__MAIN_TEXT__

Page 1

VALGUIDE. Vilket parti ska jag rösta på för bästa cancervård? INSAMLING. Beach­

volley mot cancer och motionslopp för cancerforskningen.

NUMMER T VÅ 2014

ANDRUM

Jag håller dig, morfar VACCIN

Väcker immunförsvaret mot tumörer SKADOR I ARVSMASSAN

Vilka ger lungcancer?

IMMUNTERAPI Kroppens eget försvar väcker hopp om bot

Fler idrottstimmar i skolan? Ganska bra. Miljöpartiet i VALGUIDE 2014


INNEHÅLL

VALGUIDE

2014 23

36 30

NUMMER 2 2014 4 BEACHVOLLEY I GÖTEBORG Festivalglädje för andra med cancer

7 FRAMTIDENS BEHOV INOM CANCEROMRÅDET Antalet fall ökar dramatiskt

12 IMMUNFÖRSVARET ATTACKERAR TUMÖREN Ny behandling vid spridd hudcancer

18 SPECIALTRÄNADE CELLER GÅR TILL ATTACK

22 UNGDOMARS SOLVANOR ”Snyggt” men är det hälsosamt?

23 VALGUIDE 2014 Vad anser politikerna om höjd tobaksskatt?

30 SKADOR I ARVSMASSAN Vilka ger lungcancer?

32 NÄTVERKET NYCK Stöder unga kvinnor med gynekologisk cancer

37 VEM KAN LITA PÅ CANCERVÅRDEN? Lång väntan och inga besked

NK-celler har viktig roll

Mitt mål på en överskridande nivå är att förbättra människors hälsa. Paul Dickman, sidan 28 2 | RÄDDA LIVET | NUMMER TVÅ 2014


Fler stjärnor på forskarhimlen ”Det finns fler sätt för en cell att omvandlas

I VARJE NUMMER: Aktuellt 8 Andrum 26 Personligt 35 Psykologens spalt 37 GS har ordet 38 Om Cancerfonden 39

REDAKTÖR Marita Önneby Eliasson marita.onneby@ cancerfonden.se FORM OCH LAYOUT The Factory of Design KORREKTUR Birgitta Hessulf, Rödpennan ANSVARIG UTGIVARE Stefan Bergh

Allt var inte bättre förr, slår Dagny Carlsson fast i sin spalt. Fick man diagnosen ”kräfta” var utgången given, skriver hon som har ett sekels erfarenheter att ösa ur. Nej, gläds i stället åt dagens sjukvård, effektiva mediciner och moderna sjukhus, säger hon. Till sist vill jag lyfta några privata enga­ gemang för att samla in pengar till svensk cancerforskning. Entusiasten för beach­ volleyboll använder sitt nätverk för att hjälpa. Motionsloppsarrangören Cissi vill visa på att det går att göra skillnad bara man har ett mål. Mia startar insamling därför att hon känner stor tacksamhet för egen del, och ingen ska tro att trollingfiskare enbart har spön och beten i huvudet!

TEKNISK PRODUKTION V-TAB Vimmerby AB Rädda Livet är tryckt på miljögodkänt papper. OMSLAGSFOTO Magnus Gotander RÄDDA LIVET utkommer med fyra nummer per år och utges av Cancer­fonden, den enskilt största

finan­siären av svensk cancerforskning. Pris för enstaka exem­ plar 45 kr, inkl porto. CANCERFONDEN är en fristående, ideell insamlingsorganisation med fokus på forsk­ ningsfinansiering och opinionsbildning. CANCERFONDEN, 101 55 Stockholm

KARL GABOR

20

till cancercell än det finns stjärnor i himlen” får vi veta på sidan 10. Sporrande läsning för nyfikna forskare, eller hur? Det ger oss andra en kick i baken att inte upphöra med vårt givande för att fler forskare ska få ytterligare anslag, nå fler kunskapstrapp­ steg och nya genombrott. I temat Immunologi i detta nummer följer vi en ny behandling av spritt malignt melanom som testas i en klinisk studie. Immunterapi mot cancer går ut på att utnyttja kroppens eget immunförsvar för att bekämpa sjukdomen. Senare års framsteg presenteras och nya behandlingar har blivit verklighet. Framgångsrik forskning och nya behand­ lingar kan också tillskrivas politiska beslut och strategier. Hur ska jag rösta i höst för att få den bästa cancervården? I en valguide på sidan 23 och framåt svarar de politiska partierna på frågor om framtidens cancervård, forskning och prevention.

Marita Önneby Eliasson Redaktör Rädda Livet

Telefon 020-59 59 59 Fax 08-677 10 01 Besöksadress David Bagares gata 5 Webbplats cancerfonden.se VILL DU BLI STÖDMEDLEM? Avgiften är 200 kr/år. Anmäl via telefon 020-59 59 59.

VILL DU BLI MÅNADSGIVARE? Ring Cancerfonden 020-59 59 59. FRÅGOR OM CANCER Cancerfondens informa­tionsoch stödlinje telefon 020-59 59 59 mån–fre 9–13 infostodlinjen@ cancerfonden.se

NUMMER TVÅ 2014 | RÄDDA LIVET | 3


ENGAGEMANG Målet är en halv miljon

Beachvolley MOT cancer:

Festivalglädje andra med can 4 | RÄDDA LIVET | NUMMER TVÅ 2014


för cer

Det rådde världens beach­ festivalstämning i köpcentrumet Nordstan i Göteborg! TEXT MARITA ÖNNEBY ELIASSON FOTO MAGNUS GOTANDER

80 ton sand fyllde en hel beachvolleyspelplan. Musiken ström­ made ur högtalarna ovanför palmer och solstolar. Besökarna i varierande åldrar hejade fram de spelande lagen. Det var Stefan Bernholm som stod för arrangemanget. Han fortsätter sin insamling för cancerforskningen i projektet Beachvolley mot cancer. Hans mål är halva miljonen kronor till svensk cancer­ forskning; han har kommit nästan halvvägs! Cancerfonden var på plats för att informera på festivalen, men också för att visa vårt stöd för detta fantastiska insam­ lingsinitiativ.

NUMMER TVÅ 2014 | RÄDDA LIVET | 5


PRIVAT

ENGAGEMANG Målet är en halv miljon

Som motionär har man kunnat välja mellan tre olika distanser: 2,5 km, 5 km och 10 km när man springer för livet i Skövde.

Spring för livet i Skövde

80 ton sand fyllde en hel beachvolleyspelplan i köpcentrumet Nordstan i Göteborg.

– Människor som vi pratade med sade att de inte behöver någon nära anknytning till cancer. De vill hjälpa till, vill visa sin medkänsla med andra människor, säger Natasha Conway, projekt­ koordinator för privata initiativ på Cancerfonden. Stefan Bernholm lever med en obotlig cancer i magsäcken. Beskedet fick honom att se annorlunda på livet. – För mig innebär sjukdomen att jag har stora problem att äta och dricka, jag har svårt att sova, jag mår illa och jag har ständigt ont i kroppen, berättar han. Beachvolley mot cancer är ett sätt för mig att fokusera på att göra positiva saker vid de få tillfällen när det finns lite energi i kroppen. Min förhoppning är att genom Beachvolley mot cancer kunna hjälpa andra. Syftet är att genom beachvolley öka intresset,

sprida information och samla in pengar till förmån för Cancerfonden. Beachvolley har varit Stefans stora intresse i livet och han har engagerat sig i sporten sedan 15 år tillbaka. Alltså föll det sig ganska naturligt att välja detta arrangemang. ”Min passion för beachvolley och dess utövare är total. Man kan nog säga att jag har ett beroende av sporten och alla personer runt den”, skriver Stefan på sin webbplats. Stefan vet att han lever med en obotlig sjukdom och vissa dagar orkar han inte så mycket utan mår ganska dåligt. Han försöker ta en dag i taget. – Varje dag är en mer eller mindre bra dag, jag lever i nuet, säger han. 6 | RÄDDA LIVET | NUMMER TVÅ 2014

FÖR KONTAKT OCH MER INFORMATION ... om Beachvolley MOT cancer gå in på: www.beachvolley motcancer.se Vill du stödja hans insamling: cancerfonden.se/ insamlingar och sök på Beach­ volley mot cancer

FLERA TURNERINGAR  31/5 2014 Beachvolley MOT cancer på Gärdet, Stockholm  12/7 2014 HosjöOpen Beachvolley MOT cancer-turnering

Under två år har Cissi Hagberg från Skövde arrangerat motionsloppet Spring för livet Skövde. Idén fick hon när en jämnårig bekant för två år sedan dog i sin cancersjukdom 21 år gammal.

Detta blev grunden till mitt engagemang, har Cissi berättat. Från början var loppet ett sätt att hantera alla känslor hon kände kring cancer. I dag är det så mycket mer. Förutom att samla in pengar till Cancerfon­ den har hon andra ambitioner med loppet. – Loppet är ett sätt för mig att Cissi Hagberg engagera, att visa unga männi­ skor att allt är möjligt och att man ska följa sina drömmar. Som motionär har man kunnat välja mellan tre olika distanser: 2,5 km, 5 km och 10 km. Barnen har i år tillryggalagt en sträcka på 600 meter. För varje anmält barn skänkte ica Kvantum 50 kronor till insamlingen. Samtliga anmälningsavgifter går till in­ samlingen på cancerfonden.se. Första året samlade Cissi Hagberg in 69 000 kronor. I år tror hon att det blir närmare 100 000 kronor till insamlingen. – Med 1 006 anmälda, över 800 startande och närmare 60 funktionärer är jag mer än nöjd, sammanfattar Cissi Hagberg. Det blev ett toppenarrange­ mang, och den feedback jag fått har enbart varit positiv. Fantastiskt! Alla sponsorer och samarbetspartner är guld värda! Arrangemanget har blivit allt större. Förhoppningen är att loppet ska bli en tradi­tion och Cissi ser gärna att någon mer engagerar sig i tävlingen.


INTRESSEPOLITIK Framtidens behov

Antalet fall av cancer ökar dramatiskt. Inom 20 år be­ räknas antalet patienter i vårdkedjans olika delar vara cirka 70 procent fler än i dag. Att möta framtidens behov på cancerområdet med dagens strategier och resurser kommer inte att räcka.

Hur möter vi framtidens behov inom cancerområdet? Redan i dag ser vi problemen. Väntetiderna är långa och vårdkvaliteten skiljer mellan olika delar av landet och mellan socioekonomiska grupper. Personalbristen är stor inom vissa nyckelgrupper, nya läkemedel kommer inte alla tillgodo, rehabiliteringen är bristfällig, den kliniska forskningen är hotad och preventionspolitiken är för passiv. Vi måste göra mer. Vi måste vilja mer. Därför har vi på Cancerfonden arbetat intensivt för att ta fram de viktigaste ställningstagandena och förslagen för att färre ska drabbas och fler ska överleva cancer. Arbetet har resulterat i ett intresse­ politiskt program. Programmet riktar sig främst till politiska beslutsfattare eftersom politiken spelar en viktig roll i kampen mot cancer. Det är politikerna som bestämmer förutsätt­ ningarna för prevention, vård och forskning. Genom att föra en nära dialog med politiker, professionen, patienter och närstående kan vi med­ verka till en positiv utveckling inom dessa områden. Programmet lyfter tre områden:

prevention, vård och forskning.

