9789198176223

Mediepedagogik pĂĽ barnens villkor

Ulla-Karin Lundgren Ă–hman (red)

LärarfÜrlaget %R[ 6WRFNKROP 7HO www.lararforlaget.se info@lararforlaget.se

Š FÜrfattarna och LärarfÜrlaget RedaktÜr: Annika Claesdotter Omslagsbild: Ingela ÅstrÜm Illustrationer: Mari LingensjÜ *UDˉVN IRUP SURGXNWLRQ 0DUL /LQJHQVM¸ Bildrepro: Mari LingensjÜ Korrektur: Ylva Hedenquist 7U\FN /HQDQGHUV *UDˉVND ,6%1

2

Mediepedagogik pĂĽ barnens villkor

Mediepedagogik på barnens villkor 8OOD .DULQ /XQGJUHQ KPDQ UHG

Mediepedagogik i på barnens villkor

3

Innehüll FÜrord Vad är mediepedagogik?

7 11

8OOD .DULQ /XQGJUHQ ˜KPDQ

Verktyg som vidgar närmiljÜn

25

Ett nytt lärarskap växer fram

39

MiljÜer fÜr fÜrändring

53

8WPDQD WDQNHQ Č? YDUI¸U YDG RFK KXU"

69

�Früga barnen. De kan!�

83

Anna Stigsdotter

Erika Kyrk Seger

Markus Bergenord

Ingela Ă…strĂśm

$QQD 1LOVVRQ $QHWWH /DUVVRQ

Ett mediepedagogiskt ĂĽr med rĂśrlig bild 8OOD %HUJ 0DULH (PDQ

97

Barns fĂśrmĂĽgor pĂĽ en digital arena

113

TherĂŠs Ă…kerblom

FĂśrskolebarn och digital literacy

129

Susanne Kjällander

%HUÂŚWWDQGHW O\VVQDQGHW OÂŚVDQGHW

143

8OOD .DULQ /XQGJUHQ ˜KPDQ

Elevnära lärprocesser med digitala verktyg

157

Carina Carlsson

En pedagogik med barnets rĂśst Martina LundstrĂśm

167

Förord

B

oken du håller i handen har jag själv sökt efter sedan jag för snart 15 år sedan blev mediepedagog efter att ha arbetat i förskolan sedan 1989. Så vitt jag vet har det inte funnits några böcker om mediepedagogik i kombination med förskolans pedagogiska verksamhet. Under senare år har det börjat komma ut en del böcker på marknaden när det gäller lärplattor och tips på appar. Ändå har jag saknat en bok med ett djupare perspektiv på vad mediepedagogik och IKT, informations- och kommunikationsteknik, kan vara i förskolan och de tidiga skolåren.

Därför behövde jag inte tänka länge när jag blev tillfrågad om att skriva en bok. Men för att få ett bredare perspektiv än enbart mitt eget valde jag att bli redaktör istället. I egenskap av föreläsare har jag lyssnat på många inspirerande kollegor, en del har jag även följt i sociala medier. Några av dem bidrar med kapitel: Susanne Kjällander, Anna Stigsdotter, Markus Bergenord, Erika Kyrk Seger, Therés Åkerblom och Ingela Åström. Eftersom jag jobbar i Piteå under Utbildningsförvaltningen och på CMiT (Centrum för media och IT, i förskola, grundskola och särskola), och vi har lång erfarenhet av mediepedagogiskt arbete inom kommunen, föll det sig naturligt att det blev många medskribenter från Piteå. Jag har handlett arbetslag, både i förskola och skola, och på så sätt träffat kompetenta kollegor som också bidrar med kapitel: Anette Larsson, Anna Nilsson, Ulla Berg, Marie Eman, Carina Carlsson och Martina Lundström.

