Gilla lära språk

#gilla_lära_språk - möjliggörare i den tidiga språkutvecklingen

Anki Demred Klinga

Ida Söderman

Inledning Den här digitala boken handlar om språkutveckling i de första skolåren. Boken riktar sig till dig som är nyfiken på hur lärarens förhållningssätt i kombination med digitala verktyg kan öppna upp möjligheter i den första läsoch skrivundervisningen och i lärandet.

Inledning

Möjliggörare Underrubriken till #gilla_lära_språk är Möjliggörare i den tidiga språkutvecklingen. Det torde vara på sin plats att utveckla vår syn på vad vi menar med “möjliggörare”. Vi tänker att rätt använt kan teknik och digitala verktyg utveckla elevens förmågor, det vill säga vara en möjliggörare i undervisningen. Men resultatet är helt avhängigt hur du som lärare orkestrerar din undervisning; det är aldrig verktyget i sig som gör jobbet åt dig. Det digitala verktyget är ett verktyg precis som en penna eller en pensel eller en såg.

Utan tydlig pedagogisk tanke för hur det ska användas förblir det endast ett verktyg och (det goda) resultatet uteblir. När det finns ett syfte klart förankrat i styrdokument kan verktyget bli ett instrument för elevernas lärande.

Tekniken möjliggör, men det är läraren som gör all skillnad.

Vi vill också poängtera att ett arbete med dator och/eller läsplatta inte utesluter böcker, pennor, ljudning eller mer traditionella skriv- och läsinlärningsövningar. Men ett digitalt verktyg kan ge fler möjligheter för elever att knäcka koden.

Vektyget blir en möjliggörare.

2

Att skriva sig till läsning Denna bok tar avstamp i Att skriva sig till läsning (ASL), ett arbetssätt som numera används på många skolor runt om i landet när det gäller den tidiga läs- och skrivinlärningen. ASL benämns emellanåt på olika sätt, exempelvis Write to Read (WtR), Skriva sig Till Läsning (STL), vi kommer för enkelhetens skull kalla det för ASL. ASL innebär att datorn/läsplattan är det dominerande skrivvertyget i läs- och skrivundervisningen de första skolåren och att arbetet med att forma bokstäver med pennan får vänta tills elevernas motorik är mer utvecklad. Lövgrens kärnfulla beskrivning passar väl: det handlar om läsutveckling, skrivutveckling, språkutveckling i meningsfulla sammanhang; där dialogen är utgångpunkt; elevens eget skrivande ingång och datorn/ läsplattan är verktyg.

Den norske pedagogen, lärarutbildaren och forskaren Arne Trageton brukar beskrivas som pionjären inom ASL. Hans syn på den tidiga läs- och skrivundervisningen, som bygger på mer än 40 års forskning om hur barn lär sig läsa och skriva, kan beskrivas i en rad punkter:

• Datorskrivning är enklare än handskrivning.

• Parskriving på dator är viktig för samarbete och muntligt språk.

• Läsning av egen text är lättare än läsning av främmande text.

• Teknik ger förutsättningar för att kunna producera, komponera och publicera multimodala texter.

• Skrivning är lättare än läsning för 4-7 åringar.

Vi är väl medvetna om att det varierar stort mellan skolor och lärare på sättet som ASL används. Den främsta förutsättningen är dock att att digitalt verktyg, läsplatta eller dator, är det huvudsakliga verktyget i den tidiga läs- och skrivinlärningen. För oss innebär ASL så mycket mer än bara ett arbetssätt. Det är mer än att lära sig läsa, skriva och komma ihåg hur bokstäver låter. ASL är ett förhållningssätt.

Ett förhållningssätt till skolans värdegrund och läroplanen, som kännetecknas av likvärdighet, motivation och självförtroende. Ett förhållningssätt som erbjuder varje enskild elev möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar och behov. Det handlar inte bara om att möjliggöra lärande för alla elever utan också om att utveckla och bibehålla en livslång lust att vilja lära.

3

Framgångsrik läs- och skrivinlärning

Hultin och Westman är inne på samma spår som Alatalo.

Det finns åtskillig forskning kring framgångsrik läs- och

metoderna. Vi ska akta oss för ett antingen-eller-perspektiv

skrivinlärning.

och istället bör vi tänka både-och. De allra flesta barn lär sig

Det bör inte förekomma någon konflikt mellan de olika

läsa och skriva oavsett metod eftersom de är så receptiva.