Ulrica Sundholm Intressepolitiskt sakkunnig Cancerfonden

Cancersjukdomar kan i hög grad förebyggas. Framgångsrik prevention bygger på ett samspel mellan insatser på individnivå och övergripande åtgärder på samhällsnivå. Var och en kan göra kloka livsstilsval, men för att på allvar kunna vända trenden med ökande antal cancerfall behövs en kraftfull och effektiv preventionspolitik. Därför är frågor om exponeringsförbud, åldersgräns på solarier, minst tre timmars schemalagd fysisk akti­ vitet/vecka i skolan och en restriktiv alkoholpolitik några av frågorna som Cancerfonden vill se politisk handlingskraft kring. Utvecklingen inom cancervården har varit omfattande under de senaste åren och den svenska cancervården håller hög klass vid internationella jämförelser. Men ett flertal studier och utredningar har de senaste åren visat på stor ojämlikhet inom såväl prevention och vård som cancerförekomst och dödlighet. Skillnaderna återfinns både geografiskt och socioekonomiskt. Trycket ökar på cancervården och utmaningen att leverera en jämlik vård av högsta kvalitet är tydlig. För en fortsatt hög klass på cancervården behöver en starkare nationell styrning utredas, de mest avancerade behandlingarna koncentreras till de mest lämpade klinikerna, personalbristen lösas, väntetiderna minimeras och patienten självklart vara delaktig i sin vård. Morgondagens patienter är beroende av hur framgångsrik dagens forskning är kring nya läke­ medel och behandlingar. Innovativ forskning kan aldrig kommenderas fram, den växer ur forskarnas egen drivkraft. Men politiken har en avgörande roll i att skapa gynnsamma förutsättningar när det gäller karriärmöjligheter, finansiering och krav på forskningens plats i vårdens vardag. Det här är ett axplock ur Cancerfondens intresse­ politiska program. Är du intresserad av att veta mer eller beställa ett exemplar, kontakta oss gärna. NUMMER TVÅ 2014 | RÄDDA LIVET | 7


AKTUELLT Nytt och kort

Utmärkelse TARMCANCER­ PRIS TILL SYSKONEN LUNDQVIST Andreas Lund­ qvist, som arbetar med personlig utveckling, och hans syster skåde­ spelerskan Maria Lundqvist får ena halvan av årets Tarm­cancerpris. Syskonen port­ rätterades i Rädda Livet nr 1 2014. Andreas har fram­ gångsrikt behandlats för sin tarmcancer, och turnerat med Maria med föreställ­ ningen Min bror och jag, där de bland annat tog upp hur det är att vara can­ cerpatient och att vara anhörig till en patient. Andra halvan av priset, som är instif­ tat av patientföre­ ningarna Mag- och tarmförbundet och ILCO, Riksförbun­ det för stomi- och reservoaropererade, i samarbete med läkemedelsföreta­ get Roche, går till kirurgavdelning 6 på Västmanlands sjukhus Västerås, som arbetat mål­ medvetet med den postoperativa omvårdnaden av tarmcan­ cerpatienter. KÄLLA: MAG- OCH TARM­ FÖRBUNDET & ILCO

8 | RÄDDA LIVET | NUMMER TVÅ 2014

440 422

 personer i Sverige som fått en cancerdiagnos sedan 1958 levde ännu 2011. Allt fler blir botade el­ ler lever med cancer som kronisk sjukdom. KÄLLA: CANCERFONDSRAPPORTEN 2014

Äldre behöver möten och besök Sverige har i dag högst andel in­ vånare över 80 år av alla länder i världen. Många har god hälsa, bor hemma och klarar sig bra.

Med enkla åtgärder som gruppmöten och hembesök kan man ytterligare förbättra de äldres livskvalitet. Detta konstaterar forskare vid Sahl­ grenska akademin som studerat 459 göteborgare. De äldre delades in i tre grupper. En grupp fick ett förebyggande hembesök från vårdpersonal. Grupp två fick under fyra träffar diskutera åldrande i hem­ miljön med andra seniorer, medan den

tredje gruppen fick sedvanlig broschyr­ information om kommunens vårdresurser. Vid en uppföljning två år senare visade det sig, inte helt oväntat, att de som deltog i förebyg­ gande hem­besök eller senior­träffar bevarade både den fysiska och psykiska hälsan bättre än kon­ trollgruppen. KÄLLA: SAHLGRENSKA. GU.SE

REGERINGEN VILL KORTA VÄNTETIDER Väntetiderna för cancer­ behandling varierar stort mellan olika landsting. Enligt Socialstyrelsens rapport från 2013 får patienterna i vissa delar av landet vänta tre gånger så lång tid från remiss till behandling som i andra landsting. Detta vill nu rege­

ringen ändra på, och föreslår att 2 miljarder kronor satsas mellan åren 2015 och 2018 på att förkorta väntetiderna. Detta ska bland annat ske genom snabbare diagnoser och ett kortare förlopp mellan remiss och behandlingsstart. KÄLLA: SOCIALDEPARTEMENTET


”Får jag önska mig något valåret 2014 är det att våra politiker tar mod till sig och formulerar en kraftfull politik för prevention och sjukvård inför de komman­ de åren.” Stefan Bergh, Cancerfondens generalsekreterare i Cancerfondsrapporten 2014

Tomater utan gift Svenskodlade grönsaker är oftare helt fria från rester av bekämpningsmedel än grönsaker från andra länder.

Nätverk har fått poplåt Nätverket mot gynekologisk cancer har fått använda sångerskan Nina Persson och hennes grupp A Camp’s poplåt The weed has got there first till sin informationsfilm om symtomen på äggstockscancer. Nina Persson är också en av de sex personer som fått Nätverkets Eldsjäls­ pris 2014. Hon fick det för att hon ”modigt berättat om hur hon drabba­ des av livmoderhalscancer under en tid när hon även funderade på barn”. Nina Persson, som i dag har en son på 3,5 år, delar priset med barnmorskan Anna Palmstierna, läkarna Matts Olovsson och Pernilla Dahm Kähler, bloggaren Cecilia Hedström och studeranden Alexandra Andersson.

Det konstaterar Livsmedelsverket som kontrollerat ett stort antal olika grönsaker. 76 procent av de svenska stickproverna var helt fria från bekämpningsme­ del. Motsvarande siffra för im­ porterade grönsaker var bara drygt 40 procent. De svenska tomaterna var ”renast” – hela 90 procent av proverna var helt fria från bekämpningsmedel. KÄLLA: LIVSMEDELSVERKET

Tomaterna var ”renast”. 90 pro­ cent av proverna var helt fria från bekämpnings­medel.

Se cancer med glasögon

KÄLLA: NÄTVERKET MOT GYNEKOLOGISK CANCER

Med nya, högteknologiska glasögon kan en kirurg se

cancer­celler vid en operation. Man sprutar in ett fluoresceran­ de medel som bara fäster vid cancerceller i tumören. Tumör­ cellerna lyser då i blått när kirurgen använder glasögonen. På glasögonbågen finns även en videokamera monterad. Glasögonen, som utvecklats vid Washington University, an­ vändes första gången i år vid en bröstcanceroperation utförd av kirurgen Julie Margenthaler. Med glasögonen minskar risken för att cancerceller lämnas kvar i kroppen vid en operation. KÄLLA: NYTEKNIK.SE

SKJUTNING PÅ CANCERCELLER Antikroppar är proteiner som utgör en viktig del av kroppens immunförsvar. De är ”immunförsvarets mål­ sökande missiler”. Läkemedel som innehåller antikroppar används bland annat i be­ handlingen av patienter med kronisk lymfatisk leukemi.

Antikropparna sätter sig på cancercellernas yta och får immunförsvaret att angripa dem. – Det är som att skjuta prick på tumörcellerna, men skona de friska cellerna, säger Anders Österborg, Karolinska Institutet. För­ hoppningen är att anti­ kroppsbehandling, som har

färre biverkningar, ska kunna ersätta cytostatika. KÄLLA: CANCERFONDSRAPPORTEN 2014

CANCER I BUK­­SPOTT­KÖRTELN KAN UPPTÄCKAS Cancer i bukspottkörteln kan börja som cystor på kör­ teln, som sedan utvecklas till tumörer. Hittills har man inte

kunnat säga vilka cystor som riskerade att bli farliga. Men nu har forskare vid Sahlgren­ ska akademin i Göteborg utvecklat en metod att mäta ett slemprotein i cystorna och därigenom kunnat ställa rätt diagnos för 77 av 79 undersökta cystor. KÄLLA: SAHLGRENSKA.GU.SE

NUMMER TVÅ 2014 | RÄDDA LIVET | 9


AKTUELLT Nytt och kort

3 368

27 MÄN

fall av malignt melanom inträf­ fade 2012. Det är en ökning med 73 procent jämfört med 2002.

per dag får diagnosen prostatacancer. I dag lever cirka 85 000 män med sjukdomen.

Stjärnor i himlen ”Den amerikanske forskaren Robert

Weinberg har sagt att ’Det finns fler sätt för en cell att omvandlas till cancercell än det finns stjärnor i himlen’. Detta kan låta nedslående, men det finns en systema­ tik – alla cancerceller har ett gemensamt ’signum’, ett halvdussin egenskaper som är förändrade på olika sätt. Med

nya metoder … kan dessa förändringar kartläggas med en detaljupplösning som jag inte kunde drömma om som ung forskare.” KLAS KÄRRE, ORDFÖRANDE I CANCERFONDENS FORSKNINGSNÄMND, I CANCERFONDSRAPPORTEN 2014

Från rundmun till käke Två ögon, näsa och mun. Så är vi vana

att se oss i spegeln. Men hur uppkom vår ansiktsform? Ursprunget var rundmun­ narna, som tidigare fanns i stort antal arter men som det nu bara finns två kvar av, nejonögon och pirålar. En rundmun har bara en läpp och en ”näsborre”. Men forskare har nu, genom att studera ett fossil av pansar­hajen Ro­ mundina, konstaterat att den är mellanle­ det mellan rundmunnar och käkförsedda ryggradsdjur som vi själva. Romundina,

som finns bevarad på natur­ historiska museet i Paris, hade nämligen två näsborrar, och det var första utvecklingsstadiet på vägen mot vår näsa mitt i ansiktet. KÄLLA UPPSALA UNIVERSITET, UU.SE

CANCERPROJEKT BLIR BOK Cecilia Hed­ ström, fotograf i Göteborg, har haft äggledar­ cancer och behand­ lats med

operation och cytostatika. Hon tappade håret under behandlingen, och fick då idén att fotografera kvin­ nor med och utan peruk. I projektet Är jag fortfarande vacker? har hon porträtte­ rat 25 kvinnor och skildrar deras tankar om livet i ord och bild. Fotoprojektet ska nu bli

10 | RÄDDA LIVET | NUMMER TVÅ 2014

bok. I september utkommer den på Lava förlag. – Att få besked om att man har en dödlig sjukdom ändrar ens självbild. Sedan förändras ens yttre. Det vill jag spegla och samtidigt visa hur vi ser ut. Hur brutalt skalliga vi faktiskt är och hur vackert det kan vara, säger Cecilia Hedström.

CANCERCELLER BEGÅR SJÄLVMORD MED NANOPARTIKLAR Mikro­ skopiska nano­ partiklar av järnoxid, som gjorts magnetiska, kan skickas in i tumörceller. Där binder de sig vid de så kallade lysosomerna, som är cellernas ”städpatruller”. Med hjälp av yttre magneter sätts partik­larna i rotation inne i tumören, som då börjar upplösa sig själv. Tumörcellerna begår självmord genom kontrollerad celldöd. Försöken med nanopartiklar har genomförts vid Lunds univer­ sitet i samarbete mellan fysiker, kemister, ingenjörer och läkare från olika länder – Det fina med tekniken är att man kan rikta in sig på utvalda celler utan att skada kringliggan­ de vävnad, säger professor Erik Renström vid Lunds universitet. KÄLLA: LUNDS UNIVERSITET

BLÅTT LJUS I STÄLLET FÖR KAFFE Blått ljus kan göra att vi får kortare reaktionstid och kan foku­ sera bättre. Tester på idrottare vid Nationellt vintersportcentrum i Östersund har visat på det blåa ljusets effekter. Dessutom gjorde blått ljus att försökspersonerna också fattade snabbare beslut. Försökspersonerna utsattes för blått och vitt ljus, samt fick dricka kaffe. Det blåa ljuset visade sig ha störst påverkan. Eftersom reaktionstid är en viktig faktor inom idrotten kan blått ljus förbättra prestationer, särskilt för sporter som utövas inomhus, menar idrottsforskarna. Men det kan också användas på arbetsplatser där det kan krävas extra vakenhet i vissa situationer. Ingen chans att slumra till vid skrivbordet alltså! KÄLLA: MITTUNIVERSITETET, MIUN.SE