Mediepedagogik på barnens villkor

7

Alla vi har skrivit den här boken tillsammans och resultatet har blivit vad jag tidigare sökt: en bok med ett såväl teoretiskt som praktiskt perspektiv. En bok som vi hoppas ska väcka tankar och reflektioner om hur och varför vi jobbar mediepedagogiskt och använder digitala verktyg, med kopplingar till förskolans läroplan, litteratur och forskning. Vi vill inspirera andra att pröva och utveckla det hela i sin egen verksamhet.

Det florerar en del olika uttryck när det gäller teknikanvändandet i förskola och skola, bland annat mediepedagogik, IKT, IT, interaktionsteknik, digitala verktyg, moderna verktyg, samtida verktyg och så vidare. Vad är skillnaden? Enligt mitt sätt att se är det mediepedagogiska perspektivet ett pedagogiskt förhållningssätt, ett medvetet användande av olika medier som en inspiration i barns lär- och utvecklingsprocesser. Syftet är att ge barn möjligheter att utveckla förståelse för sin omvärld, genom att de får skapa själva samt tänka och reflektera kring det de har skapat. För att förklara det enkelt står de andra uttrycken mer för själva verktygen och innebär pedagogiska hjälpmedel för att till exempel kommunicera, interagera, skapa, lära, dokumentera, reflektera. I den här boken används främst två av uttrycken – IKT och digitala verktyg.

Vad är ett barn, och vad kan ett barn få bli, i våra förskolor och skolor? I den bästa av världar blir alla barn sedda, bekräftade och utmanade i sitt lärande i en kreativ, vänlig, tillåtande miljö med moderna verktyg. De möts av engagerade, lyhörda och medforskande pedagoger som aktivt lyssnar på dem och låter dem ta plats i vårt samhälle. I internationell jämförelse ligger svensk förskola i framkant och fungerar ofta som vägvisare för andra länder. För barnen är tillvaron i förskolan och skolan en viktig del av livet som sannolikt präglar dem på olika sätt.

Förskolan är en av de platser där sökandet efter livets mening och framtiden äger rum, som Loris Malaguzzi, grundaren av den pedagogiska filosofin i Reggio Emilia, uttryckte det. Det tycker jag kan innefatta även skolan.

Barnen är vår framtid. De har en inneboende, kreativ kraft 8

Mediepedagogik på barnens villkor

som vi kan ta tillvara i förskola och skola. Vad är det som fångar deras nyfikenhet, väcker motivationen och lusten att lära? I mitt arbetslag har vi i många år pratat om att lärandet ska vara meningsfullt, viktigt och på riktigt. Det innebär att vår uppgift som pedagoger är att uppmärksamma och märkvärdiggöra barnens intressen, upptäckarglädje och perspektiv och att utgå från detta i ett processinriktat arbetssätt, där lärande och samspel är intimt förknippade i koppling till läroplanen.

IKT får en allt större roll i förskola och skola. För- och nackdelar har diskuterats flitigt i media i en stundtals onyanserad debatt. Digitala verktyg är verktyg för lärande som alla andra och ska användas i relation till styrdokumenten. Det är själva pedagogiken som ska lyftas fram, och den i sig är forskningsbaserad. Om pedagogerna arbetar medvetet med en pedagogisk teori i botten kan IKT bidra till att ytterligare lyfta verksamheten.

I den här boken finns många exempel på hur vi kan arbeta mediepedagogiskt och ta tillvara möjligheterna med IKT i förskola och förskoleklass. Den riktar sig till lärarstudenter, förskollärare, barnskötare, fritidspedagoger och lärare i fortbildning, yrkesverksamma lärare i de tidiga åldrarna och förskolechefer/skolledare, samt till alla som har ett intresse för pedagogik i koppling med mediepedagogik och IKT. Tack till alla, både stora och små, som har gett mig insikter och aha-upplevelser och bidragit med många intressanta lärtillfällen som jag fått reflektera över genom åren! Tack också till mina medförfattare för tålamod vid redigeringsarbetet. Jag vill också tacka Lärarförlaget, inte minst Annika Claesdotter, som möjliggjort denna bok för att bidra till kunskapsutvecklingen kring mediepedagogik och IKT i förskola och skola.