Eftersom en metod kanske inte fungerar för alla barn bör vi Slutsatserna från senare årtiondens forskning är att

därmed ha fler metoder till hands.

avkodningsinriktad läsundervisning kopplat till meningsfulla texter och kommunikativa aspekter kan ha större effekt på läsutvecklingen än vad de båda lästraditionerna har var för sig.

Vi måste vara medvetna om de förutsättningar som faktiskt finns för att ett barn ska lyckas i sin läs- och skrivinlärning – oavsett vilken metod vi väljer att använda. Forskning är enig

Citatet ovan beskriver de två olika perspektiven på

kring att intresse och motivation har ett tydligt samband

läsundervisning som varit dominerande i Sverige, men också

med läsförmågan. Sedan lång tid tillbaka visar också

i andra länder, under de senaste decennierna. De kallas för

forskningen att fonologisk medvetenhet är avgörande för

syntetisk respektive analytisk läsundervisning. Den

hur väl en elev klarar den första läs- och skrivinlärningen.

syntetiska metoden bygger på delar, läsningen går från

Det är också tydligt att det finns ett samband mellan elever

bokstavskänndedom och fonem som presenteras i en

som har ett stort ordförråd, förmågan att kunna återge

förutbestämd ordning. Ljud och bokstäver sätts ihop och

satser och berättelser, förmågan att ta aktiv del i samtal, och

bildar ord och tillslut meningar. Den analytiska metoden

god läs- och skrivutveckling.

bygger på det motsatta. Undervisningen utgår istället från texter och meningar meningsfulla för barnen. Texten och meningarna analyseras ner till ord och ljud.

4

Att arbeta medvetet och strukturerat med språkutveckling i

• Texterna som produceras på datorn eller läsplattan

de första åren i skolan är alltså oerhört viktigt, oavsett om

kommer från barnets upplevelser och funderingar, genom

läsplatta eller dator är det primära verktyget eller inte. Det

samtal. Det blir därmed ett meningsfullt innehåll, en

är inte tillräckligt att låta eleven skriva på dator och tro att

drivkraft, som vi vet är en viktig faktor när elever knäcker

det räcker.

läskoden. Samtalet är som tidigare också nämnts vitalt för språkutvecklingen. När eleven får skriva utifrån egna förutsättningar och förmågor så innebär det att texten

Den kritik som emellanåt har lyfts fram mot ASL har i huvudsak handlat om att arbetssättet saknar vetenskapligt stöd. Fortfarande är forskning specifikt kring ASL inte särskilt omfattande. Resultaten från den forskning och de studier som hittills publicerats i Sverige har dock varit relativt överensstämmande kring vad som händer när ASL används i läs- och skrivinlärningen:

direkt blir på rätt nivå för eleven.

• Tekniken underlättar och hjälper eleven att arbeta med skrivprocessen på ett bättre och mer kreativt sätt. Alla kan vara med på sina villkor och alla kan inkluderas oavsett var i utvecklingen eleven befinner sig.

• Eleven ingår i ett sammanhang och ses, av sig själv och andra, som en läsare och skribent, vilket är en viktig faktor i läsutvecklingen. När läsutvecklingen går framåt utan

• Majoriteten av elever har en mycket positiv utveckling när

alltför många hinder så utvecklas en positiv lässjälvbild:

det gäller att knäcka koden i årskurs 1, dvs att kunna alla

“Jag är bra på att läsa!” En elev som tidigt stöter på stora

bokstävers ljud och form, kunna avkoda vid läsning och

problem vid lästillägnandet riskerar att utveckla en negativ

inkoda vid skrivning. De har dessutom utvecklat och

lässjälvbild: “Jag är dålig på att läsa.” De tidiga

förbättrat skrivandet rejält.

läs- och skrivupplevelserna måste vara positiva.

5

• Motoriken är inte längre ett hinder vilket gör att eleven kan fokusera på innehåll. Tekniken ger en snabb återkoppling

Förstärka, förenkla, möjliggöra

genom talsyntes och rättstavningsprogram. Eleven får en

Vi vill med materialet synliggöra hur digitala verktyg kan

direkt respons på om de skrivit rätt bokstav och har

förstärka, förenkla och möjliggöra i den tidiga läs- och

korrekt stavning.

skrivinlärningen. Vår förhoppning är att boken blir ett nytt

• Lärarna upplever sig ha ändrat sin undervisning och inställningen till den. Fokus ligger nu på att producera text istället för att med pennan forma bokstäver och ljuda.