Jobbet på raffinaderiet ökade risken för leukemi Anställda vid oljeraffinade­ rierna på västkusten har haft en ökad risk att drabbas av leukemi och lungsäckscan­ cer. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet. I undersökningar fram till 2004 fann man att de boende i närheten av raffinaderier i Lysekil i ökad utsträckning fick leukemi. Forskare vid Arbets- och miljömedicin vid Sahl­ grenska akademin, Göteborgs universitet började intressera sig för de anställdas hälsorisker. De har undersökt cancersjukligheten hos 2 678 personer som varit anställda vid Preems raffinaderi i Lysekil och Göteborg samt Shells raffinaderi st1 i Göteborg. I sin arbetsmiljö har de utsatts för blandningar av petroleumkolväten, främst bensen som är ett cancer­ framkallande ämne. Men de har även exponerats för asbest. Under perioden 1961–2008 fann man en ökad risk

för operatörerna att drabbas av leukemi. De konsta­ terade tio fall mot fyra förväntade fall. Ökningen har troligen orsakats av bensen. – Halterna av bensen var högst fram till 1975 för att därefter minska. Mätningar gjorda mellan 2009 och 2011 visar att det nu bara är en hundradel av gränsvärdet vid normal drift. Men enligt ny forsk­ ning innebär troligen även låga halter av bensen ökad risk för leukemi, vilket man inte trott tidigare. Därför är det viktigt att hålla halterna så låga som möjligt, säger överläkare Ralph Nilsson som lett studien. Forskarna kan inte med säkerhet säga hur stor risk det är för operatörer som påbörjar sin anställning i dag. Det behövs nya studier om tio år, eftersom det tar mellan ett och 15 år att utveckla sjukdomen. – Men vår uppfattning är att det inte bör vara någon ökad risk att drabbas av leukemi. I undersökningen visade det sig att de anställda även hade drabbats av cancer i lungsäck och buk­ hinna i ökad omfattning. Fyra fall mot ett förväntat

Ingenjören kontrollerar oljeledningarna.

– Viktigt att hal­ terna av bensen är så låga som möjligt, säger överläkare Ralph Nilsson.

fall i hela gruppen. Här är det asbest som är boven i dramat. – Leukemi kan man insjukna i av fler orsaker än bensen, men lungsäckscancer är en mycket speciell tumör och det finns en stark koppling mellan den och asbest, säger Ralph Nilsson. Asbest var tidigare vanligt förekommande vid olje­raffinaderier och andra processindustrier. Det förbjöds i Sverige för över 30 år sedan. Men sjukdomsförloppet är långsamt och det kan ta mellan 20 och 50 år att utveckla olika former av lungcancer. Vid en kompletterande undersökning av de boende i närheten av raffinaderiet i Lysekil fann man inte längre någon förhöjd risk att drabbas av cancer. Studierna har finansierats av forsknings­rådet forte. SIV ÖBERG NUMMER TVÅ 2014 | RÄDDA LIVET | 11


TEMA Immunterapi

KROPPENS EGET IMMUNFÖRSVAR

attackerar tumören

En ny behandling av spritt malignt melanom testas i en kli­ nisk studie vid Karolinska uni­ versitets­sjukhuset. Immunceller fram­tagna från patientens egen tumör ska hjälpa kroppen att kämpa mot sjukdomen. TEXT SARA NILSSON FOTO MELKER DAHLSTRAND

Rädda Livet är med när den första patien­ ten behandlas. Läkaren Lars Adamson håller upp en liten plastpåse med några deciliter grumlig vätska i. – De är många. Det är väldigt bra, säger han. För ett otränat öga ser det inte märk­ värdigt ut. Men i infusionspåsen finns levande immunförsvarsceller som har tagits ut från en patients tumör. De har fått växa och bli fler och fler i det pro­ duktionslaboratorium där Lars Adamson arbetar. Nu är det 13 miljarder celler i påsen. Om en halvtimme ska de ges tillbaka till patienten och förhoppningsvis 12 | RÄDDA LIVET | NUMMER TVÅ 2014

Nu är det 13 mil­ jarder celler i påsen.

hjälpa hennes kropp att kämpa mot svår hudcancer. Lars Adamson lämnar påsen till forsk­ ningssjuksköterskan Eva Martell, som med raska steg går mot avdelningen vid Karolinska universitetssjukhuset i Hud­ dinge där patienten vårdas. När patienten får cellerna innebär det

starten för en klinisk studie som testar en ny behandlingsmetod för malignt melanom. Malignt melanom, hudcancer, behandlas ofta effektivt genom att hudför­ ändringen opereras bort. Men om cancern har börjat sprida sig är sjukdomen svårare att komma åt. Cellerna som ska hjälpa patienterna är en typ av vita blodkroppar som är viktiga i kroppens immunförsvar, T-lymfocyter. De kallas tumörinfiltrerande lymfo­ cyter, til-celler, eftersom de kan hittas i tumörer och anses ha till uppgift att attackera tumörcellerna. Men tumörceller är inget lätt byte. De kan slinka undan genom att göra sig osyn­ liga för til-cellerna och få dem att dämpa immunförsvaret i stället för att attackera cancercellerna. Därför lyckas til-cellerna inte alltid med sin uppgift. Men nu tyder resultat från internatio­ nella studier på att til-celler kan vara


När patienten får cellerna inne­ bär det starten för en klinisk studie som testar en ny behandlings­ metod för malignt melanom.

NUMMER TVÅ 2014 | RÄDDA LIVET | 13


användbara i behandlingen av cancer. Ge­­­­nom att operera bort en bit av en tumör från patienten, ta fram til-celler ur den och låta dem aktiveras och växa till stora mängder för att sedan ges tillbaka till patienten, har flera kliniska försök nått lovande resultat. – I en israelisk studie på patienter me­d spritt malignt melanom minskade tu­ mör­­storleken hos hälften av patienterna och hos vissa höll effekten i sig ännu tre år efter behandlingen. Det ser väldigt 14 | RÄDDA LIVET | NUMMER TVÅ 2014

Det ser väldigt lovande ut, men inga stora jäm­ förande studier är genomförda än.

lovande ut, men inga stora jämförande studier är genomförda än, säger Rolf Kiessling, professor i experimentell onkologi vid Karolinska Institutet, vars forskargrupp har tagit fram den version av til-behandlingen som nu testas i Hud­ dinge. Patienten, Linda Melin, är infektions­

känslig efter cytostatikakuren hon har fått inför cellinfusionen. Cytostatikan ska slå ut hennes eget immunförsvar, som inte


fakta IMMUNTERAPI Avsikten med immunterapi är att låta kroppen själv, genom immun­försvaret, bekämpa cancer­ tumörer i stället för att behandla tumörerna direkt med till ex­ empel cytostatika. Immunterapi mobiliserar immunförsvaret mot tumörer. Detta är viktigt då tumö­ rer tillämpar en rad strategier för att undkomma immunförsvaret. En form av immunterapi handlar om att använda antikroppar, som ges som läkemedel. Antikroppar är protein som bland annat kan hjälpa till att få fart på cellerna i immunförsvaret, som i sin tur angriper tumörerna. Man kan även använda patien­ tens egna immunceller mer direkt. I denna typ av immunterapi tas T-celler, vilka spelar en viktig roll i immunförsvaret, från patien­ tens blod och behandlas på olika sätt så att de blir mer effektiva tumörbekämpare. Därefter ges de tillbaka till patienten. Detta testas bland annat mot olika former av cancer i blod och benmärg, och vid hudcancer. Immunterapin har gjort avgöran­ de framsteg de senaste åren, vilket har resulterat i ett nytt läkemedel för spridd hudcancer (malignt me­ lanom), och en rad andra metoder som är under utprovning. Flera svenska forskare, som Cancerfon­ den stödjer, spelar en viktig roll i denna utveckling.

lyckas bekämpa cancercellerna, och ge bättre möjlighet för de nya til-cellerna att klara sig. Det finns en risk att patientens stamceller, som bildar livsnödvändiga blodkroppar, skadas av cytostatikan. Före behandlingen har hon därför lämnat friska stamceller som sparas i reserv. – I de allra flesta försök som genomförts har de inte behövt användas. Men vi gör det för säkerhets skull, säger Jonas Matts­ son, överläkare vid cast, Centrum för

Sköterskan kontrollerar syremättnaden i blodet på patienten.

Inget annat alternativ alternativ nu, sade hon. När ingen kan göra något annat får man prova, helt enkelt. Hon oroade sig inte för möjliga biverkningar av be­ Hon har gått igenom otaliga medicinska behandlingar, fått handlingen, utan konstaterade cytostatika- och strålningsbe­ att det är läkarnas problem att handling. Den första metasta­ ta hand om dem. – Jag brukar inte oroa mig. sen opererades bort, men efter två år kom en ny. När hon blev Jag tänker – nu gör vi det här, så får vi se hur det blir. tillfrågad om att testa en ny Den 2 april avled Linda behandling tvekade hon inte. Melin i sitt hem. – För mig finns inga andra Linda Melin hade levt med malignt melanom i elva år.

allogen stamcellstransplantation vid Ka­ rolinska universitetssjukhuset Huddinge, där patienterna i studien behandlas. Han tror att riktade immunologiska be­ handlingar, till exempel där T-lymfocyters cancerdödande förmåga utnyttjas, kom­mer att bli fler. – Det finns fantastiska möjligheter. Me­n det sätter också press på sjukvården eftersom det här blir dyra, avancerade behandlingar, säger han.

Totalt ska tio patienter ingå i studien.

Det är en klinisk studie som görs ganska tidigt i utvecklingen av en ny behandling, en så kallad fas I-studie. Syftet är att visa att behandlingen är säker och ger vissa effekter. Patienterna som deltar har långt gången malignt melanom och förhopp­ ningen är att behandlingen ska trycka tillbaka sjukdomen, ge patienterna mer tid. Om ungefär två år har alla patienter behandlats och resultatet utvärderats.

NUMMER TVÅ 2014 | RÄDDA LIVET | 15


TEMA Immunterapi

Immunterapi mot cancer går ut på att utnyttja kroppens eget immunförsvar för att bekämpa sjukdomen. De senaste åren har stora framsteg gjorts inom området och nya behandlingar har blivit verklighet. TEXTERNA ÄR HÄMTADE UR CANCERFONDSRAPPORTEN 2014 ILLUSTRATION MAJ PERSSON

Kroppens eget försvar VÄCKER HOPP OM BOT

Immunförsvaret är kroppens skydd mot sjukdoms­ framkallande ämnen. Med dess hjälp känner kroppen igen och oskadliggör sådant som är främ­ mande, som bakterier eller virusinfekterade celler. Denna förmåga har väckt idén att immunsystemet skulle kunna utnyttjas för att bekämpa cancer – en strategi som kallas immunterapi. De senaste åren har immunterapin tagit avgörande steg från forskning till klinik och nya behandlingar har blivit verklighet. Tanken med immunterapi är att på olika sätt mobi­lisera immunförsvaret mot tumören. Tumör­ celler har nämligen strategier för att undkomma detta – de kan till exempel tappa de molekyler som kroppen använder för att känna igen främmande eller sjuka celler och skicka signaler som dämpar immun­försvaret. Detta gör det svårt för immunför­ svaret att upptäcka och effektivt bekämpa tumörer. 16 | RÄDDA LIVET | NUMMER TVÅ 2014

De senaste åren har immun­ terapin tagit avgörande steg från forskning till klinik.


Antikroppar

– kroppens mål­sökande missiler

Ett sätt att få fart på immunsy­ stemet mot cancer är att använda läkemedel i form av antikroppar. Antikroppar är proteiner som ut­ gör en viktig del av kroppens immunförsvar.

De kan ses som mis­ siler vars uppgift är att binda till specifika molekyler på ytan av ett smittämne och fungerar som ett slags flaggor som signalerar till immunförsvaret att gå till attack. I dag finns flera

antikroppsbaserade cancerläkemedel godkända i Sverige och fler tillkom­ mer varje år. Vissa hämmar cancerceller genom att blockera en viktig funktion i cancercellen, vilket i strikt mening inte är immunterapi, medan andra har förmågan att aktivera immunförsvaret. Ett exempel är antikroppen trastu­

zumab (Herceptin), som används mot bröstcancer där cellerna på sin yta har en viss typ av mottagarmolekyler, receptorer. När antikropparna binder till receptorerna blockeras tillväxtsignaler i cancercellen, men de lockar också till sig immunförsvarets mördarceller som dödar tumörcellerna.

