bröstcancer och där vården kommer förhoppningsvis att leda till minskad organiseras på ett bättre sätt, säger hon. sjuklighet för patienterna med kortare rehabiliteringstid och mindre belastning på sjukvården, säger Lisa Rydén.

Ett betydelsefullt framsteg är, framhålEn pågående trend är att även kvinnor ler hon, den nya kunskap som kommer att med lite större cancertumörer i bröstet – upp leda till att många kvinnor slipper att få fler till 3–4 centimeter – får möjlighet att välja lymfkörtlar i armhålan än den så kallade bröstbevarande kirurgi. Forskning har visat portvaktskörteln (på engelska sentinel node) att det är möjligt även i dessa fall utan ökad bortopererade vid bröstcanceroperationen.

Fram till 2000-talet opererades lymfkörtlarna återfallsrisk. rutinmässigt bort på alla kvinnor med bröstcancer, trots att 60–70 procent av patienterna I dag är det i många fall tekniskt möjligt inte har några tumörer i dessa lymfkörtlar. att bygga upp det nya bröstet vid samma opeDet var tidigare det enda sättet att ta reda på rationstillfälle som tumören tas bort. Svensk om det fanns spridning av brösttumören till forskning visade för några år sedan att sådan armhålans lymfkörtlar. omedelbar rekonstruktion inte förändrar Tack vare forskning kunde lymfkörtelkiprognosen jämfört med om man gör den rurgin sedan begränsas till de kvinnor som rekonstruerande operationen senare. I Sverige vid operationen visade sig ha tumörceller i är det ännu bara i Stockholm som rutinvården portvaktskörteln. Det är lymfkörteln närmast kan erbjuda omedelbar rekonstruktion till de brösttumören. I dag är det rutin att analysera patienter som vill. den medan patienten fortfarande är sövd.

– I övriga landet har politikerna ännu inte Finns det tumörceller i portvaktskörteln valt att satsa resurser på att utveckla den möjbrukar man ta bort fler lymfkörtlar, minst tio ligheten, förklarar Lisa Rydén. stycken.

Alla behandlingar på samma ställe En utveckling som gäller hela landet är att antalet kirurgiska kliniker som opererar bröstcancerpatienter minskar. Vården koncentreras alltmer till speciella bröstenheter. Ofta är de lokaliserade till kirurgiska kliniken och poängen är att

enheten kan erbjuda alla de olika behandlingar och andra åtgärder som patienten kan behöva under sin vårdtid.

– Genom att samla kompetensen och sätta patienten i fokus kan vi ta bort onödiga ställtider och

onödig administration. Vi ökar vårdkvaliteten, blir mer effektiva och ger patienten bättre service, säger överläkare Lisa Rydén, kirurgiska kliniken vid Skånes universitetssjukhus Lund.

nummer tre 2012 | Rädda Livet | 23

tema Bröstcancer

Hittar gömda tumörer med ny röntgenmetod mikael risedal

Mammografiscreening har hittills byggt på en förhållandevis osofistikerad röntgenmetod där bröstens vävnader i olyckliga fall kan skymma eventuella tumörer. Med tredimensionell skiktröntgen hoppas forskare vid Skånes universitetssjukhus att scree­ ningen ska bli mer tillförlitlig.

Sverige har sedan 1980-talet varit ledande när det gäller mammografiscreening. I dag kallas alla kvinnor i åldrarna mellan 40 och 74 år regelbundet till hälsoundersökning.

Screeningen är en viktig preventiv verksamhet som gör att många tumörer upptäcks i ett tidigt skede. Under det senaste decenniet har forskningen blivit mer uppmärksam på den förbättringspotential som finns.

Sophia Zackrisson vid Skånes universitetssjukhus driver ett forskningsprojekt som kretsar kring en ny typ av så kallad skiktröntgen, som i enskilda studier har visat sig vara bättre på att upptäcka tumörer än traditionell mammografi.

Metoden kallas brösttomosyntes och bygger på en rörlig röntgenkamera och datorkraft. Vid undersökningen rör sig kameran i en båge kring bröstet och tar 25 bilder ur olika vinklar. Detta ska jämföras med den vanliga metoden där endast två vinkelräta bilder tas.

Efteråt processas bildinformationen av en kraftfull dator och resultatet blir en 3Dmodell av typen ”färdigskuren limpa” där röntgenläkaren kan ”bläddra” genom bröstets inre.

– Detta gör det möjligt att upptäcka tumörer som ur de normala bildvinklarna skyms av annan bröstvävnad, till exempel tät körtelvävnad, berättar Sophia Zachrisson.

Metoden ger även användbar klinisk information om tumörens läge, form och utsträckning. En ytterligare fördel är att

Sophia Zackrisson forskar kring en ny typ av skiktröntgen som är bättre på att upptäcka tumörer än traditionell mammografi.

metoden förhoppningsvis ska minska antalet ”falsklarm”. Nu ska metoden testas i stor skala och få bekänna färg genom en brett upplagd studie. 15 000 slumpmässigt utvalda kvinnor kommer att få göra två parallella undersökningar – mammografi och brösttomosyntes – vid den ordinarie hälsoundersökningen vid respektive landstings mammografienhet. Projektet startade 2010 och kommer att pågå under flera år.

Hur många falsklarm får sjukvården i dag?

– Lite svårt att ange exakt, menar Sophia Zackrisson. I Sverige återkallas mellan 3 och 5 procent av kvinnorna efter sin screening för en kompletterande utredning. Av dessa har endast cirka 1/10 verkligen cancer, så resten är ”falsklarm”, men som är svåra att undvika. Man balanserar hela tiden mellan att hitta tillräckligt många cancrar och att inte missa några. Sverige ligger lågt internationellt sett gällande återkallningsfrekvens. olle bergman

24 | Rädda Livet | nummer tre 2012

Fakta

Sophia Zackrisson Ålder: 39 år.

Familj: Make Pär samt barnen Edvard 8 år och Ellen 5 år.

Arbetar: Specialistläkare i radiologi vid Diagnostiskt centrum för bild- och funktionsmedicin, Skånes universitetssjukhus i Malmö. Docent i diagnostisk radiologi vid Lunds universitet.

Intressen: Familj, träna, laga mat och dessemellan lite kulturevenemang.

Strålning direkt vid operationen spar patientens tid – Vi har blivit mer medvetna än tidigare om strålbehandlingens betydelse vid bröstcancer och nya lovande behandlingsmetoder som bygger på strålning är på väg.

stefan zimmerman

Så sammanfattar överläkare Elisabet Lidbrink det aktuella kunskapsläget när det gäller strålbehandling vid bröstcancer.

Elisabet Lidbrink arbetar med bröstcancer vid Radiumhemmet, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Hon förklarar att synen på strålbehandling vid bröstcancer har genomgått en förändring tack vare resultaten av flera stora studier som kommit de senaste åren.

– Under många år trodde man att strålbehandling efter operationen enbart minskade risken för lokala återfall, det vill säga nya cancertumörer i det opererade området. Men långtidsdata har visat att strålbehandling har större effekter än så. Den minskar risken att dö i bröstcancer och det är i dag fler patien­ter än tidigare som strålbehandlas, berättar hon.

De flesta patienter som opereras med bröstbe-

varande kirurgi erbjuds strålbehandling efteråt. För patienter med bröstcancer spridd till lymfkörtlar i armhålan, antingen efter bröstbevarande kirurgi eller efter bortoperation av bröstet, rekommenderas denna strålbehandling. För yngre kvinnor som opereras med bröstbevarande kirurgi rekommenderas dessutom alltid extra stråldoser mot själva operationsområdet.

Biverkningarna av den postoperativa strålbehandlingen är övergående ömhet och rodnad i det strålbehandlade området.

Ett nytt sätt att ge strålning vid tidiga stadier av bröstcancer som opereras med bröstbevarande kirurgi kallas intraoperativ strålbehandling. Det går till så att kirurgen i slutet av operationen för ned en tub i såret och en stråldos ges direkt mot operationsområdet.

En första större studie visar att denna behandling

ger minst lika god effekt som standardvarianten av strålbehandling under cirka fem veckor efter operationen. Biverkningarna blir också minimala.