• Eleven blir tidigt digitalt kompetent.

och fortsatt stöd för lärare och lärande. Vi hoppas den kan medverka till en diskussion kring de didaktiska beslut en lärare tar kring hur den tidiga språkundervisningen ska utformas för att förhålla sig till läroplanen och digitaliseringen av skolan. Vi vill sprida våra egna och andra lärares goda exempel, erfarenheter och kunskaper av att skriva sig till läsning.

Vår önskan är att alla elever ska gilla att lära språk och få en livslång lust att lära. Språkundervisning kan vara både lustfylld och utmanande samtidigt som den bygger på en strukturerad undervisning med stark teoretisk förankring.

Det är vi som lärare som skapar dessa möjligheter, och möjligheterna med dagens teknik är oändliga.

6

#gilla_våga_dela

Om

Titeln #gilla_lära_språk är en flört med begreppet

Anki Demred Klinga är grundskollärare i svenska, SO, musik

#gilla_våga_dela, den vision som vuxit fram i Ystads

och engelska. Numera arbetar hon centralt som IT-pedagog

kommun och som också blivit ett förhållningssätt och en

i Ystads kommun. I sitt arbete har Anki alltid haft fokus på

utgångspunkt för systematiskt kollegialt lärande i

kommunikation, samarbete och lustfyllda uppgifter. Lust

kommunen. Visionen kännetecknas av ett öppet sinne och

innebär meningsfullhet; eleverna måste känna mening,

transparens, där vi delar av oss av våra erfarenheter. Vi är

engagemang och hög grad av angelägenhet i skolan. Anki

öppna för nyheter, nya företeelser. Vi uppmuntrar oss själva

började arbeta enligt ASL 2006 och vann 2012 tillsammans

och andra att testa. Vi vågar prova och vågar misslyckas. Blir

med sina elever i åk pris för bästa klassblogg i

det inte bra har vi ändå lärt oss något. Vi delar med oss av

Webbstjärnan. Du hittar en avskalad version av hennes

stort som smått, framgångar som motgångar, frågor som

bidrag på ivarkikare.gillalarasprak.se

svar. Visionen guidar oss i hur vi önskar att klassrummet och

Anki har också arbetat kommunövergripande med ASL.

undervisningen utformas; i attityden till elevernas lärande.

Ida Söderman är lärare i svenska som andraspråk och är utbildad IT-pedagog. Sedan tre år tillbaka är hon utvecklingsledare på Futuraskolan med skolor och förskolor i Stockholmsområdet. Ida tror att språket är nyckeln till lärandet. Genom att ge eleverna en effektiv språkutveckling ger vi dem fler nycklar till utveckling. Alla elever har rätt till att lära i sin utvecklingszon. Ida har under nästan 10 år ansvarat för en rad kommunövergripande språk- och

!

kunskapsutvecklande projekt.

7

Både Anki och Ida är certifierade AET (Apple Education Trainers) och fortbildar lärare runt om i landet kring hur tekniken kan användas för att möjliggöra och förstärka lärandet.

Du läser version 1.0 av #gilla_lära_språk. Formatet inbjuder till uppdateringar. I höst lanserar vi en webbsida med samma namn. Har du synpunkter på innehållet, förslag till ändringar eller vill bidra med egna erfarenheter och tips är du varmt välkommen att mejla gillalarasprak@gmail.com.

Boken publiceras under Creative Commons-licensen by-nc-sa.

8

Skolans uppdrag

1

Språk, likvärdighet och differentiering ingår i den värdegrund som läroplanen vilar på. Dessa nyckelbegrepp är också ryggraden för förhållningssättet ASL. Kombinationen digitala verktyg och medveten pedagogik förenklar arbetet med att verkställa värdegrundsfrågorna.

Skolans uppdrag

Är alla lärare svensklärare? I läroplanen för grundskolans andra kapitel kan vi läsa att skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt. Detta innebär att ansvaret ligger på oss alla, ett gemensamt ansvar.

Läroplanen är tydlig med att utbildningen ska vara likvärdig.