Antikrop­ par fäster till receptorer på cancercellens yta och block­ erar därige­ nom viktiga funktioner, vilket leder till att cancer­ cellen dör.

Goda resultat vid hudcancer – men inte för alla patienter 2011 var ett genombrottsår inom immunterapi. Då godkändes nämligen antikroppen ipilimumab (Yervoy), som innebär en helt ny princip för antikroppsbehandling.

Antikroppen har visat goda och mycket långvariga resultat för vissa patien­ ter med spritt malignt melanom; en cancerform som vanligtvis botas med kirurgi i tidigt stadium, men som är svårbehandlad om den spridit sig. Speciellt med ipilimumab är att den inte är riktad mot cancercellerna utan mot en molekyl på immunför­ svarets T-celler. Molekylen ingår i de kontrollmekanismer som kroppen har för att stänga av immunsystemet. Den fungerar som en broms och genom att blockera denna med antikroppen ökar immunförsvarets aktivitet mot tumören. Även om ipilimumab fungerar mycket bra för vissa, blir ungefär 80 procent av patienterna inte hjälpta av behandlingen. Vid Karolinska Institutet letar därför en forskargrupp ledd av Rolf Kiessling, professor i experimentell onkologi, efter

biologiska markörer som kan visa vilka patienter som kommer att svara på be­ handlingen. Nu testas också antikroppar mot andra kontrollmolekyler i kliniska försök, med lovande resultat exempelvis vid lung­ cancer. Immunförsvaret kan också påverkas

med molekyler som inte är antikrop­ par. Ett exempel är interleukin-2, il-2, ett protein som aktiverar immunför­ svarets nk-celler. Det är celler som kan känna igen och döda onormala celler, till exempel infekterade celler eller cancer­ celler. Kristoffer Hellstrand, professor i tumörimmunologi vid Göteborgs univer­ sitet, upptäckte för nästan 30 år sedan att nk-cellernas tumördödande förmåga blev ännu bättre om il-2 kombinerades med hormonet histamin. År 2008 resulterade upptäckten i ett godkänt läkemedel, Ceplene, som består av histamin. Det kan användas tillsam­ mans med il-2 för att behandla akut myeloisk leukemi, cancer i benmärgens blodbildande celler. NUMMER TVÅ 2014 | RÄDDA LIVET | 17


TEMA Immunterapi

SPECIALTRÄNADE celler går till attack Ett område som väckt mycket upp­ märksamhet den senaste tiden är så kallad cellulär immunterapi, en strategi där immunsystemets celler utnyttjas mer direkt i bekämpning­ en av cancer.

Patienter med spritt malignt melanom har behandlats med T-celler som tas från tumörvävnaden, och som därför kallas tumörinfiltrerande lymfocyter (til-celler), med lovande resultat. I en annan studie har patienter med blodcancer fått god effekt när de fått T-mördarceller som modifierats genetiskt för att bli bättre på att bekämpa cancer­ celler. Cellulär immunterapi kan också bygga på de tidigare nämnda nk-cellerna, en celltyp vars existens upptäcktes för drygt 30 år sedan av Rolf Kiessling. nk-celler kan döda tumörceller och är ett exempel på svensk cancerforskning som med stöd av Cancerfonden har tagits från grundvetenskaplig upptäckt till patienter. I dag undersöker Karl-Johan Malmberg och Hans-Gustaf Ljunggren, forskare vid Karolinska Institutet, hur nk-celler kan användas i behandlingen av blodcancer.

Professor Rolf Kiessling har 2014 anslag från Cancerfonden på 1 ,5 miljoner kronor. Projektet gäller specifik immunterapi mot cancer.

fakta

NK-CELLEN NK-cellen har en viktig roll i immun­ försvaret mot cancer. Den upptäcktes för 30 år sedan av den svenske forskaren Rolf Kiessling. NK står för natural killer, naturlig mör­ dare.

Parallellt med alla försök att utnyttja immunsystemet i behandling av pati­ enter på olika sätt pågår också mycket grundvetenskaplig forskning, både om de mekanismer som aktiverar och de mekanismer som bromsar och reglerar immunförsvaret. För även om immunterapi har ansetts som en skonsam behandlingsmetod, kan biverkningarna bli kraftigare när behandlingarna blir effektivare. Och på samma sätt som olika be­ handlingsmetoder kombineras för att få god effekt mot cancer, kommer kunska­ pen om hur vi aktiverar immunsystemet att behöva kombineras med kunskap om hur det regleras.

Transplanterad benmärg innehåller T-celler Äldre behandling också en form av immunerapi.

Hematopoetisk stamcellstransplantation, eller benmärgstransplantation som det tidigare kallades, har sedan 1960-talet använts för att behandla leukemier. De tumöromvandlade blodcellerna byts då ut mot friska stamceller från en donators benmärg eller blod. Senare forskning 18 | RÄDDA LIVET | NUMMER TVÅ 2014

har visat att en del av den behand­ lande effekten är immunologisk – vid transplantationen överförs inte bara stamceller, utan även mogna T-celler som ger sig på kvarvarande cancerceller. Med den nya kunskapen undersöker bland andra Olle Ringdén, professor i transplantationsimmunologi vid Karo­ linska Institutet, hur behandlingen kan förbättras.

Vid trans­ plantationen överförs inte bara stam­ celler utan även mogna T-celler som ger sig på kvarvarande cancerceller.


Vaccin mot humant papillomvirus, HPV, som ges till samtliga flickor i 10–12-års ålder, är ett exempel på vaccin som minskar risken för cancer genom att ge skydd mot 70 procent av de virusinfektioner som ligger bakom livmoderhalscancer.

Vaccin väcker immun­ svar mot tumören Vaccination är en annan metod för att få immunför­ svaret att bekämpa cancer. Idén med vaccin är att utsätta kroppen för det sjukdomsframkallande ämnet i en form som inte orsakar sjukdom, men som kan sätta igång personens immunförsvar. Detta kan leda till ett mycket långvarigt skydd och kallas också aktiv immunise­ ring. Traditionella vacciner ges till friska personer i förebyggande syfte. Det finns vacciner som minskar risken för cancer genom att ge skydd mot virusinfektio­ ner som ligger bakom sjukdomen. Ett exempel är vaccin mot humant papillom­ virus, hpv, som minskar risken för liv­ moderhalscancer. När det gäller cancervacciner handlar det dock ofta om så kallade behandlande vacciner som ges till den som redan är sjuk, och som påverkar själva cancern.

I eu finns i dag ett godkänt tumör­ vaccin, Provenge, för behandling av svårt prostatacancersjuka patienter. Vaccinet baseras på dendritceller som tas från patientens blod. Dendritceller fungerar som en slags underrättelsetjänst inom immun­försvaret. De har förmågan att ta upp och bära med sig främmande proteiner, visa upp delar av dem på sin yta, och aktivera andra immunceller mot det främmande. Dendritcellerna i vaccinet odlas

och matas med ett protein som finns i prostatacancerceller. När dendritcellerna sedan återförs till kroppen stimulerar de immunsystemet att attackera och döda cancercellerna. Vaccinet botar inte, men kan förlänga överlevnaden något. Det används i regel inte i Sverige. I dag pågår flera kliniska studier med olika dendritcellbaserade vacciner. Inom forskningen undersöks också många andra typer av vacciner baserade på exem­ pelvis dna eller korta proteiner.

fakta

DENDRIT­CELLER har fått sitt namn efter sina många utskott, ”grenar”, som de sträcker ut för att fånga upp främmande ämnen. Dentrit kommer från grekiskans ord för träd.

NUMMER TVÅ 2014 | RÄDDA LIVET | 19


TEMA Immunterapi

Patientens celler odlas med strikta krav på renhet Behandlingen börjar genom att TIL-celler tas ut från en av patien­ tens dottertumörer.

Dessa odlas sedan utanför kroppen med tillsats av interleukin-2, il-2, ett ämne som stimulerar tillväxten av T-celler. De första odlingsstegen görs vid Cancer Center Karolinskas enhet för så kallad god tillverkningssed, gmp. Den slutliga odlingen sker i avancerade odlingssystem, bioreaktorer, vid Vecura, en enhet för produktion av cellterapipro­ dukter för klinisk användning vid Karo­ linska universitetssjukhuset Huddinge. Produktionen är omgärdad av strikta säkerhetskrav, tar ungefär en vecka och har optimerats för att ge mycket stora mängder til-celler. Medan cellerna odlas förbehandlas patienterna med en låg dos cytostatika för att slå ut en del av kroppens egna immunceller och därmed ge bättre möjligheter för til-cellerna att klara sig. Detta görs vid Centrum för allogen stamcellstransplantation, en högspeciali­ serad avdelning inriktad på immunterapi

vid Karolinska universitetssjukhuset Huddinge. Där görs också nästa viktiga steg: tilcellerna injiceras tillbaka till patienten. Proceduren kräver stor noggrannhet och kunskap om möjliga biverkningar. För hälften av patienterna i studien är det sedan dags för ytterligare ett steg – de ges ett vaccin baserat på dendritceller, celler som har förmåga att aktivera andra im­ munceller. Vaccinet tillverkas genom att den­ dritcellerna odlas ihop med patientens tumörceller. Tanken är att dendritcellsvaccinet ska få til-cellerna att överleva längre i patien­ ten, vilket skulle kunna ge bättre effekt på sjukdomen. I november 2013 fick den första patien­

ten i studien sin behandling. Totalt ska tio patienter ingå och resultat väntas inom två år. Men Rolf Kiessling har redan nu en tydlig förhoppning – att detta ska bli en etablerad behandling för en sjukdom som i dag är svår att behandla när den har börjat sprida sig.

Vaccin och celler kombineras mot svår hudcancer Att använda immunceller från patientens tumör för att behandla malignt melanom visar lovande resultat i internationella studier. Nu undersöker svenska forskare om ett vaccin baserat på dendrit­ celler kan förbättra effekten yt­ terligare.

I en avancerad plastpåse som sakta vaggas fram och tillbaka växer celler som ska hjälpa en människa med malignt melanom att bekämpa sin cancer. Cellerna har tagits från en av patientens tumörer och kallas tumörinfiltrerande lymfocyter, til-celler. De hör till kroppens T-celler, hittas ofta i tumörer och anses ha till uppgift att attackera tumörcellerna. Vid exempelvis malignt melanom är mängden til-celler i tumören kopplat till patientens 20 | RÄDDA LIVET | NUMMER TVÅ 2014

prognos: ju mer til-celler, desto större chans att överleva längre. Tumörcellerna är inget lätt byte. De kan både göra sig osynliga för til-celler­ nas igenkänningsmekanismer och skicka signaler som gör att til-cellerna dämpar immunförsvaret i stället för att attackera cancercellerna. Därför lyckas til-cellerna inte alltid med sin uppgift. Men nu tyder resultat från flera internationella studier på att til-celler kan utnyttjas i behand­ lingen av cancer. Genom att ta ut til-celler från patien­

tens tumör, låta dem bli fler och aktiveras utanför kroppen innan de ges tillbaka till patienten, har flera kliniska försök nått lovande resultat. I en israelisk studie med patienter med spritt malignt melanom minskade tumörstorleken hos hälften av

patienterna och hos vissa höll effekten i sig ännu tre år efter behandlingen. Studier med til-celler pågår vid ett tiotal centra i världen, bland annat vid Cancer Centrum Karolinska i Solna. Här testas en ny version av til-behandlingen, framtagen av Rolf Kiessling, läkare och professor i experimentell onkologi vid Karolinska Institutet. I en nystartad klinisk studie på patienter med spridd melanomsjukdom undersöks om effekten av behandlingen med til-celler förbättras när patienten också ges ett vaccin baserat på en annan av immunförsvarets celler, dendritceller. Syftet med vacciner är normalt att sätta igång eller förstärka personens eget im­ munsvar och ge ett långvarigt skydd. Här vill man förstärka det immunsvar som til-cellerna skapar.