Nu är en andra stor studie om intraoperativ strålbehandling i gång och det finns planer i Sverige på att delta.

– Jag är övertygad om att detta är något som kommer. Det är en metodutveckling som har enorm potential, säger Elisabet Lidbrink. Patienten vinner mycket tid och hälso- och sjukvården vinner tid och resurser.

Strålskador – ett onödigt lidande Nästan alla bröstcancerpatienter får strålbehandling efter operation för att minska risken för återfall.

Ungefär åtta av tio av dessa kvinnor drabbas av olika hudreaktioner såsom rodnad, torrhet, hudavflagning eller klåda. Mellan 10 och 15 procent av kvinnorna får kraftiga reaktioner med vätskande sår.

– Strålbehandling minskar risken att dö i bröstcancer, säger överläkare Elisabet Lidbrink.

helene wallskär

Ett nytt förband har emellertid visat goda resultat. Det är uppbyggt av skonsamt silikon och ny forskning har visat att det minskar hudreaktionerna med 30 procent.

Förbanden kan sitta kvar på huden under den dagliga strålbehandlingen.

BRO har tagit fram en broschyr som beskriver nya möjligheter att förebygga och behandla hudreaktioner. Den kan du beställa på www.bro.se och klicka på webbshop.

Beställ häftet på www.bro.se

nummer tre 2012 | Rädda Livet | 25

tema Bröstcancer

Flera nya läkemedel på gång Den nya antikroppen pertuzumab mot HER2positiv bröstcancer har hittills gett goda resultat och prövas nu i kliniska studier med patienter i Sverige. Även flera andra lovande läkemedel mot olika typer av bröstcancer är under utveckling.

Elisabet Lidbrink Överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset Solna.

Omkring en femtedel av alla bröstcancerfall är her2positiva, en aggressiv sjukdomsform som tidigare hade dålig prognos. Antikroppen trastuzumab (Herceptin) är numer standardbehandling vid denna form av bröstcancer och har förbättrat prognosen. Nu visar forskning att en ny antikropp, pertuzumab, kan ge ytterligare förbättringar av prognosen.

Pertuzumab har i en stor studie getts som til�-

läggsbehandling till trastuzumab och cytostatika vid her2-positiv, spridd bröstcancer. Pertuzumab förlängde tiden till försämring i sjukdomen med ett halvår i denna utsatta patientgrupp. Resultaten är så bra att den amerikanska läkemedelsmyndigheten Food and Drug Administration, fda, beslutade att snabbehandla ansökan om registrering av pertuzumab.

Nya kliniska prövningar pågår, bland annat i Sverige.

–Det här är ett läkemedel som är starkt på gång

och verkar mycket lovande, säger överläkare Elisabet Lidbrink som arbetar med bröstcancer vid Karolinska Universitetssjukhuset Solna.

Inte minst positivt är att pertuzumab är en väldigt ”snäll” behandling med få biverkningar. Det är tacksamt när man hittar sådana mediciner.

Ett annat preparat som är på väg att tas fram mot her2-positiv bröstcancer går under arbetsnamnet tdm-1. Forskarna har lyckats koppla på en liten cytostatikamolekyl på antikroppen trastuzumab (som används i Herceptin). Eftersom antikroppen binder till cancertumören ger läkemedlet dubbla effekter – dels antikroppens sjukdomsdämpande effekt, dels den celldödande effekten av cytostatikamolekylen.

Ytterligare ett läkemedel som Elisabet Lidbrink räknar med kommer att innebära en viktig förbätt-

Cytostatika till gravida Ännu en viktig läkemedels­ nyhet är forskningsresultaten som visar att gravida kvinnor med bröstcancer kan behandlas med cytostatika utan risk för fostret under senare delen av graviditeten.

26 | Rädda Livet | nummer tre 2012

En ny antikropp kan ge ytterligare förbättringar av prognosen vid bröstcancer.

ring av behandlingen vid bröstcancer är everolimus (Afinitor). Preparatet är redan godkänt för behandling av cancer i njurar och bukspottkörtel. I stora studier har det kunnat mer än fördubbla tiden till försämring av sjukdomen för kvinnor med spridd bröstcancer av den typ som kallas hormonpositiv.

Tillverkaren har ansökt om att få preparatet registrerat även för bröstcancerbehandling.

De flesta bröstcancerpatienter vars sjukdom sprider sig till exempelvis skelett, lever och lungor har tumörer som blir stimulerade att växa av kvinnligt könshormon. Man ger antihormonell tablettbehandling som bromsar denna process, men så småningom blir tumörerna motståndskraftiga, resistenta, mot denna behandling. Resistensen har förknippats med överaktivering i signalvägen för m tor, ett protein som reglerar blodkärlstillväxt i tumören, cancercellernas ämnesomsättning och deras möjligheter att dela sig. Afinitor hämmar detta protein.

– Det är glädjande att vi får ett läkemedel som ger en påtaglig förbättring för dessa kvinnor, säger Elisabet Lidbrink.

– Under graviditetens första tre månade ger vi inte cytostatika, men den nya forskningen visar att sedan går det alldeles utmärkt, säger överläkare Elisabet Lidbrink, Karolinska Universitetssjukhuset Solna.

helene wallskär

Cytostatika utan risk för fostret är en viktig läkemedelsnyhet.

Knöl i bröstet!

Vart vänder jag mig?

Knöl i bröstet är det vanligaste symtomet vid bröstcancer. De flesta knölar är dock inte cancer utan godartade, benigna, och därmed ofarliga. En knöl som inte försvinner inom ett par veckor bör dock föranleda en undersökning.

Ja Nej Kanske

Alla kvinnor bör ha en god kännedom om sina bröst så att det blir lättare att upptäcka eventuella förändringar. Om du fortfarande har menstruationer är dagen efter en avslutad menstruation lämplig för självundersökning. Då är brösten mjuka och lättare att känna igenom. Ett tips är annars att välja den första dagen i månaden som ”klämdag”.

Mammografi – nej tack!

Det finns många skäl till att kvinnor avstår undersökningen. Djupintervjuer och studier visar att de flesta är positiva till screening, men att så mycket annat i livet kommer emellan.

Vidare verkar familjen/nätverket vara viktigt.

– Om du är viktig för någon annan ökar chansen att du deltar, säger docent Sophia Zackrisson.

Hon forskar på detta komplexa nej tackbeteende och kommer att ha resultat klara under hösten.

Hur kan då sjukvården få kvinnorna att sluta tacka nej? Sophia Zackrisson parerar med att säga att det beror på om man tycker att det negativa svaret är ett problem eller inte. screeningdeltagande – över 80 procent – men i vissa områden/städer är deltagandet betydligt lägre.

I Malmö finns områden där bara hälften av de inbjudna deltar. Det finns ingen vetenskaplig studie som kunnat visa vad som är den bästa strategin: påminnelser, telefonuppringning, kampanjer i media etcetera.

– Men en lättillgänglig screening och riktade insatser i lågSophia deltagargrupper är väl Zackrisson en rimlig ansats, säger Sophia Zackrisson.

mikael risedal

– I Sverige har vi genomsnittligt ett högt

Alla kvinnor i åldrarna 40 till 74 år i Sverige erbjuds regelbunden undersökning av brösten med mammografi.

Med mammografi kan man upptäcka tumörer medan de fortfarande är så små att man inte kan känna dem och därmed diagnostisera och behandla bröstcancer på ett så tidigt stadium som möjligt. I dag kan drygt 80 procent av alla kvinnor som får bröstcancer botas. Ju mindre tumören är, desto större är chansen till bot.

Vänd dig i första hand till bröst­ mottagningen vid närmaste sjukhus, din vårdcentral eller gynekolog om du känner en knöl. Om sjukhuset inte har någon bröstmottagning kan man vända sig till kirurgmottagningen. I de flesta fall behövs numera ingen remiss till dessa mottagningar när man känner en knöl.

andra symtom vid bröstcancer:

Knöl i armhålan Förstorat och hårt bröst Hudrodnad och ”apelsinhud” Indragningar i huden Blod eller vätska från bröstvårtan.