Barn kan!

Vid tangenterna Ulla-Karin Lundgren Öhman

Mediepedagogik på barnens villkor

9

1

Vad är mediepedagogik?

V

i lever i en värld där vi ständigt omges av budskap och information av olika slag. I ett mediebrus som fÜrenar banaliteter och viktiga frügor, kunskap och skitprat, gott och ont, sorg och glädje, närhet och distans – allt i ett enda sammelsurium. Barnen lever ocksü i detta mediebrus. De fÜds in i den digitala världen, en värld där vi kan vara büde konsumenter och producenter, en värld med ständig interaktion och kommunikation med andra människor.

FĂśr oss som arbetar inom fĂśrskola och skola är det nĂśdvändigt att fĂśrstĂĽ hur kunskaps- och lärprocesserna pĂĽverkas av vĂĽrt alltmer mediebaserade samhälle. Det ďŹ nns mĂśjligheter och vinster i att använda media och IKT i den pedagogiska verksamheten. FĂśr pedagoger som ska bidra till fĂśrskolebarns utveckling är det nĂśdvändigt att ständigt erbjuda utmanande situationer, sĂĽ att barnen utvecklar färdigheter och kompetenser fĂśr dagens och morgondagens samhälle.

Mediepedagogik och IKT passar bra i fÜrskolans verksamhet, eftersom själva arbetssättet i fÜrskolan präglas av stor exibilitet och främst gruppanpassad pedagogik. Jag upplever att det händer mycket i fÜrskolan just nu, det bubblar och sjuder av aktiviteter. FÜrskolan är pü güng och vill utvecklas och synliggÜra sin verksamhet. Mediepedagogik och IKT kan bidra till ett analytiskt fÜrhüllningssätt hos pedagogen och ett lustfyllt lärande fÜr barnen, med fokus pü det som ligger nära deras intressen.

Men vad är egentligen mediepedagogik? Hur kan man jobba

8OOD .DULQ /XQGJUHQ ˜KPDQ OHJ I¸UVNRO OÂŚUDUH VHGDQ ˉO kand i mediepedago JLN EORJJDUH RFK ËŠLWLJW anlitad fĂśreläsare och inspiratĂśr. Jobbar pĂĽ CMiT i PiteĂĽ som IT/ mediepedagog med inriktning mot fĂśrsko ODQ RFK ÂŚU VHGDQ ansvarig fĂśr fĂśrskolans SURMHNW PHG HWW PHGLH pedagogiskt fĂśrhĂĽll ningssätt och med IKT som verktyg.

Mediepedagogik pĂĽ barnens villkor

11

CMiT &HQWUXP I¸U PHGLD RFK ,7

CMiT är ett resurs centrum som utgÜr det pedagogiska ut vecklingsstÜdet inom IKT och media fÜr DOOD SHGDJRJHU L I¸U JUXQG RFK VŒUVNRODQ L 3LWH§ NRPPXQ b CMiT:s uppdrag är DWW JHQRP SURMHNW KDQGOHGQLQJ XWELOG QLQJ NROOHJLHVDPWDO rüdgivning och annan skolutvecklande verk samhet ge lärare och barn/elever de kun skaper som behÜvs fÜr att media och IKT VND EOLbQDWXUOLJD YHUN W\J L XQGHUYLVQLQJHQ b

med media och IKT i fÜrskolan? Vad sker när man pü ett medvetet sätt tar in verktyg som lärplatta, dator, projektor, kamera och diktafon i verksamheten?

SĂĽ här deďŹ nierar Kristina Hansson, fĂśre detta verksamhetsansvarig och skolutvecklare vid CMiT, begreppet mediepedagogik i sin bok Att lära av varandra (2004): Mediepedagogik innebär att använda olika medier som inspiration och led i elevens läro- och utvecklingsprocess. Media, estetik och pedagogik fungerar i samspel. Det kan ske genom upplevelser där eleven tar del av olika estetiska uttrycksformer som till exempel stillbild, rĂśrlig bild, ljud och multimedia, men ocksĂĽ genom elevens eget skapande med olika medieredskap.