KRÖNIKA Karin Thunberg

Skrattet som försvar när det verkligen gäller ANDERS LUNDMARK

Vi skrattar. Det kanske låter konstigt men det är vad vi gör; vi skrattar. Min väninna på sängen, jag bakom påsen med cellgifter som sakta – dropp, dropp – för­ svinner in genom nålen i hennes armveck. Rummet på Radiumhemmet är inte stort, rymmer två sängar med ett draperi emellan. Vänliga sköterskor gör snabbt och effektivt vad de ska samtidigt som de förklarar varje moment. För dem är det en vanlig dag på jobbet. Men de vet, självklart vet de, att för patienter och anhöriga är detta en stund utanför det vanliga livet. Timmar att uthärda. Tillstånd som inte kan förändras med vare sig ord eller tårar. Bara, i bästa fall, med giftet som hänger där i sin påse. Väninnan och jag kan spelreglerna, det är därför vi tar till starkare ammunition: vi skrattar. Båda har vi varit med förr; båda har vi ett förflutet som bröstcancerpatienter. Erfarenheterna sitter etsade – men vi vet också att det kan gå bra. Bevisligen lever vi båda två, fortfarande. Nu har vi garderat oss med de bästa historierna, vi hjälps åt att minnas guldkor­ nen som ligger gömda längs vår vänskaps långa väg. Det är därför skratten rungar så cytostatikapåsen på sin ställning gungar till av rena vinddraget. Dropp, dropp.

virvlar runt som glänsande, enfaldiga såpbubblor. Ingen munterhet som tjänar som förträngning – eller allmän dimridå. Nej, nej. Vår munterhet på Radium­ hemmet ger exakt så mycket försvar som behövs när det verkligen gäller. När man inte kan ta in allt på en gång, behöver dosera eländet i småportioner. Inte kan skratt ordineras som reguljär cancer­ Dropp, dropp. behandling. Vi är alla olika, med skilda reaktionssätt. ”Och kommer du ihåg den där gången när vi …” Några drabbade är glada om de tar sig ur sängen, Den som någon gång nuddat sin egen botten, varit orkar släpa sig fram, göra det absolut nödvändigaste. nere och lyckats vända uppåt, vet att den sorg och oro Själv kröp jag ihop inför dödsångesten, den galop­ perande, varje gryning. Grät näsdukar blöta. Bad till som följer med en allvarlig sjukdom – den hinner ifatt oss. Går inte att skratta bort, inte för alltid. Men gud att jag skulle överleva åtminstone tills min son när det lyckas, när vi förmår se tillvaron i en skratt­ hunnit bli vuxen, klara sig själv. spegel – om så bara för ett ögonblick, stunden som Väninnan är ingen gråterska. Seg som en norr­ ger andrum – ja, då får kroppen en extra injektion. ländsk fjällbjörk tar hon spjärn mot livets bakslag och vedermödor. Undanber sig pockande empati, den välvilja som kräver tacksamhet tillbaka – eller i alla Karin Thunberg Om det är inbillning – eller alldeles sant? fall riskerar att förminska oss, göra oss svagare. Lika Jag läser på och inser att skrattet har en läkande Reporter och svåruthärdliga är de som kräver en projektionsyta för förmåga. Eftersom det påverkar andning, blod­ kolumnist på alla svarta känslor som sjukdomen väcker, hos dem cirkulation, blodtryck och muskler på ett positivt Svenska Dag­ sätt. Därtill ökar det endorfinproduktionen, vilket bladet i över 30 år. själva. De som måste berätta alla historier de hört, särskilt de som gått åt helvete. Med det tröstande til�­ betyder att kroppens egen smärtlindring höjs. I dag frilansande lägget att sånt ska man inte lyssna på, verkligen inte. Väninnan säger att hon nästan fysiskt kan känna journalist sedan att cellerna kvicknar till, öppnar sig för läkning. hösten 2012. På Därför sitter vi på Radiumhemmet och skrattar oss Karins visitkort kan Väninnan är frisk nog att värja sig. Inför henne till nya vänskapsdagar, nya upplevelser. Allt medan lägger man inte ostraffat huvudet på sned, på henne också stå författa­ cellgiftspåsen sakta töms där på sin ställning. re, drama­tiker och biter inget kletande medlidande. Dropp, dropp. Men skratta, det kan hon. Det är inget skratt som föredrags­hållare.

NUMMER TVÅ 2014 | RÄDDA LIVET | 21


9 av 10 ungdomar tycker det är snyggt att vara solbrun

450 nyanser av rött

”Snyggt” men är det hälsosamt? En enkätstudie gjord av läkar­ studerande Angelica Hallgren på Institutionen för medicin vid Karolinska Institutet har studerat svenska ungdomars solvanor och koppling till hudtonsideal.

Målet med studien var att kartlägga ung­ domars solvanor och hudtonsideal. Resul­ tatet som inte är förvånande, visar att det solbruna hudtonsidealet är förhärskande hos studiedeltagarna och att detta utgör det viktigaste skälet till att sola. I studien framgår bland annat att 80 procent av deltagarna (18-åringar) hade någon gång under de senaste tolv måna­ derna solat utomlands. 90 procent anser att det är snyggt att vara solbrun och de kände sig också mer hälsosamma när de

var solbruna, men var inte säkra på att det var hälsosamt. Varje år drabbas drygt 36 000 personer i Sverige av någon form av hudcancer. Malignt melanom och skivepitelcancer har ökat kraftigt sedan 1990-talet. Den all­ varligaste formen, malignt melanom, har årligen ökat med knappt 6 procent under de senaste åren. Siffran är en spegling av vårt förändrade beteende i solen. – I mitten av 1900-talet var blek hud ett skönhetsideal, säger Britta Hedefalk, legi­ timerad sjuksköterska på Cancerfonden. Numera tycker många att en solbränd hy tyder på friskhet och skönhet. Här behövs samlade resurser för att kunna påverka idealet. Modeindustrin, media och natur­ ligvis kommuner och landsting måste ta sitt ansvar för solpreventionen. MARITA ÖNNEBY ELIASSON

22 | RÄDDA LIVET | NUMMER TVÅ 2014

Strålsäkerhetsmyndig­ heten har lagt upp två filmer om riskerna med en ”schysst” solbränna. I som­ mar kommer ytterligare en och samtliga finns på Youtube. – I filmerna vill vi med om­ tanke och humor visa att det är lätt att njuta av solen och värmen på rätt sätt. Vi vill också visa att vårt skönhets­ ideal – att det är snyggt att vara brun – är ohälsosamt, säger Hélène Asp, enhets­ chef på Strålsäkerhetsmyn­ digheten.

Filmerna hittar du på: www.stralsakerhetsmyndig­ heten.se (Där finns också solråd inför utlandsresan.) Du kan också ladda ner Strålsäkerhetsmyndighetens app på vilken du kan räkna ut din soltid. www.stralsakerhetsmyndig­ heten.se/start/Sol-och-sola­ rier/berakna-min-soltid/


Cancervårdens positiva utveckling är resultatet av framgångsrik forskning och nya behandlingar, men kan också tillskrivas politiska beslut och strategier. Inför årets riksdagsval har Cancerfonden tagit reda på var partierna står i frågor som kan bli avgörande för fram­ tidens cancervård, forskning och prevention.

POLITIKEN

har huvudroll i kampen mot cancer En 18-årsgräns för solarie­solande är däremot samtliga partier numera positiva till.

Kring många frågor råder antingen politisk enighet eller en klar majoritetsuppfattning, medan ställningstagandet i andra frågor är mer splittrat. Exempelvis tycker samtliga partier att det är bra eller mycket bra med en höjning av tobaksskatten, däremot är man inte lika överens om ett generellt förbud mot rökning på allmän plats. Att försöka styra konsumtionen av livsmedel med ekonomiska incitament, exempelvis högre skatt på ”dålig” mat

och lägre skatt på ”bra” mat, är inte något som lockar partierna. En 18-årsgräns för solariesolande är däremot samtliga partier numera positiva till. Att införa ett förbud mot skyltning av cigaretter i butiker, så kallat exponeringsförbud, är det bara Moderaterna och Sverige­demokraterna som vänder sig emot. Övriga partier tycker att ett sådant förbud skulle vara mycket eller ganska bra.


VALGUIDE

2014

Vad anser partierna om …

V

S

MP

M

FP

18-årsgräns för solariesolande?

Mycket bra

Ganska bra

Mycket bra

Ganska bra

Ganska bra

fler idrottstimmar i skolan?

Ganska dåligt

Mycket bra

Ganska bra

Mycket bra

Ganska bra

lägre moms på frukt och grönsaker?

Ganska dåligt

Ganska dåligt

Ganska bra

Mycket dåligt

Mycket dåligt

skatt utöver normal moms på pro­ dukter med stort fettinnehåll?

Ganska dåligt

Ganska dåligt

Ganska dåligt

Mycket dåligt

Mycket dåligt

förbud mot cigarettskyltning i butiker (exponeringsförbud)?

Mycket bra

Mycket bra

Mycket bra

Ganska dåligt

Ganska bra

att cigaretter säljs i förpackningar med stora varningsbilder?

Mycket bra

Mycket bra

Mycket bra

Ganska bra

Ganska bra

förbud mot rökning på allmän plats?

Ganska bra

Ganska bra

Ganska bra

Ganska dåligt

Ganska dåligt

höjd tobaksskatt?

Ganska bra

Mycket bra

Ganska bra

Ganska bra

Mycket bra

att cigaretter säljs i enhetliga förpack­ ningar utan varumärken (neutrala paket)?

Mycket bra

Mycket bra

Ganska bra

Ganska dåligt

Ganska bra

ett totalförbud mot försäljning av cigaretter?

Ganska bra

Ganska bra

Ganska bra

Mycket dåligt

Ganska dåligt

att införa ett slutdatum då Sverige ska vara helt rökfritt, exempelvis år 2040?

Mycket bra

Ganska bra

Ganska bra

Ganska dåligt

Ganska dåligt

att koncentrera behandlingen av ovanliga och/eller komplicerade cancerdiagnoser till ett fåtal specialiserade sjukhus i lan­ det, så kallad nivåstrukturering?

Mycket bra

Mycket bra

Mycket bra

Ganska bra

Mycket bra

att vid upphandling ställa krav på privata vårdgivare att bedriva forskning och bidra i utbildningen av specialistkompetens?

Mycket bra

Mycket bra

Ganska bra

Mycket bra

Mycket bra

24 | RÄDDA LIVET | NUMMER TVÅ 2014


Cancerfondens kommentarer

C

KD

SD

Ganska bra

Ganska bra

Ganska bra

Mycket bra

Enighet om att en 18-årsgräns för solariesolning är ett bra förslag.

Ganska bra

Mycket bra

Mycket bra

Mycket bra

I stort sett enighet om att det är ett bra förslag. Vänsterpartiet anser att det finns bättre sätt att öka barns fysiska aktivitet.

Ganska dåligt

Ganska bra

Ganska bra

Mycket bra

Splittrat, men majoriteten anser att detta är ett dåligt förslag.

Mycket dåligt

Ganska dåligt

Ej tagit ställning

Ganska dåligt

Enighet om att extraskatt på fettrik mat är ett dåligt förslag.

Mycket bra

Ganska bra

Ganska dåligt

Mycket bra

Exponeringsförbud är ett bra förslag tycker de flesta. Bara M och SD tycker att förslaget är dåligt.

Ganska bra

Mycket bra

Ganska bra

Mycket bra

Partierna sällar sig till innehållet i EU:s nya tobaks­ direktiv. Alla tycker att varningsbilder är ett bra förslag.

Ganska bra

Ganska bra

Ganska dåligt

Mycket bra

M, FP och SD tycker att rökförbud på allmän plats är dåligt.

Ganska bra

Mycket bra

Ganska bra

Mycket bra

Enighet om att det är ett bra förslag med höjd skatt på tobak.

Ganska dåligt

Ej tagit ställning

Ganska dåligt

Ganska bra

Fyra av åtta tycker att neutrala cigarettpaket är ett bra förslag. KD har inte tagit ställning. En bubblare.