Tyvärr inget falsk larm utan en tumör upptäckt med tredimensionell mammografi.

För att läkaren säkert ska kunna ställa diagnos brukar man kombinera tre olika metoder:

• klinisk undersökning (läkaren/sjuksköterskan känner igenom bröst och armhåla) • mammografi och i vissa fall även ultraljud • punktion, det vill säga celler från knölen tas ut med spruta och undersöks i mikroskop.

Anne Lindgren specialistsjuksköterska i cancervård, Cancerfonden

läs mer hur du undersöker dina bröst:

På www.cancerfonden.se/ brostskolan finns mer information. Där hittar du även en instruktionsfilm om hur du själv undersöker dina bröst.

nummer tre 2012 | Rädda Livet | 27

tema Bröstcancer

Vanja och hennes man får hjälp med mat och dusch i kyrkan i Göteborg, men att leva som papperslös och kronisk sjuk är svårt.

Svårt liv som papperslös och cancersjuk Många patienter nekas vård för att de är papperslösa. Men Vanja, 56, hade tur och får nu behandling mot sin bröstcancer. Snart blir vägen till sjukvården lättare för ännu fler.

TEXT ANNA LANGSETH foto magnus gotander

28 | Rädda Livet | nummer tre 2012

I en kyrka i en av Göteborgs förorter sitter Vanja, som egentligen heter något annat, nedsjunken på en stol. Hennes spröda kropp bär nästan inte upp kläderna och kinderna är insjunkna.

Hon ser mycket äldre ut än sina 56 år, och hade hon inte fått hjälp av den svenska sjukvården vet hon vad som hade hänt.

– Jag hade inte varit vid liv, säger hon.

I Serbien upptäckte hon den äggformade förhård-

naden som värkte i bröstet strax under nyckelbenet.

Det var för åtta år sedan. En läkare i hembyn sade att hon behövde opereras, något som bara kunde göras i Belgrad, tio mil därifrån. För att få råd med både resa och operation samlade grannarna ihop pengar, men när det visade sig att hon även behövde strålbehandling räckte de inte till.

Cancersjuk – men utan full rätt till vård Jag har ingenstans att återvända till.

Men det var inte bara bristen på sjukvård som fick Vanja och hennes man Milan att lämna hemlandet. I området där de bodde drev gäng runt från hus till hus och plundrade. Vanja och Milan hade hört talas om dem och var rädda, men de trodde aldrig att de skulle komma till deras by. Inte till deras hus. Men så en dag var det precis vad som hände.

– Tre, fyra män kom in i vårt hem. De slog honom. De våldtog mig inför honom, säger Vanja och nickar mot sin man. Sedan skär sig rösten och tårarna börjar rinna.

– Jag har ingenstans att återvända till. Det finns ingen annan än han och jag. Jag föredrar att leva resten av mitt korta liv här. Det här är mitt andra hem, säger hon.

I kyrkan har de fått vänner, och Milan jobbar här ideellt ibland. De får gratis mat och kan tvätta sig. Det enda som Vanja säger sig sakna är att kunna duscha oftare.

Hormonbehandling får hon sedan ett halvår tillbaks, tack vare Röda korsets och Rosengrenskas sjukvårdsnätverk, som har förmedlat kontakten med Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Vanja lyser upp när hon pratar om sin läkare.

– Jag är så tacksam för att den svenska sjukvården tar emot mig. Det har fungerat jättebra, säger Vanja.

Västra Götaland är ett av de landsting som är mer generösa med vård till papperslösa. Där ska papperslösa få akut och omedelbar vård, även om de inte har råd att betala de 2 100 kronorna som ett akutbesök i vanliga fall skulle kosta för dem.

Nu har regeringen och Miljöpartiet kommit överens om att liknande regler ska gälla över hela landet, och landstingen får dessutom ersättning för vården som de ger till papperslösa.

Eva Tallroth, läkare på onkologiska kliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, är den läkare som behandlar Vanja. Hon är positiv till regeringens och Miljöpartiets överenskommelse, men är oroad över den psykiska smärta och all stress som det innebär för Vanja att vara papperslös och kroniskt sjuk.

– Vanliga svenskar som får cancer känner ofta en väldig utsatthet. Att dessutom vara papperslös är som att vara ett jagat villebråd. Det är nog bland det värsta man kan vara med om, säger hon.

Större chans till vård Sverige är bland de mest restriktiva länderna i EU när det gäller vård till papperslösa – personer utan giltig asylansökan eller uppehållstillstånd.

Papperslösa med misstänkt cancer har ibland nekats undersökningar såsom datortomografi eller har inte sökt vård på grund av rädsla för att bli hämtade av polisen. Det har lett till att flera har avlidit.

Vuxna papperslösa ska få rätt till både akut vård och vård som inte kan anstå – vård där sjukdomen förvärras utan behandling. Dessutom blir vården subventionerad.

Barn får samma rättigheter som svenska barn.

Risken finns dock att besluten blir godtyckliga, eftersom det är upp till varje läkare att avgöra vad som är vård som inte kan anstå.

Reglerna införs den 1 juli 2013.

Källa: Miljöpartiet, Läkartidningen och Healthcare in Nowhereland, Policy Summary report med flera.

Sverige är känt för att ha bland den bästa sjukvården i världen, men det gäller inte för alla.

Tusentals människor lever i landet utan tillgång till den vanliga vården. Det är de så kallade papperslösa – människor från andra länder som saknar tillstånd att vistas här. Men inom ett år lovar regeringen att papperslösa ska få vård på samma villkor som asylsökande. En av dem som redan har fått hjälp, tack vare att vissa landsting har infört generösare regler, är Vanja Nicolic som har bröstcancer.

Men för många andra papperslösa kostar ett akutbesök över 2 000 kronor ända fram till dess att den nya lagen införs, och rädslan för att bli hämtad av polis gör att de ofta undviker att söka hjälp. Många papperslösa beger sig i stället till gömda kliniker, men där ges bara primärvård.

Aktualitet: Den statliga utredningen ”Vård efter behov och på lika villkor – en mänsklig rättighet” kom fram till att papperslösa borde ges vård på samma villkor som svenskar med medborgarskap. Men fullt så generös blir inte den nya lag som regeringen och Miljöpartiet kom överens om att införa om ett år. Överenskommelsen innebär att papperslösa ska få samma rätt till vård som asylsökande, vilket innebär att de bara har rätt till vård om deras tillstånd skulle försämras ifall de nekades vård.

Papperslösa ska ha vård efter behov Svensk sjuksköterskeförening ställer sig emellertid kritiska till att vården till vuxna papperslösa begränsas till ”vård som inte kan anstå”.

– Det innebär att sjuksköterskor fortfarande kommer att tvingas att bryta mot lagen för att kunna följa sin etiska kod, säger Ania Willman, ordförande i Svensk sjuksköterskeförening. Vi fortsätter därför vårt arbete för att papperslösa ska få rätt till vård efter behov.

Ania Willman.

nummer tre 2012 | Rädda Livet | 29

tema Bröstcancer

Vad händer på forskningsfronten? Rädda livet har träffat Sandra S McAllister och Adrian L Harris, två av världens ledande forskare inom bröstcancer, som deltog i Nobelkonferensen arrangerad av Karolinska Institutet i juni, för att få veta mer.

TEXT och foto jens ekelund

Tumörerna sänder budskap ut i kroppen Primärtumörer kan kommunicera med dottertumörer som spridits i kroppen. Den upptäckten har den amerikanska forskaren Sandra S. McAllister gjort.

Sandra S McAllister och hennes kolleger i Boston, usa, försöker förstå varför vissa celler förblir små medan andra växer till upptäckbara tumörer.

– Det är känt att gener och mutationer i gener orsakar cancer, men vår forskning visar att det är mer än den genetiska komponenten av tumören som avgör om den kommer växa eller inte efter att den spridits till andra organ. Den miljö i kroppen där tumören landar och växer, det vi kallar mikromiljön, verkar också spela en viktig roll.