Informations- och kommunikationstekniken (IKT) betraktas som en självklar del av mediepedagogiken. Mediepedagogikens syfte är att utveckla barns fÜrstüelse fÜr sin omvärld, genom att de für skapa själva samt tänka och reektera kring det de skapat.

Det praktiska mediepedagogiska arbetet kan beskrivas som en aktivitetstriangel, där alla aktiviteter är beroende av varandra och gruppens sociala samspel. Ett exempel: Se

Analysera

12

Mediepedagogik pĂĽ barnens villkor

Skapa

Barnen och jag har bänkat oss för att se en film. Först tittar vi på dvd-omslaget tillsammans: ”Var tror ni filmen handlar om?” frågar jag.

Barnen gissar: ”Om en familj som ska på utflykt!” ”Jag tror att de ska flytta till en annan stad.”

Sedan sätter vi på filmen, men pausar då och då och frågar: ”Varför tror ni att flickan blev så ledsen? Vad tror ni att det händer sedan?”

Efteråt sammanfattar vi, diskuterar och analyserar olika delar ur filmen. ”Är allting man ser på film sant?” Är allting man ser på tv eller på Youtube sant?” frågar jag. ”Det mesta är nog sant…! Men vänta, kanske har någon hittat på en del, som en saga?!” ”Jag såg en gång en film med en kille som ramlade flera gånger från träd och från berg och sånt, men han bröt aldrig några ben!”

För att barnen ska få förståelse för att allt de se ser på film kanske inte är sant får de göra egna filmer som innehåller olika filmtrick. Till exempel får de pröva det klassiska exemplet på hur 22 barn kan rymmas i en kartong som är lagom stor för ett enda barn. Vi filmar först bara kartongen, sedan när ett barn kryper ner och försvinner i den. Pausar kameran och gör om det hela med alla barnen, ett efter ett. När vi spelar upp filmen ser det plötsligt ut som alla 22 barnen krupit ner i kartongen. ”Hur är det möjligt?”

Att jobba enligt den mediepedagogiska aktivitetstriangeln förutsätter också ett socialt samspel med de andra i gruppen, för att kunna ha dialog och utbyte av varandra och tillsammans kunna se, analysera och skapa.

Men det är inte så enkelt som att det blir mediepedagogik bara pedagogen tar ett kort med digitalkamera. Kristina Hans-

Mediepedagogik på barnens villkor

13

son deďŹ nierar fyra steg som pedagogen passerar pĂĽ väg mot ett mediemedvetet och mediepedagogiskt fĂśrhĂĽllningssätt: Z att fĂśrstĂĽ uppdraget Z vilja att erĂśvra tekniken Z vilja att integrera media och IKT i verksamheten med barnen Z vilja att dokumentera, reektera och utveckla vidare

Kollegiesamtal (WW SHGDJRJLVNW sekretessbelagt sam tal med en samtals ledare som har i upp drag att hülla formen och tiden pü samtalet PLQXWHU (Q SHGD gog lyfter ett ärende/ früga. som presente ras. KlargÜrande frü gor ställs frün resten av gruppen. Pedago gen som lyft ärendet drar sig ur ringen och lyssnar aktivt. Resten DY JUXSSHQ UHˊHNWH rar i turordning Üver frügan som är lyft.

Pedagogen som lyft ärendet kommer till baka till ringen och VXPPHUDU YDG KHQ ˉFN ut av att lyssna aktivt S§ JUXSSHQV UHˊHNWLR ner. Samtalet avslutas.