Ganska dåligt

Ganska dåligt

Ganska dåligt

Ganska dåligt

S, V och MP tycker att totalförbud är ett ganska bra förslag på längre sikt, alliansen och SD tycker att förslaget är dåligt.

Ganska bra

Ganska bra

Ganska bra

Frågan ej ställd

Sex partier tycker att ett slutdatum är ett bra förslag. Bara Moderaterna och Folkpartiet tycker att försla­ get är dåligt.

Ganska bra

Ganska bra

Ganska bra

Frågan ej ställd

Nivåstrukturering verkar ha ett brett politiskt stöd.

Ganska dåligt och ganska bra

Ganska bra

Ganska bra

Frågan ej ställd

Bred enighet. Centern tycker att forskning ska be­ drivas där kompetensen finns, men håller med om att privata vårdgivare kan bidra till utbildning.

NUMMER TVÅ 2014 | RÄDDA LIVET | 25

KÄLLA: CANCERFONDSRAPPORTEN 2014

Svenska folket*

* Svenska folkets åsikter är en sammanfattning av den undersökning Demoskop gjorde på uppdrag av Cancerfonden våren 2013. Totalt intervjuades 3 987 personer i åldrarna 15–89 år.

DU KAN BESTÄLLA ... Cancerfondsrapporten 2014 på cancerfonden.se/webbbutik eller genom att ringa 020-59 59 59.


26 | RÄDDA LIVET | NUMMER TVÅ 2014


JAG HÅLLER DIG, MORFAR. En man berättade för mig

om vad som hände när han gick med sitt barnbarn på armen över en isig gata. – Vi måste gå försiktigt här, sa han, så vi inte halkar. Då svarade barnet: – Jag håller dig morfar, sedan kände han hur barnets lilla hand tog om hans hals. Mannen kände sig märkligt nog lite tryg­ gare och dom gick stadigt över gatan.

Ett annat sätt att trösta handlar om tillit och närvaro och att det betyder något att vi är där. Att vi ser varandra. Att vi lyssnar och att vi bekräftar det vi har sett och hört. Vi har två ögon, två öron och en mun – det ger en god fingervisning om hur vi ska förhålla oss i mötet med en medmänniska när livet har gått sönder. Inför det svåraste räcker vi aldrig till, men vi Vi vill trösta och vi vill kunna hjälpa varan­ räcker. Paradoxen handlar om att ha en tilltro dra när det är svårt. till sig själv och sin förmåga och samtidigt en Men vad är tröst? vetskap om hur verkligheten ser ut. Barnet i den Jag tänker mig att det finns tre sätt vi inledande berättelsen har en självklar tillit till aktivt försöker trösta varandra. Det första handlar om att säga att det inte sin förmåga. Jag önskar att vi kan behålla den tilliten när är så hemskt som det ser ut. Det kunde varit värre. Men det blir ofta ingen tröst, utan mer vi blir vuxna. En tillit som gör oss modiga att en tyst anklagelse att man ska vara nöjd med besöka den som är ledsen och förtvivlad utan att göra något – veta djupt inom oss att det räcker det som är. När en människa säger att hon har förlorat allt så är det den upplevelsen som med att vara där. En grundhållning i mötet med en ledsen och gäller och säger vi emot kan det kännas som rädd medmänniska blir alltså: en anklagelse. Jag ser hur du har det Det andra sättet att trösta är att säga att det Jag hör vad du säger blir säkert bättre i morgon. Jag bekräftar det Det vet vi inte, så det är ett försök att ge men, hopp utan livlina. I många fall blir det bättre För att se måste man titta och i alla fall blir det annorlunda. Men fram­ För att höra måste man lyssna tiden kan kännas hotfull för den som är För att bekräfta måste man försöka förstå drabbad och inte alls någon plats för tröst. Det tredje aktiva sättet att trösta är att säga Det som blir tydligt i berättelsen om det lilla att vi får vara tacksamma för det som har varit. Det blir som att säga till någon som har barnet på morfars arm, är att tilliten är vikti­ det svårt: gare än trösten. Trösten finns i tilliten. – Det var i alla fall bättre förr. – Jag håller dig, morfar. LARS BJÖRKLUND, KAPLAN, SIGTUNASTIFTELSEN

NUMMER TVÅ 2014 | RÄDDA LIVET | 27


Forskare lyfter fram hur många som överlever De senaste tio åren har Paul Dickmans forskning till stor del handlat om överlevnaden i cancersjukdomar, med särskilt fokus på statistiska metoder som kan ge viktig information till såväl kliniker som patientgrupper. TEXT EVA CEDERQUIST FOTO KARL GABOR

28 | RÄDDA LIVET | NUMMER TVÅ 2014

– Att få en cancerdiagnos innebär en chock, eftersom cancer i regel förknippas med hög dödlighet, säger Paul Dickman, professor i biostatistik vid Karolinska Institutet. – Men det är viktigt att förstå att detta inte gäller alla cancersjukdomar och att det också finns indivi­ duella variationer. Många söker i dag information om sjukdomar på nätet, men hittar oftast ingen relevant information som handlar om prognos. Paul Dickman menar att informationen om cancer­sjukdomar på internet är angiven på grupp­ nivå, men att de individuella skillnaderna i prognos är så stora att detta borde framkomma på ett sätt som människor förstår. Och att det är viktigt att hela tiden föra en dialog med sin läkare.


Det är viktigt att även nå ut med information om symtom på can­ cer, det vill säga när man ska söka läkarvård så att patienten får en tidig diagnos.

Den information om patientöverlevnad som före­ kommer, presenteras oftast i rapporter och vetenskap­ liga tidskrifter som vänder sig till forskare snarare än till patienter, säger han. – Men patienter söker sig också fram till veten­ skaplig information. Det finns ett stort behov av en målgruppsanpassad information direkt riktad till patienter, kliniker och en intresserad allmänhet. De nordiska länderna var bland de första i världen med att bygga upp nationella populationsbaserade cancerregister. Det norska cancerregistret tillhör de världsledande när det gäller presentation av över­ levnadstal, säger Paul Dickman. I samarbete med personal vid det norska cancer­

registret kommer hans grupp att börja bygga upp en prototyp för ett webbaserat system som presenterar patientöverlevnaden i olika cancersjukdomar för såväl patienter och kliniker som allmänhet. Det ska ses som första steget i ett bredare nordiskt perspektiv. Paul Dickmans metoder inkluderar både deskrip­ tiv epidemiologi, för att kunna skatta tidstrender

Mitt mål på en överskridan­ de nivå är att förbättra männi­ skors hälsa, säger professor Paul Dickman, Karo­ linska Institutet.

i patientöverlevnaden i cancer, och analytisk epi­ demiologi där han fokuserar på att studera samban­ det mellan olika riskfaktorer och sjukdomsförekomst alternativt prognos. Huvudspåret i hans biostatistiska forskning är populationsbaserad överlevnad i cancer, ett mått som indikerar hur väl hälsovårdssystemet diagnostiserar och behandlar cancersjukdomar. – Det är inte bara kliniker som har en roll här. Det är viktigt att även nå ut med information om symtom på cancer, det vill säga när man ska söka läkarvård så att patienten får en tidig diagnos. Detta kan också ses som ett mått på hur väl hälsovårdssystemet fungerar. Han menar att det är viktigt att försöka sträva efter att vara så specifik som möjligt i den här informa­ tionen. Att exempelvis klargöra att skillnaderna i över­levnad är stora om man jämför åldersgruppen 55–65 år med gruppen 75–85. Däremot arbetar han inte med kliniska pröv­

ningar. – Ett viktigt utfall i samband med kliniska pröv­ ningar är informationen om överlevnad. Men patien­ terna i kliniska prövningar är inte jämförbara med alla cancerpatienter, eftersom de i regel är friskare. De flesta deltagare där är också förhållandevis unga, det är relativt få som är över 75 år. Paul Dickman använder även data från det svenska cancerregistret i ett samarbete med en grupp hema­ tologer vid Karolinska universitetssjukhuset Solna kring myelom och leukemi. – Många av de statistiska metoder jag utvecklar är baserade på kliniska frågeställningar. Som exempel­ vis hur man kan reducera den höga behandlings­ relaterade dödligheten i samband med hematologiska sjukdomar. Temat för all hans biostatistiska forskning är genom­gående patientens perspektiv, säger han. – Mitt mål på en överskridande nivå är detsamma som Karolinska Institutets, att förbättra människors hälsa. Men som statistiker kan jag inte göra detta direkt, utan genom att mina metoder har en klinisk tillämpning och att arbetet sker i samarbete med kliniker.

fakta PAUL DICKMAN Titel: Professor i biostatistik, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet. Ålder: 48 år. Födelseort: Sydney, Australien. Har bott 20 år i Sverige.

Bor: Stockholm, Kungsholmen. Familj: Sambo och son, 7 år. Intressen: Sport, främst cricket, fotboll och amerikansk fotboll.

NUMMER TVÅ 2014 | RÄDDA LIVET | 29


Vilka skador i arvsma

LUNGCAN Lungcancer är inte en sjukdom utan många olika. För de allra flesta formerna är prognosen dessvärre extremt dålig. Men tack vare intensiv forskning kommer många fler drab­ bade att kunna få hjälp inom bara några år. TEXT JENS EKELUND FOTO MAGNUS LIAM KARLSSON

30 | RÄDDA LIVET | NUMMER TVÅ 2014


ssan ger

CER?

Lungcancerforskningen förde under många år en tynande tillvaro. Till stor del har det berott på att det är svårt att få tillräckligt med tumörmaterial att forska på. Det har inte heller ansetts intressant att forska på lungor. Eftersom lungcancer i de flesta fall beror på rökning har det funnits en inställning att de drabbade får skylla sig själva. Men på senare år har attityderna förändrats och lungcancerforskningen har fått ett rejält uppsving runt om i världen. Fortfarande är dock det praktiska en utmaning. – Lungläkarna tar bara millimetersmå vävnads­ prover och de måste räcka till diagnostiken för behandlingens skull. Det kan vara farligt att ta större vävnadsprover, och därför blir det väldigt lite över att forska på, förklarar Johan Botling, överläkare och lungcancerforskare i Uppsala. Som en del av sin forskning har han därför utarbetat metoder så att man kan få ut så mycket information som möjligt ur väldigt små mängder tumör­celler. Det är ett arbete som nu börjar ge resul­ tat. Huvuddelen av forskningen handlar om att förstå lungcancerns natur, eller rättare sagt lungcancrarna, för det handlar om 50–100 olika sjukdomar. – Den röda tråden i min forskning är att försöka förstå vilka rubbningar i arvsmassan som ger lung­ cancer. Kopplingen mellan rökning och genetik är att

det finns en massa gifter i cigaretter som skadar arvsmassan. – Det är på det sättet som cancern uppstår. Olika patienter har olika genetiska skador i sina lungcancrar, och de behöver ha olika behandlingar. Forskningen går ut på att hitta ett fingeravtryck för varje enskild lungcancerpatient så att de kan få en målinriktad behandling.

– Den röda tråden i min forskning är att försöka förstå vilka rubbningar i arvsmassan som ger lungcancer, säger överläkare Johan Botling.

Fokus i Johan Botlings forskning ligger på svenska lungcancrar. – Många studier är gjorda i Asien eller usa, men där har man inte studerat alla patienter i en viss population. Det kan man göra i Sverige tack vare den offentliga sjukvården. Vi kan ta ett grepp om hela lungcancerpopulationen utan att missa någon, och sedan forska på den som en hel grupp. Därför har jag sökt och fått pengar från Cancerfonden för att kunna genomföra en sådan studie. Redan i dag finns det forskning som nått ända i mål. Det handlar om två läkemedel i Sverige som kan användas på 10–15 procent av lungcancerpatien­ terna. Med hjälp av medicinerna har de fått förlängd överlevnad. Det händer mycket inom forskningen och det finns ett stort antal läkemedel som testas just nu. – Många av dem kommer nog att fungera i behandling, så jag skulle tro att inom fem år kan hälften av patienterna få målinriktad behandling. Det känns hoppfullt, säger Johan Botling.

fakta JOHAN BOTLING Titel: Överläkare inom klinisk patologi vid Akademiska sjuk­ huset och docent på institutio­ nen för immunologi, genetik och patologi. Uppsala univer­ sitet. Ålder: 50 år. Bor: I Uppsala, men född och uppvuxen i Karlskoga.