– Den miljö i kroppen där tumören landar och växer verkar också spela en viktig roll, säger Sandra S McAllister, bröstcancerforskare i Boston, USA.

förstå, som fungerar över långa anatomiska avstånd, för att hjälpa celler. Ett annat sätt att se på det är att hela din kropp svarar på tumören som växer och sättet som kroppen svarar på har primärtumören hittat sätt att dra nytta av. Kanske kan även de spridda tumörcellerna dra nytta av kroppens svar.

De kan inte göra det på egen hand, men de agerar efter vad primärtumören dikterar.

Har alla patienter spridda tumörer?

– Nej, men vi behöver bli bättre på att identifiera dem som har det. Man brukar säga att ungefär 30 procent av alla bröstcancerpatienter kommer att få precis som vi människor, behöver näringsämnen metastaser eller återkommande sjukdom. Men vi vet från omgivningen för att klara sig.

– Vi har funnit att vissa tumörceller kan dra nytta inte det som vi inte kan se. Så, ja, det är möjligt att av mikromiljöerna, medan andra inte kan det och vi de har spridda celler, men som inte växer. försöker förstå vad det beror på. Det överraskande i vår forskning är att vi har funnit att primärtumören Tror du cancer alltid kommer att finnas? kan skicka signaler till exempelvis benet för att säga: – Baserat på vad vi vet i dag och vad jag kan förutse, ”Hjälp den här cellen. Jag ska berätta för dig vilka tror jag kanske inte att vi kan förhindra cancer från näringsämnen den behöver och du ska ge den det.” att uppstå, men vi kommer kunna hålla sjukdoPrimärtumören är som en drottning som kan styra men i schack. Det ger mig hopp när jag tittar in i och ställa. framtiden.

– Det finns processer som vi precis har börjat

Sandra S McAllister förklarar att tumörceller,

30 | Rädda Livet | nummer tre 2012

Tack vare bra och välfinansierad vård samt läkare i toppklass kan svenska cancerpatienter skatta sig lyckliga. Det menar den engelske cancerforskaren Adrian L Harris.

Svenskar är generellt friskare, rör på sig mera och äter bättre än befolkningar i många andra länder. Så på frågan om cancer kan förhindras svarar Adrian L Harris, halvt på skämt halvt på allvar: – Ja, i Sverige troligtvis. Det här är en av de bästa platserna i världen att vara på om man drabbas av cancer.

Var skulle du säga att cancerforskningen står i dag?

– Vi har upptäckt att cancer är mycket mer komplicerat än vi trodde förut. Men ny dnasekvenseringsteknik, som visar många mutationer som reglerar tillväxt och hur cancer beter sig, ger oss många nya idéer kring hur vi ska behandla cancer.

De visar också att vi måste individualisera behandlingarna mer därför att variationen inom cancersjukdomarna är så stor.

Samtidigt har vi fått genombrott när det gäller nya mediciner som kan användas som komplement till cytostatikabehandling.

Adrian L Harris nämner injektioner med antikroppar

ihopkopplade med toxiner som angriper ytan på cancerceller.

– Det här skadar inte normala vävnader utan bara cancern och är framgångsrikt vid bland annat behandling av leukemi.

En annan typ av mediciner,

– Molekylära mediciner är även verksamma vid strålning. Det är en väldigt överraskande och uppmuntrande upptäckt, säger Adrian L Harris, Oxford.

som vanligtvis tas som tabletter, består av molekyler som blockerar cancerns signalvägar.

– Många av de här medicinerna går direkt på och blockerar de gener som aktiverats på ett onormalt och abnormt sätt. Då får man bra kontroll över cancern.

Trots nya medicinska framsteg betonar dock Harris att 20-30 år gamla beprövade mediciner inte på något sätt har spelat ut sin roll.

– De har visat sig ha bra långsiktig effekt. Sedan får vi inte glömma att operationer och strålning botar fler patienter än någon annan behandling.

Nu finns det dessutom forskning som visar att några av de molekylära medicinerna som jag nämnde tidigare även är verksamma vid strålning. Det är en väldigt överraskande och uppmuntrande upptäckt.

Snart är det jul!

Sverige är bäst i världen Om tre månader ska de efterlängtade klapparna ligga under granen. Vad gör du för att fler familjer ska få en god jul? Och vad har du som företagare tänkt skänka till dina anställda och kunder?

Det kan vara dags att fundera kring detta redan nu för att bidra till cancerforskningens framsteg och människors hopp om tillfrisknande.

Med ditt företags stöd kan Cancerfonden fortsätta att dela ut pengar till de cancerforskningsprojekt som Forskningsnämnden bedömer har de bästa förutsättningarna att göra framsteg.

Ett enkelt sätt är att beställa ett Företagspaket Jul eller varför inte beställa ett antal jullotter? Därmed har du ju också löst företagets julklappsbestyr!

Adrian L Harris vill till sist

Sverige är en av de bästa platserna i världen att var cancersjuk på säger Adrian L Harris. Här är Södersjukhuset i Stockholm.

tacka för alla donationer som människor ger till forskningen.

– Våra framsteg skulle inte vara möjliga utan forskning, så pengarna är en viktig resurs för framtiden. Det hjälper inte bara svenska patienter utan patienter i hela världen, säger han.

Läs mer och beställ på cancerfonden.se/jul

nummer tre 2012 | Rädda Livet | 31

32 | R채dda Livet | nummer tre 2012

Odla din själ Alla tycks vara överens om att kultur är något

viktigt, men vad är egentligen kultur?

På regeringens webbplats står det: ”Kultur är framför allt föda och språngbräda för själen – men bidrar också till högre ekonomisk tillväxt i samhället.” Så kan det också uttryckas.

Själva ordet kommer från latinets cultura, som betyder bearbetning, vård, odling i både konkret och bildlig bemärkelse.

En åker kan odlas, likaså potatis – och skägg och mustascher. Men vi kan också odla vår själ – liksom vänskap och liknande. Mest använder vi nog ändå ordet kultur i överförd mening: det har med bildning – något som bildas – att göra. Kultur betecknar då ett sammanhang som har utvecklats på ett visst sätt och har sina egna kännetecken: västerländsk, kristen, muslimsk, samisk, småländsk kultur... Översätter vi cultura med odling har det med växt och växtlighet att göra. Växandets skeende kan vi inte göra något åt. Vi kan förstås försvåra eller förhindra det – eller motsatsen: skapa så goda växtförutsättningar som möjligt. Men mer förmår vi inte. Vi kan bereda jorden, plantera och så frön, gödsla, vattna och vidta en del andra åtgärder. Sedan får vi vackert vänta.

Nu är det ju inte bara sådant som finns runt omkring oss som växer. Vi växer själva också. Även de av oss som är fullvuxna i yttre avseende har anledning att fråga sig: Hur är det med mitt inre? Vi växer även invärtes, och få av oss vill nog påstå att vi i det avseendet är fullvuxna.

Om ett träd kan vi förenklat säga att det växer åt två håll: uppåt och neråt.

Neråt växer trädet genom sina rötter. Om man ber någon att rita ett träd, kan det mycket väl hända att han eller hon ritar bara halva trädet, den del som syns ovan jord.

Rotsystemet, som kan vara lika omfattande som stammen och grenarna, glöms bort. Men rötterna ger trädet både näring och fäste, så att det inte rycks upp hur lätt som helst eller faller för minsta lilla vindpust.

Rot heter på latin radix. Av det kommer radikal och radikalitet. De som vanligen kallas radikala anses vara omstörtande på något sätt. Men en radikal människa är snarare en som har rötter – och som vårdar sina rötter. Den radikale har en mylla, en jord att växa i. Det kan vara en tradition, åskådning eller ideologi. Den som är rotad på det sättet är medveten om det och låter sina rottrådar leta sig allt längre ner i myllan för att få näring och fäste.

Ett träd växer också uppåt. Grenar, kvistar och blad sträcker sig mot solen och ljuset, tar emot det livgivande regnet och låter det sippra ner till rötterna. Meningen med allt detta är att trädet ska bära frukt.

För att ett träd ska bära så god och riklig frukt som möjligt tuktar och beskär vi det.

Kan den bilden överföras på oss människor?