Likvärdig betyder inte att undervisningen ska bedrivas på samma sätt överallt, utan att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov, och att det finns många olika vägar att nå målen. Utbildningen ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bak- grund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.

I Skolverkets allmänna råd och kommentarer om arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram läser vi följande:

10

Det är skolans uppgift att ge alla elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. De elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges den ledning och stimulans som de behöver för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.

Bilden ovan visar att en tillgänglig lärmiljö och stöttning i Detta innebär i praktiken att alla elever har rätt att få undervisning på sin nivå oavsett var den är. Vi ser alltför ofta exempel där elever inte utmanas tillräckligt. Många elever lägger mycket tid på att göra och träna sådant de redan behärskar och är förtrogna med.

form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen är olika sätt att differentiera undervisningen och göra den tillgänglig för fler elever samt minskar behovet av särskilt stöd. Extra anpassningar kan till exempel ske genom: • Ett särskilt schema över dagen • Ett undervisningsområde förklarat på annat sätt • Extra tydliga instruktioner • Stöd i att sätta igång arbetet • Hjälp att förstå texter • Digital teknik med anpassade program • Anpassade läromedel • Extra färdighetsträning • Enstaka specialpedagogiska insatser 11

Som Skolverket nämner är digital teknik en av möjligheterna

När vi planerar vår undervisning behöver eleven veta vad

till att anpassa undervisingen. Tack vare den moderna

hen ska göra. Men det räcker inte. Eleven behöver även veta

tekniken har vi numera tillgång till en rad verktyg som

varför och vad som kommer att bedömas. Dessa faktorer

tidigare enbart i många fall endast elever med särskilda

skapar en trygghet hos eleverna (mer om detta i kapitel 2,

behov fick, då i form av hjälpmedel som till exempel DAISY-

Teoretisk förankring).

spelaren och licensierade talsynteser. Istället för att se på vissa verktyg som alternativa eller anpassade, väljer vi att se på dem som tillgängliga. Tillgängliga verktyg för alla. Men mer än så, vi väljer tillgängliga uppgifter. Det är ett synsätt som gynnar alla elever, det normaliserar något som tidigare

Utbildningen ska alltså vara likvärdig, anpassad och stöttande. Läroplanen ger oss dessutom tydliga riktlinjer i hur verksamheten i klassrummet ska bedrivas. Läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven

var endast för några. Det ska vara en självklarhet att alla har rättstavningprogram, ljudande tangentbord och talsyntes aktiverat per automatik.

Som det framgår av listan är rätt verktyg inte ett tillräckligt stöd. Vi behöver även se till att eleven ges möjlighet att förstå texter.

Kollegiet ser på verktygen som tillgängliga för alla, vi vill poängtera att detta är ett förhållningssätt som gynnar alla elever, oavsett förkunskaper eller språklig nivå. Anpassar vi undervisningen och gör den mer tillgänglig gynnas alla.

• utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga, • upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt, • får stöd i sin språk och kommunikationsutveckling, • successivt får fler och större självständiga uppgifter och ett ökat eget ansvar, • får möjligheter till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang, och • får möjlighet att arbeta ämnesövergripande.

12

Sammanfattning

Filmen 채r skapad med appen Videoscribe.

13

Avslutning #gilla_lära_språk är gjord i programmet iBooks Author.

Pusselbitarna i tangrammet är olika och kan sättas ihop

Filmerna i boken är gjorda med Keynote och iMovie på

på massor av olika sätt; kantigt till en kvadrat, men

dator och iPad. Vi har även använt

även till figurer som kaniner och slott. Det finns

skärminspelningsprogrammen QuickTime och

mallar, men även möjlighet till fritt byggande.

Camtasia2.

Elevexemplen är skapade med appar och webbverktyg

På samma sätt tänker vi kring #gilla_lära_språk och den

som du lätt kan använda i din undervisning.

tidiga språkundervisningen. Undervisningen ramas in

I höst kommer boken att få förstärkning av en webbsida och en iTunes U-kurs. Delarna kommer att komplettera varandra, men även fungera separat.

Tack till Martin Ekholm. Ditt stöd och din hjälp med respons, layout och logga har varit ovärderlig.

av tydliga strukturer, men inom ramarna finns utrymme för kreativitet, lust och fantasi.