Familj: Fru och två söner, 12 och 14 år. Intressen: Vara med famil­ jen hemma, laga mat, hjälpa barnen med läxor, påta lite i träd­gården, läsa böcker. Har börjat spela tennis med en av sönerna.

NUMMER TVÅ 2014 | RÄDDA LIVET | 31


GYNEKOLOGISK CANCER NYCK stödjer unga kvinnor

NÄTVERKET NYCK FÖR

UNGA MED GYNCANCER fakta

NÄTVERKET NYCK NYCK står för nätverket för yngre cancerdiagnosti­ serade kvinnor. NYCK Västerås startade 2011 och tillhör Gynsam. Vill du komma igång med att starta en lokal NYCK grupp? Kontakta: janitajohnsson@hotmail.com Läs mer: www.gcfmariarosen.se

32 | RÄDDA LIVET | NUMMER TVÅ 2014

För sex år sedan drabbades Janita Strutz av cervixcancer. Då var hon 30 år och hade behov av att få prata med lika­sinnade. Därför starta­ de hon nyck Västerås, en stödgrupp för unga kvinnor som fått gynekologisk cancer. TEXT AGNETA SLONAWSKI

De har egna träffar i nyck, men gör även olika aktiviteter tillsammans med den lokala gyncancerföreningen. – Vi utövar qigong, provar på linedance, badar spa eller har ostprovning, berättar Janita Strutz. Hon har lagt ned åtskilliga timmar

på stödgruppen nyck Västerås. Men hon är inte ensam. Lokalföreningen gcf Mariarosen och sjukhuskuratorn Marita Eriksson har varit till stor nytta. Det var till kuratorn som Janita Strutz gick efter att ha fått sin cancerdiagnos 2008. – Under hela min behandling träffade


ULLA SAMUELSSON

JANITA STRUTZ

NYCK-tjejerna Janita Strutz, Helena Ahlbom, Linda Henriksson och Lina Jähmänen missar inte tjejfesten Vårruset.

När man är inne i vård­ karusellen ligger fokus på att orka ta sig igenom behandlingen. jag inte någon i min egen ålder. Vi var några som chattade på nätet, men det var lite ytligt till skillnad från att träffas i verkligheten. När man är inne i vård­ karusellen ligger fokus på att orka ta sig igenom behandlingen. Sedan är man klar och förväntas gå tillbaka till en normal vardag igen, men det är först då man orkar blicka tillbaka och börja bearbeta det trauma som man faktiskt gått igenom, förklarar Janita Strutz.

sorgen över att inte kunna få fler barn är stor. Janita Strutz tog därefter ini­

Regelbundna träffar be tyder mycket för NYCK-gruppen i Vä sterås. Här ses Sara Jönsson, Catrin Hanson, Linda Henriksson och Erica Selander vid sommar­träffen 2013.

tiativ till en grupp i sin kommun. I dag träffas den lilla gruppen spontant för en lunch eller deltar i olika aktiviteter. – Vi har en jättefin sammanhåll­ ning och när vi ses ältar vi inte enbart sorger och bekymmer. Vi har roligt tillsammans och blickar framåt, säger Det var i den vevan som Gynsam ordnade Janita Strutz och påpekar att sjukhusku­ ratorn är en viktig länk för nyck-gruppen. en spa-helg på Sätra Brunn. Dit skulle kvinnor från hela landet åka för att mötas Eftersom det är hon som träffar de unga och prata om sina upplevelser efter att ha kvinnorna som drabbats av gynekologisk cancer och därmed kan dela ut nyck:s fått gynekologisk cancer. visitkort med Janita Strutz kontaktupp­ – Det var så otroligt skönt att få prata gifter. Det har gjort att fler har hittat till med andra unga kvinnor. Vi kom in på hur sexet fungerade och om sorgen att inte gruppen. Där emellan hörs de i en sluten Face­ kunna få barn, minns Janita Strutz som är lycklig mamma till en 9-årig son, men bookgrupp med för närvarande 23 personer.

– Även om det blir anonymt bakom skärmen så kan det vara skönt att få chatta med andra inför det stundande återbesöket. Men det behövs eldsjälar som jag för att det ska bli möjligt, säger Janita Strutz som menar att det är viktigt att just unga kvinnor håller i trådarna för att andra unga skall känna sig hågade att träffas i det verkliga livet. NUMMER TVÅ 2014 | RÄDDA LIVET | 33


Ingen ska dö i gynekologisk cancer!

Nätverket arbetar med kommunikation och transparens. De arbetar med tydliga mål som presenteras på deras webbplats gyncancer.se. Där ligger kopior på brev som sänts i väg till landsting och Social­ styrelsen och så fort det kommer svar på dessa presenteras de på webbplatsen. Allt för att de 800 medlemmarna ska känna sig informerade om vad nätverket arbetar för. Just nu uppvaktar nätverket Social­ styrelsen för en översyn av screeningsverk­ samheten. Bland annat för att ålders­ gränsen för cellprovtagningen ska höjas. I dag kallas alla kvinnor mellan 23 till 60 år till provtagning. Dessutom begär de att testet ska baseras på humant papillom­ virus, hpv-test. Nätverket arbetar dessutom ihärdigt för att påverka politikerna så att kvinnor i framtiden ska slippa betala för sitt cellprov.

fakta OLIKA TEST Gynekologisk cellprovskontroll kan upptäcka cellförändringar som i sin tur kan utvecklas till livmoderhalscancer. HPV-test upptäcker en even­ tuell infektion som kan ge cell­ förändringar, som i sin tur kan ge upphov till liv­moderhalscancer. Källa: Cancer­fondens informations- och stödlinje

34 | RÄDDA LIVET | NUMMER TVÅ 2014

CECILIA HEDSTRÖM

Nätverket mot gyne­ kologisk cancer har en nollvision – ingen kvinna ska dö i gyne­ kologisk cancer. För att nå sitt mål har de flera stora projekt på gång. – Det blir en samhällelig vinst att låta cellprovtagningen vara gratis i framtiden, vilket för övrigt redan sker på försök i olika delar av landet, säger nätverkets ordförande Barbro Sjölander, som engagerade sig i nätverket för två år sedan när en vän drabbats av gynekolo­ gisk cancer. En annan viktig fråga för nätverket är lika vård oavsett bostadsort. Just nu sänder de ut en riksenkät för att fånga upp regionala skillnader i behandlingen av äggstockscancer.

Barbro Sjö­ lander som själv haft bröstcancer använder en stor del av sin tid till att arbeta ideellt i nätverket mot gy­ nekologisk cancer där hon också är ordförande sedan två år tillbaka.

På webbplatsen finns en kortfilm i svartvitt där kvinnor informerar om hur man lär sig känna igen diffusa symtom av äggstockscancer. Där finns även tjänsten ”Fråga barn­ morskan” som har ett hundratal besökare per dag. AGNETA SLONAWSKI

Nätverket mot gyne­kologisk cancer  ... har 800 medlemmar. I styrelsen finns tre ledamöter och utanför den sju volon­tärer. Läs mer: www.gyncancer.se


PERSONLIGT Dagny Carlsson

Allt var inte bättre förr

Föregående år var hon datakurs­ ledare, hon deltog i konferenser och tv-program och utsågs till Årets svensk i Sjuan.

Jag har ingenting emot förändringar, så länge de är till det bättre, och jag har försökt att hänga med i utvecklingen så gott det går. Därför har jag börjat blogga på gamla dar. Det är många som tycker att det är märkvärdigt. Det tycker inte jag, men det är kanske ovanligt att äldre personer vågar sig på att försöka. Jag skriver kanske annorlunda än övriga bloggare därför att jag har ett längre perspektiv på tillvaron och kan göra jämförelser mellan förr och nu. Skillnaderna är enorma och många tror att jag fabulerar när jag till exempel berättar om min skol­ gång och hur obekvämt vi levde och bodde i början på 1900-talet. Det fanns varken bilar, telefoner, radio eller tv och inte ens kyl och frys i våra kök. Läkarvården var inte på långa vägar vad den är nu och cancern var obotlig. Fick man diagnosen ”kräfta” var utgången given. En av mina fastrar fick bröst­ cancer och dog vid 38 års ålder och efterlämnade en förkrossad make och två minderåriga barn. Då kände man sig maktlös. Sjukhusen på den tiden var slutna inrättningar och blev man akut sjuk gick man till en praktiserande läkare, satte sig i ner i väntrummet och inväntade sin tur. Som barn vaccinerades vi bara mot smittkoppor

och barnsjukdomar, som nu är helt bortvaccinerade men som då drabbade alla barn, men som regel inte krävde läkarvård. Om det var av nöden påkallat

KARL GABOR

Dagny Carlsson kan från och med nu skriva krönikör på sitt visitkort. Och dessutom världens äldsta, 102 år, bloggare. www.123minsida. se/Bojan/

Man påstår att ju äldre man blir, desto bättre minns man det som hände för länge sedan och ju sämre kommer man ihåg det som ligger närmare i tiden. Av egen erfarenhet är jag villig att instämma. Numera dyker det upp allt fler minnesbilder från barndomen och skoltiden, som jag inte skänkt en tanke förut och jag har i dag en mycket klarare bild av saker som hände för längesedan än vad jag har av det som skedde för bara några dagar sedan. Det är lite oroande och trasslar till det dagliga livet när man glömmer bort något viktigt. Men för egen del har jag haft stor glädje av mina minnesbilder av händelser och företeelser från förr i tiden. Det är roligt att berätta för en yngre generation hur det var förr i tiden och hur bra vi klarade oss utan nutidens tekniska hjälpmedel.

gjorde läkarna hembesök, även mitt i natten. Servi­ cen var faktiskt bättre förr och vi brydde oss lite mer om våra medmänniskor. Det låter otroligt, men ett vanligt läkarbesök i min barndom kostade inte mer än 2 kronor. Läkarna tog sig tid med patienten och visade omtanke. Det fanns epidemisjukhus och jag var som barn patient på ett sådant när jag hade difteri och scharlakansfeber. Men när Spanska sjukan efter första världskriget härjade som värst fanns det inga botemedel. ”Spanskan” var en ovanligt svår och dödlig form av influensa och den krävde miljoner människoliv som kunde ha sparats om det på den tiden funnits antibiotika. När jag jämför förr och nu är jag mycket tacksam för alla framsteg som gjorts och tycker att vi alla ska glädjas över att sjukvården blivit så mycket bättre och att det i våra dagar finns effektiva mediciner och moderna sjukhus.

NUMMER TVÅ 2014 | RÄDDA LIVET | 35


CANCER SOM BARN Mamma som vuxen

En ny studie visar att de flesta kvinnor som haft cancer som barn kan bli gravida. Men det tar längre tid. Forsk­ ningen som är genomförd i usa och Kanada ger hopp till kvinnor som överlevt barncancer. TEXT OCH FOTO SIV ÖBERG

Längre väntan

på egna barnet Historiskt sett har dessa kvinnor fått

reda på att cytostatika och strålning kan skada äggstockarna och att de troligen aldrig kan bli gravida. Men så illa är det inte. Forskningen som är gjord på DanaFarber/Boston Children Cancer and Blood Disorders Center visar att de trots allt har ganska goda chanser att bli med barn. Undersökningen omfattar 3 531 kvinnor mellan 18 och 39 år som haft cancer före 21 års ålder. Samtliga hade överlevt fem år efter att de fått sin diagnos. Kontroll­ gruppen bestod av 1 366 kvinnor och i de fall det var möjligt hade man valt ut kvinnornas systrar, som inte drabbats av sjukdomen. De fick uppge graviditeter, sjukdomshistoria och om de försökt men inte lyckats bli med barn, under mer än ett år, och om de fått fertilitetsbehandlingar.

36 | RÄDDA LIVET | NUMMER TVÅ 2014

Endast 13 procent av deltagarna i studien som tidigare haft cancer kunde inte bli med barn.