Jag tror det, men det är viktigt att det sker på rätt sätt. Ordet tuktan ger inte bara positiva associationer.

Kan vi bli så radikala – rotade i god och näringsrik mylla – att vi tuktar oss själva och varandra till ett liv som bär god och rik frukt?

RUNE FORSBECK, PASTOR I SVENSKA MISSIONSKYRKAN

nummer tre 2012 | Rädda Livet | 33

rosa bandet 2012

Du får mig att känna – tv-serie inleder Rosa Bandetkampanjen I en miniserie på tre avsnitt under temat ”Du får mig att känna” får vi under tre lördagskvällar i oktober möta nio kvinnliga artister som pratar ihop sig och gör en konsert till förmån för Rosa Bandet. Repetitioner varvas med musik, skratt, känslor och samtal.

Rädda livet besökte inspelningen med rock- och countrydrottningarna Sanne Salomonsen och Jill Johnson som sjöng stämsång med radiokända Alex Saidac.

Platsen var Häringe slott där skön musik uppstod i Little girl of mine med Jill på akustisk gitarr med guldstjärnor draperade på stallet. Sanne tog understämman, Alex låg som en ridå i diskanten.

Från morgon till sena kväll har det repeterats i ett litet rokokoinspirerat rum med gustavianska fåtöljer, amoriner i ovala ramar, stationär tvkamera, ljudteknik, vindruvor och mineralvatten. Mobiltelefonerna mätte tiden på varje tagning. Kanske måste man ta bort en repris för att producenten skulle bli glad medan Sanne kände sig amputerad!

Som finalnummer framför de nio artisterna en specialskriven sång vid den direktsända Rosa Bandet-galan i tv3 den 31 oktober klockan 2o.

34 | Rädda Livet | nummer tre 2012

Jill ger styrka genom sin –Det har varit två intensiva, jätteroliga dagar då det verkligen har handlat om budskapet, säger Jill Johnson, vårt lands mest framstående countrysångerska.

Hon finns med i miniserien ”Du får mig att känna” i tv3 den 13 oktober klockan 21.

TEXT marita önneby eliasson foto andrea björsell

När jag blir kallad till mammografi kommer jag självklart att delta.

Salomonsen och Alex Saidac kommer att klippas in i lördagssändningen. Då talar de också med programledaren Renée Nyberg och varandra om erfarenheter, minnen, känslor och vad de har för relation till sjukdomen bröstcancer.

musik Rädda livet fick en pratstund när dagens repetition på Häringe slott söder om Stockholm var över. Middagen fick vänta för hennes del och hon tog sig tid att berätta om egna erfarenheter som närstående till personer som behandlas för olika svåra sjukdomar, bland annat bröstcancer.

Hon berättar om kontakter med barn som hon inte släpper utan odlar med respekt och varsamhet.

Till tv-programmet fick var och en av

artisterna ta med sig tre låtar. En av Jills melodier kommer med i programmet.

Hur valde du dina förslag?

– Jag valde med hjärtat, tog mina

Har du en klämdag varje månad?

– Nej, jag är ingen person som känner på mina bröst dagarna i ända, men dom är med överallt. Jag har haft alla storlekar över DD, kan jag berätta för dej, så jag vet vad jag talar om. Jag inbillar mig att jag skulle känna om nånting inte stämde. Är det något som oroar mig går jag till läkaren direkt, säger Jill Johnson.

älsklingslåtar. Desperado måste vara med.

Born to run blev mitt strategiska val, den har ös. Jag vet ju att det är drag i Sanne Salomonsen och man vill ju ha något som matchar henne.

Det sista förslaget är en egen låt med en personlig historia.

– Jag ville ge lyssnarna en sann histo-

ria som har berört mig och som faktiskt har hänt. Det är en sång som heter Little girl of mine. Jag skrev den efter det att min bästa väninnas dotter fick en hjärntumör när hon var ett och ett halvt år gammal.

Delar av dagens inspelning med Sanne

När du nu sitter i tv och ska prata om en svår sjukdom. Blir du då mer Jill Anna Maria Werner Johnson och mindre countrysuveränen Jill Johnson?

– Jag är ingen annan person än Jill Johnson privat eller på scenen. Jag är den jag är. Möjligtvis svär jag lite mindre i rutan, försöker tugga med stängd mun när jag äter och de filmar, försöker snygga till mig. Men jag är en väldigt jordnära person och jag går inte in i någon artistroll.

Speciell orsak till att du deltar i Rosa Bandet-kampanjen?

– Det fina med att vara musiker och artist är att folk identifierar sig, söker styrka i musiken. På det viset är min roll och mitt liv ljuvligt. Jag får bidra med någonting som någon kan använda som tröst. Det är det absolut finaste. Jag är tacksam för att jag fått möjligheten.

– Jag tycker också att det är lite min skyldighet. Det är väldigt lätt för mig att sjunga låtar och bjuda på mig själv för att bidra till att folk sätter in pengar. Så varför skulle jag inte göra det? Det är så självklart.

Jill Johnson får många förfrågningar

om att ställa upp för olika goda ändamål.

– När det gäller cancer ställer jag givet­ vis upp. Det är så många som drabbas, inte bara den som är sjuk utan sjukdomen berör även så många runt omkring. Genom den här inspelningen har jag blivit mer upplyst än tidigare om att cancerforskningen behöver pengar och inte bara en slant under en galakväll. Så jag har fixat ett autogiro som gäller insamling till Cancerfonden! nummer tre 2012 | Rädda Livet | 35

rosa bandet 2012

Dagmar har designat årets rosa band

Designtrion Dagmar som formgivit årets rosa band.

Att värna om hantverket och ta vara på kunskap från historien är en viktig del av systrarnas kreativa arbete. Musa och största inspirationskälla är deras farmor Dagmar. Hon var själv sömmerska och inspirerade dem till att utveckla det stora intresset kring textilier och design i tidig ålder.

2005 startade de tre systrarna sitt klädmärke Dagmar. Tidigare har Dagmar bland annat vunnit priserna Årets rookie och Best new designer of the year (Elle). 2011 vann de Guldknappen, ett av Sveriges mest prestigefyllda designerpris.

– Vår farmor Dagmar gick bort i cancer.

Flera av våra vänner har också drabbats av sjukdomen. Därför är vi med och stödjer

Köp rosa varor och stöd kampanjen!

Gå gärna in på cancerfonden.se/rosabandet Där hittar du alla rosa produkter som säljs till förmån för Rosa Bandet-kampanjen.

36 | Rädda Livet | nummer tre 2012

kampen mot bröstcancer, säger de nu när årets rosa band presenteras.

– Mönstret som vi har skapat är delvis en symbol för treenigheten i vårt systerskap men visar också på vikten av att agera med sitt hjärta. Tillsammans kan vi göra skillnad för de drabbade.

Dagmar skänker 10 procent av försäljningsvärdet av den exklusivt framtagna Rosa Bandet-kollektionen till förmån för cancerforskningen.

Hur hittar man en designer?

Rosa bandet har i år formgivits av de tre systrarna Karin Söderlind, Sofia Malm och Kristina Tjäder. Kanske mer kända för sitt klädmärke Dagmar.

Cancerfonden har sålt ett eget band sedan 2006. Samtliga band har haft olika formgivare.

Hur hittar man en ny designer?

– Jag kollar trender, frågar runt och funderar på vem jag vill ha, säger Rebecca Hamner, projektledare för Rosa Bandetkampanjen.

Hennes erfarenhet är att alla tillfrågade känner sig hedrade av att bli tillfrågade och de som kan svarar omedelbart ja till uppdraget. Samtliga har en relation till sjukdomen på ett eller annat sätt och utför arbetet helt utan ersättning.

– De får fria händer när de ska ta fram ett mönster.

Fram till 2008 var både bandet och trycket ljusrosa, därefter tillkom en mörkare nyans i trycket.

Missoni designar exklusivt för Lindex Lindex har tagit fram en specialkollektion i samarbete med det italienska modehuset Missoni för att under Rosa Bandet-kampanjen i oktober samla in pengar till kampen mot bröstcancer.

kampanj, säger Lena Renman som ansvarar för marknad och PR på Lindex.