14

FĂśr att varje steg i utvecklingen ska fĂśrdjupas och bli till bestĂĽende kunskap behĂśver den enskilda pedagogen mĂśta andras erfarenheter i diskussioner och goda samtal. Dialogen är central fĂśr alla människors lärande och utveckling, poängterar Kristina Hansson. DärfĂśr introducerades och utbildades arbetslaget pĂĽ CMiT i en samtalsform som kallas kollegiesamtal. Dessa är en central och viktig del av de mediepedagogiska projekt som bedrivs i PiteĂĽ, eftersom det visat sig att det inte alltid ďŹ nns tid fĂśr reektion i den utsträckning som Ăśnskas. Kollegiesamtalen gĂśr att de pedagogiska diskussionerna fĂśrdjupas och att kunskaperna utvecklas och fĂśrankras.

Läroplanen och mediepedagogik FÜrskolan ska sträva efter att varje barn – utvecklar intresse fÜr bilder, texter och olika medier samt sin fÜrmüga att använda sig av, tolka och samtala om dessa /‌ / – utvecklar sin fÜrmüga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar.

(LpfÜ 98/10) Mediepedagogik kan betraktas som ett demokratiskt verktyg som handlar om att ge varje människa, även barnen, en rÜst. Att kunna skapa och uttrycka sig via medier, och ha kunskap om

Mediepedagogik pĂĽ barnens villkor

mediernas roll i samhället, är en fråga om yttrandefrihet och en förutsättning för demokrati. I FN:s konvention för barnets rättigheter står i artikel 13: Barnet skall ha rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att oberoende av territoriella gränser söka, motta och sprida information och tankar av alla slag, i tal, skrift eller tryck, i konstnärlig form eller genom annat uttrycksmedel som barnet väljer.

Både förskolans och grundskolans läroplaner inleds med formuleringar om att verksamheten ska vila på demokratins grund. Förskolans och skolans uppdrag kan sammanfattas som att innehållet ska leda till att barn omfattar vårt samhälles gemensamma normer och demokratiska värderingar, samtidigt som de ska utveckla en förståelse för sig själva och sin omvärld.

Med ett mediepedagogiskt förhållningssätt, och med media och IKT som verktyg, kan man jobba aktivt med barndemokrati och barninflytande, med fokus på och intresse för barnens perspektiv.

Mediepedagogiska projekt kan skapa delaktighet och ge pedagogen en unik chans att komma barnen närmare och upptäcka hur de tänker, samspelar och ser på sin omvärld. Inte minst när vi använder tekniken för att dokumentera vad det är som fångar barnen, vad som händer och inte händer, vad barnen vill berätta och visa och så vidare.

Med hjälp av olika medie- och IKT-verktyg får barnen möjligheter att göra sina röster hörda och synliggöra vad som fångar dem. Verktygen kan ge dem makt att förmedla sina intryck och uttryck och ta plats i vårt samhälle, till exempel genom att de får en arena att visa vad de vill berätta för sin omvärld.

Vid några förskolor som jag har handlett jobbade pedagogerna med att barnen skulle få filma och fotografera sådant som de fann intressant i förskolan och närmiljön runt omkring – även sådant som de inte tyckte om. Filmerna och fotona valde vi se-

Mediepedagogik på barnens villkor

15

Att jobba med QR-koder är ett sätt att kommunicera på. Barnen kan själva både vara konsumenter och producenter i den processen.

16

dan att ställa ut i kommunhusets foajé, där bland annat kommunpolitiker passerar dagligen.

Barns eget mediepedagogiska arbete gör att de växer, både som medieproducenter och som mediekonsumenter. I ett större perspektiv växer de även som medborgare. Någonstans handlar det om att vi vuxna aktivt ser och lyssnar, att vi på allvar intresserar oss för barnens berättelser och ”märkvärdiggör” deras perspektiv.