Det visade sig att två tredjedelar av de

tillfrågade kvinnorna som haft cancer i barndomen lyckades bli gravida. Enda skillnaden mot deras systrar var att det tog längre tid. Detta gällde speciellt för kvinnor som fått strålbehandling mot buken. Forskarna fann ett samband. Ju kraftigare strålningsbehandling och cytostatika, desto sämre odds. Kvinnor som haft cancer i huvudet och genomgått strålning hade däremot ingen fördröj­ ning att bli gravida. Endast 13 procent av deltagarna i studien som tidigare haft cancer kunde inte bli med barn jämfört med 10 procent i kontrollgruppen. 3 procent av kvinnorna i båda grup­ perna hade sökt hjälp mot ofrivillig barnlöshet. Men forskarna fann att kvinnor som överlevt sin cancersjukdom var mindre benägna att välja behand­ lingar för att förbättra sina chanser att bli gravida. Forskarna vet inte vad orsaken till det är, eftersom frågan inte fanns med i frågeformuläret. Genomsnittsåldern på deltagarna

var låg, 27,6 år. Den nya studien kan därför inte förutsäga hur kvinnornas fertilitet kommer att förändras när de närmar sig 40-årsådern. Kvinnor som haft cancer som barn har en tendens att gå in i klimakteriet tidigare. – Det kan vara svårare att bli gravid ju längre man väntar, menar doktor Elizabeth Ginsburg, medicinsk chef för assisterad befruktning i Brigham and Women’s Hospital Center i Massa­ chusetts, en av de ansvariga för forsk­ ningsrapporten. – Studien ger hopp till kvinnor som överlevt barncancer. Om kvinnorna inte blivit helt steriliserade av sin strålbehand­ ling finns det goda chanser att de kan bli gravida, säger Elizabeth Ginsberg.

Vem kan lita på cancervården? Den medicinska cancervården fungerar väl i Sverige. Men mitt intryck är att vård och omhändertagande av cancerpatienter ur ett psykosocialt perspektiv inte sällan är under all kritik. Ett exempel från vårvintern 2014: En närstående till mig (B) fick i februari en cancer­ diagnos på en privatmottagning och remitterades till en specialistmottagning på det stora sjukhuset. Hon gick dit tillsammans med sin make för information och ytterligare provtagningar. Hon fick en besökstid samt remiss för ultraljudsledd prov­ tagning. På remis­ sen stod ”misstänkt metastas”, något som ingen informe­ rat om. Vid nästa läkar­ besök, där informa­ tion om behandling skulle ges, fick de vänta i 40 minuter efter utsatt tid. De var oroliga inför beskedet som löd: B skulle genomgå en operation och stanna två nätter på sjukhuset. Dagen efter ringde läkaren och berättade att man också skulle operera bort lymfkörtlar. Sjukhusvistel­ sen skulle bli fem dagar.

Omhänder­tagande av cancer­patienter ur ett psyko­socialt perspektiv är inte sällan under all kritik.

Operationen gick bra och B var nöjd med omhän­

dertagandet. Tio dagar efter utskrivningen fick B en besökstid för besked om eventuell fortsatt behand­ ling. Då skulle hon också få veta om sjukdomen hade spritt sig i kroppen eller inte. Paret fick vänta 50 minuter i väntrummet, nu ännu mer oroliga än första gången. De blev sedan inkallade i ett rum där det stod tio personer i vita rockar, varav sju läkare. Den enda läkare de kände igen berättade att man tyvärr inte ännu fått svaret på undersökningen av det som opererats bort. Därför kunde man inte säga något om fortsatt behandling. Hon och maken blev båda mycket ledsna och arga, men vågade inte säga något. Läkaren ringde en vecka senare och sade att ope­ rationen måste göras om, men att man inte kunnat se någon spridning. Nu väntar B på en ny operationstid. Förtroendet för vården, som är så viktigt när man är cancer­ patient, har fått en ordentlig törn och frågan är: vågar B lita på den igen? Yvonne Brandberg Psykolog vid Radium­hemmet i Stockholm

NUMMER TVÅ 2014 | RÄDDA LIVET | 37


CANCERFONDEN Generalsekreteraren har ordet

Inte bara spön, rullar och beten Det finns ett stort engage­ mang runt om i Sverige för att hjälpa Cancerfonden att besegra cancer.

Drabbade, anhöriga, företag, organi­ sationer, föreningar och privatpersoner lägger ner arbete och energi för att samla in pengar till cancerforskningen. Engagemanget tar sig uttryck på olika sätt. Jag måste få berätta om en grupp trollingfiskare i Jämtland! Och samtidigt göra klart att sportfis­ kare inte bara tänker på spön, rullar och beten. När en fiskekompis blir allvarligt sjuk ställer de upp för varandra. Tre veckor före Kallsjötrollingen i Jämtland låg 27-årige Lars inlagd på Norrlands universitets­ sjukhus för allvarlig leukemi – för andra gången. De tre arrangörerna kände att de ville göra något för sin vän. – Vem som helst av oss i fiskegänget kan stå på tur härnäst, säger Micke Norrman som ringde Cancerfonden och Tobiasregistret och startade insamlingen ”Trollingfiskare mot cancer”. Anmälningsavgiften höjdes till nästan det dubbla och varenda krona gick till Cancerfonden och cancerforskningen. Sponsorer och företag bidrog med mat och varor till auktion. På tre veckor hade trollingfiskarna samlat in 85 000 kronor.

MÄN, INSJUKNADE 2012 Prostatacancer Hudcancer Tjock- och ändtarmscancer Urinvägscancer Lungcancer

38 | RÄDDA LIVET | NUMMER TVÅ 2014

Mia Tomsvik är en annan initiativrik insam­ lare. Hon fick bröstcancer i september 2012, har opererats, fått cytostatika och strålning. Förutom rädsla och oro känner hon också stor tacksam­ het. Hon är tacksam för alla som tidigare skänkt pengar till Cancerfonden så att hon kan få behandling och vård. Förutom att ha startat en insamling på cancer­

fonden.se har Mia hållit flera nätauktioner på Tradera till förmån för Cancerfonden. En signe­ rad tröja och racket från Björn Borg, lyxkryssning och märkesklänningar har klubbats. Mia arrangerade också en välgörenhetsmiddag för 100 gäster som betalade en rejäl kuvertavgift. Lokal, personal, mat och dryck stod sponsorer för. Insamlingen resulterade i 256 000 kronor. På sidan 4 i detta nummer av Rädda Livet möter du Stefan Bernholm som arrangerar volleybollturneringar mot cancer. Även han har högtflygande planer för insamlingsmålet. Till alla som skänker gåvor och på annat sätt

engagerar sig för svensk cancerforskning vill jag rikta ett stort tack. Ert engagemang gör skillnad. På återseende!

KVINNOR, INSJUKNADE 2012 8 985 5 003 3 293 1 929 1 919

Bröstcancer Hudcancer Tjock- och ändtarmscancer Lungcancer Livmoderkroppscancer

8 490 4 083 2 945 1 817 1 362


Det här är Cancerfonden Cancerfondens vision är att besegra cancer*. Målet är att fler ska överleva och färre ska drabbas av cancer.

För att nå dit arbetar vi med forskningsfinansiering, kunskapsspridning och påverkansarbete. Cancerfonden är den enskilt största finansiären av svensk cancerforskning. Varje år finansierar vi cirka 450 forskningsprojekt. Cancerfonden har inga statliga bidrag utan är helt beroende av testamenten och gåvor från privat­ personer och företag. Svensk Insamlingskontroll, SI, beviljar 90-konto

till ideella organisationer och säkrar att insamlings­ verksamheten håller hög kvalitet. SI godkänner upp till 25 procent i insamlings- och administrations­ kostnader för att tillåta ett 90-konto. Med cirka 13 procent (2013) ligger Cancerfonden med god margi­ nal under SIs procentgräns.

BLI STÖDMEDLEM Cancer är sam­ lingsnamnet på cirka 200 olika sjukdomar som kännetecknas av onormal celldel­ ning. Mer än 60 procent av dem som får en cancerdiagnos blir friska. Cancer är den vanligaste dödsorsaken före 85 års ålder.

Så här kan du bidra Starta ett regelbundet givande på cancerfonden.se eller ring 020-59 59 59. Valfriheten är stor – du väl­ jer själv hur ofta och hur mycket du vill ge.

GE EN GÅVA På cancerfonden.se kan du enkelt ge en gåva med ditt vanliga betal­ kort eller via din internetbank. Du kan också sätta in valfritt belopp på plusgiro 90 1986-0 eller bank­ giro 901-9514.

GE EN MINNESGÅVA Hedra minnet av en närstående med en minnesgåva. När du skän­

grundades 1951 med syfte att stärka svensk cancerforskning delar 2014 ut 415 mil­ joner kronor till svensk

Ett stödmedlemskap i Cancerfonden kostar 200 kronor per år. Som Stöd­ medlem får du varje år fyra nummer av Rädda Livet och kan där följa Cancer­ fondens verksamhet och forskningens framsteg.

KÖP LOTTER I CANCER­ FONDENS RIKSLOTTERI Cancerfondens Rikslotteri är ett skrap­ lotteri där hela över­skottet går till Cancerfonden. Lotterna köper du på vår webbplats, cancerfonden.se

AKTIEGÅVA Du kan skattefritt skänka utdelningen från dina börsnoterade aktier till Cancer­fonden, dock före bolags­ stämman. Ta hjälp av din bank eller besök oss på cancerfonden.se

BLI FÖRETAGSVÄN

BLI MÅNADSGIVARE

CANCERFONDEN ...

ärver utan att behöva betala kapital­ vinstskatt. Som testamentstagare tar vi ansvar för att testamentet verkställs på ett respektfullt sätt.

ker en minnesgåva får anhörig ett vackert minnesblad med en personlig hälsning. På cancer­ fonden.se skänker du enkelt din minnesgåva eller engagerar familj och vänner genom att starta en minnesinsamling. Du kan även ringa in din minnesgåva på tele­ fon 020-59 59 59.

TESTAMENTERA Att testamentera till Cancer­ fonden är att ge en gåva för livet. Ett testamente till Cancerfonden kan omfatta alla slags tillgångar. Då Cancerfonden är skattebefriad kan vi avyttra de värdepapper, fastigheter och bostadsrätter vi

cancerforskning finansierar de bästa forskningsprojekten i nationell konkurrens har inga statliga bidrag mottog cirka 981 000

Välj ett digitalt företagspaket från 5 000 kronor. Som Företagsvän får ni bland annat banners till er webbplats och vårt digitala nyhetsbrev. Beställ direkt på cancerfonden.se/foretagsvan eller ring 020-59 59 59.

BLI SPONSOR Cancerfonden erbjuder företag unika möjligheter att arbeta med sponsring, dels i kampanj, dels på årsbasis. Kontakta Ellen Mattsson: ellen.mattsson@cancerfonden.se som berättar om aktivering genom produktförsäljning och kommunikation.

gåvor under 2013 har 5 500 kontakter varje år via Informations- och stödlinjen har 55 anställda har 28 huvudmän

har samlat in mer än 8 miljarder kronor och delat ut nästan lika mycket till svensk cancerforskning.

NUMMER TVÅ 2014 | RÄDDA LIVET | 39


B-POST Retur till: Cancerfonden 101 55 Stockholm

Stefan Mikaels son

Mikael, 70 Prostatacancer

Alexandra Mikaels barnbarn

1 av 3 får cancer. Men alla drabbas. Bli månadsgivare – för någon du tycker om. Varje år får drygt 55 000 personer i Sverige en cancerdiagnos, ett besked som inte bara drabbar dem själva utan också många i deras närhet. Alla har vi en anledning att delta i kampen mot cancer.

Bli månadsgivare i dag

Mest nytta gör du som månadsgivare. Bli det redan i dag på cancerfonden.se – för någon du tycker om.

cancerfonden.se

Profile for Cancerfonden

Rädda Livet nr 2, 2014  

Immunterapi mot cancer går ut på att utnyttja kroppens eget immunförsvar för att bekämpa sjukdomen. Senare års framsteg presenteras och nya...

Rädda Livet nr 2, 2014  

Immunterapi mot cancer går ut på att utnyttja kroppens eget immunförsvar för att bekämpa sjukdomen. Senare års framsteg presenteras och nya...

Advertisement