Det är tionde året som Lindex engagerar sig i kampen mot bröstcancer.

Kollektionen består av 75 delar: damkläder, underkläder, barnkläder och accessoarer. 10 procent av försäljningspriset går till cancerforskningen.

– Missonikollektionen kommer att bidra till att vi i år slår alla tidigare insamlingsrekord vilket gör den här kampanjen till årets viktigaste

För att ytterligare förstärka insamlingen lanseras ett unikt rosa armband som kostar 100 kronor. 78 kronor, det vill säga hela överskottet, kommer att gå till Cancerfonden.

Rosa Bandet i företaget Det finns olika sätt för ditt företag att visa engagemang för forskningen om bröstcancer och Cancerfondens Rosa Bandet-kampanj.

Företagspaket Rosa Bandet kostar från 6 000 kronor. I det ingår material som ni kan använda för att visa ert stöd för kampanjen.

Samtidigt sprider ni vårt viktiga budskap vidare till medarbetare, kunder och leverantörer.

Din förening behåller 5 kronor

Crawler i TV3 under direktsänd gala

Cancerfondens rosa band hittar du hos ICA, Lindex, Apoteket och Mekonomen med flera, och säljs mellan den 24 september och 31 oktober.

Vill ert företag visa sitt engagemang för hela svenska folket?

Ett rosa band kostar 25 kronor. Även ideella föreningar och skolor kan sälja banden. De får behålla 5 kronor i provision per sålt band och bröstcancerpatientföreningar 10 kronor.

Cancerfondens definition av en ideell förening är att föreningen och dess medlemmar bedriver verksamhet utan kommersiellt syfte, till exempel pro- och idrottsföreningar.

Ideella föreningar får sälja rosa band på sina egna arenor, till exempel vid matcher och föreningsträffar.

Köp en textcrawler inför den direktsända Rosa Bandet-galan i tv3 den 31 oktober klockan 20 till 22.

Ert företagsnamn exponeras då vid två tillfällen i tv under galan. Priset är 15 000 kronor.

Ditt företagsnamn Ditt företagsnamn exponeras två gånger under galan.

Besök cancerfonden.se/ eller ring 020-59 59 59. nummer tre 2012 | Rädda Livet | 37

10 kr per köp till Cancerfondens Rosa Bandet-kampanj i oktober

Njut av din bonus och stöd kampen mot bröstcancer

Supreme Card Woman är vårt mest generösa kort. Varje gång du handlar med kortet i oktober går 10 kronor till Cancerfondens Rosa Bandet-kampanj, utan att det kostar dig något extra. Övriga året går 1 krona per köp till kampen mot bröstcancer. När du betalar med kortet samlar du också poäng som du kan växla in mot resor, upplevelser och produkter i vår poängshop.

Ansök på supremecardwoman.se eller ring oss på 042-450 32 15.

Supreme Card Woman. Så generöst att du vill använda det ofta.

Betala hela beloppet månaden efter köpet upp till 6 månaders räntefri kredit. Krediten kan också delbetalas på 1/10 eller 1/20. Representativt exempel på delbetalningsalternativ 1/10: Vid kreditbelopp om 15 000 kr med rörlig årsränta om 12,06 % uppgår den effektiva räntan till 16,63 % beräknad på en återbetalningstid om 12 månader.

I exemplet ingår administrationsavgift om 29 kr per månad, årsavgiftom 195 kr och uppläggningsavgift om 0 kr. Det ordinarie månadsbeloppet att betala är 1 558 kr och det sammanlagda beloppet 17 511 kr. Exemplet baseras på ett köp den första dagen i en kalendermånad och är beräknat 2012-04-01.

38 | Rädda Livet | nummer tre 2012

rosa bandet 2012

Rebecca minns när miljontelefonen ringde

Höga mål för Think Pink-galan För tredje året i rad arrangerar Catarina Viktorsson och några väninnor en gala i Borås för att samla in pengar till svensk cancer­forskning om bröstcancer – Think Pink. Målet är att få in 250 000 kronor.

TEXT marita önneby eliasson foto jan pettersson

Och det tror hon inte är någon omöjlighet. De första årens aktiviteter gav drygt 230 000 kronor.

– Boråsarna har fått ett sug efter galan, säger hon. Såväl butiksägarna som privatpersoner känner sig stolta över att vara delaktiga.

Catarina berättar att de har skapat ett varumärke kring sin verksamhet där trovärdigheten är ytterst viktig. Sponsorer och givare vet vad de kan förvänta sig – insamling till Cancerfonden.

Hon berättar om den tacksamhet hon känner till den sjukvård som tog så väl hand om henne genom hela vårdkedjan.

Tankarna på sjukdomen gör sig mest påminda inför den årliga kontrollen. Svåra perioder i livet möter vi alla och det är då man får lära sig mycket om sig själv.

Mycket arbete återstår inför årets

Think Pink-gala. Hon har planer på att utmana boråsarna ännu en gång för att överträffa tidigare insamlingar. Kanske blir det en ringpanel på ett 20-tal persoPlatsen är som vanligt Sinnenas hus och ner som samlas för att ringa runt i sina nätverk för att öka på insamlingssiffrorna. datum är den 30 oktober. Idén som består – Jag är otroligt stolt över dem som är är att det ska vara en kväll för kvinnor i olika åldrar som träffas, köper lotter, ropar med och bidrar, säger Catarina Viktorsin sponsrade grejer på en auktion samtidigt son. Lika stolt över att jag och mina vänner genomför denna gala på det sätt vi som de äter lite gott av (sponsrad) mat. vill, med värme och allvar.

Några av kvinnorna har erfarenheter av bröstcancer som de delger.

– Tanken är att skapa en varm känsla och vi är noga med att Anna Lenberg, Katrin det inte får vara ett billigt jippo.

Skoglund, Catarina Catarina fick iden till Think Viktorsson och Marie Pink-galan efter framgångsrik Westerholm arrangerar behandling för sin bröstcancer.

Think Pink-galan.

Tio år med Rosa Bandet. Mycket pengar har kommit cancerforskningen om bröstcancer till del.

I dag vet i stort sett alla vad Rosa Bandet är och står för.

– Kärleken till kampanjen är den samma, men det är väl lite så att varje år när man är färdig så pustar man ut innan ekorrhjulet ska i gång igen, säger Rebecca Hamner, projektledare sedan 2005.

Rebecca Det var tidningsma- Hamner karen Amelia Adamo som tog Rosa Bandet till Sverige och tillägnade oktobernumret av tidningen Amelia bröstcancer.

Cancerfonden har arrangerat Rosa Bandet sedan 2003 med direktsänd tv-gala. Därefter bestämde man sig för att bygga en nationell kampanj.

– Nu för tiden kontaktar sponsorerna oss och berättar vad de vill göra.

Annat var det i början, då fick vi ta fram idéer och sedan gå till företag och berätta om Rosa Bandet.

Något som är sig helt likt är det fantastiska engagemang som Rosa Bandet skapar. Runt om i Sverige gör enskilda människor, företag och föreningar en massa fantastiska saker för att samla in pengar till kampen mot bröstcancer.

Vad minns då Rebecca mest och helst? Svaret kommer reptilsnabbt.

– Det var när det ringde i miljontelefonen. Den hade varit tyst under tre galor och plötsligt ringde den i Malmö.

Jag var också barnsligt förtjust i Rosa Lördag. Så är det några tjejer som sitter kvar i minnet: Yvette, hårfrisörskan… ja, det är många.

Om en dryg månad är årets kampanj över. Under november avslutas den samtidigt som tankarna på ny designer kommer upp. I december sker utvärdering och analys. I januari börjar arbetet med Rosa Bandetkampanjen 2013. nummer tre 2012 | Rädda Livet | 39

krönika Kjell Albin Abrahamson

«Prata inte sjukdomar jämt och ständigt.« Jag tänker ofta på Katarina den Stora som en

Kjell Albin Abrahamson Författare och mångårig utrikeskorrespondent på Sveriges Radio som har belönats med en rad prestigefyllda litterära och journalistiska utmärkelser som Jolo-priset och Dag Hammarskjöld-priset.