Medie- och IKT-verktygen kan ses som ett utvidgat erbjudande, som i bästa fall möjliggör att barnens berättande sker på fler sätt än verbalt eller i text – till exempel i form av en film eller annat estetiskt berättande. Ju fler verktyg barnen får att uttrycka sig med, desto större makt får de i sitt eget kunskapande där de kan få syn på sina egna och andras lärprocesser. Därför

Mediepedagogik på barnens villkor

är det viktigt att vi pedagoger skapar kreativa och utmanande lärmiljöer. Vi behöver också använda olika språk och verktyg, för att tillgodose barnens behov och lärprocesser och för att möta dem där de befinner sig. Eller kanske ännu hellre utmana dem lite extra för att främja den proximala utvecklingszonen, som psykologen och pedagogen Lev Vygotskij hävdade gynnar lärande och utveckling. Detta kräver en medveten och kompetent pedagogik och pedagoger som har tid att reflektera över sitt eget agerande och de pedagogiska processerna i förskolan.

Lev Vygotskij är en av förgrundsgestalterna inom den sociokulturella teorin, som i sin tur bildar grunden för förskolans och grundskolans läroplaner. Inom sociokulturell teori innebär lärande konstruktion av mening, en process där individen samspelar med andra människor i en kontext. Alla lärsituationer sker alltså i ett sammanhang. I Leif Strandbergs bok Vygotskij i praktiken (2006) framhålls att förskolor och skolor som uppmuntrar och skapar samspel mellan barn och vuxna, och mellan barn, kommer att skapa en kraftfull plattform för barns lärande, tänkande och utveckling. När pedagogerna uppmanar det enskilda barnet att söka upp en kompis bidrar det till dennes utveckling, anser Leif Strandberg, och påpekar att samspel enligt Vygotskij inte enbart är en metod som kan stödja lärande och utveckling – samspel är lärande och utveckling.

Man kan alltså säga att kunskapens ursprung finns i sociala interaktioner. Och ett sätt att gynna kunskapsutveckling och sociala interaktioner är att jobba mediepedagogiskt. I den mediepedagogiska aktivitetstriangel jag beskrev tidigare (se, analysera, skapa) betonas vikten av ett samspel där man socialiserar och interagerar för att bygga nya kunskaper.

Effekter av mediepedagogiskt arbete Vad sker då när man arbetar mediepedagogiskt i förskola och skola? Vad kan man se för effekter? CMiT har via utbildningsförvaltningen bedrivit olika mediepedagogiska projekt i många

Mediepedagogik på barnens villkor

17

Mediepedagogik pü barnens villkor handlar om det pedagogiska fÜrhüllningssättet i arbetet med digitala verktyg i fÜrskola och fÜrskoleklass.

Antologins redaktÜr Ulla-Karin Lundgren Öhman, fÜrskollärare och mediepedagog, har valt ut skribenter som ger konkreta exempel med teoretiska och praktiska perspektiv pü vad mediepedagogik kan innebära. Allt med koppling till läroplaner och forskning.

Tanken är att boken ska inspirera läsaren att använda ett mediepedagogiskt arbetssätt i den egna verksamheten.

Mediepedagogik pü barnens villkor vänder sig i fÜrsta hand till alla som arbetar i fÜrskola, fÜrskoleklass, fritidshem och de tidiga skolüren samt till lärarstudenter.

+ŒU ˉQQV V§ P\FNHW VDPODG NRPSHWHQV RFK HUIDUHQKHW L DUEHWHW PHG PHGLHSHGDJRJLN L I¸UVNRODQ SUHFLV YDG YL KDU YŒQWDW S§ $OOD VRP ŒU LQWUHVVHUDGH DY EDUQV GHODNWLJKHW RFK LQˊ\WDQGH ERUGH OŒVD ERNHQ KŒU ˉQQV EDUQV PHQLQJVVNDSDGH L HQ GLJLWDO NRQWH[W .OLY LQ L EDUQHQV YHUNOLJKHW RFK J¸U GHW QX /LQGD /LQGHU I¸UVNROOŒUDUH SHGDJRJLVN KDQGOHGDUH RFK EORJJDUH