Under den sömnlösa natten funderade jag igenom det inträffade. Naturligtvis begriper varenda kotte att det är traumatiskt att operera bort ett bröst eller till och med båda. Men handlade incidenten egentligen om det?

Måste folk, det vill säga vi, du, jag, jämt och ständigt prata sjukdomar? En sjuk människa är en människa i nöd. En sjuk människa vill gärna anförtro sitt liv åt dem som orkar lyssna. Problemet är att temat sjukdomar är det effektivaste sättet att tråka ut sin omgivning. Också de nära och kära orkar bara med små doser med sjukdomsberättelser. Att öppna sin sjukdomsjournal och sitt medicinskåp kräver apotekarvåg, inte polisens lastbilsvåg.

Visst finns det människor av den mera snokande sorten som gärna tuggar i sig hela kedjan från symtom, (o)förstående läkare, operationsberättelser, konvalescens, Försäkringskassan, läkemedel, doser och biverkningar. Riktigt allvarliga sjukdomar blandas friskt, eller snarare sjukt, med krämpor och bagateller. Idel öra, men sällan ett idealöra.

Etikoraklet Magdalena Ribbing berättade i en intervju att på de fina Nobelmiddagarna är två ämnen tabu: politik och sjukdomar. Inte ens om man

40 | Rädda Livet | nummer tre 2012

gabriella dahlman

gång skrev till sin älskare Potemkin: ”Jag beklagar att du är sjuk. Försök vara tyst, min vän, det är den bästa boten.”

Det var surströmmingsfest. God mat, glad stämning, kul att vara bortbjuden. När den jovialiske värden ville hälla upp den tredje snapsen protesterade jag med mitt gamla vanliga skämt: ”Nej tack, det är med snapsar som med kvinnobröst: en är för lite, tre är för många.”

Skratten skallrade vänligt, som när man häller ärtor på en porslinstallrik. Men en kvinnoröst från bordets slutända trängde ändå igenom: ”Då ska väl jag bara ha en snaps då!?” Ärtorna hade slutat trilla när fortsättningen kom: ”Jag har nämligen opererat bort ett bröst.”

Det blev tyst. Endast några småfåglar fortsatte att kvittra som om ingenting hänt. Den goda stämningen var bortblåst. Jag drabbades av världens ågren.

Luften gick att skära med en täljkniv.

hamnar bredvid en Nobelpristagare i medicin är det tillåtet att tala egna och andras sjukdomar. Eftersom de flesta av oss aldrig blir bjudna på Nobelmiddagen bör regeln utsträckas också till vanliga middagsbjudningar. Liksom till kräft- och surströmmingskalas.

Självklart måste alla vi som inte kan köra på fyrans växel genom livet få tala med någon om den smärta i själ och hjärta som sjukdomen orsakar. Men, och det är egentligen hela denna krönikas sensmoral, vi ska noga välja våra samtalspartner.

Mycket noga.

100 år med Dagny Vi har varit på 100-årslunch i sommar. Jubilaren Dagny Carlsson tåg tunnelbanan in från bostaden i Solna, och tillsammans firade vi hennes 100-årsdag som infallit några veckor tidigare.

Vi på Cancerfonden har lärt känna Dagny bland annat genom ett reportage i Rädda livet för några år sedan. Hon är en av våra gåvogivare, maken gick för några år sedan bort i tjocktarmscancer, och dessutom en synnerligen angenäm bekantskap.

På själva 100-årsdagen hade hon inte tid att träffa oss för då var lokal beställd för firande. Andra gånger har hon uppgivit andra förhinder, bland annat avslutning på sin data­ kurs; som 93-åring köpte hon sin första dator. Nu har hon känt att hon vill utveckla sitt kunnande inom it.

efter måltiden. Men si det gick inte!

– Kommer inte på fråga, svarade Dagny, som dessutom hade några ärenden att utföra i stan före hemfärden.

Vi hann i alla fall med att boka in i almanackorna att vi ska träffas på nytt på Rosa Bandet-galan i oktober. marita önneby eliasson

Besök gärna Dagnys blogg på:

123minsida.se/Bojan

Cancerfondens generalsekreterare höll ett tal som sig bör, jag hade

några verser på rim som viskades fram över lunchbordet och ekonomi­ chefen erbjöd, ovanligt för att vara den professionen, en taxiresa hem

Stefan Bergh, Marita Önneby Eliasson, Thord Norberg, Patrik Anderberg och Daniel Agurén tackar Dagny Carlsson för en trevlig födelsedagslunch.

Till vilket pris?

Malignt melanom som spridit sig är livshotande: tidigare har det inte funnits verksamma mediciner. Nya mediciner har tagits fram först genom grundforskning och sedan genom kliniska prövningar på patienter. Både patienter och personal i cancervården fick nytt hopp när dessa visade sig vara effektiva.

Det finns dock ett stort problem! Medicinerna är otroligt dyra. Landstingen har därför varit tveksamma till att låta läkare skriva ut dem, och i vissa landsting har det inte varit tillåtet av ekonomiska skäl.

Detta har skapat en svår situation.

Patienterna, som först upplevde ett hopp, tvingas få höra att de inte kan få tillgång till mediciner som kan förlänga livet därför att landstingen inte har råd!

Det är lätt att föreställa sig den ångest och maktlöshet som patienterna känner när man får detta besked. Många har berättat om sin förtvivlan. Läkare, som tvingas neka patienterna de nya medicinerna, mår också dåligt. De kan inte göra ett optimalt arbete och känner förstås också starkt med sina patienter.

Den här situationen, att det finns behandling men att vi inte har råd att ge den i Sverige, är ganska ny. Tidigare har problemet främst gällt patienter med mycket ovanliga sjukdomar (vilket inte gör det mindre hemskt för dem som drabbats).

Nu kommer ytterligare dyra cancermediciner, bland annat mot prostata-

Så här presenterar Dagny Carlsson sitt livs intåg i den digitala världen:

Tanten och datorn Dagarna komma och dagarna går.

Det är så mycket man inte förstår.

Minnet för var dag blir allt mera kort.

Sån´t som är viktigt glömmer man bort.

Småungar klarar det här galant.

Värre det är för en dum gammal tant, som har funderat och sedan till slut köpte en dator och gjorde debut.

Allting har ändrats och blivit nytt.

Vår hela värld blivit såsom förbytt.

Vill till teater du ha en biljett måste du köpa den på internet.

Lärdomar kunde ju hämtas i bok.

Men hur man läste, man blev inte klok.

Kurser det fanns det ju också att få men det stod still när de rabblade på.

Brev skrivs ej mer som de gjordes förr.

De kommer inte hem till din dörr.

Nu skall man maila och ha en adress med ”snabela” som en extra finess.

Men man ska kämpa och ej ge opp.

För gamla tanter finns det nu hopp.

Hos Seniornet är läraren grå.

Talar så sakta så man kan förstå.

cancer. Fler kommer att få besked om att livsförlängande behandling blir ”för dyr”. Flera frågor dyker upp: ”Hur kan vi i Sverige acceptera att behandlingen är för dyr?” ”På vilka grunder kan man avgöra att det är för dyrt att förlänga livet på en person?” ”Vem kan fatta sådana beslut?” ”Hur ska vi hantera de ökade läkemedelskostnaderna?”

Jag har inga svar på frågorna, men vi måste diskutera dem!

Yvonne Brandberg Psykolog vid Radium­hemmet i Stockholm nummer tre 2012 | Rädda Livet | 41

christer EL-mochantaf

Cancerfonden Ge en gåva

Memoarerna gav tusenlappar till Cancerfonden Den 25 september 2009 begravdes Karl Åke Karlssons äldsta syster Elsa. Nu var bara Karl Åke kvar i släkten. Det fick honom att skriva sina memoarer om barndom, uppväxt, affärsliv och reseminnen från ett 85 år långt liv. Bokupplagan är nu slutsåld och 24 000 kronor, som är behållningen, ger Karl Åke till Cancerfonden.

Memoarerna består av 82 sidor i A4-format, rikt illustrerade med bilder från det privata

Hemma sitter Karl Åke Karlsson med både bok och check. Boken är slutsålt och checken är vår.

Cancerfonden kan inte annat än buga och tacka.

fotoalbumet. Ryggen är av ringpärmssort. Karl Åke återger både ris och ros. Han minns att pappa köpte en radio för att döva sorgen när bror Gustav dog endast 19 år gammal. Hans egen panik­ångest dövades med medicin som han dessbättre kunde avstå ifrån när han träffade blivande hustrun Astrid och startade affärsverksamhet, om än i blygsam skala.

Affärsman har han varit hela livet. Han inledde med att ta inträde på badstället för att inte så mycket folk skulle komma dit och skräpa ner. 5 öre trodde han skulle avskräcka de flesta, men inte.

Han höjde inträdet till det dubbla och dessutom började han sälja godis och dricka på området.

Tillströmningen av badsugna ökade än mer.

Under några år var han gårdfarihandlare, cyklade omkring och sålde såväl veckotidningar som jultidningar, kort och bonader.

42 | Rädda Livet | nummer tre 2012

– Jag är 85 år och har haft ett fantastiskt liv,

berättar Karl Åke i telefonen. När vår ena son fick cancer beslutade jag mig för att berätta om mitt liv.

Jag har tryckt upp över 20 000 böcker, alla är sålda.

24 000 kronor har han fått in för bokprojektet.

Den summan skänker han nu till Cancerfonden.

Sjukdom i familjen kan fördärva tillvaron, vet Karl Åke, och säger att man måste finna sin styrka inombords.

– Det gör man genom positivt tänkande, avslutar han sina memoarer. För att få ett bra liv måste du bestämma dig om du ska bli en vinnare eller en förlorare.

Marita önneby eliasson

Kvinnor, insjuknade 2010

Män, insjuknade 2010 Prostatacancer Hudcancer Tjock- och ändtarmscancer Urinvägscancer Lungcancer

Han har plockat ägg för 50 öre i timmen och han har spridit grus på krigsflygfältets startbana.

Resan till Marocko och dragspelsunderhållningen som inbringade 9 kronor för en hel kväll finns också omtalade i memoarerna.

Sedan 1951 har Karl Åke varit butiksägare i Vara i Västergötland. Den första veckans inkomster var väl kanske inte så lysande – 635 kronor – men det har gått framåt och lyckosamt nog har butiken överlevt. I dag drivs affären vidare av sönerna.

En son behandlas nu för sin lungcancer. Det var den diagnosen som fick Karl Åke att inleda sina skriverier.

9 697 4 378 3 225 1 855 1 942

Bröstcancer Hudcancer Tjock- och ändtarmscancer Lungcancer Livmoderkroppscancer

7 917 3 464 3 001 1 755 1 351

Det här är Cancerfonden

ter. Som testamentstagare tar vi ett ansvar för att testamentet verkställs med respekt för allt det som testamentet omfattar.

Cancerfondens vision är att besegra cancer*.

Målet är att fler ska överleva och färre ska drabbas av cancer.

Bli Stödmedlem

För att nå visionen finansierar Cancerfonden

svensk cancerforskning – forskning som hela tiden gör framsteg och leder till att fler liv kan räddas.

Men Cancerfonden ska också påverka cancerfrågan här och nu genom opinionsbildning.

Cancerfonden är den enskilt största finansiären av svensk cancerforskning. Varje år finansieras cirka 400 forsknings- och vårdutvecklingsprojekt via Cancerfonden. Cancerfonden har inga statliga bidrag utan är helt beroende av testamenten och gåvor från privatpersoner och företag.

Cancerfondens insamlingskonton bevakas av Svensk Insamlingskontroll, SI. De kontrollerar att insamlade medel går till avsett ändamål. För 2011 gick 17,9 procent till insamlings- och administrations­ kostnader. Enligt SIs regler får maximalt 25 procent gå till detta.

Cancer är samlingsnamnet på cirka 200 olika sjuk­domar som kännetecknas av onormal celldelning. Mer än 60 procent av dem som får en cancerdiagnos blir friska. Cancer är den vanligaste döds­orsaken före 80 års ålder.

Starta ett regelbundet givande på cancerfonden.se eller ring 020-59 59 59. Valfriheten är stor – du väljer själv hur ofta och hur mycket du vill ge.

Ge en gåva På cancerfonden.se kan du enkelt ge en gåva med ditt vanliga betalkort eller via din internetbank. Du kan också sätta in valfritt belopp på plusgiro 90 1986-0 eller bankgiro 901-9514.

Ge en minnesgåva Cancerfonden får in cirka 55 miljoner kronor genom minnesgåvor

Cancerfonden ... grundades 1951 med syfte att stärka svensk cancerforskning har 49 anställda har 28 huvudmän

Testamentera Att testamentera till Cancerfonden är att ge en gåva för livet. Ett testamente till Cancerfonden kan omfatta kontanter, aktier, fondandelar, fastigheter eller värdeföremål av olika slag. Cancer­fonden är befriad från skatt på ränteintäkter, aktieutdelningar och kapitalvins­

delar för 2012 ut 391 miljoner kronor till svensk cancerforskning

Cancerfondens Rikslotteri är ett skrap­ lotteri där hela över­skottet går till Cancerfonden. Lotterna köper du på vår webbplats, cancerfonden.se

Aktiegåva

Bli Företagsvän

för att hedra minnet av en avliden vän eller släkting. På cancerfonden.se skänker du enkelt din minnesgåva eller engagerar familj och vänner genom att starta en minnesinsamling. Du kan även ringa in din minnesgåva på telefon 020-59 59 59.

finansierar de bästa forskningsprojekten i nationell konkurrens

Köp lotter i Cancer­ fondens Rikslotteri

Du kan skattefritt skänka utdelningen från dina börsnoterade aktier till Cancerfonden, dock före bolagsstämman.

Ta hjälp av din bank eller besök oss på cancerfonden.se

Så här kan du bidra Bli månadsgivare

Ett stödmedlemskap i Cancerfonden kostar 200 kronor per år. Som Stödmedlem får du varje år fyra nummer av Rädda livet och kan där följa Cancerfondens verksamhet och forskningens framsteg.

Välj ett digitalt företagspaket mellan 5 000 och 50 000 kronor.

Som Företagsvän får ni ett digitalt nyhetsbrev och banners till er webbplats.

Beställ direkt på cancerfonden.se/ foretagsvan eller ring 020-59 59 59.

Bli sponsor Cancerfonden erbjuder företag unika möjligheter att arbeta med sponsring, dels i kampanj, dels på årsbasis.

Kontakta Elin Björklund: ­elin. bjorklund@cancerfonden.se som berättar om aktivering genom produkt­ försäljning och kommunikation.

har inga statliga bidrag har 5 500 kontakter varje år via Informations- och stödlinjen

har samlat in 7,2 miljarder kronor och delat ut nästan lika mycket till svensk cancerforskning.

mottog cirka 160 000 gåvor under 2011

nummer tre 2012 | Rädda Livet | 43

B-post Retur till: Cancerfonden 101 55 Stockholm

Fotograf Pär Bäckstrand / VOL

Anna Fick sin bröstcancerdiagnos den 15 februari 2010.

Ingalill, Annas mamma Var på väg till frisören när Anna ringde.

I dag får 20 kvinnor veta att de har bröstcancer. Men många fler berörs.

Varje år får över 7 000 kvinnor veta att de har bröstcancer, ett besked som förändrar livet i ett enda slag. Inte bara för dem själva utan också för personer i deras närhet: systrar, makar, vänner, föräldrar och barn. De flesta kvinnor blir så småningom friska, men 1 400 kvinnor dör i bröstcancer varje år.

Vi tänker se till att färre blir sjuka och ännu fler blir friska. Delta i kampen mot bröstcancer genom att köpa en rosa produkt eller årets rosa band. Bandet hittar du bland annat hos ICA, Lindex, Apoteket och Mekonomen. Tillsammans kan vi besegra cancer.

Köp en rosa produkt eller årets rosa band nu i oktober.